Page 1

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

Utgåva 17 En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

2011

INTERNATIONELL ART-Konferens KARI KILLÉN / MAGNUS STALBY / KBT

Utrednings- & behandlings-

TEAM

Tillsammans skapar vi kompetens för HVB

+

RÖDA STUGAN Ett förtroendeboende

Möte med Oasens psykologer

SOCIONOMDAGARNA Oasen föreläste om etik i klientmötet

FÖRSKOLA PÅ HVB En del av en helhet


L E D A R E/ R UNE NENSÉN Socialstyrelsens arbetsreformer Det är viktigt med en ambitiös och effektiv tillsyn över HVB-hem – såväl privata som offentliga. Det gagnar både klienter och HVBsektorns kvalitetsutveckling. Oasen har med sin drygt 20-åriga historia, sin omfattande verksamhet och tillgång till såväl beteendeexperter som juridiska experter ovanligt goda möjligheter att ge konstruktiv kritik även på de som granskar oss. Debatten är viktig och vi räds inte att föra den. Jag får allt fler signaler om att Socialstyrelsens nya arbetsformer kan behöva ses över. Längre handläggningstider, försämrad kunskapsåterföring och en alltmer ansträngd koppling mellan ställningstaganden och bakomliggande författningsregler verkar breda ut sig. Låt mig bara ge ett exempel. Efter att ha varit föreståndare i 20 år för en verksamhet som under åren ständigt varit i utveckling och numera har fler än 120 anställda, ser jag behovet av att som ägare fokusera på övergripande ledningsfunktioner. En av våra biträdande föreståndare – tidigare anmäld och godkänd av Socialstyrelsen i Jönköping och med adekvat utbildning och erfarenhet –

skulle gå upp som föreståndare medan jag skulle gå ned till biträdande föreståndare. En enkel rockad med andra ord, inga verksamhets­ förändringar i övrigt. Enligt 7 kap 2 § SoL skall nytt tillstånd sökas om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras. Vi anmälde frågan till Socialstyrelsen som vi brukar göra. Tidigare brukade sådana ärenden avslutas med att man inte hade något att erinra och att någon ansökan inte behövde göras. Så enkelt visade det sig inte vara. Denna gång fick vi ett prompt meddelande att skrivelsen skulle hanteras om en ansökan om tillståndsändring och att beräknad handläggningstid var 3-6 månader. När vi ringde och frågade varför, svarade ansvarig handläggare att ”det stod i lagen”. När vi frågade närmare om hon kände till vilken bestämmelse hon syftade på, visste hon varken författning, paragrafnummer eller ungefärligt innehåll utan hänvisade till en annan befattningshavare i Stockholm. Det säger sig självt att ett byte av föreståndare till någon som i något enstaka fall inte upp-

fyller kraven på utbildning, kompetens eller personlig vandel skulle kunna anses vara en betydande förändring som kräver tillstånd. I detta fall var det dock fråga ett okomplicerat byte. Det förefaller svårbegripligt varför Socialstyrelsen framtvingar en helt onödig tidsödande ärendehantering och dessutom ändrar praxis utan att någon lagändring har skett. Kanske bör man överväga att ändra sina arbetsformer för att bättra ta till vara den kompetens och de effektiva arbetsformer som tidigare rådde då länsstyrelserna hade tillsynsansvaret?

Rune Nensén Styrelseordförande

JURIDISK SPALT / B O H J O R T Orakel sökes De föreskrifter som Socialstyrelsen producerat på senare tid är så svårtolkade att inte ens de mest insatta kan vara säkra på vad som avses. I somras trädde SOSFS 2011:5 om ändringar i lex Sarah i kraft (som även omfattar HVB-hem). Socialstyrelsen fick det ansvarstyngda uppdraget av regeringen att närmare definiera vad ett ”missförhållande” är. Av svårförståeliga skäl väljer man – förmodligen med inspiration från hälso- och sjukvårdens lex Maria – en medicinsk definition genom att fokusera på hot mot enskildas ”liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa”. Man gör inte en antydan om vad som gäller vid exempelvis grova verbala kränkningar eller otillåtna tvångsmedel av dementa vårdtagare. Även om sådant är helt oacceptabelt är det inte självklart att det faller under Socialstyrelsens snäva definition (som enligt min mening är snävare an vad lagstiftaren avsåg). Nu gissar både kommuner och HVB-hem om vad som skall rapporteras enligt lex Sarah.

Den 1 januari 2012 träder nya föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) i kraft. Kommuner och HVBhem ska nu ”identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkerställa verksamhetens kvalitet”. För varje process ska man ”identifiera de aktiviteter som ingår” och ”bestämma aktiviteternas inbördes ordning”. Man ska även göra riskanalyser för varje möjlig händelse och bedöma sannolikheten för att händelsen inträffar. Det är nog många som kliar sig i huvudet nu. Ska ett gott klientbemötande, en säker läkemedelshantering eller en ambitiös personal­utbildning definieras som en process eller en aktivitet? Kan man verkligen rangordna alla olika aktiviteter inbördes? Är det ens i de flesta fall relevant ur kvalitetssynpunkt? Är kommunal och privat socialtjänst verkligen så okomplicerad att verksamheten kan beskrivas i grafiskt tilltalande processdiagram? Finns det inte vissa typer av händelser

som är så osannolika att man utan vidare kan bortse från dem? Föreskrifterna innehåller även andra administrativt betungande uppgifter, exempelvis en årlig kvalitets­berättelse som alltså tillkommer utöver den skriftväxling som alltid föregår och följer av Socialstyrelsen tillsynsbesök två gånger per år.

Bo Hjort Juridisk expert Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till bo.hjort@infosoc.se. Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

INNEHÅLL/NUM M E R 1 7 3.

VIKTEN AV ETT KOMPLETT TEAM

4.

TRE DAGAR AV KOMPETENS

6.

RÖDA STUGAN

7.

SOCIONOMDAGARNA

7.

FÖRSKOLA PÅ HVB

8.

TRE NOTISER

4

Vi träffar psykologerna i Oasens team

Det bästa från internationell ART-konferens

Anpassat boende för ungdomar på HVB

Föreläsningar och möten med människor

Förskoleverksamhet som del av vården

Nyheter och tips

7 Omslagsbilder: Garbis H. Sarafian & iStockphotos

2

6

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

7 8


ör lista f Check t team et kompl

re tånda Föres er m o n io Soc listspecia tri e med Läkar tens i psykia e komp loger Psyko or ötersk Sjuksk oger Pedag lare utveck d to e M al person dlings Behan

VIKTEN AV ETT KOMPLETT team också väl integrerat i behandlingsarbetet på Oasen. Sedan läser jag nu min specialisering inom klinisk psykologi med inriktning mot neuropsykologi. Detta kommer jag ha användning för i utredningar av både vuxna och barn kring neuropsykiatriska svårigheter som ADHD och autism. C: Jag har gått utbildning inom ERASOR som är bedömning gällande risk för återfall i sexuella övergrepp. ERASOR är kopplat till en övergreppsspecifik behandling. Sedan har jag just påbörjat en traumafokuserad fortbildning Varför just psykolog? för barn och ungdomar. Utbildningen bygger C: Ja du, jag jobbade först på försäkringskaspå KBT-principer och ger stöd för hur barnen san efter att jag tog min magisterexamen. Det och ungdomarna kan hantera sina trauman. blev mycket utredningar och jag ville åt mer S: Vi försöker matcha våra utbildningar med av behandling. Mindre myndighet och mer verksamhetens behov. Det gör att vi förhoppmänniska. ningsvis S: Läkare var täcker så Oasen erbjuder ett sammanhang med en stort omfaktiskt det jag först planerade råde som social struktur från första stund. för, det var därmöjligt. för jag flyttade Carin är till Lund. Men före alla år av medicinstudier mer inriktad mot Barnenheten och jag mot läsa något annat och då blev det en kurs i psyFamiljeenheten. kologi. Sedan var jag fast. Blir det mest utredningar eller behandling? Är teamet på Oasen speciellt? S: Ja, man kan på ett unikt sätt samla in inforS: Jag tycker att det tidigare har varit mest mation om vardagen och om hur saker faktiskt fokus på utredningar. Nu går det mer och mer fungerar. Vi kan genom helheten påverka mot behandlingsinriktade inslag. barnens vardag här på ett helt annat sätt. C: Socialtjänsten ställer ofta frågan om beC: Både utrednings- och behandlingsmässigt handling kan startas upp. Om en familj bara så kan vi göra stora insatser på Oasen. Teaär här för tre månaders utredning kan det vara met på Oasen är som socialtjänsten och BUP oetiskt att påbörja en behandling som man inte tillsammans fast ständigt närvarande och alltid kan få slutföra. på plats. S: Att bli placerad är ett väldigt stort ingrepp på en människa. Det måste först finnas en staNi håller på och fortbildar er. Kan ni bilitet för att individerna ska vara tillgängliga berätta lite om det? för behandling. S: Javisst, jag har läst KBT steg ett. Det är C. Precis. En strukturerad vardag måste första steget mot att bli psykoterapeut. KBT komma först med de basala behoven. Sedan skiljer sig mot det psykodynamiska genom att kommer den terapeutiska behandlingen. det är en metod som är mer fokuserad på att S: Oasen erbjuder just det sammanhanget. Den konkret lösa problemen här och nu. KBT är sociala strukturen arbetas på från första stund.

Berätta lite om era bakgrunder. Var kommer ni ifrån och vilken utbildning har ni? Carin: Jag kommer från Ulricehamn. Studierna började i Östersund och Borås med en magisterexamen i psykologi. Efter detta ville jag vidare och läste då psykologprogrammet vid Linköpings Universitet. Sara: Jag är uppvuxen i Jönköping. Sedan bar det av till Lund där jag läste psykologprogrammet vid Lunds Universitet.

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

Oasen arbetar med ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Vi kommer i några nummer framöver träffa några av människorna i teamet och se på just deras roll i helheten. Först ut är Oasens psykologer Sara och Carin. C: Generellt kan man säga att barn mår som de

har det. Får de en fungerande vardag så mår de oftast bra.

Mätningar blir allt viktigare. Vad erbjuder ni psykologer genom Oasen? C: Vi gör mätningar enligt ASEBA. Målsättningen är att vi ska få ett tydligt kvitto på vilka områden man behöver arbeta med. Genom uppföljningar ser vi om barnet mår bättre och om inslagen har haft verkan. S: Vi gör skattningar med ASEBA under de första veckorna, sedan görs skattningarna igen efter cirka sex månader. Det gör att det fungerar bäst för de som bor hos oss under längre tid. Förändring är en långsam process där vi behöver tid för att se framsteg. C: Mätningarna ger även feedback till verksamheten. Vi ser hur förändringen ser ut och kan utvärdera vårt eget arbete för att successivt bli bättre. S: Sedan använder vi oss naturligtvis av det sedvanliga testmaterial och skattningsformulär som psykologer använder.

MÖTE psykologer

Namn: Sara Rex Roll: Psykolog Familjeenheten Utbildning: • Psykologprogrammet, Lunds Universitet • KBT steg 1 Pågående utbildning: Specialisering klinisk psykologi med inriktning neuropsykologi

Namn: Carin Rydholm Roll: Psykolog Barnenheten Utbildning: • Magister i psykologi • Psykologprogrammet, Linköpings Universitet • ERASOR Pågående utbildning: Traumafokuserad KBT

3


Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

k V A R A G A D E TR

Dagarna mellan 23-25 augusti anordnade Oasen HVB & det internationella ART-nätverket ICART en ART-konferens i Göteborg. Konferensens inriktning var det internationella arbetet med Aggression Replacement Training, ART. ART har fått sitt fäste i många olika behandlingssituationer världen runt. Det har visat sig vara en insats som kan hjälpa barn, ungdomar och vuxna att omforma beteenden som lätt stöter bort dem från det sociala livet. Istället kan de hitta nya verktyg att kommunicera igen. Konferensens medarrangör var International Center for Aggression Replacement Training, ICART, som är en internationell intresseorganisation för ART. Talare från Socaialstyrelsen till ARTinstitutet Målet med konferensen var att lyfta fram ny och aktuell forskning inom ART och de olika ART-program som finns runt om i världen. Konferensen lockade deltagare och talare från tio länder. Förutom Sverige så fanns bland andra Norge, Finland, Danmark, Irland, Holland, USA och Kanada representerade. Totalt samlades nära 250 deltagare och lyssnade till keynotes från talare som Dr Eva Feindler, USA, Dr Sara Salmon, USA, Dr Kari Killén, Norge och Magnus Stalby, Sverige. Under dagarna erbjöds även fyra streams där deltagarna kunde förkovra sig i de olika workshopledarnas specialämnen. Programintegritet, Motiverande Intervjuer, Familje-ART och aktuell forskning var några av de ämnen som stod på schemat. Även Socialstyrelsen fanns representerad då

4

Katrine Kaunitz presenterade en rapport om ART i Sverige. Talare under förkonferensen var Kari Killén som talade om anknytningsteori. Killén anses vara en av de mest framstående forskarna i Norden kring anknytningsteori och efter 40 år är hon fortfarande en fantastisk föreläsare och inspirationskälla.

är det kanske inte så konstigt. Två av grundpelarna i manualen är social färdighetsträning och moralträning. I social färdighetsträning lär du dig hur du kommunicerar bra med andra människor och i moralträning tränas du i etik och moral. ART ger verktyg och nycklar till att leva ett bättre socialt liv helt enkelt.

Arnold P. Goldstein ART är grundat av professor Dr Arnold P. Goldstein. Dr Goldstein arbetade från 1973 och framåt med att ta fram ett manualbaserat program för ungdomar med aggressionsproblematik. Grunden i metoden var det då växande segmentet social inlärningsteori och kognitiv psykologi. Idag går ART under Kognitiv Beteende Terapi, KBT. Efter några års arbete utvecklades manualen till att innehålla tre grundkomponenter som gäller än idag. De är: • Social färdighetsträning • Ilskekontroll • Moralträning

Många områden för ART Manualen och metoden ART är multimodal. Det vill säga att den har som grundtanke att byggas ut när ny forskning inom nya områden kommer fram. Detta har skapat en rad nya ART-program och manualer. För familjebehandling finns Familje-ART eller Family TIES som det heter i USA och England. För yngre skolbarn finns PEACE4Kids. ART har även utvecklats med fler manualer genom PREPARE-programmet. Alla bygger dock på grundkomponenterna.

ART - en social grund Även om manualen till en början riktades till ungdomar med aggressionsproblematik så upptäckte man snabbt fler områden för ART. Många såg fördelar med metoden för även barn och vuxna. ART visade sig också gynnsam för antisociala och tillbakadragna personer. Manualen började även användas för familjevård och olika skolsituationer. Tänker man på det så

s T-konferen Nästa ICAR s, Norge, är i Sandne mber 2012. 25-26 septe rmation beFör mer infohemsida. sök ICARTs


s n e t e p kom

handlar i stor utsträckning om tröst. -Tröst går i generationer, menar Killén. Det som händer med tröst är att vi faller tillbaka på att vi tidigt skaffar oss uppfattningar om hur en förälder ska vara. Har våra föräldrar varit bra på att trösta så har vi som deras barn större kapacitet till detta. Likadant gäller motsatsen. Det är viktigt i familjehandlingssituationer menar Killén och lyfter fram vikten av att ge barn trygg anknytning. -Trygga barn får karaktärsdrag som är viktiga för deras framtid, säger Killén. Forskningen visar att de barnen leker tryggare och mer kreativt, de är inte lika bekymrade över moment som ska störa leken, de är under skoltiden mer gillade av lärare, de fungerar bättre i sociala sammanhang och bättre på att lösa problem i livet, sa Kari. Mycket beror detta på att de barnen vet vad de känner och var de står känslomässigt. -Detta är en stor gåva att ge ett barn, säger Killén och fortsätter: Det är mer liv i dessa barn.

Dr Kari Killén Anknytningsteori Doktor i filosofi Socionom Professor emeritus Spec. anknytningsteori

Kari Killén har varit verksam inom anknytningsforskningen i nära 40 år. Killéns bok om de svikna barnen är nästintill standardlitteratur på socionomutbildningar runt om i Skandinavien. Dr Killén har talat tidigare när Barnhemmet Oasen arrangerat konferenser.

personer. Med vissa personer utvecklar barnen trygga anknytningar och med andra utvecklar de otrygga anknytningar. Killén menar att vi som människor parallellt med utvecklingen av tillknytningsmönster även utvecklar inre arbetsmodeller för hur föräldrar ska vara och hur barn ska vara. Även förhållandet mellan förälder och barn är något som vi när vi går in i föräldrarollen till stor del redan har bestämt oss för.

Vem är trygg I föreläsningens andra del tog Killén sig an en gammal myt. Hon menar att vi ofta tror att de barn som leker obekymrat när en förälder lämnar rummet är de som är tryggast och de barn som gråter så fort mamma eller pappa lämnar är de som är otrygga. Detta är en felaktig uppfattning enligt Dr Killén. - Det är de barn som gråter som har gjort en bra anknytning, menar Killén. De har knutit an till exempelvis en mamma och blir naturligtvis ledsna när tryggheten försvinner ut ur rummet. De stortjutande barnen är alltså inte de otrygga utan de trygga!

Våra reaktioner på barns beteende beror på hur vi själva en gång knutit an till vuxenvärlden.

Anknytning påverkar Dr Killén talade under förkonferensen där hon talade om anknytningsteori och hur detta kan påverka barns liv. Dr Killén lyfte upp pionjärarbetet av psykologen, psykiatern och psykoanalytikern John Bowlby och de grunder inom anknytningsteori som Bowlby lagt. Dr Killén refererade till några av Bowlbys tester. Hon tog upp det faktum att barn knyter till sig omsorgs-

-Förskolepersonal borde alltid tänka igenom om varför man reagerar på barn på olika sätt, säger Killén. Hon menar att reaktionen nämligen beror på hur vi själva en gång knutit an till vuxenvärlden. Anknytningspersoner Dr Killén fortsatte att tala om hur barn har behov av anknytningspersoner. Det är människor som barnet känner sig trygga i att söka upp om de är otrygga, får ont eller blir oroliga. Det

Magnus Stalby

Positiv förstärkning Stalby visade en modell som är användbar i implementeringsarbetet. Prestationskurvan visar att de organisationer som arbetar med positiv förstärkning får bättre implementering. Positiv förstärkning ger flera positiva konsekvenser som frivilliga prestationer, positiv relation till chefer och medarbetare samt långsiktig förbättring av prestationer. Man tar organisationen till en högre nivå.

Affärsområdeschef Leg.psykolog Leg.psykoterapeut (KBT) Handledare (KBT) Organisationskonsult

Magnus talade om implementering av ART - ett ämne som lyfter fram den svåra tröskeln där fasen implementering ofta är den mest kritiska i arbetet. Hur det ofta ser ut -Vi hittar en metod eller ett förhållningssätt som vi ser fungera någon annanstans, säger Stalby. Sedan vill vi ha samma sak i vår egen verksamhet.

gav sina sjömän tre skedar citronsaft om dagen. Alla hans män överlevde. De andra skeppens sjömän hade en dödsgrad på 40 %. Detta till trots förändrades inte kosthållningen. Det var inte förrän fram emot 1800-talet som det vände och c-vitamin blev dagligt intag och skörbjuggen försvann. -Frågan är, säger Magnus, var det metoden som inte fungerade eller implementeringen som misslyckades?

Prestation

Implementering av behandlingsmetoder

Organisationens struktur Var behandlingsmetoden implementeras och i vilken organisationskultur är också viktigt. De organisationer som, enligt Magnus, har bäst förutsättningar är de som har:

Var det metoden som inte fungerade eller implementeringen som misslyckades? Han menar att detta är starten. För hur detta sedan ska gå till finns ingen särskild manual, det är olika från fall till fall. Det är lätt att tro att en metod inte fungerar fast att det egentligen är implementeringen som är skev. Magnus fortsatte sedan med ett exempel. Förr i tiden var skörbjugg ett problem för sjömän. 1601 gjorde kapten James Landcaster ett försök och

• • • • •

Tydlig strategi och tydligt ledarskap Struktur i avdelningar Decentraliserad beslutsstruktur Ekonomisk flexibilitet Uppföljningssystem

OM ART & ICART

Ledarskap genom positiv förstärkning

Ledarskap genom bestraffning

Nivå för undvikande

Tid

Inte alltid lätt För att få ett perspektiv på svårigheten i implementering av nya strukturer så visade Stalby exempel från organisationsteoretikern Kotter. Kotter säger att 70 % av alla förändringsinitiativ i organisationer misslyckas. Det är viktigt att ha med sig, menar Stalby. Det ger en respekt för uppdraget man har framför sig.

Tips på ART-litteratur

International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning och utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hölls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör var Barnhemmet Oasen. ART är en växande manualbaserad behandlingsmetod som under de senaste åren utvecklats med fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. ART är KBT-inriktad och passar väl in i en evidensbaserad verksamhet. På Oasen har ART använts i över 10 år och mycket av litterarturen i Sverige är översatt av Oasen.

PEACE4 ART

Kids

för grund

-Ett progra skolan m för emotion ! ella och att utveckl hos skolbar a sociala akadem n. iska kompet , enser

Sara Salmon

ART-boken

PREPARE

PEACE4Kids

ISBN: 9789185353019

ISBN: 9173170178

ISBN: 9789185353033


.. RODA STUGAN mar som nått o d g n u e d r fö e d n Ett särskilt boe är Oasen n n e rd o d le d lö å S n. längst i uvecklinge rnenhetens a B la k c e tv u tt a g n började fundera kri ycket m r e ft e h c o rt la k u t står n boende. Resultate da fram. Text: Jonas Sandwall n ä tt å n n a m r a h arbete ra fia n Bil d: Ga rb is H. Sa Oasens barnenhet ligger på en lantgård några kilometer utanför småländska Aneby. Barnenheten har sedan tidigare utvecklats i flera steg. Sist byggdes Oasens skola i anslutning till enhetens boende för att kunna erbjuda integrerad skolgång för de inskrivna barnen. Förtroende En av tankarna med Röda Stugan var att det skulle fungera som ett slags ”förtroendeboende”. Med detta menas att de barn som får bo i Röda Stugan kommit längre i sitt nivåsystemsprogram, Steg för Steg eller SFS. SFS är Oasens egenutvecklade nivåsystem som har sin grund i KBT och teckenekonomi. Systemet går ut på att barnen som bor på Oasen får poäng/ tecken för önskvärda beteenden. Summan av poäng kan i längden utväxlas mot roliga aktiviteter eller förmåner som exempelvis tv-spel, gå på bio eller åka till badhuset. Efterhand gör även poängen att eleven kan flyttas till ett högre steg inom SFS. Totalt finns nio steg fördelade på tre böcker. Det är när barnen kommit till sista boken som Röda Stugans boende blir aktuellt. Ofta har då barnen nått ett viss grad av mognad och kan fungera i en ny boendegrupp. Härlig miljö När du kommer in i Röda Stugan kliver du in i en äkta småländsk stuga. Det är mysigt med lågt till tak, kakelugn och ombonade ytor. Utsidan är naturligtvis faluröd med vita knutar.

6

1. Skrivbord i ett av barnens rum 2. Gemensamma & mysiga utrymmen 3. Sport står högt i kurs

1

Personalen finns tillgänglig dygnet runt i form av både sovande jour och vaken nattpersonal. Det gör att det hela tiden finns en aktiv och trygg behandlande miljö. Eget ansvar ger självkänsla I Röda Stugan förväntas barnen ta mer ansvar för sina egna sysslor. Det handlar om att städa sitt rum, se till att de gemensamma ytorna hålls hela och rena samt att tvätta själv. Det kan tyckas vara småsaker men för många gör detta stor skillnad i utveckling och självkänsla. Boendet förbereder även ungdomarna för att komma tillbaka till vardagen utanför Oasen. Tillsammans på Idol Många aktiviteter som barnen gör kan även utföras med hela gruppen i Röda Stugan. Nyligen åkte hela gruppen som belöningsutflykt till en Idol-deltävling vilket var en stor morot för många. Även arbetet med delmål enligt BBIC påverkas positivt av gruppen barn som bor i Röda Stugan. Rätt riktning När vi träffar barnen talar många om den mysiga miljön och att det egna och gemensamma ansvaret upplevs som något positivt. Att vara med och hjälpa till drar utvecklingen framåt. Även personalen tycker att Röda Stugan är ett steg i rätt riktning.

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

2

3


Å P G N I N S Ä FÖREL

SOCIONOMDAGARNA

Text & Bild: Garbis H. Sarafian

Ettusen personer yrkesverksamma i den psykosociala sektorn samlades under oktober på Älsvsjömässan i Stockholm för att inspireras  i sitt fortsatta sociala arbete med olika utsatta grupper i samhället. Man hade möjlighet att gå på ett stort antal föreläsningar, delta i nätverksträffar och även besöka en stor mässa med utställare från hela landet. Oasen medverkade både på mässan och som föreläsare. Ca 150 personer hade bänkat sig för att höra Sara Elofsson och Jimmy Henriksson tala under rubriken Vikten av kvalitativa personliga möten i socialt utrednings- och behandlingsarbete. De betonade bland annat

vikten av ha en tydligt uttalad värdegrund i sitt arbete för att i sin tur kunna utveckla en god struktur som leder till ett gott bemötande där ordval och språk är viktiga ingredienser. En annan viktig aspekt är ett fungerande kvalitetsarbete och vikten av att ha goda sociala färdigheter i sitt arbete med behandling och utredning. Socionomdagarna är en viktig samlingsplats för landets socialarbeteare med en mängd

intressanta seminarier och utställare. Landets barn- och äldreminister Maria Larsson var där och talade om att säkerställa barns rättigheter inom sociala barn- och ungdomsvården. Det erbjöds även fördjupningar för de som var intresserade av sociala medier i socialt arbete samt juridik inom socialt arbete.

nomdagarna Nästa Sociove mber 2013. äger rum i no

FÖRSKOLA PÅ HVB Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

Oasen har under lång tid erbjudit förskoleverksamhet. Nu är det dags för en nystart av förskolan som tillhör Oasens skola. Tanken med en förskola på HVB-hemmet Oasen är att de familjer som bor hos Oasen ska få en så naturlig vardag som möjligt. Ofta finns det problematik för familjer att få en aktiv skolgång för barnen. Detta mönster startar ofta tidigt. Genom att skapa positiva rutiner redan i föreskoleålder får barnen och familjerna en god struktur och blir bättre förberedda i att komma hem till hemmiljön. En bra situation för behandlingen En ytterligare aspekt är att frigöra tid för föräldrarna att medverka i utredningen eller behandlingen. En hel del moment i vården riktas mot familjer i grupp men en del även specifikt mot föräldrarna. Familjebehandlare kan till exempel träffa föräldrar och diskutera mer djupgående problematik och föräldrarna kan få ytterligare kompetent stöd i sina föräldraroller.

Olika bakgrunder I förskolan finns grupper av barn med mycket olika bakgrund. Detta är naturligtvis en utmaning för pedagogerna. Förskolan drivs av Oasens skola som även erbjuder grundskola och grundsärskola. Förskolan leds av förskolechef Helén Nensén. Oasen har tidigare bedrivit förskoleverksamhet. Under en tid var det däremot inte så många yngre barn och istället

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

kom ett behov av en grundsärskola vilket då även startades upp. Nu ser Oasen återigen behovet av en förskola och då möter Oasen naturligtvis detta behov. Oasen har lång erfarenhet av förskoleverksamhet då förskola har varit en del av verksamheten under många år. Personalen ser fram mot den utökade förskoleverksamheten och de nyrenoverade lokalerna.

7


Nya takter i musiken

Kommande mässor 2012 Psykisk Ohälsa

Sedan något år så driver Oasens skola även en musikskola. Syftet är att erbjuda kulturell utveckling och nya alternativ till de barn som går i Oasens skola. Under hösten har musikskolan fått ny musiklärare, Kent Brännlund. Kent är etablerad musiker och spelar bland annat gitarr i bandet The Spotniks.

8-9 Februari City Conference Centre Folkets Hus i Stockholm.

3

notiser

Internationell konferens 8-12 juli, Stockholmsmässan Konferens och mötesplats för politiker, socialarbetare, akademiker och studenter

kemiska ämnen påverkar miljön och oss människor. Han har också jobbat med mat en stor del av sitt liv, dels under många år som matskribent i Norrköpings tidningar, dels som författare till två av kokböckerna i Richters kokbokserie. Han har även deltagit i TV4:s program ”Matakuten” och ”Efter tio”, samt ett flertal gånger i SVT:s ”Café Norrköping”. -Att vi svenskar bryr oss mer om vad som står på prislappen än på innehållsförteckningen är kanske idag det största problemet, säger Tommy. – -Företagen gör allt för att konkurrera prismässigt och byter därför ut naturliga ämnen mot konstgjorda för att kunna erbjuda billigare priser. Idag finns över 2000 aromer (smakämnen) tillverkade av flera tusen kemikalier. Utan att tänka på det, köper vi kolsyrat vatten med smaker av lingon, päron och mango/ papaya utan att ens läsa om att smakerna består av ett 50tal kemiska ämnen, som är helt främmande för vår kropp.

Matnyttig kunskap För att personalen på Oasen ska få bättre kunskap i kost för både klienter och sig själva så bjöds Tommy Svensson in till en utbildningsdag. Tommy Svensson har de sista 12 åren försökt få oss svenskar att förstå att dagens kostråd inte alltid är så kloka. Lättmargariner, fettsnålt, sockerfritt och andra ”hälsoprodukter” kanske inte alltid är så bra och nyttiga som tillverkaren vill göra gällande.

Tommy Svensson har skrivit flera böcker. Ovan är Handbok om Vitaminer.

Tommy Svensson har skrivit böckerna ”Handbok för den Kräsne Konsumenten”, ”Handbok vid Graviditet och Amning” och ”Handbok om Vitaminer” där han samlat information om tillsatser i livsmedel och vikten av att äta ren mat.

Handla mat, dryck och godis med förstånd. Titta alltid i första hand på innehållsförteckningen. Vi går inte upp i vikt av lagom mängd naturligt fett. Det största viktproblemet idag är allt socker och vetemjöl vi stoppar i oss.

Tommy har en bakgrund som Miljösamordnare och Miljöinformatör vilket gör att han är väl insatt i hur

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

VÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

BARNHEMMET OASENS ENHETER

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss. Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i åldern 0-16 år. SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i åldern 7-16 år. SoL & LVU

KONTAKTA OASEN

Vi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till med att ordna transporter över hela landet.

0380-472 00 info@oasen.com

I skolverksamheten finns: - Förskoleklass - Grundskola - Grundsärskola

www.oasen.com Barnhemmet Oasen är med i:

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBY Tel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén

Tidningen Oasen nr 17  

Tidningen Oasen är en tidsskrift för dig som arbetar med socialt arbete.

Advertisement