Lära 1 2018 enkelsidig by Pedagog Stockholm

LÄRA

#1/2018 STOCKHOLM

Eva Schough Tarandi:

Bildning är ett vaccin

Hemmasittarna hittade tillbaka Här är eleverna digitala testpiloter

Krönika: Nu ser vi deras stordåd ”Vi säger inte saker som sårar”

Kostnadsfria möbler 0k

På stadens nya webbplats Stocket återbruk hittar ni kostnadsfria möbler och inventarier som andra verksam heter i Stockholms stad inte längre behöver. Frigör även utrymme på er skola genom att annonsera ut överblivna möbler och inventarier. Använd Stocket återbruk, spara pengar och bidra till ett klimatsmart Stockholm. Kostnader för transport och liknande kan tillkomma.

stocket.stockholm.se

FOTO: ULRICA ZWENGER

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #1/2018 Fyra gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa p ersonaltidning.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stock holms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbild ningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Calle Hedrén, Agneta Berghamre Heins, Lina Pilo, Marianne Hühne von Seth, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård. Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2017. ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar.

Åttondeklassarna Shila Byström och Simon Colling ingår båda i det digitala råd som har gjort eleverna på Söder malmsskolan mer delaktiga i utvecklingsarbetet. En gång i månaden träffas de för att testa och diskutera.

”Kunskapsuppdraget — elevernas lärande och resultat — står i cent rum på de framgångsrika skolor na”, säger forskaren Maria Jarl. Omslag: Språkläraren Eva Schough Tarandi, Kungsholmens gymnasium, fotograferad av Ulrica Zwenger.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

FOTO: ULRICA ZWENGER

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

FOTO: ULRICA ZWENGER

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

Stefan Gadd och Krister Brolin har infört ett vetenskapligt arbetssätt på Östra Real — och höjt kvaliteten på elevernas arbeten.

Per-Olof Mossberg, Adolf Fredriks musikklasser, har gjort schema läggning till en skön konst. ”Vikti gast är rytmen”, säger han.

DESSUTOM ... Mediateket är skolans hjärta

Charlotte Ahlström blev Årets lärare

Clara, 9, gillar Olaus Petri skola

Enkät: När har du gjort skillnad?

Hemmasittarna kom tillbaka

Svåra frågor och starka känslor

Krönika: ”Nu ser vi deras stordåd”

”Vi har bromsat utvecklingen”

Hon fick kungligt lärarpris

Nämnd & Nytt

”Låt lärarna analysera sig själva”

Maria Jernberg: ”Skolans värld”

SKOLBIBLIOTEK

”Gropen” har blivit en samlingsplats för läsande och lärande på skolan. Här sjundeklassarna Domadio Jacob, Isaxaq Barre, Dilliat Zerai och Maryam Zengena. Längst bak syns biblioteks assistent Ayser Türk.

LÄRA #1/2018

SKOLBIBLIOTEK

Skolans hjärta TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ELISABETH UBBE

Ett helt nytt mediatek är navet för läsande och det digitala arbe tet på Kista grundsko la. Här ska eleverna få en bra studiemiljö och samtidigt kunna dra nytta av skolans IT-satsning. — Det här är sko lans hjärta, säger läraren Suzanne Du Rietz.

tt femtontal elever i klass 9A slår sig ner vid det höga långbordet i det nya mediateket på Kista grund skola. På surfplattorna som de arbetar med skymtar en karta över Malta, en text om Irland och en amerikansk flagga. – Vi har engelska och ska göra presentationer om olika länder, säger Majd Halak. Eleverna arbetar i par med att söka infor mation och sammanställa den, medan deras lärare Suzanne Du Rietz går runt och hjälper till där det behövs. Förutom att undervisa i engelska och svenska är hon pedagogiskt ansvarig för mediateket. – Jag ser det som skolans hjärta. Hit kommer alla elever någon gång under skoldagen och det uppmuntrar till läsande och studier. Vi vill vara en skola där alla lyckas, säger hon. Mediateket invigdes redan i våras, men verk samheten har inte kommit i gång på allvar för

rän under hösten. När det tidigare biblioteket skulle renoveras kunde samtidigt en innergård användas för att skapa en större lokal som nu är ett nav för skolans digitala arbete och litte ratur. Det nya mediateket är både rymligare och mysigare. I halva lokalen står bokhyllorna i prydliga rader och väntar på att fyllas med ännu fler böcker för eleverna på mellan- och högstadiet. Andra halvan utgörs till största delen av den så kallade gropen, en nedsänk ning där trappavsatserna bildar sittplatser. I botten ligger stora säckar som man kan sjunka ner i för att läsa en bok eller arbeta med sin surfplatta. – Här har alla elever en Ipad som de använ der i skolarbetet. I mediateket kan de koppla dem till en stor skärm på väggen för att se hur presentationer ser ut eller bara använda ladd stationerna, säger rektor Per Wadman. >> LÄRA #1/2018

SKOLBIBLIOTEK

Domadio Jakob i 7A går gärna till mediateket för att läsa.

Han berättar att skolan har en långsiktig plan för digitaliseringen där ”det sömlösa lärandet” är visionen. – Eleverna ska kunna lära sig på lektioner na, rasten eller hemma. Det ska inte vara nå gon skillnad i tid och rum, med hjälp av IT ska man kunna jobba när man vill, även utanför lektionstid, säger han. Suzanne Du Rietz visar hur det kan se ut. På sin surfplatta går hon in i skolans digitala bib liotek med drygt 11 000 titlar. Tjänsten heter ElibU och nås via Learnify. – Här kan jag läsa de böcker jag vill. Från början var vi med i ett pilotprojekt under tiden som biblioteket byggdes om, och det var så bra att vi har fortsatt. Här finns även ljudböcker och böcker på andra språk än svenska, säger hon och bläddrar bland titlarna.

Givetvis finns även fysiska böcker i bibliote ket. För att utlåningen ska fungera finns assis tent Ayser Türk på plats i biblioteket varje dag. Skolledningen är dock mitt i rekryteringen av en fackutbildad bibliotekarie som ska arbeta både med läsfrämjande insatser och utveck lingen av IT på skolan. — Det här är ett bibliotek och vi behöver en

bibliotekarie som både är bra på bokprat och digitala verktyg. Eftersom vår IT-ansvariga också sitter här blir det naturligt att samarbe ta, säger Per Wadman och pekar ut detaljer som visar hur lokalen är anpassad till skolans behov: Bra ljudisolering för studierons skull. Uttag för att ladda mobiler och surfplattor. Väggar där elevarbeten enkelt kan ställas ut. Glas

”Mediateket uppmuntrar både till bokläsande och andra studier”, säger läraren Suzanne Du Rietz (i mitten), här tillsammans med biblio teksassistent Ayser Türk och rektor Per Wadman.

LÄRA #1/2018

SKOLBIBLIOTEK

Suzanne Du Rietz är pedagogiskt ansvarig för mediateket på Kista grundskola. Här hjälper hon Amanda Shouha i 9A (längst bort i bild). Till höger syns klasskompisarna Majd Halek, Avan Dosky och Diana Mohamad.

väggar för ljusinsläpp och insyn, men bara en ingång för att undvika spring. – Men vi måste ändå arbeta en del med ljud nivån, eleverna är trots allt tonåringar, säger han och skrattar. En annan fördel är att ett arbetslag har fått ett nytt arbetsrum precis intill mediateket. Det gör både att eleverna lätt kan fråga lärarna om det är något, och att lärarna har uppsikt över biblioteket. Det nya arbetsrummet gjorde att det gick att skapa fler grupprum för elever i andra delar av skolan. Eftersom skolan saknar en större samlings

lokal har mediateket även blivit den självklara platsen för föräldramöten eller när elever ska visa sina arbeten för varandra i större grupper.

Publiken kan sitta i gropen eller på stolar runt den, och på väggen finns både en stor teve skärm och en projektorduk. Klass 9A börjar bli klara med sina arbeten och samlar ihop sig för att gå tillbaka till klass rummet. Amanda Shouha gillar det nya media teket men tycker att det är jobbigt att man måste ta av sig skorna när man ska lägga sig i gropen. – Jag är med i elevrådet och vi har tagit upp att vi vill att det ska finnas skoskydd i stället, säger hon. Oavsett hur det blir med det lär hon komma tillbaka till mediateket, för här trivs hon. – När de stänger här klockan fyra brukar jag gå till Kista centrum och vara i biblioteket där i stället. n

Eleverna ska kunna lära sig på lektionerna, rasten eller hemma.

LÄRA #1/2018

MIN SKOLA

CLARA SÖDERPALM, 9 ÅR OLAUS PETRI SKOLA

FOTO: MARC FEMENIA

”Jag är alltid glad när jag ska gå till sko lan. Min skola är liten och alla elever är snälla mot varandra. Det tycker jag är viktigt. Jag har gått på Olaus Petri sedan förskoleklassen, så jag har nästan alla mina kompisar på skolan. Det är bra att vi inte får använda mobilerna i skolan. Då pratar vi mycket i stället och spelar fotboll på rasterna. Alla är med alla. Vi har också lärt oss att tänka efter innan man säger saker till varandra, så man inte säger saker som sårar någon. Därför är det ingen mobbning på skolan. Lärarna är också snälla. Det ska lärare vara. De ska ock så kunna förklara bra. Man ska aldrig behöva vara rädd för att fråga om hjälp. På min skola får jag alltid hjälp när jag behöver det.

LÄRA #1/2018

Egentligen tycker jag om alla ämnen, men svenska är roligare än matte. Fast jag lär mig mycket matte. Att läsa böck er och skriva är det jag tycker mest om. Det roligaste är att skriva sagor. Oftast skriver jag för hand, men ibland använ der jag datorn. Då är det lättare att rätta. Mina två äldre syskon och min pappa läste mycket för mig när jag var liten. Det är nog därför jag gillar böcker så mycket. På fritiden spelar jag fotboll, dansar och sjunger i en kör. Jag gillar att göra många olika saker. När jag blir stor vill jag nog bli läkare, då hjälper man andra människor. Eller kanske artist. Jag tän ker ofta på att jag har det bra. Vi har inte krig i Sverige och jag får gå i en mysig skola, där alla är snälla mot varandra.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

MIN SKOLA

” Vi säger inte saker som sårar”

LÄRA #1/2018

EN SKOLA FÖR ALLA

Hemmasittarna kom tillbaka

Det är fjärde terminen som Blommens bergsskolan i Gröndal arbetar med en sär skild undervisningsgrupp för elva elever med lång frånvaro, så kallade hemma sittare, och resultaten har varit goda. – Tidigare hade vi en intention att alla elever med särskilda behov skulle gå in kluderat. Det fungerade bra, förutom för ett mindre antal elever med diagnoser inom autismspektrumet. De orkade inte med det sociala utan blev utmattade och inte sällan deprimerade, med långa från varoperioder som följd. Då startade vi en särskild undervisningsgrupp, 6–9:an, i ett eget hus på skolan, vilket visade sig vara väldigt lyckat, berättar rektor Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan och initiativtagare till undervisnings gruppen.

Undervisningsgruppen 6–9:an är till för elever som behöver en lugn och struk turerad skolmiljö. Gemensamt för elev erna är att de har långa frånvaroperioder bakom sig, ibland i kombination med oro och ångest. För vissa elever handlar det om flera terminer. De flesta har behov av att gå i gruppen på heltid, medan några kan gå på vissa lektioner i en vanlig klass. Undervisningen är helt individuellt anpassad. Samtidigt följs ett fast schema varje dag, med tydlig ämnesundervisning.

– För att det ska fungera för eleverna måste vi ha en tydlig struktur men också vara extremt lyhörda och flexibla inom den. Det är ytterst sällan som alla elva eleverna är här samtidigt, säger Maria Rosell, biträdande rektor, specialpedagog och ansvarig för 6–9:an. — Vårt mål är att få eleverna att komma

till skolan och delta på något sätt. Även om det bara handlar om några timmar i veckan, så är det viktiga att de får kon FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

— Vi har hittat ett bra arbetssätt för hur elever med långa frånvaroperioder ska slussas tillbaka till skolan. Det handlar mycket om att kunna erbjuda avskild het, individuella anpassningar och ett prestigelöst lärande, säger Jenny Stan ser, rektor på Blommensbergsskolan.

Huset ligger avskilt på skolgården, vilket

gör att gruppen inte behöver förhålla sig så mycket till andra elever. Det var också en viktig faktor vid valet av lokal. I klassrummet har eleverna startat o lika NO-uppgifter efter att nyss ha avslutat nationella prov i svenska. Klassrummet skiljer sig avsevärt från vanliga klassrum. Varje elev har avskiljande, ljudisolerande fåtöljer med flyttbara bord som arbets plats. En soffa står framför skrivtavlan. Där har Markus Hellström i årskurs 6 lagt sig bekvämt till rätta med en bok. – Det bästa här är att det är lugnt och tyst. Jag klarar inte av när det blir stökigt. Här är det ingen mobbning. Alla får vara ifred. När det är lugnt kan jag koncentre ra mig och lära mig nya saker. Nu är det okej att gå i skolan igen, det var det inte tidigare för mig, säger han. 10

LÄRA #1/2018

Eleven Markus Hellström får hjälp med en matteuppgift av Mire Warsama, specialpedagog och klassansvarig på Blommensbergsskolan. I bakgrunden elevassistenten Elin Lundqvist.

KRÖNIKA

SIGNERAT: LINA PILO

takt med skolan igen. Oavsett frånvarotid måste tillbakagången ske i små, trygga steg. Det kan i sig vara en stor utmaning eftersom det ofta finns en stor otålighet hos omgivningen. – Jag brukar beskriva vårt arbete som att vi jobbar med elva olika klasser sam tidigt. Vi måste hela tiden anpassa under visningen efter elevernas behov. Det handlar om dagsformen, vad och om de ätit, hur de sovit, deras ork i stort. Ibland skiftar det från timme till timme. Som pedagog måste man vara extremt följsam och prestigelös. Det handlar om att ha ett lika välplanerat som flexibelt lärande, säger Maria Rosell. – Vi får aldrig ha förutfattande me ningar om hur man tillgodogör sig kun skap. Lärandet i vårt klassrum är annor lunda: eleverna står, går, ligger i soffan, sitter och äter med mera. Det viktiga är att de är här och att vi kan stötta dem i deras lärande på ett strukturerat sätt. Därför har varje elev också en egen surfplatta, där de dokumenterar sitt lärande. På så vis får eleverna en röd tråd i sin kunskapsutveckling, oavsett antal timmar per vecka de går i skolan. — Det som drivit oss är ett genuint intres

se för vad som är bäst för den enskilde eleven. Vi har jobbat prestigelöst, tagit modiga och tidiga beslut för att hitta lösningar så att elever med hög frånvaro ska kunna ta sig tillbaka till skolan igen. Vårt arbetssätt med en särskild under visningsgrupp i avskildhet är helt rätt för de här eleverna, slår Jenny Stanser fast. – Varje skola måste ha en plan för elev er med hög frånvaro. Det är en grupp som ofta hamnar i kläm om man ser till läroplanen. De har behov av en skolgång i ett mindre sammanhang, och de måste få chansen att komma tillbaka i små steg, på sina egna villkor. De här eleverna är allas vårt ansvar. n AGNETA BERGHAMRE HEINS

Nu ser vi deras stordåd

ag måste börja med att be om ursäkt, men det är så här det ligger till. Jag minns er inte, alla ni som varit med och for mat mig till den jag är. Ta upp frågan i valfritt fikarum och nästan alla kan nämna ett namn: Ann, Anders, Carl, Tom, Anna, Birgitta. Det blänker till i ett öga och fram kommer tråden om den där läraren som såg. Och när vi tar tag i tråden och drar försiktigt rullar berättelserna ut, en efter en. Det är lärare som förstod när det var dags att säga stopp, för att man själv och kompisarna ännu inte hade lärt sig rimlighetens gränser. Lärare som o rkade lyssna på små, små fjädrar i hönskostym för att de visste att käns lorna är äkta även om perspektivet ännu inte är riktigt kalibrerat. Lärare som gav särskilda utmaningar till den som höll på att tråka ihjäl sig. Lärare som var roliga. En lärare delade äpplen med händerna. En annan var omtyckt för att med stor precis hjärtlighet pricka sudd på den som inte höll sig vaken. Först nu när vi själva är vuxna – och kanske lära re – förstår vi vad de gjorde. Vi förstår inte alltid hur de lyckades, men vi ser på deras stordåd med aktning. Jag kan också nämna namn. Jag kan ju det. Jag ska inte ljuga. Jag minns min högstadielärare i NO-ämnen – han som fick oss att elda upp jordnötter som vi höll spetsade på nålar och som med sitt stora hår och sin nyfikna blick såg ut som Albert Einstein. Det var det experimen tet – att elda och på så vis mäta kraften i en liten nöt – som fick mig att förstå vad energi är. Och vad det betyder att vara passionerad. Jag minns min gymnasie lärare i fysik. Hon som med formler och entusiasm oväntat öppnade en dörr till poesin och svaret på den där frågan om hur allting hänger ihop – var det 42?

Jag minns läraren i svenska – hon som gav oss i läxa att lära oss en dikt utantill och på så vis fick mig att förstå den verk liga innebörden av att man alltid bär med sig de saker man kan. Orden blir en del av din fysiska kropp, ligger kvar i dig likt en konserverad pirog tjugo år senare, och är som en gåva ingen kan stjäla. Eller som ett gift du inte blir kvitt utan m åste börja förhålla dig till. Jag minns den trygga, varma handen på dagis (som det hette då!) som inte släppte min och inte darrade på rösten när klockan blev för mycket och ingen kom. Alla ni som genom åren varit mina lärare och viktiga vuxna har gjort av tryck – men inte alltid genom namn och ansikten. Ni finns kvar i mig genom det jag nu tar för självklart och kan. Jag kan läsa och skriva, tänka kritiskt och i flera led. Ni har visat värdet i omtanke och relationer. Ni har visat mig att andras liv inte är som mitt. Utan en skola för alla hade vi aldrig kunnat mötas, mina medmänniskor och jag. Ni har haft samma höga förvänt ningar på oss alla. Ni har tittat ner i våra ryggsäckar, noterat att de har haft olika innehåll och sett till att fylla på i det hörn där det varit lite för tomt för att matsäcken ska räcka hela resan. Jag minns er inte. Jag kan inte minnas en tusenhövdad armé, men jag är varje dag glad för det jaget i mig som ni var med och byggde. Det krävs en by, i form av en likvärdig skola, för att fostra ett barn.

LINA PILO ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ TENSTA GYMNASIUM

LÄRA #1/2018

SAMTALET

” Lärarna förtjänar erkännande” På skolor med låga resultat är lärarna ofta solospelare som skyller på eleverna. På framgångsrika skolor samarbetar de för att vässa undervisningen. — Där har man föreställningen att ”det vi gör här gör skillnad”, säger utbildningsforskaren Maria Jarl.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

aria Jarl kommer till inter vjun direkt från minis tern. Hon och ett tjugotal andra experter har suttit i möte hela förmiddagen hos Helene Hellmark Knuts son (S), ansvarig för högre utbildning och forskning, och diskuterat två utredningar som regeringen har tillsatt om hur universiteten och högskolorna bäst ska samverka med skolornas huvudmän om praktiknära forskning. Som ordförande i Lärarutbildningskonventet, en organisation för de 28 lärosätena med lärar utbildning, har Maria Jarl en viktig roll att spe la när svensk lärarutbildning ska förbättras. Men Maria Jarl är också forskare i utbild ningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Tillsammans med kollegerna Ulf Blossing och Klas Andersson har hon skrivit boken ”Att orga nisera för skolframgång” som kartlägger varför vissa skolor lyckas så väl med elevernas läran de och varför andra misslyckas. Bland alla Sveriges grundskolor har forskar na vaskat fram åtta med liknande socioeko nomiska förutsättningar, fyra med stabilt för

LÄRA #1/2018

bättrade elevresultat och fyra med försämrade resultat under en längre tid. Sedan har forskar na, genom intervjuer med anställda i olika rol ler, jämfört skolorna organisatoriskt: vad är det förvaltning, skolledning och lärare gör som får direkt påverkan på elevernas resultat? Det fors karna vill kartlägga är inte främst den formella organisationen utan de värderingar, normer, rutiner och praktiker som är outtalade men ofta avgörande. Vad man egentligen prioriterar och vad man faktiskt gör. Vad har ni kommit fram till?

– Vi har sett tydliga skillnader när det gäl ler hur man organiserar verksamheten. På de framgångsrika skolorna finns det en gemen sam förståelse bland rektorer och lärare för vad det innebär att vara lärare på den här skolan. Föreställningarnas nav är kunskapsuppdraget, elevernas resultat och lärande. Normerna är inriktade på samarbete, kollegialt erfarenhets utbyte och stöd mellan kolleger. Det tar sig konkreta uttryck till exempel i tydliga struktu rer för att kartlägga resultat redan i tidig ålder, för att följa upp resultatutvecklingen och prata om vad resultaten betyder och hur man kan

SAMTALET

ändra undervisningen och anpassa verksam heten för att göra det bättre för eleverna. Det är skolans ansvar att se till att det blir bra. Och på de mindre framgångsrika skolorna, är det helt enkelt tvärtom där?

– Det vanliga i den forskning som finns s edan tidigare är att man bara vänder på det. Men vi har ställt frågan: vad är det som sitter i väggarna på de här icke framgångsrika sko lorna? Det visar sig att de ofta har sina alldeles egna rutiner och praktiker. Det finns en norm som säger att det räcker att varje lärare tar an svar för sitt klassrum, men annars har de inter vjuade olika uppfattningar om vad det innebär att arbeta som lärare på skolan. – Det var rörigt, ingen tydlig ledning. Det fanns heller ingen klar bild av resultatutveck lingen, om det gick bra eller inte. Man hade inte fokus på att löpande följa upp. En del lärare och rektorer hade fokus på kunskaps uppdraget, men andra lyfte fram annat. Det kunde vara att ”här har vi inte så mycket mobbning” eller ”här trivs eleverna”. Man kan ju annars tro att de mindre framgångs rika skolorna inriktar sig mer på skolans sociala uppdrag, det som lite gammaldags kallas fost ran? Det finns ju exempel på skolor med höga elevresultat där många elever har stressrelate rade symtom. Kanske för att man inte priorite rar välbefinnande?

– Vi har inte explicit tittat på det, vi har tittat på betygen. Dels för att det är det mest veder tagna måttet i internationell forskning, dels för att det spelar så stor roll för eleven. Så vi kan inte utesluta att det finns skillnader när det gäller den sociala miljön, men det är inte något som har slagit oss. Vi har ju besökt skolorna vid ett flertal tillfällen, gått i korridorerna och gjort många intervjuer, och den bilden vi har fått är att det är en välfungerande social miljö på de framgångsrika skolorna. En annan sak jag undrar över är förstås: vilken roll spelar det vi kan kalla för socioekonomiska odds?

– Vi har tagit hänsyn till föräldrarnas utbild ningsnivå och elevernas migrationsbakgrund när vi har gjort vårt statistiska urval av skolor. Så långt det är möjligt har vi jämfört skolor som är lika när det gäller de faktorerna. Detta för att kunna isolera skolornas självständiga betydelse. – Det vi har sett är att på de icke framgångs rika skolorna är det vanligt att lärare hänvisar till eleverna när vi tar upp den negativa resul tatbilden. ”Vi har de elever vi har” eller ”i det här samhället är förväntningarna från vuxen världen de här” eller ”vi får nya elever i fyran, >> LÄRA #1/2018

SAMTALET

att det skulle vara bra för kunskapsutveckling en med homogena klasser. Vilka arbetssätt är det då som förenar lärarna på de mest framgångsrika skolorna?

– Att man fokuserar på undervisningen. Att man kontinuerligt analyserar och förbättrar sin undervisning. Att man ser sig som en del av ett kollektiv. Att man vågar engagera sig i kollegia la samtal. Att man ser värdet av att prata om både det som är svårt och det man upplever som extra bra. Att man har en samsyn på skolan. Att det finns ett enhetligt undervisningsupplägg. Vilket upplägg det är verkar spela mindre roll, det viktigaste är att man pratar sig samman. I boken skriver ni om något som ni kallar lärar ledarskap, vad är det?

>> vi känner inte dem så väl”. På de framgångs

rika skolorna har de föreställningen att de äger sin egen organisation och att ”det vi gör här gör skillnad, det är vi som profession som har ansvaret för att ändra det här”. Då har man verktygen. Jag menar inte att det är jätteenkelt, men styrsystemet ger en stor handlingsfrihet lokalt. Räcker det för att fullt ut kompensera för socio ekonomiska skillnader? Kan en skola där många elever har lågutbildade föräldrar, eller föräld rar födda utomlands, organisera sig till samma framgång som en skola där eleverna har ett mer fördelaktigt utgångsläge?

– Nej, socioekonomiska faktorer spelar också stor roll. Vi hänvisar till metastudier som visar att mellan 10 och 18 procent av resultatskillna derna kan förklaras av skolfaktorer, resten är annat. Man kan tycka att det är lite, men det är sådant som lärare kan påverka och förändra. Men är det då rimligt att tänka sig en likvärdig skola? Hur ska en niondeklass i ett område som Tensta kunna mäta sig med en i Bromma?

– Självklart ska vi tänka oss en likvärdig s kola! Själva fundamentet för hela vårt skol system är att skolan ska ge alla elever en lik värdig utbildning och lika möjligheter i livet, oberoende av vilka sociala omständigheter de befinner sig i och oavsett var i landet de bor eller vilken skola de går på. Om vi släpper den målsättningen tror jag att vi är illa ute som kunskapsnation. Borde huvudmännen, kanske med ekonomiska medel, skapa mer socioekonomiskt blandade skolor?

– Ja, det kan vara en av flera vägar framåt. Det finns ingenting i forskningen som tyder på 14

LÄRA #1/2018

Det var rörigt, ingen tydlig ledning. Det fanns heller ingen klar bild av om det gick bra eller inte.

– Det var något vi såg på de framgångsrika skolorna. Det kunde ta sig olika uttryck, men ofta handlade det om att skolorna hade utveck lat gemensamma rutiner för undervisningen som användes i olika klasser och olika stadier. På en skola hade lärarna gått på kurs i hur man kunde bli en bättre ledare i klassrummet. Vi tyckte oss se spår av en – vad ska man säga – traditionell undervisning där läraren har en tydlig roll. Men det är en del av en större hel het. Det finns ju de som hävdar att så kallad katederundervisning är lösningen på allt, men det tycker jag är en grov förenkling. Vad kan göras högre upp i organisationen för att skapa framgång?

– Skolledaren är jätteviktig. På de fram gångsrika skolorna ser vi att skolledarna har en tydlig målbild som har fått gehör och spridning under många år. Men en ensam skolledare kan inte göra detta. Vi har sett exempel på att en ny skolledare kanske vill att alla lärarlag ska träf fas på gemensam planeringstid för att skapa enhetlighet, men då tycker lärarna på de icke framgångsrika skolorna ofta att det blir ökad kontroll, en pålaga och en begränsning av de ras professionella frihet. De har säkert skäl att uppfatta det så, för de har kanske inte några goda erfarenheter av hur det har fungerat tidi gare när skolledare har kommit in för att införa något nytt. Det gör det komplext. Ni skriver i boken att det på de mindre fram gångsrika skolorna finns lärare som nästan inte vill göra något annat än undervisa. Möten står inte högt i kurs, och det är ju en rätt vanlig uppfattning på många skolor. Men en stor del av den framgångsrika organiseringen handlar väl om att mötas och samverka mer?

– Ja, på de framgångsrika skolorna finns en stor uppslutning kring samarbetet och kring att träffas regelbundet. Många tänker att de har nytta av sina kolleger, de kan fråga dem om

SAMTALET

s aker – ”hur gör du om du får in ett prov som ser ut så här?”. Hur kan en skolledare få till meningsfulla möten?

– Ett utmärkande drag på de framgångs rika skolorna var en kollektiv organisering av ledningen. Det var inte bara skolledarna som bar med sig mål och visioner, det gjorde även lärare. Alla lärare?

– Nej, men de som hade en ledande roll. Förstelärare eller?

– Så explicit frågade vi inte, men det fanns fler som antingen var utsedda att leda eller själva tog på sig det. Formella och informella ledare. Borde det pedagogiska ledarskapet kunna sepa reras mer från det ekonomisk-administrativa?

– Det pedagogiska ledarskapet är viktigt, det såg vi i vår studie. På de framgångsrika sko lorna satte skolledarna kunskapsuppdraget i fokus och de hade också en nära dialog med lärarna på olika sätt. Det fanns stödstrukturer för både ekonomi och administration, men det var skolledarna som hade huvudansvaret. – Att separera det pedagogiska ledarskapet kanske skulle frigöra tid, men skulle ledarskapet bli bättre? Nej, jag tycker att man ska se skol ledaren som den chef han eller hon är och då in går det att ta ansvar för hela verksamheten.

Borde inte det vara en fråga för lärarna själva, utifrån deras profession: ska vi ha läxor i den här klassen eller inte?

– En lika viktig fråga är väl vad huvudmän nen kan göra för att få skolledarna att stanna. Vad säger du om den frågan?

– Det är ett jätteproblem med så stor om sättning bland skolledarna. Det vi har sett på de framgångsrika skolorna är att skolledarna upplevde ett stöd från huvudmännen. De visste vad huvudmännen förväntade sig i termer av resultat och uppföljning. På några av de icke framgångsrika skolorna var relationen inte så förtroendefull. Det var mer att ”här kommer man från huvudmannen och vill styra och för ändra och omplacera”. För mycket styrning och för lite tilltro. Så styrning är viktigt, men det måste vara styr ning på rätt sätt, så att skolledare och lärare har förtroende för att huvudmannen kan sitt jobb?

– Ja, det ska vara rätt sak på rätt nivå. Huvudmannen har ansvar för förutsättningar na, resurser och tjänster, men också för det sys tematiska kvalitetsarbetet. Att man har löpan de rutiner med verksamhetens utfall i fokus. – Här finns ett systemfel. Från statens sida hade man sedan länge ställt krav på varje skola >>

Varför är det så viktigt?

– I en mening är ju skolor som vilka arbets platser som helst, och då behövs det en tydlig ledning som kan ta ett helhetsgrepp. Ekonomin, hur man prioriterar mellan olika kostnader, har ju direkta konsekvenser för lärarnas arbete. Ni skriver också mycket om värdet av kontinui tet, att skolledare och lärare har jobbat länge tillsammans. Men de som arbetar inom skolan uppmuntras ju ofta att byta arbetsplats för att höja sin lön och göra karriär. Hur ska det gå ihop?

– Jag kan verkligen förstå att en enskild l ärare vill få upp sin lön och ha förändring, men för arbetsplatserna och elevernas lärmiljö er är den ökade rörligheten inom lärarkåren ett stort problem. Vad kan skolledare göra för att behålla sina lärare?

– Man kan ha en tydlig rekryteringspolicy. Det vi såg på de framgångsrika skolorna var att skolledarna där sökte en viss typ av lärare. Förväntningarna var tydliga, det innebar något särskilt att jobba på de skolorna och alla visste om det. Och sedan kan man visa på värdet av stabilitet, men hur och med vilka medel måste vara professionens uppgift. LÄRA #1/2018

SAMTALET

>> att dokumentera, följa upp och förändra det

egna arbetet, och också på att huvudmännen ska följa upp och skapa förutsättningar för att verksamheten utvecklas. Då är det väldigt märkligt att vi hittar skolor där man inte alls gör detta. Hur kan det vara så efter så lång tid? Vad har ni för svar på det?

– Vi får bli svaret skyldiga. Men det är mer komplext än att den lokala nivån kan lösa allt. Varför har Sverige halkat efter i kunskaps mätningar som Pisa?

– Om det fanns ett enkelt svar på den frågan så hade vi kommit till rätta med problemen för längre sedan. Men det är intressant att följa de politiska turerna. Den förra regeringen gav ju den internationella samarbetsorganisatio nen OECD i uppdrag att göra en fördjupad studie av Sverige. Den nuvarande regeringen tillsatte Skolkommissionen för att undersöka orsakerna och föreslå lösningar. Både OECD och Skolkommissionen menar att problemen är komplexa och finns i själva skolsystemet. Skolkommissionen pekar på saker som att den politiska styrningen är splittrad, att det inte utbildas tillräckligt många lärare, att det sak nas goda möjligheter till kompetensutveckling för lärare och skolledare, att huvudmännen inte har tagit sitt ansvar fullt ut, att resurserna fördelas på fel sätt. Och så vidare. En av de stora utmaningarna i Stockholms stad är rekryteringen av behöriga lärare under de kommande åren. Vad behövs för att höja lärar yrkets status? 16

LÄRA #1/2018

Jag tror att alla måste rannsaka sig och fundera över det debattklimat vi har kring skolan.

– Till att börja med tror jag att alla måste rannsaka sig och fundera över det debattklimat vi har kring skolan. Det är ofta en ganska svart bild. Även om det finns problem så finns det så mycket som fungerar bra och det borde få ta mycket större plats. Vi måste ge lärarna det erkännande de förtjänar. Högre löner är också viktigt förstås. Vilken är lärarutbildningens roll för att stärka framtida elevers resultat?

– Lärarutbildningen spelar en jätteviktig roll. Det är ju där grunden läggs för blivande lärares kompetens. Men sedan tror jag att det måste finnas ett bra system för hur man ska kunna utvecklas och stärkas i sitt yrke. Det saknas i dag. Det behövs fortbildning och kompetens utveckling som lärarna känner är meningsfull och stärker dem. Lärarna behöver också få omsätta erfarenheter och kunskaper från kom petensutvecklingen i vardagen. De förutsätt ningarna måste skolhuvudmännen och skol ledarna skapa. Om du blev utbildningsminister, vad är det för sta du skulle vilja ändra på?

– Nu kommer jag att tänka på hur skolpoli tiska beslut blir till – och det fullkomligt absur da i att till exempel synen på läxor kan bli en politisk fråga. Borde inte det vara en fråga för lärarna själva, utifrån deras profession: ska vi ha läxor i den här klassen eller inte, och varför ska vi ha läxor och vad syftar de till? Så jag skulle försöka renodla vem som gör och tycker vad. Staten fingrar för mycket. n

”Jag tror på bildning som ett vaccin” Eva Schough Tarandi var sex år när hon bestämde sig för att bli lärare. — Jag tyckte lärmiljön var häftig och var en typiskt duktig flicka med lätt för att lära. Jag hade en ”kris” på gym nasiet och åkte till Tyskland under ett år, men direkt när jag kom hem börja de jag på lärarutbildningen. Hon undervisar i latin, tyska och män niskans språk på humanistiska program met på Kungsholmens gymnasium. – Läraryrket är fantastiskt! Visst har det blivit tyngre – som inom många andra yrken har fler arbetsuppgifter lagts på. Men att arbeta med ungdomar är väldigt roligt, säger Eva Schough Tarandi som tror på humanistisk bild

ning som ett ”vaccin” och ett sätt att bli hel som människa. I våras belönades hon med Kungl. Vitterhetsakademiens pris för sina ”in satser för de klassiska språken i en svår tid för dessa ämnen” och för arbetet i den europeiska samarbetsorganisatio nen Euroclassica. – Fantastiskt hedrande, jag blev otro ligt glad! Statusen för humaniora är inte så hög så det var ett verkligt erkännande. Målet för hennes lärargärning är att fostra medvetna elever som vill förstå världen och ta ansvar för sig själva, kan tänka kritiskt och har förmågan att kunna ändra sig – för latinstudier ger inte enbart lingvistiska kunskaper och verktyg för att bli bättre på moderna

språk. Tillsammans med latinämnets andra ben, historia, får eleverna en koppling bakåt till antiken som kan motverka den farliga historielösheten, menar Eva Schough Tarandi. I analyser av originaltexter och de sammanhang de skrevs i, kan eleverna förvånas över hur mycket romarna kun de och visste redan då. Trots att män niskans livsvillkor förändrats är vi lika. – Kärnan i romarnas vardag var den samma som i dag. Den digitala världen fanns inte, men nu som då är det lika viktigt att reflektera över det vi säger och gör. Jag märker att treorna börjar för stå vad det handlar om, de säger att det lossnar – bildning är ingen quick fix. n

FOTO: ULRICA ZWENGER

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

ANNEBRITT ULLÉN

Eva Schough Tarandi är prisad lärare i latin, tyska och människans språk på Kungsholmens gymnasium.

LÄRA #1/2018

INTERNATIONELLT

” Låt lärarna analysera sig själva” — Lärarna måste få lösa problem som kommer från deras egen undervisning. Genom att de forskar på egna data om elevernas inlärning kan de komma fram till lösningar på konkreta klass rumsproblem. Det säger den nyzeeländska skol forskaren Mei Kuin Lai som nyligen besökte Stockholm. Vad lär sig eleverna av lärarnas under visning? Skolforskaren Mei Kuin Lai från Uni versity of Auckland, Nya Zeeland, under stryker vikten av att lärare samlar in och analyserar information, data, om sina elevers lärande för att utveckla undervis ningen mot ökad likvärdighet och höjda elevresultat. Själv har hon deltagit i många projekt där lärare har samlat in och analyserat data från undervisning för att få reda på vad eleverna lär sig. Och det är inte alltid vad läraren tänkt sig. Mei Kuin Lai var i slutet av höstterminen inbjuden av utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet för att hålla i workshoppar där lärare och rek torer tillsammans löste problem i under visningen med hjälp av data insamlad i deras klassrum. Det kunde till exempel handla om att förbättra undervisningen i svenska som andraspråk för att höja resultaten hos nyanlända elever. 18

LÄRA #1/2018

Mei Kuin Lai har själv erfarenhet av detta från Nya Zeeland där hon arbetat med att förbättra språkundervisningen för nya emigranter, en växande grupp i nyzeeländska skolor. – Man måste samla in både elev- och undervisningsdata och det är inte bara kvantitativ information, som provresul tat, utan även kvalitativ som exempelvis kommer fram genom klassrumsobser vationer. Vi måste vara noga med vilken information vi samlar in för det är lätt att fastna i vad man undervisat om, inte vad eleverna lärt sig av undervisningen, påpekar Mei Kuin Lai. – Mycket av lärares undervisning base ras på intuition snarare än evidens. Lära re undervisar på sätt som de vet fungerar, men det är inte alltid de vet vilka kunska per eleverna tar med sig därifrån. – Det händer något när lärare får data från sin egen undervisning, efter som utmaningarna blir mer konkreta och meningsfulla. Den informationen kan användas för att förbättra under visningen. Om arbetet dessutom sker i grupper av lärare blir lärandet mycket effektivare. För att kunna använda och utvärdera sina

egna insamlade data behöver l ärarna stöd av verksamma forskare. Det är viktigt att man får träning i att arbeta enligt vetenskapliga metoder, menar Mei Kuin Lai.

”Det är lätt att fastna i vad man undervisat om, inte vad eleverna lärt sig av undervisningen”, säger skolforskaren Mei Kuin Lai.

– Det är sådan typ av utbildning och kollegiala samarbeten som lärare efter frågar. Skicka dem inte på kurser en och en, för det utvecklar inte hela skolan. – Utöver stöd från forskare är det viktigt att skapa en forsknings- och ut vecklingskultur på skolan där lärare arbetar tillsammans. För att lyckas med det måste rektorn engagera sig i arbetet. Lärarna kan göra mycket i klassrummet, men för rektorerna gäller det att arbeta med hela skolan. – Skickliga ledare frigör tid för det arbetet och avsätter resurser för lärarna att undersöka sin egen undervisning. Om rektorn inte både leder, deltar och är engagerad så blir det ingen stabil kultur på skolan. Vi har framgångsrikt arbetat med rektorer i Nya Zeeland för att de ska

FOTO: ULRICA ZWENGER

arbete med Stockholms universitet och andra skolhuvudmän i regionen för un dervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning. Inom STLS finns möjlighet att få stöd och handledning för att utveckla sina egna frågor och delta i större skol gemensamma projekt. Nya Zeeland har flera stora namn inom den internationella skolforskning en, exempelvis Helen Timperley, David Mitchell och Viviane Robinson, som alla besökt Stockholm och föreläst om kol legialt lärande, inkludering respektive ledarskap.

kunna leda diskussioner och frigöra tid och resurser för lärarnas arbete, berättar Mei Kuin Lai. Lärare måste kunna samlas och få tillfäl le att dela kunskap och erfarenheter, digi talt eller genom fysiska möten, menar hon. – Lärare har tid avsatt för möten varje vecka. Att diskutera dessa frågor är ett sätt att göra den tiden meningsfull. Lärar na kan då diskutera elevernas behov och lärande och lämna administrationen till slutet av mötet. Det är viktigt att lärarna får arbeta med riktiga problem från sina klassrum. Sådant som de vill lösa och som hjälper dem i vardagen. Det skapar en känsla av angelägenhet kring arbetet med data. Ett sådant sätt är Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), ett sam

Vad det är som gör att just Nya Zeeland har så många framstående forskare inom pedagogik?

– Jag tror det handlar om att vi råkar ha haft några framstående utbildnings forskare och att de varit mentorer för nästa generations forskare. De lämnade ett arv efter sig och tränade kommande generationer. Precis det som sker på en skola när lärare arbetar tillsammans för att utveckla elevernas lärande, säger Mei Kuin Lai. n CALLE HEDRÉN

LÄRA Stockholm har tidigare publicerat längre intervjuer med Helen Timperley (6/2012), David Mitchell (4/2016) och Viviane Robinson (1/2017). Du hittar artik larna via pedagog.stockholm.se/lara.

Vi vill berätta om ditt arbete Arbetar du med något lyckat peda gogiskt projekt som kollegerna runtom i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? Kontakta redaktionen och berätta vad ni har gjort och hur det påver kade elevernas lärande — enklast via mejl till tomas.bannerhed@ stockholm.se. Välkommen!

LÄRA LÄRA #1/2018

PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Deras metod ger bättre elevarbeten Ett vetenskapligt arbetssätt på Östra Real har höjt kvaliteten på samhälls elevernas gymnasiearbeten. Lärarna Krister Brolin och Stefan Gadd har ut arbetat en metod som ger en samman hållen vetenskaplig progression under alla tre gymnasieåren. Arbetssättet växte fram ur lärarnas egen långa erfarenhet av undervisning. Det hände alltför ofta att eleverna tyckte att de hade gjort samma sak i alla tre årskur serna. Det var bara ämnen och uppgifter som skiftade. – Vi utgick från styrdokumenten, från läroplanen och ända ner till kursnivå, för att se hur vi kunde förändra. Sedan har vi byggt utbildningarna kring de centra la vetenskapliga förmågorna: källkritik och analysförmåga samt tillämpning av vetenskapliga metoder och teorier, be rättar Krister Brolin, som är förstelärare i samhällskunskap. Den vetenskapliga inriktning som i dag präglar hans och historieläraren Ste fan Gadds samarbete är bara möjlig i de klasser där de båda två har samma elever genom alla tre gymnasieåren, i praktiken samhällsvetenskapsprogrammets elever med inriktning samhälle. Stefan Gadd är historiker och undervisar

både i historia och i samhällskunskap. Han berättar att det från början handlade om att systematisera de idéer som han och Krister Brolin hade. – Vi lärare utgår ofta från vad eleverna kan, eller vad vi tror att de kan. Här har vi i stället utgått från oss själva och vad vi kan. För att arbeta så måste vi förbereda eleverna. Vi har exempelvis lagt stor vikt vid att förklara de olika begrepp vi arbe tar med. De nämner begreppet analys som ofta används ganska slarvigt. – Vi gör en strikt tolkning. Att analy sera innebär att plocka isär någonting i delar, förklarar Stefan Gadd. 20

LÄRA #1/2018

Progressionen kan bestå i att eleverna gör sina analyser på olika nivåer i respek tive årskurs. – I årskurs 1 gör vi ofta en bildanalys. Då har vi pratat om genusteori och klass teori. Eleverna väljer tio olika bilder från en stor mängd foton. De ska sedan analy sera varje bild utifrån ett stort frågebatte ri, berättar Krister Brolin.

Eleverna är väl förberedda när de sätter i gång. Före bildanalysen har de fått se tre gamla bildanalyser som inte blivit bedöm da tidigare. Vilken är bäst – och varför? Bedömningarna av dessa bildanalyser sker i form av oppositionsseminarier. I årskurs 2 ligger fokus i stället på kon fliktanalys utifrån en tydlig mall. Där ökar kraven. Eleverna måste läsa in stora

PÅ VETENSKAPLIG GRUND

– Vi krånglar helt enkelt till det och för in det faktum att det är olika krafter som drar åt olika håll, precis som det ser ut i den verkliga forskningsvärlden, säger Stefan Gadd. Han och Krister Brolin presenterade sitt arbetssätt på Goda exempel-mäs� san i Stockholm i våras. Det bygger på ett nära samarbete där personkemin

Försteläraren Krister Brolin (till vänster) och historieläraren Stefan Gadd diskuterar elevarbetena tillsammans med Thea Plane och Elliot Gustafson, båda i klass S15B.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

textmängder och här är det en fördel att lärare samarbetar på vissa kurser så att arbetet blir så tidseffektivt som möjligt. Slutligen i årskurs 3 fördjupas teorin ytterligare. I årskurs 1 fanns bara en för klaringsmodell, nu är det komplicerade förklaringsmodeller där olika faktorers inverkan på en slutsats ska vägas sam man och viktas.

är viktig. Krister är ofta den drivande, medan Stefan håller en lägre profil, kommenterar och kommer med förslag. Deras ämneskunskaper kompletterar varandra. Det finns ingen statistik som kan be kräfta att införandet av vetenskapliga metoder gett högre resultat. Men efter denna intervju lade Stefan Gadd ut en fråga på Facebook till sex grupper som består av före detta elever. Frågan gällde deras uppfattning om kvaliteten på den vetenskapliga inriktningen i samhälls kunskap på gymnasiet. − Jag fick ganska omgående ett trettiotal svar som alla säger samma sak. När det gäller att skriva uppsats, tänka analytiskt, tillämpa metoder och teorier samt att delta i seminarier hade alla varit mycket bättre förberedda än kurskamraterna på högskolan, säger Krister Brolin. De nuvarande eleverna Elliot Gustaf son och Thea Plane, båda 18, är just nu uppslukade av sina gymnasiearbeten och håller med om att den vetenskapliga in riktningen i både samhällskunskaps- och historieundervisningen ger dem stora fördelar. Båda beskriver sina gymnasie arbeten som omöjliga att genomföra på ett vetenskapligt sätt utan den utbildning i vetenskapligt tänkande som genomsyrat åren på Östra Real. – Det är tydligt när jag pratar med andra elever att vi har en mer gedigen grund. Så jag ger ett högt betyg till båda lärarna, säger Elliot Gustafson, som skri ver om begreppen hård och mjuk makt och där samhällskunskapen är i fokus. Thea Planes gymnasiearbete omfattar bildanalys av den engelskspråkiga tid ningen GQ som vänder sig till män. Hen nes arbete har en historisk infallsvinkel. − Det är bra att historia och samhälls kunskap kan gå in i varandra. Det gör att vi kan stärka våra betyg i båda ämnena, säger Thea Plane. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

LÄRA #1/2018

PROFILEN

LÃ&#x201E;RA #1/2018

PROFILEN

”Jag vet hur lätt ett liv förändras” Charlotte Ahlström utsågs nyligen till Årets lärare för sitt arbete på Bagarmossens skola, där hon ansvarar för mottagandet av nyanlända elever. — Jag känner att jag gör nytta och att mitt arbete har betydelse, säger hon.

vråda. Fnissa. Kommentera. Veckans ord inleder lektion en i förberedelseklassen på Bagarmossens skola. Det är knäpptyst medan de sju eleverna skriver läsförhöret. Charlotte Ahlström går runt bland bänkarna. – Du ska skriva en mening med ordet, förkla rar hon. För 17 år sedan kom hon till Bagarmossens skola för att göra sin slutpraktik på lärarutbild ningen. – Då var det ingen brist på lärare men jag hade tur och det blev en tjänst ledig. Sedan har jag blivit kvar här. I grunden är Charlotte Ahlström SO-lärare men har kompletterat sina studier och är nu mera förstelärare i svenska som andraspråk. För nio år sedan fick hon i uppdrag att bygga upp skolans verksamhet för nyanlända elever. I höstas tilldelades hon priset Årets lärare i Stockholms stad för det arbetet. I motive

ringen står bland annat att ”hennes mål är att elever som bytt land, skolsystem och studie språk, på kort tid ska få en möjlighet att se och uppleva hur jämnåriga i Sverige beter sig och handlar i olika sammanhang, både socialt och utbildningsmässigt”. – Det är fantastiskt att få ett kvitto på att det jag gör är bra. Att mina rektorer har sett det och är engagerade. Det är inte så ofta vi bekräftar varandra i skolans värld.

TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: MARC FEMENIA

Charlotte Ahlström har hittat sin plats i livet. Men det tog några år innan hon förstod att det var lärare hon skulle bli. Affärsbiträde, person lig assistent, vårdbiträde och marknadsassis tent är andra yrken hon har provat på. I början av 90-talet arbetade hon på dåvarande Utlän ningsnämnden. – Det var under kriget i forna Jugoslavien och jag tog emot personer som kom hit, hjälpte till med utredningar och servade jurister och domare. >> LÄRA #1/2018

PROFILEN

Mötena med människor på flykt gav en för ståelse för migrationsprocessen och hur den påverkar människor. – Jag har sett hur lätt ett liv förändras från en dag till en annan. Hur oförberedda vi människor är på det, vilka krav som ställs på oss och hur stort behovet av stöd och förståelse är.

Lärdomen återspeglas numera i hennes klass

rum, där vissa elever bär på svåra erfarenheter. Den nedsuttna hörnsoffan är ett exempel på det. Det har varit tal om att kasta ut den, men Charlotte Ahlström har kämpat för att ha kvar den i sitt klassrum. – Ibland har jag elever som mår dåligt på grund av trauman. De kan plötsligt bli väldigt trötta och då är det bra att soffan finns. Men just i dag är energin i klassrummet hög och alla elever sitter i sina bänkar. C harlotte Ahlström undervisar klassen tillsammans med Jens Kjellin. Egentligen finns det plats för fler elever, men under hösten har det kommit väldigt få nyanlända elever till skolan.

– Vi har en väl etablerad organisation, men jag kan se att en del nyanlända elever placeras på skolor som inte riktigt har någon organisa tion för att ta emot dem, säger hon. På Bagarmossens skola finns rutiner för att säkerställa en god utbildning för nyanlända elever, från första mötet med skolan tills det är dags att gå in i den ordinarie klassen på heltid. – Den övergången är fortfarande ett utveck lingsområde, så att de lärare som tar emot eleverna i klasserna vet hur de ska jobba. I dag är sista dagen för Elena Cantea. På måndag ska hon börja i sin ordinarie klass och hon önskas lycka till med fika. Medan Jens Kjellin dukar fram kex till alla lägger Charlotte Ahlström armen om Elena. – Känns det bra? Elena strålar av förväntan. Exakt när övergången från förberedelseklass till ordinarie klass sker varierar. – Det är väldigt individuellt och beror på vil ka kunskaper eleven har med sig från början.

CHARLOTTE AHLSTRÖM Aktuell: Årets lärare 2017 inom kategorin ”Arbete med nyanlända”. Gör: Förstelärare i svenska som andra språk på Bagarmossens skola. Arbetar med språkutveckling, språkmål och språkliga flaskhalsar i olika ämnen. Bor: I Gubbängen. Gillar: Mina stunder till häst, med min man på landet och med familj och vänner. Ogillar: All den oförnuftiga och helt me ningslösa grymhet som människan utsätter planeten och andra levande varelser för. Läser: Gärna science fiction och fantasy men även fakta. Lyssnar på: Salsa eller det som passar min sinnesstämning. Bästa lärarminne: En elev som bråkade med mig, ifrågasatte mig, retades med mig och inte alltid var så trevlig. Hans föräldrar var skilda. Han var bottenlöst arg på dem, inte på mig. När jag förstod det lyckades jag på något mirakulöst sätt få till så att de började prata med varandra och träffas, allihop. Sista skoldagen i nian kramade han om mig och sa att jag nog inte förstod hur mycket jag hjälpt honom. Det sitter fortfarande kvar i hjärtat.

LÄRA #1/2018

Försteläraren Charlotte Ahlström pratar med Mohammad Payande om ordförståelse och att skriva meningar för att visa att man har förstått.

I stället för att fråga vad det är för planet vi lämnar till våra barn, skulle jag vilja fråga vad det är för barn vi lämnar till vår planet.

ENKÄT

Man märker när eleven kan tillgodogöra sig kunskaper och det sociala. Man måste vara trygg och våga ställa frågor för att klara av det, säger Charlotte Ahlström. Den sista stunden av lektionen ägnas åt fika och textsamtal. I två mindre grup per diskuterar eleverna en novell de har läst tidigare. Charlotte Ahlström slår sig ner i den ena och leder samtalet. Kanske är det här hon trivs som bäst. Mitt bland unga människor, i en livlig diskussion om någon aktuell samhällsfråga. Morfar Sture hade nog varit stolt över sin Lotta om han sett henne. – Han var en humanist ut i fingerspet sarna och är en av mina största förebil der. När jag var liten och vi åkte tunnel bana började han ofta prata med någon. Plötsligt satt alla i hela vagnen och prata de. Jag lärde mig mycket av honom. Lektionen är slut och eleverna går iväg till idrotten. Charlotte Ahlström funderar

på vad hon ska göra med prispengarna från Årets lärare. Förmodligen blir det en resa. – Jag är nyfiken på hur man arbetar med nyanlända elever i andra länder, till exempel Holland eller Frankrike. Det vore spännande att se hur länder inom EU som tagit emot många flyktingar har hanterat det. Jag kanske till och med skulle kunna få prata med någon politi ker. En mer avlägsen dröm är att skriva en bok, där hon förenar sitt kunnande som lärare med intresset för miljön och klimatet. – I stället för att fråga vad det är för planet vi lämnar till våra barn, skulle jag vilja fråga vad det är för barn vi lämnar till vår planet. Vad är det vi lär våra barn? Vilka tankar och värderingar har de med sig? Hur påverkar vi vuxna barnen om kring oss? Det är viktiga frågor för fram tiden som vi måste ta ansvar för. n

När har du känt att du gjort skillnad? Ali Al Ansari-Imad, lärare, Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) — Det gör jag dagligen genom att vara en bra förebild för mina elever, där många kommer från lite tuffa områden. Tack vare att jag kan arabiska kunde jag också vara en stor trygghet för en nyanländ elev. Det kändes bra. Natalia Edvall, musik lärare, Adolf Fredriks musikklasser — Några gånger har jag fått ta hand om stökiga klasser, som jag förändrat till det bättre. En elev hade det kämpigt och började jobba engagerat i mitt ämne. Jag ringde föräldern och berättade det. Glädjen över det samtalet glömmer jag aldrig. Agnes Ek, skolsköterska, Blommensbergsskolan — Det gör jag varje dag. Det kan handla om allt från att ha individuella samtal om hälsa till att vara ett stöd för elever och föräldrar i svåra situationer, exempelvis i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Narim Hamada, elevassistent, Olaus Petri skola — Jag tänker på en elev som ofta hamnade i bråk och blev utanför. Genom att visa honom hur man tar kontakt och vad man säger vände det för honom. Det känns bra i hjärtat. Ruben Roupe, lärare, Adolf Fredriks musikklasser — Nyligen när jag träffade en före detta elev som berättade att jag som speciallärare hade fått hen att åter känna glädje i skol arbetet, framför allt tack vare min arbets metod storytelling och ämnesintegrering. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #1/2018

FOTO: ULRICA ZWENGER

PEDAGOGISK UTVECKLING

Svåra frågor och starka känslor Rasism, heder, sex och samlevnad, dis kriminering, falska nyheter och vålds bejakande extremism. Det är exempel på ämnen som väcker starka känslor och kan skapa spänningar i klassrum met. Lärares förmåga att leda samtal i kontroversiella frågor är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Enskede gårds gymnasium är en av tre skolor i Sverige som har deltagit i ett nordiskt pilotprojekt om att u ndervisa i kontroversiella frågor. I våras var religionsläraren Camilla Carlberg och gruppchefen Cecilia Höglund på en tredagarsutbildning i Oslo och besökte bland annat Utøya. Utbildningsdagarna organiserades av The European Wergeland Centre, och de 24 nordiska deltagarna arbetade med ett stödmaterial som Europarådet tagit fram och som nu finns på Skolverkets webb plats. Tanken är att utveckla lärarnas självförtroende och kompetens så att de kan göra klassrummet till en trygg plats där eleverna fritt och utan oro kan disku tera frågor som rör dem. I Oslo fick gruppen testa olika övningar i utbildningsmaterialet. En av dem var ”hela havet stormar” där deltagarna slumpvis fick sätta sig mittemot varan dra. Den ena parten skulle, utan att bli 26

LÄRA #1/2018

avbruten, i 30 sekunder uttala sin åsikt i en kontroversiell fråga. Därefter disku terade alla tillsammans hur de upplevt situationen, både att vara den som ut trycker åsikten och att lyssna. Utbildningsdagarna ägnades mycket åt diskussioner. – Bland annat upptäckte vi att vad som upplevs som en kontroversiell fråga kan vara olika. Lärarna från skolan i Lidkö ping berättade att hos dem är konflikten mellan stad och landsbygd en het fråga, säger Cecilia Höglund. Deltagarna reflekterade också över vilka olika strategier de kan använda för att möta diskussionen i kontroversiella ämnen: ”Är jag neutral, är jag emot eller är jag för?”. – Som religionslärare kan jag få en del tuffa påståenden, om exempelvis judar och Förintelsen, säger Camilla Carlberg. Många ungdomar i vår skola är relativt nyanlända till Sverige och för flera av dem är religion ett nytt ämne. Jag fun derar mycket över religionsdidaktik. Vilka är det jag undervisar? Varför tar jag upp just det här? I vilken ordning ska religionerna läsas? Eleverna förser mig med viktig kunskap om både religions ämnet och att undervisa i kontroversiel la frågor. Påståenden som att ”Homosexuella par borde inte få adoptera” eller ”In-

”för dödsstraff för dem som gjort sig skyldiga till våldsam extremism” är kanske enkla för lärare i Sverige att tackla. – Det är fall där jag har möjligheter att hänvisa till lagar, regler och normer, konstaterar Camilla Carlberg. ”Vad är kalla och vad är varma kontro

versiella frågor?” var ett annat intressant diskussionsämne. – Kärnkraften är till exempel en kall fråga just nu, medan ”falska nyheter” är en varm fråga, säger Cecilia Höglund. Camilla Carlberg håller med. – Det finns elever som tror stenhårt på saker som de läst om på nätet eller sett på

PEDAGOGISK UTVECKLING

”När du leder samtal i kontroversiella frågor är det inte så viktigt vad du själv tycker. Det viktiga är att vara professionell i sin lärarroll”, menar religionsläraren Camilla Carlberg (till vänster) och gruppchefen Cecilia Höglund.

Youtube. Som att hiphopartisten Tupac lever eller att sådant som är sant på rik tigt är fake news. Då är det väldigt lätt att som lärare gå i gång och tänka: ”Hur kan de tro på något så dumt?”. – I stället gäller det att ta ett kliv till baka som känslomänniska och ett steg fram som professionell lärare och ställa frågor om var informationen kommer ifrån och börja prata om källkritik. Tillsammans med en grupp på 15 lärare och mentorer har Camilla Carlberg under hösten haft kontinuerliga träffar kring Europarådets stödmaterial. Där har de bland annat tagit upp frågor om reli gion, sexualundervisning, abort, heders kultur och homosexualitet.

– Pilotprojektet är ju slut nu, men jag skulle gärna fortsätta arbetet tillsammans med den här gruppen. Det behövs utbild ning i materialet innan det kan användas, det kan inte ses som en samling värde ringsövningar färdiga att köra med hela kollegiet. De båda har gemensamt hållit en studie

dag på skolan med övningarna i materia let som grund. Det är också framtaget som ett led i arbetet mot våldsbejakande extremism, betonar Cecilia Höglund. – I dag finns krafter som gärna vill göra skolan och läraren till polis och säkerhets tjänst: ”Prevent duty. Spot the terrorist” i Storbritannien är exempel på en sådan

rörelse. Europarådets material vill i stället stärka lärarprofessionen vad gäller under visning i kontroversiella frågor. Låt skolan göra det skolan gör bäst! – Det arbetet är långsiktigt och får inte stanna av. Vi vet också att det finns ett intresse från både utbildningsförvalt ningen och Skolverket att arbeta med de här frågorna, säger Cecilia Höglund. n INGELA ÖSGÅRD

Du hittar stödmaterialet ”Undervisa om kontroversiella frågor” via Skolverkets webbplats.

LÄRA #1/2018

PROGRAMMERING I SKOLAN

Niondeklassarna Nikita Mokhonko, Emanuel Hjälm och Jakob Lappalainen Alstadt diskuterar med försteläraren Camilla Askebäck Diaz hur de ska programmera sin Lego Boost-robot.

De är digitala testpiloter Med ett digitalt råd för eleverna på högstadiet har Södermalmsskolan ökat elevinflytandet i det digitala ut vecklingsarbetet. En gång i månaden träffas de för att testa och diskutera olika digitala verktyg. Vi var med när de byggde en robot av legobitar. Vad skulle man kunna använda en pro grammerbar legorobot till i skolan? Det ska Södermalmsskolans digitala råd klu ra ut. Rådet består av elever från årskurs 7–9 som träffas på mentorstiden en gång i månaden. Just denna fredagsmorgon är de indelade i tre grupper med var sin robot. – Det här kommer att ta tid, suckar Emanuel Hjälm som går i årskurs 9. 28

LÄRA #1/2018

Hans grupp har fått en robot som r edan är ihopsatt. Deras uppdrag är att låsa upp alla funktioner i den tillhöran de appen för att kunna programmera den. De drar olika funktionsknappar på surfplattan till en följd och plötsligt åker roboten framåt och vrider på huvudet. När de ska rätta till huvudet lossnar det plötsligt. Gruppen hjälps åt att försöka få det på plats igen. Camilla Askebäck Diaz, förstelärare i

igitala verktyg på Södermalmsskolan, d står bredvid och följer elevernas arbe te. Sedan tidigare leder hon en digital utvecklingsgrupp med lärare från alla tre stadier på skolan. De ska bevaka den digitala utvecklingen och kunna hand

leda sina kolleger. Frågan var om perso nalens fortbildning märktes i klasserna. – De som bäst kan berätta det för oss är eleverna, säger Camilla Askebäck Diaz. Förra läsåret inrättades därför ett digi talt råd på högstadiet för att öka elevin flytandet i det digitala arbetet. – Eleverna kan berätta hur det funkar i klasserna och vad de behöver. Finns det skillnader mellan årskurser och hur kan vi stötta i så fall? Om eleverna vet vilka digitala verktyg som finns på skolan kan de också ställa krav på sina lärare att an vända dem, säger Camilla Askebäck Diaz. Ytterligare en uppgift för rådet är att vara med och prova ut olika verktyg. – Det är inte alltid man kan testa saker i helklass, på grund av pengar och tids

FOTO: ULRICA ZWENGER

PROGRAMMERING I SKOLAN

– Varför gör vi ens det här? säger Molina Berg i årskurs 8. Simon Colling ger svar på tal. – För att testa om det är användbart i undervisningen. Vi är testråttor! Han ler och förklarar att han själv är ganska nördig. – Man lär sig bättre när man har r oligt. Om jag lär mig programmera med en robot kanske jag lär mig mer. Den här roboten kanske är jättekul för yngre elever, säger han. – Jag tycker det är långtråkigt med matte, men om man får ha matte och använda lego så blir det roligare, säger Shila Byström. Camilla Askebäck Diaz ser att det tar lång tid att bygga robotarna, kanske för att eleverna är lite okoncentrerade. – De här robotarna kan vara bra i tekniken för elever som behöver en utmaning. Men vi ska nog inte köpa in fler, det räcker med de tre vi har. Längre fram kommer hon att låta elever

Tiden för dagens råd är slut och eleverna

packar ihop sina robotar. Shila Byström lägger legobitarna i en plastlåda. Hon vill gärna testa nya saker i rådet. – Det vore coolt att prova VR-glasögon! Simon Colling håller med. – Eller Just dance med VR och hand kontroller. Då spänner man fast kontrol ler på händerna och fötterna, så blir det VR-idrott. Camilla Askebäck Diaz ler och nickar. – Jag tänkte att ni ska få testa VR-läro medel. Vi kanske kan bjuda in någon att visa det eller göra ett studiebesök. – Ja! tjoar Shila Byström innan hon går ut på rast. n ANNELIE DREWSEN

FOTO: ULRICA ZWENGER

åtgång. Då är det bra med en testgrupp som kan svara på om det här är relevant för vår undervisning. Förra året fick rådet prova ett kretskort som skulle programmeras. Det visade sig att programvaran inte var paketerad av Stockholms stad. – Startsträckan blev då för lång och vi testade ett annat kort i stället. Det var bättre och funkade utan att man behövde paketera programvaran. Det var tur att jag inte köpte in jättemånga av det första! säger Camilla Askebäck Diaz.

na göra en mer strukturerad utvärdering av robotarna. – Det ska bli spännande att diskutera med dem och prata om lektionsexempel. De ska få fundera på i vilka årskurser robotarna passar, om man kan ha dem i hel- eller halvklass och om det var lätt eller svårt. Det digitala rådet ska spegla hela sko lan. Därför är det viktigt att det inte bara

är elever som redan är intresserade av IT som kommer. – Vi ska testa saker som kan funka för alla. En grej som någon tycker är svår kan vara lätt för en annan elev. Kan vi använ da samma då? Hur kan man utmanas av den? Det gäller att hitta det som passar alla nivåer. En annan utmaning är att det inte blir för många olika digitala verktyg på sko lan. Eleverna ska känna igen sig oavsett stadium eller vilken lärare de har. – Vi har börjat ta fram en digital plan för vad eleverna ska ha med sig från års kurs 3, 6 och 9. Det är viktigt att ha med elever i den diskussionen, säger Camilla Askebäck Diaz.

I klassrummet fortgår arbetet med ro

botarna. Två av grupperna måste bygga ihop sin robot. Eleverna hjälps åt att hitta rätt bit bland de hundratals legobitar som ligger spridda på bänkarna framför dem. Instruktionerna finns i appen, och medan man bygger lär man sig också program mera roboten. Trots att det är andra lek tionen har de inte ens kommit halvvägs.

Shila Byström och Simon Colling, båda i årskurs 8, bygger en Lego Boost-gitarr som de sedan ska kunna programmera.

LÄRA #1/2018

SCHEMALÄGGNING

Veckor med rytm i Det hänger en tratt utanför dörren till PerOlof Mossbergs minimala arbetsrum. Den symboliserar hans arbete som schemaläg gare på Adolf Fredriks musikklasser. Inför varje läsår fylls tratten med skolämnen, salar, raster, elever, lärare, lunchtider, klasser, grupper, repetitions tider för körer etcetera. Ett tusenbitars pussel som Per-Olof Mossberg ägnar minst sex veckor åt att lägga grundver sionen av. Timplan och tjänstefördelning blir till ett schema – en inte helt enkel uppgift i en sexparallellig 4–9-skola med musikprofil och 1 100 elever samt cirka 80 lärare. De senaste åtta åren har Per-Olof Moss berg varit administratör på heltid, varav schemaläggningen utgör en betydande del. Men det började redan för mer än 20 år sedan, när han var mellanstadie lärare på skolan och lade schemat för sitt arbetslag. — Jag har väl alltid haft ett visst intresse för att lösa logistiska problem. Rytm är ett ord som återkommer när han pratar om schema. Det innebär att det under dagen, och veckan, bör finnas återkommande, bestämda tider för lunch, för undervisning i halvklass, gemensamma raster, förflyttning mellan salar och så vidare. – Jag är inte alltid så glad över det schema jag levererar till mina kolleger i augusti varje år, särskilt om det saknar rytm, säger han och konstaterar att skol veckan började tappa rytmen i och med 1994 års läroplan. Innan dess gällde 40-minuterslektio ner i alla ämnen, men den nya läroplanen gav kommuner och skolor större möjlig heter att skapa egna timplaner. Rytmen åsidosattes för andra prioriteringar, som att olika ämnen kräver olika lång tid. Per-Olof Mossberg sätter sig vid datorn och öppnar veckoschemat för en av hög 30

LÄRA #1/2018

FOTO: ULRICA ZWENGER

Schemat är inte bara en tidsplan för alla i skolarbetet. Det skapar också struktur och rytm i vardagen. Per-Olof Mossberg har med åren blivit en stjär na på schemaläggningens svåra konst.

”Kanske kan utbildning utan timplan skapa ett schema med bättre rytm och struktur på skolveck an”, säger Per-Olof Mossberg som efterlyser en diskussion om schemaläggning.

stadieklasserna. Ett lapptäcke med olika stora rutor i blått, rött, grönt, svart och rosa dyker upp på skärmen. Varje färg re presenterar ett ämne. Varje ruta innehål ler information om ämne, lärare och sal. Ett plotter av tider som visar när lektioner börjar och slutar finns också med. Han klickar på en av rutorna. I ett poppuppfönster visas alla möjligheter att förändra informationen. Varje lärare och klass kan förstås få sitt eget schema. – Vi använder ett schemaprogram som skapar förnämliga förutsättningar att se till att schemat hela tiden är dagsaktuellt för lärare och elever. Vårt schema har be hov av att vara synnerligen flexibelt, inte minst beroende på musikprofilen. Per-Olof Mossberg berättar lyriskt om programmets alla möjligheter, som dock fortfarande kräver en del intrimning med stadens nya digitala Skolplattform. Han kan lägga in varningssignaler om en klass till exempel får två lektioner i praktiskestetiska ämnen under en dag, om en

sal blir dubbelbokad eller om det sker kollisioner av olika slag. – Mitt mål är att schemat ska bli något sånär rimligt både för elever och lärare. Bland annat innebär det att varje elev i 25 minuter ska kunna sitta på en stol i matsalen och äta lunch. Han klickar fram schemat för en av klasserna i årskurs 4 och pekar på det grå fältet, markeringen för lunch. Det löper som ett sammanhängande streck över hela veckan; måndag till fredag äter fjärdeklassen lunch vid elva. Per-Olof Mossberg har ett allmänt tips till nybörjare i schemaläggning. – Försök få en helhetsbild över kom plexa delar redan från början: ”Vad mås te jag ta hänsyn till?”. Annars är det lätt att redan tidigt måla in sig i ett hörn och fastna. Sedan gäller det att vara prestigelös. – Jag tar med glädje emot förslag och goda idéer från mina kolleger. Det ger en alltid möjlighet att göra någonting bättre. n INGELA ÖSGÅRD

GYMNASIESKOLAN

TÄVLING

” Rollerna har bromsat utvecklingen” — Vi har varit bra på att stärka rektorer nas pedagogiska uppdrag, men nu måste utbildningsförvaltningen bli mer flexibel i att möta de enskilda skolornas behov. Det säger gymnasiedirektör Jan Holmquist efter att ha gått igenom den utvärdering som har gjorts av gymnasieskolans organisation. Rapporten ”Leda lärande” är en utvär dering av ledningsorganisationen inom Stockholms stads gymnasieskolor. För fattaren Mats Tyrstrup är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och rap porten baseras på intervjuer med rektorer, administrativa chefer, lärare och elever, dokumentstudier och ett antal uppföljan de workshoppar med de intervjuade. Organisationsförändringen 2011 innebar att det skapades administrativa gruppchefer samtidigt som biträdande rektorstjänster omvandlades till rektorer. Syftet var att öka rektors utrymme att leda och utveckla den pedagogiska verk samheten.

FOTO: ULRICA ZWENGER

— Min generella slutsats är att många ar betar bra med pedagogisk ledning, säger Jan Holmquist. Vi har haft ett starkt fokus på det när vi rekryterar rektorer och det har gjort avtryck i organisationen. Det finns rektorer som sökt sig till oss för det delade ledarskapet och för vårt fokus på pedagogisk ledning. – Däremot har vi inte helt lyckats med att renodla stödet till rektorerna. Vi har

ett starkt fokus på rektorsuppdraget men det tog längre tid att komma fram till hur det administrativa stödet skulle utformas, och i rapporten framkommer det att vi inte kan ha samma administrativa stöd till alla skolor. För att leda skolorna måste vi gå ner på enskilda skolor och arbeta med deras behov, säger Jan Holmquist. – Vi måste vara mer flexibla och möta skolorna med en organisation som passar dem. Den renodlade struktur vi har ska pat fungerar inte på alla skolor och det har hänt att rollerna har stoppat utveck lingen snarare än främjat den. Olika skolor måste få organisera sig på olika sätt, men samtidigt ska den sammanhållande kraften i att vara många utnyttjas, menar han. – Många skolor efterfrågar koncernen när det är jobbiga saker men tar avstånd från den i vardagen. Vi behöver identifiera fördelarna och lära oss att ta vara på dem. Men det finns saker som rektorerna vill vara självständiga i. Vi ska inte peta i det pedagogiska arbetet mer än nödvändigt, vi måste ha tilltro till professionen. Vi ska ha höga förväntningar och agera när det inte fungerar, slår Jan Holmquist fast. Det är ännu inte beslutat hur utbildnings förvaltningen ska gå vidare med rappor ten, men alla förändringar kommer att ske i dialog med skolorna. Jan Holmquist förtydligar att det inte handlar om att göra en ny omorganisation utan om små förändringar i samspråk. – Vi går framåt långsamt för att syret inte ska ta slut i organisationen, men en sak är inte förhandlingsbar: ledarskapets betydelse för att skapa en organisation som gynnar elevernas lärande och deras sociala och kognitiva utveckling. n CALLE HEDRÉN

”Vi tog bort alla biträdande rektorer, men om en skola behöver en biträdande rektor så måste de få ha det”, säger Jan Holmquist.

Du hittar hela rapporten ”Leda lärande” via pedagog.stockholm.se.

VINN BIOBILJETTER

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två biocheckar vardera. Lycka till! 1. Hur gammal var språkläraren Eva Schough Tarandi när hon bestämde sig för att bli lärare? 1. Sex år. X. Nio år. 2. Tolv år. 2. Vad heter rapporten som Mats Tyrstrup har skrivit om gymnasieskolans organisation? 1. ”Leda lärande”. X. ”En skola — en ledare”. 2. ”Didaktik och ledarskap”. 3. Vad hängde utanför Per-Olof Mossbergs arbetsrum när LÄRA Stockholm hälsade på? 1. En tratt. X. En hatt. 2. Ett schema. 4. Vad kallas Blommensbergsskolans särskilda undervisningsgrupp för hemmasittare? 1. 6—9:an. X. Skolakuten. 2. Blomman. 5. Vid vilket universitet är skolforskaren Mei Kuin Lai verksam? 1. University of Auckland. X. Stockholms universitet. 2. University of London. Skicka din tipsrad senast den 30 januari till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner. Vinnare i nummer 5/2017 blev Emilie Björklund, Nybohovsskolan, Stephanie Kull, Vinsta grundskola, och Erja Salmenvirta, Enskede gårds gymnasium. Rätt rad var 1, 1, X, X, 2.

LÄRA #1/2018

Rörelsehindrade får nytt gymnasium Nya Riksgymnasiet för rörelse hindrade är invigt. De gamla verk stadslokalerna på S:t Eriks gymna sium har byggts om och anpassats för att kunna ta emot ungdomar från hela Sverige. Där det tidigare undervisades och praktiserades reparation av bilar är det nu luftigt, ljust och tillgängligt. Riksgymna siet för rörelsehindrade, RgRh, har idag 28 elever.

Nämnd & Nytt Redaktör: Ann Turlock, 08-508 339 86, ann.turlock@stockholm.se.

Garanterat jobb efter examen

Lyckad start för P A Fogelström 132 elever började ekonomipro grammet på P A Fogelströms gymnasium 2017. Hösten 2018 flyttar skolan in i nyrenove rade lokaler på Stigberget på Södermalm. Till hösten går det även att söka naturvetenskaps programmet.

Akademien stöttar nyanlända Nyanländas utbildning i svenska går för långsamt, tycker Svenska Akademien. Under hösten testa de de därför ett nytt arbetssätt på två gymnasieskolor i Stock holm. Målet var att ta fram ett ämnesöverskridande arbetssätt som gör att nyanlända elever på högstadiet och i gymnasiesko lan når nationell behörighet på två år. Tanken är också att ordna undervisningsmomenten ef ter elevernas språknivå och att minska läsandet av flera ämnen samtidigt. I svenska som andra språk får litteratur, uttal och ordförråd ta stor plats. Källa: Lärarnas tidning

Färre elever på språkintroduktion Efter förra årets kraftiga ökning minskar nu antalet elever som går introduktionsprogrammet språk introduktion. Detta visar Skol verkets preliminära statistik över elever i gymnasieskolan läsåret 2017/18.

LÄRA #1/2018

Förstelärarna har på ett strukturerat sätt tagit på sig ansvaret för det pedagogiska ledarskapet.

Förstelärarreformen stärkte läraryrket Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen och förstelärarnas makt över den pedagogiska utvecklingen i skolorna. Den slutsatsen drar tre forskare i en ny studie. – Jag köper att det inte har upp levts så, men det är inte samma sak som att det inte har blivit så, säger forskaren Johan Alvehus vid Lunds universitet. Reformen har stärkt lärarna på en mer över gripande kollegial nivå. I studierna har forskarna följt vad som sker på skolorna. De har inte sammanställt åsikter om upplevd orättvisa utan hänvi sar till professionsteori. Förste lärarna har strukturerat tagit på

sig ansvaret för det pedagogiska ledarskapet och driver det till stor del på skolorna. Det är arbetsupp gifter som tidigare fördelades mellan andra lärarkolleger eller som drevs av rektorer och biträ dande rektorer. Det betyder att lärarprofessionen har tagit mak ten över sina egna förutsättning ar för att förkovra sig och utveck las på ett mer organiserat sätt. Forskarna lyfter även fram om råden som behöver utvecklas. Det måste bli tydligare på vilka grun der man blir förstelärare och hur tillsättningen av tjänsterna sker. Det bör också bli tydligt att förste lärarna har ett kollegialt ansvar för utvecklingsarbetet på ett an nat sätt än de duktiga lärare som premierats med lärarlönelyftet. Källa: Lärarförbundet

Utbildningsförvaltningen hade 14 768 medarbetare i juni 2017 varav 10 274 är kvinnor och 4 494 är män. Källa: LIS beslutsstöd

Barn- och fritidsprogram met vid Midsommarkran sens gymnasium byter namn till Pedagogikcollege och knyts närmare arbets marknaden. Ett syfte är att attrahera fler sökande. Ef ter examen kommer elev erna garanterat att få jobb, lovar Stockholms stad. Pe dagogikcollege är ett sam arbete mellan skolan, ut bildningsförvaltningen och fyra stadsdelar. Stadsdelar na ställer upp med praktik platser och utbildade hand ledare. Pedagogikcollege samarbetar även med uni versitet och högskolor. FOTO: ANN TURLOCK

Nämnd & Nytt

Från vänster: Förskolechef Lena Kullberg-Boman, rektor Anders Fajersson, forskaren Anna Palmer och skolborgar rådet Olle Burell (S).

When you are

lärare fortsätter. Följ oss på Facebook och Instagram!

Nämnd & Nytt

Nya regler om politiska partier i skolan

Elever får fortsätta på introduktionsprogram

En ny bestämmelse i skollagen tydliggör vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska par tier. Rektor får begränsa anta let politiska partier som bjuds in om urvalet görs på objektiv grund, till exempel till dem som är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Eu ropaparlamentet. Partier som inte har bjudits in men som har anmält att de vill medverka be höver inte ges den möjligheten. Den nya bestämmelsen gäller sedan årsskiftet.

En elev har rätt att gå klart det introduktionsprogram som elev en börjat på eller på något annat introduktionsprogram hos en viss huvudman. Den 1 novem ber 2017 ändrades skollagen så att det blir tydligare vilken rätt en elev har att gå klart en utbild ning på introduktionsprogram efter att eleven flyttat till en an nan kommun.

Fler vill bli lärare för yngre åldrar Närmare 6 100 personer hade an mält sig till något av universitetets lärarprogram vårterminen 2018. Mest ökade antalet sökande till lä rarutbildningen mot yngre åldrar och inriktningen idrott och hälsa. Två program stack ut i ansök ningsstatistiken från Universi tets- och högskolerådet. Jämfört med förra våren var det fler som

sökte sig till ämnesinriktning en idrott och hälsa i grundlärar programmet mot fritidshem. 123 förstahandssökande konkurrera de om 20 platser. Fler ville också läsa grundlärarprogrammet mot förskoleklass och årskurs 1–3. Tretton procent fler innebär 281 förstahandssökande till 145 plat ser.

Förslag om att återinföra prao Regeringen har lämnat förslag till riksdagen om obligatorisk prao. Enligt förslaget ska huvudmän för grundskolor och specialskolor ansvara för att anordna prao. I grundskolan ska prao omfatta minst tio dagar sam manlagt under årskurs 8 och 9. I specialskolan gäller samma omfattning som för grundskolan, men i årskurs 9 och 10.

Regeringens satsning under 2018 för att stärka gymnasieskolan.

Barnskötare utvecklar fritidshemmen

Skolplikt även för sexåringar

75 000

elever går i gymnasieskolan i Stockholmsregionen varav 16 139 i Stockholms stad. 319 elever går i Stockholms stads gymnasiesärskolor. I regionen finns 168 gymnasieskolor varav 28 i Stockholms stad.

FOTO: ANN TURLOCK

Nu ska skolplikten gälla även för sexåringarna. Förskoleklass blir därmed obligatorisk för alla barn i Sverige och alla kommer där med att gå i skolan i minst tio år. Förskolek lassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll, men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla bar nens kunskaper. Ändringen gäller för barn som börjar hösten 2018.

Under hösten gick ett tjugotal barnskötare på stadens fritidshem en för djupningskurs på Midsommarkransens gymnasium. Utbildningen byggde på kurser i ämnena pedagogik och pedagogiskt arbete om 300 gymnasie poäng. Syftet var att reflektera kring, undersöka och utveckla fritidshem mets och skolans innehåll och arbetssätt. En dag i veckan ägde under visningen rum på Midsommarkransens gymnasium. Övrig studietid var arbetsplatsförlagd där de studerande fick tillfällen att utveckla ett under sökande och problemorienterat arbetssätt. Eftersom kurserna uppskatta des av deltagarna erbjuds fler barnskötare samma kurs under våren 2018.

Stadens största gymnasium Till hösten startar Anna Whit locks gymnasium, en skola för bildning och innovation. I nyrenoverade lokaler på Kungsholmen kommer elev er och lärare — med hjälp av vetenskap, estetik och digital teknik — att ta reda på hur ett framtida hållbart samhäl le ska utformas. Anna Whit locks gymnasium blir sta dens största med cirka 2 400 elever.

Fler elever får fel diagnos Barn och unga som fått en neuro psykiatrisk diagnos har ökat med över 300 procent de senaste tio åren, enligt Socialstyrelsen. Anta let barn som äter adhd-medicin har ökat med 307 procent bland pojkar och 552 procent bland flick or. Men samtidigt ökar antalet fel diagnoser, larmar flera psykologer inom barn- och ungdomspsykia trin i en granskning som SVT:s Dokument inifrån gjort.

Elevhälsan olika dyr Elevhälsan i Bräcke kommun kos tar nära 11 000 kronor per elev i grundskolan. I Nordmaling och Al vesta är kostnaderna per elev sju gånger lägre, endast cirka 1 500 kronor. I Stockholms stad kostar elevhälsan 2 840 kronor per elev. Agnetha Fredin, ordförande för Riksföreningen för skolsköterskor, anser att vi har en ojämlik elevhäl sa. Och att uppdraget är otydligt. — I skollagen står det att det ska finnas tillgång till elevhälsa, men inte i vilken omfattning. Elevhäl san organiseras på olika sätt i olika kommuner. På en del ställen finns skolhälsan på skolorna, på andra platser mer centralt. Då elevhäl sans uppdrag är att stödja elever nas utveckling så är frågan hur det påverkar resultatet? Källa: Vårdförbundet

LÄRA #1/2018

Nämnd & Nytt

11—13/4

#metoo

Settdagarna 2018

Samtal om framtiden vägleder nyanlända

Genom #metoo-uppropen har det blivit tydligt att sexuella trakasse rier är ett stort problem i skolan. Varje elev som utsätts för sexuella trakasserier är en för mycket. Där för är det viktigt att skolan tar sitt ansvar för att både förebygga och åtgärda kränkningar. Om en anställd på förskolan eller skolan får reda på att ett barn eller en elev har upplevt sig vara utsatt för sexuella trakasserier i verksamheten så måste man age ra omgående för att ta reda på vad som hänt och i förekommande fall få stopp på trakasserierna. Dess utom ska den som får kännedom om trakasserier rapportera till rek tor eller förskolechef som i sin tur måste rapportera till huvudman nen, alltså kommunen eller ansva rig för den fristående skolan eller förskolan. Förskolan och skolan ska före bygga och förhindra sexuella tra kasserier. Detta är en skyldighet enligt diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen. Skolan har också ett uppdrag att arbeta med detta utifrån skollagen. Läroplaner, kurs planer och ämnesplaner är viktiga redskap i arbetet. Personal i försko la och skola ska inte heller utsättas för sexuella trakasserier och ett ak tivt arbete måste ske även där. Det ta arbete är i sin tur en viktig förut sättning för arbetet gentemot barn och elever. På pedagogstockholm.se kan du bland annat läsa om hur Eirasko lan och Bäckahagens skola i Stock holms stad arbetar för att motver ka sexism och trakasserier. Den 1 januari 2017 ändrades reglerna om aktiva åtgärder mot diskriminering i diskriminerings lagen. Skolverket har många material som kan vara till nytta och stöd i undervisningen. Se deras webb plats; skolverket.se.

LÄRA #1/2018

Vad jobbar du med? FOTO: MAGDALENA BENDELIUS

Viktigt att skolan tar ansvar

Studie- och yrkesvägledningssamtal med nyanlända elever kan inne hålla utmaningar som skiljer sig från samtal med andra elever. I tre artiklar resonerar Åsa Sundelin, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, vid Stockholms universitet, kring samtalsmetodiska ideal, frågor om lärande, och om språkliga asymmetrier. Materialet ger stöd för kollegiala samtal och för reflektioner i det dagliga konkreta arbetet. Materialet riktar sig till studie- och yrkesvägledare.

att eleven ska kunna göra sitt yrkesbevis under sista termi nen för att kunna få ett arbe te. Det är mycket planering för både inköp och upplägg inom de olika kurserna. Det är viktigt att kunna bedöma varje elev ut ifrån de syften och mål som står i våra styrdokument. Vad är roligast i ditt jobb?

– Att få lära ut ett f antastiskt yrke och se när eleverna ut vecklas och lyckas. Vad är mest utmanande i ditt jobb? … Carin Jacobsson, lärare på floristprogrammet på S:t Eriks gymnasium. Vad gör du på jobbet?

– Mina elever läser olika kur ser. Jag handleder dem i olika hantverksmoment inom florist yrket. Varje dag innehåller både praktiska och teoretiska arbetsmoment. Vi räknar med

– Att hinna med att lära elev erna så mycket som möjligt på så kort tid. De är dessutom väl digt många i varje grupp, vil ket är roligt men utmanande.

Vad gör du på fritiden?

– Jag en friluftsmänniska, jag gillar djur och natur. Jag tränar lite också och umgås med min familj. n ANN TURLOCK

Många sätter betyg åt kollega I dag beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega vid betygssättningen. Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdra get. Skolvärlden har intervjuat ett tiotal skolledare och fackliga lärar företrädare på stora och små skolor runt om i Sverige om hur betygssätt ningen går till. Bilden som ges är att den växande andelen obehöriga lärare innebär ett ökat tryck på de behöriga som får göra ett stort extra arbete. Många känner sig pressade. Enligt regelverket får inte en lärare som saknar lärarlegitimation sätta betyg självständigt utan ska göra det tillsammans med en legitimerad. Förra läsåret var 41,2 procent av skolans lärare legitimerade och be höriga i minst ett ämne, enligt Skolverkets statistik. Källa: Skolvärlden

Årets tema på Settdagarna, Fat ta Digitalt!, är kopplat till besluta de förändringar i grundskolans kursplan. Syftet är att skolan ska bli bättre på att stärka elevernas digitala kompetens. Förändring arna träder i kraft 1 juli 2018. Sett 2018 fokuserar därför på arbete med digitala texter, källkritik, pro grammering och digitaliseringens påverkan på samhället.

Digitaliseringen förstärks För två år sedan fick Skolverket i uppdrag av regeringen att läm na förslag till förstärkningar och förtydliganden av skolans digi talisering. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur di gitaliseringen påverkar individ och samhälle. De ska stärka elev ernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjäns ter, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Föränd ringarna träder i kraft 1 juli 2018.

Svenska elever i toppklass Svenska elever hör till den absolu ta toppen i ett internationellt kun skapstest i samhällsfrågor. Sverige har dessutom förbättrat sitt resul tat markant sedan den förra mät ningen. Det är ”samhällskunska pens Pisa”, International Civic and Citizenship Education Study som testar åttondeklassares kunska per i demokrati- och medborgar frågor. Det handlar om att förstå grundläggande drag och begrepp i en demokrati. Men rapporten vi sar också att Sverige fortfarande har en stor resultatskillnad mellan elever från högutbildade hem och övriga elever. Samhället behöver jobba mer intensivt och kraftfullt för att motverka negativa effekter av skolsegregation och elevers sociala arv, konstateras det.

Nämnd & Nytt FOTO: RALPH ANDERSSON

Samverkan mot studieavbrott På pluginnovation.se kan man ta del av kunskap, framgångsfakto rer och erfarenheter från Sveriges största samverkansprojekt för att motverka studieavbrott i skolan. Webbplatsen är en digital platt form där det finns exempel på allt ifrån hur man minskar skolfrån varo, hittar effektivare studievägar för nyanlända till hur man stöttar pojkar och flickor som har hoppat av skolan till att återgå i studier eller annan sysselsättning. Projektet av slutades hösten 2017 och leddes av Sveriges Kommuner och landsting i samverkan med åtta regioner.

Gabriel Nyd Berg från Stock holm vann kvaltävlingen till yrkes-SM för unga lastbilsföra re. Han går sista året på Stock holms transport och fordons tekniska gymnasium och har nu kvalificerat sig till yrkes-SM i Uppsala 2018. – Jag är bra på att koncentre ra mig och såg tävlingen som en utmaning. Det är kul att det gick så bra, säger han.

Hitta rätt vid rekrytering Kolla in möjliga statsbidrag Det finns många statsbidrag att söka under 2018. På Skol verkets webbplats finns en kalender för att i god tid kunna planera och söka re levanta bidrag.

Gabriel Nyd Berg till yrkes-SM

Kompetenskompassen är ett stöd vid rekrytering av chefer. Med hjälp av den går det att kartläg ga kompetenserna i en lednings grupp och på så sätt identifiera vil ka som behövs hos den chef som ska rekryteras. Kompassen kan även vara ett hjälpmedel för che fers personliga ledarutveckling då de genom självskattning får en bild av sina utvecklingsområden. Alla med en formell ledarposition kan ha nytta av den. Sök på Kom petenskompassen på intranätet.

– Genom tävlingar i trans portteknik vill vi inspirera ungdomar, inte minst tjejer, till ett yrkesval med stora möj ligheter, både vad det gäller arbetstillfällen och framtida utveckling, och samtidigt höja statusen på transportarbeten. Det ställs höga krav på förarnas yrkesskicklighet, säger Sigalit Slutbäck, vd Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd. n

#2 LÄRA  I nästa

nV i spanar in gränslöst skapande på Södra Latin.

nM öt Mohamed Warsame — en klippa både på Knutbyskolan och i lokalsamhället. nL ång intervju med professor Sven Bölte om elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 20 mars.

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

LÄRA #1/2018

En bra skola för alla Stockholm ska vara en stad för alla. Det är stadens vision. Alla barn i Stockholm ska ha rätt till en bra utbildning oavsett bakgrund. I visionens Stockholm är kunskap, stimulerande lärmiljöer och digitala verktyg anpassade efter elevernas behov. Verksamheten bygger på respekt och delaktighet, där alla elever kan finna trygghet och studiero. Läs mer i Vision 2040 – Ett Stockholm för alla. Du hittar den på stockholm.se/vision.