Naturvetaren nr 3 - 2025

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA

Naturvetaren Hållbart

Naturvetare som står upp mot diskriminering

AI tar fram nya läkemedel rekordsnabbt

Behöver Sverige arbetskraftsinvandring?

Det är inte svårt när man jobbar med något så meningsfullt”

Clas är chefen som får Lantmännen att satsa grönt

Duellen: Borde tillväxten i skogen öka?

Naturvetaren till final i Publishingpriset

För tredje gången är tidningen Naturvetaren nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset.

- Vi är stolta och glada över att gå till final i hård konkurrens. Tidigare har vi tagit ett silver. Den här gången hoppas vi gå hela vägen, säger chefredaktör Palle Liljebäck. Mixen mellan snabba tips i karriären och längre reportage om naturvetares spännande jobb har fallit juryn i smaken. Med den tydliga visuella identiteten lyfter vi innehållet och gör läsupplevelsen både tillgänglig och estetiskt tilltalande.

Naturvetar podden

Maria Sitell

6 till 8 skivor bröd per dag gäller än i dag, men det ska vara fullkorn som förebygger en mängd sjukdomar, enligt dietisten.

Jenny Loveby

Att gå ner i varv med skogsbad handlar mer om att sätta sig på en stubbe och ta in lugnet än att springa i skogen.

Naturvetaren

Växtkraft

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens.

Markku Rummukainen

Att minska utsläppen av koldioxid är betydligt mer effektivt än att fånga in efteråt, enligt klimatforskaren.

Sara Hägg

Visst går det att bromsa åldrandet utan de värsta uppoffringarna. Men det handlar mer om att få fler friska år än att bli äldre än 100 år.

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80

info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg

Omslagsfoto

Susanne Kronholm

Övriga bilder

Colourbox

TRYCK

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering ANNONSBOKNING

Peter Edvall 070 791 07 85

Materialadress peter@businessfactory.se

Nästa nummer ute: 4 december

Deadline annonser: 21 november

Prenumeration

400 kr per år för icke medlemmar

Kön och hudfärg får aldrig vara en nackdel

Att ingen ska missgynnas på grund av sin hudfärg, kön, ålder, sexuella läggning eller annat som avviker från normen borde vara en självklarhet i dagens arbetsliv. Men så är det inte alltid.

Längre fram i tidningen delar en kvinnlig veterinär med sig av sina upplevelser när hon berättade för sin arbetsgivare att hon var gravid. Efter ett halvår på nya jobbet blev hon uppsagd. I stället för att acceptera läget tog hon hjälp av Naturvetarna. Det visade sig vara ett solklart brott mot diskrimineringslagen som utmynnade i en förlikning där medlemmen fick ett skadestånd. På nästa jobb möttes hon av den befriande kommentaren: ”Här får man bli gravid.”

I andra fall är det inte lika lätt att bevisa att missgynnande handlar om diskriminering. Och det är sällan som de fallen prö vas i domstol, vilket gör att det inte finns så många vägledande domar.

Lika illa är den mer subtila dis krimineringen, där medarbetare till exempel exkluderas från den sociala gemenskapen eller inte får del av viktig information. Vi ser också att alla inte kan vara sig själva på jobbet. Det gäller inte minst trans personer som av räds la för hat och hot döljer den delen av sin personlighet.

”Lika illa är den mer subtila diskrimineringen.”

Gemensamt för de naturvetare som är med i reportaget är att de är öppna med sin religon, sexuella läggning, funktionsnedsättning och annat som skulle kunna vara föremål för diskriminering. De har mötts av förståelse och hittat vägar framåt, och har även kunnat vända en nackdel till en fördel.

Glädjande också att Naturvetarnas kongress i november förra året fattade beslut om att motverka all form av diskriminering i arbetslivet. Lika mycket som att stötta drabbade medlemmar jobbar förbundet förebyggande ihop med de förtroendevalda på arbetsplatserna.

Palle Liljebäck, chefredaktör

SID 7 Duellen: Borde tillväxten i skogen öka?

Skogsägarna inom LRF jublar över skogsutredningen som vill snabba på tillväxten. Det motsätter sig Naturskyddsföreningen.

SID 14

SID 34

Månadens fråga: Kan du vara dig själv på jobbet?

I dagens arbetsliv är det inte alltid så lätt att vara öppen med sådant som ligger utanför normen.

Elbilen vinner hållbarhetsracet

Det är bara på en miljöpunkt elbilen tappar fart mot fossilbilen.

Naturvetarna deltog i Prideveckan och tar ställning för ett inkluderande arbetsliv där alla kan vara sig själva på jobbet.

Clas Johansson är hållbarhetschefen på Lantmännen som är på väg att göra jordbruket fossilfritt.

Danielle Nevelius har en central roll när Försvarsmakten renar marken på PFAS.

NATURVETARNA I MEDIA

Viktiga kompetenser stängs ute från Sverige

Regeringen vill locka hit högkvalificerad arbetskraft, men nya regler riskerar att stänga ute viktiga kompetenser. Ett lönekrav på 100 procent av svensk medianlön – 37 100 kronor – gör att bland annat specialister inom diagnostiken och kemister ligger i farozonen.

Migrationsverkets lista med bristyrken som bör undantas från lönekravet löser inte problemen, anser Naturvetarnas samhällspolitiska chef Petra Malm Danielson.

Dagens Nyheter 5 augusti 2025

Uppsnappat om oss i media

Fler deltidsbrandmän behövs

Räddningstjänsten har svårt att rekrytera deltidsbrandmän. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB vill att fler kommunanställda får möjlighet att göra

en insats och bistå samhället vid bränder, olyckor och sjukdomsfall. Naturvetarna föreslår att kollektivavtalen anpassas för att förenkla för yrkesverksam -

ma som vill bli deltidsbrandmän.

Sveriges Radio uppmärksammar frågan i en serie inslag i P1 morgon och Ekot 24–26 maj 2025.

Svensk forskning i fara när USA skär ner

Nedskärningarna inom den amerikanska forskningen drabbar även forskare i Sverige. Alexandra Wennberg forskar bland annat på Alzheimers och demens vid Karolinska institutet och beroende av hälsodata från USA. Nu hotas en av världens främsta finansiärer av medi-

cinsk forskning, av kraftigt minskade statsanslag. Trump vill dessutom begränsa utländska forskares tillgång till amerikansk finansiering, data och publikationer.

Tidningen Curie 3 juni 2025

Varför är du med i Naturvetarna?

Jag fick bra hjälp av er när jag skulle börja på mitt nya jobb.

Bland annat gick ni igenom mitt anställningsavtal och förklarade vilka rättigheter jag har och vad man bör tänka på när man skriver på. Det var väldigt värdefullt. Vi har tidningen Naturvetaren här på min avdelning som jag gillar att läsa, det var så jag upptäckte er som fackförbund.

Vad ska du göra på ditt nya jobb?

Jag ska arbeta med avveckling av Barsebäck kärnkraftverk.

Anläggningen har varit stängd

under 20 år och nu behövs det göras mätningar och följa upp strålningsnivåer för att sedan kunna riva.

Har du använt dig av våra tjänster?

Ja, jag har använt både lönestatistiken och varit i kontakt med rådgivningen som riktar sig till nyexaminerade. Det gav mig vägledning i starten av min karriär.

Viktor Lehmann

Utbildning: Sjukhusfysiker vid Lunds universitet.

Arbetar med: Radiofysiker vid Barsebäck kärnkraftverk.

Gör på fritiden: Umgås med familj, kompisar och lagar mat.

ELLINOR LÖWENBORG

Dansk läkemedelsjätte bantar

Novo Nordisk drar ner 9 000 tjänster globalt, varav 5 000 i Danmark. Bakgrunden är minskad tillväxt och hårdare konkurrens inom fetmabehandling. Bolaget räknar med att spara 8 miljarder DKK till 2026. Naturvetarna har medlemmar på Novo Nordisk både i Sverige och Danmark. Hur det drabbar medlemmar på individnivå är än så länge oklart.

– Vi är vana vid snabba förändringar inom life science och våra medlemmar har eftertraktade kompetenser. Vår erfarenhet är att de snabbt kommer vidare i karriären, där vi erbjuder medlemmarna karriärstöd, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Läge för Sverige att

steppa upp när USA drar ner på forskning

USA har länge varit ett vetenskapligt draglok som har lockat till sig forskare och studenter från hela världen. Men det saktar nu fart efter stora nedskärningar och påverkar svensk forskning inom främst cancer, neurovetenskap och folkhälsa. Det medför att svenska forskare nu söker sig till EU och privata finansiärer, som Wallenbergstiftelserna. Sacos ordförande Göran Arrius varnar för utvecklingen och efterlyser långsiktig finansiering, tydligare prioriteringar och bättre forskningsinfrastruktur. Han uppmanar regeringen att agera i höstbudgeten och se över reglerna för att ta emot högkvalificerad arbetskraft när forskare lämnar USA.

Jobba mindre och bli mer kreativ

Det är en myt att forskare lägger all sin tid på forskning, i alla fall de som har fått Nobelpris. De seglar, dansar folkdans och spelar innebandy som de flesta andra. Det framkom när Nobelstiftelsen ställde den typen av frågor till pristagare.

Att lämna labbet och datorn när de har kört fast har visat sig vara en vinnande formel. I stället för att grubbla och arbeta mer har

NY LAG OM TJÄNSTEFEL:

de tagit pauser och gjort något helt annat. Till exempel kopplar Carolyn Bertozzi av med pianospel när hon behöver vila från arbetet med klickkemi.

Lika intressant att ekonomipristagaren Angus Deaton är som mest kreativ när han ägnar sig åt flugfiske. Då kunde hans omedvetna lösa vetenskapliga problem. Lätt att känna igen sig i den.

”Kan skapa rädsla och tystnad”

Utredningen om straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel har överlämnats till regeringen. Den föreslår en ny lag om "missbruk av offentlig ställning", som ska täcka situationer där dagens regler inte räcker till.

Men både Saco och TCO är kritiska. De menar att det redan finns fungerande sätt att hantera fel i tjänsten, som till exempel avsked. De varnar för att den nya lagen kan skapa osäkerhet bland tjänstemän och försämra effektiviteten i offentlig verksamhet.

– Bestämmelsen riskerar att skapa rädsla och tystnad hos en tjänstemannakår vars oberoende är helt avgörande för en fungerande förvaltning, säger Göran Arrius, ordförande för Saco.

Organisationerna pekar också på risker som längre handläggningstider, svårare rekrytering och ökad belastning på rättsväsendet. Därför uppmanar de regeringen att inte gå vidare med förslaget.

4 ...för bästa återhämtning

Ta mikropauser

Studier visar att mikropauser, under 10 minuter, återställer energi, minskar trötthet och kan öka produktiviteten – särskilt vid kreativa och administrativa uppgifter.

Gå ut i naturen

Att vistas i skog eller park sänker stresshormoner, blodtryck och förbättrar humör och kognitiv funktion. Två timmar per vecka ger mätbara förbättringar.

Tydliga gränser mellan jobb och fritid

Avstängda aviseringar, separata arbetsytor och tydligt jobbslut för dagen minskar stress och förbättrar sömnen.

Psykologisk trygghet

Att våga uttrycka sig utan rädsla är den viktigaste faktorn för högpresterande team. Kollegialt stöd, öppen kommunikation och tillåtande attityder till misstag främjar både välmående och prestation.

DUELLEN

Borde tillväxten öka i skogen?

Det råder delade meningar om tillståndet för sillen och strömmingen i Östersjön, där båda sidor hänvisar till vetenskapen. Yrkesfiskarna hävdar att återväxten är god, medan miljövännerna menar att fisket i Östersjön är minst av allt hållbart.

Paul Christensson,

ordförande LRF Skogsägarna

1. Ditt främsta skäl till att tillväxten borde öka/ inte öka?

2. Hur skulle naturvården påverkas med utredningens förslag?

3. Kan skogens klimatnytta öka?

4. Ditt råd till regeringen när en ny skogspolitik ska sjösättas?

Skogens klimatnytta är en kombination av inlagring i skog och mark, inlagring i produkter och substitution av fossila produkter och fossil energi. Därför är en hög produktion viktig för att klara omställningen från fossilberoendet.

Den skulle påverkas positivt. I dag är det en ekonomisk men också känslomässig risk att skapa höga naturvärden för oss skogsägare. Utredningen har förslag som skulle skapa sunda drivkrafter. Det skulle till exempel inte bli en risk att förlänga omloppstiderna vilket det är idag. En ökad rättssäkerhet och regelförenklingar kommer att öka investeringsviljan för både produktion och naturvård.

Ja. Utredningen visar tydligt att klimatnyttan är väsentligt större om vi brukar skogen och höjer tillväxten. Mer koldioxid binds in samtidigt som det på sikt ökar tillgången till förnyelsebar råvara. Det är sant att om vi slutar att avverka så får vi en kortsiktig klimatnytta och de samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli oerhört stora samtidigt som vi blir kvar i fossilberoendet.

Vi behöver en sammanhållen skogspolitik som skapar sunda drivkrafter för skogsägarna så att de vågar investera i både produktion och miljövård. Utredningen har dessa förslag, så mitt råd till regeringen är att ta besluten snarast.

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Eftersom ökningen föreslås ske genom miljöskadliga åtgärder. Det finns andra vägar som säkrar och förbättrar skogarnas virkesproducerande förmåga, men som inte står i konflikt med våra miljömål. Att till exempel skapa mer varierade skogar ger synergier genom att både stärka motståndskraften och gynna den biologiska mångfalden.

Utredningens förslag riskerar att accelerera den pågående utarmningen av skogslandskapet, och få det redan stora behovet av restaurering att växa. Acceptansen för skogsbruket kommer att minska och den höga konfliktnivån mellan naturvården och skogsbruket att öka.

Syftet med utredningens förslag för ökad tillväxt är att möjliggöra ökad avverkning. Om avverkningen ökar i takt med tillväxten så blir det ingen ökad klimatnytta. Det snabbaste och säkraste sättet att öka klimatnyttan är tvärtom att minska avverkningen.

Ge förutsättningar för en helt annan skogspolitik – inte hålla fast vid och försöka lappa och laga den gamla, som inte fungerar. För en robust skogspolitik krävs ett helhetsgrepp om alla de värden skogen har och de mål som ska uppnås, i stället för att som nu försöka hantera frågan om tillväxt och avverkning separat.

Danielle renar mark och vatten från PFAS

För att undvika fler miljöskandaler

tar Försvarsmakten nu sitt ansvar och städar upp efter sig. Det handlar om PFAS som är en ingrediens i brandskum. I arbetet med att rena mark och vatten har geovetaren

Danielle Nevelius en central roll.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Susanne Kronholm

PFAS en tickande miljöbomb

PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är en grupp av tusentals syntetiska kemikalier som är mycket svåra att bryta ner och kan finnas kvar i miljön under lång tid.

Deras förmåga att stöta ifrån sig vatten, fett och smuts gör de användbara i produkter som smink, stekpannor, funktionskläder och brandskum.

Vissa PFAS-ämnen har skadliga effekter på både människor och djur, och kan påverka immunförsvaret, levern och reproduktionsförmågan. En del PFAS-ämnen misstänks också vara cancerframkallande.

Häng med Danielle under en dag

07.30

Gillar att vara på jobbet tidigt efter en kort cykeltur i Enköping, där hon både bor och arbetar. Mjukstartar med kaffe, kollar inboxen och skapar sig en bild av dagens arbete.

09.00

Eget arbete med de olika projekt hon är inblandad i när det gäller förorenade områden. Kollar budget och förbe-

reder sig för dagens möten med konsulter och andra myndigheter.

10.00

Går igenom en rapport från en konsult som har gjort en förstudie av misstänkt förorenat område på Försvarsmaktens marker. En riskbedömning visar att det finns skäl att gå vidare med en fördjupad studie som kan utmynna i en åtgärdsplan.

11.30

Dags för lunch som intas på mässsen – Försvarsmaktens egen lunchrestaurang. Där gäller rejäl husmanskost, och ibland ärtsoppa.

13.00

Det räcker ofta inte att läsa konsulternas rapporter för att kunna göra en bedömning av vilka åtgärder

som behövs. Så i dag åker hon ut till ett område med förorenad mark för att få hela bilden. Det gör hon tillsammans med konsulter och kollegor inom Försvarsmakten.

15.00

En lite stressig eftermiddag då hon ute i fält tar ett teamsmöte och går igenom projektplaner tillsammans med konsulten och tillsynsmyn-

Danielle Nevelius

Yrke: Projektsamordnare på Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.

Utbildning: Geovetare.

Familj: Man och två tonårsbarn, bor i Enköping.

Kopplar av med: Vandrar i naturen, lyssnar på poddar och kollar sport på tv.

Bästa boktips: ”Ett litet liv” av Hanya Yanagihara.

digheten. Dessa är också viktiga spelare i arbetet kring förorenade områden.

17.00

Cyklingen hem går lätt utför. Det kan behövas för när hon är hemma ska det lagas mat åt två hungriga tonåringar. Efter lite trevligt umgänge med familjen finns det tid för egna aktiviteter. I den ljumma sommarkvällen tar hon en

promenad med maken i en av Enköpings fina parker vid ån.

21.00

Varvar ner och tittar på sport på tv. En podd kan det också bli innan sängdags. På nattduksbordet ligger en trave med böcker som väntar på att bli lästa.

e syns inte på ytan, men när man börjar gräva i marken och analyserar jorden så dyker föroreningarna upp. PFAS är en stor grupp ämnen där vissa kan orsaka cancer när det hamnar i grundvattnet och förorenar dricksvattnet. Det har hänt på flera platser i landet, där den mest kända är Kallinge i Blekinge. Föroreningarna kommer från brandövningar på flygflottiljen, där brandskum har använts. Höga halter av PFAS i blodet har påträffats bland invånarna och många har fått skadestånd efter rättsliga processer. – Därför är det så viktigt att inventera var PFAS finns och sanera de områden där föroreningarna kan bli

en hälsorisk, säger Danielle Nevelius, projektsamordnare på Försvarsmaktens Miljöprövningsenhet.

GAMLA SYNDER

Det handlar om gamla synder, då PFAS har använts sedan 1950-talet, men som nu har fasats ut. Försvarsmakten är inte ensamma om att ha använt medlet. Kommunernas brandövningar och räddningstjänst är andra källor till spridning av PFAS i naturen, men också deponier då gifterna finns i många olika vardagsprodukter som t.ex. smink och funktionskläder.

– Kunskapsläget om PFAS växer nu snabbt både vad gäller olika kemiska varianter och reningsmetoder. Nya lägre riktvärden för kemikalierna i jord är också på gång.

Som projektsamordnare sitter

Danielle som spindeln i nätet och beställer utredningar för att bedöma hur omfattande föroreningarna är. Försvarsmakten följer den ordning som Naturvårdsverket har satt upp för rening av mark. I dagsläget är länsstyrelserna, som gör inventeringen, uppe i närmare totalt 20 000 objekt i Sverige.

GRUPPEN VÄXER

Men Danielle och hennes kollegor sköter inte allt själva. Just nu är de sju personer i gruppen och ytterligare en håller på att rekryteras.

– Vi tar in konsulter som gör miljötekniska undersökningar, bland annat genom provtagningar. Det brukar utmynna i en rapport som är ett bra underlag för bedömning av vilka insatser som ska sättas in.

Men ofta räcker det inte med en

Det gäller att ha koll på PFAS-halterna för att bedöma om marken behöver renas.

rapport för att få en bild av helheten.

Därför är Danielle ofta på resande fot och besöker Försvarsmaktens områden i hela Sverige från Ystad till Haparanda. Det handlar om totalt runt 70 platser där man har hittat PFAS.

– Vi prioriterar objekten med hänsyn till miljö, hälsa och ekonomi, enligt miljöbalken. Ofta handlar det om flygflottiljer där brandskum har använts för att släcka bränder.

Hur går saneringen till?

– Det finns olika metoder beroende på omfattning och om grundvattnet är påverkat. Ibland tar man bort jorden och ersätter med ny, vilket är en dyr process. Mer hållbara metoder håller på att utvecklas, som jordtvätt liksom värmebehandling och elektrokemisk nedbrytning som testas i försök.

Kunskapsläget om PFAS växer nu snabbt”

BYGGA PÅ RÄTT PLATS

Danielle förklarar att förorenat grundvatten och ytvatten kan renas med bland annat kolfilter, där PFAS binds till aktivt kol och sedan avlägsnas.

I ett läge där Försvarsmakten växer och militära anläggningar byggs ut eller att nya anläggs är Danielle med i processen.

– Utmaningen är att bygga på lämpliga ställen och på ett sådant sätt att PFAS och andra miljögifter inte riskerar att släppas ut i marken.

Som geovetare bidrar jag med min kompetens om bland annat markens geologi och vattensystem.

Hon har specialiserat sig på föro -

renad mark och har tidigare jobbat med det på länsstyrelsen och som miljökonsult.

– En drivkraft i jobbet är att bidra till en renare miljö. Det känns också bra att vara en del av Sveriges försvar i den oroliga tid vi lever i.

Hon gillar också samarbetet med kollegor inom Försvarsmakten och Fortifikationsverket samt samverkan med experter på andra myndigheter, som Sveriges geologiska undersökning och Naturvårdsverket.

– Det är en del av tjusningen i jobbet, med möjlighet att hela tiden utvecklas, säger hon entusiastiskt.

När Försvarsmakten växer försöker man förhindra framtida utsläpp av PFAS och andra miljögifter.

PANELEN

Behöver Sverige arbetskraftsinvandring?

Göran Arrius, ordförande Saco

Det är ett ja! med utropstecken. Sverige behöver arbetskraftsinvandring för att företag, organisationer och offentlig verksamhet ska kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Det stärker konkurrenskraft, innovation och vår roll som kunskapsnation. Med en åldrande befolkning och låga födelsetal blir det ännu viktigare. Annars riskerar vi att halka efter.

Vilka blir effekterna om reglerna för arbetskraftsinvandring skärps?

Så vad händer egentligen om vi inte får rätt kompetens? Vad står på spel? Företag riskerar att stå utan den personal som krävs för att driva innovation, forskning och tillväxt. På en global marknad kan Sverige inte bygga murar och ändå hoppas locka talanger. Att signalera att Sverige är ett krångligt land att jobba i riskerar att skrämma bort den kompetens som behövs.

Henrik Stävberg, förhandlingschef, Innovations- och kemiföretagen, IKEM

Ja Sverige behöver verkligen arbetskraftsinvandring. I Sverige har vi historiskt haft mycket stor nytta av arbetskraftsinvandringen och behovet kvarstår. Invandringen har minskat samtidigt som barnafödandet är historiskt lågt vilket har medfört att befolkningstillväxten bromsat in. Det här påverkar arbetskraftsutbudet och ger svårigheter för arbetsgivare att kompetensförsörja.

Vilka blir effekterna om reglerna för arbetskraftsinvandring skärps?

Med skärpta regler för arbetskraftsinvandring kommer många branscher i Sverige få ett kompetensunderskott och därmed få svårare att driva sina verksamheter. På IKEM ser vi att det här skadar våra medlemsföretag som har haft stor nytta av arbetskraftsinvandringen.

Ludvig

Aspling, migrationspolitisk talesperson, Sverigedemokraterna

Det är normalt att i synnerhet högutbildade personer flyttar mellan länder, både till Sverige och från Sverige. De flesta arbetsgivare kan rekrytera inom Sverige och det är även förhållandevis enkelt att rekrytera inom EU:s gemensamma arbetsmarknad. Ett utbyte med omvärlden, exempelvis genom att forskare kommer hit, ser vi som positivt. Däremot är vi skeptiska till invandring av lågkvalificerad arbetskraft.

Vilka blir effekterna om reglerna för arbetskraftsinvandring skärps?

Det kommer åtminstone att försvåra för de oseriösa arbetsgivare som idag missbrukar systemet. Svenska arbetare kommer inte längre utsättas för låglönekonkurrens som under Socialdemokraternas tid, då 13 000 kronor i månaden räckte för ett arbetstillstånd. Det systemet resulterade i handel med både uppehållstillstånd och människor, vilket vi nu sätter stopp för.

Kompetensutveckling en fortsatt het potatis

När årets avtalsrörelse summeras kan flera framgångar noteras på pluskontot. Två av dem handlar om kompetensutveckling och föräldralön.

Mycket gick Naturvetarnas väg i de avtal som blev klara i våras.

– Glädjande att vi fick med vårt yrkande om att kompetensutveckling ska tas upp i utvecklingssamtalet. Det var ett första steg, nu är målet att få in öronmärkt tid för kompetensutveckling i avtalet, säger Lina Kejerhag.

Till vardags är hon projektledare på läkemedelsföretaget NorthX Biologics och sitter med i Naturvetarnas förhandlingsdelegation inom IKEM-området.

– Roligt och spännande att vara med i den här processen. Det ger möjlighet att påverka naturvetares villkor. Nu jobbar vi vidare med att få igenom föräldralön från första arbetsdagen, vilket är en fråga om jämställdhet som gör branschen mer attraktiv.

Erik Forsberg, skoglig specialist på SCA Skog och Naturvetarnas delegat inom Gröna Arbetsgivarna, fyller i.

– Vi lyckades få igenom vårt yrkande om att föräldralön ska utbetalas fortlöpande, vilket är en delseger på väg mot att karensen i föräldralön tas bort. Bra också att vi gick i mål med att deltidsanställda får rätt till övertidsersättning.

Han är också nöjd med att Naturvetarna är en part i arbetstidsavtalet, vilket ger möjlighet att kunna vara med och påverka.

Mycket talar för att arbetstidsförkortning blir en het fråga även i nästa avtalsrörelse.

– En enkät till våra medlemmar visade att de inte vill ha kortare arbetstid, då många redan i dag har svårt att ta ut den lediga tid de har rätt till. För dem är kompetensutveckling viktigare än arbetstidsförkortning, säger Daniel Fredholm Wallin, avtalsansvarig för Naturvetarna inom IKEM.

Här är Naturvetarnas avtalsdelegationer inom IKEM och Gröna. Fv Helena Sylvan, Johan Kullsand, Sara Östh, Jenny Pripp, Lina Kejerhag, Hans Greberg, Pernilla Olsson och Erik Forsberg.

Hallådär!

Får jag gå gratis på era event nu?

Maria Eriksson tipsar om event inom life science som ger koll på branschen och en skjuts i karriären. Hon är affärsutvecklingschef på Life Science Sweden och grundare av tidningens event.

– Ja, tack vare ett samarbete mellan Naturvetarna och Life Science Sweden är alla medlemmar i Naturvetarna välkomna till våra event utan kostnad. Normalt kostar det upp till 2 000 kronor att delta.

Vad ger det mig?

– Vi tar upp aktuella frågor, de senaste forskningsrönen och nyheter i life science-branschen. Lika mycket är det en mötesplats för naturvetare som jobbar inom akademin och näringslivet, liksom inom hälso- och sjukvården.

Låter som det kan slå gnistor?

– Ja, det kanske man kan säga. Det är en bra chans att knyta kontakter, både professionellt i sin yrkesroll och för att hitta nya möjligheter i karriärer. Det är inte minst viktigt för studenter som kan möta sin framtida arbetsgivare här.

Har du själv fått erfara det?

– När jag pluggade medicinsk biologi vid LiU, som då var en ny utbildning, var det värdefullt att få koll på vilken arbetsmarknad som väntade. För mig är det en hjärtefråga att ge dagens studenter och forskare den här möjligheten, och inte minst att visa att det finns en arbetsmarknad utanför akademin.

Vad händer närmast?

–

Den 11 november arrangerar vi eventet ”Bioscience - Groundbreaking Research and Diagnostics” på Life City i Stockholm. Det gör vi för fjortonde året i rad och brukar locka 300 deltagare. Här möter du många av bolagen inom branschen som utställare. Läs mer om våra event och anmäl dig via lifesciencesweden.se.

Finns det andra fördelar med samarbetet?

Medlemmar i Naturvetarna får 30 procent rabatt på tidningen Life Science Sweden som kommer ut fyra gånger per år. Du får också tillgång till våra nyheter på webben som uppdateras dagligen, liksom våra nyhetsbrev som kommer ut sex dagar i veckan. Även det är den bästa kompetensutvecklingen.

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Kan du vara dig själv på jobbet?

Hur vi pratar med varandra på jobbet påverkar om vi känner oss trygga, inkluderade och respekterade. Ton, jargong och vilka uttryck som anses "okej" formar normen – ofta utan att vi tänker på det. Nu undrar vi hur klimatet ser ut på din arbetsplats?

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

På min arbetsplats och framför allt i min arbetsgrupp känner jag mig oerhört trygg och respekterad. Jag är stolt över den grupp vi är och jag kan absolut vara mig själv där.

Linda

Jag tillhör flera delar av hbtq-spektrat. Jag är öppen med vissa delar på jobbet, andra döljer jag av rädsla för hur folk skulle behandla mig annorlunda.

Lotta

Nix, som vit man nära pension har man intet att göra på en Svensk arbetsplats känns det som. Alexander

”Arbetet mot diskriminering måste hållas levande”

Naturvetarna arbetar både förebyggande och stöttar medlemmar när det finns misstanke om diskriminering.

– När vi är på jobbet måste alla visa varandra hänsyn och respekt, oavsett om det handlar om religion, kön, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller etnicitet, säger Per Holfve, ombudsman på Naturvetarna.

Han menar att arbetet mot diskriminering måste hållas levande på arbetsplatsen.

– Det vinner alla på genom ett bättre klimat som gör att arbetsplatsen blir mer attraktiv och når bättre resultat. De flesta, inte minst unga, accepterar inte att man bryter mot demokratiska värderingar.

GER RÅG I RYGGEN

Här har arbetsgivaren ett ansvar för att göra de anpassningar som behövs, enligt diskrimineringslagen.

Per Holfve

– Det arbetet är ibland eftersatt. För att lyfta den här typen av frågor utbildar vi våra förtroendevalda på arbetsplatserna och ger dem kunskap och råg i ryggen, säger Per Holfve.

” För

att lyfta den här typen av frågor utbildar vi våra förtroendevalda på arbetsplatserna och ger dem kunskap och råg i ryggen.”

Naturvetarna har också en viktig roll att stötta medlemmar som upplever sig diskriminerade.

– Kontakta Naturvetarnas rådgivning när det finns misstanke om diskriminering, trakasserier, eller repressalier. Det gäller inte minst för dem som har en könsöverskridande identitet eller uttryck, som transpersoner, säger Sofia Söderberg, chefsjurist på Naturvetarna. Hon förklarar att det kan handla om en kamp om livet när det gäller att få vara sig själv på jobbet.

– Transpersoner är ofta utsatta, vissa vågar kanske inte ens ge sig till känna av rädsla för förföljelse och misshandel. För oss är det viktigt att stötta alla att få vara sig själva och ha ett tryggt, utvecklande arbetsliv.

SVÅRT ATT BEVISA

De flesta diskrimineringsfall avgörs efter förhandling genom förlikning, de går sällan vidare till domstolsprövning, förklarar Sofia Söderberg.

– Bevisfrågan är svår även om den utsatte har en bevislättnad enligt lagen. Ofta hänvisar arbetsgivaren till andra skäl för missgynnandet, som att personen i fråga inte gör ett bra jobb eller missköter sig på annat sätt. Det kan också vara en jobbig process där medlemmen hamnar i en utsatt situation.

Därför drivs diskrimineringsfall sällan i domstol, vilket hon menar är synd då de fallen hade kunnat ge vägledning och praxis för hur lagen ska tillämpas.

Sofia Söderberg påminner om att Naturvetarna står på medlemmarnas sida även i känsliga diskrimineringsärenden och erbjuder facklig service.

– Att vi har tystnadsplikt kan göra det lättare att kontakta oss, säger hon och understryker att alla ska kunna vara sig själva på jobbet.

5tips

1.

Satsa på AI-kompetens

För att lyckas med AI i jobbet

I takt med att AI tar över rutinuppgifter blir mänskliga färdigheter som kreativitet, kritiskt tänkande och emotionell intelligens allt viktigare. Investera tid i att lära nytt, oavsett om det är genom kurser, mentorskap eller att våga testa nya arbetsmetoder. AI-verktygen utvecklas i snabb takt, så håll dig uppdaterad med de senaste versionerna.

2.

Lär dig samarbeta med AI

3.

AI-vågen går inte att stoppa

Se AI som en kollega, inte ett hot. Att förstå hur du kan använda AI-verktyg för att effektivisera ditt arbete ger dig ett försprång. Det handlar inte om att ersättas, utan om att förstärkas.

4. 5.

Lita inte på allt – kolla källor

Bygg relationer

Snabba förändringar kräver flexibilitet. Den som är öppen för nya arbetssätt, roller och teknologier kommer att vara mer relevant än den som bara lutar sig på tidigare meriter. Om inte du lär dig verktygen kommer någon annan att göra det och ta ditt jobb. AI-vågen går inte stoppa.

AI är kraftfullt – men inte ofelbart. Var alltid källkritisk: granska informationens ursprung, jämför med andra källor och ifrågasätt det du läser. Ett kritiskt förhållningssätt är nyckeln till att använda AI på ett ansvarsfullt sätt.

I en värld där teknik blir alltmer avancerad är det mänskliga mötet fortfarande ovärderligt. Att kunna samarbeta, inspirera och skapa förtroende är egenskaper som aldrig går ur tiden. Den tid du vinner med AI kan med fördelas användas till att bygga relationer.

AI tar plats på jobbet – men strategin saknas

Driver innovation

Trots att nästan hälften av alla svenska företag investerar i AI saknar en majoritet, 60 procent, en tydlig strategi och riktlinjer för tekniken, enligt dataanalysföretaget Qlik. Syftet är ändå tydligt: driva innovation, spara pengar och stärka konkurrenskraften.

Drönare spanar

över landskapet

Även inom jord- och skogsbruket är potentialen stor, där drönare, bildanalys och smarta robotar snart har en självklar plats. Syftet är bland annat att upptäcka skador i skogen och mäta skogstillväxten. I jordbruket handlar det mer om att optimera produktionen, bekämpa ogräs och göra det mer hållbart.

Växer snabbt inom life science

Användningen inom vetenskap och teknik ökade från 20 procent till 50 procent förra året. Utvecklingen går särskilt snabbt inom bioteknik och läkemedelsutveckling, men också inom hälso- och sjukvården för diagnostik, administration och beslutsstöd.

63%

Så många av Sveriges tjänstemän använder generativ AI på jobbet.

Sverige kan ta täten

Inom miljö och klimat finns det många tillämpningar och enligt RISE och AI Sweden har Sverige chans att bli världsledande, men det saknas en nationell strategi. Det handlar om allt från smarta elnät och stadsplanering till kolsänkor och hållbarhetsrapporter.

För att lyckas med en AI-satsning är det viktigt att fackliga företrädare är med i processen, liksom att medarbetarna får den kompetensutveckling som behövs.”

Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Naturvetare som står upp mot diskriminering

Att värna inkludering och mångfald i arbetslivet är viktigare än någonsin. I det ligger att motverka diskriminering på grund av ålder, hudfärg och annat. Här möter du sex naturvetare som berättar om sina upplevelser.

TEXT: Palle Liljebäck

grunder för diskriminering, enligt lag:

1. Kön

Skydd mot diskriminering baserat på att någon är kvinna eller man.

2. Könsöverskridande identitet eller uttryck

Avser personer som inte identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln, eller som uttrycker sin könsidentitet på ett sätt som bryter mot normer.

3. Etnisk tillhörighet

Inkluderar nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

4. Religion eller annan trosuppfattning

Skydd mot diskriminering på grund av religiös tro eller livsåskådning, exempelvis kristendom, islam, ateism eller humanism.

5. Funktionsnedsättning

Fysisk, psykisk eller intellektuell nedsättning som påverkar individens livssituation.

6. Sexuell läggning

Omfattar homo-, bi- och heterosexualitet.

7. Ålder

Skydd mot diskriminering oavsett om det gäller unga, medelålders eller äldre personer.

ousra El-baba ber flera gånger varje dag. Det handlar om en rituell bön som utövas inom islam.

– För mig är det inga problem att leva min religion och jag har inte mött motstånd på någon arbetsplats, säger den biomedicinska analytikern som i dag jobbar på Kemlabb på Karolinska universitetssjukhuset.

Oftast ber hon under raster i vilorummet vilket kollegorna har förståelse för. Samma tolerans brukar finnas när det kommer till mat.

– Jag har alltid varit öppen med min tro och förklarar för dem som

har frågor. Min personlighet att bemöta människor som de är och att stötta andra tror jag bidrar till att det har varit rätt problemfritt för mig.

FRÄMMANDE OCH KONSTIGT

Men det kan skilja sig åt mellan olika branscher och arbetsplatser.

– Glädjande att höra Yousra ElBabs berättelse, men så är det inte alltid. På vissa arbetsplatser kan religion uppfattas som något främmande och konstigt. Kommentarer som ”här lämnar vi religionen hemma” är inte ovanliga, säger Per Holfve, ombudsman på Naturvetarna.

Han förklarar att religionsfriheten har två sidor: frihet för den troende

att få utöva sin tro och frihet för den icke troende att inte behöva tro. – På en arbetsplats måste dessa friheter kunna balanseras. Det kräver att vi visar varandra hänsyn och respekt, vare sig det handlar om religion, kön, funktionsnedsättning, ål-

På vissa arbetsplatser kan religion uppfattas som något främmande och konstigt.

Yousra El-Babs lever sin religion.

der, sexuell läggning eller etnicitet.

Per Holfve menar att det arbetet måste hållas levande, något som hela arbetsplatsen vinner på genom ett bättre klimat och att den blir mer attraktiv. De flesta accepterar inte att man bryter mot demokratiska värderingar.

ANPASSNINGAR MÅSTE GÖRAS

Här har arbetsgivaren ett ansvar för att göra de anpassningar som behövs, enligt diskrimineringslagen.

– Det arbetet är ofta eftersatt. För att lyfta den här typen av frågor utbildar vi våra förtroendevalda på arbetsplatserna och ger dem kunskap och råg i ryggen, säger Per Holfve.

När det kommer till karriär verkar det finnas ett glastak för afrosvenskar.

Till exempel händer det att jag har idéer som dissas av arbetsgruppen, medan samma idé tas emot positivt när den lyfts av en helsvensk.

Han är glad över att diskriminering i arbetslivet var i fokus på Naturvetarnas kongress i november förra året. Det menar han visar att detta är en viktig fråga som medlemmarna vill att förbundet ska driva.

Carl-Eric

Onema var en av dem som deltog i den livliga diskussionen på kongressen. Han är född i Sverige och har rötter i Kongo Kinshasa. Även om det har gått bra för honom har han upplevt diskriminering på grund av sin hudfärg.

– Som afrosvensk har man lite uppförsbacke och man blir inte alltid tagen på allvar, eller blir nonchalerad.

Även när han har sökt jobb har det varit tufft och han har haft svårt att komma till intervju, men väl där har det gått bra. Då har han fått chans att visa vilken kompetens han har som utbildad kemist. I dag jobbar han som konsultchef på ett globalt franskt företag, som erbjuder tjänster inom bland annat IT och life science.

– Min känsla är att man har kommit längre med mångfald och inkludering i internationella bolag, även om USA nu går åt motsatt håll. Det kommer att slå tillbaka med kompetens som går förlorad, säger Carl-Erik.

TAR ALLTID DIALOGEN

I Sverige känner han sig ändå trygg, då det finns ett motstånd mot Trumps idéer, även om främlingsfientliga vindar breder ut sig i Europa och här hemma. Om han stöter på patrull har han ett tydligt budskap. – Ta alltid dialogen och förklara på ett sakligt sätt. Försök hitta liknel-

ser, som att fråga chefen om hen har döttrar och om de har upplevt hinder i arbetslivet. Då brukar polletten trilla ner. Ännu ett tips är att lyssna in och visa förståelse utan att anklaga.

När det kommer till karriär verkar det finnas ett glastak för afrosvenskar. Vita svenskar har 150 procent av afrosvenskars lön med motsvarande utbildning, oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands. Men det gäller inte för Carl-Eric.

– Jag har haft koll på löneläget genom Naturvetarnas lönestatistik med goda argument i löneförhandlingen, där jag har lyft min kompetens och erfarenhet.

GRAVID BLEV UPPSAGD

Det lagkrav på lönekartläggning som finns för att motverka osakliga löneskillnader gäller bara kön. Och den 7 juni 2026 ska lönetransparensdirektivet vara införlivat i svensk rätt.

– Det innebär bland annat att den som söker jobb har rätt att få information om ingångslön och ingångslöneintervall. Anställda har rätt att få tillgång till de kriterier som

Carl-Eric Onema

”Bevisfrågan är svår och ofta hänvisar arbetsgivaren till andra skäl för missgynnandet.”

Sofia Söderberg, chefsjurist på Naturvetarna

används för att fastställa löner, lönenivåer och löneutveckling hos arbetsgivaren. Kriterierna ska förstås vara sakliga och könsneutrala, säger Sofia Söderberg, chefsjurist på Naturvetarna.

När det kommer till könsdiskriminering är diskriminering på grund graviditet något som tyvärr ofta förekommer bland Naturvetarnas medlemmar. En av dem som har fått känna på det är veterinären Agnes Söderqvist.

När hon berättade om graviditeten för arbetsgivaren på ett djursjukhus blev hon uppsagd.

– Jag blev förstås upprörd och kände direkt att något var fel. Jag ringde Naturvetarna som bekräftade mina misstankar om att graviditet inte är giltigt skäl för uppsägning. Det kändes jättebra att någon tog det på allvar.

Att gravida kvinnor missgynnas är ganska vanligt i veterinärbranschen. Därför ville Agnes få saken prövad och visa vägen för andra i samma situation.

– Att säga upp anställda på grund av graviditet strider mot föräldraledighetslagen och är grund för diskriminering, säger Elba Abreu, förhandlare och chef på Naturvetarna.

När hon kontaktade arbetsgivaren och klargjorde läget backade den direkt.

– Arbetsgivaren insåg sitt misstag och vi kom överens om en för-

likning som innebar 75 000 kronor i skadestånd, säger Elba.

Det var mer än vad Agnes hade förväntat sig.

– Jag är glad över utfallet som gav en känsla av upprättelse.

SVÅRT ATT BEVISA

De flesta diskrimineringsfall avgörs efter förhandling genom förlikning utan att de går vidare till domstol, förklarar Sofia Söderberg.

– Bevisfrågan är svår och ofta hänvisar arbetsgivaren till andra skäl för missgynnandet, som att personen i fråga inte gör ett bra jobb eller missköter sig på annat sätt. Det kan också vara en jobbig process där medlemmen hamnar i en utsatt situation. Därför drivs diskrimineringsfall sällan i domstol, vilket är synd då de fallen hade kunnat ge vägledning och praxis för hur lagen ska tillämpas, säger Sofia Söderberg.

Hennes budskap är att kontakta Naturvetarnas rådgivning när det finns misstanke om diskriminering, kopplat till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det gäller inte minst för dem som har en könsöverskridande identitet eller uttryck, som transpersoner.

– Det kan handla om en kamp på liv och död för att få vara sig själv på jobbet. Transpersoner är ofta extremt utsatta och många vågar inte ens ge sig till känna av rädsla för förföljelse och misshandel. För Naturvetarna är det viktigt att stötta dem, vilket vi bland annat manifes-

terade genom att vara med på Pride. Sofia Söderberg påminner om att Naturvetarna står på medlemmarnas sida även i känsliga diskrimineringsärenden och erbjuder facklig service.

– Att vi har tystnadsplikt kan göra det lättare att kontakta oss, säger hon.

BERG- OCH DALBANA I HUMÖRET

En desto vanligare grund för diskriminering är funktionsnedsättning. Jenny Pripp fick diagnosen ADHD för tre år sedan efter att sonen hade fått den.

– Jag kände igen mig direkt, alla pusselbitar föll liksom på plats. Jag har svårt att fokusera på tråkiga saker och att avsluta projekt. Och alltför ofta skjuts uppgifter som borde göras nu framåt.

Hon är öppen med sin diagnos på jobbet och ingen blev förvånad. ”Det visste vi väl”, var en kommentar på läkemedelsbolaget Rechon, där hon som biomedicinsk analytiker är ”qualitycontroller”. Det Kinaägda företaget med säte i Malmö paketerar läkemedel, som sprutor och vialer, på kontrakt.

Rechon har haft en snabb tillväxt i Sverige och är numera rätt trångbodda, vilket Jenny Pripp har fått erfara. Hon skulle behöva eget rum för att kunna jobba fokuserat. Men en sådan anpassning har inte gjorts.

Jenny Pripp.

Sofia Söderberg.

– Det finns fler inom företaget som avviker från normen när det gäller sexuell läggning och etnicitet. Som förtroendevald kommer medlemmarna till mig för att prata. Även om det finns en hög acceptans bland kollegor förväntar jag mig mer av arbetsgivaren och frågor om diskriminering borde lyftas i samverkan.

Men att ha ADHD har också sina fördelar. När det är uppåt är Jenny Pripp glad och engagerad och sprutar ur sig idéer och löser problem. – Jag har nära till känslorna och det kan vara en berg- och dalbana. Ofta döljer jag mina dippar, även om jag är mer öppen med det nu än tidigare.

HITTA SÄTT ATT GÅ NER I VARV

Med den här diagnosen följer ofta stress med höga nivåer av kortisol i blodet, vilket kan vara en hälsorisk.

Det har Jenny fått känna på och var sjukskriven på grund av stress under delar av 2023. Numera har hon strategier för att inte hamna där.

– Det gäller att hitta sätt att gå

ner i varv. För mig handlar det om att vara ute i naturen med hunden, liksom att springa i skogen.

Jennys råd till andra i motsvarande situation är att vara öppen med sin diagnos och be om hjälp när det behövs.

– Viktigt också att ställa krav på anpassningar, en rättighet man har enligt lag.

Öppenhet har också varit en devis för agronomen Christer Yrjas, som är homosexuell. Redan under studietiden var han aktiv i ”Uppsala gay studenter”, vilket han har med i sitt cv.

– I dag finns en acceptans för olika sexuella uttryck i samhället, men det är inget vi kan ta för givet sett till utvecklingen i USA och i Orbans Ungern. Därför är Pride så viktigt och jag är glad över att Naturvetarna deltar på Prideveckan i Stockholm och tydligt tar ställning.

HATISKT PÅ NÄTET

Han döljer ingenting, utan berättar om sin sexuella läggning vid intervjuer när han söker jobb.

– Det är ett sätt att klargöra och stämma i bäcken. Vid ett tillfälle fick jag inte jobbet som jag misstänkte hade sin orsak i att jag var gay. Så här i efterhand är jag nöjd, då känslan för den chefen inte var rätt.

I övrigt har han aldrig bemötts negativt på jobbet och har alltid kunnat vara sig själv. I dag jobbar han med landsbygdsutveckling inom ramen för Leader och är verksamhetsledare.

Christer Yrjas beskriver det som att han ständigt får komma ut, vilket ligger linje med hans vilja att vara öppen. Men allt är inte frid och fröjd.

– På nätet kan folk fara illa, där tidsandan i vissa forum är omodern och hatisk mot de som avviker från normen, så det är bra att diskrimineringslagen finns. Minns Berlin på 1930-talet då det också fanns en hög tolerans för homosexualitet, men det slog som bekant tillbaka. Dit får vi inte komma igen, säger han allvarligt.

Så här beslutade Naturvetarnas kongress:

Jämlikhet, inkludering och mångfald ska värnas och ingen ska diskrimineras eller särbehandlas samt att diskrimineringslagen efterlevs i alla delar av arbetsmarknaden.

Christer Yrjas

Dubbla miljöpriser för smart vattenanvändning

Som vattensamordnare i Enköpings kommun har Cassandra Bjelkelöv fått två miljöpriser. Nu står lantbrukare i kö för att bygga dammar på sina ägor för att klara både översvämningar och torka. På köpet har salamandrar och andra djur fått en fristad.

Klarar skyfall

Idén är att dammarna fångar upp vatten som annars hade översvämmat åkrarna vid häftiga regn. Att det funkar visade sig efter skyfallen sommaren 2023 då de som hade byggt dammar klarade sig bättre än andra. Även

Enköping och närliggande tätorter påverkas av att vattnet bromsas upp i landskapet.

Dammarna gör också att åkern blir mindre känslig för torka.

Bygger broar

Cassandra fungerar som brygga mellan myndighet och lantbrukare.

De får hjälp att tolka snåriga regler från myndigheter för att få bidrag och hur dammarna ska anläggas. Här finns inget tvång, utan allt bygger på frivillighet.

Lockar dit djur

Ett resultat av de anlagda dammarna är att salamandrar, groddjur, fåglar och vilt har hittat dit.

”Jag tar avstånd från aktivisterna. Jag vill visa att man kan jobba på ett annat sätt, i samarbete med markägarna – utan konflikter.”

Fångar också in näring

De upp till tre hektar stora dammarna fångar inte bara in vatten som rinner genom landskapet, utan även fosfor som fastnar i sedimenten. Dessa kan efter några år återföras till åkern och ge ett naturligt tillskott av växtnäring. På köpet minskar övergödningen av sjöar och vattendrag.

Kopplar av med hästar

När hon är ledig tar hästarna, som tävlar i hoppning, och livet på landet den mesta tiden.

Dubbelt prisad

Som kvitto på att Cassandra jobbar på rätt sätt har hon fått två miljöpriser. ”Jätteroligt att få den uppmärksamheten.” Nu hoppas hon också att politikerna får upp ögonen för den här metoden i ett förändrat klimat. Då kan det här bli en framtidsbransch för fler än agronomer som har kunskap om mark och vatten.

TEXT: PALLE LILJEBÄCK

FRÅGA EXPERTEN

Experter svarar på frågor från medlemmarna

Daniel Wallin ombudsman på Naturvetarna

Får jag ta uppdrag vid sidan av mitt vanliga arbete?

Jag jobbar som rådgivare på ett företag och undrar om jag har rätt att ta konsultuppdrag vid sidan av. Uppdraget handlar om att hjälpa en startup med kliniska prövningar.

Det viktiga är att du har en dialog med din arbetsgivare innan du påbörjar ett annat uppdrag vid sidan av. Om det är möjligt handlar om arbetsgivarens inställning till din bisyssla, som kan vara reglerad i kollektivavtal, anställningsavtal eller personalhandbok. En bisyssla får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet eller riskera att skada arbetsgivaren.

Om bisysslan är tillåten beror på vad du gör, för vem och hur det påverkar din nuvarande arbetsgivare, liksom din prestation. Som rådgivare har du ofta insyn i strategier, affärsplaner och kundrelationer, vilket gör att lojalitetsplikten väger tungt under anställningen. Lojalitetsplikten innebär att du ska sätta arbetsgivarens intressen framför dina egna.

”Be

också om ett skriftligt godkännande från din chef eller HR innan du påbörjar ett annat uppdrag”

Om du vill hjälpa en startup med affärsutveckling vid sidan av jobbet, behöver du först fundera på:

• Är startupen en konkurrent eller verksam inom samma bransch?

• Kan uppdraget uppfattas som en intressekonflikt eller skada arbetsgivarens anseende?

• Använder du kunskap, kontakter eller resurser från ditt jobb?

• Påverkar uppdraget din prestation och insats negativt på ditt ordinarie jobb?

Om svaret är nej på dessa frågor, och du gör det på din fritid, är det oftast okej – men du ska informera din arbetsgivare. Många företag uppskattar att medarbetare är engagerade och utvecklar sin kompetens, så länge det inte skadar företagets intressen

Ett tips är att läsa igenom ditt anställningsavtal, personalhandbok och kollektivavtal – ibland finns regler om bisysslor. Be också om ett skriftligt godkännande från din chef eller HR innan du påbörjar ett annat uppdrag. Undvik att ta uppdrag från tidigare kunder eller samarbetspartners till din arbetsgivare.

Du är välkommen att kontakta medlemsrådgivningen för att prata om vad som gäller för just dig.

Passé redan vid 53

När Jonas Nordling sade upp

sig från sin fasta tjänst vid 53 års ålder insåg han snabbt hur svårt det är att få jobb som äldre. I nya boken Åldersnojan – Varför jobba till 70 om ingen vill ha oss efter 50? berättar han personligt och underhållande om sin egen resa och om arbetsmarknadens fixering vid ungdom.

Med skarpa exempel och historiska tillbakablickar visar Nordling hur problemet är strukturellt snarare än individuellt. Han ifrågasätter också den ständigt höjda pensionsåldern – är det verkligen realistiskt att jobba längre när arbetsgivarna inte vill ha äldre?

BOK

Förstå ungas hjärnor och skapa studiero

Kan kunskap om unga hjärnor vända stök och bråk i klassrummet till studiero och goda resultat? Svaret är ja, enligt beteendevetaren Lena Skogholm. Det handlar inte om drill och disciplin, utan om att förstå biologin bakom beteenden.

Hon visar hur kunskapen om den unga hjärnan kan användas för att förebygga konflikter, stärka relationer och skapa en miljö där både lärare och elever mår bra. Författaren menar att det inte bara krävs ämneskunskap för att klara skolans uppdrag, utan också förståelse för hur den unga hjärnan fungerar.

Det här är lärarutbildningarna inte särskilt bra på. Bara var sjunde nyexad lärare upplever att deras utbildning har förberett dem väl för att skapa studiero.

BOK

Så

får du nytta av AI i din vardag

Någon diss av AI är inte den här boken. Tvärtom ger den handfasta råd och verktyg om hur du kan få nytta av den nya tekniken i ditt dagliga arbete. Den hjälper dig att fatta beslut, prioritera och utföra rutinuppgifter som gör att du får tid över till att vara kreativ.

Författaren Paulina Modlitba har under många år jobbat i gränslandet mellan teknik, människa och strategi., och har en bakgrund på KTH. Det teknikkunnandet behöver inte du ha. Det duger gott med lite nyfikenhet, vetgirighet och vilja att lära nytt.

”För när maskinerna blir smartare behöver vi bli klokare, skriver hon, så sant som det är sagt.

BOK

När trädgården blev en statussymbol

Historien runt våra trädgårdar slutar aldrig att fascinera. Den här boken ger fina inblickar i hur trädgården blev en statussymbol med fontäner, vackra blommor och exotiska frukter i borgerliga miljöer. Samtidigt var trädgården en viktig källa till matförsörjningen.

Vetenskapen tar större plats och titlar som trädgårdsmästare och trädgårdsarkitekt med specialkunskap växer fram. Det gäller särskilt under upplysningen, vilket bevarade trädgårdar från den tiden vittnar om.

Vinnare i förra numret:

Fact up: Christina Eriksson i Borlänge

Northvolt bakom kulisserna: Pi Zetterquist i Strängnäs

Ingen anledning till oro: Tijana Krajisnik

Från gnäll till snäll: Elin Skörvald Li

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 14 oktober. Skriv bokens titel i ämnesraden.

AI tar fram nya läkemedel rekordsnabbt

AI är på väg att revolutionera läkemedelsutvecklingen.

Professorn och entreprenören Ola Spjuth går i täten och menar att spelplanen för forskning håller på att förändras helt.

TEXT: Palle Liljebäck

är AI gifter ihop sig med life science slår det gnistor och snabbar på läkemedelsutvecklingen rejält. Det är en process som redan har startat.

– Det handlar inte bara om tidsaspekten. Med AI kan vi ta fram mer effektiva och säkrare läkemedel med mindre biverkningar, säger Ola Spjuth, professor i farmaceutisk bioinformatik vid Uppsala universitet.

Hans fokus ligger på att testa läkemedelskandidater, både sett till egenskaper och säkerhet. Dessa utvecklar han inte själv, utan de tas fram av andra företag.

– Vi är inne en spännande tid där AI förändrar spelplanen helt. Det handlar om hur framtidens forskningsgrupper ska se ut, liksom

Ola Spjuth är professorn som driver ett startup-företag och drar upp riktlinjerna av en svensk AI-strategi för life science.

Vetenskap

vilka kompetenser och digital infrastruktur som behövs för att ligga i världstopp.

SATSNINGAR GÖRS

Det brukar sägas att Sverige och Europa hamnar på efterkälken nu när USA och Kina gör stora investeringar i den nya tekniken.

Det är delvis sant, men det görs satsningar även här hemma. Till exempel har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gått in med totalt 3,6 miljarder kronor till Scilife Lab för att utveckla datadriven life science.

– Jag driver på för att det ska satsas mer, säger Ola Spjuth som också är ansvarig för den nationella AI-strategi som Sverige ska ta fram för life science vid Scilife Lab.

Det handlar om att förutsäg risker och förstå mekanismer na hos läkemedel.

Det handlar om att förutsäga risker och förstå mekanismerna hos läkemedel.

Han förklarar att man med AI kan genomföra storskaliga experiment billigare, där man använder både egna och publika data för att ta fram olika substanser. Försöken är robotiserade och beslut om vilka kandidater man går vidare med fattas av AI.

– De stora tidsvinsterna görs i preklinisk fas, alltså innan substanserna börjar testas på människa i kliniska prövningar. Av de kandidater som har testats hittills har några

gått bra och andra mindre bra, ungefär som det brukar vara.

ETT ÅR TILL KLINISK PRÖVNING

Målet är att inom fem år komma fram snabbare till kliniska prövningar med lägre risk att fallera. Men redan i dag finns det exempel på substanser som har gått till klinisk prövning på ett år.

Forskningen har gått så bra att Ola Spjuth har startat ett spinoff-företag som ska kommersiali-

Det finns substanser som har gått till klinisk prövning på ett år.

sera idén. Phenaros, som företaget heter, har tagit in nytt kapital från bland annat Almi invest för att utveckla sin AI-plattform. Han är själv vd för Phenaros som i dagsläget har ett tiotal anställda.

Utan att vara unika i världen är det få företag som gör vad Phenaros gör i dag och man tillhör toppskiktet.

– Vi erbjuder våra kunder och samarbetspartners, som Astra Zeneca, en AI-plattform. Kunderna och pengarna finns främst i USA, men också i Europa.

Det handlar om att förutsäga risker och förstå mekanismerna hos läkemedel. AI gör det också möjligt att med robotiserade experiment testa kombinationer av olika läkemedel, som annars är komplext och

tidskrävande. Det gäller särskilt inom cancerområdet.

Han kallar det för ”self driving labs” där man kan göra experiment med hjälp av AI, vilket accelererar utvecklingscyklerna. Mycket data kommer att behöva hanteras och analyseras.

– Det är här AI kommer in i bilden där nya kraftfulla verktyg –”powertools” - används. Det kan liknas vid en virtuell medarbetare, eller en ”coscientist”. Vi är inte riktigt där än, så nu är frågan hur snabbt det går.

BEHÖVS FLER STUDIEPLATSER När nya kompetenser krävs måste också utbildningarna förändras. Men det finns inga genvägar till

lärande där AI liksom gör hela jobbet.

– Lika viktigt som tidigare är att ha en solid utbildning för att kunna använda verktygen på rätt sätt. Ännu en pusselbit är att utvecklas som människa.

Tillgången till kompetens är ingen flaskhals i dagsläget men kan bli en utmaning framöver.

– Vi behöver ett utbildningssystem som svarar upp mot de nya behoven. Och resurser måste satsas på detta. I dag får vi säga nej till studenter och yrkesverksamma som vill plugga AI-driven läkemedelsutveckling, vilket är trist.

Söktrycket till den typen av kurser är högt här på Uppsala universitet.

Så ger AI draghjälp

• Identifierar nya läkemedelskandidater snabbare.

• Förutsäger hur substanser påverkar kroppen.

• Optimerar designen av kliniska studier.

• Minskar kostnader och tid från idé till godkänt läkemedel.

På molekylnivå kan AI:

• Förutsäga hur läkemedelsmolekyler binder till sina målproteiner.

• Simulera molekylära interaktioner snabbt och billigt.

• Skapa nya molekyler med önskade egenskaper som stabilitet, giftfrihet och biologisk aktivitet.

• Identifiera lovande substanser långt innan labbförsök behövs.

Nytt varningssystem för tsunami kan rädda liv

Forskare vid Cardiff University har skapat ett varningssystem som bedömer styrkan hos en tsunami. Varningssystemet, kallat Global Real-time Early Assessment of Tsunamis, GREAT, bygger på analys av ljudvågor som skapas parallellt med tsunamin.

Ljudvågorna, som färdas betydligt snabbare än tsunamin, detekteras och analyseras inom loppet av några sekunder av hydrofoner som avlyssnar ljud under vatten. Nyheten är att GREAT har förmågan att upptäcka och bedöma en tsunami i god tid innan den har nått land. Om varningssystemet rullas ut globalt har det potential att i framtiden rädda miljontals liv.

Nika Dulesova

Icke önskvärda: stenmård och plattmask

Regeringen har sedan 2020 gett Jägarförbundet i uppdrag att ta upp jakten på flera invasiva arter i Sverige. Senast i ordningen är stenmården som än så länge enbart förekommer i nordvästra Skåne och Blekinge. I Europa har den redan orsakat stora skador.

På grund av människans utsläpp och den globala handeln har allt fler främmande arter kunnat etablera sig i Sverige. Djurens levnadsvillkor förändras och tvingar dem till att anpassa sig.

Stenmården och plattmasken är båda tecken på att vi förändrat planeten och dess levnadsvillkor i grunden.

Snöfrid Kihlberg

RÄTTELSE:

I förra numret av Naturvetaren skrev vi att axolotlen är en ödla, vilket många läsare var snabba med att korrigera. Axolotlen är ett groddjur och inget annat. Vi beklagar det inträffade, men gläds över att groddjuret kan räddas från utrotning.

Palle Liljebäck, chefredaktör

Damm från Sahara göder Amazonas

Ett NASA-projekt har kartlagt hur små luftburna partiklar – aerosoler –färdas över jorden. Här framträder fascinerande mönster: damm från Sahara som korsar Atlanten och göder Amazonas regnskogar, sulfater som bildas vid förbränning och vulkanutbrott, svart kol som frigörs vid svedjebruk och skogsbränder, liksom salt som piskas upp från haven av stormvindar.

Vissa aerosoler reflekterar solljus och kan enligt meteorologen

Sarah Doherty vid University of Washington på så sätt ha förhindrat en uppvärmning motsvarande cirka 0,5 °C. Därför har kampen mot luftföroreningar troligtvis bidragit till snabbare global uppvärmning, en påminnelse om att även välmenande åtgärder kan få oväntade konsekvenser och att klimatfrågan sällan har enkla svar.

Kometen som närmar sig jorden

Den 1 juli fick Atlas-teleskopet i Chile syn på ett astronomiskt objekt. Hubbleteleskopet, som kretsar runt jorden, kunde se bildningen av en gas- och stoftsvans. Därmed visste man att det rörde sig om en komet.

Namnet 3I/Atlas visar att det är det tredje upptäckta objektet som härstammar från ett annat solsystem. Bokstaven “I” står för interstellär.

Då rymden är så gott som ett vakuum bevaras kometens ur-

Augusta Rampe

sprungliga skick väl. Något som är värdefullt då målet är att kunna fånga in gaser för analys. År 2029 ska ESA skicka upp Comet Interceptor, som ska kunna hinna ifatt framtida interstellära objekt och ta prover.

Att kometen närmar sig jorden är dock inget att oroa sig för, den färdas på ett säkert avstånd. Däremot ska man kunna se kometen med amatörteleskop till hösten. Så håll utkik!

Emmie Green

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

Svart kol

Damm

Havssalt

Sulfat

FOTO: NASA

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Vad är hud på spruta, och hur kan den nya gelen med levande celler hjälpa vid behandling av brännskador och svårläkta sår?

Vi har utvecklat en gel med levande hudceller som kan sprutas direkt på ett sår –ungefär som att applicera hud från en spruta. Cellerna växer på små gelatinkulor som liknar hudens kollagen, och blan-

das med ett kroppseget ämne som gör att allt hålls ihop. Gelen är smart: den blir flytande när man trycker på den, men stelnar igen när den väl är på plats. Det gör att vi kan 3D-printa den till ett transplantat. I våra försök på möss har vi sett att cellerna överlever, börjar producera ämnen som behövs för att bygga ny hud, och att blodkärl bildas – vilket är avgörande för att huden ska fungera. Målet är att kroppen själv ska kunna bygga upp läderhuden, det djupare hudlagret som ger elasticitet och

Kan ljud ersätta råttgift?

Vi har råttor i trädgården som vi inte blir av med. Blev därför glad när jag hörde om en ny ljudteknik som kan skrämma bort råttorna, mer än tillfälligt. Är det verkligen sant?

Den metod vi har utvecklat bygger på att simulera akuta hot genom ljud, vilket aktiverar råttans reflexmässiga flyktbeteende.

Det handlar om att använda specifika ljudmönster som är biologiskt relevanta för råttan. Vi efterliknar deras egna varningssignaler, exempelvis tandgnissel, och riktar in oss på att stimulera det limbiska systemet –hjärnans centrum för rädsla. På så sätt luras råttans hjärna att tro att ett hot är nära, vilket får den att lämna platsen frivilligt.

De enklare elektroniska avskräckare som finns på marknaden i dag bygger på monotona ljud eller frekvenser som djur snabbt vänjer sig vid. Våra signaler är designade för att de inte ska vänja sig vid ljuden.

innehåller blodkärl och nerver. Eftersom läderhuden är så komplex att vi inte kan odla den i labb, tror vi att det är bättre att ge kroppen rätt byggstenar och låta den göra jobbet själv. Det här kan bli ett nytt sätt att behandla brännskador och svårläkta sår med patientens egna celler.

Johan Junker, forskare vid Katastrofmedicinskt centrum och docent i plastikkirurgi vid Linköpings universitet

Vår teknik bygger på flera års forskning inom bioakustik och ljuddesign, och har testats i praktiska miljöer med dokumenterade råttproblem. Resultaten visar att metoden har tydlig effekt. Vi ser även lovande reaktioner hos andra arter, men brunråttan är den första där vi vetenskapligt kan bekräfta att tekniken fungerar. Arbetet fortsätter nu med att optimera ljudens utformning för olika miljöer och djurarters perception.

Örjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet

Vilken bil vinner hållbarhetsracet?

Att elbilen släpper ut minst växthusgaser under körning råder det ingen tvekan om. Men hur ser den totala bilden ut när man också räknar in tillverkning och återvinning? Även då vinner elbilen rätt överlägset.

Tillverkning

Batteriet är elbilens svaga länk. Brytning av litium kräver mycket energi och det går åt stora mängder vatten. Ekosystemen påverkas negativt av föroreningar som kan läcka ut i grundvattnet. Brytningen sker på två sätt: i berget från litiumrika mineraler eller från saltvatten som pumpas upp till ytan och får avdunsta i dammar.

Fossilbilen är inte heller problemfri. Oljeborrning frigör stora mängder metan och utsläpp av olja orsakar skador i miljön.

Vinnare: Fossilbil

Användning

Hur stora utsläppen är under körning beror på hur elen har producerats. Med förnybar el från kärnkraft, sol och vind är klimatavtrycket mycket lågt.

I länder med sämre tillgång på grön el används också fossila bränslen som kol och olja för att producera el. Då är klimatvinsten inte lika stor med elbil.

Vinnare: Elbil

Analys av hela livscykeln

Att räkna på utsläppen av växthusgaser under ett fordons hela livscykel – produktion, drift, underhåll och återvinning - är en grannlaga uppgift.

Ekonomi

Även om elbilen är dyrare i inköp är det för många en lönsam affär att köra eldrivet. Med ett elpris på 2 kronor per kwh – om man laddar hemma - och en genomsnittlig förbrukning på 1,85 kwh hamnar kostnaden på 3,70 kronor per mil. Laddar man på publika laddstationer, särskilt snabbladdning, stiger priset upp till 4-8 kronor per kwh.

Med bensin eller diesel i tanken kostar det runt 14-15 kronor milen.

Vinnare: Elbil

Återvinning

Till skillnad från olja, som går upp i rök vid förbränningen, kan de dyrbara resurserna som finns i ett batteri återvinnas. Det handlar inte bara om litium, utan också kobolt, nickel, mangan och aluminium.

Mycket talar för att det blir en mångmiljardindustri i framtiden. Nu växer anläggningar fram i Sverige som återvinner de åtråvärda metallerna. I dag är det en dyr process, men som lär bli billigare och kan konkurrera med metaller från nya brytningar.

Vinnare: Elbil

En sak är ändå klar: sammantaget vinner elbilen det racet.

Med hur mycket varierar mellan olika källor. Enligt webbplatsen ”Allt om elbil” släpper en BMW elbil ut 28 ton koldioxid under sin livstid. Motsvarande siffra för samma märke som går på bensin är 56 ton.

”Det är

inte svårt när man jobbar med något så meningsfullt”

Här är hållbarhetschefens karriär

1996

Flyttar upp till Östersund och börjar studera ekoteknik på Mitthögskolan. Med ett tvärvetenskapligt anslag lär han sig att hitta hållbara lösningar på miljö- och klimatproblemen. På fritiden åker han skidor på längden och tvären.

1999

Efter exjobb på Volvo är han redo för att också kartlägga Jämtkrafts miljöpåverkan. Det utmynnar i en ISO-certifiering för kraftbolaget.

2003

Flyttar till Stockholm och blir miljöcontroller på Huddinge sjukhus. Där blir han inte långvarig och ser chansen när Lantmännen Lantbruk söker en hållbarhetskoordinator. Passar perfekt med Claes bakgrund i en lantbrukarsläkt och ett stort intresse för branschen.

Lagkrav och affärsmöjligheter är drivkrafter för Lantmännens arbete med hållbarhet. Claes Johansson är chefen som håller i trådarna och

inspirerar fler än sina närmaste medarbetare.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Susanne Kronholm

När EU växlar ner kraven på hållbarhetsrapportering höjs röster för att den gröna omställningen kommer att tappa fart. Men det gäller inte för Lantmännen.

– Jag känner inte igen mig i den beskrivningen. Vi gör en grön uppväxling och kan redan i dag erbjuda fossilfritt producerade livsmedel hela kedjan från jord till bord, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på bondeägda Lantmännen.

Att de håller i klimatarbetet stavas affärsmöjligheter.

– Hållbarhet är viktigt för våra kunder inom detaljhandeln och livsmedelsindustrin, som Polarbröd och Spendrups. Detsamma gäller för våra egna varumärken, som Axa och Kungsörnen. Det i sin tur bygger på att konsumenterna efterfrågar den profilen.

2007

Blir befordrad och axlar ansvaret som hållbarhetschef, Lantmännen-koncernen med möjlighet att påverka hela värdekedjan.

2015

PLOCKAR UT DET BÄSTA

Han förklarar att lagstiftningen är en dimension i klimatarbetet. CSRD –Corporate sustainability reporting directive – är en av dem. Tanken är att man ska få insyn och kunna jämföra företagens arbete med hållbarhet.

Men EU har också insett att direktivet försvagar företagens konkurrenskraft. Det är anledningen till att man nu sänker ribban.

– Lagstiftningen är en stark drivkraft hos alla företag, men är också en administrativ börda. Nu plockar vi ut det bästa från den uppluckrade lagen för att fortsätta utveckla vårt arbete med hållbarhetsredovisning.

Som hållbarhetschef har Claes Johansson experter som sköter rapporteringen. Under hans tid som chef på Lantmännen har teamet vuxit från tre

Är med och sjösätter odlingsprogrammet ”Klimat & Natur”, där bland annat Polarbröd ingår som en part. Programmet motsvarar i dagsläget runt 10 procent av den spannmål som används för livsmedel.

2024

Lantmännen blir först i världen med att erbjuda livsmedelsprodukter från en fossilfri värdekedja.

till sex personer. i övrigt ligger fokus på affärs- och verksamhetsutveckling,

VÄG

IN I LEDNINGSGRUPPEN

Efter många år inom koncernen har han byggt upp förtroende och nätverk som ger stor utväxling av hans arbete. Utan att ha en plats i företagsledningen har han en väg in dit genom vice vd som han rapporterar till.

Hans entusiasm för hållbarhet, som går i takt med Parisavtalet, går inte ta miste på och är något som smittar av sig på medarbetarna. Som chef är han närvarande och skapar en positiv känsla i teamet.

– Det är inte så svårt när man jobbar med något så meningsfullt som hållbarhet och viktiga framtidsfrågor.

Claes Johansson

Yrke: Hållbarhetschef på Lantmännen.

Utbildning: Kandidat i miljövetenskap från Ekoteknikprogrammet på Mitthögskolan i Östersund.

Familj: Fru och två pojkar, 9 och 12 år gamla.

Kopplar av med: Vara på landet med familjen.

Läser just nu: Norgeparadoxen av Lisa Röstlund.

Vi är först i världen med att använda fossilfritt kväve som produceras med grön el och vätgas.

Jag gillar att jobba med människor och att bygga laget. Sedan går det förstås upp och ner.

Även om det går bra för Lantmännen som genererar vinst till ägarna ska ett besparingsprogram sjösättas.

– Det är förknippat med osäkerhet och skapar oro. Men det gäller att hålla ångan uppe. Förhoppningsvis påverkar det inte arbetet med hållbarhet negativt.

BEREDSKAPSMÅL GER DRAGHJÄLP

När politikerna backar i den gröna omställningen ger den militära och civila upprustningen draghjälp. Det handlar om beredskap och att säkra livsmedelsförsörjningen i kris och krig.

På deras tre försöksgårdar prövas

Även om det går bra för Lantmännen ska ett besparingsprogram sjösättas. Clas Johanssons förhoppning är att det inte ska drabba arbetet med hållbarhet.

ny teknik, allt från maskiner och biobränslen till åtgärder för biologisk mångfald, som blommande kantzoner. Spannmål från Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur har minskat sitt klimatavtryck med 45 procent.

– Vi är först i världen med att använda fossilfritt kväve som produceras med grön el och vätgas. I stället för fossil diesel använder vi biodiesel HVO och rapsmetylester i våra traktorer som går på de cirka 150 gårdar som i dagsläget medverkar i odlingsprogrammet.

När det kommer till fosfor och kalium pågår försök med att återvinna näringen från reningsverkens rötslam. Claes har också förhoppningar om att utvinna fosfor från

gruvnäringen i norra Sverige. Lantmännen förbereder också stora satsningar på biogas.

– Den gröna omställningen är möjlig, men den kommer att göra livsmedlen något dyrare. Enligt LRF:s beräkningar landar prislappen på motsvarande 50 öre mer för en limpa. Här måste hela kedjan och i slutändan konsumenterna vara med och betala.

Klarar ni att bli fossilfria till 2030? – Det är fullt möjligt. Verktygen och viljan finns hos lantbrukarna. Nu gäller det att få med politikerna och marknaden på noterna.

På köpet ökar Sverige sin beredskap, slår Claes Johansson fast.

CHEFSFRÅGAN

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag som chef hantera visselblåsare?

Jag har fått signaler om missförhållande på arbetsplatsen, som skulle kunna handla om arbetsmiljöbrott. Hur ska jag som chef agera om medarbetare larmar och vilket skydd ger visselblåsarlagen?

Som chef är det viktigt att känna till visselblåsarlagen och den egna rutinen för hantering så att lagen följs. Skyddet omfattar inte bara anställda, utan även konsulter, praktikanter och tidigare medarbetare.

Du har ansvar för att säkerställa att det finns en tydlig policy, som säkerställer att visselblåsare kan vara anonyma, liksom att rapporter hanteras konfidentiellt och rättssäkert. Viktigt också att utredningen görs korrekt av oberoende och kompetenta utredare.

Men tyvärr är det inte alltid som visselblåsaren klarar sig

Jennifer Forsanker, Chefsrådgivare, Naturvetarna

”Som chef behöver du vara särskilt uppmärksam på att inte agera för snabbt vid en anmälan.”

från repressalier eller att kompetens finns för att hantera utredningen korrekt. Förhoppningsvis kan EU-direktiv som har tillkommit stärka skyddet för den som anmäler.

Som chef behöver du vara särskilt uppmärksam på att inte agera för snabbt vid en anmälan. Bedöm först om ärendet verkligen om -

fattas av lagen – personliga konflikter eller missnöje med ledarskap faller ofta utanför. Felaktig hantering kan leda till att både visselblåsare och chefer hamnar i utsatta lägen, särskilt om utredningar startas utan grund.

Involvera HR eller juridisk expertis tidigt, dokumentera noggrant och var transparent i kommunikationen. En sund visselblåsarkultur bygger på tillit, rättssäkerhet och respekt, både för den som larmar och den som granskas. Som chef är du en nyckelperson i att skapa den balansen.

Chefens roll när AI införs på jobbet

När AI rullas ut på många arbetsplatser har chefen en nyckelroll. Det gäller att få med alla på tåget, men också att själv kunna använda tekniken om den tillför värde.

Kan verkligen chefer ha nytta av AI?

Ja absolut, enligt Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

– Liksom för alla andra är generativ AI ett kreativt bollplank och ett stöd vid beslutsfattande. Den hjälper till att analysera stora mängder data, sammanställa och rekommendera ett beslut.

Hon understryker att det är just ett förslag, och inget slutgiltigt beslut. Det mänskliga ögat är avgörande för att resultatet blir bra.

– Att göra en slutgiltig bedömning, förklara och bygga relationer är människan överlägsen på. Det gäller inte minst erfarna personer som har samlat på sig mycket kunskap. De har ofta lättare att bedöma fakta och vara kritiska till det en AI tar fram.

TID ÖVER TILL ANNAT

På köpet blir vi mer effektiva, till nytta för verksamheten som får tid att till exempel skaffa nya kunder eller att en myndighet gör fler livsmedelskontroller. Enligt uppskatt-

En klok arbetsgivare involverar facket och medarbetarna vid en så stor förändring som AI innebär.”

ningar är tidsbesparingen upp till 50 procent, beroende på yrke och bransch.

Hur ska då en chef tänka när AI ska rullas ut på arbetsplatsen?

– Börja med att klargöra syftet och den nytta verktyget kan tillföra. Det ska vägas mot kostnaden, bland annat i form av kompetensutveckling och den tid det tar att lära sig verktygen, som i sig kostar en slant.

Om organisationen landar i beslutet att införa AI är Ann-Therése tips att ha en tydlig policy för hur verktyget ska användas och hur känsliga data ska hanteras. Det handlar om etik och moral, liksom att data inte hamnar i orätta händer, vilket kan få förödande konsekvenser.

– Lika viktigt är att avsätta tid för kompetensutveckling; testa, leka och lära, både på egen hand och mer organiserat. Se också till att ha facket med på tåget. De lokala fackliga organisationerna kan fånga upp saker som arbetsgivaren inte ser. Transparens är alltid att föredra.

HÄR FÖR ATT STANNA

Ann- Therése menar att facket ska ställa krav på inflytande om det finns en misstro mot det.

– En klok arbetsgivare involverar facket och medarbetarna vid en så stor förändring som AI innebär.

Vad säger du till dem som vägrar AI?

Jag kan delvis förstå motståndet som alltid finns vid teknikskiften, där vissa kompetenser tas över av AI. Men tekniken är här för att stanna. Så den som är orolig för sitt jobb borde omfamna AI, i stället för att tänka: ”Det gäller inte mig”.

Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion

5 fallgropar att undvika vid förändringar

Vissa går i gång på förändringar, medan andra grinar illa. Så här ska du inte göra om du vill få med alla på tåget i ett förändringsarbete.

 Otydligt mål. Det brister i analysen av nuläget och man antar att alla tolkar budskapet på samma sätt, utan att förklara vad förändringen innebär för var och en.

 Medarbetare lämnas utanför. Beslut fattas i chefsrummet utan dialog. Brist på information skapar misstro och ryktesspridning, vilket tar tid att hantera.

 Ensam är inte stark. Ledaren missar att säkra stöd från nyckelpersoner och att samordna med andra förändringar.

 Bristande resurser. Förändringen får inte tillräckligt med tid eller stöd, vilket gör att den riskerar att misslyckas.

 Ropar hej för tidigt: Man följer inte upp förändringen hela vägen. Fokus saknas på att säkerställa att beteendeförändringar verkligen sker.

Källa: Boken ”Förändringens fem fallgropar – och hur du undviker dem” av Ola Rosenlind och Mikal Björkström.

Jobba mer

effektivt i naturen

Flytta ut kontoret i grönskan, omgivet av blommor och bin, gärna i skuggan av ett träd. Du får lättare att fokusera, stressnivåerna sjunker och du blir mer kreativ, enligt Charlotte Peterson Troije, forskare vid Malmö universitet. Rör du på dig – till exempel under ett promenadmöte – förstärks de positiva effekterna. Att inte fler jobbar ute kan bero på känslan av att smita från jobbet, enligt forskaren.

Stress oroar mer än AI

En ny undersökning från försäkringsbolaget Bliwa visar att stress och svårigheter att få ihop vardagen oroar svenskarna mer än AI. Ökad arbetsbelastning och arbetsmiljö är de största framtidsfarhågorna, särskilt i norra Sverige där 6 av 10 yrkesverksamma känner oro för att jobbet ska påverka hälsan negativt.

Endast 13 procent oroar sig

Chefen kan fånga upp riskbruk

Fler än varannan svensk dricker mer alkohol under semestern, enligt IQ-initiativet. Arbetsplatsen är en viktig arena för att upptäcka riskbruk, och chefer spelar en nyckelroll. En

studie från Sahlgrenska akademin visar att chefer med utbildning i alkoholfrågor eller tydligt ansvar rapporterar fyra gånger fler förebyggande insatser än andra.

När chefer har både kunskap och mandat agerar de, förklarar Gunnel Hensing, professor i socialmedicin, som är en forskarna bakom studien. Det kan handla om att lyfta företagets alkoholpoli -

för att teknologiska förändringar ska ta över deras arbetsuppgifter. – Det finns en tydlig skillnad mellan vad som diskuteras i samhällsdebatten och vad människor faktiskt oroar sig för, säger Daniel Olemyr, projektledare för Bliwas Anställningsbarhetsrapport, till webbtidningen Arbetsliv.

cy, ta upp frågan inför personalfester eller ordna utbildningar. En tydlig policy signalerar att arbetsgivaren tar frågan på allvar och påverkar normer på arbetsplatsen.

GÄSTKRÖNIKAN

Våra osynliga hjältar på myndigheterna

Många suckar instinktivt när de hör ordet kontroll och myndighetsutövning. Massmedias bild av myndigheter verkar också vara huggen i sten. Dyrt, byråkratiskt och på gränsen till onödigt. Men faktum är att kontroller och myndighetstillsyn är grunden för en fungerande marknad, för att vi konsumenter ska få det vi betalar för och inte bli lurade.

Skatteverket, Jordbruksverket och för all del Frökontrollen är viktiga och väl värda att vårda och att stödja. Utan deras kontroller hade vi haft stora problem. Både med lurade kunder och med ett mindre fungerande samhälle. Det är jag övertygad om.

Inför midsommar gjordes en samordnad aktion av Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Polismyndigheten och Skatteverket avseende jordgubbsförsäljningen. Man gjorde över 150 kontroller och stoppade fusk med svenskmärkning, svart arbetskraft och oseriösa aktörer. Viktigt såklart för konsumenten men minst lika viktigt för alla seriösa jordgubbsodlare.

Det här är inget nytt. Redan i slutet av 1800-talet inrättades Frökontrollanstalter för att bönderna inte skulle köpa värdelöst utsäde. Lurendrejarna var många och knepen fler. På uppdrag av Jordbruksverket gör vi på Frökontrollen i Örebro samma sak idag: analyserar och garanterar att utsädet bönderna köper gror och är sunt och friskt. Lika viktigt idag som för 100 år sedan om du frågar bönderna och i förlängningen konsumenterna.

Men det handlar inte bara om jordgubbar och böndernas utsäde utan om hela samhällskontraktet. I tider av

Jesper Broberg, vd för Frökontrollen, Mellansverige AB

oro, krig och kriminella nätverk är ett starkt och fungerande samhälle en av de bästa försäkringarna. Ett samhälle som baseras på tillit, öppenhet och förtroende gör att vi som individer bättre står emot olika påverkansoperationer och andra former av hot. Jag vill också vara säker på att om jag gör rätt för mig så ska grannen också göra det. Annars minskar så klart min vilja att bidra.

Myndigheternas arbete utgör grunden i samhället och är våra osynliga hjältar. Därför borde vi inte skämmas över vår kontrollapparat – vi borde vara stolta över den. Den är kanske inte ofelbar, men den är ändå en av våra starkaste försvarslinjer.

Beredskap en morot för Sveriges bönder

Som en av få grödor är Sverige självförsörjande på morötter.

Vid ett krisläge skulle vi också kunna äta oss mätta på spannmål, som vi är en nettoexportör av.

Få odlar ekologiskt

Det är möjligt att odla ekologiska morötter i större skala, men bara 14 procent av landets odlare gör det. Då gäller mekanisk ogräsrensning som är arbetskrävande och risken ökar för angrepp av skadegörare som morotsfluga. Även mjöldagg och rotröta kan bli ett gissel i de odlingarna.

Inga mellanhänder

70 ton morötter per hektar skördar Lennart Ekman på sina mulljordar utanför Norrköping. Det är lite mindre än genomsnittet för hela landet. När han säljer direkt till butikerna i trakten räknar han med ett kilopris på 8 kronor för tvättade och packade morötter. Med egen bevattning ber han om mer sol än regn under sommaren.

”Middagsbordet

blir tomt om det inte finns några som vill jobba inom de gröna näringarna. Därför är det så viktigt med konkurrenskraftiga villkor och att säkra kompetensförsörjningen.”

Lennart Ekman, morotsodlare i Östergötland

Klen återväxt

Närmare två av fem av Sveriges bönder är över 65 år och många är äldre än 70 år. Återväxten är klen och bara 6 procent av lantbrukarna är under 34 år. Som i många andra branscher råder det kompetensbrist och det är svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft. Det gäller även för morotsodlaren Lennart Ekman.

En hälsobomb

Morötter har många hälsofördelar och innehåller betakaroten som kroppen omvandlar till A-vitamin, vilket behövs för syn, hud och immunförsvar. Antioxidanter och fiber är andra plusvärden, liksom ett lågt glykemiskt index.

#119

Tarmfloran som håller alzheimer på avstånd

Moumal Al Juboori är bara 19 år och har redan utvecklat en AI-modell som kan diagnostisera Alzheimers med hjälp av tarmfloran, med en träffsäkerhet på 77 procent.

Modellen bygger på maskininlärning och tränades på bakteriedata från patienter med och utan Alzheimers. Genom att identifiera mönster i bakteriesammansättningen kunde AI:n skilja ut sjukdomsfall med imponerande precision.

– Det som fascinerar mig mest är kopplingen mellan hjärnan och magen. Vi pratar om tarmfloran som om den vore något perifert, men den påverkar hela kroppen, även våra neurologiska funktioner.

KAN PÅVERKA MED KOSTEN

Han förklarar att man själv kan påverka tarmens mikroflora genom kosten, där frukt, grönsaker och rawfood verkar ha positiva effekter.

Moumal representerade Sverige i Forsknings-VM (ISEF) i USA, där hans projekt väckte stor uppmärksamhet.

– Att stå där och presentera min idé för forskare från hela världen, det var surrealistiskt. Men det bekräftade också att unga forskare har en plats i vetenskapen.

ÄVEN BEHANDLA SJUKDOMEN

I Naturvetarpodden berättar han om hur idén föddes, hur han lärde sig koda och hur han navigerade mellan biologiska databaser och algoritmer. Men också om framtidsvisionen: att AI ska kunna hjälpa läkare att ställa diagnoser tidigare, enklare och billigare.

– Det här är bara början. Jag tror att vi kommer att se AI som en självklar del av sjukvården inom några år, säger han övertygande. Hans dröm är att kunna upptäcka Alzheimers i tidiga skeden, bara genom ett avföringsprov. Och i förlängningen kunna bromsa sjukdomen genom att transplantera tarmbakterier från en frisk till en sjuk person.

Lyssna på Moumal i Naturvetarpodden

Det finns inga genvägar, utan det krävs en gedigen kunskap i botten för att AI ska bli en superkollega.

Svensk forskare bakom godkänt läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Efter många år av forskning blir läkemedlet lecanemab godkänt i Sverige. Nu hoppas Lars Lannfelt, grundaren av biofarmabolaget BioArctic att det ska göra succé för alzheimerspatienter i hemmet.

– Det är alltid roligt att bli uppmärksammad! Att vårt arbete har nått hela vägen fram till patienter visar att det går. Det ger inspiration till framtida forskning – både här och internationellt, säger Lars Lannfelt.

FRÅN LABORATORIET TILL

GODKÄNT LÄKEMEDEL

Tillsammans med sina kollegor på Uppsala universitet och företaget

BioArctic tog Lars Lannfelt fram idén om att rikta antikroppar mot de giftiga formerna av amyloidbeta, som anses orsaka Alzheimers sjukdom. Forskningen har resulterat i lecanemab, ett läkemedel som redan är godkänt i USA, Japan, Kina och delar i Europa.

OPTIMISTISK TILL LÄKEMEDEL

FÖR HEMMABRUK

Behandlingen ges i dag som dropp på mottagningar, men forskningen går snabbt framåt. Inom några år väntas lecanemab kunna ges som spruta i hemmet, vilket kan underlätta för både patienter och anhöriga.

Grattis till:

Professor Lars Lannfelt

Som tilldelas: Hartwig Piepenbrock-DZNE Prize 2025.

Prisas för: Läkemedel inom alzheimersforskning.

– Kombinationen av bättre diagnostik och nya behandlingsformer gör att vi står inför ett paradigmskifte, säger Lars Lannfelt.

INSPIRERAR FRAMTIDA FORSKNING

Pristagaren har under flera decennier varit en av de ledande forskarna på området, och utan att låta skrytsam visar han stolt upp sina utmärkelser som hänger på väggen. Redan 1992 publicerade han den så kallade ”svenska mutationen”, en upptäckt som fick stort internatio-

”Att vårt arbete har nått hela vägen fram till patienter visar att det går.”

nellt genomslag och lade grunden för utvecklingen av nya behandlingsstrategier.

Förutom läkemedel mot Alzheimers sjukdom arbetar Lars Lannfelt och hans forskargrupp även med antikroppsbehandlingar mot Parkinsons sjukdom och ALS. Målet är att samma princip – att angripa sjukdomsorsakande proteiner – ska kunna överföras till fler neurodegenerativa sjukdomar.

FÅR INTERNATIONELLT PRIS Hartwig Piepenbrock-DZNE Prize delas ut vartannat år av det tyska centret för neurodegenerativa sjukdomar (DZNE) tillsammans med Piepenbrock-gruppen. Utmärkelsen hedrar forskare vars arbete gjort avgörande skillnad för förståelsen och behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar. Prisutdelningen hålls i Bonn i november.

ELLINOR LÖWENBORG

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Så kan vi locka naturvetare till Sverige

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

Vi är inne i en lågkonjunktur med den högsta arbetslösheten på 20 år bland akademiker med 2,4 procent. För naturvetare är läget stabilare på 2,1 procent även om det har ökat något i år. På längre sikt ser det bättre ut. I Sacos rapport Framtidsutsikter görs prognoser för arbetsmarknaden om fem år och slutsatsen är att det kommer vara liten konkurrens om jobben som bygger på naturvetenskaplig kompetens.

Flera branscher varnar redan nu för brist på naturvetare och företagen måste rekrytera utomlands. Riksdagens beslut 2022 om skärpta regler om arbetskraftsinvandring och krav på lönegolv för personer utanför EU ledde till att detta försvårades och att personer med spetskompetens utvisades efter genomförd forskarutbildning.

En ny utredning tillsattes med uppdraget att ta fram åtgärder som

”Flera branscher varnar redan nu för brist på naturvetare och företagen måste rekrytera utomlands.”

främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Utredningen innehåller välkomna förslag på förenklingar i att söka uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller studier i Sverige. Undantag från lönekrav för nyexade utländska studenter och doktorander är också positivt.

Principen om lönekrav som villkor för arbetstillstånd och undantag från detta är dock kvar. För att förhindra lönedumpning, som är ett problem inom vissa områden, ska ett komplicerat system med listor på yrken som undantas eller har lägre lönekrav tas fram årligen. För att hamna på listan ska det vara ett

bristyrke med lönenivåer under 80 procent av medianlönen för alla yrken. Geovetare och biomedicinska analytiker finns med, men många av våra yrken ligger över medianlönen på 35 600 kronor per månad.

Förutom att vara ett ingrepp i den fria lönebildningen så kommer detta skapa en enorm byråkrati med ständigt inaktuella listor där nya yrken saknas och tröskeleffekter när medianlönen ändras. Lär av Danmark där det saknas lönegolv för bristyrken och listorna uppdateras två gånger per år. Vi kan också titta på Finland med expressfil för visum och mindre byråkrati för certifierade arbetsgivare som ofta vill anställa kvalificerad utländsk arbetskraft.

Med konkurrenskraftiga regler för arbetskraftsinvandring lockar vi naturvetare till Sverige.

NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Gravida Agnes fick skadestånd på grund av diskriminering

När Agnes Söderqvist berättade för arbetsgivaren att hon var gravid blev hon uppsagd, vilket strider mot lagen. Efter hjälp från Naturvetarna blev arbetsgivaren skyldig att betala 75 000 kronor i skadestånd till Agnes.

En vecka innan Agnes Söderqvist skulle börja på sitt första jobb som leg. veterinär blev hon uppsagd via ett sms. Anledningen stavas gravid.

– Jag blev förstås upprörd och kände direkt att något var fel. Jag ringde Naturvetarna som bekräftade mina misstankar om att graviditet inte är giltigt skäl för uppsägning. Det kändes jättebra att någon tog det på allvar.

GRAVIDA MISSGYNNAS

Att gravida kvinnor missgynnas är ganska vanligt i veterinärbranschen. Därför ville Agnes få saken prövad.

– Att säga upp anställda på grund av graviditet strider mot föräldraledighetslagen och är grund för diskriminering, säger Elba Abreu, förhandlare och chef på Naturvetarna.

Hon förklarar att man under en anställningsintervju inte har

”Jag är glad över utfallet som gav en känsla av upprättelse.”

skyldighet att berätta att man väntar barn. Och om arbetsgivaren frågar behöver man inte svara. – Det var när jag besökte smådjurskliniken för att lära känna min nya arbetsplats som jag berättade att jag var gravid. Jag klargjorde att jag inte skulle kunna fullfölja visstidsanställningen på sex månader och tänkte föreslå en ersättare under den sista tiden.

I stället blev hon uppsagd och hann bara jobba tre veckor.

– Jag tror att arbetsgivaren fick kalla fötter när den insåg att den inte skulle klara bemanningen under sommaren. Arbetsgivaren verkade inte ha koll på att uppsägningen stred mot lagen, utan agerade i god tro, säger Agnes.

MER ÄN FÖRVÄNTAT

Efter att Elba Abreu hade kontaktat arbetsgivaren och klargjort läget backade de direkt.

– Arbetsgivaren insåg sitt misstag och vi kom överens om en förlikning som innebar 75 000 kronor i skadestånd, säger Elba.

Det var mer än vad Agnes hade förväntat sig.

– Jag är glad över utfallet som gav en känsla av upprättelse. Men hjärnspöket om att inte få jobb som gravid finns kvar. Därför så befriande att jag i dag har en ny anställning på SLU med fokus på utbildning av djursjukskötare.

Redan när den nya arbetsgivaren ringde och erbjöd jobbet berättade hon att hon var gravid. ”Det får man vara som kvinna”, var det självklara svaret från SLU.

PALLE LILJEBÄCK

En manifestation för allas lika värde

Naturvetarna deltog på Pride-veckan i Stockholm.

– Att kunna vara sig själv på jobbet, oavsett sexuell läggning, är inget vi kan ta för givet. Därför är den här manifestationen så viktig för Naturvetarnas 36 000 medlemmar. Tillsammans står vi upp för våra demokratiska rättigheter i ett festligt sammanhang, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Förbundet höll i en workshop om hur man kan skapa en mer inkluderande arbetsplats. Vi deltog också i ett panelsamtal om hbtqi-personers arbetsmiljö.

För oss är det viktigt att ge fackligt stöd till medlemmar så att alla kan vara sig själv på jobbet.

Naturvetarna deltog i Prideparaden som gick genom Stockholm första helgen i augusti.

Naturvetarna gör en satsning på bättre arbetsmiljö

Nu ska Naturvetarna stärka skyddsombuden ute på arbetsplatserna. Bakgrunden är att arbetsklimatet har blivit tuffare.

– Många vittnar om att arbetsbelastningen har ökat, liksom att det gränslösa arbetslivet sätter press på medarbetarna att vara tillgängliga även efter arbetstid. Vi har också fått signaler om kränkande särbehandling, säger Marcos Contreras, ombudsman på Naturvetarna.

För att motverka den utvecklingen bjuder Naturvetarna in alla skyddsombud till utbildningen: ”Nycklar till en bättre arbetsmiljö”. Den äger rum under förmiddagen den 6 november 2025. Missa inte heller nätverksträffen för skyddsombud den 21 oktober.

Vi sidan av detta finns planer på att starta en digital plattform för skyddsombud med möjligheter till dialog och förkovran.

Ännu en nyhet är att våra regionala skyddsombud, RSO, får ett lyft. Det är ett samarbete med Sveriges Ingenjörer och Akavia, som stöttar skyddsombuden ute på arbetsplatserna. RSO är också ett stöd för enskilda medlemmar hos arbetsgivare där det saknas skyddsombud.

Den servicen gäller än så länge bara inom privat sektor.

Nya regler för att få a-kassa

Den 1 oktober 2025 förändras reglerna i a-kassan och gäller för dem som blir arbetslösa efter den 1 oktober. De som var arbetslösa innan dess går på de gamla reglerna.

Nu blir det lättare att kvalificera sig för a-kassa, och hur mycket du får i ersättning avgörs av din inkomst det senaste året. Ännu en nyhet är att ersätt-

ningen trappas ner över tid. Tjänar du 34 000 kronor per månad eller mer når du upp till taket och får 80 procent av lönen i ersättning under de första hundra dagarna. Därefter trappas ersättningen ner. Inkomstförsäkringen, som ger upp till 80 procent av hela lönen följer de nya reglerna för a-kassa. Läs mer på webben.

Marcos Contreras

FOTO: JANN LIPKA

Årets geolog får oss att se geologin i vardagen

Kvartärgeologin Magnus Hellqvist har utsetts till Årets geolog av Geosektionen inom Naturvetarna. Han prisas för sin förmåga att förklara hur geologin har lagt grunden till det samhälle som vi alla är en del av.

Lika glad som överraskad är Magnus Hellqvist över utmärkelsen.

– Det känns fantastiskt och något som jag inte kunde föreställa mig i min vildaste fantasi, säger pristagaren spontant.

Hans förmåga att nå ut till en större publik med sina folkbildande Youtubeklipp och guidningar i naturen bidrog till att juryn i Geosektionen valde honom. Med sin pedagogiska talang visar han hur återkommande istider och avsmältningar har format landskapet under 2.5 miljoner år.

BYGGA, BO OCH RENT VATTEN

Magnus är också en engagerad skribent i professionens eget husorgan Geologisk tidskrift.

– Geologin är grunden för hela vårt samhälle, allt från att bygga och bo till

miljö, vatten och matproduktion. Det vill jag få människor att se. Detsamma gäller sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för den gröna omställningen. Han har också gjort en spännande karriär, där han lever som han lär. Efter många år inom akademin tog Magnus

Hellqvist steget över till näringslivet. Det har han alltid uppmuntrat sina studenter att göra och förklarar att en bra arbetsmarknad väntar där ute.

– Men det var först efter fem år jag landade och kände mig trygg i rollen som konsult. På Geoveta AB jobbar jag brett med att skriva offerter, fakturera och ha dialog med kunderna, vilket är stimulerande i sig.

ETT BEN I VARJE VÄRLD

Uppdragen handlar bland annat om analyser av mark och vatten, som ibland kan vara förorenade, och miljö. Våtmarker ligger också på hans bord.

Men han har fortfarande kvar ett ben på universitetet och undervisar. Det gör han numera också på yrkeshögskolan för blivande miljöutredare.

Vad ska du göra för prissumman på 10 000 kronor?

– Oj, så långt har jag inte tänkt. Resor och filmutrustning känns som som en bra investering för att kunna fortsätta med det jag gör nu.

Extrajobb ger försprång – men få studenter sommarjobbar

Bara knappt hälften, 46 procent, av Sveriges studenter sommarjobbar under studietiden, enligt en färsk rapport från Saco.

– Det visar att studiemedlet måste höjas för att studenterna ska få sommaren att gå runt då inget studiemedel utbetalas. Det innebär att de måste klara sin försörjning på annat sätt. Glädjande ändå att nio

av tio på något sätt ändå arbetar under studietiden, säger Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd.

Men är det inte en fördel att sommarjobba för att få in en fot på arbetsmarknaden?

– Visst är det så, de som har jobbat extra inom sitt framtida yrkesområde är mer redo för arbetslivet och får snabbare jobb efter examen. Det handlar både om professionell utveckling och att bygga nätverk.

Hur får man fler att ha den kopplingen till arbetslivet?

– Lärosätena kan ha valbara kurser, gästföreläsningar och studiebesök hos framtida arbetsgivare. Sedan har individen själv ett ansvar för att fixa sommarjobb eller praktikplats. Här har också Naturvetarna en roll att stötta studenter med jobbsökning, löneanspråk och annat, säger Colin Andersson.

erss o n

Magnus Hellqvist är en youtuber.

ColinAnd

Klimatpolitikens osynlige arkitekt

Från ett barns nyfikenhet till arkitekt bakom världens klimatpolitik. Med ett intresse för vetenskap och framtidens stora frågor förändrade Bert Bolin hur världen förstår klimatet. Genom hans liv lär vi oss att varje handling, stor som liten, kan lämna ett bestående avtryck på vår jord.

En solig morgon i maj 1925 föddes en pojke på Nyköpings gator. Som liten drogs han tidigt till vädrets skiftningar, vad han inte visste då var att hans intresse var början på ett liv som skulle förändra hur vi idag förstår klimatet.

Som vuxen kom han att bli en av vår tids mest inflytelserika forskare och inspirerar människor världen över. Det var inte bara naturens krafter som var hans kall i livet, han hade också alltid en stark känsla för kommande generationer.

BESKREV KOLETS KRETSLOPP

Som ung student vid Princeton arbetade han med världens första datoriserade väderprognoser, ett arbete som la grunden till vår tids moderna meteorologi. Han fördjupade sig i atmosfärens kemi och blev en av dem som först beskrev koldioxidens kretslopp genom luft, hav och biosfär. Han öppnade därmed dörren till ett helt nytt forskningsfält: biogeokemin. Utöver det ledde han vetenskapliga projekt.

Från uppskjutningen av Sveriges första raket, Plutnik, samt att driva internationella samarbeten, där hans bedrifter imponerade under kalla

kriget då forskning ofta hölls inom nationsgränser.

PAPPA TILL IPCC

Mest känd blev han som grundare och förste ordförande för FN:s klimatpanel, IPCC. Med diplomati lyckades han ena forskare världen över och förvandlade deras samlade kunskap till rapporter som blev vägledande för världens politiker. IPCC:s arbete belönades med Nobels fredspris 2007 – ett pris som Al Gore personligen tackade Bert Bolin för i Sveriges riksdag.

HEDRAS MED BOLINCENTRET

Under sitt liv var han i tre decennier professor i meterologi vid Stockholms universitet. Han beskrivs av många som en inspirerande lärare och mentor som följde sina studenter långt efter pensionen. För att hedra honom grundades Bolincentret för klimatforskning och den årliga Bert Bolin-föreläsningen. Genom hela livet var hans motto: ”det är bättre att göra ungefär rätt nu än att göra exakt rätt senare.” Det påminner oss än idag om att handling inte kan vänta. Bert Bolins arv lever kvar i forskningen, i klimatpolitiken och i varje människa som vågar tro på att kunskap kan förändra världen.

NIKITA ZEILOTH

Kim Holmén – tidigare doktorand till Bert

Bolin

Vilket var Bert Bolins viktigaste vetenskapliga bidrag?

– Han bidrog starkt till förståelsen av kolets kretslopp och utvecklade tidiga klimatmodeller. Han insåg tidigt att vi måste förstå människans påverkan på hela jordsystemet – ett tvärvetenskapligt grepp långt före sin tid.

Kan du ge exempel på forskningsområden som bygger direkt på hans arbete?

– Han var en pionjär i utvecklingen av de globala klimatmodeller som används än i dag. Dessutom var han en pådrivare för tvärvetenskapliga studier där klimat kopplas till kemi, biologi, oceanografi och geologi. Hela forskningsfältet ”global change” är i praktiken ett arv från hans gärning.

Hur har hans arbete påverkat klimatpolitiken?

– Bolins forskning lade grunden till klimatberättelsen. Som IPCC:s första ordförande förankrade han vetenskapens trovärdighet i samhälle och politik. Än i dag är IPCC:s rapporter en central källa för beslutsfattare.

Vad kan dagens forskare lära av honom?

– Att vetenskap inte kan stanna i laboratoriet. Vetenskap är inte bara något för inomvetenskaplig ambition och ömsesidig beundran. Vi är en del av ett globalt samhälle där vi har ett ansvar att förmedla och bidra med våra kunskaper.

Vad står på spel?

– Om vi inte kan andas in luften eller dricka vattnet så dör vi. Vi kan naturligtvis vara oeniga om vems skuld det är men om vi inte likväl förvaltar tillsammans så mister vi livet långt innan skuldfrågan är löst. Bolin visade att forskare inte bara producerar kunskap – de måste också bidra till samhällsbygget.

Kim Johan Holmén

Utbildning: Filosofie Doktor i kemisk meteorologi vid Stockholms Universitet 1987. Arbete: Professor emeritus.

Bor: Tromsö.

Gör på fritiden: Beundrar liv, natur och filosofi.

Na-krysset

ETT SNÄPPET ENKLARE ORD FÖR 2-HYDROXI-1,2,3-PROPANTRIKARBOXYLSYRA?

VETENSKAPEN OM GASERS RÖRELSE LIDER TONÅRING AV GASFORMIGT KOLVÄTE FALLER OCH STOJAR HAR NOG HON SOM KRYSTAR

VETENSKAPEN OM VIN OCH VINTILLVERKNING

SMÅPLANET NR 1 & STÖRSTA ASTEROIDEN

ÄR DIGITUS MINISOM HJÄLMAREN

MUS VIRUS I SÅNT SEPARERAS DET UTAN ÅNGEST

BÖKAR SVIN VID

KLAN M ER BRUTAL HÄNGKRUKOR

RYMDSTATION 1986–2001

DEN PÅSTÅS KUNNA FÖRLORAS OCH DESSUTOM LAGAS GENOM ”HYMENOPLASTIK” NICKEL

BURK ATT TITTA PÅ BRONSMÅLIS 1994 HORNBORGARSJÖFÅGEL

NATIONALISTISK & VETENSKAPSFÖRAKTANDE IDEOLOGI REDE FORMELLT MEDDELA S M E K

KLÄMDE MED FINGRARNA SVAVEL NÅN SOM HETER SAMMA

OVANLIGT

DOSEKVIVALENT INOM RADIOLOGI

TVEKAR FLYTANDE KOLVÄTE

SPÄND HAR SURA STAMGÄSTER?

HA SULA I MARKEN

RIKTIGT RIKTIGT USCHLIG

RUBBET EN GALLAGHER

BUMS

EN ANDRA GÅNG

DRABBAR OSTEOPOROS BI- OCH ORBO FETT FRÅN DJUR SYSAK

VÄGRA SYRE GÅR FRÅN NJURE

FÖLJDRIKTIGHET

FÄRDAS BLOD I SOPIG PEDAGOG GRANNE MED KINA

SAPPOROSOPPA

FLYTER GENOM POLEN, ELLER?

AJVIDEVAMPYR UTFÖRA EN HALVMARA OVANPÅ SNATTA DEL AV SKÅDESPEL ARRANGERAS

HETSJAKT ÄGGFORMAT TAR SILL TILL?

SKÄNKA

MED MASALA

GREPPA

UTBILDAS VÄL LÄKARE

STAD MED ESSALAAM

SKRÄCKFILMSVARSEL HEN GÅR BAKOM DIN RYGG & HAR ÖGON I NACKEN

HÄNVISNINGEN OMEGA RADON

Vinnare i förra numret

Elisabet Kallin i Tullinge

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 14 oktober vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

UNDERVATTENSGRUND

Lösning på förra numrets korsord →

LEMUR-KRYSS 2025 Konstruktör: lena-holmlund.com

LYNX

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

ATT MÖTA MEDLEMMAR I KRIS

På den här onlineutbildningen får du lära dig de olika faserna i en krisreaktion och vad du som förtroendevald kan göra för att stötta medlemmen. Utbildningen riktar sig till fackligt förtroendevalda inom alla sektorer och skyddsombud.

Datum och tid: 7 oktober kl: 12-13

SKYDDSOMBUD

NÄTVERKSTRÄFF FÖR

SKYDDSOMBUD

Nu bjuder vi in alla skyddsombud för att bolla utmaningar och lösningar som du stött på i din roll.

Datum och tid: 21 oktober kl: 12-13

HITTA NYCKLARNA TILL EN TRYGG ARBETSMILJÖ

Välkommen till en fördjupande webbkurs om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)! Webbinariet riktar sig enbart till dig som är skyddsombud och fokuserar på hur du kan arbeta förebyggande med frågor som rör arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Datum och tid: 6 november kl: 9-12

YRKESVERKSAM:

VÄGEN TILL ETT LYCKAT LÖNESAMTAL

Ett väl förberett lönesamtal ökar dina chanser att få en lön som speglar din kompetens, prestation och ansvar. På det här webbinariet får du konkreta råd hur du på bästa sätt kan förbereda dig, vad du ska säga och inte säga under ditt lönesamtal.

Datum och tid: 13 oktober k: 12-13

STUDENT:

Naturvetardagen

Den 17 november är det dags för vårt karriärevent där naturvetarstudenter får möta de mest attraktiva arbetsgivarna i branschen, ta del av prominenta föreläsare, rekryteringsfirmor, workshops, CV-fotografering, mingel och tävlingar med fina priser. Vi kommer dessutom att bjuda på inspirationsföreläsning av Dr. Saeid Esmaeilzadeh.

Datum och tid: 17 november kl: 9-12

Plats: Klara Konferens, Stockholm

Dr. SaeidEsmaeilzadeh

.

CHEF:

GRUNDER OCH

VERKTYG I ARBETSGIVARROLLEN

Vill du stärka ditt ledarskap och få verktyg för att skapa en hållbar och framgångsrik arbetsmiljö? Det här webbinariet ger dig insikter och konkreta råd för att lyckas i din roll som chef och arbetsgivare.

Datum och tid: 17 oktober kl: 9-12

STUDENT:

FÖRHANDLA OM LÖN

PÅ FÖRSTA JOBBET

Här får du hjälp att förbereda dig inför löneförhandlingen. Vad gäller om det inte finns kollektivavtal, och vad ska du verkligen undvika under förhandlingen?

Datum och tid: 21 oktober kl: 12.15-13

SÅ LYCKAS DU PÅ

JOBBINTERVJUN

Att gå på jobbintervju kan vara både spännande och nervöst. Med rätt förberedelser ökar chansen att den lediga tjänsten blir din. Vi dig råg i ryggen inför arbetsintervjun!

Datum och tid: 29 oktober kl: 12.15-13

HOW TO FIND AND LAND A JOB IN THE LIFE SCIENCE INDUSTRY

Join us for an exclusive webinar exploring job opportunities in the life science industry. This webinar is suitable for you who are a student or recent graduate.

When: October 8, 12.15-1 PM

NATURVETARNAS

STUDENTRÅDS

KONGRESS

Vill du vara med och skapa bättre villkor för studenter? Alla studentmedlemmar i Naturvetarna är välkomna – inga förkunskaper krävs!

Datum och tid: 16 november kl: 14-17, Stockholm

Varför är bladlöss så små?

Har du också en talang för att göra naturvetenskap intressant?

Som naturvetare kan du söka vårt ledarskapsprogram och bli behörig lärare.

Dessutom får du betalt under hela utbildningen. Sök idag och bidra till en mer hållbar morgondag. www.teachforsweden.se

Sök här

Bli lärare och bidra till en hållbar morgondag

Rätt svar: De har stannat i växten