Issuu on Google+

För dig som arbetar med socialt arbete /// Vår & Sommar 2013 nr. 20 ///

OMSTART +

Elin var i tidiga tonåren när hon behövde en ny vändning på livet.

NYBYGGE

Nya lokaler med musiksal och samtalsrum

EN FRISKARE ORGANISATION Friskvårdstävling höjde personalens kvalitet


Omslagsfoto:

iStockPhoto.com

6.


INNE H ÅLL/NU M M ER 20 LEDARE

4.

JURIDISK SPALT

5.

OMSTART

6.

Rune Nensén Bo Hjort om aktuell socialjuridik Eva placerade sitt barn på HVB

BYGGE FÖR FRAMTIDEN

10.

EN FRISKARE ORGANISATION

14.

NYTT NAMN OCH WEBB

16.

Utrymmen för vård och musik

Friskvårdstävling gav kondition och kvalitet Oasen har bytt namn och lanserat smart webb

10.

14.

16.


LED ARE /R U NE NE NS É N Ljusare tider

Rune Nensén

Några dagar innan ett livligt förannonserat TV4-program med uppseendeväckande brottsanklagelser mot Oasen, fick Socialstyrelsen ovanligt bråttom i ett segt tillsynsärende, fattade ett delbeslut (!) avseende endast 2 av 4 inspektionspunkter med kritik främst kring vårt ej låsbara time out-rum som tillsynsmyndigheterna känt till och accepterat under ett decennium.

Föreståndare Oasen HVB & Skola

För säkerhets skull polisanmälde de oss också dagen därpå (utan närmare precisering). Vi fick aldrig en möjlighet att gentemot Socialstyrelsen bemöta de falska anklagelserna eller ens chans till en muntlig dialog. Efter TV-programmet följde en skur av polisanmälningar från privatpersoner (flertalet samordnade av en och samma person) med de mest fantasifulla anklagelser - allt från inlåsta 5-åringar och grov misshandel till någon ospecificerad cykel som påstods sakna reflex. Barnombudsmannen JO-anmälde Socialstyrelsen för att de inte polisanmält oss tidigare (!).

Socialstyrelsen. Samma dag som åklagarens beslut var daterat, beslutade Socialstyrelsen klädsamt nog att man bedömde att Oasens vidtagna och planerade åtgärder för att möta Socialstyrelsens – enligt vår mening ändrade - tillsynspraxis var relevanta. Den som vill ha ytterligare information kan besöka pressrummet på www.oasen.com. Några positiva saker har ändå denna kris medfört. Vi har minutiöst sett över våra rutiner för åtgärder och förhållningssätt vid problemskapande beteenden och personalen verkar känna en trygghet i att få en mängd praktiska exempel på vad man får och inte får göra och hur en och samma händelse kan hanteras på olika sätt. Avskaffandet av time out-rummet har lett till ett flexiblare bemötande, exempelvis att det blivit vanligare att aggressiva barn tas ut på avstressande naturpromenader. Vi har också blivit mindre fyrkantiga beträffande våra behandlingsmetoder. Ingen enda behandlingsmetod passar alla och oavsett vilken metod man väljer, krävs en individuell anpassning. Dessutom blir ingen metod bättre än den personal som ska tillämpa den. Därför fortsätter vi att satsa på handledning och vidareutbildning.

Efter omsorgsfull utredning har ansvarig åklagare nyss friat Oasen från alla brottsmisstankar, inklusive Socialstyrelsens polisanmälan. Trots att ett stort antal av Oasens personal och ledning hördes upplysningsvis i olika omgångar och att vi själva gjorde digra sammanställningar av incidenter och händelser som åtminstone kunde ha ett avlägset intresse för polisen, delgavs ingen enda person misstanke för brott. Åklagaren konstaterade – precis som vi alltid hävdat – att vårt sätt att möta våld och hot från ungdomar – under ett decennium inte tidigare föranlett kritik från

0380-472 00

///

info@oasen.com

4

Oasen HVB & Skola

///

oasen.com


JU RID ISK S P AL T/B O H J O R T Det har fötts en ny myndighet i landet – Inspektionen för vård och omsorg. En av de bärande tankarna är att en renodling av myndighetens uppgifter ska leda till en effektivare verksamhet. Enligt min mening krävs det mer än denna organisatoriska förändring, som delvis är av kosmetisk karaktär. Bo Hjort

Juridisk expert

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen.

Även om mycket kan göras inom ramen för nuvarande regelverk, krävs i praktiken en del mindre författningsändringar för att styra upp den nya myndigheten. Några förslag:

utsträckning som det gagnar verksamheten. Numera har man vid tillståndsgivning kryptiska formuleringar om att sådant regleras i annan lagstiftning och vägrar att omnämna dessa i tillstånden. I ett fall som vi känner till har man vid tillståndsgivning sagt att ”ni får ha en konsultpsykolog men inte en anställd psykolog”. Förslagsvis gör man ett tillägg till 4 kap 3 § första stycket SoF så att det framgår att tillgång till specialistkompetens skall anges i tillståndsbeviset.

1. Återupprättad dialog och kunskapsåterföring. En mindre ändring krävs i instruktionen för Inspektionen för vård och omsorg (SFS 2013:176). Det bör göras ett tillägg i 2 § andra stycket – ”En god tillsyn förutsätter en dialog med och kunskapsåterföring till de som är föremål för tillsynen.”

4. Larm- och säkerhetssystem. Går man in i någon mindre tobaksaffär kan det ibland ”plinga till” för att varsko butiksinnehavaren att en kund kommit in i butiken. På HVB-hem – med långt högre säkerhetsbehov – har Socialstyrelsen ansett att enkla magnetbrytare vid fönster och dörrar på ett HVB-hem är ett intolerabelt intrång i klienternas integritet, även om det inte plingar till utan bara ger en tyst signal till personalen när ett fönster eller dörr öppnas. Man har krävt trippla samtycken – från barnet, vårdnadshavare och kommun för att få ha sådana självklara säkerhetssystem. En klient som kanske är placerad på grund av förövarproblematik eller en kommun som inte har en aning om vilka klienter som bor i rummet bredvid skulle alltså ha en vetorätt! Eller kanske en förälder med bristande föräldraförmåga. Krav på erforderliga larm- och säkerhetssystem bör anges i 4 kap 2 § SoF.

2. Rimliga krav på målgruppseparering Socialstyrelsen har i olika tillståndsärenden haft extrema krav på målgruppseparering som helt saknar motsvarighet inom offentlig sektor eller i samhället i övrigt, exempelvis får inte behandlingsplacerade vistas i samma lokaler som utredningsplacerade. Barn utan förälder påstås lida om de träffar barn med förälder. Förslagsvis kan man i 4 kap 2 § socialtjänstförordningen (SoF) ange att krav på målsgruppsseparering ska ha tydlig förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet och inte strida mot de värdegrunder som finns i samhället i övrigt. 3. Specialister i vården. Ett stort antal HVB-hem har insprängd hälso- och sjukvårdsverksamhet. Tidigare har det betraktats som en merit att ha tillgång till psykologer och psykiatriker i den

Oasen HVB är miljöcertifierat. Tryckt på miljövänligt papper.

Oasen HVB är medlem i Svenska Vård.

5

Oasen HVB & Skola

Ansvarig utgivare: Rune Nensén Tidningen Oasen Box 199, 578 24 ANEBY


OMSTART Text: Jonas Sandwall Bild: iStockphotos 6 Garbis H. Sarafian

Allt löser sig inte bara sådär. Ibland måste man söka hjälp och våga gå mot strömmen. När dottern Elin mådde dåligt tog mamma Eva saken i egna händer.


Oasen HVB & Skola

7

Ber채ttelsen skildras ur tre perspektiv A: Mamma B: Utredare Barnenheten C: Utredare Familjeenheten


OMSTART

A:

Eva

Mitt mål var hela tiden att förbättra livet för min dotter. Hon är mitt kall. Jag sökte mig först till Socialtjänsten för hjälp men upplevde inte att jag fick gensvar. Det känns ibland som om det måste gå så mycket längre inom problematiken för att barn och familjer ska få hjälp, vilket jag tycker är synd.

Elins mamma Berätta om hur du ser på bakgrunden till varför Elin kom till Oasen.

-Jag tror att man kan säga att det började med Elins uppväxt. Hon är adopterad och kom till vår familj när hon var tre år. Under de första tre åren av ett barns liv behövs mycket bekräftelse och uppmärksamhet. Något som Elin inte fick när hon då bodde på ett barnhem. När sedan Elin var nio år dog hennes pappa, min man. Detta tror jag påverkade Elin ytterligare.

Vad gjorde du då?

Mitt mål var hela tiden att förbättra livet för min dotter. Hon är mitt kall.

Hur upplevde du att Elin tog det när hon kom till Oasens barnenhet?

-Hon tyckte först det var hemskt att komma till Oasen. Det är naturligtvis ett stort uppbrott i hennes liv. Men successivt hittade hon tillbaka till sig själv vilket var målet.

På vilket sätt?

-När man hamnar i en djup kris är det lätt att roller kastas om. Vår familjerelation som mamma dotter planades ut. När vi sedan skulle tillbaka till rutinerna igen fungerade det inte. När Elin kom i puberteten blev det värre och jag bemästrade inte situationen.

Ni bodde sedan båda på Oasens familjeenhet.

-Ja, jag gjorde det för att jag ville dela upplevelsen med min dotter. Detta var en ny start för vår familj och inte bara för Elin.

Vad hände?

-Elin blev mer och mer utåtagerande. Jag insåg att jag var tvungen att ha hjälp. Vi var en helt vanlig familj som hade hamnat i en livskris vi inte rådde på. Då var hjälp enda alternativet.

B:

-Jag hade tidigare hört talas om Oasen så jag ringde dit och kom i kontakt med Marie Andersson på Barnenheten. Jag sa att jag ville placera min dotter. Jag visste inte då att det inte gick. Det var ju tvunget att gå via hemkommunen.

Hur är det idag?

-Elin är lugnare nu och har kunnat bryta med dåliga mönster. Vår relation som mor och dotter är tillbaka.

fick i uppdrag att se på vilka förutsättningar som fanns för Elin att bo hemma samt vilka stödinsatser som skulle kunna fungera.

Lotta Palmqvist-Lust Utredare Barnenheten

Barnenhetens utredare Lotta PalmqvistLust berättar om den första tiden för Elin på Oasen. Hon berättar om en rätt kavat tjej med skinn på näsan. Elin lyssnade inte på sin mamma och rörde sig i kretsar som gjorde att hon skulle kunna hamna i större svårigheter. -Elin var i tidiga tonår när hon kom till oss på Barnenheten, berättar Lotta. Vi

Att få reflektera

Mycket av utredningstiden gick åt till att tillsammans med Elin få fram en bild av vilket beteende som triggade olika situationer. Lotta menar att det handlar om att i dagliga samtal reflektera kring bra och dåligt beteende. -Utredningen tog tre månader under

8

Oasen HVB & Skola


OMSTART vilka allt material samlades upp från verksamheten, säger Lotta. Förutom de egna samtalen bygger mycket på daganteckningar från behandlingspersonalen som är med under hela dygnet. I den sociala huvudutredningen finns det även med en utredning från Oasens psykolog som ligger till grund för bedömningar och fortsatt behandlingsarbete samt ICDP-utlåtande från Oasens familjebehandlare. Välja själv

Efter hand såg Lotta och personalen på Barnenheten att Elin utvecklades. Hon kunde bättre se sin del i situatio-

Anna-Karin Mörk arbetar som utredare på Oasens familjeenhet där Elin och mamma Eva bodde tillsammans. Eva hade själv tagit initiativet till en gemensam placering vilket inte händer så ofta. Uppleva tillsammans

För att kunna dela upplevelsen ville mamma Eva bo tillsammans med Elin under någon månad på Familjeenheten. -Jag ser detta som en helt vanlig familj som hamnat i en svår situation, säger Anna-Karin. Pappan i familjen hade dött några år tidigare. I sorgen hamnar man i andra beroendeställningar. Barn får hjälpa till mer och man kan som förälder tappa auktoriteten som kan vara svår att återupprätta. -På Familjeenheten gick vi igenom SFS (Oasens nivåsystem) och gjorde en förenklad variant av teckenekonomi som familjen sedan kunde ta med sig hem och använda i sin egen vardag.

ner och konflikter. -Elin hade ett fantastiskt driv och en energi och kunde vända den till någon-

Elin hade ett driv och energi som hon kunde vända till något positivt. ting positivt, säger Lotta. Det handlade i grunden om en anknytningssvårighet med en problematik i hyperaktivitet. Parallellt med samtalet med Elin talade Lotta med Elins mamma, Eva. -Både Elin och Eva hade goda resurser. Eva hade en förmåga att se Elins behov och sin roll som mamma. Hon hade bra förmåga att se helheten.

C:

Anna-Karin Mörk

Utredare Familjeenheten

Tid för föräldern

På familjeenheten fick Eva ha fler samtal med Anna-Karin. -Detta var viktigt för familjen, menar Anna-Karin. Tidigare hade Elin varit i fokus och nu var det Evas tur. Samtalen var coachande. Eva var en kvinna med mycket resurser som hon behövde återupptäcka.

Eva valde själv att komma med sitt barn till Oasen. Oasen och hemkommunen tog fram ett eftervårdsupplägg. Eva kunde under den tid hon ville kontakta familjebehandlare för samtal och råd. - Eftervård är väldigt individuellt, säger Anna-Karin. Det är styrt efter behoven och familjen. Elin och Eva är en familj där det gått bra. De hittade tillbaka till familjerollerna.

1. NAMN: Lotta Palmqvist Lust JOBBAR SOM: Utredare på Barnenheten, Oasen HVB UTBILDNING: Socionom

2.

1.

2.

NAMN: Anna-Karin Mörk JOBBAR SOM: Utredare på Familjeenheten, Oasen HVB UTBILDNING: Socionom


ett BYGGE FĂ–R framtiden Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

10

Oasen HVB & Skola


Ökat tryck på anpassad skolgång och trångbodda lokaler resulterade i nybygge. Nu delar Barnenheten och Oasens skola nya lokaler. Marie Andersson, biträdande föreståndare på Barnenheten, och Helén Nensén, rektor på Oasens skola,

berättar om nybyggnationen. 11

Oasen HVB & Skola


1. 2.

1. Helén och Marie i det nya konferensrummet. 2. Musiklärare Kenta Brännlund undervisar i skolans musiksal.

12

Oasen HVB & Skola


Marie Andersson

Bitr föreståndare Barnenheten Varför har ni satsat på nybyggnation?

-En anledning är att vi vuxit både i barngrupp och i personalgrupp. För Barnenhetens del var det framför allt utrymmen för administration som inte hängt med de senaste åren och vi behövde ändamålsenliga lokaler. Men vi kommer även att använda våra nya utrymmen på kvällar och helger för barngrupperna. Planen är att kanske kunna ha filmkvällar och ett pysselrum. En grupp med våra äldre tjejer hade faktiskt en mysig SPA-kväll för ett tag sedan.

Vilka typer av rum får Barnenheten?

-Sjuksköterskan får anpassad expedition där utrymme finns för psykiater när denne är på plats. Vi får även två samtalsrum som används av psykologerna och för andra samtalskontakter samt ett stort konferensrum.

Positivt är att sjuksköterskan nu sitter tillsammans med skolan. Hur är det att dela byggnad med skolan?

-Vi har ju alltid ett nära samarbete med skolan eftersom den ligger ute hos oss på Barnenheten. En positiv förändring är att sjuksköterskan nu sitter närmare skolan.

1. 1. Välkommen in i musiksalen

2. 2. Psykolog redo för samtal

Helén Nensén

Rektor Oasens skola Ni byggde till skolan för bara tre år sedan. Tog ni i för lite?

-Ha ha. Nej, men det går snabbt ibland, skrattar Helén. Nu behövde vi plats för en helt ny klass. Mer efterfrågan och fler elever är bakgrunden. Vilka utrymmen har tillkommit för skolan?

-En ny musiksal med rejäla möjligheter. Det gör också att det blir lugnare i skolans huvudbyggnad. Vad säger barnen?

-De tycker det är roligt och häftigt med allt nytt. Vår musiklärare Kenta

Brännlund är otroligt glad över de nya större lokalerna!

Fler lärare innebär alltid bättre resultat för eleverna. Hur har de utökningarna påverkat skolan?

-Förändringarna innebär mindre klasser med fem till sju elever och fler lärare. De sista sex åren har vi gått från tre till åtta lärare. Skolverket kräver utbildade lärare vilket vi välkomnar. Fler lärare innebär alltid bättre resultat för elever. En fantastiskt rolig sak är att förra året klarade alla våra elever de nationella proven.

13

Oasen HVB & Skola


tsning a s s d r å v k s i r f g i t En idé om långsnikaltävling. En tävling där växte till en persovinnare” faktiskt blev sann. klyschan ”alla är Vi träffar Johan Flodin som under Oasens friskvårdsprojekt övervakat mätningarna och Lotten Asp, Oasens personalkonsulent, för att prata om insatsen. Johan har alltid levt med idrott. Han är flerfaldig medaljör i rodd. På meritlistan finns två VM-silver, tio SM-guld, 6:e placering i OS, Nordisk mästare, VC-vinnare. Johan tränar även svenska världsmästarinnan i rodd, Frida Svensson. Berätta kort om vad det är du gör?

Johan: Jag gör fysiologiska mätningar på både elitidrottare och motionärer. Mycket av arbetet handlar även om att föreläsa om friskvård och motion. Det

14

Oasen HVB & Skola

var så jag kom i kontakt med Rune som är föreståndare på Oasen. Hur ser du på Oasens initiativ?

Johan: Jag stöter på många företag och organisationen som erbjuder något slags friskvårdsalternativ som exempelvis gymkort genom friskvårdspeng. Men ett så pass omfattande projekt som det Oasens genomfört är sällsynt. Hur såg projektet ut?

Lotten: Vi har med hjälp av Johan anordnat ett friskvårdsprojekt i form av en personaltävling. Tävlingen pågick mellan maj och november. Syftet var konditionsförbättringar hos medarbetarna.


en friskare

ORGANISATION Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

Hur mäter man kondition?

Johan: Konditionen mäter vi och beskriver genom maximal syreupptagning i blodet. Hur blev resultatet?

Johan: För de som valde att delta, vilket var många, så har resultatet varit strålande. Redan efter tre månader såg vi stora förändringar. Många gick från att ligga i en riskzon till att bli normaltränade. Har man för dålig kondition blir alla situationer ansträngande. Lotten: Som helhet var den genomsnittliga konditionsförbättringen för alla som deltog 18 %. Sedan stimulerar det ju också ett allmänt prat och med-

vetenhet kring friskvård och hälsa. Kondition är alltså liv?

Johan: Jag brukar säga att det är större ränta på att träna ditt hjärta än att gå ner i vikt. Det är livet som räknas i slutändan. Lotten: Det tycks också som att många inte bara ser det som en rolig tävling utan som en investering i sitt egen välbefinnande. Att man har ambitionen att vidmakthålla sina nya motionsvanor även efter tävlingens slut. På så sätt är ju ”alla vinnare”. Responsen och den positiva andan kring projektet gör att vi kommer fortsätta med konceptet även under 2013.

arna n n i v l l i t r o g å r F stävlingen? t delta i friskvård Varför valde du at cker om att träna

och tyckte det ty g ja t at r Fö tävlingsCHRISTIAN: Extra roligt med t. ge ta re fö av v ti dra. var ett bra initia mig och många an de ra or sp m so t te momen teråt? Hur mår du nu ef

pigg i arbetet. bra. Känner mig år m g Ja : A IK R E

ation g i din arbetssitu /vinningen för di en el rd fö a rst stö Vad var den tsningen? tålamod i de pröv att du deltog i sa

mer nner att jag har som PATRICIA: Jag kä arbetspass. Efter a in m på r fö in ls äl ningar som jag st extra. jag ge det där lilla n ka e ar jag är pigg

h Peter Erika, Christian oc Från v: Patricia, as. ter sen pre rna Vinna

15

Oasen HVB & Skola


NYTT namn & ny WEBB Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

Barnhemmet Oasen har bytt namn till Oasen HVB & Skola. I samband med detta lanserades en helt ny hemsida. Skolan tar större del

Webb som når fler

Efter 20 år under flaggan Barnhemmet Oasen byttes namnet ut till Oasen HVB & Skola. Under de senaste åren har skolan blivit en allt viktigare del av verksamheten. I samband med att skolans lokaler byggdes ut togs ett beslut om att att införliva skoldelen tydligare i Oasens varumärke. Att lyfta in HVB var ett naturligt steg för att enklare kommunicera Oasens tjänster.

Den nya hemsidan bygger nu på skalbara lösningar och responsiv design. När en besökare går in på sidan med en mobiltelefon eller en surfplatta skalas den automatiskt om för att passa just den typen av skärmstorlek. Oasen har även satsat på att få en kommunikation som ännu mer riktar sig till de barn och familjer som bor på Oasen.

1.

2.

3.

1. Oasens uppdaterade logotyp 2. Helt ny hemsida 3. Sidan anpassad för mobil eller platta

Vill du veta mer? Surfa in på www.oasen.com

VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLA Tidningen Oasen drivs av Oasen. Vi är ett hem för utredning och behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team med socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Våra enheter & skola

Familjer med barn i åldern 0-16 år enligt SoL & LVU

Barn i åldern 7-16 år enligt SoL & LVU

I skolverksamheten finns - Förskoleklass - Grundskola & Grundsärskola

0380-472 00 info@oasen.com

oasen.com


Tidningen Oasen nr 20