Naturvetaren nr 6-2019

Förmån: Nätverk med nya kontakter

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 6 20 19

6/2019

MÅNADENS FRÅGA:

Hur har #metoo påverkat dig?

REPORTAGE

Nya avtal 2020 DUELLEN

Är sommartid året runt en bra idé?

VETENSKAP

Nervimpulser på nanonivå

Medlare

Daniel får Jägarsverige att komma överens LEDARSKAP

10 TIPS

Vägen till högre lön

Förhandling som gör dig happy

Bli personligt hållbar

SID 44

SID 46

SID 22

SÅ FUNKAR DET

6

Sista chansen att svara på löneenkäten!

Med några klick bidrar du till värdefull lönestatistik och arbetsmarknadsinformation för naturvetare.

Enkäten har skickats till din mejl. Du kan också besvara den via www.naturvetarna.se/loneenkat Ju fler som svarar på enkäten, desto bättre statistiskt underlag. Då får du som är medlem aktuell och tillförlitlig lönestatistik för naturvetare och chefer.

Resultatet får du i slutet av januari. På Saco lönesök hittar du aktuella löner för naturvetare och alla andra akademiker.

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Höjda löner är ingen naturlag På första jobbet efter examen hade jag dålig koll på mina fackliga rättigheter.

Det var inget jag gick och tänkte på. Nummer ett var att skaffa ett jobb där jag kunde utvecklas och trivas. Lönen var förstås viktig, liksom att vara med i a-kassan och facket.

”Hela det här trygghetspaketet är ett resultat av fackliga förhandlingar, som har gett oss kollektivavtalen.”

Att lönen skulle höjas varje år tog jag för givet, lite som en naturlag. Med jämna mellanrum fick jag brev från olika pensionsförvaltare, som informerade om hur mycket pension jag skulle få i en avlägsen framtid. Jag hade också några försäkringar, som skulle lösa ut om jag skadade mig eller blev långvarigt sjuk.

Det kändes tryggt, även om pensionsbeskeden ofta var svårtolkade. I dag är det lättare att få överblick på sajten minpension.se.

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Omslagsbild: Lars-Erik Liljebäck Tryck V-TAB

Ta gärna en titt där, minst en gång om året.

Efter en tid gick det upp för mig att hela det här trygghetspaketet är ett resultat av fackliga förhandlingar, som har gett oss kollektivavtalen. Nu är de i fokus igen, det sker ungefär vart tredje år, beroende på hur lång avtalstiden är.

Vi är alltså mitt uppe i en avtalsrörelse, där löner och villkor för närmare tre miljoner svenskar ska omförhandlas.

Längre fram i tidningen tar vi ett bredare grepp om avtalsrörelsen och visar hur den påverkar dig som naturvetare.

Ju fler vi är desto större möjligheter att träffa bra avtal med fokus på individen, där kollektivavtalet är den perfekta plattformen.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com Utgivning: 4 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer: 12 mars 2020.

Manusstopp för annonser: 2 mars.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A

Korrektur Mats Wirström, Textpiloten

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 33 200 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

3

Innehåll SID 11

Duellen: Är sommartid året runt en bra idé?

MÅNADENS FRÅGA:

Hur har #metoo påverkat dig?

Å ena sidan är morgonljuset viktigt för hälsan. Å andra sidan hinner få tillgodogöra sig det.

SID 14

Med uppdrag att medla Att jämka samman olika intressen är en av utmaningarna för Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

SID 34

BMA avlastar läkarna På hjärtmottagningen i Falun utför BMA enklare kirurgiska ingrepp på patienter.

SID 66

Bioplast från havet vinner utmärkelse Lucy Hughes löser problemet med engångsplast med hjälp av fiskavfall och rödalger.

49

Chefsfrågan: Vilket skydd har jag som vd?

4

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

38

Ny diagnostik kan bidra till att lösa neurologiska sjukdomar.

64

Körsång fungerar som en ventil i vardagen, säger Ewa Lavett, marinekolog och ledamot i Naturvetarnas styrelse.

NATURVETARE I MEDIA ”Det är som dag och natt”

Satsa på naturvetenskap för att nå målen i Agenda 2030

Det var inte bara sjukfrånvaron som minskade rejält med fler tjänster på patologen på Sundsvalls sjukhus. Även svarstiderna sjönk från i snitt 28 dagar till i snitt 6,3 dagar.

Förutom att få verksamheten i balans var det ett viktigt mål att få medarbetarna att må bättre. Den korta sjukfrånvaron ligger nu på 1,18 procent.

– Det är som natt och dag!

Nu hinner vi med det vi ska.

Det gjorde vi inte förut, säger Maria Sedin, biomedicinsk analytiker, och Naturvetarnas skyddsombud på patologen.

Webbtidningen Sunt arbetsliv

Uppsnappat om oss i media

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Vi behöver därför locka fler unga till naturvetenskaplig forskning. Då behöver löner och anställningsvillkor för forskarstuderande och forskare på landets lärosäten förbättras.

Natur-

vetarna vill bland annat attrahera unga till naturvetenskaplig forskning genom förbättrade anställningsvillkor i högskolan. Antalet tidsbegränsade anställningar behöver minska och möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra måste tas bort.

Debattartikel av förbundsdirektör Per Klingbjer och utredare och Tobias Lundquist på Naturvetarna i Tidningen Curie på webben, 19 november 2019.

Varför är du med i Naturvetarna?

– Jag vill jobba för en hållbar framtid, för att bevara den fina naturen vi har.

att det är bra att vara medlem i ett fackförbund även som student och inte bara när man jobbar.

Astrid Resare studerar programmet trädgårdsingenjör – odling på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

På gymnasiet gick hon naturvetenskaplig linje med inriktning marinbiologi och sjöfart.

Att vara ute i naturen har alltid varit en stor del av hennes liv och hon gillar att vandra och segla.

Vilken nytta har du haft av Naturvetarna?

Naturvetarna har hjälpt mig förstå

Astrid Resare vill att naturvetare ska ha ett bra arbetsliv. ↑

Hon har fått större förståelse av vad hon kan jobba med efter studierna och hur hon kan ta sig dit.

Varför valde du att bli studentmarknadsförare?

Naturvetare är oerhört viktiga för att vi ska lösa världens klimatutmaningar. Det känns därför värdefullt att jobba med att naturvetare och naturvetarstudenter ska ha ett bra framtida arbetsliv.

Jag tror att jag kommer utvecklas mycket av att vara studentmarknadsförare och få många värdefulla kontakter, både på skolor och på arbetsplatser. CJ

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

5

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 9/2019. LÄS OM HUR #METOO HAR FÖRÄNDRAT ARBETSLIVET PÅ SID 12.

HUR HAR DU PÅVERKATS AV #METOO?

Har precis börjat

Bra jobbat lilla gumman.

Tycker #metoo gjort det enklare att få syn på och säga ifrån när män går över gränsen. Tyvärr fortfarande långt kvar att gå och förvånansvärt att en del, både kvinnor och män, ibland säger att #metoo gått för långt. Känns som det precis börjat.

Johan Niss

”#Metoo fick mig att våga anmäla övergrepp jag blivit utsatt för.”

Lång väg kvar Jag känner mig tryggare i att om jag utsätts för sexuella trakasserier eller kommentarer på jobbet så kommer jag bli trodd av andra om jag berättar.

Jag känner mindre oro över att utsättas och styrka i att veta att jag backas av ett starkt systerskap. Vi har en lång väg att gå. Även om vi bortser från grova övertramp och brott så missgynnas fortfarande kvinnor i allt från talutrymme till professorstjänster.

Anna

Helena

D U ELLEN: NYHETSBREV NR 9/2019. LÄS MER PÅ SID 12.

ÄR SOMMARTID ÅRET RUNT EN BRA IDÉ?

En extra timme ljus Jag föredrar sommartid året om.

För oss som bor i södra halvan av landet och jobbar kontorstid kommer en timme extra ljus på eftermiddagen att märkas mer än på morgonen. Det är på eftermiddagen man hinner göra saker och då märks det tydligt om solen går ner vid fyra istället för tre vid vintersolståndet. Och sommarkvällarna blir en timme kortare när solen går upp vid tre i stället för fyra, då de flesta sover.

N AT U RV E TA R E N

Jag har ogillat sommartid sedan första dagen det infördes. Värst är det på våren när tiden skjuts fram. Det tar veckor för min inre klocka att ställa om sig. Jag hoppas man tar bort det å det snaraste.

Albert

15 grader öst Jag tycker att vi ska ha den tid som stämmer med Sveriges tidsmeridian, alltså 15 grader öst. Då står solen som högst klockan 12 på dagen. Normaltid året runt alltså, enligt min mening.

Nora Sandström

Peter

6

Jobbig omställning

6 / 2019

redaktion@naturvetarna.se

L ÄS A R B R E V

Räkna med metan som växthusgas Tack för all inspirerande och upplysande läsning genom åren. Tyvärr måste jag påpeka att ni i det senaste numret reproducerade ett förvånansvärt vanligt fel.

Martin Wetterstedt intervjuades om koldioxidbudgetar. I sista stycket frågade ni om andra växthusgaser än koldioxid räknades med i deras kalkyler, och svaret blev nej – med motiveringen att metan bryts ned i atmosfären. ”Metan är borta efter tio år”, sa Martin, och upprepade ett vanligt fel.

försvinner som många föreställer sig, utan omvandlas till två andra växthusgaser.

Eftersom metan är en 20 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, innan det bryts ned till koldioxid, så borde det vara självklart att metan är en gas att räkna med!

Jag har svårt att förstå hur så pass många verkar ha glömt bort att ingen materia eller energi någonsin försvinner, utan bara omvandlas. Och vad omvandlas metan till när det bryts ned i atmosfären? Jo, det oxideras till vattenånga och koldioxid!

Att inte räkna med metangas i diverse sammanhang är tyvärr vanligt förekommande med just denna förklaring om att ”det bryts ned”. Men tänker man ett steg till så inser man ju att det inte alls

Den enda tidning jag läser

Simon Larsson, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet

Tack för spännande läsning

Naturvetaren är den enda tidning jag läser, och det Jag läser Naturvetaren för att min man, som är medlem, med stor nyfikenhet. Alltid är den späckad med matglömmer den på köksbordet. Varje gång upptäcker jag nyttigt intressant i en blandning av högt och lågt. Jag spännande reportage och frågor som berör alla. Tack för ser gärna att tidningen fortsätter att bjuda på bredd spännande stunder vid köksbordet. Jag och djupdykningar.

Naturvetaren skulle gärna läsa mera om unga på arJag skulle gärna läsa mer om hälsa, om vikten av betsmarknaden, tror att det återhämtning, stress i relation till arbete, både yttre Natur även skulle intressera n e r v a e t t aren och inre. Om det allt mer hårda arbetsklimatet som Naturve vår 19-åring att läsa Naråder där vi hela tiden förväntas prestera mera. Och turvetaren som pappa Glaciärforskare på sikt vad det gör med oss. glömmer på köksbordet.

Förmån: Naturvetarna coachar företagare

N AT U RV E TA R E N

N U M M E R 4 20 19

4 /2019

DUELLEN

Bygga i trä eller betong?

REPORTAGE

MÅNADENS FRÅGA:

VETENSKAP

Förmån: Stefan blev

REN

FÖ F ÖR D IG

5 /20

19 3 20

SOM

ÄR M ED

19

MER

E TA

Lagra solenergi i salt

NUM

URV

dig

N AT

gör ingshjälp Förhandl Förmån:

Bai Bang står på egna ben

Läste du mejl på re semestern? gå vida redo att

LEM

I N AT

U RV

E TA

coachad till

nytt jobb

RNA

N AT

P

tter tik ersä Matemaök djurförs LEN ras?

DUEL LAS änd Borde

URV

VETE

E TA

REN

3 /20

19

DENS

FRÅGA

NUM

MÅNAD

Anna kollar isar i Antarktis med robot

Namn Efternamn

HUR GICK DET SEN?

10 TIPS

Avtalsrörelsen 2020 drar igång

Fiskeforskningen som gick till SLU

Så lyckas du på Linkedin

SID 44

SID 55

SID 22

SÅ FUNKAR DET

iolog Datab ken i

de län

n felan

er de n sök

Hassa

R DET

och

10 TIPS

utomlands Jobba hem igen a komm

DET

SEN?

GICK sig ur ESS reser rna startgropa

HUR SÅ FUNKA

5 20 19

SID 22

:

Nobelpri FOKU S sern ett steg a till

Borde DUEL LEN mer plas förbjuda t s?

Ardea

DNA

du Så hålleri trim an hjärn

ENS FRÅGA

Får du komp den etens utveckling behöver? du

Digita l fram tid

4

Hälsningar en trogen läsare! Linda Cronberg

MER

E

RTAG får en en som Malm flytta stad att

REPO

:

du Skulle untra uppm att dina barn vetare? bli natur

MÅNA

NSKA

och Ka

therin

SÅ FUNKA

5

VETE NSKA Skogsbad P får att må oss bra

rustar

R DET

Ta hjälp Natur av vetar na

SID 44

LEDARS

sig för

arbets

Outi Krekula

livet

KAP

Vad är glädje arbetsför dig?

SID 46

10 TIPS

Höj din pensi on

SID 22

Hög risk

Låg risk

SID 55

SID 44

3

5

I TOPP -nov på Mest lästa artiklar okt

www.naturvetarna.s

1.

2.

3.

4.

5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven (2014) Är det en bra idé att semesterväxla (2017) Duellen: Är sommartid året runt en bra idé? (2019) Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong? (2014) Månadens fråga: Hur har du påverkats av #metoo?

e

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

7

Keivan är bäst på att prata forskning På fyra minuter fick publiken på Forskar Grand Prix veta om det finns ett samband mellan livsstil och demens. Vinnaren Keivan Javanshiri strålade av lycka och stolthet.

Det var feststämning på Nalen i Stockholm när Forskar Grand Prix 2019 skulle avgöras. Salen var fylld till sista plats och publiken klappade taktfast när forskarna äntrade scenen och mottogs som rockstjärnor.

Fyra minuter har de på sig att presentera sin forskning. Att bara vara rolig och underhållande räcker inte, liksom heller inte att bara vara korrekt i forskningsmetodiken. Det ska vara inspirerande, fängslande och lärande. Allt på en gång.

KOLLAR HJÄRNOR

Den som drog längsta strået var Lundaforskaren och neuropatologen Keivan Javanshiri. Han fick flest poäng av juryn och vann publikens hjärta.

– Det är fantastiskt, jag känner både glädje och stolthet, säger segraren spontant.

I sin forskning undersöker han hjärnor hos döda människor för att hitta samband mellan livsstil och uppkomsten av olika demenssjukdomar.

Kan en sund livsstil förebygga alzheimer?

– Nej, det verkar inte så i vår forskning, men däremot vet vi att

8

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

”Bara under tävlingen har tolv hundra personer fått demens.” en sund livsstil minskar risken för andra typer av demens.

Han öppnade sin presentation med att berätta att en person drabbas av demens var tredje sekund,

och höll publiken i ett fast grepp fram till slutet.

– Bara under tävlingen har tolv hundra personer fått demens. Det visar på vidden av problemet, att det är otroligt vanligt.

Lever du som du lär?

– Jag försöker ha en bra livsstil, men framför allt vill jag hitta lösningar på demensgåtan.

GÖR MATOLJA AV GRÄS

Tvåa i tävlingen var Chalmersforskaren Oliver Konzock. Han visade hur Vinnaren i fokus, flankerad av finalisterna och juryn.

Hall å dä r!

Går miljö före hälsa i mat?

Nutritionisten Elinor Hallström forskar i hållbar nutrition på Rise forskningsinstitut i Lund.

man kan manipulera jästcellers DNA att producera matolja från socker, gräs och trä som råvara.

Hans högre syfte med forskningen är att rädda regnskogen. I dag huggs stora arealer regnskog ned för odling av palmolja.

– Det dröjer innan matoljan går att köpa i butik. Än så länge är det en forskningsstudie, säger Oliver Konzock entusiastiskt.

Han uppskattar att deltagarna har stöttat varandra.

– Fokus har legat på att göra en bra show, mer än att tävla mot varandra.

BRÖD BLIR TEXTILIER

Även tredjepristagarens forskning har en tydlig tillämpning. Från Högskolan i Borås kommer Akram Zamin som gör textilier av gammalt bröd.

Råvaran finns det gott om. Varje år kasseras åttio tusen ton bröd i Sverige. Med hjälp av svampar och vatten i en biologisk process omvandlas stärkelsen till fibrer.

MATTE RÄDDAR LIV

Att det finns matematik som räddar liv var nytt för mig. Det handlar om ett datorprogram som räknar celler i utvecklingen av malariamedicin.

Matematikern Joakim Jaldén vid KTH står bakom den forskningen.

Andra höjdpunkter var hur man får med företagen på hållbarhetståget, och hur man med ny teknik kan få oss att resa oss ur soffan och minska stillasittandet.

Juryn bestod av forskaren Ulf Danielsson, komikern Karin Adelsköld och DN-journalisten Amina Manzoor. LEL

– Nej, när vi pratar hållbar mat måste båda aspekterna beaktas.

Vad mäter ni?

– Vi analyserar miljö- och hälsoeffekter av livsmedel. Med hjälp av livscykelanalyser kan vi kvantifiera livsmedels miljöpåverkan från jord till bord.

Elinor Hallström.

När det gäller hälsa analyserar ↑ vi både näringskvalitet och associerade hälsoeffekter av livsmedel och dieter. Vi samarbetar också med forskargrupper där stora befolkningsstudier kan göras.

Vilken är den främsta utmaningen?

– Att få folk att ändra matvanor. Vi vet ganska väl vilka förändringar som krävs för minskad miljöpåverkan och bättre folkhälsa, men det är inte lätt att få till en förändring i samhället.

Vilka frågor kvarstår?

– Hållbar mat är komplext och därför svårt att kommunicera. Vi behöver information och verktyg som kan vägleda konsumenter, livsmedelsindustrin, handeln och andra till mer hållbara val av livsmedel.

Vad är nästa steg?

– Miljöbedömning av livsmedel görs ofta utan hänsyn till näringsinnehåll. Fortfarande saknas det en standard för hur nutrition och hälsa kan vägas in när livsmedels miljöpåverkan jämförs. Det är ett viktigt steg för att öka metoders kvalitet och jämförbarhet.

Vad bör livsmedelsindustrin göra?

– Prioritera hållbarhetsarbetet. Våga ta ledartröjan och rida på det enorma intresse som idag finns hos konsumenter för hälsosam och miljövänlig mat.

Bästa kombon. ←

Är hälsan eller miljön viktigast?

– Jag tror inte att vi behöver välja.

Hälsosam och miljövänlig mat går ofta hand i hand. ELISABETH MÖLLER

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

9

Aktuellt

Om tio år är din chef utbytt mot AI Enligt en rapport från Kairos Future kommer var tredje toppchef att vara utbytta mot AI om tio år. Kairos Future har frågat 300 toppchefer inom olika branscher om framtiden, kopplat till AI. 38 procent av dem tror att de företag som inte har lyckats ställa om verksamheten till en datadriven organisation är borta från marknaden 2030. I dag går var fjärde toppchef på magkänsla när de fattar strategiska beslut.

Här några resultat från undersökningen: • 30 procent av alla strategiska beslut fattas med AI-stöd.

• Var tredje tillfrågad chef räknar med att det finns ickemänskliga medlemmar i ledningsgruppen.

• 30 procent av cheferna räknar med att de flesta av bolegens chefer har bytts ut mot AI. LEL

Fler elbilar och färre mil Det är inte kört för transportsektorn att minska klimatutsläppen med 70 procent till 2030. Men det räcker inte med att fler bilar körs på el, utan biltrafiken måste också minska.

Det visar en färsk rapport från IVL, som har tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden, WWF. – Vi behöver mer kraftfulla satsningar än i dag för att nå målet. i dag importerar vi mycket biodrivmedel. Vi bör inte använda mer än vad vi själva älva kan producera, med hänsyn till ekosystemen och den biologiska mångfalden, säger Håkan Wirtén.

Här är några av rekommendationer från rapporten: • Främja cykel- och kollektivtrafiken.

• Satsa på infrastruktur för laddfordon och öka stöden till klimatsmarta fordon.

• Sänk hastigheten på våra vägar.

• Inför fler miljözoner i stöder, för att styra mot elbilar.

LEL

10

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

SKL blir SKR Redan för ett år sedan skrotades landets sju sista landsting och blev regioner. Regionala utvecklingsfrågor och kollektivtrafik ligger som regel på regionernas bord, vid sidan av hälso- och sjukvården.

Helt naturligt har Sveriges kommuner och landsting, SKL, bytt namn till Sveriges kommuner och regioner, SKR. Detta efter beslut på arbetsgivar- och intresseorganisationens kongress i slutet av november.

– Vi har förberett namnändringen under en längre tid.

Dels för att det ska gå så smidigt som möjligt, dels för att det ska genomföras på ett bra sätt, både ur ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv, säger SKR:s ordförande Anders Knape i ett pressmeddelande. LEL

Studenters hälsovård ska kartläggas Studenter mår sämre psykiskt än de i samma ålder som arbetar, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten. En studie från Saco visar att naturvetare är särskilt utsatta.

– Det är oroväckande. För att Sverige ska klara utmaningar som klimatet och livsmedelsförsörjningen, måste framtidens problemlösare må bra, säger Daniel Nord, nybliven ordförande för Naturvetarnas studentråd.

Han välkomnar att arbetet med studenthälsovård på lanDaniel Nord. ↑ dets lärosäten nu ska kartläggas.

Uppdraget ligger på Universitetskanslerämbetet.

– Att minska den psykiska hälsan bland studenter är central för mig och regeringen. Nu får vi ytterligare underlag för att främja studenters fysiska och psykiska hälsa, säger Mathilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. LEL

DUELLEN Är sommartid året runt en bra idé?

Morgonljuset är viktigast för vårt välbefinnande, enligt forskningen. Trots det vill en politiker från KD följa folkviljan och ha sommartid året runt.

JA

NEJ

TUVE SKÅNBERG, riksdagsledamot KD

ARNE LOWDEN, stressoch sömnforskare på Stressforskningsinstitutet

Ditt bästa skäl för sommartid året runt?

Ditt bästa skäl mot sommartid året runt?

Det skulle ha en gynnsam effekt på folkhälsan eftersom fler får glädje av den extra ljusa timmen på eftermiddagen än på morgonen. Det ger större möjlighet för människor att vistas mera ute.. Barn behöver ljusa eftermiddagar för utomhuslek.

Då är det också något varmare än på morgnarna.

Höst och vinter får vi bara 19 procent av all energi från solen.

Kroppen behöver dagsljus under morgontimmarna för att kunna reglera dygnsrytmen. Tänk på att omkring 50 procent av kroppens celler följer dygnsrytmen. Med vintertid går solen aldrig upp efter klockan 09. Starka hälsoskäl talar alltså för vintertid.

”Fler har nytta av den extra ljusa timmen på eftermiddagen.”

Finns det forskning som stöder din tes?

Det är omställningen mellan sommartid och vintertid som är skadlig för många. Forskning visar också att det är idealiskt att få vakna till dagsljus i gryningen. Men när skola och arbete börjar redan klockan 8 är det få förunnat att kunna få sova till solen går upp under vinterhalvåret. Att önska sig en normaltid för alla i Sverige går inte – solen går ju upp, respektive ned, 45 minuter tidigare i östra Sverige än i västra.

Ser du några risker med ständig sommartid?

Ja, men många, inte minst ungdomar, lägger sig för sent och får för lite sömn. Under vinterhalvåret är det visserligen mörkt klockan 7 vare sig vi har permanent sommartid eller vintertid, men det blir inte lättare för ungdomar att gå upp om gryningen dröjer en timme.

Ska politikerna lyssna på folkviljan eller forskningen?

De bör lyssna båda när beslut om sommartid fattas. En opinionsundersökning av Yougov 2014 visade att över hälften av svenskarna tycker att vi borde ha samma tid året om. 42 procent vill ha ständig sommartid, 24 procent vill ha ständig vintertid. 18 procent vill behålla nuvarande system. 16 procent svarade vet ej.

Finns det forskning som stöder din tes?

Ungefär hälften av svenskarna känner av mer trötthet, försämring av humör och energibrist under den mörka årstiden.

Studier i Sverige visar att sömnen senareläggs, blir försämrad och sömnighet dagtid ökar då. Morgonljus är den viktigaste tidgivaren till hjärnan för att mildra den jetlag som drabbar oss vintertid.

Ser du några risker med ständig sommartid Speciellt skolbarn, ungdomar och yngre kvinnor rapporterar ökad psykisk ohälsa. Utan ljus dämpas inte mörkerhormonet melatonin, vi blir inte sömniga till kvällen och går därför inte och lägger oss i tid. Sömnbrist ökar därmed, speciellt dem med drag av kvällspigghet blir lidande.

Ska politikerna lyssna på folkviljan eller forskningen?

Vi har prövat sommartid på sommaren med goda resultat, varför folkviljan naturligtvis vill fortsätta med detta.

Men det är oansvarigt att inte väga in medicinska aspekter som de flesta inte är medvetna om. Det vore ”Det är oansvarigt trevligt med sommartid, att inte väga in men vi måste ta ansvar och inte försämra den medicinska aspekter.” psykiska ohälsan.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

11

MÅNADENS FRÅGA

Hur har du påverkats av #metoo?

Det har gått två år sedan #metoo startade. Många naturvetare inom olika branscher kunde vittna om sexuella trakasserier på jobbet. Nu undrar vi hur #metoo har påverkat dig och om situationen har förbättrats.

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Kommentera på www.naturvetarna.se/metoo

Bra jobbat lilla gumman.

12

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

#metoo förändrar arbetslivet Två år har gått sedan #metoo fick genomslag över hela världen. I skogsbranschen håller man på att städa bort en förlegad syn på kvinnor.

Metoo-uppropen i olika branscher avlöste varandra hösten 2017. Vi fick ta del av fasansfulla vittnesmål från kvinnor i olika delar av arbetslivet.

Ett av uppropen var #slutavverkat i den mansdominerade skogsnäringen. Det fick snabb spridning i sociala medier.

Till en början var de kvinnliga initiativtagarna anonyma för att inte ta fokus från frågan. När tiden var mogen trädde jägmästaren Elin Olofsson fram. Hon jobbar på SCA Skog och är sedan ett år tillbaka ledamot i Naturvetarnas styrelse.

– Reaktionerna har varit positiva och en förändring har skett, även om vi har en bit kvar, Kom ihåg att skogsbranschen är trögrörlig med långa omloppstider och stora investeringar, vilket speglar kulturen.

MACHOKULTUR BORT

Skogsnäringen har tagit frågan på allvar och man är överens om att en förändring behövs. Den machokultur som har funnits hör inte hemma i en modern bransch som ska attrahera den bästa kompetensen från båda könen.

Elin Olofsson menar att steget från sexistiska skämt till trakasse-

rier och kränkningar inte är långt. Men lika mycket handlar det om synen på kvinnors kompetens.

– Många Elin Olofsson. ↑ kvinnor berättar att de inte har bedömts för sin kompetens, utan att yttre värden som utseende kommenteras. Det handlar om maktstrukturer där män bekräftar och befordrar varandra, medan kvinnor förminskas.

BAKSLAG

Ute på arbetsplatserna och på SLU, som utbildar skogsmästare och jägmästare, jobbar man nu med värdegrunder som syftar till schysta beteenden där alla är lika mycket värda, oberoende lön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

Men sedan kom ett bakslag, som tar oss tillbaka till 1970-talet.

Det finska skogsmaskinföretaget Ponse skulle ge ut en kalender med utvikningsflickor för år 2020.

– SCA och Holmen Skog reagerade direkt och fördömde kalendern. Om inte Ponse drog tillbaka

”Steget från sexistiska skämt till trakasserier och kränkningar är inte långt.” kalendern skulle de inte göra affärer med maskintillverkaren. Det hade aldrig hänt innan #metoo, säger Elin Olofsson övertygande.

Hennes engagemang smittar av sig. I kölvattnet på #metoo har ett nätverk för yrkesverksamma kvinnor i skogen skapats.

– Vid sidan av att stärka varandra stöttar vi chefer i deras värdegrundsarbete för att nå en förändring. Det fina är att vi känner stöd från många män.

HUR HAR DU SJÄLV PÅVERKATS?

– De flesta är tacksamma och jag har sluppit nättroll, även om jag har försökt hålla mig borta från sociala medier. Lyckligtvis har jag haft många stöttande personer runt omkring mig.

Som kronan på verket fick hon 2018 utmärkelsen Årets SLU-alumn för att hon har bidragit till att öka takten i jämställdhetsarbetet inom skogssektorn och på SLU. LEL

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

13

Med uppdrag att medla TEXT OCH FOTO: Lars-Erik Liljebäck

14

N AT U RV E TA R E N

4 / 2019

I fokus

Att jämka samman olika intressen, är en av utmaningarna för Daniel Ligné i jobbet som riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Kanske det underlättar att han är jägmästare i botten.

”Djur är enkla, det är en större utmaning att hantera människors känslor.”

N

När svinpest nyligen bröt ut i Polen beordrade myndigheterna jägarna att gå ut och skjuta vildsvin. Effekten blev den motsatta.

Det skulle inte hända i Sverige, enligt Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

– Jägarna lyssnar på oss som fristående part.

För sex-sju år sedan sköt vildsvinsstammen i höjden. Då uppmanade medlemmarna att jaga vildsvin, vilket snabbt gav resultat.

I Skåne och Sörmland har populationen stabiliserats, medan vildsvinen nu är på frammarsch i västra Sverige. I ett varmare klimat går vildsvinen norrut, upp till trakten av Härnösand, enligt Jägareförbundets bedömning.

VARGEN MÅSTE JAGAS

Vildsvinen var länge utrotade i Sverige, men blev välkomnade av riksdagen som 1988 fattade beslut om att vildsvinen skulle återta sitt ursprungliga N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

15

I fokus Daniel Ligné bor ett stenkast från jobbet på Öster Malma.. →

utbredningsområde. I dag finns det närmare 250 000 vildsvin i landet.

De är nattdjur och svåra att jaga. De föder ungar året runt och lever i flock, vilket gör att de lär sig av varandra var maten finns och var de hittar skydd.

I till exempel Berlin är vildsvinen ett stort problem och gömmer sig gärna i gröna refuger, omgärdade av rondeller och andra vägar på dagarna. På nätterna invaderar de Berlin på jakt efter föda. Även vargen är ett flockdjur som ställer jägarna inför svåra utmaningar.

– Vargen måste jagas, annars blir den oskygg och kommer närmare människorna. Vargen väcker känslor och har blivit en symbol för konflikten mellan stad och land.

Finns det för många vargar i dag?

– Det beror på vad samhället efterfrågar, säger han diplomatiskt. Många vill ha varg, men inte in på knuten. Tätheten är i högsta laget i Värmland, Västmanland och Örebro.

Men det är svårt att sprida vargen över landet. I norr står den i konflikt med renen och i söder skulle vargen hota lammen.

INGEN ÄR HELNÖJD

Han tycker ändå att viltförvaltningen fungerar bra i Värmland. Tallplantorna har skador från älg på en nivå som är hanterbara. De flesta lammbesättningarna har höga stängsel som inte vargen kan forcera.

– Här har man hittat en kompromiss som kanske ingen är helnöjd med, men som kan accepteras av de flesta.

Man har kommit överens lokalt

Daniel Ligné Aktuell: Riksviltvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Utbildning: Disputerad jägmästare.

Familj: Sambo, fyra barn och tre hundar. Bor granne med jobbet.

Kopplar av med: En dos natur varje dag, gärna i sällskap med barnen. Snickrar på stugan i Hälsingland, där rötterna finns.

Fäller träd. Odlar potatis och grönsaker.

Håller igång med: Löpning och är fotbollstränare.

Ser på film: Djur och natur.

i viltförvaltningen. Gör man det så ökar chansen att hitta hållbara lösningar.

Att lösa intressekonflikter är en viktig del av Daniel Lignés arbete. Han blir ofta inbjuden till bygdegårdar landet runt för att prata om viltförvaltning och att lösa konflikter.

– Djuren är enkla och är biologi. Det är en större utmaning att hantera människors känslor, där min roll ofta blir att medla mellan olika intressen. Även älgen är i fokus för intressekonflikter. Skogsbolagen och Skogsstyrelsen går på offensiven för att minska älgstammen, som i dag uppgår till runt 300 000 djur. Lite fler på sommaren efter kalvning och färre när jakten har avslutats i januari.

De privata skogsägarna, som ofta jagar själva, är mer nöjda med situationen och vill ha en välmående älgstam. För en del skogsägare ger jakten ett större netto än virkesproduktionen.

Men hur kan Artdatabanken mena att älgen borde rödlistas?

– Det ligger något i det, då älgstammen har minskat betydligt på senare år. Därmed inte sagt att den är utrotningshotad.

TALL OCH ÄLG

Den klassiska konfliktytan mellan älg och tall lever vidare. Det gäller särskilt i Sydsverige där skadorna på tallplantor är betydande på sina håll. Skadorna har gjort att skogsägarna undviker att plantera tall på marker som är lämpade för det. Det gör att de få ungtallarna som finns, drabbas hårdare.

– Nu måste den negativa spiralen brytas, och det görs riktade satsningar för att mer tall ska planteras. Kruxet är att det tar tid att rätta till. Tallen gynnas av ett varmare klimat, medan granen reagerar tvärtom.

F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20.

16

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

FOTO: ALE KS AN D R A MA Z U R

Häng med Daniel under en dag Väckarklockan ringer och han ser till att barnen kommer iväg till skolan, även om de nu börjar bli självgående. En stadig frukost med bland annat havregrynsgröt är en bra start på dagen.

I normalfallet promenerar han den dryga kilometern till Svenska Jägareförbundet på Öster Malma i Sörmland.

Han noterar naturens skiftningar i det pastorala landskapet. I början av november är dovhjorten brunstig.

Eftersom han kom hem sent i går passar han på att vara ledig några timmar på förmiddagen.

Med bössan på axeln ger han sig ut i skogen för att jaga, gärna med någon eller några kollegor.

Frysen är full så han deppar inte över att komma hem tomhänt. Tjusningen i jakten är samspelet med hunden.

I normala fall är det möte för avstämning och omvärldsbevakning med ledningen.

Det är lika viktigt att fånga upp vad som händer på hemmaplan som i Bryssel. I helgen skedde en tragisk olycka på en skjutbana. Det blir en utmaning att kommunicera.

Fikastunden är helig. Här informeras personalen om vad som är på gång. Med en samsyn kan man kommunicerar samma sak i olika kanaler. På tapeten är att regeringen har öppnat upp för att tillåta småskalig försäljning av vildsvin. En annan fråga är den översyn av jakttider som nu pågår.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

17

Alla har en uppfattning om skogens konung.

F OTO: SA R AH N O R D LI N D E R

Naturvetaren här.

Mediakontakter tar en stor del av hans tid – ett tecken på att svenskar är intresserade av djur och natur. ”Det här är det bästa med jobbet, jag gillar att stå på scen och förmedla kunskap.”

Han är också aktiv i sociala medier, vilket det ställs krav på hos nyanställda.

18

N AT U RV E TA R E N

Tillsammans med sina kollegor förbereder han en uppvaktning av riksdagspolitiker.

Svenska Jägareförbundet är en av de organisationer som besöker riksdagen mest. De bistår med fakta och påverkar så att besluten går deras väg.

6 / 2019

Lunch med kollegorna i den lokala restaurangen som drivs av Svenska Jägareförbundet. Varje dag serveras en vilträtt – i dag viltkorvgryta – som ett av flera alternativ. En höjdpunkt på dagen där kollegorna möts, men också medlemmar som är här på kurs.

Alltid är det några som vill prata om aktuella viltfrågor.

Hunden är oftast med på jobbet och behöver en lunchpromenad. Många av de anställda har hundsällskap och hänger med ut.

Möte med ett länsförbund via Skype.

Det händer också att han tar tåget till Stockholm och möter bland annat Naturvårdsverket, som är sektorsmyndighet för jakt och viltvård.

Dialog är nyckeln till det mesta. Han har räknat ut att han är aktiv på 68 arenor, allt från myndigheter och forskning till jaktlag och förvaltningsområden.

I fokus

Det öppna kontorslandskapet i den ombyggda ladugården inbjuder till samtal.

En kollega vill diskutera en forskningsfråga. Som chef har han personalansvar för åtta medarbetare inom avdelningen för jakt och fauna. De är specialister och tar fram fakta utifrån aktuell forskning.

Han leder också en fältorganisationen med fyrtio viltvårdskonsulenter runt om i landet, dock utan att ha personalansvar.

Fika under mer avspända former – högt och lågt. De som har möjlighet delar den här stunden.

På resan till Jönköping betar han av mejl och förbereder kvällens möte med olika intressenter.

Utmaningen är att få markägaren som säljer vildsvinsjakt att komma överens med grannen som odlar spannmål. Samtidigt ska fotbollsplanen skyddas från bökande vildsvin.

Senare än så vill han inte komma hem. Att träffa barnen innan de går och lägger sig är helig tid. De kvällar han inte är i tjänst är det matlagning som gäller, ofta ihop med sambo och barn.

Något annat än viltkött eller egen fångad fisk serveras inte.

N AT U RV E TA R E N

Innan nattlampan släcks går han igenom flödet i sociala medier. Han tar tempen på hur väl de har nått ut med sina budskap. Tv har han valt bort, men ser på film emellanåt. Böckerna finns där som en påminnelse om att han borde läsa mer.

6 / 2019

19

I fokus

Ännu en pusselbit är tillgången på lövsly, som sälg, asp, rönn och ek.

Många skyller på älgen för att de trädslagen blir alltmer sällsynta.

– Det är ingen älgfråga, utan handlar mer om skogsskötsel, men även det är en process som tar tid. Lövträden går en ljus framtid till mötes, säger han optimistiskt.

Han ser också nya utmaningar i takt med den ökade diversifieringen av vilt. Vildsvinen är här för att stanna och dovhjortarna blir fler. Detsamma gäller gäss och tranor, vilka alla ställer till besvär för jordbruket. i dag vet vi inte riktigt omfattningen av skadorna.

– Även till havs ser vi nya intressekonflikter växa fram, där sälen konkurrerar med fisket. Detta innebär att vi behöver nya kompetenser inom främst

jordbruk och havsresurser. I dag är många av de anställda jägmästare.

Kan det även handla om andra kompetenser?

– Ja, eftersom vi så ofta har intressekonflikter att lösa behöver vi bli bättre på att hantera människor. Beteendevetare har en framtid här.

I tider av fake news är Svenska Jägareförbundets arbete viktigare än någonsin.

– Falska nyheter gäller inte bara Trump. Vi ser filterbubblor som dyker upp i sociala medier, där vår roll är att leverera fakta baserad på forskning och inventeringar. Vi har statistik på allt från viltskador till antal skjutna djur sedan 1938. Det gör oss unika och vi är världsledande på fakta om viltförvaltning, säger Daniel Ligné stolt.

Här på Öster Malma anordnas kurser i allt från viltvård till matlagning med råvaror från skogens skafferi. ↓

I andra EU-länder är läget annorlunda.

– Många har inte faktabaserad kunskap, utan på sina håll får man ”killgissa”.

Förbundet har ett finmaskigt nät med ideella krafter och lokal viltförvaltning i samarbete med myndigheter och andra över hela landet. Det gör att de kan fånga upp saker som händer i bygderna.

– Vi har fått ett lite vidgat ansvar och tar vattenprover och gör andra undersökningar som ett led i miljöövervakningen. Detsamma gäller att rapportera och skicka in djur som har dött av olika sjukdomar till Sveriges Veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Svenska Jägareförbundet Är en medlemsorganisation för 155 000 jägare i hela landet.

Har totalt 110 anställda, de flesta är naturvetare och närmare femton är disputerade.

Hälften finns på huvudkontoret i Öster Malma, och övriga håller hus ute i landet, på 14 kontor.

Finansieringen har två källor.

Den ena är medlemsavgifter. Intäkter kommer också från en fond, dit alla jägare betalar in 300 kronor per år. En del av dessa pengar tillfaller Svenska Jägareförbundet, medan resten går till forskning, bland annat i SVA:s regi.

Vid sidan av egen forskning och inventering är utbildning en stor verksamhet. Många av dem äger rum på Öster Malma. Innehållet spänner över allt från viltvård och jakt till matlagning med viltkött och annat från skogens skafferi.

WWF ger viltkött grönt ljus.

20

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Siffran Ingen vill ha sopor i naturen, men de hamnar där ändå. Efter ett halvår är papper nedbrutet, medan de förhatliga fimparna tar längre tid på sig och är väck efter närmare fem år. Efter 450 år är plast nedbrutet, men inte helt eftersom skadliga mikrobitar finns kvar.

Ingen vill veta var du har köpt din tröja. Desto mer intressant är vad du gör med den när du har tröttnat på den. Drygt hälften av alla uttjänta textilier bränns i dag, och energin tas till vara. En del återanvänds. Hela kläder säljs i Sverige eller skickas utomlands. Textilier som inte kan användas igen återvinns som bilinredning eller isolering.

466

Så mycket hushållsavfall producerade varje svensk i genomsnitt 2018.

Det är ändå ett steg i rätt riktning. Året innan hanterades sju kilo mer sopor per person.

Julen är inte bara frid och fröjd, och konsumtion. Det är också en tid för all time high för sopor. Det är mödan värt att ägna juldagen åt sopsortering. Farliga ämnen, som batterier, färger och kemikalier kan tas om hand på ett säkert sätt och skydda människor och miljö. Mycket av det vi slänger kan också återvinnas.

Bara 0,7 procent av dina hushållssopor hamnar på deponi. Drygt en tredjedel återvinns, medan knappt hälften bränns upp, där energin kommer till nytta. 15 procent återvinns biologiskt efter kompostering och rötning. Jorden omvandlas till jord och biogas.

Även förpackningar är värda att sortera. Plåtburken kan förvandlas till en mutter och den tillknycklade mjölkförpackningen blir en elegant skokartong. På så sätt kan mycket energi sparas. Pappersfiber kan återanvändas sex till sju gånger innan de inte duger till annat än förbränning.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

21

10tips

1.

Ta dig tid att regelbundet stanna upp och reflektera,

Reflektera.

2.

Bli medveten om vad du behöver för att må bra och vara hållbar. Vad fyller på

3.

4.

5.

både på jobbet och hemma. Var medveten om vad som påverkar dig och hur du prioriterar din tid. Är det du eller andra personer som styr ditt liv, eller är det normer i samhället?

Lär känna dina behov.

respektive tömmer din energi under dygnet? Lyssna på kroppens signaler och ladda dina batterier i stället för att bara köra på. Minimera dina energitjuvar. Ta även reda på vad som ger dig långsiktig mening.

Investera i dig själv.

Det är inte själviskt att prioritera sin hälsa. Mår du bra kan du bidra till din omgivning bättre, du fattar klokare beslut och kan lättare hantera utmaningar. Se det som en investering i din kompetensutveckling som du, dina nära och din arbetsgivare tjänar på.

Sätt gränser.

Självmedkänsla.

22

N AT U RV E TA R E N

Skapa din egen gränskontroll utifrån dina behov och vad som funkar i din vardag.

Sätt gränser mellan arbete och privatliv, mellan prestation och kravlös vila, och mellan krav och resurser på jobbet och hemma. Skärmfri tid utan mobiltelefon eller dator är ett sätt att sätta gränser mot den digitala stressen.

Självacceptans är en stark faktor för psykisk hälsa. Det handlar om att vara snäll och inte dömande mot sig själv. Öva att tänka på dig själv i positiva termer. Forskning visar att hög självmedkänsla gör det lättare att sätta gränser och är en buffert mot stress.

6 / 2019

Så blir du mer personligt hållbar

™

Det är ditt val att jobba på lunchen eller ta en paus. Det är lätt att fastna i gamla hjulspår, men fundera på vad du kan vinna om du väljer ett annat spår. Valet kan ibland handla om att gilla läget och att hantera en situation du inte kan förändra.

Gör medvetna val.

Ha rimliga förväntningar på vad du ska hinna och orka med i din vardag.

Med goda marginaler och ökad närvaro i nuet kan vi uppleva att vi har mer tid. Istället för att prioritera det mest brådskande, prioritera det som är mest viktigt för dig både här och nu och på lång sikt.

Prioritera din tid.

6.

7.

8.

Med regelbunden återhämtning och sömn kan vi hantera högre grad av stress. Fyll din vardag med pauser, fysisk aktivitet, sociala relationer och skratt.

Tillåt dig att slappa och göra ingenting, ibland. Yoga, mindfulness och att vistas i naturen har god effekt på mental återhämtning. Några djupa andetag är ett sätt att minska akut stress.

Återhämtning.

Att skapa nya hållbara vanor är inte enkelt.

Ta ett steg i taget, många förändringar på en gång blir lätt övermäktigt. Acceptera när det känns jobbigt och öva tålamod och självmedkänsla. Kom ihåg att fira små framgångar.

Ta små steg.

Prata om hur du mår och var tydlig med dina behov på arbetsplatsen och hemma.

Be om hjälp att omprioritera ditt arbete om du behöver det. Peppa varandra, ta med en kollega på lunchpromenader, boka in en vän på stående fika, och hjälps åt med nya vanor i familjen.

Be om hjälp.

9.

10.

TEXT: Elisabeth Möller N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

23

24

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Reportage

Goda prestationer ska löna sig Nästa år ska löner och villkor omförhandlas för närmare tre miljoner anställda. Vi gör ett nedslag på diagnostikföretaget Cepheid och tar reda på vad avtalsrörelsen innebär för hundratal naturvetare som jobbar där.

TEXT:

Lars-Erik Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

25

D Det går bra för life science-bolaget Cepheid. Sedan flytten till Solna för sju år sedan har antalet anställda gått från knappt 100 till dagens 450.

De utvecklar och tillverkar diagnostik för hälso- och sjukvården, och ägs av ett amerikanskt bolag.

– Den stora tillväxten skedde när Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderade vår test som förstahandsalternativ för diagnostisering av tuberkulos. Vi säljer våra produkter i hela världen, men bara en liten del i Sverige, säger projektledaren Helena Sylvan.

HASTAR PÅ

Hon sitter också i akademikerföreningens styrelse på företaget. Hennes roll där är att få löneprocessen att fungera som det är tänkt, utifrån det branschavtal som kommer att träffas mellan arbetsgivarna inom Innovations- och kemiföretagen, Ikem, och Naturvetarna ihop med Sveriges Ingenjörer.

26

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Helena Sylvan är projektledare på Cepheid och representerar Naturvetarna i förhandlingarna med Ikem, Innovations- och kemiföretagen. →

Märket visar vägen Facken inom industrin har formulerat en gemensam avtalsplattform. Den innehåller krav på 3 procents löneökningar och fortsatta avsättningar till flexpension/deltidspension.

I avtalsplattformen ligger också åtgärder för att minska arbetsskador och förbättra rehabilitering, liksom att främja jämställdhet.

Samtidigt arbetar man nu fram branschspecifika avtal, där Naturvetarna är part i flera av avtalen.

Den löneökning som facken inom industrin och Svenskt näringsliv kommer överens om utgör det så kallade märket, som är vägledande för övriga avtal på arbetsmarknaden.

Men först ska Naturvetarna komma överens med Sveriges Ingenjörer om vilka frågor de ska driva i avtalsrörelsen.

– Vi jobbar på ett gemensamt yrkande med Sveriges Ingenjörer. Det börjar hasta på då parterna enligt plan ska växla yrkanden strax före jul, säger Helena Sylvan, som sitter med i Naturvetarnas förhandlingsdelegation.

Att Cepheid har medvind är en bra förutsättning inför de lokala löneförhandlingarna på företaget.

– Vi har påkallat förhandling om budgetutrymmet för nästa års lönerevision efter att vi har fått ett bud från arbetsgivaren. Utifrån den diskussionen och vad som händer i avtalsrörelsen, kommer vi att ta ställning till det budet.

3 PROCENT

Bakgrunden är att facken inom industrin: Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall med flera, har formulerat sin avtalsplattform.

– De gemensamma kraven är bland annat löneökningar på 3,0 procent,

Reportage

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

27

Reportage

Tanken är att alla ska kunna prestera, vilket också gynnar företaget, menar Helena Sylvan. ↓

28

fortsatta avsättningar till delpension och flexpension, liksom åtgärder för att stärka arbetsmiljön och jämställdheten, säger Roma Uddin, förhandlingschef på Naturvetarna.

Svenskt Näringsliv har reagerat på kravet och menar, inte särskilt förvånande, att det ligger på tok för högt. Deras analys är att svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur. För att svensk industri ska behålla sin konkurrenskraft finns inte utrymme för lönehöjningar på den nivån, menar Svenskt Näringsliv.

– Så brukar det låta. Många stora prognosmakare, som Riksbanken menar att den svenska ekonomin är på väg mot en avmattning. Men avmattningen sker från en hög nivå och det är ingen tydlig lågkonjunktur i sikte, säger Roma Uddin.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

”Avmattningen sker från en hög nivå och det är ingen tydlig lågkonjunktur i sikte.”

MÄRKET VÄGLEDER

Den lönehöjning som facken inom industrin och Svenskt Näringsliv kommer överens om spelar stor roll på hela arbetsmarknaden. De sätter det så kallade märket som blir norm för alla avtal, som kommer att beröra närmare tre miljoner anRoma Uddin. ↑ ställda.

– Det kommer också att vara vägledande för det branschavtal vi kommer att träffa med Ikem. För oss är det viktigt att lönerna sätts individuellt och speglar prestation, kompetens och ansvar, säger Roma Uddin.

Det innebär att det inte finns några individgarantier.

– Vi kan acceptera nollning, men då ska en handlingsplan för utbildning och andra åtgärder tas fram som gör att individen kan utvecklas, vilket är i linje med avtalet.

Tanken är att alla ska kunna prestera, vilket också gynnar företaget, säger Helena Sylvan.

Att få medarbetarna att växa och göra karriär är en uttalad satsning från företaget, som bygger för framtiden. I det ligger att behålla kompetens.

Så långt är akademikerföreningen och företagsledningen överens. Man är också enig om lönepolicyn i teorin.

– Att premiera de som presterar bäst är

svårare i praktiken. Lönestrukturen är ganska platt här.

Hur kommer det sig?

– Det kan vara ett arv från det svenska folkhemmet, där ingen är bättre än någon annan, spekulerar hon. Det gör det svårt att lyfta goda prestationer, liksom att kommunicera svaga insatser.

Helena Sylvan ser ändå en svängning, där modet hos cheferna att differentiera lönerna är på väg. Nästa utmaning är att få med alla medarbetare på tåget.

– Jag tror på den lönefilosofin, där alla ska få chans att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Goda prestatio-

ner ska speglas i lönekuvertet, säger hon övertygande.

HJÄLPA ANDRA

Hennes drivkraft är att hjälpa andra.

– Att jag själv får hög lön är inte så noga. Desto viktigare är att få kollegorna att driva sin egen utveckling, vilket ska speglas i lönen.

Hur stor den totala ökningen av lönesumman blir nästa år bestäms i lokala förhandlingar. Akademikerföreningen har som sagt påkallat förhandling om budgetutrymmet.

– Vi har möjlighet att påverka löneutrymmet, även om arbetsgivaren vill hålla sig till märket. Om företa-

get går dåligt och budgeten för lönehöjningar är liten måste vi ha en handlingsplan så att kompetens inte försvinner.

Att Cepheid är ett amerikanskt bolag påverkar det fackliga arbetet.

I Kalifornien, där huvudkontoret och andra delar av företaget har sin hemvist, finns inte samma fackliga tradition.

– Samarbetet med HR här i Solna fungerar bra. Vi har varit noga med att förklara vår roll och syn på lönesättning. En stor skillnad är anställningstryggheten, där det i USA är lättare för arbetsgivarna att säga upp anställda. Att facket är med i rekry-

Viktiga avtalsområden för naturvetare Staten Avtalet löper tillsvidare, omförhandlas under 2020, beräknas vara klart i september.

Delegater: Ulla Jennische, Naturvårdsverket Anna Lindberg, Kemikalieinspektionen Karin Stenström, Vinnova

Ikem- Innovationsoch kemiindustrierna

Hushållningssällskap och husdjursföreningar

Avtalet löper ut: 31 mars 2020.

Delegater: Helena Sylvan, Cepheid AB Sofia Magnusson, Novavax AB Birgitta Lindholm, Astra Zeneca AB

Avtalet löper ut: 31 maj 2020.

Delegater: Anders Forsström, Hushållningssällskapet Väst

Gröna arbetsgivare:

(Naturvetarna förhandlar på uppdrag av Sveriges Veterinärförbund) Avtalet löper ut: 31 maj 2020.

Delegater: Eleonor Fredler, klinikveterinär Anicura André Rowe, klinikveterinär Evidensia

Skogsavtalet Kommuner och regioner Avtalet löper tillsvidare, omförhandlas under 2020.

Delegater: Anna Ebbesson, Alingsås kommun Barnabas Kolumban, Region Skåne Gunilla Häll, Region Stockholm

Avtalet löper ut: 31 mars 2020.

Delegater: Elin Olofsson, SCA Skog AB Mats Warensjö, Norra Skogsägarna ek för

Djursjukvårdsavtalet

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

29

teringsprocessen av nya chefer är till exempel främmande för amerikanarna.

GODA RESULTAT

”Ännu en framgång är föräldralönen, som vi har förhandlat fram.”

När Helena Sylvan tittar i backspegeln kan hon känna sig nöjd med vad akademikerföreningen har uppnått genom åren.

– Vi har en fungerande löneprocess i dag, även om den kan bli bättre. Alla har lönesättande samtal och regelbundna avstämningsmöten, liksom medarbetarsamtal. Det ger möjligheter för medarbetarna att påverka sin lön. Vår roll i

akademikerföreningen är att bevaka processen och utfallet. Ännu en framgång är föräldralönen, som har förhandlats fram på central nivå, mellan Ikem och Naturvetarna.

– Alla delar i kollektivavtalet är ett resultat av fackliga förhandlingar.

Klirr i kassan för den som stannar hemma barn. Föräldralön, som facken har förhandlat fram, ger större möjligheter att dela på föräldraledigheten.

30

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Mycket av det tar vi för givet i dag, allt från tjänstepension och sjukförsäkring till semester och rätten till lönerevision varje år, säger Roma Uddin.

Hon påminner om att det är lika viktigt att bevaka och kämpa för de fackliga segrar som har vunnits.

– Därför är det så viktigt med hög anslutningsgrad. Ju fler vi är desto starkare står vi i förhandlingar med arbetsgivaren.

Reportage

Bra löneutfall i regionerna Naturvetare anställda i regioner har haft en gynnsam löneutveckling de senaste åren. Det visar att avtalet överlag fungerar bra, menar Bo Seving på Naturvetarna.

Lönerna för naturvetare inom landets regioner har ökat med i genomsnitt drygt 10 procent under tre år, mellan 2015 och 2018.

– Det är ett bra utfall och ska jämföras med märket, som under samma tidsperiod låg runt 6-7 procent. I vissa regioner har det gått ännu bättre med toppnoteringar som ligger dubbelt så högt som märket, säger Bo Seving, förhandlingsdirektör på Naturvetarna.

Märket är den lönehöjning som facken inom industrin kommer överens om med företagen i Svenskt näringsliv. Tanken är att industrin ska vara löneledande, där märket fungerar som vägledning för andra avtal på arbetsmarknaden.

det centrala löneavtalet finns ingen siffra, utan det är sjukhusledningen som bestämmer hur mycket pengar som ska gå till löner.

– Det visar sig vara framgångsrikt för naturvetare, vilket är glädjande. Naturvetare inom bland annat hälso- och sjukvården är attraktiva och har viktiga positioner.

Våra medlemmar har en efterfrågad kompetens, vilket speglas i lönekuvertet.

Bo Seving förklarar att lönestatistiken är partsgemensam och bygger på samtliga löner som har inrapporterats till SKR. Man har räknat på identiska individer, vilket gör statistiken tillförlitlig.

GÖRA KARRIÄR

Däremot kan det vara så att individer har bytt tjänst inom regio-

ATTRAKTIV KOMPETENS

För regionerna är det förhandlingsorganisationen Akademikeralliansen som träffar avtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR, som det numera heter (tidigare SKL). I

”Det ska löna sig att göra karriär och byta jobb.” nen. Det kan handla om utvidgat ansvar, stärkt expertroll eller att någon har gått från att vara expert till projektledare.

– Avtalet bygger på att det ska löna sig att göra karriär och byta jobb. Arbetsuppgifterna inom hälsooch sjukvården blir alltmer avancerade, där metodutvecklingen går snabbt och vissa arbetsuppgifter automatiseras, säger Bo Seving.

Därför menar han att det är naturligt att lönerna höjs snabbare där än på arbetsmarknaden i övrigt.

– Nu börjar det löna sig att satsa på en naturvetenskaplig utbildning. Förhoppningsvis håller trenden i sig och blir ännu starkare.

Höjda löner är nödvändigt om regionerna ska lyckas rekrytera naturvetare, enligt Bo Seving.

- Redan i dag ser vi att många regioner får jobba hårt för att klara kompetensförsörjningen.

Bo Seving gläds över höjda löner. ↑

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

31

Reportage

Hållbart arbetsliv i fokus i staten Det ska vara attraktivt att jobba i staten. Det är en av utgångspunkterna för Naturvetarna i avtalsrörelsen 2020.

”Medlemmarna gynnas av att vårt löneavtal är sifferlöst.”

– De som är yngre förväntas att job-

FRAMGÅNGAR

ba längre. Därför är frågan om ett hållbart arbetsliv viktig för oss, säger Ulla Jennische, som företräder Naturvetarna i Saco-S’ representantskap.

Hon förklarar att avtalsrörelsen är lite annorlunda för akademiker i staten än i näringslivet. Här löper avtalen tillsvidare, där båda parter ska vårda avtalen som finjusteras under resans gång.

– Vi påverkas av att andra fackförbund inom staten har visstidsavtal.

Det gör att även vi inom Saco-S arbetar för att göra förbättringar i avtalet under avtalsrörelsen.

Hur ser tidtabellen ut?

– Runt midsommar växlar vi yrkanden med Arbetsgivarverket. Efter förhandlingar räknar vi med att vara klara i september.

Innan dess ska Saco-S ha tagit fram yrkanden som alla förbund, däribland Naturvetarna, kan ställa sig bakom. Än så länge är ingenting klart.

När hon blickar tillbaka känner hon stolthet över uppnådda framgångar.

– Vi har ett bra deltidspensionsavtal. På vissa myndigheter har de som närmar sig pension möjlighet att jobba 80 procent och få en lön som motsvarar 92 procent av heltid.

Det har Ulla Jennische själv utnyttjat och är helnöjd. Vid nyss fyllda 65 år räknar hon med att jobba några år till med regelutveckling

32

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Ulla Jennische. ↑

inom systemet för handel med utsläppsrätter vid Naturvårdsverket.

– Ännu en framgång är vårt fina omställningsavtal för uppsagda, som gör det möjligt att komma vidare i arbetslivet. Att vi i staten har 35 semesterdagar efter fyllda 40 år har vi uppnått genom förhandlingar.

GYNNAR AKADEMIKER

Man har också fått till en i stort sett väl fungerande löneprocess med lönesättande samtal, där medarbetarna har möjlighet att påverka sin lön.

– Löneutrymmet är begränsat. I analyser kan man ändå se att medlemmarna gynnas av att vårt löneavtal är sifferlöst.

Det mesta talar för att det hållbara arbetslivet kommer att vara en viktig fråga för Saco-S även nu.

– För att uppnå ett hållbart arbetsliv kan parterna behöva arbeta mer för att få till stånd bra och flexibla lösningar för den enskilda.

Att titta på frågor om restid och möjlighet att arbeta på distans är viktigt, säger Ulla Jennische.

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Hjälp, min identitet är kapad!

Situationen känns väldigt osäker och obehaglig, vad ska jag göra?

Jag förstår ditt obehag, ID-stöld känns ofta både kränkande och svårhanterligt. Mitt råd är att du följer de här fyra stegen, de viktigaste står först så börja med dem. Längre ner kan du sedan läsa hur du kan förebygga att någon stjäl din identitet i framtiden.

BRÅDSKANDE ÅTGÄRDER

1. Spärr mot kreditupplysningar Kontakta kreditupplysningsföretagen UC, Krafman och Sergel Kredittjänster.

Be att de spärrar ditt personnummer mot kreditupplysningar.

2. Spärra adressändring ”Lås” din adress så att bara du kan ändra den, om du inte redan har gjort det. Det gör du hos Skatteverket eller Svensk Adressändring med hjälp av Bank-ID.

3. Spärra kort och ID-handling Om du har blivit av med kontokort, kreditkort eller ID-handling ska du spärra dem hos den bank, det företag eller den myndighet som har utfärdat dem.

”Lås din adress så att bara du kan ändra den, hos Skatteverket.”

NÅGRA TIPS FÖR ATT FÖREBYGGA RISKEN FÖR ID-STÖLD

• Lämna aldrig ut ditt personnummer om du inte vet vad det ska användas till och litar på mottagaren.

• Om någon har tagit en kreditupplysning på dig utan att du vet varför – kontakta den som begärt upplysningen och fråga om anledningen.

• Skydda din adress så att ingen annan än du kan ändra den. Det gör du med hjälp av Bank-ID hos Skatteverket och Svensk Adressändring.

• Använd en digital brevlåda för att ta emot fakturor och myndighetspost, exempelvis Kivra.

Om du har en Juristförsäkring via Naturvetarna är du välkommen att kontakta oss på HELP så får du hjälp!

4. Polisanmäl Anmäl alltid en ID-stöld till polisen.

Nadja Forsman, chefsjurist

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

33

Mitt jobb

Rätt man på rätt plats räddar liv På hjärtmottagningen i Falun jobbar BMA nära andra professioner. För att avlasta läkarna utför Albin Hedman enklare kirurgiska ingrepp på patienter. Och läkarna får tid över till annat. ”Det blev en jävla resa”, säger patienten som fick en ny hjärtklaff tidigare i år. Den var biologisk och gjord av vävnad från gris. Efter vissa komplikationer mår han okej i dag.

Han är mindre andfådd vid promenader och sover bättre. Patienten som är inne för kontroll på hjärtmottagningen på Falu lasarett är vid gott mod.

”Jobbet kan liknas vid ett detektivarbete, där man börjar med det basala för att sedan gå vidare i utredningskedjan.”

– Chippet programmeras för att kunna lagra information om hjärtats funktion. Om det rusar eller slår för långsamt går ett larm hit till hjärtmottagningen via en monitor i hemmet. Chippet kan sitta kvar i cirka tre år då batteriet tar slut. Även den här patienten har bytt hjärtklaff och klarar inte av att gå längre än fem hundra meter och lider dessutom av yrselepisoder. Om ingen förbättring sker kan det bli aktuellt att sätta in en pacemaker.

– Om det händer så ligger det på vårt ansvar som BMA att följa upp hur det går och att patienten mår bra. Lika viktigt är att ha koll på att tekniken fungerar. Om den inte fungerar perfekt så programmerar vi om pacemakern.

Att möta patienter är tjusningen i jobbet för Albin Hedman.

– Diskussionen med patienter och samspelet med läkarna gillar jag. Man lär sig hela tiden nya metoder. Jobbet kan liknas vid ett detektivarbete, där man börjar med det basala för att sedan gå vidare i utredningskedjan.

GÖRA KARRIÄR

Med van hand fäster Albin Hedman elektroder för ultraljud i området runt hjärtat. På datorn kan han se de taktfasta hjärtslagen. Ultraljudsundersökningen ger också information om hjärtats arbetskapacitet, storlek, strukturer och annat.

– Det skrivna svaret från undersökningen skickar jag till läkare som gör en bedömning av patientens medicinska status och eventuella behov av fortsatt behandling.

BYTT HJÄRTKLAFF

En ny patient hälsas välkommen av Albin Hedman som ska utföra ett enklare kirurgiskt ingrepp. Ett chip ska opereras in under huden vid hjärtat. En sjuksköterska bistår honom med skalpell, kompresser, nål, tråd samt implantationsset och annat som behövs efter rengöring av huden.

34

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Det vidgade ansvar som BMA har här beror bland annat på att de jobbar nära läkarna och är med under hela processen.

– Det gör att de vet vad vi kan. Vi förkovrar oss hela tiden och blir skickligare.

Men BMA brukar väl inte göra kirurgiska ingrepp?

– Nej, men jag tror att fler gör det. Jag tog själv initiativet för att utveckla mig själv och för att avlasta läkarna, vilket mottogs positivt. Förhoppningsvis kan jag inspirera andra att göra likadant. Ännu en drivkraft är att han vill göra karriär, vilket kan vara svårt inom regionerna.

– I väntan på att specialisttjänster inrättas för BMA kan detta i alla fall bli ett argument i lönesamtalet, säger han optimistiskt.

BIOMEDICINSK ANALYTIKER – KLINISK FYSIOLOGI Albin Hedman Jobbar på hjärtmottagningen på Falu lasarett

Testcykel Patienter som via remiss kommer till hjärtavdelningen, på grund av till exempel diffusa bröstsmärtor, börjar som regel med att sätta sig på testcykeln.

Arbetsprov görs för att undersöka hur det fungerar vid ansträngning. En patient med kranskärlsjukdom kan ha ett normalt EKG vid vila, men kan reagera annorlunda vid aktivitet.

Ultraljud I vissa fall behöver det göras en ultraljudsundersökning. Den ger information om hjärtats arbetskapacitet, storlek och strukturer, förmak och kammare. Klaff-fel kan till exempel upptäckas. På hjärtmottagningen i Falun är det BMA som möter patienten och utför undersökningen. Rapport skickas sedan till läkare som gör den medicinska bedömningen.

Operationsutrustning Skalpeller, saxar, förband och annat som behövs för att operationen ska kunna genomföras, finns nära till hands. En sjuksköterska rengör området där chippet ska opereras in under huden vid hjärtat. I chipet lagras information om hjärtat och är via en monitor uppkopplad till sjukhuset. Om hjärtat beter sig onormalt går ett larm till sjukhuset.

Scintigraf I en scintigraf undersöks blodflödet i hjärtats kranskärl. Det görs som regel både under vila och arbete. Man använder sig av ett radioaktivt ämne som fäster på cellerna i hjärtat. Är kärlen för trånga kommer det radioaktiva ämnet inte fram till alla hjärtats delar, vilket syns i scintigrafen. I de fallen remitterar läkare patienten till kranskärlsröntgen. Vid behov kan en ballongsprängning ske för att återställa flödet.

Natur och jakt Pacemaker

Patientmöte

BMA följer upp patienter som har en pacemaker inopererad.

Vid mötet med patienten diskuterar man om pacemakern fungerar som den ska och om det har varit några tekniska problem. Anledningen till att en pacemaker, eller hjärtstimulator som den också kallas, sätts in är att hjärtats elektriska fortledningssystem inte fungerar.

Att möta patienter är en tjusning i jobbet för Albin Hedman. Innan dess tar han del av patientjournalen och får koll på historiken.

Det blir ofta goda samtal, som rapporteras vidare till läkaren.

Närheten till skogarna runt Falun värdesätter Albin Hedman. Att vara med i jakten under hösten ger också chans till umgänge. Lika gärna kopplar han av med musik och att swisha fram på vägarna på sin motorcykel. Kampsporten Krav Maga, som har fokus på självförsvar, kör han när han får tid.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

35

På nytt jobb

Seméli forskar om vad som händer i rymden Seméli Papadogiannakis gick från att forska inom akademin till Totalförsvarets forskningsinstitut.

Nu ska hon ta reda på hur människans aktivitet i rymden påverkar oss.

Vad forskar du om?

Seméli Papadogiannakis. ↑

– Jag forskar på rymdrelaterade frågor av relevans för försvar och säkerhet. Det inkluderar satelliter, rymdväder och asteroider, men med fokus på satelliter som människan skickat upp.

Varför sökte du dig till FOI från akademin?

– Innan forskade jag på supernovor och mätte universums expansion.

Efter min doktorsexamen ville jag ha ett spännande jobb som inkluderade forskning men som var lite mer ”jordnära”. När jag såg annonsen var jag bara tvungen att söka och fick hjälp med det av Naturvetarna.

Vad gör ditt jobb så spännande?

– Det händer mycket i rymden nu med både statliga och privata aktörer som skickar upp satelliter. Flera tjänster som vi tar för givet i dag, till exempel GPS, hänger på satelliter.

Om man är nyfiken lägger vi ut nyheter om det vi forskar om på twitterkontot @milrymd.

Vilken blir den största utmaningen?

– Just nu är det att anpassa mig till att gå från den akademiska världen till att arbeta på en myndighet. Eftersom vi forskar är det liknande arbetssätt, men det är annorlunda att arbeta mot en uppdragsgivare i stället för en större vetenskaplig fråga.

Hur fick du stöd av Naturvetarna när du sökte jobbet?

– Jag fick hjälp med att anpassa mitt cv från att vara akademiskt, till tjänsten. Inför intervjun fick jag råd om vilka egenskaper jag ska lyfta hos mig själv baserat på annonsen, och hur jag ska formulera mig om jag inte har den kompetens som efterfrågas. Jag tycker rådgivningen var toppen då den var individuellt anpassad för mig och det jag sökte.

JOHANNA RÖSTH

På nytt jobb Nina Österlöf Nytt jobb: jobbar med miljökonsekvensbeskrivningar inför vindkraftetableringar på Ecogain.

Utbildning: Miljövetare inom ekologi och beteende.

Maja-Lena Främling Nytt jobb: Yrkeslärare på BYS (Biologiska yrkeshögskolan) i Skara samt startat företaget Lantbruksråd i Väst.

Tidigare: Rådgivare på Gård & Djurhälsan.

Utbildning: Husdjursagronom.

Ewa Lavett Nytt jobb: Hållbarhetsrådgivare/marinekolog på SFPO, Sveriges Fiskares Producent Organisation.

Tidigare jobb: Marin naturvårdshandläggare Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Utbildning: Marinekolog.

36

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Har du också nytt jobb?

Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Har jag rätt till löneförhöjning när jag är föräldraledig?

Hej, jag ska vara föräldraledig under nästa år och undrar om jag har rätt till löneförhöjning då? Jag jobbar på ett företag som har kollektivavtal. En bonusfråga: Skulle samma regler gälla om jag var tjänstledig för utbildning?

Svar: Ja. Eftersom du omfattas av kollektivavtal har du rätt till årlig löneförhöjning. I många kollektivavtal står det hur lönerevisionen vid föräldraledighet ska hanteras, i andra kollektivavtal finns inga skrivningar om det. I vilket fall som helst ska man som föräldraledig inte missgynnas i sin löneutveckling på grund av föräldraledighet.

Om det inte hade funnits kollektivavtal är det inte säkert att du skulle ha rätt till årlig löneförhöjning.

Den rätten har man bara om det är ömsesidigt avtalat, eller om det finns en policy som ger en sådan rätt och som gäller vid tidpunkten.

Att inte få någon lönehöjning alls på grund av föräldraledighet är inte tillåtet, enligt diskrimineringslagen.

Däremot är det inte alltid självklart hur lönesättningen ska gå till. Eftersom du inte får missgynnas tittar man på dina insatser bakåt, och gör en bedömning av hur din prestation

”Både att bedriva och aktivt förbereda konkurrerande verksamhet kan betraktas som illojalt.” skulle ha varit om du jobbade. En vanlig metod är att man utgår från den genomsnittliga lönehöjningen

under de senaste två till tre åren. Under den tid man är föräldraledig får man alltså en motsvarande löneökning som innan föräldraledigheten. Är du tjänstledig för studier har du i normalfallet inte rätt till någon löneökning, åtminstone inte om du har varit borta hela lönesättningsperioden. Till skillnad från den som är föräldraledig har den studielediga inget lagligt skydd för att inte bli missgynnad vid den årliga lönerevisionen.

I de fall man har arbetat delar av lönesättningsperioden kan situationen vara en annan. Notera att utbildning för det lokalfackliga uppdraget, eller som på annat sätt är initierad av arbetsgivaren, kan ge rätt till löneförhöjning. Kontakta medlemsrådgivningen om du är osäker på vad som gäller i din situation.

Jacob Holmberg, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

37

N AT U RV E TA R E N

1 / 2018

1

Kolla!

Nervimpulser på nanonivå Ilaria Testa är ett namn att lägga på minnet. I hennes forskningsgrupps arbete med avancerad ny mikroskopi kan man se cellprocesser i realtid och 3D. Den nya diagnostiken kan bidra till att hitta lösningar på neurologiska sjukdomar som parkinsons.

TEXT:

Joakim Rådström

Skådar in i cellernas inre. Ilaria Testa framför ett mikroskop med superupplösning.

38

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

V

Vetenskap

– Vi har utvecklat optiska processer för att studera små detaljer kring nervceller och mitokondrier. Nu hoppas vi få en bättre förståelse för hur vi människor fungerar, berättar Ilaria Testa, lektor i biofysik och forskningsledare på Scilife Lab. Det är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper som särskilt hanterar forskning inom hälsa och miljö. Centret är en nationell resurs som drivs av Karolinska institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet, men som även samarbetar med flera andra svenska universitet.

Ilaria Testas fält är nanobiofotonik, ett område i gränslandet mellan optik och kemi, i kombination med neurovetenskap.

– Jag studerade fysik för att förstå saker och processer ned till minsta beståndsdel. Men efter ett tag började jag detaljstudera specifika så kal�lade fluorescerande molekyler, som beter sig på olika sätt när de stötte på ljus – vilket jag kunde se genom mikroskop.

LJUS LEDER RÄTT

Sådana molekyler, som även kallas fluoroforer, svarar på belysning med ljus eller annan elektromagnetisk strålning. När fluoroforerna tar emot ljuset kan de absorbera ljuset men också själva avge ljus på en lägre energinivå, så kallad fluorescens.

Studieobjekten. Forskarteamet studerar synapskopplingar på en dataskärm. ← N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

39

Vetenskap Delar av det hela.

Optiska element till upplysningsdelen av mikroskopet. →

Ilaria Testa lyste inom ramen för sin forskning upp de fluorescerande molekylerna med olika färger – blått ljus, grönt ljus, rött ljus – och molekylerna ”svarade” med att skina och glänsa. Denna egenskap visade sig vara extra användbar när det gäller till exempel att lysa upp molekyler som annars är svåra att se, såsom genomskinliga molekyler.

Tekniken är också användbar ifråga om att förbättra ett mikroskops förmåga att se mycket små detaljer.

– Det gör vi genom att mycket noga studera hur vi kan stänga av och sätta på fluorescerande molekyler. Om vi kan göra en molekyl synlig medan andra inte är det, så kan vi faktiskt öka noggrannheten på det vi ser i cellstrukturerna.

AV OCH PÅ

Ilaria Testas forskarlag fokuserar här på specifika fluoroforer som kan införlivas i levande celler. När dessa små ”glödlampor” sedan befinner sig inne i cellerna kan de fortfarande stängas av och på, med hjälp av endast några få fotoners ljusbestrålning.

– Därmed bränner vi inte sönder cellen.

Annars vore det som att grilla den i stekpannan med olivolja! Nu lider inte cellen, och vi kan då studera och filma cellerna under ett längre tag, förklarar hon.

Möjligheterna med detta är i det närmaste oändliga. Forskarlaget tittar just nu mycket på enskilda synapser, det vill säga de platser där nervcellerna utbyter information i form av elektrokemiska signaler. Särskilt undersöks vad som händer om och när synapserna slutar att fungera.

Dessutom tittar man på om och när mitokondrier byter form – celldelar som fungerar som cellens kraftverk, där socker och

40

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

fett förbränns till vatten och koldioxid under frigörande av energi.

– Det kan handla om hur mitokondrier ändrar sig, vilka proteiner som inte längre dyker upp och så vidare – och då lyser inte ”glödlampan” längre.

”Nu kan vi filma molekylerna i hög hastighet inne i cellerna.”

FEL I SYNAPSERNA

I forskargruppens labb tittar man särskilt på hjärnceller, som har många små grenar och där det behövs mycket hög precision för att studera enskilda celldelar. Ett av syftena är att kunna bidra till att förstå hur allvarliga neurodegenerativa sjukdomar såsom parkinsons eller alzheimers uppkommer, och hur de ska kunna bekämpas.

Sådana sjukdomar beror nämligen ofta på någon sorts fel eller bristande funktion i synapserna, liksom på förändringar i mitokondrier.

– Här kan vi börja samarbeta med andra forskargrupper på till exempel Karolinska Institutet, som har musmodeller för olika sjukdomar.

Fältet som Ilaria Testa rör sig i är förhållandevis nytt. Med vanliga mikroskop kan man se objekt ned till en miljondels meter (mikrometer, µm), medan mikroskoptekniken som tagits fram inom Ilaria Testas forskargrupp klarar ned till en miljarddels meter (nanometer, nm).

Genombrottet skedde när ett nytt ljusmikroskop togs fram av fysikerna Eric Betzig, William Esco Moerner och Stefan Hell, för vilket de fick Nobelpriset i kemi 2014. Ursprungligen var också den svenske forskaren Mats Gustafsson drivande i detta arbete, och arbetade vid samma forskargrupp fram till sin död i cancer 2011.

SMARTA MIKROSKOP

Ilaria Testa var tidigare forskarstudent hos en av nobelpristagarna, Stefan Hell. Hon har nu tagit sin mentors upptäckt vidare, och fortsatt utveckla ljusmikroskopifältet för att kunna se cellernas liv och processer i ytterligare detalj.

– Man kan göra en jämförelse mellan den första bilen och dagens Ferraribilar! exemplifierar den Italienfödda Ilaria Testa med. Nu kan vi filma molekylerna i hög hastighet inne i cellerna.

Ilaria Testas provrör är fyllda med självlysande molekyler som kan användas som ”strömbrytare” för att färga molekyler inuti levande celler.

Inom ramen för forskningsprojektet bygger forskarlaget egna avancerade ljusmikroskop, där ett av dem kallas Mona Lisa – eller Molecular Nanoscale Light Imaging with Sectioning Ability.

Ett passande namn för ett vetenskapligt konstverk med italienskt ursprung.

– Utvecklingen går så snabbt att man inte kan vänta på att kommersiella system ska komma ut på marknaden, utan man måste själv bygga upp optiken för att generera nya koncept och idéer, säger Ilaria Testa.

Nästa steg för forskargruppen är att försöka skapa smarta mikroskop, som skulle kunna instrueras att själva leta efter celldelar och andra objekt utifrån specifika sammansättningar.

– Då skulle mikroskopet kunna anpassa sig efter studiesamplet, snarare än tvärtom, visionerar Ilaria Testa.

Bilder av aktintrådar i cellskelettet i en levande människocell.

Så funkar neuroner • En nervcell, eller neuron, är en elektrokemisk celltyp i nervsystemet som tar emot och överför nervimpulser eller aktionspotentialer, det vill säga elektrokemiska signaler längs nervcellernas utskott.

En synaps är en koppling mellan två neuroner.

• Alla neuroner har bland annat en eller flera dendriter som tar emot nervsignaler och ett axon som skickar ut nervsignaler. Axoner från flera nervceller bildar tillsammans en nerv.

• När en aktionspotential kommer till den bortre änden av en axon skickas signalen på kemisk väg genom att neurotransmittorer frisläpps. Dessa binder till recep-

torer på dendriten och kan också ge upphov till en aktionspotential i nästa neuron. Det är så informationsbearbetningen i hjärnan funkar – och som ger grunden för vårt komplexa beteende.

• Forskare har kunnat studera synapser i elektronmikroskop allt sedan 1950-talet. Men det är först på senare tid som nervceller har kunnat studeras ned på nanonivå, och som processer som nervimpulser har kunnat studeras över tid. Ett viktigt steg var utvecklingen av superupplöst fluorescensmikroskopi, för vilket fysikerna Eric Betzig, William Esco Moerner och Stefan Hell fick Nobelpriset i kemi 2014.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

41

Ärftlig höftdefekt hos stora katter Det är inte bara avel på hundar som skapar hälsoproblem. Mopsens trubbiga nos gör det svårt andas, vilket veterinärer tidigare har larmat om. Även katter kan drabbas av oförsiktig avel. Forskare vid SLU har i en studie på 5 000 katter av rasen maine coon undersökt höftledsdys– plasi. Det är en defekt i höftleden som kan orsaka lidande.

Studien visar att defekten är ärftlig och det finns ett samband mellan stora katter och höftledsdysplasi. Avel inriktad på större katter ökar risken för att drabbas av defekten.

Men det är möjligt att komma till rätta med problemen.

– Genom att ha koll på höftledsstatus vid avel kan katter med defekten selekteras bort. På så sätt kan uppfödarna minska lidandet för djuren, säger Åsa Ohlsson, en av forskarna bakom studien. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports.

Bakterie skyddar mot denguefeber Myggor som orsakar denguefeber kommer med stor sannolikhet att sprida sig till nordligare breddgrader i ett varmare klimat. Varje år drabbas miljontals människor i främst tropiska områden. Dengue -feber orsakas av ett virus och leder bland annat till hög feber.

Men nu har forskare i Malaysia hittat en metod som minskar spridningen. Lösningen ligger i en bakterie som har infekterat

myggorna. Wolbachiabakterierna gör att dengueviruset inte längre kan föröka sig i myggan.

Försöket har gjorts i ett begränsat område och visar att bakterierna på sikt tar över det område där de har släppts ut. Tidigare har värmen varit ett problem för bakterierna att överleva, men nu har forskarna tagit fram en bakterie som tål höga temperaturer.

Guldet i dina tarmar Studier visar att magens tarmflora blir alltmer utarmad.

Ohälsosam kost med mindre fibrer tros vara en orsak till det. Ett ökat bruk av antibiotika brukar också pekas ut som en viktig faktor till en sämre tarmflora.

En tarmflora i god kondition hyser miljontals bakterier som hjälper till vid matsmältningen

och skyddar mot sjukdomar.

Fiber fungerar som prebiotika och ökar mångfalden av bakterier i tarmen. Med mindre bakterievariation blir vi mer sårbara för sjukdomar.

Forskaren Erica Sonnenburg beskriver fiberrik kost som ett säkerhetsbälte, när hon medverkar i Vetenskapens värld – Guldet i dina tarmar.

Cocktail som skadar Cocktaileffekten har forskarna varnat för länge. Den innebär att en blandning av kemikalier påverkar oss mer än vad varje enskilt ämne gör var för sig.

Vi ser att allergier, fertilitetsstörningar och problem med inlärning ökar. Många av de kemikalier som finns

i samhället i dag har en koppling till de problemen.

Men det är svårt att peka ut enskilda kemikalier då tio– tusentals kemikalier ännu inte är testade.

Den kemikalieutredning som lades på regeringens bord i november ser två alternativ. Det ena är att tes-

ta alla ämnen, vilket skulle ta allt för lång tid. Den andra vägen är att sänka gränsvärdena till en tiondel av dagens. Det skulle innebära en omedelbar minskning av riskerna, enligt regeringens utredare Christina Rudén, professor vid Stockholms universitet.

TEXTER: Lars-Erik Liljebäck 42

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

etgiri eller v

! g a barn

Varför är det bra att det regnar på vintern?

Det kan vara bra med en period med milt väder under vintern, främst i norra Sverige som till skillnad från södra Sverige brukar ha de lägsta grundvattennivåerna i slutet av vintern. En period med milt väder med snösmältning fyller på grundvattnet under vintern.

En normal snösmältning brukar innebära att smältvattnet bildar grundvatten i motsvarande grad som regn. Om marken är tjälad

eller inte har liten betydelse enligt olika undersökningar.

Vid en extremt snabb snösmältning med höga temperaturer bildas däremot mindre grundvatten. Då hinner inte smältvattnet infiltrera marken, utan rinner undan på markytan och fyller på sjöar. En viss avdunstning sker också.

Bo Thunholm, hydrogeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU

Vad händer när två svarta hål möts?

Jag har läst i en rymdbok att det finns en galax med två svarta hål i mitten. Så jag undrar om ett svart hål kan suga in ett annat svart hål? Vad händer när två svarta hål är nära varandra?

Telma 10 år

När två svarta hål närmar sig varandra så börjar de rotera runt varandra snabbare och snabbare. Till slut smälter de ihop i en jättestor smäll och blir ett ännu större svart hål. Det blir

en så pass stor smäll att vi på jorden kan mäta gravitationsvågorna, även om det ligger 10 miljarder ljusår bort.

Hans Veenhuizen, lektor som forskar i astropartikelfysik på Linnéuniversitetet

F OTO: NASA

Hej Telma,

De två violetta fläckarna är brinnande svarta hål som först upptäcktes vid röntgenvåglängder med lägre energi av NASAs röntgenobservatorium Chandra. ↑

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

43

: t e d r a k n u f å S en l l i t n Väge lön tänka e r u ska ögre g d r ö u h h u hjälp medr att nå en h

till ligger hur du och med å p a d h s. Ta re bransc sanaly d andra i din ld r ä v e s om em rna Gör en sigt i jämförels nd Naturveta ammans med fram stavä ls äs n il t A m cka . e m g n lö du plo r, som kan it fra dnin a utbil m vi har tag önesök kan tra e m samm a L o r s o lika pa n. atistik rbund. I Sac o t s n e å n r lö fö utif linge Sacomiker rhand andra r alla akade r lönefö fö in fö n tistik ygge råg i r ge dig

rd a fö Här få gumenter r a och vå. i lönen

Sätt

upp mål. De flesta får högre lön varje men kanske inte år, så mycket som ma n önskade. Ta upp frågan i lön esamtalet om va d du ska göra för att höja din lön.

Vad kan utveckla s och vad kan gö ras annorlunda?

Något kanske ka n effektiviseras och göras snabba re, eller tas bort.

Att ta på sig nya arbetsuppgifter brukar leda till ett bättre förhandlingsläge. Innan du tackar ja till ett sådant erbjudande bör du tä nka igenom din situation, så att inte går i fällan oc du h jobbar för myck et.

Det finns ingen laglig rätt till lönehöjning. Däremot har arbetsmarknadens parter kommit överens om att din lön ska omförhandlas varje år. Det finns reglerat i löneavtalen. Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats bör det framgå i ditt anställningsavtal när lönen ska omförhandlas. Hur löneprocessen går till varierar mellan olika avtalsområden.

Hur stora lönehö jn

ingarna ska vara olika avtalsområ inom den under ett år bestäms i lokala förhandli ngar. Principern a för hur lönesättningen sk a gå till bestäm s av branscherna. Under avtalsrörelsen 2020 ska arbetsgivare och fack komma öv erens om löner och villkor fö r totalt 2,8 miljo ner svenskar.

Industrin går fö re och sätter de t så kallade märket, som är vägledande för övriga avtalsområden på arbetsmarknad en.

44

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Lö ne hö jni ng ?

n cit för dig. De

ger

fa åg att iken är inget Lönestatist rna för hela grupper. Kom ih as. ne rder en bild av lö er som ska vä h dina insats ar det är du oc ap sk rde som du Det är det vä a varen som sk gi ts be ar r fö n. ne lö i s spegla

Det är din kompetens, ditt ansvar och din prestation som ska värderas, liksom ditt bidrag till verksamheten. Därför vill vi att avtalen ska utformas så att du ska kunna påverka din löneutveckling.

Gör rätt saker. Utför de arbetsuppgifter som du och din chef har kommit överens om i utvecklingssamtal och lönesamtal. Att du är inne på rätt spår följer du upp i en regelbunden dialog med arbetsgivaren. Att chansa är ingen bra idé och kan ge negativa överraskningar i lönekuvertet.

Ansvar Kompetens Prestation

Bidrag

aturve

tarna

.

av N sa hjälp edlem Tips: T akta m b. Vi . Kont b

m är

vad so Fundera på om du inte får

dig viktigt för dig. förväntar u d n lö den ar hos en b b jo u d Kanske läget e där löne arbetsgivar lighet öj m en kan är lågt. Då du ta jobb om vara att by n. lö e gr hö prioriterar

tt jo ning ådgiv inför ett ny statistik Löner ne en lö g a in n lk i ger rådgiv l att to samtalet. V il t a lp e din jä n h ja lö n ö ka inför na h e tips t t ku n ch ha o l och g tygen för a å upp m rk dig ve m att sätta dem. o å n e n g t t lön fö r a ategi en str

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

45

Happy happy – så blir båda nöjda i en förhandling Ett glatt humör är en bra start i en förhandling där man ska komma överens. Att lyssna in, bygga förtroende och sätta sitt ego i baksätet är andra tips för en hållbar och långsiktig förhandlingslösning.

Att förhandla och komma

överens gör vi hela tiden, i stort som i smått. Att känna till knepen för att lyckas i en förhandLars-Johan Åge. ↑ ling kan vara bra, vare sig det gäller barnens veckopeng eller nya lönen på jobbet.

Lars-Johan Åge, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, har

6 tips

46

mejslat fram några användbara tips.

Hans forskning är den första vetenskapliga teorin som visar hur man praktiskt kan använda förhandling för att nå sina mål.

Forskare världen över, svenska polisen och amerikanska FBI använder sig av hans teorier.

SKAPA VÄRDE

Han delar med sig av sina bästa råd på Chefsfredag – ett event för chefer i Naturvetarna och några andra Saco-förbund.

”En nyckel till en lyckad förhandling är att hålla humöret uppe.”

Lars-Johan Åge öppnar med att dissa metaforen win-win.

– En förhandling ska utmynna i att båda ska känna sig nöjda. Därför passar ”happy happy” bättre, säger han helt seriöst. En förhandling ska ses mer långsiktigt än att vinnare ska koras.

som gör dig till en bättre förhandlare

1. Glatt humör. Genom att var glad och positiv kommer man lättare överens och hittar lösningar som båda kan vara nöjda med.

skriv ned vad som är viktigt för dig och vad som är viktigt för motparten. Ta reda på vilka alternativa möjligheter som finns.

att hitta bra lösningar som båda kan vara nöjda med. Inledningen får inte väcka reptilhjärnan hos motparten.

2. Kunskap. Sätt dig in i fallet och samla in så mycket fakta som möjligt.

4. Ha ett alternativ, en plan B, som är väl förberedd, men prata aldrig om den. Det ger ett lugn.

3. Kalkylerande. Sätt upp egna mål för förhandlingen. Lista och

5. Första draget. Det sätter tonen för hela samarbetet som syftar till

6. Öppet sinne. Det gäller att locka fram något hos motparten som vi från början inte känner till – den ”svarta svanen”. Ställ smarta frågor för att hitta den. Den finns alltid.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Ledarskap

Vinn boken Happy Happy!

Berätta varför du läser Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Mejla redaktion@ naturvetarna.se senast 6 januari.

Han menar att det handlar om att samarbeta och bygga relationer, och att skapa värde på sikt.

En nyckel till en lyckad förhandling är att hålla humöret uppe.

– Är vi på gott humör är vi mer kreativa, bättre på att lösa problem och blir mer flexibla och kan snabbt anpassa oss till nya situationer. Inte nog med det. De sociala konflikterna minskar och vår förmåga att tänka brett förbättras.

Då ökar chansen till happy hap-

Jag är jättenöjd!

py, så att båda parter blir nöjda. En hemlighet, som egentligen är uppenbar, ligger i leendet.

– Ett glatt leende skapar en positiv känsla, vilket ger en dopamin– dusch och ökat välmående.

SÄTT UPP MÅL

Det räcker förstås inte med att vara glad och positiv, även om det ger en bra grund. Lika betydelsefullt är att tänka till och sätta upp mål.

– Lista vad som är viktigt för dig

och vad du tror är viktigt för motparten. Många gånger vill man samma sak, eller att det åtminstone finns några beröringspunkter. Fundera också på vilka dina alternativ är om ditt första förslag skulle stöta på patrull.

Lars-Johan Åges tips är att inte avslöja de alternativa förslagen direkt. De kan behöva plockas fram i ett senare skede.

Jag också!

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

47

Att fokusera på sig själv och sina egna argument är inte vägen till framgång. Att fråga och lyssna aktivt bygger förtroende. Genom att nicka instämmande och bekräfta blir du mer omtyckt.

– Lägg ditt ego åt sidan. Jämför med Donald Trump, vars stora ego knappast inger förtroende, vilket gör att hans chanser att lyckas i en förhandling minskar.

”Ju större ego desto mindre förtroende.” tade och som man inte hade förutsett. Ofta kan det handla om saker som är känslomässiga eller har affektionsvärde. Här kan man gärna tänka högt för att locka fram den ”svarta svanen”.

DRA NER PÅ EGOT

För att få en känsla för hur fixering på sig själv kan skada en förhandling, finns en formel som visar på ett intressant samband. Genom att dividera det man gör och säger med det egna egot får man ett mått på förtroende. Ju större ego desto mindre förtroende.

Då ökar också chansen att den ”svarta svanen” dyker upp. Det är en metafor för något man inte visste var viktigt för motparten. Men det räc– ker inte att ställa frågor och lyssna på svar för att den ska uppenbara sig.

– Presentera alternativ. Då kan det komma fram saker som är lite ovän-

SVARTA SVANEN

Ett exempel är när en äldre kvinna skulle sälja sin bostadsrätt och inte kunde komma överens med köparen om priset. Det kom fram att hatthyllan, som den bortgångna maken hade snickrat, var den svarta svanen, som köparen kunde avvara, men som var värt desto mer för den gamla damen. Sedan var det lätt att komma överens och hitta en affärsuppgörelse som båda kunde vara nöjda med.

Att ta reda på motpartens underliggande önskemål kan vara lättare sagt än gjort.

– Prata om behov och alternativ i stället för att fastna i ståndpunkter, som gör att besluten blir sämre, vilket i sin tur försämrar relationen till skada för framtida möjligheter att komma överens.

BEHOVEN STYR

I det läget tar Lars-Johan Åge fram en melon som ska delas mellan två personer. Att dela den mitt itu är den uppenbara lösningen, som ingen blir riktigt nöjd med.

– Genom att ställa frågor och ta reda på motpartens behov kan man komma till helt andra lösningar, säger han övertygande.

Det visar sig att parterna har helt olika intressen av melonen. Den ena vill ha det köttiga innehållet och koka sopa på. Hen gör också anspråk på pumpafröna som går utmärkt att rosta och blanda i müslin eller i det hembakta brödet.

Motparten ser inget värde i själva innehållet, utan suktar efter skalet. Även efter halloween fungerar det som en vacker lykta som lyser upp i vintermörkret.

Vad gillade du seminariet?

Veronica Ramberg, Group Leader Cell Line Development på Xbrane Biopharma AB. – Det var inspirerande och utvecklande.

Vad tar du med dig?

– Jag kommer att ta med

48

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

mig hur stor betydelse ett gott humör och en positiv känsla har för kreativitet, förmåga till problemlösande, relationer och flexibilitet. Och att man faktiskt genom att aktivt låtsas le kan skapa samma känsla och positiva effekt.

Vad tycker du om upplägget av Chefsfredag.

– Jag tycker att konceptet är toppen. Spännande föreläsare och inspirerande kollegor från både ens egen och andra branscher. Jag kan varmt rekommendera det till andra.

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vilket skydd har jag som vd?

Jag har blivit erbjuden en vd-tjänst på ett mindre företag. Nu undrar jag vad mitt anställningsavtal ska innehålla, så att jag inte missar något väsentligt?

Svar: Eftersom du inte omfattas av lagen om anställningsskydd, LAS, och normalt inte heller av kollektivavtal, behöver du själv avtala om motsvarande skydd. Här är några saker för dig att tänka på.

Om bolaget har verksamhet på flera orter bör det framgå vilken ort som är din arbetsplats, som du utgår från vid beräkning av traktamenten vid tjänsteresor.

Vd är undantagen reglerna i arbetstidslagen. Däremot gäller arbetsmiljölagen, vilket innebär att du måste kunna utföra arbetet utan risk för att drabbas av ohälsa.

Semesterlagen omfattar även vd med rätt till 25 semesterdagar per år. Men du kan självklart avtala om fler dagar.

Var noga med vad som gäller för pension, ersättning vid sjukdom, föräldraledighet, olycksfall, dödsfall och ansvarsförsäkring. I många kollektivavtal finns regler om rätt till kompletterande sjuklön från dag 15 till dag 90. Om du inte omfattas av kollektivavtalen behöver du själv avtala om motsvarande skydd.

Eftersom en vd kan bli skadeståndsskyldig och personligt betalningsansvarig i vissa situationer, bör bolaget teckna en ansvarsförsäkring.

Ofta vill bolaget att vd ska åta sig ett konkurrensförbud i anställningsavtalet. Den begränsar din möjlighet att under en viss tid efter anställningen ta annan anställning eller bedriva verksamhet. Därför behöver du fundera på om du accepterar konkurrensklausulen och dess villkor. Var noga med att avta-

”Om du inte omfattas av kollektivavtalen behöver du själv avtala om motsvarande skydd.”

la om rätt till ersättning under konkurrensbegränsningen, och se till att den inte sträcker sig för långt fram i tiden.

Eftersom lagen om anställningsskydd inte gäller för dig som vd, finns inget krav på att en uppsägning ska vara sakligt grundad. Något skäl behöver heller inte anges.

Ett tips är därför att avtala om ett ekonomiskt skydd vid uppsägning, i form av en uppsägningstid och/eller avgångsvederlag. En skälig uppsägningstid för en vd är runt sex månader. Lycka till!

Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

49

Spanar in

Ge 70 Gör dig tid genom att planera i 48-minuterspass. Det är ett av tipsen i Starkt kul, Micael Dahlens senaste bok.

Han är den ständigt aktuella och

kreativa Handelsprofessorn. Eller som någon beskrev honom ”explorer of all things mindboggling— a seeker of anomalies”. I sin bok ”Starkt kul” slår han fast att det räcker att ge 70 % för att prestera riktigt bra, ha kul och vara hållbar.

Han har själv gått sönder på olika sätt.

I kroppen när han jobbade på att bli bäst i Sverige på styrkelyft, och var övertygad om att träningsnivån tvunget skulle ligga på 100 procent. Och mentalt, i en period när han jagade alla stora bitar i livet.

INTE KUL NOG! FOTO: VIKTOR GÅ R DS ÄT E R

Han förstod att det inte var hållbart och slog siffran 100 ur hågen. Han insåg också att välmåendet inte skulle handAtt springa fort la om att göra en i 10 sekunder flera stor förändring gånger per dag är ett av mina utan många små. främsta lycko– Jag hade tips, säger ohållbara vanor Micael Dahlen. ↑

50

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

procent – det räcker!

och beteenden som jag behövde ändra, säger Micael Dahlen.

Hans tankar växte fram under flera år, delvis som en följd av hans förra bok Kaosologi (där han ville få oss att må bättre genom att tänka annorlunda). Nu började han bokarbetet med att fråga både vänner och ett tusental slumpmässigt utvalda personer i landet om deras motionsvanor. 75 % ville motionera mer men kom inte igång. Varför? Vad är det som hindrar oss, när vi vet att vi borde? Vi vill men gör det ändå inte?

”Mitt motto: livet ska inte bara swisha förbi.”

– Det enkla svaret är att det inte är kul nog, säger han.

Enligt honom går detta igen i nästan allt. Även elitidrottare lägger av för att de tappar lusten. Eftersom han älskar att räkna ville han ta reda på vad som är en lagom nivå. Lagom för att kunna tävla i lyft och göra ett ganska bra resultat. Eller orka springa från kust till kust i Italien.

Han såg ett mönster både för sig själv och andra: 70 procent! Då kan man prestera jättebra, utan att slita ut sig, samtidigt som man kan ha riktigt kul! Mer än 70 procent sliter mycket hårdare men ger inte så mycket extra.

GÖR DIG TID

Alla upplever att tiden inte räcker till. Det är svårt att lägga en timme på träning varje dag. Då får man göra sig tid, enligt Micael Dahlen. Han säger att det inte finns något entimmesmöte eller träningspass som i praktiken är en timme långt.

Han räknade på ställtider, ombyten och så vidare och konstaterade att den aktiva tiden egentligen är mindre än 50 minuter.

– Om du planerar i 48-minuterspass så har du under en dag vunnit 1,5 timmar. På en vecka har du fått massor av tid över!

En hämmande faktor i träning men även på jobbet kan vara att man inte känner sig duktig nog. Det är lätt att tro att alla andra granskar en och märker om du inte är bra nog. I själva verket har det flesta fullt upp med sig själva.

– Du har större frihet än vad du tror – ett bra tankeknep att använda, säger han.

Han avslutar med att konstatera att om saker är kul och du har lust, glädje och ork, så kommer du att prestera bättre i träningen. Och är du i hyfsad form så orkar du mer och kan göra mer roliga saker. CJ

BOK

Orka mer och lev längre Vad händer i kroppen vid rörelse kontra inaktivitet? Hur påverkas vi av vår mat? Hur inverkar tobak, stress och läkemedel?

Forskaren Katarina StedingEhrenborg menar att vår livsstil innebär en extrem belastning för

oss. Enligt henne är skrivbordsjobb och lugna tv-kvällar lika slitsamma för våra hjärtan som en rymdfärd till månen.

Detta är en bok full av enkla och praktiska knep att använda i vardagen – för ett långt och lyckligt liv! www.mondial.se. CJ

APP

App för kloka matval Köttkonsumtionen bidrar globalt till minskad biologisk mångfald, ökade klimatgasutsläpp samt användning av bekämpningsmedel. Samtidigt ger kött viktiga näringsämnen och betande djur är viktiga för den biologiska mångfalden i Sverige.

Genom att äta mindre men miljömässigt bättre kött, samt

välja mer KÖTTGUIDEN protein från växtriket kan man bidra till en mer hållbar köttkonsumtion.

Med Köttguiden är det lättare att välja mat som tar hänsyn till natur, klimat och djurvälfärden.

Ladda ner appen eller läs mer på wwf.se/kottguiden. CJ

BOK

Prata

så någon bryr sig Ditt tal, din föreläsning eller powerpoint är perfekt och minutiöst förberedd. Men har du inte energin och glöden orkar ingen lyssna.

Man anstränger sig för att få allt rätt – men det är stressande att i varje ögonblick undvika att göra fel. Det perfekta kan också bli förutsägbart och lite robotaktigt.

Författarna Magnus Bergman och Joakim Hedström anser att det finns något både underbart och skrämmande med att planera för att göra fel! www.egetforlag.se. CJ

Vinnare i förra numret: Bli ett minnesgeni: Outi Krekula, Patrik Blomquist, Petra Rydén Paus: Johanna Rönnqvist, Linda Cronberg

BARNBÖCKER

Julklapp för finurliga barn

Bortom isbjörnens rike: Annica Löfling, Christina Eriksson, Karoline Mattsson

Chans att vinna!

Vem vill inte förstå hemligheten med svarta hål? Som ung undvek Sonja Rundgren naturvetenskapliga ämnen för att hon tyckte det verkade svårt. Nu

har hon skrivit två barnböcker om Alfred Upptäckaren, finurliga och roliga böcker som ska presentera vetenskap för barn och väcka deras upptäckarlust.

– Jag vill så ett frö om vetenskapens magiska värld och låta barn drömma sig bort i atomernas eller stjärnornas universum, säger hon. www.spejaforlag.se. CJ

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla oss på redaktion@ naturvetarna.se senast den 6 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

51

ANNONS

Välkommen att bli medlem i SFT intresseförening för alla som är intresserade av toxikologi.

50-ÅRSJUBILEUM 1969 - 2019

Läs mer på www.toxikolog.se eller skanna QR-koden!

Nå Sveriges naturvetare...

När ni vill nå naturvetare, annonsera hos hos! Med en annons i tidningen Naturvetaren, på webben eller i nyhetsbrevet når ni 33 000 naturvetare inom naturvetenskap.

Naturvetaren 2020 Nummer

Bokning/material

Utgivning

1

2 mars

12 mars

2

20 maj

2 juni

3

21 september

1 oktober

4

23 november

1 december

Nyhetsbrev 2020 Nummer

Bokning/material

Utgivning

1

14 januari

16 januari

2

18 februari

20 februari

3

24 mars

26 mars

4

21 april

23 april

5

12 maj

14 maj

6

2 juni

4 juni

www.naturvetarna.se/annonsera

52

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

ANNONS

PTK Rådgivningstjänst ger dig råd om din tjänstepension och premiepension, anpassade för just dig.

Rådgivningstjänsten är gratis och till för dig som är privatanställd med tjänstepension ITP.

JULKLAPPSTIPS! Naturvetarna vill att du som medlem ska vara hållbar i arbetslivet. Som en del i detta samarbetar vi med Hållbar Vardag, som arbetar för ökad personlig hållbarhet i samhället.

Du kan beställa följande artiklar till medlemspris: • Myten om många bollar i luften 109:- (ord 145:-) • Reflektionskortlek 135:- (ord 180:-) • Självcoachningspaket från 1425:- (ord 1900:-) Förmån: Naturvetarna coachar företagare

Naturvetaren

N AT U RV E TA R E N

Läs mer och på hallbarvardag.nu/naturvetarna.

N U M M E R 4 20 19

4 /2019

DUELLEN

Bygga i trä eller betong?

REPORTAGE

MÅNADENS FRÅGA:

Lagra solenergi i salt

Förmån: Stefan blev

REN

FÖ F ÖR D IG

5 /20

19 3 20

19

N AT

P tter tik ersä Matemaök djurförs LEN ras?

DUEL LAS änd Borde

VETE

URV

Natur vetar en

E TA

MER

VETENSKAP

URV

NUM

N AT

gör ingshjälp Förhandl Förmån:

E TA REN 3 /20 19

Perfekta julklappen till vetgiriga, och till lärare i naturvetenskapliga ämnen:

Bai Bang står på egna ben

Läste du mejl på re semestern? gå vida

en vetar Natur att dig redo

DENS

FRÅGA

Glaciärforskare Anna kollar isar i Antarktis med robot SÅ FUNKAR DET

HUR GICK DET SEN?

Fiskeforskningen som gick till SLU

Så lyckas du på Linkedin

SID 55

SID 22

iolog Datab ken i

de län

n felan

er de n sök

Hassa

10 TIPS

DET

SEN?

GICK sig ur ESS reser rna startgropa

HUR R DET

och utomlands Jobba hem igen a komm

SÅ FUNKA

LEM

I N AT

U RV

E TA

coachad till

nytt jobb

RNA

SID 22

ENS FRÅGA

Får du

komp den etens utveckling behöver? du

MER

5 20 19

:

Nobelpri FOKU S sern ett steg a till Borde DUEL LEN mer plas förbjuda t s?

Digita l fram tid

Ardea

DNA

du Så hålleri trim an hjärn

MÅNAD

10 TIPS

Avtalsrörelsen 2020 drar igång SID 44

4

Kontakta redaktion@naturvetarna.se för att boka!

ÄR M ED

NUM

Namn Efternamn

Årsprenumeration av tidningen Naturvetaren 100:-

SOM

E

RTAG får en en som Malm flytta stad att

REPO

:

du Skulle untra uppm att dina barn vetare? bli natur

MÅNA

NSKA

och Ka

therin

SÅ FUNKA

5

VETE NSKA Skogsbad P får att må oss bra

rustar

R DET

Ta hjälp Natur av vetar na

SID 44

LEDARS

sig för

arbets

livet

KAP

Vad är glädje arbetsför dig?

SID 46

10 TIPS

Höj din pensi on

SID 22

Hög risk

Låg risk

SID 55

SID 44

3

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

53

GÄST K RÖ N I K A N

Bli mattevolontär och inspirera unga Sedan mänsklighetens början har vi nyttjat våra

naturresurser. På senare tider har takten bara ökat.

Det finns ett stort behov av förståelse för att överanvändning och missbruk av våra naturresurser tär på planetens gränser. För att skapa en hållbar framtid behövs naturvetenskapen. Just naturvetare är viktiga för att kunna analysera och skapa nya system, metoder och tekniker. Det behövs fler som är engagerade i de naturvetenskapliga verksamheterna.

Intresse för STEM-relaterade

Karolina Lisslö, generalsekreterare

Leo Wallin, vice ordförande

Hur kommer det sig att eleverna inte står på kö till att bli naturvetare? Attityden till matematikstudier är en snabbkurs i matteångest.

Många elever uppfattar det naturvetenskapliga programmet som ett specialistområde låst till de få elever med genomgående A i betyg.

Hur kommer det sig att väldigt få elever ser den naturvetenskapliga gymnasieutbildningen som dörröppnaren till att bli precis vad man vill, med den ”För att skapa en friheten att i framtiden verklihållbar framtid behövs gen kan vara med och påverka både sin samtid och framtid?

ämnen (science, technology, engineering, math) är en förutsättning för en hållbar framtid. Det står att naturvetenskapen.” läsa om i såväl nyhetsflöden som i industrins- och teknikbranschens Om du som naturvetare undbranschbloggar. De politiska partierna står i rad rar hur du kan hjälpa till att förändra ungas atmed insatser såsom innovationsråd, digitaliseringstityd inför framtidens gymnasieval, gör det då myndigheter och mycket mera. Och där står faktiskt gärna genom att uppmuntra hen att med sammatematiken och naturvetenskapen i centrum. ma självklarhet läsa matematik, fysik och kemi på högstadiet som de samhällsvetenskapliga ämnena, och inspirera med dina erfarenheter nyttan med att välja N- eller T-programmen.

Och har du tid och möjlighet att hjälpa unga med matematik, så är du självklart varmt välkommen att höra av dig till Mattecentrum och bli volontär.

På så sätt kan du bidra till deras upptäckar-

lust inför framtidens tekniska utmaningar och väcka deras hopp om att framtiden är mer löftesrik än hotfull.

54

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Hur gick det sen?

Planerar för en blöt framtid Erosionen äter sig långsamt in på Skånes sydkust och om 80 år har havet troligen stigit en meter. Miljö- och klimatstrateg Mona Ohlsson Skoog berättar vad som händer i kampen mot detta hungriga hav.

Genom LIFE Coast Adapt provar Ystads kommun nya

metoder mot kusterosionens negativa effekter. Strandfodring, alltså att ny sand läggs ut i strandkanten eller på grunt vatten, är ett sätt att motverka erosion. Genom de svagt sluttande stränder som skapas, kan vågornas kraft dämpas och detta ökar motståndskraften. Under 2020 leder Mona Ohlsson Skoog arbetet med strandfordring nummer fyra.

Att anlägga våtmarker, plantera ålgräs och ta bort hårda strukturer som betongrör och vågbrytare är andra sätt.

– Vi jobbar mycket med natur- eller ekosystembaserade åtgärder och söker det som smälter in i naturen, berättar hon.

Hårda strukturer, så som hamnar, bryggor och pirar kan leda till att den naturliga sedimenttransporten längs kusten stoppas eller hindras. Ett sätt att härma naturens processer är att återföra sand till stränderna i vilket erosionen kan fortgå.

ren nr 7/2014. ↑ skredförebyggande Från Naturveta åtgärder längs med älven, ser hon som en förebild.

– Södra Sverige formligen dreglade av avundsjuka när delegationen kom till, säger hon.

Förhoppningen för många kommuner är att få till motsvarande i Skåne och Halland. Här blir effekterna av erosion och översvämning värst. Det finns medel att ansöka om åtgärder för att motverka ras, skred och erosion, men då kusterosion anses vara en förutsägbar och långsam process så har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) inte kunnat bevilja åtgärder för att motverka erosion och stigande havsnivåer.

”Södra Sverige dreglade av avundsjuka när delegationen kom till.”

VEMS HEM ÄR VIKTIGAST?

M

Den regionala samverkan är ny och testar sig fortfarande fram men ändå, gläds hon åt det driv och engagemang som nu finns hos alla deltagande aktörer.

– Det finns en motor som inte fanns förr!

Ystad kommun är också med i projektet SEA-RIMS. Här handlar det om HÄR BLIR EFFEKTERNA VÄRST etiska aspekter av stigande havsnivåer: Mona Ohlsson Skoog samordnar nu arvem riskerar att drabbas? Vem ska betabetet med ”Regional kustsamverkan Skåla? Hur ska kommuner planera? Dyra vilne och Halland” på SGI (Statens Geotekon laområden eller trängre områden men med niska Institut). Den startade 2018 som ett a Oh lsso många invånare, vad har högst prio? initiativ från Länsstyrelserna i Skåne och n Skoog.↑ Här tittar man också på stigande havsnivåer i Halland tillsammans med SGI och SGU (Sveriges ett längre perspektiv. Normalt planerar kommuner fram Geologiska Undersökning). Målet är långsiktigt till år 2100 och att havet till dess beräknas stiga en meter. hållbara lösningar för utmaningarna som följer av SEA-RIMS tittar 200-300 år fram och räknar på en höjstigande havsnivå, ökad erosion och översvämning. ning med flera meter. CJ Delegationen för Göta älv, som finansierar ras- och

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

55

Na-krysset SOM MODERIKTIG OCH POPPIS HÄST

BEJASÅNA GÜELL ÄR KANDE HEKTAR LIGGER PÅ EN SÅN PARTIKEL SKÄRM

LÄMNADE MED NÅGRA KORSORD? RAGGIGA DJUR HELIG INTE LÄNGRE TONGIVANDE ISOPROPYLMETYLFLUOROFOSFONAT

VAD KALLAS DEN ENBÄRSKRYDDADE SPRIT SOM FRAMSTÄLLDES FÖRSTA GÅNGEN ÅR 1575?

HJÄRNTUMÖR

PÅ INGA VILLKOR

ARBETAR MED MORALFILOSOFI

MODERN

LÄNTAGARE

KVAL MUSKELSJUKA

HADE SIN KANNA

GÖR VISST VOLVO REAKTANS ANFALL

LÄR VI DÖDEN

VAD HETER DET KRAFTIGT GULA FÄRGÄMNET I SAFFRANSBULLAR?

FÖRE FÖR EN DEL

SPRICKA

FORDON GÖRA ENHETLIG

KAMPANIENSTAD

DECIMALA TALET 14

SOM GÖKEN?

LJUDINTENSITET

HAR 13SIFFRIG KOD

VISKA STOJ I TIRANA

VÄXLANDE

UTSTÅ MAKAR

NAFS OLJEVÄXTEN

MÄLDE DUNSTA

SÅNA KAN VISST TA TAG

VILLE MAN DOLLY

SOM TUSEN KVÄLL

SKÖR LÄSHÖRNA

STYRENPLAST

LEKMAN SKÄRPELÖSA

SVULSTIGHET

HÄR ÄR GRANEN LANDSKAPSVÄXT

PÄRONDRYCK?

SVARA PÅ FÅTALIG GRUPP AV SÄLJARE

HAR SOL STIEGSKRIFT

TOPP PÅ STRÅ

TÄCKASTE OM LAND

RIDER TROTSIG MOT VAR VISST VILLANDE

KAN EJ HÅLLA TÄTT

DRIVS DET MED MÄRKE

MR MED MIMIK

FÖRETAS PÅ MANKE DET BESTÅR AV 4 SIFFROR

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Karin Hellström i Stockholm.

56

LEMURKRYSS 2019

ÄR FINGER- ROMERSK AVTRYCK KEJSARE

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 6 januari vill vi ha din lösning.

KAN TRUT GÅ I

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Hållbara avtal visar vägen

Hjulen rullar på i allt snabbare takt, även om det just nu är ett litet hack i kurvan. Men man ska komma ihåg att konjunkturen viker från en hög nivå.

Prognosmakarna är ganska överens om hur svensk ekonomi kan komma att utvecklas, däremot kan det variera mellan olika branscher. Nyligen aviserade Innovations- och kemiföretagen, Ikem, att exporten saktar in.

Samtidigt ser vi att många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens.

För att löneutvecklingen för naturvetare anställda i regioner har varit gynnsam de senaste åren.

För att halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter att öka.

Det är förutsättningarna inför avtalsrörelsen 2020, då löner och villkor för närmare tre miljoner svenskar ska omförhandlas. Naturvetarna och dess delegater, som utgörs av naturvetare, jobbar nu med förberedelserna innan det blir skarpt läge i förhandlingarna.

Nu gäller det att samordna sig med bland annat Sveriges Ingenjörer när våra yrkanden ska mejslas fram inom olika branscher. Facken inom industrin, där Sveriges Ingenjörer och Unionen med flera fackförbund ingår, har i sin gemensamma avtalsplattform ett krav på 3 procent i lönehöjnuingar under ett år.

Inte helt oväntat har Svenskt Näringsliv knorrat och menar att budet är för högt, och att svensk industri skulle förlora konkurrenskraft med lönehöjningar på den nivån.

Naturvetarna följer utvecklingen på arbetsmarknaden noga för att kunna teckna bra avtal för medlemmar-

”Naturvetarna följer utvecklingen för att kunna teckna bra avtal för medlemmarna.”

Det finns säkert fler exempel. Vi vill gärna komma i kontakt med arbetsplatser, där man har tecknat kollektivavtal med gröna inslag.

Många naturvetare brinner för hållbarhet och jobbar med frågor som är kopplade till Agenda 2030 inom ramen för FN:s 17 hållbarhetsmål.

na. Lika viktigt är att fånga upp förväntningar om den service och de tjänster som förbundet erbjuder medlemmarna. Här är dialogen med medlemmarna viktig. Hur ska framtidens kollektivavtal vara utformade för att de ska vara socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara och samtidigt leda till utveckling?

Kanske Saco-S-föreningen på Folkhälsomyndigheten är på rätt spår.

För att stimulera till hållbart resande med tåg finns en ekonomisk morot, som Saco-S-föreningen har förhandlat fram med arbetsgivaren.

De som väljer tåg i stället för flyg blir kompenserade ekonomiskt.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

57

Medlemsnytt

”Höjdpunkten var medlemssnacket” Den sjätte november var det dags för förbundsrådet att checka av att styrelsen och kansliet följer kongressbesluten.

– Det var ett stort engagemang, vilket var kul! säger Naturvetarnas ordförande Erik Petré.

Att stämma av vad medlemmarna tycker är en av styrelsens viktigaste uppgifter. Han berättar att det finns en avsikt i styrelsen att i större utsträckning använda detta forum som bollplank och få input på vad som ska tas upp på nästa kongress.

Stadgeöversynen, som styrelsen initierat, togs upp vid förbundsrådet så att den rimmar med hur förbundet ska jobba. De diskuterade även hur nomineringen av förtroendevalda till kongressen ska ske, vilka som har rätt att skriva motioner och hur förbundet ska jobba med professionsföreningarna.

”Det var en bra dag som gav insyn i vad förbundet jobbar med.”

förbundsrådet var ett väldigt intressant uppdrag som givit mersmak när det gäller att delta i sådana här uppdrag, tycker hon.

UPPDRAG SOM GAV MERSMAK Karolina Johansson var en av tolv kongressombud som deltog. Hon var med på Naturvetarnas kongress i november 2018, men det var premiär som deltagare på förbundsrådet.

– Det var en bra dag som gav insyn i vad förbundet jobbar med och hur det går med de uppdrag som kongressen har beslutat, säger hon.

En punkt på agendan var en gruppdiskussion för att ge input till styrelsen på vad vi ska jobba med, exempelvis stadgeändringar.

– Alltid trevligt att kunna bidra, konstaterar hon.

Till vardags är hon projektledare vid Länsstyrelsen Gotland. Att delta på

BRA TEMPO Mattias Persson är produktchef på Econova och representerar Agronomförbundet.

– Det var roligare än vad jag trodde, säger han.

Inför mötet har deltagarna fått mycket information att läsa in sig på. Han hade därför förväntat sig att det skulle vara ett tungt möte med mycket svingande av ordförandeklubban. I stället blev det en dag med ett gott tempo som gav bra information.

Det var fin stämning och trevligt mingel, vilket han understryker vikten av.

– Höjdpunkten var medlemssnacket, hur vi ska göra för att bli fler medlemmar. CJ

Vad gör förbundsrådet?

Naturvetarnas förbundsråd träffas varje år när det inte är kongress. Avsikten är att följa upp de beslut som kongressen fattade. Styrelsen och de två kongressombud som toppade i sin valkrets var inbjudna, liksom en företrädare från studentrådet och varje professionsförening.

Erik Petré. ↑

58

Karolina Johansson. ↑

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Mattias Persson. ↑

?!

Hitta svaren på dina frågor Nu får du svar på vanliga frågor om allt från arbetsmiljö och villkor, till karriär och medlemskap i vårt forum på webben.

Hittar du inte det du söker är du välkommen att ställa frågor. https://forum.naturvetarna.se

HÄR ÄR NÅGRA VANLIGA FRÅGOR:

→ Måste en arbetsgivare utlysa lediga tjänster? → Vilken medlemsavgift betalar jag när jag är föräldraledig? → När börjar inkomstförsäkringen betalas ut? → Vad ska jag göra om jag blir trakasserad på arbetet? → Behöver jag anmäla att jag är förtroendevald? → Hur ska lönen räknas för tills- vidareanställd på heltid med timlön? → Vilken uppsägningstid har jag?

Följ @Naturvetarna på Instagram – varje fredag ställer vi en vanligt återkommande fråga som en ombudsman svarar på! #fackfredag

Medlemsavgiften höjs med 10 kronor Den 1 januari höjs medlemsavgiften för alla yrkesverksamma med 10 kr i månaden. Höjningen görs för att Naturvetarna även i framtiden ska kunna erbjuda dig rådgivning, service och andra förmåner av högsta kvalitet.

Det innebär att den ordinarie medlemsavgiften blir 250 kronor per månad från och med 1 januari 2020. För studerande och doktorand utan anställning blir avgiften precis som, tidigare 10 kronor per månad.

Beslutet om att höja medlemsavgiften togs på Naturvetarnas kongress 2018.

INFÖR FORSKNINGSPROPPEN 2020:

Naturvetarna vill förbättra forskarnas villkor Goda villkor och attraktiva karriärvägar för forskare är nyckeln till att utbildning och forskning håller hög kvalitet. Det behövs för att klara de utmaningar samhället står inför, i allt från klimat och hälsa till antibiotikaresistens och hållbar produktion.

Här är några av Naturvetarnas förslag inför regeringens forskningsproposition:

→ Minska antalet tidsbegränsade anställningar. → Ta bort möjligheterna att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. → Förbättra forskarnas arbetsvillkor, stärka forskningens långsiktighet och säkerställa ett stabilt stöd till den fria grundforskningen.

→ Sveriges attraktivitet som forsknings- och innovationsnation och som destination för utländska investeringar i forskning & utveckling säkras. → Förbättra utbytet med det omgivande samhället och utöka forskares karriärmöjligheter. → Förbättra infrastrukturen för naturvetenskaplig forskning.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

59

Ny ordförande vill få studenterna att må bättre Här är den nya styrelsen för Naturvetarnas studentråd.

Den valdes av kongressen i november.

– Jag är hedrad över förtroendet och känner mig upprymd. Det ska bli roligt att jobba för studenterna i Naturvetarna, säger ordförande Daniel Nord.

Han är journalist i botten och utbildar sig nu till trädgårdsingenjör på SLU i Alnarp.

För honom är en hållbar livsmedelsproduktion viktig, liksom klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor, vilka spänner över hela det naturvetenskapliga fältet. Han menar att det finns ett

”För att klara samhällets utmaningar måste framtidens problemlösare må bra.”

stort engagemang för de frågorna bland studenter.

– För att klara samhällets utmaningar måste framtidens problemlösare må bra. Vi ser att den psykiska ohälsan är ett problem bland studenter. Den oroande utvecklingen måste vi vända, säger han övertygande.

Studenternas ekonomiska situation är ännu en fråga han vill driva. Det ska han göra tillsammans med hela den nya styrelsen. LEL

Daniel Nord, Lovisa Sundström, Colin Andersson, Love Chrisson och Tor Magnusson. Robin Davidsson saknas på bilden.

Studentrådets styrelse 2019-2020 ORDFÖRANDE: Daniel Nord, studerar till trädgårdsingenjör på SLU Alnarp.

LEDAMÖTER: Lovisa Sundström, läser hållbar utveckling och miljö på Södertörns högskola.

Vice ordförande: Väljs i ett fyllnadsval.

Colin Andersson, läser geovetenskap på Uppsala universitet.

Daniel Nord.

60

Lovisa Sundström.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

Colin Andersson.

Love Chrisson, doktorand på Uppsala universitet. Är biomedicinare i botten och har studerat medicinska vetenskaper.

Love Chrisson.

Tor Magnusson, läser naturvetenskapligt basår på Göteborgs universitet.

Robin Davidsson, studerar på Lunds universitet.

Tor Magnusson.

Robin Davidsson.

Medlemsnytt

Nikita stärker studenters psykiska hälsa Kan man bryta negativa tankemönster? Med bakgrund i sin egen historia med psykisk ohälsa föreläser Nikita Zeiloth om personlig hållbarhet för studenter.

Nikita Zeiloth, marknadsförare på Naturvetarna, tar med åhörarna på en resa i hur man med små steg kan förändra sitt tankemönster, stärka sin självkänsla och få en mer hållbar vardag.

– Att stärka unga i samhället är en hjärtefråga för mig. Om min historia kan hjälpa en

person, då har mina år med psykisk ohälsa varit värt det, säger hon.

I dag pratar vi mycket om miljöhållbarhet. Men vi talar sällan om den personliga hållbarheten, något som Naturvetarna vill ändra på.

– Den psykiska ohälsan i vårt samhälle ökar, framförallt bland unga kvinnor. Det är siffor som vi inte kan blunda för. Att jobba med sig själv ger ringar på vattnet och smittar av sig i studierna, hemma och i arbetslivet. Det handlar om att få verktyg för att hantera sin ångest, stress och prestationskrav, säger Nikita.

Så tycker deltagarna: – Alla skulle behöva höra det här. Speciellt när samhället ser ut som det gör idag, säger Isabell Hermansson, som studerar analytisk kemi med inriktning på forensik vid Örebro Universitet.

– Jag tar med mig att jag måste hitta en balans mellan studier, fritid och mig själv. Och att jag duger som jag är oavsett vad jag presterar på tentor, säger Henrik Sjunnesson, som studerar miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Nikitas verktygslåda 1. Skriv en lista på det du är mest

nöjd med hos dig själv.

2. Våga göra misstag – det är av

dem du lär dig, både på tentor och i livet.

3. Ta åt dig när andra säger

positiva saker om dig, och lär dig att säga tack.

4. Avsätt tid för återhämtning. Gör

det du tycker är roligt och ger dig energi.

5. Jämför dig inte med andra. Du är

inte dina prestationer så sluta värdera dig själv utefter vad du presterar.

6. Möt världen med ett leende. När

vi ler frigörs endorfiner som gör att vi kan arbeta mer effektivt.

Leendet minskar också stress, sänker ditt blodtryck och ökar din produktivitet och kreativitet.

Nikitas hela verktygslåda finns att ladda ner på www.naturvetarna.se/psykiskhalsa

Vill du att Naturvetarna kommer till dig?

Under 2020 kommer Naturvetarna att göra en turné med föreläsningen på våra olika lärosäten. Vill du att vi kommer till ditt lärosäte?

Mejla till student@naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

61

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna.

Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning

→ Försäkringar

→ Nätverk

Våra kunniga och erfarna ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och får tips inför lönesamtalet.

Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samlar dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

Vi erbjuder medlemmarna ett brett utbud av seminarier och föreläsningar inom bland annat karriär, ledarskap och arbetsmarknad.

→ Chefsservice

→ Inkomstförsäkring

Du får nyheter inom ledarskap och individuellt stöd i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa.

Besök våra seminarier om ledarskap, som också är ett bra tillfälle att nätverka. www.naturvetarna.se/chef

Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

Boka ett karriärsamtal och få verktyg för att analysera din arbetssituation, inventera din kompetens eller bara ett bollplank för ditt nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din Linkedin-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Din egen jurist

→ Service till företagare

Vår juristförsäkring hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs.

Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna.

Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell rådgivning i hur du kan utveckla ditt företag. Allt från val av företagsform till hur du ska tänka när du tar betalt. www.naturvetarna.se/foretagare

→ Karriär och utveckling

→ Förhandlingsstöd Våra ombudsmän ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och arbetsrättsligt förhandlingsstöd, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

+ Plus » Seminarier och nätverk » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån och bolån i SEB och Danske Bank Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

62

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

NÄT V E R K

Kontakter som ger nytta Att få tillgång till nätverk är guld värt i karriären. Naturvetarboosten, som är Naturvetarnas nya event för studenter, startade på Göteborgs universitet i samarbete med Göta studentkår.

”Ett bra tips är att bredda sig med annan kompetens, som projektledning.”

Fyra naturvetare – fyra karriärvägar, där ingen är den andra lik,

fram grönstrukturplaner. Vid sidan av det ligger kommunens omställning till en fossilfri fordonsflotta på Tanja Barretts bord.

– Glöm inte att nätverka, och se till att få in en fot i arbetslivet via praktik och sommarjobb. Välj också praktiska kurser, i mitt fall handlade det om miljö- och hälsoskydd, säger Tanja Barrett.

Förorenade områden finns det gott om i Sverige, en miljöskuld som måste betalas. Det bidrar kvartäroch maringeologen Krister Honkonen till i rollen som projektchef på Cowi.

men alla bidrar till att hitta lösningar på samhällets utmaningar.

– Lika viktigt på Naturvetarboosten är att möta andra naturvetare och bygga nätverk, säger Lisa Möller, karriärrådgivare på Naturvetarna.

Hon pratade om naturvetares arbetsmarknad i ett vidare perspektiv och gav goda råd i karriären.

Studenterna som var på plats fick höra om spännande vägval och hur en vanlig vecka kan se ut för naturvetare.

Biologen och miljövetaren Tanja Barrett, miljöstrateg och kommunekolog i Öckerö kommun, var först ut.

FÅ IN EN FOT Ena dagen ska en illegal avverkning i våtmark inspekteras, och nästa dag är en annan våtmark föremål för restaurering. Sedan är det dags för inventering inför arbetet med att ta

KROKIGA VÄGAR Att karriärvägar inte är spikraka kan disputerade Stephan Nylinder intyga. Han har gått från att knappt ha klarat gymnasiet till en doktorstitel i systematik och forskare på Naturhistoriska riksmuseet. Snart börjar han en ny tjänst som forsk-

Håll utkik efter Naturvetarboosten på ditt lärosäte. ↑

ningsdatarådgivare vid Svensk nationell datatjänst.

Molekylär- och mikrobiologen Hallgerd Eydal jobbar i dag med kvalitetssäkring på Metabogen, som utvecklar nästa generations probiotika och läkemedel. I sin tidigare forskning har hon stått öga mot öga med björnar och bisonoxar i Yellowstone nationalpark.

– Utmana dig själv och bredda dina intressen och kontakter, är Hallgerd Eydals tips till studenterna. LEL

Vad tyckte ni?

Oda Carlberg, studerar marina vetenskaper på Göteborgs universitet

– Det var inspirerande och visar att en karriär inte behöver vara spikrak, det finns flera vägar att gå. Ett bra tips är att bredda sig med annan kompetens, som projektledning och affärsmannaskap.

Elin Nielsen, läser också första terminen marina vetenskaper

– Jättebra tips, jag ska redan nu börja kolla arbetsmarknaden och arbetsgivare. Nu siktar jag på att hitta ett sommarjobb som är relevant för min utbildning, säger dykaren som gärna vill använda den kompetensen i framtida vetenskapliga uppdrag.

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

63

Efter jobbet

”Något händer i samklang med andra” För Ewa Lavett är körsången en viktig ventil i vardagen. Där stressar hon ner och mår bra. Att alla kan sjunga är hennes devis.

När kören drar på för full hals lyfter taket på

gamla Hindås stationshus. En av rösterna är marinekologen Ewa Lavett, som också sitter i Naturvetarnas styrelse.

– Att sjunga i kör är den bästa ventilen, hur stressigt det än är på jobbet. Det händer saker i samklang med andra och det blir en fin gemenskap.

När hon kommer till kören förvandlas vardagsproblem till bagateller.

– För att få den rätta klangen måste man släppa allt annat och fokusera. Det handlar både om andning, avslappning och att hålla ihop rösten.

TAKTEN I GENERNA

Alla kan sjunga, är den här körens devis. Även nybörjaren har en plats. Det gäller inte riktigt för Ewa Lavett, som har sjungit och spelat instrument sedan barnsben.

– Min farfar var sångare på Storan i Göteborg, så lite har jag nog sången i generna. Musiken har blivit en följeslagare genom livet, ett andra ben vid sidan av jobbet.

Genom körsången och instrumentalspel i kommunala musikskolan (Tyresö) lärde hon sig tidigt att läsa noter, en kunskap hon i dag gärna

64

N AT U RV E TA R E N

5 / 2019 6

delar med sig av till i Hindåskören så alla hamnar rätt i stämmorna.

FIN GEMENSKAP

Som i så många körer behövs fler mansröster även i Hindås. Bara sex av trettiofem deltagare är män.

– Kanske det handlar det om att våga vara normbrytande i sin mansbild. Varför tror fler män än kvinnor att de inte kan sjunga? Eller kanske män i högre grad prioriterar andra saker för att de inte inser vad de går miste om i en körgemenskap? spekulerar hon.

Har du nytta av körsången i andra sammanhang?

– Jag har en tränad röst och klarar mig ofta utan mikrofon när jag ska tala inför större grupper. Men framför allt är körsång ett sätt att hålla mig personligt hållbar, ha god självkänsla och känna glädje i livet.

Det kan behövas den första veckan på nya jobbet som rivstartat för Ewa Lavett.

– Det är jätteroligt att jobba för Sveriges största yrkesfiskeorganisation och göra fisket mer hållbart, kopplat till Agenda 2030 inom ramen för FN:s globala hållbarhetsmål. LEL

Ewa Lavett Yrke: Hållbarhetsrådgivare på Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO. Utbildning: Marinekolog.

Bor: I Hindås, mellan Göteborg och Borås.

Förtroendeuppdrag: Ledamot i Naturvetarnas styrelse.

Gör mer på fritiden: Har två barn, som också sjunger och spelar.

Sportdykning.

Vill du också sjunga i kör?

Kontakta en kör nära dig. Alla kan sjunga / Kör för alla finns på många platser i landet. Det brukar finnas nybörjarkurser utan krav på förkunskaper.

På kurs får du bland annat lära dig grundläggande sångteknik, röstvård, gehör och tajmning, liksom sceniskt uttryck och hur du ökar din självkänsla. Målet är att du ska våga sjunga och att rösten bär.

Att sjunga i stämmor är ett sätt att träna tonförmågan. Alla har väl prövat att sjunga i kanon, som betyder regel och syftar på att en melodi används som motstämma till sig själv. ”Broder Jakob” är vanlig att sjunga i kanon.

fy och göra en egen singback. På singback.se hittar du också populära melodier som går att använda i samma syfte.

Att lära sig noter ger förstås ett mervärde, men är inte nödvändigt för att få koll på upp- och ned-

gångar i tonerna.

En duktig körledare ser till att få stämmorna i samklang.

Var rädd om din röst – ditt viktigaste instrument. Undvik att sjunga vid infektion. Om den sätter sig i stämbanden kan det leda till inflammationer som kan sitta i upp till ett år, och dessutom ge ärrbildningar på stämbanden.

Bästa avkopplingen. ←

Vill du träna på egen hand kan du ladda ner melodier från Spoti-

N AT U RV E TA R E N

6 5 / 2019

65

Vi gratulerar ”Det är obegripligt för mig att vi använder plast, ett otroligt hållbart material, för produkter som har en livscykel på mindre än en dag.”

Lucy gör bioplast av fisk och alger Problemet med engångsplast har Lucy Hughes en lösning för: en biologiskt nedbrytbar plast, tillverkad av fiskavfall och rödalger.

för att produceras då det är energisnålt och inte kräver temperaturer över 100 grader. Det bryts ned efter fyra till sex veckor och är lämpligt även för hemmakompostering. Det läcker inte några gifter, vilket tar bort behovet av statlig avfallshantering.

Cirka 40 procent av all förpacknings-

plast som produceras globalt används bara en gång. Lucy Hughes har både idé och driv för att finna en lösning på detta, enligt ett pressmeddelande från Prat PR. Genom omfattande forskning kom 24-åringen fram till att fiskskinn and fiskfjäll är väldigt lämpliga material för att tillverka en ny sorts bioplast. De har väldigt starka och flexibla proteinstrukturer. Utsläpp från fiskeindustrin, som förutom fiskskinn och fiskfjäll utgörs av skelett och blod från fisk och skaldjur, skapar ett enormt flöde av avfall som vanligtvis slängs eller förbränns.

INGA GIFTER

För att kunna skapa ett helt nytt material behövde Lucy Hughes hitta ett sätt för proteinerna att fästa vid varandra. Hon satsade på att hitta ett organiskt bindemedel, vilket blev agar-agar som utvinns från rödalger. Resultatet är ett genomskinligt och flexibelt material som passar bra för engångsförpackningar.

Materialet kräver relativt små resurser

66

N AT U RV E TA R E N

6 / 2019

En torsk kan bli 1 400 påsar. ↑

Lucy Hughes ”Plast är ett fantastiskt material, och som ett resultat av detta har vi designers och ingenjörer blivit för beroende av det.

Det är obegripligt för mig att vi använder plast, ett otroligt hållbart material, för produkter som har en livscykel på mindre än en dag.

Uppfinningen är fortfarande i sin linda och jag trodde aldrig att det skulle nå så här långt, så det är verkligen uppmuntrande att få potentialen i materialet erkänt av ett så prestigefullt pris.

Jag är glad över att få chansen att genomföra ytterligare forskning och utveckling för att utforska vilka möjligheter MarinaTex har, med hänsyn till dess form, funktion och ekologiska fotavtryck.”

100 EXPERIMENT

För att ta fram och förfina materialet och processen gjorde Lucy Hughes över 100 olika experiment. De flesta utförde hon vid sitt studentboende. Nu har hon vunnit James Dyson Award, en tävling i nyskapande och banbrytande koncept inom ingenjörskap och design. Hon belönas med 340 000 kr och för vinstpengarna ska hon kommersialisera sin uppfinning på ett hållbart sätt.

Lucy Hughes kallar bioplasten MarinaTex. Hennes plan är att fortsätta utforska hur bioplasten kan bli en global lösning för hur vi kan minska vårt plastavfall.

Eftersom det är biprodukter från fiskeindustrin som används, hjälper det även till att sluta cirkeln i ett kretslopp för en mer cirkulär produktlivslängd.

Enligt Lucy Hughes skulle en torsk från Atlanten kunna generera tillräckligt organiskt avfall för att kunna göra 1 400 påsar MarinaTex. CJ

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna Box 760 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Äntligen fixat!

Sååå skönt.

Vi har gjort det enkelt för dig att känna den känslan.

Teckna vår sjuk- och olycksfallsförsäkring till medlemspris redan idag. Slipp alla frågor om tidigare sjukdomar, läkarbesök och datum för behandlingar. Du är skyddad direkt – snabbt, enkelt och tryggt.

Ring oss på 0771-111 999 eller teckna försäkringen direkt på www.akademikerforsakring.se.