Kap. 3 Den etablerade Pingströrelsen 1933–45
a 1930-talet – en period av social och politisk kris 1930-talet präglades av den ekonomiska världsdepressionen. Den skapade missnöje och gav grogrund för politiska ytterlighetspartier. Det nazistiska partiet kom till makten i Tyskland år 1933. Även p. fick sin utveckling bestämd av detta krisartade utrikespolitiska skeende. Den internationella sociala och politiska krisen återverkade även på den svenska situationen. Vid riksdagsvalen 1932 gick både Högern och det regerande frisinnade partiet tillbaka. En rent socialdemokratisk ministär tillträdde1. Genom kristidsuppgörelsen med Bondeförbundet år 1933, den s.k. kohandeln, slog socialdemokraterna in på ett socialt reformprogram, det s.k. folkhemssverige2. Det tidigare liberala samhället med individen i centrum höll på att avlösas av ett mer kollektivt inriktat samhälle. Med 1930-talet fortsatte det agrara Sveriges förvandling till ett industrisamhälle i allt snabbare takt. Den sociala frågan kom i centrum. Den politiska och sociala omvandlingen angick också på ett nära sätt de religiösa miljöer, som rekryterade p. Det frisinnade partiet och Sveriges liberala parti slogs samman år 1934 och bildade Folkpartiet3. Därmed kom de frikyrkliga, som till stor del stött de frisinnade, att samlas i en ny partibildning. Ideologiskt var detta parti kluvet i kulturpolitiska och kristet-etiska frågor. Bildandet av Folkpartiet kan därför sättas in i det tidssammanhang, där de ekonomiska frågorna kom att få prioritet framför de andliga frågorna. Denna prioritering oroade vissa grupper inom svensk kristenhet, som kände distans till det moderna sekulariserade samhället, så också p. Året 1933 utgör dessutom på ett annat område en viktig gränsmarkering för de svenska frikyrkosamfunden. De äldre samfunden hade omkring år 1933 och även något tidigare nått sin kulmen. Deras medlemsantal började minska4. De hade institutionaliserats och fått ett samfundsmedvetande. I detta tidsläge inledde de ett utvidgat ekume1 Thulstrup 1968, s. 157 f. 2 Thulstrup 1968, s. 160. 3 Thulstrup 1968, s. 163. 4 Gustafsson 1972, s. 36.
82
