Naturvetaren nr 4-2025

Naturvetaren

FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I NATURVETARNA

Forskningen pressas från flera håll

Naturvetare tar Nobelpriser till en högre nivå

Så används AI som verktyg i undervisningen

”Jag har stor nytta av det nätverk jag har byggt upp i Danmark”

Pendlare

Marta åker över sundet och jobbar

Duellen: Höjd skatt på kött och socker? | Månadens fråga: Hur påverkar klimakteriet? | Poddtips: Humor som vässar hjärnan

Du har väl svarat på årets löneenkät?

Kommer i din inbox i december. Så håll utkik.

Du hjälper dig själv och andra naturvetare som får:

 En lönestatistik som går att lita på

 Råg i ryggen inför lönesamtalet

 Siffror är fakta

PS. Har du redan svarat på löneenkäten kan du bortse från detta. Men påminn gärna dina kollegor.

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet

Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg

Omslagsfoto

Anders Roos

Övriga bilder

Colourbox, Adobe Stock TRYCK

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 36 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING

Peter Edvall 070 791 07 85

Materialadress peter@businessfactory.se

Nästa nummer ute: 12 mars

Deadline annonser: 27 februari

Prenumeration

400 kr per år för icke medlemmar

Ta tillbaka vetenskapen

Naturvetare behövs när världen ska bli mer hållbar. Men många gånger jobbar experterna i motvind. Starka intressen inom främst plast- och oljeindustrin håller emot när utsläppen av växthusgaser ska minska. Samma mönster ser vi när det kommer till kemikalier, plast och biologisk mångfald.

Längre fram i tidningen ges en inblick i hur förhandlingarna går till. Inte sällan avfärdas fakta som fejk news. De stora oljeländerna sitter med trumf på hand och kan i kraft av sina stora delegationer och egna experter sätta sig på tvären till skärpta krav.

Det händer också att svenska forskare som är på plats vid förhandlingarna blir utsatta för påtryckningar och hot när de säger sanningen. Ännu ett hinder är att besluten ofta fattas i konsensus, vilket gör att PFAS och andra gifter kan fortsätta att spridas i miljön.

Vetenskapen pressas även andra håll, inte minst i USA där forskning som innehåller ord som klimat, mångfald och in kludering stoppas. Även projekt om vacciner och sexuell hälsa ligger illa till när Trumpadministrationen fördelar forskningsmedel. Ofta är det kvinnors hälsa i utvecklingsländer som drabbas.

”Var tydlig med vad vi vet och vad vi inte vet.”

Här hemma är det lätt att tro att vi är immuna mot ingrepp i den fria forskningen. Men det kan vi inte vara om en svensk Trump skulle röstas fram, som prorektorn för KI säger i den här tidningen. Den fria forskningen är skyddad i svensk grundlag, men inte utbildning. Ännu ett hot mot vetenskapen är den desinformation som sprids i sociala medier och andra fora. Men det finns bara ett vapen mot det: bemöt desinformation med fakta. Om och om igen. uvlig envishet. Var tydlig med vad vi vet och vad vi inte vet.

Ta tillbaka vetenskapen som ledstjärna för framtiden.

Palle

Liljebäck, chefredaktör

SID 7 Duellen: Höjd skatt på kött och socker?

Matskatteväxling skulle både miljö och hälsa vinna på, enligt en Chalmersforskare, men LRF säger nej till det.

SID 14

SID 34

Månadens fråga: Har du påverkats av klimakteriet?

Sju av tio kvinnor drabbas på ett sätt som nedsätter deras prestation på jobbet.

AI-agenten som fixar kaffetestet

Här visar vi hur man kan ta AI ett steg längre och lägga upp ett program för försök och forskning.

Miljökemisten Britta Bristav är vd:n som leder ett konsultföretag på distans, med vatten och avlopp i fokus.

Marta Ramos, disputerad forskare från Spanien, delar sin tid mellan Sverige och Danmark.

Så har Nobelprisade upptäckter tagits vidare av svenska forskare.

NATURVETARNA I MEDIA

Kritik mot arbetsmarknadspolitiken gav resultat

På ledarplats lyfter DN fram Naturvetarnas debattinlägg från augusti. Det synliggör hur viktiga kompetenser inte når upp till det föreslagna lönekravet för arbetskraftsinvandring. Hårdare krav och fler undantag leder till att fler hamnar mellan stolarna. Förslaget på en lista med bristyrken sågades av ansvarig minister, fackförbund och näringsliv. Den 6 oktober backade regeringen och presenterade ett justerat förslag.

Da gens Nyhet er 17 september 2025

Uppsnappat om oss i media

Gör svensk life science starkare

Varslen inom life sciencebranschen i Danmark påverkar även Sverige. Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius vill se näringspolitiska initiativ för att vi ska fortsätta vara en av Europas starkaste life science-noder. Nyckeln är tillgång till högutbildad arbetskraft, riskkapital samt goda förutsättningar för forskning och utveckling och kliniska prövningar.

Ny Teknik 17 september 2025

Ta vara på Länsstyrelsernas kompetens

En ny myndighet för miljöprövning ska ge effektivare tillståndsprocesser. Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin varnar f ör kunskapstapp när delar av Länsstyrelsernas kärnuppdrag flyttas, och betonar vikten av att behålla

regional förankring och befintlig expertis. De fackligt förtroendevalda är en viktig resurs när den nya myndigheten utformas.

Altinget 23 oktober 2025

Varför är du med i Naturvetarna?

Det handlar om trygghet och gemenskap. Samtidigt är det ett statement: jag är stolt naturvetare, och delar fackets värderingar om utbildning, kunskap och naturvetenskapens roll för framtiden.

Hur har du haft nytta av ditt medlemskap?

Särskilt i början av karriären var stödet ovärderligt. Jag fick hjälp att navigera i jobbsökandet, stärka mitt självförtroende och förstå mitt värde på arbetsmarknaden. Och den trygghet man har genom försäkringar och rådgivning är fortfarande lika viktig. Jag är glad att jag gick med i Naturvetarna så pass tidigt som jag gjorde.

Vilka frågor brinner du för?

Utbildnings- och karriärfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Det är viktigt att ly f ta vikten av akademisk utbildning och visa det värde vi na-

turvetare tillför samhället. Jag kan ha en väldigt aktiv och drivande roll på arbetsplatsen, och det mycket tack vare att jag har Naturvetarna i ryggen.

Maria Eriksson

Aktuell: Stolt medlem i Naturvetarna under 25 år.

Utbildning: Magisterexamen i biomedicin vid Linköpings universitet.

Arbete: Business Development Manager/ Event Managing Director på Life Science Sweden.

Fritid: Hälsa, friskvård, skogsbad och musik.

ELLINOR LÖWENBORG

Martina i topp på att presentera forskning

Martina Olsson

blev bästa naturvetare i finalen av årets upplaga av Forskar Grand Prix. Hon vann en bronsplats där det gällde att presentera sin forskning på ett begripligt och fängslande sätt.

– Jätteroligt att få prata om sin forskning på ett lite annat sätt och möta en stor publik i ett festligt sammanhang, säger hon spontant.

Mar tina som är disputerad inom materialvetenskap vid Chalmers använder röntgenstrålning för att se in i läkemedel. Syftet är att få en snabbare effekt av ett läkemedel när det har kommit in i kroppen.

– För många av de nyare läkemedlen tar det lång tid innan det når fram till rätt organ och gör verkan. Det handlar om att hitta formuleringar som gör att kroppen tar upp och snabbt levererar läkemedlet där det ska göra nytta.

Martina klargör att mycket av den hör utvecklingen görs i samarbete mellan läkemedelsindustrin, som Astra Zeneca, och forskarna.

Mar tinas resa till finalen i Forskar Grand Prix har gått genom flera deltävlingar som har vaskat fram de fem bästa.

– Tack vare coachning från en retorikexpert har jag vässat min förmåga att presentera forskning. Det har också gett mig nya idéer som gör mig till en bättre forskare.

Ny Saco-ordförande vill bygga ett smartare Sverige

Sacos kongress har enhälligt valt Sofia Rydgren Stale till ny ordförande efter Göran Arrius. Hon lämnar sitt uppdrag som ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Jag är väldigt glad över det förtroende jag fått och går in i uppdraget med både stolthet och ödmjukhet, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon betonar att akademikernas roll är avgörande för samhällsutvecklingen.

– Jag drivs av viljan att stärka akademikernas roll i att utveckla Sverige, för ett hållbart och mer kunskapsbaserat samhälle.

Under kongressen antogs ett nytt samhällspolitiskt program med målet att bygga ett smartare, star-

kare och mer demokratiskt Sverige. Rydgren

Stale framhåller vikten av att värdera kunskap: – Utbildning och forskning är investeringar i hela vårt samhälles framtid. Professionell kunskap måste tas till vara – det gynnar oss alla Kongressen utsåg Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, till förste vice ordförande och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, till andre vice ordförande.

Sverige satsar på att locka internationella forskare

Regeringen avsätter 25 miljoner kronor 2025 för att rekrytera framstående gästforskare från länder utanför Europa. Bakgrunden är att forskningens frihet hotas i flera delar av världen, vilket får många forskare att söka nya miljöer. Sverige vill erbjuda ett öppet forskningsklimat där idéer kan växa fritt – både av principiella skäl och för att stärka landets konkurrenskraft och excellens.

Life science behöver naturvetare med digital spets

Biologi möter AI – och Sverige har chansen att ta ledartröjan. Datadriven life science, DDLS, förändrar forskningen i grunden när algoritmer analyserar prover snabbare än ögat. Efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens har ökat med 228 procent på tio år, med fokus på programmering,

automatisering och AI, enligt en rapport från Naturvetarna.

– De som kan kombinera biologisk förståelse med digital kompetens blir extremt eftertraktade, säger Tobias Nilsson, analytiker på Naturvetarna. För att behålla spetskompetens krävs trygghet, utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga villkor.

Danmark och Storbritannien satsar miljarder på detta.

– Sverige har ett strategiskt fönster att ta täten, men då behövs riktade politiska initiativ, säger Petra Malm Danielson, avdelningschef marknad och samhällspolitisk påverkan. L äs rapporten på naturvetarna.se

NIKITA ZEILOTH

FOTO: SACO

Tobias Nilsson

DUELLEN

Bör

skatten höjas på kött och socker?

Är matskatteväxling vägen framåt för att styra människor att äta mer hälsosamt och samtidigt rädda miljön? En Chalmersforskare menar att det är rätt väg att gå, medan LRF säger nej.

Jörgen Larsson, docent och styrmedelsforskare, Chalmers tekniska högskola

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF

1. Ditt främsta skäl till att skatten ska höjas på kött och söta läskedrycker?

2. Hur ser du på rådet att äta mindre kött och socker och mer fullkorn, frukt och grönt?

3. Hur skulle Sveriges bönder påverkas av en sådan omställning?

4. Vad skulle behöva göras för att få med Sveriges bönder på den resan?

Ohälsosamma matvanor tillsammans med ett högt BMI utgör den största riskfaktorn för förtida död och sjukdom i Sverige. Övervikt och obesitas ökar dessutom snabbt, särskilt bland barn, samtidigt som intaget av frukt och grönsaker minskar. Det är väl etablerat i forskningen att priset i hög grad styr människors val av livsmedel.

Enligt mina kollegor, som är specialister på matvanors effekter på hälsa och miljö, ligger slutsatserna från EAT Lancet väl i linje med den aktuella vetenskapen om vad som krävs för att uppnå ett hållbart matsystem på lång sikt. Maten står för omkring en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, där nötkött är ett av de livsmedel som har högst klimatpåverkan.

En punktskatt på 30 kr/kg nötkött beräknas minska konsumtionen med omkring en femtedel, vilket motsvarar den köttkonsumtion svenskarna hade i slutet på 1990-talet. Hur försäljningen av svenskt nötkött i skulle påverkas beror även på hur importandelen utvecklas. Den procentuella prishöjningen bli något lägre för mer hållbart producerat kött, såsom svenskt, än för billigare importerat kött.

Att kombinera åtgärder som minskar nötköttskonsumtionen och ökar marknadsandelen för svenskt kött. I det paketet kan ingå breda informationsinsatser och förstärkt ursprungsmärkning. Höjda betesbidrag och stöd för ökad vegetabilieproduktion skulle också gynna svensk produktion. Allt detta förutsätter nära samverkan mellan branschens aktörer och experter.

Förslaget om 6 procent moms på mat från 1 april 2026 är bra och bör inte ändras igen. Momsen på livsmedel bör vara enhetlig och låg.

EAT Lancets förslag är extremt långtgående och ligger mycket långt ifrån konsumenternas preferens för en blandad kost. Dessutom är referenskosten i EAT Lancet inte tillräckligt näringsrik utan förutsätter kosttillskott vars hälso-, miljö- och klimateffekter inte är klarlagda.

Det skulle bli mycket svårt att bedriva jordbruk i skogs- och mellanbygder samt norra Sverige där odlingen domineras av vallgrödor för foder till produktion av mjölk, nötkött och fårkött. Enligt en norsk forskarstudie bedöms 30 procent av jordbruksmarken blir överflödig med den här kosten. Svenskarna vill ha öppna jordbrukslandskap men de grödor som skulle ersätta foderväxter går inte att odla i större omfattning i stora delar av landet. Det skulle innebära en kraftigt försämrad livsmedelsberedskap.

Sveriges bönder kommer alltid att ha konsumenternas faktiska konsumtion för ögonen, inte en önskad konsumtion enligt olika debattörer. Om vi tappar fokus på marknaden och börjar producera för en önskad marknad så är risken uppenbar att den faktiska konsumtionen i Sverige i ökad grad kommer att tillgodoses via import. Och det vore att backa in i framtiden.

Marta tar tåget över sundet

Med dansk lön och svenska priser får

Marta Ramos det bästa från två världar.

Som disputerad inom life science forskar hon i Köpenhamn och bor i Malmö. Men det kan vara lite snåriga regler kring skatter och pension.

TEXT: Palle Liljebäck

Häng med Marta under en dag

FOTO: Anders Roos 07.00

Cyklar till tågstationen i Malmö och är framme i Köpenhamn efter en 35 minuter lång tågresa. Därifrån cyklar hon några kilometer till labbet på Lundbeck.

09.00

Dagens första möte med projektgruppen, där man har en diskussion om hur experimenten med de olika antikropparna har gått, och vilka som är värda att gå vidare med.

11.00

Studerar hjärnor hos möss i mikroskop. Syftet är både att lära sig mer om hjärnan och för att få svar på vilka antikroppar som har effekt mot Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.

11.30

Lunchen intas med kollegor på företagets lunchrestaurang. I vanlig ordning serveras en smaklig buffé, som alla anställda erbjuds till en kostnad av 300 kronor per månad.

13.30

Möte med tekniker om vilka experiment som ska göras på labb, kopplat till behov av support.

15.00

Är med på ett seminarium om hur antikroppar kan påverka och bota hjärnans olika sjukdomar. En bra chans till kompetensutveckling.

Marta Ramos

Yrke: Forskare på det danska läkemedelsföretaget Lundbeck.

Utbildning: Grundutbildning i Leon, Spanien. PhD i neurovetenskap, Lunds universitet.

Läser nu: Intermezzo av den irländska författaren Sally Rooney.

Gillar med Skandinavien: Respektfulla och vänliga människor, bra arbetsmiljö. Fina cykelvägar.

16.30

Tar tåget hem till Malmö och passar på att jobba under resan. Under en arbetsvecka uppgår arbetstiden till 37 timmar.

18.00

Kvällen ägnas åt träning: löpning, gym eller klättring. Tv går bort till förmån för böcker och att umgås med vänner.

et var Sveriges goda rykte inom forskning som fick

Marta Ramos att lämna Spanien för Lund. Studierna tycker hon var toppen, men som nybakad PhD sökte hon sig till Danmark och fick napp direkt. – Jag ville arbeta med neurovetenskap inom industrin, vilket mina doktorandstudier var inriktade på. Det gjorde att jag fick jobb på ett bioteknikbolag utanför Köpenhamn. Under de två åren byggde jag upp ett nätverk som jag senare hade nytta av.

HJÄRNAN I FOKUS

När hon blev erbjuden anställning som forskare på det större läkeme-

delsföretaget Lundbeck tackade hon ja direkt.

– Här jobbar jag med läkemedelsutveckling i tidiga skeden. Det handlar om stora molekyler – antikroppar – som används i behandlingen av Parkinson, epilepsi och andra neurologiska sjukdomar.

Hjärnan är i fokus på Lundbeck som har en lång tradition av att utveckla och producera läkemedel vid depression och andra psykiska sjukdomar.

– När jag kom hit för ett år sedan hade jag inte så mycket kunskap om att ta fram läkemedel som behandlar hjärnan. Men jag har lärt mig, säger hon lutad över ett mikroskop i studier av hjärnan hos en mus.

Jag ville arbeta med neurovetenskap inom industrin, vilket mina doktorandstudier var inriktade på.”

ANTIKROPPAR

I FAS 3

Två av de molekyler hon jobbar med har gått till fas 3 i kliniska studier. Den ena är inriktad på MSA, Multipel system atrofi, en sjukdom som är besläktad med Parkinson. Den andra har fokus på epilepsi. – Jag jobbar också i andra projekt, där vi inte har kommit lika långt, vilka dessa är kan dock inte avslöjas. Marta stortrivs i den platta organisationen, som i jämförelse

På Lundbeck jobbar Marta Ramos med läkemedelsutveckling i tidiga skeden.

med Spanien är mindre hierarkisk. Arbetstempot är högt uppskruvat, där Marta ingår i flera projekt.

– Det är korta kontaktvägar mellan kollegor på olika nivåer och det är en lättsam och respektfull stämning mellan forskarna, som alla är disputerade. Jag trivs verkligen i den akademiska miljön, där det ofta är nära till skrattet.

VIKTIGT MED AW

Det finns också en AW-kultur som cheferna uppmuntrar. På Martas förra arbetsplats bjöd arbetsgivaren på öl och vin. Här får man betala själv när kollegorna träffas på företagets egen pub i huset, där det också finns gym och bouleplan.

– Det finns en förväntan på att

man ska delta på AW och jag gillar det. Ett bra tillfälle att lära känna varandra och bygga laget.

BÄSTA FRÅN TVÅ VÄRLDAR

När det kommer till löner så kan Marta bekräfta att de är högre i Danmark än i Sverige. Det gäller även nominellt, och ovanpå det kommer valutaeffekter då värdet på en dansk krona närmar sig 1.50 svenska kronor.

– Det kan vara svårt att jämföra löner mellan länderna, bland annat för att det skiljer sig åt när det kommer till pensionsinbetalningar. Min arbetsgivare betalar in 10 procent i tjänstepension, medan andra nöjer sig med 5 procent.

Det är dyrare att leva i Danmark

än i Sverige. Det bidrar till att Marta bor kvar i Malmö och pendlar över sundet varje dag. Hon har också kvar vännerna där.

– Det funkar oftast bra om tågen inte är försenade eller inställda.

Var betalar du i skatt?

– Eftersom jag är på kontoret minst fyra dagar i veckan betalar jag skatt i Danmark, med en lägre skattesats än vad danskarna själva har. Den förmånen har jag som utländsk forskare.

Det är inte lika positivt på andra danska företag. Novo Nordisk har varslat 5 000 anställda om uppsägning, vilket kan komma att påverka arbetsmarknaden för life science inom hela regionen.

Två av de molekyler Marta Ramos jobbar med har gått till fas 3 i kliniska studier.

Hur använder ni AI i undervisningen?

Ewa Ehrenborg,

professor och vicerektor för utbildning, Karolinska institutet

AI kan användas som hjälpmedel för inlärning, men studenterna ska göra arbetet på egen hand och stå för de uppgifter som lämnas in. Och det ska ske på ett ansvarsfullt sätt. På vår hemsida finns råd och rekommendationer för studenter som vill använda AI i sina studier.

Finns det några röda linjer?

Läraren bestämmer om AI får användas alls eller mer restriktivt. Det är viktigt att studenten alltid kontrollerar vad som gäller för den specifika kursen eller uppgiften. AI får inte användas för att generera en hel text eller stora delar av en text. Läraren måste alltid kunna bedöma studenternas kunskaper. Många lärare vill att studenterna redogör för vilka AI-verktyg som använts och hur.

Eva Svedmark,

föreståndare för universitetspedagogik,

Vi har en stor variation och bredd i hur generativ AI används inom undervisning. Utbildningarna har ett prövande och akademiskt förhållningssätt till AI, där vi hela tiden utforskar hur undervisning, lärande och kunskapsutveckling påverkas. När det gäller examinationer förs diskussioner om hur generativ AI påverkar bedömning och examinationsformer. Det finns inga enkla svar, utan det är ett lärande som pågår och som behöver anpassas löpande.

Finns det några röda linjer?

Vi utgår vi från vår digitaliseringsstrategi, där generativ AI ingår som en del. Våra fakulteter bedriver dessutom egen utveckling med rekommendationer och riktlinjer för generativ AI. Nu jobbar vi med att ta fram en gemensam policy för AI i all undervisning.

Pär Forslund,

prorektor med ansvar för utbildning vid SLU

Det är en komplex fråga och vi jobbar på att skapa en gemensam strategi för hur lärare och studenter ska använda AI. Tyngdpunkten ligger på att diskutera och visa våra studenter vad det innebär att arbeta etiskt med AI och hur de kan använda den för sin framtida utveckling. Våra seminarier och workshops hjälper lärare att utforma kurser utifrån lärandemål, relationen mellan lärare och student, liksom bedömningar som främjar autentiskt och ansvarsfullt lärande. Lärande är i centrum och inte AI i sig.

Finns det några röda linjer? Att fokusera på disciplinära åtgärder är inte effektivt om man vill utveckla etisk AI-användning hos våra studenter. Vi är tydliga med när användning av AI är olämplig. På så sätt vill vi undvika misstag som skulle kunna leda till anmälningar till disciplinnämnden.

Kommunsamarbete läggs ner – personalen i kläm

Framgångarna med samarbetet mellan tre kommuner på Södertörn upphör. För att säkerställa kvaliteten jobbar nu Naturvetarna för att personalen följer med när kommunerna själva tar över tillsynen.

Efter arton framgångsrika år med Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund läggs det ner den 1 juli 2026.

– Det är jättetrist då vi har ett fungerande samarbete där vi har blivit mer professionella och dubblerat antalet anställda till 50 personer sedan start, säger Margareta Jonsson, lokalfacklig företrädare för Naturvetarna.

BRINNER I KNUTARNA

Processen har gått undan, där politikerna har fattat beslutet, som personalen fick besked om i maj 2025.

– Tidigt i processen framförde vi att frågan borde ha utretts i samråd. Med bara sju månader kvar till övergången återstår många frågetecken om hur kommunerna ska driva verksamheten. Och nu börjar det brinna i knutarna, säger Jacob Holmberg, rådgivare och förhandlare på Naturvetarna.

Nu finns en oro för att verksamheten kommer att drabbas som en följd av kompetensflykt.

– Personalen pendlar mellan hopp och förtvivlan och

flera har redan lämnat, vilket delvis täcks upp av konsulter. Från fackligt håll vill vi att personalen följer med in i den nya organisationen. Det borde ligga i allas intressen, säger Margareta Jonsson.

SAMHÄLLSKRITISK

VERKSAMHET

Den uppfattningen delas av Jacob Holmberg. – Naturvetarnas viktigaste medskick är att personalen från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund följer med för att säkerställa kontinuitet och fortsatt kvalitet. Det skulle innebära att man får kompetent och erfaren personal som kan arbeta självständigt från dag ett.

Han påminner om att det handlar om myndighetsutövning med krav på service och tillgänglighet, enligt lag.

– Vi är oroliga för att både näringsidkare och kommuninvånare kan drabbas. Det gäller till exempel hamnen i Nynäshamn. Det är samhällskritisk verksamhet som efterfrågar kvalificerad kompetens hos inspektörerna, säger Margareta Jonsson.

Hallådär!

Kan ett kollektivavtal skydda mot trakasserier?

Ett unikt kollektivavtal för att förebygga och åtgärda trakasserier på jobbet har träffats mellan Göteborgs stad och Naturvetarföreningen, som Rose-Marie Landin Nilsen är ordförande för.

– Ja, vi hoppas och tror det när avtalet börjar gälla den 1 april 2026. Tanken är att ingen ska behöva utstå kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Är det ett problem i dag?

– Ja, en medarbetarundersökning visar att 8 procent av stadens 55 000 medarbetare någon gång har blivit utsatt . Det innebär ett personligt lidande, som leder till fler sjukskrivningar och sämre prestation. Det skapar incitament för arbetsgivaren att jobba för en bättre arbetsmiljö.

Hur har processen gått till?

– Fackförbunden inom staden väckte frågan som mottogs positivt av både politiker och arbetsgivare. Vi har haft en god dialog som har utmynnat i att staden avsätter tid och resurser i budgeten för att leva upp till av talet.

Vad innebär det konkret?

– Fokus ligger på det förebyggande arbetet där chefer ska utbildas och det ska ingå i introduktionen för nyanställda. Frågan ska också tas upp på arbetsplatsträffar och hållas levande i det dagliga arbetet.

Om skadan ändå sker och någon blir utsatt? – Inom fem dagar ef ter att anmälan är gjord ska chef återkoppla till medarbetare. Lika viktigt som att agera skyndsamt är objektiviteten. Detta då HR från den egna förvaltningen inte alltid upplevs som objektiv, och då finns möjligheten att få stöd från annan för valtning eller företagshälsovården.

Kan det här inspirera andra?

– Jag hoppas att det kan öppna dörren för fler att göra samma sak. Det fina är att båda parter vinner på en bättre arbetsmiljö utan kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Har klimakteriet påverkat din arbetsinsats?

Ingen talar om det, men så många som sju av tio kvinnor drabbas på ett sätt som nedsätter deras prestation på jobbet. Nu undrar vi om du har påverkats och om det har gjorts några anpassningar på din arbetsplats?

Du kan också kommentera: naturvetarna@redaktion.se

Klimakteriet slår hårt mot Annika – global standard kan ge bättre stöd

Annika 50 år är en av dem har nedsatt arbetsförmåga som en följd av svåra besvär i klimakteriet. Hennes arbetsgivare har gjort vissa anpassningar, och nu kan kraven skärpas tack vare en ny global standard.

Vissa glider igenom klimakteriet ganska obehindrat, medan andra har påtagliga besvär som påverkar arbete och vardag. Naturvetaren Annika – som egentligen heter något annat – är en av dem. Hon är långt ifrån ensam, runt 70 procent av alla kvinnor är i samma sits.

– Jättebra att ni tar upp frågan som behöver få ökad synlighet. Och nu börjar det hända saker, bland annat har Socialstyrelsen gett ut nya riktlinjer som kan göra att kunskapen om klimakteriet kan öka inom sjukvården.

SÄMRE LÖNEUTVECKLING

Besvären är inte att leka med och handlar om sömnsvårigheter, svettningar, yrsel, urinläckage och hjärtklappning för att nämna några. Det gör att Annika inte kan prestera på jobbet på samma sätt som tidigare, vilket speglas i lönekuvertet.

För att få klarhet i vilket an-

” Tanken är att skapa en arbetsmiljö som är mer inkluderande och stödjande. Förhoppningsvis kan det förbättra situationen för oss som drabbas.”

svar arbetsgivaren har ringde hon Naturvetarna.

– Jag kände mig styrkt av att få veta att arbetsgivaren har ett ansvar för att göra anpassningar. Själv har jag möjlighet att jobba hemma, vilket är en stor hjälp. Men mer kan göras, som att det finns vilrum med fläktar, liksom att ta hänsyn till klimakteriet i lönesättningen.

INKLUDERANDE OCH STÖDJANDE Det vinner även arbetsgivaren på genom bättre prestationer och färre sjukskrivningar. Nu kan kraven på arbetsgivaren komma att öka. En global stan-

dard kring menstruation och klimakteriet är på gång.

– Tanken är att skapa en arbetsmiljö som är mer inkluderande och stödjande. Förhoppningsvis kan det förbättra situationen för oss som drabbas, säger Annika.

Hittills har hon fått begränsad hjälp i de kontakter hon har haft med sjukvården i en mellansvensk stad. ”Jag kan inget om detta”, sa en läkare och hänvisade till gynekologen. En anledning till det kan vara att klimakteriebesvär inte klassas som en sjukdom.

Allt handlar om hormoner, där balansen rubbas när mensen upphör.

– Jag har testat att ta östrogen, där det gäller att hitta rätt nivå. Det tillsammans med läkemedel har hjälpt mig lite. Mindfulness och fysisk aktivitet kan också mildra symtomen, säger Annika.

5tips

1.

Så lyfter vi naturvetare i samhället

2.

Rättvisa löner och schyssta villkor

3.

Personlig rådgivning som höjer din lön

Så gör

facket skillnad för dig

Genom opinionsbildning och politisk påverkan jobbar vi för att förbättra dina villkor på ett mer övergripande sätt. Det kan handla om allt från forskningens villkor och att lyfta betydelsen av naturvetenskaplig kompetens i samhället till att motverka hat och hot i utsatta yrken.

4. 5.

När du vill komma vidare i karriären

Löner och villkor, men också föräldralön och kompetensutveckling, förhandlar Naturvetarna fram i kollektivavtal med arbetsgivarna. Det är också facket som ser till att vi har tjänstepension, som gör skillnaden mellan guldkant och att vända på slantarna som pensionär. Om du skulle bli uppsagd står våra arbetsrättsliga experter, som kan din bransch, på din sida.

Trygg genom hela arbetslivet

Som medlem får du argumenten som gör att du kan höja din lön. Du har rätt till personlig lönerådgivning, skräddarsydd för dig. Vår lönestatistik ger vägledning, men det är dina prestationer och din kompetens som ska värderas.

När du kör fast i karriären och vill komma vidare tar du hjälp av våra karriärrådgivare. Utifrån din situation, önskemål och kompetens visar vi på möjliga vägar framåt. Vi hjälper dig att vässa både ditt cv och din intervjuteknik, liksom din LinkedIn-profil.

Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och ger dig upp till 80 procent av tidigare lön om du blir arbetslös. Du får fina rabatter på andra försäkringar, som är ett tillval. Dessa gäller bland annat för hem, olycksfall och juridisk hjälp i privatlivet. Missa inte heller rabatten som ges vid banklån, värd mycket för den som ska köpa bostad.

Naturvetarna växer och mår bra

Forskare vanligaste titeln

Växer snabbt

Under årets tre första kvartal ökade antalet medlemmar i Naturvetarna med 2,4 procent. Den största procentuella tillväxten står studenter och doktorander för.

6 014

Universiteten i topp

SLU, Karolinska institutet och Astra Zeneca toppar listan över antal medlemmar per arbetsgivare. De flesta jobbar inom privat sektor, följt av staten. Kommuner och regioner ligger hack i häl med 6 014 medlemmar som är anställda där.

Roligt att vi växer och lyckas samla allt fler akademiker i Naturvetarna. Det gör oss starkare i förhandlingar och ökar vårt genomslag för frågor som är viktiga för naturvetare i samhället." 64% 2,4%

Den vanligaste titeln bland Naturvetarnas medlemmar är forskare, följt av handläggare, dietist, biomedicinsk analytiker och projektledare. Längre ner på listan hittar vi bland annat kemist, miljöoch hälsoskyddsinspektör och djursjukskötare.

36 337

Så många medlemmar hade Naturvetarna i oktober 2025

Patriq Fagerstedt, ordförande, Naturvetarna

Kvinnorna dominerar

Andelen kvinnor i Naturvetarna uppgår till 64 procent. Det speglar kvinnodominansen på landets alla universitet och högskolor som är 61 procent.

Jobbar för högre lön och bättre villkor

1 213

1 213 medlemmar i Naturvetarna har ett förtroendeuppdrag som lokal facklig företrädare eller skyddsombud. De har viktiga roller på arbetsplatserna när det kommer till lön, villkor och arbetsmiljö, som regleras i kollektivavtal på din arbetsplats.

TEXT:PALLE LILJEBÄCK

Forskningen pressas från flera håll

I globala förhandlingar om plast och klimat får vetenskapen allt mindre utrymme, samtidigt som desinformation från USA sprider tvivel över Atlanten. Hälsa och miljö blir förlorare när fakta trängs undan av politik och propaganda.

TEXT: Palle Liljebäck

Ny chans till plastavtal 2026

FN:s förhandlingar om ett globalt plastavtal föll på mållinjen i Genève 2025. Målet var ett juridiskt bindande avtal för hela plastcykelnproduktion, återvinning och avfallshantering. Men länderna kunde inte enas om regler. EU och små östater ville ha hårda krav, medan USA, Kina och Gulfstaterna förespråkade frivilliga åtgärder. Förhandlingarna fortsätter under 2026.

Panel för kemikalier ger råd

För kemikalier togs det fram en vetenskaplig panel, motsvarande IPCC för klimatet. På det senaste mötet lyckades medlemsländerna enas om övergripande ramar för panelen, även om vissa saker kvarstår. Panelen kommer sammanställa kunskapsläget och ge råd till medlemsländer, men det finns inget krav på att länderna ska följa panelens råd.

tt fakta och vetenskap väger lätt blev tydligt på det globala mötet om plaster i FN:s regi i Geneve i augusti 2025. Bakgrunden är att stora mängder mikroplaster hamnar i haven och hotar vår hälsa. Efter långa förhandlingar och hopp om ett nytt avtal med hela plastcykeln i fokus föll man på mållinjen.

– Det var förstås frustrerande att man inte kom överens. Fossil- och plastindustrin med Ryssland och Saudiarabien i täten satte käppar i hjulen för ett nytt avtal, säger

Industrins företrädare skrämmer forskarna till tystnad när globala avtal om till exempel användningen av plast ska fattas.

Bethanie Carney Almroth, plastforskare och professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.

ORÄTTVIS SPELPLAN

Hon förklarar att spelplanen inte är rättvis, där de rika länderna har många förhandlare och experter på plats.

– Industrin har ofta en egen agenda och sprider vilseledande information utan grund i vetenskapen.

Som en av många forskare på plats försöker hon motverka desinformation och ge en bild av det aktuella kunskapsläget, men ofta sitter de längst bak i rummet och blir ibland utestängda från möten.

– Stater med en stark olje- och plastindustri kämpar för att underminera vetenskapen. Industrin gör sina egna rapporter och betalar forskare för att komma till slutsatser som passar den.

Bethanie Carney Almroth FOTO: JOHAN WINGBORG

UTSTÅR HAT OCH HOT

Att vara oberoende forskare är inte riskfritt.

– Industrins företrädare angriper forskare och försöker skrämma oss till tystnad. Jag har blivit utskälld och anklagad för vilseledande rapporter och bilder av min skärm har tagits i hemlighet.

Bethanie själv har aldrig blivit hotad men hon känner flera forskare som har blivit det. Hon går aldrig själv på möten av rädsla för att bli angripen.

– Det visar att det vi gör är viktigt. Lyckligtvis står vi inte ensamma, utan vi får stöd från många länder.

Marlene Ågerstrand, ekotoxikolog vid Stockholms universitet, har liknande erfarenheter. Hon har sammanfattat forskning till FN-förhandlingarna om den nya vetenskapliga panelen för kemikalier.

– Industrin med sin starka lobbying lyckas förhala och vattna ur förbud av farliga kemikalier som PFAS. Det gäller även på EU-nivå där besluten om kemikalier tas.

KEMIKALIEINDUSTRIN PRESSAR

Hon förklarar att vetenskapen ska samspela med politiska och ekonomiska intressen, men att det har skett en slagsida till vetenskapens nackdel.

– Länder med starka intressen i olja och kemikalier motsätter sig alla förändringar. De har också

”Om man aldrig får till ett avtal är det läge att ändra på principen om att konsensus ska gälla.”

stora delegationer som kan driva sina frågor på ett framgångsrikt sätt.

En anledning till trögheten i besluten är att det i normalfallet krävs konsensus – att alla är överens för att komma till beslut.

– Om man aldrig får till ett avtal är det läge att ändra på principen om att konsensus ska gälla. Annars riskerar vi att få svaga avtal som är lätta att kringgå, vilket gör att de spelar ut sin roll.

För Marlene är det viktigt att som forskare kunna vara med på globala möten av det här slaget. Men det är inget hon kan ta för givet.

– Tidigare har vi inte kunnat delta som oberoende forskare, utan måste vara knutna till någon NGO – miljöorganisation eller liknande. Men då uppfattas man som aktivist och tas inte på allvar.

Efter hårda påtryckningar har en ändring skett och forskare från Stockholms universitet får vara på plats som forskare i eget namn.

– Det är en framgång. På ett möte där vetenskap diskuteras måste forskare vara på plats, säger hon på sitt självklara sätt. Det handlar om att kunna påverka besluten och skapa förändring.

DET FINNS LJUSGLIMTAR

Mycket står på spel i ett läge där användningen av kemikalier per person ökar i samhället.

– Det är kopplat till förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kostnaderna för att sanera mark förorenad av PFAS räknas i mångmiljardbelopp.

Men allt är inte nattsvart.

– En ljusglimt är att många investerare inte går in i projekt som kan skada varumärket. Jag sätter också mitt hopp till hållbara innovationer, som kan få en skjuts framåt genom lagstiftning.

Vi glider över på klimatfrågan där FN:s klimatpanel IPCC lägger den vetenskapliga grunden inför klimatförhandlingarna. Forskaren Markku Rummukainen har tidigare representerat Sverige i panelens arbetsgrupper.

Marlene Ågerstrand

Fastlåst läge i klimatförhandlingarna

Klimatmötet COP30 i Belém blev inte den framgång som många hade hoppats på. Tvärtom fattades inte de beslut som krävs för att undvika att världen går mot en uppvärmning på tre grader.

Efter att oljeländerna satte sig på tvären lyckades inte länderna enas om att fasa ut fossila bränslen eller konkreta mål för att minska utsläppen.

Något beslut om att finansiera klimatanpassningar till utsatta länder blev det inte heller. Ett litet ljus mörkret är ändå att en mekanism för rättvis omställning, som bland avser att stärka internationellt samarbete, ska införas.

Skydd av biologisk mångfald dröjer

Efter COP15:s ramavtal i Montreal 2022 har världens länder fortsatt förhandla om konkreta åtgärder för att skydda biologisk mångfald. Under 2025 har framstegen varit begränsade. Oenighet råder kring finansiering, urfolks rättigheter och hur målen ska följas upp. Trots ambitionen att skydda 30 procent av jordens yta till 2030 saknas ännu bindande mekanismer. Nästa toppmöte planeras till 2026.

– Det är en gedigen process där forskare gör en genomgång av kunskapsläget i hela världen och vars arbete granskas av andra forskare.

SKAPAR EGNA NARRATIV

I panelen förde Markku Sveriges talan, där vetenskapen väger tungt. Deras arbete ligger som grund för klimatförhandlingar, som det i Paris 2015.

– Att utgå från vetenskapen är centralt i FN:s klimatförhandlingar. Det ställer de flesta länder upp på. Fram till i år var också USA med på tåget och bidrog, men som nu har lämnat walkover.

Markku förklarar att Trumps administration redan har gjort sina egna rapporter och försöker skapa en egen berättelse – ett narrativ – om klimatet. De rapporterna har dock dissats av forskarvärlden.

– Att vetenskapen är under attack i främst USA är oroande, men IPCC:s arbete är gediget och går inte att vifta bort på sakliga grunder.

Världen är i dag på väg mot närmare tre graders uppvärmning. – 1,5 grader verkar vi ha missat, men tvågradersmålet kan nås om mer görs snabbare. Många länder höjer ambitionen, däribland Kina, och gör stora investeringar i förnybar energi.

Även Sverige tappar fart i den gröna omställningen.

– Den nuvarande regeringen för en klimatpolitik som inte alltid är grundad i vetenskapen. Det kan göra att vi missar klimatmålen för 2030, men även på längre sikt.

POLITIKERNA LJUGER

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, följer klimatpolitiken och granskar vad politikerna säger och vad de gör.

– Där finns ett gap och inte sällan förekommer lögner. Det gäller till exempel det klimatpolitiska ramverket som partierna var överens om. Nu i efterhand låtsas vissa inte om det.

Han menar att regeringen dessutom dribblar med siffrorna.

– Ministrar ger sken av att miljöbudgeten ökar och utsläppen minskar, fast det för båda är tvärtom. Och när experterna påpekar att det inte stämmer så håller de fast vid felen.

Han ser också ett problem i att politiker från höger till vänster klär klimapolitiken i säck och aska utan att prata om fördelarna, som att gröna innovationer kan skapa jobb och tillväxt.

– Det skulle vara ärligare att ge hela bilden, särskilt som forskning visar att Sveriges ekonomi gynnas av övergången till ett hållbart samhälle.

KLARAT KRISER FÖRR

Mikael målar upp en ganska dyster bild av klimatpolitiken i Sverige, men är ändå optimist.

– Jag hoppas att det svänger och att folk kommer till insikt. Vi har klarat globala miljökriser förr, som uttunningen av ozonskiktet. Det kan hända igen. Parisavtalet inger också hopp, utan det hade utsläppen varit större än de är i dag. Hur kommer vi dit?

– Genom att stärka klimatpolitiken. Vi forskare måste säga som det är, granska och avslöja. Annars blir det lätt för populister att komma undan.

Mikael är inte rädd för att sticka ut hakan i debatten, men det har sitt pris.

– Jag blir inte sällan utsatt för trakasseriere i sociala medier. När jag tidigare uttalade mig i frågor om fiske och varg blev jag till och med mordhotad. Men det är främst unga och kvinnliga forskare som drabbas.

KAN SPRIDAS HIT

Martin Bergö, prorektor och professor i molekylär medicin på Karolinska institutet, KI, har också blivit utsatt i sin roll som forskare.

– Hat och hot är rätt vanligt inom akademin och eskalerade under pandemin. Jag har själv blivit hotad i min yrkesroll.

Lika ofta är det idéer och fakta som angrips, särskilt i sociala medier där desinformation och konspirationsteorier frodas. Till exempel går det rykten om att forskarna är i maskopi med industrin.

Markku Rummukainen

Mikael Karlsson

FOTO: JOHAN

Hur ska man komma åt det?

– Vi måste vara synliga på alla plattformar och våga ta diskussionen. Det handlar om att bygga förtroende och vara tydliga med vad vi vet och inte vet. Samarbeten med industrin är hårt reglerade och vi är transparenta.

I ljuset av det som sker i USA där forskningen ifrågasätts och nedmonteras av politikerna är Martin oroad för att det kan sprida sig till Sverige.

– Se hur snabbt det gick i USA. Vi tror gärna att vi är resistenta, men en svensk Trump skulle ställa till med stor skada. Vår fria forskning är skyddad i grundlagen, men det är inte utbildning.

NEDLAGDA SAMARBETEN

Han påminner om att Sveriges regering var först med att skära ner forskningen om HIV i bland annat Afrika. Finansieringen upphörde mitt under ansökningstiden.

– Det är olyckligt och berör även Sverige. Men mest riskerar kvinnor, tonårsflickor, gravdia och nyfödda i låg- och medelinkomstländer. Smittspridning av HIV kan öka när finansiering och program bromsas eller pausas då förebyggande insatser och behandling avbryts.

Att forskning politiseras är inget nytt. Redan på Stalins tid tog man bort forskning som inte passade

den kommunistiska ideologin. Nu ser historien ut att upprepa sig. – Attacken mot vetenskap och den fria forskningen som nu sker i USA är allvarlig. Det ger till exempel vaccinmotståndarna luft under vingarna påhejade av hälsoministern. Effekterna av det ser vi redan nu med ökande fall av mässling.

Trump ser också forskningssamarbeten med andra länder som ett hot, vilket påverkar KI, främst inom global hälsa.

– Forskarna i USA har blivit rädda och vågar inte uttala sig. I ansökningar är ord som samarbeten, klimat, inkludering och genus bannlysta, säger Martin Bergö.

CIRKUS TRUMP

Han får medhåll av en svensk forskare som jobbar på University of California.

– Vi har fått pengar för ett år till, men det kan ändras över en natt. Varje dag med Trump är en cirkus, säger Maria Ekstrand som forskar om hiv och HPV bland kvinnor i Indien.

De sjukdomarna i kombination är rätt vanliga där, vilket är förknippat med stigma.

– Det innebär att det kan vara svårt att ta sin medicin varje dag. Många kvinnor i Indien har inget privatliv, där familjer lever nära varandra. Nu un-

dersöker vi hur stigmat påverkar behandlingen och hur man kan hitta lösningar.

När hon beskriver villkoren för forskningen i USA blir hotet mot forskningen påtagligt.

– Många projekt inom den medicinska forskningen har avslutats, det gäller också pågående kliniska studier. Vid sidan av vaccinforskning har till exempel projekt med ord som ”mångfald i tarmfloran” lagts ner.

FORSKARE FLYR

Den största finansiären av medicinsk forskning är National Institutets of Health som har drabbats hårt av nedskärningar sedan Trump tillträdde som president. Det har fått till följd att universitet i hela USA har förlorat många miljarder dollar i anslag.

– Det gäller särskilt universitet som inte ställer upp på Trumps politiska styrning av forskningen. När det kommer till vacciner har de riktiga experterna bytts ut mot sådana som är lojala med hälsoministern.

En nedmonterad forskning kan leda till braindrain, vilket oroar Maria.

– Forskare sägs upp och flyr landet med följd att USA förlorar sin status som forskningsnation.

Men det finns motkrafter. 3 000 forskare och läkare har gått samman för att protestera. Dessutom samarbetar Kalifornien nu med andra stater för att stoppa desinformationen och stärka vetenskapen.

Maria Ekstrand

Martin Bergö

Viktor mäter stålning

inför rivningen av Barsebäck

Efter två månader på Barsebäck kärnkraftverk har Viktor Lehmann klivit rakt in i ett av Sveriges mest unika naturvetarkarriärer. Som radiofysiker är han med och mäter strålningen i anläggningens rum inför avveckling.

Från exjobb till radiofysiker

Exjobbet var vägen in till kärnkraftverket i Barsebäck för sjukhusfysikern från Lunds universitet. Efter inspiration från en tidigare student, som senare blev kollega, sökte han sig vidare till radiof ysiken på Barsebäck. Sedan några månader tillbaka är han nu en del av teamet som arbetar med att förbereda anläggningen för rivning.

Ingen plats för stress

Enligt Viktor präglas Barsebäck av en lugn arbetsmiljö där säkerhetskulturen är stark. Stress undviks medvetet – både för att skydda personalen och för att arbetet kräver koncentration. Samtidigt är sammanhållningen god med kortspel på rasterna och en avslappnad stämning.

Mätresultat från fält och labb

I grunden handlar arbetet om att systematiskt mäta radioaktiviteten i rummen där personal tidigare arbetat och där teknisk utrustning fortfarande finns kvar. Mätresultaten ligger till grund för vilka delar som kan rivas, och på vilket sätt. Arbetsdagarna växlar mellan fältarbete i anläggningen och analys i labbmiljö.

Följer ett historiskt projekt

Att få vara med i processen att montera ned ett helt kärnkraftverk beskriver Viktor som privilegierat. För honom är det en chans att följa ett historiskt tekniskt projekt från första parkett.

”Jag fick ovärderlig hjälp inför min anställning gällande anställningsavtalet och mina rättigheter. Jag har också använt både lönestatistiken och rådgivningen för nyexade.

Det gav mig trygghet i starten.”

TEXT: ELLINOR LÖWENBORG

NATURVETARNA ÄR MED PÅ VÄGEN:

Experter svarar på frågor från medlemmarna FRÅGA

EXPERTEN

Måste jag vara på jobbet tre dagar i veckan?

Vi har fått nya riktlinjer som säger att vi måste vara på plats på kontoret tre dagar vecka. Kan arbetsgivaren verkligen kräva det?

Ja, det ingår i arbetsledningsrätten att bestämma var arbetet ska utföras, så länge arbetsgivaren håller sig inom ramarna för kollektivavtal och anställningsavtal.

I vår rådgivning ser vi en viss trend i att arbetsgivare vill att medarbetarna tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Vår förhopp-

Bör jag tänka på vad skriver om min arbetsgivare i sociala medier?

Ja, det ska du absolut göra. Du har lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Den gäller även på din fritid och innebär att du inte får skada arbetsgivaren genom dina uttalanden.

Terése Wikström, förhandlare och rådgivare

ning är att arbetsgivarna fattar väl avvägda beslut i dialog med arbetstagarna i dessa frågor.

Om arbetsgivaren ändrar i policy, personalhandbok, eller liknande så behöver du följa de nya riktlinjerna. Däremot kan du alltid ta upp frågan med din närmaste chef om du har be -

hov av en individuell lösning. Det kan till exempel röra sig om att underlätta familjelivet med att lämna och hämta barn.

Som så ofta handlar det om att ha en god dialog. Det brukar kunna vara möjligt att hitta lösningar som fungerar för båda parter.

Arbetsgivaren kan varna eller ge en erinran till medarbetare som uttrycker sig negativt, särskilt om det sker offentligt och vid upprepade tillfällen. I förlängningen riskerar du din anställning om du bryter mot lojalitetsplikten.

Det finns skillnader mellan privat- och offentlig sektor. Offentligt anställda har större skydd genom yttrandefriheten, men även där finns gränser. I privat sektor bör du däremot

vara extra försiktig. Visselblåsarlagen ger ett visst skydd inom både privat och of fentlig sektor, men är begränsad till specifika situationer.

Hitta kärlek med hjärta och hjärna

Det här är ingen ytlig bok om att dejta, utan här går författaren – naturvetaren Amanda Gonzales Bengtsson – till botten med utmaningen att träffa den rätta. Hon tar avstamp i sina egna erfarenheter och delar generöst med sig av dem utan att det blir kletigt privat. Boken som inte behöver läsas från pärm till pärm går utmärkt att dyka ner i närapå var som helst. Alltid hittar man något intressant. Det gäller till exempel hur man kan veta om relationen är hållbar på sikt. Emotionell stabilitet, tillgänglighet och kompatibilitet hjälper dig att steg för steg hitta rätt partner. Det är en strukturerad metod som innebär att man väljer kärlek med både hjärta och hjärna . Vad annat är att förvänta från en forskarutbildad vetenskapsredaktör?

Näringslivet behöver hållbara ekosystem

Biologisk mångfald är

inte bara en fråga om glädjen att se en blommande äng eller att stå öga mot öga med ett lejon på savannen. En stor ar trikedom har också näringslivet nytta av. Det handlar om ekosystemtjänster som vatten, bördiga jordar och ett bra klimat , liksom om humlor och bin. Om vi fortsätter som i dag kan 90 prcent av den odlingsbara jorden vara borta 2050.

BIOLOGISK MÅNGFALD: EN GUIDE FÖR SVENSKA FÖRETAG OMVÄRLDEN,

Den här guiden ger företag, stora som små i olika branscher, tips på vad företagen själva kan göra för att skapa ett hållbara ekosystem. Det som gör att vi även i framtiden kan dra nytta av vad jorden ger. Andra som har gått före inspirerar och ger bästa tipsen på vad företagen kan göra för att hitta till hållbara affärslösningar.

Så lockar man hit utländska talanger

Kompetensbrist är ett hinder för många företag att växa. Det gäller särskilt inom STEM-området. För att fylla luckan behöver talanger från andra länder lockas hit. Men lika mycket handlar det om att ta till vara den utländska kvalificerade arbetskraft som finns här i dag, så att den inte lämnar landet.

Nu finns hjälp att få. Den här bok företag kan rekrytera talanger från hela världen. Det är en process som ofta upplevs som snå rig. Här ges steg-för-steg-instruktio ner för hur man kan lyckas. Och mycket står på spel. Ett företag som kan rekrytera utländska experter kan öka sin produktivitet med runt 6-11 procent, enligt studier.

BOK

Njut av trädgården under hela året

Tycker du också att odlingssäsongen är för kort? Det är möjligt att förlänga den genom att härma naturen och så under senvintern till tidig vår. Redan i slutet av februari kan man sätta i gång med sådd av brysselkål, broccoli, dill, persilja, spenat och annat. Vitlöken vill ner i jorden mellan oktober och december, förutsatt att det inte är tjäle. Det funkar även för flera sommarblommor, enligt författarna till boken Odla kallt.

Även skördetiden går att dra ut över tid genom att låta växterna stå kvar på sin växtplats en bra bit in på hösten. En poäng är att grönsaker och rotfrukter håller sig fräscha längre än om man tar in och lagrar på en kall plats.

Vinnare i förra numret:

Svensk trädgårdshistoria: Hannes Norr

Vad fan ska vi med AI till: Susanna Gelin i Hovås

Passé vid 53: Jalle Hiltunen

Varför elever beter sig... Maria Henryd, Ann-Sofie Glans Assarsson, Jenny Karlsson i Uddevalla

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 7 januari 2026. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Naturvetare tar Nobelprisade upptäckter vidare

Här lyfter vi naturvetare som i sin forskning drar nytta av de upptäckter som i år vinner Nobelpriset i medicin, fysik o ch kemi. Passa på att friska upp minnet inför Nobeldagen den 10 december.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Colourbox

ILLUSTRATIONER: Niklas Elmehed

NOBELPRISET I FYSIK

Kvantfysik som kan ge oss nya läkemedel

Den prisade upptäckten ligger till grund för den forskning som bedrivs på Chalmers. Ett resultat är att Sveriges största kvantdator byggs där, under ledning av Göran Johansson.

Det jublades på Chalmers i Göteborg när beskedet kom. Två av pristagarna har varit gästforskare där och har täta kontakter med högskolan än i dag. – Fantastiskt roligt och välförtjänt att det här området belönas med ett Nobelpris, säger Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik på Chalmers tekniska högskola.

NÄRAPÅ MAGISK TUNNLING

Den forskning han bedriver bygger på pristagarnas upptäckter. – Tack vare kvantmekaniken kan en partikel gå rakt igenom en till synes omöjlig barriär att passera. I den klassiska fysiken studsar partikeln tillbaka. I experiment har pristagarna visat att de kvantmekaniska egenskaperna även fungerar i större skala.

Görans forskargrupp studerar kvantfysik på superledande chipp, vilket är möjligt tack vare att pristagarna fångade kvantfysiken i ett chipp.

Det här fick de pris för:

”för upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets”

Här är pristagarna:

John Clarke, född 1942, University of California, Berkeley, USA.

Michel H. Devoret, född 1953, Yale University, New Haven, CT och University of California, Santa Barbara, USA.

John M. Mar tinis, född 1958, University of California, Santa Barbara, USA.

MÅNGA ÅR PÅ NACKEN

Själva kvantfysiken såg dagens ljus redan för hundra år sedan. Även de prisbelönta upptäckterna har många år på nacken och gjordes i mitten av 1980-talet.

– Mycket har hänt sedan dess. Här på Chalmers bygger vi landets största kvantdator med målet att kunna lösa betydligt svårare problem än vad dagens superdatorer klarar.

Vad kan det vara?

– Det kan handla om att göra avancerade beräkning och tillämpningar inom läkemedelsutveckling och medicinska behandlingsmetoder, men också AI och maskininlärning.

SÅ FUNGERAR NATUREN

Vad är tjusningen med kvantfysik? – Det är så naturen fungerar: partiklar kan tunnla genom barriärer, där elektroner kan passera genom att gå till höger eller vänster. Det är fascinerande, säger han entusiastiskt. Till saken hör att Göran Johansson håller i trådarna för Sveriges största forskningsprogram inom kvantteknologi, Wallenberg Centre for Quantum Technology. Så inte undra på att han är glad i dag. Han påpekar att transistorerna i datorernas mikrochipp är ett exempel på den etablerade kvantteknik vi har omkring oss.

– Årets fysikpris har bidragit till utvecklingen av nästa generation av kvantteknik, som kan ge oss redskap som kvantkryptografi, kvantdatorer och kvantsensorer.

Göran Johansson

NOBELPRISET I KEMI

Ett ramverk som löser miljöproblem

Upptäckten som belönas med årets Nobelpris i kemi kan bli en ”game changer”. Med ett nytt sätt att bygga material kan många av samhällets utmaningar lösas. En av dem jobbar Sascha Ott på Ångströmlaboratoriet med.

Lägg MOF på minnet. Det står för Metal-Organic Frameworks och kommer bland annat till nytta vid vattenrening, att fånga in koldioxid från luften och utvinna vatten från luft.

Med inspiration från hur diamanter är uppbyggda har pristagarna visat hur man kan bygga nya material, där metaller och organiska föreningar gifter ihop sig under bildning av mycket porösa material. En av utmaningarna som forskarna har lyckats bemästra är att göra materialen stabila.

MÅNGA HOPPAR PÅ TÅGET

– Jätteroligt och välförtjänt pris. Forskare över hela världen har hoppat på tåget och jobbar med att utveckla MOF-materialen och hitta nya tillämpningar, säger Sascha Ott, professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Han har själv träffat två av pristagarna vid olika MUF-konferenser, bland annat i Uppsala.

Här är pristagarna:

Susumu Kitagawa, född 1951, Kyoto University, Japan.

Richard Robson, född 1937, University of Melbourne, Australien. Omar M. Yaghi, född 1965, University of California, Berkeley, USA.

tem skapas, där koldioxid fångas in genom en MOF, medan en annan bildar kolföreningar som kan användas både som energi och inom industrin.

Hur är det möjligt och hur funkar det?

– Det här är ett nytt sätt att bygga material. Hemligheten är att den totala ytan inuti ett ramverk – ofta regelbundna kristaller – är otroligt stor. Ett gram av materialet rymmer en yta stor som en fotbollsplan och är fylld av porer, där gaser och andra kemiska ämnen kan flytta in och ut.

ENORM POTENTIAL

Fokus för Saschas forskargrupp

ligger på katalys genom att använda elektriskt ledande ramverk, som de själva har utvecklat och byggt upp på labb.

SOM EN FOTBOLLSPLAN

– Det handlar bland annat om göra vätgas av vatten och metanol av koldioxid, som är energikrävande processer. Med ramverken kan de processerna bli mer energieffektiva.

På så sätt kan ett cirkulärt sys-

Potentialen är enorm och vissa talar om ”game changer”. Redan i dag har kemisterna byggt tiotusentals olika MOF:ar. Några tillämpningar har kommit långt. Till exempel har de använts för att separera PFAS från vatten, bryta ner läkemedelsrester i miljön, fånga in koldioxid och skörda vatten ur ökenluft.

– De MOF-baserade elektrokatalysatorer vi jobbar med fungerar bra på labb, men steget är långt innan det finns färdiga produkter, säger Sascha Ott.

Sascha Ott

NOBELPRISET I FYSIOLOGI

Banar väg för vacciner mot bland annat artrit och MS

Upptäckten av T celler som reglerar immunförsvaret har belönats med Nobelpris. Forskaren Rikard Holmdahl jobbar med att ta fram ett vaccin mot autoimmuna sjukdomar som grundar sig just på reglerande T celler.

Vem vill inte ha ett starkt immunförsvar som gör att man slipper förkylningar och svårare sjukdomar, som cancer? Men det kan också bli kroppens värsta fiende och orsaka autoimmuna sjukdomar.

Årets Nobelpris belönar tre forskare för upptäckter som hindrar immunförsvaret att skada kroppen.

– Superroligt! Jag är så glad, det här är mitt i prick för basal forskning, utbrister Rikard Holmdahl, forskare vid Karolinska institutet.

Han menar att upptäckten har ändrat synen på immunsystemet.

SER LOVANDE UT

Det har Rikard Holmdahl tagit vidare i sin forskning.

– Vi försöker göra vacciner mot autoimmuna sjukdomar och planerar nu kliniska prövningar, säger han optimistiskt och räknar med att det kommer att fungera.

Ännu så länge finns det inga vacciner eller effektiva mediciner mot

Fakta om upptäckten:

Redan i mitten av 1990-talet hittade japanen Shimon Sakaguchi immunceller som skyddar kroppen mot autoimmuna sjukdomar. Senare visade han vilken gen som styr utvecklingen av regulatoriska T-celler som ser till att vårt immunförsvar tolererar våra egna vävnader. Däremellan visade de två amerikanska pristagarna att en muterad gen orsakar en autoimmun sjukdom.

Här är pristagarna

Mary E. Brunkow, född 1961. Institute for Systems Biology, Seattle, USA. Fred Ramsdell, född 1960. Sonoma Biotherapeutics, San Francisco, USA. Shimon Sakaguchi, född 1951. Immunology Frontier Research Center, Osaka University, Japan.

autoimmuna sjukdomar, som artrit, MS och diabetes typ 1.

– I dag behandlas dessa patienter först sedan de fått sjukdomen. Men det finns ett stort behov att be-

handla tidigare i sjukdomsförloppet och kanske förhindra uppkomsten av sjukdom genom ett vaccin som kan stärka de regulatoriska T cellerna.

FÖREBYGG MED VACCIN

Mellan 5 och 8 procent av världens befolkning lider av någon autoimmun sjukdom, dit också Crohns sjukdom och psoriasis hör.

– Det gäller att komma in i ett tidigt skede innan sjukdomen har brutit ut, vilket kan bli möjligt eftersom man kan upptäcka antikroppar i blodet flera år innan sjukdomen bryter ut. Hur vet man det? – Genom diagnostik. Tanken är att kunna förebygga sjukdomen med vaccin i stället för att försöka bota när den har brutit ut.

TVÅ SIDOR AV SAMMA MYNT

De sjukdomar Rikard Holmdahl jobbar med handlar om reumatism – artrit – och SLE, som är en autoimmun sjukdom, kopplad till inflammationer. Trötthet och smärta i muskler och leder är vanliga symtom som oftast drabbar kvinnor.

Det finns en annan sida av T cellerna, där man i stället för att aktivera dem trycker ner dem.

– Det är två sidor av samma mynt. Genterapi baserad på kroppens egna T-celler är en framgångsrik behandling mot flera olika former av cancer, säger Rikard Holmdahl.

Rikard Holmdahl

Ny teknik kan ersätta skadad vävnad

Stanfordforskare har lyckats odla hjärt- och leverorganoider med egna blodkärl. Dessa organliknande strukturer har odlats fram på labb. Tidigare var problemet att hålla organoiderna levande ju större de var.

Under en lång tid har organoider saknat kärlsystem, vilket har medfört att de inte fått syre och näringsämnen till alla celler. Detta löstes nyligen genom att forskare tillsatte tillväxtfaktorer som fick stamceller att bilda hjärtmuskel- och endotel celler, liksom glatta muskelceller i rätt proportioner. Resultatet blev organoider med blodkärl och 15–17 celltyper, liknande ett embryonalt hjärta. Dessa kan användas för att studera utveckling, testa läkemedel och på sikt ersätta skadad vävnad.

Emmie Green

Kan Van Gogh få oss att förstå kvantfysik?

Forskare har observerat ett nytt kvantfysikaliskt fenomen som liknar Van Goghs målning Stjärnenatt. Upptäckten gjordes när de studerade Kelvin-Helmholtz-instabilitet (KHI), ett fenomen som uppstår vid gränsytan mellan två vätskor eller gaser med olika hastighet.

Målet var att undersöka om KHI kan ske i kvantvätskor, system där kvanteffekter uppträder på en makroskopisk nivå. För att göra detta kylde forskarna ner gasformig litium nära den absoluta nollpunkten och skapade en supervätska med två olika snabba strömmar. När strömmarna mötte varandra uppstod ett vågmönster som liknade halvmånen i högra hörnet av målningen “S tjärnenatt”.

Nika Dulesova

Celler överlever syrebrist

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att celler kan anpassa sig för att överleva syrebrist, hypoxi, som kan uppstå i skadade celler eller tumörer. Den tidigare okända processen gör att cellerna kan styra vilka proteiner som skapas samt hur snabbt detta sker. Vid sänkt syrenivå måste cellen snabbt anpassa sig för överlevnad.

I den nya studien undersöktes bröstcancerceller och stamceller för att se hur de ändrar sin startpunkt i mRNA för att påskynda proteinsyntesen. Processen är styrd av epigenetiska förändringar som kan beskrivas som kemiska förändringar i cellens DNA, vilka påverkar vilka gener som aktiveras.

Emmie Green

Snart möjligt bromsa

Huntingtons sjukdom

Bioteknikföretaget UniQure har utvecklat en genterapi som visat lovande resultat för den dödliga neurologiska sjukdomen Huntingtons. Sjukdomen orsakas av en mutation som omvandlar det livsviktiga Huntingtin-proteinet till en felaktig variant som bryter ner ner vceller i hjärnan. Behandlingen ges under 12-18 timmars hjärnkirurgi

där förändrade genen förs in i neuronerna som producerar det muterade proteinet. I cellerna tillverkas microRNA som inaktiverar det RNA som kodar för skadliga proteiner. Sjukdomens utveckling bromsades med 75 procent efter behandlingen. Förhoppningen är att behandlingen ska vara tillgänglig i slutet av 2026. Sara Hackovic

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Är alger i kornas foder en effektiv klimatlösning?

Vår forskning visar att det inte är en klimatlösning i sig, utan snarare en mindre förbättring som måste göras på rätt sätt för att ha marginellt positiva klimateffekter. Även om tidigare studier visat att små mängder alger i nötkreatursfoder kan minska metanutsläppen med upp till 90 procent är klimatvinsten ofta överskattad. När hela livscykeln för

algfodret analyseras – från odling och bearbetning till transport och utfodring – kan den totala klimatpåverkan i vissa fall bli lika stor eller till och med större än utan alger.

Enligt forskaren är det framför allt energikrävande processer som frystorkning och långa transporter som minskar eller eliminerar klimatnyttan. Den mest effektiva algtypen – Asparagopsis - är invasiv och hör hemma i tropikerna, och kräver antingen import eller energikrävande odling i Sverige.

Det finns dock undantag. Alger som är restprodukter från livsmedelsindustrin, särskilt brunalger, kan ge klimatvinster eftersom de annars skulle gå till spillo. Med naturliga torkmetoder och lokal produktion kan algfoder bli en del av lösningen, men inte hela. För att minska boskapens klimatpåverkan krävs ett paket av åtgärder, där algfoder kan vara ett komplement bland flera

Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH

Hur kunde det nya Kiruna bli ett köldhål?

När Kiruna ursprungligen planerades år 1900 valde stadsplaneraren

Per Olof Hallman en plats med gynnsamt mikroklimat – en södersluttning nära gruvan, där gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter. I den nya stadsflytten har dessa klimatprinciper fått stå tillbaka för andra prioriteringar. Den nya platsen ligger i en sänka där kall luft samlas, vilket gör att vinter temperaturen kan vara upp till tio grader lägre än tidigare. Gatorna är smala, husen höga och rutnätsplaneringen skapar vind-

tunnlar som gör stadsmiljön mindre trivsam under vintern. Trots satsningar på ett kommersiellt centrum med gallerior och torg har mikroklimatet försämrats. Kunskapen om arktisk stadsplanering har funnits länge, men att den inte tillämpats fullt ut. Till exempel har lekplatser och balkonger placerats på norrsidan. Det finns möjligheter att förbättra miljön genom trädplanteringar och gatuinredning.

Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet

>>: AI-agenten som fixar kaffetestet

Vi bad en AI-agent att ordna ett blindtest av olika sätt att tillreda kaffe. Här

visar vi steg för steg hur AI-agenten planerade och genomförde testet – från idé till färdig produkt. AI-agenter kan inte bara svara på frågor, utan också planera, organisera och agera.

1: Beskriv uppgiften

Vi skrev följande i Lovable, en plattform för

AI-agenter som inte kräver kodning: ”Planera ett blindtest med fem sätt att bereda kaffe för fyra personer. Ta fram ett schema, en poängmall och instruktioner.”

2: Vad ska testas?

Agenten föreslog olika metoder för tillredning av kaffe. Vi justerade förslaget så att det passade våra behov och landade i följande metoder: kok, brygg, press, espresso och lungo. Kaffesorten är densamma genom hela testet.

B3: Skapa upplägget

Agenten bestämmer bryggtid och mängd för varje metod, slumpar ordningen och ger metoderna kodnamn (A–E) för att deltagarna inte ska veta vilken metod de smakar. Den skapar också ett schema:

• 09:00 – Kaffe A

• 09:15 – Kaffe B

… och så vidare.

A4: Poäng och instruktioner

Agenten skapar en tabell med kolumner för doft, smak, eftersmak och helhetsbetyg (1–5). Tabellen gör det enkelt att jämföra intrycken. Den skriver också instruktioner:

”Smaka, skölj munnen med vatten, fyll i betyg.”

Fakta: Vad är en AI-agent?

En AI-agent är ett program som kan uppfatta sin omgivning, fatta beslut och utföra handlingar för att nå ett mål. Till skillnad från en vanlig chatbot kan agenten själv ta initiativ och använda verktyg, som API:er (ett gränssnitt som gör att olika program kan prata med varandra) eller databaser.

Mer än kaffetester

En AI-agent kan göra så mycket mer än kaffetester. Du kan själv skapa bokningssystem för möten med rådgivare, dietist, karriärrådgivare och andra som erbjuder sina tjänster. I det ligger att skapa formulär för bokning, skicka bekräftelser och påminnelser vis sms eller mejl. Man kan också synka bokningen med kalendern i outlook. Här några fler exempel: bygga enkäter, e-handel och kundservice, forskning och analys

Tre plattformar för AI-agenter

Vi valde att använda plattformen Lovable, som inte kräver egen kodning.

• Lovable – No-code, perfekt för snabba prototyper och appar.

• LangChain – För utvecklare som vill bygga komplexa agentkedjor.

• AutoGen – För avancerade multi-agent-scenarier.

BResultatet

Allt detta tog under två minuter – ett exempel på hur kraftfulla AI-agenter kan vara. Vi fick ett komplett testupplägg utan att skriva en rad kod.

5: Fysiskt eller digitalt

Lovable genererar en PDF med schema och mall, redo att delas med deltagarna. Man kan också skapa ett digitalt formulär där deltagarna kan fylla i sina betyg. Testet blir smidigare att genomföra och man får snabbt fram ett resultat.

”Management by drinking coffee” – så bygger Britta sitt lag

Här är kemistens karriär

1987

Efter examen är hon kvar på Umeå universitet och jobbar som forskningsassistent inom cell- och molekylärbiologi.

1990

Tar steget från medicin till vatten och får anställning på Kemiska stationen i Skara. Där står analys och bedömning av dricksvatten i fokus.

1998

Tillbaka till Umeå för arbete som miljö- och processingenjör i det kommunala VA-bolaget. I den vevan kom Miljöbalken med nya krav på vatten och avlopp. Tar det första steget till att vara chef, här som sektionschef inom deponi.

Med vatten och avlopp som en röd tråd genom karriären leder

Britta Bristav nu ett konsultföretag på distans. För

henne

handlar ledarskap om att utveckla medarbetares styrkor, fatta välgrundade beslut, och att dricka kaffe tillsammans.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Henrietta Bruto

Att bli chef och vd är inget som Britta Bristav har haft som mål.

– När frågan kom tackade jag ja till en rolig utmaning. Jag har alltid velat komma framåt och gjort det som har intresserat mig, säger hon på sitt självklara sätt.

Vatten och avlopp har följt henne som en röd tråd under hela karriären, med anställningar hos både kommuner och konsultföretag.

– Det är verkligen en spännande bransch, säger hon entusiastiskt med Vättern som bakgrund på sin datorskärm.

Det kan behövas för att få den rätta känslan av det företag hon både är delägare av och jobbar för. VA Drift Renare Vatten har inget kontor, utan alla möten med de fem medarbetare sker digitalt.

– Det fungerar jättebra. Jag tror det

2006

Jobbar som konsult på WSP. Två år senare gör hon ett mellanspel på det kommunala VA-bolaget i Umeå. Den här gången som sektionschef för avlopp

2012

handlar mycket om attityd, där alla drar sitt strå till stacken för att det ska gå bra. Redan före pandemin satt vi utspridda i landet, så det finns en vana att jobba på det sättet.

DIGITALA AVSTÄMNINGAR

Så är också medarbetarna erfarna och självgående projektledare. Men det kan bli annorlunda om företaget rekryterar nybakade naturvetare.

– Då kan det bli utmanande. Man behöver ofta stöd på första jobbet och vill ingå i en arbetsgemenskap. Vi har en digital avstämning varje vecka och minst en gång per år möts vi fysiskt på en konferensanläggning.

Företaget har som ambition att växa och säkra återväxten av kompetens. Men det kan bli lättare sagt än gjort, då det är svårt att hitta rätt kompetens.

Tillbaka till näringslivet som avdelningschef på konsultföretaget ProVAb, som senare förvärvas av WSP.

2022

Antar utmaningen som vd för VA Drift Renare Vatten AB. Blev branschvinnare 2023 och 2025.

– Vi söker folk med passion för vatten och avlopp, där tjänsten i hög grad kan formas av individen. Låt medarbetarna göra det de är bäst på och bygg vidare på det.

MÖTS ÖVER EN FIKA

Utöver det är ”Management by drinking coffee” Brittas filosofi. Den handlar om att möta medarbetarna över en fika och prata om vad som funkar bra och vad som kan utvecklas.

Hon är naturvetare uti fingerspetsarna även i sitt ledarskap, vilket innebär att besluten ska vara väl underbyggda.

– Att vara ledare liknar naturvetarens arbetssätt där man samlar in data och gör analyser. Det är ett lång-

Britta Bristav

Aktuell: vd för VA Drift Renare Vatten AB.

Utbildning: Examen i miljökemi från Umeå universitet. Byggt på med studier i medicinkemi vid University of Brighton.

Familj: Man och fyra vuxna barn.

Tjusningen med VA: Att röra sig mellan olika världar: teknik, kemi, miljö, juridik och samhällsutveckling.

Kopplar av med: Umgås med nära och kära, resor och vandring.

Att vara ledare liknar naturvetares arbetssätt: att samla

in data

och analysera.

Kommunernas rening av avloppsvatten har blivit så bra att det renade vattnet kan släppas ut i sjöar, hav och vattendrag.

samt sätt att vara chef, men risken för att fatta felaktiga beslut minskar, säger hon övertygande.

På det sätter menar hon att naturvetare har en fördel som chef.

– Därmed inte sagt att alla ska bli chefer. Man måste tycka att det är roligt. Det får inte heller vara enda karriärvägen för naturvetare, utan även experter ska kunna göra karriär och få bra betalt.

RIBBAN HÖJS HELA TIDEN

Och uppdrag råder det inte brist på. De upphandlas i konkurrens, enligt lagen om offentlig upphandling. Som senior konsult är det ofta Britta som både säljer in jobben och skriver anbud. Hon är alltså inte bara chef.

– Ribban höjs hela tiden för att

dricksvattnet ska vara rent och inte äventyra hälsan. För avloppsvattnet gäller att minska påverkan på våra vattendrag. Det handlar bland annat om att fånga upp PFAS, tungmetaller, mikroplaster och läkemedelsrester, men också mikroorganismer i reningsprocesserna.

Men vatten är inte längre bara kemi, biologi och teknik, utan nu har även säkerhet, klimatförändringar och beredskap kommit in i bilden.

– När en kommun till exempel ska bygga ett nytt vattenverk måste man tänka på risken för sabotage, liksom att ha en plan för att kunna leverera vatten i ett nödläge. I ett varmare klimat med större regnmängder ökar också risken för översvämningar.

SKÄRPTA MILJÖLAGAR

Även på avloppssidan har det hänt mycket, så sent som på 1960-talet släpptes avfall från toaletter och gråvatten ofta ut orenade i vattendragen.

– Här har kommunerna gjort ett jättearbete efter att miljölagarna har skärpts. I dag är de flesta hushåll i tätorter anslutna till kommunernas reningsverk.

Efter rening är avloppsvattnet så rent att det kan återföras till sjöar och hav. Men det finns fortfarande enskilda avlopp på landsbygden som släpper ut orenat vatten i miljön.

– Det är en utmaning för framtiden, vilket gör det här jobbet så spännande, säger Britta.

Ribban höjs hela tiden för att dricksvattnet ska vara rent och inte äventyra hälsan.

CHEFSFRÅGAN

Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Jennifer Forsanker, Chefsrådgivare, Naturvetarna

Kan ansvaret för

arbetsmiljön delegeras till mig som chef?

Jag är en av flera chefer på det företag jag jobbar. Nu vill ledningen delegera hela ansvaret för arbetsmiljön till oss chefer. Kan arbetsgivaren göra så?

Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren, som alltså är huvudansvarig för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Däremot kan ansvaret delegeras till chefer på olika nivåer, vilket f örutsätter att ansvaret är tydligt och att det finns en skriftlig överenskommelse. Som chef måste man i detalj veta vilket ansvar man har.

Likaså måste chefen som delegeras ansvaret ha tillräckliga befogenhet er och resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Ännu en ingrediens i detta är att den som får uppgiften måste ha kompetens att utföra den. I annat fall är delegeringen ogiltig.

”Det

förutsätter att ansvaret är tydligt och att det finns en skriftlig överenskommelse.”

Det finns en dom från en allvarlig arbetsplatsolycka i Kolmårdens djurpark från 2012, där en djurvårdare blev dödad av vargar, som ger vägledning. Norrköpings tingsrätt fastslog i domen att både Kolmården som företag och den zoologiska chefen hade ansvar för brister i arbetsmiljön.

Det handlade bland annat om att djurvårdaren arbetade ensam i hägnet fast riskerna var kända. Det saknades också ett systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och tydliga rutiner för arbete med rovdjur. Tingsrätten slog fast att den zoologiska chefen hade brustit i sitt ansvar och dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Kolmårdens djurpark fick en företagsbot på 3,5 miljoner kronor.

Domen visar att delegering kräver tydlighet, där chefer i detalj måste veta vilket ansvar de har. Ännu en lärdom är att ansvaret inte kan delegeras bort helt, utan arbetsgivaren har ett övergripande ansvar.

Så kan upplevd ensamhet på jobbet brytas

Att känna sig ensam på jobbet kan vara en lika stor riskfaktor som stress för den psykiska hälsan. Chefen har den viktiga rollen att bygga en kultur där man ser och bekräftar varandra.

Enligt forskaren Markus Oljemark, som nyligen disputerat vid Stockholms universitet, är upplevd ensamhet på arbetsplatsen ett växande problem. I sin avhandling Lonely in Company visar han att ensamhet inte behöver handla om att vara fysiskt ensam, utan om att känna sig osedd, ohörd och obetydlig.

RISKFAKTOR FÖR OHÄLSA

– Vi pratar ofta om stress och pressade scheman, men sällan om ensamhet. Ändå kan den vara en lika stor riskfaktor för psykisk ohälsa, säger Markus.

Men vad kan arbetsgivare och chefer göra?

– Chefer har en nyckelroll. Det handlar inte bara om att skapa sociala aktiviteter, utan om att bygga en kultur där erkännande är en del av vardagen, säger Markus.

Att se medarbetaren som människa – inte bara som funktion – är viktigt. Regelbundna enskilda samtal, aktiv lyssning och att ge konkret feedback är några verktyg som kan minska känslan av ensamhet.

– Det handlar också om att uppmärksamma subtila tecken: en med-

Vi pratar ofta om stress och pressade scheman, men sällan om ensamhet.”

arbetare som drar sig undan, som inte deltar i samtal eller som verkar överdrivet anpassningsbar kan bära på en känsla av osynlighet.

PRATA OM KÄNSLOR

Markus hoppas att hans forskning ska fungera som en katalysator för djupare samtal om känslor på arbets-

platsen, inte minst om ensamhetens plats i organisationskulturen.

– Det är dags att vi vågar prata om ensamhet på jobbet. Inte som ett personligt misslyckande, utan som ett organisatoriskt problem, säger han.

I avhandlingen ges tre perspektiv på varför människor kan känna sig ensamma i arbetslivet, där den tredje är vanligast.

 Att känna sig avskild från kollegor och gemenskap.

 Att tappa kontakten med sig själv och sin roll.

 Att inte bli bekräftad eller uppskattad.

Facket en viktig brobyggare under pandemin

När pandemin slog till blev det tydligt hur avgörande ett nära samarbete mellan arbetsgivare och fack kan vara. Forskning från RISE och Linköpings universitet visar att företag med bra dialog klarade krisen betydligt bättre än andra. När arbetsmiljön behövde anpassas kunde man snabbt improvisera och hålla verksamheten i gång.

I flera fall räddades hela företag från att stanna upp. Studien pekar på att fackliga företrädare ofta tog en aktiv roll som brobyggare mellan ledning och medarbetare, vilket gjorde det möjligt att identifiera behov och agera snabbt.

Forskarna menar att samverkan måste odlas i vardagen för att fungera i kris.

De rekommenderar stresstester som om fattar både teknik och kommunikation. En ny guide från RISE och Linköpings universitet ger praktiska råd för hur organisationer kan stärka sin förmåga att hantera framtida kriser. Hur AI används är avgörande för att behålla förtroendet.

Svenska företag ligger i framkant när det gäller digital mognad och AI-användning, vilket gör att arbetsgivare snabbare upptäcker AI-genererade svar under int er vjuer. Den globala rapporten ”2025 Glo -

Chefer lika utsatta för mobbning som andra

En ny studie från Linköpings universitet visar att chefer drabbas av mobbning lika mycket som medarbetare. Analysen pekar på att ledarskapets kvalitet har stor betydelse för arbetsklimatet. Ju mer passiv och frånvarande den egna chefen är, desto större blir risken för mobbning. Det gäller särskilt för lägre chefer som ofta befinner sig i en utsatt position mellan ledning och medarbetare.

Studien visar också att bristande stöd uppifrån kan skapa ensamhet och osäkerhet kring mandat och ansvar. För att förebygga mobbning behöver organisationer tydliggöra roller, förväntningar och resurser samt säkerställa att chefer har förutsättningar att vara närvarande ledare. Rutiner för att upptäcka och hantera mobbning bör omfatta alla nivåer, eftersom ingen är immun mot problemet.

5 mingeltips som bygger relationer:

 Ha ett tydligt mål

Vill du knyta nya kontakter, hitta samarbeten eller samla kunskap? Ett klart syfte gör det lättare att styra samtalen.

 Förbered dig ordentligt

Kolla deltagarlistan, välj ut personer du vill prata med och läs på om relevanta ämnen. Förbered några frågor eller samtalsämnen som känns naturliga.

 Klä dig rätt och drick måttligt

Klä dig lite mer formellt än vid privata mingel, undvik för vågad stil. Ett

bal Workforce Report” visar att 33 procent av svenska arbetsgivare misstänker

AI-användning i intervjuer, och 27 procent har av misstag gått vidare med ett

AI-genererat cv.

AI har också lett till fler,

men mindre relevanta, ansökningar per tjänst, vilket kräver tydligare processer. Rapporten betonar att nyckeln inte är att ersätta människor, utan att använda AI strategiskt för screening och struktur. Avgörande

färgstarkt plag g kan fungera som isbrytare. Drick måttligt och hälsa med fingertoppskänsla.

 Ta initiativ och skapa dialog

Presentera dig kort och tydligt. Lyssna mer än du pratar, ställ nyfikna frågor och bygg en naturlig konversation.

 Följ upp

Avsluta samtalet artigt och visa intresse för fortsatt kontakt. Hör av dig efteråt via mejl eller meddelande så kan mötet utvecklas till en värdefull relation.

beslut och bedömningar bör däremot alltid göras av människor. Hur AI ska användas i rekrytering är inte helt tydligt, men balansen mellan teknik och mänsklig bedömning blir allt viktigare.

GÄSTKRÖNIKAN

Naturvetare behövs för att ersätta fantasi med fakta

Vi är vana vid att olika geopolitiska utmaningar hanterats genom stabila och globalt respekterade spelregler. Det är något som har byggts upp under lång tid. Men den sanningen gäller inte längre, utan vi ser nu hur den int ernationella konkurrensen eskalerar och tidvis övergår i omfattande våldsanvändning eller hårt repressiva åtgärder mot och mellan länder.

D et handlar om direkta angrepp mot annat land, som Rysslands invasion i Ukraina, ett krig som har pågått i snart fyra år. Här hemma upplever vi cyberangrepp mot civilsamhället i syfte att skrämmas och skapa oro. Tullar och hot om att dra sig ur internationella avtal har också blivit ett vapen för att sätta press på länder att underordna sig andra länder.

Detta s görs utan hänsyn till internationella överenskommelser eller den världsordning som präglat tiden efter andra världskriget. Världen har blivit mer svårnavigerad och allt mindre förutsägbar.

Hur kommer då naturvetare in i bilden och vilken roll har de i den nya världen? I en tid där vi ser desinformation och kvasivetenskap som ständiga följeslagare i vår vardag är vi viktigare än någonsin. Vi behövs för att tackla de medicinska utmaningarna och för att trygga framtidens livsmedelsförsörjning. Naturvetare behövs också i utvecklingen av nya energisystem och hitta lösningar för att säkra viktiga samhällsfunktioner. Vi behöver bygga en egen AI-förmåga i ett läge där vi är beroende av de globala tech-jättarna.

Jens Mattsson, biolog och generaldirektör, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Lika viktigt är att bidra med kunskap och kompetens till vårt totalförsvar så att vi kan försvara våra värderingar och vårt självbestämmande, liksom att stå emot desinformation och konspirationsteorier.

Listan kan göras lång, och inom såväl EU som Sverige lyfts behovet av att fler utbildar sig och arbetar inom STEM- området. Inom NATO görs särskilda satsningar inom programmet STEM Forward inte minst mot unga kvinnor.

Svaret vad vi naturvetare ska göra är enkelt, vägen dit är lite krångligare: vi ska ersätta fantasier med fakta.

Jens Mattsson i fält med nära tre ton sprängämnen som i en annan formulering kan användas som konstgödsel.

Här finns framtidsjobben

Skogsnäringen pekas ut som en framtidsbransch, där alla får jobb. Det är ändå svårt att locka studenter till utbildningarna som leder till skogsmästare, skogskandidat och jägmästare. Efterfrågan på skoglig kompetens har ökat med 40 procent mellan åren 2014 och 2022.

Svag återväxt

Hur ser då återväxten ut för de kompetenser som efterfrågas inom skogsbranschen?

På kandidatnivå har söktrycket minskat med 15 procent sedan 2019. På mastersnivå har söktrycket sjunkit under det senaste året. Den totala minskningen sedan 2019 är 14 procent.

27% är över 55 år - 14 %

Ålderstigen kår

Fler än var fjärde naturvetare (27 procent) inom den skogliga sektorn är över 55 år, vilket är äldre än naturvetare på arbetsmarknaden generellt.

”Skogsindustrin är en framtidsbransch och efterfrågan på skogliga akademiker kommer att vara fortsatt hög. Därför är det avgörande för branschen att man lyckas attrahera studenter s om vill utbilda sig till sko gsmästare, jägmästare o ch skogskandidat .”

Camilla Milton, personal Vida AB

Så vill Naturvetarna vända trenden:

→ Konkurrenskraftiga löner med möjlighet till god löneutveckling.

→ Kontinuerlig kompetensutveckling för att attrahera, behålla och använda kompetenserna på bästa sätt.

→ God arbetsmiljö där det finns möjlighet att göra individuella anpassningar för att skapa balans mellan arbete och fritid.

Stort behov av forskare

Färre studenter

På forskarnivå föll söktrycket markant mellan 2019 och 2020, men på senare år har det börjat återhämta sig. Det finns ett stort behov av forskare inom näringslivet. Det gäller forskning inom skogsbruket, ökat byggande i trä, nya material och produktionsprocesser.

#121

Humor som vässar hjärnan

Det är få saker som stärker teamkänslan så mycket som att skratta tillsammans. Därför är det så viktigt att ha roligt på jobbet, säger Karin Adelsköld i Naturvetarpodden.

Skrattet frigör dopamin och endorfiner, och gör man det tillsammans får man också en dusch av oxytociner – hormoner som får oss att må bra.

– Vi blir mer kreativa, fokuserade och effektiva när vi har roligt tillsammans, visar forskning, säger komikern och vetenskapsjournalisten Karin Adelsköld.

IGENKÄNNING OCH ÖVERRASKNING

Det får dock aldrig ske på någon annans bekostnad och leken ska vara inkluderande.

Men vad får oss att skratta?

– Det är ganska noga undersökt. Humorn har två komponenter, där den ena är igenkänning och den andra är överraskning.

Att skämta om sig själv och sina egna tillkortakommanden vittnar om självdistans och gör att man får publiken med sig vid, förklarar Karin.

– Att öppna en presentation med något som får publiken att skratta gör att den lyssnar bättre och i högre grad tar till sig budskapet. Paradoxalt nog uppfattas man också som

mer seriös om man använder humorn som ett verktyg i kommunikationen.

HUMOR SOM VERKTYG

Men det får inte ske hela tiden, för då blir man inte tagen på allvar. När Karin coachade deltagare i Forskar Grand Prix, där de hade fyra minuter på sig att förklara sin forskning, var humorn en viktig

ingrediens för att fånga publiken och få den engagerad.

– Mitt tips var att våga släppa sargen och våga vara lite rolig två gånger under en sådan presentation. Det passar särskilt bra om publiken inte själv är så hemma i vetenskapen.

Men kan man skämta om vad som helst, till exempel om rikets säkerhet eller när folk ska sägas upp. – Det skulle vara dålig tajmning. Ta det allvarliga budskapet först och därefter känna in om det kan vara läge, men som sagt var: aldrig på någon annans bekostnad.

Att aldrig skämta på någon annans bekostnad är en grundregel om man vill få publiken på sin sida.

Lyssna på Karin i Naturvetarpodden

Johan Rockström utses till Årets svensk i världen

Miljö- och klimatforskaren Johan Rockström har utsetts till Årets svensk i världen 2025. Han får utmärkelsen för sina långvariga insatser inom miljö- och klimatforskningen och för att ha satt både sig själv och Sverige på världskartan.

– Jag känner mig djupt hedrad och ödmjuk inför denna utmärkelse. I tider när den akademiska friheten är alltmer hotad är det viktigare än någonsin att stå upp för evidensbaserad sanning och vetenskaplig transparens, säger Rockström till Svenskar i världen.

PLUGGEN ÄR UTDRAGEN

Han betonar att mänskligheten står inför en kris – från klimatförändringar till förlust av biologisk mångfald, som endast kan hanteras genom tillit till vetenskapen och globalt samarbete. Vi har tidigare uppmärksammat Johan Rockström i Naturvetaren när han 2021 blev utsedd till Årets miljöhjälte och fick pris av kungen. Redan då var han säker på att omställningen inte går att stoppa.

– Pluggen är utdragen och går inte att sätta tillbaka. Frågan är

Johan Rockström

Utbildning: Agronom och miljövetare. Doktor i naturresurshantering.

Arbete: Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Grattis till: Årets svensk i världen

inte om utan hur fort det ska gå, sa han då till Naturvetaren.

RÖST FÖR VETENSKAPEN

I motiveringen till Årets svensk framhåller juryn Rockström som en orubblig röst för vetenskap och öppenhet i en tid då fakta allt oftare ifrågasätts. Hans arbete med

”Det finns bara en väg framåt, och den är fossilfri.”

Johan Rockström i Naturvetaren nr 4-2021 att förmedla forskningsbaserad kunskap och samla forskare, politiker och näringsliv kring gemensamma lösningar beskrivs som avgörande i en värld präglad av klimatförändringar och instabilitet.

ELLINOR LÖWENBORG

Frågan är inte om, utan hur fort det ska gå

Johan Rockström Ställ om!

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Tillsammans i Saco gör vi Sverige smartare

I november hade

Saco, som Naturvetarna och 20 andra akademikerförbund är en del av, sin kongress. Tillsammans kan vi få genomslag i frågor om bland annat arbetsmarknad, samhällspolitik och studenters villkor.

På kongressen spikades ett nytt samhällspolitiskt program, där hög kvalitet på utbildning och forskning är en hörnsten. Högskoleutbildning ska bygga på självständig kunskapsbildning, vila på vetenskaplig grund och ha en tydlig koppling till forskning. Studenternas förkunskaper är avgörande för att högskolan ska kunna undervisa på rätt nivå. Basen läggs i utbildningssystemets lägre nivåer där kvaliteten och likvärdigheten måste öka.

Akademisk frihet är avgörande för både demokratin och kunskapsutvecklingen.

”Akademisk frihet är avgörande för både demokratin och kunskapsutvecklingen.”

Saco arbetar på den politiska nivån för en stark samhällsekonomi som bygger på fri handel och fri rörlighet av arbetskraft och kapital i ett starkt EU med goda förutsättningar för livslångt lärande och kompetensutveckling. Hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd är förutsättningar för nödvändiga investeringar i en grön och hållbar omställning för biologisk mångfald och f ör att bromsa klimatförändringarna.

Arb etslivet ska vara tryggt, säkert och hållbart i en god arbetsmiljö med starka offentliga tr ygghetssystem som skydd om

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande man drabbas av ohälsa. Även yrkesetiken behöver skyddas. För oss naturvetare var det viktigt att få in skrivningar om att tjänstemäns professionella självständighet och oberoende från otillbörlig påverkan måste värnas.

Saco representerar även förbunden internationellt och har med TCO och LO ett gemensamt kontor i Bryssel där man bevakar EU-frågor. Saco-förbunden samverkar även i förhandlingar om löner och villkor, och tecknar kollektivavtal på olika nivåer till nytta för medlemmarna.

Genom att arbeta tillsammans inom Saco och mellan Saco-förbunden gör vi Sverige smartare, vilket var Sacos devis på årets kongress. Där valdes en ny ordförande och styrelse, som du kan läsa mer om på annan plats i den här tidningen.

90 000 kronor till medlem

– Företag bröt mot lagen vid uppsägning

Att säga upp personal utan att följa regelverket kan bli kostsamt. Det fick ett företag erfara när det sa upp en naturvetare utan att först ha förhandlat med facket, vilket krävs enligt lag.

När medlemmen fick besked om uppsägning kontaktade hen Naturvetarna.

– Vi såg direkt att det här var ett solklart brott mot Medbestämmandelagen, MBL. Därför drev vi frågan i en tvisteförhandling, där arbetsgivaren insåg sitt misstag, säger Daniel Wallin Fredholm, avtalsansvarig rådgivare och förhandlare på Naturvetarna, som genomförde förhandlingen tillsammans med kollegan Frida Eneheim.

TVÅ MÅNADSLÖNER

Prislappen för företaget hamnade på 90 000 kronor, motsvarande två månadslöner, till medlemmen. Utöver det ålades företaget att betala ett skadestånd på 50 000 kronor till Naturvetarna.

– För medlemmen var det förstås tungt att bli uppsagd, men det var viktigt att processen gick rätt till. Skadeståndet blev lite av

”Vi såg direkt att det här var ett solklart brott mot MBL.”

plåster på såren och medlemmen var tacksam för stödet från Naturvetarna.

I den utdragna lågkonjunktur vi befinner oss i nu är det lite skakigt på arbetsmarknaden och uppsägningar kommer att ske. Att arbetsgivaren har skyldighet att förhandla en omorganisation och arbetsbrist känner långt ifrån alla till.

– Därför är det så viktigt att alltid kontakta facket vid den här typen av förändringar, säger Daniel.

EN LÄXA ATT LÄRA

Han förklarar att en uppsägning alltid föregås av ett varsel – förvarning – om att en uppsägning kommer att ske.

– Innan uppsägningen sätts i verket och beslutas formellt måste den först förhandlas med facket. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal hos arbetsgivaren.

Företaget som i det aktuella fallet blev skyldig att betala skadeståndet lovar att följa lagen vid framtida uppsägningar.

– Medlemmen får nu också sitt arbetsgivarintyg, extra kompensation och företrädesrätt vid återanställning, säger Daniel Wallin Fredholm.

PALLE LILJEBÄCK

Daniel Wallin Fredholm och Frida Eneheim på Naturvetarna skötte förhandlingen för medlemmen.

Ny studentordförande vill stärka naturvetares röst i samhället

Årets kongress sticker ut – både i deltagarantal och i engagemang. Studentrådets nya ordförande

Gloria Kowal Johnson beskriver att stämningen präglades av vilja att påverka och ta ansvar.

– Samhällsnyttan av naturvetare marginaliseras ofta. Det vill jag ändra på genom att synliggöra naturvetares kompetens, säger hon.

Inför det kommande året vill studentrådet särskilt stärka naturvetarnas röst i samhällsdebatten, inte minst under valåret.

Som tidigare kårordförande för Lunds naturvetarkår, har Gloria arbetat heltid med frågor om utbildning och studenter.

Här är Naturvetarnas nya studentråd:

Ordförande Gloria Kowal Johnson, geologi, Lunds universitet

Vice ordförande Jens Mårtensson, agronom ekonomi, SLU

Ledamöter

Julia Hellsen, matematik Uppsala universitet

Noella Lidvin, folkhälsovetenskap Umeå universitet

Alfred Tingström, agronom livsmedelsvetenskap SLU

Sahar Najam, molekylärbiologi Göteborgs universitet

Nicole Hyslop, biologi SLU Umeå

Gloria Kowal Johnson är ny ordförande för studenterna.

Dra nytta av ditt medlemskap som student

I januari får du som är studentmedlem eller är registrerad som doktorand utan anställning, och har varit medlem i mer än ett år, din första faktura på 120 kr per år.

Detta får du som är studerandemedlem i Naturvetarna:

 Specialiserad rådgivning om karriärmöjligheter, lön och arbetsvillkor när det är dags att börja jobba.

 Olycksfallsförsäkring och hälsoförsäkring vid psykisk ohälsa, samt en inkomstförsäkring som är bra att ha när du börjar jobba.

Nytt avtal inom privat vård och omsorg

Naturvetarna har tecknat ett nytt avtal med Vårdföretagarna. Vid sidan av en dags arbetstidsförkortning ökar avsättningarna till flexpension, och de som jobbar deltid får rätt till övertidsersättning.

– Avtalet innebär konkreta förbättringar för våra medlemmar, särskilt när det gäller arbetstid och ersättning för mertid, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

L äs mer: naturvetarna.se

Chans till ersättning för tidigare gravida

Har du under din anställning i offentlig sektor (kommun, kommunalt bolag eller kommunalförbund, region eller stat), blivit förbjuden att arbeta på grund av arbetsmiljörisker under perioden 1 april 2020 till 19 augusti 2025 och behövt ta ut graviditetspenning?

Då kan du ha rätt till extra ersättning från din arbetsgivare, utöver den graviditetspenning du fått från Försäkringskassan. Kontakta Naturvetarnas rådgivning för råd och stöd.

Så rankar naturvetare sin arbetsgivare

På premiären av Naturvetardagen mötte studenter sina framtida arbetsgivare för att prata karriär och jobbmöjligheter. Men vilken arbetsgivare är hetast? Det ger årets Naturvetarbarometer svar på.

”Perfekt tillfälle att mingla, liksom att få veta vad som förväntas av en som ny i arbetslivet”, sa en av studenterna spontant. Panelsamtalet om hur arbetsgivare lockar talanger var också spännande, tycker hon. Astra Zeneca, som rankas högt i Naturvetarbarometern, var ett av företagen som var med i panelen.

– Här finns en mängd olika roller för naturvetare att arbeta i på flera platser i landet och globalt, och våra produkter är viktiga för människors hälsa. Tveka inte att kontakta oss, sa Amanda Gärdeman, Employer Brand Specialist på Astra Zeneca.

LOCKAR MED KARRIÄRPROGRAM

En stark värdegrund har även Växa Sverige AB, som är Sveriges största husdjursförening.

– Här kan man utvecklas som specialist och vi satsar mycket på kompetensutveckling av våra medarbetare. En fördel förstås att ha ett intresse för djur, och då särskilt kor, sa Sara Lindroos, redaktör för podd och sociala medier på Växa Sverige. På teknikkonsultföretaget Afry är lönerna konkurrenskraftiga, enligt Naturvetarbarometern.

– Vi erbjuder också karriärprogram för nya i arbetslivet som vill utvecklas, sa Ivan Forsgren, regionchef miljö, Afry.

SOM CSI PÅ RIKTIGT

Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten har ett starkt varumärke och värderingar man kan stå för, enligt Naturvetarbarometern.

– Vår arbetsplats är som CSI på riktigt, där naturvetare har en nyckelroll när brott ska klaras upp, sa avdelningschef Jan Evensson.

SWECO TOPPAR

Men vilken arbetsgivare är då hetast för medlemmar i Naturvetarna? Det ger Naturvetarbarometern svar på. I år toppas listan av Sweco, följt av AstraZeneca och Naturvårdsverket.

De anställda har själva fått ranka sin arbetsgivare med hänsyn till bland annat kompetensutveckling, arbetsbelastning, stimulerande arbetsuppgifter, konkurrenskraftig lön, liksom om medarbetaren kan stå för det arbetsgivaren levererar.

Ett krav är att det finns kollektivavtal för att kunna vara med i Naturvetarbarometern. – För arbetsgivarna blir listan en indikator på vad man gör bra och vad som kan göras bättre, men även en vägledning när man ska locka till sig framtida talanger, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef för fackförbundet Naturvetarna.

Arbetsgivarna i topp i årets upplaga av Naturvetarbarometern.

KOLLEKTIVAVTAL ÄR EN GRUNDBULT

Det är särskilt viktigt i ett läge där konkurrensen om naturvetare blir allt tuffare.

– Här kan man få ett försprång om man erbjuder mer än bara en bra lön. Våra medlemmar lyfter också vikten av kollektivavtal, möjlighet till distansarbete, en etisk värdegrund och att arbetsgivarna jobbar med hållbarhet , säger Petra Malm Danielson. Naturvetarbarometern bygger på enkät som besvarades av över 4000 medlemmar i Naturvetarna.

Arbetsgivare 10 i topp

 Sweco Sverige AB

 AstraZeneca

 Naturvårdsverket

 Trafikverket

 Livsmedelsverket

 Polismyndigheten

 Uppsala universitet

 Lunds universitet

 Växa Sverige ekonomisk förening

 Umeå universitet

Här är de som satt med i panelen. Fv Sara Lindroos, Ivan Forsgren, Amanda Gärdeman och Jan Evensson.

FOTO: TOBIAS OHLS

Arvid avslöjade hjärnans språk

Arvid Carlssons nyfikenhet ledde till en av 1900-talets mest betydelsefulla vetenskapliga upptäckter. Hans forskning om dopamin förändrade förståelsen av hjärnan och lade grunden för behandlingar som än i dag hjälper miljoner människor.

En kall januaridag föddes en pojke i Uppsala, i en tid där vetenskapens blick var riktad mot kroppen, inte hjärnan. Något som han skulle komma till att förändra. Efter medicinstudier i Lund tog han sin doktorsexamen 1951 och blev några år senare professor i farmakologi vid Göteborgs universitet där han stannade i över tre decennier.

Men det var på laboratoriet i Lund på 1950-talet som Arvid började undersöka hur hjärnan kommunicerar. Med nya analysmetoder lyckades han visa att dopamin inte bara var ett förstadium till noradrenalin, som man tidigare trott, utan en egen signalsubstans med en central roll i nervsystemet. En upptäckt som förändrade allt.

EN SIGNALSUBSTANS BLEV NYCKELN

Han upptäckte att dopamin finns i höga halter i de basala ganglierna, de hjärnregioner som styr våra rörelser, och när dopaminnivåerna sjunker uppstår de skakningar och stelhet som kännetecknar Parkinsons sjukdom. Det ledde honom till att pröva substansen L-Dopa – som visade sig återställa rörelseförmågan.

Resultatet blev startpunkten för en helt ny behandling som hjälpt miljontals patienter världen över.

Arvid förstod också att ämnet spelar en stor roll i

psykiska sjukdomar. Han visade att antipsykotiska läkemedel påverkar dopaminets signaler och att serotonin har betydelse för depression. Hans insikter banade väg för moderna antidepressiva läkemedel, de så kallade SSRI-preparaten.

NOBELPRIS I MEDICIN

År 2000 belönades Arvid Carlsson med Nobelpriset i fysiologi eller medicin, tillsammans med Paul Greengard och Eric Kandel, för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet. Ända upp i 90-årsåldern deltog han i forskningsprojekt och diskussioner om framtidens läkemedel.

För dagens naturvetare är hans arbete mer än en historisk prestation. Det visar på kraften i nyfikenhet, tvärvetenskap och uthållighet. Men också hur grundforskning kan förändra liv. Han lade grunden till modern neurofarmakologi och visade att hjärnans kemi inte bara kan förstås, utan också påverkas.

När Arvid Carlsson gick bort 2018 i Göteborg lämnade han efter sig en berättelse om envishet, precision och mod.

Född/död: 25 januari 1923 (Uppsala) – 29 juni 2018 (Göteborg)

Utbildning: Med. lic. och med. dr, Lunds universitet (1951)

Tjänst: Professor i farmakologi, Göteborgs universitet (1959–1989)

Nobelpris: 2000 i fysiologi eller medicin för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet

NIKITA ZEILOTH

Arvids viktigaste upptäckter:

• Dopamin är en självständig signalsubstans

• Sambandet mellan dopaminbrist och Parkinsons sjukdom

• Utvecklingen av L-Dopa som behandling

• Insikter om serotonin och antidepressiva läkemedel

B etydelse: Lade grunden för modern neurofarmakologi och förändrade synen på hjärnans kemi

Anders Björklund

1. Vad har Arvids upptäckter betytt för behandling av Parkinson?

– Som ung docent på farmakologen i Lund gjorde Arvid i slutet på 1950-talet de banbrytande upptäckter som under det följande decenniet ledde till utvecklingen av L-dopa-behandlingen. Möjligheten att återställa dopaminfunktionen i hjärnan var revolutionerande på sin tid och är än idag den ledande behandlingen av Parkinson.

2. Vilken betydelse har den haft för din forskning?

– Arvids upptäckt av dopaminets förekomst och funktion i hjärnan öppnade ett nytt forskningsfält som var under etablering när jag började som forskarstuderande på histologiska institutionen i Lund 1967. Arvid hade då flyttat till en professur på farmakologen i Göteborg, och jag kom att arbeta under Arvids yngre kollega Bengt Falck, som hade utvecklat en metod som gjorde det möjligt att studera dopaminets cellulära lokalisation direkt i mikroskopet.

– Den metoden gav mig möjlighet att från den tidiga begynnelsen delta i det spännande arbetet att klarlägga dopaminets roll i hjärnans motoriska funktioner. En forskning som jag har kunnat vidareutveckla under fem decennier.

3. Vad händer framåt?

– Mitt fokus är att med hjälp av stamceller utveckla en ny typ av behandling som gör det möjligt att ersätta de förlorade dopaminneuronen med ny, och på så sätt återställa den förlorade funktionen hos parkinson-patienterna. Den tekniken är nu under klinisk prövning på många ställen i världen. Liksom på mitt gamla labb här i Lund.

Akdemisk titel: Seniorprofessor i Neurovetenskap vid Lunds Universitet

Gör på fritiden: L äser böcker och fackliteratur, och går på opera

Na-krysset

TORSKFISK MED SVARTA FLÄCKAR

SKÄGGTÖMFISK SOM FÅNGAR DAGEN?

SOM INTE FÅR NÄMNAS

MÅLAT MED ROTATION

TRÄBLÅSINSTRUMENT VYSSLJUD GROVT HALVGRÄS KRÄVS EN HEL FÖR ATT UPPFOSTRA?

YRKESKÅR

BOTTENROVFISK MED VAJANDE METSPÖ PÅ NOSEN

INGREP AKTIVT

GÖRC PÅ LEVANDE

SÄRPRÄGELN MAKA DE STYRDE HÄR PÅ MEDELTIDEN SOM RÅG

ÖDLA SOM CHUCKWALLA ELLER DRUSHUVUD ORKAR

BERGEN SOM GÅR ÖVER TRÄDGRÄNSEN

KAN SPISA VISA SVAR PÅ

CENTERCOURT YRKESSKICKLIGA HANTVERKAREN SNORREVERK

VIKTENHET 25­30 G VÅGRÖRELSE I SKÄLLAN HOLLÄNDSK HÅRDOST

HA LITE OSERIÖS LIVSFÖRING FRÄLSE

KLÄRVOAJANT

GRÖN ALICE TERASKUM UTAN BUBBLOR

LANTAN

HYLLVÄRMARE? FLUGA STYGG

STAL MED VÅLD DRIVKRAFTEN ... VÅR HAGE

BRÖD & GOLDIN

LAGERBÄCK PIFFAD

DEPPIG

ISLAMRIKTNING

INGREDIENS I HÅNGEL ÅTERTÅG & TILLFLYKTSORT

Vinnare i förra numret

Lorena Gallardo Z i Nacka

Tävla och vinn!

MENAR SVAVEL

SYNAR SIFFROR

HITTAR VI ORO OCH FJÄDER VY

BRUKAR SIG KOFTTYPEN?

BOSSIGA DUBBELSTJÄRNAN ISTER

LURAR PÅ BOTTEN MED DÖDLIGT GIFT KAN VI RIVA OSS

DALAORT ENKEL

SPOLAR KRÖKEN FORSKARFYND

HÅLLER ORAL LÅDA

GÖRS DET PÅ EN PROPP BOSATT SIG I NYTT LAND

SOM ÄR VAD DET TYCKS VARA

PRÄGLAS AV PUBERTETEN, MEN ÄR INTE ALLTID SÅ TUNGA SOM DOM LÅTER

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 9 januari vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Lösning på förra numrets korsord →

SNÄPPET ENKLARE ORD FÖR 2-HYDROXI-1,2,3-PROPANTRIKARBOXYLSYRA?

HJORT& HJORDDJUR KRYDD& MEDICINALVÄXT

LEMUR­KRYSS 2025 Konstruktör: lena­holmlund.com

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR SKYDDSOMBUD: FÖR FÖRTROENDEVALDA:

NÄTVERKSTRÄFF FÖR SKYDDSOMBUD

Nu bjuder vi in alla skyddsombud för att bolla utmaningar och lösningar som du stött på i din roll. Marcos Contreras och Monica Fröjd rådgivare/förhandlare på Naturvetarna reder ut mest förekommande frågor som kan bidra till ett lärande för så många som möjligt.

Var och när: 16 december klockan 12-13, digitalt

HÅLL UTKIK EFTER I VINTER 2026

Februari:

– Arbetsmiljö för chefer – vilket ansvar har arbetsgivaren?

– The job market outside academia in life sciences – in English

Mars:

– Hur går det med tjänstepensionen och hur ska man tänka för att maxa den?

– Så hanterar man ledigheter inom staten

– Chefens arbetsmiljö

FÖR

FÖRTROENDEVALDA:

Fackligt bootcamp – trygg i ditt uppdrag

Vi upprepar fjolårets succé. Varmt välkommen till Naturvetarnas årliga utbildning för dig som är fackligt förtroendevald. På programmet står kunskapsutveckling och inspirerande föreläsningar om hur du blir trygg i ditt uppdrag. Huvudtalare är Hans Brun , chefsanalytiker på säkerhetskonsultföretaget SRI.

Var och när: Rönneberga kursgård 28-29 maj 2026

HUR FUNKAR ARBETSMARKNADEN NÄR

MAN HAR EN OSYNLIG FUNKTIONSNEDSÄTTNING?

Välkommen att dela erfarenheter om arbetsvillkor och arbetsmiljö för naturvetare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi vill veta hur arbetsgivares kunskap och bemötande upplevs. Görs tillräckliga anpassningar och vilka är de stora utmaningarna?

Var och när: 11 december klockan 12-13, digitalt

Ha en riktigt fin julledighet önskar Naturvetarna

Varför är bladlöss så små?

Har du också en talang för att göra naturvetenskap intressant?

Som naturvetare kan du söka vårt ledarskapsprogram och bli behörig lärare.

Dessutom får du betalt under hela utbildningen. Sök idag och bidra till en mer hållbar morgondag. www.teachforsweden.se

Sök här

Bli lärare och bidra till en hållbar morgondag

Rätt svar: De har stannat i växten