livsföring. Pingstvännerna talade om detta som den rena församlingen.40 Detta innebär att för pingstvännerna var medlemskapet i den lokala pingstförsamlingen och medlemskapet i SvK två helt olika saker. Utifrån den drivna synen på församlingen är det mycket svårt att tänka sig att pingstvännerna uppfattade sitt medlemskap i SvK som ett församlingsmedlemskap.
Synen på Svenska kyrkan I diskussionen kring pingstvännernas dubbla medlemskap är det avgörande hur man såg på den egna församlingen men även viktigt hur man betraktade SvK. Det första vi kan konstatera är att evangeliskt-luthersk kristendoms uppfattning var vid denna tid att betrakta som religiös normalitet. Sverige hade under sekler varit en luthersk enhetskultur. Enda vägen att lämna SvK var ett gå över till ett främmande trossamfund. Den som under början av 1900-talet inte tillhörde SvK betraktades med misstänksamhet som främmande.41 Pingströrelsen var en del av detta kulturklimat och på flera sätt särskilt utsatt. Pingströrelsen kunde med visst fog betraktas som en osvensk företeelse genom sina internationella kontakter och förgreningar. Dessutom granskades Pingströrelsens religiösa uttryck av både Medicinalstyrelsen och rättsväsendet. Pingströrelsen betraktades som främmande och därmed potentiellt som farlig. Ett av Pingströrelsens svar på detta var hänvisningen till evangelisk-luthersk normalitet. Församlingsstadgar kunde, som i fallet Filadelfia i Stockholm, inledas med hänvisning till att man var en grupp evangeliskt-lutherskt troende. Detta ska inte betraktas som en teologisk utsaga utan snarare som en sociologisk försäkran om normalitet. Detta innebar att pingstvännerna hade en dubbel förankring i SvKs evangelisk-lutherska kontext, dels som medlemmar i SvK, dels som medlemmar i den lokala pingstförsamlingen som i många fall talade om sig själv som evangelisk-luthersk. Trots denna förankring är det mycket svårt att se att pingstvännerna skulle ha betraktat SvK som församling i egentlig mening. För det första var Pingströrelsen inte luthersk i sin kristendomsuppfattning och i synnerhet inte gällande synen på församlingen. För det andra tog man på teologiskt pietistiska grunder bestämt avstånd från nominellt medlemskap. Det fanns inget generellt avståndstagande från 40 Josefsson 2005. S. 104ff. 41 Werner 1996; Josefsson 2005, s. 380ff.
35
