Page 1

Så funkar det: Kongressen från start till mål

Naturvetaren A R B E T S L I V, K A R R I Ä R , V E T E N S K A P

N U M M E R 2 20 18

KARRIÄR

9 tips – Hitta rätt i lönestatistiken VETENSKAP

Tätt i nya miljonprogram AKTUELLT

Naturvetare som sticker ut

MÅNADENS FRÅGA:

Är din nästa kollega en robot?

Minister cyklar för PER BOLUND VISAR VÄGEN TILL EN HÅLLBAR VÄRLD

klimatet

Life science växer över sundet SID 26

LEDARSKAP

EFTER JOBBET

Tillit byggs med coachning SID 48

Martin har vind i seglen SID 64


Chans att vinna journalistpris Naturvetaren är nominerad till Fackförbundspressens journalistpriser i klassen Bästa förklarande text. Artikeln handlar om en av Naturvetarnas hjärtefrågor: kollektivavtal. Vi visar förmånerna i kollektivavtalet som innehåller nyttigheter som inte alla känner till. Läs hela texten på webben: www.naturvetarna.se/paket Förm

åner

som

kolle

ktivav

talet

ger

dig.

NYTT FRÅN N AT U R V E TA R

Paket som räc ker hela livet Har du koll på vilka förmåner som kollektivavtalet ger? Här är en sammanst ällning som visar nyttan, allt från din årliga lönehöjnin och extra semester g till sköna slantar när du går i pension. LI LJ E BÄCK

Från Naturvetaren nr 7-2017. →

LÖN E R EVI S

Lönerevision

Arbetsskadeförsäkring

Föräldralön

Tjänstepension

LARS-ERIK

Övertidsersättning

AV :

FÖRÄLDRAL

Kompetensutveckling

Sjukförsäkring

på arbetsmarknaden som har kommit överens om det i kollektivavtalen.

– Jag försöker peppa dem som ringer och frågar om aktuella lönelägen vid nyanställning. ”Var inte blyg, du har inget för att lägga dig lågt. Det är inte därför de väljer dig, utan arbetsgivaren är intresserad av din kompetens”, brukar jag säga till dem som söker jobb här. Sten Wolme är ordförande för Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

N A T U R V E TA

RE

N R7 2017

FÖRÄLD RALÖN

TÄNK PÅ DETTA I LÖNESA MTALET 1. Lägg fokus på dig själv och dina resultat. Använd Saco Lönesök för att få koll på löneläget. 2. Följ upp dina resultat under året i relation till uppsatta mål. 3. Har din lön höjts i takt med hur du och dina arbetsuppgifter har utvecklats? 4. Sätt upp mål för nästa år,

både för dig personligen och för verksamheten. 5. Vad behöver du för att nå målen? 6. Du och chefen ska komma överens om din nya lön. 7. Titta framåt och sätt upp mål för din lön på flera års sikt, och vad du behöver göra för att nå dit.

Föräldralönen, den utfyllnad som arbets-givaren betalar utöver det som försäkringskassan ger, skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal: • Statligt anställda får utfyllnad till 90 procent av hela inkomsten i max 360 dagar. • Kommunalt anställda får 80 procent av hela inkomsten under högst 270 dagar. • Inom privat sektor varierar det. På många avtalsområden uppgår föräldralönen till 90 procent av hela inkomsten under tre till sex månader.

Mikael Einarsson, nöjd pappa.

SION

Eva får ett extra tillskott i kassan

Prata mer om lön

58

Ett extra tillskott på 5 000 kronor per månad får Mikael Einarsson från sin arbetsgivare när han är föräldraledig. För honom är det självklart att ta ansvar och bygga en egen relation med sitt barn. ”Jag hade hört talas om den förmånen, så jag kollade upp saken med HR som bekräftade att byggföretaget Veidekke betalar ut föräldralön under max sex månader. Det innebär att jag får 90 procent av hela min lön.”

TJ Ä N S T E P E N I O N VA R J E Å R

Att lönen höjs varje år tar vi för givet. Men det finns ingen lag som säger att det ska vara så. Det är parterna

ÖN

Mikael får lön som pappaledig

Eva Mezey har haft ett omväxlande arbetsliv med olika anställningar och ett ständigt lärande. Nu är hon nybliven pensionär och får varje månad ungefär tusen kronor från sin tjänstepension. ”Kolla upp att du får en tjänstepension och håll reda på varifrån den kommer. Framför allt om du växlar mellan olika anställningar och Eva Mezey, astronomen aroch betsgivare.” läraren, har gått i pension.

VAD ÄR TJÄNSTE PENSIO NEN VÄRD?

Ju mer du tjänar desto mer betyder tjänstepensionen för din sammanlagda pension. Här ser du hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepension varje månad (ITP2). Dessa tre exempel bygger på att personerna är privatanställda och att det finns kollektivavtal. Räkneexemplet är hämtat från www.knegdeg.se/pension

2 000

Patrik, 45 år, tjänar 30 000 kr per månad.

4 100

Claudia, 45 år, tjänar 40 000 kr per månad.

N R7 2017

"Jätteroligt att bli uppmärksammad på det här sättet. Jag tror att vi har lyckats ta fram essensen i kollektivavtalet och göra det attraktivt." Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör på Naturvetaren

24

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

7 400

Tobbe, 45 år, tjänar 50 000 kr per månad.

N A T U R V E TA

RE

59

NA


VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Med makt att fixa klimatet För bara några år sedan var etanolen närapå uträknad som fordonsbränsle. Den kostade mer än den smakade. Man sa att energivinsten var för liten i förhållande till insatt energimängd. Nu är det andra bullar, kanske delvis som en följd av att Lantmännens etanolfabrik i Norrköping matas med brödrester. Enlig uppgift från Lantmännen själva får man ut fem gånger mer energi än man sätter in i systemet, alltså diesel och annan energi som går åt i odlingen. Resten sköter fotosyntesen. Inte nog med det. Agroetanols fabrik förser, i ett sofistikerat samspel med grannen Eon, Norrköpingsborna med fjärrvärme. Ännu en produkt därifrån är koldioxid som används i tillverkningen av grön kolsyra.

Möjligen kan man säga att den gröna drömmen slår in här, så inte undra på att ministern och naturvetaren Per Bolund ville komma dit och se hur bioekonomin fungerar i verkligheten. Vi tog rygg på honom under en dag. Bråda dagar inför valet förstås, där Miljöpartiet balanserar på randen till att åka ur Riksdagen. Inte minst utnämningen till årets miljömäktigaste vittnar om att han har lyckats profilera sig i miljöfrågor. Varför skriver vi om Per Bolund? kanske någon undrar. Det enkla svaret är att han är naturvetare med stora möjligheter att påverka miljöpolitiken. Vi tror att han också kan inspirera andra naturvetare att välja den politiska banan. Längre fram i tidningen kan du läsa om tre andra naturvetare i Sveriges Riksdag. De är agronomer och riksdagsledamöter för Centern respektive Moderaterna.

”Inte minst utnämningen till årets miljömäktigaste vittnar om att han har lyckats profilera sig i miljöfrågor.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth Omslagsbild Anna Ledin Wirén Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 6 nr per år

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 14 juni, manusstopp annonser: 1 juni.

ANNONSBOKNING Maja Söderhäll, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

3


Innehåll SID 13

Duell om recept via app

MÅNADENS FRÅGA:

Är din nästa kollega en robot?

Digitala vårdgivare utmanar den fysiska vården.

SID 23

2 miljoner röda blodkroppar... ... bildas varje sekund i din kropp. Deras formbarhet gör att de kan ta sig fram genom kapillärer som är mindre än dem själva.

SID 46

Detta är kongressen Nominera till Naturvetarnas högsta beslutande organ. 55 av er medlemmar blir ombud!

SID 57

Vad hände sen? För två år sen ledde galopperande sjuktal, bland annat på grund av psykisk ohälsa, fram till nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

40 Om elefanter, cancerceller och universums mest avlägsna delar läser du i vetenskapsnotiserna

4

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

16

Naturvetaren tog rygg på finansmarknads- och konsumentminister. Per Bolund under en dag.

26

Life Science: nya startup-bolag, ESS, universitetet och Region Skåne har med råge fyllt upp Astra Zenecas gamla lokaler i Lund.


LEDAREN Per Klingbjer, förbundsdirektör

per.klingbjer@naturvetarna.se

Avtal som belönar naturvetares kompetens Arbetsmarknaden förändras nu snabbt, bland annat i spåren på digitaliseringen. Nya former för uppdrag och anställningar växer fram i allt från små startupbolag till globala storföretag. Detta är en verklighet som vi som fackförbund måste förhålla oss till. Vi kan inte längre räkna med att medlemmarna kommer att jobba i trygga tillsvidareanställningar. Den så kallade gig-ekonomin med korta påhugg blir allt vanligare. Ordet gig har sin källa i musikbranschen där musikerna får korta uppdrag - gig. Utmaningen för oss är att möta den här förändringen och fortsätta kunna leverera facklig service och ge stöd till medlemmarna. Det ställer krav på nya flexibla kollektivavtal, anpassade till individernas behov och önskemål. För att kollektivavtalen ska fortsätta att äga sin giltighet och utgöra det vi kallar för den svenska modellen måste vi upprätthålla en hög anslutningsgrad. Till Naturvetarna och andra Saco-förbund ökar anslutningsgraden. På arbetsmarknaden som helhet ser vi den motsatta trenden, vilket på sikt riskerar att urholka värdet av kollektivavtalen. ”It takes two to tango”. Båda parter måste alltså vara med på noterna för att kollektivavtalen ska kunna utvecklas. Även arbetsgivarna måste vinna på kollektivavtal. Jag var på ett semi-

narium för några månader sedan som handlade om hur fack och arbetsgivarorganisationer ska vara attraktiva i framtiden.

För det engagemang som finns landet runt för att hitta klimatsmarta lösningar och anpassa samhället till ett förändrat klimat.

litet, där lönerna i högre grad avspeglar individernas prestationer och företagens bärkraft. En ledstjärna för Naturvetarna är att utveckla system och avtal som tar till vara den kunskap och kompetens som naturvetare har. Ditt ansvar och dina resultat i relation till verksamhetens mål och resultat ska speglas i lönekuvertet.

För att snabbspåret för nyanländas utbildning till djursjukskötare läggs ner.

Här behöver båda parter fundera på hur framtidens kollektivavtal ska se ut. En trend är att allt fler arbetsgivare vill ha avtal utan centralt bestämda lönehöjningar för hela branscher. Den typen av avtal har vi redan inom offentlig sektor och i delar av den privata sektorn.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

Dessa avtal, som Naturvetarna är med och tecknar, innebär en större flexibi-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

5


SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 2/2018

ÄR DIN NÄSTA KOLLEGA EN ROBOT?

Gärna en AI som administrerar Jag har ett ganska kreativt yrke ändå. Men visst skulle det vara kul om en AI, Artificiell intelligens, kunde ta hand om det administrativa medan jag till exempel ligger i en hängmatta och fantiserar ihop nya lekplatser och parker.

Tyvärr lider vi ofta av att ha gammalt bagage med en moralisk syn på vad arbete är, varför hotbilden ser ut så att biten om fantasi också kan lejas ut till en AI. Som sagt jag ser både hot och möjligheter.

I TOPP www.naturvetarna.se

6

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Mitt jobb som jaktvårdskonsulent och viltförvaltare lär inte påverkas särskilt. Teknisk utveckling i allmänhet, som viltövervakningskameror (åtelkameror), drönare och GPS-sändare har däremot utvecklat och kommer att utveckla bland annat inventeringsmetoderna för olika viltpopulationer på ett mycket positivt och kostnadseffektivt sätt.

Anja Kjellsson

Albert

5

Mest lästa artiklar på

Drönare och GPS hjälper

1. 2. 3. 4. 5.

Skatteavdrag ger lägre fackavgift Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Stor lönespridning ger högre livslön Månadens fråga: Vad får dig att gilla jobbet? Månadens fråga: Hur kommer ditt jobb att påverkas av robotiseringen?

Tjohoo, skatteavdrag!


MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 3/2018

VAD FÅR DIG ATT GILLA JOBBET?

”En bra lön!” Rune

Bidrar till bättre vård Jag gillar att jag har en bra balans mellan att jobba i team och styra mitt schema med mina patienter. En fördel att ha möjlighet att boka mina patienter själv, prioritera och anpassa så att jag kan erbjuda bästa kvalitet och

service. På så sätt känns det som att jag bidrar till en bättre vård. Då kan jag sova gott och vakna med lika mycket energi varje dag! Vasiliki

Åsa

För mig är grunden att ha ett arbete som bidrar till samhällsutveckling och hållbar utveckling, liksom möjligheten att vara med och påverka desamma. I

detta ligger också att kunna utvecklas som person i en lärande organisation med goda arbetskamrater och att ha roligt på jobbet.

Heidi

Jobbet ska ha ett syfte

Kollegor! Mina kollegor, samt när de arbetsuppgifter jag har kommer till nytta för verksamheten och patienten (jobbar på ett med.lab)

Jag vill bidra och utvecklas

KOMPETENSUTVECKLING

Varierade arbetsuppgifter och att känna att mitt jobb har ett syfte. Det är också viktigt att min kunskaps- och kompetensutveckling tas hänsyn till på kontoret, med till exempel möjlighet att gå på kurser eller att ibland kunna jobba på ett externt uppdrag. Arianna Scarpellini

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

7


SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

L ÄS A R B R E V :

Är det tabu att prata om överbefolkning? I Naturvetaren nummer 1–2018 beskrivs det 40åriga forskningssamarbetet mellan Sverige och Tanzania. Vi får läsa om hur dåligt korallerna mår vid kusten, bland annat på grund av lerhaltigt sötvatten som hindrar solljuset att nå korallerna. Tanzanias befolkning har ökat från 9 miljoner 1961 till 56 miljoner i dag. Under samma tid ökade Sveriges befolkning med en tredjedel, vilket är för mycket sett till vår konsumtion. Som naturvetare förväntar jag mig att Naturvetaren tar upp att en sannolik förklaring till att lerhaltigt

sötvatten beror på är att allt större arealer uppodlas. Naturvetaren bör åtminstone nämna befolkningsproblematiken. Är detta ämne tabu, är det av religiösa skäl? Lester R Brown skriver om jordförstöring på grund av överbefolkning i otaliga publikationer. FN:s prognoser ger vid handen att jordens befolkning kommer att öka till mellan 9 och 11 miljarder om inget görs. Hur skall det gå? Nu är det 7,6 miljarder människor på jorden. Johanna Deinum

Chefredaktör Lars-Erik Liljebäck svarar:

Artikeln från förra numret. ↑

Att för många människor

das. Det handlar bland annat om att inrätta marina skyddsområden och uppmuntra ekoturism. Frågan om överbefolkning och dess miljöproblem som följer i dess spår finns det all anledning att uppmärksamma. Ett bra tips för ett kommande reportage.

bor på en för liten yta och att ny mark tas till anspråk för odling är inte tabu att prata om. Avskogningen ställer till med problem, som att jord eroderar och hamnar i havet. Den här texten hade fokus på hur korallernas livsvillkor och hur de kan räd-

Komjölk är inte oproblematiskt Jag läser OPINION

Na- DEBA TT E OM NATU RVETAR DE DE BATTSI DA SVE R IG ES LE DAN

Mjölk ger näring

NSKAP OCH NATU RVETE

och öppna landskap av grovfoeffektiva omvandlare der, som gräs till högkvalitativt tillgängmjölkprotein (5) och viktiga liggör på så sätt många näringsämnen för människan. till mjölkKom ihåg att fodret är korna i Sverige i huvudsak varav producerat inom landet, av just grovmajoriteten utgörs foder.

in näringsDet är dags att väva täthet i miljö- och klimatdisHitkussionen om livsmedel. legat på tills har mycket fokus . matens klimatpåverkan om koldiDet talas mycket inte lika oxidekvivalenter, men ofta om biologisk mångfald ter, som eller ekosystemtjäns pollinering och kolinlagring. tar man Och ännu mer sällan i hänsyn till näringstätheten maten vi producerar. exMjölk är ett högaktuellt som disempel på livsmedel arekuteras på många olika klimatnor, ur framför allt ett upphov perspektiv. Mjölk ger till en större klimatpåverkan med veper kilo vara jämfört Dock är getabiliska drycker. svensk klimatpåverkan från ett globalt mjölkproduktion ur med 44 perspektiv relativt låg än procent lägre CO2-utsläpp vi mjölgenomsnittet. Sätter i rekens höga näringstäthet , lation till dess klimatpåverkan falla ut tycks nyttan med mjölk till dess fördel. ett exFör målgrupper med tra stort behov av näringstä-

till Låt oss börja ta hänsyn näring för vad vi faktiskt får för den klimat- och miljöpåverkan vi orsakar i vår livsmedelskedstort ja. Barn har ett särskilt livsmedel behov av näringstäta är och mjölk som måltidsdryck till att de ett enkelt sätt att se näring. får i sig tillräckligt med relativt låg I mjölkens fall till en och med bioloenligt klimatkostnad värdefulla en relativt låg klimatkostnad, gisk mångfald och få i sig näring till Ett enkelt sätt att på köpet. ekosystemtjänster debattören. och ta livsmedel tillför mjölk näring till mjölkprodukter viktig låg klikosten, till en relativt dessa målmatkostnad. Bland När således grupper finns barn. ut mjölk vissa förskolor byter vatten som måltidsdryck mot att möta får många barn svårt näringssitt behov av viktiga vitamin ämnen såsom kalcium, till maD och riboflavin. Mjölk

fall ett ten är därför i många att få i sig enkelt sätt för barn tillräckligt med näring.

Anki Sundin i samarbete med Hjärta mjölk

i deVad vi inte alltid nämner det svenska batten är också att med mjölkproduktionssystemet markansina betesdjur och biologisk vändning bidrar med mångfald och ekosystemtjäns är också ter. Mjölkkorna i sig

N R7 2017

N A T U R V E TA R

E

5

i senaste Naturvetaren ett bra läsarbrev om mjölk. I svaret från Anki Sundin hänvisas till Nutrient

Anki Sundins debattartikel från förra numret. ↑

8

N AT U RV E TA R E N

Density to Climate Impact – men där blir jag fundersam. I den studien jag hittar jämförs endast oberikade produkter. Men vegetariska mjölkalternativ (soja- och havredryck) är generellt berikade eftersom det finns brister i näringstillgången. Så jämförelsen känns för mig meningslös. Självklart ska vi ge våra barn berikade produkter eller på annat sätt se till så att de får en god kost med bra näringssammansättning. Att lös-

2 / 2018

ningen är att fortsätta med en hög konsumtion av komjölk känns för mig som väl oproblematiskt. Klara Jansson, miljöförvaltningen, Göteborgs stad

ANKI SUNDIN SVARAR

Hej Klara! Forskargruppen bakom Nutrient Density to Climate Impact, NDCI, ville jämföra de generiska produkternas naturliga näringsinnehåll med varandra. I Sverige har vi lagkrav på

att berika mager mjölk med vitamin D. Därför räknade de på mjölk både med och utan vitamin D, men berikningen påverkade bara resultaten marginellt. Därför torde åtminstone D-vitaminberikad vegodryck ändå inte rankas högre än mjölk – om vi tillåter oss att referera till NDCI. En utmaning är sedan att definiera vad ”näringstäthet” ska innebära. Det är föremål för mycket forskning just nu.


Aktuellt

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Ohälsosam mat största dödsrisken Dåliga matvanor är den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Men trots det är skillnaderna stora i hur landstingen jobbar med människor som äter ohälsosamt. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket. I region Halland finns det till

exempel inga dietister alls inom primärvården. Nu tycker Livsmedelverket att fler landsting och regioner måste börja jobba mer systematiskt med frågan. – Ja, det är farligt att äta ohälsosamt. Det är det som orsakar mest ohälsa och för tidig död i Sverige. Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Biologer jobbar inom sitt fält De absolut flesta biologer och molekylärbiologer som examinerades i Lund mellan åren 2010 och 2014 jobbar inom sitt område. En ny undersökning från Lunds universitet visar att läget är allt annat än hopplöst för den som vill ge sig in i branschen. Av de 305 alumnerna som svarade på enkäten

är 47 procent doktorander i Sverige eller utomlands. 41,4 procent har jobb som är relevanta för utbildningen. 4,3 procent vidareutbildar sig till lärare, läkare, veterinär eller annat närliggande yrke. 2,6 procent är arbetslösa. Tidningen Aktuell hållbarhets webbtidning, 19 mars

Varför är du med i Naturvetarna? Landskapsingenjör Sofia Stenberg jobbar med gröna frågor i Göteborgs stad. – Det känns bra att vara med i ett fackförbund som kan min utbildning och arbetsmarknad. Naturvetarna är ett stöd för oss ingenjörer som jobbar med gröna frågor. Tidningen Naturvetaren är ett plusvärde med inspirerande läsning om naturvetare i olika yrkesroller. Har du haft nytta av ditt medlemskap? – Jag uppskattade den snabba hjälp och feedback jag fick på min jobbansökan. Jag gick vidare i pro-

cessen och fick tjänsten. Grundformen har jag kvar och den kan säkert komma till nytta nästa gång jag söker jobb. Lönestatistiken använder jag i löneförhandlingen. Därför svarar jag alltid på löneenkäten. Den senaste lönerevisionen var en snabb process, vilket gjorde att vi fick den nya lönen i tid. Vad gör du som markingenjör? – Lokalförvaltningen i Göteborg är en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler, allt från förskolor till äldreboenden. Mitt ansvar ligger på den gröna sidan med skötsel, underhåll och reparation av gårdar. En säker miljö

för barn och boende är i fokus. Det är ett brett och roligt jobb. LEL

Sofia Stenberg tycker att den här tidningen är ett plusvärde. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

9


Aktuellt

Ulf berör med ond kemi Det finns några naturvetare som sticker ut i samhällsdebatten. En av dem är Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. Han är inte förvå-

nad över resultaten i rapporten om forskningskommunikation. – Det enda som räknas i meriteringen är forskning. Den tredje uppgiften att samverka med omgivande samhälle är satt på undantag, vilket inte är bra. Vi måste berätta för skattebetalarna vad vi håller på med och visa på värdet. Därmed inte sagt att alla ska skriva böcker och vara sommarpratare på radio. Minns bland annat boken Ond kemi som väckte stor uppmärksamhet. Ulf Ellervik har också hittat

Den tredje uppgiften Enligt högskolelagen har högskolor och universitet ett tredje uppdrag att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Det kan till exempel handla om att medverka i media, samarbeta med organisationer och delta i olika debatter.

10

N AT U RV E TA R E N

2/ 2018

sin nisch i fysisk aktivitet och har bland annat skrivit om vad som händer kemiskt i kroppen under ett maratonlopp. SEX SÄLJER

Han har sin strategi och vet vad folk vill ha. – Ond bråd död, sex, relationer och skandaler intresserar människor. Sedan får man välja, säger han och skrattar. Hans tips är att ta in det mänskliga perspektivet och koppla det till vetenskap som kan påverka människors vardag. – Att prata atomer blir för abstrakt och lockar knappt de redan frälsta.

TYST VÅR

Men miljö och läkemedel är väl alltid intressant, invänder jag. – Nej, även här gäller det att hitta de intressanta historierna, där många blir berörda. Ett strålande exempel är boken Tyst vår av marinbiologen Rachel Carson. Den blev en larmklocka som på 60-talet lade grunden för hela miljörörelsen. För att nyheter om läkemedel ska bli intressanta menar han att det

I boken Tyst vår beskrivs effekter av bekämpningsmedel. Om myggor utrotas dör fåglar. I ekosystemet hänger allt ihop. ↓


Rapport: “Tar tid och är inte meriterande” krävs det något banbrytande och det påverkar människors vardag. Kanske det bidrar till att han inte skriver publikt om sin egen forskning. – Man måste ha spännande resultat att berätta om. Forskning går så långsamt och ofta är ämnet smalt. När ett genombrott kommer så ska jag skriva om det, säger han och inser att han är lite hemmablind. Forskningen handlar om hur cancerceller interagerar med varandra med hjälp av kolhydrater som kan stängas av och på. Nyligen bortgångna Stephen Hawking är ett paradexempel i att kommunicera forskning och lär bli ihågkommen för det. – Han var också en stor forskare. Svarta hål är coolt och för tankarna till science fiction, vilket väcker människors nyfikenhet. Allt det tillsammans gjorde att han blev en världsstjärna. HITTA DITT SPRÅK

Att behärska språket är en nyckel, menar Ulf Ellervik. – Läs mycket, allt från skönlitteratur till populärvetenskap. Att skriva handlar ofta om att ta sig över en tröskel. Alla drabbas vi av skrivkramp då och då. Min lösning är att skriva fritt och i efterhand gå tillbaka och korrigera. Sociala medier då? – Många är där och lyckas. Jag kan se skönheten, men det kan så lätt dra iväg åt fel håll. Det korta formatet passar inte mig. LEL

Här några slutsatser från rapporten om forskningskommunikation som Vetenskap & Allmänhet har gjort tillsammans med Vetenskapsrådet. Tidsbrist är ett • Forskningskommunikation ses som hinder för att viktigt, främst av demokratiska skäl. kommunicera forskning. ↓ • Det största hindret är tidsbrist och att det inte ses som meriterande. • Forskarna upplever ett positivt stöd från kollegor när de kommunicerar utanför akademin. • Forskarna använder sällan sociala medier för forskningskommunikation. • Öppen vetenskap är inte ett välkänt begrepp bland de intervjuade forskarna. De flesta associerar ordet med öppen tillgång till forskningsartiklar (open access).

12

9

3 6

Rapporten är baserad på djupintervjuer med forskare och forskningskommunikatörer.

3 snabba:

Varför undersöker ni detta? Cissi Askvall är generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet. – Både i Sverige och utomlands ökar kraven på kommunikation och samverkan med det omgivande samhället.. Hur märks det? – Frågan lyfts i regeringens forskningsproposition, och inom EU går man mot ett mer öppet

system, där olika samhällsaktörer och medborgare kan påverka och bidra till forskningen. Men svenskarna litar väl på forskningen? – Ja, förtroendet är högt enligt våra undersökningar. Men det saknas kunskap om hur forskarna själva ser på kommunikation. Om universiteten ska kunna leva upp till tredje uppgiften, som handlar om samverkan med det omgivande samhället, är det centralt att forskare kan och vill kommunicera. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

11


Aktuellt

r! ä d å Hall Kan soptippen bli en guldgruva? Yahya Jani visar i en färsk avhandling från Linnéuniversitetet att sanering av deponier kan bli en lönsam affär. – Ja eftersom många av de metaller som går att utvinna kommer att bli en bristvara i framtiden. På köpet kan förorenad mark renas från tungmetaller och annat som kan äventyra miljön och människors hälsa. Kan alla sopor återvinnas? – Nej, men mer än hälften av allt avfall som dumpas på deponier och gamla öppna avstjälpningsplatser kan återvinnas som energi eller återanvändas som råvaror i olika industrier. Gäller det glas också? – Ja med råge. Jag har utvecklat en metod som gör det möjligt att extrahera 99 procent av metallerna från glasavfall. Det gäller även glas som är blandad med jord, även om inte lika mycket kan återvinnas. Samma metod kan användas för uttjänta TV-apparater och datorer. Är du först med den metoden? – Detta är den första publicerade artikeln i hela världen om återvinning av metaller från konstoch kristallglas. Vilken bakgrund har du? – Jag har dubbla doktorshattar. Den ena är i kemiteknik från Irak, och den andra i miljövetenskap här på Linnéuniversitetet. LEL

Snabbspår läggs ner Det framgångsrika snabbspåret för djursjukskötare läggs ner. Nyanlända med erfarenhet och utbildning i djursjukvård har kunnat få svensk legitimation. Det fina med snabbspåret är att det bidrar till att lösa bristen på djursjukskötare. Många har kommit i arbete, enligt Jonas Peterson, samordnare för snabbspåret vid Arbetsförmedlingen. Men det är inte av ekonomiska skäl som snabbspåret ställs in i höst. Anledningen är att det saknas personal på SLU för att kunna ge uppdragsutbildningar. De ordinarie programmen går i första hand. LEL

12

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Peta inte i strejkrätten Hamnstriden i Göteborg har satt den svenska modellen på prov. Men nu verkar en öppning vara på gång. Hamnarbetarförbundet har meddelat att de kan acceptera ett liknande avtal som transportarbetarförbundet har i dag. – Det här visar att den svenska modellen fungerar. Genom samtal och dialog är det möjligt att hitta lösningar utan lagstiftning, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. Bakgrunden är att arbets-

marknadsministern Ylva Johansson tillsatte en utredning som skulle kunna begränsa strejkrätten. Den segdragna hamnkonflikten menar hon strider mot avsikten i den svenska modellen, eftersom verksamheten blev lidande och rederier valde andra hamnar. – Det bästa regeringen kan göra nu är att lägga ned stridsåtgärdsutredningen. De här visar att parterna kan lösa konflikter på egen hand, säger Ivar de la Cruz. LEL

Snurran som ger svar Vet du hur mycket kollektivavtalet är värt för dig? Säkert inte. Vi hjälper dig att räkna ut hur du påverkas i olika situationer:

sjukdom, arbetsskada, föräldraledig. På www.naturvetarna. se/kollektivavtal ser du vad du får med respektive utan. LEL


DUELLEN

Är recept via app en bra idé? Digitala vårdgivare utmanar den fysiska vården. Företaget Kry menar att det är självklart att recept ska kunna skrivas ut efter att diagnos har ställts via mobilen. En familjeläkare protesterar och menar att risken ökar för att till exempel antibiotika skrivs ut i onödan.

JA!

JOHAN FLODIN, ansvarig läkare på Kry

NEJ!

MATTIAS FROELICH, familjeläkare, specialist i allmänmedicin

Vad är poängen med recept via app?

Vilka är nackdelarna med recept via app?

Recept skrivs efter kontakt med Kry på samma indikationer som i den fysiska vården. Läkare kan alltså ställa diagnos och behandla med medicin vid behov. Då digitala vårdmöten i dag ses som ett viktigt komplement till den fysiska vården är det en självklarhet att recept ska kunna skrivas via digital vårdkontakt.

En receptförnyelse kräver kännedom om patienten. Varför tar patienten medicinen? Sedan hur länge? Har effekt, verkningar och biverkningar utvärderats? En patient-läkarrelation med konti”Att förnya recept via nuitet ökar sannonätdoktor ger sannolikt likheten för att rätt dålig vårdkvalitet.” medicin förskrivs.

Finns det risk för att läkemedel skrivs ut i onödan? Digitala vårdplattformar gör att man i ännu större utsträckning än vad fysiska vården gör, i realtid, kan följa data så som förskrivningsstatistik på både grupp och individnivå. Detta skapar en ökad säkerhet och minskad onödig förskrivning. Strama har satt upp tydliga riktlinjer för digitala vårdkontakter och indikationer för när antibiotika bör och inte bör skrivas ut, samt tydliga generella mätvärdesmål.

Vilka möjligheter ser du med den här modellen? Vården idag står inför stora utmaningar, med ökade väntetider samtidigt som vi har en växande och åldrande befolkning. Genom att låta delar av vården flyttas till digitala plattformar kan resurser frigöras och låta patienter i stort behov av fysiska vårdkontakter erhålla denna.

Är det för enkelt i dag att förnya recept? Att förnya de mediciner man som patient är i behov av ska vara enkelt. Kom ihåg att det alltid är en individuell läkarbedömning som ska ligga till grund för det faktiska medicinska behovet av en receptförnyelse, liksom om behov av utredning/kontroll föreligger.

Finns det risk för att läkemedel skrivs ut i onödan? Ja. Unikt för en läkare är rätten att ställa diagnos, som oftast endast kan ställas genom en läkares undersökning och eventuell provtagning/röntgen. Läkaren har också genom sin legitimation förskrivningsrätt. Nätdoktorerna ställer diagnoser och behandlar utan undersökning eller provtagning, vilket resulterar i dålig vårdkvalitet och strider mot patientsäkerhetslagen. Patienten skulle lika gärna kunna hämta det hen önskar på apoteket.

Vilka möjligheter ser du med den här modellen? Den nya tekniken kan underlätta för patienter att komma i kontakt med sin fasta läkarkontakt.

Är det för enkelt i dag att förnya recept? Nej. Det finns ingen motsättning mellan en god patientkontinuitet och enkelhet att förnya recept. Huvudsaken är att den doktor som förnyar recepten har en god, och helst långvarig, kännedom om patienten. Att förnya recept via nätdoktor ger sannolikt dålig vårdkvalitet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

13


Månadens fråga

Är din nya kollega en robot? Artificiell intelligens kommer nu med stormsteg. Det ger nya möjligheter, men kan också uppfattas som ett hot. Nu vill vi veta hur du ser på denna utveckling och hur ditt jobb kan komma att förändras. Kommentera på www.naturvetarna.se/robotisering Läs kommentarer från webben, sid 6.

an Vad k a r jag gö ? g för di

14

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018


Naturvetare vinner på digitaliseringen Jobben kommer inte att försvinna, men blir mer kvalificerade och roligare i spåren av automatiseringen, enligt Marita Teräs, utredare på Naturvetarna. Alla har vi sett listor på yrken som

robotar kommer att ta över eller att jobben automatiseras. Chaufförer och kassörskor är några som kan räkna sina dagar. – Det gäller inte naturvetare, som i stället vinner på digitaliseringen. Naturvetare och ingenjörer bidrar själva till den här utvecklingen när nya maskiner, appar och mjukvara tas fram med avancerade algoritmer, säger Marita Teräs.

svaras utan mänsklig inblandning. Kom ihåg att diagnoser på sjukdomar redan i dag kan ställas av en dator. – Det är alltså inte bara rutinuppgifter som försvinner, men det är främst där en förändring sker. Det gör att tid kan frigöras för rådgivning, coachning och annat som utvecklar verksamheten. Mer nytta kan göras för pengarna, samtidigt som jobben blir roligare.

DRÖNARE TILL HJÄLP

SÄKRA KVALITETEN

Hon menar att arbetets innehåll förändras, vilket vi redan ser tecken på. Med hjälp av till exempel drönare kan inventeringar bli effektivare och säkrare. – Den nya tekniken gör att vi kan ta fram bättre beslutsunderlag till politiker. Det blir till exempel lättare att följa förändringar i miljön. Hantering av jordbruksstöd kan komma att automatiseras. Enklare frågor kan be-

På labb blir den här förändringen påtaglig med allt mer avancerad medicinsk utrustning. Det påverkar yrket för medicinska analytiker. – Yrket blir mer teknikintensivt. Kvalitetssäkring, rådgivning och utbildning av beställare blir viktigare liksom att utveckla och utrusta labbet. Den här utvecklingen ställer nya krav på medarbetarna. – Det livslånga lärandet blir ännu viktigare i gränslandet mellan människa och teknik. Här gäller det att vara på tå och hela tiden utveckla sin kompetens. Kan du se något hot med digitaliseringen? – Kraven i arbetslivet kommer att öka och alla kommer kanske

Marita Teräs. ↑

inte att klara tempot. Det ökar otryggheten och risken för att människor blir utbrända. Det blir en utmaning för de fackliga organisationerna. TID FÖR UMGÄNGE

Förändringarna sker inte över en natt, utan skiftet kommer språngvis. – En fråga är hur vi fixar tryggheten för dem som väljer bort en anställning och blir företagare, som lär bli en växande grupp.

”Ingen vill ha ett kallt samhälle.” Hon vill också se en diskussion om hur tekniken ska användas. – Mänsklig kontakt kan delvis ersättas av maskiner, men ingen vill ha ett kallt och ensamt samhälle. I den bästa av världar använder vi den frigjorda tiden till mer fritid och att umgås. Samtidigt fascineras hon av möjligheterna, som att i en virtuell verklighet åka runt i rymden och besöka planeter som Mars, och att med sin avatar vara med på möten på andra sidan jordklotet. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

15


Ministern får fler att köra hållbart TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Anna Ledin Wirén och Lars-Erik Liljebäck

16

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018


I fokus

Etanol som drivmedel är en pusselbit på vägen till det fossilfria samhället. Vi tog rygg på finansmarknadsoch konsumentminister Per Bolund när han besökte Lantmännen Agroetanol i Norrköping.

“Jag cyklar till och från jobbet även på vintern, utan att få draghjälp från el.”

M

Många pratar om den cirkulära ekonomin och den nya bioekonomin. Agroetanol visar hur den gröna omställningen kan se ut i verkligheten. Så inte undra på att Per Bolund ville komma dit på besök. En ministers våta dröm kanske etanolen kan beskrivas som. – Det här är ett strålande exempel på hur miljöteknik kan skapa nya gröna jobb, säger han samtidigt som ett släp lastat med spannmål tutar på oss och vill fram. Det är dags för dagens sista och sjuttionde leverans av den åtråvärda råvaran som odlas på Östgötaslätten. Foder-vete passar bra för tillverkning av etanol, då råvaran är rik på kolhydrater.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

17


I fokus

joner hektar åkermark. För att förse Agroetanol med råvara behövs 0,1 miljoner hektar.

GRÖN KEMI

I gigantiska silos förvaras vetet som omsätts på tio dagar, innan det har förädlats till etanol, proteinrikt foder och grön koldioxid. – Grön kemi är spännande och ett bevis på att hållbarhet, genom innovativa lösningar, är en väg framåt. Samarbetet med Eon där industrier kopplas ihop är ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi. Energibolaget ligger granne med Agroetanol. Samarbetet dem emellan brukar beskrivas som ett av världens mest effektiva energisystem. – Vi producerar energi som används fyra gånger innan den går till spillo. Det är galet resurseffektivt, och 2025 är målet att våra bränslen ska vara helt förnybara, säger Stefan Hansson på Eon entusiastiskt.

ÖNSKELISTA TILL MINISTERN

Alarik Sandrup påpekar att upp till tio gånger mer biodrivmedel än i dag skulle kunna produceras i Sverige. Det skulle minska importbehovet. Han presenterar en önskelista på vad regeringen borde göra för att det ska bli lönsamt att producera mer i Sverige. Det handlar bland annat om handelsvillkor för etanol och konkurrensneutrala villkor, liksom att tillsätta en utredning om hur svensk produktion kan öka. – Att öka självförsörjningen är viktigt, säger Per Bolund utan att ge några löften om att gå Lantmännen till mötes. ÖKAD INBLANDNING

SPILLVÄRMEN ANVÄNDS

Han framhåller tillit, samarbete och transparens som framgångsfaktorer i detta projekt. Digitaliseringen menar han kan ge ännu en skjuts framåt, där energin kan användas mer effektivt i bostäderna. Det hela går till så att Eon levererar grön el och ånga till Agroetanol. Spillvärmen i form av hetvatten går tillbaka till Eon som förser Norrköpingsborna med fjärrvärme. Mer än etanol produceras. När vetet och brödresterna har tömts på energi kan ett proteinrikt foder utvinnas. – Det gör att mindre soja behöver importeras, säger Alarik Sandrup, näringspolitisk chef på Lantmännen, som äger Agroetanol. Han förklarar att det finns en potential för att producera mer etanol i Sverige. – I dag odlas det på 2,5 miljoner hektar, som kan växlas upp till 3 mil-

18

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Per Bolund Aktuell: Finansmarknads- och konsumentminister. Utbildning: Biolog. Stolt över: Toppar listan över de 101 mäktigaste i Hållbarhetssverige 2018. Fritid: Sport och att umgås med familjen. Läser nu: Framtidsspaningen Homo Deus av Yuval Noah Harari. Gör mer för miljön: Äter ekologiskt när det fungerar och drar ner på kött för klimatets skull, vilket också är bra för hälsan.

Han är desto mer sugen på att öka inblandningen av etanol i drivmedel, vilket kommer att ske från och med 1 juli. – Det är rätt väg att gå för att stimulera den här produktionen. Men är det realistiskt att Sverige ska bli fossilfritt 2045? – Koldioxidneutralitet är mer rätt uttryckt, då handeln med utsläppsrätter ingår som en pusselbit. Om vi tittar i backspegeln på omställningar som tidigare har gjorts så har det gått lättare än man trodde. Nu ser vi att det händer mycket i världen, där Kina går i täten. Per Bolund framhåller kolfri stålframställning som nu sker i pilot, vilket Sverige är först med. – Draghjäpen från näringslivet, som Hagainitiativet där Lantmännen ingår, ger fart åt omställningen. Att satsa på förnybart är också bra för affärerna, med allt mer miljömedvetna konsumenter, som vill vara en del av lösningen.


Det ligger förstås en konsumentminister varmt om hjärtat. – Att ekologisk mat ökar är glädjande. Jag vill också se en breddning i mathållningen, med mindre rött kött, vilket dessutom är positivt för hälsan. CYKLA MER

Stimulanser behövs för att snabba på omställningen. Ett sådan exempel är skatteavdrag för reparationer. Det ska löna sig att laga saker som går sönder. Billigare elcyklar är ett sätt att få folk att cykla mer. Han lever som han lär och cyklar till jobbet även vintertid, utan att få draghjälp från el. Och han tankar sin bil med etanol. Men är flygskatten verkligen tillräcklig? – Den är ett första steg för att få flyget

att betala sina miljökostnader, säger han. Hur ser du på skogens roll? – Den är jätteviktig, Inte minst för att lagra in kol i byggnader. Målet är att hälften av alla nya hus ska byggas i trä. Det känns rätt avlägset när man ser alla nybyggen runt om i landet med betong i stommen. Men det finns positiva tecken. Samma dag som jag möter Per Bolund planeras en skyskrapa i trä att byggas i Tokyo. – Även Preems satsning på biodiesel ger möjligheter.

Per Bolund är övertygad om att Sverige är koldioxidneutralt 2045, bland annat tack vare etanol som utvinns från vete. ↑

FLER NATURVETARE BEHÖVS

Räcker skogen och hur påverkas den biologiska mångfalden? – Vi har en nettotillväxt i dag med ett skogsförråd som ökar. Jag är övertygad om

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

19


I fokus

Dagen börjar och avslutas på cykelsadeln. Däremellan blev det bland annat en tågresa till Linköping och Norrköping den här dagen.

Häng med Per Bolund under en dag:

Väckarklockan ringer. Cyklar till jobbet efter en komplett frukost med yoghurt, nötter och bär. Med dubbar går det bra att cykla även på vintern, som har slagit till med snö och kyla i februari.

20

Kliver in på Finansdepartementet i centrala Stockholm. Börjar dagen med uppföljning av nya EU-förordningar med tjänstepersoner på finansdepartementet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Blir intervjuad om nya hållbarhetskrav inom pensionssystemet. Kraven innebär bland annat att lägsta pensionsålder höjs till 64 år. Det ska också bli möjligt att med stöd av LAS jobba kvar till fyllda 69 år.

Åker tåg till Linköping och besöker universitetet. Håller en föreläsning för studenter om finansiella marknader. Intresset är stort för att få veta mer om sambandet mellan ekonomisk avkastning och hållbarhet.

Lunch.

Besöker Agroetanol. Rundvandring tillsammans med ägaren Lantmännen och representanter från Eon, som berättar om energisamarbetet.

Taxi till Norrköpings central. Tåget tillbaka till Stockholm. Kollar och besvarar mejl. Uppdatering om vad som händer i omvärlden.


”Det här är ett strålande exempel på hur miljöteknik kan skapa nya gröna jobb.”

Vete in – etanol ut Hinner gå upp på jobbet en sväng innan hemfärd på cykel.

Umgås med familjen.

Läser in mig på en aktuell utredning och förbereder en inplanerad intervju under morgondagen.

Efter att ha tagit del av svenskarnas framgångar i vinter-OS somnar han till boken Homo Deus. Det är en framtidspaning, där han låter människa och teknik smälta samman. Yuval Noah Harari har också skrivit boken Sapien.

Ägs av bondekooperationen Lantmännen och omsätter 1,9 miljarder kronor per år.

Så funkar det: Vete (95 procent av råvaran) och brödrester levereras till fabriken. Det processas till etanol, foder och koldioxid för tillverkning av kolsyra. I framtiden hoppas man också kunna utvinna etanol ur cellulosa och tillverka gluten och livsmedel.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

21


I fokus

att det går att kombinera med ökade miljöhänsyn och skydd av nyckelbiotoper. För att klara den gröna omställningen behövs både naturvetare och ingenjörer. – Här gäller det att få fler unga att intressera sig för naturvetenskap, som är det häftigaste som finns, säger biologen. Fler än vi i regeringen har ett ansvar för återväxten av naturvetare. Naturvetenskapen kan visa om det är klimatsmart att till exempel odla etanol för att driva bilar. Enligt Alarik Sandrup på Lantmännen finns det beräkningar som visar att klimatvinsten är betydande. – En energienhet in ger fem tillbaka, där fotosyntesen gör jobbet, säger han övertygande. Vid sidan av biodrivmedel är solceller och vindkraft viktiga för att klara omställningen.

Lena Håkansson genomför sedimentologiska undersökningar vid Kapp Ekholm med syfte att rekonstruera tidigare isframstötar.

22

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

– Mycket av tekniken finns redan i dag. Därför är det inte särskilt utmanande att nå målen, säger han optimistiskt.

Bra för klimatet Den mesta bensin som säljs i dag har 5 procent inblandning av etanol. 90 procent koldioxidreduktion uppnås för tunga fordon som tankar ED95. E85 kör många personbilar på i dag och går att tanka på de flesta bensinmackar. Klimateffekten uppgår till 80 procent räknat på koldioxidreduktion, enligt Lantmännen.

För att klara den gröna omställningen behövs både naturvetare och ingenjörer. Per Bolund vill få fler unga att satsa på en naturvetenskaplig bana. ↓


Siffran

Den här gången utgår vi från det gigantiska antalet röda blodkroppar som bildas i din kropp varje sekund.

Tre typer Även av de vita blodkropparna finns det tre olika sorter, var och en med sitt uppdrag. Enkelt uttryckt äter granulocyterna upp mikroorganismen, lymfocyterna dödar dem och bildar antikroppar. Monocyterna äter både upp mikroorganismer och tar hand om död vävnad.

Som Falu rödfärg De röda blodkropparna, som innehåller hemoglobin transporterar syre och koldioxid, liksom näringsämnen till kroppens celler. Det är järnet som ger bloden dess röda färg. Jämför med utlakade jordar i tropikerna som färgas röda av järnoxider. Pigmenten i Falu rödfärg består bland annat av järnockra.

”Järn färgar också jordarna röda.”

2 miljoner

... röda blodkroppar bildas varje sekund i din kropp. De har ingen kärna eller egen ämnesomsättning, och är runda, bikonkava och platta, vilket ger en stor yta. Deras formbarhet gör att de kan ta sig fram genom kapillärer som är mindre än blodkropparna själva.

När blodkropparna slår tillbaka De vita blodkropparna har en nyckelroll i kampen mot fiender. När allt funkar som det ska drar sig immunsystemet tillbaka när mikroorganismerna är oskadliggjorda. Om den mekanismen störs och attacken fortsätter kallas det för autoimmuna sjukdomar. Vita blodkroppar angriper kroppens vävnad och orsakar inflammationer eller allergiska reaktioner. Tarmsjukdomen Crohns, ledsjukdomar av typen artrit och MS. Forskning pågår för att hitta läkemedel mot den här typen av sjukdomar. Läs mer på sid 30.

Benmärgen är källan Blodkropparna bildas i benmärgen som är porösa svampliknande mjukdelar inne i kroppens ben. I benmärgen finns stamceller, som kan utvecklas till specialiserade celler i kroppen, som hjärtmuskelceller, nervceller eller blodceller.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

23


9tips

1.

Gör grova urval.

rad du är, desto mindre blir underlaget. Gör i stället lite grövre urval när du tittar på statistik och undvik att göra urval som beskriver din bakgrund, dina arbetsuppgifter och din arbetsplats ner på detaljnivå. Då får du också ett större statistiskt underlag med mer rättvisande siffror. I Saco lönesök kan du se hur stort underlaget är för dina val.

Jämför exempelvis statistiken för arbetsområde

2.

med arbetsinriktning och se om det är någon skillnad i lönenivåer. Genom att jämföra olika urval kan du också få en idé om vad det skulle innebära om du exempelvis byter jobb till ett inom en annan sektor eller arbetsområde (bransch).

Gör flera olika urval.

3.

Var kreativ och tänk utanför boxen.

Fokusera inte bara på de mer självklara parametrarna arbetsområde eller utbildning när du gör urvalet. Testa till exempel att titta på vad andra med liknande befattningsnivå eller arbetsinriktning tjänar, för att få ett hum av vad de med liknande ansvar tjänar, det kan bli mer rättvisande än om du bara fokuserar på exempelvis utbildning.

Spannet får man genom att titta på lönenivåerna för tionde percentil, median och nitti-

4. 5.

Det vanligaste misstaget är att pricka i alla parametrar som är tillgängliga. Ju mer detalje-

Titta på lönespannet.

onde percentil. De ger dig en fingervisning om inom vilket spann du bör ligga i lön och vilka möjligheter du har, så stirra dig inte blind på en medianlön. Ett stort lönespann ser vi som en fördel, det betyder att det finns möjligheter att göra lönekarriär. Med flera urval får man också en bredare förståelse för löneläget.

Så tänk på att räkna upp lönenivåerna

Statistiken är från föregående år.

24

N AT U RV E TA R E N

till att gälla innevarande år, annars finns risk att du halkar efter. Ett bra sätt att tänka kring detta är att räkna upp lönenivåerna med 2 procent, vilket är Riksbankens nuvarande inflationsmål.

2 / 2018

2%


Hitta rätt i lönestatistiken Lönestatistik är en guldgruva som ger dig koll på löneläget inom ditt utbildningsområde eller din bransch. Men använder man statistiken fel, kan den snarare stjälpa än hjälpa. Här är 9 tips som gör att du kan dra nytta av lönestatistiken.

Tyvärr kan statistik ibland skymma vyn. Det är så lätt att fokusera på medianlönen, när du kanske egentligen vill sikta mot nittionde percentilen? För att göra det krävs att du tar reda på vad som krävs av dig för att nå dit. Kanske innebär det att du kan ta på dig större ansvar eller vidgade arbetsuppgifter?

Sätt ditt lönemål.

6.

Våga sätta ett högt mål, det gäller framförallt när du byter jobb eller på ditt första jobb. Det är ingen hemlighet att det är de bästa tillfällena då du verkligen kan höja din lön ordentligt.

7.

Sikta högt.

:Tänk på att statistiken inte är något facit. Den återger bara vad andra tjänar och är ett fantastiskt stöd till dig själv. Men argumenten ska baseras på dina prestationer, ansvar och kompetens.

Om du känner att du inte har den lön som du skulle kunna ha måste du ta diskussionen med din arbetsgivare om vad du kan göra för att nå dit. Det kan vara dags att se över dina karriärmöjligheter och eventuellt söka dig vidare.

8.

Hitta rätt argument.

Inte nöjd?

9.

På naturvetarna.se/sacolonesok kan du logga in för att ta del av Sveriges bästa lönestatistik för naturvetare. Där hittar du även löner för andra akademiker.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

25


26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


Reportage

Life science växer över sundet Nya startup-bolag, ESS, universitetet och Region Skåne har med råge fyllt upp Astra Zenecas gamla lokaler i Lund. Närheten till Danmark bidrar till att life science i Sydsverige har hämtat sig snabbt. TEXT:

Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

27


E Efter några års kräftgång har svensk life science repat sig. Botten är nådd, enligt Petter Hartman, vd för Medicon Valley Alliance, som samlar life science-företag på båda sidor om Öresund. Det som har kommit att kallas för Greater Copenhagen. I Danmark är läget ett helt annat. Där har nya mediciner nått marknaden i allt snabbare takt. – Kanske den ägarstruktur som vi svenskar har sett lite nedlåtande på bidragit till framgången. Där ägs de stora bolagen, som Novonordisk, av stiftelser, vilket gör att forskning och produktion stannar i landet, säger Petter Hartman. Stiftelseformen gör att vinster återinvesteras i företagen och i den danska innovationsmiljön, vilket visat sig vara ett starkt skydd mot ökad internationell konkurrens. DANSKA LOKET

Räknat på antalet anställda är life science-klustret i Greater Copenhagen större än övriga Sverige tillsammans. Det är lätt att missa ur ett Stockholmsperspektiv. Med Danmark som lokomotiv har åter-

28

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Så många jobbar inom life science i det som kallas för Greater Copenhagen. ←

Life science i siffror

Danmark – Sverige 41 300 var antalet anställda i Medicon Valley 2015. Det motsvarar 58 procent av alla som jobbar inom life science i båda länderna.

15,4 miljarder danska kronor drog life science in till statskassan på andra sidan sundet. Sveriges bidrag var 11,6 miljarder svenska kronor till den svenska motsvarigheten under 2015.

2017 var ett bra år för dansk life science som växte med 6,3 procent räknat i exportvärde. Sverige dippade och noterade en minskning med 2,7 procent.

hämtningen efter Astra Zenecas sorti från Lund 2011 gått oväntat bra. Tidningen Naturvetaren åkte ner till Malmö för att få koll på läget. Som av en tillfällighet var Petter Hartman, som normalt är stationerad i Köpenhamn, i hemstaden Malmö. – Astra Zenecas nedläggning i Lund skapade en obalans i samarbetet med Danmark. Men politiker, näringsliv och akademi insåg allvaret och gick samman för att hitta en väg framåt. Att det fanns en vana av strukturförändringar, som nedläggningen av varven, tror jag bidrog till den snabba återhämtningen. Det som kunde blivit ett vakuum blev i stället starten på något nytt. Att Mats Paulsson, ägaren av byggbolaget Peab, gick in med friska pengar bidrog till det. – Förmågan att överleva och växa efter en kris är det bästa måttet på en regions innovationskraft, säger Petter Hartman. FLER I DAG

Samma dag som vi träffas har topplistan över länders innovationsförmåga presen-


Reportage

�Forskning och produktion stannar i landet.�

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

29


Reportage

Petter Hartman är vd för Medicon Valley Alliance. ↑

I dag jobbar fler personer här än på Astra Zenecas tid. Att ESS huserar i Medicon Village bidrar till det. ↓

terats. Sverige befäster sin andraplacering i världen efter Sydkorea. I dag råder en sprudlande aktivitet i Astra Zenecas gamla lokaler i Lund. I Medicon Village, som inte ska förväxlas med Medicon Valley som Petter Hartman företräder, jobbar runt 1 600 personer. Det är fler än på Astra Zenecas tid. Här huserar många små startup-bolag inom life science. Region Skåne och Lunds universitet finns här också, liksom forskningsinstitutet ESS, European spallation source. – Det är en innovativ miljö med spännande forskning. Nu sker en utveckling där Lunds historiska styrkor inom biotech och IT öppnar för nya kombinationer. Det speglar den branschglidning vi är inne i nu.

”Det är en innovativ miljö med spännande forskning.” FOU STANNAR

De mindre kvalificerade jobben inom produktion och administration försvinner. En del flyttar utomlands, medan andra automatiseras. – Desto mer glädjande att forskning och utveckling stannar här hemma. Att Greater Copenhagen är en sammanhållen arbetsmarknad var räddningen för många som blev uppsagda när Astra Zeneca lade ner. – För dem blev det naturligt att söka sig till Danmark och arbeta. Det hade det goda med sig att deras kompetens kom till nytta och att de byggde på med ny kompetens. GRÄNSKONTROLLER SINKAR

Många av dem kommer nu tillbaka och jobbar i svenska företag. Kanske gränskontrollerna bidrar till det. – Så kan det säkert vara. Tyvärr har gränskontrollerna ställt till stora problem, även om det är bättre nu. Under 2016 kunde en resa som i normalfallet tar en halvtimme, ta två timmar. Danska företag arrangerade egna busstransporter för svenskar. För min egen del köpte jag en bil och kör nu fram och tillbaka. Detta trots att saker och ting nu börjat återgå till det normala.

30

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018


Vi tar upp life science-tråden igen. Vad borde svenska politiker göra? – Vi har mycket att lära av Danmark. Där pratar man bland annat om att inrätta en minister för life science. FLER INDUSTRIDOKTORANDER

Han menar att Sverige borde gå från ord till handling i det arbete som har gjorts av den nationella samordnaren Anders Lönnberg. – Fler forskningsidéer borde kunna nå marknaden, och då behövs satsningar på entreprenörskap och mer utbyte mellan akademi och näringsliv, med bland annat fler industridoktorander. Samma dag som vi träffas meddelar re-

geringen att Sverige ska inrätta ett permanent life science-kontor. – Det är ett steg i rätt riktning och en viktig signal om att stärka svensk life science. Att han framhåller det nordiska samarbetet är inte så förvånande. – Vi har stora likheter sett till kultur, språk och välfärdsmodeller. Det finns starka forskningsmiljöer här i regionen och i andra delar av Sverige. Han menar att det borde vara attraktivt för utländska forskare. – Jag är övertygad om att vi kan dra nytta av varandra. Öresundsregionen kan vara en förebild när det gäller att finna gränsöverskridande lösningar på gemensamma utmaningar.

Petter Hartman vill se fler industridoktorander. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

31


Högre löner i Danmark Har du planer på att jobba på andra sidan sundet? Då kan det vara bra att ha koll på några saker. Bo Falkencrone, chefskonsulent på IDA, Ingenjörsföreningen i Danmark ger besked. Frågan om lön brukar dyka upp på första intervjun. – Ta reda på vilka lönenivåer som gäller. Arbetsgivarens bud brukar vara i underkant, men som kan låta mycket för en svensk. Tänk på att pensionsavgiften ofta är inbakad i lönen. För en nyutbildad naturvetare ligger lönen inklusive arbetsgivarens pensionsbidrag på runt 38 700 danska kronor per månad, vilket motsvarar 48 000 svenska kronor.

la den lite högre skatten i Danmark. Få privata arbetsgivare har kollektivavtal. I offentlig sektor är det annorlunda. Där finns kollektivavtal med fackliga företrädare på arbetsplatserna, ungefär som i Sverige. Ännu en skillnad i Danmark är anställningstryggheten. – Det är lättare för arbetsgivare att säga upp personal.

LÖNEDUMPA INTE

Det finns skillnader i kulturen. – Danskarna är mer rakt på sak och påtalar felaktigheter i högre grad än svenskar, som kanske är lite snäll-

RAKT PÅ SAK

Inom EU betalar man skatt i det land man arbetar. De som på bor i Sverige och jobbar i Köpenhamn får alltså beta-

lare. En dansk chef pekar ofta med hela handen, medan svenskarna i högre grad förankrar besluten. Kan man räkna med fika? – Nej, vi är mindre sociala på jobbet. Man tar oftast sin latte till skrivbordet och jobbar vidare, även om det snackas runt kaffemaskinen.

Fackligt stöd Naturvetarna har ett samarbete med Dansk Magisterförening och Jordbrugsakademikerne. Jobbar du i Danmark och är medlem i Naturvetarna får du ett gästmedlemskap i något av de två fackförbunden och rätt till service. Motsvarande avtal har inte Naturvetarna med Ingenjörsföreningen. Däremot är det möjligt att pröva på ett medlemskap, som är gratis de första tre månaderna.

Anders räknar på danska Tusentals svenskar pendlar över sundet varje dag. En av dem är Anders Malmberg, doktor i matematisk statistik, som jobbar på det svenskgrundade läkemedelsföretaget Ferring. Hur är det att jobba i Danmark? – Jag trivs bra efter snart tio år här, och jag har nytta av min kompetens om kliniska studier. Jag räknar bland annat på hur många patienter som ska ingå i en studie, och samlar in data för analys och tolkning.

32

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Hur hamnade du här? – Motsvarande tjänster är svåra att hitta i Sverige. Ferring ligger i danska Örestad, 20 minuter med tåget från Sverige. Ungefär en tredjedel av oss som jobbar här är svenskar. Vad tycker du om pendlingen? – Nu går det smidigt. Gränskontrollerna i Hyllie (första stoppet med tåget i Sverige) är kvar, men de går snabbt. Jag bor på landet utanför Malmö.

Är det sant att man inte fikar? – Det är något av en svensk tradition. I början hade vi fika en gång i veckan, men den försvann gradvis.

Anders Malmberg intygar att gränskontrollerna går smidigare i dag. →

Ditt bästa Danmarkstips? – På oresunddirekt.se finns bra information. Där hittar man det mesta som är värt att veta för den som har planer på att jobba i Danmark.

Fika får man göra på egen hand.


Reportage

Som vaccin men tvärtom På ett år har Idogen i Lund vuxit från tre till tio personer, varav de flesta är disputerade. I pipeline ligger lovande behandlingar mot autoimmuna sjukdomar. Nytt friskt kapital från aktiemarknaden har gett forskningen en skjuts. Idogen är ett av alla startup-bolag i Medicon Village. Det utvecklar tolerogen cellterapi och springer ur forskning vid Lunds universitet. – Det fungerar lite som vanligt vaccin, men tvärtom. Cellterapin ska tala om för kroppens immunsystem att till exempel en transplanterad njure är en kompis som kroppen inte ska bråka med. Samma princip gäller vid autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. MOT BLÖDARSJUKA

Idogens vd och medgrundare Lars Hedbys förklarar att de i ett första steg har valt att utveckla en behandling mot blödarsjuka, hemofili A. En grupp av de som i dag drabbas av den sjukdomen står utan medicin då de utvecklar antikroppar mot det biologiska läkemedel som utgör behandlingen i dag. – Vår behandling programmerar om immunförsvaret att inte neutralisera effekten av biologiska läkemedel Nu hoppas vi på långtidsverkan och få biverkningar.

FOTO: I D O G E N

Forskningschefen Anette Sundstedt kollar in vita blodkroppar, som ska omprogrammeras. ↑

har personalstyrkan vuxit från tre till tio personer, varav de flesta är disputerade. En av dem är forskningschefen Anette Sundstedt. Hon berättar att labbet är på gång att flytta från Lunds universitet till Idogens lokaler, där Astra Zeneca tidigare huserade. Men så mycket mer än dragskåpen finns inte kvar. FUNKAR IN VITRO

CELLER OMPROGRAMMERAS

Att det ser lovande ut bekräftas av investerarna. Själva upptäckten gjordes av tre Lundaprofessorer 2008 då företaget Idogen grundades. Men det var först under 2014 som kapital började strömma in. Då kunde de visa på bra resultat i tidiga skeden. På bara ett år

”Det var först under 2014 som kapital började strömma in.”

– Nu lägger vi forskningen i anslutning till produktionen av cellterapin. Behandlingen bygger på att en liten andel av patientens vita blodkroppar tas ut, omprogrammeras och sedan ges tillbaka till patienten, säger Anette Sundstedt.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

33


Reportage

Behandlingen mot blödarsjuka är på väg in i klinisk fas och ska testas på människa. ↓

Hur långt har ni kommit? – Vi har indikationer på att behandlingen mot blödarsjuka fungerar in vitro i blodceller från friska människor. Nu är vi på väg in i klinisk fas, som vi hoppas ska hända under året. Djurförsök har också visat positiva resultat, säger hon. Kan det vara värt att satsa en slant på Idogen? frågar jag Lars Hedbys. – Även om aktiemarknaden, och vi själva, tror på produkten så måste vi vara ödmjuka. Vi vet att många goda idéer faller i den kliniska fasen, eftersom biologin inte kan förstås fullt ut. Går det bra kan det generera stora värden, men risken är hög.

34

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

F OTO: I D O G E N

BERGOCHDALBANA

Många svåra sjukdomar är kopplade till autoimmunitet, allt från MS och reumatoid artrit till inflammatoriska tarmsjukdomar. Lars Hedbys. ↑ Hittills har aktien åkt bergochdalbana på Aktietorget där bolaget är noterat. Värdet har pendlat mellan fyra och tjugo kronor. – Det är inget som får mig att ligga sömnlös, så är det för bolag som Idogen. Jag har fokus på att utveckla bolaget, säger Lars Hedbys. Han är Chalmeristen som har haft ledande roller inom life science under många år och har startat upp flera läkemedelsbolag.


JURISTEN SVARAR Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Hur berör GDPR mig? Alla pratar om den nya dataskyddslagen, GDPR. Jag har lite svårt att få grepp om läget. Vad måste jag som företagare göra innan den 25 maj för att slippa sanktionsavgifter, som man hotar med?

och varför man behandlar personuppgifter. Viktiga delar i detta är att:

1. Visa att kraven uppfylls Dokumentera alla behandlingar av personuppgifter i företaget och gör så att ni kan visa att ni uppfyller kraven. Beskriv syftet med behandlingen, hur länge ni sparar uppgifterna och på vilken laglig grund ni behandlar uppgifterna.

2. Informera kunder och andra Företaget har en skyldighet att informera kunder, leverantörer och andra om ni hanterar personuppgifter. Detta kan göras i en så kallad integritetspolicy som ska vara lättillgänglig och som kan publiceras på företagets hemsida.

3. Säkerställ rutiner GDPR ställer krav på att företag ska kunna visa att uppgifter som samlats in antingen skett på laglig grund eller med ett uttryckligt samtycke. De re-

gistrerade har rätt att få tillgång till sina uppgifter och få dem rättade vid behov. De har även rätt att i vissa fall få dem raderade eller flyttade (kallas dataportabilitet).

4. Skriv personuppgiftsbiträdesavtal Om ni samarbetar med ett företag som behandlar personuppgifter för er räkning behöver ni upprätta ett personuppgiftsbiträdesavtal. Det kan till exempel vara ett företag som behandlar era löner, marknadsföring och annat. Ni kan inte delegera ansvaret till personuppgiftsbiträdet men med ett avtal säkerställer ni att ni är överens om alla villkor för behandlingen.

hjälp med detta av en erfaren jurist till specialpris. Du kan även skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online. För att ta del av dina förmåner hos avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www.avtal24.se/naturvetarna

© WW W.MA X I P I X E L.S E

Företaget ska ha kontroll på hur, var

Tips: Skriv integritetspolicy och Personuppgiftsbiträdesavtal med 50procent rabatt hos avtal 24. Som medlem i Naturvetarna kan du som företagare bland annat få

Noshin Kardel, jurist på Avtal 24

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

35


Mitt jobb

Henrik ökar värdet på skogen Miljö och produktion går hand i hand i kyrkans skogar. Stiftsskogvaktaren Henrik Emilsson värnar både mångfald och tillväxt. Där det inte finns död ved naturligt, som hyser många kryp och svampar, ser stiftets skogvaktare själv till att skapa det. – Vi är påpassade och måste göra allt rätt, säger Henrik Emilsson, som själv tycker det är viktigt att gynna den biologiska mångfalden. Därmed inte sagt att tillväxt och avkastning är satt på undantag. Han har budgetansvar och jobbar för att maxa det ekonomiska utbytet. Timmer av gran och tall betalar sig bäst, medan klenare virke av barr- och lövträd till massaindustrin ger sämre utbyte. – Nu är timmerpriserna höga, men de svänger snabbt, vilket kan göra det marigt att budgetera. BLANDSKOG

Vad gör ni mer för miljön? – Tio procent lövträd under hela omloppstiden lovar vi att ha i linje med certifieringen. Vi är både FSC- och PEFC-certifierade, vilket är viktigt för kyrkans förtroende. Det ger dessutom tillgång till fler marknader. De större björkarna lämnas kvar efter slutavverkning och blir lämpliga boträd för fåglar och insekter. – Med rena granbestånd blir det svårt att leva upp till kraven på miljö- och naturvärden, säger han övertygande.

36

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

SÄLJER PÅ ROT

Han förvaltar runt 19 500 hektar skog i norra Värmland, från Sunne i söder till Sysslebäck i norr. Snön ligger mer än meterdjup på många platser första veckan i mars, särskilt på höjderna. För att kunna göra en ordentlig inventering av virkesvolymerna tar han sig fram på skidor. Det mesta virket säljs på rot och då är det viktigt att ha koll på hur stora värden skogen har. Planläggningen sköter en kollega på stiftet, medan avverkningen läggs ut på entreprenad. I ansvaret för skogsvården ligger att säkra återväxten, som sker med både sådd och plantering, liksom naturlig föryngring. Röjning och gallring är andra åtgärder under en omloppstid. FÖR BARNBARNEN

Att Henrik Emilsson trivs på Karlstads stift råder det ingen tvekan om. Han har stor frihet i jobbet och kan själv planera sin tid. Måste man dela kyrkans värderingar? – Det är bra om man delar kyrkans värderingar, men det innebär inte att man behöver vara troende. Att de anställda gillar sin arbetsplats avspeglar sig i att många jobbar kvar till pension. Själv har han inga planer på att byta. Som om det inte räckte med skog i arbetet sköter han sin egen skog hemma i Lysvik. – Det är skönt att ta i med kroppen. Där gör jag allt utom slutavverkning. Skogsvården ger avkastning på sikt till glädje för barn och barnbarn. Det motiverar mig. LEL


STIFTSSKOGVAKTARE Henrik Emilsson, skogsmästare från Skinnskatteberg, SLU. Jobbar på Karlstads stift inom Svenska kyrkan.

Taxeringsväst:

”Det är skönt att ta i med kroppen.”

Varselfärg och reflex gör att man syns. I västen sitter som regel nödsändaren som kan användas vid fara. Genom att trycka på en knapp kommer man i kontakt med SOS. Henrik Emilsson har hittills inte behövt använda den.

Motorsåg: Är inget han använder i jobbet. På fritiden roar han sig med att gallra i den egna skogen.

Fältdator:

Höjdmätare:

Är en surfplatta som innehåller en app för kartsystem över det område som ska avverkas (bestånd). Kartorna är uppdelade i olika skikt med information, som topografi, vatten och sankmarker, beståndsindelning och kulturvärden (typ fornlämningar). GPS visar positionering.

Med hjälp av optik kan trädets höjd mätas. Detsamma gäller krongränshöjden. I kombination med diameter och fördelning av trädslag kan en bra bild av virkesvolymerna räknas fram, vilket är viktigt att veta inför en försäljning av rotposter.

Snitselband:

Skidor:

Används för att markera rågångar, alltså gränslinjer till andra ägare. Snitslar av olika färger markerar bland annat beståndsgränser, vägar och naturvärden. Den svartgula ger en signal om fornlämningar. Den informationen behöver entreprenören som sköter avverkningen.

Behövs snörika vintrar som i år för att ta sig fram till träden för att kunna uppskatta virkesvolymen. Verktygen ger inget svar på kvaliteten. Där får han lita till sitt tränade skogsöga.

Klave: Mäter diametern på alla träd i ett bestånd som ska avverkas och säljas på rot. Uppgifterna tankas över automatiskt till datorn som räknar ut volymerna. För att fixa det måste även trädhöjd och på vilken höjd den gröna delen av kronan börjar finnas med.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

37


På nytt jobb

Helena växlar upp När andra började tänka på pensionen blev toxikologen Helena Hemming sporrad att hitta en ny karriär. Hon tog kontakt med sin nya arbetsgivare och är nu redo att skapa hållbar verksamhetsutveckling.

Grattis! Hur känns det? – Jätteroligt! Jag hade varit på samma företag i nästan tjugo år och har haft samma roll de senaste tio åren. När mina vänner började prata pension så kände jag att jag i stället ville trappa upp och få ny användning av min erHelena Hemming. ↑ farenhet.

Vad ska du jobba med nu?

Vad lockade med tjänsten?

– Jag är toxikolog på Trossa AB som erbjuder konsulttjänster för en hållbar utveckling. Min roll blir att hjälpa kunder med hållbar verksamhetsutveckling med fokus på kemikaliesäkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Jag visste på ett ungefär vad jag ville ha för jobb och de utannonseras inte ofta. Jag har känt till Trossa länge, så jag sökte själv upp dem och det visade sig att min profil passade dem. Det som sporrade mig att söka mig vidare var också en tidigare kollega som sa att man behöver byta jobb då och då. Jag tror att det är bra att få användning av sin kompetens i ett nytt sammanhang, det skapar nya infallsvinklar.

Vad blir nytt för dig? – Att arbeta ihop med kollegor som har väldigt olika kompetenser, som ekonomer, jurister, statsvetare och kemister. Uppdragen här kan spänna över allt ifrån kemikaliesäkerhet till CSR och mänskliga rättigheter. Det här blir första gången jag arbetar ute hos kunder där jag ska räkna tid och pengar, även om jag har jobbat likt en internkonsult på min tidigare arbetsplats Astra Zeneca.

Vad gör ditt jobb spännande? – Att få göra sunda riskbedömningar genom att både titta på kemikaliernas egenskaper och hur exponeringen kan påverka individer, men också vilka risker som kemikalier kan orsaka ur ett samhällsperspektiv när de finns i miljön. JR

På nytt jobb Anna Grundberg Nytt jobb: Affärsområdeschef Lantbruk HS Certifiering AB. Tidigare jobb: Revisionsledare SMAK Certifiering AB. Utbildning: Trädgårdsingenjör.

Erik Engström Nytt jobb: Chef för Information och Statistik – klimatinformation på SMHI. Tidigare jobb: Marknadsansvarig för luftmiljö inom SMHI:s myndighetsverksamhet. Utbildning: Fil Mag i analytisk kemi vid Linköpings universitet och Filosofie Doktor i Atmosfärsvetenskap med inriktning mot Atmosfärskemi.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

38

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018


FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Får arbetsgivare låta bli att utlysa lediga tjänster? Jag fick höra att en trotjänare inom en statlig myndighet skulle gå i pension. Den tjänsten skulle passa mig perfekt. Men tjänsten var redan tillsatt av en person som är anställd på myndigheten. Den lediga tjänsten hade alltså inte utlysts i konkurrens. Får arbetsgivaren göra så?

Enligt reglerna i anställningsförordningen, AF, ska en myndighet som avser att anställa någon på något lämpligt sätt informera om detta så att de som är intresserade av anställningen kan söka tjänsten. Undantag från denna bestämmelse får göras om det finns särskilda skäl för det, enligt 6 § 3 st i AF. Ett exempel på särskilda skäl är om arbetsgivaren har en skyldighet att omplacera en arbetstagare som annars skulle behöva sägas upp från sin anställning. Detta följer av reglerna i 7 § 2 st i lagen om anställningsskydd, LAS. Enligt denna bestämmelse får en arbetstagare inte sägas upp om det är ”skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig”. Ett annat exempel på särskilda skäl är om arbetsgivaren har en skyldighet att beakta att en arbets-

”Huvudregeln är att en ledig tjänst ska utlysas.”

tagare har företrädesrätt till återanställning enligt 25 § i LAS. Arbetsgivaren får då, för att kunna uppfylla sin skyldighet gentemot denna arbetstagare, frångå kraven på utannonsering av den lediga tjänsten. Det enkla svaret är alltså att huvudregeln är att en ledig tjänst ska utlysas. Huruvida arbetsgivaren i detta fall gjort rätt eller inte är däremot svårare att svara på. Motsvarande regler finns inte inom privat sektor eller inom kommun och landsting. Där är det alltså fritt fram för arbetsgivarna att utlysa lediga tjänster på det sätt de vill, eller låta bli att utlysa dem.

Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

39


Högt och tätt Det byggs mycket just nu och nya stadsdelar skapas. Dammet hinner knappt lägga sig innan nästa byggprojekt dras igång. Forskare vid SLU har nu tagit fram en manual för att skapa balans mellan täthet och rymlighet.

TEXT:

40

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

FOTO:

Per G Berg


Vetenskap

– Vi pratar om ett nytt miljonprogram, de

senaste åren har man byggt i samma takt. Vi ser en kombinerad horisontell och vertikal förtätning, man bygger allt trängre och också högre, påpekar Per G Berg, professor i landskapsarkitektur vid SLU. Han nämner bostadsbristen som drivkraft, och att många numera vill bo i städer. Men det finns också starka motiv hos byggherrar att bygga tätt och högt för att utnyttja marken på ett kostnadseffektivt sätt. SNABBT, TÄTT OCH EFFEKTIVT

Bra förtätning: Hammarby sjöstads första etapper kring Sickla kaj och Sickla allé är ett gott exempel på funktionellt tät stadsbygd med höga täthetsvärden och höga rymlighetsvärden.

När man bygger snabbt uteblir ofta en utvärdering av konsekvenserna för den befintliga stadsmiljön och det är sällan byggaktörerna tänker på detta redan i planeringsstadiet, berättar Per G Berg. – Ganska ofta nämns argumentet att man bygger effektivt med avseende på energi eller att de boende ska få nära till service. Det kan finnas sociala vinster med att bo närmare varandra, men det är en balansgång. Blir det för tätt och högt känner man inte igen sina grannar och upplever en otrygghet. SÄTTA SIFFROR PÅ BOENDET

För att kunna skapa en bra så kalllad funktionell täthet har Per G Berg och hans kollegor därför tagit

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

41


Vetenskap

fram en manual som ska fungera som ett verktyg för exempelvis kommuner, konsultföretag, arkitektkontor och byggföretag. Med hjälp av manualen kan man analysera och balansera täthet och rymlighet i svenska städer. – Förtätningen ska baseras på kunskap. Vi visar att det går att ta fram ett bra kunskapsunderlag i form av ett funktionellt täthetsindex. Där ingår både hårda och mjuka data baserat på faktorer om hur människor trivs och mår bra. De sätter siffror på konsekvenser av byggande för täthet och rymlighet, liksom för sju dimensioner för goda boplatser i staden enligt FN:s Habitatagenda. Siffrorna beskriver hur tätheten och rymligheten fungerar i verkligheten och ligger sedan till grund för det funktionella täthetsindexet. Per G Berg. ↑ – Är till exempel täthetsindexet högt och rymlighetsindexet lågt finns det en obalans. Det är det resultatet man ofta ser när man har förtätat utan att reflektera över helheten, då kan det ske ganska grova misstag som borde gå att undvika. DRAR LÄRDOMAR

Helst ska analyserna göras vid flera tillfällen, till exempel under planeringen, när bygget är klart och efter fem och tio år. Det skulle också ge möjligheten att lära sig vad som fungerar och vilka lösningar som blir mindre bra. Per G Berg och hans kollegor har själ-

42

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Sju resurser i människans boplatser Fysiska – icke levande naturresurser som till exempel energi, vatten, mark och avfall Ekonomiska – värden på marknader eller i ekonomiska värden i samhället som hus, varor, tjänster och informella samarbeten Biologiska – levande organismer, ekosystem samt växter, djur, parker. trädgårdar och odlingar Organisatoriska – planer, infrastruktur och service som vägnät, skolor, affärer, kommunikationer Sociala – relationer mellan människor och roller som grannar, vänner, familj samt hälsa Kulturbestämda – system av delad mening som historia, traditioner, ceremonier och konst Estetiska – sinnesintryck från natur och kultur - flersinnlig upplevelse av naturen och staden

va tillämpat det funktionella täthetsindexet på ett flertal byggprojekt, både vad det gäller nybyggnationer och historiska bebyggelsemiljöer. Han visar en bild på två intilliggande kvarter i Stockholm vid Upplandsgatan och Helgagatan som ett dåligt och ett bra exempel. – På Upplandsgatan, byggt kring år 1906, har man byggt högt – mer än fyra våningar. Dessutom har man valt att bygga hus även på innergården vilket leder till minskad tillgång till grönyta för de boende. Kvarteret uppfattades redan då som trångt och senare analys med hjälp av manualen visar att det funktionella täthetsindexet är högt, det vill säga att det finns en obalans mellan täthet och rymlighet. När nästa kvarter på Helgagatan skulle byggas 1926 hade man tänkt om. – Husen på Helgagatan är lägre och innergården är sammanhängande. Här är täthetsindexen i balans och vi vet också att de boende väljer att bo kvar länge i sådana grannskap, berättar Per G Berg. Här blev det en bra täthet – tillräckligt nära till skolor, service,


Dålig förtätning: Det sista centrala kvarteret som byggdes på Stenhuggarvägen (Stenhagen, Uppsala) skapar en obalans mellan täthet och rymlighet – här har förtätningen tagits ett steg för långt. ←

grönområde och grannar som man känner igen och känner sig trygg med. NATUR OCH KULTUR SKAPAR TRIVSEL

I Uppsala pågår fortfarande utbyggnaden av den alltför täta industristaden. Per G Berg jämför flygfoton av området med Luthagen. Det är trängre mellan husen i Industristaden och indexen visar en hög täthet och låg rymlighet. Det saknas grönområden. Som kompensation har åkanten snyggats till. En hamnspång ger tillgång till Stadsparken på andra sidan Fyrisån. – Det i sin tur har konsekvenser för Stadsparken som slits ovanligt mycket eftersom så många söker sig dit.

Per G Berg har ingenting emot en fungerande förtätning och hoppas att manualen kan bidra till ett bättre stadsbyggande. I slutändan handlar det om att människor ska må bra där de bor. – Människor bor kvar på en plats för att de trivs. Det kan bero på att de har bra grannar, har nära till grönområden eller till skolor och butiken. Det är sällan folk bor kvar för att de har solpaneler på taket eller för att det är ett energieffektivt område, även om det förstås är en bra sak. Kultur och relationer med andra människor är viktigare och det avgör också om ett bostadsområde kan bli hållbart.

”Kultur och relationer med andra människor är viktigare.”

F OT N OT: D E N H Ä R T E X T E N H A R T I D I GA R E P U B L I C E R ATS I S LU:S KU N S K A P S B A N K.

Vetenskapsnotiser →

Exempel på sämre förtätning: Industristaden i Uppsala visar upp ett måttligt täthetsindex och ett mycket lågt rymlighetsindex och är ett exempel på obalanser mellan effektiv markanvändning och ett gott stadsliv.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

43


Mindre än 500 000 elefanter finns kvar av tre levande arter: den asiatiska elefanten, den afrikanska savannelefanten och den afrikanska skogselefanten. Nu har ett internationellt forskarlag från bland annat Uppsala universitet kartlagt arvsmassorna för levande elefantarter, mammutar och utdöda

Kartlagd arvsmassa.

Aggressiva cancerceller blir behandlingsbara Forskare i Lund har upptäckt att aggressiva brösttumörer, som inte svarar på behandling med hormoner, kan byta identitet genom manipulering av bindvävscellerna. Forskarna utvecklar ny ett nytt läkemedel för svårbehandlad bröstcancer. – Vi har utvecklat en ny strategi för aggressiva och svårbehandlade basala brösttumörer som innebär att cancern omvandlas till en hormonkänslig tumör som svarar på konventionell hormonterapi, säger Kristian Pietras, professor vid Lunds universitet.

44

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

elefanter. Resultaten pekar på att genflödet var vanligt i elefantarternas historia. – Det har funnits en debatt om huruvida afrikansk savann- och djungelelefant är två olika arter. Våra data visar att dessa två arter varit isolerade i långa tidsperioder och därför bör bevaras båda två, säger Kerstin Lindblad-Toh, som var en av nyckelorganisatörerna i Elephant Genome Project (EGP).

Se längre in i universum Hur universums mest avlägsna delar ser ut försöker forskare från Chalmers ta reda på med hjälp av världens mest kraftfulla teleskop. Alma-teleskopet består av 66 stycken radioteleskop och är beläget 5000 m.ö.h. på en högplatå i Anderna. Nu öppnas de frekvenser

som kallas för Band 5 upp för observationer. – De frekvenser som nu blir tillgängliga kan bland annat ge forskarna en ny förståelse om hur stjärnor, planeter och galaxer föds, säger Victor Belitsky, professor och ledare for forskningsgruppen för Avancerad mottagarutveckling på Chalmers.

50 varv runt jorden Så mycket flög de 220 anställda vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet under 2016. Nu ska de dokumentera sina egna utsläpp av koldioxid. Syftet är att få en överblick över resvanorna och stimulera till mer klimatvänliga alternativ.

Fältarbeten på platser som Svalbard och i Anderna är viktiga inslag i klimatforskarnas arbete. – Vi behöver föregå med gott exempel och minska koldioxidutsläppen med den mängd som forskningen visar behövs, säger forskaren Paul Glantz.


Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Varför är det så mycket skum i åarna? Sannolikt beror det på

Det finns även annan skumbildning, som bildas av kemiska så kallade tensider och som är mer rosafärgat och luktar tvål. Om man ser sådant skum kan man misstänka att det skett ett utsläpp någonstans, och då kan man höra av sig till miljöförvaltningen.

mycket organiskt material i vattnet som skummar exempelvis vid Islandsfallet i Uppsala. Det blir lite grann som skummet på latten. Fenomenet brukar vara vanligt även vid stränderna på sjöar. I och med att det regnade mycket under hösten och inledningen av vintern så har det nog kommit ner mycket organiskt material, framför allt humusämnen, från omgivande marker i Fyrisån och då kan det bli en viss skumbildning.

Ur artikel i UNT

Lars Sonesten, Forskare, Stf prefekt, Sveriges lantbruksuniversitet

Är skummet vitt är det inga problem. Är det rosa så är det nåt skumt. ←

Varför dör älgar och fåglar av tiaminbrist? Frågan om vad som orsakar brist på tiamin, vitamin B1, är fortfarande obesvarad, trots att ett hundratal forskare arbetade med tiaminbristen hos lax under 1990-talet. En möjlighet är att vi har förlorat förmågan att effektivt ta upp tiaminet via tarmen, eventuellt orsakat av något nytt kemiskt agens som stör denna process. En annan möjlighet är att vi nu har orsakat en överkonsumtion av tiami-

net i djurens kroppar, alltså att det metaboliseras och/ eller utsöndras mer nu än tidigare, också beroende av ett nytt kemiskt agens. Slutligen kommer det mesta av tiaminet i vårt ekosystem från de gröna växterna, även om det också delvis härrör från vissa bakterier och svampar.

Om de gröna växterna inte kan leverera tiamin till ekosystemet som tidigare, så är denna förändring extremt oroande. Det ser dock ut att vara den mest sannolika förklaringen, utifrån resultaten från våra senare års publicerade undersökningar. Även människor kan drabbas av tiaminbrist. På cellnivå är vi identiska med

djuren som drabbas, de vill säga även för vårt enzymsystem är tiamin livsavgörande. Sedan tiaminets viktiga roll för vårt välbefinnande började inses runt mitten på förra århundradet har vi också försökt skydda oss mot att brist skall uppstå, exempelvis genom att berika mjöl. Lennart Balk, professor vid Aces (Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi), Stockholms universitet

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

45


. . . t e d r a k n u f Så Ko

ess r g n o ber K m e v o 9-10 n

as e ta r n a tu r v a v e r N r ä 5 s e n e o rg a n . 5 e ss ngres kongr d

a lutan tt var är a bes mer a gar, d högst t ar kom nnande da m n m u b de medle är spä or för den a f rå g d! Det u k u b il b v m r m O o vgö tre år. den a lse. ande ombu s s t y re komm d a n u iv r b r fö y ska d n också väljer

Under kongressen arbetar man i mindre grupper, så kallade utskott. Om utskotten har ett nytt förslag till beslut kallas det yrkande.

Sedan samlas alla ombud och röstar om vilket förslag som ska klubbas igenom. Här ställs förbundsstyrelsens förslag mot utskottens yrkanden.

46

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Vill du skicka in en motion? Gör det senast 9 augusti. Förbundsstyrelsen diskuterar motionerna och ger förslag på beslut. Du som är ombud har chans att påverka och komma med egna förslag innan kongressen.


får de ar, revisorer göra? Alla medlemm turvetarnas och personal på Na strätt har Rö ra. kansli får närva randerätt Ytt . den bu om ast end n, revisorer, har förbundsstyrelse Naturvepå än ombud, tjänstem beredningen val och sli kan s na tar i valfrågor.

Vilka är där och vad

”Om du har ett engagemang för vad vi ska arbeta med, så är du rätt person att ställa upp som kongressombud!” Ivar de la Cruz, Naturvetarnas förbundsordförande

Senast den 13 april kan du

Vilka frågor ska Na

turvetarna jobba med? Förbu ndsstyrelsens förslag kallas proposit ioner. Även medlemmar kan lämna in förslag, motioner. Vid förra kongre ssen handlade några av förslagen om arbetsmiljö och naturvetares mö jligheter på arbetsmarknaden.

nominera dig själv eller någon annan medlem i Naturvetarna till ombud. Alla som tackar ja till nominering presenteras på vår webb under valperioden 2-23 maj. Nominera gärna flera – ju fler kandidater desto mer demokratiskt blir valet.

lse: undsstyre Val av förb lsen väljs för tre år undsstyre nar

Förb en läm lberedning ni taget. Va öter till ko m a d g på le n ka d u sitt försla b om u som är gressen. D . Ifall det nder mötet u a er in nom ning om st rö et en om sker, blir d a väljas. sk didat som vilken kan

TEXT: Christina Jägare ILLUSTRATION: Fredrik Saarkoppel

Sista chansen att nominera till kongressen! Nomineringen är öppen fram till 13 april! Välkommen in på www.naturvetarna.se/kongress N A T U R V E T A R E N 2 / 2018 47


Bygg tillit med coachning och dialog Att hitta en balans mellan tillit och kontroll är en utmaning för chefer. Genom att lägga mer tid på coachning och dialog kan tillit mellan chef och medarbetare byggas, enligt forskaren Susanna Axelius. Svenskarna kan sträcka på sig när det gäller tillit. I en internationell jämförelse sticker Sverige ut. Vi har förtroende, eller är i alla fall inte misstänksamma, mot främlingen vi möter på gatan. – Vi tror gott om både människor och system, säger Susanna Alexius, som är knuten till Stockholms universitet och forskar om den offentliga sektorn. Det här menar hon ligger djupt rotat i den svenska folksjälen. – Som individer har vi en egen relation till staten, som att gifta par inte är sambeskattade, säger hon på Chefsfredag som Naturvetarna är med och arrangerar. VILL BIDRA

En fungerande skola, vård och omsorg gör att förtroendet för skattesystemet och andra offentliga inrättningar är högt. De flesta

utnyttjar till exempel inte sjukvården men är beredda att via skattsedeln vara med och bidra till välfärdssystemet. Gäller samma sak i arbetslivet? Nja inte riktigt, enligt Susanna Alexius. Något hände efter finanskrisen i början på 1990-talet. Det skulle bli ordning på de offentliga finanserna. Effektivitet, uppföljning och kontroll blev legio. Detaljstyrningen drevs allt längre och många fick mindre inflytande över sitt arbete. SKAPAR STRESS

Vem vill bli utsatt för detaljstyrning på jobbet? Signalen som det sänder ut är tydlig. ”Vi litar inte på dig och din kompetens.” Det är allmänt känt att detaljstyrning och litet inflytande över sin egen arbetssituation bidrar till stress och sämre arbetsmiljö.

NÄSTA UPPSLAG: LÄS VAD DELTAGARE TYCKTE OM SEMINARIET.

48

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Så bygger du tillit 1. Var en flexibel och coachande chef som gradvis ger ökat ansvar och stöttar i besluten. Om tilliten ökar stegvis kan kontrollen minska i motsvarande grad. 2. Stäm av och var närvarande. Tänk på att det ska ske en ömsesidig anpassning som uppnås genom dialog i vardagen. 3. I botten ska det finnas delade normer och en värdegrund som är levande i vardagen. Denna ska kommuniceras vid rekryteringar.


Ledarskap

”Kontroll och uppföljning stjäl också tid från det egentliga arbetet som leder till utveckling och att saker blir gjorda.” – Kontroll och uppföljning stjäl också tid från det egentliga arbetet som leder till utveckling och att saker blir gjorda. Brist på tillit gör att erfarenheten, analysen och den professionella kompetensen inte kom-

mer till sin rätt, säger Susanna Alexius och hänvisar till en studie som hon har gjort i offentlig verksamhet i Borlänge. ELEGANTA FÖRPACKNINGAR

Att vara chef i offentlig verksamhet är inte lätt, menar hon. – Det är ett komplext uppdrag med många hattar och krav att leva upp till, både uppifrån och från medarbetare och brukare. Många letar efter enkla lösningar och anlitar managementkonsulter som ska reda ut problemen.

Vem har inte varit utsatt för konsulter som vill att man ska jobba i processer och på andra sätt med styrning och ledning i eleganta förpackningar? – Vi börjar se de negativa effekterna i spåren av ökad effektivitet. Många fastnar i administration när de mäter och kontrollerar. Då missar

Det är ett komplext uppdrag att var chef i offentlig sektor, med många hattar att ikläda sig, menar Susanna Alexius ↓

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

49


vi den viktiga delen av chefsjobbet som innebär att vara närvarande och coacha medarbetarna. Att ändra på det och styra med tillit kan vara lättare sagt än gjort. MYCKET ATT VINNA

– Det handlar om ett ömsesidigt relationsbygge som tar tid. Tillit kan inte krävas, utan det ska förtjänas. Hon förklarar att arbetslivet

och hela samhället har mycket att vinna på att det finns tillit mellan människor. Man slipper höga transaktionskostnader med kontrollsystem som slukar resurser. Därmed inte sagt att all uppföljning och kontroll är av ondo. – Här gäller det att hitta en balans. Tillsynsmyndigheter har den viktiga uppgiften att få verksamheter genomlysta för att upprätthålla

Så tyckte deltagarna: Peter Björk, verksamhetschef för radiologi och laboratoriemedicin vid Landstinget Sörmland – Fantastiskt bra och viktigt ämne som vi behöver arbeta aktivt med. Jag vill driva en verksamhet som bygger på tillit. Det handlar mycket om att vårda relationerna i nära kontakt med medarbetarna. Hur är du själv som chef när det gäller tillit? – Jag tror vi kan ta ett steg till, vilket innebär att uppföljningen kan minska i motsvarande grad. Vad gillar du Chefsfredag? – Det är premiär för mig och den gav mersmak. Helt klart värt resan från Eskilstuna till Uppsala, som jag gjorde med en kollega. Bra med presentationen av deltagare och att föreläsaren öppnade upp för dialog.

50

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Johanna Antti, sektionschef för kemiska analyser på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA – Seminariet sådde flera frön i mitt huvud. För mig som är rätt ny som chef är det värdefullt att få förståelse för hur tillit kan byggas. Och inte minst insikten om att det tar tid. Vilken ledningsfilosofi har du? – Mitt mål är att kunna leda inkluderande och coachande. Men vi är inte riktigt där ännu. Nu behövs mer av närvaro och tydlighet. Vi jobbar med vår värdegrund och att skapa ett gott arbetsklimat.

”Arbetslivet och hela samhället har mycket att vinna på att det finns tillit mellan människor.” tilliten. Insyn i att skattepengar inte slösas bort är en demokratifråga. Att bygga tillit och förtroende tar tid, men kan som bekant snabbt raseras. – Lika viktigt är att underhålla tilliten, vilket man som ledare gör i dialog med medarbetarna och att vara tillgänglig. En delad värdegrund och lyhördhet ligger i botten. Susanna Alexius avslutar med att ge cheferna i offentlig sektor lite råg i ryggen. – Hedra det komplexa uppdraget, med många hattar, som det innebär att vara chef. Känn dig som en hjälte i det offentligas tjänst.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.


CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur behåller vi flowet? Efter en rätt tuff period har vi nu medvind i mitt team. Det finns tillit i gruppen och vi levererar på en nivå som vi inte har gjort tidigare. Nu är jag osäker på hur jag ska agera för att framgången ska fortsätta, och för att kunna ta ett steg till?

Att få ingå i en grupp där alla känner tillit till varandra och som levererar på en hög nivå får tyvärr inte alla vara med om. Så grattis och bra jobbat av dig som tagit ditt team dit. Du har troligtvis i hög grad behövt styra och stödja ditt team tidigare. Där ni är idag behöver du mer fokusera på att samverka med dina medarbetare. Nu är det nödvändigtvis inte du som behöver ha ledarrollen, utan låt i stället uppgiften styra vem som i olika situationer är mest lämpad att axla ansvaret. Istället för att lägga energi på varandras olikheter, ifrågasätta och fundera över var och ens roll så fokuserar ni nu på era mål. Se till att du skapar de förutsättningar teamet behöver för att nå målen. Fundera på vad just ditt team behöver för att hålla energin uppe?

”Tänk på att ge kontinuerlig återkoppling till alla.”

Tänk på att ge kontinuerlig återkoppling till alla. Dina medarbetare är antagligen olika och har olika behov. Har du koll på dessa? Glöm inte att fira när ni når både delmål och mål, och se till att ni har tid för återhämtning. Lycka till med framgångssagan! Tips: Tycker du att gruppdynamik är intressant och vill få mer förståelse för den så kan jag varmt rekommendera en UGL-kurs, Utveckling grupp och ledare. Som medlem i Naturvetarna har du bland annat rabatt på de kurser som Gällöfsta Perlan anordnar. Läs mer på

www.naturvetarna.se/kurser

Ann Lundström, teamchef karriärservice på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

51


Spanar in

Innovation

som räddar liv Vem kan motstå en framgångssaga? Sonen till strålknivens uppfinnare tog produkten ut på marknaden och är i dag styrelseordförande för det globala företaget. Nu är historien om Elekta skriven. Strålkniven är bara en i raden av svenska innovationer inom medicinteknik vid sidan av hjärtklaffen och pacemakern. Grundaren Larry Leksell fattade pennan efter uppmuntran från sina barn. Men boken var inte snuten ur näven. Flera år av våndor och hårt arbete ihop med Petter Karlsson har nu gett resultat. Den lite kaxiga titeln Strålande tider – hur jag gjorde Elekta till ett världsföretag, är intressant läsning.

VINN!

52

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Nyckeln till den exempellösa framgången kan hittas i den kombination av kompetenser som bolaget har haft. – Innovatörerna till strålkniven var min pappa Lars Leksell och hans samarbetspartner Börje Larsson, som var strålningsfysiker. Min pappa var verksam som professor i neurokirurgi på Karolinska sjukhuset på 1970- och 80-talen. GENOMBROTT I USA

Mycket talar för att idén hade stannat där om inte sonen Larry Leksell haft näsa för affärer, vilket han utvecklade under åren på Handels. Under den här tiden gick företaget på sparlåga och Larry Leksell skötte det med vänsterhanden. – Året var 1986 och ett sjukhus i USA ville köpa en maskin. Vi åkte över och installerade strålkniven. Det blev något av ett genombrott som gjorde att forskningen tog fart efter en emission där nytt kapital kom in. Det som började med strålkniven har utvecklats till det näst största företaget i världen inom strålbehandling. – Tekniken, där joniserande gammastrålning används, har hela tiden utvecklats. Precisionen blir allt bättre när tumörer ska oskadliggöras med strålterapi.

”Det som började med strålkniven har utvecklats till det näst största företaget i världen inom strålbehandling.” HÖGA ENGÅNGSDOSER

Han berättar att man har gått från låga doser till höga engångsdoser, vilket ger bättre effekt vid behandling av cancer och hjärnsjukdomar. – Med en mer träffsäker och effektiv strålbehandling kan andra behandlingar, som är förknippade med starka biverkningar, minskas eller tas bort helt. Han berättar entusiastiskt om deras nya metod som kombinerar strålning och lokalisering av en tumör med magnetkamera. – En tumör är inte statisk, den flyttar på sig hela tiden. Det har vi löst genom att fånga rörelsen så att strålningen följer målet i realtid. Detta innebär stor patientnytta och minskar risken för skador på närliggande organ. När får vi se den på marknaden? – Den provkörs på klinik nu. Framåt sommaren räknar jag med att kunna trycka på knappen och köra igång i större skala. Av Elektas fyra tusen anställda jobbar en fjärdedel med forskning och utveckling. LEL


BOK

VINN! BOK

Med makt att bereda Att ingå i en valberedning är ett hedrande uppdrag. Där har du stor chans att påverka vilka som ska företräda dig och andra medlemmar i en organisation. Hur ska då en valberedning tänka för att få en representativ styrelse som kan företräda medlemmarna på bästa sätt? Nu finns hjälp att få. I handboken Ordning och bereda hittar du allt från hur en valberedning ska jobba till hur kompetensprofilen ska se

ut i den styrelse som ska väljas. Lika viktigt är att förankra och presentera förslaget till nya ledamöter på ett sätt som organisationen kan acceptera. Kom ihåg att alla medlemmar ska ha en möjlighet att påverka och göra sin röst hörd. Mest nytta av boken har nybörjaren, men även den mer erfarna kan hitta guldkorn. LEL

BOK

Så gynnar du pollinerarna Vem vill inte ha en rikligare blomning i trädgården och öka skörden av frukt och bär? På köpet gynnas pollinerarna som är på väg att bli en bristvara. På många håll i världen hotas livsmedelsproduktionen av det faktum att bina minskar i antal. I den här boken får du handfasta tips på hur du kan skapa miljöer för pollinerare. Det är ingen mindre än forskaren och biodlaren Ingemar Fries som är författaren. Han tar avstamp hemma i den egna trädgården och överraskas av alla bin och humlor som huserar där.

Han bjuder också på en lektion om hur pollineringen fungerar och varför de finns. Ett utmärkt tillfälle för egen kompetensutveckling. LEL

Klimatsmarta bönor Bönor är mer än bruna bönor. Kidneybönor, kikärtor och edamame (gröna unga sojabönor i balja) ger en rikare variation av bönrätter på tallriken. Det är inte bara klimatsmart att äta bönor, utan också bra för hälsan. Ett utmärkt alternativ eller komplement till kött. Vid sidan av protein är de rika på vitaminer, mineraler, spårämnen och fiber. I den nya kokboken berättar Ann-Cathrine Johnsson och Lena Djuphammar om bönans hälsofördelar och bjuder på spännande recept på allt från grytor och biffar till brownies och smoothies. – Man har också sett att när blodsockerkurvan är stabil så påverkas även kog-

nitiva funktioner som koncentration, arbetsminne och uppmärksamhet. Det kan också bidra till bättre hälsa, säger Ann-Cathrine VINN! Johnsson. LEL

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på det här uppslaget. Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 26 april. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Josefine Hagby vinner Boken Varning för mat. Emma Bjurman och Jessica Sipinen vinner Hans Rosling. Karin Arnell vinner Konsten att hugga ner träd och ha skogen kvar.

VINN! N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

53


ANNONS

Geosektionens årsmöte Var och när: 20 april på SGU, Lund Kl 15:00 föredrag av Kärstin Malmberg Persson: ”Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi”. Även icke-medlemmar är välkomna. Kl. 16:00: Årsmöte för Geosektionens medlemmar med kaffe och kaka. Anmäl dig senast 13/4 till: pia.hansson@tyrens.se eller otto.pile@sgu.se. Hjärtligt välkomna!

Nominera till Årets Geolog Alingsås präglas av stark tillväxt, nyföretagaranda och är den moderna mötesplatsen!

Priset delas ut årligen och vinstsumman är 25 000 kr. För att utses till Årets Geolog ska man på ett positivt och förtjänstfullt sätt flyttat fram geologins position i samhället. Den avgörande omröstningen sker inom Geosektionens styrelse. Nominera skriftligen till pia.hansson@tyrens.se senast 15 april 2018.

Just nu söker vi:

Chef till avdelningen för Miljö och Vatten (vikariat)

Scientific programme, SFT annual meeting 2018

Miljöskyddsinspektör, Miljöskydd Miljöskyddsinspektör, Hälsoskydd Ansök senast 22 april. Välkommen till kommunen som är tillräckligt stor för att driva utveckling och tillräckligt liten för att du ska kunna påverka mer än den egna arbetsplatsen. Tillsammans skapar vi Alingsås! Läs mer och ansök på:

www.alingsas.se/ledigajobb

54

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Nobel Forum, Karolinska institutet – 20th of April, “Children’s health” From the programme: • 8.30 AM: Check-in, coffee • Chemicals from children’s perspective • Environmental factors and ADHD – a pilot systematic map of epidemiological and toxicological research • 12.00 Lunch buffet • Chemical brain drain – developmental neurotoxicity as a public health hazard • Metabolomics as a tool for evaluating health impacts of exposure to environmental pollutants in children • 4.20 PM: Closing ceremony, followed by drinks and snacks


ANNONS

Länsstyrelsen i Värmland söker

Vänersborgs ngsrää, mark- och miljödomstolen, söker

Tekniskt råd med inriktning mot prövning enligt miljöbalken

Enhetschef Miljöanalys Enhetschef Naturvård Välkommen med din ansökan senast 2018.05.02 www.lansstyrelsen.se/varmland

Sista ansökningsdag är den 29 april 2018. Läs mer om denna och andra intressanta anställningar på www.domarnamnden.se Vänersborgs ngsrää är en av landets fem mark- och miljödomstolar. Den nu aktuella anställningen kommer aä vara inriktad mot prövning enligt miljöbalken. En central del av deäa är llståndsprövning av större industrier och av vaäenverksamheter. Andra uppgiier är överprövning av myndighetsbeslut enligt miljöbalken som avser t.ex. miljöfarlig verksamhet, strandskydd eller hälsoskydd. Du som söker sö har utbildning och examen på högskolenivå med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning samt bred, kvalificerad och flerårig miljörääsligt relevant erfarenhet från arbete med eä eller flera av områdena miljöfarlig verksamhet, vaäenverksamhet eller naturskydd.

www.domarnamnden.se

VI SÖKER

UTVEKLARE INOM KLIMAT OCH ENERGIOMRÅDET

(ref.nr: 112-2508-2018)

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Varsågod, extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68* procent. Välj själv vad du vill använda pengarna till. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad. Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt eller besök seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

SEB_Naturvetarna_2-18.indd 1

2018-03-22 14:49 N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

55


Striden om hur forskningen ska styras

Tekn. Dr. Björn O. Nilsson Ordförande, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF)

Totalt 3 procent av vår BNP spenderas på forskning och

Detta är en känslig fråga. ”Styr- och resursutredning-

utveckling i Sverige. Här ligger vi i topp fem internationellt, även om vi har halkat efter genom minskade relativa satsningar i näringslivet.

en”, STRUT,” som leds av Pam Fredman, ska vara klar 1 december 2018. Den syftar till att hitta nya och mer hållbara principer för styrning och fördelning av statliga forskningsmedel.

Över 100 miljarder kronor årligen ger stora

möjligheter för Sverige. Den statliga andelen är endast en tredjedel av totalen men är samtidigt motorn för att ta fram ny och grundläggande kunskap. Nu är den stora frågan hur statliga

”Forskning blir allt mer en materialsport för att kunna genomföra högklassig forskning.”

forskningspengar ska fördelas? Är det våra lärosäten som ska disponera pengarna fritt med nyfikenhet i fokus? Ska excellens alltid gynnas eller ska ämnesområden utifrån förväntad samhällsnytta styra? Eller ska syftet vara att nya företag startar och växer?

Vad hon än kommer fram till blir resultatet omstritt. Det största tvisteämnet är hur pengarna ska fördelas mellan fria basanslag till lärosätena och forskningsråden där medel söks i konkurrens.

Internationella jämförelser ger ingen entydig bild.

Exempelvis saknas världens främsta forskningsland USA i princip basanslag och man konkurrensutsätter hela den statliga forskningsbudgeten i program och projekt.

Prestigeprojektet ESS i Lund kommer att sluka pengar några år till.

56

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

GR AF IK: J OH AN JAR NESTA D/E SS

En annan surdeg är hur de stora investeringsbehov

som finns inom forskningens infrastruktur ska lösas. Forskning blir allt mer en materialsport för att kunna genomföra högklassig forskning. Jättesatsningen European Spallation Source, ESS, i Lund kommer att sluka stora belopp några år till. Min förhoppning är att excellens åtminstone blir den bärande principen i STRUT-förslaget vid fördelning av de statliga forskningsmedlen. Så att pengarna hamnar hos våra bästa forskare och går till de mest briljanta idéerna. Allt annat vore illa för Sverige.


Hur gick det sen?

Fler kan göra mer för bättre hälsa NYHETER

Så ska social ohälsa i jobbet minska

Den 31 mars för två år sedan sjösattes de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Frågan är på agendan på många arbetsplatser, men mycket är kvar att göra. När sjuktalen galopperade, bland annat på grund av psykisk ohälsa, såg Arbetsmiljöverket ett behov av skärpta regler. Högt arbetstempo, mobbning och samarbetsproblem var några orsaker till att allt fler sjukskrev sig. Hur ser det ut i dag? – Vi väntar på siffror som kan visa om det har skett någon förbättring. Den skillnad vi ser är att fler jobbar med frågan på arbetsplatserna, säger Ulrich Stoetzer, psykolog och sakkunnig på Arbetsmiljöverket. FLER KAN GÖRA MER

den kompetens som behövs. Det handlar både om utbildning och att ha de rätta verktygen, säger Anna-Lena Nordén, förbundssekreterare på Naturvetarna.

från arbetsmiljön. Nya föreskrifter att slarva med den sociala för Snart går det inte längre belastas i arbetet eller utsättas att medarbetare inte får Arbetsmiljöverket säger stress så att de blir sjuka. rätts-

om och ha rutiner för åtgärder till tvingande och kan leda det skulle behövas. R B ETE SAM MA MÄNG D A liga påföljder om inte föreskrifHan påpekar att arbetsmiljöA LLT S K A U T F Ö R AS AV arbetsterna följs. ganisatorisk och social lagen inte ändras, det handlar . 31 mars FÄ R R E A N STÄ LLDA miljö träder i kraft den om precisering och kompletteIALOG pekLÖS PROB LE M I D 2016. ring. Utan att komma med veta Hur ska man då som anställd inBakgrunden är att sjuktalen pinnar måste medarbetarna det – Det gäller särskilt våra tid, Det ska agera om man känner att har ökat kraftigt på senare vad som förväntas av en. spektörer inom miljö-, hälso-, till den brister på jobbet? finns arbetsuppgifter kopplade är vilka del där en tydligt varav vara livsmedel- och djurskydd, arbehov organisatoriska och sociala man ska utföra och vid också hot och våld förekomMED UTAN ATT KO M MA betsmiljön. hur de ska utföras. mer Men även andra professioR DET presSedan 2010 har anmälda P E K P I N N A R G Ä LLE ner, som dietister är ofta jobbet NA ATT sjukdomar relaterade till G E FE E D BACK FÖ R M E DAR B ETAR sade av en hård arbetsbelastsidan och att ge feedRVÄNTAS FÖ uppmuntran M Jervinge, O ökat med 70 procent. Vid Kan S VETA VAD ning, säger Kristofer många arbetsav för hög arbetstakt är back ingå i ansvaret som AV E N. utredare på Naturvetarna. av sjukdomargivare? menar att det hänger Han sina till na kopplade – Ja visst, att ge stöd man ihop med att organisationerna en del i – I ett första steg vänder till samarbetsmedarbetare ingår som i anblir allt mer slimmade. arbetssig till arbetsgivaren, och problem och ska arbetsgivaransvaret för – Samma mängd arbete dra hand till skyddsombudet. mobbning. miljön. Ytterst är det chefen med utföras av allt färre anställda. måste ha – Vi ser att Se till att skapa en dialog och arbetsledaren som lösa Det är en olycklig utveckling arbetsgivaren och försök sektorer där att arkunskap om detta i organisatiosäger och leder inte sällan till problemen tillsammans, många kvinnor för nen, förklara Ulrich Stoetzer. Ulrich Stoetzer. betsbelastningen blir hård Ulrich Stoetzer. jobbar, inom risk med man medarbetare, kan en del SI NA är särOm inte det hjälper AT T G E STÖ D T I LL vård, skola och omsorg , att bli utbränd och sjukskriven. StoGÅR gå vidare till Arbetsmiljöverket skilt drabbade, säger Ulrich M E DA R B E TA R E I N Kristofer Jervinge välkomsom kan utföra en inspektion B E TS etzer, sakkunnig på ArbetsmiljöSOM E N DE L I AR nar de nya föreskrifterna, och och föreslå åtgärder. verket och medicine doktor G I VA R A N SVA R E T. som ställer krav på att arbetsVad tittar ni på? psykologi. givarna måste ha en policy – Personalens arbetsbelastoch en plan för att förebygga ning, övertid och arbetstidens A N M Ä LDA källa i Kommer de nya föreskrifterS E DA N 2010 H A R om sjukdomar som har sin förläggning. Men också AT E R A D E brister i den na göra skillnad? SJ U KDOMAR R E L föreom, kränkande särbehandling M E D 70 – Ja det är jag övertygad sociala och T I LL J O B B E T Ö K AT denna kommer. organisatoannars hade vi inte gjort att klargör PROCE NT på forskUlrich Stoetzer riska arbetsförändring, som bygger i aratt det sådant inte får förekomma miljön. ning. Jag märker redan nu kommit I SATION E R betslivet. – Det är S LI M MAD E ORGAN förebyggande arbetet har LEL finns – Här gäller det för arbetsÄven bland naturvetare bra att föreigång på många arbetsplatser. och givarna att jobba förebyggande är det grupper som är utsatta Kristofer Jervinge. skrifterna press. ofta jobbar under psykisk

om orDen nya föreskriften

14

N A T U R V E TA R E

Ö K AT K R A F T I GT S J U KTA LE N H A R AV E N D E L ÄR PÅ S E NAR E TI D, VAR ISKA E N O R G A N I S ATO R KO P P LAD E T I LL D B E TS M I L J Ö N . OCH SOCIALA AR

N R7 2015

N R7 2015

fram. Nu väntar vi på Budskapet har gått följning. ↑ upp ets Arbetsmiljöverk

HÖR OCH SER

Hon lyfter skyddsombudens roll. – De är örat ut i organisationen och är länken mellan chef och medarbetare. Att skyddsombuden är en viktig resurs borde fler chefer inse. Även facket har ett ansvar genom kollektivavtalen, som innehåller skrivningar om att jobba förebyggande. Ulf Ohlsson, regionalt skyddsombud för bland annat Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer, är inne på samma spår. – Se arbetsmiljön som en investering, och inte en kostnad. En bruten arm syns, men inte en bruten själ, säger han och sätter fingret på hur viktigt det är för arbetsgivaren att motverka psykisk påfrestning som leder till ohälsa för medarbetarna. LEL

Nu måste det också finnas en plan och en policy för att förebygga ohälsa som beror på organisatoriska och sociala faktorer. Om man väljer att utreda kränkande särbehandling bör det genomföras av en oberoende part. – Många arbetsgivare gör stora insatser, men fler kan göra mer. Vi har nått ut med vårt budskap. För att komma vidare behövs fler inspektioner, men lika viktigt är samarbetet med parterna på arbetsmarknaden och andra satsningar, säger Ulrich Stoetzer. Naturvetarna är med på tåget och jobbar för att få arbetsgivarna att ta arbetsmiljöarbetet på allvar och sätta in åtgärder. ”Se arbetsmiljön som – Kom ihåg att arbetsgivaren är en investering, och ytterst ansvarig för arbetsmiljön, men att cheferna inte alltid har inte en kostnad.”

Bärande delar i föreskriften 1. Kränkande särbehandling, som mobbning och sexuella trakasserier.

2. Arbetsbelastning över tid. 3. Arbetstidens förläggning. Läs mer: www.arbetsmiljoforum.se www.arbetsmiljoverket.se

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

57

N A T U R V E TA R E

15


Na-krysset TENNLEGERINGAR MED ANTIMON OCH 2-8 % KOPPAR

NOBILISERA

KAN HAN I SÅNT

ANVÄNDS TILL GLASYR

ÄGNAR SIG ÅT LEVANDE VÄSEN FÖREBILD

JOD

RASANDE HAR BLIVIT PLATTARE MED ÅREN KAGGAR

GOMSPENE EGYPTEN

HÄR FICK SVENSK HÄR PÅ PÄLSEN 1240

KAN JU INGEN SOM VI?

AXELPUFF TIDLÖSA VILD PÅ MALACKAHALVÖN

DYSPROSIUM

GÖR PLATTLÄGGAREN I KÖKET

ÅR RHENIUM

ARSENIK ANHÅLLA OM

TROSSAMFUND OCH VIN

ELLIPTISK ERHÅLLA STORMAKT WEISE

JOULE LANDOMRÅDE INOM FINLANDS OCH RYSSLANDS GRÄNSER MÅR VÄL SÅN SITTER KANSKE OTÅLIG PÅ? VALFETT

ÄR UPPRYMD I FICK LÖN I NATURA

NORSK NESA FÖLJE VÄGRA MYKOBAKTERIESJUKA

GÖR DET KATT OM SPRATT

MJÖLKSOCKER BAST

KILO KRIGISK PALLAS

RESVÄG LUTETIUM ELEMENTÄR KUNSKAP

HAR 28 STATER PORTVAKT

SÅDOR LIBERALERNA

HAR VÄGGKONTAKT BAGGE

GETZ C 2H 6 IVRIG MISS

UNION ROVDJURET?

SÅNA SLINGRAR SIG I BÅL UTAN SKÅL

TJÄNSTGÖRA I DEN VAKEN ÄR DU VAKEN

MELLAN JOHN OCH COETZEE ROTANDE

KERSTIN MED SISTA ROMPAN

BORDSPLACERAS

KOBBE ÄVEN

JAPAN

KORTSIDA I RÄTVINKLIG TRIANGEL LEMURKRYSS 2018

VÅTARV

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Jan Hedlund i Söderhamn.

58

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

YTTRIUM

500

C

ÖVA MEKANSIKT

KÖTTBULLSDAM

PB BUBO

¥ SOCKERARTER

GULLIG 1/8 CIRKEL

SNABELDJUR

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 26 april vill vi ha din lösning.


Medlemsnytt

Stor lönespridning ger högre livslön

Naturvetarnas lönestatistik är en

guldgruva när man ska göra löneanalyser. I grunden ligger löneenkäten från 2017, som bygger på svar från medlemmar i Naturvetarna. Den här gången lyfter vi sambandet mellan lönespridning och lönenivåer. Att det finns ett positivt samband visar diagrammet här intill. Branscher inom privat sektor med stor lönespridning med generellt högre löner är bland annat skogsbranschen, life science och hälsooch sjukvård. – Det som sticker ut här är IT-branschen som likt läkarna har höga löner trots en liten lönespridning. Sådana grupper utgör undantagen, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Förhoppningen för de flesta med en akademisk utbildning är att de ska tjäna in sin investering under livet. Tyvärr är detta inte fallet för flera i dagsläget. Enligt Sacos studier av livslöner tjänar bland annat agronomer och

fysiker in sin utbildning under livet. För biomedicinska analytiker lönar det sig inte att satsa på en akademisk utbildning i jämförelse med att börja jobba direkt efter gymnasiet. – Livslönerna följer samma mönster som lönenivåerna för olika yrkesgrupper. Stor lönespridning och goda karriärmöjligheter för en yrkesgrupp ger högre livslön. Här har Naturvetarna den viktiga rollen att coacha medlemmarna för att de ska få bättre löneutveckling och hitta nya karriärvägar.

”Den här gången lyfter vi sambandet mellan lönespridning och lönenivåer.”

– Det är också viktigt att arbetsgivare, särskilt inom offentlig sektor, inser att det behövs fler karriärvägar för att kunna attrahera bristkompetenser framöver, säger Kristofer Jervinge. JR

Djur

Arbetsområde

Lönenivåerna är som regel högre i branscher med goda karriärmöjligheter. Där finns också den största lönespridningen. Det visar färsk lönestatistik från Naturvetarna.

Hälso- sjukvård IT Kemi Lantbruk (inkl. fisk, vilt) Life science (t.ex. läkemedel) Livsmedel (inkl. nutrition, kost) Miljö/Hälsoskydd/Naturvård Samhällsbyggnad Skog (inkl. papper, trä)

Statistik/Fysik/Teknik/Matematik 20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

Kr/mån

Det finns ett positivt samband mellan lönespridning och lönenivå. I brancher med stor lönespridning är karriärmöjligheterna som regel bättre. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

59


4

snabba Vem vill jobba i vården i framtiden?

Agronomer möttes i riksdagen

Nu ska Naturvetarna lyfta naturvetare som jobbar inom hälso- och sjukvården. Marita Teräs, utredare på Naturvetarna, håller i trådarna.

1. Vad är problemet?

– Många naturvetare gör livsviktiga insatser inom hälso- och sjukvården, men de syns inte så ofta och karriärmöjligheterna är begränsade. Det avspeglar sig bland annat på den sammanpressade lönestrukturen.

2. Hur löser man det? – Vi menar att det ligger i arbetsgivarens intresse att göra sektorn attraktiv. Annars blir det svårt för sjukvården att klara kompetensförsörjningen av naturvetare som ofta är specialister. 3. Vad behöver göras?

– Se till att rätt kompetens är på rätt plats och att den kommer till nytta. Lön ska baseras på resultat och ansvar utifrån uppsatta mål. Med goda karriärmöjligheter följer differentierade och högre löner. Viktigt också att komma till rätta med den stressiga arbetsmiljön, som ofta hänger ihop med personalbrist.

4. Vad blir nästa steg? – Att föreslå politiker och sjukhusledningar lösningar på deras problem. Det handlar bland annat om kompetensförsörjningen. Goda villkor gör att kvalificerade naturvetare vill jobba inom hälso- och sjukvården även i framtiden. LEL

60

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

Riksdagsledamöterna Staffan Danielsson, Betty Malmberg och Kristina Yngve visade runt och berättade hur riksdagsarbetet fungerar. ↑

Runt hundra agronomer kom till

Riksdagen när Agronomförbundet kallade. Säkerhetsnivån här är minst lika hög som på flyget. Efter flera kontroller och inpasseringar kunde ciceronerna visa hur arbetet bedrivs. Med van hand visade riksdagsledamöterna Betty Malmberg, Kristina Yngve och Staffan Danielsson runt. De gav inblickar i hur spelreglerna och den representativa demokratin fungerar. Alla 349 ledamöter var förstås inte på plats under en votering i kammaren, som brukar kallas för riksdagens hjärta. Innan den delikata måltiden fick vi en duvning om den nya livsmedelsstrategin, som riksdagen beslutade om i juni förra året. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom den.

– En bred förankring gör att strategin överlever riksdagsvalen, sa agronomen Matilda Åberg, tjänsteman på landsbygdsdepartementet. Målet är att mer mat ska produceras i Sverige, och det ska ske på ett hållbart och konkurrenskraftigt sätt. Självförsörjningsgraden ska öka. – Det blir en satsning på kunskap och innovation. Konsumenter och marknaden ska kunna göra vettiga val och välja svenskt, utan att styra mot protektionism. Regler och villkor är ännu ett strategiskt område, där det bland annat handlar om att få en likvärdig livsmedelskontroll över landet. Sju myndigheter är berörda, bland andra länsstyrelsen och Vinnova. För att förverkliga planerna satsar regeringen en miljard kronor, varav en del kommer från landsbygdsstödet. LEL


Medlemsnytt

Läs m kong er om re på sid ssen 46!

NY PÅ NATURVETARNA

Malin står på medlemmens sida Skylten ”Ny på jobbet” kunde Malin Weidenhaijn plocka ner rätt snabbt. Efter bra inskolning börjar hon bli varm i kläderna i rollen som ombudsman. – Det känns roligt och utmanande,

och inte minst är fackligt arbete viktigt. Jag drivs av viljan att stötta medlemmarna och göra skillnad för dem. Det här är hennes första jobb efter examen. När hon blev kontaktad av ett rekryteringsföretag var valet enkelt. – Arbetsrätt är spännande. Det dyker hela tiden upp oväntade situationer. Det är en fördel att vara jurist och kunna lagar och avtal, även om det i första hand gäller att hitta lösningar i dialog med arbetsgivaren. När det hettar till är det bra att ha juridiken i ryggen. För Malin Weidenhaijn är det viktigt att kunna stå på sig. Hon ger sig inte i första taget. – De flesta arbetsgivare sköter sig och gör rätt. När de inte håller sig inom lagens råmärken och till exempel

Ivar pratar kongress på Sobi Under våren möter Naturvetarns ordförande Ivar de la Cruz medlemmar landet runt. På sin odyssé gör han ett nedslag på läkemedelsföretaget Sobi.

”När det hettar till är det bra att ha juridiken i ryggen.” gör felaktiga uppsägningar står jag på medlemmens sida. Kontakten med medlemmar ger henne energi. Lika mycket gillar hon att lösa kluriga problem. Konkurser har hamnat på hennes bord. – Konkurser är förstås trist för både företag och anställda. Utmaningen är att göra det bästa av situationen, som att bevaka medlemmars fordringar och hanteringen av den statliga lönegarantin. Efter jobbet är det mycket fysisk aktivitet som gäller. Redskapsgymnastik och akrobatik fångar hennes intresse, men också gym och löpning. Hur ser du på naturvetenskapen? – Våra medlemmar gör ett viktigt jobb och de behövs för att lösa många av samhällets utmaningar. Jag hade själv planer på att utbilda mig till miljövetare. LEL

Malin Weidenhaijn börjar bli varm i kläderna. ←

Åsa Makower är ordförande för Akademikerklubben på Sobi. ↑

En het fråga dyker upp direkt på medlemsmötet med Akademikerklubben. – Lite för många konsulter från bemanningsföretag jobbar här. Den möjligheten överutnyttjar arbetsgivaren. Vid sidan av den osäkra anställningsformen går kompetens förlorad när de lämnar, sa en av deltagarna. Ivar de la Cruz menar att missbruk av inhyrda konsulter inte ska förekomma. Här kan Naturvetarna stötta det lokala facket. Han uppmanar att skriva motioner till kongressen om frågor som Naturvetarna borde arbeta med. När jag ringer upp Åsa Makower, ordförande för Akademikerklubben, efter mötet känner hon sig inspirerad. Hon berättar att besöket redan har blivit en snackis bland personalen. – På vårt styrelsemöte med Akademikerklubben nästa vecka ska vi bestämma vem vi ska nominera till kongressen. Vi avser också att skriva en motion om anställningsformer. Hon har suttit som ordförande i Akademikerklubben på Sobi under två år. – Jag gillar att bidra för att kunna göra bättre för andra, säger hon och fångar essensen i det fackliga uppdraget. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

61


Dina förmåer

”Med bara a-kassa hade det blivit kärvt” Att bli uppsagd från jobbet kan slå hårt. Tack vare Naturvetarnas inkomstförsäkring klarade Linnéa och hennes kollega försörjningen innan de fick nytt arbete. När en av finansiärerna hoppade av

drog bioteknikbolaget ner på forskningen. Bakslaget för det aktuella läkemedlet kom i de kliniska prövningarna. Linnéa, som väljer att vara anonym, var inte den enda som drabbades, utan alla tre som jobbade i det projektet blev uppsagda på grund av arbetsbrist. – Det var förstås en stor besvikelse och det fanns en oro för hur vi skulle klara ekonomin.

De hade jobbat flera år i företaget och hade rätt till tre månaders uppsägningstid. Under den tiden sökte de jobb. – En av mina kollegor fick jobb nästan omgående. För oss andra var det lite värre. Jag gick utan arbete och funderade på min framtid under nästan fem månader. Den manliga kollegan som var aktiv på Linkedin blev kontaktad av ett startup-företag i Uppsala. Efter tre månader utan sysselsättning stod han på

N AT U RV E TA R E N

Men det gällde inte Linnéa som i dag är 39 år. Först tänkte hon att hon skulle få nöja sig med den rätt blygsamma ersättningen från a-kassan. – Jag blev jätteglad när jag förstod att Naturvetarna har en inkomstförsäkring som täcker upp 80 procent av hela min tidigare lön, som då var 44 000 kronor per månad. A-KASSA I BOTTEN

Som grund låg ersättningen från a-kassan på 20 025 kronor, som adderades med 15 000 kronor per månad från inkomstförsäkringen. – Den var räddningen för mig, och inte

Naturvetarnas inkomstförsäkring

JOBB DIREKT

62

labbet igen. Det visade sig att de behövde anställa fler forskare till ett projekt. – Nu jobbar vi båda två där, vilket är jätteroligt och vi har nytta av vår biologikompetens, liksom erfarenheten från förra bolaget. Hur klarade ni er ekonomiskt när ni var arbetslösa? – Som tur var hade företaget vi jobbade på kollektivavtal. Det gjorde att vi båda fick hjälp av Trygghetsrådet för att komma vidare. Min kollega som uppfyllde kraven på fyllda 40 år och fem år i företaget fick också ekonomisk ersättning därifrån.

2 / 2018

» Ger tillsammans med a-kassa 80 procent i ersättning av a-kassegrundande inkomst upp till 100 000 kronor per månad. » Ersättning utbetalas under max 150 dagar. » Gäller om du blir ofrivilligt arbetslös. » Du måste ha varit medlem i Naturvetarna i minst 12 månader. » Det finns ett arbetsvillkor, som innebär att du måste ha arbetat minst 80 timmar per månad i minst 12 månader under en ramtid på 18 månader. » Försäkringen upphör att gälla månaden innan du fyller 65 år. » Det är möjligt att teckna en tilläggsförsäkring som gäller ytterligare 180 ersättningsdagar.


Dina förmåner ”Som tur var hade företaget vi jobbade på kollektivavtal.” minst en trygghet när jag inte visste hur lång tid det skulle ta innan jag fick nytt arbete. Så även kollegan klarade sig bra ekonomiskt? – Ja, men för honom var det lite annorlunda. Där var det Trygghetsrådet som fyllde

på ersättningen från a-kassan upp till 70 procent. Resten, upp till 80 procent av tidigare inkomst, stod inkomstförsäkringen för. I dag är de tacksamma för tillskottet från Naturvetarnas inkomstförsäkring. – Bäst av allt är förstås att vi alla tre har arbete i dag. Och vi jobbar med det som vi brinner för: forskning och utveckling av nya läkemedel. LEL

Som medlem i Naturvetarna kan du ta del av en mängd förmåner. Här listar vi de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna.

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhandlingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju-och cvcoachning » Karriär- och personprofilanalys

80% 80% 80%

80% 80% 80% 80%

44 180 18 480 000 44 000 44 000 0004415 15 180 15 180 15 18180 480 18 480 kr kr kr krkr kr kr kr kr kr kr

80% Med a-kassa i botten fyller inkomstförsäkringen på, så att de flesta 18 480 får 80 procent av tidigare kr lön vid arbetslöshet. ←

20 720 20 020 020 20 0202016 16020 720 16 720 16 720 kr kr kr kr kr kr kr kr

» Information om arbetsmarknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Trygga avtal och testamenten med Avtal 24 » Banklån

Lön LönLön Lön

Dag 1-100 Dag 101-150 LönDag Dag 1-100 Dag 101-150 Dag 1-100 1-100 DagDag 101-150 101-150 A-kassan

» Prenumerationer med rabatt

Ersättning från inkomstförsäkringen

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

63


Efter jobbet

Martin har vind i seglen Bekymren lämnar Martin Wikström på bryggan när han går till sjöss. Här är det fullt fokus som gäller när båten ska maxas, eller bara glida fram i en ljuvlig harmoni. När fjärden glittrar och brisen närmar sig tio se-

kundmeter då trivs Martin Wikström som bäst. Han har full kontroll över segelbåten som glider fram på vattenytan. Hur det funkar fysikalisk tänker han inte så mycket på. Han är kemist i botten, och disputerad i neurovetenskap. – Bland det bästa med segling är att man lämnar bekymren på land, säger han och ägnar en tanke åt mamma som väckte intresset för Stockholms skärgård. KARGA HÄLLAR

MAXAR FARTEN

Det var så intresset för båtliv startade. Varje sommar tillbringades på en båt i skärgården. – Öarna är så olika. Några är bördiga och rymmer aktiva jordbruk, medan andra är så karga och utsatta för vind att enarna klamrar sig fast på hällarna. Det är där han hittar sina favoritklippor. Just innan högtrycken etablerar sig med sol, värme och vindstilla väder njuter han som mest. Men det finns ett krux. – Då förpestar ofta de blågröna algerna våra badoch segelvatten. Då flyr vi sommarhuset på Norröra.

Han sticker inte under stol med att det finns ett tävlingsmoment i segling. – Mest tävlar jag mot mig själv, men jämför mig också med andra. Jag tror att det är en fördel att vara naturvetare och att till exempel kunna sätta seglet rätt. Under doktorandtiden extraknäckte han som lärare på Navigationsskolan. – Den moderna tekniken med GPS kan man inte alltid lita helt på. Därför är det ett måste att någon i båten kan navigera efter sjökort. Snart väntar nya utmaningar. Den åtta meter långa båten i plast är av modellen IF. Den kräver mycket omvårdnad, en träbåt behöver ännu mer skötsel. – Det är inte läge nu, men drömmen är att renovera en segelbåt i trä, säger han och springer upp för trapporna till jobbet på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. LEL

MEDELHAVET LOCKAR

Vid sidan av jordbruket och enskilda avlopp är båttrafiken en förorenare. Martin Wikström intygar att han inte bidrar till utsläpp av kväve och fosfor som gynnar de blågröna. Han tar hand om avfallet på land.

64

Vi lyfter blicken, men några drömmar om att segla över Atlanten har han inte. – Ensamsegling är egentligen inte min grej. För mig är den sociala delen viktig och resten av familjen hänger med. På senare år har jag upptäckt Medelhavet, där den vi kastade loss i Istanbul och ankrade på Lesbos. En magisk seglats ägde rum på natten runt vulkanön Stromboli utanför Sicilien. – Flytande lava lyste upp sommarnatten samtidigt som delfiner simmade runt båten, berättar han lyriskt.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018


”Bland det bästa med segling är att man lämnar bekymren på land.”

Arkimedes princip Att båtar håller sig flytande förklaras med Arkimedes princip. En kropp som hamnar i vattnet trycks upp med samma kraft som tyngden på den undanträngda vätskan.

Martin Wikström Aktuell: Segelentusiast. Utbildning: Kemist och disputerad i neurovetenskap vid KI. Yrke: Expert i utbildnings- och forskningsfrågor vid IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Senior projektledare. Aktuellt just nu: EU:s kommande ramverk för forskning och innovation ”Framework programme 9” som kommer efter ”Horizon 2020”. Styr- och resursutredningen för universitet och högskolor. Förbereder IVA:s 100-årsjubileum nästa år.

Blir du sugen? 1. Häng med på en tur med en erfaren person.

Det är bästa sättet att lära sig hur vindarna beter sig och hur seglen ska hissas. ”Häng inte upp dig på alla termer. Det är lite snobbism över dem”, säger Martin Wikström. Å andra sidan blir det lättare att förstå varandra om man kan skilja mellan styrbord och babord.

2. Gå en kurs. Svenska kryssarklubben ger tips. 3. Om det bara är sjön som lockar är det enkla tipset att uppleva skärgården från en Waxholmsbåt.

Segeltermer att lägga på minnet Rigg: mast, stag och vant Kryssa: segla i sicksack snett mot vinden Tågvirke: alla linor som används ombord Spinnaker: stort ballongsegel framför förstaget Bog: riktning i förhållande till vinden Fock: litet försegel Höjda: gå närmare vindögat Babord: vänster sida i båtens färdriktning

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

65


Vi gratulerar Tips: Bilen, biffen, bostaden, börsen, butiken. Det är fem områden där vi alla kan göra skillnad.

Storslam för den svartvita hjälten ekologiska fotavtryck. Enligt den rapporten har två tredjedelar av antalet djur i 14 000 populationer ryggradsdjur försvunnit på femtio år. Arktis utsätts för en enorm miljöpåverkan, det är påtagligt varmare och isen är på väg att smälta. – Vi har alla har ett stort ansvar: individen, samhället, politiker och företagsledare. Hela samhället behöver ställa om och göra det man kan.

21 miljoner kronor till sitt arbete med vegomat och hållbara städer och hav har WWF fått av Postkodlotteriet. Text: Christina Jägare Detta basstöd var en miljon kronor än vid

förra årets utdelning, vilket förstås gläder generalsekreteraren Håkan Wirtén. En del av pengarna går till matprojektet ”Vego i världsklass” som WWF sökte tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté. Han förklarar att många inte vet att vegetarisk kost är förenligt med högpresterande idrott och en aktiv livsstil. – Kan man tillgodose behoven hos en extrem målgrupp kan det inspirera oss alla. Få blir olympier, ännu färre blir mästare men alla kan delta i strävan efter utveckling och hållbarhet. Ett nydanande och väldigt kul projekt, säger Håkan Wirtén. RENAR OCH BJÖRNAR

Det andra specialprojektet var att skydda isbjörn och vildren i Kanada respektive Ryssland, vilka ansätts hårt av klimatförändringar och tjuvjakt. Idag är ekosystemen enormt undanträngda. WWFs Living Planet Report visar trender för biologisk mångfald och människans

66

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

WWFs symbol jättepandan Vill skydda hotade och unika arter och livsmiljöer. Arbetar för att jordens resurser ska fördelas rättvist och användas hållbart. Jobbar på politisk nivå, i fält och samarbetar med lokalbefolkningar i världen. Finns i över 100 länder och har fler än fem miljoner supportar. Driver tusentals projekt, från tjuvjaktsbekämpning till energilösningar. FOTO: B E R NAR D DE W E T T E R/WWF

ALLA KAN BIDRA

WWF i Sverige är förhållandevis stora internationellt sett när det gäller insamlade medel till WWF-nätverket. Globalt är WWF en av världens största och viktigaste organisationer när det gäller påverkan. – Vi finns både lokalt i små byar och globalt i hela världen. 80 procent av vår verksamhet bedrivs internationellt. WWF har närmare 200 000 supportrar i Sverige, alla är lika viktiga. – Alla kan dra sitt strå till stacken genom att utgå från bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken, säger Håkan Wirtén. – I det ligger alla transporter du gör. Allt du äter, där köttet är en stor bov. Är din bostad energisnål och hur investeras dina pengar på börsen? Satsar du på hållbara varor eller slit och släng?


KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

FA C K L I G U T B I L D N I N G

L E A D E R S H I P F R I D AY

Kurserna stödjer dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

17-18 apr

Facklig grundutbildning (kommun-/ landstingssektor)

25 apr

Löneprocessen (statlig sektor)

27 sep

Löneprocessen (privat sektor)

2 okt

Löneprocessen (kommun- landstingssektor)

3 okt

Löneprocessen (kommun- landstingssektor)

9 okt

Löneprocessen (statlig sektor)

16-17 okt

Facklig grundutbildning (kommun-/ landstingssektor)

24-25 okt

Facklig grundutbildning (privat sektor)

7-8 nov

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

16-23 nov

UGL

Ta del av den senaste ledarskapslitteraturen och mingla med författare och chefskollegor. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

Karolina Erikers, skoglig magister, har gått utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare.

Du får erfarenhet av och kunskaper om hur en organisation fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt.

PENSION OCH FÖRSÄKRING

Malmö

25 maj

Stockholm

CHEFSFREDAG

"Jag breddade min kompetens."

A F FÄ R S MANNASKAP F Ö R N AT U RV E TA R E

Våra fackliga kurser ger de förtroendevalda råg i ryggen. ↑

13 apr

Seminarium och mingel. Program/anmälan på www.naturvetarna.se/Chefsfredag

20 apr

Umeå

18 maj

Stockholm

C H E F S N ÄT V E R K Träffa andra chefer och diskutera frågor som rör chefs- och ledarrollen. www.naturvetarna.se/chefsnatverk 10 apri

Luleå

26 april

Karlstad

ÅRSMÖTEN 19-20 apr

Cytologimöte, Sundsvall

20 apr

Geosektionen, Lund

28 apr

Djursjukskötarna, Stockholm

Kursen pågår 5 sep11 jan. Information och anmälan på www.naturvetarna. se/affarsmannaskap

PTK ordnar ett flertal olika kurser och seminarier inom frågor som rör pension och försäkringar. Dessa vänder sig främst till dig som är förtroendevald. www.ptk.se/kurser 16 apr

Fördjupning

14 maj

För klubbordförande

Frågan om snabbspårets avveckling lär komma upp på Djursjukskötarnas årsmöte. ↑

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Du kan påverka Naturvetarnas framtid! I höst är det dags för Naturvetarnas kongress som hålls vart tredje år. På kongressen har du som är medlem chans att påverka förbundets framtida verksamhet. Du kan nominera dig själv eller någon annan som kongressombud och även skriva motioner om frågor som du tycker att Naturvetarna bör arbeta med.

Vem vill du nominera till kongressen? På www.naturvetarna.se/kongress kan du läsa mer om kongressen och hur du nominerar kongressombud. PS. Har vi rätt e-postadress till dig? Kolla under ”Mitt medlemskap” på vår webb. Med rätt uppgifter får du direkt veta när det är dags att rösta på ombud och

när du har möjlighet att skriva en motion.

ast Sen ril! 13 ap

"Jag vill jobba för en bättre löneprocess, det är på kongressen man kan påverka." Itembu Lannes, sjukhusfysiker och medlem i Naturvetarna

Kongress

2018

Naturvetaren nr 2 2018 webb  
Naturvetaren nr 2 2018 webb  
Advertisement