FOTO: Löf.
PRISS – var står vi och vart ska vi? Den första fasen av PRISS avslutades i november 2013 vid ett seminarium i Stockholm. Lokalt implementeringsarbete av bästa praxis, framtagande av ett verktyg för att kunna värdera följsamheten till riktlinjer, samt uppföljning av infektionsfrekvenser bedömdes vara det viktigaste att arbeta med för att nå projektmålet om en halvering av den reala frekvensen av ledprotesrelaterad infektion.
U
nder våren 2016 har enligt styrgruppsbeslut sex regionala uppföljningsmöten hållits, och där sammanlagt drygt 120 deltagare från 43 kliniker deltagit. Mötena har hållits i Stockholm, Göteborg, Arlanda, Linköping, Hässleholm och Hallsberg. Vid mötena har PRISS presenterats, både vad gäller projektets genomförande, och de resultat som nu kan ses. Vidare har vid mötena efterfrågats vad klinikernas representanter anser sig behöva för att kunna fortsätta arbetet. Vi kan konstatera att arbetet med PRISS på flera kliniker har varit mycket framgångsrikt. De mest framgångsrika klinikerna har nu klart förbättrade arbetssätt, och kan visa upp siffror över ledprotesrelaterad infektion vilka är mer än halverade, och även möjliga att hålla över tid. Det tycks vara möjligt att nå och behålla en infektionsfrekvens på 0,4–0,5% efter höftprotes och 0,5–0,6% efter knäprotes. Det är dock påtagligt att detta inte gäller för alla kliniker, och vid mötena har särskilt efterfrågats vad som utgör hinder för att bli lika framgångsrika som de bästa. De fyra expertgruppsdokumenten uppfattas vara bra och används som underlag för lokala rutiner. Rutinkollen Ledprotesrelaterad infektion togs fram för att kunna värdera följsamheten till egna rutiner. Användningen av instrumentet har varit mycket blygsam, men har ökat efter vårens mötesturné. 18 Ortopediskt Magasin 4/2016
Avsaknaden av en entydig definition av ledprotesrelaterad infektion har vid i stort sett alla möten varit påtaglig. På flera enheter anges en stor personalomsättning ha resulterat i en kunskapsbrist om PRISS och bästa praxis.
Det finns flera bra exempel på enkla och robusta system för registrering av infektionssiffror, ofta baserat på kombinationer av besök och telefonuppföljning. Andra kliniker ser stora svårigheter i detta, främst beroende på avsaknad av tid, resurser, och verktyg för uppföljning.
Flera kliniker rapporterar svårigheter att följa upp alla patienter, samtidigt som flera bra exempel finns på att det går att följa upp (i stort sett) alla, trots stora fysiska avstånd. Flera kliniker rapporterar också svårigheter att hitta ett bra samarbete med primärvård, samtidigt som andra rapporterar ett utmärkt samarbete. Flera kliniker har också funderat i termer av mer differentierad uppföljning av riskpatienter.
Styrgruppen är utökad med representanter för Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård och Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård. Under hösten 2016 har styrgruppen tagit fram ett paket med olika åtgärder för att även de kliniker som ännu inte kan uppvisa siffror i klass med de bästa ska kunna nå dit. Vi återkommer under våren 2017!
Trots att alla närvarande klinikers representanter efterfrågar möjligheten har ingen klinik ett fungerande system för att i realtid säkra luftkvaliteten under operation. Under hösten 2016 kommer ett system att i realtid kunna följa förekomsten av levande materia (bakterier) och även dokumentera alla parametrar att utvärderas vid två kliniker. Om detta system lever upp till förväntningarna, kommer det att ge helt andra möjligheter att säkra luftkvalitet under operation.
Skofonden
Många kliniker rapporterar brister i urval och selektion inför operation, även om medvetenheten ökar. Frågan om hur att identifiera riskpatienterna blir mer och mer aktuell.
Pelle Gustafson,
Styrgruppen för PRISS Chefläkare, Löf