1.3 Gemensamma företag

Inom de lokala enheterna är verksamheten organiserad som ideella föreningar med stadgar och av medlemmarna på års- och administrationsmöten valda styrelser. Varje månad hålles dessutom i de större församlingarna två, i de mindre ett församlingsmöte (=medlemsmöte) då man förhandlar och beslutar om verksamheten. Detta är den formella ordningen. Den reella beslutsprocessen är intressantare, men den är här liksom inom andra organisationer svårare att få en bild av.5 Mellan de enskilda pingstförsamlingarna finns inte, vare sig på distrikts- eller riksplanet, någon organisation med stadgar, styrelse och beslutande konferens. Samarbetet mellan de svenska pingstförsamlingarna har, till skillnad från pingströrelserna i de flesta andra länder, utvecklat sig i andra organisationsformer.6

1.3 Gemensamma företag

I Pingströrelsens årsbok 1972 uppräknas nedanstående företag och organisationer som ”pingstförsamlingarnas gemensamma företag” .

7 Jag har också medtagit Svenska Fria Missionen. Två kriterier har varit avgörande vid urvalet: 1. Pingstvännerna över hela landet utgör den ekonomiska basen. (De beräknas bl.a. köpa företagens alster och/eller offra till organisationernas verksamhet, samt vid behov låna ut pengar.) 2. Pingstförsamlingarna över hela landet betjänas av dem (t.ex.

Pingstförsamlingarnas vigselnämnd).

Affärsdrivande:

Förlaget Filadelfia AB med dotterbolag Tidningen Dagen AB med dotterbolag Samspar (Allmänna Spar & Kreditkassan)

Skolor:

Stiftelsen Kaggeholms Folkhögskola

Social verksamhet:

Filadelfias Centrala Hjälpkassa för Predikanter

_________________ 5 Ordet och tron nr 2 1970, s. 29, 30, Nils Sjöström, ”Församling och demokrati” . 6 Ordet och tron nr 1 1968, s. 38-40, Willis Säwe, ”Organiserad och/eller oorganiserad pingstväckelse” . 7 Dahl 1973, s. 114.