PLIÉ balettspecial
nr 5 2018|49 SEK
”Så mycket mer än balettkjolar i tyll” -Inez Jönsson 6 övningar
för starkare fötter Kända balettdansare genom tiderna
från proffs
till hobbydansare
Dansen behöver mer
Utrymme A
tt dansa är något som under de senaste åren har blivit enormt populärt. När jag har frågat min mamma, som snart är 50 år gammal, om man dansade när hon var litem har hon sagt att det inte alls var på samma sätt. Vem som helst gick inte och tog danslektioner utan det var dom som var duktiga, inte någon som gjorde det för att det var kul. Något som har blivit så stort som dans har blivit, har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet inom magasinvärlden, om man jämför med andra trender. Hur många tidningar kan vi inte som handlar om träning och hälsa? Om inredning? Om mode? Om resor? Det finns otroligt många. Och hur många hittade jag när jag skulle göra research inför denna tidningen? En. Jag hittade en danstidning, som inte ens föll mig i smaken. Innehållet var inte alls det som intersseade mig, eller något som jag tänker skulle intressera andra i min ålder. Det var en besvikelse för mig som dansare att det knappt fanns något magasin för oss som sliter i danssalen var och varanna dag, men det gav också en ytterligare motivation till att ge ut en tidning som berörde det som jag brinner för. Eftersom danstidningsbranschen verkar närmast död, finns det inte mycket att jämför med, ingen mängd att stick ut i. Men det jag saknade i de texter som jag bläddrade igenom var inkluderandet av läsaren. Vad ska jag som läsare få ut av detta? Vad ska få mig att läsa igenom hela numret och längta en månad innan nästa kommer ut? Lättläst, fräschst och inkluderande är något som denna tidningen jobbar mot.
I detta nummer kommer baletten speciellt få stå i centrum. Dansstilen är kanske inte så jättepopulär längre, men det många glömmer bland alla fusion, locking och contemporarystilar är att baletten faktiskt är grunden till all dans. Och vad passar bättre än att starta pliés resa med grund till dansen? Du som läsare står i centrum, du ska längta efter att få öppna tidningen tillsammans med en kopp te i soffan och du ska få en upplevelse av att vända blad i denna tidningen. Välkommen till första numret av “Plié”, vi är här för att stanna.
Alice Llaiho Mmattsson Chefredaktör
C
Innehåll 3.
Från proffs till hobbydansare
7.
6 övningar för starkare fötter
9.
”Så mycket mer än balettkjolar i tyll”
11.
Visste du att...?
13.
Kända balettdansare genom tiderna
Från proffs till hobbydansare Att sluta dansa på Svenska Baltt-
skolan när man är 13 år, när man har en lysande danskarriär framför sig, hur kommer det sig? Varför tar man sådant beslut? Julie Millet tog det beslutet för snart tre år sedan, och dansar idag på Partille Kulturskola istället. Klockan är runt tre på eftermiddagen när vi sätter oss med varsin takeawaykaffe i några soffor på kulturskolan. Barn och ungdomar har precis börjat med sina musik och danslektioner, däröfr det springer både lärare och elever fram och tillbaka förbi där jag och Julie sitter. Julie är en sprallig och glad 16 åring från Göteborg, som har nära till skratt och är inte rädd för att säga vad hon tycker. Jag avundas henne som har haft chansen att gå på svenska balettskolan, och ibland frågar jag mig själv hur hon kunde hoppa av en professionell dansutbildningen i så ung ålder. Förhoppningsvis kanske jag får svar på min fråga idag. Varför började du dansa? - Mamma jobbar som danslärare, och jag har alltid varit med på hennes jobb, enda sedan jag var liten. Jag har alltid tyckt att det har varit intressant, och när jag var 6 år satte mamma mig till slut i en hiphopgrupp på kultruskolan i Partille där hon jobbar. Och ja, jag tyckte att det var kul och började sedan dansa balett. Fast jag tyckte faktiskt att hiphopen var roligare, säger Julie. Det berodde nog på att jag gillade den gruppen mer, och att jag hade mamma som lärare. Julie berättar att hon var 9 år när hon sedan bestämde sig för att söka till svenska balettskolan.
Det hade varit några tjejer i hennes klass som hade pratat om att söka dit, och när hon hade pratat med sin mamma om vad det innebar bestämde hon sig att söka. Efter att ha skickat in en ansökan fick man komma på en audition. Audition bestod av 3 eller 4 dansprov som man fick reda på plats om man hade klarat eller inte. Under proven testade dom till exempel flexibilitet, styrka och taktkänsla. Om man hade klarat alla dansproven fick man göra en hälsokontroll som avgjorde om man kom in eller inte. Man behövde kropp som kunde klara av all träning som det innebär. -Inte för att vara sån nu, men jag visste att jag skulle komma in, säger Julie och skrattar lite genrat när jag frågar hur hennes reaktion var när hon kom in. Mamma sa också det. Men vi fick inte öppna breven med antagningsbeskedet förrän man kom hem eftersom dom på skolan inte ville att man skulle sitta och jämföra sig. Vi pratar om det tuffa schemat som man hade på skolan, och jag undrar om lärarna var noga med klädkoden. -Lärarna var jättestränga med kläderna. Jag kommer ihåg att en av mina klasskompisar hade färgade spännen i håret vilket gjorde att hon inte fick komma in i danssalen förrän hon hade tagit ut spännen. Vi fick betyg i hur vi klädde oss, i flexibilitet och musikalitet. Flexibiliteten var något av det jag var bäst på, säger Julie med ett leende i mungiporna. Jag ler och är inte förvånad över att hon hade högt betyg i just den kategorin då jag har sett hur hon gått ner i spagat utan att blinka ett flertal gånger. Jag har funderat mycket på hur skador påverkade dansen och ställer frågan till henne. Hon berättar att det fanns en fysioterapeut på skolan som hjälpte till med skador. - Alla elever hade småskador hela tiden eftersom vi tränade varje dag.
När man var skadad fick man antingen titta på lektionen eller gå till ett rehabiliteringsgym som fanns på skolan. - Jag hade t.ex. problem med höfter och knän vilket gjorde att jag fick elbehandlingar av fysioterapeuten.
var sådant som man kanske tänkte, och blickar man fick om man fick ett solo sa allt. Ingen pratade dock om det högt. Varför slutade du? Frågar jag. Julie är tyst några sekunder innan hon svarar. - Jag slutade för att jag tyckte att det blev för allvarligt, svarar hon bestämt till slut. Dansen var ett måste istället för något som var roligt. -Jag hade aldrig intresset av att bli professionell dansare, utan när jag kom in tänkte jag mer att jag fick chansen att göra det jag älskar varje dag i flera timmar. Jag och mamma hade ett rejält samtal när jag berättade att jag hade bestämt mig för att sluta, eftersom hon inte tyckte om det. Både min mamma och min bästa kompis föräldrar tyckte att vi kastade bort en väldigt bra chans, inte bara inom dansen, utan också det faktum att vi var en klass på nio elever med två lärare. Det gav oss en väldigt bra studiero och bra möjlighet att få höga betyg.
"Det enda jag tänkte under balettlektionerna var “snälla kan det va slut nu, snälla kan jag få gå hem"
När vi ändå pratar om kroppen frågar jag den frågan de flesta antaglige tänker på när de hör ordet “balett”. Hur var synen på vikt i er klass? - Alltså… Det var ingenting man pratade om, svarar Julie. Alla tänkte nog på det, men man sa inget. Man såg hur folk åt lite försiktigt, räknade köttbullarna på tallriken. Men jag tänkte ärligt talat inte på det, säger -Julie Millet hon uppriktigt. Jag tog det det inte så allvarligt det här med att jag hade kommit in på en professionell dansutbildning. Mina kompisar och jag brydde oss inte så mycket, vi var precis som vanlig tonåringar. Lärarna hade samtal med eleverna då och då om vikten eftersom de var måna om att eleverna skulle äta. - Dock sa de att vi skulle tänka på vad vi stoppar i oss eftersom det påverkar hälsan, berättar Julie. Konkurrens är ett ord som också ofta kopplas till dansen, men Julie förklarar att det aldrig var något hon tänkte på. - Jag tyckte att jag var bra ändå, säger hon och skrattar. Med åren blev det dock mer och mer konkurrens eftersom vi började få solon. “Varför fick just hon den rollen?”
Julie berättar att det slutade med att hon och hennes bästa kompis fick ha ett möte med lärarna, balettlärarna, föräldrarna och rektorn, där de försökte övertala tjejerna att stanna kvar på skolan eftersom de var så duktiga. - Jag blev bara mer bestämd under mötet att jag ville sluta. Kunde dom inte sagt allt detta tidigare innan vi ville sluta? De borde ge mer beröm till eleverna på skolan eftersom de sliter så otroligt hårt.
”Är du redo att satsa så mycket, och redo att dansa så mycket varje dag, testa!” Den största skillnade mellan att vara hobbydansare och dansa på svenska balettskolan berättar Julie är att man får göra lite som man vill. -Här är det på den nivån som jag vill dansa,. på balettskolan var det en nivå som någon annan ville att jag skulle uppnå. Det enda jag tänkte under balettlektionerna var “snälla kan det va slut nu, snälla kan jag få gå hem”, säger Julie och himlar med ögonen. Här på kulturskolan kan jag komma som jag är och göra mitt bästa, på balettskolan var de aldrig nöjda. Sedan får vi göra mycket mer här, vi får jobb på Partille Arena till exempel förutom våra årliga föreställningar. På balettskolan gjorde vi endast en enda föreställnin per årJag frågar om hon inte tycker det känns jobbigt att se folk som hon gick i samma klass ha gått vidare och blivit riktigt duktiga. Men det tycker hon inte alls. - Det skulle varit värre om jag hade åkt ut under testet man var tvungen göra för att komma in på högstadiet, nu var det ju mitt val att sluta. Att gå på balettskolan är dock något Julie rekommderar andra att göra. - Är du redo att satsa så mycket och redo att dansa så mycket varje dag, testa! Det finns inget negativt med den skolan, man får lära sig så mycket, och man får en otrolig kroppskontroll. Man förlorar inget på att testa.
Text&Bild: Alice Laiho Mattsson
Fakta om Svenska Balettskolan Svenska balettskolan är en yrkesförberedande grundskoleutbildning på skälltorpsskolan i Göteborg. Skolan startades ur tidigare Stora Teaterns elevskola 1993. Det är en grundläggande elitutbildninge som sträcker sig mellan årskurs 4 och 9. akr Förutom de vanliga teorigrundämnena som man läser i skolan, det vill säga bland annat svenska, matte och engelska, dansar även eleverna flera timmar per vecka. De dansstilar som betas av under en skolvecka är klassisk balett, mordern nutid dans, scenisk folkdans, pilates, akrobatik, jazz- och stressdance samt drama. Styrketräning är även det något som läggs i i schemat. Skolan jobbar tillsammans med proffesionella dansare för att ge eleverna den bästa möjligheten att utvecklas konstnärligt och tekniskt.
6 övningar för starkare fötter
Inom dans är fötterna otroligt centrala, speciellt inom balett. Det krävs en
otrolig styrka i fötterna för att kunna klara av den teknik som krävs i denna teknikkrävande dansstil. Många som tränar regelbunden balett börjar såsmåningom dansa på tåspetsskor, istället för mjuka skor. Detta är något som nästan alla tjejer inom stilen drömmer om, men då krävs det att man verkligen jobbar på styrkan i fötterna, för att sedan klara av att dansa på tårna. Här nedan kommer 7 enkla styrkeövningar för att öka styrkan i de olika delarna av foten.
Relevé
Relevé är en av de mest grundläggande rörelserna inom baletten och används sätndigt i olika kombinationer. Höj och sänk fötternam och om du känner en brännande känsla i vaderna har du gjort rätt. 40 repetitioner.
2
Relevé på en fot
Gör samma sak som ovan, men istället på en fot. Håll fast den andra foten i en copé. 20 repetetioner per fot.
plocka föttter
Ställ dig på ett platt underlag och krulla ihop fötterna så som på bilden. Vissa kan tycka att det är lättare om man placerar en handduk eller trasa under foten för att kunna ”plocka upp” den med tårna. 10 repetitioner per fot.
Theraband
För att genomföra denna övning behövs ett theraband, helst ett brett, men ett smalt fungerar. Detta är en simpel övning som går ut på att byta mellan att flexa och pointa foten, samtidigt som man håller emot med therabandet.
Text&Bild: Alice Laiho Mattsson
plocka fötterna i luften
Samma teknik som föregåend övning gäller här, fast istället ställer du dig på relevé, plockar upp ena foten i luften och pointar. Byt mellan båda fötterna . 20 repetitioner.
Tendue
Även detta är en grundläggande teknikövning inom baletten, och den går ut på att borsta foten mot golvet för att sedan hamna i positionen på bilden. Det är jätteviktigt att man noggrant går igenom halvtå innan man pointar! 30 repetitioner per fot.
”"Så mycket mer än balettkjolar i tyll”
D
et är nästan svårt att sätta ord på vad dans är. Det är så många olika saker. Dans är så mycket mer än bara rörelser till musik. Så mycket mer än balettkjolar i tyll. Dans är en uttrycksform där man kan få utlopp för sina känslor, oavsett om man är glad eller ledsen. Jag har alltid tyckt om dans, så länge jag kan minnas. Innan jag faktiskt började gå på danslektioner så stod jag alltid hemma framför spegeln med hög musik i öronen och rörde mig i takt till musiken. wRörelserna var aldrig genomtänkta, man bara gör utan att tänka. Just det är något jag uppskattar med dans. Man behöver inte tänka. Gör jag rätt eller fel? Ser detta bra ut? Nej, inget sådant. Jag tror även att dans har hjälpt mig mycket. Som sagt, när man dansar så tänker man inte på något annat än själva dansen. Det kräver fokus och känsla. Om jag någon gång kände mig stressad på grund av skolan, eller om jag var upprörd över något, så kunde jag komma bort från det ett tag genom att bara fokusera på dansen. Man genomlever många intryck när man kliver in i en danssal. Det är en sådan mäktig upplevelse. Musikens dånande bas och lukten av svett som gör en påmind om dansens ansträngande rytmiska kroppsrörelser. En exalterande känsla för man vet vad som snart kommer att ske. Dans är inte bara ett sätt att utrycka sig på utan det är också ett väldigt roligt sätt att träna på. Många kan ha förutfattade meningar om dans och att det inte är en riktig sport. Att det är något löjligt som bara tjejer håller på med. Dans förbättrar ens kondition samtidigt som man tränar musklerna så man blir starkare och smidigare.
Inte nog med det, man förbättrar sin rörlighet, balans och koordination. Bortsett från att dans är ett sätt att utrycka sig på och ett roligt sätt att träna på, så lär man känna nya människor. Man skaffar sig ett nytt umgänge och får en gemenskap i ens dansgrupp. Själv har jag lärt känna många nya vänner genom dansen. Dans är alltså så mycket mer än bara rörelser till musik. När man dansar får man en frihet att leva sig in i musiken och inte tänka på något annat. Man tränar samtidigt som man har kul och man kan lära känna nya människor genom dansen. Därför uppmuntrar jag även alla som det kanske har skapat något intresse hos, att testa på dans. För dans är så mycket mer än balettkjolar i tyll.
Text: Inez Jönsson Illustration: Alice Laiho Mattsson
Dance is music made visible -George Balanchine
Visste du att... ...Forskning visar att dans motverkar stress och spänningar i både kropp och själ? Studierna ärgjorda National Heart, Lung and Blood Institute i USA har visat att dans motverkar hjärt och kärlsjukdomar.
...Världsrekordet för den längsta Congadanslinjen och sattes av 119.986 personer i Miami 1988? ...Det allra första arkeologiska beviset på att dans fanns/ finns kommer ifrån de niotusen år gamla grottmålningarna i Indien?
... Salsa kommer från det
spanska ordet ”sauce”, och syftar på dom heta och starka inslagen i danse?
...På
belas dans sione 30-å
...Afrikanska slavar som fraktades till
Brasilien för 300-400 år sedan fick inte lov att utöva kampsport, men dans var där emot tillåtet? Därför gjorde man en mix av dans och kampsport som vi idag kallar Capoeira.
å grund av den hårda fysiska
stningen det innebär att vara sare är det vanligt att profesella dansare byter karriär i års åldern?
...Rumba kommer från spanska ordet
”rumbear” som betyder att ha en fest? Det är den långsammaste av de latinska danserna. Rumban härstammar från religiösa afrikanska dans-cermonier .
...Breakdance uppstod på 70 – talet i
Bronx som en ”mindre dödlig” form av fighting?
...2008 omkom en trebarnsfar i England
efter att ha dansat Gangnam Style på jobbets julfest. Mannen kollapsade och avled.
...Martha Graham ( 1894-1991 ) är känd som ”Mother of modern dance” , och brukade kalla dansare för ” Guds atleter ”?
Text: Emma Landén
Kända balettdansare genom tiderna
Balett är en otroligt gammal dansstil med rötter redan från 1400-1500-talet. Detta har resulterat i att det har funnits flera ballerinor och balettdansare som har utnärkt sig genom tiderna på grund av deras extraordinära sätt att dansa. Deras teknik, passion och närvaro har satt spår, och fortsätter sätta spår, i danshistorien. Nedan ser vi fem stycken ambitiösa danssjälar som är något ut över det vanliga.
Anna Pavlova 1881 föddes Anna Pavlova i Ryssland och kom vid 10 års ålder in på kjesrlika baletten i Sankt Petersburg, Vid 25 års ålder blev hon utnämnd till prima ballerina, en mycket prestigefylld titel, vid Marinskijbaletten i Sank Petersburg. Sju år senare flyttade hon i från sitt hemland och blev därefter en av världens mest kända ballerinor då hon turnerade världen över med sitt eget balettsällskap. Pavlova var med och till viss del ändrade balettidealet, som under hennes tid var att en dansare skulle vara i fysisk god form samt vara muskulös. Hon var raka motsatsen, bräcklig och tunn, vilket dock passade i vissa roller. Om man tittar på dagens balettideal är det just tunn och skör som förväntas utseendemässigt.
Svetlana Zakharova Hennes elegans och scenärvaro är vad som utmärker denna 39-åriga, ryska prima ballerina. Hon har dansat nästan varje dag sedan hon var 6 år och deltog redan som 17 åring Mariinsjybaletten. De kommande 7 åren som hon sedan dansade i kompaniet fick hon äran att inneha några av de största rollerna, bland annat Giselle och Aurora Törnrosa. Ett år efter att ha dansat med Mariinsky blev hon även utnämnd till prima ballerina.
Sergei Polunin Han är en av världens bästa balettdansare, och blev som 19-åring brittiska Royal Ballets yngsta solodansare någonsin. Hans otroliga begåvning inom dansen är något utöver det vanliga, men i dokumetären om hans liv, ”dancer” får man verkligen se hur hans karriär har påverkat honom själsligt. Hans största förhoppning med sin dans var kanske inte just att prestera,utan ena sin splittrade familj. Som 22-åring lämnar han royal ballet på grund av sitt dåliga mående och försöker hitta sig själv i alkohol och droger. År 2015, vid 25-års ålder, koreograferade han tillsammans med sin vän Jade Hale-Christofi en koreografi till låten ”Take me to church”, som Polunin planerade vara sin sista dans. Koreografin lades upp på youtube, och i och med uppståndelsen och de 19 miljoner visningar som vidon fick fortsatte Polunin med dansen och är idag frilansdansare, modell och även skådespelare.
Text: Alice Laiho Matttsson Källor: Wikipedia
Anneli Alhanko Annli Alhanko är Sveriges stolthet inom dansenl, 1990 blev hon utsedd till Sveriges första hovdansare. 1963, vid 10-års ålder ,blev hon antagen till kungliga balettskolan i Stockholm där hon sedan fortsatte tills sin examen 4 år senare. Efter sin examen var hon fast anställd vid kungliga baletten, och det var inte förrän 1984 hennes rykte förändrades radikalt. Alhanko hade fått en inbjudan attt dansa på den anrika Bolshoi Baletten i Moskva. Hennes roll där var att spela Giselle, och därefter fick hon en av de finaste titlarna man kan få inom balettvärlden: Prima Ballerina Assoluta. Numera är hon aktiv inom det mesta, hon har varit programledare för diverse radio-och tvprogram samt att hon startade 2010 Alhankolinjen i Stockholm som är en dansutbildning för barn och unga.
�"Great dancers are not great because of their technique, they are great because of their passion"�
Martha Graham,