Inom de lokala enheterna är verksamheten organiserad som ideella föreningar med stadgar och av medlemmarna på års- och administrationsmöten valda styrelser. Varje månad hålles dessutom i de större församlingarna två, i de mindre ett församlingsmöte (=medlemsmöte) då man förhandlar och beslutar om verksamheten. Detta är den formella ordningen. Den reella beslutsprocessen är intressantare, men den är här liksom inom andra organisationer svårare att få en bild av. 5 Mellan de enskilda pingstförsamlingarna finns inte, vare sig på distrikts- eller riksplanet, någon organisation med stadgar, styrelse och beslutande konferens. Samarbetet mellan de svenska pingstförsamlingarna har, till skillnad från pingströrelserna i de flesta andra länder, utvecklat sig i andra organisationsformer.6
1.3 Gemensamma företag I Pingströrelsens årsbok 1972 uppräknas nedanstående företag och organisationer som ”pingstförsamlingarnas gemensamma företag”.7 Jag har också medtagit Svenska Fria Missionen. Två kriterier har varit avgörande vid urvalet: 1. Pingstvännerna över hela landet utgör den ekonomiska basen. (De beräknas bl.a. köpa företagens alster och/eller offra till organisationernas verksamhet, samt vid behov låna ut pengar.) 2. Pingstförsamlingarna över hela landet betjänas av dem (t.ex. Pingstförsamlingarnas vigselnämnd). Affärsdrivande: Förlaget Filadelfia AB med dotterbolag Tidningen Dagen AB med dotterbolag Samspar (Allmänna Spar & Kreditkassan) Skolor: Stiftelsen Kaggeholms Folkhögskola Social verksamhet: Filadelfias Centrala Hjälpkassa för Predikanter _________________ 5 Ordet och tron nr 2 1970, s. 29, 30, Nils Sjöström, ”Församling och demokrati”. 6 Ordet och tron nr 1 1968, s. 38-40, Willis Säwe, ”Organiserad och/eller oorganiserad
pingstväckelse”. 7 Dahl 1973, s. 114.
11
