Tema: Fot
RTG UTAN BELASTNING.
HÖGER FOT DAGEN före kirurgi.
ETT ÅR EFTER kirurgi på höger sida.
RTG MED BELASTNING.
Smärtande plattfothet – får alla hjälp? I de flesta fall är plattfothet inte sjukligt. Hålfotens höjd varierar. Saknas smärtor eller tydlig funktionsnedsättning behövs oftast varken hålfotsinlägg eller kirurgisk behandling. Detta gäller både barn och vuxna.
B
ehandling av smärtande plattfothet blir ofta fördröjd eller uteblir. I många fall har den drabbade endast fått ett ospecificerat hålfotsinlägg. Det finns dock mer hjälp att få för de flesta. Smärtor i bakfoten kopplade till plattfothet bör bedömas av fotinriktad ortopedläkare. Information om tillståndet, rätt hålfotsinlägg och specifik träning hjälper de flesta. I mer utvecklade stadier är effekten av dessa tre oftast inte tillräcklig för att ge patienten smärtfrihet och en rimlig funktion. Ett flertal internationella studier på kirurgisk plattfotsbehandling finns. I en svensk studie minskade smärta och tidigare funktionsnedsättning signifikant efter kirurgisk behandling. Livskvalitet ökade i samma utsträckning som efter höft- eller knäprotesoperation [M.C Cöster et al 2015].
VAD ÄR PROBLEMET?
Smärta vid plattfothet kan ha flera orsaker. I merparten av fallen bidrar någon grad 14 Ortopediskt Magasin 1/2017
av medfött låga fotvalv. Besvär är vanligast från tonåren och uppåt. Hos ungdomar kan det vara kopplat till koalitio eller os tibiale externum. Hos äldre kan artros ge liknande felställningar. Symtomkomplexet ”tibialis posterior dysfunktion” är dock dominerande och kommer beskrivas i denna artikel. Detta tillstånd kan även utvecklas efter ”mediala distorsioner”. Smärta och felställning kommer när den stress som pronationen ger blir större än vad individens leder, ligament och senor klarar av. För en del individer kommer smärta först. För andra kommer smärta och ökande plattfotsställning ungefär samtidigt.
Vid tibialis posterior dysfunktion blir senan ansträngd, senare tendinotisk och försvagad. Utan denna sena står hälen och bakfoten kvar i pronation när steget ska avvecklas. Mediala ligamentstrukturer, speciellt springligamentet, blir uttänjt och kan gå av. Lederna i det längsgående fotvalvet sjunker nedåt och kollapsar. Främst genom att talushuvudet faller nedåt-inåt. Hälen går då i ökad valgus. Mellanfoten roterar, vilket ses som att framfoten vinklas utåt vid belastning (too many toes sign).
SYMTOM
När hälen vid avsteget successivt lyfts från underlaget går hälen från att luta utåt (pronation) till att dras inåt (supination).
1. Smärta nedom och bakom mediala malleolen. Ibland strålande uppåt efter ansträngning.
Tibialis posterior senan (TP) startar denna rörelse och lyfter hålfoten. Vid plattfothet står foten från början i större pronation. TP-senan får längre arbetsväg och svårare att starta supinationen.
2. Ökande pronation/plattfothet 3. I senare stadium: Inklämning med smärta på lateralsidan av bakfoten.