Page 1

N U M M E R 5 2017 P R I S : 75 KO N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

r Vad gör du fö att använda mindre plast?

9

myter om ledningsgrupper

Hitta gunget på sommarängen Årets miljökommun Kåda och groddar laddar el

Nyanländ

Soudabeh fick jobb ef ter praktik S KA VI BYG GA PÅ ÅK E R MAR K? S I D 9

|

E FTE R S J U KS K R IVN I N G E N S I D 4 0

|

PAS S I O N FÖ R VI LDA BÄR S I D 6 4


Hur mår du i plugget? TEMADAG OM PSYKISK (O)HÄLSA Allt fler studenter mår dåligt. Den trenden vill vi vända. Därför bjuder vi in till en föreläsning med Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi. Hon ger verktygen som gör att man behåller god psykisk hälsa och förebygger ohälsa. Du får möjlighet att nätverka och diskutera dessa frågor med andra studenter. Dagen är fylld med spännande föreläsningar, workshop och ett träningspass med zumba och/eller yoga! Naturvetarna bjuder på lunch och vi avslutar dagen med gemensam middag, vilken man betalar själv.

» När: Lördag den 23 september, klockan 12.00- ca 20.00 » Var: Sacos kansli, på Lilla Nygatan 14, Stockholm. » Anmäl dig på www.naturvetarna.se/temadag-ohalsa Välkomna! //Naturvetarnas Studentråd

Kom ihåg att ta med träningskläder för zumba!

Naturvetarnas Studentkongress 2017 Nu är det äntligen dags för Studentrådets årliga kongress. Som studentmedlem i Naturvetarna är du inbjuden att delta. Schemat är fullspäckat och vi kommer att ha en rolig, lärorik och inspirerande helg tillsammans. Vi i styrelsen hoppas att just Du kan komma.

Var med och påverka

» När: 21-22 oktober » Var: Sacos kansli, på Lilla Nygatan 14, Gamla Stan » Anmäl dig på www.naturvetarna.se/studentkongress

Låt dig inspireras

Varmt välkommen! //Ordförande Theres Lundahl

Som studentmedlem har du möjlighet att påverka Naturvetarnas framtid genom att delta på kongressen och välja en ny styrelse till Naturvetarnas Studentråd.

Gör dig förberedd för inspirerande föreläsningar, spännande kongress och roliga mingel!

Vill du engagera dig? Ny styrelse Frågor att driva

Vi söker en mångfald av personer till styrelsen. Ett uppdrag inom studentrådet är meriterande, utvecklande och roligt. Nominera dig själv eller någon du känner senast 21 september! Mejla ditt cv och personliga brev till studentrad@naturvetarna.se om varför just du är den vi söker! //Naturvetarnas valberedning


INNEHÅLL

24

N R 5 2017 MÅNAD E N S

r Vad gör du fö a att använd mindre plast? SID 12

SID 16

31

40

Framtidens batterier driver hybridbilen.

R E DAKTI ON E N

SID 64

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

UT I BÄRSKOGEN Chefredaktören tipsar om hur man kan hitta blåbär och lingon under dåliga bärår.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 26 oktober, annonsstopp den 13 oktober. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lars-Erik Liljebäck. ANNONSBOKNING

Katarina B. Arvór layout 08-466 24 63

FÖRTROENDEVALD BLEV CHEF Meteorologen Åsa Rasmussen gick från fackligt förtroendevald till chef för väderredaktionen på SVT.

Kom tillbaka efter sjukskrivningen.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetensmedia.com

PRAKTIK GER NYANLÄNDA JOBB För Soudabeh Karamouz blev praktiken på Mölnlycke en väg in på den svenska arbetsmarknaden.

SID 36

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

BÄST PÅ MILJÖ I Helsingborg går politiker och tjänstemän i takt för att bli landets ledande miljökommun.

Lien är tillbaka som överlägsen vårdare av blommande marker. Häng med på liekurs!

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

FR Å G A :

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Snabbspår, men inte i taxi in granne är från Irak och kör taxi. Han kom till Sverige i en tidigare flyktingvåg och har utflugna barn. De har lyckats bra och båda har akademisk examen, den ena är tandläkare, medan dottern valde en humanistisk bana. Pappan som i grunden är fysiker fick överge sin karriär. Egen försörjning gick före och var nödvändig för att få stanna i Sverige, och familjen skulle ha mat på bordet. Det här är en ganska typisk historia för invandrare som kom hit under 1980- och 90-talen. Idag är det delvis annorlunda, men alltför ofta upprepar sig historien trots goda föresatser om att lotsa in nyanlända akademiker på relevanta jobb. Och inte minst finns det en vilja att ta till vara kompetensen, till glädje för både individen och samhället.

De flyktingar som kom till Sverige 2015 står nu till arbetsmarknadens förfogande och är redo att börja jobba. Ungefär en tredjedel av dem har en eftergymnasial utbildning på två år. Glädjande nog har en del av dem fångats upp i något av de projekt som pågår i syfte att snabba på vägen till jobb. Längre fram i tidningen möter du Soudabeh från Iran, som efter praktik inom Jobbsprånget nu har en anställning, där hennes kompetens som kemiingenjör kommer till nytta. Mölnlycke är ett av alla de företag som är med i Jobbsprånget och som tar emot praktikanter. Men det behövs fler för att möta det stora behovet av nyanlända naturvetare som vill komma in i det svenska samhället och göra en insats. Låt oss hjälpas åt med det. Naturvetarna drar sitt strå till stacken och bidrar bland annat med nätverk och visar var jobben finns.

Det finns en vilja att ta till vara kompetensen

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

I Almedalen känner du åt vilket håll vinden blåser Johan Ahlgren på Naturvetarna, ser Almedalen som en viktig del i förbundets löpande påverkansarbete. – Vi försöker samtala med politiker, opinionsbildare och branschföreträdare och ta upp frågor som rör naturvetares förutsättningar. Det vi kommer att betona i år är behovet av fler tillsvidareanställningar inom universitet och högskolor. Naturvetarna brukar inte anordna några egna seminarier, men det är en självklarhet att vara på plats. – Det finns många frågor där naturvetare har en naturlig roll. Det handlar om hållbarhet, miljö och klimat, och om utbildningsfrågor och forskningspolitiska frågor. Johan Ahlgren.

Curie, 26 juni 2016

Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvaliteten Staten och i synnerhet universitet och högskolor sticker ut på svensk arbetsmarknad med sin mycket höga andel tidsbegränsade anställningar. Om Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsoch innovationsländer – med högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation – behövs anställningssystem som ger anställda och arbetsgivare långsiktiga incitament och goda villkor. Det leder till samhällsutveckling, välfärd och utvecklar näringslivets konkurrenskraft. Naturvetarna och Sveriges ingenjörer i debattartikel i Göteborgsposten 27 juni 2016

”När jag var liten fanns det inte mobiltelefoner. Så när jag åkte bil tittade jag på molnen och landskapet istället. Då blev jag intresserad av väder. Båda mina föräldrar var naturvetare, så jag blev ständigt undervisad i hur åska och andra naturfenomen fungerar. De gav mig intresset för fysik och matematik.” Meteorologen Nils Holmqvist på 24Trelleborg.se, 30 juli, 2017

4

N A T U R V E TA R E

N R5 2017


OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Återvunnen plast hamnar inte i haven Sommar, sol, salta hav, eller för min del bad i en insjö med lent vatten. Visst är det härligt! Men också frustrerande med allt plastskräp som finns överallt. Jag blir så förbannad av att lata människor inte kan ta sitt skräp till soptunnan, eller allra helst till återvinningsstationen! Många vill ersätta plast med andra material för att lösa nedskräpningsproblemet och andra negativa effekter av plast i den marina miljön. Det tycker inte jag. Om all plast som används i Europa skulle bytas ut mot andra material skulle koldioxidutsläppen öka med 60 procent och avfallsvolymerna fyrdubblas. Vi skulle få svårare att nå det hållbara samhället. För att undvika den målkonflikten behövs mer genomtänkta lösningar.

som vi kan samla in stora mängder av är lättare att materialåtervinna och smälta om till nya produkter. De plastsorter som vi har mindre mängd av eller som inte är rena och enhetliga är lite knepigare att återvinna. För att lösa den utmaningen görs nu stora satsningar på så kallad kemisk återvinning, där man bryter ned plasten och får tillbaka rena kemikalier som sedan kan bli byggstenen i ny plast.

Det behövs en effektiv avfallshantering på global nivå, menar Magnus Huss.

sien, Thailand och Vietnam. Även i Europa har länderna kommit olika långt när det gäller återvinning. Sverige, med vårt deponiförbud, är ett av de bästa och vi i plastbranschen arbetar nu aktivt för att ett förbud mot att lägga plast på deponi skall införas inom hela EU. Det förbudet behöver bli globalt.

I Sverige har vi sedan många år ett förbud mot att lägga plast på deponi, det vill säga soptippar. Istället samlar vi in material och/eller energiåtervinner plasten. I andra delar av världen däSlitage av bildäck och fibrer remot läggs plast fortfarande på från textilier har pekats ut som soptippen. Därifrån kan plasten de största källorna till mikroplasblåsa iväg och hamna i naturen. Fem länder står för cirka 60 pro- ter i haven. Därför arbetar tvättcent av den plast som hamnar i maskinstillverkare och textilinduhaven: Kina, Filippinerna, Indone- strin nu med teknikutveckling för Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

att minska mängden fibrer som hamnar i tvättvattnet. Med effektivare rening i våra vattenverk kan resterande fibrer fångas in och för att minska spridningen från bildäck behöver vi bli bättre på att ta hand om dagvattnet, framförallt i stadsmiljön.

För att komma till rätta med den marina nedskräpningen behövs en effektiv avfallshantering på global nivå, införande av modern teknik för vattenrening och att vi alla tar ansvar för att lämna våra uttjänta produkter till återvinning. Vi inom plastbranschen gör allt för att utveckla metoder och produkter som gör att mer plast kan materialåtervinnas. Du, jag och våra grannar måste oftare hitta till återvinningsstationen!

En av fördelarna med plast är att den kan skräddarsys och ges egenskaper som är optimala för att lösa en viss uppgift. Det gör att plasten blir mer resurseffektiv, men också att den blir svårare att återvinna. Lite förenklat kan man säga att de plastsorter

Magnus Huss, förbundsdirektör, IKEM

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

5


K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 6-2017

SKU LLE G E SÄM R E PE NSION

SKULLE DU VILJA BYTA LÖN MOT EXTRA SEMESTER?

Att välja bort löneförhöjningar och därmed sänka sin kommande pension är inte ett alternativ. Möjligheten att på annat sätt kunna växla in till exempel semesterersättning för att få mer ledig tid, är välkommen.

VI HAR BYTT BORT SE M ESTE R E RSÄTTN I NG E N Absolut. På min arbetsplats är vi många som redan gör det. Byter semesterersättningen mot fler semesterdagar. Är man över 40 år ger det sex dagar extra annars ger det fem dagar extra. Kanon! TorBjörn

35 DAGAR RÄCKE R Absolut inte! 35 dagars semester efter fyllda 40 år är mer än nog. Jag är statstjänsteman för att jobba för demokratin, inte för att vara maximalt ledig. Anders Lind

”Absolut. Det går inte att köpa tillbaka en dag av ditt liv för pengar. Så ledighet är det viktigaste för mig.”

D U E LLE N : NYHETSBREV NR 6

BORDE RÖKNINGS FÖRBJUDAS? I N FÖR BÖTE R PÅ FI M PAR Jag undrar hur mycket toxiska substanser som läcker ut i naturen av alla slängda fimpar! Det borde vara förenat med dryga böter – de fixar det i Hongkong varför kan inte vi? Nathalie Chatzissavidou

PANT PÅ FI M PAR

Jens Hansen

Varför har man inte infört pant på fimparna för länge sedan, 10kr/fimp borde lösa problemet. Att man nästan vadar i fimpar när man är ute och promenerar är fullständigt oacceptabelt, var är producentansvaret?

KOLLE KTIVAVTALET HAR E N SPÄR R

Peter Willman

Japp, det har jag också gjort. Men tyvärr har kollektivavtalet en spärr mot att växla in fler än max fem extra dagar. Under vissa förutsättningar, som när man avstår övertidsersättning kan man få växla ytterligare en utöver de tre man får då. Som skiftarbetare skulle jag gärna växla in en del av skifttillägget mot lediga dagar. Och då kanske fyra fem dagar per månad. Det får ni gärna titta på. KW

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se juni–augusti 2017.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven RÄTTE LS E:

2. Månadens fråga: Skulle du vilja byta

PROG RAM M E RA M E RA

3. Omstritt beslut drabbar djuren

Listan i Naturvetare nummer 4 över lärosäten som erbjuder kurser i programmering var inte komplett, utan snarare exempel på var man kan läsa ämnet. Kurser finns också till exempel på Linköpings universitet.

4. Är det en bra idé att semesterväxla?

lön mot extra semester?

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

CA

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

5. Månadens fråga: Vad gör du för att använda mindre plast?


MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 7-2017

VAD GÖR DU FÖR ATT ANVÄNDA MINDRE PLAST? TAR U PP DR IVPLAST När jag är på stranden vid mitt fritidshus plockar jag upp den plast som flutit i land. Det känns viktigt att det inte flyter tillbaka i havet vid nästa storm. Anna-Tora

KÖPE R ALDR IG PLASTPÅSAR Vi försöker att aldrig köpa plastpåsar i affärerna, utan återanvända eller använda tygkassar. Vi har ersatt gladpack med tygbaserat omslag. Dessutom försöker vi köpa mat med så lite onödiga förpackningar som möjligt.

Naturvetarna på Pride Att kunna var sig själv på jobbet, oberoende kön, etnicitet eller sexuell läggning är viktigt för Naturvetarna. Därför deltog förbundet i Pride som genomfördes i Stockholm första veckan i augusti, och avslutades med paraden som gick genom centrala Stockholm. Stämningen var på topp och många ville visa förståelse och solidaritet med människor över hela världen som på grund av sin sexuella läggning trakasseras eller diskrimineras. Förbundet var på plats hela veckan i festivalområdet. Många kom förbi och pratade hbtq-frågor och allas rätt att vara sig själva på jobbet, med bland annat Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz. Vårt deltagande var en viktig och tydlig manifestation för allas lika värde i arbetslivet. LEL

Emma

VÄL J E R G LAS E LLE R M ETALL Har ersatt en hel del plastartiklar med sådana av glas eller metall. Försöker återanvända den plast som redan köpts och som för närvarande inte kan ersättas ersättas. Ser till att återvinna all plast jag hittar på korrekt sätt (till exempel skräp i naturen). Jenny

DU E LLE N: NYHETSBREV NR 7-2017

SKA VI BYGGA PÅ ÅKERMARK?

Vattenbrist kring Medelhavet kan göra att fler drar sig norrut. Då kan livsmedelsproduktionen behöva öka och all jordbruksmark behövas. Skogis

F OTO : L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

ALL JOR DB R U KSMAR K B E HÖVS

Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz och förbundsdirektör Per Klingbjer deltog i manifestationen tillsammans med andra naturvetare.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

7


OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Kan du vara dig själv på jobbet? Världshistorien är full av betydelsefulla naturvetare. En av dessa som jag vill lyfta fram är matematikern Alan Turing från Storbritannien. Alan Turing är ett episkt exempel på vem du är, vad du gör och hur orättvist man kan behandlas av samhället. Hans insatser för att knäcka Nazitysklands kryptering var avgörande och förkortade troligen andra världskriget med ett par år. Det sorgliga med hela denna historia var att Alan Turing aldrig fick det erkännande som han rimligtvis borde ha fått när han levde. Anledningen var att han var homosexuell, vilket då var olagligt i Storbritannien då. Att lyfta fram Alan Turing som krigshjälte var otänkbart och hans insatser gömdes undan. Dessutom blev han dömd till kemisk kastrering för sin homosexualitet och till slut gick han en tragisk död till mötes. Lyckligtvis fick Alan Turing postumt det erkännande som han förtjänade och en officiell ursäkt så sent som på julafton 2013 av drottningen Elizabeth II. Alan Turing ses också som den viktigaste grundaren av dagens informations- och datorteknologi. Ett pris är nu instiftat i hans namn för datavetenskap och anses i tyngd motsvara ett Nobelpris.

Som facklig organisation är det självklart att stå upp för de individer som möter diskriminering på sin arbetsplats, på grund av etnicitet, sexuell läggning eller trosuppfattning. På jobbet är det en arbetsuppgift som ska utföras. Det är den som ska bedömas och inget annat. Därför deltar vi i Pride under Naturvetarna, tillsamman med andra förbund från Saco under parollen: ”Kan du vara dig själv på jobbet?”. Pride är ett tecken på att samhället har utvecklats och blivit mer tolerant. Människor som tror på olikheter och mångfald. Och att man ska kunna vara sig själv. Min och din frihet leder till andras frihet under en gemensam syn på ömsesidig respekt, förståelse och ansvar för varandra. Alla strömningar som på olika sätt försöker styra och begränsa människors frihet och livsvillkor måste avstyras. Det sker bäst genom kunskap, tolerans och vilja. Som naturvetare har vi ett särskilt ansvar. Naturvetenskapen är en viktig källa för att förstå människans natur, allt från fosterutveckling, hormonströmningar och hjärnans utveckling till fenotyp och genotyp. Naturvetare bidrar med kunskap och är en naturlig del av Priderörelsen.

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

ivar.delacruz@naturvetarna.se

Vi ska inte glömma bort att homosexualitet är olagligt i många länder än i dag. I Iran är det belagt med dödstraff. Kampen fortsätter.

För förslaget att inrätta ett arbetsmiljöcentrum för att till exempel få bukt med att allt fler går in i väggen på jobbet.

För beslutet att låta personal som inte har legitimation, bland annat söva djur. Det äventyrar patientsäkerheten och urholkar legitimationen.


Duellen Ska vi bygga på åkermark? När städerna expanderar får ofta den bästa åkermarken stryka på foten och ge plats för bostäder och köpcentra. Agronomen hävdar att jordfrågan är lika viktig som klimatfrågan för framtiden. Planeraren är inte orolig och menar att man måste ta hänsyn till andra aspekter i byggandet.

NJA

NEJ

i landskapsplanering vid SLU

vetenskapsjournalist

BENGT PERSSON, samverkanslektor

PETER SYLWAN, agronom och

Varför bör man kunna bygga bostäder, kontor och köpcentra på åkermark? Om det är rätt eller fel att bygga på åkermark är beroende av alternativen och deras konsekvenser. Moratorier och vetorätt för olika särintressen slår undan benen för planeringen och planerarna som inte kan göra sitt jobb att värdera konsekvenser och föreslå olika lösningar.

”Den som lägger odlad jord igen begår en större synd än den som dräper män”, skrev redan Erik Axel Karlfeldt. Det är kanske att ta i, men klotet har inte mer jord att odla upp. Hälften av den jord vi har kan vara borta med vind och vatten, eller lagd under asfalt och betong inom tre, fyra generationer. Då är vi kanske fler än 10 miljarder på jorden och behöver dubbelt så mycket av allt. Jordfrågan är minst lika viktig som klimatfrågan för människans framtid.

Vilka andra aspekter ska vägas in i planeringen när städerna växer? Tänk på att 85 procent av Sveriges befolkning bor i tätorter på knappt 2 procent av Sveriges areal. En bråkdel består av grönytor som behövs för tätortsbornas rekreation, lek, hälsa och annat. Även om det är svårt att sätta ett pris på friytorna i städerna så behöver de oftast ha en relativt hög prioritet i planeringen. Ännu en konsekvens av att förtäta städerna, i stället för att bygga på närliggande åkermark, är att det oftast blir högre byggkostnader.

Med dagens kommunikationer måste inte allt finnas i centrum. Skåne och Tokyo är till exempel ungefär lika stora till ytan. I Skåne har vi bara lite större grönområden mellan stadsdelarna. Om bara tågen går, vägarna är framkomliga och bredbanden fungerar, kan man bo vid ena kusten, arbeta vid den motsatta, mitt emellan eller hemma. Men det kräver planering över kommungränser och att till exempel stora utrymmeskrävande logistikcentra byggs där det inte går att odla.

Finns det risk för att åkermarken inte räcker till? Enligt SCB minskade åkerarealen i landet med drygt 70 000 hektar under åren 2005 till 2010. Av den minskningen utgjorde tätortsexpansion 2 250 ha, det vill säga 3 procent. Om inte åkermarken räcker till så är det inte för att tätorterna expanderar utan för att åkermark läggs ner av andra skäl. Inte ens under den värsta byggboomen under miljonprogrammet utgjorde tätortsexpansionen den största delen av minskningen av åkermarken.

Med nuvarande utveckling, ja. Med brist på mark följer brist på resurser och alla de eko-systemtjänster som jorden ger oss. Och med brist på mat följer stigande priser. Den saken kan möjligen svenska bönder glädjas åt en tid. Men det finns inget i historien som förutsäger framtiden bättre än stigande livsmedelspriser. Det blir social oro, kris, kaos och i värsta fall krig och förlust av allt vad hållbarhet heter.

Kan effektivare brukningsmetoder och annan kosthållning kompensera för bortfallet? Enligt Jordbruksverkets statistik är produktionen på Skånes jordar av höstvete knappt 0,8 kilo per kvadratmeter. Odling av tomater i växthus ger cirka 60 kilo per kvadratmeter och fiskodling på land ger cirka 120 kilo per kvadratmeter. En modell värd att pröva vore att ställa krav på att kompensera för bortfallet med till exempel växthus eller fiskodling när det byggs på åkermark.

Varken konventionellt eller eko är hållbara sätt att odla jorden. Och hur mycket den rika världens få miljarder än byter biffen mot bönor så spelar det liten roll jämfört med de fler miljarder som vill byta ris mot gris, kyckling och biff. Men det finns metoder som minskar miljöbelastningen, ökar mullhalten, begraver växthusgaser i marken, ger högre skördar och billigare mat. N R5 2017

N A T U R V E TA R E

9


M Å N A D E N S F R ÅG A :

N DA VAD GÖR DU FÖR AT T ANVÄ M IN DR E P LAST? Återanvända, återvinna eller låta bli att köpa? Vägarna till att spara resurser är många. När det gäller plast finns både miljö- och hälsoaspekter på användningen. Nu undrar vi hur du tänker kring detta. Kommentera på www.naturvetarna.se/plast

Papperskassen använder jag många gånger.

10

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Läs kommentarer från webben, sid 6.


NYHETER

Så kan du minska din plastanvändning Plast är ett användbart material, som finns i allt från flygplan till tyger och plastbestick. Men mycket av den plast som tillverkas används bara en gång, och plastskräp ställer till det i naturen. Det finns dock mycket att göra för att minska sina egna utsläpp.

6 TIPS

”Vill du köpa en plastpåse?” säger expediten. För bara några månader sedan lades dina inköp ner i en påse med butikens logga på, utan frågor. Kollegan säger sig ha börjat plastbanta och vi hör om hur haven är fulla av plast. Varför har detta blivit en så viktig fråga? – Den användning vi har av plast i dag är inte hållbar. Åtta procent av all olja används för att tillverka plast och ungefär hälften av detta är engångsförpackningar. Plasten går heller inte att återanvända hur många gånger som helst, säger Marie Löf, ekotoxikolog och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Den användning vi har av plast i dag är inte hållbar” vändningsområden, men att vi behöver minska vår onödiga användning av materialet. Som privatperson kan det vara en bra början att se över sin användning av engångsplast, till exempel plastkassar, plastförpackningar och sugrör. Försök att välja kläder i naturmaterial i större utsträckning, eftersom syntetkläder avger mikroplaster när de tvättas. R E N SA HAVE N

NÖTS TI LL M I KROPLAST

Det är en av plastmaterialets baksidor, en annan är att det orsakar skador i miljön och tar lång tid att bryta ned. Det är framför allt nedskräpning av större föremål som ger problem. Djuren äter av och fastnar i plasten, och med tiden nöts föremålen ner till mikroplaster, alltså partiklar som är mindre än fem millimeter i diameter. – Dessa skadar djurens tillväxt och fortplantning. Riktigt små partiklar kan gå in i kroppen och blir främmande föremål i djurets organ. PLASTKASSAR, FÖR PACKN I NGAR OCH SUG RÖR

Marie Löf tillägger att plasten också har många bra egenskaper och an-

– Det plastskräp som redan finns i naturen går delvis att ta om hand. På till exempel västkusten städar man stränderna från det skräp som spolas upp, så att det inte fortsätter att brytas ned i naturen. Och på lokal skala kan man rensa haven från större plastskräp. För att få bort mikroplasterna ur vattendragen skulle man behöva filtrera vattnet, men det är inte genomförbart. – Då filtrerar man också bort allt liv. Marie Löf tror att vi behöver ta fram material som alternativ till plast, till exempel biobaserade material och ätbara förpackningar. – Det händer mycket spännande kring detta som ger hopp för framtiden. AN

FÖR ATT MIN SKA PLASTANVÄND NIN G:

1. Undvik engångsplast.

4. Lämna plastförpack-

» Tacka nej till sugrör och lock till engångsmuggar.

ningar till återvinning. Lägg dem inte utanför om kärlen är fulla, då sprids plasten med vind och djur.

» Ta med egen mugg till take-awaykaffet. » Köp mindre färdigmat som kommer i plastför packningar, eller ta med egen matlåda och be att få maten i den. » Ta med egen kasse när du handlar och undvik att köpa eller ta emot plastkassar i butikerna. » Välj färre produkter i butiken som är förpackade i plast, och säg gärna till att du inte vill ha produkter i plastförpackningar.

2. Undvik kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel som innehåller mikroplast.

5. Kör mjukare. » Slitage på vägar och däck ger upphov till små gummipartiklar som ofta klassas som mikroplast. Genom mjuk miljövänlig bilkörning kan du minska utsläppen av mikroplast med en tiondel.

6. Miljövänlig båttvätt och minska utsläpp av mikroplast. » Använd båttvättar eller andra miljövänliga alternativ till bottenfärg för att skydda båten mot påväxt.

» Tvätta syntetkläder mindre ofta och vädra dem i stället.

» Byt ut gamla bojar och bryggor av expanderad polystyren, det vi brukar kalla frigolit. När frigoliten åldras ger den upphov till mängder av mikroplastpartiklar.

» Välj inte en kombinerad tvätt/torktumlare som har luddsköljning.

» Köp nylonrep av bra kvalitet som inte smulas sönder.

3. Välj hellre kläder och textilier av naturmaterial än av syntet.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

11


NYHETER

Helsingborg bäst på miljö I Helsingborg går miljö och tillväxt hand i hand. Kommunen har prisats för båda. Ett framgångsrecept är att alla är med på tåget för att vara ledande i landet och kunna erbjuda invånarna hög livskvalitet.

het har gett resultat, säger Henrik Frindberg, miljödirektör i Helsingborg, utan att dölja sin stolthet. Framgången kom inte helt överraskande. Kommunen har legat högt i flera mätningar. Henrik Frindberg. – Vi har satt upp målet att vara ledande i Sverige när det gäller miljö och livskvalitet. Som om inte det räckte har även utmärkelsen årets tillväxtkommun tilldelats Helsingborg. Vad har ni som andra inte har? – Alla är med på tåget, från högsta politiska nivå till förvaltningar och bolag. Det finns en bred politisk enighet om det, vilket alla måste förhålla sig till. Alla drar sitt strå till stacken, säger han ödmjukt. VI LL B LI BÄTTR E

Till exempel finns det en miljösamordnare inom alla förvaltningar och bolag. Och nu vill kommunen bli ännu bättre.

12

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

När tidningen Naturvetare ringer är politiker och direktörer för de olika förvaltningarna på studieresa i Danmark. – Århus, som är en stad av Malmös storlek, kan vi lära oss av. Där har man kommit långt med medborgarinflytande. Att få in nya impulser och tankar ger kraft i organisationen. Viktigt att kunna utmana oss själva och inte vila på gamla lagrar. Danskarna är duktiga på att samarbeta över gränserna, i frågor om allt från infrastruktur till förorenad mark, menar Henrik Frindberg. Till saken hör också att Danmark har genomfört en kommunreform och minskat antal kommuner från runt trehundra till hundra.

Att Vestas utvecklar vindkraft i Århus förpliktigar säkert. Miljö och tillväxt går hand i hand. – Ja, så är det verkligen. Miljösatsningar kostar initialt, men lönar sig på sikt. Vem vill bo i en kommun som struntar i miljö, säger han retoriskt och menar att en god miljö ger bättre livskvalitet. S PAR G RÖNYTOR

Det avspeglar sig bland annat i att grönytor och parker står högt i kurs. Men man vill heller inte bygga på åkermark när staden expanderar. – Vi bygger på ytor i staden som inte används. Ett sådant exempel är ett nytt bostads-

område vid hamnen. Det håller på att byggas nu och har en uttalad miljöprofil som bland annat syftar till att hushålla på vatten. I det ligger att ta hand om dagvatten, använda vakuumtoaletter och låta svartvatten och organiskt avfall omvandlas till biogas som bidrar till den lokala energiförsörjningen. Vad gör Helsingborg mer, rent konkret? – Vi tillämpar koldioxidväxling, som innebär att flygresor belastas med ett pristillägg på 50 procent internt. De pengarna förs över till tågresor i tjänsten, som blir gratis. Det gör att alltfler tjänsteresor görs med tåg.

Grönytor och parker står högt i kurs när staden förtätas. Det handlar om livskvalitet för stadens invånare.

F OTO: H E LS I N G B O R G S KO M M U N

Träget arbete och nyfiken-


HUR KOM SEXUALRÅDGIVNINGEN IN PÅ VÅRDCENTRALEN? Helena Järnåsen, dietist som sedan i maj även jobbar med sexualrådgivning på Tannefors vårdcentral i Linköping.

”Miljösatsningar kostar initialt, men lönar sig på sikt” B IOGAS OCH E L

I princip alla bilresor i tjänsten körs på biogas eller el. På den punkten är de bäst i landet. Det gäller även för det lokala bussbolaget – Vi jobbar för att kollektivtrafiken ska växa, liksom resor med cykel och till fots. Det speglas bland annat i att cykelbanorna breddas på bekostnad av biltrafiken. I hela staden finns fjärrvärme, som drivs av förbränning av bland annat avfall, flis och vegetabiliska oljor. Har ni mål för livsmedel också? – För mat som serveras i kommunens regi är målet att öka andelarna fairtrade och ekologiskt, liksom närproducerat. Tro det eller ej, men Helsingborg har vunnit ännu en utmärkelse: årets IT-kommun. – Vi tar digitaliseringen på allvar och inför den på bred front för att bli effektivare, vilket hänger ihop med vår satsning på

hållbarhet och kvalitet, säger miljödirektören, som är miljö- och hälsoskyddsinspektör i botten. LEL

Sveriges miljökommuner 10 i topp 1. Helsingborg 2. Gävle 3. Västerås 4. Lund 5. Uppsala 6. Örebro 7. Stockholm 8. Karlstad 9. Lomma 10. Järfälla Rankningen är utförd av Aktuell hållbarhet, med bedömning av bland annat miljömål, klimatmål, ekonomiska styrmedel, hållbara transporter och livscykelanalyser.

Hur kom det sig att man inrättade denna tjänst? – Jag såg i mitt arbete på vårdcentralen att det fanns ett behov av sexualrådgivning, så jag gick in till chefen, presenterade min idé och fick stöd. Jag fick också positiv respons från medarbetare, främst läkare och sköterskor som hade saknat någonstans att remittera personer med till exempel erektionsproblem. Vem kommer hit? – Vi går ut brett. Hela Region Östergötland kan remittera hit, eftersom det inte finns någon annan mottagning här. Jag trodde från början att det skulle vara mest äldre män, men det är även yngre män, kvinnor och par. Varför behövs sexualrådgivning på vårdcentralen? – För att rädda liv och att våga prata om något som påverkar hela livet. Det tunnaste, finaste blodkärlet sitter i penis och därför märks tidiga symptom på hjärt- och kärlsjukdom här. Ofta när man blir lite äldre är det vanligt att man har problem med erektion och torra slemhinnor. Kanske drar man sig undan och det kan skapa problem i relationen. Man behöver prata med varandra för att undvika missförstånd. Hur får du användning av din dietistkompetens? – Samtalet är mitt verktyg även som dietist, till exempel i kognitiva viktgrupper. Jag är därför van att bemöta patienter och hålla i samtalet. Under sexualrådgivningen har vi en diskussion om vad problemen kan bero på, till exempel stress, mediciner eller sjukdom, och om det finns hjälpmedel som kan hjälpa. Har du läst kompletterande kurser för att kunna arbeta med sexualrådgivning? – Jag har läst andrologi, vilket är en utbildning som framför allt handlar om mannens sexualitet. Det var jättekul att börja plugga igen. Om jag får mer tid att jobba med detta hoppas jag på att gå vidareutbildning. Hur har det gått? – Jag startade i maj och har haft 19 patienter. Jag hoppas att folk fortsätter att höra av sig. Det är häftigt att kunna hjälpa till. Jag hoppas också att andra vårdcentraler tar efter. Även om det inte finns någon verksamhet innan så går det att starta. AN

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

13


. . . 3 5 5 2 d det andra r antogs vi …studente l program stterminen til hö l til t le va ur nskap” i ed ”naturvete och kurser m namnet. AN på ningsstatistik Källa: Ant ag www.uhr.se

Nyhetsvärdering i stor skala Vilka nyheter ser ungdomar i sina flöden på sociala medier? Och hur gör man för att veta vad som är sant? Det är utgångspunkten för årets massexperiment från Forskarfredag. Upplägget är att högstadie- och gymnasieelever ska samla in, kategorisera och granska nyheter på ett vetenskapligt sätt. Samtidigt tränar de sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden och forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyheter som unga tar del av i olika kanaler. Forskarfredag har anordnat massexperiment sedan 2009 med olika inriktning. Till

Våtmarker mot vattenbrist

14

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Regeringen vill öka kunskaperna om våtmarkernas roll för att förebygga torka och vattenbrist. Därför har Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om våt-

exempel har man undersökt luftkvaliteten i klassrum, livsmedelsförvaring, utveckling av höstlöv och jordens nedbrytningsförmåga. Tusentals elever har varje år deltagit i försöken och bidragit med sina observationer. Resultaten från årets experiment, som heter Nyhetsvärderaren, kommer i början av år 2018. AN

Vad ska man tro på?

markernas ekologiska och vattenhushållande funktion. Detta ska användas som underlag för en kommande strategi för att kunna restaurera och anlägga våtmarker på rätt platser. AN


NYHETER

Ökande sjuktal för högutbildade Akademiker är den grupp där den psykiska ohälsan har ökat snabbast de senaste åren, framför allt på grund av stress. Det visar en ny sammanställning från Saco. De har analyserat data från Försäkringskassan och sett att det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och hur snabbt sjukfrånvaron ökar. Ju

högre utbildning, desto mer ökar sjuktalen. Störst är ökningen för kvinnliga akademiker. Hela rapporten, som också innehåller en diskussion om riskfaktorer, förebyggande åtgärder och insatser för att komma tillbaka i arbete, finns att ladda ner eller beställa på www.saco.se. AN

Så mycket tjänar doktorander Hur ser löneläget ut för doktorander på landets lärosäten? Det finns en ambition att lönerna ska vara konkurrenskraftiga, i nivå med lönerna utanför akademin direkt efter grundexamen. – Naturvetarna anser att det är viktigt att doktorandlönerna är konkurrenskraftiga och lockar de bästa kandidaterna till

Lönetrappa för doktorander är regel.

forskarutbildningen, säger Andreas Nyström, förhandlingschef på Naturvetarna. Vi har tittat närmare på löneläget och konstaterar att det skiljer sig åt mellan universiteten, men också mellan olika fakulteter på samma lärosäte. Oftast finns en lönetrappa med en lägsta ingångslön, som i de flesta fall är förhandlingsbar. Till exempel kan speciella yrkeserfarenheter, utbildningsinriktning och andra erfarenheter som är viktiga för forskningsprojektet ge högre lön. Nivåerna i lönetrappan bestäms i förhandlingar mellan Saco-S vid lärosätet och arbetsgivaren. Lönerevisionen äger oftast rum 1 oktober varje år på de flesta lärosäten i landet.

– Vi vill gärna att lönesättningen i högre grad ska vara individuell och sättas i lönesamtal mellan huvudhandledare och doktorand, men också att doktorandens tidigare erfarenheter vägs in i lönen vid registrering, säger Andreas Nyström. LEL Några aktuella lönelägen per månad för naturvetare på olika lärosäten: Grundlön

Slutlön

KI

25 800

29 300

KTH

28 600

33 500

LTH – kemi

26 300

35 800

Lunds univ. kemi

26 100

30 400

SLU

25 200

30 200

Stockholms univ.

25 300

29 000

Uppsala univ.

25 600

30 500

Källa: Lärosätenas webbsidor.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

15


TEMA

Soudabeh från Iran fick jobb ef ter praktik För Soudabeh Karamouz blev praktiken på Mölnlycke en väg in på den svenska arbetsmarknaden. Även arbetsgivaren vinner och får tillgång till kompetens som är särskilt viktig för företag som är verksamma globalt. TEXT OCH FOTO:

16

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK


TEMA

K

emiingenjören från Iran rör sig vant på Mölnlyckes huvudkontor i Göteborg. En kollega på labb ber henne om hjälp för att analysera ett prov. – Idag känner jag mig trygg i jobbet och behöver inte längre fråga om saker som är självklara för svenskar. Min praktik här har inte bara gett mig en anställning, utan också en plattform i samhället. Efter fyra månaders praktik inom ramen för Jobbsprånget har hon nu ett nystartsjobb, med delfinansiering från arbetsförmedlingen. Hon har fått klartecken för ett års förlängning. Att lära sig svenska har varit viktigt för Soudabeh Karamouz även om viss kommunikation sker på engelska i den internationella miljö som Mölnlycke verkar. Flera av hennes kollegor talar även persiska. UTVE CK LAS I J OB B ET

Företaget är världsledande leverantör av engångsprodukter inom operation och sårläkning. – Det gör att vi gärna tar in kompetens från andra länder. Därför är det viktigt för oss att vara med i Jobbsprånget och erbjuda nyanlända akademiker praktikplats. säger Ewa Kölby

Det är verkligen stimulerande att vara handledare för en nyanländ Handledaren Karin Glasmästar ger feedback.

Falck, som ansvarar för avdelningen labbservice och innovationsstöd på företaget. Hon är noga med att praktikanten ska kunna utvecklas i jobbet, så att det verkligen blir en väg in på arbetsmarknaden. I det ligger att lära sig terminologin, som inom naturvetenskapen är exakt. – Det här är en chans för praktikanten att visa sin kapacitet och bygga förtroende, som är så viktigt för framtida jobb. Att komma till ett nytt land innebär en omstart efter att ha haft en professionell roll i sitt hemland, säger Ewa Kölby Falck.

Till sin hjälp har Soudabeh Karamouz haft en handledare på labb. Karin Glasmästar har själv jobbat utomlands och varit i situationen att inte behärska språket fullt ut. Det gör att hon har känsla för vilket stöd som behövs, till exempel att hela tiden ge feedback på språket. – Det är verkligen stimulerande att vara handledare för en nyanländ eftersom jag gillar språk. Sedan är det alltid roligt att lära känna en ny människa och kunna bidra, säger Karin Glasmästar. Soudabeh Karamouz är tacksam för stödet och de erfarenheter som Karin har delat med sig av.

HAN D LE DAR E STÖTTAR

HAR KÄM PAT

Att hon brinner för att koordinera och organisera praktikanter går inte att ta miste på. Ewa Kölby Falck gör det också inom det så kallade Tekniksprånget, som vänder sig till gymnasieungdomar. Upplägget i de båda projekten är liknande.

Men allt har inte varit en dans på rosor. – Det är inte så lätt att komma till ett nytt land. Det finns mycket att lära vid sidan av språket, allt från hur det svenska samhället fungerar till umgänge mellan människor.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

17

>


TEMA

Den första tiden kände hon sig ensam i det främmande landet och fick kämpa. – Det var tufft att komma in i det

svenska samhället, både för mig och min son, som då var tre år. Idag känner jag mig tacksam för det stöd jag har fått i Sverige. Kollegorna intygar att Soudabeh Karamouz bidrar med sin kompetens, särskilt när det gäller testmetoder och olika standarder inom kemi och bioteknologi, som hon bland annat jobbade med i Iran. Själv uttrycker hon sig lite mer försiktigt, men gläds över berömmet. KANADA BÄTTR E

– Det är jätteviktigt att ta till vara den kom-

Innovativa produkter.

petens som nyanlända har. Jag får ofta höra att andra länder som Kanada har varit bättre på att ta emot välutbildade personer som är nyanlända. Det gör att Sverige riskerar gå miste om kompetens, säger Ewa Kölby Falck. Kanske Jobbsprånget kan ändra på det och skapa nytta för både individer och företag, liksom för samhället i stort. Nu söker Mölnlycke en ny medarbetare som är nyanländ i Sverige. Den här gången gäller det en tjänst som mikrobiolog. Redan innan ansökningstiden hade gått ut i augusti hade ansökningar kommit in, varav flera med rätt kompetens.

MÖLN LYCKE SATSAR PÅ I N NOVATION Mölnlycke är världsledande leverantör av engångsprodukter till sjukvården. Produkterna används vid sårbehandling, prevention av trycksår, infektionsprevention och kirurgi. Företaget verkar på den globala marknaden och har kunder i runt hundra länder, och tillverkning i åtta länder. Innovation och produktutveckling är inbyggt i företagets dna, som de själva uttrycker det. Produkterna är kliniskt väl beprövade och klassas som medicinteknik, och inte läkemedel som måste genomgå fler tester innan godkännande.

18

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Ett exempel på innovation är ett förband som förebygger trycksår. Det omfördelar spänningar, minskar friktion, omfördelar trycket och håller fuktnivån i balans. På huvudkontoret i Göteborg finns labbet som utvecklar labbmetoder, analyserar och utvärderar produkter så att företaget behåller sin konkurrenskraft i framtiden.

Dragstyrkan testas.


Innovation och produktutveckling är inbyggt i Mölnlyckes dna, som de själva uttrycker det. Operationer ställer höga krav på materialet.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

19


TEMA

Praktik efter tre år i Sverige – följ Soudabehs resa 2007 Bachelor på Bahonar-Kermans universitet i Iran. Därefter arbete hos olika arbetsgivare i Iran, bland annat på ett företag som tillverkar vattenledningar, där uppdraget var att göra olika fysikaliska tester, som trycktester och koltester. Hon jobbade också med metodutveckling och implementering av standarder.

2009 Master, kemiingenjör med inriktning på miljö, från Azaduniversitet i Teheran.

2013 Flyttade till Sverige. Hennes man blev inskriven som doktorand på Chalmers. Soudabeh Karamouz hängde med tillsammans med deras treåriga son. Tack vare makens anställning har hela familjen uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndet måste förnyas vart femte år.

2014 Läste svenska för invandrare, SFI.

20

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

2015

SOUDABEH KARAMOUZ

Gick en kurs via arbetsförmedlingen för utländska ingenjörer och tekniker. Fokus låg på att söka jobb, skriva cv och att marknadsföra sig själv på bland annat Linkedin. Där lärde hon sig också terminologin och byggde nätverk. I den vevan blev hennes utbildning validerad och översatt till det svenska utbildningssystemet. Den processen tog ett år.

2016 Fyra månaders praktik på Mölnlycke Health Care genom Jobbsprånget. Praktiken sökte hon på IVA:s hemsida och blev samtidigt erbjuden en plats på SCA.

2017 Visstidsanställd med stöd från arbetsförmedlingen – nystartsjobb – på Mölnlycke. Hon jobbar på R&D lab och gör fysiska tester på förband och andra engångsprodukter inom sårläkning och operation. Det handlar bland annat om att testa nya produkters hållfasthet och tålighet.

Ålder: 33 år. Familj: Man från Iran, som disputerat på Chalmers. Son på sju år. Gör en ledig dag: Är med min familj, bio och bibliotek. Promenerar i naturen där vi bor. Läser böcker och lyssnar på musik. Bästa tips till andra nyanlända: Att så snabbt som möjligt försöka komma in i samhället och ha kontakt med människor. Prata svenska så mycket det går.


Detta är Jobbsprånget Jobbsprånget är ett praktikprogram på engelska för nyanlända akademiker, som matchar arbetsgivares kompetensbehov med ingenjörer, naturvetare, arkitekter och ekonomer.

En chans för praktikanten att visa sin kapacitet och bygga förtroende

Praktiken pågår under fyra månader och är en chans för nyanlända att komma i kontakt med arbetsgivare i privat och offentlig sektor runt om i Sverige.

Krav som ställs på den sökande:

Däremot ställs inte krav på:

Jobbsprånget drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien med mål att förmedla fyratusen praktikplatser under fem år. Jobbsprånget, som finansieras av Wallenbergstiftelserna, samarbetar med Arbetsförmedlingen och ingår i regeringens satsning på integration fram till 2019.

1. Ha en bachelor, master eller högre examen inom teknik, naturvetenskap, arkitektur eller ekonomi.

1. Att kunna svenska. Tanken är att den färdigheten tränas under praktiken.

2. Behärska engelska både muntligt och skriftligt. Tester kan komma att genomföras.

En ansökningsperiod har precis avslutats och praktiken sker under hösten.

3. Vara inskriven på arbetsförmedlingen. 4. Ha uppehållstillstånd.

2. Validering av examen. Den är ofta tidsödande och bromsar processen, vilket gör att den nyanlända får vänta i onödan. Istället kan arbetsgivaren göra en test som är anpassad till de arbetsuppgifter som ska utföras. LEL

SCA, Volvo, Spotify, Umeå kommun, ABB, Stockholms läns landsting, AkzoNobel och SEI är några av de arbetsgivare som ingår i Jobbsprånget och tar emot nyanlända akademiker.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

21


TEMA

Starka kort för nyanlända naturvetare Det finns stöd att få från olika håll för nyanlända naturvetare. Naturvetarna har en central roll och kan både lotsa vidare och ge konkreta råd om var jobben finns. Runt en tredjedel av alla nyanlända har

a rm

åd

Vad kan Naturvetarna göra? – Vi informerar om olika initiativ för att snabba på etableringen, som Jobbsprånget där vi själva är med tillsammans med några andra fackförbund inom Saco. Vi erbjuder nätverk för olika professioner. Det är ett bra sätt att skaffa kontakter och komma in i samhället och yrket. g ivni ng

Co

achnin

g

tion

Nätverk är ett av flera ess i leken som Naturvetarna erbjuder.

22

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

De som har arbete behöver stöd på samma sätt som de som är utbildade i Sverige. Det handlar om allt från lönerådgivning och karriärcoachning till att granska anställningsavtal. De vill också veta hur arbetsmarknaden ser ut och hur man hittar jobb. – Om man inte känner till reglerna i Sverige är det lätt att bli lurad. Till exempel kan det vara svårt att förstå vad kollektivavtalet innebär och vad lagen säger. Den så kallade svenska modellen där spelreglerna sätts av parterna är unik.

H ITTA J OB B

I nf

o

N

erk ä tv

R

en eftergymnasial utbildning, och många av dem är naturvetare. – För oss är det självklart att hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden och öka deras chans att få ett relevant jobb. Det vinner både samhället och individerna på, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna. Viktigare än att titta på bakgrund är att se till den reella kompetensen. Det gäller både invandrade naturvetare och de som är födda här, menar hon.

Många nyanlända naturvetare kontaktar Naturvetarna. – Nummer ett är att förklara vilka vi är och vad vi kan hjälpa till med. I deras hemländer finns ofta Marita Teräs. inte fackförbund för akademiker och arbetsmarknaden fungerar på ett annat sätt.

ON LI N E-K U R S

Men alla har inte kommit så långt, utan bor kvar på ett flyktingboende i väntan på besked om uppehållstillstånd. – Det är ett bra tillfälle att lära sig svenska. Ett tips är den kostnadsfria online-kursen som Svenska Institutet erbjuder. Sedan är det alltid bra att nätverka och träffa andra inom den egna professionen. Jobbsprånget, som drivs av Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, är ett av de integrationsprojekt som Naturvetarna deltar i för att snabba på inträdet i arbetsmarknaden. Genom praktik får den nyanlända pröva på att jobba i Sverige inom sin profession. Naturvetarna sitter med i en projektgrupp som jobbar med att utveckla Jobbsprånget. – Just nu diskuterar vi hur försäkringen för dem som deltar i Jobbsprånget ska fungera när ansvaret för praktik flyttar över från Migrationsverket till länsstyrelserna. Fler arbetsgivare som kan erbjuda praktikplatser behövs alltid. Sedan gäller det att hitta lämpliga sökande, vilket vi gör genom bland annat webb och sociala medier.


B MA OCH DJ U R S J U K S KÖTAR E

För nyanlända som har en examen från sitt hemland inom ett bristyrke finns snabbspår. I dagsläget finns det för biomedicinska analytiker och djursjukskötare. – För legitimerade yrken är det viktigt att kunna garantera kvalitet. Här kan validering av utbildningen snabbas på och ibland kan det behövas kompletterande utbildning i till exempel svenska lagstiftning, som universiteten erbjuder. Det är också möjligt att läsa svenska som ett andraspråk på universitet. LEL

För bristyrken, som biomedicinska analytiker och djursjukskötare, finns det snabbspår.

Snabba vägar till jobb

Nyanlända akademiker i siffror

1. Jobbsprånget erbjuder praktikplatser. Läs reportaget om Soudabeh Karamouz i den här tidningen. www.jobbspranget.se

I juni 2017 fanns det 18 000 akademiker, med eftergymnasial utbildning två år eller längre, i etableringsuppdraget*.

2. Snabbspår hjälper nyanlända med validering, kompletterande utbildning, praktik och annat som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Ofta sker undervisning i svenska parallellt. I dag finns snabbspår för biomedicinska analytiker och djursjukskötare. 3. Korta vägen. Är en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund. Syftet är att tillvarata kompetenser och korta vägen till den svenska arbetsmarknaden. Utbildningen ges på uppdrag av arbetsförmedlingen.

4. Omstart. En vägledning för invandrade akademiker. Här finns information om yrken och utbildningar i Sverige. Tanken är att man med samlad information och vägledning kan få en genväg till bättre kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Här finns också tips och länkar till flera andra relevanta webbplatser. www.saco.se/omstart 5. Naturvetarna stöttar med nätverk och tipsar om vägar att komma vidare. Informerar om arbetsmarknaden och var jobben finns. Ger service i frågor om karriär, löner, anställningsvillkor och annat. www.naturvetarna.se

Troligen är omkring 9-10 procent av de utrikesfödda akademikerna naturvetare. Det innebär att det finns mellan 1 600 och 1 800 naturvetare i etableringsuppdraget. *Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag omfattar personer som har fyllt 20 år men ännu inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

23


R E P O R TA G E

Få en blomstrande äng med rätt gung Lien är ett missförstått redskap som har sjunkit djupt i glömska. Men nu är den tillbaka, som överlägsen vårdare av blommande marker och som en meditativ sport. Mats Rosengren håller liekurser på heltid och han är nedringd av folk som vill återuppta förfädernas teknik. TEX

ANNA FROSTER

FOTO

TOR BJÖR N S KOG E DAL


> N R5 2017

N A T U R V E TA R E

25


R E P O R TA G E

tt ljust, metalliskt vinande hörs över fältet, där fjorton liar som sveper fram och tillbaka. Var och en är djupt fokuserad på en liten halvcirkel framför sig, som om de vore en grupp quigong-utövare. – Nu gäller det att komma in i ett mjukt gung, säger Mats Rosengren som leder liekursen hemma på sin gård i Västergötland. Lärkorna sjunger och Hornborgasjön glittrar bortom böljande åkrar. Mats påminner gång på gång om att dansa med lien, och skära i stället för att hugga. – Lieslåtter har inte så mycket med muskler att göra, det är en material- och tekniksport, säger han och förtydligar med en gammal västgötavisdom, ”de e möe detaljer på ett järnspett”. G E R TE KN I KTI PS

Han går mellan deltagarna och ger personliga tips. ”Spänner du dig i högerhanden nu? Testa att bara hålla med ett finger!” ”Känn att du är stadig på båda fötterna.” Någon får hålla fast en bunt gräs under armen, för att hålla armbågen på plats. Men redan nu, efter en halvtimmes slåtter slår allihop bättre än vad Mats själv gjorde under sina första år, säger han till dem. – Jag gick där och hackade men det slet på kroppen. Nu får ni en genväg förbi de första 25 åren av min lieslåtter. Fram till slutet av 1800-talet slog alla med lie – barn, kvinnor och gamla, och de slog överallt. I varje dikeskant, åbrink och myr skulle gräset tas tillvara för att djuren skulle klara vintern. Sedan kom slåtterbalken och lien hamnade i skym-

26

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

undan. Att vässa sin lie skarp är en svår konst, som de unga inte längre behövde lära sig. Kunskaperna dog ut undan för undan, även om de höll sig kvar länge på vissa håll. – Min far slog allt med lie men jag var inte så intresserad av att lära mig, berättar Margareta Leijon från Dalum som tar en paus för att bryna eggen. Nu när fadern är borta vill hon hålla de blomstrande markerna kring gården öppna, och hon har tröttnat på att gå med en bullrande illaluktande röjsåg.

till Gunnebo slott för ännu en kurs och lietävlingar. En veckas semester har familjen planerat i juli, men i övrigt far han som en skottspole över hela Sverige och Norge. – Igår hade jag en ledig dag men då kom det tre personer och skulle köpa liar. Jag vill inte släppa iväg dem utan att visa lite, så då tar det nästan hela dagen…

S LI PSTE N E N UTE

Numera vet knappt någon längre hur det är att skära med en skarp lie. Järnaffärerna säljer liar som inte går att hålla vassa med en slipsten utan som ska knackas med en hammare. Den tekniken känner nästan ingen till så liarna är snart hopplöst slöa. Folk köper dem, slår undan nässlorna kring vinbärsbusken och tröttnar, enligt Mats Rosengren. Hans egen vändpunkt var när han hamnade på en liefestival i Danmark för tio år sedan. Där fanns liemästare från södra Europa där kunskaperna levt kvar längre. På några timmar lärde han sig att slå dubbelt så brett med mycket mindre ansträngning. – Efter alla års lieslåtter hemma i Sverige var det som att komma från ett korpfotbollslag och hamna i Real Madrid. SA U PP S IG FRÅN JOB B ET

Förra året sade Mats upp sig från jobbet för att hålla liekurser på heltid, och han är fulltecknad hela sommaren. I morgon bitti kör han iväg släpet fullastat med liar till halländska Äskhult för två dagars kurs. Sedan bär det av direkt

MATS R OS E N G R E N Ålder: 55 år. Bor: Utanför Broddetorp mellan Falköping och Skövde. Jobb: Egenföretagare som håller liekurser och säljer liar. Karriär: Efter utbildningen till byggnadsingenjör jobbade han som arbetsledare på byggen ett år. Sedan sadlade han om och blev stenåldersmänniska på Ekehagens forntidsby. Därifrån fortsatte Mats till länsstyrelsen vid Hornborgasjön där han jobbade som guide och diversearbetare i drygt 20 år. ”Jag har haft många titlar men ingen har stämt”.


De e möe detaljer på ett järnspett”

Mats ställer in liarna så att det passar var och en. ”Tittar man i handeln så hittar man bara liar av samma storlek. För mig är det som att starta en skofabrik och bara sälja storlek 42. Det funkar för en del men inte för alla.”

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

27


R E P O R TA G E

Mats tror att den växande nyfikenheten beror på att utarmningen av kulturlandskapet syns mer och mer. – Det är bara grönt, det finns inga blommor kvar! G RÄS TAR ÖVE R

När vallarna gödslas blir det kväveälskarna som vinner, nämligen gräs. På tomter som klipps med gräsklippare hinner få blommor sticka upp, och många betesmarker är gamla gödslade åkrar. En av blommornas sista tillflyktsort har varit vägkanter, men när gräset slås utan att samlas upp blir det som gödsel, så att högvuxet gräs tar över där också. Miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap” handlar om att bevara blommor och bin, och ett sätt att göra det är att sprida liekunskaper, enligt Karin PersKarin Persson. son på Länsstyrelsen i Västra götaland. Hon organiserar dagens kurs med Mats, som en del av myndighetens naturvårdsarbete. – Vi har ordnat sådana här kurser i många år, intresset har verkligen exploderat om man jämför med för tio år sedan, säger Karin Persson. JOB BAR TYST

Fler och fler naturreservat slås med lie, många vill göra ängar i trädgården och även flera bostadsbolag har bytt trimmern mot lie på vissa ställen, enligt Mats. – De vill kunna jobba tyst, utan avgaser, oljud och en massa grejer som går sönder och behöver lagas hela tiden. Med trimmer är det också betydligt större risk att man skadar träd eller repar bilar. Efter en halvtimmes träning på att ”få in gunget”, när deltagarna har stått på varsin liten fläck med gräsmattekort gräs, är det nu dags att prova på en riktig äng. Tre gula ankor rultar undan när en flock människor med skarpvässade liar kommer med målmedvetna steg.

28

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

RÄD DAR BACKS I PPAN

Anders Askaner förklarar med lien över axeln att han blev med lie och hagelbössa på en gång när han och frun tog över svärföräldragården utanför Borås. Nu har de ambitionen att rädda backsipporna, små mjukludna blommor som en gång klädde markerna kring gården men som kvävs när Anders Askaner. gräset växer sig högt. Anders Askaner förstod att det finns olika nivåer av liehantering när han vandrade i Alperna. – Jag fick se en helt annan teknik. Sverige har ju blivit liens u-land. Men nu ska det bli ändring. Han försvinner tillbaka in i en svängande bubbla av total koncentration på gräset framför sig.

Det gäller att hitta rätta gunget.


En lie av den gamla sorten går utmärkt att slipa på en slipsten. Tänk på att kratta bort det slagna gräset. En mager ängsmark hyser fler arter än en gödslad. Fler tips hittar du i rutan nedan.

S Å LY C K A S D U M E D L I E S L ÅT T E R N

Vägrenarna utanför Mats gård är färgsprakande. Lieslåttern gör att många olika växtarter får utrymme, när inte bara kväveälskande, konkurrensstarka växter som hundkex och olika gräs tar över.

Naturvårdsnyttan med att använda lie istället för gräsklippare är att man kan låta blommorna blomma och fröa av sig, så att de finns kvar även nästa år. På så sätt bevarar man en mångfald av växter, bin och fjärilar. En viktig poäng är att kratta bort gräset, så att marken inte gödslas. En näringsrik gödslad mark gynnar några få högvuxna arter som hundkex, smörblommor och olika slags gräs. På en mager ängsmark får däremot en massa olika växter chans att ta sig upp. Om du vill göra en liten del av trädgården till ängsmark så välj gärna den magraste delen, så går det snabbare att få en fin flora. Om du har mycket gräs är det bäst att slå i juli innan gräsen har skickat tillbaka näringen ner i jorden, för att försvaga dem. Partier med mycket blommor kan du vänta med att slå till slutet av augusti så att bin och fjärilar har mat kvar. Tänk på att låta det slagna ligga kvar tre-fyra dagar så att blommorna hinner fröa. Om du inte har några djur i närheten som uppskattar gott ängshö så kan du lägga gräset på odlingar och runt buskar som gödsel och täckmaterial mot ogräs. När du köper en lie, var noga med att veta hur du ska skärpa den, för det är inte kul att slå med en slö lie. Nya liar som säljs i Sverige idag är gjorda av ohärdat stål och ska inte slipas på en slipsten, som man gjorde med gamla svenska liar. De ska istället knackas då och då med en hammare för att kallhärdas och bli skarpa. Mer info finns på liemats.se. Han säljer lieblad för 5-600 kr och orv för drygt 1000 kr.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

29


Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ Chefsfredag. 15 sep

Stockholm

22 sep

Malmö

6 okt

Luleå

13 okt

Uppsala

20 okt

Norrköping

10 nov

Örebro

17 nov

Stockholm

24 nov

Göteborg

1 dec

T E M A D A G O M P SY K I S K ( O ) H Ä LS A 23 SE PTE M B E R

Hur mår du i plugget? Allt fler studenter mår dåligt. Den trenden vill vi vända. Välkommen till en föreläsning med Christin Mellner, forskare i arbets- och organisationspsykologi. Hon ger verktygen som gör att man behåller god psykisk hälsa och förebygger ohälsa. Du får möjlighet att nätverka med andra studenter. Under dagen kommer vi även att skaka loss i ett zumbapass. Vi avslutar med gemensam middag. www.naturvetarna.se/temadag-ohalsa

CHEFEN OCH A R B E TS M I L J Ö N Har du koll på ditt ansvar för arbetsmiljön? Vid våra seminarier lär du dig mer om krishantering, rehabilitering samt anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande. Tid och plats: Stockholm den 28/9, 26/10, 30/11 och 25/1. Seminarierna filmas och finns på vår webbplats. Mer infor-

mation på tidningens baksida eller www.naturvetarna.se/chef.

L E A D E R S H I P F R I D AY Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. Mer information: www. naturvetarna.se/LeadershipFriday.

Malmö

29 sep Stockholm 13 okt Malmö 24 nov Göteborg

AKADE M I KE RKO M P ETE N S Rikstäckande inspirations- och kompetensdagar med föreläsningar om exempelvis ledarskap, kreativitet och kommunikation. Program och anmälan finner du på www. akademikerkompetens.com.

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/fackligakurser 17-18 okt

Facklig grundkurs kommun och landsting

24-25 okt

Facklig grundkurs privat sektor

8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

11 okt

Nyköping

12 okt

Gävle

13 okt

Östersund

6 nov

Uppsala

14-15 nov

Förhandling

7 nov

Upplands Väsby

20-24 nov

UGL

5 dec

Arbetsmiljö

S T U D E N TKO N G R ES S Den 21-22 oktober har du möjlighet att påverka Naturvetarnas framtid genom att delta på kongressen och välja en ny styrelse till Naturvetarnas Studentråd. Inspirerande föreläsningar, spännande kongress och roliga mingel väntar. Du kan också söka till styrelsen eller till valberedningen. Vilka frågor vill du att studentrådet driver? Skriv en motion! Läs mer på sid 2 eller www.naturvetarna.se/studentkongress.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

30

N A T U R V E TA R E

N R5 2017


VETENSKAP

Tallkåda och groddar i framtidens batterier Batterier ska både vara hållbara och billiga när fossila bränslen ska ersättas med el i bilar. Naturvetare har pratat med forskare som utvecklar morgondagens batterier, som förenar superkondensatorn och litiumjonbatteriet. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

>


Bakom Nicklas Blomquist, dok-

torand vid Mittuniversitetet i Sundsvall, snurrar kolvar med grafit, en viktig komponent i det batteriet han och hans forskarkollegor utvecklar. Målet är ett hållbart och kraftfullt batteri som använder sig av gröna material och är helt återvinningsbar. Dessutom ska batteriet helst laddas upp med förnybar el. SU PE R KRAFT I SU PE R KON D E N SATOR

Han och hans kollegor forskar på superkondensatorer som bygger på elektrostatisk lagring av energi. – I en superkondensator separerar man laddningarna, de positiva på ena sidan och de negativa på den andra. För det behöver man två elektroder och en separator med elektrolyt i mitten. När man laddar upp rör sig de positiva laddningarna mot den negativa elektroden och tvärtom. När man sedan kopplar på det som ska drivas

av elektricitet jämnar laddningarna ut sig och hamnar i ett normaltillstånd, förklarar han. Det handlar om en snabb process, både upp- och urladdningen sker fort, och därför ämnar sig superkondensatorn bäst för snabba och effektkrävande processer. – I en bil skulle man kunna lagra energin från en bromsning i en superkondensator och sedan använda den lagrade energin när man accelererar igen, påpekar han. YTA ÄR ALLT

Kommersiella superkondensatorer finns redan men dessa är dyra i framställningen och kräver mycket resurser som är farliga eller sällsynta samt en energiförbrukande produktionsprocess. – Vi vill istället bara använda gröna material som lätt kan återvinnas. I prin-

I en bil skulle man kunna lagra energin från en bromsning och använda den energin när man accelererar cip ska man kunna slänga superkondensatorn i soptunnan när den har gjort sitt jobb. För att kunna uppnå det använder Nicklas Blomquist grafit som han krossar till tunna grafenflagor. Sedan provar han olika blandningar av grafit och grafen som stryks i tunna lager på ett papper, som ska utgöra ytan som för energilagringen i superkondensatorn. Både grafit och grafen består av långa kolkedjor och är biologisk nedbrytbara. – Vi kan uppnå en energilagringskapacitet på 50 - 60 procent jämfört med de superkondensatorer som man nu kan köpa kommersiellt. Men då ska man tänka på att materialet är 90 procent billigare, påpekar han. Målet är att uppnå samma prestanda som de kommersiella produkterna och då är det viktigt att uppnå en stor yta. Blandningen av grafit och grafen, samt storleken på grafenflagorna spelar en avgörande roll. – Beroende på blandningen får vi olika mycket yta och olika stora porer. Vi vill ha så små porer som möjligt, då ökar också ytan. I prototypen som Nicklas Blomquist jobbar med ger varje enskild superkondensator en spänning på en volt. Genom att koppla och stapla flera tunna superkondensatorer på varandra kan man uppnå större effekter. S NAB BAST M E D SU PE R KON D E N SATOR

Nicklas Blomquist, doktorand vid Mittuniversitetet i Sundsvall, testar ett hybridsystem som består av en förbränningsmotor och superkondensatorer. De kan lagra energi från bromsningen som sedan kan användas vid acceleration.

32

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Det är ingen slump att Nicklas Blomquist intresserar sig för just batterier som kan komma till nytta i elektriska fordon. Han har sedan barnsben ett brinnande intresse för motorsport och tävlar bland annat i dragracing. 2015 vann han SM. – Jag är i princip uppvuxen på täv-


VETENSKAP

lingsbanan. Min pappa jobbade med racing och hela familjen har tävlat, i många år var det mamma som var bäst och vann alla mästerskap, berättar han. Familjen bygger även sina egna tävlingsfordon och just nu pågår projektet att bygga en eldriven dragracingmotorcykel. – Vi jobbar enbart med superkondensatorer och inga kemiska batterier. Det ska gå att få till det, men tyvärr är det ett dyrt projekt. Även vanliga bilbatterier skulle må bra av att ha en superkondensatorkomponent, anser Nicklas Blomquist. – Jag tror att ett hybridbatteri som består till 20 procent av superkondensator och 80 procent kemisk batteri, till exempel ett litiumjonbatteri, skulle med fördel kunna användas i elbilar. Superkondensatorn kan ta hand om snabba reaktioner, som inbromsning och acceleration, och det kemiska batteriet kan sköta själva körningen.

Vi vill bara använda gröna material som lätt kan återvinnas

oxideras. Mellan elektroderna finns elektrolyten – som leder litium i just litiumjonbatterier. Daniel Brandell, forskare och professor vid Uppsala universitet, utvecklar elektrolytmaterial för batterier som kan lagra stora mängder energi. Han berättar att forskning på litiumbatterier startade redan på 1970-talet men att användningen slog igenom på allvar på 90-talet på grund av den ökade portabla elektroniken. – Föreningar som innehåller litium ligger antingen väldigt högt eller väldigt lågt i elektrokemisk potential och det gör att man får ett högt volttal från batteriet, man har mycket energi. Det är därför man använder litium i så stor utsträckning, förklarar Daniel Brandell. Idag är litiumjonbatterier intressanta för fordon, kraftverktyg och stationär lagring i elnätet. Planer på att bygga upp batterifabriker i Sverige och Finland finns redan och efterfrågan är stor eftersom volymen på batteriproduktionen ökar snabbt.

riets komponenter kunde återanvändas med nära 100 procent bevarad effekt. – Det går att utvinna organiskt material från biologisk materia, vilket vi försöker göra i vår forskning på material för batterier. Idag bedrivs forskning för att undersöka om det går att använda cellulosa eller lignin som komponenter för elektroder, berättar Daniel Brandell. Hållbarhet är en viktig aspekt i batteritillverkningen och är också en stor utmaning. Litiumjonbatterier innehåller konfliktmineraler, som exempelvis kobolt, där tillgången är begränsad och brytningen sker under tuffa villkor för arbetarna. Forskarna undersöker därför också vilka andra material som skulle kunna användas sikt. Om elbilar slår igenom på allvar tillkommer dessutom utmaningar inom exempelvis strömförsörjningen och infrastrukturen med laddningsstationer. – Det är ett gigantiskt pussel med många bitar men det är roligt att batteriforskningen har blivit så intensiv och dynamisk. Kunskapen har ökat enormt, avslutar han. #

KE M I S K R EAKTION I FICKAN

De uppladdningsbara batterier som är i ropet just nu, speciellt vad det gäller elbilar, är litiumjonbatterier. Batterier bygger på en kemisk reaktion som kallas för redoxprocess. Den positiva elektroden, katoden, reduceras, och den negativa elektroden, anoden,

TALLKÅDA OCH G ROD DAR

För några år sedan rapporterade han och hans grupp om utvecklingen av ett litiumjonbatteri med kemikalier gjorda av tallkåda och alfalfagroddar. Energin kunde jämföras med vanliga litiumjonbatterier med skillnaden att batte-

F OTO: A N D E R S LU N D

E LB I LAR UTMAN I N GAR FÖ R F R AMTI D E N

Daniel Brandell är forskare vid Uppsala universitet och utvecklar polymerbaserade litiumjonbatterier.

Utveckling av billigare, bättre och mer hållbara batterier är av stort intresse för fordonsindustrin. Men innan bytet från bilar som drivs av fossila bränslen till eldrivna fordon kan ske återstår en del utmaningar som till exempel: • Utbyggnad av elnätet. • Uppladdning med förnybar energi. • Tillverkning av billigare och bättre batterier - räckvidden är en viktig faktor. • Förändring av våra egna vanor - hur använder vi bilar och hur skulle vi kunna transportera oss istället?

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

33


VETENSKAP

Camping hjälper dygnsrytmen Den som har svårt att vakna på morgonen bör försöka vara ute i dagsljus på förmiddagen, och den som vaknar för tidigt mår bra av att i stället vara ute på eftermiddagen och kvällen. Det är några av de praktiska tipsen sömnforskaren John Axelsson hämtar från sina studier. Han har bland annat undersökt hur dygnsrytmen påverkas hos människor som campar helt utan artificiellt ljus. Resultatet visar att efter några dagar i tält har alla ställt om sin dygnsrytm och är pigga på morgonen. Anledningen är att produktionen av sömnhormonet melatonin regleras efter hur ljuset stiger och faller. När vi får mycket dagsljus fungerar denna reglering helt enkelt mer naturligt och bättre. AN

Arorna är ett fågelsläkte med flera stora färgglada papegojor.

Det är något magiskt över den vita älgen som skrider fram genom skogen i västra Värmland. Dess vita päls är ett exempel på så kalllad leucism, där djurets päls är vit eller blekgul, men ögonen är mörka. Nu ska forskare vid SLU undersöka varför älgen blivit vit. Genom att samla in prover från flera vita älgar och sekvensera dna hoppas de hitta mutationen som skiljer dessa från bruna älgar. AN

Vit älg.

Algernas ankomst Tänk dig jorden för cirka 650 miljoner år sedan. I haven har cyanobakterierna länge varit ensam så kallad primärproducent, alltså en organism som omvandlar oorganiska ämnen som salter till biomassa. Vid den här tiden finns dock ovanligt gott om näringsämnen i havet efter att tjocka glaciärer har nött ner bergen och frigjort näringsrikt pulver. Därför dyker en ny primärproducent Planktonalger blev grunden till upp, marina planktonalger. mer komplexa ekosystem. Det hävdar australiska forskare efter att ha hittat spår av alger i uråldriga sedimentära stenar. De har tittat på så kallade molekylära fossiler, rester från cellmembran, och på så sätt kunnat avgöra den relativa koncentrationen mellan alger och bakterier. I 650 miljoner år gammalt sediment syntes en tydlig ökning av planktonalger. AN

34

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

F OTO : TAG E B ÄC K , A R V I K A

Varför är älgen vit?

Fler sorters fåglar i stabilt klimat I ett område med stabilt klimat uppstår fler olika arter än i ett område med varierande klimat. Det visar en ny studie där forskare från Umeå universitet medverkat. De har tittat på fågelarter i Nord- och Sydamerika och undersökt hur geografi och klimat kan förklara varför det finns fler arter av vissa fågelsläkten och färre av liknande släkten. Slutsatsen är att i områden där klimatet varit mer stabilt under de senaste miljoner åren har det utvecklats fler fågelarter. – Förklaringen kan vara att ett stabilt klimat gör att skilda populationer kan leva kvar och hinner bilda nya arter utan att dö ut eller blandas med andra arter innan artbildningen är klar, säger Roland Jansson, docent vid Umeå universitet som har lett forskningsprojektet, i ett pressmeddelande. AN


N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Kan katter och hundars kryp flytta över till människa? Vilka kryp har våra sällskapsdjur i pälsen? Och kan de även ge problem för människor? Tänkte ursprungligen på loppor och löss, men det kanske finns andra organismer som också kan flytta från djuren till oss. Visst - det är korrekt med loppor och löss, med det kan även finnas olika typer av kvalster och fästingar förstås. De allra flesta arterna/kryp är specifika och angriper bara vissa djurslag, men det finns också de som är min-

dre nogräknade generalister. Ett exempel är den allmänna fästingen Ixodes ricinus som angriper alla typer av däggdjur inklusive människa. JOHAN HÖG LU N D, PROFESSOR VID INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP, ENHETEN FÖR PARASITOLOGI, SLU

De allra flesta kryp är specialiserade på ett djurslag.

Hur funkar det när växter och mikroorganismer renar mark? Är det möjligt att rena mark och vattendrag från kemikalier, som kadmium och organiska föreningar, med hjälp av mikroorganismer och växter. Hur funkar det? Det stämmer att växter och mikroorganismer kan användas för att rena förorenade miljöer. En gemensam benämning för dessa metoder är bioremediering. Bland växter finns så kallade hyperackumulerare som tar upp stora mängder tungmetaller från marken. Man avlägsnar sedan växtbiomassan. Det finns vattenväxter som kan utnyttjas på motsvarande sätt för att rena vatten. Troligen

förekommer även att växter effektivt tar upp organiska miljöstörande ämnen. Mikroorganismer utnyttjas främst för att bryta ner organiska miljöstörande ämnen. Här kan nämnas deklorering av klororganiska föreningar som exempelvis

tetrakloreten (PCE) som är en vanligt förekommande markförorening. Med minskad kloreringsgrad ökar normalt nedbrytningshastigheten. Kvicksilverförorenad mark kan åtgärdas med hjälp av bakterier som reducerar oxiderat kvicksilver till elementär kvicksilverånga som spontant avgår till luften. Det rör sig ofta om speciellt framtagna organismer som kräver speciella förhållanden. Det finns företag som har utvecklat metoder för att få en framtagen organism att tillväxa och därmed effektivt oskadliggöra ett visst ämne.

Olika mikroorganismer kan bryta ner miljöstörande ämnen.

OLOF R EG N E LL, BIOLOGISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET

e? tar e v r atu n n a till se e a. åg ga frå din fr vetarn u n r d i vill Skicka @natu Vad tion a red

k


KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

För Åsa blev facket vägen till chefsjobb Det finns många likheter mellan att jobba fackligt och att vara chef. Det menar Åsa Rasmussen som bytte sida och nu är chef för väderredaktionen på SVT. UGL, som hon gick genom LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK Naturvetarna, har hjälpt henne. TEXT:

Som förtroendevald fick Åsa Rasmussen inblick i hela public service-företaget. Under sex år satt tv-meteorologen i styrelsen för medlemmarna i de olika Saco-förbunden. – Jag gillar att hjälpa kollegor som på olika sätt drabbas vid förändringar. Det var därför jag började jobba fackligt, och det ger så mycket tillbaka. Så ta chansen när den dyker upp, säger hon övertygande. I den fackliga rollen fungerade hon som en brygga mellan arbetsgivaren och kollegorna på väderredaktionen. – Det handlar om att hitta lösningar och på ett tidigt stadium fånga upp saker innan de blir till problem. Det uppskattar arbetsgivaren som ser oss som en sansad och respekterad motpart. Frågorna hanteras sedan i samrådsmöten. S PI N D E LN I NÄTET

Så det finns likheter mellan att vara förtroendevald och att vara chef? – Ja, man blir lite av spindeln i nätet i båda rollerna. Det innebär att stötta medarbetarna och coacha dem för att komma vidare.

36

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Hon lärde sig också att lyfta blicken från sitt specialområde och se hela bilden. I den fackliga rollen ingick också att förklara för kollegorna om förändringar som företaget hade bestämt. – Skillnaden nu är möjligen att jag måste vara lojal med besluten, som tas på högre nivåer, även om jag inte gillar dem. Det ingår i uppdraget som avdelningschef. Ännu ett skäl till att facket blev en språngbräda i karriären är att hon gick flera utbildningar med Naturvetarna, bland annat UGL, utveckling, grupp och ledarskap. – Den var fantastisk och något alla borde gå. UGL har hjälpt mig mycket, särskilt när det gäller min egen utveckling och insikter om mig själv. GAV I NTE U PP

Det är en populär utbildning som många vill gå. – Jag sökte och sökte, men gav mig inte och fick till slut en plats för två år sedan. En viktig lärdom är hur grupper fungerar och vilka stadier de går igenom innan de blir självgående och presterar som bäst. Det har jag nytta av idag. Åsa Rasmussen är naturvetare ut i fingerspetsarna och vill ha fakta på bordet innan hon fattar beslut. Men hon är ingen vädernörd. I stället var det fysiken och intresset för mekanik och termodynamik som ledde henne till yrket.

ÅSA R AS M US S E N Familj: Man: civilingenjör och agil coach, två döttrar 20 år och 16 år, två katter. Gör för klimatet: Cyklar till jobbet, äter lite kött. Uppskattar hos kollegor: Olika personligheter och samarbetsglädje. Favoritväder: Sol, vindstilla och 20 grader, när jag är ledig. Stökigt, ostadigt väder när jag jobbar Bästa apptips: svt.se/vader, där vi alltid har våra senaste prognoskartor med text från oss livs levande meteorologer.


FOTO: AN NA LE D I N W I R É N

Jag gillar att hjälpa kollegor som på olika sätt drabbas vid förändringar”

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

37


– Det var när jag jobbade fackligt som tanken på att bli chef väcktes. Jag trivs att jobba med människor och få dem att växa. Efter femton år på SVT var det också dags att pröva något annat.

En större utmaning är att genomföra lönesamtalen, som är mer laddade”

G I LLAR MATTE

Passionen för siffror och logik har hon nytta av som chef. – Att göra ekonomiska uppföljningar och lägga scheman passar mig. Jag lär mig nya system snabbt och drivs av att göra dem bättre. Efter bara några månader som chef ger hon intryck av att vara varm i kläderna, vilket hon förstås inte riktigt är. – Utvecklingssamtalen med medarbetarna har gått bra. En större utmaning är att genomföra lönesamtalen, som är mer laddade. Här har jag fördelen att veta hur löneprocessen fungerar. Men hon har inte släppt expertrollen som meteorolog, utan är kvar i den på halvtid. Idag känner hon sig säker när hon ska presentera vädret för miljontals tittare.

Men så har det inte alltid varit. – Jag har aldrig varit så rädd som under mitt första framträdande i tv. Men det gick tack och lov bra, fast jag säkert darrade på rösten. SÄKRAR E PROG NOS E R

Alla har synpunkter på vädret, vilket fångas upp i sociala medier och on line på webben. De unga tar hellre del av väderprognoserna på webben än på tv. – Vi har mer dialog med tittarna idag, vilket är en fördel och möjlighet för oss att utvecklas. Men vädret kan vi

inte göra något åt, som en del tycks tro, säger hon och skrattar glatt, vilket hon ofta gör. Prognoserna har blivit säkrare, bland annat tack vare mer kraftfulla datorer. – Det storskaliga vädret är lättare att förutse än det lokala i till exempel fjällen, där det kan skilja sig mellan olika sidor av ett högt berg. Stolt berättar hon att prognoserna för fem dagar framåt är lika säkra nu, som de för två dagar framåt för tjugo år sedan. #

Populär utbildning i ledarskap Naturvetarna har ett unikt erbjudande till dig som är ordförande eller vice ordförande för en naturvetarförening, akademikerförening eller motsvarande. Utbildningen i UGL, Utveckling av Grupp och Ledare, hjälper dig att utvecklas i din roll som fackligt förtroendevald, ledare och medarbetare. Egna upplevelser och erfarenheter är i fokus för lärandet. Det ställs tydliga krav på aktivt

38

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

deltagande och vilja att utforska deltagarnas nuvarande förmåga som ledare, medarbetare och fackligt förtroendevald. Att vara fackligt förtroendevald ställer bland annat krav på att vara trygg i sig själv. Ökad självkännedom går som en röd tråd genom utbildningen, som ger dig verktyg att leda. Nästa kurs, som är fulltecknad, ges i november 2017. Läs mer: www.naturvetarna.se/fackligakurser


KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Elina undervisar

blivande sjuksköterskor Nutritionisten Elina Scheers Andersson valde att byta spår efter disputationen. Sedan i våras är hon universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet. Vad gör du på ditt nya jobb? – Undervisar i fysiologi, nutrition och genetik för sjuksköterskor på Röda korsets högskola. Jag jobbar också med att planera kurser och föreläsningar för ett nytt kandidatprogram i folkhälsa med global inriktning som ska starta hösten 2018.

i processen att få ny kunskap eller att få upp ögonen för något nytt, att locka deras intresse för något de tycker är svårt. Vilken nytta har du av din naturvetenskapliga utbildning? – Jag har disputerat i epidemiologi och folkhälsa, så jag hoppas få möjlighet att stanna och undervisa på det nya kandidatprogrammet. Men jag har jättemycket nytta av min utbildning även nu. Till exempel är nutrition en stor del i omvårdnad.

Elina Scheers Andersson bytte spår.

Vilka utmaningar har du i jobbet? – Det är spännande med ett helt nytt program och med sjuksköterskeprofessionen. Det är också en ny värld att jobba som lärare, med andra termer och andra sätt att arbeta på.

Hur fick du jobbet? – Jag skickade en spontanansökan till Röda korsets högskola i Flemingsberg och fick ett möte med avdelningschefen för medicin och folkhälsa. På väg dit såg jag en vakant tjänst som lektor i medicin och tänkte att det kan ju funka med min utbildning, så jag sökte och fick tjänsten.

Vad är roligast? – Mötet med studenterna: att få hjälpa dem

Varför bytte du inriktning på karriären? – Jag har tidigare gjort val efter prestation,

och varit nära att gå in i väggen. Efter disputationen funderade jag på vad jag ville göra och kom fram till att jag tycker att det är roligt att undervisa. Tips till andra som vill byta jobb? – Ta en paus och stanna upp och lyssna på dig själv. Att du har en utbildning betyder inte att du måste jobba med det. Man har också andra erfarenheter och egenskaper. Gå på känslan av vad du tycker är roligt: det som känns lätt och ger glädje. Fundera på hur du kan omsätta det i praktiken. Prata om vad du vill göra. Det gör att folk får upp ögonen. A N

F L E R PÅ N Y T T J O B B Andreas Engström Nytt jobb: Förrättningslantmätare på lantmäteriet i Luleå, med fokus på skogliga frågor. Tidigare jobb: Koordinator markaffärer på Sveaskog i Gammelstad. Utbildning: Jägmästare.

MajaLena Främling Nytt jobb: Produktionsrådgivare nötköttsproduktion på Gård och Djurhälsan. Tidigare jobb: Nötköttsrådgivare/Husdjurskonsulent på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Utbildning: Husdjursagronom.

Magnus Berg

Helén Tuvesson

Nytt jobb: Chef för näringspolitiska avdelningen på Skogsindustrierna.

Nytt jobb: Vd på Active Biotech AB.

Tidigare jobb: Medlemschef på Södra, sakkunnig på Näringsdepartementet och har arbetat med skogsfrågor på Skogsindustrierna.

Tidigare jobb: Forskningschef på Active Biotech AB.

Utbildning: Jägmästare.

Utbildning: PhD i medicinsk vetenskap, Lunds universitet.

BB ? TT JO i karriären. Y N Å g CKS b. nytt ste

UO ya job it ett HAR Daturvetare sometatagrna.se om ditt n

er vi n naturv Här lyft redaktion@ a s Tip N R5 2017

N A T U R V E TA R E

39


MAN UALE N

Kom tillbaka efter sjukskrivningen Tidig kontakt med arbetsgivaren och anpassningar av arbetet är två nycklar för att komma igen från en lång sjukskrivning. Du bidrar med din egen kunskap om hur du mår och vad du behöver. TE XT

ANNA NORBERG

I L L U S T R AT I O N

E M MA HANQU I ST

Det kan ta några dagar att komma in

i arbetet igen redan efter några veckors sjukfrånvaro. Om du varit borta månader eller år, på grund av till exempel stressrelaterad ohälsa eller en cancerbehandling, är tröskeln högre. – Ta stöd av företagshälsovården och primärvården. Vänta inte med arbetsanpassningen tills du är färdigbehandlad medicinskt. Då blir det svårare att komma igen, säger Charlotte Wåhlin, arbetsmiljöforskare, ergonom och leg fysioterapeut vid Arbets- och miljömedicin, Region Östergötland. Hon tycker att det är viktigt att arbetsgivaren tidigt tar kontakt med den som är sjukskriven.

Vad är viktigt för att arbetet ska fungera bra för varje individ?” – Vi har alla olika förutsättningar. Om arbetsgivaren är duktig på att anpassa arbetet efter detta blir det lättare att börja arbeta igen.

O R S A K E R T I L L A R B E T S R E L AT E R A D S J U K D O M Organisatoriska eller sociala faktorer var år 2016 den näst vanligaste orsaken till arbetsrelaterad sjukdom. Det angavs som orsak i mer än var tredje anmälan, 37 procent, om arbetssjukdom. För kvinnor är det den vanligaste orsaken och låg år 2016 bakom nästan hälften av anmälningarna om arbetssjukdom. Det handlar ofta om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt, ensidig arbets-

40

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Lästips: I Naturvetare nummer 2, 2017 skrev vi om hur man kan minska risken för stress genom att tydliggöra förväntningar och skapa struktur.

belastning samt om problem i relationerna på arbetsplatsen, som samarbetsproblem, mobbning, utfrysning och trakasserier. Den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad sjukdom är belastningssjukdomar, orsakade av till exempel tunga lyft, ensidigt och monotont arbete samt olämpliga arbetsställningar. (Källa: Arbetsmiljöstatistik Rapport 2017:1, Arbetsmiljöverket)

H U R MÅR D U?

Charlotte Wåhlin påpekar att det är viktigt att allra först göra en noggrann bedömning av den sjukskrivnas hälsotillstånd och arbetssituation. Här behövs stöd av till exempel läkare, fysioterapeut och företagshälsovårdens eller primärvårdens rehabkoordinator. – Kom ihåg att du är expert på dig själv, hur du mår och vad som är viktigt för dig för att du ska kunna återgå i arbete, medan vården är expert på det medicinska och företagshälsovården expert på arbetsmiljöfrågor. PLAN E RA FRAMÅT OCH AN PASSA

Sedan är det viktigt att göra en rehabplan i samverkan, så att du vet vad som gäller. Här kan man ta med till exempel samtalsstöd, eller rätt nivå på fysisk aktivitet för dig. När det blivit dags att återgå i arbetet ska arbetsgivaren anpassa arbetssituationen så att det matchar din förmåga, men det finns ingen skyldighet att göra om tjänsten. – Titta på hur du mår och hur arbetssituationen ser ut. Vad behöver du för att det ska fungera? Kanske flytta till ett lugnare rum eller jobba i ett annat projekt? Det är också viktigt att titta på åtgärder så att inte samma problem uppstår igen.


KARRIÄR

4 steg... – Om man till exempel får behandling för en ond nacke bör man inte gå tillbaka till samma belastning igen. VAD ÄR VI KTIGT FÖR D IG?

Arbetskamraterna är också viktiga för att man ska komma tillbaka. Att de visar att de bryr sig om, hör av sig och är vänliga. – Var inte rädd för att ta kontakt med någon som är sjukskriven. Om ingen hör av sig kan det bli ett hinder för att komma tillbaka och förlänga sjukskrivningen. En röd tråd både för att komma igen efter en sjukskrivning och för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa är att titta på vad som är viktigt för varje individ för att arbetet ska fungera bra. Ta kontakt med personer som kan hjälpa dig, och berätta för din chef, till exempel vid medarbetarsamtal, vad du behöver.

– Jag vill också trycka på det förebyggande. Utgå gärna från arbetsmiljölagen och föreskrifter som finns. Att individen, förtroendevalda och arbetsgivaren jobbar för att lyfta arbetsmiljöfrågor och uppmuntrar medarbetarna att tala om vad de behöver. Till exempel för att hitta balans mellan arbete och fritid och möjlighet till återhämtning. Charlotte Wåhlin betonar att man ska våga ta hjälp innan det går så långt att man blir sjukskriven. Redan när man ser tidiga symptom på ohälsa, som sömnproblem, att man drar sig undan socialt eller får svårare att fokusera. Både primärvården och företagshälsovården kan ge stöd här, och arbetsgivaren har ett ansvar att anpassa arbetet efter individens förutsättningar. #

F Ö R AT T H I T TA T I L L B A K A E F T E R S J U KS K R I V N I N G E N 1. Bedömning av hälsotillstånd, både fysisk och psykiskt. Hur mår du? 2. Dokumenterad plan för rehabilitering och återgång till arbetet. Vilket stöd behöver du och när? 3. Anpassning av arbetssituation. Vad behöver du för att det ska fungera på plats? 4. Åtgärder för att undvika att samma problem uppstår igen. Vad behöver förändras?

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

41


CHEF

Ledningsgruppen

stöttar högsta chefen Vilka och hur många ska sitta i en ledningsgrupp? Måste man alltid vara överens och vem bestämmer egentligen? Den typen av frågor LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK ger en guide från Saco svar på. TEXT OCH FOTO

A

tt sitta i en ledningsgrupp är förenat med ett stort ansvar. Men det är också ett stimulerande uppdrag som det florerar en del missuppfattningar kring. – Många tror att ledningsgruppen fattar beslut. Men så är det inte, utan rollen är att ge råd och att delta i processen fram till att högsta chefen fattar beslut, säger Åsa Lundquist Coey, doktor i ledarskap och komplexitet. Hon har som expert tillsammans med Saco Chefsråd tagit fram en guide för ledningsgrupper. – Den ger vägledning om hur en ledningsgrupp kan jobba för att fungera effektivt och relevant. Idag är inte ledningsgruppen statisk och man ser mer till funktioner än att alla delar i organisationen ska vara representerade. Den status och prestige som det innebär att sitta i en ledningsgrupp håller på att luckras upp. – Trenden är att ha en mindre ledningsgrupp med en fast kärna. Övriga byts ut beroende på hur verksamheten ser ut vid det aktuella Åsa Lundquist Coey. tillfället.

42

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Hon förklarar att man inte kan gå in i en ledningsgrupp och vara inriktad på att driva sina egna frågor utifrån ett egoistiskt perspektiv. – Ett tips är att tona ner sitt ego. Vi förhandlar hela tiden med varandra för att komma framåt och uppnå resultat. Som individ växlar man mellan att underordna sig och överordna sig. Det fungerar som i de flesta relationer, där man lär känna varandra och sätter spelregler, menar hon.

”Ett tips är att tona ner sitt ego” Vilket är ditt bästa råd till en ledningsgrupp? – Ha en öppen kommunikation och jobba med relationerna. Se och bekräfta varandra. Det sociala är centralt, vilket ofta glöms bort när man fokuserar för mycket på sakfrågor. Måste man alltid vara överens? – Det ger spänst till diskussionen om man har olika åsikter, så de ska bejakas. När väl ett beslut är fattat måste man däremot vara lojal med beslutet. Kan man inte vara det så bör man lämna ledningsgruppen.

9 myter

om ledningsgrupper 1. LE D N I NG SG R U PPE N FATTAR KOLLE KTIVA B E S LUT

Så är det inte. Ledningsgruppen finns till för att stödja och hjälpa högsta chefen att fatta beslut, liksom att förankra besluten i organisationen. Ledningsgruppen har en rådgivande funktion utan juridisk giltighet. 2. J U FLE R D E STO BÄTTR E

Ha hellre en liten fast kärna med möjlighet att utöka gruppen vid behov. En allt för stor ledningsgrupp gör det svårt att komma fram och processerna blir tidskrävande. 3. ALLA S KA VARA R E PR E S E NTE RAD E

Så behöver det inte vara hela tiden. Av tradition ska hela organisationen företrädas i ledningsgruppen. Men det är på väg att luckras upp. Nu är det mer funktioner som gäller, beroende på vilka aktuella projekt och frågor som drivs. Personer kan gå in och ut i ledningsgruppen. Var tydlig med på vilket


KARRIÄR

Om ett år.

Nu. Snart.

Senare.

Inte alls.

I ledningsgruppen bör man uppmuntra till olika åsikter för att kunna fatta de bästa besluten.

mandat personen är där och varför. Annars finns risken för reaktioner, som: ”Varför får inte jag vara med?” Däremot är det viktigt att säkerställa att alla har en kanal till högsta ledningen, och åt andra hållet. 4. HÅLL TÄTT UTÅT

Inget kan vara mer fel. Här gäller öppenhet och transparens. Var tydlig mot medarbetarna med vilka frågor som tas upp i ledningsgruppen och vilka som deltar i diskussionen. Alla i gruppen har ansvar för att informera och förankra besluten i sin arbetsgrupp. Berätta gärna om hur processen har gått till, men inte vem som har vunnit diskussionen. 5. PRATA BARA OM STRATEG I OCH PLAN E R I NG

Med den inställningen kommer man inte långt och riskerar att fastna i relationsproblem. Arbeta därför aktivt med att utveckla relationerna i gruppen. Prata igenom saker och bekräfta varandra genom att lyssna

och dela med er. Det skapar både engagemang och effektivitet i beslutsprocessen. Som ny i gruppen är det extra viktigt att känna in relationerna och hur gruppen jobbar ihop samtidigt som de äldre i gruppen engagerar sig för att hjälpa nytillträdda in i gemenskapen. 6. TITTA FRAMÅT!

Det ska man förstås också göra, men vid rätt tillfälle och inte för att sopa problem under mattan. Var beredd på att det uppstår konflikter. Ta tag i problemen och försök analysera vad som stör. Det ger möjligheter att lösa upp spänningar och komma vidare. Jobba på att bygga upp förtroende. 7. ALLA S KA TYCKA LI KA

Om inte olika uppfattningar släpps fram blir det ingen dynamik. Själva poängen med en ledningsgrupp är att uppmuntra till olika åsikter för att kunna fatta de bästa besluten. Där-

emot är det viktigt att ledningsgruppen agerar samstämmigt. I det ligger att man är lojal med besluten. Kan man inte det har man inget i ledningsgruppen att göra. 8. UTVÄR D E RA R E SU LTATET

Det kan vara svårt att utvärdera vad ledningsgruppen har uppnått. Titta hellre tillbaka på gruppens arbete och hur processen har fungerat. Har man pratat om rätt saker och varför just om det, men inte om en annan fråga som kan upplevas som viktig? 9. ALLA S KA HA GÅTT SAM MA CH E FSUTB I LD N I NG

Det är en fördel att gruppens medlemmar har olika bakgrunder och erfarenheter. Man lär av varandra och det finns inga rätt och fel. Ytterst handlar det om att fördjupa relationerna, vilket gör att gruppen kan hantera de frågor och problem som dyker upp. Utifrån det kan en gemensam ledningsfilosofi uppstå.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

43


KARRIÄR

Är du chef...

B ETS O CH AR CH E F E R

M I LJÖN

... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och möjlighet att delta i nätverk för chefer.

Vad bör chefer med arbetsmiljöansvar veta? På vår webb hittar du material som rör kränkande särbehandling, arbetsmiljöbrott, mobbing och chefens

skyldigheter. Där kan du också se seminarier som anordnas av Naturvetarna och Svensk Chefsförening. www.naturvetarna.se/arbetsmiljoansvar

CH E FS FRÅGAN

Får jag utveckla en ny produkt vid sidan av mitt jobb? Jag är chef på ett bolag inom life science. Jag och en kollega har nu vid sidan om startat ett litet bolag för att utveckla en produkt som kan bli mycket intressant. Frågan är om jag ska prata om våra planer med vd? Vår egen produkt utvecklar vi bara på fritiden. Som anställd har du en långtgående lojalitet mot din arbetsgivare, vilket innebär att du skall sätta arbetsgivarens intressen i första hand. Lojaliteten inbegriper även din fritid. Av ditt anställningsavtal framgår att det finns ett kollektivtal som du omfattas av. Enligt det får du inte ha bisysslor som konkurrerar med arbetsgivaren och inte heller ha en bisyssla som påverkar din arbetsinsats negativt.

44

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

För att få vägledning kan du ställa några kontrollfrågor gällande den verksamhet som ni avser att starta. 1. Kommer den produkt ni utvecklar att konkurrera med arbetsgivarens produkter? 2. Kan er produkt komma att ta över kunder från arbetsgivaren? 3. Beräknas din sidoverksamhet ta så mycket tid i anspråk att det kommer att påverka ditt nuvarande arbete negativt? 4. Kommer du att använda dig av din arbetsgivares företagshemligheter för att utveckla er produkt? 5. Kan er verksamhet på något sätt skada din nuvarande arbetsgivares intressen? Är det en produkt som ligger utanför

arbetsgivarens verksamhet, så betraktas det inte som konkurrerande verksamhet. Tänk på att illojalitet och konkurrerande verksamhet kan äventyra din anställning. För att vara på den säkra sidan bör du ta upp frågan med din vd och be om ett skriftligt tillstånd. Frågorna ovan kan användas som underlag för er dialog. Du kan också begära tjänstledigt, utan lön, för att pröva företagsidén under sex månader enligt lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. E LI SAB ET E N GDAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer


FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Varför och hur ska jag använda Linkedin? Jag söker inte jobb aktivt, men är öppen för förslag. Har hört att man borde finnas med på Linkedin? Hur bör jag tänka för att väcka intresse hos arbetsgivare och rekryterare?

Allt fler jobb förmedlas via kontakter och digitala kanaler idag. Man pratar om det personliga varumärket och vikten av att marknadsföra sig själv. Linkedin är världens största plattform för professionellt nätverkande och rekrytering, med 2,7 miljoner användare i Sverige. Så det stämmer att det är bra att finnas där. Alla kan ha nytta av Linkedin, oavsett var man befinner sig i karriären. Här kan du nätverka och marknadsföra dig själv och din kompetens. Du bygger ditt personliga varumärke utifrån vad du väljer att ha med i din profil, men också genom vilka grupper du är med i, vilka organisationer du följer och hur aktiv du är.

SÅ HÄR GÖR D U:

1. Skapa en komplett och bra grund-

profil där du inkluderar de delar som är relevanta för dig. 2. Din rubrik är viktig och bör ge en

bra bild av dig och din kompetens. 3. Skriv en intresseväckande sam-

manfattning. Fokusera på framtiden och vad du har att erbjuda i stället för att räkna upp allt du gjort tidigare, och glöm inte dina personliga styrkor och drivkrafter.

verk och att vårda dina relationer – du vet inte vilka dörrar som kan öppnas i framtiden. Kom ihåg att du som medlem kan få personlig Linkedin-coachning av förbundets karriärrådgivare. Vi hjälper dig att använda Linkedin utifrån dina behov och mål.

4. Vilka arbetsgivare och rekryterare vill

du väcka intresse hos? Din profil måste innehålla kompetenser, förmågor, nyckelord och annat som just de söker. 5. Tänk också på att utöka ditt nät-

E LI SAB ETH M ÖLLE R, karriärrådgivare på Naturvetarna

Alla kan ha nytta av Linkedin, oavsett var man befinner sig i karriären”

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

45


E G E T F Ö R E TA G

Så startade jag mitt företag Anledningarna till att starta eget kan vara många. Fyra av våra företagarmedlemmar delar med sig av sina erfarenheter av att starta eget. T E XT

AN NA NOR B E RG

1. Hur kom det sig att du startade eget företag? 2. Hur började du? 3. Vad tycker du har varit viktigast för att få verksamheten att fungera? 4. Har du något tips till den som funderar på att starta eget?

Julie satsade på yoga och molekylärbiologi Julie Yudina, disputerad inom biologi/farmakologi, driver två företag: Yoga för hälsa, där hon undervisar i yoga och hälsa, och Biomed Consult, där hon jobbar som konsult i molekylärbiologi med fokus på qPCR med uppdrag för företag och universitet.

1. Jag hade jobbat nästan 15 år inom forskning kring cancer- och astma/lunginflammation. Jag undervisade också i yoga, kände att jag ville jobba mer med detta och startade min egen yogaskola. För att få en tillräcklig inkomst startade jag Biomed Consult tillsammans med en väninna. På den tiden fanns det nästan inga konsulter inom biologi och vi upptäckte snart att det fanns en bra marknad för oss.

Julie Yudina jobbar både med yoga och molekylärbiologiska analyser.

46

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

2. Jag hade undervisat i yoga och hade många potentiella elever i mitt nätverk. Biomed Consult startades med hemsidan som grundpelare. Det var skönt och funkade bra att vara två och kunna bolla idéer, motivera och inspirera varandra. Vi berättade om företaget för våra kompi-

sar och bekanta, och gick på olika nätverksskapande möten. Vi fick tips om företaget Lab Joy, som arbetade med andra metoder än vi och genom dem hittade vi nya uppdrag och kunder.

3. Att hitta kontakter och skapa en bred kundbas som känner mig och ibland rekommenderar mig vidare. Lika viktigt var att känna stöd, att ha en samarbetspartner att dela rädslor med, diskutera problem och få råd. Sen är det en stor styrka att ha ett materiellt stöd bakom sig. Det måste jag tacka min sambo för.

4. Att planera allt grundligt innan man startar, prata med andra, mer erfarna företagare, gärna inom samma företagsområde. Det andra tipset är att börja med att jobba på ett företag som liknar det man tänker starta, för att förstå hur det fungerar. Tredje tipset är att vara förberedd på att man de första två-tre åren tjänar väldigt lite eller ingenting. Därför måste man ha pengar att ta av, så att man kan fokusera på sitt företag i stället för att vara orolig för hur man ska överleva. Kunderna känner av om man är stressad; en stressad konsult på lite dåligt humör får inget kontrakt med sig hem från sitt säljmöte. #


KARRIÄR

Större sortiment av sommarblommor.

Josefine kryddar med kvalitet Josefine Karlsson, trädgårdsingenjör, driver handelsträdgården Kryddsmedjan Gotland, som odlar till exempel sommarblommor, tulpaner, kryddor och snittväxter och säljer direkt till konsument.

1. Jag har alltid velat ha en egen handelsträdgård och tycker om att själv kunna påverka arbetet. Jag tycker att kvalitet är viktigt och nu kan jag styra över detta.

2. Jag såg att plantorna som säljs i livsmedelsaffären var av dålig kvalitet och sortimentet var tråkigt. Jag tänkte att ”det här kan jag göra bättre”. Först tittade jag på att

Per hjälper fisken att vandra Per Sjöstrand, limnolog, driver Jönköpings fiskeribiologi AB, som är konsulter inom fiskvårdsområdet. Till exempel arbetar de med åtgärder vid vandringshinder och projekterar fiskvägar eller utrivning av dammar för att underlätta fiskvandring.

1. Jag jobbade på Fiskeriverket, som under flera år var osäkra på om de ville ha kvar det regionala kontoret i Jönköping. Jag tyckte att det var mer lockande att starta eget och få självständigheten att sätta igång att jobba i stället för att vänta på besked.

2. Jag började med att starta enskild firma och tog tjänstledigt för att prova på detta. Det kan man göra som statligt an-

köpa något befintligt, men det kostade för mycket. Jag flyttade hem till Gotland och satte upp ett litet växthus.

3. Att nå ut till kunderna. Jag hade en butik som handlade av mig och sålde mina varor. Jag har också satt upp skyltar längs vägen, annonserat i tidningar och lagt lappar i brevlådan med en personlig beskrivning av företaget. Numera har jag också råd att åka till mässor för att marknadsföra mig.

4. Var beredd på att det är mycket att göra. Man måste vilja vara företagare och tycka att det är roligt. Att ha en idé om varför man startar eget. Det kan vara tufft, men jag tycker att man måste vilja och våga. Det värsta som kan hända är att man går i konkurs, men då har man i alla fall provat. #

ställd. Jag hade några konkreta uppdrag och började gradvis, sedan sa jag upp mig och började helt på egen hand.

Tips: På sajten på verksamt.se samlar Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket information och e-tjänster som du som ska starta eller driver företag kan ha nytta av. Till exempel checklistor, mall för att skapa en affärsplan och länkar för att registrera företaget.

gör. Varje jobb man gör är företagets ansikte utåt, och kunderna ska bli nöjda. #

3. Att ha ett kontaktnät där det blir känt att man har börjat jobba som konsult. Att man är beredd på att det är mycket lärtid som man inte kan ta betalt för under de första åren. Jag behövde till exempel utbilda mig i de tekniska bitarna inom fiskvägar.

4. Att försöka njuta av situationen också. Rent ekonomiskt är det inte det mest lönsamma man kan göra de första åren. Om man ger sig in på nya områden får man räkna med att det tar några år innan man har god kostnadstäckning för sin tid. Det är bra om man kan bygga upp kunnandet och lönsamheten succesivt. Det är viktigt att prioriterar kvaliteten på det man

Per Sjöstrand projekterar fiskvägar.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

47


KARRIÄR

Partiklar klassificeras automatiskt efter sin storlek.

Patentet blev starten på Mohammeds företag

Mohammed Homman-Loudiye, kemist/ biolog, är grundare och vd för Vironova, som har tagit fram en desktopvariant av elektronmikroskop. Med hjälp av bildanalys gör de kvalitetskontroll vid produktion av biologiska läkemedel.

1. Jag forskade inom kemi/biologi och studerade virus. Jag gjorde då en upptäckt som ledde till ett läkemedel mot herpesvirus, som jag patenterade. För att kunna kommersialisera detta som läkemedel utvecklade jag mjukvara till elektronmikroskop. Eftersom jag hade patent blev det naturligt att starta ett företag.

2. Det började som ett forskningssamarbete, med forskare inom teknik och medicin. Vi kombinerade mjukvara, hårdvara, kemi, virologi och medicin. Jag hade ett problem jag behövde lösa och därför

behövde jag samarbeta med andra forskare.

3. Att få med sig människor, att ha motivation, vilja och ork. Att kämpa och ha drivkraft för att hitta finansiering. Vi blev bäst i Europa på anslag och har fått mer än hundra miljoner av till exempel Vinnova och EU. Detta blir som ett expertutlåtande på att man är bra och gör det enklare att gå till investerare.

4 Gör inte allt själv. Gör det du är bra på och ta hjälp med det du inte kan. Tid och pengar begränsar såklart vilken hjälp du kan få. Håll fokus på kunden och fråga medan du tar fram produkten, så att du inte tar fram något de inte vill ha. #

D E T H Ä R E R B J U D E R N AT U R V E TA R N A D I G S O M Ä R F Ö R E TA G A R E • Företagarrådgivning – våra rådgivare fungerar som bollplank ibland annat arvodesfrågor och vid start av företag. • Inkomstförsäkring och anpassade försäkringslösningar för dig och ditt företag. • Rabatt på kvalificerad rådgivning och service kring immaterialrätt och affärsjuridik hos Brann AB.

• Tidningen Driva eget med fakta och inspiration. • Avtal24 där du kostnadsfritt kan skriva skräddarsydda företagsavtal, testamente och äktenskapsförord. Du får också juridisk rådgivning till hälften av ordinarie pris. • Företagarnyheter i nyhetsbrevet.

Förmåner 48

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

• Vi lotsar dig vidare till experter på a-kassa, skatter med mera. • LinkedIn-coachning. Är du företagare, men har inte anmält detta till oss? Gör det genom att gå in på Mitt medlemskap på www.naturvetarna.se, så får du tillgång till alla förmåner.


J U R I S T E N S VA R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

När behöver vi som konsulter skriva sekretessavtal? Vi är två konsulter som ska börja jobba tätare ihop då vi kompletterar varandra kompetensmässigt. Min partner har skrivit sekretessavtal vid varje uppdrag medan jag aldrig har gjort det. När är det verkligen nödvändigt?

När ni två konsulter kommer

att jobba med varandra i olika uppdrag blir det extra betydelsefullt att alla inblandade vet vad som gäller. Som konsult kommer du ofta i kontakt med mycket information hos uppdragsgivaren, varav en hel del kan vara av känslig natur. Det kan röra sig om affärsidéer, konstruktion, strategier och mycket annat som har stor betydelse för det företag du arbetar för. Det är viktigt att avtala om vad som är hemligt och hur informationen får användas och av vem. För din del är det naturligtvis mycket betydelsefullt att reglera vad som gäller för din samarbetspartner i dina uppdrag. Frågan om vem som äger lämnad information är också viktig att reglera, och detta gäller både information ditt företag får och som du lämnar. Hur lång tid informationen ska hållas hemlig bör också regleras, liksom vad som händer vid ett brott mot avtalet. Det är ofta svårt att veta exakt vilken skada

Det är viktigt att avtala om vad som är hemligt och hur informationen får användas och av vem” ett sekretessbrott orsakar, men att avtala om ett vite ger viss trygghet och fungerar ofta avskräckande. Sammanfattningsvis blir rekommendationen att alltid skriva ett sekretessavtal vid era uppdrag för att undvika oklarheter och missförstånd som kan leda till tråkigheter. Vi vill även rekommendera att ni skriver ett samarbetsavtal, så att ni säkerställer det ni vill uppnå, alltså att ha en gemensam linje för ert företagande. Gör ni detta redan nu är chansen stor att ni undviker många konflikter längre fram.

S KR IV S E KR ETE SSAVTAL KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL 24

Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du bland annat kostnadsfritt skriva sekretessavtal online, alternativt med en jurist för 2 995 kr (ordinarie pris 5 990 kr). För att ta del av dina förmåner hos avtal 24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www. avtal24.se/naturvetarna

LOU I S E D U FWA,

jurist på avtal24

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

49


STUDENT

Hitta ditt eget sätt att plugga Att ha passion för sin utbildning är den bästa förutsättningen för ett gott studieresultat. Tre mer erfarna studenter delar med sig av sina bästa tips till de yngre. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Hösten är här och det är full fart framåt som gäller för att klara tentor och inlämningsuppgifter. Eller hur ska man tänka för att få ut så mycket som möjligt av plugget och samtidigt må bra? Vi pratade med några studenter som ingår i Naturvetarnas studentråd. – Välj en utbildning som du brinner för. Om du under resans gång upptäcker att du har hamnat fel är det inget nederlag att hoppa av. Ju förr desto bättre, säger den blivande nutritionisten Lovisa Wilhelmsson.

HJÄLP ATT FÅ

Men rådet är att inte ge upp för att studierna är tuffa och krävande. – Det finns alltid hjälp att få, från bland annat äldre studenter och kursare. Det gäller också att hitta sin studieteknik och sitt eget sätt att lära sig. Att se på video, diskutera och bearbeta kunskaperna på olika sätt passar mig bra, säger Simone Berg, nybakad djursjukskötare. Hanna Wrannvik, som läser andra året till dietist, menar att man måste våga fråga om något är oklart. – Om du inte förstår eller har frå-

STUDENTERNAS 5 BÄSTA STUDIETIPS 1. Hitta ditt eget sätt att lära dig. Vissa tillgodogör sig kunskaper bäst genom att läsa, medan andra behöver använda fler sinnen genom till exempel film och teater. 2. Oroa dig inte över att studiemedlet på runt tiotusen kronor per månad är knappt. Om du gör en budget, delar lägenhet och tar med dig matlåda och kaffetermos får du pengarna att räcka längre.

50

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

3. Tänk strategiskt när det gäller praktik, sommarjobb och exjobb. Något av dem kan bli din första anställning efter examen. 4. Se studierna som ett heltidsjobb. Lägg ner den tid som behövs för att klara tentorna. 5. Koppla av med något intresse som ger dig energi och som får dig att må bra. Fysisk aktivitet sänker stressnivån.

gor, så är du säkert inte ensam om det. Lika viktigt är att kunna framföra klagomål på att till exempel en kurs inte håller måttet. För henne var det ganska lugnt första året, men sedan växlade tempot upp. – Jag lär mig genom alla sinnen. Vi har bland annat spelat teater som innebär att man interagerar med varandra i lärandet. SATSA H U N D RA PROCE NT

Det gäller också att ha rätt inställning. – Se studierna som ett heltidsjobb.

Hur mår du i plugget? 23 september är du som är student välkommen att delta på en temadag om psykisk (o)hälsa. Spännande föreläsningar, workshop och ett träningspass med zumba och/eller yoga väntar! Läs mer på www.naturvetarna.se/ student


KARRIÄR

För mig har det varit hundra procent med mycket teori, säger Lovisa Wilhelmsson. Hon ger också rådet att ta vara på föreläsningarna, som ofta hålls av forskare eller yrkesverksamma inom branschen. – De ger en bra inblick i den arbetsmarknad som väntar. De kan också ge vägledning inför val av kurser, säger Lovisa Wilhelmsson. KOPPLA TI LL AR B ETS LIVET

Hon skulle dock vilja ha mer arbetslivsanknytning. Hittills har det varit ganska tunnsått med den varan. Desto nöjdare är Simone Berg och Hanna Wrannvik. – Vi har praktik motsvarande en termin, vilket är värdefullt eftersom det handlar om att lära sig handgreppet, som att röntga, lägga kanyl och vaccinera, säger Simone Berg. Hanna Wrannvik instämmer. – Vi har praktiska övningar, som matlagning, inbakade i utbildningen. Ovanpå det har vi åtta veckors praktik när examen närmar sig. Den borde komma in tidigare. Sommarjobbet på ett kommunalt boende, där det bland annat ingick att planera måltider, var också värdefullt för henne. – Tänk strategiskt när det gäller sommarjobb och examensarbete. Det kan fungera som en inkörsport till anställning senare, säger Lovisa Wilhelmsson. Även om jobbet inte är relevant för utbildningen så ger ett arbete erfarenhet. De menar att det alltid finns något du har nytta av, som att möta kunder eller att hantera ekonomi. LYSS NA PÅ D I NA B E HOV

Vi kommer in på frågan om psykisk ohälsa, som inte bara drabbar yrkesverksamma. Även studenter kan uppleva press och stress. Detta är en fokusfråga

för Naturvetarnas studentstyrelse. När jag träffar dem i Visbys gränder under Almedalsveckan har de fått ny kunskap från alla seminarier, som har behandlat frågan om psykisk ohälsa. – Lyssna på dig själv och dina behov. Kanske du inte behöver läsa alla sidor inför en tenta, säger Simone Berg. – Jämför dig inte med andra, utan gå din egen väg och prestera på en nivå som passar dig, säger Hanna Wrannvik. – Hitta något utanför studierna. Jag är instruktör i zumba och leder gruppträningspass. Då släpper jag plugget och har fullt fokus på träningen. Det ger ny energi och jag mår bra, säger Lovisa Wilhelmsson. De påtalar det faktum att fysisk aktivitet minskar nivåerna av stresshormonet kortisol i blodet. Ju hårdare träning desto bättre. Även Hanna Wrannvik dansar för att må bra, medan Simone Berg hämtar kraft från umgänget med sin hund. #

Simone Berg Nyexaminerad djursjukskötare, SLU Uppsala. Bästa karriärtips: Med trevliga kollegor och bra ledning ökar chansen att kunna utvecklas i jobbet.

Hanna Wrannvik Studerar till dietist, fjärde terminen på Umeå universitet. Bästa må bra-tips: Hitta något vid sidan av studierna som ger rörelse och lockar till skratt. För mig handlar det om att dansa salsa och West coast swing. Lovisa Wilhelmsson Läser tredje terminen till nutritionist på Stockholms universitet och Karolinska institutet. Bästa studietips: Ta vara på dina kursare och plugga tillsammans, så blir studierna både roligare och intressantare.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

51


S PA N A R I N

De startade egna länder Den här historien har aldrig tidigare skildrats i en bok. Den handlar om mikronationer som har startats av privatpersoner. Författaren Johan Joelsson, som har skrivit flera reportage i denna tidning, kallar länderna

VI N N!

för en sorts uppkäftiga projektstater. Utmärkande för dem är att de har sin egen valuta, flagga och nationalsång. Den kanske mest kända mikronationen är furstendömet Sealand som består av ett ockuperat havsfort utanför Storbritanniens kust. I Sverige finns skulpturparken Ladonien i Kullaberg, med sina 19 000 medborgare. I boken får du följa med in i denna parallellvärld, som annars är rätt sluten, och möta dess invånare. LEL

Uppkäftiga projektstater.

NÄSTAN ALLT KAN B LI SAFT Blå blomblad, immiga färgglada flaskor, ett saftglas där man nästan hör isen klirra och en rödrosadroppande saftsil full av bär. De fina bilderna i boken Safthushållning gör att man vill sätta igång direkt att göra saft, och med

VI N N! Fyll fina flaskor.

52

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

över 80 saftrecept känns det som om alla borde kunna hitta något att börja med. Författaren går igenom både vilda och odlade växter, hur man känner igen dem, hur man gör saft av dem och även hur man tar vara på resterna. Det känns både inspirerande och vetenskapligt, när till exempel hemicellulosa och vakuoler dyker upp redan i bokens inledning. Författaren Petter Bergström är landskapsarkitekt och vill ta vara på bär och frukt som annars går till spillo. Han har själv experimenterat fram recepten i boken. Redaktionen är redan på väg hem till saftsilen, för, som det konstateras i boken: ”Fruktträd och bärbuskar lägger omkring hälften av sin energi på att fylla frukterna och bären med socker, syror, näringsämnen och aromämnen – allt för att de ska vara precis som vi vill ha dem”. AN

Slå in maten i vax Letar du efter alternativ till plast- och aluminiumfolie för att förvara mat? Redaktionen har spanat in en möjlighet i form av omslag med en yta av bivax, Superbee wax wraps. De är tillverkade av bomull, bivax, kokosolja och kåda. Enligt tillverkaren går det att slå in och förvara i stort sett allt utom kött och ägg i produkten. Detta eftersom det behövs höga temperaturer för rengöring efter detta och vaxet smälter när det blir varmare än 60°C. I övrigt ska produkten gå att diska och återanvända i upp till ett år. På köpet får man fint mönstrade paket i kylen och stödjer arbete med förbättrade arbetsvillkor på orten där produkterna tillverkas. AN Fin förvaring.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Paula Lenninger vinner Vilda växter till mat, krydda och bättre hälsa. Sara Nordén vinner Matsvampar i skog och mark. Vasiliki Karagianni vinner Bara bra mat. Minda Jonsson vinner Kryddade resor, Sydostasien.


S PA N A R I N Formulera varför du läser tidningen Naturvetare och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna Stora experimentboken, från förskola till högskola, Mikronationer eller Självhushållning. Mejla redaktion@naturvetarna.se senast 25 september Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

Att lära sig fysik genom formler och teoretiska resonemang är inte Max Kesselbergs melodi. Han tar avstamp i vardagen och visar hur saker fungerar. – Fysik ska vara roligt, både för lä-

rare och elever. Med experiment väcker man intresse som lockar till att gå vidare och få en djupare förståelse för hur saker hänger ihop. Den insikten ville fysikern Max Kesselberg sprida till en större publik och bestämde sig för att skriva en bok. Efter ett helt yrkesliv inom skolans värld, där han har undervisat blivande lärare och studenter på olika nivåer, har han på fötter. I botten är han disputerad inom medicinsk kärnfysik. Under åren har han samlat på sig massor av experiment, som vänder sig till en bred målgrupp, från förskola till högskola. I själva verket har fler än så glädje av boken, som innehåller 330 experiment. – Tanken är att det ska vara lätt att utföra dem, och många experiment kräver inget mer än vad som finns hemma. Det enklaste är kanske kvastskaftet, som man låter vila på pekfingret genom att hitta tyngdpunkten. LYFTE R FRÅN GOLVET

Lite mer spektakulärt är experimentet som visar kraften i luft som expanderar. Lägg en plastsäck under en träskiva och sätt en person ovanpå. Blås sedan luft i säcken och personen kommer att lyfta från golvet. – Den kunskapen kan man ha nytta av om bilen får punka och det saknas domkraft. Med lufttäta plastsäckar är det möjligt att själv blåsa upp dem och lyfta bilen. Det intressanta med boken är att alla till synes magiska under förklaras, med möjlighet att gå på djupet för den som vill veta mer. Det är resonemangen runt varför saker händer som ger en helhet och förståelse för fysikens lagar. – Egentligen finns det inga lagar, som

Ohms lag, utan det handlar om den bästa beskrivningen av naturen, säger han utan att komma med pekpinnar. G LÄDJ E N I FYS I KE N

Max Kesselberg delar med sig av egna synpunkter, som att anknytningen till vardagen ofta saknas i dagens fysikundervisning. Han vill visa på glädjen i fysiken, utan att tumma på den teoretiska bakgrunden. – Även enkla experiment kan leda långt när de ska förklaras och kan användas även på universitetsnivå. Ett exempel är avståndsmätaren, som bygger på ljusets hastighet. Eftersom ljusets hastighet är långsammare i vatten än i luft blir det uppmätta avståndet längre när det mäts i en vattenfylld bassäng än i en tom bassäng. Lika spännande är experimentet med donut-formade magneter som dras samman och bildar en klump när de läggs ihop. Men om man i stället trär dem på en pinne och låter en av dem repellera från de andra blir den hängande i luften. Tro det eller ej men magneterna väger lika mycket i båda fallen.

Hur kan det komma sig? – Den här typen av experiment får igång diskussionerna. Förklaringen är att de magnetiska krafterna får magneterna att prata med varandra, och kraften finns kvar utan att den känns. STRÅLAN D E SALT

Visste du förresten att saltet seltin, som innehåller kalium i stället natrium, ger utslag på geigermätaren? Anledningen är att kalium har en radioaktiv isotop som avger gamma- och betastrålning. Den finns naturligt i kroppen och de låga nivåerna är förstås ofarliga. Så håller det på. Det ena experimentet leder över till nästa, och man kan liksom inte sluta. Boken som släpptes i höstas Funkar har inte gjort Max Kesselberg för både rik, mer än på upplevelser och städning vilja att sprida sin lära. och roliga – Boken säljer och jag har experiment. fått royalties. LE L

V E M Ä R F Ö R FAT TA R E N ?

MAX K E S S E LB E R G Aktuell: Med Stora experimentboken, från förskola till högskola”. Utbildning: Doktor i medicinsk kärnfysik. Karriär: Fysiklärare, universitetslektor, jobbat på utbildningsdepartementet och Universitetsämbetet. Gör idag: Pensionär, jobbar som konsult. Se Max in action: Öppen föreläsning på Fysikum, Stockholms universitet. www.fysik.su.se/ nyfiken

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

53


S PA N A R I N

F OTO: AN N I K A M O B E R G

Gästkrönika

Möten över gränser

ger ny kunskap Vår erfarenhet från samtal inom akademin och med andra är att synen på vad som är tvärvetenskap skiljer sig åt. Inom medicinsk forskning kan det anses tvärvetenskapligt när en pre-klinisk och en klinisk forskare tillsammans angriper en sjukdom. Andra tycker att skillnaden mellan disciplinerna måste vara större, som när en geolog samarbetar med en mikrobiolog för att undersöka klimatförändringar med hjälp av lagrade sediment. Några av Sveriges unga akademis ledamöter är tvärvetenskapliga alldeles på egen hand, till exempel genom att undersöka hur modern datorteknik kan användas för att skapa och framföra ny experimentell musik. Något som förenar perspektiven är upplevelsen av vilken kraft det ligger i att inhämta och låta kunskap från olika områden mötas. Sveriges unga akademi är ett forum för ett urval av de mest framstående unga forskarna i landet. Akademin strävar efter en bred representation av ämnesområden bland ledamöterna. Ledamotskapet varar i fem år och just nu sitter till exempel historiker, astronomer, och som jag själv, cancerforskare, i akademin. Och det är just denna blandning av forskare med olika erfarenheter och synsätt som leder till spännande möten som ständigt utmanar och utvecklar synen på vår egen forskning och den värld vi verkar inom.

54

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

Många viktiga forskningsfrågor spänner över flera områden, men både forskare och finansiärer upplever att det kan vara problematiskt att främja sådant arbete. Frågan är hur bedömning av tvärvetenskaplig forskning kan förbättras och hur fördelning av forskningsmedel kan optimeras? Dessa frågor har Sveriges unga akademi haft fokus på länge, och nu diskuterar vi frågorna med bland annat Vetenskapsrådet. Vi är mycket förväntansfulla på resultatet och hoppas att den tvärvetenskapliga forskningen kommer att öka. Våra tvärvetenskapliga arrangemang har under året bland annat gällt en vetenskaplig salong. Där har männ-

Pietras Kristian, ordförande för Sveriges unga akademi

iskor med olika bakgrunder samtalat om ”Skola på vetenskaplig grund” och deltagit i en seminarieserie om forskningsetik. De vetenskapliga presentationerna är mycket uppskattade på våra akademimöten. Då går diskussionernas vågor alltid höga, ofta långt in på småtimmarna. Några av dessa samtal har utmynnat i konkreta samarbetsprojekt som fått finansiering. När det kommer till kritan är det ju samma sak som driver oss ledamöter inom Sveriges unga akademi: nyfikenheten och glädjen i att finna ny kunskap!


Naturvetarna mötte politiker i Almedalen Sociala medier blir allt viktigare i opinionsbildningen. Naturvetarnas närvaro i Almedalen speglar vi genom några inlägg på Twitter. Sam

rs

kn inge

a.

ter är borta. Nya kommer, vilket vi måste vi beredskap för, menar @Naturvetarna i mötet med @bjorn risinger

a

Tweet: Hormoslyr, DDT och andra miljögif-

lm

år

NATU RVETAR NAS B U DSKAP I ALM E DALE N: 1. Tillsvidareanställningar behöver öka i antal och bli en norm inom universitets- och högskolesektorn 2. Naturvetares kompetens behöver tas till vara bättre inom landsting/ regioner och inom Life Science

Karin Röding var snabbt ute på Twitter efter mötet.

Tweet: Tweet: Hormoslyr, DDT och andra miljögifter är borta. Nya kommer, vilket vi måste vi beredskap för, menar @Naturvetarna i mötet med @bjorn risinger

Ho

esursfråga ng att r

Kommentar: Även i mötet med Betty Malmberg (M) pratade man om forskarnas villkor. Lärosätenas resurstilldelning och behov av mer långsiktighet var också uppe på bordet.

Kommentar: För att klara resursbehovet vill (V) avgiftsbelägga tillsynen. Jens Holm oroas över att kontrollerna blir färre och att tillsynen ännu inte utförs på ett enhetligt sätt över hela landet.

ar

kreteraren Karin Röding (MP) och pratade bl a om otrygga anställningar inom akademin. Risk för kompetensflykt.

Jens

en

ns villkor.

Tweet: Per Klingbjer mötte statsse-

törerna i fokus. Han håller med Na om att mer resurser krävs för att klara uppdraget. m

som på andra sektorer när det gäller anställningstrygghet? En kulturfråga, enligt Thomas Strand (S).

Naturvårdsverket firade 50 år med ett seminarium. Forskning och samarbete med bland annat miljörörelsen och näringslivet har drivit miljöarbetet framåt. Då var miljön satt på undantag. Idag är hållbarhet på allas läppar, och de företag som inte tar ansvar är snart uträknade.

Tweet: I mötet med Jens Holm(V) var djurskyddsinspek-

om fo

Tweet: Varför kan inte akademin fungera

syn

lö s

L A R S - E R I K L I L J E BÄC K

tt

T E XT

3. Arbetsmiljön för inspektörer (miljö- och hälsoskydds-, livsmedels-, djur skydds-, med fler) behöver förbättras – ofta en fråga om att öka resurserna. Johan Kuylenstierna sommarpratar med Per Klingbjer.

Tweet: @Naturvetarna pratar miljöutmaningar med Johan Kuylenstierna, @seiforskning när Naturvårdsverket fyller 50. Mycket har hänt, men kvar att göra.

Gd Björn Risinger ser nya utmaningar nu när DDT och hormoslyr är borta.

Tweet: I @klingbjers möte med Gotlands landshövding Cecilia Schelin Seidegård stod vattenbristen i fokus. Avsaltningsverk och hushållning hjälper. Tweet: Ser nu fram emot kvällens naturvetarmingel. 70 gäster anmälda till tema: Robotar är med och skapar världens framtid Hur påverkas jobben?

TI LL M I NG LET

Per Klingbjer pratade vattenbrist med Gotlands landshövding. N R5 2017

N A T U R V E TA R E

55


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

VAD TYCKTE DU OM M I NG LET?

Robotar är med och skapar världens framtid Vi har bara sett början på digitaliseringen. På Naturvetarnas alkoholfria mingel i Almedalen möttes robotutvecklaren Fredrik Löfgren och Naturvetarnas nya förbundsdirektör Per Klingbjer i ett spännande samtal. Jobb försvinner och nya tillkommer när robotar och artificiell intelligens slår igenom på allvar. Fredrik Löfgren menar att vi kommer att slippa göra tråkiga saker som att hänga tvätt och gå ut med hunden. – Vi får mer tid att ägna oss åt roliga saker, som min för min del handlar om att utveckla robotar och smarta digitala lösningar. Han ser en framtid där distansarbetet tar ytterligare ett steg och att man via en robotkropp kan

delta på möten även på andra sidan jordklotet. – Vi får större frihet och kommer att kunna jobba mer flexibelt, men kanske också med mindre trygghet, sa Fredrik Löfgren. SÄLJ E R KOM PETE N S

Här ser Per Klingbjer en utmaning för Naturvetarna att precis som i dag kunna erbjuda attraktiva och framåtsyftande trygghetspaket som skapar möjlighet för egen utveckling och framgång. Det behövs när naturvetare på en öppen marknad säljer sin kompetens till högsta pris. – Vi behöver utveckla kollektivavtalen så att de fångar upp naturvetare som jobbar i olika former av anställningar och uppdrag. Vår roll är att stärka naturvetare på arbetsmarknaden. Han målar upp en bild av en blixtsnabb kommunikation med enorma datamängder, där man bygger in

Robotutvecklaren Fredrik Löfgren tror på samspel mellan robot och människa.

56

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

kognitiva funktioner i datorer, som bland annat kommer till nytta i sjukvården. – Det är en tidsfråga innan de djurlösa djurförsöken är här. Vid sidan av etiska vinster kommer det att gå snabbare att få ut läkemedel på marknaden. Modeller med fria och öppna data kommer att kopplas ihop för att bättre än i dag kunna mäta tillståndet på jorden på väg mot det hållbara samhället. SAM S PE L M E D ROBOTAR

Båda är överens om att det är naturvetare som leder den här utvecklingen framåt. – Algoritmerna gör jobbet, men det är vi som designar dem. Jag tror på samspel mellan robotar och människa inom till exempel sjukvården. Roboten gipsar och opererar, men läkaren behövs för att känna och ha en dialog med patienten, och även för att analysera bilder, sa Fredrik Löfgren. Vad gör ni själva när robotar tar över era jobb? – Som Rembrandt brann för konsten har jag passion för robotar, så det kommer jag att ägna mig åt, sa Fredrik Löfgren. – Facken kommer att behövas även i framtiden. Det mänskliga mötet är viktigt, så jag kommer inte att dra mig tillbaka, sa Per Klingbjer optimistiskt.

Sven-Inge Svensson, miljöchef i Hässleholm – Intressant, men digitaliseringen ger inte bara möjligheter. En baksida är den ständiga tillgängligheten, som man måste sätta upp normer för. Det är en viktig chefsfråga, där det gäller att se till att medarbetarna har sunda vanor och inte jobbar för mycket. När kommer roboten till din arbetsplats? – Vet inte, men redan idag ger digitaliseringen nya redskap som gör oss effektivare.

Marja Tullberg, ordförande för Sveriges Veterinärförbund – Roligt tema och intressant framtidsspaning. Jobben lär inte bli färre, utan annorlunda. Här har fackförbunden en viktig roll att hålla koll på och skapa trygghet för de som har andra anställningar än de som gäller idag. Hur kommer robotarna in? – Robotkirurgi förekommer idag på samma sätt som inom humanmedicinen. Detsamma gäller digital bildläsning och att veterinärerna blir allt mer digitala. Däremot tror jag inte att Watson kommer att slå igenom inom veterinärmedicinen och ta över veterinärernas jobb.

Martin Bergman, utredare på Vetenskap och Allmänhet – Jättebra och inte minst roligt att lyssna på Naturvetarnas nya förbundsdirektör Per Klingbjer. Det finns många beröringspunkter med hur vi jobbar på VA. Mycket kommer att hända de närmaste åren när det gäller digitalisering. Hur kommer det att påverka er? – Det kommer att öppna upp akademin, med allt mer open access. Ny forskning blir tillgänglig för fler. Även medborgarforskningen - citizen science - får draghjälp och fler blir delaktiga i forskningen.


Minska risken för cancer på egen hand Dietister i Almedalen visade hur goda matvanor och fysisk aktivitet minskar risken för att drabbas av cancer. Mer än en tredjedel av de vanligaste cancerformerna kan förebyggas. I vimlet i Almedalen hittar vi tre dietister. De går inte att missa, i alla fall inte bakifrån. Deras ryggar är märkta ”dietist”. – Många vill prata kost och nutrition med oss. Det gör vi så gärna, särskilt kopplat till den cancerprevention vi är här och informerar om, säger studenten Charlotta Rubin, som är projektledare i Dietisternas riksförbund, DRF. En tredjedel av de vanligaste cancerformerna kan förebyggas med goda matvanor, häl-

sosam vikt och fysisk aktivitet. Och då är inte rökning och solning medräknade. Hon och kollegorna Emma Nisukangas och Jessica Samuelsson har mött många viktiga personer i Almedalen. – Vi har fått positiv respons från patientföreningar som vill veta mer om vårt arbete. En utmaning är bland annat att minska de stora socioekonomiska skillnaderna i förekomsten av cancer. En väg framåt är information och visa att det går att äta nyttig mat som också är billig. – Vi vill hjälpa människor att ändra beteende och göra bra val, säger Jessica Samuelsson, som till vardags forskar om kost och

åldrandeprocessen på Sahlgrenska akademin. I projektet åker de runt i landet och föreläser om cancerprevention. Målgruppen är dietister och andra professioner inom hälso- och sjukvården. De samarbetar även med patientföreningar, Cancerfonden och Livsmedelsverket. – Ingen ska behöva få cancer som kan förebyggas. Om cancern är ett faktum ska man få rehabilitering och möjlighet att påverka sjukdomen samma dag som man får diagnosen, säger Emma Nisukangas. Fullkorn hjälper.

Finansiering för projektet kommer från Socialstyrelsen och råden för cancerprevention har sin källa i Word cancer research funds, WCRF.

SÅ M I NSKAR DU R ISKE N FÖR CANCE R: 1. Håll en hälsosam vikt, BMI 18,5-25. 2. Var fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. 3. Ät mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter. 4. Minska intaget av godis, chip och bakverk. Detsamma gäller sötade drycker och juice. 5. Ät max 500 gram rött kött i veckan. Undvik charkuterier som korv rökt skinka och bacon. 6. Minimera intaget av alkohol. 7. Ät varierad och hälsosam mat istället för kosttilllägg. 8. Undvik mögliga livsmedel som kan innehålla aflatoxiner, som främst kan växa på spannmål, nötter och torkad frukt. 9. Amma ditt barn under sex månader. KÄ LLA: W O R D CA N C E R R E S E A R C H F U N D, WC R F

Dietisterna Emma Nisukangas, Charlotta Rubin och Jessica Samuelsson syntes i Almedalen.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

57


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Avtalsklart i kommuner och landsting Bland annat i syfte att förbättra arbetsmiljön är här några nyheter i avtalet mellan Akademiker-alliansen, där Naturvetarna ingår, och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Avtalet gäller från den 1 maj 2017. • Höjda ersättningar för arbete vid obekväm arbetstid samt vid jour och beredskap. • Möjlighet att gå på akut tandläkarbesök på arbetstid. • Möjligheten att spara semesterdagar sänks från 40 dagar till 30. • Utökad möjlighet att använda medel för tidig lokal omställning för anställda under rehabilitering.

Förhandlingar pågår i staten Saco-S, där Naturvetarna ingår, har lämnat avtalsinriktning i avtalsrörelsen för statlig sektor. Bland annat handlar det om balans i arbetslivet, anställningstrygghet och att minska sjukfrånvaron. Saco-S vill bland annat att restid ska betraktas som arbetstid. Huvudregeln ska vara tillsvidare anställning för att få bukt med missbruket av visstidsanställningar. Sacoförbunden vill också att ersättningar vid uttag av föräldraförsäkring behöver förstärkas, både över och under taket. Ännu ett yrkande är att öka möjligheten att på ett bättre sätt än i dag kunna förena arbetsliv och privatliv.

Hela listan på yrkanden från Saco-S hittar du på www.naturvetarna.se Även arbetsgivarna har lämnat sina yrkanden. Arbetsgivarverket vill bland annat att rätten till ersättning för läkarvård och läkemedel ersätts med till exempel ett friskvårdsbidrag. Man vill också ta bort rätten till flyttersättning. Ännu ett yrkande är att en justering av lönen ska kunna göras i förhållande till löneläget för de nya arbetsuppgifterna efter omplacering eller förflyttning. Förhandlingarna mellan SacoS och Arbetsgivarverket kommer att pågå under september. Ett nytt avtal ska vara i hamn 1 oktober. LEL

Naturvetarna ger tummen upp för ett nytt arbetsmiljöcentrum Att allt fler går in i väggen på jobbet har blivit ett samhälls-problem. För att vända den trenden föreslår en utredning att ett arbetsmiljöcentrum inrättas. Tanken är att det ska ha en

samordnande roll och föra ut ny forskning och kunskap om arbetsmiljö till arbetslivet. – Den samlande kraften saknas idag. Kristofer Jervinge. Därför väl-

58

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

komnar Naturvetarna förslaget och menar att parterna på arbetsmarknaden behöver stöd i det här arbetet. Det ger styrka att ha forskningen i ryggen för att lösa problem som har sin källa i en dålig arbetsmiljö, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Utredningen har två förslag när det gäller organisationen. – Vi förordar att en ny myndighet inrättas för frågor om arbetsmiljö. Att ha verksamheten som en särskild inrättning på Stockholms universitet ser vi som ett sämre alternativ.

Det är viktigt att centret får en fri och oberoende roll, och att det kan jobba långsiktigt. AR B ETS LIV I FÖRÄN D R I NG

Naturvetarna har fått möjlighet att svara på ännu en remiss. Den har titeln ”Ett arbetsliv i förändring” och föreslår bland annat att regionala skyddsombud ska få ökade befogenheter. – Det stöder Naturvetarna, men vi vill gå ett steg till och menar att regionala skyddsombud, som utses av facken, ska kunna gå in på arbetsplat-

ser där det saknas kollektivavtal. Utredaren är försiktigare och föreslår att regionala skyddsombud bara får komma in på arbetsplatser där det finns kollektivavtal, eller att det nyligen har funnits. Däremot behöver det inte finnas medlemmar på den arbetsplatsen. – För oss är det viktigt att värna om arbetsmiljön för alla naturvetare, eftersom vi vet att många inte omfattas av kollektivavtal, säger Kristofer Jervinge. LEL


Omstritt beslut drabbar djuren Djuren riskerar onödigt lidande och legitimationen urholkas. Det varnar Naturvetarna för nu när olegitimerad personal bland annat får söva djur. Trots kritik från bland annat Naturvetarna har Jordbruksverket fattat beslut om att djurvårdare nu får söva katter och hundar, och ge narkotikaklassade läkemedel. Undantaget är tillfälligt och gäller i sex år. Tidigare fick endast legitimerad personal utföra dessa arbetsuppgifter. Men bristen på djursjukskötare har gjort att Jordbruksverket har ändrat föreskrifterna. FÖR HASTAT B E S LUT

– Beslutet är förhastat eftersom det saknas en riktig analys och data över hur situatio-

nen ser ut. Jag tror att bristen på djursjukskötare hade kunnat lösas med en annan organisation, i alla fall på de större klinikerna, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Han får medhåll av Susanna Sternberg-Lewerin, professor vid SLU och ordförande för Sveriges veterinärmedicinska sällskap. – Det är olyckligt att vi har hamnat i den här situationen och innebär ett steg tillbaka. Avancerad djursjukvård bygger på akademisk kunskap, men detta ger signaler om att den

inte behövs. Både veterinärernas och djursjukskötarnas legitimation urholkas. S PLITTRAD VETE R I NÄR KÅR

Hon förklarar att veterinärkåren är splittrad i frågan. Vissa veterinärer välkomnar beslutet eftersom operationer annars hade kunnat bli inställda, med risk för lidande hos djuren. Andra veterinärer menar att patientsäkerheten äventyras när djurvårdare efter en snabbkurs på åtta veckor får utföra dessa arbetsuppgifter. Naturvetarna är inne på samma spår. – Risken är uppenbar att djur får lida i onödan när personal som inte har specialkompetens utför kvalificerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter. Dessutom urholkas värdet

av djursjukskötarnas legitimation, vilket minskar intresset för att gå en treårig utbildning när det räcker med en snabbkurs för att utöva yrket, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. ANALYS B E HÖVS

Förändringen som trädde i kraft den 7 augusti är bara en tillfällig lösning. Sedan är tanken att återgå till de regler som gäller i dag. – Tillfälliga undantag är inte bra för arbetsmiljön. Det bäddar för otydlighet och oklar ansvarsfördelning. Och vad säger att situationen är löst om sex år, givet att man inte har gjort en ordentlig genomlysning av tillgången på djursjukskötare i dag och på längre sikt, säger Kristofer Jervinge. LEL

Jordbruksverkets nya föreskrifter inom djursjukvården saknar en riktig analys. Bristen på djursjukskötare hade kunnat lösas på annat sätt, menar Naturvetarna.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

59


r t ge e l ta ivav t k le kol m o s ner å rm e fö d i rv gla e p s Här

dig

K O L L E K T I VAV TA L – Ö V E R T I D

Anna-Mia får en extra vecka semester Under växtsäsongen blir det en del övertid för odlingsrådgivaren Anna-Mia Björkholm. Hon är nöjd med den lösning som fack och arbetsgivare har kommit överens om. Det växer så det knakar på de skånska åkrarna i slutet av juni. De första morötterna och broccolin har redan skördats, och salladsskörden har pågått i en månad. – Nu börjar det lugna ner sig något efter två hektiska månader, säger hortonomen och odlingsrådgivaren Ann-Mia Björkholm. Hon sitter i bilen på väg till Bjärehalvön när Anna-Mia tidningen Björkholm. Naturvetare ringer. På programmet står att besöka några grönsaksodlare på friland. Grödan har etablerat sig bra, nu handlar det om att i dialog med odlarna bedöma behovet av olika insatser, som gödsling, liksom bekämpning av ogräs och skadegörare. – När det är som mest att göra i maj och juni blir det en

60

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

hel del övertid. Men det känns inte så betungande eftersom det är en begränsad tid. SOVE R MYCKET

Då är det inte ovanligt med 48 timmars arbete under en vecka. Hur klarar du det? – Jag får kraft från löpning och att leda gympapass på Friskis & Svettis. Sedan ser jag till att sova mycket. Räknat på hela året landar hon ändå på normal arbetstid. – På vinterhalvåret när det är lugnare kan jag till exempel ta ledigt en fredag. På HIR Skåne, som är ett dotterbolag till Hushållningssällskapet i Skåne, har man valt en rätt vanlig modell. På lokal nivå har fack och arbetsgivare kommit överens om att de anställda får en extra semestervecka istället för övertidsersättning. – Det är en lösning som passar mig bra och som känns rimlig för båda parter.

Jag gillar friheten att kunna utföra jobbet när det passar mig och mina kunder bäst. Den extra semesterveckan tar hon oftast ut på vintern. Någon av de tre rådgivarna som är specialiserade på frilandsgrönsaker måste vara i tjänst i juli. – Även om odlarna har stor förståelse måste vi kunna rycka

ut och ge service även under semestermånaden juli. De levererar grönsaker hela säsongen och behöver kunna bolla frågor med någon varje vecka. POS ITIV TR E N D

Vad driver dig? – Jag vill bidra till att folk ska ha tillgång till svenska grönsaker under en stor del

Den extra semesterveckan tar Anna-Mia Björkholm oftast ut på vintern.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

g Avtala bort din övertidsersättnin Många väljer att avtala bort sin övertidsersättning. Villkoren för det regleras i ditt kollektivavtal. Om det saknas på din arbetsplats är det ditt anställningsavtal som gäller. Därmed inte sagt att du kan jobba hur mycket som helst. Arbetstidslagen gäller även om du har avtalat bort din övertidsersättning. Det finns regler för hur mycket du får jobba per dygn, vecka och år, om inget annat anges i ditt kollektivavtal.

av året. Lika viktigt är utveckla branschen och driva den framåt. Efterfrågan av svenskodlat och ekologiskt ökar, så det finns en positiv anda i branschen. Nu är det högsäsong för skadegörarna, vars utveckling Anna-Mia Björkholm följer i fält. Till sin hjälp har hon Växtskyddscentralen som ger rapporter om läget. Klisterfällor ger också svar, där tröskelvärden för bekämpning används. Hur står den ekologiska odlingen emot angrepp av skadegörare?

– De jobbar förebyggande med bland annat nättäckning, men det finns också godkända preparat, som oljor och såpor. Bäddat för en fin rödbetsskörd.

Tänk på detta: 1. Räkna ut hur mycket övertid du jobbar och hur mycket den är värd i pengar. 2. Tre till fem extra semesterdagar och/eller högre lön är norm, enligt kollektivavtalet. 3. Försök att få kompensationstid timme för timme, det vill säga en timme övertid kompenseras med en timmes ledighet. 4. Se till att få särskild ersättning, i tid och/eller pengar, för arbete under helger.

G RÖN SAKS B R EV

Vid sidan av besök hos odlarna så informerar hon dem via HIR Grönsaksbrev, ett nyhetsbrev. Hon berättar att antalet odlare minskar, men att arealen är oförändrad. De minsta försvinner och andra växer. De största företagen har en odlingsyta på över trehundra hektar grönsaker. I år ser det lovande ut i fält. Säsongen kom igång tidigt men blev sedan blev kall och blåsig. Nu kan allt hända, men förhoppnings blir det ingen repris på fjolåret. – Då kom en invasion av kålmal in med vindarna från öster. Den slog till mot främst broccoli, blomkål, ruccola och vitkål. Behövs bevattning? – Bevattning är en förutsättning, men även regn behövs,

5. Se till att avtalet kan sägas upp eller omförhandlas. Skriv in revisionstidpunkter om det inte finns i kollektivavtalet. 6. Börja med en tidsbegränsad överenskommelse under till exempel ett år för att kunna omförhandla villkoren om övertidens omfattning skulle förändras. Ta reda på vad din övertid är värd:

www.naturvetarna.se/avtal

dock inte som störtskurar, och sedan vill vi slippa blåsten. 2022 grader varmt finns också med på önskelistan. LUG NAR E PÅ VI NTE R N

Men vad gör ni på vintern? – Då hjälper vi odlarna med planering inför nästa säsong. Det handlar om allt från gödsling och hantering av ogräs till certifieringar av olika slag. Vi jobbar också med

olika projekt som syftar till att höja kunskapsnivån för både oss själva och odlarna. I det ligger att nätverka med kollegor i Norden och övriga Europa. Man har mycket att lära av varandra, bland annat när det gäller skadegörare och dess effekter. Vinter är tiden för återhämtning. Då laddar Anna-Mia Björkholm batterierna och ser fram emot nästa odlingssäsong. LEL

DETTA GER KOLLEKTIVAVTALET Föräldralön

Tjänstepension

Omställning mellan jobb

Lönerevision årligen

Inflytande

Extra semester

Sjukförsäkring

Övertidsersättning

Arbetsskadeförsäkring Kompetensutveckling

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

61


ÅRETS GEOLOG 2017 ÄR...

Geologins dag! För 21:a året utser Geosektionen i Naturvetarna Årets Geolog. Priset utgörs av 25 000 kronor Vid årets ceremoni delas även två av Geologiska Föreningens priser ut. • Plats: Hörsalen, SGU, Uppsala • Datum: Torsdagen den 9 november, 2017

VI SÖKER

KVALIFICERAD SÖTVATTENEKOLOG (ref.nr: 112-6824-2017)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

• Klockan 15-18: Prisutdelning följt av mingel • Klockan 18.30: Middag för de som har anmält sig Middag serveras i SGUs matsal till en kostnad av 100 kr för medlemmar i Naturvetarna och för studenter och 200 kr för icke-medlemmar. Tidigare Årets Geologer hanteras enligt gällande stadgar vid deras respektive pristagningsår. Vänligen anmäl senast 26/10 till

otto.pile@sgu.se.

Vill du ha ett roligt extrajobb?

Har du flyttat?

Nu söker Naturvetarna studentmarknadsförare i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala, Stockholm och Skinnskatteberg. Du ska marknadsföra Naturvetarna för studenter på ditt universitet. Du deltar i arbetsmarknadsdagar och organiserar workshops. Din profil: Du har minst en termin bakom dig och ett eller flera år kvar till examen. Du studerar biologi, biomedicin och laboratorieteknik, data och matematik, djur, fysik, geovetenskap, kemi, lantbruk, miljö, nutrition, skog, trädgård eller landskap. Du är social, driven och kommunikativ. Det är ett stort plus om

Eller bytt jobb eller mejladress? Om du behöver uppdatera dina uppgifter, logga in på

www.naturvetarna.se/ mitt-medlemskap

62

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

du är/har varit engagerad inom en studentförening och har ett nätverk vid lärosätet. Ett krav är att du är medlem i Naturvetarna. Villkor: Arbetet omfattar i genomsnitt 10 timmar per månad med timlön. Du får utbildning om Naturvetarna, i presentationsteknik och marknadsföring. Ansökan: Välkommen med ansökan i form av brev och CV senast den 24 september. Rekrytering sker löpande, uppdragen kan tillsättas innan ansökningstiden har gått ut. Frågor? kontakta Josefine Jerlström: 073-366 24 29 eller

josefine.jerlstrom@ naturvetarna.se Skicka din ansökan till

student@naturvetarna.se

Det bästa var att jag fick ett nätverk över hela Sverige och lärde mig att kommunicera i olika situationer” Sandra Lundahl, landskapsingenjör och studentmarknadsförare 2013-2016


utfall

FUNDERAR DU PÅ ATT BLI LÄRARE? Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor, och möjligheterna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan. Göteborgs universitet erbjuder en kort och intensiv påbyggnadsutbildning (KPU) till lärarexamen för dig som redan har en högskoleexamen i naturvetenskap eller matematik. Utbildningen har extra hög studietakt (125 procent) och nära anknytning till skolan, vilket innebär att du på bara ett år blir färdig lärare mot grundskolans årskurs 7-9 eller gymnasiet. Nu är det dags att söka till våren 2018! Sista ansökningsdag är 16 oktober 2017.

lararutbildning.gu.se/akpu

Kommunekolog sökes till Ale – Västsveriges snabbväxare Här bor knappt 30 000 personer och vi har en befolkningsökning på nära 2,4 procent för 2016. Kom och var med när vi utvecklar ett hållbart samhälle för framtiden! Läs mer på www.ale.se/ledigajobb.

Hushållningssällskapet Skåne söker

Matkonsult

för utveckling av den lokala maten Läs mer på www.hushallningssallskapet.se

Vi söker en

Vattenförvaltare Ansök senast 17 september Mer info: www.lansstyrelsen.se/halland www.ale.se/ledigajobb N R5 2017

N A T U R V E TA R E

63


EFTER JOBBET

Med passion för vilda bär Den här tidningens chefredaktör berättar om sitt intresse för bärplockning. Lars-Erik Liljebäck tipsar om var man bland annat hittar blåbär och lingon dåliga bärår, liksom hur man bäst tar hand om de vilda bären, som till på köpet är nyttiga. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Ända sedan barnsben har jag tultat

runt i bärskogen. Då handlade det delvis om att klara försörjningen. Det kostade på att köpa färska bär och sylt till en barnaskara på sju. I tonåren kunde jag själv välja bort bärskogarna om jag ville, men så blev det inte. Intresset för att komma ut i skogen och njuta av stillheten var djupt rotat. KOLL PÅ S KÖR D E PROG NOS

Tillgången på bär varierar mellan åren, så det gäller att hålla koll på den skördeprognos som Sveriges lantbruksuniversitet gör varje försommar. Blommorna är känsliga för frost och det kan ödelägga en hel säsong om minusgraderna slår till vid blomningen i maj. Är det kört i ett sådant läge? Nej, men det blir en större utmaning att hitta bären. Då är det en fördel att ha en viss naturvetenskaplig kunskap, som att kall luft är tyngre än varm och lägger sig på botten i svackorna. Å andra sidan är det fuktigare där, vilket gynnar bären om det är en regnfattig sommar. S KOG E N FÖRÄN D RAS

Hur ska man då tänka? Om det som i år var frost i maj, samtidigt som juli var torr, åtminstone i Mellansverige, så kan man hitta blåbär på sluttningar som har klarat sig från minusgrader och håller fukten. Sedan gäller det förstås att hitta de rätta bärskogarna, men de levererar inte för evigt. Träden växer sig högre

64

N A T U R V E TA R E

N R5 2017

och skuggar till exempel blåbärsriset med tiden. Och plötsligt kan en nyligen gjord avverkning ändra förutsättningarna helt. Men då kan i stället hallonsnåren få ökat livsutrymme. Att komma hem med fulla hinkar är en härlig känsla. Det är ett påtagligt resultat av allt slit, men också kunskap om var bären växer. Det bästa bärstället avslöjar man inte för vem som helst. Kanske plockningen också är ett visst mått av tävling, där man gärna jämför skörden med vännerna som är med. B RA FÖR N E RVE R NA

Bärplockning är lika mycket en social grej. Själv drar jag dock gärna iväg på egen hand för att hitta de bästa ställena. Att gå i sina egna tankar kan också var en lisa för själen. Jag minns min mamma som sa att det var bra för nerverna att plocka bär. Kanske hon menade att det var avstressande och ett sätt att må bra. Däremot är fikarasten helig. Aldrig smakar kaffet och smörgåsarna så gott som på filten mitt ute i spenaten. Samtalen rymmer högt och lågt, från blåbärsrecept till it-skandaler. Att nya rön visar på bärens hälsobringande effekt gör inte saken sämre. De kryllar av antioxidanter som kan förebygga vissa sjukdomar. Bara placeboeffekten får mig att må bättre, liksom känslan av att leva av vad naturen ger. Så mycket mer hållbart och ekologiskt kan det inte bli. Att sedan i vintermörkret ta fram

bär från frysen och blanda i morgonfilen återskapar upplevelsen av den där stunden i skogen när sommaren var som bäst.

VAR S K A JAG L ETA? Blåbär växer på lite rikare skogsmark, i den glesa gran- eller tallskogen och på hyggen som har några år på nacken. Lingon föredrar lite fattigare marker, där tallen dominerar, men kan också hittas i blåbärsskogen. Hjortron trivs bara på myrmarker, där fukten hela tiden gör sig påmind. Här krävs stövlar. Hallon hittar du under kraftledningsgator och på annan röjd mark, ofta några år efter en kalavverkning.

F Ö R HAN D E L L E R M E D P LO C K AR E? Hjortron och hallon plockas för hand. Det är en hederssak att bara välja gula mogna hjortron. De röda hårda bären kan man ta med hem och låta mogna på ett stort fat. För blåbär är det en smaksak. Med plockare går det snabbare att fylla hinken. Det får man sota för hemma då ett drygt rensningsarbete tillkommer. Lingon skördas med plockare och är relativt enkla att rensa.


LAR S-E R I K LI L J E BÄC K Yrke: Chefredaktör för den här tidningen.

S A F TA S Y LTA , ? F R YS A E LLE R

Utbildning: Agronom, mark/växt.

n stor ar man e aks ak. H m s och n t e e s ih fr rstå et ger D . ra Det är fö d re fö tern. sning att r mitt i vin frys är fry färsk a bä v a n la nes n ä cepten in man får k m idé. Re u d r att n ä e s g å ett tip sylt är in socker. S t ttAtt koka e ä k s c ll y ti m s regel då kräv ker, men håller som c e o o s s n n e e d äng som b halvera m gsmedel, n nserverin o k r att sylte v fö a s g a nin n behöv a ä k b n a ti n k g e o syra. P mer m Ju t. s fa r e sk a bli m re pektin sto mind ren är de rligt. finns natu

Favoritbär: Blåbär som är både goda och nyttiga. Passar perfekt att frysa och blanda i frukostyoghurten. Gör mer efter jobbet: Cyklar nu när jag inte kan springa. Löpcoach och leder träning.

H U R NY T T I GA ÄR BÄR E N? Att vilda bär innehåller många antioxidanter är oomtvistligt. Många källor, bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, vittnar om att bär kan motverka inflammationer och förebygga cancer. Det finns också studier som visar att hjärnans funktioner kan förbättras. Exempel på bioaktiva ämnen i bär är C-vitamin, antocyanider, karotenoider och fenolföreningar. Blåbär: Är rika på C- B- och E-vitamin. Innehåller fenoler som är starka antioxidanter, som enligt amerikanska studier kan skydda ögat från vissa åldersförändringar och motverka demens.

Lingon: Har högt innehåll av flavonoider och lignaner, som båda sägs kunna motverka cancer. Rika på C-vitamin och kan enligt en svensk studie sänka halterna av det skadliga kolesterolet. Hallon: Rika på C- E och K-vitamin. Innehåller fibrer och polyfenoler som motverkar skadliga mikroorganismer. Hjortron: Har ett högt innehåll av C-vitamin och flavonoider, som i studier visat sig hämma tillväxten hos cancerceller.

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

65


EFTER JOBBET N AT U R V E TA R E N R 4 2 017

NA-K RYS S E T SPANSKA PLAGG I FOTBOLLSRABAT SERIEN

ALLEHANDA

GÅR VISSA FRUKTAR PÅ DET DE AGORASÄGER FOBIKERN

LÖVET

FREUDS KÖNSDRIFTSENERGI

LOCKADE ÅKTE MED SIG BEHÄRSKAR NÄT INOM ORGANISATION HON TOG SKADEVERSHORNDJUR I UTPLÅNA FÅGELBILDNING RADSVÄGEN OREGON GRUPP

HJÄRTKURVA ATTAN

I DETTA LANDSKAP ÄR EKOXEN LANDSKAPSDJUR

ART I FAMILJEN SLIDHORNSDJUR, MED KOPPLING TILL BIBELSÖMMERSKA

JORDLAGER NÄRMAST MATJORDEN

KALLAS DET HÖLJE SOM KASTANJENÖTEN SITTER I

KASSA KÄRLEKSGUD KROPPSÄMNE

FLOD PÅ GRÄNSEN MELLAN EUROPA & ASIEN

GRUNDTANKE SPRIT

KALIUM

BLIR MAN TAGEN PÅ SÄNGEN I

INFINITIVMÄRKE

FLYGIG DRA INFÖR RÄTTA

SJUNGER KLAGOFÅGEL UGGLA HUMLESTARK DRYCK

HÖLLS AV ROMARNA I LEPORARIUM TANTAL

DEOXIRIBONUKLEINSYRA TYNGA

OGUNST BÅT AV BOK? SATS VARA LÄGRAD

GLÄDER DARMSTADTIUM

GLASBRUK FINKA UTKAST FRANSK FLOD

SAKNAR EXTREMITETER

GÅTT SOM NASARE

TIOPOÄNGAREN?

GUDAR STARTADE KULTURREVOLUTIONEN (66-76) FOSFOR

HAVSDJURSOLJA

SPRÅNGBEN KUPOL AVLIVNING GAUGUIN

FLIT STOR CITRUS

LÅDA TVINNA RÖNTGENIUM KLOROFYLLIG BÅLVÄXT

I DESSA OMRÅDEN LEVER GRÖNFINKEN

DESSERTVIN GAUGE URAN ENERGI

DJUR I BILDLIGA UTTRYCK FÖR FÖRSVARSTEKNIK

NATURLIGA MÖRDARCELLER

KVÄVE TRITIUM LEMURKRYSS 2017

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Gabriel Zachén i Mörarp.

66 66

NR U ERTA V ERTA E5 N A TNUART V ER

N 2R 0 127 2 0 1 7

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 25 september vill vi ha din lösning.


Naturvetare nr 6 i din brevlåda

26 okt

Kommer i nästa nummer Nytt landskap efter gruvbrytning En ny spännande miljö växer fram i spåren av kalkbrytningen på Gotland. Sakta men säkert etablerar sig olika arter i den nyskapade sjön och på stenhällarna.

Naturvetare som kommunicerar För att nå ut med sin forskning har universitet och högskolor byggt upp starka kommunikatonsavdelninger. Många naturvetare jobbar med den tredje uppgiften.

Från proteinatlas till canceratlas Svenska forskare lanserar nu vad de kallar för en cancer-atlas – en stor databas med fri information över vilka gener och proteiner som är inblandade i uppkomsten av cancer.

Läs också om:

» I huvudet på en rekryterare. » Så tränar du upp din sociala fingertoppskänsla. » Bli effektivare med ett medvetet ledarskap.

www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia annons@kompetensmedia.com eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Per Klingbjer, 08–466 24 36

K O N TA K T

Vill du annonsera?

M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 R E DAKTION:

redaktion@naturvetarna.se AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50

V Ä X E L : 08–466 24 80

M E DLE M S S E RVICE:

AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R5 2017

N A T U R V E TA R E

67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Har du koll på ditt ansvar för arbetsmiljön? Under hösten kan du delta på seminarier med teman om chefens arbetsmiljö. Seminarierna sker i Stockholm och är öppna för dig som är chefsmedlem i Naturvetarna. >> När det värsta händer – har du en plan för krishantering? (28 september) >> Hot och våld och trakasserier i arbetet - ett allt större dilemma för chefer (26 oktober) >> Kan man skriva vad skit som helst om en chef? Om anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande (30 november) >> Hur långt sträcker sig chefens ansvar vid rehabilitering av anställda? (25 januari) Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/chef

E R CH Ö F E ERI S E RI I NA M E S

FE R

Filmer från seminarierna finns på www.naturvetarna.se/chef. Just nu kan du se två stycken ur serien: • Kränkande särbehandling och redskap för hur du kan hantera det. • När kan en arbetsmiljöansvarig chef bli dömd för arbetsmiljöbrott?

Naturvetaren nr 5