Naturvetare, nr 6, 2011

NUMMER 6

2 01 1

TEMA

:

L i fe ce scien

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

SIDO

R NA

14 - 2 5

Alla naturvetare tjänar inte på sin utbildning D U E LLE N:

Är maten för billig?

6

P OW E R P OI NT TI P S

Hipp lärare Sara Smedberg rider på naturbruksvåg D O KTO R AN D E R AN STÄLLS S I D 6 | NATU RVETAR E R U NT PATI E NTE N S I D 22 | KAM P O M E U-M I LJAR D E R S I D 26

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Varför växer inte svenska Life Science-företag?

– Vad kan vi lära av Danmark?

Kom och ta del av debatten, lyssna och ge input!

Plats: Hilton Stockholm, Slussen Tid:

Torsdag den 20 oktober 2011, kl. 18.00 Anmäl dig före 5 oktober för att vara garanterad plats!

Moderator Anna Karin Källén Samhällsförlaget

Baren är öppen från kl. 17.00. Vin och tilltugg serveras till självkostnadspris.

Läs mer om kvällens ämne i Vinnovas rapport från maj. http://www.vinnova.se/sv/Publikationer/Produkter/Life-Science-companies-in-Sweden/ Bland debattörerna

Stig Jørgensen Medicon Valley Alliance

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Johan Järte Sweden BIO

Jenni Nordborg Vinnova

Anna Sandström Vinnova

nmäl dig via Läs mer samt a ebatt bio.com/bubbeld en ed w .s w w /w :/ http

Innehåll Opinion

N r 6 2011

sid 4

Ledare: Dags att modernisera LAS Läsarbrev och kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Allt fler doktorander får anställning Alla naturvetare tjänar inte på sin anställning Ny akademi för unga forskare Duellen: Är maten för billig?

Månadens fråga: Har du tid att vara kreativ på jobbet?

Tema life science

sid 14

Mathias Uhlén tar life science till en högre nivå Stöd til innovationer från oväntat håll Naturvetare runt patienten

Vetenskap

22 30

sid 26

Forskare hissar seglen för miljarder

Karriär

sid 30

Inspiratören: Hippolog som rider på naturbruksvåg Manualen: Så får du dina powerpoints att glänsa Ledarskap: Måla jobbet i regnbågens alla färger Fråga experten | På nytt jobb

lediga jobb sid 39 Spanar in

sid 42

Gästkrönikör: Maria Anvret, professor Sahlgrenska akademin

medlemsnytt

sid 45

Profil i Naturvetarnas styrelse | Experiment lockade barn i Almedalen Student som ambassadör för Naturvetarna

34

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 6 oktober med annonsstopp den 20 september. Korrektur: Jeanette Duvert. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Fotograf omslagsbild: Jeanette Hägglund. Skribenter i detta nummer: Pär Karlsson, Moa Neuman, Marita Teräs.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Våga gå över gränsen ”Så du har gått över till den mörka sidan”, är kommentarer som förekommer på universitet än i dag. De fälls över forskare som har gått från akademin till näringslivet. Vissa av dem har hittat nya roller där forskarkompetensen kommer till nytta, allt från säljare och marknadsförare till projektledare och chefer.

Att kunna göra den karriären är alldeles utmärkt och visar att en forskarutbildning har ett värde utanför universitetens väggar.

Under resans gång upptäcker dessutom många att forskning inte är deras grej. De har personliga egenskaper som gör att de passar bättre i andra yrkesroller.

Att peka finger åt de som vidgar sina vyer är en märklig inställning, som man förvisso kan blunda för och följa sin egen drivkraft. Men inställningen visar på ett problem där det finns en kultur att det skulle vara finare att forska inom akademin än att skapa värden till sin arbetsgivare i näringslivet.

Tänk om istället fler tar chansen och testar sina idéer kommersiellt. Bristen på finansiering kan stoppa den mest hängivna entreprenören, särkilt i dessa tider med skuldkriser och börser som störtdyker. Chansen att en affärsängel tar din idé till en kommersiell produkt minskar även om venturebolaget Healthcap nyligen har fått nya friska pengar att investera i forskning som har kommit en bit på väg.

Men det finns hjälp att få från annat håll. Inom EU:s sjunde ramprogram finns det många miljarder kronor att söka för främst de mindre forskningsföretagen.

Läs mer om det längre fram i tidningen.

Och kom ihåg att båda är lika betydelsefulla. Lika väl som vi behöver nyfikna forskare på universiteten som gör banbrytande grundforskning behövs de som gör forskningen nyttig i människors vardag.

Att kunna vandra däremellan är idealet och borde uppmuntras.

Viktigt dock att villkoren är goda även inom akademin så att man inte lämnar av det skälet.

ch e fR e daktör

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

C H R I STE R YRJAS, VI C E FÖ R B U N D S O R D FÖ R AN D E

Dags att modernisera LAS I grunden är LAS, Lagen om anställningsskydd, bra då den skapar en trygghet för den anställde. Men frågan är om det inte är bedräglig trygghet som passar illa på dagens arbetsmarknad? Kom ihåg att lagen är från 70-talet och framtagen för de strukturer som fanns i industrin då.

Väl känt är att LAS skapar inlåsningar på arbetsmarknaden med särskilda svårigheter för unga att ta sig in. Det är tryggt att vara kvar i sin anställning, man vet vad man har men inte vad man får. Men är det fel att vara kvar på den arbetsplats där man varit länge? För dig som individ behöver det ju inte vara några problem, men på det hela taget skulle både vi som arbetstagare och arbetsgivarna vinna på en ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Genom en mer flexibel arbetsmarknads anpassar vi oss till en omvärld, som kanske inte håller på att springa ifrån oss, men som är i snabb förändring. Vår arbetsmarknad blir allt mer internationell och därmed behöver arbetsgivarna snabbare kunna förändras för att möta omvärldens krav. Detsamma gäller oss som arbetstagare.

Kan LAS vara ett hinder i löneutveck-

lingen? När du byter jobb höjer du oftast din lön och på en arbetsmarknad där färre byter jobb torde det leda till en generellt sämre löneutveckling. För Naturvetarna är det en huvuduppgift att medlemmarna ska ha en bra lön och löneutveckling. Våra medlemsgrupper är viktiga i samhällsutvecklingen och har lösningar på många av de problem som världen står inför.

som fack och arbetsgivare kommer överens om. Naturvetarna menar att hela arbetsmarknaden skulle bli mer flexibel och modern om vi istället för att prata enbart om ett lagligt anställningsskydd skulle prata om hur vi blir mer anställningsbara. Genom att utveckla sin kompetens blir man mer attraktiv på arbetsmarknaden, och därmed ökar man sin anställningsbarhet. Det skulle ge individen verklig trygghet.

Du har säkert hört uttrycket att någon har

blivit ”ut-lasad”, vilket innebär att personen har varit tillfälligt anställd på en arbetsplats så länge att anställningen måste gå över i en LAS S KApAR i N LÅS N i NGAR pÅ AR B ETS MAR KNAD E N

tillsvidareanställning eller upphöra. Då är det tyvärr så att många arbetsgivare väljer att låta anställningen upphöra och ta in en ny person på en ny tillfällig anställning. På det sättet slipper arbetsgivaren att tillsvidareanställa. Men där biter sig arbetsgivaren själv i svansen. Det kostar på att hela tiden lära upp nya personer.

Vi har alla ett ansvar för vår egen utveckling, men Naturvetarna vill lyfta fram arbetsgivarnas roll, eftersom båda parter är vinnare på en mer flexibel arbetsmarknad.

Naturvetarna vill därför att delar i kollektivavtalen skulle utformas som en försäkring där arbetsgivarna delar på kostnader i samband med uppsägningar, såsom lön, kompetensutveckling och omställning.

Från politiskt håll hörs tydligt viljan att ändra i LAS genom lagstiftning, men den vägen ska vi inte slå in på! Låt istället arbetsmarknadens parter lösa detta i förhandlingar.

Att vi överhuvudtaget har ett system där anställningstid går före kompetens vid en uppsägningssituation är lite märkligt. Samtidigt vill vi inte bidra till en utveckling där godtycke avgör vilka som blir kvar och vilka som får gå. Det behövs tydliga spelregler

c h r I S t e r y r j a S , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Att Förvaltningsdomstolen i Falun ger Rättviks kommun rätt att ställa krav på djurskydd vid upphandling av mat.

Att få vill läsa till lärare – detta viktiga yrke som förtjänar respekt.

Engagerade och duktiga lärare behövs för att inspirera unga att bli naturvetare.

opinion

LÄSARBREV

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Satsa på landsbygden!

ALLA NATU RVETAR E TJÄNAR INTE PÅ SIN UTB ILD NIN G

”Lägg ner glesbygden”, skrev en landskapsingenjör i förra numret av Naturvetare. Jag protesterar.

Argumenten ser ut att vara lägre koldioxidutsläpp, bättre utnyttjande av skattemedel, ett mer hållbart samhälle och att gynna naturen, kulturspår och turism.

På vilket vis samhället blir mer hållbart är i texten oklart för mig hänger det kanske ihop med ovanstående?

Att naturen gynService och infrastruktur är vad nas utan mänsklig som redan idag fattas för att få påverkan håller jag riktig fart på turismen helt med om. Men vad ska vi med kulturspåren till om vi stänger glesbygden? Och stängt blir det på alla sätt om vi lägger ner vägar och samhällen. För ingen ska inbilla sig att det kommer turister till en igenväxt landsdel utan service och vägar! Service och infrastruktur är vad som redan idag fattas för att få riktig fart på turismen.

Och sist men inte minst, alla de naturresurser som möjliggör ett urbant liv. Hur har herr landskapsingenjören räknat ut att de ska produceras och transporteras till städerna från en avfolkad glesbygd utan vägar? Är lösningen att importera, vilket skulle orsaka längre transporter och mer koldioxid utsläpp? Handla av internationella multiföretag och låta vinst och beskattning hamna utanför Sverige? Stödja naturexploatering i länder där invånarna behöver sitt land, vilket skulle försvåra uppbyggnaden av ett hållbart samhälle?

Höj studiebidraget!

Inför studielön eller höj bidragsdelen i studiemedlen kraftigt för de som studerar på yrkesutbildningar vid Universitet och Högskolor! Utbildning måste löna sig!

Sofie Nylander

Biologer borde ha mer makt Intressant studie väl värd att fundera över. De grupper som ligger på höga plus visar sig också vara de som har en hel del att säga till om. De sitter i beslutande position eller kan rent konkret påverka eller utforma livet för många andra. Men fundera över om det för allt liv som helhet är klokt att ekonomer, civilingenjörer och datavetare har haft så mycket att säga till om och biologer så lite. Fundera på det när vi nu med full kraft verkar braka in i globala problem som drar undan mattan för vårt eget liv (klimat, sjukdomar, utslagning, krig).

Anders Persson

Hälsningar från en nyfiken som hoppas få svar på tal!

Karin Olsson i landsbygdsverkligheten

Viktigare med intressant jobb Här talar vi om att tjäna på sin utbildning i kronor och ören. Men är det inte lika viktigt att man som naturvetare blir belönad med goda arbetsvillkor och intressanta arbetsuppgifter? Det var i alla fall sådant som jag såg framför mig under min utbildning. Nu trivs jag inte alls med mitt arbete och skulle gladeligen gå ned i lön för en tjänst som var intressantare. Tänk om Naturvetarna förutom högre lön också kunde ge oss stimulerande jobb?

Fysiker

S k i c k a d i n i n s ä n d a r e t ill redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5

NyhETER

allt fler doktorander får anställning Nu svänger flera tunga lärosäten och avskaffar de omdiskuterade utbildningsbidragen.

L j U s N i N g – Doktoranderna har länge kämpat för detta och för de fackliga organisationerna är det en stor framgång, säger Sanna Johansson, doktorandombudsman på Naturvetarna.

Linköpings universitet skrotade utbildningsbidragen redan 2007. Nu följer flera universitet efter. Under våren har Chalmers och universiteten i Lund och Umeå fattat samma beslut.

Stockholms och Uppsala universitet, SLU samt Karolinska Institutet väljer en annan väg och behåller bidragen i dagsläget. De anser att det är för dyrt och svårt att förutse följderna. Fortfarande har bara 56 procent av alla doktorander en anställning.

VAR U MäR KE s FRÅgA

Chalmers menar att det är en konkurrensfördel att anställa doktoranderna.

– Med reglerad lön och semester och ett fullvärdigt medlemskap i en forskarmiljö kan vi locka de bästa. Jag ser det som en varumärkesfråga, säger Alf-Erik Almstedt, vicerektor för forskarutbildningen på Chalmers.

Lars Niklasson, prorektor vid högskolan i Skövde är inne på

6

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

samma spår. Han berättar stolt att de aldrig har haft bidrag som finansiering för sina doktorander.

– Det har varit vår princip hela tiden att universitetet som arbetsgivare står för anställningen. Forskningsprojekten ska inte leta efter billig arbetskraft säger Lars Niklasson.

Vid sammanslagningen till Linnéuniversitetet försvann bidraget som finansiering.

– Det är en strategisk fråga, säger Fredrik Lund, utbildningsledare vid Linnéuniversitetet. s pLiTTRAT i LU N d

Även om ledningen med rektor i spetsen beslutat att anställa alla doktorander vid Lunds universitet är det inte alla som gillar den nya ordningen. Christer Löfstedt, prefekt för biologiska institutionen vid Lunds universitet kommenterar på sin blogg.

– I värsta fall får det bli ett totalt antagningsstopp för doktorander vid Biologiska institutionen innan vi kan överblicka konsekvenserna.

B i LLigAR E M E d B i d RAg?

Sanna Johansson på Naturvetarna är glad att fler anställer sina doktorander. Att sanna johansson. det skulle

vara billigare att försörja genom bidrag är hon skeptisk till.

– En av de första institutionerna att ta steget var Marin Ekologi vid Göteborgs universitet. Deras utredning visade att skillnaden i kostnad mellan bidrag och anställning var försumbar. Däremot var fördelarna för doktoranden betydande.

Hon förklarar att universitetet måste fortsätta betala utbildningsbidrag för en doktorand vid föräldraledighet eller sjukdom. Med en anställning betalar försäkringskassan de kostnaderna.

Prorektor Kerstin Sahlin vid Uppsala universitet menar att det är dyrare att anställa än att ge utbildningsbidrag. Hon ser

en risk i att man inte har råd att anställa doktorander alls.

– Det är ett konstigt argument att doktorandernas löner ska stå tillbaka för att få fler platser. Så fungerar det inte på övriga arbetsmarknaden. Där ställer man inte lönerna mot antalet jobb, säger Marta Axner doktorandordförande i Uppsala studentkår. oMöj Lig R E FoR M

Forskarutbildningen vid Stockholms universitet är av den omfattningen att en omedelbar omvandling av alla utbildningsbidrag till doktorandtjänster är omöjlig, skriver Kåre Bremer rektor, Stockholms universitet i sin blogg.

Karolinska institutet ser hel-

a N s tä l l N i N g K a N g e 70 0 0 K r o N o r M e r en anställning ger full tillgång till sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. En anställd doktorand på Uppsala universitet kan få 7 000 kronor mer i månaden än den som har bidrag.

Utbildningsbidraget ger endast 15 500 kronor per månad och är pensionsgrundande men ger inte rätt till tjänstepension eller trygghetssystem. I stället får doktoranden behålla bidraget vid sjukdom och föräldraledighet och det kan förlängas med motsvarande tid. Utbildningsbidraget ska alltid omvandlas till en anställning senast när två år återstår till disputation.

Stipendium ger sämst social trygghet för doktoranden även om det i vissa fall kan ge en högre disponibel inkomst.

Källa: rapport 2011:8 r universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011

Emma i kläm mellan två system ler inga problem med utbildningsbidragen.

– Det finns inga planer på att avskaffa dem i dagsläget säger Johanna Bäckström som arbetar på centrala förvaltningen för forskarutbildningen på KI. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har också kvar bidragen.

– Vi har diskuterat att ta bort utbildningsbidragen helt, nu är det bara ett drygt trettiotal av fler än 700 doktorander som har bidrag enligt Lotta Hansson avdelningsdirektör vid enheten för strategisk utveckling på SLU. PK Läs om Emma som jobbar för en förändring på KI

N ej ti ll utb i ldn i ng s b i drag: » Linköping universitet » Lunds universitet » Chalmers tekniska högskola » Linnéuniversitetet » Skövde högskola

Ja ti ll utb i ldn i ng s b i drag: » SLU » Uppsala universitet » Stockholms universitet » KI » Göteborgs universitet, som utreder att avskaffa utbildningsbidragen

Emma Ahlén Bergman är doktorand i immunologi vid Karolinska institutet. Men nu är det andra utmaningar som gäller. Hon är gravid och går på utbildningsbidrag. En ekvation som är svår att lösa. vä ntar be s ke d Utbildningsbidraget ger inte bara lägre ersättning än om man är anställd. Det finns också andra nackdelar.

– Trots att jag betalar skatt på bidraget får jag inte samma pension och arbetsskadeförsäkringar som de anställda. Vi hamnar mellan stolarna.

Under föräldraledigheten är universitetet skyldigt att betala ut utbildningsbidrag. Om personen är anställd betalar istället Försäkringskassan ut föräldrapenning. Än d rar s ig

Det har Karolinska Institutet, KI, insett och man har därför erbjudit Emma en anställning retroaktivt. Då kan hon få ihop en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och få föräldrapenning från Försäkringskassan under ledigheten.

– Det känns väldigt märkligt. Från början ville de inte anställa mig och erbjöd mig

utbildningsbidrag, men när jag blir gravid så ändrar de sig.

När jag vill utnyttja möjligheten att vara föräldraledig med utbildningsbidrag säger de nej. Men sista ordet är inte sagt, jag väntar fortfarande på ett svar från KI. Flera universitet väljer nu att avskaffa utbildningsbidragen med argumentet att locka de bästa doktoranderna.

Emma Ahlén Bergman hoppas att fler lärosäten följer efter och anställer sina doktorander.

– Det är helt fantastiskt. Jag sitter med i doktorandsektionens svaret fungerar och hur det är reglerat. Jag studerar aktistyrelse och vi jobbar för det veringen av en viktig gen i Thär hos oss. Men hittills utan lymphocyter. framgång. Vi kan bara hopHon förklarar att syftet är pas att ännu fler lärosäten fölatt hitta ett sätt att få igång jer efter. kroppens eget immunförsvar For s kar om i mmunförmed någon typ av behandling. svaret Vad gör du efter disputaEmma har länge varit intresse- tionen? rad och fascinerad av männis– Det beror på hur det går kokroppen och särskilt genemed forskningen. Som det tik. En bra lärare på gymnasiet känns nu är jag sugen på att ökade nyfikenheten, men då fortsätta forska och göra postvar hon redan biten och visste dok. Men det är många år kvar vad hon ville. och jag är i början av mina – Nu undersöker jag vad forskarstudier. Jag hinner sädet är som gör att immunförkert ändra mig flera gånger. PK

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

7

n y h eter

Alla naturvetare tjänar inte på sin utbildning Det lönar sig inte att utbilda sig till biolog, medan kemister går lite plus. Några av vinnarna i Saco:s livslönerapport är datavetare som har en avkastning på tio procent sett över hela livet i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet.

Det unika med den här studien är att man jämför löner under hela karriären med hänsyn till studiemedel, skatter, antalet yrkesverksamma år, arbetslöshet och pension.

– Livslönen ger en bättre bild av det ekonomiska utfallet av en utbildning än att jämföra månadslön, säger Thomas Ljunglöf, utredare vid Saco, som har gjort studien.

Den genomsnittliga avkastningen för akademiker ligger på sju procent. För ungefär en tredjedel av de undersökta utbildningarna lönar det sig inte att utbilda sig. Sett ur ett livslöneperspektiv hade det alltså varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet.

l i v s l ö ner

S plittrad b i ld

För naturvetare är bilden splittrad. Biologer har till och med en negativ avkastning på fem procent.

– Det är skrämmande sett till vilken betydelse biologer har i samhället. Men man ska komma ihåg att gruppen biologer är heterogen, vilket gör att analysen blir missvisande. Vissa inriktningar är eftertraktade, medan det kan finnas ett visst

8

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

överskott av andra, säger Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Hon vill inte avskräcka någon från att utbilda sig till biolog. Vissa inriktningar har en positiv avkastning, för dem lönar det sig med en högskoleutbildning. Men hon blundar inte för att vissa biologer förlorar på att utbilda sig.

– Vår roll är att ändra på det och bryta mönstret. Viktigt i det sammanhanget är att fler utnyttjar vår karriär- och lönerådgivning. Vi jobbar också för att marknadsföra naturvetare och visa på betydelsen av deras kompetens, både i förhandlingar och gentemot beslutsfattare och allmänhet, säger Frida Lawenius.

Frida Lawenius.

Ska löna s ig

Hon menar att en akademisk utbildning ska löna sig och jämför med civilingenjörerna som har en positiv avkastning på tolv procent. Även ekonomer och ju-

Med fler som utnyttjar Naturvetarnas karriär- och lönerådgivning kan livslönerna bli högre.

rister hamnar i toppskiktet med en avkastning på mellan tretton och fjorton procent.

– Naturvetare borde också ligga där. Datavetare och systemvetare kommer närmast med en avkastning på tio procent, medan matematiker och statistiker hamnar på sex procent.

Biomedicinska analytiker kan däremot inte räkna hem sin utbildning och går back fyra procent.

– Det beror på att de flesta jobbar inom landstinget, där vi vet att lönerna är lägre inom näringslivet. Att allt fler biomedicinska analytiker tar steget

över dit kan påverka lönerna positivt, säger Frida Lawenius.

Ett liknande mönster finns hos kemister, där många jobbar inom universiteten, vilket drar ner lönerna. Sammantaget för kemister går de plus en procent, räknat på hela livslönen.

B i ngo för d i s puterad e

Däremot har disputerade naturvetare en positiv avkastning på sjutton procent, i jämförelse med dem som har en masterexamen.

– Det är glädjande och visar att en doktorsutbildning lönar sig, säger Frida Lawenius.

Saco har i sin undersökning

! r ä d å l l Ha gjort några intressanta räkneexempel som illustrerar hur illa läget är för främst biologer och biomedicinska analytiker.

– För att få nollavkastning skulle båda de utbildningarna behöva kortas till en termin.

Då blir studieskulden mindre och antalet yrkesverksamma år fler, vilket ger en högre livsinkomst, säger Thomas Ljunglöf.

LöN E höj N i Ng B E höVs

Ett alternativ är att höja studiemedlet. För biologer skulle det behöva uppgå till 89000 kronor per termin för att nå nollavkastning.

– Ännu ett sätt att räkna på är pensionsåldern. För biologer skulle den behöva höjas till 68 år för att få samma livsinkomst som den som börjar jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program, säger Thomas Ljunglöf.

En lönehöjning på 10,4 procent skulle ge samma re-

sultat, enligt Saco:s beräkningar.

Agronomer och hortonomer som delvis har en arbetsmarknad som sammanfaller med biologerna har en positiv avkastning på fyra procent. Jägmästarna lär också gå med vinst, men de finns inte med i undersökningen för att gruppen inte är tillräckligt stor. Detsamma gäller fysiker och många andra naturvetaryrken.

B R EAK EVE N E FTE R 20 ÅR

Saco har använt SCB:s statistik från 2009 när livslönerna har räknats fram. Totalt har löneuppgifter för 750 000 individer använts vid beräkningarna.

– Räknat för alla akademiker når man break even 20 år efter utbildningen start. Då har akademikerna kommit ikapp dem som började jobba direkt efter gymnasiet, säger Thomas Ljunglöf. lel

av K a s t N i N g * F ö r N å g r a yr Ke sg r u PPe r Biolog -5 % Datavetare +10 % Kemist +1 % Geovetare 0 Matematiker/statistiker +6 % Agronomer/hortonomer +4 % Biomedicinska analytiker -4 % Civilingenjör +12 % Läkare +14 % Ekonom +14 % *jämförelse med dem som börjat jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program.

Varför jobbar så få naturvetare internationellt? sten engdahl är kansliråd på ud och uppmuntrar svenskar att söka de tusentals lediga tjänster som finns inom de multilaterala organisationerna över hela världen. svenska naturvetare är heta.

– De lediga jobben annonseras i de stora internationella tidningarna och på FN-organens egna hemsidor. Tyvärr tror jag att få svenskar hittar dit.

Och den här typen av tjänster är ingen snackis på kafferasterna eftersom så få känner till dem. sten engdahl

så det här är en guldgruva för naturvetare?

– Ja det kan man säga. Varje dag finns ett tjugotal lediga tjänster inom främst miljöområdet, där Sverige ligger långt framme och har gott rykte. Men även yrken som agronom, geolog, naturgeograf, jägmästare och biologer är eftertraktade vad är uppdraget?

– Ofta handlar det om ”environmental management”, klimatfrågor, uthålligt lantbruk och skogsbruk, liksom geovetenskap.

Anslaget är som regel brett. Just nu gäller ett uppdrag i Botswana att identifiera vad som saknas i klimatarbetet för att göra det effektivare. var finns jobben?

– Många blir stationerade på organisationernas huvudkontor, som i Nairobi, Washington, New York, Paris, Montreal och Rom. Det finns också jobb på fältkontor i Gaborone, Maputo, Mauritius och Bonn för att nämna några platser. vilka krav ställs på de sökande?

– Engelska är arbetsspråket, så det måsta man förstås kunna.

De formella meriterna varierar mellan tjänsterna. För vissa krävs flera års chefserfarenhet, medan det för andra räcker att vara nyexad med en master i bagaget. En doktorsexamen är många gånger ett plus. andra skäl till att söka?

– Det ger en bra och unik erfarenhet att jobba i en internationell miljö, och det är spännande och stimulerande. Villkoren är dessutom goda med bra löner, som ofta är skattefria.

Hur hittar jag jobben?

– Gå in på UD:s hemsida, där du hittar länkar till de olika FN-organen, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker som hanterar den här typen av tjänster. Kom ihåg att halva Sveriges bistånd går till multilaterala organisationer, som UNDP, WFP, UNFCCC, UNICEF, Världsbanken med flera. # lel

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

9

Ung akademi ska göra forskning kul och coolt En ny vetenskaplig akademi såg dagens ljus 27 maj. Unga och hungriga forskare ska tänja gränserna, utmana och skapa kreativa möten för vetenskaplig förnyelse.

– Unga forskare har äntligen fått ett eget forum, säger Helene Andersson Svahn, Unga akademins första ordförande. fe s tl i g t Under pompa och ståt grundades Sveriges unga akademi. Förra gången det begav sig var 1739 då Carl von Linné startade Kungl. Vetenskapsakademien. Då var han 32 år. I Linnés anda såddes frön i en rik mångfald.

För de flesta i den unga akademin har det gått ungefär tio år sedan de disputerade. De har en vetenskaplig plattform och har uppnått excellens i sin

forskning. Inspirationen kommer från bland annat Tyskland och Holland som har motsvarande akadePer Eklund. mier.

– Vi ska vara en röst i samhället med vilja att påverka forskningspolitiken och inspirera unga att satsa på forskning, säger Per Eklund, en av de tjugotvå ledamöterna i akademin.

Kul och coolt

Han är tunnfilmsfysiker och utvecklar material för bland annat bränsleceller och återvinning av spillvärme. För sin egen del har han långsiktig finansiering som sträcker sig tio år framÖrjan Carlborg. åt i tiden.

Bättr e m i ljö på b e mann i ng s för etag e n Alltfler är anställda i bemanningsföretag och för att de ska må bra krävs nya modeller för arbetsmiljöarbete. Inhyrd personal drabbas oftare av vissa arbetsskador än personal som är anställd på arbetsplatsen. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet ska nu gå igenom arbetsskadestatistik, intervjua personer som har drabbats och besöka arbetsplatser. De hoppas kunna vaska fram vilka företag i bemanningsbranschen som har ett bra arbetsmiljöarbete och kartlägga hur de gör för att ta fram modeller som kan fungera för andra. HM

10

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

– Unga duktiga forskare måste ha trygghet och tydliga karriärvägar, som tenure track.

Då kan fler våga satsa på forskning, säger Per Eklund. Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik vid SLU är inne på samma spår.

– Vi är ett gäng doers med korta beslutsvägar och fria i tanken. En självklar roll är att göra inspel i forskningspropositionen och påverka den så att unga forskare gynnas.

Han vill ge bilden av att forskning är kul och coolt.

– Som forskare är man en tung röst i samhällsdebatten. Vi kan fortsätta med att vara nyfikna och hitta nya lösningar. Det är några skäl till att forska, säger Örjan Carlborg, övertygande.

Hans forskargrupp vill förstå vilka av de hundratusentals skillnader, som finns i generna hos till exempel svartvita kor, bidrar till hur mycket mjölk de producerar, hur lätt de har för

att kalva och andra egenskaper som styrs av arvet.

An söka om pengar

– Utmaningen är att kunna utnyttja de enorma mängder data man samlar in genom genetiska program, statistiska metoder och dataprogram. Vi ligger i frontlinjen.

Maria Lindskog är ännu en ledamot i den unga akademin. Hon är cellbiolog Maria Lindskog. inom neurofysiologi.

– Jag har höga förväntningar och hoppas att vi kan göra något annorlunda som påverkar villkoren för unga forskare. Jag ser fram emot kreativa möten över ämnesgränserna.

Hon har finansieringen säkrad ett och ett halvt år till.

– Nu gäller det att publicera

Skog s r i ket s kapar nya vär de n Landsbygdsministerns hjärta bultar inte bara för livsmedel. Tidigare har han lanserat Matlandet och nu kommer Skogsriket. Eskil Erlandsson har satt upp ett konkret mål. Fram till år 2020 ska exportvärdet från skogen öka med 20 procent.

Det ska både bli mer skogsråvara och mer sociala värden utan att den biologiska mångfalden minskar. Sverige ska bli en stark skogsröst i världen och förädlingsgraden ska öka. Lika viktigt är att få till bättre föryngringar och skötsel av ungskog. Eskil Erlandsson ser också möjligheter att öka uttaget av biomassa.

Upplevelser och rekreation, liksom turism och att värna kulturmiljöer har en framträdande roll i det nya Skogsriket.

Exportvärdet ska öka med 20 procent.

Bruka utan att förbruka är landsbygdministerns svar på mothugg från miljörörelsen.

– Utmaningen är att jämka samman dessa intressen. En förutsättning är att alla skogens aktörer är med på tåget, säger han.

Om det blir några särskilda ekonomiska satsningar på Skogsriket återstår att se. Det avslöjas i den budget som regeringen presenterar den15 september. LEL

n y h eter

Invigning av Sveriges unga akademi, med Helene Andersson Svahn som ordförande.

sig och ansöka om pengar. Att gå på djupet är spännande och något jag vill fortsätta med efter femton år med fokus på cellulära minnesmekanismer.

Maria Lindskog undersöker kopplingarna mellan minnes-

lagring och belöningssystem, som motivation och depression.

På cellnivå sker försöken på råttor där belöningen är mat.

– Vi vet inte så mycket om psykisk sjukdom. Det finns läkemedel som kan hjälpa men vi förstår inte mekanismerna.

Detsamma gäller fysisk aktivitet som förbättrar minnet och inlärningen, men vi vet inte hur

Natu rvetar e på Saab e r bj u ds lån Tack vare ännu en nyemission av aktier ser det ut som Saab kan betala ut löner till sina anställda även i augusti. Arbetsgivare måste betala ut lön på avtalad tid, oftast den 25:e varje månad. Om inte lönen utbetalas kan facket påkalla förhandling och uppmana arbetsgivaren att betala ut lön. Därefter kan facket göra en betalningsanmaning, som är första steget mot en konkursansökan. Det gör man enbart om man uppfattar att ett bolag är på obestånd. I fallet Saab biträder Sveriges Ingenjörer Natur-

vetarnas medlemmar.

I nästa steg, om lönen ännu inte utbetalats, kan ärendet fullföljas med en konkursansökan till tingsrätten.

Om företaget försätts i konkurs så omfattas de anställda av en statlig lönegaranti.

För att klara en tillfällig brist på pengar erbjuds medlemmar i Naturvetarna ett ”in blanco – lån”, som inte kräver säkerhet. Vårt avtal med Swedbank, Nordea och Salus Ansvar ger en ränta på cirka två procentenheter lägre än andra motsvarande lån. LEL

det fungerar på cellnivå, säger Maria Lindskog.

Glädj en s dag

För Gunnar Öquist är detta en glädjens dag. Han är något av pappa till den unga akademin och var fram till förra året KVA:s ständige sekreterare.

– Syftet är att främja vetenskaplig förnyelse. De strategiska

satsningar som görs har främst gynnat de etablerade äldre forskarna. Framtiden ligger hos de unga som söker nya frågor och vågar utmana.

Han vill satsa på de unga talangerna och ge dem bästa möjliga villkor.

– Det är inte så att vi producerar dålig forskning i dag, men jag saknar den banbrytande fria forskningen som öppnar nya perspektiv.

För att lyckas menar Gunnar Öquist att man måste gå över ämnesgränserna och se längre.

– En nobelGunnar Öquist. pristagare uttryckte det så här: ”Inga frågor är för enkla och naiva att ställa.”

Som forskare måste man ha dialog med andra och på ett begripligt sätt förklara vad man gör. LEL

Natu rvetar e för e s lag e n ti ll Saco:s styr e ls e Michael Tjernström, professor i meteorologi och medlem i Naturvetarna, är föreslagen som ledamot i Sacos styrelse.

– Det är värdefullt att vi får in en disputerad naturvetare med facklig erfarenhet i styrelsen, säger Ulrika Edwinson, Ordförande i Sacos valberedning.

Michael Tjernström är i dag verksam Michael Tjernström. som klimatforskare vid Stockholms universitet. Sin fackliga erfarenhet har han från sina år som ledamot i Naturvetareförbundet.

Som ordförande för Saco föreslås Göran Arrius,, som i dag är ordförande i Jusek. LEL

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

11

NyhETER

M Å N A D E N S F R ÅG A

H A R D U T I D AT T VA R A K R E AT I V PÅ J O B B E T ?

Tidsbrist och allt för mycket fokus på att leverera gör att många inte hinner vara kreativa på jobbet.

Utan kreativa idéer blir det heller inga innovationer, med följd att konkurrenterna får ett försprång. bra fråga. Vi slösar alltför mycket tid på: 1) budgetar 2) kontrakt 3) meningslös projektadministration. Vi är alltför beroende av externa inkomster också. Det är ett helvete.

Pau l

mat med mycket humor och självdistans. Sedan vi fick ny chef som började med detta så levererar vi också mycket mer. Sjukskrivningarna har minskat och trivseln ökat. Rekommenderas varmt!

M i ljöi N s Pe Ktör

vi har arbetsplatsträffar med bland annat brainstorming för att hitta kreativa sätt att utveckla arbetet. Det är högt i tak vid fikarasterna och ett öppet, accepterande kli-

Min kollega och jag startade vårt aktiebolag just för att få utrymme för kreativ brainstorming och pauser, liksom att använda

olika kreativa verktyg inför nya uppdrag och problemställningar. Vi märker själva, att snålheten bedrar visheten när vi sparar in på den tiden. Dessutom är det dessa metoder och arbetssätt vi förespråkar till våra kunder. Jag är övertygad om att utrymme för kreativitet är direkt kopplat till ett bättre resultat, vare sig det handlar om produktutveckling eller processtöd och projektledning. r e b eCKa

avsätt tid för kreativa möten Kreativitet ligger nära det barnsliga, så släpp fram barnet inom dig och ha kul på jobbet. Ett sådant klimat är en grogrund för nya idéer, som leder till innovationer. i d É R i K I jakten på kostnader får ofta kreativiteten stryka på foten. Man hinner inte med att tänka nytt och skapa nya affärsmöjligheter. Det upplevs som viktigare att leverera.

– Det är fel tänkt. Ett kreativt klimat på jobbet gynnar även produktiviteten. Folk blir mer motiverade och mår bättre, vilket leder till bättre prestationer, säger Jan Forslin, psykolog och professor i industriell arbetsvetenskap vid KTH. Även om alla på arbetsplatsen har ett ansvar för att det råder ett kreativt klimat så anger chefen tonen, menar Jan

12

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Forslin. Det finns snubbeltrådar, som ska hanteras.

– Tid och resurser för utveckling måste finnas, annars blir man frånsprungen i den globala konkurrensen. Kom ihåg att förnyelse och att vara smartare än andra är Sveriges chans.

Men man får ingenting gratis. Det gäller att jobba systematiskt med att skapa kreativa möten.

– Konkret kan det handla om att bjuda in till ”brain storming” i olika grupper för problemlösning och att hitta nya idéer. Den klassiska förslagslådan stimulerar också till nytänkande.

Men det handlar lika mycket om att gripa tillfället i vardagen under fikarasten och vid andra spontana möten.

– Jätteviktigt att ha kul på jobbet och kunna skämta och skoja, vilket är en grogrund för

att fånga upp idéer. Kreativiteten ligger nära det barnsliga. Ha en tillåtande attityd och uppmuntra i stället för att förkasta.

Grunden för ett kreativt klimat är social omsorg och goda relationer, jan Forslin är professor i industriell arbetsvetenatt alla känner skap vid KtH. sig sedda och unika, enligt jan Forslin. litar på varandra både inom ar– Lika viktigt är att skapa en betsplatsen och mellan företag anda av dynamik och se nya och organisationer. möjligheter. Utmaningen är – I Sverige har vi goda förutatt förena det med den sociala sättningar att vara innovativa. omsorgen. Konflikter ger diVi är justa mot varandra och rekt motsatt effekt och lägger inte så byråkratiska. Glöm inte locket på för nya idéer. bort att en tillåtande kreativ atHan framhåller tillit som en mosfär ger friskare och gladare faktor för framgång, att man medarbetare. lel

duelleN Ä R M AT E N F Ö R B I L L I G ?

Har jordbruket drivits för hårt i jakten på billig mat? Nej säger Peter Sylwan som menar att vi aldrig har haft bättre livsmedel. LRF hävdar att maten är för billig om bönderna ska få betalt för satsningar på djurhälsa och miljö.

ja

Nej

Helena jonsson, ordförande för lrF och ekologisk uppfödare av hereforddjur

Peter sylwan, agronom och vetenskapsjournalist

ä r M at e N F ö r b i lli g ?

ja, svensk mat konkurrerar prismässigt med livsmedel som inte är producerade med samma höga krav när det gäller djurhälsa, matkvalitet, smittskydd och miljö. Att ta de hänsynen leder till högre produktionspriser. Men det är inte säkert att konsumenten märker någon skillnad i butiken.

Maten har aldrig varit så billig som nu, och aldrig så bra. Vi har krävt allt, fått det – och betalt mindre. Högre säkerhet (trots EHEC), högre näringsvärde, större bekvämlighet. Nu kräver vi ekologi och etik också.

Om naturvetarna (och andra forskare) sköter sig och lantbrukare och uppfödare får rätt signaler, så kommer vi att få både djurvälfärd och ekosäkerhet till ett pris vi vill och kan betala. Om det sedan går upp eller ner är en annan sak.

s K u lle dj u r HälsaN, M i ljöN, s M it ts Kyddet o CH MatKvalitete N b li bät tr e M e d Hö g r e MatP r i s e r?

ja, om prishöjningarna verkligen hamnade hos oss lantbrukare som skapar de olika mervärdena.

inte nödvändigtvis. De syns ju inte i varumärket. Svenskt är ju ingen garanti. Pris, kostnad och värde är ju tre stundtals helt oberoende storheter. Köttet i Saluhallen är dyrare än i ICA:s plasttråg men kostnaden för uppfödaren är ungefär densamma.

Får de N sve N s Ka boN de N b etalt För s i Na sats N i Ngar På dj u r Hälsa o CH M i ljö?

delvis, problemet är att när det blir lagstiftning så får uppköparna den största delen av mervärdet utan att behöva vidta några åtgärder. Vi får betalt för den del av produktionen som de medvetna konsumenterna är villiga att betala efter att mellanhänderna har fått sin del.

Nej, det finns ju ingen sådan koppling. Den dag Jordbruksverket gör på matmarknaden som dåvarande Vägverket gjorde för bilmarknaden på 90-talet skulle den möjligen uppstå. Då publicerades resultatet från säkerhetstester offentligt. Det dröjde bara några år så fick vi ABS, bältessträckare och krockkuddar på alla bilar utan att de blev dyrare. Den dag vi får motsvarande i matindustrin vill ingen sälja mat som inte fått fem stjärnor i Jordbruksverkets E5-tester (för god etik, estetik, ekologi, empati och ekonomi) i hela kedjan från jord till bord.

Måste sve r ig e s böN de r öve rg e de N sve N s Ka Mode lle N För at t öve r leva, oM N u sve r ig e är bäst i K las s e N?

Nej, men med högre krav för djurskydd och miljö än i vår omvärld är det rimligt med politiskt stöd. Det kan till exempel gälla krav vid offentlig upphandling, ersättning för kollektiva nyttigheter och en positiv inställning till svensk produktion.

Nej, tvärtom. Den måste utvecklas och bli vad den ger sig ut för att vara och kan bli. Vi måste lära av naturen - det är ju vad vi har naturvetare till – och använda kunskapen till ersätta brutal teknik med elegant biologi och anpassa praktik och teknik efter djur och natur.

Vi bönder, vår egen förädlingsindustri och våra andra affärspartners behöver även bli bättre på att hitta vägar från producent till konsument så att konsumentens förväntningar och önskemål tillgodoses till rätt pris. är lös N i Ng e N M e r e Kolo g i s K MatP rodu KtioN?

det är klart att svenska bönder ska vara med och tillgodose konsumenternas efterfrågan på ekologiska varor. Vi är duktiga ekoproducenter i Sverige. Hittar vi en lönsam marknad för ekoexport vore det positivt. Grunden är att efterfrågan finns och att det är lönsamt. Det gäller all produktion.

Nej, ekobonden har lika långt till hållbar produktion som standardbonden. Eko betyder att man utesluter viss teknik – inte att man uppnår bestämda miljömål. När vi väl får bra metoder för att mäta miljöpåverkan och djurvälfärd - och det lönar sig att följa dem får vi också en hållbar livsmedelsproduktion - oavsett om den är eko eller standard.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

13

LIFE SCIENCE

Mathias Uhlén tar life science till en ny nivå Professorn och entreprenören Mathias Uhlén har en mer positiv syn på framtiden för svensk life science än många andra.

– Sverige har chans att leda utvecklingen mot personligt skräddarsydda läkemedel och metoder för diagnostik. Life science kan också hjälpa oss att lösa miljöproblem och ta fram nya biobränslen.

TEXT

D

et är på långresorna till Kina, Korea och USA som Mathias Uhlén är som mest produktiv.

Mellan möten med forskare och andra samarbetspartners skriver han sina artiklar. Målet är att skriva ett pek varannan vecka.

– Klart att jag lägger ner mycket tid på det jag brinner för. Lika viktigt är att kunna prioritera och minimera mötestiden. För varje möte måste det finnas en tydlig agenda och ett syfte.

Vid sidan av det leder han två stora forskningsprojekt. Ögonen lyser när han berättar om den kartläggning som pågår om människans proteiner, den så kallade proteinatlasen.

– Med tvåtusen proteiner om året räknar vi med att vara i hamn år 2015. Nu är 57 procent av de omkring tjugotusen proteinerna klara.

H I T TA N YA VÄg A R

Runt hundra personer jobbar heltid med det svenskfinansierade projektet vid forskningssajter i Sverige och i Asien.

– Det är fantastiskt att lilla Sverige kartlägger människans alla proteiner, som ju är mål

14

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

LAR S-E R I k LI LJ E BÄCk

MAth iAS U h lÉ n oM... » lärarundantaget: – ger Sverige en konkurrensfördel när innovationer i akademin ska exploateras jämfört med att låta byråkrater leda processen. » gmo-mat: – Viktigt att vi använder modern teknik i form av riktade växtförädling för att producera livsmedel på ett mer hållbart och miljövänligt sätt. » att den kliniska forskningen minskar: – Sverige ska fortsätta vara en nation med klinisk forskning i världsklass. » att allmänhetens förtroende för forskning minskar: – Mycket bekymmersamt även om jag upplever att forskarens ställning i Sverige fortfarande är respekterad.

för de flesta läkemedel och diagnostiska metoder.

Därifrån är inte steget långt till det andra projektet som finansieras med strategiska forskningsmedel. Även Science for life i Stockholm basar han för, än så länge. En ny chef ska nu rekryteras.

– Jag hoppas på en ökad satsning i kommande forskningsbudget som regeringen lägger nästa år. Vi har en jättechans att vara först in i nästa paradigmskifte. Läkemedelsutvecklingen är inne i en återvändsgränd och måste hitta nya vägar. Företagen gör stora investeringar, men det kommer ut få nya läkemedel.

E N o R m A dATA m Ä N g d E R

Han förklarar att lösningen är att använda diagnostiska verktyg för olika patienter och personligt skräddarsydda läkemedel.

– Det skulle gynna patienterna genom bättre behandling och det skulle troligen bli lättare att få läkemedlen

Mathias Uhlén håller i trådarna för både Science for life och kartläggningen av människans proteiner.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15

LIFE SCIENCE

FoRSkNINg ÄR ETT LAgARBETE mEd kRAV på SoCIAL FöRmågA, LIkSom ATT kUNNA göRA REkLAm FöR SIN FoRSkNINg mATH IAS U H LÉ N, pRoFE SSoR N oCH E NTR E pR E NöR kTH

godkända. Den utvecklingen har Sverige chans att leda.

Science for life startade 2010 och är ett samarbete mellan de stora universiteten inom life science i Stockholm- och Uppsalaregionen. I dag jobbar 150 personer inom centret i Stockholm som ligger på Karolinska institutets campus. Dessa är allt från molekylärbiologer till bioinformatiker och datavetare. Uppdraget handlar bland annat om att sekvensera DNA hos cancerpatienter. Från en miljon prover blir det enorma datamängder som ska hanteras och analyseras.

– Vi är inne i ett spännande skede och jag tror på många medicinska genombrott inom tio år, säger Mathias Uhlén optimistiskt.

Den nya kunskap som tas fram inom ramen för Science for life är inte bara tillämpbar inom läkemedelsindustrin.

– Miljö är lika viktigt, som Östersjöns ekologi och att producera bioenergi, liksom produkter som är baserade på biomassa. Så kan life science lösa stora samhällsproblem.

T Vå k I Lo BA k T E R I E R

Även magens ekologi med sina två kilo bakterier får vi verktyg för att förstå. I dag har vi dålig kunskap om kopplingen mellan hälsa, mat och miljö.

Vi kommer in på den nyligen utgivna boken ”Den oförlösta forskningen”.

– Jag är lite förvånad över titeln, så illa är det inte. Kom ihåg att 20 procent av svensk nettoexport kommer från life science. Men det är klart att det har varit bakslag, som att Pharmacia försvann från Sverige.

Han ser också ett bekymmer i att många av de runt 700 life science bolag som finns i Sve-

16

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

rige inte växer. Å andra sidan ökar produktiviteten i bolagen och de är konkurrenskraftiga.

– Jag är optimist. Vi bygger bolag med unika idéer som säljs till utlandet. Tänk på att 95 procent av försäljningen sker utomlands för mänga av dessa bolag. Vi har dock gått från ett system där vinsterna investeras i forskning till att forskningen är beroende av riskkapital, vilket förstås är en sämre situation.

BÄ S T I S I N N I S C H

Han konstaterar att man måste vara etta eller tvåa i sin nisch för att kunna tjäna pengar.

Många av bolagen är inte där.

– Problemet är att även de som har potential saknar pengar med följd att goda idéer inte får chans att utvecklas. Innovation är en färskvara och utan pengar är det svårt att driva projektet genom systemet. Jämför med USA där amerikanska bolag ofta får lika många dollar som vi får kronor. k A N S V E N S k A S TAT E N g ö R A m E R ?

– Ända sedan Tage Erlanders dagar har vi haft en framsynt satsning på forskning, även om vi ännu inte nått målet på en procent av BNP. Vi måste fortsätta tro på att kunskap, kompetens och teknik är en brygga in i framtidens välfärd.

S E R d U k I N A S o m E T T H oT ?

– Hela utvecklingen i Kina och Korea kan gynna Sverige. Vi är vana vid att samarbeta globalt och har gott rykte om vår innovationsförmåga och industri. Det ska vi dra nytta av.

Mathias Uhlén har själv startat ett företag i Korea och åker dit flera gånger per år.

H U R S E R d U på F o R S k A R R o L L E N ?

– Den har förändrats med större behov av att vara multidisciplinära i den meningen att man måste kunna samarbeta med olika discipliner. Forskning är ett lagarbete med krav på social förmåga, liksom att kunna göra reklam för sin forskning, vilket bygger på att man själv tror på det man gör.

Att ingå i nätverk, menar han, blir allt mer en förutsättning för att få finansiering. Däremot behöver inte alla bli entreprenörer.

– Fler och fler blir entreprenörer och rör sig mellan grundforskning och tillämpad forskning. Men vi måste också värna om dem som brinner för grundforskning och inte vill vara sina egna entreprenörer. #

hAr StArtAt tio BolAg Aktuell: Leder projektet att kartlägga människans proteiner och Science for life i Stockholm. känd för: Har grundat tio bolag inom life science. yrke: Professor i mikrobiologi vid KTH i Stockholm. Hans forskargrupp har lämnat in ett 70-tal patentansökningar.

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik.

Stolt över: Protein A, ett forskningsreagens som är en av GE Healthcares främsta produkter och bidrar till hundratals miljoner i exportintäkter varje år.

Familj: Sambo och tre barn. gjorde i somras: Var på sommarstället på Dalarö. kopplar av med: Golf, alpin skidåkning, skärgårdsliv och resor.

Bästa lästips: Dawkins Den själviska genen, Friedmans The world is flat och Nu ska vi sjunga våra milda sånger.

Så vill Björklund rädda den kliniska forskningen – Det är ett väldigt attraktivt begrepp som utstrålar hög status, och om vi knyter det till vissa kriterier så skulle det ge landstingen eld i baken, sade Björklund.

Jan Hellqvist är positiv till förslagen.

– Det är bra att följa upp och skapa incitament med hjälp av pengar, säger han. Men tiden måste också finnas där för läkare och övrig personal. Den behöver arbetas in i landstingens och universitetssjukhusens budgetar.

Han ser också ett behov av att se över hur verksamheten kring kliniska prövningar är organiserad.

– Något som har förändrats under framförallt de senaste tio åren är att vi inte längre har några stora svenska läkemedelsföretag, utan istället ett stort antal små forskande företag.

Deras behov ser helt annorlunda ut, säger Jan Hellqvist.

Antalet kliniska prövningar i Sverige sjunker. Utbildningsminister Jan Björklund vill nu koppla statsanslagen till landstingens medverkan i forskningen.

– Utan kliniska prövningar kommer vi inte att ha någon läkemedelsindustri eller medicinsk forskning, säger han.

TEXT

HANNA mEERVELd

A

S k Ä R p E R k R AV E N

Utbildningsminister Jan Björklund hoppas kunna vända trenden, bland annat genom att koppla finansiering till deltagande i kliniska prövningar.

– Vi måste från statens sida börja ställa krav på landstingen, sade Björklund vid en konferens om klinisk forskning som Vinnova och Vetenskapsrådet arrangerade i början av sommaren.

d E pA R T E m E N T E N S k A S A m A R B E TA

FOTO: JA N N LI P KA

ntalet kliniska prövningar, där läkemedel testas på patienter, har nästan halverats på sex år.

Resurser och incitament för att delta i studier saknas på landets kliniker, visar en kartläggning från Läkemedelsindustriföreningen, LIF. – Det händer i stort sett varje vecka att vi blir tvungna att lägga studier i andra länder, trots att företag vill göra dem i Sverige, säger Jan Hellqvist, regionchef för norra Europa på TFS, som genomför kliniska prövningar på uppdrag Jan hellqvist. av läkemedels- och medicinteknikföretag. Tiden och viljan att genomföra studier tryter tyvärr i vården.

Enligt Jan Hellqvist har Sverige idag ett mycket gott rykte som ett bra land att genomföra kliniska studier i.

– Detta rykte har byggts upp under lång tid, men det kan raseras på några år om det visar sig att svensk sjukvård fortsätter att vara svårtillgänglig för kliniska prövningar.

Jan Björklund.

Björklund vill ta upp en diskussion med landstingen om skärpta kriterier för de så kallade ALF-medlen för klinisk forskning.

Han vill också koppla anslagen till deltagande i företagens kliniska prövningar.

– Är man inte öppen för klinisk forskning och samarbete med industrin, så ska man inte få några pengar, sade Björklund.

E L d I BA k E N

De statliga ALF-medlen fördelas idag i huvudsak schablonmässigt mellan de landsting där det finns medicinska universitet.

Utbildningsministern vill samtidigt koppla prestige-epitetet ”universitetssjukhus” till krav på klinisk forskning.

Björklund lovar också att en samarbetsgrupp med representanter för socialdepartementet, utbildningsdepartementet, näringsdepartementet och finansdepartementet skulle skapa ordning i frågor kring klinisk forskning.

– Idag är de här frågorna verkligen uppsplittrade i regeringskansliet, sade han.

Bland annat ska otydligheter kring forskningens intresse i sjukvårdens register och värnandet av den personliga integriteten redas ut, så att inte forskare och företag ska hamna i korselden, försäkrar Björklund.

Karin Eriksson, forskningsdirektör på LIF, tycker att det är bra att regeringen tar tag i frågan om den kliniska forskningen, men skulle gärna se att den skrevs in i vårdavtalen och blev en del av Socialstyrelsens karin eriksson. öppna jämförelser mellan de olika landstingen.

– I landstingens vårdavtal står det idag inget om att man ska bedriva forskning, säger hon. #

N R 5 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17

LIFE SCIENCE

Stöd till innovationer från oväntat håll Många forskningsidéer stupar på mållinjen, medan andra inte ens får chansen av brist på finansiering. Men det finns hjälp att få från olika håll och i olika skeden. EU har blivit en faktor att räkna med när riskkapitalet uteblir.

TEXT o BILd

A

tt hitta bidrag för att ta idéer till nya produkter är en djungel. Drömmen för många är att riskkapitalbolag går in och säkrar finansieringen, men marknaden är tuff så långt ifrån alla blir utvalda.

- Vi får flera hundra förslag från små forskningsföretag varje år, men vi investerar bara i en bråkdel. För att vi ska gå in med kapital bör forskningsidén ha blivit relevant testad med goda indikationer att den fungerar på människa. En del av den biologiska risken måste vara borta, säger Björn Odlander, doktor och en av Healthcaps grundare.

Han föredrar att kalla investeringarna för venturekapital, eftersom de bygger värden och skapar produkter. Meritlistan imponerar med 15 nya läkemedel och 45 nya medicintekniska produkter i de 90 boBjörn odlander. lag som Healthcap har investerat i. Nu har man fått in nya friska pengar, huvudsakligen från utländska fondförvaltare.

LAR S-E R I k LI LJ E BÄCk

SÄr S k i lt de S MÅ BolAg e n hAr Myck et At t Vi n nA PÅ nÄt Ve r k e n

m YC k E T AT T H Ä m TA

Däremot tappar vi mark i den kliniska forskningen, vilket gör att våra bolag drabbas av förseningar. En möjlighet är att lägga de kliniska prövningarna i andra länder, säger Björn Odlander.

18

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Vid sidan av de projekt som Vinnova ger bidrag till enligt principen hälften bidrag, hälften egenfinansiering finns EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Här finns mycket pengar att hämta för framför allt små och medelstora forskningsföretag.

- Glöm det svenska perspektivet, tänk europeiskt, säger Gunnar Sandberg, som jobbar på avdelningen för hälsa vid Vinnova.

Det nya är att det finns mer pengar att söka och att anslaget är bredare. Nu i augusti har EU utlyst 650 miljoner euro till hälsofrämjande forskning. Den totala forskningsbudgeten som sträcker sig över sju år uppgår till 56 miljarder euro, varav hälften är förbrukat. m oT F I N A N S I E R I N g k R ÄV S

g Lo BA L A k Tö R

Healthcap investerar i bolag över hela världen och välkomnar fler aktörer på en växande marknad.

- Svenska bolag står sig starkt i den globala konkurrensen. Vi har varit duktiga på att ta fram nya produkter från forskningsidéer.

Han är besviken på att pensionsförvaltarna inte satsar mer pengar på life science.

- Det ger långsiktiga värden och utvecklar nya viktiga produkter till nytta för människors hälsa med nya läkemedel och behandlingsmetoder.

Björn Odlander välkomnar skattefinansierade stödsystem för innovationer.

- Vinnova är helt rätt, men det behövs mer mjuka pengar för att ge stöd till forskningsföretag som är på väg att byggas upp och få dem att växa.

karin Aase och gunnar Sandberg på Vinnova hjälper till med ansökan.

Även här krävs det motfinansiering. För små företag kan stödet bli upp till 75 procent.

Projekten bygger på samverkan och nätverk mellan olika länder och mellan de bästa forskarna inom industri och akademi. Minst tre aktörer från tre olika länder ska vara inblandade.

- Det ger möjlighet till nya kontakter och nya kunder. Man får testa sina idéer och produkter på en ny marknad. Särskilt de små bolagen har mycket att vinna på nätverken, säger Karin Aase på det internationella kansliet vid Vinnova.

Hur söker man pengar?

- Vi på Vinnova hjälper till och visar hur man söker pengar. Det är också möjligt att söka planeringsstöd upp till hundrafemtiotusen kronor, som ska användas till att söka pengar ur det sjunde ramprogrammet, säger Karin Aase.

Det finns andra EU-program som forskningsföretag kan söka pengar från. Innovative medicine initiative, Imi är ett sådant exempel, liksom Eurostars.

Inom Imi finns 600 miljoner kvar att söka.

Anledningen till EU stimulerar forskning och innovation är att man vill förbättra industrins konkurrenskraft och medborgarnas hälsa. Utmaningarna är många, som alzheimer, antibiotikaresistens, diabetes och att förbättra folkhälsan.

- Ännu en poäng med forskningsbidrag från EU är att det utgör en kvalitetssäkring, som gör det lättare att få riskkapital från till exempel Healthcap och Industrifonden, säger Gunnar Sandberg. #

nÅg rA BolAg SoM FÅtt e U-Stöd Cellartis Olink Vironova BioInvent NeuroNova har nyligen fått ett stort anslag för klinisk prövning

eXe M Pe l PÅ BolAg h eAlthcAP i nVe Ste rAr i Affibody Alba Therapeutics Algeta, Norgebaserat Cardoz Ultragenyx Pharmaceutical, finns I San Fransisco

Privat kapital sista hoppet för vaccin Göteborgsprojektet Auremune har fått fyra avslag från Innovationsbron på sina ansökningar om finansiering för utveckling av ett vaccin mot allergi. Nu står hoppet till affärsänglar och privat kapital.

A

llergi har blivit en av våra stora folksjukdomar. Enligt den så kallade hygienhypotesen utvecklar vårt immunförsvar allergier eftersom vi lever i en allför ren miljö.

– Spädbarn i Sverige ligger många månader efter spädbarn i Pakistan när det gäller att få ner bakterier i magen och de har inte heller samma omsättning av olika bakteriestammar, säger Annika Bergström, molekylärbiolog och affärsutvecklare.

Lösningen? Att ge spädbarn en blandning av avdödade bakterier och proteiner i munnen strax efter födseln och på så vis stimulera immunförsvaret. Det är detta vaccin som utvecklas inom ramen för projektet Auremune.

TIo åR S FoR S kN I Ng

Vaccinet bygger på tio års forskning vid Göteborgs universitet där professorerna Agnes Wold, Ingegerd Adlerberth och Anna Rudin har studerat barns tarmflora och upptäckt att en speciell bakterie har betydelse för om barnen senare utvecklar allergi.

Vaccinet har hittills testats på möss med goda resultat, tack vare ett anslag

TEXT

HANNA mEERVELd

det hÄr Är VÄg e n F rAMÅt För At t B e kÄM PA Alle rg i e r från Göteborg Bio i fjol.

Men fler djurförsök krävs innan vaccinet kan testas på friska frivilliga vuxna och slutligen på barn i högriskfamiljer. Auremune har sökt anslag från Innovationsbron för att kunna gå vidare.

– Vi har fått avslag fyra gånger trots att vi anser att vi bemött deras invändningar, säger Annika Bergström.

De skäl hon har fått är projektet inte kunnat visa på att de har någon kund eller marknad och att de kliniska prövningarna skulle bli svåra att genomföra. Annika Bergström anser att bidraget från Innovationsbron skulle kunna ge möjlighet att undersöka just dessa frågor.

– Vi är de första att erkänna att det kan uppfattas som känsligt att ge vaccinet till spädbarn, men vi vet också att föräldrar skulle acceptera det och att det finns en stor marknad. Vi vet det, för att vi har pratat med dem, säger Annika Bergström.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19

LIFE SCIENCE

Hon har genomfört en första marknadsundersökning i form av ett utskick till medlemmar i Astma- och allergiföreningen i Göteborg. Hittills har 29 föräldrar svarat och 64 procent av dem skulle vilja ge vaccinet till eventuella framtida barn när de är nyfödda.

Knappt en tredjedel känner sig osäkra och 4 procent är negativa.

Av de som ställer sig positiva är omkring 85 procent beredda att betala för vaccinet ur egen ficka, nära 45 procent är beredda att betala så mycket som 3 000 kronor eller mer.

– Vi har även pratat med Läkemedelsverket om kliniska studier på spädbarn, vilket de inte ansåg vara en omöjlighet, säger Annika Bergström.

Innovationsbron delar ut upp till 200 000 kronor till projekt i verifieringsfasen.

– Vi har inte pengar att dela ut till alla de hundratals projekt som kommer in till oss, säger Charlotta Gummeson, Investment ma-

nager på Innovationsbron i Göteborg. Vi har rådgivare med erfarenhet av olika delar av Life Science-industrin, och försöker att göra en rättvis bedömning enligt fastställda kriterier.

L å n g ti d till m ar k na d

Inför regeringens nya innovationsstrategi ser nu Innovationsbron centralt över kriterierna för investeringar inom Life Science-sektorn.

– Det är ett speciellt område där tiden till marknad är längre än för många andra produkter, säger Charlotta Gummeson.

Auremune har även ansökt om Vinnovas verifieringsstöd om 2 miljoner kronor, men fick avslag med motiveringen att svårigheterna att verifiera och validera ett förebyggande läkemedel för nyfödda är mer eller mindre oöverstigliga.

Dörren till innovationssystemet är stängd, konstaterar Annika Bergström.

– Får man inte pengar från Innovations-

”Vi har blivit tvungna att kliva ur innovationssystemet”, säger Annika Bergström, affärsutvecklare på Auremune.

20

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

bron, så får man inget från Vinnova heller verkar det som. De fungerar som en gatekeeper, säger hon.

Men hon tror på Auremunes idé och dess potential att ge barn och vuxna en normal vardag och bespara samhället stora kostnader.

Auremune är nu på jakt efter affärsänglar och privat kapital. Såväl Annika Bergström som forskarna i Auremune, jobbar idag oavlönade i projektet, som har sin hemvist i företagsinkubatorn Encubator.

– Det här är vägen framåt för att bekämpa allergier, säger Annika Bergström. Forskningen på de ämnen som orsakar allergierna har inte gett oss några lösningar. # Fotnot: Vinnova och Innovationsbron har hittills gjort separata bedömningar, men nästa år ska de båda verifieringsstöden kopplas, så att man först måste få Innovatinsbrons verifieringsstöd för att sedan kunna få Vinnovas.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21

LIFE SCIENCE

Naturvetarna ru Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor är de du oftast möter på vårdcentraler och sjukhus. Men för att vården ska fungera och utvecklas krävs också ett stort gäng naturvetare. Många av dem arbetar bakom kulisserna. Här möter du några av dem!

TEXT

H A N N A m E E R V E L d o C H m A R I TA T E R Ä S

I L L U S T R AT I o N E R

SARA-mARA / Söd E R B E Rg Ag E NTU R

B m A – B I o m E d I C I N S k A A N A LY T I k E R Biomedicinska analytiker är experter på att lösa metodologiska frågeställningar kring provtagning till analys. De förser läkare med det underlag de behöver för att ställa diagnos.

F r e dr i k wAStr i ng, B lod ce ntrAle n, U M eÅ:

Vad gör du på jobbet?

Jag brukar säga att jag är professionell blodgivare! Jag ser till att patienter som behöver blod får blod som deras kropp kan ta emot. Jag jobbar både med akuta fall och med djupgående analyser.

Vilka är utmaningarna?

De flesta har hört talas om blodgrupperna A, B, AB och 0, men utöver dem finns det ett femtiotal olika antigen med klinisk betydelse.

Patienter som har fått blod tidigare kan ha utvecklat antikroppar och ibland är det ett detektivarbete att hitta blod som de kan få. Vi kan också till exempel behöva enzymbehandla blodet för att ta bort vissa antigen.

Varför ville du bli BMA? Jag jobbade tidigare som undersköterska, men blev så intresserad av vad som hände med de prover jag lämnade in att jag bestämde mig för att vidareutbilda mig.

SJ U kH US kE m I ST Sjukhuskemister utvecklar och kvalitetssäkrar analysmetoderna i vårdens laboratorier.

SArAh th U n B e rg, kArolinSkA UniVerSitetSSJUkhUSet, h U ddi ng e:

Vad gör du på jobbet?

– Sjukhuskemister kan vara alltifrån klassiska kemister, med en magisterexamen i kemi till disputerade cellbiologer, som jag. Jag jobbar med diagnostik inom immunbristsjukdomar och stamcellstransplantation. Jag får sätta upp nya cellanalyser som våra läkare efterfrågar, och jag träffar också representanter för läkemedelsföretag som vill göra kliniska studier och tar fram analyser åt dem. I mitt arbete ingår också kvalitetssäkring, samt att handleda BMA. Vilka är utmaningarna i ditt arbete?

– Det är stor skillnad mellan forskningslabb och landstinget! Här får inget gå utanför protokollet, det är spårbarhet på precis allt och strikta kontrollsystem. Det har varit en utmaning för mig att komma in i det tänket!

22

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

LIFE SCIENCE

unt patienten S J U k H U S FYS I k E R

SJ U kH USg E N ETI kE R Sjukhusgenetiker tolkar resultat av genetiska analyser och ansvarar för samt utvecklar nya analysmetoder. Sjukhusgenetiker har också driftsledande funktion och kan även ha olika chefsroller.

MArgAr etA nor dli ng, SAh lg r e n S kA U n iVe r S itetS SJ U kh US et, göteBorg:

Vilka är utmaningarna i ditt arbete?

Utvecklingen inom detta område går väldigt snabbt både vad gäller antalet sjukdomar som kan analyseras och även tekniskt vad gäller ny instrumentering. Det är positivt att vi kan erbjuda fler patienter analyser men det kräver också kontinuerlig kompetensutbildning samt avancerad metodologi.

Vilka drivkrafter har du?

Kopplingen mellan sjukdomar och gener är fascinerande. De kliniska analyserna leder ofta till nya forskningsresultat. Det är väldigt viktigt att man hittar personer som bär på anlag för sjukdomar som kan förebyggas. Genom min kontakt med läkare och annan vårdpersonal får jag jobba väldigt nära patienterna, även om jag mer har det tekniska intresset.

Sjukhusfysiker är experter på strålning. Tillsammans med läkare löser de problem inom medicinsk bilddiagnostik, såsom röntgen, nuklearmedicin och magnetresonanstomografi samt strålbehandling. De ansvarar också för strålsäkerheten för patienter och personal. hAn S-e r i k kÄllMAn, FAlU lASAr et t:

Vad gör du på jobbet?

Jag doktorerar på halvtid inom databasapplikationer för diagnostisk radiologi.

Resten av tiden arbetar jag med metodutveckling och kvalitetssäkring av radiologisk undersökning och behandling. hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

Idag har jag programmerat hela dagen, men andra dagar kan jag till exempel rycka ut för att lösa problem med utrustning i undersökningsrum, göra kontroller eller ta fram kriterier för upphandling av ny utrustning.

Varför blev du sjukhusfysiker?

– Jag tycker att det är väldigt intressant med blandningen av biologi och fysik, människa och maskin. Jag har alltid fascinerats av strålning – den är något vi inte kan se, men som finns där ändå.

Vilka är utmaningarna?

– Att arbeta i en multiprofessionell miljö som är enormt präglad av teknisk utveckling. Naturvetare behövs i en sådan här miljö, när alla yrkeskategorier specialiserar sig alltmer har vi en bredare kompetens, vi kan vår matematik och fysik och människans biologi.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23

CY T o d I A g N o S T I k E R Cytodiagnostiker är experter på att upptäcka tidiga tecken på cancer i cellprover. Framför allt letar de efter tecken på livmoderhalscancer i gynekologiska cellprover. Precis som läkare, har cytodiagnostiker rätt att ställa diagnos. li S B eth SVe n S Son, ce ntrAlSJ U k h US et, k r i StiAn StAd:

Vilka är dina drivkrafter i jobbet?

– Jag räddar liv! Sedan tycker jag fortfarande efter 27 år att arbetet är väldigt spännande. Även om jag sätter samma diagnos på alla 50 cellprover som jag kan mikroskopera på en dag, så finns det inte två prover som är likadana.

Vilka är utmaningarna?

– I Skåne har man slagit ihop cytodiagnostiken vid fyra sjukhus under förvaltningen Laboratoriemedicin Skåne. Det gör att vi kan utnyttja personalen bättre till exempel för att bedöma sällsynta fall. Vi jobbar mycket med att få samarbetet att fungera bra. En utmaning för cytodiagnostiken i hela Sverige är hur man ska locka unga till yrket när omkring hälften av alla cytodiagnostiker går i pension inom fem års tid.

d I ETI ST Dietister utreder och behandlar patienter som av något skäl måste vara extra noga med vad de äter, till exempel överviktiga och undernärda. Dietisters specialistkompetens är också värdefull bland annat vid utveckling, planering och upphandling av tjänster, samt vid utvecklingen av nya produkter.

M i kAe l n i lS Son, S kÅn e S U n iVe r S itetS SJ U k h US, lU n d:

Vad gör du på jobbet?

– Jag jobbar i team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator eller psykolog. Hälften av tiden arbetar jag med patienter med cystisk fibros som har ett större energibehov än genomsnittet.

Resten av tiden arbetar jag med cancerpatienter, som ofta har dålig aptit och behöver sondnäring eller dropp och med allergiker som behöver hjälp att undvika till exempel ägg, mjöl och vete.

Vilka är utmaningarna i ditt arbete?

– De människor jag träffar är allvarligt sjuka – att vara ödmjuk inför deras tuffa liv. Det är svårt att få människor att ändra på sina vanor när de blir sämre i sin sjukdom.

24

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

LIFE SCIENCE

B i o statisti k er Biostatistiker använder sina kunskaper inom matematik och statistik för att lösa medicinska frågeställningar. De förser sjukvård och forskning med underlag kring riskfaktorer för ohälsa, sjukdomars utbredning och förlopp och kostnadseffektiviteten för behandlingar.

F ler naturvetare i vå r d en : Forskare

San dra E loranta, Karoli n s ka I n stitutet:

Vad gör du på jobbet?

– Jag tillämpar statistiken på det epidemiologiska området och förser forskningsprojekt med planering, datainsamling, analys och redovisning. Jag undervisar också doktorander och läkar- och biomedicinstudenter i statistik och datahantering inom forskning. På halvtid forskar jag kring nya mått för att kvantifiera cancerpatientöverlevnad som är mer relevanta för patienter och läkare – inte bara överlevnad på fem års sikt, utan till exempel sannolikheten att bli helt botad, eller att överleva i fem år till, givet att man redan har överlevt ett visst antal år.

Vilka drivkrafter har du i arbetet?

– Jag är nyfiken av mig, och i det här jobbet får man hela tiden lära sig nya saker. Det är väldigt allmänbildande och utvecklar mitt kritiska tänkande!

Klinis k p r ö vnin g sle d are Kliniska prövningsledare är kontakten mellan läkemedelsföretaget och sjukvården när läkemedel eller medicintekniska produkter ska testas.

Azar P et te r sson, Cli n ical R e s earch Asso ciate, S m e r u d M e dical R e s earch AB, U ppsala:

Vad gör du på jobbet?

– Jag tar kontakt med vårdgivare och ser om det finns tillräckligt med patientunderlag och resurser i form av laboratorier och personal för att de ska kunna delta i en klinisk prövning av ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt. Sedan fungerar jag som hjälp och stöd och följer upp att kliniken tar in patienter i studien, att data som samlas in är korrekt, att de följer regelverken, där patientens säkerhet och integritet är det främsta, och att de hanterar läkemedlet på rätt sätt.

Vilka är dina drivkrafter?

– Jag är en problemlösare och gillar att vara spindeln i nätet, att se till att saker och ting fungerar och utförs som de ska.

Förutom alla naturvetare inom vården som forskar på deltid, är också bland annat biologer, molekylärbiologer, biomedicinare, kemister och nutritionister inom akademi och industri med och flyttar fram gränserna för sjukvård, läkemedel och medicinteknik. På Läkemedelsverket hittar man naturvetare som kontrollerar och följer upp användningen av läkemedel och medicintekniska produkter.

M e dical wr ite rs Arbetar ofta på läkemedelsbolag eller företag som specialiserar sig på kliniska prövningar. Använder sina ämneskunskaper för att skriva alltifrån studieupplägg till rapporter och vetenskapliga artiklar.

Emb r y o l o g e r Dessa vidareutbildade BMA har bokstavligen människors liv i sina händer. De blandar ägg och spermier och hjälper barnlösa par att bli föräldrar.

Koste konom e r Ser till att sjukhusmaten är rätt sammansatt för att ge patienterna alla de näringsämnen de behöver och att all upptänklig specialkost finns att tillgå.

Y r k e s h yg i e n i k e r Om man misstänker att arbetsmiljön är boven i dramat när någon blir sjuk kan en yrkeshygieniker göra en bedömning av arbetsplatsen, mäta halter av olika potentiellt skadliga ämnen och föreslå åtgärder. g r ö n r e h ab i l i t e r i n g Att vistas i naturen kan bli vägen tillbaka för människor som har drabbats av stressrelaterade sjukdomar. Här kan hortonomer, trädgårdsingenjörer, landskapsingenjörer och biologer spela en viktig roll.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

Forskare hissar seglen för miljardrace Sex utvalda forskningsprojekt vill möta framtidens utmaningar – bara två kan bli EU:s flaggskepp och få upp till tio miljarder kronor i finansiering vardera.

Vinner kartläggningen av hjärnans vindlande hemligheter eller en storsatsning på Nobel-materialet grafen så får Sverige en plats i frontlinjen.

E

Us satsning på två forskningsflaggskepp inom nya teknologier har jämförts med USA:s beslut att ta människan till månen på 1960-talet. Sex kandidater har fått nära 14 miljoner kronor vardera för att fram till maj nästa år vidareutveckla sina planer och nätverk. Sedan avgörs

vilka två flaggskepp som sjösätts 2013.

Ett av kandidatprojekten leds från Sverige, Graphene – Coordinated Action. Det hönsnätslika materialet grafen, som består av endast ett lager av kolatomer, blev känt för allmänheten när de rysk-brittiske Konstantin Novoselov och ryskfödde holländaren Andre Geim fick Nobelpriset i fysik för sin upptäckt i fjol. Men

TEXT

hANNA mEERVEld

Chalmers-professorn Jari Kinaret flyttade redan ett par år tidigare över tyndgdpunkten i sin forskning från kolnanorören, som länge varit i ropet, till den mer utslätade släktingen grafen. Nu leder han den europeiska satsningen på materialet, som förenar egenskaper som vi normalt förknippar med så vitt skilda material som glas och metall.

Tävlar om tio miljarder. Chalmersprofessorn Jari Kinaret, ledare för Graphene – Coordinated Action samt Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet, och Henry Markram, professor vid Tekniska högskolan i Lausanne, samarbetspartners i Human Brain Project.

26

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

veten s ka p

Varför ska Europa satsa 10 miljarder på grafen?

– Jag tror att grafen kommer att bli en lika stor revolution inom material som plaster blev när de kom, men med den viktiga skillnaden att det inte har alla de negativa effekter på miljön och hälsan som man har kopplat till plaster på senare år, säger Jari Kinaret.

B e hålla tätpos ition

Det gäller att hålla sig framme om man vill ha en del i den revolutionen.

– Det satsas på grafen på många håll i världen nu. Grafen är ett europeiskt forskningsämne och vi är väl placerade på området idag, men om vi ska få någon nytta av denna nya teknologi i form av företag och arbetstillfällen måste vi se till att behålla vår tätposition.

Grafen är minst hundra gånger starkare än stål och samtidigt lätt, vilket gör det idealiskt för en ny generation av kompositmaterial, som kan användas bland annat för att bygga flygplan.

– Grafen är det material som har flest superlativer. Det leder elektricitet bättre än kisel och är samtidigt böjbart och transparent.

Det är en ovanlig kombination som gör det perfekt för att utveckla snabb och böjbar elektronik och för att använda i bland annat pekskärmar, säger Jari Kinaret.

Grafen lämpar sig också för spinntronik.

Har du tröttnat på att din bärbara dator behöver laddas i tid och otid? Genom att utnyttja elektroners spinn, istället för deras laddning, hoppas forskarna att man i framtiden ska kunna pressa ner effektförbrukningen drastiskt.

struktur och en forskningsagenda för projektet och en plan för hur vi ska fördela pengarna och få medfinansiering från industri och medlemsländer, säger Jari Kinaret.

Om grafen är materialens superhjälte så är kanske hjärnan organens. Den mänskliga hjärnan antas vara uppbyggd av mellan 50 och 100 miljarder nervceller. Deras kommunikation avgör hur vi uppfattar vår, vad vi känner och tänker och den styr vilka handlingar resten av vår kropp utför. Trots stora framsteg inom neurologi är hjärnan fortfa-

den över. En viktig knytpunkt för det arbetet finns på Karolinska institutet i Solna, där International Neuroinformatics Coordinating Facility, INCF, har sitt sekretariat.

– Det här ska ses som en satsning av samma kaliber som HUGO-projektet, som kartlade det mänskliga genomet, säger Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet och en av grundarna till INCF. I första hand vill forskarna ta reda på och förstå hur hjärnan fungerar och vilka processer som gör det möjligt för oss att till exem-

EU-kommissionens satsning på ”Future and Emerging Technologies Flagship Initiatives” har jämförts med USA:s ambition att sätta en människa på månen på 1960 talet.

Kän s ligare analys er

Själv är Jari Kinaret mest intresserad av de möjligheter att tillverka nanoelektromekaniska komponenter som grafen erbjuder.

Inbyggda i vågar och sensorer skulle grafenkomponenter kunna göra analyser inom sjukvård och miljöövervakning en miljard gånger känsligare än idag.

Nio institutioner deltar i pilotprojektet, men om grafensatsningen blir ett av EU:s forskningsflaggskepp, kommer antalet att stiga till flera hundra. Redan idag har över 400 forskargrupper i 29 europeiska länder registrerat sitt intresse att delta, däribland 15 grupper från Sverige.

– Under pilotprojektet ska vi ta fram en

rande till stor del outforskat område och i takt med att vi lever allt längre, ökar lidandet och samhällskostnaderna för dem som lever med en i övrigt frisk kropp men en hjärna som drabbats av sjukdomar såsom demens, alzheimer eller parkinson.

Läke m e d e ls i n d ustr i n har g ett u pp

Ett efter ett har läkemedelsbolagen lagt ned sina satsningar på centrala nervsystemet. Men nu vill en av konkurrenterna till grafenprojektet ta upp kampen: Human Brain Project.

Nyckeln till framgång, är att samordna all data om hjärnan som ackumuleras i labb värl-

pel lära oss nya saker. Nästa steg är att undersöka de mekanismer som ligger bakom alkohol-, narkotikaberoende och vad som händer i hjärnan när människor drabbas av sjukdomar såsom depression, schizofreni och olika former av demens. Men hjärnans hemligheter kan också bana väg för ny teknik. Precis som grafenprojektet vill HBP ge oss energieffektivare datorer.

– Om man kan förstå hjärnan, så kan man skapa mycket effektivare processning av data, säger Sten Grillner.

Förutom Karolinska Institutet är också forskare från Kungliga Tekniska högskolan

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27

veten s ka p

Ska hjärnans hemligheter eller grafens potential vinna EU-kommissionens gunst?

Eller båda?

och Högskolan i Skövde med i HBP. Ledare för projektet är Henry Markram, chef för Brain Mind Institute vid tekniska högskolan i Lausanne, Schweiz. Kärnan i HBP är hans Blue brain project, som startade 2005 och som, med hjälp av en superdator, har lyckats simulera en kortikal kolumn, en liten enhet i vår hjärnbark.

– Ny teknik leder till en tsunami av

data om vår hjärna, säger Henry Markram. Vi ska integrera datan med hjälp av superdatorer. För att kunna göra det måste fysiologer, farmakologer och systembiologer för första gången i historien sätta sig ner runt ett bord tillsammans.

De här olika forskningsfälten har stundtals inte ens pratat med varandra.

Genom att bygga upp virtuella neuroner

och simulera aktivitet i dem, hoppas forskarna kunna arbeta sig fram till regler och principer som styr hjärnans arbete, och som i sin tur kan appliceras på datafloden.

– Regler gör att informationen blir hanterlig, säger Henry Markram, som vågar påstå att projektet, om det får genomföras i full skala, ska kunna simulera en mänsklig hjärna efter tio års arbete, alltså 2023.

Sten Grillner skriver under på att åtminstone många av hjärnans funktioner kan vara kartlagda inom ett decennium.

– Den del av hjärnan som styr emotioner, delar som styr vissa motorfunktioner och delar som styr väsentliga delar av talet, hur man inlagrar minnen och återkallar dem. Det här är grundläggande hjärnfunktioner, som jag tror att det är mycket möjligt att vi förstår inom tio år.

Det skulle inte förvåna mig om vi kommer att förstå vad som ligger till grund för depression och schizofreni till och med snabbare än så.

När det gäller den kognitiva förmågan, intelligent resonerande - att väga olika alternativ mot varandra med hjälp av den stora kunskapsbakgrund som utgör vår intuition – så tror Sten Grillner att det

veten s ka p I k o rt h et Snart s l i p p er v i kr ä ka s h ä l s a Rotavirus skördar dödsoffer bland barn i stora delar av världen och en som någon gång har drabbats av vinterkräksjukans

Ett virustoxin orsakar serotoninfrisättning i hjärnan och aktiverar kräkcentrum.

28

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

norovirus vet att det inte är att leka med.

Forskare vid Linköpings universitet ställer nu i utsikt att de våldsamma kräkningarna ska kunna mildras med hjälp av samma medicin som ges till cancersjuka vid illamående orsakat av cellgiftsbehandling. Forskarna, med första författaren Marie Hagbom, laboratorieningenjör på avdelningen för molekylär virologi, i spetsen har undersökt hur norovirus (vinterkräksjukan) och rotavirus ger upphov till kräkningar. De har kommit fram till att de celler som infekterats med virus utsöndrar ett toxin som retar känselceller i tarmväggarna. Dessa kommunicerar via vagusnerven med hjärnan, och får den att frisätta serotonin som i sin tur aktiverar hjärnans kräkcentrum. Eftersom det läkemedel som idag ges till cancerpatienter blockerar receptorer för

serotonin i hjärnan tror forskarna att det ska kunna fungera även mot kräkningar orsakade av virus. En klinisk prövning i Brasilien är på gång. HM

D o l d i s i m arken s eko sys te m m i l j ö Forskare vid SLU rapporterar i Science att de har odlat och klassificerat en jordsvamp som tillhör Archaeorhizomycetes, en klass av svampar vars existens tidigare endast varit känd genom att man har hittat deras DNA i marken. Archaeorhizomycetes betyder uråldrig rotsvamp. Den art som nu finns i odling, döpt till Archaeorhizomycetes Finlay, efter SLU-professorn Roger Finlay, samlades in i prover från barrträdsröt-

fortfarande kan vara en bit kvar.

– Om vi inte blir ett av flaggskeppen, kommer utvecklingen att gå mycket långsammare, säger Henry Markram. Det här är för komplicerat för industrin.

Han tycker att det är ett argument som talar mot en del av de andra flaggskeppen.

– Grafenprojektet handlar om att ersätta kiselteknologin. Det finns företag som är goda för 100 miljarder dollar som kan göra det.

Jari Kinaret tycker inte att resonemanget stämmer.

– Grafenforskningen har bara pågått i ett halvt decennium. Det är mycket som vi inte känner till.

Vi befinner oss med grafenelektroniken idag där kiselelektroniken befann sig 1948. Det finns ingen industri som vill investera i en så ny teknologi, säger Jari Kinaret. Däremot är det nog sant att grafen är det projekt i racet som kan ge störst industripåverkan.

Grafeinprojektet strävar inte heller efter att ersätta kisel.

– Kisel är ett oerhört bra material för många tillämpningar inom elektroniken, och en sådan strävan vore inte heller realistisk. Däremot närmar sig kiselteknologin sina gränser, och grafen och relaterade tvådimensionella material har stor potential att ta informationsteknologin till en ny fas.

Vilket annat projekt skulle vara den bästa flaggskeppspartnern?

Henry Markram: – Vi skulle troligen kunna interagera mest med robot-flaggskeppet – de har inte hjärnan och vi har inte kunskap om hur man bygger konstgjorda kroppar.

Jari Kinaret: – Eftersom grafen är så mångsidigt, skulle det kunna användas i många av de andra projekten, till exempel skulle det kunna ge nanokompositmaterial till fördel för robot- och elektronikindustrin.

Guardian Angels skulle också kunna ha nytta av oss. Vårt projekt är dock mer innovativt och långtgående. #

E R VI LL B LI S E X K A N D I D AT F LAGG S K E P P • Graphene - Coordinated Action vill utveckla den fulla potentialen hos detta nya material som är ledande, transparent, böjbart och samtidigt starkt, för att bara nämna några teknologiskt intressanta egenskaper.

• Human Brain Project vill kartlägga hjärnan och dess sätt att arbeta med hjälp av IT och superdatorer • Guardian Angels vill låta oss slippa sladdar och batteriladdare för gott genom att utveckla nya former av strömlös energiförsörjning för apparaterna och de tekniska hjälpmedlen i vår vardag • RoboCom vill säkra välfärden genom att utveckla robotar som kan bli våra hjälpredor • FuturICT vill förena IT med samhällsvetenskaplig forskning för att lösa de stora världsproblemen – alltifrån ekonomisk instabilitet till konflikter och kriminalitet • Modelling in Health and Medicine vill göra verklighet av skräddarsydda läkemedel och förebyggande vård genom att integrera IT och medicin och på allvar börja använda den information vi bär med oss i våra gener.

F OTO: A N NA R OS LI N G O C H K A R E LYN C R UZ M A R T I N E Z, S LU

jästsvamparna, lever den som ett mycel, ett nätverk av trådar. Dessa trådar eller hyfer är inte mer än någon mikrometer tjocka. DNA från ett hundratal olika arter av Archaeorhizomycetes har hittats i olika miljöer och världsdelar. Att svampklassen är så vanligt förekommande, tyder på att den har en viktig roll i markens ekosystem. När de nu har svampen i odling, ska SLU-forskarna försöka ta reda på vilken roll det är. HM Svampar av klassen Archaeorhizomycetes har levt dolda i marken under miljoner år.

F ys i K E R U p p TäC K E R N y T T pA R T i K E lT i l l s Tå N d

ter i närheten av Umeå för tolv år sedan.

I motsats till sina närmaste släktingar,

F y s i K Ett internationellt team av forskare, med bland annat fysiker från Uppsala universitet, har observerat sönder-

fallsprodukter från ett partikeltillstånd som aldrig tidigare har kunnat påvisas.

Det rör sig om en partikel uppbyggd av sex kvarkar eller ett bundet system av två exciterade baryoner, som består av tre kvarkar vardera. Partikelns livstid är inte längre än 10 till 23 sekunder, den tid det tar för en partikel att passera en atomkärna. Fram tills nu har man bara observerat fria kvarkar, materiens fundamentala byggstenar, i två olika system eller hadroner: mesoner och baryoner, där neutroner, atomkärnornas beståndsdelar utgör de mest kända exemplen i den senare kategorin. Andra kombinationer av kvarkar har varit möjliga i teorin, men deras existens har aldrig tidigare kunnat påvisas i experiment. HM

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29

kARRiäR

iNsPiRATöREN

sid 30–32

FRågA ExPERTEN MANUAlEN

sid 33

sid 34-35

lEdARskAP

sid 36-37

På NYTT jobb

sid 38

PlATsANNoNsER

sid 39-41

Sarar Smedberg kombinerar sin hästkompetens med pedagogik.

Hon gillar att möta eleverna.

30

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

i n s p i rat ö ren

Hippolog som rider på naturbruksvåg Det växande intresset för häst har öppnat en spännande arbetsmarknad för hippologer. Allt fler jobbar som naturbrukslärare och får möta elever med olika drivkrafter. Som lärare gäller det att hänga med i forskningen om bland annat avel, J E A N E T T E HÄGGL U N D sjukdomar, foder och hållbarhet. l ar s - er i k l i l j e b ä c k TEXT

S

ara Smedberg har full kontroll på sin häst som elegant galopperar över sommarängen. Men det är i dressyr hon tränar och tävlar på sitt svenska halvblod som hon själv har utbildat. I den hårda konkurrensen siktar hon nu på att ta sig till en högre nivå.

– För att kunna undervisa på ett bra sätt måste man utveckla och underhålla sin egen ridning. Tävlar gör jag för att få lite extra krydda till träningen.

Det var praktiken som ledde till lärarjobbet på Säbyholm Utbildningar. Då läste Sara Smedberg naturbrukslärarprogrammet på distans och breddade sin kompetens som hippolog.

– Jag har hamnat helt rätt. Steget från ridlärare till naturbrukslärare var lätt att ta.

Jag gillar verkligen att jobba med eleverna, som just nu består av tonårstjejer. På inriktningarna trädgård, hund och sällskapsdjur går också killar.

Pos itiv vuxen kontakt

Lika mycket som hon är lärare är hon ett stöd för tjejerna i deras personliga utveckling.

– En del har stökiga bakgrunder och behöver en positiv vuxenkontakt, som kan uppmuntra och bekräfta. Därför är det så roligt att många kommer på fötter under de tre åren här. Internatboende föder ansvar och gemenskap.

Många elever söker sig till naturbruk för

FOTO

att det är en mix mellan teori och praktik.

Drivkrafterna varierar, vissa vill läsa vidare till hippolog, agronom eller veterinär, medan andra vill lära sig mer om häst för att det är roligt.

– Utbildningen ger möjligheter att jobba utomlands, där svenska hästskötare är attraktiva. Under praktiken får de in en fot som ger jobb efter examen. Det finns möjlighet till utlandspraktik i bland annat Ungern, England och Kanarieöarna.

Fr i s kola g er fr i h et

Sara Smedberg berättar att många får jobb den vägen även i Sverige. Allt är dock inte frid och fröjd. Skolan har inte lyckats fylla de 24 platserna i de olika årskurserna.

– Det är en utmaning för framtiden.

Med ett eget ridhus och stall för elevernas hästar kan vi fylla de tomma platserna på häst och dessutom utöka ridverksamheten för fler än de som går hästutbildningen.

Tillsammans med marknadsföring tror jag att vi då kommer att fylla platserna och därmed öka intäkterna.

I ett sådant läge kan ännu en hippolog eller motsvarande anställas. I dag är hon ensam med den kompetensen, men har stöd av en husdjursagronom i de teoretiska ämnena.

– Eftersom vi är friskola sedan förra sommaren kan vi själva besluta om nysatsningar, utifrån vad ekonomin tillåter.

Den nya gymnasiereformen passar naturbruksgymnasierna bra.

– Utbildningen blir uttalat yrkesinriktad och leder till ett yrke. Det innebär att våra hästelever från och med i höst blir hästskötare med inriktning mot ridning. Bra också att vi får ett betygssystem med fler steg än i dag. Skalan går från A till F, där F är underkänt.

Le d er ti ll hög re stu d i er

Exakt hur det blir när reformen träder i kraft i höst är inte klart.

– Det har funnits en oro för att utbildningen stänger dörren till högre studier.

Men det är möjligt att läsa några extra äm-

e db e Sara S m

rg

Aktuell: Inspirerande lärare på Säbyholm Utbildningar.

Utbildning: Hippolog, inriktning ridlärare. Naturbruksprogrammet, Uppsala universitet.

Familj: Man och två barn.

Fritid: Tränar och tävlar i dressyr på egen häst.

Läser just nu: Barnböcker.

Det visste du inte om Sara: Började rida som tolvåring.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

31

k arr i ä r

nen för att få grundläggande behörighet till högskolan.

Två halvdagar i veckan är praktik inom olika discipliner, som dressyr, hoppning, körning och ridning i skog och mark. I det ingår stall- och hästskötsel.

De lär sig också hästens fysiologi, anatomi, sjukdomar, foderstater, avel och annat. Därför måste Sara Smedberg hänga med i forskningen.

– SLU Ultuna är ledande på området med fokus på hållbarhet. Tävlingshästar är avlade på sin specialitet, medan ridskolehästar är mer all round.

Bj u da på s ig själv

Även om det har gått elva år sedan Sara Smedberg gick hippologutbildningen kan hon rekommendera den till andra.

– Jag stortrivdes och lärde mig massor, det enda var att tiden inte räckte

32

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

till, vilket nu har rättats till tack vare att utbildningen har förlängts till tre år.

Kritiken mot att det skulle vara för mycket stalltjänstgöring håller hon inte med om.

– Vi skojade om det och sa att vi fick universitetspoäng i mockning. Men skötsel av hästen hänger ihop med ridning, att delta i alla delar ger en bättre helhetsbild och man kan bedöma hur hästen mår.

Hon kan också tipsa andra hippologer att komplettera med en pedagogisk utbildning och bli naturbrukslärare.

– Det var nyttigt att läsa med andra än hippologer och lära sig nya sätt att nå fram till eleverna. Det handlar mycket om att bjuda på sig själv och läsa av eleverna.

Den förmågan verkar Sara Smedberg ha i sin personlighet, vilket också reaktioner från elever kan vittna om. #

H ä s ta r i S v e r i g e Det finns omkring 360 000 hästar i Sverige.

Hästnäringen omsätter 46 miljarder kronor och sysselsätter 28 000 människor.

Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Stiftelsen Hästforskning delar ut anslag till hästforskning i Sverige och Norge.

Pågående forskning, några exempel: Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med fokus på MRSA. Nya metoder för att diagnostisera och prognostisera osteoartrit hos häst.

Hästaktiva flickors upplevelser av utseendekulturen i stallet.

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll.

FRågA ExPE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur kan jag utnyttja studietiden bäst?

Jag har just fått reda på att jag kommit in på min drömutbildning.

Jag är så pepp! Jag vill verkligen göra det bästa av min studietid och undrar om du har några tips på hur jag kan få ut så mycket som möjligt av mina år på högskolan?

Jag vill ju gärna få jobb så fort som möjligt när jag är klar sen… häls N i NgAR AlExAN d E R

Grattis! Det måste kännas bra att ha

kommit in. Visst har jag lite tips.

Hur skyddar man en forskningsidé?

Jag är forskare och jobbar på ett av landets större universitet. Jag är ganska ny inom forskningen och har dålig koll på hur det fungerar med patent och immaterialrätt.

Jag har en idé som jag tror kan bli kommersiellt intressant. Hur skyddar jag min forskningsidé? häls N i NgAR li N dA

En uppfinning kan skyddas genom patent, som ger en ensamrätt att kommersialisera själva dess tekniska funktion.

För att erhålla patent krävs; (1) att uppfinningen inte har funnits tidigare, (2) att den har uppfinningshöjd och (3) att den

Kom fram till vad du vill jobba med!

Många studenter som befinner sig i slutet av sin utbildning vet inte var de vill jobba när åren på högskolan är över.

Om du inte vet var du vill så är det svårt att ta första steget. Därför är det bra om du så tidigt som möjligt börjar tänka på vad du vill göra sen. Ta reda på hur arbetsmarknaden ser ut för någon som gått din utbildning. Vi hjälper gärna till om du tar kontakt med oss. Om du redan nu börjar fundera kan du göra ett mer medvetet val. s kAPA koNTAkTE R

De allra flesta jobben får man inte via annonser utan genom kontakter och de kan du börja bygga redan under studietiden. Efter examen kommer du att ha ska kunna tillgodogöras industriellt. Uppfinningshöjd innebär att produkten måste skilja sig väsentligt från allt som tidigare är känt. En patentansökan, som även kan ansökas internationellt, ges in till Patent och registreringsverket , PRV samt gäller i 20 år från ansökningsdagen.

Ett patent kan aldrig erhållas för; (1) en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, (2) en konstnärlig skapelse, (3) en plan, en regel eller metod för intellektuell verksamhet, spel eller för affärsverksamhet eller datorprogram, (4) en presentation av information eller (5) ett sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som ska utövas på människor eller djur.

En uppfinning som ges ett unikt kännetecken, till exempel ett ord eller en logotype, kan också skyddas genom varumärkesskydd hos PRV, vilket ger en ensamrätt till kännetecknet men inte till

nytta av dem. Gå på arbetsmarknadsdagar, seminarier, kontakta intressanta personer, engagera dig i studentlivets föreningar, arbeta extra och sådant som utvecklar dig som person. Men ta inte på dig mer än att du klarar studierna. göR AkTiVA sTU d i EVAl

Tänk på vad du ska använda din utbildning till? Kanske behöver du en extra kurs i ekonomi, juridik, språk, retorik, statistik, psykologi eller ledarskap. Välj med både hjärta och hjärna, välj det du är intresserad av, men gör också medvetna val.

Men glöm inte bort att ha roligt! Studietiden är en spännande tid, ta vara på den.

Lycka till!

MäRTA li N d qVi sT

funktionen som hos patent. Det innebär att så länge kännetecknet används, och registreringen förnyas vart 10 år, har ingen annan rätt att använda kännetecknet kommersiellt på andra liknande varor eller tjänster utan tillstånd från varumärkesinnehavaren.

En produkt som har en unik ny design, till exempel unik form, kan erhålla ett designskydd hos PRV. Då får ingen utan tillstånd från innehavaren kommersialisera en annan produkt som har identisk eller snarlik design. Här skyddas bara utseendet och inte funktionen som hos patent. Ett designskydd gäller i maximalt 25 år. kAR l-FR E d R i k b j öR k lU N d är advOKat OCH de Lägar e PÅ advOKatFi r maN Car Le r OCH JOb bar m e d Sve N S K OCH i Nte r NatiON e LL aFFärSJ U r i di K, i m mate r iaLrätt, ar b etS rätt OCH it-rätt.

E x P E R T PA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Märta Lindqvist Studentombudsman

Karl-Fredrik Björklund Advokat

M anua l en

Så får du dina Power Med vetenskapen i ryggen har David JP Phillips inlett ett korståg mot dåliga PowerPoints. Det finns några knep som får dina PowerPoints att höja sig över mängden. Till exempel kan hjärnan bara uppfatta högst sex objekt på en bild utan att behöva räkna dem.

V

em har inte suttit och gäspat under en dålig PowerPointpresentation? Bilderna är fullmatade med text som knappt går att läsa och samtidigt ska man lyssna på den som talar.

Tankarna drar iväg åt andra håll, som till kafferasten.

– Många presentationer är mer förvirrande än klargörande. De är tyngda av fakta och strider mot den kunskap vi har från forskning inom bland annat psykologi, neurologi och kognition, säger David JP Philips.

Han är expert på presentationsteknik och startade för två år sedan ett korståg mot dåliga PowerPoints.

Fokus på d ig själv

Det har blivit bättre, men fortfarande ser han skräckexempel.

– Möjligen kan det förklaras med ett flockbeteende. Många följer andra i spåren och gör lika dåliga presentationer som chefer och andra kvalificerade personer. Kan Anders Borg så kan väl jag, tycks många tänka.

Med några enkla tips kan man komma långt och få presentationen att förstärka budskapet.

– Nummer ett är att ha fokus på dig själv. Presentera dig med ett öppet kroppsspråk. Det vittnar om engagemang och intresse. Publiken känner att du har något viktigt att säga. Då ska PowerPointkanonen inte vara påslagen. Ögat drar sig till kontraster och fastnar på skärmen.

34

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

TEXT

Lar s - E r i k L i l j e b ä c k

ILL U S T R A T IO N

E mma Han q u i s t / V OL

Hjälpmedel som laserpekare, favoritprylen för många, kan man glömma hemma och passar bättre till att leka med katter, menar David JP Phillips.

– Om den behövs så är presentationen felbyggd. Bilden ska vara självförklarande och behöver ingen laserpekare, om det nu inte är ett diagram med många detaljer som behöver förklaras. Med en laserpekare i handen blir presentatören lätt passiv och man släpper ögonkontakten med publiken.

Ögonkontakt med publiken är viktig i alla presentationer. Att vända sig från publiken och tala mot skärmen är en dödssynd.

– Det uppfattas som bristande engagemang och intresse. Viktigt att visa att man själv tror på sin sak. Annars kan publiken till och med tro att man far med osanning.

VAR FÖR B E R E DD

David JP Philips tips är att ställa datorn framför sig, alltså mellan sig själv och publi-

Points att glänsa ken. Då kan man kika där om det behövs.

– Många är dåligt förberedda och använder PowerPoint som manus. Att inte vara förberedd är ett hån mot publiken. De får inte valuta för den tid de lägger ner på att lyssna på dig.

E n b i ld ett b u d s kap

Många vill få in så mycket som möjligt på en bild för att minimera antalet bilder.

– Det är fel tänkt. Den enkla regeln är en bild ett budskap. Mer klarar inte hjärnan att ta in om man samtidigt ska lyssna.

Att skriva hela meningar avråder David JP Philips från. Bättre är att skriva i punktform. Ibland kan det fungera med meningar i form av till exempel citat. Men då ska inte talaren prata samtidigt. Jämför med att tala i telefon och kolla mejlen samtidigt.

Bristen på fokus märks direkt.

– Våga vara tyst, det ger en extra dimension och känsla av kontroll. Många är rädda för motsatsen och pratar hela tiden av rädsla för att tappa kontrollen.

a 6 sn a b b

P P -t i ps

1. Skriv nyckelord i punktlistor, men inte löpande text.

2. En bild – ett budskap.

Max s ex obj e kt

Att lista punkter är en gyllene grundregel.

Men hur många punkter bör en bild innehålla?

– Det går en perceptiv gräns vid sex objekt. Fler än så klarar de flesta inte att uppfatta utan att räkna och förlora tid. Det finns individuella skillnader där arbetsminnet kan tränas upp. Sex punkter klarar de flesta att ta in på kort tid. Även bakgrundsfärgen har betydelse för att få fram sitt budskap. Många väljer vitt av gammal vana.

– Det stjäl fokus från dig, ögat styrs till ljuset. Dessutom skapar det skuggbilder

3. Max sex objekt på en PowerPoint.

4. Använd svart bakgrund.

5. Använd inte laserpekare, sök ögonkontakt med publiken.

6. Släck ner skärmen när presenta tionen startar – fokus ska ligga på dig.

och den som talar blir bländad. Det är också estetiskt mer tilltalande med svart bakgrund.

M i nn s b i ld er

Bilder kan vara förlösande, i alla fall om de används på rätt sätt.

– Minnet gillar bilder och betyder mer än tusen ord, som ordspråket säger. Kom ihåg att text och bild ska hänga ihop, i annat fall har det motsatt effekt. Integrera helst texten i bilden. Även placering av bilden har betydelse.

Tipset är att lägga den till vänster eftersom hjärnan scannar av och tolkar från vänster till höger.

– Samma princip gäller tidsaxlar, som ska vara horisontella där tiden rör sig från vänster till höger, enligt kognitiva regler.

Färger då?

– Rött är negativt och grönt signalerar framgång. Så använd inte rött om du ska redovisa positiva siffror.

David JP Phillips predikar enkelhet.

– Ofta är de sämsta minst avancerade bilderna de bästa. Ibland räcker det med ett ord eller en siffra för att nå fram med sitt budskap. # Lär dig mer om PowerPoint på www.presentationsteknik.com. Se också Youtube, sök efter ”death of PowerPoint”.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35

lE dAR s kAP

Måla jobbet i regnbågens alla färger konfettin har sopats upp från Stockholms gator efter Pride-festivalen, men ett arbetsklimat där alla kan vara sig själva är något som man måste jobba på året om. kanske har du en medarbetare i garderoben? bli medveten om heteronormens kraft och ta dina första steg på regnbågstrappan redan idag!

TExT

hANNA MEERVEld

S

om chef sätter du tonen på en arbetsplats. Du signalerar vad som är okej och inte, och det är till stor del dig det hänger på om en medarbetare ska våga vara öppen som homosexuell, bisexuell eller transperson. Det är grundtanken i boken Regnbågschefen.

– Det här är en bok som jag själv skulle vilja ha i min hand, säger författaren Petra Elisson, som har jobbat med personalfrågor och suttit med i ledningsgrupper på flera arbetsplatser.

Hon driver företaget Get Going Now, där hon i egenskap av regnbågskonsult hjälper företag och organisationer att bli bättre på mångfalds- och hbt-frågor. Det var när Petra Elisson arbetade i resebranschen som hon först insåg vilken inverkan heteronormen har på dem som inte känner sig hemma i den.

– Jag jobbade med många hbt-personer och såg hur folk i min omgivning gjorde avkall på sig själva, säger hon.

I begreppet hbt-personer räknar hon in homo- bi- och transsexuella samt transvestiter – de grupper som på något sätt bryter mot heteronormen.

– Man kan anta att omkring 10 procent av vår befolkning tillhör hbt-populationen, säger Petra Elisson.

Enligt en undersökning från Arbetslivsinstitutet har var fjärde homo- eller

36

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

”det första steget är det svåraste – att ta tag i sig själv och sina egna värderingar”, säger Petra elisson, författare till boken ”regnbågschefen”.

bisexuell valt att inte vara öppen på sin arbetsplats. I Regnbågschefen berättar hbtpersoner om hur mycket energi de har lagt ned på att hålla en del av sitt liv hemligt för kollegorna och om de reaktioner som de har mött i arbetslivet som öppet homosexuella.

– Vi behöver bli varse att heteronormen

finns, och som chef måste man ha koll – det chefer gör, gör andra medarbetare.

Man kan göra så otroligt mycket med små medel, säger Petra Elisson.

I boken, som fick Veckans affärers pris för ”Årets ögonöppnare 2010”, introducerar hon en modell som hon kallar för regnbågstrappan, som man som chef kan använda

sig av för att komma igång med arbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen.

– Det första vad färgar ditt ledarskap? steget på trappan är det svåraste – att ta tag i sig själv och sina värderingar. Efter det är de andra stegen egentligen enkla, säger Petra Elisson.

R E sAN U PPFöR R Eg N båg sTRAPPAN

1) Se över din egen kunskap och dina attityder 2) Lyft hbt-frågan i ledningen 3) Gör en hbt-policy och skriv in hbt i strategidokumenten 4) Involvera och utbilda personalen kring värderingarna 5) Se över den interna kommunikationen ur hbt-perspektiv 6) Gör rekryteringsprocessen hbt-vänlig 7) Kommunicera ut ert engagemang till omvärlden 8) Håll grytan kokande!

CH r i Ste r YrJaS, agronom, landsbygdsrådgivare och ordförande i Akadmikerföreningen på Hushållningssällskapet i Kristianstad, vice ordförande i Naturvetarna: du är öppet homosexuell – påverkar det din arbetssituation?

– Jag är Christer Yrjas – jag är inte bögen Christer, men homogrejen är en oerhört stor del av mig. Jag är öppen på jobbet och i för-

eningslivet, men jag träffar ju hela tiden nytt folk i jobbet. Det är ett ständigt avvägande.

Många tror att man kommer ut en gång och sedan är det gjort, men så är det inte. Man kommer ut och kommer ut och kommer ut.

Och då händer det att man får en del frågor, men det brukar inte vara några problem. vad betyder det att kunna vara öppen med sin homosexualitet på arbetsplatsen?

– Det är jätteviktigt för arbetssituationen.

Om man inte är öppen kan man kanske inte berätta om saker man har gjort i helgen. Man får säga att man har varit ”i Stockholm med kompisar” när man i själva verket har varit på Pride-festivalen. Och bara en sådan sak som att man inte skulle kunna lista en man som bor på samma adress som en själv som närmaste anhörig om något skulle hända. vad kan chefen göra?

– Det är viktigt att man kan ha förtroende för chefen och att han eller hon tydligt signalerar att det är en tillgång att ha medarbetare med olika bakgrund. En enkel sak är att man som chef inte går med i tuff jargong eller bögskämt.

aN Na ÖN e Hag, astronom, doktorerar på soltypsstjärnor vid Uppsala universitet: du är öppet homosexuell – påverkar det din arbetssituation?

– Vi har ett bra arbetsklimat på astronomiska institutionen med många öppenhjärtiga människor. När jag nämner min sambo och folk frågar något om ”honom”, korrigerar jag bara och säger ”henne” och så är det ofta inget mer med det. Sedan är det klart att en och annan ur den äldre generationen kanske har trott att min

flickvän är en kompis till mig, men det är ingen som menar något illa. vad är viktigt för att man ska våga vara öppen?

– Ett jämställt klimat. Att alla känner sig som en del av institutionen, att man upplever att man är jämställda arbetskollegor på arbetsplatsen och inte jobbar i en hierarki - att doktoranden kan föra en vettig diskussion med professorn och vice versa. vad kan chefen göra?

– Det är bra om chefen använder ett neutralt språk och pratar om partner eller respektive, till exempel när man bjuder in till julfesten. Det är ett enkelt sätt att få alla att känna sig inkluderade. #

PÅ g Å N g

– för chefer och projektledare l E A d E R s h i P F R i d AY Jäkla människa – 2 sept i Stockholm Det lilla extra – om drivkrafter i arbetslivet: 7 okt i Malmö eller Lund 21 okt i Stockholm 28 okt i Göteborg N äT V E R k s T R ä F FA R 14 sept kl 13.00–16.00 Kungliga väntsalen, Malmö 21 sept kl 16.00–18.00 med mingel på Gillet, Uppsala 10 nov kl 13.00–16.00 Hotel Mayfair, Malmö läs mer: www.naturvetarna.se/chef

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37

k arr i ä r

p å nytt j o b b

Lämnar akademin för ECDC Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem som mikrobiologen Barbara Albiger ska ta tag i på sitt nya jobb som Programme Officer på den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC. Karriärcoachning från Naturvetarna hjälpte henne att hitta de styrkor som hon byggt upp under sin akademiska karriär.

D

u har forskat på KI, Smittskyddsinstitutet och Lunds universitet – varför lämnar du akademin?

Jag disputerade vid 25 och var docent vid 35. Jag har publicerat 24 artiklar och ett bokkapitel, och jag har publicerat varje år, till och med när jag var mammaledig med min dotter. Men när jag kom tillbaka från mammaledigheten och inte fick anslag från Vetenskapsrådet för mitt projekt – trots jättebra omdömen – nådde jag vägs ände. Nu i höst skulle jag ha varit anställd i två år på Lunds universitet, och jag visste att jag inte skulle få fast tjänst. Jag tog kontakt med Naturvetarna och frågade ”Vad ska jag göra? Jag har varit inom akademin hela mitt arbetsliv – jag kan inget annat!”

Vad sa karriärcoachen?

Christel Lindgren bad mig att fundera över vart jag ville – ”om du inte vet det, så kan jag inte hjälpa dig dit”, skrev hon. Jag tyckte först att det lät hårt, men började fundera. Jag kom fram till att jag gärna skulle vilja arbeta i en internationell hälsoorganisation som WHO eller ECDC. Christel hjälpte mig att göra min cv mer personlig – lyfta fram mina ”success stories” från forskarkarriären, och de saker som jag har lärt mig, till exempel att leda projekt och grupper. Det var verkligen en ögonöppnare!

Vilka är utmaningarna på ditt nya jobb?

Europa är på väg ut ur en kris och måste göra besparingar, men samtidigt behålla kvaliteten inom sjuk- och äldrevården. Om man kan få ner antalet vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier, så kan man spara mycket pengar. Jag kommer att arbeta med vetenskaplig rådgivning, planering, samord-

Barbara Albiger kommer ursprungligen från Frankrike.

ning och kommunikation av myndighetens arbete för att nå detta mål.

Kommer du att sakna universitetsforskningen?

Jag är verkligen glad att jag har forskat. Jag kommer till viss del att sakna friheten, men inte osäkerheten. Som forskare är man som en egenföretagare som måste skaffa pengar till sin egen lön, de anställdas lön och lokalhyran. När man får barn blir det viktigare med mer trygghet. HM

f l er p å nytt j o b b Mikaela Ståhl Vikarierande avdelningschef på Avdelningen för livsmedel och serveringstillstånd på Miljökontoret i Uppsala.

Tidigare jobb: Statsinspektör på Livsmedelsverket.

Utbildning: Husdjursagronom.

Thomas Arctaedius VD på Ayond AB Tidigare jobb: VD för SU Holding AB och Näringslivschef vid

b

så nytt job Har du o ck

38

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Stockholms universitet.

Utbilding: Disputerat i kärnfysik, Stockholms universitet.

Anna Sjöström Dougai Verksamhetschef för Sveriges unga akademi, Kungl Vetenskapsakademien.

Tidigare jobb: Forskningsse-

kreterare Internationella frågor, Vetenskapsrådet.

Utbildning: Disputerat 2002 på Karolinska institutet inom Immunobiologi.

Krisztina Anderberg Halasz Medical Information and Compliance Coordinator på Lundbeck i Köpenhamn.

Utbildning: MSc. Kemi, PhD. Medicinsk vetenskap.

Tidigare jobb: Information Scientist på Astra Zeneca i Lund.

Carl Höjman Hållbarhetskonsult på TEM i Lund.

Tidigare jobb: Praktikant på TEM Utbildning: Master i Sustainable Business Leadership från Lunds Universitet.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

Nordkalk söker en

LANTBRUKSKUNNIG SÄLJARE med miljöintresse Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalkstensbaserade produkter för miljövård, industri och lantbruk. År 2010 uppgick Nordkalks omsättning till 331,9 miljoner euro. Bolaget har ca 1150 anställda på över 30 orter i bl.a.

Sverige, Norge, Finland, Polen, Estland och Ryssland. Nordkalk tillhör Rettig Group-koncernen.

Marknaden ökar för vårt Fostopkoncept och Nordkalk behöver utöka med ännu en engagerad säljare. Fostopkonceptet består i att reducera fosforläckage, konceptet är under utveckling och förväntas ha stor potential. Du kommer framförallt att arbeta med Fostop® Struktur och Fostop® Dike, båda riktar sig mot lantbruket.

Försäljningsarbetet inriktas både på återförsäljare och direkt mot slutkund. Allt säljarbete kommer att ske i nära samarbete med produktcheferna för Lantbruk och Miljö.

Förutom direkt försäljning kommer du tillsammans med produktcheferna arbeta med kickoffer, mässor och utbildningsträffar. Du kommer även att involveras i olika utvecklingsprojekt.

Lämplig bakgrund är lantmästar- eller agronomutbildning tillsammans med säljerfarenhet inom lantbruk. Kunskaper inom vattenkemi är meriterande. Vi söker en positiv person som har lätt för att samarbeta och knyta kontakter. Arbetsfältet är Sverige med tyngdpunkt på området söder om Mälardalen. Placeringort är Landskrona. Tjänsten medför ca 3 resdagar i veckan.

Välkommen med din ansökan som du sänder till Kajson Agri Konsult, Storkvägen 7, 274 33 Skurup eller via e-post till anna@kajson.se. Märk din ansökan ”Ref.nr. 247”.

Har du frågor angående tjänsten är du välkommen att ringa till produktchef Lars Wadmark, tel. 0418-43 75 86 eller rekryteringskonsult Anna Kajson, tel 0411-45 733 Vi vill ha din ansökan senast den 16 september 2011.

Medins Biologi AB är ett väletablerat miljökonsultföretag med cirka 20 medarbetare.

Vi är verksamma i hela Sverige med huvudkontor i Göteborg och filial i Karlstad. Vi är marknadsledande på biologiska undersökningar i vatten. Vår affärsstrategi är att kunna erbjuda helhetslösningar av biologiska och kemiska utredningar i limniska och marina ekosystem.

Våra kunder finns inom offentlig sektor, industrin och tekniska konsultföretag. Kompetens och kvalitet är nyckelord på Medins Biologi och med specialister inom alla affärsområden kan vi erbjuda tjänster med högsta standard.

VD Miljöteknikföretag Som vd får du uppgiften att leda bolaget in i framtiden. Ambitionen är en fortsatt expansion, alltid med kvalitet och lönsamhet i fokus.

Vi vill därför bredda vår kundbas genom högre aktivitet på marknaden.

Vi är och skall vara ett ledande kunskapsföretag inom vårt område vilket kräver att vi arbetar aktivt med kompetensutveckling av våra medarbetare. Vi måste också tydliggöra våra unika specialistkunskaper för våra kunder och skapa nya affärer till nytta för båda parter.

www.matchaledarskap.se

Vår nya vd bör vara en affärsinriktad naturvetare eller tekniker med lång erfarenhet av miljökonsultbranschen eller liknande verksamhet. Du måste också ha ledarerfarenhet och goda kunskaper om ekonomi och administration.

Som person är du utåtriktad och tycker om att träffa kunder och medarbetare samtidigt som du vet att analys och uppföljning av verksamheten är centralt för att utveckla bolaget.

Information om Medins Biologi hittar du på www.medins-biologi.se.

För ytterligare information om tjänsten, kontakta gärna Sven Jellbo på Matcha Ledarskap, 0705-29 98 24.

Din ansökan sänder du senast 15 september till sven@matchaledarskap.se.

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39

Landstinget Kronoberg är det lilla landstinget med de stora möjligheterna. Vi erbjuder hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet. Tillsammans bidrar vi till att nå visionen om ett gott liv i ett livskraftigt län.

Lena, Agneta och Pernilla söker ny kollega, som tillsammans med dem vill arbeta som

avdelningschef på klinisk kemi och TFM i Växjö

För mer information gå in på www.ltkronoberg.se och klicka på "Jobba hos oss" eller ring verksamhetschef Elisabet Brücher, tel. 0470-58 74 51.

Medflyttarservice - ring 0470-74 50 05 eller besök www.medak.info

Samhällsbyggnadssektorn/Miljökontoret i Borlänge söker

Miljöinspektör med inriktning på vatten Se mer på: www.borlange.se/ledigajobb

Gävles 95 000 invånare bor vid havet, strax norr om Stockholm, där väg, järnväg och hamn möts. Näringslivet är varierat och Gevalia, Läkerol och Mackmyra svensk whisky är några av regionens varumärken. Högskolan i Gävle erbjuder sina 12 000 studenter över 40 utbildningsprogram. Gävle kommun är regionens största arbetsgivare med 7 000 anställda och sex miljarder i omsättning.

Verksamheten är bred och omfattar allt från skola, omsorg och kultur till väghållning, miljöfrågor och turism. Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund med bemötande, samarbete och kvalitet i fokus. Läs mer på www.gavle.se

Miljöstrateg till Kommunledningskontoret Ditt uppdrag Som miljöstrateg kommer du att arbeta med omvärldsbevakning inom sakområdet samt komma med egna förslag för att utveckla kommunens arbete med miljöfrågor. Ditt uppdrag blir även att delta i slutfasen av det pågående arbetet kring kommunens miljöstrategiskaprogram samt att implementera förslaget i den kommunala organisationen och kommunicera det med andra berörda organisationer och företag.

Din bakgrund och personlighet Du har erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor på en strategisk nivå inom offentlig eller privat verksamhet. Du har höskoleutbildning med inrikting på miljö. Du har en bred kunskap inom miljöområdet samt att du har lätt att samarbeta. Du förstår och tycker om att arbeta i en politiskstyrd organisation.

Vi erbjuder En tjänst där du får möjlighet att vara med och ge underlag för utformandet av framtida miljöagerandet i Gävle kommun.

Välkommen ombord!

Välkommen med din intresseanmälan via www.proffice.se ,under Sök jobb, senast 12 september.

Ansvarig rekryteringskonsult Kristoffer Åkerlund, 073-343 44 73

40

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Länsstyrelsen Västra Götaland söker

Naturumföreståndare till Hornborgasjön Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

{focused innovation}

For over 130 years, we have worked to improve the daily lives of millions of people around the world with innovative chemistry. Today we have an annual turnover of 14.5 billion SEK and have 2,200 employees worldwide, in Asia, Europe and North America. Our specialty chemicals make everything from cars to computers, from sails to shoes, lighter, stronger and safer. Every aspect of our corporate culture is infused with our core values of focused innovation, reliability and responsibility.

Analytical Chemist/Specialist You will have the analytical responsibility in our R&D projects. You will also participate in customer support and internal technical support activities as the analytical expert. Your assignments will be hands on analyses in the laboratory as well as desktop studies and assistance in administrative tasks. Active participation in the department’s technical and methodological development is crucial as well as knowledge sharing with colleagues.

The goal for Perstorp Innovation is to manage the company R&D project portfolio with the aim to develop sustainable specialty chemicals.

As an R&D analytical chemist at Perstorp Innovation you will contribute to the innovation process comprising application, product and process development, within the Perstorp Group and also give support to business.

Please visit perstorp.com, Careers, for more information about the position, who to contact and how to submit your application.

In our global organization we offer a position full of variety and challenges in a very enthusiastic team. The position is located at Perstorp R&D Centre in Perstorp.

www.perstorp.com

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

41

S PA N A R I N

A N VÄ N D B A R A P P F LY T T H J Ä L P

Allt på ett ställe för forskare i Europa

Svamp i mobilen Du behöver du inte längre släpa med dig tunga böcker ut i skogen om hösteneller plocka med dig misstänkt svamp hem för granskning. Biologen Michael Krikorev har i över ett decennium delat med sig av sina tips kring skogens guld på Svampguiden.com. Hans bilder och beskrivningar av de vanligaste matsvamparna och de giftiga svampar som de kan förväxlas kan laddas ner som app till androidmobiler.

Appen innehåller också en nyckel för artbestämning av mer sällsynta fynd och hjälper dig att hålla reda på dina bästa svampställen. HM

Visum, skatter och socialförsäkring är några av de saker man måste tänka på när man som forskare ska börja arbeta i ett nytt land. Den nya webbplatsen Euraxess Sweden samlar allt på ett ställe för forskare som kommer till Sverige. Här kan man även hitta utannonserade forskarjobb och stipendier. Bakom webbplatsen står bland annat Vinnova och Vetenskapsrådet och om man inte hittar svar på sina frågor på webben, kan man vända sig till någon av de 50 kontaktpunkter på universitet, forskningsråd, forskningsinstitut och företag i Sverige som är knutna till sajten. Den svenska sajten är en del av det europeiska nätverket Euraxess. Om du funderar på att forska i ett annat europeiskt land, finns det goda chanser att du finner liknande service där – många länder har varit snabbare än Sverige med att starta upp nationella sajter. HM Michael Krikorev, svampexpert.

Läs mer: www.euraxess.se, ec.europa.eu/euraxess

Läs mer: www.svampguiden.com

HÄLSA

Delikat mat för hjärtat Medelhavsmaten framställs ofta som dunderkuren för den som vill sänka sitt kolesterolvärde och skydda hjärtat. Nu har Viola Adamsson, dokto-

rand vid Uppsala universitet och verksam vid Lantmännen, visat att den nordiska maten kan vara lika hälsosam.

Det gäller förstås att välja råvaror med omsorg. I boken Hälsosam nordisk mat hittar du många inspirerande recept som inte bara är bra för hjärtat. Vad sägs till exempel om lax med lingontäcke och veloutesås? Delikat även för finsmakaren.

Till många av rätterna serveras matkorn eller

U T S TÄ L L N I N G

LI FE SCI E NCE

Dags att göra upp med den svenska paradoxen

42

mathavre. Grönsaker är en självklarhet, liksom fullkornsbrödet. För att slippa hitta på maträtter för varje dag finns det förslag på menyer för halva eller hela veckan.

Möjligen kan man tycka att författaren frångår bokens grundidé när hon tipsar om nötter och mandlar som mellanmål. Gott och nyttigt, men inte särskilt nordiskt. Trevligt att det är okej att dricka så mycket kaffe man vill. LEL

Mer om Marie

Anmäl dig till invigningen: simplesignup.se/event/7291

Läs mer: www.nobelmuseum.se

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

F OTO: N O B E LM US E ET

Den svenska life science-industrin har under de senaste dryga tjugo åren investerat ungefär lika många miljarder i forskning. Men under denna tid har bara en ny originalsubstans tagit sig ut på marknaden – ett läkemedel mot leukemi.

I Den oförlösta forskningen, berättar femton profiler inom forskning, näringsliv och offentlig förvaltning vad de tror krävs för att vi ska kunna lämna denna svenska paradox bakom oss.

Kan skatteincitament förlösa forskningen? Eller är det upphandling av innovativa läkemedel som gör företagens satsFrån idé till marknad. ningar lönsamma? Läs och bilda dig en egen uppfattning om framtiden för Sveriges största exportindustri, näst pappersindustrin.

Redaktör för Den oförlösta forskningen är Anna Karin Källén och boken ges ut på Samhällsförlaget i samarbete med utställningen ”För livet” på Arlanda Business Center. Naturvetarna är en av arrangörerna bakom utställningen, som under tre års tid kommer att sätta fokus på global hälsa, forskning och företagande. ”För livet” invigs med ett seminarium den 9 september. HM

Marie Skłodowska / Mme Curie är titeln på Nobelmuseets utställning som vill belysa nya sidor av historien om världens mest kända vetenskapskvinna. Marie Curie var inte bara första kvinna att få Nobelpriset (fysikpriset 1903), utan också först med att belönas en andra gång (kemipriset 1911).

Oglamourös labbvardag.

Men kontrasten var stor mellan festligheterna och vardagen i laboratoriet. Curie kämpade mot den manliga akademiska världens fördomar och vann en plats i historien, men förlorade till slut mot de ödesdigra konsekvenserna av dens strålning som hon studerade. Utställningen öppnar den 16 september och pågår till januari 2012. HM

GÄSTKRÖNIKAN

Samarbeta för framgång

inom life science!

H

ur ska svensk forskning och industri utveckla life science till ett konkurrenskraftigt och attraktivt område? Frågan diskuteras ständigt och har stötts och blötts under mer än tio års tid. Vad har hänt?

Att det finns möjligheter och utmaningar, både nationellt och internationellt, råder det ingen tvekan om. Dessa utmaningar går inte alltid hand i hand och ska inte så göra.

Brytpunkterna är viktiga att identifiera och ta till vara, vilket vi måste bli mycket bättre på. Det är positivt att många aktörer känner ansvar, men tyvärr ofta bara för den del som adderar värden utifrån den egna agendan. Jag vill se mer samverkan och att alla inblandade parter drar åt samma håll.

Sverige har konkurrensfördelar genom våra kvalitetsregister, biobanker, framstående naturvetenskaplig och medicinsk forskning, liksom bra kliniskt kunnande. Ofta ser man dem inte som nationella, utan snarare som egna fördelar utifrån sitt intresse. Kunskap och erfarenheter måste utbytas inom och över ämnesgränser.

Viktiga framsteg har skett på senare tid.

Kvalitetsregistren har lyfts fram som en effektivitets- och kvalitetsfaktor inom sjukvården om de får utvecklas och utnyttjas ytterligare. Dessutom har ett nationellt initiativ inletts vad gäller biobankerna BioBanking & Molecular Resource Infrastructure of

inom vård och industri, stöd- och supportfunktioner och inte minst samhället och individen. Life science berör oss alla eftersom vi förr eller senare kommer att behöva tillgång till de framsteg som sker när det gäller behandling och vård. Med en åldrande Sweden (BBMRI.SE). En utmaning är att få befolkning kommer detta att bli allt mer pådessa två system att tala med och dra nytta tagligt. av varandra. Det kommer att bli avgörande Ansvaret för life science involverar alla om vi ska klara den globala konkurrensen. aktörer, vilket lyftes fram nu senast av deleSvensk forskning visar på framsteg när gationen för klinisk forskning. Tidsfönstret det handlar om att öka förståelsen för sjukkrymper, andra länder har visat på beslutdomsmekanismer som är av intresse för läsamhet. Det är nu dags att gå från ord till kemedelsindustrin internationellt. Att denna handling i den kommande forsknings- och forskning är avgörande och attraktiv för den innovationspropositionen och på allvar satsa internationella industrin är viktigt att frampå att utveckla life science till det konkurhålla. Lika viktigt är att vara medveten om renskraftiga område som politiker och beatt den nationella industrin har den globala slutsfattare ger uttryck för. forskningsmiljön på sin radar. Forskningen Vi har möjligheterna att bli ännu mer är global och industrin har förutsättningarna framgångsrika inom forskning och innoatt scanna av var man kan få tillgång till den vation, men då måste vi förvalta pundet kunskap och kompetens man är i behov av. rätt och samarbeta inom hela området life Utmaningen för oss i Sverige är att tillsam- science. mans utveckla life science för att skapa en Maria Anvret långsiktig konkurrens- och attraktionskraft PhD, FRCPath oberoende av var mottagaren geografiskt är Senior Advisor, Research and lokaliserad. Kvalitet och effektivitet är värExternal Relations deord att bygga på. Men frågan är hur vi gör Sahlgrenska Akadet. Ansvaret för detta är alla aktörers gemendemin, Göteborgs samma angelägenhet.

Universitet Life science involverar och engagerar hela kunskapstriangeln: utövare och utvecklare

N U ÄR DE T DA G S AT T GÅ F RÅ N OR D TI LL HA N DLI NG

G FÖR VA D S O M Ä R PÅ G Å N L ÄS PÅ W E B B E N O M PÄ N S M O A N SJ Ä LVA T I P S A N AT U R V E TA R E . D U K AT. N N A , M ÖT E N O C H NAN DE SE M I NAR I E R A.S E N R TA E V R W W W . N AT U

Samhällsutvecklingsförvaltningen söker

DŝůũƂĐŚĞĨ För mer information besök vår hemsida

ůũƵƐĚĂů͘ƐĞ

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

43

(Q KHPI|UVlNULQJ I|U 1DWXUYHWDUH 5LQJ RVV Sn Vn EHUlWWDU YL PHU

$NDGHPLNHU)|UVlNULQJ I|UPHGODU HWW EUHWW XWEXG DY I|UVlNULQJDU H[NOXVLYW WLOO GLJ VRP PHGOHP L $NDGHPLNHUI|UEXQGHW 665 ',. )|UEXQGHW 6YHULJHV $UEHWVWHUDSHXWHU 6YHULJHV ,QJHQM|UHU 1DWXUYHWDUQD HOOHU 6YHULJHV )DUPDFHYWI|UEXQG 'HVVD I|UEXQG lJHU RFNVn $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ RFK KDU JHWW RVV YnUW XSSGUDJ DWW WD IUDP EUD I|UVlNULQJVO|VQLQJDU WLOO GLJ VRP I|UEXQGVPHGOHP 19 B LQGG

(145-0+0)

)RUVNDUS

STEN STYMRUWUlWW NE

7HPD BIOT

FORSKNIN G

TIDNINGEN Fร R FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna fรฅr du pรฅ en prenumeration av FORSKNING.

EKNI LIVSMED K, MEDICIN, EL, KEM I

FORSKNIN UNIVERSI GSSVERIGE TETSNYTT

7LGQLQJH

Q I|U IRU

VNQLQJ L

IUDPNDQ

W

3-4

2010

Mร T

6WHQ 6W

\PQH

50% rabatt

9l[WH U HUVl WWHU ROM *UDIH D Q

GHW XOW

,PSODQ

LPDWD P

WDW D

DWHULDO

Y SDSSH .ODVVLV U YV NYDQN PHNDQLN

WPHNQD QLN

HW

TEMA www.fors

kning.co

m

Biotekn ik

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) fรถr 4 nr/รฅr, ordinarie pris 270 kr. ร r du studerande betalar du 100 kr/รฅr.

Innehรฅllet i FORSKNING spรคnner frรฅn intressanta studentprojekt รถver framstรฅende forskning vid universitet och hรถgskolor till nydanande utveckling inom fรถretagssektorn.

FORSKNING ges ut i nรคra samarbete med hรถgskolor och universitet, vilket garanterar hรถg redaktionell kvalitet och trovรคrdighet.

BESTร LL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: so๏ฌ a@forskning.com

$QQRQV OLJJ 1DWXUYHWDUHQ LQGG 44

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Glรถm inte nรคmna att du รคr medlem i naturvetarna.

MEDLEMSNYTT

En slant på köpet för en bra merit Mario Baban, snart färdig biomedicinare vid Uppsala universitet, var ambassadör för Naturvetarna under läsåret som gick.

– Det är så roligt och givande att man inte tänker på att det tar lite tid. Dessutom är det en bra merit i min cv.

Uppdraget är att marknadsföra Naturvetarna på universitetet och skapa kontakter. I det ligger att visa vilka tjänster som Naturvetarna erbjuder, allt från cv-coachning och jobbtips till lönestatistik och försäkringar.

– Vi fixar också studiebesök och lunchföreläsningar. I våras besökte vi ett läkemedelsföretag här i Uppsala. Vi fick veta vilken kompetens de behöver och vad som förväntas av de anställda.

AM BAS SAD ÖR

Mario Baban tipsar fler om att bli ambassadörer.

Det var mycket uppskattat.

Han beskriver rollen lite som en projektledare, att arrangera, ha koll och hålla i trådarna.

Mario Baban gillar möjligheten att träffa naturvetare från andra utbildningar.

– Som ambassadör får man en utbildning i ledarskap, säljteknik, retorik och allmänna praktiska råd när man ska tala inför grupp.

Han framhåller det personliga

karriärprogram som ambassadörerna själva erbjuds av Naturvetarnas duktiga karriärrådgivare.

– Det var verkligen givande, inte minst intervjuträningen, men också att starta processen om vad man vill och vart man är på väg i karriären. Och hur man ska nå sina mål.

När Mario Baban var ambassadör förra läsåret utgick inget arvode. Nu har en extra sporre införts på tvåtusen kronor efter skatt per termin. LEL

Vi LL D U B Li AM BAS SAD ÖR f ÖR NATU RVETAR NA? Kontakta Moa Neuman på 0737-19 20 46 eller Märta Lindqvist på 0737-19 20 22. Du når oss också på student@naturvetarna.se. Din ansökan vill vi ha senast 7 september. Du bör ha minst ett år kvar av din utbildning så att du kan vara ambassadör under minst ett år.

E N G A G E R A D i G i N AT U R V E TA R N A !

Vill du sitta med i Naturvetarnas studentstyrelse? Vi jobbar med frågor som är viktiga för studenter, som studiemedel, utbildningskvalitet och inte minst att marknadsföra våra 5000 studentmedlemmar.

Nominera senast 16 september. Skicka in cv och ett personligt brev till valberedningens ordförande Luka Hedin, 87lukas@live.se tel 07324 13 002. Valet sker vid kongressen i Stockholm 15-16 oktober.

E NGAG E RAD OM B U DS MAN M E D FOKUS PÅ LI FE SCI E NCE Naturvetarna söker dig som vill arbeta med naturvetare och deras arbetsgivare inom life science. I korthet ska du: » ha verksamhetsansvar för avtalsområdet Industri och kemi » ge rådgivning till och utveckla medlemmarna och branschens villkor » ansvara för avtalsförhandlingarna inom IoK, men även självständigt sköta förhandlingar för enskilda medlemmar » arrangera och medverka i fackliga utbildningar och andra aktiviteter för medlemmarna

Vi söker dig som vill verka för utvecklingen av branschen och dess villkor i Sverige. Du får gärna ha erfarenhet från det här området.

En positiv och serviceinriktad inställning till medlemmarna är en förutsättning för arbetet. God pedagogisk förmåga och välstrukturerat arbetssätt är viktigt. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ.

Du måste också ha hög integritet.

Vi vill ha din ansökan senast den 16 september 2011 Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och i grupp. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

F Ö R M E R I N F O R M AT I O N :

Bo Seving, chef Arbetsliv och juridik, 08-466 24 28, 0733-66 24 28 eller Elba Rubilar-Abreu, ordförande Saco föreningen, 08-4662474, 0733-66 24 74

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

45

MEDLEMSNYTT

Hur blir morgondagens life science?

”

i början av sommaren arrangerade Naturvetarna tillsammans med tidningen Kemivärlden Biotech årets upplaga av ”forskning och utveckling i morgondagens life science”. Vi lät deltagarna i Göteborg ge sin syn på HANNA MEERVELD forskningens och branschens framtid.

TEXT

”

”

Sofi Johansson, föräldraledig disputerad biomedicinare (till vänster på bilden ovan, med seminariets yngste deltagare, felix, åtta månader):

– Det saknas mycket på små forskningsföretag idag. Jag hoppas att de kan växa sig starkare och att man kan satsa på det som kommer från universiteten – de stora företagen sköter sig bra själva. Det är också ett problem att det pratas så mycket om att forskare ska bli entreprenörer. Forskare på universiteten blir för fokuserade på att deras forskning ska komma ut på marknaden. Vi måste behålla vår grundforskning också. Det är med akademiker som vi konkurrerar med resten av världen, det har alltid varit vår styrka, att vi har många som utbildar sig, eftersom vi har billig utbildning.

”

Elin Löf, disputerad biomedicinare, arbetar med klinisk prövning på Sahlgrenska (till höger på bilden):

– Jag tror att det kommer att bli mer gränsöverskridande mellan industri och akademi och även geografiskt - mer internationellt. Jag hoppas att man återupptar forskningen inom psykiska sjukdomar, som till exempel alkoholberoende. Speciellt när företag köper upp varandra, läggs forskning på hjärnans sjukdomar åt sidan. Men samhällskostnaderna är stora och marknaden för läkemedel på det här området är stor.

Anne-Li Karlsson, kemist på Allergikompetens:

– Morgondagens life science har inte bara fokus på medicin, utan också livsmedel och psyke, mer av en helhetssyn.

Britt-Marie Ehn, forskarutbildad BMA, på Allergikompetens:

– Jag hoppas att det blir mer tvärvetenskapligt och att det ska finnas utvecklingsmöjligheter och möjligheter att koppla ihop olika discipliner och lära sig nya saker. Det är så spännande att jobba ihop om man har ett gemensamt mål och olika bakgrunder.

Anne-Li Karlsson, kemist, och BrittMarie Ehn, forskarutbildad BMA, jobbar båda på Allergikompetens.

” Sven Anders Benjegård, Astra Zeneca Nordic, och Håkan Hernqvist, Hernqvist clinical trials consulting minglade på life science-dagen.

Sven Anders Benjegård, investigator Sponsored Studies Manager, Astra Zeneca Nordic:

– Konkurrensen från andra länder ändrar på våra förutsättningar. Vi måste göra andra saker på andra sätt en vad vi gör idag. Vi har svårt att konkurrera med pris, så vi måste konkurrera med kompetens.

Experiment lockade barn i Almedalen Russinhissar, Coca-Colafontäner, odlade handskar och jästballonger. Dessa och många fler experiment lockade både stora och små barn när studenter i Naturvetarna ordnade naturvetenskaplig experimentverkstad i Almedalen.

– Det här är viktigt för att sporra intresset för naturvetenskap, säger en pappa

ÅT E R VÄ X T

46

N A T U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

Experimentera på egen hand med Naturvetarnas handbok.

om möjligheten för barn att få experimentera.

Han gillar också handboken som gör det möjligt att gå vidare med experimenten hemma.

– Förra året var det stort intresse för våra experiment här i Almedalen. Därför tog vi fram handboken. Vi vill att barnen och föräldrarna ska kunna göra enklare experiment hemma.” säger Elin Wallin som är ordförande för Naturvetarnas Studentråd.

I handboken finns instruktio-

ner till enkla och ofarliga experiment att utföra hemma, på förskolan eller i skolan. Eller varför inte som höjdpunkt på kalaset?

Tillsammans med Samhällsförlaget arrangerade Naturvetarna under Almedalsveckan också ett välbesökt seminarium om framtiden för life science, ”Vi har bränt våra flaggskepp!” MN Läs mer om seminariet och ladda ned experimenthandboken: www.naturvetarna.se/opinion

P r o f i l i N aturvetarnas styrelse

Miljöinnovatör med kraft att påverka Det är de samhällspolitiska frågorna som ekoingenjör Andreas Englund brinner för i Naturvetarnas styrelse. De går i hand i hand med jobbet som konsult inom miljö-, affärs- och innovationsutveckling.

K o n tak t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka

Vad kan Naturvetarna bidra med?

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

– Genom enkäter och undersökningar kan vi tillföra ny kunskap till debatten. Det skulle till exempel vara spännande att veta hur många naturvetare som jobbar med produktutveckling inom miljö och life science. Mer än i dag ska vi använda medlemmarna som kunskapskälla för att påverka samhällsutvecklingen.

Andra viktiga frågor?

– Att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, så att studenterna på ett tidigt stadium får möta arbetslivet . Ett annat bekymmer är att lönerna för akademiker är så låga i offentlig sektor. Viktigt också att genom bland annat marknadsföring av naturvetare påverka naturvetarnas arbetsmarknad.

Hur ser du på fackets roll?

– Det kan bli några stormiga år med en inflation som drivs på av höjda råvarupriser.

Med högre inflation än lönehöjningar finns det risk för strejker. Därför är det viktigt att hålla en hög svansföring när det gäller våra konfliktfonder.

Hur menar du då?

– Vi ska ha en beredskap för oroliga tider och se till att ha en tillräckligt stor konflikt-

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

Andreas Englund vill att studenterna ska få möta arbetslivet på ett tidigt stadium.

fond, vilket bygger på att den löpande verksamheten ger överskott.

Var fusionen lyckad?

– Ja, den har fört samman forskarna i gamla Naturvetareförbundet och de mer tillämpade yrkena inom Agrifack. Att det har gått bra avspeglar sig inte minst i vårt samhällspolitiska program som har en bra balans mellan olika intressen inom Naturvetarna.

Varför går det så trögt för miljöinnovationer?

– Ofta tar det flera decennier innan en innovation bär sig på marknaden. Det finns en tröghet för att utveckla en

radikal teknik som inte finns i dag. Det bästa sättet är att få kunden att efterfråga de nya produkterna.

Finns det något bra exempel?

– De så kallade ”feed in tarifferna” som Tyskland har, vilket innebär att privatpersoner som producerar el från solceller får betalt för det.

Vilken energikälla vinner i längden?

– Jag tror på en mix i det korta perspektivet. När tunnfilmssolcellerna och elektroniken gifter ihop sig kan det bli ett genombrott för solenergin, i klass med det som internet innebar. LEL

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 6 2 0 11

N A T U R V E TA R E

47

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Missa inte 9 september, kl 09.30 – 12.30 på Arlanda Airport Conference, Sky City

LIVSVIKTIGT SEMINARIUM OCH INVIGNING AV UTSTÄLLNINGEN FÖR LIVET! Anmäl dig till seminariet och invigningen: http://simplesignup.se/event/7291

Samhällsförlaget i samarbete med utställningen För Livet inbjuder till en spännande förmiddag om framtiden för en livsviktig bransch – läkemedel och medicinsk teknik – Life Science.

-k9 30=,; ,5 <;:;f33505. 64 30-, :*0,5*, 0 :;6*2/634 <77:(3(

Kl 09.30 – 11.30: Seminarium Kl 11.30: Utställningen För Livet invigs.

Arrangörer: Stockholm-Uppsala Life Science tillsammans med Naturvetarna och LIF – de forskande läkemedelsbolagen.

Den oförlösta forskningen Life Science – en bransch på undantag? Så kan vi göra för att behålla en livsviktig forskning och industri i Sverige.

SEMI NARI EPR OG RA M :

Perspektiv på forskning Står vi på tröskeln till en ny medicinsk era?

Professor Mathias Uhlén, Kungliga Tekniska högskolan, Proteinatlasen, Science for Life Lab Sverige – kanske bäst i världen på befolkningsbaserade studier.

Professor Nancy Pedersen, Karolinska Institutet, LifeGene Så kan Sverige utveckla och dra nytta av sin kunskap och position.

Professor Bertil Andersson, President of Nanyang, Technological University, Singapore Forskarrollen håller på att stöpas om. Jagar vi för mycket molekyler och för lite sjukdomar?

Professor Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala Universitet, Broad Institute, USA och Science for Life Lab

Utställningen För Livet invigs av ordföranden för riksdagens näringsutskott, Mats Odell (KD) och VD för Swedavia, Torborg Chetkovich.

Utställningen pågår i tre år och berättar om spännande utmaningar för den globala hälsan och ger exempel från forskning och företagande.

Anmäl dig till seminariet och invigningen: http://simplesignup.se/event/7291

Perspektiv på samverkan för framtida innovationer Hur den ”kreativa dansen” kan få fler idéer att utvecklas till innovationer på marknaden.

Ashkan Pouya, entreprenör och styrelseordförande, investmentbolaget Serendipity Hur mycket betyder rätt incitament och attityder? Thomas Eldered, entreprenör, VD, Recipharm Hur kan vi vända de negativa trenderna; minskande produktivitet och färre kliniska prövningar? Generaldirektör Christina Åkerman, Läkemedelsverket Hur får vi ett bättre samarbete mellan akademi-vård-industri?

Chefsläkare Annelie Liljegren, Nya Karolinska Solna Paneldebatt med talare från seminariet och ordföranden för riksdagens näringsutskott Mats Odell (KD).

Mediepartner: