Page 1

Så funkar det: Gå i mål med ditt lönesamtal!

Naturvetaren A R B E T S L I V, K A R R I Ä R , V E T E N S K A P

N U M M E R 1 20 1 8

MÅNADENS FRÅGA:

Vill du jobba längre än till 65 år? KARRIÄR

10 tips som gör dig attraktiv VETENSKAP

Kvantfysik i datorn AKTUELLT

Rör inte strejkrätten!

matfusk

Hårda tag mot

REPORTAGE

Koraller kan räddas

Hans Roslings biografi är här

EFTER JOBBET

SID 46

SID 52

SID 64

Väderlasse improviserar på scen


sta Sveriges bäkring! barnförsä

Gäller till 30 års ålder Gäller dygnet runt, i hela världen Omfattande skydd vid sjukdom och olycksfall Alla barn är välkomna på grundnivån

Teckna Sveriges bästa* barnförsäkring – för det viktigaste du har

Konsumenternas försäkringsbyrå rankar vår barnförsäkring som Sveriges bästa. Varför det? Jo, bland annat eftersom vår barnförsäkring (large) har ett omfattande skydd både vid sjukdom och olycksfall. Ring oss på 020-51 10 20 eller besök www.akademikerforsakring.se/barn så hjälper vi dig välja rätt skydd för ditt barn.

* Enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå, januari 2018 | www.konsumenternas.se 24

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Hur och när läser du Naturvetaren? Du håller en ny tidning i din hand. Lite annat format och delvis förändrat innehåll. Vi har tagit tillbaka namnet Naturvetaren, som ligger bättre i munnen än det lite otympliga Naturvetare. Vi som gör tidningen hoppas kunna bjuda på nya läsupplevelser, som du inte hittar på annat håll. Dialogen med läsarna vill vi fortsätta att utveckla. Feedback behövs för att inte fastna i gamla hjulspår. Så om det är något i den här tidningen som gör dig upprörd, eller glad, tveka inte att höra av dig. Klart vi vill beröra. Lika mycket som vi skriver om solskenshistorier speglar vi orättvisor och saker som påverkar din vardag på jobbet eller i plugget. Ett sånt exempel är den höjda pensionsåldern, som Mån-

adens fråga handlade om i vårt senaste nyhetsbrev. Många hörde av sig och delade med sig. Några av kommentarerna publiceras i den här tidningen. Vi kommer fortsätta att ställa frågor om aktuella spörsmål. Svaren ger en indikation på vad naturvetare tycker i olika frågor, utan att dra för höga växlar på det. Samtidigt finns det ett egenvärde i att stöta och blöta uppfattningar. Det tror jag utvecklar. Därför behåller vi också den populära Duellen. Ännu en ambition är att öka vår närvaro på webben och i sociala medier. Vi vill finnas där våra läsare hänger. Digitala medier i all ära, men vad går upp mot att bläddra i en papperstidning, som kan ligga framme och plöjas igenom när andan faller på? Själv tar jag gärna med den på t-banan och på tåget. Ibland glömmer jag den medvetet kvar för att sprida Naturvetaren till en vidare krets. Hur och när läser du helst tidningen?

”Digitala medier i all ära, men vad går upp mot att bläddra i en papperstidning.”

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Skribenter i detta nummer Natalie von der Lehr, Johanna Rösth Omslagsbild Anna Ledin Wirén Tryck Norra Skåne Offset Korrektur Mats Wirström, Textpiloten ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 6 nr per år

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. Nästa nummer utkommer 5 april, manusstopp annonser: 23 mars.

ANNONSBOKNING Maja Söderhäll, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare.

Inloggningsuppgifter finns på tidningens baksida.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

3


Innehåll SID 12

Nej till inskränkt strejkrätt

MÅNADENS FRÅGA:

Vill du jobba längre än till 65 år?

Hamnkonflikten i Göteborg väckte frågan om att inskränka strejkrätten. Det säger Naturvetarna nej till.

SID 31

SID 36

SID 64

Duell om turordningsregler Svenskt Näringsliv menar att turordningsreglerna i LAS är ett hinder för svensk tillväxt. Saco håller inte med.

Hitta rätt i karriären Naturvetarnas 10 tips som kan göra att du hittar nya vägar i karriären eller inser att du har bästa jobbet i dag.

Lasse improviserar Meteorologen Lasse Rydqvist menar att alla har nytta av att lära sig impovisationsteaterns ädla konst.

24 Den svenska kvantdatorn byggs av supraledande kvantbitar.

4

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

38

Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket, jobbar på bred front för att stoppa matfusket.

16

Korallerna utanför Zanzibars kust är hotade. Men ett forskningsprojekt, som stöds av Sverige, inger hopp.


LEDAREN ivar.delacruz@naturvetarna.se

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

Nu laddar vi för kongressen Det är spännande att företräda naturvetare i en tid då förändringens vindar blåser starka. När jag blickar framåt ser jag hur krav på klimatomställning och energieffektivisering, globalisering, automatisering och utveckling av tjänster, driver på samhällsutvecklingen. Framtidens arbetsmarknad innebär oanade möjligheter för naturvetare. Naturvetenskapen kommer att vara avgörande för att vi ska lyckas hantera dessa utmaningar på ett bra sätt. Dagens utvecklingscykel är naturvetenskapligt orienterad och gör 2000-talet till naturvetarnas århundrade. Naturvetarnas uppgift är att stödja och coacha naturvetare i arbetet och att stärka deras kompetens och betydelse i samhället. Det är ett stort uppdrag som egentligen aldrig tar slut. Det är också ett stort ansvar att utforma rätt verktyg för att naturvetare ska kunna ta sig an samhällets utmaningar.

er. Lika viktigt är hur de värderingar som är vägledande för karriärval och arbetsliv förändras. Vi vill säkerställa möjligheten för naturvetare att få optimala villkor vid varje givet tillfälle, oavsett uppdragsform.

För att riksdagen har fattat beslut om en skattereduktion med 25 procent av fackavgiften från och med 1 juli 2018.

sen den 9–10 november, i förslag till verksamhet eller som företrädare för medlemmarna. Redan nu är det möjligt att nominera dig själv eller någon annan som gör viktiga insatser för naturvetare i arbetslivet. Det gör du på www.naturvetarna.se/ kongress Välkomna till vårt gemensamma arbete för vår framtid!

För utredningen om inskränkningar i strejkrätten. Det skulle öppna för sämre villkor där arbetsgivare kan välja det mest förmånliga avtalet.

Naturvetarnas kongress

Redan nu under vintern och våren kommer ni 2018 att märka att vi laddar för Naturvetarnas kongress. Kongressen kommer i år att bli ovanligt spännande. Naturvetare skapar världens framtid och det är nu vi gemensamt designar förbundets framtid, åtminstone för de kommande tre åren. Därför är det viktigt att vi i styrelsen har en mångsidig bild av de utmaningar och möjligheter som ni medlemmar ser framför

Det är du som bär på kunskapen om hur dina och andra naturvetares utmaningar, förutsättningar och behov ser ut. Det är också du som avgör både vilken inriktning Naturvetarna ska ha på verksamheten framöver och vem som ska vara med och besluta om denna på kongressen. Min förhoppning är att din kunskap och ditt engagemang ska synas på kongres-

Ivar de la Cruz, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

5


SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS FR ÅGA : NYHETSBREV NR 10/2017

VILL DU JOBBA LÄNGRE ÄN TILL 65 ÅR?

”Ja, det vill jag gärna. Jobbet ger meningen till vårt liv.” Aram Hussen Läs mer om den nya pensionsåldern på sidan 16.

Pension är ingen belöning Äntligen! Vet inte om man ska våga tro på det. Det är en samhällsekonomisk katastrof att så många fullt friska och arbetsföra människor i dag tilllåts gå från 100 till 0 procent och ”njuter av

livet” för att vi får en ökad livslängd och blir friskare. Pensionen är inte en belöning. Kanske vi kan öka på både semesterdagar och antalet föräldradagar en gnutta i stället? Anna Geidne

”Nej, även om jag hittills har jobbat med passion och förhoppningsvis kommer att göra det länge till så innebär heltidsarbete ett ganska ensidigt liv, tyvärr.” Aida

6

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Stress sliter på hjärnan Verkligen inte! Bara för att mitt jobb inte är fysiskt tungt betyder inte att det inte är slitsamt. Stress och tusen intryck i minuten ger ett enormt slitage både på hjärnan och resten av kroppen. Medellivslängden må vara högre i dag än den var för 50 år sedan, men det är inte nödvändigtvis friska år och jag vill ha chansen att göra annat med mitt liv än att yrkesarbeta.

Amanda Eriksson


D UELLEN: NYHETSBREV NR 1/2018

KAN FLER ÖRONMÄRKTA FÖRÄLDRADAGAR GE ETT MER JÄMSTÄLLT ARBETSLIV?

Rimligt att dela lika

”Känns helt självklart och egentligen märkligt att det inte kommit tidigare. På tiden alltså!”

Jag förstår inte allt prat om att staten bestämmer över människors liv i den här frågan. Det är inte någon som bestämmer hur länge mamman respektive pappan ska vara hemma. Det gör man själv. Vad staten gör är att ge en fantastisk möjlighet att som förälder vara hemma med sina barn och samtidigt få betalt för det. Känns det då inte rimligt att staten ger lika mycket till pappan som till mamman?

KattaKarin

Låt oss sköta det själva Kan inte politikerna bara sluta med att lägga sig i våra privatliv och hur vi delar upp vår omvårdnad om vårt barn. Vi når inte ett jämställt samhälle genom att tvinga föräldrar att dela på föräldradagarna på ett visst sätt. Låt

oss sköta det själva! Om vi verkligen vill att samhället ska bli jämställt se till att kvinnors arbete premieras lika högt som männens, om kvinnors lön blir jämställd med männens.

POSTTI D N I NG

Mest lästa artiklar på

www.naturvetarna.se

R E N R 2 2 01 4

I TOPP

B

avsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturve tarna.se användarnamn: ditt medlemsnumm er (se din adress Lösenord: de fyra här bredvid) sista siffrorna i ditt personnummer

N AT U R V E TA

5

Agronomen

Djursjukskötare och mamma

1. 2. 3. 4. 5.

Nummer 2 2014

Karriär, v etensKap

, n ät v e r K

månade n s fråga:

Häng med på After work

Vill du jobba i landskap?

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Tema: Markna dsför din kompet ens

Ta chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktn ät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

Läs mer och anmä lan: www.natu rvet /afterworarna.se k

7

tips som håller hjärnan pigg

Klart att pensionsåldern höjs

Mer blågult på tallriken?

U n d e r vå r e n b e söKe r v i föLjan de o rte r: » göteborg: 20 mars, Gothia Towers, Mässans gata 24 » Linköpings universitet: 25 mars » stockholms universitet: 1 april » Karolinska institutet: 2 april » Lunds universitet: 7 april » alnarp, sLU: 8 april » Umeå universitet: 15 april » Uppsala universitet: 23 april

Månadens fråga: Vill du jobba längre

än till 65 år?

Du är välkommen

att bjuda med en

vän.

Ny avgift för akademikernas a-kassa Expertfrågan: Är det en bra idé att

semesterväxla?

Tankenötter

Vägen tillbaka Zandra Hedlund blev utbränd

d U E l l o m ko sT T i l ls koT

T sid 9 |

b l i E N m öT E sExpER

T sid 38

|

sj U N g A i kö R sid 64

Zandra Hedlunds text om utbrändhet är for tfarande den mest lästa.↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

7


SÅ TYCKER LÄSARNA redaktion@naturvetarna.se

Kommentarer från webben och läsarbrev

L ÄS A R B R E V : OPINION

Vinklat om mjölkens fördelar Synpunkter på debattinlägg av Anki Sundin i Naturvetare 7-2017

Debattinlägget ”Mjölk ger näring och öppna landskap” lämnade mig med olika funderingar. Mjölk jämförs näringsmässigt med vatten. Så klart att mjölk innehåller mer näring än vatten! Men det finns även vegetariska alternativ med likvärdigt näringsinnehåll och som har andra fördelar. Mjölken tas upp som ett sätt för förskolebarn att klara sitt behov av viktiga näringsämnen. Man kan ju tycka att maten de äter skall vara tillräckligt näringsrik eller är det så att de äter för lite, och i så fall, varför då? Jag funderar också på mjölkkornas roll för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Det är ju inte bara mjölkkorna som

betar utan också andra betesdjur som hästar och får. Räcker verkligen näringen till i de öppna landskapen för att mjölkkorna skall kunna producera 50 liter mjölk per dag? Hur många gårdar har naturbetesmarker in på knuten och hur många av mjölkkorna släpps egentligen ut där? Finns det så mycket naturbetesmarker kvar? Kan korna som mjölkas så mycket vara borta från bondgården? En annan fundering är jämförelsen med mjölkens näringstäthet och klimatpåverkan. Enligt artikeln ”faller denna ut till mjölkens fördel”, men om de vegetariska alternativen är med i jämförelsen så är det helt klart att det faller ut till de vegetariska alternativens fördel. Man bör hålla i minnet att debattartikeln är skriven i samarbete med ”Hjär-

ta mjölk” och jag tycker att artikeln känns snäv och vinklad. Vänligen, Göran Ericsson f.d. dietist på Beteendemedicin i Umeå

ANKI SUNDIN SVARAR:

Tack för din kommentar. Ja, barn borde i den bästa av världar kunna få i sig all energi och näring de behöver via maten. När barnen ibland äter mycket små portioner kan ett glas mjölk stötta upp. Vatten är ofta alternativet idag. Djuren som mjölkas måste gå nära ladugården. Denna mark är oftast inte naturbetesmarker. Däremot är mjölkproduktionen motorn i systemet som ser till att det finns betesdjur som kan beta na-

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Mjölk ger näring och Det är dags att väva in näringstäthet i miljö- och klimatdiskussionen om livsmedel. Hittills har mycket fokus legat på matens klimatpåverkan.

öppna landskap effektiva omvandlare av grovfoder, som gräs till högkvalitativt mjölkprotein (5) och tillgängliggör på så sätt många viktiga näringsämnen för människan. Kom ihåg att fodret till mjölkkorna i Sverige i huvudsak är producerat inom landet, varav majoriteten utgörs av just grovfoder.

Det talas mycket om koldioxidekvivalenter, men inte lika ofta om biologisk mångfald eller ekosystemtjänster, som pollinering och kolinlagring. Och ännu mer sällan tar man hänsyn till näringstätheten i maten vi producerar. Mjölk är ett högaktuellt exempel på livsmedel som diskuteras på många olika arenor, ur framför allt ett klimatperspektiv. Mjölk ger upphov till en större klimatpåverkan per kilo vara jämfört med vegetabiliska drycker. Dock är klimatpåverkan från svensk mjölkproduktion ur ett globalt perspektiv relativt låg med 44 procent lägre CO2-utsläpp än genomsnittet. Sätter vi mjölkens höga näringstäthet i relation till dess klimatpåverkan, tycks nyttan med mjölk falla ut till dess fördel. För målgrupper med ett extra stort behov av näringstä-

Ett enkelt sätt att få i sig näring debattören.

ta livsmedel tillför mjölk och mjölkprodukter viktig näring till kosten, till en relativt låg klimatkostnad. Bland dessa målgrupper finns barn. När således vissa förskolor byter ut mjölk som måltidsdryck mot vatten får många barn svårt att möta sitt behov av viktiga näringsämnen såsom kalcium, vitamin D och riboflavin. Mjölk till ma-

till en relativt låg klimatkostnad,

enligt

ten är därför i många fall ett enkelt sätt för barn att få i sig tillräckligt med näring.

Låt oss börja ta hänsyn till vad vi faktiskt får för näring för den klimat- och miljöpåverkan vi orsakar i vår livsmedelskedja. Barn har ett särskilt stort behov av näringstäta livsmedel och mjölk som måltidsdryck är ett enkelt sätt att se till att de får i sig tillräckligt med näring. I mjölkens fall till en relativt låg klimatkostnad och med biologisk mångfald och värdefulla ekosystemtjänster på köpet.

Anki Sundin i samarbete med Hjärta mjölk

Vad vi inte alltid nämner i debatten är också att det svenska mjölkproduktionssystemet med sina betesdjur och markanvändning bidrar med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Mjölkkorna i sig är också

N R7 2017

N A T U R V E TA R E

Här är Anki Sundins debattartikel från förra numret. ↑

turbetesmarkerna, exempelvis ungdjur eller sinkor. Totalt finns det i Sverige i dag runt 450 000 hektar naturbetesmarker, som är några av de mest artrika miljöer vi har. Enligt Jordbruksverket betar mjölkraser på en tredjedel av naturbetesmarkerna. Angående näringstäthet i relation till mjölkens klimatpåverkan, så får vi enligt Nutrient Density to Climate Impact, NDCI, mer näring per klimatenhet än från övriga undersökta vegetariska drycker.

Ännu fler vägar in i läraryrket Toppen att ni tar upp vägar in i läraryrket i Naturvetarna nr 7 2017. Blir själv behörig lärare för naturbruksprogrammet inriktning djur nu i januari. Men jag har gått en annan väg än de vägarna som beskrevs i tidningen. Jag har tidigare jobbat

8

N AT U RV E TA R E N

som djurskötare och läst etologi och djurskydd på Sveriges Lantbruksuniversitet, en naturvetenskaplig utbildning. Genom att sedan gå yrkeslärarprogrammet har jag fått behörighet att undervisa på naturbruksgymnasium. Det finns säkert många som läser er tidning som

1 / 2018

också skulle kunna gå via yrkeslärarprogrammet. Till exempel etologer, djurskyddsinspektörer, trädgårdsmästare, agronomer, skogsmästare med fler. Tack för en intressant tidning! Anna Harenius

5

Rättelse Kira Coder Gylling på SCB skrev vi om i förra numret. Hennes namn stavas så här, och inte på något annat sätt.


Aktuellt

NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Miljösatsningar hotas av kompetensbrist Bristen på naturvetenskaplig kompetens kan stjälpa regeringens ambitiösa klimat- och miljömål. Regeringen har i budgeten för 2018 ambitionen att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Bland annat matematiker, statistiker och kemister är framtida bristkompetenser. Dessa kompetenser är centrala för att klara en omställning till ett hållbart samhälle och för att främja grön innovation.

Det behöver satsas mer på naturvetenskapliga utbildningar inom universitet och högskola samt på att säkra den naturvetenskapliga kompetensen i grund- och gymnasieskola. Det är så man lägger ett stabilt fundament för klimat- och miljömålen. Debattartikel i Uppsala Nya Tidning, 16 december 2017, signerad förbundsdirektör Per Klingbjer och Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

Hållbar hälsa ger tillväxt Friska medborgare ökar tillväxten och bidrar i högre rad till det gemensamma välfärdsbygget. Det är dags att uppgradera hälsofrågans betydelse för svensk konkurrenskraft, skriver Sacos ordförande Göran Arrius. Som facklig organisation har vi lång erfarenhet av att arbeta aktivt med hälsofrågor ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Det är dags att bredda det arbetet.

Sacoförbunden samlar hundratusentals kompetenta och engagerade akademiker inom vård och omsorg. Det är de som sitter på morgondagens lösningar och kan föra utvecklingen framåt. Debattartikel i Uppsala Nya Tidning, 22 januari 2018.

Varför är du med i Naturvetarna? Magnus Broman, kemist på Stockholm Vatten och Avfall. – Som naturvetare är det en självklarhet. Naturvetarna är ett bra förbund som tar hand om sina medlemmar. Vilken nytta har du haft? – Som förtroendevald på Stockholm Vatten och Avfall har jag gått flera fackliga utbildningar, vilka gett mig råg i ryggen och mersmak att lära mer. Efter karriärsamtal gjorde jag en personlig utvecklingsplan som fick mig att se fler valmöjligheter inom bolaget för framtiden.

Något annat konkret? – Seminarier och föreläsningar, som den om Linkedin, brukar jag gå på. Jag är också en flitig besökare på Akademikerkompetens seminarier, nu senast i Uppsala. Den handlade om chefens ansvar vid utbrändhet. Ett utmärkt tillfälle att träffa andra akademiker. Även lönestatistiken är värdefull och ger en fingervisning om var man ska ligga lönemässigt. Din roll på jobbet? – Jag är kemist/teknisk utredare för farligt avfall från hushåll och industri. Det handlar om allt från uttjänta batterier till historiskt material, som

DDT. Även spektakulära saker som granater får vi ta hand om. LEL

Magnus Broman är en flitig besökare på Naturvetarnas arrangemang. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

9


Aktuellt

Naturvetarna säger nej till inskränkt strejkrätt Hamnkonflikten i Göteborg rimmar illa med den svenska modellen, menar Ylva Johansson som vill utreda en begränsning av strejkrätten. Naturvetarna och 22 andra Saco-förbund menar att det skulle öppna för sämre arbetsvillkor. Ylva Johanssons förslag har fått

många fackförbund att reagera. I en enkät från Arbetsvärlden säger 20 av 23 Saco-förbund nej till en inskränkning av strejkrätten. Inget förbund säger ja. Naturvetarna är ett av Saco-förbunden som tydligt säger nej till att begränsa strejkrätten. – Det vore förhastat att ändra lagen på grund av just den här händelsen. I det stora hela fungerar den svenska modellen väldigt bra, där parterna kommer överens om spelreglerna. I en internationell jämförelse är det få konflikter på svensk arbetsmarknad. Det är en konkurrensfördel för Sverige, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. ÄNDRAR MAKTBALANSEN

Han menar att uppdraget till utredaren är så utformat att det skulle förändra balansen på arbetsmarknaden till arbetsgivarnas fördel. – Om fredsplikt införs för konkurrerande fackförbund får det stora

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

konsekvenser även för akademiker, som ofta jobbar hos arbetsgivare där det finns flera fackförbund att välja mellan. Det skulle dessutom innebära ett ingrepp i föreningsfriheten. Ivar de la Cruz ser också en risk i att en inskränkning av strejkrätten öppnar för så kallad avtalsshopping där arbetsgivarna kan välja det avtal

som är mest förmånligt för dem. Han får medhåll av strejkforskaren Christer Törnqvist, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, som varnar för att inskränka strejkrätten. Det menar han skulle öppna för arbetsgivare som vill slippa de stora och starka fackförbunden och deras möjligheter till sympatiåtgärder.

Naturvetarna menar att den svenska modellen fungerar bra. En begränsning av strejkrätten skulle ändra balansen mellan parterna. ↓


Hall å dä r!

Vad gäller konflikten i Göteborgs hamn? Den segdragna hamnkonflikten i Göteborg har fått diskussionens vågor att gå höga långt utanför västkustens farvatten. Bakgrunden är att Hamnarbetarförbundet, som är en utbrytargrupp från LO, inte får teckna kollektivavtal med arbetsgivaren APM Terminals. Det betydligt större fackförbundet Transport har kollektivavtalet. För att tvinga fram ett eget kollektivavtal genomförde Hamnarbetarförbundet en strejk under åtta timmar förra året,

och även övertidsblockad och blockad mot nyanställningar. Men APM Terminals håller emot och menar att kollektivavtalet med Transport gäller. Hamnarbetarna är inte nöjda med villkoren i Transports avtal, och vill alltså teckna ett eget med bättre villkor. I Göteborgs hamn är de flesta hamnarbetare med i Hamnarbetarförbundet. FREDSPLIKT GÄLLER INTE

Normalt råder fredsplikt under avtalstiden, men eftersom Hamnarbetarförbundet inte är bundet av något kollektivavtal är det fritt fram för förbundet att vidta stridsåtgärder. Detta gillar förstås inte arbetsgivaren som svarade med att kräva en lagändring, som går ut på att inskränka strejkrätten. Konflikten har gjort att utländska rederier har valt bort Göteborgs hamn, vilket är till nackdel för miljön och att jobben här hemma blir färre. Det lyssnade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson på och menar att det strider mot avsikten med den svenska modellen. Därför tog hon initiativ till att utreda möjligheten att göra en lagändring. LEL

Går kön och kompis före kompetens i skogen? Metoo har nått skogsbranschen. #slutavverkat har samlat över hundra berättelser från utsatta kvinnor. De som startade uppropet vill vara anonyma för att inte skymma sakfrågan.

– Så är det delvis i dag. Ett mål med uppropet är att unga som utbildas välkomnas in i en bransch där kompetens och merit går före kön och kompis. Uppropet kan också fungera som en ögonöppnare. Är skogsbranschen särskilt utsatt? – Det kan vara så. Branschen domineras av män och normen är satt av män. Det som är vardag för män är i många fall en tröskel för kvinnor. En stark homogenitet skapar fel strukturer när en naturresurs ska förvaltas och utvecklas. Är ni förvånade över vittnesmålen? – Vi trodde att vi hade hört det mesta, men det här har överträffat våra spekulationer. Ett mönster är att svagt ledarskap bidrar till att befästa strukturerna. Tar skogsbranschen frågan på allvar? – Det förs mycket diskussioner, vid allt från fikabord till ledningsgrupper. Resan har startat och vi har blivit kontaktade av företag och organisationer. Vi ser fram emot att fler gör det. Vad händer nu? – En kravlista och underskrifterna från uppropet kommer att lämnas in till jämställdhetsministern. Berättelserna lever vidare på #slutavverkat, som vi hoppas ska bidra till att förändra vardagen för alla som jobbar i vår älskade skogsbransch. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

11


Aktuellt

1 miljard dollar Kopparkapslar duger inte

Kan en belöning på 1 miljard dollar snabba på utvecklingen av nya antibiotika? Det tror i alla fall det internationella forskningskonsortiet Drive-AB, där Uppsala universitet ingår som en part, som i sin slutrapport föreslår den moroten. Det menar de skulle öka antalet antibiotikaläkemedel påtagligt.

Det blev nobben för kärnkraftsindustrins förslag om hur slutförvaringen av radioaktivt avfall ska ske i Forsmark. Det är Mark- och miljödomstolen som har bedömt att metoden med kopparkapslar är olämplig. Detta trots att Strålsäkerhetsmyndigheten i ett yttrande till regeringen tillstyrkt ansökan och sagt att industrin har ”förutsättningar att kunna uppfylla” strålsäkerhetskraven. Myndighetens beslut förutsätter en fortsatt stegvis prövning enligt kärntekniklagen. Naturskyddsföreningen, som vill att kärnkraften avvecklas i Sverige, jublar över beslutet och vill undersöka andra metoder och att borrhålen blir djupare. Regeringen har sista ordet och fattar beslut om slutförvaringen.

SKL kompenserar sänkt tjänstepension Akademikeralliansen, som Naturvetarna är en del av, välkomnar SKL:s beslut att pensionärer som har fått sänkt pension 2018 ska få en tillfällig kompensation som motsvarar 2017 års nivå. Den gäller för personer som fått besked om sänkt kompletteringspension under år 2018 med anledning av Pensionsöverenskommelse 02.

– Det är mycket glädjande för alla drabbade att SKL valt att följa arbetstagarorganisationernas gemensamma förslag till omedelbar lösning för 2018. Nu ser vi fram emot konstruktiva förhandlingar om hur något liknande inte ska kunna hända igen, skriver Akademikeralliansens förhandlare i ett gemensamt uttalande.

Ta chansen – bli en forskande lärare! Var med och bidra till att utveckla framtidens skola

15 forskarutbildningsplatser till Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik Kommer att utannonseras på hemsidan http://www.isv.liu.se/fontd/licfontd4 under senare delen av februari 2018.

Den nationella forskarskolan inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik, FontD, är ett etablerat forskarskolesamarbete mellan 10 lärosäten och vi har sedan 2002 examinerat mer än 100 doktorer och licentiater. FontD erbjuder 15 forskarutbildningsplatser till Licentiatexamen för yrkesverksamma förskollärare/lärare med inriktning mot naturvetenskap och teknik. Forskarutbildningen tar 4 år. Du forskarutbildar dig på 50% av heltid medan du parallellt undervisar 50% på den egna skolan. Som forskarstuderande behåller du din tjänst vid din förskola/skola och får din lön som vanligt därifrån. Närmare information om förutsättningar, behörighetskrav och ansökningsförfarande finns via hemsidan http://www.isv.liu.se/fontd/licfontd4 som ger länkar till beskrivningar av forskningsinriktningar vid respektive partnerlärosäte.

Sista ansökningsdag 2018-04-13 Högskolan Kristianstad

12

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


DUELLEN

Borde turordningsreglerna i LAS ändras? Lagen om anställningsskydd, LAS, är på tapeten igen. Principen sist in först ut är föråldrad, hävdar Svenskt Näringsliv. Saco kommer till en helt annan slutsats och menar att lagen är ett skydd mot godtyckliga uppsägningar och är flexibel.

JA!

PATRIK KARLSSON, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv

NEJ!

LENA MAIER SÖDERBERG, chefsjurist på Saco

Ditt främsta skäl till att att ändra LAS?

Ditt främsta skäl till att inte ändra LAS?

Regelverket är inte anpassat till i dag, där enskilda medarbetares kompetens är avgörande. LAS gör företagare mer försiktiga med att expandera och anställa. Lagen försvårar för företagen att ha den bästa kompetensen och svaga grupper får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

LAS turordningsregler skapar en balans mellan arbetsgivarens och de anställdas intressen. Det är arbetsgivaren själv som avgör om det föreligger arbetsbrist och som bestämmer vilken kompetens som ”En skrotning av krävs i den fortsatta verksamheten. Nåturordningsreglerna gon form av skydd skulle försämra mot godtyckliga anställningstryggheten uppsägningar måste finnas för att uppradikalt.” rätthålla balansen.

Är inte reglerna tillräckligt flexibla i dag? Nej, reglerna för tillsvidareanställningar är rigida medan regelverket för tidsbegränsade anställningar är mer flexibelt. Anställningsskyddet ger upplevd trygghet åt så kallade insiders, starka individer på arbetsmarknaden, men lämnar outsiders i en sämre ställning. Den flexibilitet som finns beror mer på enskilda fackföreningars inställning till vilken kompetens som behövs och företagens behov av flexibilitet.

Hur påverkas de anställdas trygghet? Olika. Detta eftersom reglerna i dag ger olika anställningsskydd, bland annat beroende på om du är fackligt ansluten, inom vilket kollektivavtalsområde du arbetar, storleken på företaget, anställningstidens längd, benägenheten att vidareutbilda sig, förändringstakten i den bransch du arbetar och liknande. Även de enskilda fackförbundens inställning till avsteg från turordningen påverkar dagens anställningstrygghet.

Är inte reglerna tillräckligt flexibla i dag? Jo, reglerna är flexibla. Parterna kan lokalt förhandla fram överenskommelser om turordningen som tar hänsyn till verksamhetens och de anställdas intressen. I dag har arbetsgivaren goda möjligheter att behålla nödvändig kompetens vid en omorganisation.

Hur påverkas de anställdas trygghet? En skrotning av turordningsreglerna skulle försämra anställningstryggheten radikalt. Tillsvidareanställningen som norm kommer då i praktiken att försvinna.

Vilka risker ser du med ett ändrat regelverk?

Vilka risker ser du med ett ändrat regelverk?

Då kommer företagen i högre utsträckning kunna rekrytera och behålla medarbetare med den kompetens som behövs. Det ger fler växande företag och ökat välstånd. Även utanförskapet och tudelningen på arbetsmarknaden skulle minska, ökade incitament för vidareutbildning och förkovran gör att den samlade kompetensen i näringslivet stiger.

Det beror på hur en förändring ser ut, jag utgår från att vi pratar om en skrotning av turordningsreglerna. Då rubbas balansen radikalt. Det kommer inte längre finnas något att förhandla om, i alla fall om turordningsreglerna inte ersätts med någon annan spärr mot godtyckliga uppsägningar.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

13


Månadens fråga

Vill du jobba längre än till 65 år? Det mesta talar för att pensionsåldern kommer att höjas, och det blir möjligt att jobba till fyllda 69 år. Hur ser du på det och vad krävs för att du ska vilja och orka jobba högre upp i åldrarna? Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

”Jag fick g när ja ny energi . Jag m o sadlade a längre, n r jobbar gä ke inte men kans heltid.”

14

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


Snart möjligt att jobba till 69 år Det mesta talar för att pensionsåldern kommer att höjas från dagens 67 år. Regeringen vill att LAS ska gälla till fyllda 69 år. Fack och arbetsgivare, utom Svenskt Näringsliv, är med på noterna. – Vi lever allt längre och många vill fortsätta arbeta efter 65-årsdagen. För att få en dräglig pension är det ofrånkomligt att åldern då vi väljer att gå i pension höjs, säger Anna Odhner, pensionsexpert på Saco. Naturvetarna är inne på samma spår. – För oss är det viktigt att möta medlemmars vilja om att kunna använda sin seniora kompetens, vilket har det goda med sig att kompetens kan överföras till yngre medarbetare, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Båda är överens om att vi behöver jobba längre för att klara välfärden. Minns när pensionssystemet infördes i Sverige, då var medellivslängden 65 år.

sjukförsäkringen som normalt försvinner vid fyllda 65 år. Den som har helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga tvingas då över till pension, förklarar Anna Odhner. Hon vill också se en bättre arbetsmiljö så att människor håller ett helt arbetsliv. – För akademiker handlar det mindre om utslitna ryggar och mer om den psykosociala arbetsmiljön, som gör att många ser fram emot en tidig pensionering. Lika viktigt är att ge de äldre möjligheter till kompetensutveckling och omställning.

pension när man fyller 63 år. Vi vill öka valfriheten så att den som vill kan gå tidigare än 63 år eller senare än fyllda 69 år. Jämför med Norge där motsvarande åldersspann ligger mellan 62 och 75 år, säger Kristofer Jervinge. Även Saco förordar individuella och flexibla lösningar.

EGET VAL

– Ett mer flexibelt avslut där man kan gå ner i arbetstid och jobba längre är också ett sätt för arbetsgivarna att säkerställa kompetensen. Vi ser sådana lösningar i centrala avtal med flexpension, som innebär att en del av löneutrymmet avsätts till pension, säger Anna Odhner. Hon påpekar att de nya avtalen inom stat och kommun tar sikte på LAS-åldern, vilket innebär att åldersgränsen för när tjänstepension kan tjänas in automatiskt följer med vid framtida höjningar av LAS-åldern. LEL

VÄXLA KARRIÄR

Naturvetarna vill att individen själv ska kunna välja. – Vi vill se ett större fönster för när man kan gå i pension. Enligt det förslag som ligger nu ska det vara möjligt att kunna ta ut allmän

De menar att det behövs ändrade attityder till äldre i arbetslivet. Det finns en åldersfixering som gör att det inte är så lätt att växla karriär senare i livet. Undersökningar visar att de som ändå har bytt karriär får ny energi och orkar jobba längre. – Det behövs ett helt paket av åtgärder. Det gäller bland annat

Anna Odhner vill se ett mer flexibelt avslut i arbetslivet. ↑

”Kompetens kan överföras till yngre medarbetare.”

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

15


Hårda tag mot matfusk TEXT: Lars-Erik Liljebäck FOTO: Anna Ledin Wirén

16

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


I fokus

Bedrägerier med livsmedel ökar. Det kan handla om allt från felmärkt ekomat till illegal svartslakt. Louise Nyholm på Livsmedelsverket jobbar för att stoppa fusket.

”Det är en vinst för hela samhället. Ingen vill bli lurad eller sjuk för att företag fuskar.”

samma veva som Naturvetaren träffar Louise Nyholm föreslår regeringen skärpta straff för fusk med livsmedel. – Det är ett efterlängtat lagförslag som vi har kämpat för länge. I dag är lagen uddlös och målen läggs ofta ned även om vi gör gedigna undersökningar och levererar bra underlag. Den här typen av brott är inte prioriterade i dag, säger statsinspektören på Livsmedelsverket. Nu kan det alltså bli ändring på den saken. Förslaget innebär att livsmedelsfusk kan leda till fängelse. Det blir också möjligt för inspektörerna att själva utkräva sanktioner för enklare brott. I dag kan bara åklagare göra det, vilket ofta är en långdragen process. Det mesta talar för att riksdagen kommer att klubba igenom lagen som i så fall börjar gälla 1 januari 2019. – Det är en vinst för hela samhället. Ingen vill bli lurad eller sjuk för att företag fuskar. Nu ökar möjligheterna att sätta dit dem.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

17


I fokus

FRÅGA OM MATEN

Vi möts över en fika på det prisbelönta biblioteket i Kista under mellandagarna. Louise Nyholm är ledig hela julhelgen och behöver ta igen sig efter en rätt tuff höst med mycket arbete. Egentligen var tanken att ta rygg på henne när hon jagar fuskare. Men det hade kunnat påverka inspektionen på ett negativt sätt. Hon ger en målande bild av hur illegal kötthandel kan gå till. Kött i sopsäckar byter ägare på en parkeringsplats i en förort utanför Stockholm. Stora pengar står på spel i den ljusskygga verksamheten. Konsumenter som köper köttet blir både lurade och utsätter sig för en hälsorisk. – Här gäller det att vara vaksam som konsument. Finns misstankar om att priset är för bra för att vara sant så är det säkert så. Då bör man dra öronen åt sig och fråga var köttet kommer ifrån, säger statsinspektören på Livsmedelsverket. TIPS SOM LEDER RÄTT

Det kan vara lättare sagt än gjort. Vem vill förstöra stämningen under en måltid på restaurang i glada vänners lag? Men det finns andra vägar att gå. – Vi har tipsfunktionen: livsmedelsfusktips@slv.se på Livsmedelsverkets hemsida, där du kan vara anonym. Det är också möjligt att ringa. Som regel tar även kommunerna emot tips på misstänkta fuskare. Tipsen är viktiga i jakten på bedragare. Ofta är det konkurrerande företag som kontaktar oss. Även tidigare anställda på företag som bedriver illegal verk-

18

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Louise Nyholm Aktuell: Statsinspektör på Livsmedelsverket med uppdrag att stoppa fusk med livsmedel. Utbildning: Miljö- och hälsoskyddsinspektör. Bakgrund: Kommunal livsmedelsinspektör. Familj: Bor med man och två barn i Kista. Fritid: Tränar och leder pass på Friskis & Svettis. Stickar. Bäst med jobbet: Att jag får jobba med så många olika saker, både nationellt och internationellt. Förutom att det är utvecklande och spännande känns det som jag gör samhällsnytta.

samhet och konsumenter kan leda oss på rätt spår. – När ett tips kommer in bedömer vi trovärdigheten och skickar det vidare till berörd myndighet, alltså till den kommun där det misstänkta bedrägeriet har ägt rum. Gäller det slakt, styckning, mejeri eller andra animaliska anläggningar ligger ansvaret på våra regionala inspektörer som är knutna till Livsmedelsverket. Vilken är din roll? – Vi är två personer på Livsmedelsverket i Uppsala som jobbar med livsmedelsfusk. Vi fungerar som ett stöd åt myndigheterna och ger vägledning. De svårare fallen, som kräver omfattande utredningar, utför vi ofta själva. Ofta jobbar vi ihop med de lokala myndigheterna, som i slutändan fattar besluten. NÖTKÖTT BLEV HÄSTKÖTT

Hon uttrycker viss frustration över att de inte hinner med så mycket som de vill. Under förra året utredde de runt hundra ärenden. Hur omfattande fusket är vet man inte. – Den som söker den finner. Tidigare var livsmedelsinspektionen inriktad på hygien, där fokus fortfarande ligger. Det var efter hästköttskandalen 2012 som vi fick uppdraget att utreda och stoppa fusk. Köttet var märkt och såldes som nötkött, men som efter analys visade sig vara hästkött. Det var en stor härva i Europa med sjutusen företag inblandade. Många agerade i god tro och litade på att det var äkta vara. Innan köttet nådde våra tallrikar hade det passerat många ägare.


– Nu har kedjorna kortats med färre företag inblandade i handeln av livsmedel. Det har företagen gjort på eget initiativ för att få bättre kontroll. Så man kan inte lita på certifikaten? – Nej, i det här fallet var många certifikat förfalskade, liksom veterinärintygen. Skandalen skakade om hela Europa och fick oss att inse vidden av problemet. Nu är lagstiftningen densamma inom hela EU med gemensamma förordningar. PÅ SAMMA VILLKOR

Vid sidan av att man inte ska bli lurad eller sjuk av livsmedel är syftet med kontroller att företagen ska konkurrera på samma villkor.

Ett företag som fuskar kan hålla nere sina kostnader och vinna marknadsandelar på ett ojuste sätt. Var hittar ni fuskarna? – Ju mer positiva mervärden, som svenskmärkt, närodlat och ekologiskt, desto större risk att det finns bedragare. Dyr exklusiv mat kan också vara kopplad till lurendrejeri. Ett exempel är Kalix löjrom, som visade sig vara amerikansk. Mat som är alltför billig kan också vara ett tecken. Ofta kan det börja med fiffel i liten skala när företaget är ekonomiskt pressat, där till exempel en dyrare ingrediens byts ut mot en billigare, utan att konsumenterna blir upplysta om det.

Prover av misstänkt matfusk packas noga innan de skickas till labb för analys. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

19


I fokus

Louise Nyholm menar att det behövs en nationell styrka som kan agera snabbt vid misstänkt matfusk. Hon och kollegan Aron Lindén måste då bli fler.

Häng med Louise under en dag:

Väckarklockan ringer. Efter frukost och när barnen har gått till skolan cyklar hon från Kista till stationen i Helenelund. På tåget till Uppsala startar jobbet med att läsa in sig på fakta och att besvara mejl.

20

Är framme på Livsmedelsverket i Uppsala. En inspektör från en kommun ringer om ett fuskärende. De har fått tips om falsk saffran och har gjort analyser som visar att kryddan innehåller gult färgämne, vilket inte är tillåtet.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Fika på rummet, samtidigt som hon utreder ärendet om saffransfusk. Ett nytt ärende är på ingång. Det handlar om ekologiska apelsiner. Som en detektiv går hon till botten med fallet. Finns det till exempel ekologiska apelsiner från Spanien att tillgå i juni och vilka företag importerar dem?

Möte med kollegan Aron Lindén som också jobbar med matfusk. Via Skype har de möten med regionala inspektörer ute i landet.

Lunch som ofta intas på restaurang i Uppsala. ”Jag gillar mat, och det är skönt att komma ut.”

En viktig del av jobbet är att utbilda inspektörer på myndigheterna. En nyhet är den webbaserade EU-utbildningen om livsmedelsfusk. ”Det har varit en spännande och nyttig resa, jag som är van att utbilda live.”

Fika på rummet. Bokar en resa till Nederländerna dit hon ska på ett möte.


”Det var efter hästköttskandalen 2012 som vi fick uppdraget att utreda och stoppa fusk.”

I ett viltprojekt har de varit ute i butik och köpt in viltprodukter. Genom dna-analyser på det egna labbet får de svar på vilka djurslag som ingår. Det var så hästköttskandalen upptäcktes.

Ägnar tankar åt ett spritprojekt som Livsmedelsverket driver. Här finns inga hygieniska risker, men fusk förekommer där det finns pengar att tjäna. Restauranger och andra som säljer sprit måste ha system för spårbarhet.

Jobbar på tåget hem; ringer och mejlar.

Äter middag med familjen. Den som kommer hem först lagar maten.

Leder pass med Kopplar av med Friskis & Svet- stickning framtis. för Aktuellt. Viktigt att följa vad som händer i världen.

Dags att gå till sängs efter en hektisk dag.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

21


I fokus

– Det finns oseriösa företag som fuskar med allt och inte ens är registrerade som livsmedelsföretag. De ligger utanför myndigheternas kontroll. Samtidigt ska man komma ihåg att de flesta sköter sig. SVARTSLAKT ÖKAR

Precis innan jul var Louise Nyholm ute på flera inspektioner. – Vi hade fått in ett tips om svartslakt, där kött som inte besiktigats hade släpps ut på marknaden. Slakten sker ofta ute på gårdar och marknadsförs genom grupper på Facebook. Vi ser tecken på att den illegala slakten ökar, vilket ökar risken för sjukdomsspridning. Hon berättar att systemet bygger på spår-

Lena Håkansson genomför sedimentologiska undersökningar vid Kapp Ekholm med syfte att rekonstruera tidigare isframstötar.

22

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

barhet, att det ska vara möjligt att följa hela kedjan för ett livsmedel. Företagen måste enligt lag ha system för spårbarhet. – Om det saknas kan det företaget åtalas och få näringsförbud, alternativt ett vitesföreläggande. Den nya lagen som regeringen föreslår gör det möjligt för myndigheten att själv ta ut en sanktionsavgift och fler kan straffas. Det inger hopp hos Louise Nyholm, som vill se fler åtgärder. – Det skulle behövas en nationell styrka som kan agera snabbt, både när det gäller att stötta myndigheterna och göra större utredningar. Jämför med Danmark, där närmare trettio personer jobbar med detta.

Fusk förekommer där det är möjligt att tjäna pengar. Nu ska bland annat restauranger som hanterar sprit granskas. ↓


Siffran

Den här gången utgår vi från antalet bin i en bikupa och bygger på med kuriosa och matnyttig information.

När det gäller kopplingen mellan pesticider och bin är läget inte svart eller vitt. Det är många rykten som sprids, både falska och sanna.

Redan i slutet av mars börjar bina samla in nektar och pollen, och håller på fram till oktober. Längre norr ut i landet är säsongen kortare.

I Sverige finns det 12 000 biodlare som producerar runt 3 500 ton honung per år. Enligt föreningen Svenska bin skulle det dubbla behövas för att trygga pollineringen och matförsörjningen. Virus och kvalster har på senare år slagit ut bisamhällen, men Sverige har klarat sig bra, bland annat tack vare en restriktiv import.

280 arter, varav 40 är humlor, finns i Sverige, vart och ett med sina favoritväxter. Därför är det så viktigt att värna den biologiska mångfalden, till nytta både för pollinerare och växter, och i förlängningen vår matförsörjning. Naturbetesmarker är viktiga boplatser för vilda bin. I hela världen finns det 20 000 biarter.

Honung har sin källa i blommornas nektar, som bryts ner till glukos och fruktos i den del av binas tarm som kallas honungsmagen. När nektarn hamnar i de sexkantiga cellerna dunstar vatten genom binas vingfladder och ett sockerkoncentrat bildas.

80 000 bin kan bo i en bikupa under högsäsong. Antalet invånare varierar och går ner till mellan fem och tiotusen under den kalla årstiden. Ett bisamhälle har en drottning, runt tusen drönare (hanbin) och närmare 80 000 arbetsbin (honor). De gör jobbet: samlar nektar, vaktar och håller ordning i kupan.

Som så ofta handlar det om doser. Våra tester visar att humlor och vilda bin påverkas negativt av insekticider, medan honungsbin, som ofta används i forskningen, klarar sig bättre. Utmaningen för framtiden är hitta en balans mellan användningen av kemiska bekämpningsmedel och samtidigt skona pollinerarna. Kom ihåg att en växande befolkning ska födas.”

Eva Forsgren, lektor i biodling på SLU, forskar om sjukdomar hos honungsbin

Bin och andra pollinerande insekter, som humlor och fjärilar, har en viktig roll i livsmedelsförsörjningen. Man räknar med att pollinering utförs i två tredjedelar av alla odlade grödor. För vilda växter är motsvarande siffra 80 procent

God pollinering ger inte bara högre skördar, utan även bättre kvalitet. För oljeväxter gäller att oljehalten i rapsoljan ökar och att äpplen blir större och jämnare i formen. Många frukt- och bärodlare köper därför in pollinerare, främst honungsbin och jordhumlor.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

23


10 tips 1.

Vad är karriär för dig?

2.

Trivs du med det du gör i dag eller vill du förändra något? Genom att lära känna sig själv och göra aktiva val är det lättare att hamna rätt. Ta för vana att boka en avstämning med dig själv då och då under ditt yrkesliv.

Utvärdera nuläget.

3.

Ta reda på vad du vill

4.

Inventera din kompetens

5.

Vad är karriär för dig och vilka drivkrafter har du? Är det dina egna eller andras förväntningar som har varit din ledstjärna? Det som är karriär för dig behöver inte vara det för någon annan. Ta reda på vad som driver och motiverar dig, och anpassa din karriär efter det.

Gör en karriärplan

24

N AT U RV E TA R E N

Ta reda på vad du vill. Vad tycker du är roligt och vill göra mer av? Fundera på hur du vill utvecklas och använda din kompetens i framtiden. I det ligger att veta vart du är på väg och vilka mål du har.

Du kan mer än du tror. En bra idé är att lista dina arbetsuppgifter, både på ditt nuvarande och tidigare jobb. Minst lika viktigt som ämneskunskaper är din förmåga att till exempel samarbeta, kommunicera, se helheter och ta initiativ. Personliga egenskaper, som attityd, bemötande och ansvarstagande väger allt tyngre i arbetslivet. Glöm inte kompetens som du har skaffat på fritiden, allt från att leda yogapass till att sitta i en styrelse.

Sätt upp mål på kort och lång sikt. En vanlig fråga är om planen ska följas slaviskt. Nej, men det är bra att ha en riktning och ha klart för dig vart du vill. En plan kan tydliggöra vilka steg du behöver ta för att nå dina mål, till exempel vilka kompetenser du behöver utveckla. Prioriteringar förändras över tiden, som vid familjebildning. Så tipset är att uppdatera karriärplanen under resans gång. En trend nu är att göra en livsplan, där karriären ingår som en del.

1 / 2018


Hitta rätt i din karriär Även om du trivs på jobbet och inte har några planer på att byta, är det en god idé att då och då fundera på din karriär. Här visar Naturvetarnas karriärrådgivare hur du kan tänka för att utvecklas och vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden.

Vilka kompetenser efterfrågas, både i din egen bransch och i andra branscher? Det kan ge nya idéer och visa var din kompetens är eftertraktad. Omvärldsbevaka genom att hålla utkik efter platsannonser, bland annat i den här tidningen, via kontakter och på Naturvetarnas webb. LinkedIn och nyhetsbrev från olika aktörer gör att du håller dig uppdaterad om arbetsmarknaden.

6.

Håll koll på arbetsmarknaden

Fundera på vilka nätverk du finns i och hur du använder dem. Är du i ett relevant sammanhang ökar chansen att få erbjudanden om jobb. Nätverk kan också ge idéer, tips och inspiration i din nuvarande roll och utveckling. Om du inte gillar att mingla är de digitala nätverken en bra lösning. Kanske du inte har tänkt på att fungerande nätverk är en kompetens i sig och kan vara värdefullt för arbetsgivaren.

7.

Bygg nätverk

Det jobb du har i dag kan vara borta om tio år. Den snabba teknik- och samhällsutvecklingen gör att du hela tiden måste uppdatera dina kunskaper för att vara attraktiv. Lika viktigt som att bli bättre på det du gör i dag är att bredda din kompetens med till exempel IT, kommunikation, pedagogik eller affärsmannaskap. Kurser i all ära, tänk på att egen inläsning eller att luncha med en kollega också kan innebära kompetensutveckling.

8.

Utveckla din kompetens

I det ligger att marknadsföra dig själv och kunna kommunicera din kompetens. Här gäller det att vara flexibel och anpassa budskapet till mottagaren. Ofta har du kanske bara trettio sekunder på dig. Ta fram essensen och formulera vad du kan erbjuda en framtida arbetsgivare. Fokusera mer på det än vad du har gjort tidigare. Var påläst och visa intresse för motparten.

Här samlar du allt om dig själv som handlar om din karriär. Det som du har formulerat i punkterna ett till nio ligger till grund för din profil på Linkedin. Linkedin växer snabbt, och rekryterare och arbetsgivare finns här. Fundera på varför du ska finnas här, vad du vill uppnå och vilken din målgrupp är? Linkedin är samtidigt ett verktyg för att omvärldsbevaka, utveckla din kompetens, bygga nätverk och marknadsföra dig. Med en uppdaterad och genomtänkt profil är du ett steg närmare ditt nästa mål i din karriär.

Du är ditt eget varumärke

Linkedin knyter ihop säcken

9.

10.

NATURVETARNAS KARRIÄRRÅDGIVARE ERBJUDER: individuellt karriärsamtal, Linkedin-, intervju- och cv-coachning, karriär- och personprofilanalys. Läs mer: www.naturvetarna.se/karriar

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

25


Reportage

26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


Havets hjältar på Zanzibar Zanzibars marinforskning är en klart lysande fyr i östra Afrika. Tack vare lokala forskare och svenskt stöd har ett institut gett ökad förståelse om hur de livsviktiga korallreven fungerar och hur de kan räddas. TEXT OCH FOTO:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

27


Marinbiologerna Christopher Muhando och Saleh Yahya poserar vid Institute of Marine Sciences (IMS) på Zanzibar. →

M ina fördomar om Tanzania kommer på skam direkt. Vid hamnen i den största staden i landet, Dar es-Salaam, avgår moderna snabbfärjor punktligt flera gånger om dagen till ögruppen Zanzibar. Man är där redan efter två timmar, vilket i den härligt tropiska havsbrisen känns som för kort tid. Och väl framme på huvudön i Zanzibar ligger det viktiga forskningsinstitutet Institute of Marine Sciences (IMS; som är en del av University of Dar es-Salaam). Institutet har producerat många internationella artiklar, ”peer review”, och är ett av endast fyra ”Program Centres of Excellence” kring korallrevsforskning och kapacitetsuppbyggnad i världen. – Det kommer många svenska studenter hit för att göra Minor Field Studies! säger Christopher Muhando, lektor vid institutet och doktor i marinbiologi. STÖD FRÅN SIDA

Christopher Muhando har god kännedom om Sverige och fick faktiskt sina doktorandstudier finansierade genom den svenska biståndsmyndigheten Sida. Sverige har redan sedan 1990 samarbetat med marin-

28

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Zanzibar

forskningsinstitutet på Zanzibar och kunnat bidra till framväxten av en forskningsmiljö av god internationell klass. – Det svenska stödet har funnits länge och har bidragit med väldigt mycket, bekräftar Muhando angående uppbyggnaden av IMS, som sedan 1990 har fått 184,3 miljoner kronor från Sverige. Under innevarande avtalsperiod uppgår stödet till över 22 miljoner kronor. Och genom åren har IMS tack vare svensk hjälp kunnat utbilda 30 doktorer och 67 magisterstudenter. En stor del av stödet har gått till laboratorieutrustning samt kunskapsöverföring och samarbete med företagskluster. FLITIGT CITERAD

Tanzania Befolkning: 56 miljoner invånare Yta: 945 087 kvadratkilometer (lite mer än dubbla Sveriges yta, som är 447 000 kvadratkilometer) Huvudstad: Dodoma (befolkning 400 000). Största staden är Dar es-Salaam; 5 miljoner invånare.

Christopher Muhando själv har ett så kallat citeringsindex (”h-index”) på 13, vilket innebär 670 citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Han är känd bland annat för en artikel i amerikanska Ecological Monographs där han visar hur korallblekning inte behöver vara definitiv utan kan reverseras. – Det är mycket tydligt att korallrestaurering är möjlig; 1998 var det mycket korallblekning i Tanzania, men 2009-2010 hade korallerna återhämtat sig på de flesta ställen, säger Christopher Muhando. För sin forskning har Christopher Muhando genomfört en sorts koralltransplantationer där han planterat in friska koraller bland blekta och sjuka. Försöken har varit lyckade, och han


Reportage

Mer om Tanzania Historia: Tanzania var från slutet av 1800-talet en koloni, först under tyskarna, sedan under britterna. Zanzibar styrdes som ett separat område. Tanzania blev självständigt 1961, Zanzibar 1963. I april 1964 slogs fastlands-Tanzania och Zanzibar ihop till Förenade republiken Tanzania. Politik: Tanzania är auktoritärt styrt under partiet CCM (Chama Cha Mapinduzi). Sittande president är John Magufuli. Ekonomi: Cirka 23 procent av Tanzanias befolkning faller under fattigdomsgränsen. Landet upplever dock sedan flera år tillbaka stark ekonomisk tillväxt. Regeringen vill att landet redan till år 2025 ska vara ett mellaninkomstland (det är i dag ett låginkomstland).

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

29


Reportage

menar att hindren för att sätta upp nya korallpopulationer i dag främst handlar om att hitta passande livsmiljöer för korallerna. – Och en annan missräkning är att bidraget som kan göras genom korallrestaurering är litet jämfört med den naturliga återväxten. KORALLER RESTAURERAS

På många håll utanför Zanzibar är korallerna färgglada och livskraftiga. Vissa varmare år bleks och dör de däremot i stor mängd. ↓

Tillgången till korallarver är dock inget problem, menar Christopher Muhando. Koraller sprider sig nämligen genom larver, som i sin tur blir till av spermier och ägg antingen från en och samma korall eller från en ”mamma”och ”pappa”-korall. Korallrestaurering kan bli ett relevant verktyg i avgränsade områden där mycket turister rör sig, menar forskarna vid IMS. – Men när det gäller fiskeområden skulle

”Dynamitfiske har funnits sedan flera år tillbaka, vid fastlandet men inte på Zanzibar.” effekten bli väldigt liten, om inte restaureringen skulle göras av alla fiskarna, på grund av den stora ytan som berörs. Hänsynslöst fiske har i många områden angetts vara en stor källa till korallförstörelse. Särskilt destruktivt har dynamitfiske varit, då man avfyrar sprängladdningar i vattnet, varpå fiskar och massor av andra levande varelser dör och flyter upp mot ytan. – Dynamitfiske har funnits sedan flera år tillbaka, vid fastlandet men inte på Zanzibar. Det har gjort stor skada på vissa håll. Det är få som håller på med det, men de är mäktiga och har kontakter med polis och rättsväsende. Så det är en sorts brottsverksamhet, säger Christopher Muhando. FÖRSTÖRDA MILJÖER

Även så kallad bottentrålning förekommer, men inte i samma utsträckning eftersom fiskemetoden även skadar fiskeutrustningen om den används exempelvis vid korallrev eller andra områden med ojämn och ”taggig” botten. Christopher Muhando menar dock att fiskarna runt Zanzibar känner till korallrevens stora betydelse för fiskåterväxten.w – Det är väldigt tydligt att de här männen har kunskap om miljön. De har fiskat länge, och vet hur betydelsefulla sjögräsängar, korallrev och mangrove är. Och om man frågar dem säger de att nedgångar i fångst beror på att sådana miljöer har förstörts, säger han. Emellertid känner inte fiskarna till vad korallblekningen innebär, och har enligt

30

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


Om villkoren är de rätta framstår korallerna som överraskande livskraftiga. ↓

IMS-forskarna haft svårt att skilja mellan korallblekning och koralldöd. Och även om korallblekningen inte alltid medför en nedgång i fiskförekomst har sammansättningen av fiskarter förändrats i blekta korallrev och antalet arter blivit färre. OVÄNTAT LIVSKRAFTIGA

En annan utmaning är inträngning av sötvatten och lerigt vatten med hög partikelhalt från land, som inte tolereras väl av de ljustörstiga korallerna. Om villkoren är de rätta framstår dock korallerna som överraskande livskraftiga. Korallfiskar simmar ut och in mellan tentaklerna i en mjuk korall utanför Prison Island, Zanzibar.. ↓

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

31


– Korallblekningen 2016 var också allvarlig: på vissa ställen blektes bortåt 90 procent. Men det varma vattnet stannade inte lika länge som 1998, så korallerna återhämtade sig till stor del, säger Saleh Yahya, också han lektor samt doktor i marinbiologi vid IMS. Christopher Muhandos, Saleh Yahyas och deras kollegors forskning visar också att koraller kan ”lära sig” att tolerera högre temperaturer, förutsatt att ökningen sker i små steg. – Vi tror att reven ”acklimatiserar” sig! säger Christopher Muhando. Klimatföränd-

32

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

ringen sker, men vi trodde att effekten skulle vara större. MARINA SKYDDSOMRÅDEN

Resultaten från Zanzibars marinforskningsinstitut har väckt intresse och lett fram till viktiga åtgärder såväl i Tanzania som utomlands. – Policyinflytandet har varit ganska stort, som till exempel när det gäller avsättning av fler marina skyddsområden, berättar Inger Lundgren, forskningssamordnare på den svenska ambassaden i Dar es-Salaam.

”Man har kartlagt ett antal viktiga arters uppoch nedgång genom åren.” Zanzibar har en rik historia med influenser från kolonialtidens England och arabvärlden. Idag kommer många turister hit från väst. ↓


Reportage

IMS har även samarbetat med ekoturismhotell i området för att tillse att inte människors påverkan blir för stor på korallreven vid Zanzibar. Och man har kartlagt ett antal viktiga arters upp- och nedgång genom åren för att se till att inte någon ekologisk utarmning äger rum. HOPPET LEVER

Det har nu blivit dags att ta pulsen på det marina livet utanför Zanzibar. I vattnen runt ”Prison Island”, en liten ö med befäst-

ningar från kolonialtiden fem kilometer från huvudön, snorklar vi bland koraller och fiskstim. Många koraller är dessvärre rejält blekta, men här och där tränger färgglada exemplar av både mjuka och hårda koraller fram. Clownfiskar bevakar sitt hem bland koralltentaklerna, jättemusslor öppnar och stänger sina färgglada gap och gula småfiskar bevakar oss nyfiket. Korallreven utanför Zanzibar lever. Frågan är dock hur länge?

Många koraller är dessvärre blekta, men det finns färgglada exemplar som sticker ut. ↓

Blekning som kan leda till död Koraller lever i symbios med mikroskopiska alger, kallade zooxantheller, som lever i korallens vävnad. Algerna är också korallens främsta källa till mat och ger den dess färger. När symbiosen stressas på grund av högre havsvattentemperaturer eller miljöföroreningar lämnar algerna korallens vävnad. Korallen blir då vit eller mycket blek, och känsligare för sjukdom som kan leda till död. Korallblekning är i bästa fall en reversibel process, medan koralldöd är definitiv. Några anledningar till korallblekning är: » Förändrade havsvattentemperaturer, genom framför allt växthuseffekten. » Smutsvatteninträngning och föroreningar. Sker ofta i samband med stormar och häftiga skyfall. » Överexponering för solljus. När temperaturen ökar kan solen bidra till blekning av koraller. » Extremt lågt tidvatten, om vattenytan hamnar lägre än korallerna. Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration of USA, NOAA (http://coralreef.noaa.gov)

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

33


Reportage

Forskningssamarbete firar 40 år Under fyrtio år har Sverige finansierat forskning i Tanzania. Det har gett avtryck med forskning inom marinbiologi, malaria och jordbruk. När Tanzania blev självständigt 1961 fanns det endast tolv läkare på nio miljoner invånare. Och vid landets ”universitet” gick det nästan bara att bedriva enklare juridikstudier. Sedan 1977 är Sverige med och bygger upp forskningen där. – Tanken var att alla länder behöver egna kunskapssystem för att utvecklas, säger Inger Lundgren, handläggare för forskningssamarbetet vid svenska ambassaden i Tanzania. Vi möter Inger Lundgren vid den lummigt inbäddade ambassaden i ett på samma gång värmelojt och trafikstimmigt Dar es-Salaam. – Uppbyggnaden drevs framför allt av svenska forskare, säger Inger Lundgren, dok-

”Det finns till exempel fler disputerade ministrar i den tanzaniska regeringen än i den svenska!”

Inger Lundgren är handläggare för forskningssamarbetet vid den svenska ambassaden i Tanzania. ↑

34

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

tor i antropologi, Stockholms universitet. Uppdraget hamnade hos en svensk myndighet för forskningssamarbete. Tanzania blev ett av de första programländerna. Joyce Nyoni har – Sedan utbildadutmaningar så det räcker. ↑ es utländska forskare i Sverige. Avsikten var att få en kritisk massa av forskare i biståndsländerna. Ett allvarligt problem har varit brain drain. Den svenska modellen har funkat: 97 procent av alla tanzaniska forskare som utbildats genom samarbetet med Sverige har återvänt hem. Andra siffror gör också intryck. Bland annat beräknas tvåtusen vetenskapliga publikationer ha kommit till tack vare det svenska stödet och över tvåhundra tanzanier har disputerat. Forskning från har fått internationellt genomslag inom ett flertal områden. Malariaforskningen är framstående, liksom den inom samhällsvetenskap. – Vi har många utmaningar att tackla här. Vi har bland annat stöttat produktion av nya frövarianter och jordbruk för större skördar, säger Joyce Nyoni. Forskningens tyngd märks i Tanzania. Det finns fler disputerade ministrar i den tanzaniska regeringen än i den svenska!


JURISTEN SVARAR Naturvetarna har ett samarbete med Avtal24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Varför bör avtal vara skriftliga? Ett skriftligt avtal är väl alltid att föredra, men även ett muntligt avtal gäller, brukar man säga. Vad krävs för det och varför bör muntliga avtal undvikas?

» » »

Vad ska avtalet omfatta? Vilka villkor ska gälla? Vad händer om någon bryter mot avtalet?

Tar man sig tiden att skriva ett avtal kan man undvika framtida konflikter som kan vara både tidskrävande och kostsamma. I förra numret av Naturvetaren visade vi med exempel hur lätt det är att missuppfatta varandra. Ett företag hade ansett sig anlita en konsult, medan uppdragstagaren uppfattade sig som anställd. Det är stor skillnad mellan vilka regler som gäller för konsulter och för anställda. Har parterna inte ett skriftligt avtal som reglerar uppdraget kan detta medföra onödiga konflikter. Skriv viktiga avtal kostnadsfritt hos avtal24. Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online, alternativt med hjälp av en jurist till fasta priser och med 20 % rabatt. För att ta del av dina förmåner hos avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www.avtal24.se/naturvetarna

© W W W.MA X I P I X E L.S E

Ett muntligt avtal är enligt svensk rätt juridiskt bindande. Risken med att enbart ha en muntlig överenskommelse är att det är svårt att bevisa vad man bestämt och parterna kan ha olika minnesbilder av vad man kommit överens om. Det är dessutom lätt att glömma att diskutera igenom och komma överens om viktiga frågor som kan belysas i samband med avtalsskrivandet. Ett skriftligt avtal kan alltså även vara ett sätt att skapa effektivare bolagsstyrning. Vi brukar därför rekommendera att man skriver avtal redan i ett tidigt skede i avtalsförhållandet, när man är sams och vill samma sak. Mer konkret handlar det om att i ett skriftligt avtal vara tydlig med bland annat:

”Tar man sig tiden att skriva ett avtal kan man undvika framtida konflikter som kan vara både tidskrävande och kostsamma.”

Noshin Kardel, jurist på Avtal24

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

35


Mitt jobb

Didrik hittar svaret Som jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet tar Didrik Vanhoenacker emot tusentals frågor varje år. Roligast blir det när han själv får lära sig någonting nytt. De flesta frågor kommer via mejl, lite färre via telefon.

Ibland dyker föremål upp i posten, som till exempel en stekelkokong eller andra fynd från naturen. Många frågor handlar om spindlar eller insekter som har tagit sig in i hemmet. Fynd i naturen på semestern kan också väcka frågor. Det är roligt att så många är så nyfikna på naturen, anser Didrik Vanhoenacker. – Man kan också se en koppling till vad som går att fota med mobilen, på natten är det svårare och små kryp ser man inte ens. Fjärilslarver är å andra sidan rätt spektakulära och de rör sig inte heller så snabbt, det blir fina bilder. SVARAR PÅ EN TREDJEDEL DIREKT

Enligt Didrik Vanhoenacker själv är hans största styrka att han kan lite av varje. Som disputerad växtekolog tar han hand om de allra flesta växtfrågor själv, liksom många andra artbestämningsfrågor som är återkommande. – Jag kan svara på en tredjedel av frågorna direkt, på den andra tredjedeln slår jag upp svaret i böcker eller tidskrifter. Den sista tredjedelen skickar jag vidare till experter i eller utanför huset. Just de lite kluriga frågorna är oftast roligast. Det kan

36

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

vara till synes enkla frågor, som när en förskoleklass undrade hur många bladlöss en nyckelpiga äter. – Jag fick leta lite för att hitta vetenskapliga studier för att hitta ett bra svar. Det är guldfrågorna, när jag får klura själv lite. EGNA FYND

Ganska ofta är Didrik Vanhoenacker sin egen jourhavande biolog. Han är ute i naturen så mycket som möjligt och ibland blir det intressanta fynd. Till exempel för honom hittills okända musslor på Sicilien. – När jag artbestämde musslan med hjälp av en bild jag hade tagit under vatten läste jag om en symbiotisk räka som bor inne i musslan. Den lever på musslans matrester och när det är fara nyper den musslan så den stänger sig. Tänk om jag hade sett räkan också, det hade varit coolt. LÄRA OCH LÄRA UT

Efter disputationen vid Stockholms universitet 2008 lockade en fortsättning på forskarkarriären bara måttligt. Didrik Vanhoenacker läste i stället in lärarbehörighet för att kunna undervisa i biologi, geografi och matematik. När han var klar utlystes tjänsten som jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. – Det är klart man söker en sådan tjänst! Här får jag lära ut och lära mig själv, det är superkul.


JOURHAVANDE BIOLOG Didrik Vanhoenacker, doktorsexamen i växtekologi vid Stockholms universitet. Jobbar på Naturhistoriska riksmuseet.

Naturen:

Telefon: Det går också bra att ringa in med en fråga. Journalister ringer för att få tips om experter eller för att fråga om Didrik själv kan ställa upp i en intervju.

”Just de lite kluriga frågorna är oftast roligast.”

Dator:

Stekelkokong (och burk):

De flesta frågor kommer via mejl, cirka femtusen per år. Datorn är också ett bra hjälpmedel för att svara på frågor. För kluriga frågor använder han forskningsdatabaser för att leta rätt på vetenskapliga artiklar.

Fynd i naturen eller hemmet kan skickas in till jourhavande biolog som sedan tar reda på vad det är. I den vita plastburken fanns en stekelkokong, annars kan det bli en del småkryp, upphittade skelett eller snäckor.

Böcker: Inte alla svar finns på nätet! Just när det handlar om artbestämningsfrågor är böcker oftast de bästa bilddatabaserna. Vanligtvis hamnar många böcker på skrivbordet under en arbetsdag.

Jobbet som jourhavande biolog sker mest vid skrivbordet. På fritiden blir det mycket vistelse ute i naturen för att fågelskåda, hitta insekter eller snorkla. Under 2017 blev det drygt 60 övernattningar utomhus, varav 50 i tält.

Solitär bi-bo: Kamera(fodral): Didrik fotar för sociala medier som ett sätt att föra ut kunskapen.

kan hängas upp i exempelvis ett träd, ett bi kan sedan bygga ett bo. Ett sätt att få mer natur på skolgården eller där man bor.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

37


På nytt jobb

Fackordförande Ulla blev chef 2004. Nu är jag alltså chef för den enhet som hanterar ärenden inom EU:s system för handeln med utsläppsrätter, som sjösattes 2005. Även kväveoxidavgifterna, som gäller i Sverige, hamnar på vårt bord.

Efter fyra år som facklig ordförande för akademikerna på Naturvårdsverket har Ulla Jennische blivit chef för en ny enhet som hanterar handel med utsläppsrätter och kväveoxidavgiften.

Grattis till nya jobbet. Hur känns det?

Hur har det gått hittills? Ulla Jennisch menar att det fackliga uppdraget har beröringspunkter med att vara chef. ↑

– En rolig utmaning, men det är bara tillfälligt i väntan på att en ny chef ska rekryteras. Att bli chef ingick inte i min plan, men när jag fick frågan ville jag inte säga nej.

lemmarna och att förbättra för dem. Det är också ett bra sätt att lära känna en myndighet och att kunna påverka.

Hur gör du med ditt fackliga uppdrag?

Det låter lite som att vara chef?

– Jag lämnar det, men planen är att komma tillbaka som ordförande för Saco-S-föreningen här på Naturvårdsverket. Det är så roligt och något jag inte vill släppa. Det bästa med förtroendeuppdraget är alla kontakter med med-

– Ja visst finns det beröringspunkter och bidrog kanske till att jag blev erbjuden chefsjobbet. Men lika mycket spelade mina kunskaper och erfarenheter om utsläppsrätter in. Jag har jobbat med det som handläggare sedan

– Det är full fart hela tiden, med ärenden som strömmar in. Jag är förstås inte helt varm i kläderna efter min andra vecka. Men det känns bra. En utmaning är att drygt hälften av mina medarbetare finns i Östersund. Tekniken räddar en del, men vi missar snacket vid fika och lunch.

Har handeln med utsläppsrätter haft avsedd effekt? – Det har varit lite för många utsläppsrätter i omlopp. Nu är tanken att de ska bli färre för att få upp priserna och nå avsedd effekt: att minska utsläppen av koldioxid.

På nytt jobb Christine Öberg

Christoph Kircher

Nytt jobb: Konsult inom medicinteknik på Scandinavian Development Services, som är ett konsultföretag som tillhandahåller tjänster inom läkemedelsutveckling, medicinteknik och statistik.

Nytt jobb: Gruppchef inom IT för samhällsutveckling på Sweco Position i Stockholm. Tidigare jobb: Konsult på Esri Sverige, leverantör av geografiska informationssystem, GIS.

Tidigare jobb: Quality Assurance and Technical Documentation Specialist på Brighter. Utbildning: Molekylärbiolog, har disputerat i medicinsk vetenskap på Karolinska institutet.

Utbildning: Geograf och civilingenjör.

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

38

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får vi en bättre arbetsmiljö? Den psykosociala arbetsmiljön på mitt jobb är under all kritik. Folk mår dåligt, vilket avspeglar sig på stämningen och resultatet. Vad bör chefen göra och vad kan vi själva göra för att vända trenden?

Att folk mår dåligt, och även blir utbrända, är ett växande problem i arbetslivet. Det kan både våra egna ombudsmän och undersökningar från Saco vittna om. Brist på återhämtning i ett alltmer uppkopplat samhälle, där jobbet ständigt är närvarande, bidrar till det. Enligt lag har arbetsgivaren ansvar för arbetsmiljön, som kan delegeras till chefen. Chefen har då det straffrättsliga ansvaret, vilket blev tydligt vid dödsfallet på Kolmårdens djurpark för några år sedan, där chefen dömdes av tingsrätten. Det innebär att chefen har ett särskilt ansvar för att lösa problemet. Även medarbetarna har ett ansvar. Kom ihåg att alla är varandras arbetsmiljö på jobbet. I ett första steg bör arbetsgivaren ta hjälp av företagshälsovården för att lösa problemen. Tillsammans med skyddsombudet och/eller lokala fack-

et identifierar ni vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Prata med alla inblandade för att få en bild av situationen. När ni är överens om problembilden är det möjligt att hitta lösningar i dialog. Det kan handla om allt från en bristfällig organisation till brist på ledarskap. Utifrån det kan åtgärder sättas in, som till

”Det viktiga är att ha en vilja till lösning och att alla tar sitt ansvar.”

exempel ledarskapsutbildning och översyn av organisationen. Här gäller det att agera lite snabbt innan problemen eskalerar. Ju längre man väntar desto svårare att vända trenden. Hur lösningen ser ut varierar från fall till fall. Det viktiga är att ha en vilja till lösning och att alla tar sitt ansvar. Att dela positiva upplevelser, som att fira framgångar, ska inte underskattas.

Elba Abreu, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

39


Kvant

fysik

Kvantfysikens principer har varit kända sedan 1920-talet. På 1990-talet blev det möjligt att gå från teori till praxis och utföra experiment. Nu, nästan 100 år senare, är det dags att satsa på tillämpningen: kvantdatorn. TEXT:

40

N AT U RV E TA R E N

Natalie von der Lehr

1 / 2018

FOTO:

Johan Bodell / Chalmers


Vetenskap

D

– De senaste tjugo åren har det hänt

”Kvantfysiken går emot vår intuition men det är den som är korrekt och beskriver naturen.”

mycket och idag förstår vi kvantsystem väldigt mycket bättre, säger Per Delsing, professor i kvantkomponentfysik vid Chalmers tekniska högskola. Han och hans kollegor vid Chalmers har länge arbetat på utvecklingen av de så kalllade kvantbitarna som är byggstenarna för kvantdatorerna. – Vi har jobbat mycket under de senaste åren på att förstå fysiken hos enstaka kvantbitar, nästa steg Per Delsing. ↑ blir att koppla ihop flera kvantbitar. En av utmaningarna är att hålla varje kvantbit så isolerad som möjligt för att behålla de kvantfysiska egenskaper samtidigt som man vill ha full kontroll. FRÅN 5 TILL 50

En kvantbit kallas också för qubit, och sedan något år finns en 5-qubits kvantdator tillgänglig på nätet. Nyligen lanserade företaget IBM ”q-network”, ett nätverk mellan akademin och industrin för att testa en 20-qubits dator. Det främsta syftet är att lära sig programmera och att demonstrera att konceptet fungerar. En 50-qubits dator kan börja konkurrera med dagens superdatorer.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

41


”Med en kvantdator kan man komma att knäcka dagens kryptering.” Den svenska kvantdatorn byggs av supraledande kvantbitar, elektriska kretsar på ett mikrochip som försätter enstaka fotoner i kvanttillstånd. ←

– Det som har hänt är att det har blivit möjligt att behålla de kvantfysikaliska egenskaper i 100 mikrosekunder istället för nanosekunder. Det är en stor ökning och i elektronikens värld hinner man göra mycket under den tiden, förklarar Per Delsing.

att man kan få tillgång ifrån sin vanliga dator om man behöver den typen av tjänst, spekulerar Gunnar Björk.

FOTO: PETER ARDELL/KTH

LÖSER STORA PROBLEM

En tänkbar tillämpning av en kvantdator är inom läkemedelsindustrin. Genom simulering av molekyler kan man till exempel skräddarsy nya läkemedel. Andra tillämpningsområden kan vara beräkningar av logistiska problem eller analys av börsen. – Generellt är en kvantdator användbar för lösning av problem där det finns många olika variabler. Datorn kan räkna ut lösningar till optimeringsproblem. Samtidigt så vet vi inte allt som man kan använda teknologin till, vi kommer säkert att upptäcka många tillämpningar som vi inte har tänkt på ännu, påpekar Per Delsing. Hans kollewga Gunnar Björk, professor i fotonik vid KTH, poängterar också att en kvantdator inte är universell och kommer troligen vara anpassad för att lösa ett specifikt typ av problem. – Det blir en dyr och exklusiv sak efGunnar Björk. ↑ tersom kvantbitarna måste kylas ner till nära absoluta nollpunkten. Men det kanske går att använda kvantdatorer ungefär som molntjänster,

42

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

SÄKER KOMMUNIKATION

Wallenbergcenter för kvantteknologi » Knut och Alice Wallenberg stiftelse (KAW) finansierar ett nytt forskningscentrum för utvecklingen av kvantteknologin med 600 miljoner kronor.

» Matchande anslag från industri och universitet ger en total budget på nästan en miljard kronor över en tioårsperiod. » Satsningen leds av Chalmers med noder på KTH och Lunds universitet.

» Syftet är att utveckla de fyra grundpelarna i den andra kvantrevolutionen: Kvantsimulering, kvantkommunikation, kvantsensorer och kvantdatorer.

Gunnar Björk forskar inom kvantkommunikation som kan användas för kryptering av information och därmed öka den digitala säkerheten. – En nation, ett stort företag eller militären är oftast inte nöjda med den krypteringen som finns idag. Där kan kvantkrypteringen spela en viktig roll, säger han. Med en kvantdator kan man även komma att knäcka dagens kryptering. Har man hemligheter som måste bevaras under lång tid bör man tänka på detta redan idag och till exempel utöka krypteringsnyckeln. – De senaste åren har vi sett många exempel på att avlyssningen ständigt ökar. Det är bland annat därför att satsningen på kvantkommunikation är viktigt. Europa ligger redan i täten på det området och nu gäller det att inte tappa ledningen, påpekar han. EN NY ERA

Både Gunnar Björk och Per Delsing tycker att det svårt att sia om fram-


Vetenskap Vill du leka med en kvantdator? Sök på ”IBM Q” för att komma till en testsida!

tiden. Utvecklingen har gått snabbare än de trodde för några år sedan, och det är fascinerande att den till synes abstrakta kvantfysiken kan användas till någonting konkret. – Kvantfysiken går mot vår intuition men det är den som är korrekt och beskriver naturen. Den nya satsningen Wallenberg stiftelsen är imponerande och kommer att leda till en ny kvantteknologisk era, poängterar Per Delsing.

Kvantdatorn bygger på fenomen inom kvantfysiken Superposition: 0 och 1 kan bli 0 och 1 samtidigt i en kvantbit – datorn blir snabbare. Två kvantbitar kan anta fyra värden samtidigt och varje ytterligare kvantbit fördubblar antalet möjliga tillstånd. 50-60 kvantbitar skulle därmed överträffa beräkningskraften hos dagens superdatorer. Dekoherens: innebär störningar av superpositionstillståndet. Störningar får tillståndet att kollapsa,

då försvinner de kvantfysikaliska egenskaperna. Ju större systemet är desto svårare blir problemen med dekoherens. Därför är en av utmaningarna att koppla ihop flera kvantbitar. Sammanflätning: superposition som sträcker sig mellan två eller flera partiklar. Sammanflätningen kvarstår även när partiklarna separeras på mycket stora avstånd. Viktigt för kvantkommunikation.

Vetenskapsnotiser →

Docent Jonas Bylander och professorerna Göran Johansson, Göran Wendin och Per Delsing är huvudansvariga forskare i projektet att inom tio år utveckla en kvantdator med åtminstone hundra kvantbitar. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

43


10 grader

Medelålders, glupsk och inaktiv Det är den gruppen bland hankatter som löper störst risk att bli överviktiga och få diabetes. Särskild drabbade är katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogskatt. Det har Malin Öhlund kommit fram till i sitt doktorsarbete vid SLU.

kan skillnaden i

– Det är viktigt att känna till vilka faktorer som bidrar till att öka risken för diabetes för att tidigare kunna hitta katter med förhöjd risk. Därmed får både veterinärer och kattägare möjlighet att förebygga sjukdomen eller fördröja sjukdomsdebuten, kommenterar Malin Öhlund. NvdL

skogsmarken vara mellan platser som är endast 100 meter ifrån varandra. Forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns där växter som är anpassade till svalare temperaturer kan överleva trots den globala uppvärmningen. Dju-

pa skuggiga raviner, täta gamla skogar eller platser nära vatten är exempelvis betydligt svalare än omgivningen. – Att veta hur kalllare mikroklimat uppkommer betyder också att vi kan skapa sådana platser genom att hantera våra skogar klokt, påpekar Caroline Grejer, doktorand vid Stockholms universitet.

Gensaxen Vitt blir brunt räddar chokladen

Det finns två typer av fett: det energilagrande

Kakaoträd kan enbart växa i den delen av regnskogen där klimatet (temperatur, regn och fukt) är konstant året om. På grund av klimatförändringarna kan kakaoträden vara utrotade om ungefär 40 år. För att rädda träden och chokladen undersöker forskare vid University of California nu möjligheten att använda gensaxen Crispr/Cas9 för att göra växterna mer tåliga för kommande klimatförändringar.

44

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

vita fettet och det energiförbrännande bruna fettet. Ett internationellt forskarlag har nyligen kartlagt en mekanism hur det vita fettet omvandlas till det bruna. Förhoppningen är att hitta nya behandlingar mot fetma och diabetes. Studien är gjord på möss och i den har forskarna stimulerat blodkärlsbildning i vitt fettväv genom att hämma mottagarmolekylen för en tillväxtfaktor, VEGFR1. Hämningen gjordes dels med läkemedel och dels genom genetisk modifiering. Resultatet blev en ökad omvandling från vitt fettväv till brun. Forskarna observerade även minskad fetma och förbättrad insulinkänslighet. – Vi tror att våra upptäckter kan användas för att utveckla nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes, säger Yihai Cao, professor i kärlbiologi vid Karolinska Institutet.


Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur länge räcker fosforn? Forskare har länge varnat för att fosforn ska ta slut. Behöver vi återvinna fosfor eller har man hittat nya fyndigheter? Fosforn som grundämne tar egentligen aldrig slut – det som menas är att högkvalitativ fosfatmalm är en ändlig resurs som återfinns i ett fåtal regioner i världen. För sju år sedan gjordes bedömningen att de globala reserverna är betydligt större än tidigare uppskattat. Detta var inte främst på grund av nya fyndigheter, utan att man inkluderade äldre bedömningar av förekomster i Marocko och Västsahara. Idag bedöms 95% av de globala

reserverna ligga i endast tio länder, och därav så mycket som 74% i just Marocko och Västsahara. Vi talar därför om en geopolitisk fosforbrist, eftersom en resurs som är essentiell för den globala matproduktionen kontrolleras av ett fåtal länder. Även om nya fyndigheter upptäcks, så är det osäkert vilken koncentration och kvalitet malmen har. Forskningsdebatten om fosforbrist handlar mindre om att hitta fler fyndigheter, utan hur vi kan bygga upp en långsiktigt hållbar försörjning av fosfor för vår matproduktion, i synnerhet hur olika länder och regioner kan ta vara på sina befintliga resurser – dvs fosforn som finns i t.ex. avlopp, av-

fall och stallgödsel. Ur detta perspektiv är återvinning av fosfor, som finns med på EUs lista över kritiska råmaterial, en essentiell förändring som är viktig för många regioner som vill kunna säkerställa en långsiktigt hållbar matproduktion.

Tina-Simone Neset, Docent Tema miljöförändringar vid Linköpings universitet

Behövs tillskott av omega-3? Behöver man ta tillskott av omega-3 om man äter en normal kost, med lax en gång i veckan? Innehåller den odlade laxen lika mycket omega-3 som den vilda? Lax, både vild och odlad, är en bra källa till marina omega-3-fettsyror. Även om nivån i odlingsfoder har minskat är odlad lax en bra källa till dessa ämnen.

Vild lax är i regel inte lika fet som odlad lax, men innehåller lika mycket marina omega-3-fettsyror per portion. De senaste tio till femton åren har halten av de marina omega-3 sjunkit eftersom de marina råvarorna i foder i allt högre grad ersatts med vegetabilier. Fisk två gånger i veckan rekommenderas. En middagsportion av odlad lax (150 gram) bidrar i genomsnitt med 1,8 gram EPA och DHA, vilket täcker behovet. Av detta står DHA för drygt hälften. Sill, makrill och sallader med musslor/räkor kan också vara en bra källa för dessa fettsyror.

Man kan säga att alla akvatiska organismer som traditionellt ingår i vår kost innehåller dessa fettsyror. Mager fisk och skaldjur innehåller mindre mängder fett men av hög kvalitet. Livsmedelsverket rekommenderar ett intag av 0,25 g DHA och EPA per dag. Ett foster behöver 35 mg DHA per dag. Tillskott av omgega-3 behövs alltså inte om man följer rekommendationen. Tillskott är aldrig lika bra som den naturliga eftersom man då missar antioxidanter, fosfolipider och annat. Jana Pickova, professor vid SLU

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

45


. . . t e d r a k n Så fu nesam

tal me

d

ar in lö tt fundera på rria ef b o k a

Din ch är det hög tid dig och din k ter och är t för . Nu du ppgif

ditt d e m ål Gå i m mtal lönesa

dig iktig e t su anske mm är v a arb ra t ? K a vad so du med din tt preste n en väg fr r a h s inte a h din Glöm ad du Då ka är. Triv v . r. g å d r n e e a å r n oc g jd m för fle estatio på en n r du nö t p la ll p a a n an få ed din upp e inte k öjd m lägga n är n a att r fe e a v h c t å m a på o ta red s. n e t e komp

Hur väl har dina vanliga arbets-

Du jämför dig med dina kollegor, som du tror har högre lön. Du har gått i en fälla. Chefen värderar din prestation. Det är aldrig till din fördel att jämföra dig med kollegor.

uppgifter utförts? Här måste du ha gjort hemläxan för att kunna visa att du har levererat. Det kan handla om allt från antal ärenden till nöjda kunder, helhetsansvar och goda resultat. Lista gärna dina arbetsuppgifter. Ofta har chefen inte koll på allt du gör.

Du har förberett dig väl och läst lönestatistiken i Saco Lönesök. Använd den med förnuft och fastna inte i din utbildning. Titta istället på arbetsuppgifter och arbetsområde för alla akademiker. Hur ser lönespridningen ut där jämfört med lönenivån på din arbetsplats? Om du har koll på marknadslönen för din befattning har du lättare att argumentera för din lön. Kontakta gärna Naturvetarna för lönerådgivning och lönesamtalscoachning.

46

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Du jämför dig med andra i din yrkesgrupp och tänker att du ska ha samma lön som de. Nu är du ute på hal is. Vad säger att du gör samma insatser som de? Det är ditt ansvar, din kompetens,dinprestationochmarknadslägetsomavgör din lön.


Ni träffas över en kopp kaffe i ett mötesrum. Mjukstarta gärna med lite prat om väder och vind, eller annat som gör att ni kommer på ”talking terms”. Berätta hur du trivs med jobbet och hur du ser på verksamheten. Är det något du vill utveckla och förbättra? Fråga också din chef om hur hen vill att du ska utvecklas.

Du berättar för chefen att kostnaderna för dina bolån har ökat. Stopp och belägg. Chefen struntar i din privata situation.

Gå igenom och utvärdera förra årets lönesamtal. Vad kom ni överens om då och i medarbetarsamtalet. Har du levererat enligt den överenskommelsen? Om nej: Vad gick fel och varför? Om orsaken var omständigheter som du inte kunde rå över är det inte mycket att säga om. Kan det vara möjligt att göra ett nytt försök och fullfölja överenskommelsen kommande år? Om ja: Check på det. Det är fastställda lönekriterier och prestation som ligger till grund för lönesätningen.

Chefen presentetar en löneå det Ta reda p eutn lö la a k lo Det visar rymmet.

lönehöjhur stora n bli på ka a rn a ning ts under la sp din arbet hålla er ligg att året. I det nsamhet. lö s et g ta re koll på fö or pratar ntlig sekt inom offe u d trädarna r a re et fö a Arb la facklig ka lo e d och andra du med nekriterier reda på lö plade till p ko r ä för att ta m det melser so m o sk ch en in ef om över n. Fråga d io is ev er n årets lö trymmet. ade löneu budgeter

höjning. Du känner dig nöjd med den och accepterar. I protokollet skriver du också vilka prioriterade arbetsuppgifter och särskilda projekt du ska jobba med och vilken kompetensutveckling du ska ha under året. Här är det viktigt att ni är överens om hur din framtid på arbetsplatsen ska se ut. Ett tips är att skriftligt dokumentera vad ni är överens om.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

47


Får man säga vad som helst om sin arbetsgivare på Facebook? Vår yttrandefrihet ger oss långtgående rätt att säga vad vi tycker. Men det gäller inte på jobbet, särskilt inte om arbetsgivaren är privat. Då väger lojalitetsplikten tyngre. Kan man säga vad som helst om

sin arbetsgivare i sociala medier? Nej, det kan man förstås inte. Men det skiljer sig rätt mycket åt vad som gäller mellan privata och offentliga arbetsgivare. I sjukvården, skolan, på myndigheter, i kommunal förvaltning och liknande är det fritt fram att öppet kritisera verksamheten. Men man får inte ägna sig åt personangrepp och ge sig på enskilda individer. Detsamma gäller hets mot folkgrupp. – Staten får inte tysta, utan här väger yttrandefriheten tungt. I offentlig verksamhet råder också meddelarfrihet, vilket medför att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som har läckt, säger Daniel

Hjalmarsson, utvecklingsstrateg vid Akademikerförbundet SSR, när han föreläser för chefer i Naturvetarna och SSR. GÅ TILL MEDIA

Det innebär alltså att man som offentliganställd har rätt att gå till media och prata med journalister om felaktigheter eller när saker inte fungerar som det är tänkt. – Det handlar om att skattepengar ska användas på rätt sätt. När så inte sker ligger det i allas intresse att det uppdagas, säger Daniel Hjalmarsson. Inom privat sektor finns inte samma skydd för individen som öppet kritiserar arbetsgivaren.

NÄSTA UPPSLAG: LÄS VAD DELTAGARE TYCKTE OM SEMINARIET.

48

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Intressanta domar: Lättklädd rektor friades Från Arbetsdomstolen, AD, 2012: En rektor hade poserat lättklädd på Facebook. Arbetsgivaren ville säga upp rektorn och stämde hen, men tingsrätten gick på rektorns linje och hävdade att uppsägningen inte var korrekt. AD hade samma uppfattning och menade att poseringen skedde på fritiden. Däremot hade arbetsgivaren rätt att be hen att radera de stötande inläggen. Illasinnade mejl ledde till uppsägning Från AD 2006: En anställd person inom Korpen skickade ut ett mejl till alla medlemmar gällande kritik mot styrelsen, där enskilda ledamöter hängdes ut. AD kom till slutsatsen att uppsåtet var att skada arbetsgivaren, vilket var saklig grund för avsked.


Ledarskap

”Arbetsgivaren har alltså rätt att ta reda på vem som har läckt information och även vidta åtgärder.”

– Där finns sällan vare sig efterforskningsskydd eller repressalieförbud. Arbetsgivaren har alltså rätt att ta reda på vem som har läckt information och även vidta åtgärder.

Hos privata arbetsgivare väger alltså lojalitetsplikten tyngre än yttrandefriheten. FÅR EJ SKADA

Hur fungerar det när verksamheter med offentlig finansiering drivs i privat regi? – Här kom en ny lag 1 juli 2017. Den innebär att anställda inom skola, vård och omsorg, som drivs av privata aktörer, har ett skydd som liknar det offentliga skyddet.

Därmed inte sagt att man får åsamka sin arbetsgivare skada. Lojalitetsplikten gäller även hos offentliga arbetsgivare. – Som anställd är man skyldig att följa ledningen och sätta arbetsgivaren i förstarummet, även när man är ledig. Till exempel är det inte tillåtet

Det är okej att kritisera sin arbetsgivare inåt i syfte att förbättra, men inte utåt, enligt Daniel Hjalmarsson. ↓

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

49


att ägna sig åt konkurrerande verksamhet. Får man alltså inte kritisera verksamheten i det företag man är anställd? – Det är okej inåt, men inte utåt. Kritik får framföras till chefen i syfte att lösa problem och rätta till

Vad tyckte du om seminariet om yttrandefrihet?

Annette Sang, meteorolog och gruppchef på SMHI i Upplands Väsby – Jag fick bättre förståelse om att till exempel yttrandefriheten inte gäller överallt, och att det är stora skillnader mellan offentlig och privat arbetsgivare. Jag gillar formatet: lagom långt och hög kvalitet.

Vad tar du med dig? – Jag är med i en sluten grupp på Facebook tillsammans med många andra inom min yrkeskår. Seminariet fick mig att reflektera över vilka typer av inlägg som inte skulle vara okej att skriva.

50

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

missförhållanden. Och de fel som påpekas måste vara korrekta. POLICY BEHÖVS

Sociala medier ska användas med försiktighet i jobbsammanhang. Det gäller även interna grupper. – Kom ihåg att kommentarer på till exempel Facebook kan spridas med blixtens hastighet. Det är så lätt att ta en skärmdump och skicka vidare utanför den interna kretsen. Daniel Hjalmarsson varnar även för snapchat, där uppdateringen bara lever några sekunder efter att den har fångats upp av mottagaren. På den tiden hinner man ta skärmdumpar som skulle kunna utgöra bevismaterial.

”Kom ihåg att kommentarer på till exempel Facebook kan spridas med blixtens hastighet.” För att få klarhet om vad som gäller på arbetsplatsen menar han att arbetsgivaren borde ha en policy för användning av internet. Den bör innehålla hur redskapen, som ägs av arbetsgivaren, får användas. Är det till exempel okej att surfa privat på arbetstid? Hur ska användningen av sociala medier se ut? – Kom ihåg att grundläggande regler för yttrandefrihet och lojalitetsplikt gäller utan en policy.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.


CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Kan arbetsgivaren sänka min lön? Jag är chef i en kommun, men kommer efter en omorganisation att få en annan tjänst och inte längre vara chef. Jag ska jobba kvar i kommunen, men med andra arbetsuppgifter. Nu vill arbetsgivaren sänka min lön. Har arbetsgivaren rätt att göra det?

Arbetsgivaren kan inte sänka din lön hur som helst. En omorganisation där medarbetare omplaceras ska först förhandlas med facket. I det här fallet lämnar du din tjänst ofrivilligt och erbjuds en annan tjänst med lägre lön i kommunen. Det avtalet inom kommuner, landsting och regioner säger är att om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl (eller sjukdom) omplaceras till en annan anställning med andra arbetsuppgifter och överenskommelse träffats om lägre lön, utges ett tillägg till arbetstagaren, som utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och nya lönen. Under de första 12 månaderna utbetalas hela tillägget, alltså mellanskillnaden mellan din gamla och nya lön. Därefter minskas tilllägget med en tolftedel per kalendermånad. Observera att tillägget inte är pensionsgrundande eller sjuklönegrundande. Detta ses som en överenskommelse i samband med att man tackar ja till en ny tjänst och den tjänsten erbjuder en lägre lönenivå. Om du väljer att tacka nej kan det leda till att du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. En del arbetsgivare är generösa och

”En omorganisation där medarbetare omplaceras ska först förhandlas med facket.” låter medarbetaren behålla lönen om hen har varit chef i minst fem år. Men arbetsgivaren kan låta medarbetaren stå tillbaka i kommande lönerevisioner i de fall lönen är för hög i förhållande till den aktuella tjänsten. Har man ett chefstillägg på sin lön så brukar man inte få behålla det. Om du har ett individuellt avtal som säger något annat än det kollektivavtal som finns inom kommuner, landsting och regioner så gäller ditt anställningsavtal. Kontakta oss i ett tidigt stadium om sådana här frågor dyker upp, så att vi kan hjälpa dig på bästa sätt.

Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

51


Spanar in

”Det var ett hedersuppdrag” Förra året avled Hans Rosling, professor i internationell hälsa och folkkär föreläsare. Innan dess hann han skriva sina memoarer, med hjälp av journalisten Fanny Härgestam. I december 2016 ringde telefonen. Det var förlaget Natur & Kultur, där Fanny Härgestam tidigare hade gett ut reportageboken ”Det här är vår tid”. Hennes förläggare frågade om hon ville vara med och skriva Hans Roslings biografi. – Jag fick förklarat för mig på en gång att det var bråttom. Hans Rosling var döende i cancer och hade bara kort tid kvar att leva. Hon funderade över en natt men bestämde sig egentligen ganska direkt. Det var ett hedersuppdrag. MÅNGA TELEFONSAMTAL

Det som följde var en intensiv månad. Fanny Härgestam och Hans Rosling träffades bara en gång, därefter pratade de i telefon mer eller mindre dagligen. Hans Rosling hade

52

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

börjat jobba med en text och hade tagit fram mycket underlag. Fanny Härgestam i sin tur gick igenom materialet för att utveckla och fördjupa. – Det var roliga och livliga samtal. Trots sin sjukdom var Hans precis som jag hade sett honom på tv, han hade så mycket att berätta. Och jag fick en snabbkurs i global utveckling och hälsa på köpet, berättar hon.

VINN!

”Hans Rosling lärde sig vikten av att ha statistik och excelark i den ena och medmänsklighet i den andra handen.”

väldigt många människor och mötte många utmanade situationer, berättar Fanny Härgestam. ATT FÖRSTÅ VÄRLDEN

STARKA INTRYCK UTE I VÄRLDEN

Som nybliven läkare reste Hans Rosling med familjen till Mocambique. Det var i slutet av 1970-talet och vistelsen gjorde stort intryck på honom. – Det var en dramatisk tid där han och familFanny Härgestam. ↑ jen fick uppleva extrem fattigdom på nära håll. Det fanns få utbildade läkare och ett tag var Hans Rosling ensam ansvarig för

Hans Rosling lärde sig vikten av att ha statistik och excel-ark i den ena och medmänsklighet i den andra handen. Fanny Härgestam beskriver hur siffror blev till historier, någonting som hon vill ta med sig i sitt eget arbete framöver. – Jag bodde under flera år i Tunisien för att rapportera efter den arabiska våren. Nu i efterhand kan jag tycka att det hade varit intressant att ännu tydligare lyfta fram siffror över landets utveckling. Det hade gett en ännu större förståelse och mer djup åt min rapportering.


BOK

VINN! BOK

Varning för mat Berätta vad du äter så ska jag säga vem du är. Redaktören Jenny Jewert och hennes skribenter går på djupet med mat i boken ”Varning för mat”. Dieter som utesluter socker, fett, mjöl eller kött blir allt mer populära. Media hänger på när studier ger oväntade resultat, och många vill snabbt bygga muskler eller gå ner i vikt. Men så fel det kan bli. Läs om mat ur olika perspektiv, som psykologi, so-

ciologi, hälsa och medialarm. Missa till exempel inte Emma Frans text Varning för kostforskning. Boken bjuder på underhållande och informativ läsning om hur något livsviktigt har blivit livsfarligt. Med bilder hade upplevelsen blivit ännu starkare. Kanske har alla kokböcker med förföriska bilder skämt bort oss. LEL

BOK

Efter den danska älskarinnan

VINN!

Äntligen är uppföljaren till Den danska älskarinnan här. Agronomen Göran Magnusson fortsätter på sitt romanbygge med ännu en bok om laddade relationer på landsbygden. Huvudperson Erik Hammarström lämnade sitt byråkratjobb på en myndighet och övertog gården hemma när pappan oväntat gick hädan. I nya boken Storbondens pipa tar exfrun kontakt med honom och han ställs inför ett vägval, samtidigtsomrelationerna med syskon och släkt ska sorteras. Nu ser jag fram emot att ta upp bekantskapen med Erik Hammarström igen.

Den förra gav verkligen mersmak. Frågan är vad som betyder mest: trygga relationer med familj och vänner eller åtrå med danska älskarinnor? LEL

Brukar skogen på nytt sätt

VINN!

I sin nya bok ”Konsten att hugga ner träd och ha skogen kvar” visar Mikael Karlsson hur den ekvationen kan gå ihop. Hans poäng är att miljö och produktion måste förenas för att ett hållbart samhälle ska uppnås. I det ligger att skogen och skogsbruket har en viktig roll för klimatet och naturen. Skogsägaren får handfast tips om hur skogen ska skötas för att generera både virke och ekosystemtjänster. Andra går inte lottlösa, utan får en lektion om dagens skogsbruk och dess utmaningar. Författaren, som förra året fick Naturskyddsföreningens skogspris, visar på en lösning, den så kallade Lübeckmodellen som beskrivs i boken. För mig som är skolad i

det traditionella trakthyggesbruket är det värdefullt att se skogen ur ett annat perspektiv. LEL

Chans att vinna! Formulera varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på det här uppslaget. Mejla till redaktion@naturvetarna.se senast den 28 februari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Carl Mikael Strauss vinner Boken om surdeg. Sara Falck vinner Larmrapporter – att skilja vetenskap från trams.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

53


Doktorander i markvetenskap

Till enheten för precisionsodling i Skara

Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö

Fjärranalys- och markdata till smarta beslutsstödsystem för växtodling

15 LEKTORER

FÖRENADE MED KLINISK TJÄNSTGÖRING Vill du vara med och driva framtidens universitetssjukvård och våra professionsutbildningar? Örebro universitet satsar tillsammans med Region Örebro län och inrättar 15 nya lektorat, i form av för­ enade anställningar, kopplade till våra professions­ program vid Institutionen för hälsovetenskaper. Lektoraten innefattar 30 procent kliniskt arbete inom Region Örebro län.

Växtodlingsråd från smarta beslutsstödsystem för precisionsodling Effektivt kväveutnyttjande av stallgödsel med olika behandlingar

Läs mer på http://bit.ly/SLU-doktorander Kontakt: Bo Stenberg 0511-67276

VI SÖKER DIG som är disputerad, har förmåga att 1. Logotyp inspirera till utveckling och har ett brett intresse inom ditt specialistområde som sjuksköterska, specialistsjuksköterska, röntgensjuksköterska, fysioterapeut, biomedicinsk analytiker eller arbets­ terapeut.

De 15 lektoraten har inriktning mot:

Tvåradig logotyp

❱ ❱ ❱ ❱ ❱ ❱ ❱ ❱

ambulanssjukvård akutsjukvård distriktssjukvård operationssjukvård kirurgisk vård medicinsk vård onkologisk vård anestesi­ och intensivsjukvård

❱ psykiatri ❱ barn­ och ungdomsmedicin ❱ KTC/interprofessionellt lärande ❱ radiografi ❱ fysioterapi ❱ biomedicinsk laboratorievetenskap ❱ arbetsterapi

(ref.nr: 112-541-2018))

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Nå Sveriges naturvetare Annonsera hos Naturvetarna! Kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia 08-20 12 21, annons@kompetensmedia.com

Nästa nyhetsbrev skickas ut 22 februari, » manusstopp 20 februari

7

N AT U RV E TA R E N

FÖRVALTARE AV VATTENDATABASER

Nästa tidning kommer ut 5 april, » manusstopp 23 mars

Läs mer och se alla Centrerad logotyp annonser på: oru.se/15lektorer

54

VI SÖKER

1 / 2018


Konsulter – ekologi, vattenvård & naturvård! Är du den vi söker? För mer information se vår hemsida www.naturcentrum.se

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2018 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på www.slu.se/srh. Sista ansökningsdag är 25 februari. Vi ser fram emot din ansökan.

.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

55


Vi gratulerar

Tips: Vill du veta mer om Steffi Burchardt? Lyssna på podden RadioScience, avsnitt #47. Finns där poddar finns.

Stora drömmar gav plats i akademi Vi gratulerar vulkanforskaren Steffi Burchardt som nyligen blev utnämnd till Wallenberg Academy Fellow. Nu kan hennes forskning om vulkaner gå in i nästa fas.

med 1,5 miljoner kronor om året i fem år. Programmet är tänkt för självständiga forskare som redan ligger i framkanten. Nu ska Steffi Burchardt utöka forskargruppen med ytterligare postdoktorer och doktorander. – Med fler personer kan vi åstadkomma mer och angripa frågan från olika håll. Det blir väldigt spännande!

Text: Natalie von der Lehr – Det känns fortfarande lite overkligt, men

KATLA EN FAVORIT

det är förstås väldigt roligt. Att vara Wallenberg academy fellow betyder att man får drömma stort och får möjligheten att följa upp nya frågor som man vill veta mer om, berättar Steffi Burchardt. Steffi Burchardt är docent och lektor i strukturgeologi vid Uppsala universitet och forskar om vulkanens magma. Hon gjorde nyligen en oväntat upptäckt i stelnade magmakammare. – Magman kan spricka trots att den flyter. Jag vill undersöka vad sprickbildningen betyder för magmakammares egenskaper.

Steffi Burchardt har alltid varit intresserad av vulkaner. – Vad pågår där inne och hur ser det ut? Vi har föreställning från olika filmer men det kan vara väldigt olika. Hennes forskning innebär fältarbete och hon har undersökt stelnad magma i vulkaner på Kanarieöarna och Island samt i Argentina, Chile och Storbritannien. Favoriten är vulkanen Katla på Island. – Katla är fortfarande aktiv och har fått namnet av en häxa. Det är vackert där, jag har vandrat i närheten. Jag rekommenderar Island för dem som är intresserade av vulkaner, det finns också mycket annat där. Fascination och närhet till naturen är en självklar del av Steffi Burchardts liv, både i jobbet och på fritiden. – Naturvetenskap går ut på att förstå naturen, för att komma närmare naturliga processer måste man observera naturen och befinna sig i den.

FÖRUTSE VULKANER

Mer kunskap kan leda till nya insikter hur man kan förutsäga vulkanutbrott, men kan även vara viktigt för lokalisering av ädelmetaller och oljereservoarer. Som Wallenberg Academy Fellow får Steffi Burchardt ta del av ett mentors- och karriärsprogram. Hennes forskning finansieras

56

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Steffi Burchardt Ålder: 35 år. Familj: Sambo. Arbetar: docent och lektor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Fritid: Fotograferar och tecknar – även under fältarbeten. Läser: Böcker om psykologi och personlighet. Annat: Ledamot i Sveriges unga akademi och är snart aktuell med en lärobok om vulkaner. FOTO: E R I KTH O R


Na-krysset MINERAL MED SAMMANSÄTTNINGEN CaCO3

TJUSIG RUDIS

MATERIEPARTIKEL GÅR UPP & NER PÅ TILJAN DUBBELSALT KÄRRA & SKEPPSBÅT KLOLÖST KRÄFTDJUR

KOMKAN MAN MANDOT MED HELA OREGON HANDEN

GRÄSMARK

LEJONMAN

FALSK HÖGTIDSUTSAGA TAL

HÖRS & ÄTS I SYDSVERIGE RATTFYLLERI?

OBÖJD VÄG

ALLDAGLIGT

TAR SIG TENOR

NEON ÅTERFALL PICK

KVINNA KALKMÅLNING

DOG PÅ VITÖN

SKALLIG ORÖRLIG

OFFERPLAGG TENNISRAFAEL

MEDDELA KRAFT

PÅ DETTA VIS MC-TÄVLING I TERRÄNGBANA

C3N6H6 TILLKALLAR

RÄCKER

SKRITTAT

NÖJD FÅGEL KÄR

TJÄNST I UK MED 5 OCH 6

RIBONUKLEINSYRA

GÄRNA LÅTA FÅ

FÅLLAS UPPÅT

FAR TORNGUBBE

TILLSTOD TRÄD

VISA ZEDONG

TUSENSKÖNETANT

LIST NÄTKOMMERS

GÅR SOL SANDRASSELORM

JÄRNLADY

TYP AV SKIVLING

SED SMAKÄMNE

SORGESONG

KNÄCKTES BA RADON

LÅNGTIDSHYRA

SOM SKYE OCH SARK ISKRISTALLER KRUBB

SOPIG JAG

SJUKLIG VATTENSAMLING I VÄVNADER HÖLL NÄBBEN HÄNGA MED HUVET

KÄKSPINDLAR TELLUR

GUANIN TANTAL SATURNUS STÖRSTA MÅNE

RADIE AMPERE LEMURKRYSS 2018

SYRABEHANDLA

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Karin Mellström i Stockholm.

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 28 februari vill vi ha din lösning.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

57


GÄSTKRÖNIKAN

Vem i hela världen kan man lita på? Så sjöng Hoola Bandoola Band när jag var barn på 1970-talet. Då ifrågasatte många om man kunde lita på dem med makt i samhället. I dag känns tongångarna igen. Skillnaden är att ”etablissemanget” nu ifrågasätts både av gräsrötter och makthavare. Världens kanske mäktigaste person, USA:s president Donald Trump, hävdar att etablerade journalister och forskare far med osanningar. Misstro mot massmedier och vetenskap är ett vanligt tema även i den svenska debatten. Det speglas i 2017 års nyordslista med uttryck som alternativa fakta och fejkade nyheter. Men utvecklingen har väckt motreaktioner. Förra våren stod mer än en miljon människor i världen upp för vetenskapen. Talande nog var det just i USA som March for Science startade.

Cissi Askwall är generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.

I Sverige är förtroendet för forskare fortsatt högt. Nio av tio har mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, enligt Vetenskap & Allmänhets VA-barometer 2017. Männens förtroende är på samma nivå som 2016, medan kvinnornas minskat med 15 procentenheter, till 76 procent. Skillnaderna vad gäller intresse för forskaryrket är än större: 44 procent av de unga männen kan tänka sig att bli forskare men bara 22 procent av de unga kvinnorna.

”Och den som i en tweet avfärdar åratal av forskning lär få motfrågan: Hur vet du det?”

Vad beror detta på? Fler kvinnor än män går ju vidare till högre studier. Finns en koppling till att kvinnor har svårare att göra akademisk karriär? Spelar Macchiarini-affären, #metoo eller avsaknaden av kvinnliga nobelpristagare in? Vi vet inte, men följer upp resultaten i kommande studier.

Det vi vet är att öppenhet och dialog är grundbultar för att bygga förtroende. Just kommunikation och källkritik var i fokus under March for Science, liksom behovet av fakta och forskningsbaserad kunskap inför olika beslut. I VA-barometern 2017 menar fyra av tio att politiker bör ta större hänsyn till forskning när de fattar beslut. Att göra forskningen mer transparent och tillgänglig för alla – ofta kallat öppen vetenskap – är ett mål både för Sverige och EU. Så kan många fler förstå, använda sig av, bidra till och påverka forskningen. Och den som i en tweet avfärdar åratal av forskning lär få motfrågan: Misstror vetenskapen.

Hur vet du det?

58

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018


Medlemsnytt

NYA PÅ NATURVETARNA

Nadia lyssnar in Nadia Larsson är en person som ser möjligheter, vilket kommer till nytta i förhandlingar. Hon är alltid påläst och har koll på lagboken. Att vara uppdaterad på aktuella domar är ännu ett av hennes trumfkort. – Att komma förberedd till en förhandling är avgörande för mig. Allt handlar förstås inte om lagboken, men den är bra att ha i ryggen. Lika viktigt är att lyssna in för att veta vilket kort jag spela ut när vi gemensamt ska hitta bra lösningar för medlemmar. Hur känns det nya jobbet som ombudsman? – Jättespännande och roligt, och förstås utmanande. Jag är ansvarig för avtalsområdet AHT, Akademiker

inom handel och tjänster, på central nivå. Vid sidan av det jobbar jag med förhandlingar och ärenden inom hela privata sektorn. Hon kommer närmast från en myndighet inom rättsväsendet, där hon sista åren jobbade på personalavdelningen. Det inspirerade den nästan färdiga statsvetaren att sätta sig på skolbänken igen och utbilda sig till personalvetare. Det gör hon vid sidan av jobbet här på Naturvetarna. Så nu är det fullt upp för Nadia Larsson, som får mindre tid över för sina specialintressen: skidor och löpning. – Jag gillar att testa mina gränser och träna pannbenet för att bli uthållig. Att tävla, mest mot mig själv,

Anders går på djupet Anders Lindqvist är ny förbundsjurist på Naturvetarna. Han kommer närmast från Försvarsmakten där han var arbetsrättsjurist på Högkvarteret. Innan dess arbetade han som

jurist inom Svenskt Näringslivs byggsektor. På den rätt digra meritlistan finns erfarenheter som universitetslärare, bankjurist och skattebrottsutredare. Nu ser han fram emot att byta perspektiv och se saker

från de anställdas sida. På Försvarsmakten hamnade bland annat frågor om misskötsamhet, hot och våld, och rehabilitering på hans bord. – Jag gillar att jobba i ideella organisationer och driva frågor från ax till limpa. De värden som Naturvetarna står för är lätt att gilla. Utan att nedvärdera juridiken menar han att den är satt lite på piedestal. – Det handlar om att hitta lösningAnders Lindqvist. ←

”Allt handlar inte om lagboken, men den är bra att ha i ryggen.” är en passion. Jag är också nördigt intresserad av världscupen i skidor, som jag och min man följer slaviskt. Det var lite oväntat med tanke på hennes rötter i Portugal och Angola. Man, två barn och två hundar ger energi i vardagen. LEL

Nadia Larsson testar gärna sina gränser. ↑

”De värden som Naturvetarna står för är lätt att gilla.” ar och enas innan en tvist hamnar i domstol. Däremot behövs juridiken som ett ramverk att hålla sig till. Vilken blir din roll på Naturvetarna? – Jag kommer att vara ett stöd för hela organisationen, i allt från kniviga medlemsärenden till att medverka i utredningar och remisser. Utbildning av förtroendevalda ingår också. Fritiden ägnas åt kampsport, segling och att flyga vinge. Han är bördig från Umeå men bor nu med fru och son i Gustavsberg. Dottern är utflugen. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

59


4

snabba till valberedningens ordförande I höst har Naturvetarna kongress och en styrelse ska väljas. Valberedningen ordförande Christer Yrjas kan intyga att det är ett roligt och utvecklande uppdrag att sitta i Naturvetarnas styrelse.

1. Hur långt har ni kommit? – Vi har precis startat processen och lägger pusslet. Målet är att hitta en mix av naturvetare som representerar olika kön, kompetenser, professioner och geografiska hemvister. Före midsommar räknar vi med att ha ett färdigt förslag som vi senare kan presentera på kongressen i november.

2. Vilka kompetenser behövs? – Styrelserutin och förmågan att fatta strategiska men också tuffa beslut, väger tungt. Facklig kunskap och breda kontaktnät värdesätts också. 3. Är det ett roligt uppdrag? – Absolut, det är också spännande och lärorikt. Jag var själv vice ordförande för Naturvetarna under en period, vilket utvecklade mig som person och gav mig erfarenheter som jag har nytta av i min karriär.

4. Hur gör jag och när måste jag senast anmäla mitt intresse? – Kontakta mig så snart som möjligt och motivera på vilket sätt du kan bidra till att utveckla Naturvetarna. LEL Mejla christer.yrjas@gmail.com

60

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Skatteavdrag ger lägre fackavgift Den 1 juli blir det billigare att vara med i ett fackförbund. Då blir avgiften till fackförening avdragsgill på skatten. Avdragsrätten gäller 25 procent av avgiften, som för fullbetalande medlemmar i Naturvetarna är 240 kronor per månad. Det innebär en skattelättnad på 720 kronor per år.

Eftersom avdragsrätten införs 1 juli blir avdraget värt 360 kronor i år. För dem som betalar en lägre avgift till förbundet blir skattelättnaden mindre värd i kronor räknat. För att få del av avdraget måste fackföreningsavgiften uppgå till minst 400 kronor per år.

Regeringspartierna har i förhandlingar kommit överens om att återinföra avdragsrätten som togs bort för drygt tio år sedan. Förslaget lades fram i regeringens höstbudget och beslutades av riksdagen i slutet av november förra året. LEL

nu! Ny statistik ute

Nya löner för Sveriges naturvetare Tack till alla som svarade på löneenkäten! Nu kan du som medlem i Naturvetarna ta del av aktuell lönestatistik på Saco Lönesök. En nyhet för i år är att det går att välja om du vill se fast lön eller total lön när du tittar på statistiken. I total lön ingår även skattepliktiga förmåner, exempelvis fri bil, samt rörlig lön som bonus och resultatlön. Det kan vara särskilt intressant för dem som jobbar med försäljning och marknadsföring. Saco Lönesök har också kompletterats med en guide och förklarande texter på engelska. Statistiken baseras på svaren på löneenkäten i höstas och siffrorna anger lön i oktober 2017. Mer information om lönestatistiken kommer i nästa nummer av Naturvetaren.

Använd lönestatistiken för att:

» Jämföra löner i olika branscher, arbetsuppgifter och befattning för att se din potentiella löneutveckling och dina karriärmöjligheter. » Se hela lönespannet. Det ger dig mer vägledning om vart du kan ligga, medianlönen är inget facit för vad som är rätt lön. » Sätta ett lönemål. Argumenten ska baseras på ditt ansvar, din kompetens och dina prestationer. JR www.naturvetarna.se/sacolonesok


Medlemsnytt

”De fackliga avtalen behöver uppdateras” Det gränslösa arbetslivet med ökad stress, #metoo och omlokalisering av myndigheter var några heta frågor när ordförandena för Saco-S-föreningar på landets myndigheter möttes. Efter en genomgång av förra årets avtalsrörelse är nu siktet inställt på nästa. – Perfekt att få en uppdatering om allt som är på gång. En fortsatt viktig fråga inför nästa avtalsrörelse är den ökade stressen i arbetslivet. Det är lätt att mäta prestation, men svårare

att bedöma mjukare värden som får medarbetare att må bra, säger Anna Lindberg, ordförande för Saco-S-föreningen på Kemikalieinspektionen. Miljöskyddshandläggare Nils Lagerkvist, ordförande för Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län, är inne på samma spår.

Nils Lagerkvist och Anna Lindberg är ordförande för Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län respektive Kemikalieinspektionen. ↑

”Kraven på effektivitet kan ha drivits för långt.” – Kraven på effektivitet kan ha drivits för långt, vilket gör att regelverken inte alltid följs när det gäller arbetstider, övertid och lönesättning, säger han och menar att de fackliga avtalen behöver uppdateras både på lokal och central nivå. Det handlar bland annat om hur den nya tekniken med ständig uppkoppling ska hanteras. Den bidrar till ökad stress, samtidigt som de är överens om att den ger fördelar med större frihet att utföra arbetet när och var man vill. – Vi har också pratat om vad som gäller vid verksamhetsövergång, som är aktuellt just nu på landets länsstyrelser. De kommer att ta över en del av polisens arbete, bland annat vid omhändertagande av misskötta djur, säger Nils Lagerkvist. Anna Lindberg, som till vardags är utredare på KemI, ser ett stort värde i att träffa kollegor från andra myndigheter. – Vi delar med oss av våra erfarenheter och lär av varandra, till exempel hur olika restidsavtal kan utformas, säger hon. LEL

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

61


Dina förmåner

NATURVETARNAS MEDLEMSRÅDGIVNING

Våra experter till din tjänst Häng med en dag i Medlemsrådgivningen. Här får du svar på frågor om allt från lön och semester till arbetsmiljö och uppsägning. Det är måndag morgon. Tre om-

budsmän sitter beredda att ta emot frågor från medlemmarna. Prick klockan 8.30 ringer telefonen. Monica Fröjd lyfter på luren och hälsar välkommen. Med spetsade öron lyssnar hon in, samtidigt som hon knappar in medlemmens namn i datorn. Hon säkerställer att den som ringer är medlem och ser om hen har varit i kontakt med Naturvetarna tidigare. Medlemmen frågar: – Jag ska börja ett nytt jobb och undrar vilken lön jag kan begära. Jag har tittat i lönestatistiken – Saco Lönesök – och jämför mig med andra biologer i samma åldersgrupp. En dialog startar där Monica Fröjd ställer frågor om vilka tankar medlemmen själv har om lön. Naturvetarna svarar: – Titta hellre på arbetsuppgifter och arbetsområde än vilken utbildning du har. Lönestatistiken ger en

62

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

Monica Fröjd gillar problemlösning, att hitta svar på kniviga frågor från medlemmarna. ↑

fingervisning om löneläget och inom vilket spann lönerna ligger i konsultbranschen. Utifrån det har du en dialog med arbetsgivaren om din lön. Ta reda på vad du behöver göra för att uppnå den lön du vill ha om några år. RÅG I RYGGEN

När medlemmen har fått råg i ryggen och känner sig nöjd avslutas samtalet. Efter en minut ringer det igen. Medlemmen frågar: – Vi har en bökig situation på jobbet med för mycket att göra. Ovanpå det kommer jag inte överens med

”Som så ofta handlar det om att ge och ta, och att hitta lösningar.”

chefen. Jag är orolig för att jag snart går in i väggen. Vad ska jag göra? Naturvetarna svarar: – Ofta handlar det om personkemi när relationer inte fungerar. Ta hjälp av skyddsombudet och/eller akademikerföreningen på din arbetsplats. Bra att du hör av dig och försöker lösa problemet i ett tidigt skede. Ju längre tiden går desto svårare är det att vända utvecklingen. En bra utgångspunkt är att förstå varandra och din egen roll. Samtalet fortsätter och de kommer en bit på väg. Om konflikten med chefen eskalerar så kan det leda till omplacering eller att gå skilda vägar. Då blir det ett individärende som går till någon av Naturvetarnas förhandlande ombudsmän. UTBRÄNDHET ÖKAR

Samtalet avslutas och det ges tid för lite andhämtning. – Den här typen av ärenden ökar, allt fler drabbas av utbrändhet. Det


är ofta tunga samtal, där det gäller att lyssna in och visa empati. I alla lägen handlar det om att hitta lösningar säger Monica Fröjd samtidigt som det ringer igen. Den här gången gäller det en fråga om omplacering. Medlemmen frågar: – Jag har tackat ja till ett erbjudande om att byta arbetsort inom regionen. Det innebär att jag kommer att stå med dubbla hyror under några månader. Kan jag begära att arbetsgivaren ska stå för extrakostnader som en följd av omplaceringen? Naturvetarna svarar: – Det finns inga skrivningar om det i kollektivavtalet. Som så ofta handlar det om att ge och ta, och att hitta lösningar. Prata med chefen och försök komma överens om hur finansieringen av dubbla hyror kan lösas.

När trivs du bäst på jobbet? – När jag får feedback från medlemmar. Häromdagen fick jag en sådan återkoppling. ”Jag är så tacksam för de goda råden. Nu har vi löst konflikten och kan gå vidare”. Jag gillar också problemlösning, att hitta svar på kniviga frågor. LEL

Dina förmåner Som medlem i Naturvetarna kan du ta del av en mängd förmåner. Här listar vi de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna.

Trygghet, råd och stöd

Lön

» Medlemsrådgivning

» Lönerådgivning

» Arbetsrättsligt förhandlingsstöd

» Lönestatistik » Lönesamtalscoachning

» Inkomstförsäkring » Försäkringar

Fler förmåner

POSITIV ÅTERKOPPLING

Monica Fröjd ger henne verktygen för hur hon kan agera och medlemmen känner sig stärkt inför en förnyad kontakt med chefen. Telefonen är tyst. Då finns det tid att beta av frågorna som har kommit via mejl. – Tidvis är det lite tufft, men det är också roligt att kunna hjälpa.

Karriär » Individuellt karriär samtal » Linkedin-, intervjuoch cv-coachning » Karriär- och personprofilanalys » Information om arbetsmarknaden

» Seminarier och kurser » Trygga avtal och testamenten med Avtal 24 » Banklån » Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

63


Efter jobbet

Lasse improviserar med säker hand Fler än proffsen har nytta av improvisationsteater. Du släpper loss fantasin och får flow i dialogen. Lasse Rydqvist ger dig verktygen. Kanske du såg Lasse Rydqvist presentera vädret på TV4 i julas? Att bli TV-meteorolog var hans mål när han bestämde sig för att utbilda sig till meteorolog. På vägen dit har han ägnat sig åt improvisationsteater, som har hjälpt honom att hålla tungan rätt i mun och klara oförutsedda händelser. – Jag tror man har nytta av den förmågan i alla yrken. Det handlar om att snabbt hitta lösningar och framstå som säker på sin sak. Oplanerade pauser ger till exempel ett osäkert intryck med följd att förtroendet sviktar. MEDVETNA PAUSER

Därmed inte sagt att man ska prata oavbrutet under en presentation eller ett kundmöte. – Medvetna pauser är till fördel, medan motsatsen genomskådas direkt. Och då är risken stor att de som lyssnar fokuserar på fel saker och väntar på nästa felsägning. Redan i sena tonåren prövade han på improvisationsteater. Han snappade tekniken direkt och blev rekommenderad att fortsätta. Men han la det på is och plockade upp det igen för några år sedan. Lasse Rydqvist har varit med i några större produktioner på Boulevardteatern och även i engelska uppsättningar. – Det var skojigt, där en föreställning utspelades i

64

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

en rättssal. Vi tog publiken till hjälp när brottet bestämdes och vem som var anklagad. Publiken agerade jury. SKÄRPTA SINNEN

Samspelet med publiken fascinerar honom och är något av den bärande idén med improvisationsteater. Det finns alltid ett tema och en ram för storyn innan publiken kommer in i bilden. Sedan kan handlingen ta vilka vändningar som helst. Och ingen föreställning är den andra lik. Som aktör gäller det att skärpa sina sinnen och ha full närvaro. Det räcker inte att kunna prata. – Man blir en duktig lyssnare. Missar man till exempel ett namn så märker publiken det direkt. Så det är lika mycket ett bra sätt att träna minnet. Lasse Rydqvist menar att improvisationsteater inte bara är något för proffsen. – Tvärtom kan alla ha nytta av det, samtidigt som man har roligt. En nyckel är att våga släppa taget och lämna sin komfortzon. Kanske man kan se det som ett sätt att hitta tillbaka till barndomens fantasivärldar, spekulerar han. Är det något man kan göra på jobbet? – Ja absolut, improvisationsteater kan användas vid teambuilding, samtidigt som man tränar upp vissa förmågor. Jag körde själv en workshop för meteorologerna på svt. LEL


”Det handlar om att snabbt hitta lösningar och framstå som säker på sin sak.” Lasse Rydqvist Yrke: Meteorolog på det norska väderinstitutet Storm. Bor: Gamla stan i Stockholm.

Så kommer ni igång Det är möjligt att pröva på egen hand utan professionell hjälp. Man måste dock vara minst två personer, där det handlar om att väcka liv i det spontana uttrycket. En fördel är att ingen rekvisita krävs. Gesterna blir desto viktigare, till exempel får man inte glömma att ställa den fiktiva tekoppen på bordet innan man visar vägen med samma hand. Bejaka frågor och påståenden från motspelarna.

Favoritväder: Vill gärna ha lite drama. Därför kan högtryck tråka ut honom på jobbet. Vill gärna ha riktig vinter. Gör i övrigt: Springer. Nu är målet under 40 minuter på milen.

Övning Ta hjälp av alfabetet och starta berättelsen med A. Då kan det bli så här: Alla barnen är sena till lektionen. Barn är opålitliga och har dålig koll på tiden Calle med C är i alla fall i tid ibland och inger hopp till mänskligheten. Sedan följer D, E, F med fler.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

65


Hur gick det sen? nYHEtEr

Pfizer ger upp Astra Zeneca

Astra Zeneca stod emot Pfizer

D E t tA H A r Hänt:

här inte blev någon affär den la Cruz delar hennes bedömning. gången. att ha – Det känns bra och förhopp– Vi kommer fortsätta borta i – Frågan är inte utagerad, för att ningsvis håller sig Pfizer att agera kontakter med regeringen akzer och Astra Zeneca. Läkememen vi har fått respit för framtiden. För att övertyga något väckarSverige ska förbli ett attraktivt att ledelsjätten kom inte med framöver. Det här var en produktieägarna måste vi fortsätta och gick ut land för forskning och nytt bud innan tidsfristen klocka. Nu måste vi gå vidare tror verera. sex tion inom life science. Jag branschen så att den står 26 maj. Därefter har Pfizer Oavsett utgången av Pfizers Medicon Village i utveckla ett det här menar på kluster, där månader på sig att förbereda emot fientliga angrepp av aggressiva uppköpsplaner är en förebild. eventuellt nytt bud. slaget. LEL måste ha en stra- Lund det Sverige att att med hon nöjd är Även han – Vi är lättade över beslutet, i Sverige. återgå tegi för life science nu får vi arbetsro och kan lA till att utveckla nya läkemedel. DAg S ATT kRAfTSAm en växVi är inne i en fas med Frida Lawenius, samhällspolitisk Marinte ande projektportfölj, säger chef på Naturvetarna, tänker akaför sorti. tin Lindsjö, ordförande luta sig tillbaka efter Pfizers Zeoch demikerföreningen på Astra – Nu måste vi kraftsamla forskneca i Mölndal. visa på betydelsen av en ningsdriven och kunskapsintenEDEl i Sverige. fOkUS på läkE m siv life science-industri han inte Vad som händer nu vill Hon menar att regeringen fokus på forskspekulera om. Nu är det måste säkerställa en stark att skapa verksamheten som gäller. ningsmiljö. I det ligger att aka– Det var hit vi ville komma, ett samspel mellan industri, självföretaget fortsätter att vara demi och hälso- och sjukvården. Lindsjö. life Martin ständigt, säger framtiden för svensk möter ministrar om facken på astra Zeneca Sofia Johannesson, ordförande frida Lawenius till höger. STAR kA klUSTE R i Söscience. Naturvetarnas Ivar de för akademikerföreningen Naturvetarnas ordförande spår. dertälje, är inne på samma

mellan PfiDet blir ingen affär

12

Nästan fyra år har gått sedan den globala läkemedelsjätten Pfizer la ett bud på Astra Zeneca. Under några gastkramande veckor svävade Astra Zeneca mellan hopp och förtvivlan. Hur ska det gå för det svenskengelska flaggskeppet inom life science? var den stora frågan. Styrelsen, med ordförande Leif Johansson i spetsen, och aktieägarna stod enade mot Pfizers uppköpsplaner och nobbade det till synes sockrade budet på 900 miljarder kronor. Även den dåvarande alliansregeringen kom till undsättning och gjorde vad den kunde för att förhindra affären. – Vi hade en styrelse som insåg riskerna med en försäljning. Vi såg en stor potential i vår forskningsportfölj, vilket inte motsvarade den prisnivå som Pfizer erbjöd, säger Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca i Sverige. STÖD FRÅN POLITIKERNA

Han är tacksam för stödet från regeringen, som han menar skulle blivit detsamma med en annan regering. – Vi har ett bra samarbete med politikerna, oberoende färg, som vill satsa på life science som en framtidsbransch. Hur det hade gått vid en försäljning vill inte Jan-Olof Jacke spekulera i. Han konstaterar att några motsvarande affärer genomfördes som sedan stoppades. Det skapade

66

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

N A T U R V E TA R E

700 miljarder kronor för hela Astra

Zeneca som styrelsen Zeneca nobbade, med hänvisning uppvaktades Astra Zenetill att det var en undervärca av Pfizer om ett samdering. gående, men det rann ut science i Sverige vill han ett innovationsråd i sanden. Pfizer uppvisar 14 maj bjöd Social- inrätta ingen tillväxt och har få med stor politisk tyngd. demokraterna in till runnya produkter i pipeline. i dabordssamtal i SödertälDen lägre bolagsskatten 16 maj kallar regerje med facken och Astra Storbritannien anses som ingen till presskonferens att Zenecas vd Jan-Olof ett starkt skäl till viljan och ger sitt fulla stöd Jacke. Stefan Löfven såg fusionera. till Astra Zeneca som med oro på affären och ett självständigt bolag. ställde sig bakom Astra de en 28 april lade Pfizer life Samma dag skriver Zeneca. för att stärka ett skarpt bud på Astra

I januari 2014

ur affären med att Pfizer har dragit sig Södertälje är lättad över Personalen i Mölndal och tten vill ha revansch. mesta talar för att läkemedelsjä att den står Astra Zeneca. Men det svensk life science så . nu måste vi utveckla Cruz. s ordförande Ivar de la – Det här var en väckarklocka uppköpsförsök, säger naturvetarna emot den här typen av

Annie. Lööf, göran debattartikel i Wall Street Hägglund och flera Journal i syfte att påverka statssekreterare för att aktieägarna. framföra sin uppfattMinistrarna tackar 19 maj lägger Pfizer ning. för värdefullt inspel. ett slutbud på 55 dollar per aktie, motsvarande 26 maj kommer kromiljarder 700 drygt inget nytt bud från Pfinor för hela Astra Zenezer och alla kan andas ca. även det budet avviut för den här gången, sas av styrelsen. utom flera aktieägare beklagar att affä20 maj möter natur- som ren inte gick i lås. vetarna med flera fack

er n de r via twitt F oto : M a r t i n L i

DEt Här Hän DE r n U: kan inte pfizer och Astra Zeneca med varandra föra några diskussioner 26 maj, enligt under tre månader från brittisk lag.

Astra Zeneca I slutet av augusti kan prata affärer. kontakta Pfizer för att slutet av noEfter sex månader, i att kontakta vember, har Pfizer rätt ett bud. Astra Zeneca och lägga

En Aktieägarna är splittrade. att grupp har uppmanat bolaget en lika diskutera en affär, medan med stor falang inte vill förhandla per aktie, Pfizer på nivån 55 pund som senaste budet var. för akAstra Zeneca berättar inom tieägarna om vilka produkter och andfrämst cancer, diabetes ningsvägar som är på gång.

Björklund, 16 maj förklarar Jan Vid en presskonferens ger astra Borg att regeringen annie Lööf och anders Zeneca sitt fulla stöd.

N R4 2014

N A T U R V E TA R E

13

N R4 2014

Hisnande 900 miljarder kronor var Pfizers bud på Astra Zeneca. ↑

turbulens i de bolagen. Det mesta talar för att amerikanska myndigheter hade stoppat ett uppköp, eftersom orsaken var att vinna skattefördelar. Hur har det gått sedan dess? – 2017 var ett ovanligt framgångsrikt år med fem nya godkända produkter som sprang ur vår forskningsportfölj. Ett av dem är ett läkemedel mot blodcancer, som har godkänts i USA. BREXIT OROAR

Företaget har fått ett första godkännande av ett biologiskt läkemedel i USA, verksamt mot svår astma. Dessa båda medel har, enligt Jan-Olof Jacke stor potential till nytta för patienter. Hur påverkar Brexit er? – Jag har svår att se något positivt med det och önskar att britterna hade stannat. Vi bygger ett nytt forskningscenter i Cambridge nu och ser stora möjligheter där. Den största oron gäller om Storbritannien hamnar utanför det regulatoriska systemet. Då skulle patienterna där få tillgång till nya mediciner senare än andra. – Det är också viktigt att britterna får tillgång till europeisk forskningsfinansiering. Ännu ett frågetecken är kvalitetskontrollen av produkter, vilket kan ”Vi har ett bra göra det svårt att sälja läkemedel i Storsamarbete med britannien. För att nå den marknaden måste politikerna, oberoende kvalitetskontrollen göras någon annanfärg, som vill satsa stans. En sådan strategiskt viktig verkpå life science som en samhet ska nu byggas upp i Södertälje. framtidsbransch.” Det rör sig om några tiotal anställda.


KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

L E A D E R S H I P F R I D AY

FA C K L I G U T B I L D N I N G Kurserna stödjer dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

Ta del av den senaste ledarskapslitteraturen och mingla med författare och chefskollegor. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

21-22 mar Facklig grundutbildning (statlig sektor)

2 mar

Göteborg

16-20 apr UGL

13 apr

Malmö

Inspireras till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för arbetsmiljön.

25 maj

Stockholm

Du utbyter erfarenheter och tar del av senaste forskningen, idéer, tips och verktyg.

Träffa andra chefer och diskutera frågor som rör chefs- och ledarrollen. www.naturvetarna.se/chefsnatverk

17-18 apr

Facklig grundutbildning (kommun-/ landstingssektor)

25 apr

Löneprocessen (statlig sektor)

27 sep

Löneprocessen (privat sektor)

2 okt

Löneprocessen (kommun- landstingssektor)

3 okt

Löneprocessen (kommun- landstingssektor)

9 okt

Löneprocessen (statlig sektor)

16-17 okt

Facklig grundutbildning (kommun-/ landstingssektor)

24-25 okt

Facklig grundutbildning (privat sektor)

7-8 nov

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

16-23 nov UGL

10 apr Malmö 19 apr Falun 24 apr Umeå 26 apr Göteborg www. gillajobbet.se

20 mar

Grundutbildning

9 apr

Introduktionsutbildning

16 apr

Fördjupning

14 maj

För klubbordförande

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E Du får erfarenhet av och kunskaper om hur en organisation fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt. Kursen pågår 5 sep-11 jan. Information och anmälan på www.naturvetarna.se/affarsmannaskap

Skövde

8 mar

Gävle

15 mar

Göteborg

19 mar

Stockholm

21 mar

Karlstad

22 & 23 mar Malmö

Seminarium och mingel. Program/anmälan på www.naturvetarna.se/Chefsfredag

PTK ordnar ett flertal olika kurser och seminarier inom frågor som rör pension och försäkringar. Dessa vänder sig främst till dig som är förtroendevald. www.ptk.se/kurser Introduktionsutbildning

6 mar

CHEFSFREDAG

PENSION OCH FÖRSÄKRING

13 mar

C H E F S N ÄT V E R K

En god arbetsmiljö ...främjar bättre trivsel och lägre sjukfrånvaro. Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning är anpassad för kommun- och landstingssektorn. www.suntarbetsliv.se

16 feb

Stockholm

23 feb

Göteborg

2 mar

Malmö

16 mar

Örebro

23 mar

Norrköping

20 apr

Umeå

18 maj

Stockholm

F Ö R F Ö R E TA G A R E Utöka ditt nätverk av andra företagare. Fundera gemensamt över utmaningar som prissättning och nyanställningar. Välkommen till Stockholm den 20/2, anmälan senast 15/2. www.naturvetarna.se/foretagare-20feb

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Naturvetarnas kongress

2018

Du kan påverka Naturvetarnas framtid! I höst är det dags för Naturvetarnas kongress som hålls vart tredje år. På kongressen har du som är medlem chans att påverka förbundets framtida verksamhet. Du kan nominera dig själv eller någon annan som kongressombud och även skriva motioner om frågor som du tycker att Naturvetarna bör arbeta med.

Vem vill du nominera till kongressen? På www.naturvetarna.se/kongress kan du läsa mer om kongressen och hur du nominerar kongressombud.

PS. Har vi rätt e-postadress till dig? Kolla under ”Mitt medlemskap” på vår webb. Med rätt uppgifter får du direkt veta när det

är dags att rösta på ombud och när du har möjlighet att skriva en motion.

Naturvetaren nr 1 2018  
Naturvetaren nr 1 2018  
Advertisement