BAKTERIEBÄRANDE PARTIKLAR 10 CM över operationssåret. 3 pers direkt mot bord, 1 pers 10 cm från bordet. Narkosbåge är uppåt i bild.
RÖKGENERATOR ANVÄNDES FÖR att illustrera lokal ventilationseffektivitet.
Konsekvensen av den mängden värme är att tilluften måste vara cirka 3C kallare än rumsluften. Så mycket värme som dessutom är centralt placerad på operationssalen och motsvarande mängd kyla i tilluften får stor påverkan på ventilationens funktion. Vad vi vet har inga tillverkare tidigare testat sina system med så här mycket värme. Vi beräknade även ett senario med 4,2 kW motsvarande höftplastik och 9,2 kW hybridingrepp med Angiobåge.
VÄRME OCH DRAG – ETT RUM MED FLERA KLIMAT
Hur varmt man ska ha på operationssalarna är ofta en källa till konflikter. Är tillluften 3°C kallare än frånluften uppstår flera temperaturzoner inne i rummet. Dessutom har personal i olika områden olika klädsel och är olika fysiskt aktiva. Att stillasittande anestesipersonal i kortärmat fryser samtidigt som fysiskt aktiva ortopeder i blyförkläde och sterilrock svettas är ett arbetsmiljöproblem som kan påverka patientsäkerheten. SIS TS-39 anger 22 +/-4°C men inte var i rummet och rekommendation om lufthastighet saknas. Hög lufthastighet ger en känsla av drag. Efter att vi genomfört labtest med Mertex, huva och sterilrock för personal i operationsområdet, bedöms 0,6m/s som ok i operationsområdet. Klart högre än <0,3 m/s som rekommenderas för kontor. Målbild för klimatet blev >18°C och <0,6 m/s i operationsområdet. I anestesiområdet sattes målet att temperaturen samtidigt skulle vara > 21°C och draget <0,4 m/s. Vid kejsarsnitt rekommenderas normalt 25°C och för prematura barn <1 kg 28°C i operationsområdet.
UTVÄRDERING: DATORSIMULERING OCH LABTEST För att utvärdera ventilationen genomförde ÅF en datorsimulering – Computional Fluid Dyamics (CFD) av tre olika
ventilationsystem i en operationssal möblerad och utrustad som vid en leverresektion. Op-salen delades in i 1,3 miljon kuber i vilka lufthastighet, rörelseriktning, temperaturkonvention och värmestrålning beräknades. Vid varje förändring av modellen gjordes simuleringar där det, efter mer än 12 timmars beräkningar med en kraftfull dator, nåddes ett stabilt luftflödet. I op-salen fanns 10 personer: 4 i sterilzon, 5 i anestesizon och en osteril oppersonal. Det finns en etablerad laboratoriemetod där sfäriska partiklar med diameter 5 µm och densitet som vatten simulerar hur hudflagor på 30 µm faller i luft. Efter diskussioner med Chalmers och KTH, där det fanns erfarenhet av lab- resp CFD-simulering, kombinerades dessa metoder. Vi lät personerna i simuleringen släppa partiklar. Vi kunde då få bilder med CFU-koncentrationer i olika områden. Det är första gången någon gjort detta. Skalan på bilden ovan på den här sidan, visar partiklar motsvarande 0-5 CFU/m3, där rött är >5 CFU/m3. CFD simuleringarna visade höga CFU-koncentrationer bara i direkt anslutning till personer. Diskussioner i referensgruppen om risk för höga koncentrationer i andra delar av salen kunde inte bekräftas. Däremot bekräftades att aerodynamiken är viktig, ökade koncentrationer kan ses under lampa och vid individer som placerades direkt mot operationsbordet. Egentligen borde frågan om att det finns mest hudpartiklar i direkt anslutning till individer vara självklart men det har aldrig illustrerats tidigare på detta sätt. Lampan i simuleringen hade dålig aerodynamik. Vid kontroll av ventilation mäter man CFU/m3 i luft med luftsamplers och agarplattor. Metod för CFU är inte optimal. Det är svårt att placera samplingspunkten. Koncentrationer av CFU påverkas,
som visas i datorsimuleringen, i hög grad av avstånd till person och av hinder. Instrumenten har en detektionsgräns för bakteriebärande partiklar på 1-3 CFU/ m3 beroende på modell. Det gör att när man mäter i en operationssal är det ofta nära, eller under, detektionsgränsen. För att verifiera datorsimuleringen mot verkligheten gjordes labförsök i operationssal och utvecklingslab. Tio personer, klädda i Mertex och som tvättats 2-3 gånger och huva. Fyra personer hade sterilklädsel. Docka på bordet, narkosbåge och operationstextilier. Värmelaster motsvarande höftplastik, leverresektion och hybridingrepp med Angio (4,2, 6,4 och 9,2 kW) skapades med hjälp av varmluftsfiltar och elradiatorer. För att studera luftflöden användes rökgenerator. Vi mätte temperatur och lufthastighet i sju punkter och CFU-koncentration i tre. Se bild överst i mitten på s 24. Bedömning av CFU 0-5/m3. Rök visar luftrörelser. Man kan följa luft från ett område till ett annat. Man kan även studera lokal ventilationseffektivitet genom att se hur fort ett rökmoln renas upp. Vi gjorde även CFU-mätning, väl medvetna om svagheten att vi har få mätningar per senario. Vi betraktade CFU-mätningarna dels som ett sätt att validera CFU-nivåerna i CFD-simuleringar och dels som en bekräftelse på rökstudier. T.ex. visade de om instrumentbord får luft med 0 CFU direkt från tilluftsdon eller om luftrörelser drar med bakterier från under operationsbordet. I flera test noterades att om man står fyra personal axel mot axel i operationsområdet blev upprening av rök långsammare. Detta förbättrades om narkosbågen sänktes och placerades längre upp. Fenomenet påminner om funktionen hos en ”moppestrut” och har inte beskrivits tidigare. Ortopediskt Magasin 4/2016
23