ENKÄT
Varför ville du bli lärare? Tess Condori, lärare, Katarina Södra skola — För att jag vill kunna göra skillnad. Som lärare kan jag bidra till att barn och ungdomar får en bra grund att stå på. Jobbet som lärare är ännu roligare än jag tänkt mig. Cecilia Ekerot, lärare, International School of the Stockholm Region (ISSR) — Man ställs ofta inför nya situationer och befinner sig i ett ständigt lärande, det trivs jag med. Likaså att man får en bra rytm i livet, då skolloven är anpassade efter årstiderna. Och att få arbeta med språk och se hur eleverna utvecklas är fantastiskt! Maria Hedman, lärare, International School of the Stockholm Region (ISSR) — När jag läste till byggnadsingenjör på högskolan hade jag en väldigt bra lärare i matematik. Hon inspirerade mig så mycket att jag växlade om till läraryrket. Att få lära ut matematik känns meningsfullt varje dag. Janne Illerbäck, lärare, Katarina Södra skola — På högstadiet praktiserade jag som lärare. Redan då väcktes mitt intresse för att jobba med människor. Att få arbeta med unga som är på väg ut i livet känns oerhört roligt. Jag har varit lärare i drygt 30 år och aldrig ångrat mitt yrkesval. Ulla Rappich, lärare, Enskede gymnasium — Jag halkade in på lärarbanan av en slump. Efter 25 år i yrket är jag fortfarande tacksam över mitt yrkesval. Det bästa är responsen från eleverna när de lär sig nya saker, så det är viktigt att det ges bra förutsättningar för undervisning. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS
24
LÄRA #4/2017
VI VAR DÄR
Gemensam känsla för läraruppdraget — Framgångsrika skolor kännetecknas av samförstånd, stabilitet och få rektorsbyten. Det sa forskaren Maria Jarl när Stockholms stads rektorer möttes för en gemensam fortbildningseftermid dag om hur skolor kan organisera sig för att nå framgång. Strax före sommarledigheten ordnades utbildningsförvaltningens årliga Chefs dag, denna gång i Folkets hus vid Norra Bantorget. Den nya utbildningsdirektö ren och förvaltningschefen Lena Holm dahl presenterade sig kort, trots att hon formellt tillträdde först dagen därpå. – Jag ska göra vad jag kan för att skapa en förvaltning som gör att ni rektorer kan leda lärandet, sa hon. Därefter klev huvudtalaren Maria Jarl upp på scenen. Hon är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet och presenterade sin forsk ning om hur skolor ska organisera sin verksamhet för att nå framgång. Tillsam mans med Ulf Blossing och Klas Anders son har hon skrivit boken ”Att organisera för skolframgång – strategier för en lik värdig skola”. I studien jämförs fyra framgångsrika grundskolor med fyra mindre fram gångsrika. Resultaten visar att de fram gångsrika skolorna kännetecknas av samordning och samförstånd. – Där finns gemensamma normer om samarbete och stöd mellan kolleger. Det finns också gemensamma föreställning ar om vad det innebär att vara lärare på skolan, om elevernas lärande och om att resultaten står i fokus, sa Maria Jarl. Kvaliteter som hänger ihop med detta är en stabil organisation med få rektors byten, ett öppet klimat i kollegiet samt höga förväntningar på eleverna. Där finns också skolledare som talar mycket om mål och visioner och lärare som uttrycker sig på ett liknande sätt. De mindre framgångsrika skolorna präglas däremot av återkommande förändringar
och stor omsättning på rektorer. Fokus är på annat än resultatutvecklingen och lärarna arbetar mer individuellt och är inriktade på det egna klassrummet. Eftermiddagen avslutades med en paneldiskussion med tre skolledare. Gunilla Olsson, rektor på Rålambshovs skolan, tog upp tråden om en gemensam vision för personalen. – Vårt mål är att alla elever ska få en plats på gymnasiet. Varje elev som inte får det är ett stort misslyckande för oss och för samhället. Hela personalen skulle säga samma sak. För att skolan ska uppnå det menade hon att det måste finnas en fungerande struktur kring lärarna. – Vi andra ska försöka stötta med struktur och ordning så att de kan undervisa. Vi har även uppföljning varje vecka där vi tittar på varje elev. Mentorn har förberett genom att gå igenom från varo och annan information, ifall det har hänt något som andra behöver veta, sa Gunilla Olsson. På Enbacksskolan försöker man arbeta med en gemensam känsla inför lärar uppdraget redan från början. – Vi låter alla nyanställda gå igenom en inskolning. De träffar elevhälsan och får titta på andra lärares lektioner för att se vårt förhållningssätt, sa Caroline Cloarec, biträdande rektor. Helena Timdahl-Franke, rektor på Bernadottegymnasiet, är tydlig med vad som krävs av personalen redan under anställningsintervjun. – Jag frågar alla om de vill hoppa i en isvak för eleverna. Varje år åker vi upp till Arvidsjaur med 30 elever och de får hoppa i isvak. Då kräver jag att persona len också gör det. Skolsköterskan åker med och är först i vaken. Gunilla Olsson vill också att persona len ska känna ett ansvar för helheten. – Jag brukar säga: när du går in i skolan går du in i hela skolan, inte bara ditt klassrum. n ANNELIE DREWSEN