Naturvetaren nr 4-2025

4

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Forskningen pressas från flera håll Naturvetare tar Nobelpriser till en högre nivå Så används AI som verktyg i undervisningen

Pendlare

”Jag har stor nytta av det nätverk jag har byggt upp i Danmark”

Marta åker över sundet och jobbar

Duellen: Höjd skatt på kött och socker? | Månadens fråga: Hur påverkar klimakteriet? | Poddtips: Humor som vässar hjärnan

Nr4 / 2025

Du har väl svarat på årets löneenkät?

Kommer i din inbox i december. Så håll utkik.

Du hjälper dig själv och andra naturvetare som får:  En lönestatistik som går att lita på  Råg i ryggen inför lönesamtalet  Siffror är fakta PS. Har du redan svarat på löneenkäten kan du bortse från detta. Men påminn gärna dina kollegor.

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Nikita Zeiloth, Ellinor Löwenborg Omslagsfoto Anders Roos Övriga bilder Colourbox, Adobe Stock

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 36 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Peter Edvall 070 791 07 85 Materialadress peter@businessfactory.se

Nästa nummer ute: 12 mars Deadline annonser: 27 februari Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

Ta tillbaka vetenskapen Naturvetare behövs när världen ska bli mer hållbar. Men många gånger jobbar experterna i motvind. Starka intressen inom främst plast- och oljeindustrin håller emot när utsläppen av växthusgaser ska minska.

Samma mönster ser vi när det kommer till kemikalier, plast och biologisk mångfald.

”Var tydlig med vad vi vet och vad vi inte vet.”

Längre fram i tidningen ges en inblick i hur förhandlingarna går till. Inte sällan avfärdas fakta som fejk news. De stora oljeländerna sitter med trumf på hand och kan i kraft av sina stora delegationer och egna experter sätta sig på tvären till skärpta krav.

Här hemma är det lätt att tro att vi är

Det händer också att svenska forskare som är på plats vid förhandlingarna blir utsatta för påtryckningar och hot när de säger sanningen. Ännu ett hinder är att besluten ofta fattas i konsensus, vilket gör att PFAS och andra gifter kan fortsätta att spridas i miljön.

Vetenskapen pressas även från andra håll, inte minst i USA där forskning som innehåller ord som klimat, mångfald och inkludering stoppas. Även projekt om vacciner och sexuell hälsa ligger illa till när Trumpadministrationen fördelar forskningsmedel. Ofta är det kvinnors hälsa i utvecklingsländer som drabbas.

immuna mot ingrepp i den fria forskningen. Men det kan vi inte vara om en svensk Trump skulle röstas fram, som prorektorn för KI säger i den här tidningen. Den fria forskningen är skyddad i svensk grundlag, men inte utbildning.

Ännu ett hot mot vetenskapen är den desinformation som sprids i sociala medier och andra fora. Men det finns bara ett vapen mot det: bemöt desinformation med fakta. Om och om igen.

Med en okuvlig envishet. Var tydlig med vad vi vet och vad vi inte vet.

Ta tillbaka vetenskapen som ledstjärna för framtiden.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

3

Nr/4 SID 7

Duellen: Höjd skatt på kött och socker?

Matskatteväxling skulle både miljö och hälsa vinna på, enligt en Chalmersforskare, men LRF säger nej till det.

SID 14

Månadens fråga: Har du påverkats av klimakteriet?

Sju av tio kvinnor drabbas på ett sätt som nedsätter deras prestation på jobbet.

SID 34

AI-agenten som fixar kaffetestet Här visar vi hur man kan ta AI ett steg längre och lägga upp ett program för försök och forskning.

18 Miljökemisten Britta Bristav är vd:n som leder ett konsultföretag på distans, med vatten och avlopp i fokus.

4

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Marta Ramos, disputerad forskare från Spanien, delar sin tid mellan Sverige och Danmark.

28

8

Så har Nobelprisade upptäckter tagits vidare av svenska forskare.

NATURVETARNA I MEDIA Kritik mot arbetsmarknadspolitiken gav resultat På ledarplats lyfter DN fram Naturvetarnas debattinlägg från augusti.

Det synliggör hur viktiga kompetenser inte når upp till det föreslagna lönekravet för arbetskraftsinvandring.

Hårdare krav och fler undantag leder till att fler hamnar mellan stolarna.

Förslaget på en lista med bristyrken sågades av ansvarig minister, fackförbund och näringsliv. Den 6 oktober backade regeringen och presenterade ett justerat förslag.

Dagens Nyheter 17 september 2025

Uppsnappat om oss i media

Gör svensk life science starkare Varslen inom life sciencebranschen i Danmark påverkar även Sverige.

Naturvetarnas förbundsdirektör Frida Lawenius vill se näringspolitiska

initiativ för att vi ska fortsätta vara en av Europas starkaste life science-noder. Nyckeln är tillgång till högutbildad arbetskraft, riskkapital samt goda för-

utsättningar för forskning och utveckling och kliniska prövningar.

Ny Teknik 17 september 2025

Ta vara på Länsstyrelsernas kompetens En ny myndighet för miljöprövning ska ge effektivare tillståndsprocesser.

Naturvetarnas förhandlingschef Per Sjödin varnar för kunskapstapp när delar av Länsstyrelsernas kärnuppdrag flyttas, och betonar vikten av att behålla

regional förankring och befintlig expertis. De fackligt förtroendevalda är en viktig resurs när den nya myndigheten utformas.

Altinget 23 oktober 2025

Varför är du med i Naturvetarna?

Det handlar om trygghet och gemenskap. Samtidigt är det ett statement: jag är stolt naturvetare, och delar fackets värderingar om utbildning, kunskap och naturvetenskapens roll för framtiden.

Hur har du haft nytta av ditt medlemskap?

Särskilt i början av karriären var stödet ovärderligt. Jag fick hjälp att navigera i jobbsökandet, stärka mitt självförtroende och förstå mitt värde på arbetsmarknaden. Och den trygghet man har genom försäkringar och rådgivning är fortfarande lika viktig. Jag är glad att jag gick med i Naturvetarna så pass tidigt som jag gjorde.

Vilka frågor brinner du för?

Utbildnings- och karriärfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Det är viktigt att lyfta vikten av akademisk utbildning och visa det värde vi na-

turvetare tillför samhället. Jag kan ha en väldigt aktiv och drivande roll på arbetsplatsen, och det mycket tack vare att jag har Naturvetarna i ryggen.

Maria Eriksson Aktuell: Stolt medlem i Naturvetarna under 25 år.

Utbildning: Magisterexamen i biomedicin vid Linköpings universitet.

Arbete: Business Development Manager/ Event Managing Director på Life Science Sweden.

Fritid: Hälsa, friskvård, skogsbad och musik.

ELLINOR LÖWENBORG

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

5

Sverige satsar på att locka internationella forskare Regeringen avsätter 25 miljoner kronor 2025 för att rekrytera framstående gästforskare från länder utanför Europa. Bakgrunden är att forskningens frihet hotas i flera delar av världen, vilket får många forskare att söka nya miljöer.

Sverige vill erbjuda ett öppet forskningsklimat där idéer kan växa fritt – både av principiella skäl och för att stärka landets konkurrenskraft och excellens.

Life science behöver naturvetare med digital spets

Tobias Nilsson

6

Biologi möter AI – och Sverige har chansen att ta ledartröjan.

Datadriven life science, DDLS, förändrar forskningen i grunden när algoritmer analyserar prover snabbare än ögat. Efterfrågan på naturvetenskaplig kompetens har ökat med 228 procent på tio år, med fokus på programmering,

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

i

automatisering och AI, enligt en rapport från Naturvetarna.

– De som kan kombinera biologisk förståelse med digital kompetens blir extremt eftertraktade, säger Tobias Nilsson, analytiker på Naturvetarna.

För att behålla spetskompetens krävs trygghet, utvecklingsmöjligheter och konkurrenskraftiga villkor.

Danmark och Storbritannien satsar miljarder på detta.

– Sverige har ett strategiskt fönster att ta täten, men då behövs riktade politiska initiativ, säger Petra Malm Danielson, avdelningschef marknad och samhällspolitisk påverkan.

Läs rapporten på naturvetarna.se N I K I TA Z E I L O T H

tale

Sofia Rydgren Stale till ny ordförande efter Göran Arrius. Hon lämnar sitt uppdrag som ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Jag är väldigt glad över det förtroende jag fått och går in i uppdraget med både stolthet och ödmjukhet, säger Sofia Rydgren Stale.

Hon betonar att akademikernas roll är avgörande för samhällsutvecklingen.

– Jag drivs av viljan att stärka akademikernas roll i att utveckla Sverige, för ett hållbart och mer kunskapsbaserat samhälle.

Under kongressen antogs ett nytt samhällspolitiskt program med målet att bygga ett smartare, star-

S of

aR kare och mer demokratiskt Sverige.

Rydgren Stale framhåller vikten av att värdera kunskap: – Utbildning och forskning är investeringar i hela vårt samhälles framtid. Professionell kunskap måste tas till vara – det gynnar oss alla.

Kongressen utsåg Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, till förste vice ordförande och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, till andre vice ordförande.

S ren

tare i finalen av årets upplaga av Forskar Grand Prix. Hon vann en bronsplats där det gällde att presentera sin forskning på ett begripligt och fängslande sätt.

– Jätteroligt att få prata om sin forskning på ett lite annat sätt och möta en stor publik i ett festligt sammanhang, säger hon spontant.

Martina som är disputerad inom materialvetenskap vid Chalmers använder röntgenstrålning för att se in i läkemedel. Syftet är att få en snabbare effekt av ett läkemedel när det har kommit in i kroppen.

– För många av de nyare läkemedlen tar det lång tid innan det når fram till rätt organ och gör verkan. Det handlar om att hitta formuleringar som gör att kroppen tar upp och snabbt levererar läkemedlet där det ska göra nytta.

Martina klargör att mycket av den hör utvecklingen görs i samarbete mellan läkemedelsindustrin, som Astra Zeneca, och forskarna.

Martinas resa till finalen i Forskar Grand Prix har gått genom flera deltävlingar som har vaskat fram de fem bästa.

– Tack vare coachning från en retorikexpert har jag vässat min förmåga att presentera forskning. Det har också gett mig nya idéer som gör mig till en bättre forskare.

Sacos kongress har enhälligt valt

g yd

Martina Olsson blev bästa naturve-

Ny Saco-ordförande vill bygga ett smartare Sverige

FOTO: SACO

Martina i topp på att presentera forskning

DUELLEN

Bör skatten höjas på kött och socker? Är matskatteväxling vägen framåt för att styra människor att äta mer hälsosamt och samtidigt rädda miljön? En Chalmersforskare menar att det är rätt väg att gå, medan LRF säger nej.

Ja!

Nej!

Jörgen Larsson, docent och

Lars-Erik Lundkvist,

styrmedelsforskare, Chalmers tekniska högskola

näringspolitisk expert på LRF

1. Ditt främsta skäl till att skatten ska höjas på kött och söta läskedrycker?

2. Hur ser du på rådet att äta mindre kött och socker och mer fullkorn, frukt och grönt?

3. Hur skulle Sveriges bönder påverkas av en sådan omställning?

4. Vad skulle behöva göras för att få med Sveriges bönder på den resan?

1. Ohälsosamma matvanor tillsammans med ett högt BMI utgör den största riskfaktorn för förtida död och sjukdom i Sverige. Övervikt och obesitas ökar dessutom snabbt, särskilt bland barn, samtidigt som intaget av frukt och grönsaker minskar. Det är väl etablerat i forskningen att priset i hög grad styr människors val av livsmedel.

2. Enligt mina kollegor, som är specialister på matvanors effekter

på hälsa och miljö, ligger slutsatserna från EAT Lancet väl i linje med den aktuella vetenskapen om vad som krävs för att uppnå ett hållbart matsystem på lång sikt. Maten står för omkring en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, där nötkött är ett av de livsmedel som har högst klimatpåverkan.

1. Förslaget om 6 procent moms på mat från 1 april 2026 är bra och bör inte ändras igen. Momsen på livsmedel bör vara enhetlig och låg.

2. EAT Lancets förslag är extremt långtgående och ligger mycket långt ifrån konsumenternas preferens för en blandad kost.

Dessutom är referenskosten i EAT Lancet inte tillräckligt näringsrik utan förutsätter kosttillskott vars hälso-, miljö- och klimateffekter inte är klarlagda.

3. Det skulle bli mycket svårt att bedriva jordbruk i skogs- och

med omkring en femtedel, vilket motsvarar den köttkonsumtion svenskarna hade i slutet på 1990-talet. Hur försäljningen av svenskt nötkött i skulle påverkas beror även på hur importandelen utvecklas. Den procentuella prishöjningen bli något lägre för mer hållbart producerat kött, såsom svenskt, än för billigare importerat kött.

mellanbygder samt norra Sverige där odlingen domineras av vallgrödor för foder till produktion av mjölk, nötkött och fårkött. Enligt en norsk forskarstudie bedöms 30 procent av jordbruksmarken blir överflödig med den här kosten. Svenskarna vill ha öppna jordbrukslandskap men de grödor som skulle ersätta foderväxter går inte att odla i större omfattning i stora delar av landet. Det skulle innebära en kraftigt försämrad livsmedelsberedskap.

4. Att kombinera åtgärder som minskar nötköttskonsumtionen och

4. Sveriges bönder kommer alltid att ha konsumenternas faktis-

3. En punktskatt på 30 kr/kg nötkött beräknas minska konsumtionen

ökar marknadsandelen för svenskt kött. I det paketet kan ingå breda informationsinsatser och förstärkt ursprungsmärkning. Höjda betesbidrag och stöd för ökad vegetabilieproduktion skulle också gynna svensk produktion. Allt detta förutsätter nära samverkan mellan branschens aktörer och experter.

ka konsumtion för ögonen, inte en önskad konsumtion enligt olika debattörer. Om vi tappar fokus på marknaden och börjar producera för en önskad marknad så är risken uppenbar att den faktiska konsumtionen i Sverige i ökad grad kommer att tillgodoses via import. Och det vore att backa in i framtiden.

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

7

Profilen

Marta tar tåget över sundet Med dansk lön och svenska priser får Marta Ramos det bästa från två världar.

Som disputerad inom life science forskar hon i Köpenhamn och bor i Malmö.

Men det kan vara lite snåriga regler kring skatter och pension.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Anders Roos

8

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Häng med Marta under en dag 07.00

09.00

11.00

Cyklar till tågstationen i Malmö och är framme i Köpenhamn efter en 35 minuter lång tågresa. Därifrån cyklar hon några kilometer till labbet på Lundbeck.

Dagens första möte med projektgruppen, där man har en diskussion om hur experimenten med de olika antikropparna har gått, och vilka som är värda att gå vidare med.

Studerar hjärnor hos möss i mikroskop. Syftet är både att lära sig mer om hjärnan och för att få svar på vilka antikroppar som har effekt mot Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.

Marta Ramos Yrke: Forskare på det danska läkemedelsföretaget Lundbeck.

Utbildning: Grundutbildning i Leon, Spanien. PhD i neurovetenskap, Lunds universitet.

Läser nu: Intermezzo av den irländska författaren Sally Rooney.

Gillar med Skandinavien: Respektfulla och vänliga människor, bra arbetsmiljö.

Fina cykelvägar.

11.30

13.30

15.00

16.30

18.00

Lunchen intas med kollegor på företagets lunchrestaurang. I vanlig ordning serveras en smaklig buffé, som alla anställda erbjuds till en kostnad av 300 kronor per månad.

Möte med tekniker om vilka experiment som ska göras på labb, kopplat till behov av support.

Är med på ett seminarium om hur antikroppar kan påverka och bota hjärnans olika sjukdomar. En bra chans till kompetensutveckling.

Tar tåget hem till Malmö och passar på att jobba under resan. Under en arbetsvecka uppgår arbetstiden till 37 timmar.

Kvällen ägnas åt träning: löpning, gym eller klättring.

Tv går bort till förmån för böcker och att umgås med vänner.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

9

et var Sveriges

goda rykte inom forskning som fick Marta Ramos att lämna Spanien för Lund.

Studierna tycker hon var toppen, men som nybakad PhD sökte hon sig till Danmark och fick napp direkt.

– Jag ville arbeta med neurovetenskap inom industrin, vilket mina doktorandstudier var inriktade på.

Det gjorde att jag fick jobb på ett bioteknikbolag utanför Köpenhamn. Under de två åren byggde jag upp ett nätverk som jag senare hade nytta av.

HJÄRNAN I FOKUS

När hon blev erbjuden anställning som forskare på det större läkeme-

delsföretaget Lundbeck tackade hon ja direkt.

– Här jobbar jag med läkemedelsutveckling i tidiga skeden.

Det handlar om stora molekyler – antikroppar – som används i behandlingen av Parkinson, epilepsi och andra neurologiska sjukdomar.

Hjärnan är i fokus på Lundbeck som har en lång tradition av att utveckla och producera läkemedel vid depression och andra psykiska sjukdomar.

– När jag kom hit för ett år sedan hade jag inte så mycket kunskap om att ta fram läkemedel som behandlar hjärnan. Men jag har lärt mig, säger hon lutad över ett mikroskop i studier av hjärnan hos en mus.

Jag ville arbeta med neurovetenskap inom industrin, vilket mina doktorandstudier var inriktade på.”

ANTIKROPPAR I FAS 3

Två av de molekyler hon jobbar med har gått till fas 3 i kliniska studier.

Den ena är inriktad på MSA, Multipel system atrofi, en sjukdom som är besläktad med Parkinson.

Den andra har fokus på epilepsi.

– Jag jobbar också i andra projekt, där vi inte har kommit lika långt, vilka dessa är kan dock inte avslöjas.

Marta stortrivs i den platta organisationen, som i jämförelse På Lundbeck jobbar Marta Ramos med läkemedelsutveckling i tidiga skeden.

10

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Profilen

med Spanien är mindre hierarkisk.

Arbetstempot är högt uppskruvat, där Marta ingår i flera projekt.

– Det är korta kontaktvägar mellan kollegor på olika nivåer och det är en lättsam och respektfull stämning mellan forskarna, som alla är disputerade. Jag trivs verkligen i den akademiska miljön, där det ofta är nära till skrattet.

VIKTIGT MED AW

Det finns också en AW-kultur som cheferna uppmuntrar. På Martas förra arbetsplats bjöd arbetsgivaren på öl och vin. Här får man betala själv när kollegorna träffas på företagets egen pub i huset, där det också finns gym och bouleplan.

– Det finns en förväntan på att

man ska delta på AW och jag gillar det. Ett bra tillfälle att lära känna varandra och bygga laget.

BÄSTA FRÅN TVÅ VÄRLDAR

När det kommer till löner så kan Marta bekräfta att de är högre i Danmark än i Sverige. Det gäller även nominellt, och ovanpå det kommer valutaeffekter då värdet på en dansk krona närmar sig 1.50 svenska kronor.

– Det kan vara svårt att jämföra löner mellan länderna, bland annat för att det skiljer sig åt när det kommer till pensionsinbetalningar. Min arbetsgivare betalar in 10 procent i tjänstepension, medan andra nöjer sig med 5 procent.

Det är dyrare att leva i Danmark

än i Sverige. Det bidrar till att Marta bor kvar i Malmö och pendlar över sundet varje dag.

Hon har också kvar vännerna där.

– Det funkar oftast bra om tågen inte är försenade eller inställda.

Var betalar du i skatt?

– Eftersom jag är på kontoret minst fyra dagar i veckan betalar jag skatt i Danmark, med en lägre skattesats än vad danskarna själva har. Den förmånen har jag som utländsk forskare.

Det är inte lika positivt på andra danska företag. Novo Nordisk har varslat 5 000 anställda om uppsägning, vilket kan komma att påverka arbetsmarknaden för life science inom hela regionen.

Två av de molekyler Marta Ramos jobbar med har gått till fas 3 i kliniska studier.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

11

Aktuellt PANELEN

Hur använder ni AI i undervisningen?

Ewa Ehrenborg,

Eva Svedmark,

Pär Forslund,

professor och vicerektor för utbildning, Karolinska institutet

föreståndare för universitetspedagogik, Umeå universitet

prorektor med ansvar för utbildning vid SLU

F

Y SVENNÅS- GI

F LYG

NN

RIK

JE

:E

O:

TO

OT

O

F

LL

NE R

AI kan användas som hjälpmedel för inlärning, men studenterna ska göra arbetet på egen hand och stå för de uppgifter som lämnas in. Och det ska ske på ett ansvarsfullt sätt. På vår hemsida finns råd och rekommendationer för studenter som vill använda AI i sina studier.

Finns det några röda linjer?

Läraren bestämmer om AI får användas alls eller mer restriktivt. Det är viktigt att studenten alltid kontrollerar vad som gäller för den specifika kursen eller uppgiften. AI får inte användas för att generera en hel text eller stora delar av en text. Läraren måste alltid kunna bedöma studenternas kunskaper. Många lärare vill att studenterna redogör för vilka AI-verktyg som använts och hur.

12

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Vi har en stor variation och bredd i hur generativ AI används inom undervisning. Utbildningarna har ett prövande och akademiskt förhållningssätt till AI, där vi hela tiden utforskar hur undervisning, lärande och kunskapsutveckling påverkas. När det gäller examinationer förs diskussioner om hur generativ AI påverkar bedömning och examinationsformer.

Det finns inga enkla svar, utan det är ett lärande som pågår och som behöver anpassas löpande.

Finns det några röda linjer?

Vi utgår vi från vår digitaliseringsstrategi, där generativ AI ingår som en del. Våra fakulteter bedriver dessutom egen utveckling med rekommendationer och riktlinjer för generativ AI. Nu jobbar vi med att ta fram en gemensam policy för AI i all undervisning.

Det är en komplex fråga och vi jobbar på att skapa en gemensam strategi för hur lärare och studenter ska använda AI. Tyngdpunkten ligger på att diskutera och visa våra studenter vad det innebär att arbeta etiskt med AI och hur de kan använda den för sin framtida utveckling.

Våra seminarier och workshops hjälper lärare att utforma kurser utifrån lärandemål, relationen mellan lärare och student, liksom bedömningar som främjar autentiskt och ansvarsfullt lärande. Lärande är i centrum och inte AI i sig.

Finns det några röda linjer?

Att fokusera på disciplinära åtgärder är inte effektivt om man vill utveckla etisk AI-användning hos våra studenter. Vi är tydliga med när användning av AI är olämplig. På så sätt vill vi undvika misstag som skulle kunna leda till anmälningar till disciplinnämnden.

Hall å dä r!

Kommunsamarbete läggs ner – personalen i kläm Framgångarna med samarbetet mellan tre kommuner på Södertörn upphör. För att säkerställa kvaliteten jobbar nu Naturvetarna för att personalen följer med när kommunerna själva tar över tillsynen.

Efter arton framgångsrika år med Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund läggs det ner den 1 juli 2026.

– Det är jättetrist då vi har ett fungerande samarbete där vi har blivit mer professionella och dubblerat antalet anställda till 50 personer sedan start, säger Margareta Jonsson, lokalfacklig företrädare för Naturvetarna.

BRINNER I KNUTARNA

Processen har gått undan, där politikerna har fattat beslutet, som personalen fick besked om i maj 2025.

– Tidigt i processen framförde vi att frågan borde ha utretts i samråd. Med bara sju månader kvar till övergången återstår många frågetecken om hur kommunerna ska driva verksamheten. Och nu börjar det brinna i knutarna, säger Jacob Holmberg, rådgivare och förhandlare på Naturvetarna.

Nu finns en oro för att verksamheten kommer att drabbas som en följd av kompetensflykt.

– Personalen pendlar mellan hopp och förtvivlan och

flera har redan lämnat, vilket delvis täcks upp av konsulter.

Från fackligt håll vill vi att personalen följer med in i den nya organisationen. Det borde ligga i allas intressen, säger Margareta Jonsson.

SAMHÄLLSKRITISK VERKSAMHET

Den uppfattningen delas av Jacob Holmberg.

– Naturvetarnas viktigaste medskick är att personalen från Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund följer med för att säkerställa kontinuitet och fortsatt kvalitet. Det skulle innebära att man får kompetent och erfaren personal som kan arbeta självständigt från dag ett.

Han påminner om att det handlar om myndighetsutövning med krav på service och tillgänglighet, enligt lag.

– Vi är oroliga för att både näringsidkare och kommuninvånare kan drabbas. Det gäller till exempel hamnen i Nynäshamn. Det är samhällskritisk verksamhet som efterfrågar kvalificerad kompetens hos inspektörerna, säger Margareta Jonsson.

Kan ett kollektivavtal skydda mot trakasserier?

Ett unikt kollektivavtal för att förebygga och åtgärda trakasserier på jobbet har träffats mellan Göteborgs stad och Naturvetarföreningen, som Rose-Marie Landin Nilsen är ordförande för.

– Ja, vi hoppas och tror det när avtalet börjar gälla den 1 april 2026. Tanken är att ingen ska behöva utstå kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet. Är det ett problem i dag?

– Ja, en medarbetarundersökning visar att 8 procent av stadens 55 000 medarbetare någon gång har blivit utsatt. Det innebär ett personligt lidande, som leder till fler sjukskrivningar och sämre prestation. Det skapar incitament för arbetsgivaren att jobba för en bättre arbetsmiljö.

Hur har processen gått till?

– Fackförbunden inom staden väckte frågan som mottogs positivt av både politiker och arbetsgivare.

Vi har haft en god dialog som har utmynnat i att staden avsätter tid och resurser i budgeten för att leva upp till avtalet.

Vad innebär det konkret?

– Fokus ligger på det förebyggande arbetet där chefer ska utbildas och det ska ingå i introduktionen för nyanställda. Frågan ska också tas upp på arbetsplatsträffar och hållas levande i det dagliga arbetet.

Om skadan ändå sker och någon blir utsatt?

– Inom fem dagar efter att anmälan är gjord ska chef återkoppla till medarbetare. Lika viktigt som att agera skyndsamt är objektiviteten. Detta då HR från den egna förvaltningen inte alltid upplevs som objektiv, och då finns möjligheten att få stöd från annan förvaltning eller företagshälsovården.

Kan det här inspirera andra?

– Jag hoppas att det kan öppna dörren för fler att göra samma sak. Det fina är att båda parter vinner på en bättre arbetsmiljö utan kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

13

MÅNADENS FRÅGA

Har klimakteriet påverkat din arbetsinsats?

Ingen talar om det, men så många som sju av tio kvinnor drabbas på ett sätt som nedsätter deras prestation på jobbet. Nu undrar vi om du har påverkats och om det har gjorts några anpassningar på din arbetsplats?

Du kan också kommentera: naturvetarna@redaktion.se

14

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Klimakteriet slår hårt mot Annika – global standard kan ge bättre stöd Annika 50 år är en av dem har nedsatt arbetsförmåga som en följd av svåra besvär i klimakteriet. Hennes arbetsgivare har gjort vissa anpassningar, och nu kan kraven skärpas tack vare en ny global standard.

Vissa glider igenom klimakteriet

ganska obehindrat, medan andra har påtagliga besvär som påverkar arbete och vardag. Naturvetaren Annika – som egentligen heter något annat – är en av dem. Hon är långt ifrån ensam, runt 70 procent av alla kvinnor är i samma sits.

– Jättebra att ni tar upp frågan som behöver få ökad synlighet.

Och nu börjar det hända saker, bland annat har Socialstyrelsen gett ut nya riktlinjer som kan göra att kunskapen om klimakteriet kan öka inom sjukvården.

SÄMRE LÖNEUTVECKLING

Besvären är inte att leka med och handlar om sömnsvårigheter, svettningar, yrsel, urinläckage och hjärtklappning för att nämna några. Det gör att Annika inte kan prestera på jobbet på samma sätt som tidigare, vilket speglas i lönekuvertet.

För att få klarhet i vilket an-

” Tanken är att skapa en arbetsmiljö som är mer inkluderande och stödjande.

Förhoppningsvis kan det förbättra situationen för oss som drabbas.” svar arbetsgivaren har ringde hon Naturvetarna.

– Jag kände mig styrkt av att få veta att arbetsgivaren har ett ansvar för att göra anpassningar.

Själv har jag möjlighet att jobba hemma, vilket är en stor hjälp.

Men mer kan göras, som att det finns vilrum med fläktar, liksom att ta hänsyn till klimakteriet i lönesättningen.

INKLUDERANDE OCH STÖDJANDE

Det vinner även arbetsgivaren på genom bättre prestationer och färre sjukskrivningar. Nu kan kraven på arbetsgivaren komma att öka. En global stan-

dard kring menstruation och klimakteriet är på gång.

– Tanken är att skapa en arbetsmiljö som är mer inkluderande och stödjande. Förhoppningsvis kan det förbättra situationen för oss som drabbas, säger Annika.

Hittills har hon fått begränsad hjälp i de kontakter hon har haft med sjukvården i en mellansvensk stad. ”Jag kan inget om detta”, sa en läkare och hänvisade till gynekologen. En anledning till det kan vara att klimakteriebesvär inte klassas som en sjukdom.

Allt handlar om hormoner, där balansen rubbas när mensen upphör.

– Jag har testat att ta östrogen, där det gäller att hitta rätt nivå. Det tillsammans med läkemedel har hjälpt mig lite. Mindfulness och fysisk aktivitet kan också mildra symtomen, säger Annika.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

15

5tips

1.

Så lyfter vi naturvetare i samhället

2.

Rättvisa löner och schyssta villkor

3.

Personlig rådgivning som höjer din lön

4.

När du vill komma vidare i karriären

5.

Trygg genom hela arbetslivet

16

N AT U RV E TA R E N

Så gör facket skillnad för dig

Genom opinionsbildning och politisk påverkan jobbar vi för att förbättra dina villkor på ett mer övergripande sätt. Det kan handla om allt från forskningens villkor och att lyfta betydelsen av naturvetenskaplig kompetens i samhället till att motverka hat och hot i utsatta yrken.

Löner och villkor, men också föräldralön och kompetensutveckling, förhandlar Naturvetarna fram i kollektivavtal med arbetsgivarna. Det är också facket som ser till att vi har tjänstepension, som gör skillnaden mellan guldkant och att vända på slantarna som pensionär. Om du skulle bli uppsagd står våra arbetsrättsliga experter, som kan din bransch, på din sida.

Som medlem får du argumenten som gör att du kan höja din lön. Du har rätt till personlig lönerådgivning, skräddarsydd för dig.

Vår lönestatistik ger vägledning, men det är dina prestationer och din kompetens som ska värderas.

När du kör fast i karriären och vill komma vidare tar du hjälp av våra karriärrådgivare. Utifrån din situation, önskemål och kompetens visar vi på möjliga vägar framåt. Vi hjälper dig att vässa både ditt cv och din intervjuteknik, liksom din LinkedIn-profil.

Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet och ger dig upp till 80 procent av tidigare lön om du blir arbetslös. Du får fina rabatter på andra försäkringar, som är ett tillval.

Dessa gäller bland annat för hem, olycksfall och juridisk hjälp i privatlivet. Missa inte heller rabatten som ges vid banklån, värd mycket för den som ska köpa bostad.

4 / 2025

Siffran

Naturvetarna växer och mår bra

2,4%

Forskare vanligaste titeln

Växer snabbt Under årets tre första kvartal ökade antalet medlemmar i Naturvetarna med 2,4 procent. Den största procentuella tillväxten står studenter och doktorander för.

6 014

Universiteten i topp SLU, Karolinska institutet och Astra Zeneca toppar listan över antal medlemmar per arbetsgivare. De flesta jobbar inom privat sektor, följt av staten. Kommuner och regioner ligger hack i häl med 6 014 medlemmar som är anställda där.

Den vanligaste titeln bland Naturvetarnas medlemmar är forskare, följt av handläggare, dietist, biomedicinsk analytiker och projektledare. Längre ner på listan hittar vi bland annat kemist, miljöoch hälsoskyddsinspektör och djursjukskötare.

36 337 Så många medlemmar hade Naturvetarna i oktober 2025

Roligt att vi växer och lyckas samla allt fler akademiker i Naturvetarna. Det gör oss starkare i förhandlingar och ökar vårt genomslag för frågor som är viktiga för naturvetare i samhället."

Patriq Fagerstedt, ordförande, Naturvetarna

64%

Kvinnorna dominerar

Andelen kvinnor i Naturvetarna uppgår till 64 procent. Det speglar kvinnodominansen på landets alla universitet och högskolor som är 61 procent.

Jobbar för högre lön och bättre villkor

1 213

1 213 medlemmar i Naturvetarna har ett förtroendeuppdrag som lokal facklig företrädare eller skyddsombud. De har viktiga roller på arbetsplatserna när det kommer till lön, villkor och arbetsmiljö, som regleras i kollektivavtal på din arbetsplats.

T E X T:PA L L E L I L J E B ÄC K

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

17

Forskningen pressas från flera håll I globala förhandlingar om plast och klimat får vetenskapen allt mindre utrymme, samtidigt som desinformation från USA sprider tvivel över Atlanten. Hälsa och miljö blir förlorare när fakta trängs undan av politik och propaganda.

TEXT: Palle Liljebäck

18

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

Reportage

Ny chans till plastavtal 2026 FN:s förhandlingar om ett globalt plastavtal föll på mållinjen i Genève 2025. Målet var ett juridiskt bindande avtal för hela plastcykeln produktion, återvinning och avfallshantering.

Men länderna kunde inte enas om regler. EU och små östater ville ha hårda krav, medan USA, Kina och Gulfstaterna förespråkade frivilliga åtgärder. Förhandlingarna fortsätter under 2026.

Panel för kemikalier ger råd För kemikalier togs det fram en vetenskaplig panel, motsvarande IPCC för klimatet. På det senaste mötet lyckades medlemsländerna enas om övergripande ramar för panelen, även om vissa saker kvarstår. Panelen kommer sammanställa kunskapsläget och ge råd till medlemsländer, men det finns inget krav på att länderna ska följa panelens råd.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

19

tydligt på det globala mötet om plaster i FN:s regi i Geneve i augusti 2025.

Bakgrunden är att stora mängder mikroplaster hamnar i haven och hotar vår hälsa. Efter långa förhandlingar och hopp om ett nytt avtal med hela plastcykeln i fokus föll man på mållinjen.

– Det var förstås frustrerande att man inte kom överens. Fossil- och plastindustrin med Ryssland och Saudiarabien i täten satte käppar i hjulen för ett nytt avtal, säger

Bethanie Carney Almroth, plastforskare och professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.

ORÄT T V I S SP E LP L A N

Hon förklarar att spelplanen inte är rättvis, där de rika länderna har många förhandlare och experter på plats.

– Industrin har ofta en egen agenda och sprider vilseledande information utan grund i vetenskapen.

Som en av många forskare på plats försöker hon motverka desinformation och ge en bild av det aktuella kunskapsläget, men ofta sitter de längst bak i rummet och blir ibland utestängda från möten.

Industrins företrädare skrämmer forskarna till tystnad när globala avtal om till exempel användningen av plast ska fattas.

20

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

– Stater med en stark olje- och plastindustri kämpar för att underminera vetenskapen. Industrin gör sina egna rapporter och betalar forskare för att komma till slutsatser som passar den.

F OTO: JOHAN WINGBORG

tt fakta och vetenskap väger lätt blev

Bethanie Carney Almroth

”Om man aldrig får till ett avtal är det läge att ändra på principen om att konsensus ska gälla.”

Att vara oberoende forskare är inte riskfritt.

– Industrins företrädare angriper forskare och försöker skrämma oss till tystnad. Jag har blivit utskälld och anklagad för vilseledande rapporter och bilder av min skärm har tagits i hemlighet.

Bethanie själv har aldrig blivit hotad men hon känner flera forskare som har blivit det. Hon går aldrig själv på möten av rädsla för att bli angripen.

– Det visar att det vi gör är viktigt.

Lyckligtvis står vi inte ensamma, utan vi får stöd från många länder.

Marlene Ågerstrand, ekotoxikolog vid Stockholms universitet, har liknande erfarenheter. Hon har sammanfattat forskning till FN-förhandlingarna om den nya vetenskapliga panelen för kemikalier.

– Industrin med sin starka lobbying lyckas förhala och vattna ur förbud av farliga kemikalier som PFAS. Det gäller även på EU-nivå där besluten om kemikalier tas.

KEM IKALIEINDUST R I N P R E S SA R

Hon förklarar att vetenskapen ska samspela med politiska och ekonomiska intressen, men att det har skett en slagsida till vetenskapens nackdel.

– Länder med starka intressen i olja och kemikalier motsätter sig alla förändringar. De har också

FOTO: STELLA PAPADOPOULOU

U TSTÅ R HAT O CH H OT

stora delegationer som kan driva sina frågor på ett framgångsrikt sätt.

En anledning till trögheten i besluten är att det i normalfallet krävs konsensus – att alla är överens för att komma till beslut.

– Om man aldrig får till ett avtal är det läge att ändra på principen om att konsensus ska gälla. Annars riskerar vi att få svaga avtal som är lätta att kringgå, vilket gör att de spelar ut sin roll.

För Marlene är det viktigt att som forskare kunna vara med på globala möten av det här slaget. Men det är inget hon kan ta för givet.

– Tidigare har vi inte kunnat Marlene Ågerstrand delta som oberoende forskare, utan måste vara knutna till någon NGO – miljöorganisation eller liknande. Men då uppfattas man som aktivist och tas inte på allvar.

Efter hårda påtryckningar har en ändring skett och forskare från Stockholms universitet får vara på plats som forskare i eget namn.

– Det är en framgång. På ett möte där vetenskap diskuteras måste forskare vara på plats, säger hon på sitt självklara sätt. Det handlar om att kunna påverka besluten och skapa förändring.

D E T F IN N S L J U S G LIM TA R

Mycket står på spel i ett läge där användningen av kemikalier per person ökar i samhället.

– Det är kopplat till förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kostnaderna för att sanera mark förorenad av PFAS räknas i mångmiljardbelopp.

Men allt är inte nattsvart.

– En ljusglimt är att många investerare inte går in i projekt som kan skada varumärket. Jag sätter också mitt hopp till hållbara innovationer, som kan få en skjuts framåt genom lagstiftning.

Vi glider över på klimatfrågan där FN:s klimatpanel IPCC lägger den vetenskapliga grunden inför klimatförhandlingarna. Forskaren Markku Rummukainen har tidigare representerat Sverige i panelens arbetsgrupper.

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

21

Fastlåst läge i klimatförhandlingarna Klimatmötet COP30 i Belém blev inte den framgång som många hade hoppats på.

Tvärtom fattades inte de beslut som krävs för att undvika att världen går mot en uppvärmning på tre grader.

Efter att oljeländerna satte sig på tvären lyckades inte länderna enas om att fasa ut fossila bränslen eller konkreta mål för att minska utsläppen.

Något beslut om att finansiera klimatanpassningar till utsatta länder blev det inte heller. Ett litet ljus mörkret är ändå att en mekanism för rättvis omställning, som bland avser att stärka internationellt samarbete, ska införas.

Skydd av biologisk mångfald dröjer Efter COP15:s ramavtal i Montreal 2022 har världens länder fortsatt förhandla om konkreta åtgärder för att skydda biologisk mångfald.

Under 2025 har framstegen varit begränsade.

Oenighet råder kring finansiering, urfolks rättigheter och hur målen ska följas upp. Trots ambitionen att skydda 30 procent av jordens yta till 2030 saknas ännu bindande mekanismer. Nästa toppmöte planeras till 2026.

22

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

– Det är en gedigen process där forskare gör en genomgång av kunskapsläget i hela världen och vars arbete granskas av andra forskare.

– Den nuvarande regeringen för en klimatpolitik som inte alltid är grundad i vetenskapen. Det kan göra att vi missar klimatmålen för 2030, men även på längre sikt.

FOTO: J O H A N PE RSSO N

SKAPAR EGNA NARRAT I V

I panelen förde Markku Sveriges talan, där vetenskapen väger tungt.

Deras arbete ligger som grund för klimatförhandlingar, som det i Paris 2015.

– Att utgå från vetenskapen är centralt i FN:s klimatförhandlingar.

Det ställer de flesta länder upp på.

Fram till i år var också USA med på tåget och bidrog, men som nu har lämnat walkover.

Markku förklarar att Trumps administration redan har gjort sina egna Markku rapporter och Rummukainen försöker skapa en egen berättelse – ett narrativ – om klimatet. De rapporterna har dock dissats av forskarvärlden.

– Att vetenskapen är under attack i främst USA är oroande, men IPCC:s arbete är gediget och går inte att vifta bort på sakliga grunder.

Världen är i dag på väg mot närmare tre graders uppvärmning.

– 1,5 grader verkar vi ha missat, men tvågradersmålet kan nås om mer görs snabbare. Många länder höjer ambitionen, däribland Kina, och gör stora investeringar i förnybar energi. Även Sverige tappar fart i den gröna omställningen.

P OL I T I K E RN A L J U G E R

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, följer klimatpolitiken och granskar vad politikerna säger och vad de gör.

– Där finns ett gap och inte sällan förekommer lögner. Det gäller till exempel det klimatpolitiska ramverket som partierna var överens om. Nu i efterhand låtsas vissa inte om det.

Han menar att regeringen dessutom dribblar med siffrorna.

– Ministrar ger sken av att miljöbudgeten ökar och utsläppen minskar, fast det för båda är tvärtom. Och när experterna påpekar att det inte stämmer så håller de fast vid felen.

Han ser också ett problem i att politiker från höger till vänster klär klimapolitiken i säck och aska utan att prata om fördelarna, som att gröna innovationer kan skapa jobb och tillväxt.

– Det skulle vara ärligare Mikael Karlsson att ge hela bilden, särskilt som forskning visar att Sveriges ekonomi gynnas av övergången till ett hållbart samhälle.

K L A RAT K R IS E R FÖ R R

Mikael målar upp en ganska dyster bild av klimatpolitiken i Sverige, men är ändå optimist.

– Jag hoppas att det svänger och att folk kommer till insikt. Vi har klarat globala miljökriser förr, som uttunningen av ozonskiktet. Det kan hända igen. Parisavtalet inger också hopp, utan det hade utsläppen varit större än de är i dag.

Hur kommer vi dit?

– Genom att stärka klimatpolitiken.

Vi forskare måste säga som det är, granska och avslöja. Annars blir det lätt för populister att komma undan.

Mikael är inte rädd för att sticka ut hakan i debatten, men det har sitt pris.

– Jag blir inte sällan utsatt för trakasseriere i sociala medier. När jag tidigare uttalade mig i frågor om fiske och varg blev jag till och med mordhotad. Men det är främst unga och kvinnliga forskare som drabbas.

K A N S PR IDAS HIT

Martin Bergö, prorektor och professor i molekylär medicin på Karolinska institutet, KI, har också blivit utsatt i sin roll som forskare.

– Hat och hot är rätt vanligt inom akademin och eskalerade under pandemin. Jag har själv blivit hotad i min yrkesroll.

Lika ofta är det idéer och fakta som angrips, särskilt i sociala medier där desinformation och konspirationsteorier frodas. Till exempel går det rykten om att forskarna är i maskopi med industrin.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

23

F OTO L I Z A S I M O N SSO N

Hur ska man komma åt det?

– Vi måste vara synliga på alla plattformar och våga ta diskussionen. Det handlar om att bygga förtroende och vara tydliga med vad vi vet och inte vet. Samarbeten med industrin är hårt reglerade och vi är transparenta.

I ljuset av det som sker i USA där forskningen ifrågasätts och nedmonteras av politikerna är Martin oroad för att det kan sprida sig till Sverige.

– Se hur Martin Bergö snabbt det gick i USA. Vi tror gärna att vi är resistenta, men en svensk Trump skulle ställa till med stor skada. Vår fria forskning är skyddad i grundlagen, men det är inte utbildning.

N E D L AGDA SAM ARBE T E N

Han påminner om att Sveriges regering var först med att skära ner forskningen om HIV i bland annat Afrika. Finansieringen upphörde mitt under ansökningstiden.

– Det är olyckligt och berör även Sverige. Men mest riskerar kvinnor, tonårsflickor, gravdia och nyfödda i låg- och medelinkomstländer.

Smittspridning av HIV kan öka när finansiering och program bromsas eller pausas då förebyggande insatser och behandling avbryts.

Att forskning politiseras är inget nytt. Redan på Stalins tid tog man bort forskning som inte passade

24

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

den kommunistiska ideologin. Nu ser historien ut att upprepa sig.

– Attacken mot vetenskap och den fria forskningen som nu sker i USA är allvarlig. Det ger till exempel vaccinmotståndarna luft under vingarna påhejade av hälsoministern. Effekterna av det ser vi redan nu med ökande fall av mässling.

Trump ser också forskningssamarbeten med andra länder som ett hot, vilket påverkar KI, främst inom global hälsa.

– Forskarna i USA har blivit rädda och vågar inte uttala sig. I ansökningar är ord som samarbeten, klimat, inkludering och genus bannlysta, säger Martin Bergö.

C I R KU S T RU M P

Han får medhåll av en svensk forskare som jobbar på University of California.

– Vi har fått pengar för ett år till, men det kan ändras över en natt. Varje dag med Trump är en cirkus, säger Maria Ekstrand som forskar om hiv och HPV bland kvinnor i Indien.

De sjukdomarna i kombination är rätt vanliga där, vilket är förknippat med stigma.

– Det innebär att det kan vara Maria Ekstrand svårt att ta sin medicin varje dag. Många kvinnor i Indien har inget privatliv, där familjer lever nära varandra. Nu un-

dersöker vi hur stigmat påverkar behandlingen och hur man kan hitta lösningar.

När hon beskriver villkoren för forskningen i USA blir hotet mot forskningen påtagligt.

– Många projekt inom den medicinska forskningen har avslutats, det gäller också pågående kliniska studier. Vid sidan av vaccinforskning har till exempel projekt med ord som ”mångfald i tarmfloran” lagts ner.

FO R S K A R E F LY R

Den största finansiären av medicinsk forskning är National Institutets of Health som har drabbats hårt av nedskärningar sedan Trump tillträdde som president.

Det har fått till följd att universitet i hela USA har förlorat många miljarder dollar i anslag.

– Det gäller särskilt universitet som inte ställer upp på Trumps politiska styrning av forskningen. När det kommer till vacciner har de riktiga experterna bytts ut mot sådana som är lojala med hälsoministern.

En nedmonterad forskning kan leda till braindrain, vilket oroar Maria.

– Forskare sägs upp och flyr landet med följd att USA förlorar sin status som forskningsnation.

Men det finns motkrafter. 3 000 forskare och läkare har gått samman för att protestera. Dessutom samarbetar Kalifornien nu med andra stater för att stoppa desinformationen och stärka vetenskapen.

Mitt jobb

Viktor mäter stålning inför rivningen av Barsebäck Efter två månader på Barsebäck kärnkraftverk har Viktor Lehmann klivit rakt in i ett av Sveriges mest unika naturvetarkarriärer. Som radiofysiker är han med och mäter strålningen i anläggningens rum inför avveckling.

Från exjobb till radiofysiker

Mätresultat från fält och labb

Exjobbet var vägen in till kärnkraftverket i Barsebäck för sjukhusfysikern från Lunds universitet. Efter inspiration från en tidigare student, som senare blev kollega, sökte han sig vidare till radiofysiken på Barsebäck. Sedan några månader tillbaka är han nu en del av teamet som arbetar med att förbereda anläggningen för rivning.

I grunden handlar arbetet om att systematiskt mäta radioaktiviteten i rummen där personal tidigare arbetat och där teknisk utrustning fortfarande finns kvar. Mätresultaten ligger till grund för vilka delar som kan rivas, och på vilket sätt.

Arbetsdagarna växlar mellan fältarbete i anläggningen och analys i labbmiljö.

Följer ett historiskt projekt

Ingen plats för stress Enligt Viktor präglas Barsebäck av en lugn arbetsmiljö där säkerhetskulturen är stark. Stress undviks medvetet – både för att skydda personalen och för att arbetet kräver koncentration. Samtidigt är sammanhållningen god med kortspel på rasterna och en avslappnad stämning.

Att få vara med i processen att montera ned ett helt kärnkraftverk beskriver Viktor som privilegierat. För honom är det en chans att följa ett historiskt tekniskt projekt från första parkett.

NATURVETARNA ÄR MED PÅ VÄGEN:

”Jag fick ovärderlig hjälp inför min anställning gällande anställningsavtalet och mina rättigheter. Jag har också använt både lönestatistiken och rådgivningen för nyexade.

Det gav mig trygghet i starten.”

TEXT: ELLINOR LÖWENBORG

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

25

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Terése Wikström, förhandlare och rådgivare

Måste jag vara på jobbet tre dagar i veckan?

Vi har fått nya riktlinjer som säger att vi måste vara på plats på kontoret tre dagar vecka. Kan arbetsgivaren verkligen kräva det?

Ja, det ingår i arbetsledningsrätten att bestämma var arbetet ska utföras, så länge arbetsgivaren håller sig inom ramarna för kollektivavtal och anställningsavtal.

I vår rådgivning ser vi en viss trend i att arbetsgivare vill att medarbetarna tillbringar mer tid på arbetsplatsen. Vår förhopp-

26

ning är att arbetsgivarna fattar väl avvägda beslut i dialog med arbetstagarna i dessa frågor.

Om arbetsgivaren ändrar i policy, personalhandbok, eller liknande så behöver du följa de nya riktlinjerna. Däremot kan du alltid ta upp frågan med din närmaste chef om du har be-

Bör jag tänka på vad skriver om min arbetsgivare i sociala medier?

Arbetsgivaren kan varna el-

Ja, det ska du absolut göra. Du har lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Den gäller även på din fritid och innebär att du inte får skada arbetsgivaren genom dina uttalanden.

Det finns skillnader mellan privat- och offentlig sektor.

Offentligt anställda har större skydd genom yttrandefriheten, men även där finns gränser. I privat sektor bör du däremot

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

ler ge en erinran till medarbetare som uttrycker sig negativt, särskilt om det sker offentligt och vid upprepade tillfällen. I förlängningen riskerar du din anställning om du bryter mot lojalitetsplikten.

hov av en individuell lösning.

Det kan till exempel röra sig om att underlätta familjelivet med att lämna och hämta barn.

Som så ofta handlar det om att ha en god dialog. Det brukar kunna vara möjligt att hitta lösningar som fungerar för båda parter.

vara extra försiktig. Visselblåsarlagen ger ett visst skydd inom både privat och offentlig sektor, men är begränsad till specifika situationer.

Spanar in BOK BOK

Hitta kärlek med hjärta och hjärna Det här är ingen ytlig bok om att dejta, utan här går författaren – naturvetaren Amanda Gonzales Bengtsson – till botten med utmaningen att träffa den rätta. Hon tar avstamp i sina egna erfarenheter och delar generöst med sig av dem utan att det blir kletigt privat.

Boken som inte behöver läsas från pärm till pärm går utmärkt att dyka ner i närapå var som helst. Alltid hittar man något intressant. Det gäller till exempel hur man kan veta om relationen är hållbar på sikt.

Emotionell stabilitet, tillgänglighet och kompatibilitet hjälper dig att steg för steg hitta rätt partner. Det är en strukturerad metod som innebär att man väljer kärlek med både hjärta och hjärna. Vad annat är att förvänta från en forskarutbildad vetenskapsredaktör?

BOK

Näringslivet behöver hållbara ekosystem Biologisk mångfald är inte bara en fråga om glädjen att se en blommande äng eller att stå BIOLOGISK MÅNGFALD: öga mot öga med ett leEN GUIDE FÖR jon på savannen. En stor SVENSKA FÖRETAG artrikedom har också näringslivet nytta av. Det handlar om ekosystemtjänster som vatten, bördiga jordar och ett bra klimat, liksom om humlor och bin. Om vi fortsätter som i dag kan 90 prcent av den odlingsbara jorden vara borta 2050.

Den här guiden ger företag, stora som små i olika branscher, tips på vad företagen själva kan göra för att skapa ett hållbara ekosystem. Det som gör att vi även i framtiden kan dra nytta av vad jorden ger. Andra som har gått före inspirerar och ger bästa tipsen på vad företagen kan göra för att hitta till hållbara affärslösningar.

OMVÄRLDEN, RAMVERKEN OCH DEN HÅLLBARA AFFÄREN

Så lockar man hit utländska talanger Kompetensbrist är ett hinder för många företag att växa.

Det gäller särskilt inom STEM-området. För att fylla luckan behöver talanger från andra länder lockas hit. Men lika mycket handlar det om att ta till vara den utländska kvalificerade arbetskraft som finns här i dag, så att den inte lämnar landet.

Nu finns hjälp att få. Den här boken ger vägledning till hur företag kan rekrytera talanger från hela världen. Det är en process som ofta upplevs som snårig. Här ges steg-för-steg-instruktioner för hur man kan lyckas.

Och mycket står på spel. Ett företag som kan rekrytera utländska experter kan öka sin produktivitet med runt 6-11 procent, enligt studier.

BOK

Njut av trädgården under hela året Tycker du också att odlingssäsongen är för kort? Det är möjligt att förlänga den genom att härma naturen och så under senvintern till tidig vår. Redan i slutet av februari kan man sätta i gång med sådd av brysselkål, broccoli, dill, persilja, spenat och annat. Vitlöken vill ner i jorden mellan oktober och december, förutsatt att det inte är tjäle. Det funkar även för flera sommarblommor, enligt författarna till boken Odla kallt. Även skördetiden går att dra ut över tid genom att låta växterna stå kvar på sin växtplats en bra bit in på hösten. En poäng är att grönsaker och rotfrukter håller sig fräscha längre än om man tar in och lagrar på en kall plats.

Vinnare i förra numret: Svensk trädgårdshistoria: Hannes Norr Vad fan ska vi med AI till: Susanna Gelin i Hovås Passé vid 53: Jalle Hiltunen Varför elever beter sig... Maria Henryd, Ann-Sofie Glans Assarsson, Jenny Karlsson i Uddevalla

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av.

Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 7 januari 2026.

Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

27

Naturvetare tar Nobelprisade upptäckter vidare Här lyfter vi naturvetare som i sin forskning drar nytta av de upptäckter som i år vinner Nobelpriset i medicin, fysik och kemi. Passa på att friska upp minnet inför Nobeldagen den 10 december.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Colourbox ILLUSTRATIONER: Niklas Elmehed

28

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Vetenskap

NOBELPRISET I FYSIK

Kvantfysik som kan ge oss nya läkemedel Den prisade upptäckten ligger till grund för den forskning som bedrivs på Chalmers. Ett resultat är att Sveriges största kvantdator byggs där, under ledning av Göran Johansson.

Vad kan det vara?

– Det kan handla om att göra avancerade beräkning och tillämpningar inom läkemedelsutveckling och medicinska behandlingsmetoder, men också AI och maskininlärning.

Det jublades på

Chalmers i Göteborg när beskedet kom. Två av pristagarna har varit gästforskare där och har täta kontakter med högGöran Johansson skolan än i dag.

– Fantastiskt roligt och välförtjänt att det här området belönas med ett Nobelpris, säger Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik på Chalmers tekniska högskola.

N Ä RAPÅ M AGIS K T U N N L I N G

Den forskning han bedriver bygger på pristagarnas upptäckter.

– Tack vare kvantmekaniken kan en partikel gå rakt igenom en till synes omöjlig barriär att passera. I den klassiska fysiken studsar partikeln tillbaka. I experiment har pristagarna visat att de kvantmekaniska egenskaperna även fungerar i större skala.

Görans forskargrupp studerar kvantfysik på superledande chipp, vilket är möjligt tack vare att pristagarna fångade kvantfysiken i ett chipp.

Det här fick de pris för:

SÅ F U N G E RA R N AT U R E N

Vad är tjusningen med kvantfysik?

– Det är så naturen fungerar: partiklar kan tunnla genom barriärer, där elektroner kan passera Här är pristagarna: genom att gå till höger eller vänJohn Clarke, född 1942, University of ster. Det är fascinerande, säger han California, Berkeley, USA. entusiastiskt.

Michel H. Devoret, född 1953, Yale Till saken hör att Göran JohansUniversity, New Haven, CT och Universon håller i trådarna för Sveriges sity of California, Santa Barbara, USA. största forskningsprogram inom John M. Martinis, född 1958, Univerkvantteknologi, Wallenberg Censity of California, Santa Barbara, USA. tre for Quantum Technology. Så inte undra på att han är glad i dag.

Han påpekar att transistorerna M Å NG A Å R PÅ N AC K E N i datorernas mikrochipp är ett exSjälva kvantfysiken såg dagens ljus redan för hundra år sedan. Även de prisbelön- empel på den etablerade kvanttekta upptäckterna har många år på nacken nik vi har omkring oss.

– Årets fysikpris har bidragit och gjordes i mitten av 1980-talet. till utvecklingen av nästa genera– Mycket har hänt sedan dess. Här tion av kvantteknik, som kan ge på Chalmers bygger vi landets största oss redskap som kvantkryptografi, kvantdator med målet att kunna lösa kvantdatorer och kvantsensorer. betydligt svårare problem än vad dagens superdatorer klarar. ”för upptäckten av makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i en elektrisk krets”

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

29

Vetenskap

NOBELPRISET I KEMI

Ett ramverk som löser miljöproblem

Richard Robson, född 1937, University of Melbourne, Australien.

tem skapas, där koldioxid fångas in genom en MOF, medan en annan bildar kolföreningar som kan användas både som energi och inom industrin.

Hur är det möjligt och hur funkar det?

– Det här är ett nytt sätt att bygga material. Hemligheten är att den totala ytan inuti ett ramverk – ofta regelbundna kristaller – är otroligt stor.

Ett gram av materialet rymmer en yta stor som en fotbollsplan och är fylld av porer, där gaser och andra kemiska ämnen kan flytta in och ut.

Omar M. Yaghi, född 1965, University of California, Berkeley, USA.

E N O R M P OT E N T IA L

Upptäckten som belönas med årets Nobelpris i kemi kan bli en ”game changer”. Med ett nytt sätt att bygga material kan många av samhällets utmaningar lösas. En av dem jobbar Sascha Ott på Ångströmlaboratoriet med.

Lägg MOF på minnet. Det står

för Metal-Organic Frameworks och kommer bland annat till nytta vid vattenrening, att fånga in koldioxSascha Ott id från luften och utvinna vatten från luft.

Med inspiration från hur diamanter är uppbyggda har pristagarna visat hur man kan bygga nya material, där metaller och organiska föreningar gifter ihop sig under bildning av mycket porösa material.

En av utmaningarna som forskarna har lyckats bemästra är att göra materialen stabila.

M Å N GA HOPPAR PÅ TÅG E T

– Jätteroligt och välförtjänt pris.

Forskare över hela världen har hoppat på tåget och jobbar med att utveckla MOF-materialen och hitta nya tillämpningar, säger Sascha Ott, professor vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Han har själv träffat två av pristagarna vid olika MUF-konferenser, bland annat i Uppsala.

30

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Här är pristagarna: Susumu Kitagawa, född 1951, Kyoto University, Japan.

Fokus för Saschas forskargrupp ligger på katalys genom att använda elektriskt ledande ramverk, som de själva har utvecklat och byggt upp på labb.

S OM E N FOT B O LL S PL A N

– Det handlar bland annat om göra vätgas av vatten och metanol av koldioxid, som är energikrävande processer. Med ramverken kan de processerna bli mer energieffektiva.

På så sätt kan ett cirkulärt sys-

Potentialen är enorm och vissa talar om ”game changer”.

Redan i dag har kemisterna byggt tiotusentals olika MOF:ar. Några tillämpningar har kommit långt. Till exempel har de använts för att separera PFAS från vatten, bryta ner läkemedelsrester i miljön, fånga in koldioxid och skörda vatten ur ökenluft.

– De MOF-baserade elektrokatalysatorer vi jobbar med fungerar bra på labb, men steget är långt innan det finns färdiga produkter, säger Sascha Ott.

NOBELPRISET I FYSIOLOGI

Banar väg för vacciner mot bland annat artrit och MS Upptäckten av T celler som reglerar immunförsvaret har belönats med Nobelpris. Forskaren Rikard Holmdahl jobbar med att ta fram ett vaccin mot autoimmuna sjukdomar som grundar sig just på reglerande T celler.

handla tidigare i sjukdomsförloppet och kanske förhindra uppkomsten av sjukdom genom ett vaccin som kan stärka de regulatoriska T cellerna.

FÖ R E BYG G M E D VAC C IN

Vem vill inte ha

ett starkt immunförsvar som gör att man slipper förkylningar och svårare sjukdomar, som cancer? Men det Rikard Holmdahl kan också bli kroppens värsta fiende och orsaka autoimmuna sjukdomar. Årets Nobelpris belönar tre forskare för upptäckter som hindrar immunförsvaret att skada kroppen.

– Superroligt! Jag är så glad, det här är mitt i prick för basal forskning, utbrister Rikard Holmdahl, forskare vid Karolinska institutet.

Han menar att upptäckten har ändrat synen på immunsystemet.

SER LOVA NDE UT

Det har Rikard Holmdahl tagit vidare i sin forskning.

– Vi försöker göra vacciner mot autoimmuna sjukdomar och planerar nu kliniska prövningar, säger han optimistiskt och räknar med att det kommer att fungera. Ännu så länge finns det inga vacciner eller effektiva mediciner mot

Fakta om upptäckten: Redan i mitten av 1990-talet hittade japanen Shimon Sakaguchi immunceller som skyddar kroppen mot autoimmuna sjukdomar. Senare visade han vilken gen som styr utvecklingen av regulatoriska T-celler som ser till att vårt immunförsvar tolererar våra egna vävnader. Däremellan visade de två amerikanska pristagarna att en muterad gen orsakar en autoimmun sjukdom.

Här är pristagarna Mary E. Brunkow, född 1961. Institute for Systems Biology, Seattle, USA. Fred Ramsdell, född 1960. Sonoma Biotherapeutics, San Francisco, USA. Shimon Sakaguchi, född 1951. Immunology Frontier Research Center, Osaka University, Japan.

autoimmuna sjukdomar, som artrit, MS och diabetes typ 1.

– I dag behandlas dessa patienter först sedan de fått sjukdomen. Men det finns ett stort behov att be-

Mellan 5 och 8 procent av världens befolkning lider av någon autoimmun sjukdom, dit också Crohns sjukdom och psoriasis hör.

– Det gäller att komma in i ett tidigt skede innan sjukdomen har brutit ut, vilket kan bli möjligt eftersom man kan upptäcka antikroppar i blodet flera år innan sjukdomen bryter ut.

Hur vet man det?

– Genom diagnostik. Tanken är att kunna förebygga sjukdomen med vaccin i stället för att försöka bota när den har brutit ut.

T VÅ S ID O R AV SA M M A M Y N T

De sjukdomar Rikard Holmdahl jobbar med handlar om reumatism – artrit – och SLE, som är en autoimmun sjukdom, kopplad till inflammationer.

Trötthet och smärta i muskler och leder är vanliga symtom som oftast drabbar kvinnor.

Det finns en annan sida av T cellerna, där man i stället för att aktivera dem trycker ner dem.

– Det är två sidor av samma mynt.

Genterapi baserad på kroppens egna T-celler är en framgångsrik behandling mot flera olika former av cancer, säger Rikard Holmdahl.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

31

Ny teknik kan ersätta skadad vävnad Stanfordforskare har lyckats odla hjärt- och leverorganoider med egna blodkärl. Dessa organliknande strukturer har odlats fram på labb. Tidigare var problemet att hålla organoiderna levande ju större de var.

Under en lång tid har organoider saknat kärlsystem, vilket har medfört att de inte fått syre och näringsämnen till alla celler. Detta löstes nyligen genom att forskare tillsatte tillväxtfaktorer som fick stamceller att bilda hjärtmuskel- och endotel celler, liksom glatta muskelceller i rätt proportioner. Resultatet blev organoider med blodkärl och 15–17 celltyper, liknande ett embryonalt hjärta. Dessa kan användas för att studera utveckling, testa läkemedel och på sikt ersätta skadad vävnad.

Kan Van Gogh få oss att förstå kvantfysik?

Forskare har observerat ett nytt kvantfysikaliskt fenomen som liknar Van Goghs målning Stjärnenatt. Upptäckten gjordes när de studerade Kelvin-Helmholtz-instabilitet (KHI), ett fenomen som uppstår vid gränsytan mellan två vätskor eller gaser med olika hastighet.

Målet var att undersöka om KHI kan ske i kvantvätskor, system där kvanteffekter uppträder på en makroskopisk nivå. För att göra detta kylde forskarna ner gasformig litium nära den absoluta nollpunkten och skapade en supervätska med två olika snabba strömmar. När strömmarna mötte varandra uppstod ett vågmönster som liknade halvmånen i högra hörnet av målningen “Stjärnenatt”.

Nika Dulesova

Emmie Green

Celler överlever syrebrist Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att celler kan anpassa sig för att överleva syrebrist, hypoxi, som kan uppstå i skadade celler eller tumörer. Den tidigare okända processen gör att cellerna kan styra vilka proteiner som skapas samt hur snabbt detta sker.

Vid sänkt syrenivå måste cellen snabbt anpassa sig för överlevnad.

I den nya studien undersöktes bröstcancerceller och stamceller för att se hur de ändrar sin startpunkt i mRNA för att påskynda proteinsyntesen. Processen är styrd av epigenetiska förändringar som kan beskrivas som kemiska förändringar i cellens DNA, vilka påverkar vilka gener som aktiveras.

Emmie Green

Snart möjligt bromsa Huntingtons sjukdom Bioteknikföretaget UniQure har utvecklat en genterapi som visat lovande resultat för den dödliga neurologiska sjukdomen Huntingtons. Sjukdomen orsakas av en mutation som omvandlar det livsviktiga Huntingtin-proteinet till en felaktig variant som bryter ner nervceller i hjärnan.

Behandlingen ges under 12-18 timmars hjärnkirurgi

där förändrade genen förs in i neuronerna som producerar det muterade proteinet. I cellerna tillverkas microRNA som inaktiverar det RNA som kodar för skadliga proteiner.

Sjukdomens utveckling bromsades med 75 procent efter behandlingen. Förhoppningen är att behandlingen ska vara tillgänglig i slutet av 2026.

Sara Hackovic

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

32

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Är alger i kornas foder en effektiv klimatlösning?

Vår forskning visar att det inte är en klimatlösning i sig, utan snarare en mindre förbättring som måste göras på rätt sätt för att ha marginellt positiva klimateffekter. Även om tidigare studier visat att små mängder alger i nötkreatursfoder kan minska metanutsläppen med upp till 90 procent är klimatvinsten ofta överskattad. När hela livscykeln för

algfodret analyseras – från odling och bearbetning till transport och utfodring – kan den totala klimatpåverkan i vissa fall bli lika stor eller till och med större än utan alger.

Enligt forskaren är det framför allt energikrävande processer som frystorkning och långa transporter som minskar eller eliminerar klimatnyttan. Den mest effektiva algtypen – Asparagopsis - är invasiv och hör hemma i tropikerna, och kräver antingen import eller energikrävande odling i Sverige.

Det finns dock undantag. Alger som är restprodukter från livsmedelsindustrin, särskilt brunalger, kan ge klimatvinster eftersom de annars skulle gå till spillo. Med naturliga torkmetoder och lokal produktion kan algfoder bli en del av lösningen, men inte hela. För att minska boskapens klimatpåverkan krävs ett paket av åtgärder, där algfoder kan vara ett komplement bland flera.

Jean-Baptiste Thomas, forskare vid avdelningen för vatten- och miljöteknik på KTH

Hur kunde det nya Kiruna bli ett köldhål?

När Kiruna ursprungligen planerades år 1900 valde stadsplaneraren Per Olof Hallman en plats med gynnsamt mikroklimat – en södersluttning nära gruvan, där gatorna följde terrängen för att undvika vindtunneleffekter. I den nya stadsflytten har dessa klimatprinciper fått stå tillbaka för andra prioriteringar.

Den nya platsen ligger i en sänka där kall luft samlas, vilket gör att vintertemperaturen kan vara upp till tio grader lägre än tidigare.

Gatorna är smala, husen höga och rutnätsplaneringen skapar vind-

tunnlar som gör stadsmiljön mindre trivsam under vintern.

Trots satsningar på ett kommersiellt centrum med gallerior och torg har mikroklimatet försämrats. Kunskapen om arktisk stadsplanering har funnits länge, men att den inte tillämpats fullt ut. Till exempel har lekplatser och balkonger placerats på norrsidan. Det finns möjligheter att förbättra miljön genom trädplanteringar och gatuinredning.

Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid Göteborgs universitet

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

33

Så funkar det

>>: AI-agenten som fixar kaffetestet Vi bad en AI-agent att ordna ett blindtest av olika sätt att tillreda kaffe. Här visar vi steg för steg hur AI-agenten planerade och genomförde testet – från idé till färdig produkt. AI-agenter kan inte bara svara på frågor, utan också planera, organisera och agera.

1: Beskriv uppgiften Vi skrev följande i Lovable, en plattform för AI-agenter som inte kräver kodning: ”Planera ett blindtest med fem sätt att bereda kaffe för fyra personer. Ta fram ett schema, en poängmall och instruktioner.”

B 2: Vad ska testas?

Agenten föreslog olika metoder för tillredning av kaffe. Vi justerade förslaget så att det passade våra behov och landade i följande metoder: kok, brygg, press, espresso och lungo. Kaffesorten är densamma genom hela testet.

3: Skapa upplägget Agenten bestämmer bryggtid och mängd för varje metod, slumpar ordningen och ger metoderna kodnamn (A–E) för att deltagarna inte ska veta vilken metod de smakar. Den skapar också ett schema:

4: Poäng och instruktioner

• 09:15 – Kaffe B

Agenten skapar en tabell med kolumner för doft, smak, eftersmak och helhetsbetyg (1–5). Tabellen gör det enkelt att jämföra intrycken. Den skriver också instruktioner:

… och så vidare.

”Smaka, skölj munnen med vatten, fyll i betyg.”

• 09:00 – Kaffe A

34

A

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Fakta: Vad är en AI-agent?

En AI-agent är ett program som kan uppfatta sin omgivning, fatta beslut och utföra handlingar för att nå ett mål. Till skillnad från en vanlig chatbot kan agenten själv ta initiativ och använda verktyg, som API:er (ett gränssnitt som gör att olika program kan prata med varandra) eller databaser.

Mer än kaffetester En AI-agent kan göra så mycket mer än kaffetester. Du kan själv skapa bokningssystem för möten med rådgivare, dietist, karriärrådgivare och andra som erbjuder sina tjänster. I det ligger att skapa formulär för bokning, skicka bekräftelser och påminnelser vis sms eller mejl. Man kan också synka bokningen med kalendern i outlook.

Här några fler exempel: bygga enkäter, e-handel och kundservice, forskning och analys

Tre plattformar för AI-agenter Vi valde att använda plattformen Lovable, som inte kräver egen kodning.

• Lovable – No-code, perfekt för snabba prototyper och appar.

• LangChain – För utvecklare som vill bygga komplexa agentkedjor.

• AutoGen – För avancerade multi-agent-scenarier.

B

C

Resultatet Allt detta tog under två minuter – ett exempel på hur kraftfulla AI-agenter kan vara. Vi fick ett komplett testupplägg utan att skriva en rad kod.

5: Fysiskt eller digitalt Lovable genererar en PDF med schema och mall, redo att delas med deltagarna. Man kan också skapa ett digitalt formulär där deltagarna kan fylla i sina betyg. Testet blir smidigare att genomföra och man får snabbt fram ett resultat.

120 . sec

A B C D E

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

35

”Management by drinking coffee” – så bygger Britta sitt lag Här är kemistens karriär

36

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

1987

1990

1998

Efter examen är hon kvar på Umeå universitet och jobbar som forskningsassistent inom cell- och molekylärbiologi.

Tar steget från medicin till vatten och får anställning på Kemiska stationen i Skara. Där står analys och bedömning av dricksvatten i fokus.

Tillbaka till Umeå för arbete som miljö- och processingenjör i det kommunala VA-bolaget. I den vevan kom Miljöbalken med nya krav på vatten och avlopp. Tar det första steget till att vara chef, här som sektionschef inom deponi.

Chef

Med vatten och avlopp som en röd tråd genom karriären leder Britta Bristav nu ett konsultföretag på distans. För henne handlar ledarskap om att utveckla medarbetares styrkor, fatta välgrundade beslut, och att dricka kaffe tillsammans.

TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Henrietta Bruto

Att bli chef och vd är inget som Britta Bristav har haft som mål.

– När frågan kom tackade jag ja till en rolig utmaning. Jag har alltid velat komma framåt och gjort det som har intresserat mig, säger hon på sitt självklara sätt.

Vatten och avlopp har följt henne som en röd tråd under hela karriären, med anställningar hos både kommuner och konsultföretag.

– Det är verkligen en spännande bransch, säger hon entusiastiskt med Vättern som bakgrund på sin datorskärm.

Det kan behövas för att få den rätta känslan av det företag hon både är delägare av och jobbar för. VA Drift Renare Vatten har inget kontor, utan alla möten med de fem medarbetare sker digitalt.

– Det fungerar jättebra. Jag tror det

handlar mycket om attityd, där alla drar sitt strå till stacken för att det ska gå bra. Redan före pandemin satt vi utspridda i landet, så det finns en vana att jobba på det sättet.

– Vi söker folk med passion för vatten och avlopp, där tjänsten i hög grad kan formas av individen. Låt medarbetarna göra det de är bäst på och bygg vidare på det.

DIGITALA AVSTÄMNINGAR

MÖTS ÖVER EN FIKA

Så är också medarbetarna erfarna och självgående projektledare. Men det kan bli annorlunda om företaget rekryterar nybakade naturvetare.

– Då kan det bli utmanande. Man behöver ofta stöd på första jobbet och vill ingå i en arbetsgemenskap. Vi har en digital avstämning varje vecka och minst en gång per år möts vi fysiskt på en konferensanläggning.

Företaget har som ambition att växa och säkra återväxten av kompetens. Men det kan bli lättare sagt än gjort, då det är svårt att hitta rätt kompetens.

Utöver det är ”Management by drinking coffee” Brittas filosofi. Den handlar om att möta medarbetarna över en fika och prata om vad som funkar bra och vad som kan utvecklas.

Hon är naturvetare uti fingerspetsarna även i sitt ledarskap, vilket innebär att besluten ska vara väl underbyggda.

– Att vara ledare liknar naturvetarens arbetssätt där man samlar in data och gör analyser. Det är ett lång-

2006

2012

2022

Jobbar som konsult på WSP. Två år senare gör hon ett mellanspel på det kommunala VA-bolaget i Umeå. Den här gången som sektionschef för avlopp.

Tillbaka till näringslivet som avdelningschef på konsultföretaget ProVAb, som senare förvärvas av WSP.

Antar utmaningen som vd för VA Drift Renare Vatten AB. Blev branschvinnare 2023 och 2025.

Britta Bristav Aktuell: vd för VA Drift Renare Vatten AB. Utbildning: Examen i miljökemi från Umeå universitet. Byggt på med studier i medicinkemi vid University of Brighton.

Familj: Man och fyra vuxna barn.

Tjusningen med VA: Att röra sig mellan olika världar: teknik, kemi, miljö, juridik och samhällsutveckling.

Kopplar av med: Umgås med nära och kära, resor och vandring.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

37

Chef

Att vara ledare liknar naturvetares arbetssätt: att samla in data och analysera.

Kommunernas rening av avloppsvatten har blivit så bra att det renade vattnet kan släppas ut i sjöar, hav och vattendrag.

38

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

samt sätt att vara chef, men risken för att fatta felaktiga beslut minskar, säger hon övertygande.

På det sätter menar hon att naturvetare har en fördel som chef.

– Därmed inte sagt att alla ska bli chefer. Man måste tycka att det är roligt. Det får inte heller vara enda karriärvägen för naturvetare, utan även experter ska kunna göra karriär och få bra betalt.

RIBBAN HÖJS HELA TIDEN

Och uppdrag råder det inte brist på. De upphandlas i konkurrens, enligt lagen om offentlig upphandling. Som senior konsult är det ofta Britta som både säljer in jobben och skriver anbud. Hon är alltså inte bara chef.

– Ribban höjs hela tiden för att

dricksvattnet ska vara rent och inte äventyra hälsan. För avloppsvattnet gäller att minska påverkan på våra vattendrag. Det handlar bland annat om att fånga upp PFAS, tungmetaller, mikroplaster och läkemedelsrester, men också mikroorganismer i reningsprocesserna.

Men vatten är inte längre bara kemi, biologi och teknik, utan nu har även säkerhet, klimatförändringar och beredskap kommit in i bilden.

– När en kommun till exempel ska bygga ett nytt vattenverk måste man tänka på risken för sabotage, liksom att ha en plan för att kunna leverera vatten i ett nödläge. I ett varmare klimat med större regnmängder ökar också risken för översvämningar.

SKÄRPTA MILJÖLAGAR

Även på avloppssidan har det hänt mycket, så sent som på 1960-talet släpptes avfall från toaletter och gråvatten ofta ut orenade i vattendragen.

– Här har kommunerna gjort ett jättearbete efter att miljölagarna har skärpts. I dag är de flesta hushåll i tätorter anslutna till kommunernas reningsverk.

Efter rening är avloppsvattnet så rent att det kan återföras till sjöar och hav. Men det finns fortfarande enskilda avlopp på landsbygden som släpper ut orenat vatten i miljön.

– Det är en utmaning för framtiden, vilket gör det här jobbet så spännande, säger Britta.

Ribban höjs hela tiden för att dricksvattnet ska vara rent och inte äventyra hälsan.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

39

CHEFSFRÅGAN Chefsrådgivare svarar på frågor från medlemmarna

Jennifer Forsanker, Chefsrådgivare, Naturvetarna

Kan ansvaret för arbetsmiljön delegeras till mig som chef?

Jag är en av flera chefer på det företag jag jobbar. Nu vill ledningen delegera hela ansvaret för arbetsmiljön till oss chefer. Kan arbetsgivaren göra så?

Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön har arbetsgivaren, som alltså är huvudansvarig för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Däremot kan ansvaret delegeras till chefer på olika nivåer, vilket förutsätter att ansvaret är tydligt och att det finns en skriftlig överenskommelse. Som chef måste man i detalj veta vilket ansvar man har.

Likaså måste chefen som delegeras ansvaret ha tillräckliga befogenheter och resurser för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Ännu en ingrediens i detta är att den som får uppgiften måste ha kompetens att utföra den. I annat fall är delegeringen ogiltig.

40

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

”Det förutsätter att ansvaret är tydligt och att det finns en skriftlig överenskommelse.”

Det finns en dom från en allvarlig arbetsplatsolycka i Kolmårdens djurpark från 2012, där en djurvårdare blev dödad av vargar, som ger vägledning.

Norrköpings tingsrätt fastslog i domen att både Kolmården som företag och den zoologiska chefen hade ansvar för brister i arbetsmiljön.

Det handlade bland annat om att djurvårdaren arbetade ensam i hägnet fast riskerna var kända. Det saknades också ett systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar och tydliga rutiner för arbete med rovdjur. Tingsrätten slog fast att den zoologiska chefen hade brustit i sitt ansvar och dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Kolmårdens djurpark fick en företagsbot på 3,5 miljoner kronor.

Domen visar att delegering kräver tydlighet, där chefer i detalj måste veta vilket ansvar de har. Ännu en lärdom är att ansvaret inte kan delegeras bort helt, utan arbetsgivaren har ett övergripande ansvar.

Chef

Så kan upplevd ensamhet på jobbet brytas Att känna sig ensam på jobbet kan vara en lika stor riskfaktor som stress för den psykiska hälsan. Chefen har den viktiga rollen att bygga en kultur där man ser och bekräftar varandra.

Enligt forskaren Markus Oljemark,

som nyligen disputerat vid Stockholms universitet, är upplevd ensamhet på arbetsplatsen ett växande problem. I sin avhandling Lonely in Company visar han att ensamhet inte behöver handla om att vara fysiskt ensam, utan om att känna sig osedd, ohörd och obetydlig.

RISKFAKTOR FÖR OHÄLSA

– Vi pratar ofta om stress och pressade scheman, men sällan om ensamhet. Ändå kan den vara en lika stor riskfaktor för psykisk ohälsa, säger Markus.

Men vad kan arbetsgivare och chefer göra?

– Chefer har en nyckelroll. Det handlar inte bara om att skapa sociala aktiviteter, utan om att bygga en kultur där erkännande är en del av vardagen, säger Markus.

Att se medarbetaren som människa – inte bara som funktion – är viktigt. Regelbundna enskilda samtal, aktiv lyssning och att ge konkret feedback är några verktyg som kan minska känslan av ensamhet.

– Det handlar också om att uppmärksamma subtila tecken: en med-

Vi pratar ofta om stress och pressade scheman, men sällan om ensamhet.” arbetare som drar sig undan, som inte deltar i samtal eller som verkar överdrivet anpassningsbar kan bära på en känsla av osynlighet.

platsen, inte minst om ensamhetens plats i organisationskulturen.

– Det är dags att vi vågar prata om ensamhet på jobbet. Inte som ett personligt misslyckande, utan som ett organisatoriskt problem, säger han.

I avhandlingen ges tre perspektiv på varför människor kan känna sig ensamma i arbetslivet, där den tredje är vanligast.

 Att känna sig avskild från kollegor och gemenskap.

 Att tappa kontakten med sig själv och sin roll.

PRATA OM KÄNSLOR

Markus hoppas att hans forskning ska fungera som en katalysator för djupare samtal om känslor på arbets-

 Att inte bli bekräftad eller uppskattad.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

41

Chef

Chefer lika utsatta för mobbning som andra Facket en viktig brobyggare under pandemin När pandemin slog till blev det tydligt hur avgörande ett nära samarbete mellan arbetsgivare och fack kan vara.

Forskning från RISE och Linköpings universitet visar att företag med bra dialog klarade krisen betydligt bättre än andra. När arbetsmiljön behövde anpassas kunde man snabbt improvisera och hålla verksamheten i gång.

I flera fall räddades hela företag från att stanna upp. Studien pekar på att fackliga företrädare ofta tog en aktiv roll som brobyggare mellan ledning och medarbetare, vilket gjorde det möjligt att identifiera behov och agera snabbt.

Forskarna menar att samverkan måste odlas i vardagen för att fungera i kris.

De rekommenderar stresstester som omfattar både teknik och kommunikation. En ny guide från RISE och Linköpings universitet ger praktiska råd för hur organisationer kan stärka sin förmåga att hantera framtida kriser. Hur AI används är avgörande för att behålla förtroendet.

En ny studie från Linköpings universitet visar att chefer drabbas av mobbning lika mycket som medarbetare. Analysen pekar på att ledarskapets kvalitet har stor betydelse för arbetsklimatet. Ju mer passiv och frånvarande den egna chefen är, desto större blir risken för mobbning. Det gäller särskilt för lägre chefer som ofta befinner sig i en utsatt position mellan ledning och medarbetare.

5

Studien visar också att bristande stöd uppifrån kan skapa ensamhet och osäkerhet kring mandat och ansvar. För att förebygga mobbning behöver organisationer tydliggöra roller, förväntningar och resurser samt säkerställa att chefer har förutsättningar att vara närvarande ledare. Rutiner för att upptäcka och hantera mobbning bör omfatta alla nivåer, eftersom ingen är immun mot problemet.

mingeltips som

bygger relationer:

 Ha ett tydligt mål

Vill du knyta nya kontakter, hitta samarbeten eller samla kunskap? Ett klart syfte gör det lättare att styra samtalen.

 Förbered dig ordentligt

Kolla deltagarlistan, välj ut personer du vill prata med och läs på om relevanta ämnen. Förbered några frågor eller samtalsämnen som känns naturliga.

 Klä dig rätt och drick måttligt

Klä dig lite mer formellt än vid privata mingel, undvik för vågad stil. Ett

färgstarkt plagg kan fungera som isbrytare. Drick måttligt och hälsa med fingertoppskänsla.

 Ta initiativ och skapa dialog

Presentera dig kort och tydligt. Lyssna mer än du pratar, ställ nyfikna frågor och bygg en naturlig konversation.

 Följ upp

Avsluta samtalet artigt och visa intresse för fortsatt kontakt. Hör av dig efteråt via mejl eller meddelande så kan mötet utvecklas till en värdefull relation.

Släpp inte kontrollen till AI i rekryteringen Svenska företag ligger i framkant när det gäller digital mognad och AI-användning, vilket gör att arbetsgivare snabbare upptäcker AI-genererade svar under intervjuer. Den globala rapporten ”2025 Glo-

42

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

bal Workforce Report” visar att 33 procent av svenska arbetsgivare misstänker AI-användning i intervjuer, och 27 procent har av misstag gått vidare med ett AI-genererat cv.

AI har också lett till fler,

men mindre relevanta, ansökningar per tjänst, vilket kräver tydligare processer. Rapporten betonar att nyckeln inte är att ersätta människor, utan att använda AI strategiskt för screening och struktur. Avgörande

beslut och bedömningar bör däremot alltid göras av människor. Hur AI ska användas i rekrytering är inte helt tydligt, men balansen mellan teknik och mänsklig bedömning blir allt viktigare.

GÄSTKRÖNIKAN

Naturvetare behövs för att ersätta fantasi med fakta Vi är vana vid att olika geopolitiska utmaningar hanterats genom stabila och globalt respekterade spelregler. Det är något som har byggts upp under lång tid. Men den sanningen gäller inte längre, utan vi ser nu hur den internationella konkurrensen eskalerar och tidvis övergår i omfattande våldsanvändning eller hårt repressiva åtgärder mot och mellan länder.

Det handlar om direkta angrepp mot annat land, som Rysslands invasion i Ukraina, ett krig som har pågått i snart fyra år. Här hemma upplever vi cyberangrepp mot civilsamhället i syfte att skrämmas och skapa oro. Tullar och hot om att dra sig ur internationella avtal har också blivit ett vapen för att sätta press på länder att underordna sig andra länder.

Jens Mattsson, biolog och generaldirektör, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

Lika viktigt är att bidra med kunskap och kompetens till vårt totalförsvar så att vi kan försvara våra värderingar och vårt självbestämmande, liksom att stå emot desinformation och konspirationsteorier.

Listan kan göras lång, och inom såväl EU som Sverige lyfts behovet av att fler utbildar sig och arbetar inom STEM-området. Inom NATO görs särskilda satsningar inom programmet STEM Forward inte minst mot unga kvinnor.

Svaret vad vi naturvetare ska göra är enkelt, vägen dit är lite krångligare: vi ska ersätta fantasier med fakta.

Dettas görs utan hänsyn till internationella överenskommelser eller den världsordning som präglat tiden efter andra världskriget. Världen har blivit mer svårnavigerad och allt mindre förutsägbar.

Hur kommer då naturvetare in i bilden och vilken roll har de i den nya världen? I en tid där vi ser desinformation och kvasivetenskap som ständiga följeslagare i vår vardag är vi viktigare än någonsin. Vi behövs för att tackla de medicinska utmaningarna och för att trygga framtidens livsmedelsförsörjning.

Naturvetare behövs också i utvecklingen av nya energisystem och hitta lösningar för att säkra viktiga samhällsfunktioner. Vi behöver bygga en egen AI-förmåga i ett läge där vi är beroende av de globala tech-jättarna.

Jens Mattsson i fält med nära tre ton sprängämnen som i en annan formulering kan användas som konstgödsel.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

43

Bilden

Här finns framtidsjobben Skogsnäringen pekas ut som en framtidsbransch, där alla får jobb. Det är ändå svårt att locka studenter till utbildningarna som leder till skogsmästare, skogskandidat och jägmästare.

Efterfrågan på skoglig kompetens har ökat med 40 procent mellan åren 2014 och 2022.

Svag återväxt

- 14 %

Hur ser då återväxten ut för de kompetenser som efterfrågas inom skogsbranschen?

På kandidatnivå har söktrycket minskat med 15 procent sedan 2019. På mastersnivå har söktrycket sjunkit under det senaste året.

Den totala minskningen sedan 2019 är 14 procent.

44

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Ålderstigen kår

27% är över 55 år

Fler än var fjärde naturvetare (27 procent) inom den skogliga sektorn är över 55 år, vilket är äldre än naturvetare på arbetsmarknaden generellt.

”Skogsindustrin är en framtidsbransch och efterfrågan på skogliga akademiker kommer att vara fortsatt hög. Därför är det avgörande för branschen att man lyckas attrahera studenter som vill utbilda sig till skogsmästare, jägmästare och skogskandidat.”

Camilla Milton, personal Vida AB

Så vill Naturvetarna vända trenden: → Konkurrenskraftiga löner med möjlighet till god löneutveckling. → Kontinuerlig kompetensutveckling för att attrahera, behålla och använda kompetenserna på bästa sätt. → God arbetsmiljö där det finns möjlighet att göra individuella anpassningar för att skapa balans mellan arbete och fritid.

Nu behövs åter växt av kompetens livsmedelsbraninom och skoglig sek schen tor Sepehr Mousavi - agronom inom livsmedelsi ndustrin Foto: Tobias Ohls

Sammanfattning :

Livsmedelsbransch en och skogliga kompetensbrist. sektorn står inför Få väljer att söka en växande till utbildningar samtidigt som inom området, snittåldern i branschen till att det blir är hög. På sikt svårare att hitta kommer det leda rätt kompeten s.

Det behövs tydliga karriärvägar och att välja branschen bra löner för att locka unga personer .

Om fler ska vilja stanna kvar inom akademin för att akademin göras doktorera, behöver attraktiv även för de yngre doktorand Lärosäten ska vara en attraktiv erna och forskarna arbetsgivare, som . anställningar och erbjuder trygga hållbar arbetsmil jö. Idag präglas med korta projekt akademin av osäkerhet och anställnin gar för de yngre som arbetar där.

KOMPETEN

SRAPPORT

- LIVSMEDEL

SBRANSCH

Innehåll Kompetensförsörjning inom livsmedelsb ranschen ..... 2 En åldrande bransch ........................................

Svag återväxt ............... 2 av framtidens kompetenser ....................

Branschen står 2 inför stora utmaningar .........................4 Skoglig sektor ........................................ ..........................

Skogen behöver 5 naturvetenskaplig kompetens ...........

Spetskompetens 5 behövs .................... .............................

Så kan trenden 7 vändas .................... ................................

Referenser ....................

7 ........................................ ............9

EN OCH SKOGLIG

SEKTOR

1

Stort behov av forskare

Här kan du läsa mer: naturvetarna.se/rapporter

Färre studenter På forskarnivå föll söktrycket markant mellan 2019 och 2020, men på senare år har det börjat återhämta sig. Det finns ett stort behov av forskare inom näringslivet. Det gäller forskning inom skogsbruket, ökat byggande i trä, nya material och produktionsprocesser.

KÄLLA: NATURVETARNA N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

45

#121 Poddtipset

Humor som vässar hjärnan

Lyssna på Karin i Naturvetarpodden

Det är få saker som stärker teamkänslan så mycket som att skratta tillsammans. Därför är det så viktigt att ha roligt på jobbet, säger Karin Adelsköld i Naturvetarpodden.

Skrattet frigör dopamin och endorfiner, och gör man det tillsammans får man också en dusch av oxytociner – hormoner som får oss att må bra.

– Vi blir mer kreativa, fokuserade och effektiva när vi har roligt tillsammans, visar forskning, säger komikern och vetenskapsjournalisten Karin Adelsköld.

mer seriös om man använder humorn som ett verktyg i kommunikationen.

HUMOR SOM VERKTYG

Men det får inte ske hela tiden, för då blir man inte tagen på allvar. När Karin coachade deltagare i Forskar Grand Prix, där de hade fyra minuter på sig att förklara sin forskning, var humorn en viktig

ingrediens för att fånga publiken och få den engagerad.

– Mitt tips var att våga släppa sargen och våga vara lite rolig två gånger under en sådan presentation. Det passar särskilt bra om publiken inte själv är så hemma i vetenskapen.

Men kan man skämta om vad som helst, till exempel om rikets säkerhet eller när folk ska sägas upp.

– Det skulle vara dålig tajmning.

Ta det allvarliga budskapet först och därefter känna in om det kan vara läge, men som sagt var: aldrig på någon annans bekostnad.

IGENKÄNNING OCH ÖVERRASKNING

Det får dock aldrig ske på någon annans bekostnad och leken ska vara inkluderande.

Men vad får oss att skratta?

– Det är ganska noga undersökt.

Humorn har två komponenter, där den ena är igenkänning och den andra är överraskning.

Att skämta om sig själv och sina egna tillkortakommanden vittnar om självdistans och gör att man får publiken med sig vid, förklarar Karin.

– Att öppna en presentation med något som får publiken att skratta gör att den lyssnar bättre och i högre grad tar till sig budskapet. Paradoxalt nog uppfattas man också som

46

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Att aldrig skämta på någon annans bekostnad är en grundregel om man vill få publiken på sin sida.

Vi gratulerar!

Johan Rockström utses till Årets svensk i världen Miljö- och klimatforskaren Johan Rockström har utsetts till Årets svensk i världen 2025. Han får utmärkelsen för sina långvariga insatser inom miljö- och klimatforskningen och för att ha satt både sig själv och Sverige på världskartan.

Naturvetaren FÖR DIG SOM Ä

R M E D L E M I N AT

U R V E TA R N A

Hubbar som får idéer att lyfta Så blir du personligt hållbar Visselblåsare får ökat skydd

– Jag känner mig djupt hedrad och ödmjuk inför denna utmärkelse. I tider när den akademiska friheten är alltmer hotad är det viktigare än någonsin att stå upp för evidensbaserad sanning och vetenskaplig transparens, säger Rockström till Svenskar i världen.

PLUGGEN ÄR UTDRAGEN

Han betonar att mänskligheten står inför en kris – från klimatförändringar till förlust av biologisk mångfald, som endast kan hanteras genom tillit till vetenskapen och globalt samarbete.

Vi har tidigare uppmärksammat Johan Rockström i Naturvetaren när han 2021 blev utsedd till Årets miljöhjälte och fick pris av kungen. Redan då var han säker på att omställningen inte går att stoppa.

– Pluggen är utdragen och går inte att sätta tillbaka. Frågan är

”

Johan Rockström

Ställ om!

Det finns bara en väg framåt, och den är fossilfri.”

Frågan är inte om, utan 4

Johan Rockström Utbildning: Agronom och miljövetare. Doktor i naturresurshantering.

Arbete: Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Vardagshjälte: Monica

undanröjer hälsorisker

| Månadens fråga: Hur jobbar

hur fort det ska gå

du efter corona? | Siffran: 50% har för mycket

| Nr 4 / 2021

”Det finns bara en väg framåt, och den är fossilfri.”

Johan Rockström i Naturvetaren nr 4-2021

Grattis till: Årets svensk i världen

inte om utan hur fort det ska gå, sa han då till Naturvetaren.

RÖST FÖR VETENSKAPEN

I motiveringen till Årets svensk framhåller juryn Rockström som en orubblig röst för vetenskap och öppenhet i en tid då fakta allt oftare ifrågasätts. Hans arbete med

att förmedla forskningsbaserad kunskap och samla forskare, politiker och näringsliv kring gemensamma lösningar beskrivs som avgörande i en värld präglad av klimatförändringar och instabilitet.

ELLINOR LÖWENBORG

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

47

Medlemsnytt

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Tillsammans i Saco gör vi Sverige smartare I november hade Saco, som Naturvetarna och 20 andra akademikerförbund är en del av, sin kongress. Tillsammans kan vi få genomslag i frågor om bland annat arbetsmarknad, samhällspolitik och studenters villkor.

På kongressen spikades ett nytt samhällspolitiskt program, där hög kvalitet på utbildning och forskning är en hörnsten. Högskoleutbildning ska bygga på självständig kunskapsbildning, vila på vetenskaplig grund och ha en tydlig koppling till forskning. Studenternas förkunskaper är avgörande för att högskolan ska kunna undervisa på rätt nivå.

Basen läggs i utbildningssystemets lägre nivåer där kvaliteten och likvärdigheten måste öka.

Akademisk frihet är avgörande för både demokratin och kunskapsutvecklingen.

48

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

”Akademisk frihet är avgörande för både demokratin och kunskapsutvecklingen.”

man drabbas av ohälsa. Även yrkesetiken behöver skyddas.

För oss naturvetare var det viktigt att få in skrivningar om att tjänstemäns professionella självständighet och oberoende från otillbörlig påverkan måste värnas.

Saco arbetar på den politiska nivån för en stark samhällsekonomi som bygger på fri handel och fri rörlighet av arbetskraft och kapital i ett starkt EU med goda förutsättningar för livslångt lärande och kompetensutveckling. Hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd är förutsättningar för nödvändiga investeringar i en grön och hållbar omställning för biologisk mångfald och för att bromsa klimatförändringarna.

Saco representerar även förbunden internationellt och har med TCO och LO ett gemensamt kontor i Bryssel där man bevakar EU-frågor. Saco-förbunden samverkar även i förhandlingar om löner och villkor, och tecknar kollektivavtal på olika nivåer till nytta för medlemmarna.

Arbetslivet ska vara tryggt, säkert och hållbart i en god arbetsmiljö med starka offentliga trygghetssystem som skydd om

Genom att arbeta tillsammans inom Saco och mellan Saco-förbunden gör vi Sverige smartare, vilket var Sacos devis på årets kongress. Där valdes en ny ordförande och styrelse, som du kan läsa mer om på annan plats i den här tidningen.

var ett solklart brott mot Medbestämmandelagen

90 000 kronor till medlem – Företag bröt mot lagen vid uppsägning Att säga upp personal utan att följa regelverket kan bli kostsamt.

Det fick ett företag erfara när det sa upp en naturvetare utan att först ha förhandlat med facket, vilket krävs enligt lag.

När medlemmen fick besked om uppsägning kontaktade hen Naturvetarna.

– Vi såg direkt att det här var ett solklart brott mot Medbestämmandelagen, MBL. Därför drev vi frågan i en tvisteförhandling, där arbetsgivaren insåg sitt misstag, säger Daniel Wallin Fredholm, avtalsansvarig rådgivare och förhandlare på Naturvetarna, som genomförde förhandlingen tillsammans med kollegan Frida Eneheim.

TVÅ MÅNADSLÖNER

Prislappen för företaget hamnade på 90 000 kronor, motsvarande två månadslöner, till medlemmen.

Utöver det ålades företaget att betala ett skadestånd på 50 000 kronor till Naturvetarna.

– För medlemmen var det förstås tungt att bli uppsagd, men det var viktigt att processen gick rätt till. Skadeståndet blev lite av

”Vi såg direkt att det här var ett solklart brott mot MBL.” plåster på såren och medlemmen var tacksam för stödet från Naturvetarna.

I den utdragna lågkonjunktur vi befinner oss i nu är det lite skakigt på arbetsmarknaden och uppsägningar kommer att ske.

Att arbetsgivaren har skyldighet att förhandla en omorganisation och arbetsbrist känner långt ifrån alla till.

– Därför är det så viktigt att alltid kontakta facket vid den här typen av förändringar, säger Daniel.

EN LÄXA ATT LÄRA

Han förklarar att en uppsägning alltid föregås av ett varsel – förvarning – om att en uppsägning kommer att ske.

Daniel Wallin Fredholm och Frida Eneheim på Naturvetarna skötte förhandlingen för medlemmen.

– Innan uppsägningen sätts i verket och beslutas formellt måste den först förhandlas med facket. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal hos arbetsgivaren.

Företaget som i det aktuella fallet blev skyldig att betala skadeståndet lovar att följa lagen vid framtida uppsägningar.

– Medlemmen får nu också sitt arbetsgivarintyg, extra kompensation och företrädesrätt vid återanställning, säger Daniel Wallin Fredholm.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

49

Ny studentordförande vill stärka naturvetares röst i samhället

Dra nytta av ditt medlemskap som student I januari får du som är studentmedlem eller är registrerad som doktorand utan anställning, och har varit medlem i mer än ett år, din första faktura på 120 kr per år.

Årets kongress sticker ut – både i deltagarantal och i engagemang. Studentrådets nya ordförande Gloria Kowal Johnson beskriver att stämningen präglades av vilja att påverka och ta ansvar.

– Samhällsnyttan av naturvetare marginaliseras ofta. Det vill jag ändra på genom att synliggöra naturvetares kompetens, säger hon.

Inför det kommande året vill studentrådet särskilt stärka naturvetarnas röst i samhällsdebatten, inte minst under valåret.

Som tidigare kårordförande för Lunds naturvetarkår, har Gloria arbetat heltid med frågor om utbildning och studenter.

Detta får du som är studerandemedlem i Naturvetarna:

Här är Naturvetarnas nya studentråd:

Naturvetarna har tecknat ett nytt avtal med Vård-

Ordförande Gloria Kowal Johnson, geologi, Lunds universitet Vice ordförande Jens Mårtensson, agronom ekonomi, SLU

Ledamöter Julia Hellsen, matematik Uppsala universitet Noella Lidvin, folkhälsovetenskap Umeå universitet Alfred Tingström, agronom livsmedelsvetenskap SLU Sahar Najam, molekylärbiologi Göteborgs universitet Nicole Hyslop, biologi SLU Umeå

 Specialiserad rådgivning om karriärmöjligheter, lön och arbetsvillkor när det är dags att börja jobba.

 Olycksfallsförsäkring och hälsoförsäkring vid psykisk ohälsa, samt en inkomstförsäkring som är bra att ha när du börjar jobba.

Nytt avtal inom privat vård och omsorg företagarna. Vid sidan av en dags arbetstidsförkortning ökar avsättningarna till flexpension, och de som jobbar deltid får rätt till övertidsersättning.

– Avtalet innebär konkreta förbättringar för våra medlemmar, särskilt när det gäller arbetstid och ersättning för mertid, säger Per Sjödin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Läs mer: naturvetarna.se

Chans till ersättning för tidigare gravida

Gloria Kowal Johnson är ny ordförande för studenterna.

50

N AT U RV E TA R E N

2 // 2018 4 2025

Har du under din anställning i offentlig sektor (kommun, kommunalt bolag eller kommunalförbund, region eller stat), blivit förbjuden att arbeta på grund av arbetsmiljörisker under perioden 1 april 2020 till 19 augusti 2025 och behövt ta

ut graviditetspenning?

Då kan du ha rätt till extra ersättning från din arbetsgivare, utöver den graviditetspenning du fått från Försäkringskassan. Kontakta Naturvetarnas rådgivning för råd och stöd.

Så rankar naturvetare sin arbetsgivare

LOCKAR MED KARRIÄRPROGRAM En stark värdegrund har även Växa Sverige AB, som är Sveriges största husdjursförening.

– Här kan man utvecklas som specialist och vi satsar mycket på kompetensutveckling av våra medarbetare. En fördel förstås att ha ett intresse för djur, och då särskilt kor, sa Sara Lindroos, redaktör för podd och sociala medier på Växa Sverige.

På teknikkonsultföretaget Afry är lönerna konkurrenskraftiga, enligt Naturvetarbarometern.

– Vi erbjuder också karriärprogram för nya i arbetslivet som vill utvecklas, sa Ivan Forsgren, regionchef miljö, Afry.

S OM C S I PÅ RIKTI GT Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten har ett starkt varumärke och värderingar man kan stå för, enligt Naturvetarbarometern.

– Vår arbetsplats är som CSI på riktigt, där naturvetare har en nyckelroll när brott ska klaras upp, sa avdelningschef Jan Evensson.

Här är de som satt med i panelen. Fv Sara Lindroos, Ivan Forsgren, Amanda Gärdeman och Jan Evensson.

SWECO TOPPAR Men vilken arbetsgivare är då hetast för medlemmar i Naturvetarna? Det ger Naturvetarbarometern svar på. I år toppas listan av Sweco, följt av AstraZeneca och Naturvårdsverket.

De anställda har själva fått ranka sin arbetsgivare med hänsyn till bland annat kompetensutveckling, arbetsbelastning, stimulerande arbetsuppgifter, konkurrenskraftig lön, liksom om medarbetaren kan stå för det arbetsgivaren levererar.

Ett krav är att det finns kollektivavtal för att kunna vara med i Naturvetarbarometern.

– För arbetsgivarna blir listan en indikator på vad man gör bra och vad som kan göras bättre, men även en vägledning när man ska locka till sig framtida talanger, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef för fackförbundet Naturvetarna.

KOLLEKTIVAVTAL ÄR EN GRUNDBULT Det är särskilt viktigt i ett läge där konkurrensen om naturvetare blir allt tuffare.

– Här kan man få ett försprång om man erbjuder mer än bara en bra lön. Våra medlemmar lyfter också vikten av kollektivavtal, möjlighet till distansarbete, en etisk värdegrund och att arbetsgivarna jobbar med hållbarhet, säger Petra Malm Danielson.

Naturvetarbarometern bygger på enkät som besvarades av över 4000 medlemmar i Naturvetarna.

Arbetsgivare 10 i topp

F OTO: TO BI AS O HLS

”Perfekt tillfälle att mingla, liksom att få veta vad som förväntas av en som ny i arbetslivet”, sa en av studenterna spontant.

Panelsamtalet om hur arbetsgivare lockar talanger var också spännande, tycker hon.

Astra Zeneca, som rankas högt i Naturvetarbarometern, var ett av företagen som var med i panelen.

– Här finns en mängd olika roller för naturvetare att arbeta i på flera platser i landet och globalt, och våra produkter är viktiga för människors hälsa. Tveka inte att kontakta oss, sa Amanda Gärdeman, Employer Brand Specialist på Astra Zeneca.

FOTO: TO BI AS O H LS

På premiären av Naturvetardagen mötte studenter sina framtida arbetsgivare för att prata karriär och jobbmöjligheter. Men vilken arbetsgivare är hetast? Det ger årets Naturvetarbarometer svar på.

 Sweco Sverige AB  AstraZeneca  Naturvårdsverket  Trafikverket  Livsmedelsverket  Polismyndigheten  Uppsala universitet  Lunds universitet  Växa Sverige ekonomisk förening  Umeå universitet

Arbetsgivarna i topp i årets upplaga av Naturvetarbarometern.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2025

51

Naturvetare i historien

Arvid avslöjade hjärnans språk Arvid Carlssons nyfikenhet ledde till en av 1900-talets mest betydelsefulla vetenskapliga upptäckter. Hans forskning om dopamin förändrade förståelsen av hjärnan och lade grunden för behandlingar som än i dag hjälper miljoner människor.

psykiska sjukdomar. Han visade att antipsykotiska läkemedel påverkar dopaminets signaler och att serotonin har betydelse för depression.

Hans insikter banade väg för moderna antidepressiva läkemedel, de så kallade SSRI-preparaten.

NOBELPRIS I MEDICIN

En kall januaridag föddes en pojke i Uppsala, i en tid där vetenskapens blick var riktad mot kroppen, inte hjärnan. Något som han skulle komma till att förändra. Efter medicinstudier i Lund tog han sin doktorsexamen 1951 och blev några år senare professor i farmakologi vid Göteborgs universitet där han stannade i över tre decennier.

Men det var på laboratoriet i Lund på 1950-talet som Arvid började undersöka hur hjärnan kommunicerar. Med nya analysmetoder lyckades han visa att dopamin inte bara var ett förstadium till noradrenalin, som man tidigare trott, utan en egen signalsubstans med en central roll i nervsystemet. En upptäckt som förändrade allt.

År 2000 belönades Arvid Carlsson med Nobelpriset i fysiologi eller medicin, tillsammans med Paul Greengard och Eric Kandel, för sina upptäckter om signalöverföring i nervsystemet. Ända upp i 90-årsåldern deltog han i forskningsprojekt och diskussioner om framtidens läkemedel.

För dagens naturvetare är hans arbete mer än en historisk prestation. Det visar på kraften i nyfikenhet, tvärvetenskap och uthållighet. Men också hur grundforskning kan förändra liv. Han lade grunden till modern neurofarmakologi och visade att hjärnans kemi inte bara kan förstås, utan också påverkas.

När Arvid Carlsson gick bort 2018 i Göteborg lämnade han efter sig en berättelse om envishet, precision och mod.

EN SIGNALSUBSTANS BLEV NYCKELN

Han upptäckte att dopamin finns i höga halter i de basala ganglierna, de hjärnregioner som styr våra rörelser, och när dopaminnivåerna sjunker uppstår de skakningar och stelhet som kännetecknar Parkinsons sjukdom. Det ledde honom till att pröva substansen L-Dopa – som visade sig återställa rörelseförmågan.

Resultatet blev startpunkten för en helt ny behandling som hjälpt miljontals patienter världen över.

Arvid förstod också att ämnet spelar en stor roll i

Född/död: 25 januari 1923 (Uppsala) – 29 juni 2018 (Göteborg) Utbildning: Med. lic. och med. dr, Lunds universitet (1951) Tjänst: Professor i farmakologi, Göteborgs universitet (1959–1989) Nobelpris: 2000 i fysiologi eller medicin för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet NIKITA ZEILOTH

Anders Björklund 1. Vad har Arvids upptäckter betytt för behandling av Parkinson?

– Som ung docent på farmakologen i Lund gjorde Arvid i slutet på 1950-talet de banbrytande upptäckter som under det följande decenniet ledde till utvecklingen av L-dopa-behandlingen.

Möjligheten att återställa dopaminfunktionen i hjärnan var revolutionerande på sin tid och är än idag den ledande behandlingen av Parkinson.

Arvids viktigaste upptäckter: • Dopamin är en självständig signalsubstans • Sambandet mellan dopaminbrist och Parkinsons sjukdom

2. Vilken betydelse har den haft för din forskning?

– Arvids upptäckt av dopaminets förekomst och funktion i hjärnan öppnade ett nytt forskningsfält som var under etablering när jag började som forskarstuderande på histologiska institutionen i Lund 1967. Arvid hade då flyttat till en professur på farmakologen i Göteborg, och jag kom att arbeta under Arvids yngre kollega Bengt Falck, som hade utvecklat en metod som gjorde det möjligt att studera dopaminets cellulära lokalisation direkt i mikroskopet.

– Den metoden gav mig möjlighet att från den tidiga begynnelsen delta i det spännande arbetet att klarlägga dopaminets roll i hjärnans motoriska funktioner. En forskning som jag har kunnat vidareutveckla under fem decennier.

• Utvecklingen av L-Dopa som behandling • Insikter om serotonin och antidepressiva läkemedel Betydelse: Lade grunden för modern neurofarmakologi och förändrade synen på hjärnans kemi

3. Vad händer framåt?

– Mitt fokus är att med hjälp av stamceller utveckla en ny typ av behandling som gör det möjligt att ersätta de förlorade dopaminneuronen med ny, och på så sätt återställa den förlorade funktionen hos parkinson-patienterna. Den tekniken är nu under klinisk prövning på många ställen i världen.

Liksom på mitt gamla labb här i Lund.

Akdemisk titel: Seniorprofessor i Neurovetenskap vid Lunds Universitet Gör på fritiden: Läser böcker och fackliteratur, och går på opera

Na-krysset BOTTENROVFISK SÄR­ GÖRC MED VAJANDE MET­ PRÄ­ PÅ LE­ SPÖ PÅ NOSEN GELN VANDE

INGREP AKTIVT SVAR PÅ CENTER­ COURT VIKT­ ENHET 25­30 G

TORSK­ SKÄGGTÖM­ TRÄBLÅS­ GROVT FISK MED FISK SOM FÅNG­ INSTRU­ VYSS­ HALV­ LJUD SVARTA AR DAGEN? MENT GRÄS FLÄCKAR

SOM INTE FÅR NÄMNAS

TERA­ YRKESKÅR

KAN SPI­ SA VISA SNORRE­ VERK

YRKES­ SKICKLIGA HANTVER­ KAREN

HOL­ LÄNDSK HÅRDOST

VÅGRÖ­ RELSE I SKÄLLAN

HA LITE OSERIÖS LIVS­ FÖRING KLÄRVO­ AJANT

FRÄLSE DRIV­ KRAFTEN STAL MED VÅLD STYGG

KRÄVS EN HYLLVÄR­ HEL FÖR MARE? ATT UPP­ FOSTRA?

FLUGA

... VÅR HAGE

SKUM UTAN BUBBLOR

BRÖD & GOLDIN PIFFAD LAGER­ BÄCK DEPPIG

GRÖN ALICE LANTAN ISLAM­ RIKTNING SVAVEL

MÅLAT MED RO­ TATION

ÖDLA SOM BERGEN SOM CHUCKWALLA EL­ OR­ GÅR ÖVER LER DRUSHUVUD KAR TRÄDGRÄNSEN

DE STYRDE MA­ HÄR PÅ ME­ SOM KA DELTIDEN RÅG

INGRE­ DIENS I HÅNGEL MENAR BRUKAR SIG KOFT­ TYPEN?

SYNAR SIFFROR VY

HÅLLER ORAL LÅDA

HITTAR VI ORO OCH FJÄDER

ISTER KAN VI RIVA OSS

BOSSIGA DUBBEL­ STJÄRNAN

LURAR PÅ BOTTEN MED DÖD­ LIGT GIFT

ENKEL FORSKAR­ FYND

DALAORT SPOLAR KRÖKEN GÖRS BOSATT DET PÅ EN SIG I NYTT PROPP LAND SOM ÄR VAD DET TYCKS VARA

KRYDD­ & MEDICI­ NALVÄXT

HJORT­ & HJORD­ DJUR

PRÄGLAS AV PUBERTETEN, MEN ÄR INTE ALLTID SÅ TUNGA SOM DOM LÅTER

LEMUR­KRYSS 2025 Konstruktör: lena­holmlund.com ETT SNÄPPET ENKLARE ORD FÖR 2-HYDROXI-1,2,3-PROPANTRIKARBOXYLSYRA?

Vinnare i förra numret

Ä KLAN M ER BRUTAL

Tävla och vinn!

B

Korsordskonstruktör Lena Holmstrand

Lösning på förra numrets korsord →

54

N AT U RV E TA R E N

SMÅPLANET NR 1 & STÖRSTA ASTEROIDEN

SOM HJÄLMAREN

Lorena Gallardo Z i Nacka

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 9 januari vill vi ha din lösning.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

4 / 2025

ÅTERTÅG & TILL­ FLYKTSORT

VETENSKAPEN OM GASERS RÖRELSE VETENSKAPEN OM VIN OCH VINTILLVERKNING

REDE KLÄMDE MED LIDER GAS- FALLER HAR NOG FINGTONÅR- FORMIGT OCH HON SOM RARNA ING AV KOLVÄTE STOJAR KRYSTAR SVAVEL

A E R O D O K T A N B E N S T R N E K A Ö O U R I N L Ö P S N O V A L T G E I E T K I R O P R A

OVANLIGT HAR SURA STAMGÄSTER?

FLYTANDE KOLVÄTE

DRABBAR OSTEOPOROS VÄGRA SYRE UTFÖRA EN HALVMARA ÄGGFORMAT SKÄNKA HEN GÅR BAKOM DIN RYGG & HAR ÖGON I NACKEN

SPÄND BI- OCH ORBO

FETT FRÅN DJUR

GÅR FRÅN NJURE OVANPÅ

SNATTA TAR SILL TILL?

UTBILDAS VÄL LÄKARE OMEGA

MED MASALA GREPPA

ÄR DIGI- VI- I SÅNT SEPARERAS TUS MINI- RUS DET UTAN MUS ÅNGEST

C I T R O N S Y R A SYSAK FÖLJDRIKTIGHET

L O G I K

M E R E S N S J Ö T E K Å A R E M I R Ö P K O L O S N A M I K A R T U M A L L N Å L D E D A R E E A N A R A M K R E F T O R N BÖKAR SVIN VID HÄNGKRUKOR

RYMDSTATION

DEN PÅSTÅS KUNNA BURK ATT FÖRLORAS OCH DESS- TITTA PÅ UTOM LAGAS GENOM ”HYMENOPLASTIK” NICKEL

1986– 2001

FORMELLT MEDDELA

DOSEKVIVALENT INOM RADIOLOGI

LYNX NÅN SOM HETER SAMMA

RIKTIGT RIKTIGT USCHLIG

RUBBET FÄRDAS BLOD I

DEL AV SKÅDESPEL

SOPIG SAPPOROSOPPA

ARRANGERAS

STAD MED ESSALAAM

HÄNVISNINGEN RADON

UNDERVATTENSGRUND

N T I E V S E T Å L Ä O R D A E R R E

TVEKAR HA SULA I MARKEN

EN GALLAGHER PEDAGOG

FLYTER GENOM POLEN, ELLER?

R A V E L L I

S HORNBORBRONS- M NATIONAMÅLIS E GARSJÖ- LISTISK & 1994 K FÅGEL VETENSKAPSFÖRAKTANDE IDEOLOGI

K T E R T L A R N U I A M G P E L I D N A S R O M E N S E V lena-holmlund.com N BUMS EN ANDRA GÅNG

GRANNE MED KINA

AJVIDEVAMPYR HETSJAKT

SKRÄCKFILMSVARSEL

LEMUR-KRYSS 2025 Konstruktör:

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

FÖR FÖRTROENDEVALDA:

FÖR SKYDDSOMBUD: FÖR FÖRTROENDEVALDA:

N ÄT V E R K S T R Ä F F F Ö R

Fackligt bootcamp – trygg i ditt uppdrag

SKYDDSOMBUD Nu bjuder vi in alla skyddsombud för att bolla utmaningar och lösningar som du stött på i din roll. Marcos Contreras och Monica Fröjd rådgivare/förhandlare på Naturvetarna reder ut mest förekommande frågor som kan bidra till ett lärande för så många som möjligt.

HUR FUNKAR

Var och när: 16 december klockan 12-13, digitalt

HÅLL UTKIK EFTER I VINTER 2026 Februari: – Arbetsmiljö för chefer – vilket ansvar har arbetsgivaren?

– The job market outside academia in life sciences – in English Mars: – Hur går det med tjänstepensionen och hur ska man tänka för att maxa den?

ARBETSMARKNADEN NÄR Vi upprepar fjolårets succé.

Varmt välkommen till Naturvetarnas årliga utbildning för dig som är fackligt förtroendevald. På programmet står kunskapsutveckling och inspirerande föreläsningar om hur du blir trygg i ditt uppdrag. Huvudtalare är Hans Brun, chefsanalytiker på säkerhetskonsultföretaget SRI.

Välkommen att dela erfarenheter om arbetsvillkor och arbetsmiljö för naturvetare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi vill veta hur arbetsgivares kunskap och bemötande upplevs. Görs tillräckliga anpassningar och vilka är de stora utmaningarna?

Var och när: Rönneberga kursgård 28-29 maj 2026

Var och när: 11 december klockan 12-13, digitalt

M A N H A R E N O SY N L I G F U N KT I O N S N E D S ÄT T N I N G ?

Ha en riktigt fin julledighet önskar Naturvetarna

– Så hanterar man ledigheter inom staten – Chefens arbetsmiljö

N A T U R V E T A R E N 4 / 2025

55

AVS: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Varför är bladlöss så små?

Rätt svar: De har stannat i växten

Har du också en talang för att göra naturvetenskap intressant?

Som naturvetare kan du söka vårt ledarskapsprogram och bli behörig lärare.

Dessutom får du betalt under hela utbildningen. Sök idag och bidra till en mer hållbar morgondag. www.teachforsweden.se

Sök hhäbirdra till en hållbar morgondag

Bli lärare oc