Tidig behandling med von Rosen-skenan för neonatal höftinstabilitet – säker med avseende på avaskulär nekros Höftdysplasi och -luxation (DDH) är numer ovanligt i Sverige men ändå utförs 15 % av alla höftplastiker hos patienter yngre än 50 år p.g.a. sjukdomen. I Sverige undersöks nyfödda barn kliniskt perinatalt och behandling inleds direkt vid höftinstabilitet. I en del andra screeningprogram väntar man med behandling i förhoppning om spontan normalisering. Anledningen är rädsla för avaskulär nekros av lårbenshuvudet (AVN), vilket uppstår i ca 10-20% av de fall som reponeras slutet efter 3 månaders ålder. Studier på tidig behandling har visat låg risk för AVN, < 1%, men ofta med oklar metodik. Metoder: Alla barn som behandlades tidigt för höftinstabilitet i Malmö åren 2003-2010 inkluderades i denna retrospektiva studie. Barnens röntgenbilder vid 1 års ålder granskades med avseende på AVN, graderat enligt Kalamchi-MacEwen. Alla senare röntgenbilder (bäcken/höft) granskades och en sökning gjordes i det lokala registret med ICD-koder (Malmö och Lund). Observationstiden var 6,5 år (2,8-11). Resultat: Av 229 barn som behandlats från första levnadsveckan fann vi oregelbunden förbening av epifysen, (AVN grad 1) vid 1 år hos 2 individer: 0,9% (95% CI: 0,1-3,1). Deras höfter utvecklades normalt och kontroller avslutades vid 5½ resp. 8 års ålder (Figur 1). Inget allvarligare fall av AVN upptäcktes. Diskussion: AVN är en fruktad komplikation vid behandling av DDH. Hög ålder vid behandlingsstart är en känd riskfaktor för AVN men evidens för de minsta barnen har varit bristfällig. Vår studie visar att behandling från första levnadsveckan är säker avseende AVN. Artikeln i helhet återfinns i Acta Orthopaedica 2016;87(2):169-175. Den ingår i Daniel Wengers sammanläggningsavhandling ”Neonatal Instability of the Hip – Results of screening and early treatment with the von Rosen splint” som försvarades offentligt den 21 maj i Malmö.
FIGUR 1A. En pojke som behandlades med von Rosen-skena från 2 dagars ålder. Vänster höft var Barlow-positiv. Vid 1 års ålder ses oregelbunden förbening av vänstra epifysen (AVN grad 1).
SAMMANFATTNING - AVN är en fruktad komplikation till behandling av höftluxation (Figur 2). - Rådgivande organ i bl.a. USA har tagit fasta på att evidensen avseende säkerhet vid behandling med abduktionsskenor varit bristfällig. - Denna studie visar att behandling av höftinstabilitet från första levnadsveckan är säker. - Det är viktigt att upptäcka höftinstabilitet tidigt så att behandlingen inte fördröjs.
KalamchiMacEwen grupp
Beskrivning
I
Oregelbunden förbening av epifysen.
II
Skada lateralt i fysen.
III
Skada centralt i fysen.
IV
Skada i både epifys och fys.
“KALAMCHI-MACEWENS klassifikation av avaskulär nekros i caput femoris vid DDH. Grupp I har god prognos. Grupp II kan leda till valgushöft, eventuellt med subluxation. Grupp III kan resultera i förkortad collum med relativ överväxt av trochanter major. Grupp IV kan få gravt deformerade caput och collum.”
FIGUR 1B. Vid 8 års ålder ses normal utveckling av proximala femur och pojken är symtomfri.
FIGUR 2. Denna patient ingick inte i studien; hon föddes före screeningprogrammets start. En högersidig höftluxation reponerades vid 3 månaders ålder. AVN tillstötte med påföljande tillväxtstörning av proximala femur. Efter ett liv med nedsatt funktion men hanterbar värk försämrades hon plötsligt vid pensionsåldern med hastigt progredierande höftsmärtor. Hon opererades med en höftplastik. Bilden publiceras med patientens tillstånd.
Daniel Wenger
Daniel Wenger, Spec. läk. ortopedi, PhD
Hanna Samuelsson
Hanna Samuelsson, Leg. läk.
Carl Johan Tiderius
Carl Johan Tiderius, Spec. läk. ortopedi, Docent, Överläkare Samtliga SUS (Skånes Universitetssjukhus) Ortopediskt Magasin 2/2016
47