Naturvetaren nr 4-2021 by Naturvetaren

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Hubbar som får idéer att lyfta Så blir du personligt hållbar Visselblåsare får ökat skydd

Johan Rockström

”

Det finns bara en väg framåt, och den är fossilfri.”

Ställ om!

Frågan är inte om, utan hur fort det ska gå Vardagshjälte: Monica undanröjer hälsorisker | Månadens fråga: Hur jobbar du efter corona? | Siffran: 50% har för mycket | Nr 4 / 2021

Måste du veta din nästa månadslön? Självklart. Och det borde vara lika självklart att veta vad du får i pension. Ta hjälp via ditt fackförbund. Gör kloka val och ordna sparandet. Börja här: akademikerforsakring.se/pension

I samarbete med

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

Ska vi offra en fjäril för klimatet? Är det värt att rädda en fjäril på Gotland på bekostnad av klimatet? Den typen av målkonflikter ställs vi ofta inför när samhället ska bli mer hållbart. Spontant väger klimatet tyngre, det handlar om vår överlevnad, där utsläppen av växthusgaser måste minska. Och då kan man ju offra en fjäril för att kunna öka bioproduktionen. Men sakta i backarna, här är lätt att gå vilse. Klimatnytta och biologisk mångfald går ofta hand i hand. Ekosystem som är rika på arter är mer resilienta och kan som regel binda mer koldioxid än artfattiga miljöer. Det är en av Johan Rockströms poänger och något han forskar om på Stockholms universitet, där han har några doktorander och postdoktorer knutna till sig. Men det är på universitet i Potsdam i Berlin som är hans huvudsakliga bas för klimatforskning i dag. Vi lyckades få en intervju med honom när han var i Stockholm och ur kungens hand mottog priset som Årets miljöhjälte av WWF.

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter i detta nummer: Johanna Rösth, Nikita Zeiloth Foto omslagsbild: Isabelle Östlund Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

Klimatnytta och biologisk mångfald går ofta hand i hand.” Hållbarhet var också temat på Naturvetarnas kongress. Svante Axelsson, regeringens samordnare för fossilfritt Sverige, ingav hopp och visade att Sverige går före i den gröna omställningen, och världen följer efter. Med mer än en flört till publiken underströk han att naturvetare har en nyckelroll i den omställningen. På kongressen valdes Patriq Fagerstedt, som till vardags är forskningssekreterare på Vetenskapsrådet, till ny ordförande för Naturvetarna. Läs mer om honom och hans visioner längre fram i tidningen.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 10 mars. Manusstopp för annonser: 25 februari. Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Nr / 4 SID 7

Vardagshjälte

Som skyddsombud undanröjer Monica Lind hälsorisker på jobbet.

SID 14

Tillbaka på jobbet Blev det så flexiblet som vi hoppades, eller återgår vi till det som var innan pandelmin? Månadens fråga ger en fingervisning.

SID 28

Nobelpriser i naturvetenskap Inför Nobeldagen friskar vi upp minnet och presenterar årets pristagare i medicin, fysik och kemi.

SID 36

Dags att skrota nyckeltalen Vem vill vara ett nyckeltal på jobbet? Åsa Lundquist Coey menar att vi ska relationerna och samtalen på större allvar.

Våtmarkerna har en viktig roll för att hålla kvar kolet i backen. Därför satsas resurser på att återställa våtmarker.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Att elbilar uppfattas som smart och coolt är ett steg på vägen, menar Johan Rockström.

Lägg begreppet innovationshubb på minnet. De är en sorts nav där forskare och startup-bolag får hjälp av större bolag med uppskalning och att ta idéer vidare.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

V EC K A N S VÄ RV N I N GA R:

Naturvetarna har bytt ordförande Efter tre år lämnar Erik Petré uppdraget som förbundsordförande för Naturvetarna. Hans efterträdare Patriq Fagerstedt. är Patriq Fagerstedt. Naturvetarna har valt ny ordförande vid sin kongress. Det är Patriq Fagerstedt som tar över

Vi har bytt jobb i branschen

uppdraget att leda förbundet efter Erik Petré. Fagerstedt är kemist/mikrobiolog och arbetar som forskningssekreterare på Vetenskapsrådet. Där är han programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens. Han har tidigare varit forskare och lärare på Karolinska Institutet samt även arbetat med läkemedelsutveckling på Astra Zeneca.

Fackförbundet Naturvetarna anställer en

Altinget 22 november 2021

Resumé

ny kvartett till avdelningen för marknad och samhällspolitisk påverkan. Nima Farrahi, senast på undersökningsföretaget Yougov är ny analytiker och statistiker. Erik Aronsson, projektledare som hämtas från Appelberg blir samhällspolitisk redaktör. Ellinor Molin, går in som webbredaktör och hämtas från Ny Teknik. Sarah Folcker, som tidigare arbetat på Telia är ny marknadsassistent.

Varför är du med i Naturvetarna? inspiration om vad livet som naturvetare innebär. Tillgången till karriärrådgivning med bland annat Linkedin-coachning rustar mig för framtiden. Varför valde du att gå med redan som student? – För att få tillgång till alla givande föreläsningar, Naturvetarnas breda vägledning inom olika områden och riktigt trygga försäkringar. Maja Andersson

– För att få en inblick i arbetsmarknaden och lära mig om mina rättigheter, både som student och i arbetslivet. Men framför allt får jag

Vad är bäst med din utbildning? – Kontrasterna mellan att få lära mig om livet i stort och i allra minsta detalj. Jag tycker det är otroligt spännande att förstå hur naturen fungerar i relation till

Maja Andersson Ålder: 22 år. Pluggar: Kandidatprogram i biologi/molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Bor: Uppsala. Gör på fritiden: Är helst i naturen och vandrar, paddlar kajak eller dyker. Jag älskar också att måla och fotografera. mänskligheten och hur vi genom det kan arbeta för en hållbar framtid. NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

M ÅNA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 8/2021. LÄS PÅ SIDAN 14.

Hur jobbar du efter pandemin? Tillbaka till läget innan Jag är besviken över att min arbetsgivare ville återgå till läget före pandemin, det vill säga att vi måste vara på plats alla dagar. Jobbar från hemmet en dag i veckan enligt överenskommelse med chef. Har tvingats ta ledigt en dag i veckan eftersom jag har lång pendling och inte orkar. Är så besviken då jag tyckte distansarbete funkat fint under pandemin. Miljönissen

Nöjd att vara på plats De flesta mötena är nu på plats. När vi tycker att vi är mer effektiva med att jobba hemifrån, kan vi göra så. Mycket nöjd med detta upplägg.

”Arbetsgivaren är ovillig att tillåta hemarbete nu.”

Karin

Gullan

Fått nog av hemarbete Hemarbete fick jag nog av under universitetstiden, nu vill jag ha en riktig arbetsplats så att jag kan koppla bort jobbet när jag är hemma. Därför har jag bestämt sagt nej till all form av hemarbete, såväl under som efter pandemin. Peter

En hybridlösning Arbetsgivaren kommer att teckna enskilda avtal med varje medarbetare om distansarbete/arbete på kontor med utgångspunkten att man arbetar minst 50 procent på kontoret och max 50 procent hemma. Det blir alltså en hybridlösning samt individuell överenskommelse någon gång efter årsskiftet. Fram till dess är det fortfarande hemarbete som gäller och vill man komma in till kontoret någon dag får man göra det efter överenskommelse med den närmsta chefen. Berfin

RÄTTELSE

I förra numrets duell ”Är Sveriges skogsbruk hållbart?” stod universitetslektorn Stig-Olof Holm på ena sidan. Han är knuten till Umeå universitet, och inget annat. Han är aktiv i organisationen Skydda skogen, som verkar för att bevara gammelskog och skogar med höga naturvärden, vilket inte framgick.

i topp

1. 2. 3. 4. 5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Fråga experten: Vad innebär en erinran? Här finns jobben om fem år för dig som är naturvetare Fråga experten: Får jag ledigt för begravning? Snart väljs en ny styrelse - här är alla nominerade

Mest lästa artiklar under september–november på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

VARDAGSHJÄLTE

Monica undanröjer hälsorisker på jobbet Monica Lind jobbar för att medarbetarna på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska må bra. Just nu är det pressat på labb med mycket övertid. Det är hög arbetsbelastning på Akademiska laboratoriet, bland annat som en följd av brist på biomedicinska analytiker men också för att man försöker ta igen det som inte hanns med under pandemin. – Det påverkar den psykosociala arbetsmiljön, där medarbetare är stressade, mår dåligt och behöver stöd. I fokus nu är också användningen av det cancerogena ämnet formalin på patologlabbet, säger huvudskyddsombudet Monica Lind. Tack vare draghjälp från Arbetsmiljöverket har de fått arbetsgivaren att skynda på arbetet med att minska riskerna med formalin. Hot om ett vite på tre miljoner kronor gjorde att labbet nu håller på att byggas om så att formalin kan hanteras på ett säkrare sätt för personalen. KAN PÅVERKA

Det visar att skyddsombuden kan påverka, även om arbetsgivaren inte alltid lyssnar. Hon tycker ändå att samarbetet med arbetsgivaren är bra.

– Min roll är att påtala brister i arbetsmiljön. I det ligger att bevaka, lyssna och ibland medla mellan anställda och arbetsgivare. Under mina två år i den här rollen har jag börjat lära mig hur slipstenen skall dras. Behövs det extra muskler för att få gehör finns Arbetsmiljöverket som hjälper till.

snabba

SLITNA LOKALER

Ännu ett arbetsmiljöproblem på Akademiska sjukhuset är inomhusmiljön. Gamla och slitna lokaler innebär risk för fukt på grund av vattenskador, och dålig ventilation påverkar hälsan. – Arbetsmiljö kokar ofta ner till politik, då det som i fallen med inomhusmiljön och formalin kan handla om investeringar i miljonklassen. I möten med politikerna kan facket ha möjlighet att påverka. Till saken hör att Monica också är ordförande för Naturvetarföreningen i region Uppsala och sitter med i Saco-rådet. 60 procent av hennes arbetstid ägnas åt det och uppdraget som huvudskyddsombud.

Behövs en särskild dag för skyddsombud? – Ja, absolut. Skyddsombuden är viktiga i arbetslivet, men de har ofta en undanskymd roll på arbetsplatserna. Skyddsombudens dag infaller den 27 oktober varje år. Varför blev du skyddsombud? – Mitt arbete som miljöhygieniker på Arbets- och Miljömedicin och min forskning inom miljömedicin ligger nära. Därför var steget inte långt när jag fick frågan för runt två år sedan. Det har jag inte ångrat.

Profilen

”1,5-gradersfönstret

är på glänt”

TEXT: Palle Liljebäck

Johan Rockström är inte förvånad över att den gröna omställningen har åkt på ett bakslag. Starka intressen vill vrida tiden tillbaka. Men det finns bara en väg framåt, och den är fossilfri.

Palle Liljebäck FOTO: Isabelle Östlund TEXT:

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Häng med Johan under en dag 05.30

08.00

11.00

Kliver upp ur sängen och startar dagen med en simtur i Wansee, där husbåten är förankrad, om vädret tillåter. Badsäsongen är längre i Berlin än hemma i Stockholms skärgård. Under morgonen är hjärnan är som piggast, så då är det fokuserat arbete som gäller.

Efter cykelturen till jobbet på universitetet i Potsdam laddar han för en föreläsning i geovetenskap för studenter. Alltid lika roligt och utmanande att möta dem.

Som chef för ett institut för klimatforskning med 350 forskare leder han flera projekt. Nu ska en superdator köpas för att forskarna ska kunna göra större och säkrare simuleringar. Det handlar om en investering i storleksklassen tio miljoner euro.

Johan Rockström 13.00

16.00

21.30

Telefonmöte med FN:s klimatchef Patricia Espenosa. De är överens om att den senaste tidens extremväder är en skarp varning för att vi måste göra mer och i högre takt.

Hinner med en löprunda innan han ska förbereda tacktalet för utmärkelsen ”Årets miljöhjälte”. En av hans poänger är att 1,5-gradersfönstret fortfarande är öppet. Varje tiondels grad är värd att kämpa för.

Går till nattvila för att få sina åtta timmar. Somnar till gunget av husbåten med en bok i handen. Han inser att det har gått ännu en dag utan att riktigt ha tagit del av Berlins rika kulturliv. Det tar dottern hand om när hon är på besök.

Aktuell: Har tilldelats utmärkelsen ”Årets Miljöhjälte” av WWF. Yrke: Professor i jordsystemvetenskap på universitetet i Potsdam, där han också är chef för ett klimatforskningsinstitut. Utbildning: Agronom och disputerad miljövetare och professor vid Stockholms universitet. Bor: På husbåt i Wansee i Berlin. När han är i Sverige är det Rindö i Stockholms skärgård som gäller. Barnen är utflugna. Fritid: Mycket idrott. Springer och cyklar när tillfälle bjuds. Skidor på längden och tvären, gärna randonee.

Profilen

an svänger in på gårdsplanen och kliver av cykeln. Johan Rockström har utsetts till Årets miljöhjälte och ska få pris av kungen. – Det är en stor ära, men jag känner mig mer som tjänare av sanningen än som en miljöhjälte, säger han under prisutdelningen på Ulriksdals slott.

Han beklagar att man inte bygger städer för framtidens transporter, som cykling och kollektiva trafiklösningar, där också elbilen har en plats. – Biltillverkarna tävlar för sin överlevnad för att ta fram nya elbilar. Men kommer elen att räcka? – Ja, men det blir en stökig tid, där oljebolag och länder har intressen att

Det handlar lika mycket om att inspirera andra och att leda sig själv.” Just innan det högtidliga ögonblicket får Naturvetaren en intervju med honom. Utan att vara avgörande för den gröna omställningen menar han att cykeln spelar en roll. – Även om cykelvägarna har blivit bättre borde Sverige skämmas, jämfört med andra huvudstäder.

bevaka. Men visst är det ett problem att Kina nu öppnar nya kolgruvor. På sikt är han ändå övertygad om att omställningen inte går att stoppa. – Pluggen är utdragen och går inte att sätta tillbaka. Frågan är inte om, utan hur fort omställningen ska gå. Men han är inte entydigt optimis-

Klimat och biologisk mångfald hänger ihop. Artrika miljöer är mer resilienta och är viktiga kolsänkor, menar Johan Rockström. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

tisk även om skalbara lösningar finns. – Jag är besviken på att det händer för lite, sex år efter Parisavtalet. Han påminner om att världen måste halvera sina utsläpp av växthusgaser vart tionde år för att nå målet med noll nettoutsläpp 2050. Transporterna står för en tredjedel av utsläppen. För att får en ändring på det bjöd Johan Rockström in de stora lastbilstillverkarna i Europa. – De har förbundit sig att efter 2040 bara tillverka lastbilar som går på förnybar energi. Det är så han jobbar strategiskt för att påverka politiker och företag. – På vägen hit hade jag sms-kontakt med USA:s klimatsändebud John Kerry. Vi ska träffas i Glasgow och prata klimatpolitik under en cykeltur. GULA VÄSTARNA

Att stänga ner samhället är inte hans melodi, men vissa uppoffringar kommer att krävas. – Omställningen får inte vara ett privilegium för klimataktivister, utan ska bli ett normalläge. Nyckeln är att få med sig de 80 procent som har andra prioriteringar. Hur gör vi med hot från de gula västarna och andra proteströrelser? – Även maten är för billig på bekostnad av planeten. En lösning är matbidrag och subventionerat bränsle till utsatta grupper. En viktig pusselbit i spelet om klimatet är att gynna den biologiska mångfalden. Det gör ekosystemen mer robusta och resilienta, och är viktiga kolsänkor. Klimat och biologisk mångfald hänger ihop.

Aktuellt

Sophia i topp på att förklara sin forskning Den lyckliga tvåan i årets Forskar grand prix är Sophia Hernandez. Hon är molekylärbiolog och forskar om den parasit som orsakar malaria. – Jätteroligt att juryn och publiken gillade min presentation. För mig är det viktigt att nå ut med min forskning och få människor att förstå den, säger hon. Med grafik och bilder visade Sophia Hon hade fyra minuHernandez hur läkemedel och vaccin ter på sig att fånga pumot malairia kan blir mer effektiva. bliken på sitt inspirerande sätt. Det finns ett tydligt problem att lösa, där en halv miljon människor dör av malaria varje år, främst gravida kvinnor och barn under sju år i Afrika och Sydamerika. Vilken är din vinnande formel? – Att med grafik och bilder visa hur vaccin och läkemedel mot malaria kan förbättras. Nyckeln finns i parasitens genom, som är avgörande för dess överlevnad. Att likna genomet vid en instruktionsmall för vad cellerna ska tillverka gick hem. Sophia Hernandez är doktorand vid Umeå universitet och är från Filippinerna. – Jag gillar verkligen forskarmiljön där,, säger hon entusiastiskt. Michael Bossetta, forskare i media och kommunikation, vid Lunds universitet vann Forskar Grand Prix 2021, som avgjordes traditionsenligt på Nalen i Stockholm.

Mindre pengar till miljö och klimat Den budget som riksdagen har beslutat om kan leda till en minskning med 3,5 miljarder kronor för satsningar på miljö och klimat för 2022 i jämförelse med regeringens förslag, enligt WWF. Budgeten bygger på en uppgörelse mellan KD, M och SD. Möjligheten att skydda skog kan komma att begränsas då skogsägare riskerar att stå utan ersättning när de skyddar värdefull natur. Man kapar också stödet till energieffektivisering av industri och flerbostadshus. Däremot förlängs satsningen på laddinfrastruktur, och Klimatklivet blir kvar. Skatten på bensin och diesel sänks med 50 öre och kostar 2,4 miljarder kronor för statskassan. Det kan leda till utsläppen av koldioxid ökar med 150 000 ton per år, enligt WWF.

LO säger ja till nya LAS Alla utom fyra LO-förbund ställer sig bakom nya LAS. Den bygger på en uppgörelse mellan PTK, som Naturvetarna är en del av, och Svenskt Näringsliv. – Det är bra att även LO antar överenskommelsen om LAS och omställning, även om fyra av deras medlemsförbund fortfarande säger nej. Det är viktigt att reformen omfattar hela arbetsmarknaden, och med detta besked är vi på god väg dit, säger Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna. De LO-förbund som har ställt sig utanför är Seko, Byggnads, Transport och Fastighets har ställt sig utanför LAS-uppgörelsen.

800ton000 Närmare 0,8 miljoner ton koldioxid per år planeras den nya bio-CCS-anläggningen i Stockholm att fånga in när den är i drift 2025. För det kommer Stockholm Exergi att få stöd från EU:s innovationsfond och svenska staten. Försäljning av utsläppsrätter ska också bidra till finansieringen. 800 000 ton ska sättas i relation till att varje hushåll i Sverige släpper ut 7 ton koldioxid per år, enligt Naturvårdsverket 2015. För att nå klimatmålen ska vi ner till mellan ett och två ton per år. Tanken är att den infångade koldioxiden ska lagras i akviferer (en geologisk bildning av grundvatten) under vatten eller i före detta oljeoch gasfält i Nordsjön. En anledning till att EU-stöd gavs är att spillvärmen tas till vara som fjärrvärme. Att värmekraftverket i Värtan redan i dag använder biobränslen är ännu ett plus.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

FRÅN NATURVETARNAS KONGRESS:

Sverige ska bli världens första fossilfria land Det händer mycket i den gröna omställningen nu, och naturvetare har en nyckelroll. Det blev tydligt på Naturvetarnas kongress när Svante Axelsson visade att en fossilfri framtid är möjlig. Men det finns hinder på vägen. FOTO: Anna-Ledin Wirén

En mix av ”bad news” och ”good

news”. Så kan klimatdebatten beskrivas i dag. Svante Axelsson lägger fokus på de goda nyheterna. Och sådana finns det massor av. – Vem kunde bara för några år sedan ana att det första fossilfria stålet skulle vara här i dag. Nu vill hela världen följa Sverige, sa den nationella samordnaren för fossilfritt Sverige. Volvo, Scania och branscher som jordbruk och cement är med på tåget och ska bli fossilfria före 2030. Att klimat och ekonomi går hand i hand vittnar kurvan över utsläpp av växthusgaser om. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 29 procent samtidigt som BNP har ökat med 86 procent.

på varandra. Ett tydligare ansvar behövs för att kunna ställa politiker till svars, sa Nina Ekelund, generalsekreterare för Hagainitiativet som företräder delar av det svenska näringslivet.

”Det saknas naturvetare i bolagens styrelser. Det är naturvetare som kan driva hållbarhetsarbetet framåt i näringslivet. ”

DET FINNS MÅLKONFLIKTER

Journalisten Mikael Törnwall från Svenska Dagbladet menar att man inte kan ducka för de målkonflikter som finns. – Det kan till exempel gälla att väga klimatnyttan på global nivå mot en säll-

synt fjäril på Gotland. Här gäller det att hitta ett bra sätt att hantera olika intressen som står i konflikt med varandra. Nina Ekelund vill se en jämnare spelplan i hela värden för utsläpp av

1,5-GRADERSFÖNSTRET ÖPPET

Svante Axelsson slog fast att Sverige ska bli världens första fossilfria land och hoppet lever om att vi klarar 1,5-procentsmålet. Deltagarna i panelen instämde, men en högre växel måste läggas in. Moderatorn Madeleine Westin, som själv är meteorolog, ställde frågan om vilka hindren är för en grön omställning. – Tillståndsprövningen går för långsamt och det finns en mental fördröjning hos en del politiker, som skyller

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Meteorologen Madeleine Westin höll i trådarna för paneldebatten, där Svante Axelsson, Nina Ekelund och Mikael Törnwall deltog.

Hall å dä r! Hur var det på Naturvetarnas kongress? Två av ombuden delar med sig av sina upplevelser från kongressen.

Simon Ivarsson, dietist på Sahlgrenska sjukhuset Spännande att vara en del av den demokratiska processen när beslut skulle tas om nya stadgar, förbundets inriktning och val av ny styrelse. Jag gillade paneldebatten som gav framtidshopp och positiv energi.

För att få kunskap om klimatförändringarna är forskningen i Arktis och Antarktis viktig.↑

växthusgaser. Hon påminner om att bara 21 procent av alla utsläpp i värden har ett pris. Resten kostar inget. Å andra sidan har priset för utsläppsrätterna ökat tiofaldigt på bara fyra år. GODA NYHETER SÄLJER

Frågan om medias roll kom upp på bordet. Bilden av att negativa nyheter säljer bättre är inte längre helt sann. – Nyheter om lösningar på klimatkrisen är populära, enligt våra mätningar, som vi hela tiden gör på webben, sa Mikael Törnwall. Det gjorde Svante Axelsson glad som menar att vi alla har ett ansvar för att sprida de goda berättelserna om en fossilfri framtid. Den är möjlig. Det blev också tydligt att naturvetare har en nyckelroll i omställningen och de behövs i samhället. – Det saknas naturvetare i bolagens styrelser som i dag domineras av ekonomer. Naturvetare behövs för att driva hållbarhetsarbetet framåt i näringslivet, sa Nina Ekelund.

På vilket sätt bidrog du? Jag gick upp i talarstolen vid två tillfällen, där jag bland annat uttryckte stöd för valberedningens förslag till ny styrelse. Valberedningen har gjort ett gediget grundarbete och presenterade ett väl avvägt förslag, som kongressen gav tummen upp för. Vad tar du med dig? Engagemanget och den bredd av naturvetare som förbundet representerar.

Mehret Sebhat, leg biomedicinsk analytiker, sälj- och kundansvarig på Unilabs Mycket givande och positiv upplevelse. Det var premiär för mig. Jag gillade särskilt att styrelsen lyssnade på oss ombud, både i utskottsmöten och på själva kongressen. I den utmärkta paneldebatten lyftes naturvetares viktiga roll i samhället. I dag gör vi jobbet, men syns inte. På vilket sätt bidrog du? Lite nervöst var det att gå upp i talarstolen, men det gick bra och flera kom fram efteråt och bekräftade den bild jag har, vilket gjorde mig glad. Det handlar om att ge samma möjligheter till alla naturvetare på arbetsmarknaden, oavsett etnisk bakgrund, och att motverka diskriminering. Vad tar du med dig? Att man måste engagera sig om man vill ha förändring. Ingen annan gör jobbet. Kongressen fattade beslut om att styrelsen ska ta särskilda hänsyn till förutsättningarna för akademiker med utländsk bakgrund. Att den viljan finns är en bra start. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

MÅNADENS FRÅGA

Hur jobbar du efter pandemin? Allt fler går tillbaka till kontoret nu när restriktionerna har hävts. Många vill fortsätta att jobba hemma, i alla fall delvis. Nu undrar vi om du har hittat en balans mellan att jobba på distans och att vara på kontoret, och om arbetsgivaren tycker det är okej. Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Hybridkontor med utmaningar En mix av att jobba hemma och på kontoret står högt på önskelistan för många efter pandemin. Men hur får man till bra hybridmöten och vilken rätt har man att jobba hemma? Hur vi upplever att vara tillbaka på

kontoret igen skiljer sig åt. Vissa jublar över att möta kollegor igen, medan andra tycker att de är mer effektiva hemma. – Behovet av att vara på arbetsplatsen fysiskt är olika för olika yrken och funktioner. För dem som arbetar på labb eller har patientkontakt är det förstås ofta omöjligt att jobba hemma, säger Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna. Enligt vår egen undersökning hade 95 procent av medlemmarna möjlighet att jobba hemma under coronakrisen. Runt hälften utnyttjade den möjligheten under minst halva arbetstiden. Många ville fortsätta göra det efter att restriktionerna har tagits bort. Heidi Wiik OLIKA LÖSNINGAR

Hur det har blivit skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. En del fortsätter som under pandemin, men med frivillighet att jobba hemma eller på kontoret. Andra sätter upp

”Att kunna erbjuda distansarbete gör det lättare att rekrytera personal.” regler som säger att man till exempel ska vara på arbetsplatsen minst två dagar i veckan. Sedan finns det arbetsgivare som går tillbaka till det som gällde innan pandemin. – En klok arbetsgivare lyssnar på medarbetarna. Att kunna erbjuda distansarbete gör det lättare att rekrytera personal, säger Heidi Wiik. Hur fördelningen mellan hemarbete och jobb på kontoret ska se ut finns det inget generellt svar på. – Här måste arbetsgivarna själva fundera på vilka funktioner som måste utföras på plats och för vilka det går lika bra att sköta på distans. Sedan finns det ett egenvärde i att medarbetarna träffas och utbyter idéer under mer informella former, som vid kaffemaskinen. En av utmaningar är att få till bra hybridmöten, där några är på plats och andra är på distans. – Här gäller det att inkludera

och få med dem som inte befinner sig i rummet. Den som leder mötet har en viktig roll att fördela ordet. Ibland kan det vara bättre att alla sitter vid sin skärm i olika rum. Då deltar alla på samma villkor. ARBETSMILJÖN HEMMA

Ännu en viktig aspekt är arbetsmiljön hemma. Ergonomin är sällan lika bra hemma som på arbetsplatsen. – Om huvudarbetsplatsen är på kontoret, är arbetsgivaren inte skyldig att tillhandahålla utrustning som arbetsstol och dataskärm på båda platserna. Men tänk på att arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när vi arbetar på distans. Här får man komma överens med arbetsgivaren om att hitta bra lösningar. Heidi Wiik påminner om att arbetsgivaren bestämmer av vem, när och var arbetet ska utföras. – Om en arbetstagare före pandemin huvudsakligen arbetat på kontor ingår det i arbetsskyldigheten att jobba på kontor. Arbetsgivaren kan alltså kräva att arbetstagarna återgår dit, säger Heidi Wiik. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

5tips

2. 3. 4. 5.

Ladda ditt batteri

Prioritera återhämtning

– personlig hållbarhet

När din mobil dör så laddar du den, men när din egen energinivå tar slut laddar du dig själv då? Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler och att inte vänta för länge om du drabbas av fysiska besvär. Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården för att få en medicinsk bedömning. Kanske behöver en ergonom kolla din arbetsmiljö och din arbetsutrustning?

Ställ timern i mobilen så att du tar en paus en gång i timmen. Det kan vara en kort paus då du sträcker på dig, andas djupt och går några varv, till exempel för att fylla på kaffekoppen eller vattenglaset. Ett annat tips är att göra något helt annat, till exempel en fritidsaktivitet där du använder andra delar av hjärnan än du gör under arbetsdagen. Det kan vara motion, lära sig ett nytt språk eller kanske en danskurs.

Detta är en av de starkaste faktorerna för psykiskt välmående. Självmedkänsla handlar om

Stärk din självmedkänsla

att vara snäll mot sig själv, att vara accepterande och icke-dömande mot sig själv. En enkel övning för att stärka sin självmedkänsla är att säga tack när man får en komplimang, utan att lägga till en massa negativa ursäkter som automatiskt dyker upp i hjärnan. En annan övning är att varje dag byta ut en negativ tanke om dig själv mot en positiv och snäll tanke. Börja med en varje dag.

Ett vanligt misstag är att ta för stora kliv genom att stora förändringar eller en massa förändringar på en gång. Börja med det som känns lättast, till exempel att börja ta en ny väg till jobbet eller ta en promenad på lunchen. Börja ta en paus och djupandas tre minuter på jobbet. Avsätt 10 minuter till egen tid innan du lägger dig på kvällen. Varje steg i rätt riktning gör skillnad!

Ta små steg till förändring

Be om hjälp

Ensam är inte stark! Det sociala stödet är jätteviktigt när det gäller personlig hållbarhet och förändringsarbete, både på jobbet & hemma. Tänk efter vad du behöver för stöd från andra i din omgivning. Be om hjälp att omprioritera ditt arbete, eller att hitta nya lösningar i vardagen. Berätta om nya vanor – att andra vet kan vara ett stöd i att faktiskt genomföra en förändring. Mer dialog på jobbet och hemmaär en nyckelfaktor! ERIK ARONSSON

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Siffran

Svårt att släppa tankarna på jobbet 77%

Säg ifrån i tid

Nästa åtta av tio naturvetare har svårt att släppa tankar på jobbet på fritiden och en tredjedel uppger att man har svårt att sova på grund av tankar på jobbet.

52 %

För mycket jobb I rapporten svarar 52 procent att de har alldeles för mycket att göra på jobbet.

Det är viktigt att den som har problem tar tag i dem direkt och inte väntar. Tänk på att det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön.

50%

Hälften av naturvetarna har haft fysiska eller psykosociala besvär kopplat till arbetet de senaste 12 månaderna, enligt Naturvetarnas Arbetsmiljörapport.

Den fysiska arbetsmiljön är mer gripbar och konkret medan den psykosociala arbetsmiljön är svårfångad. Men det finns sätt att undersöka även den genom till exempel regelbundna arbetsplatsenkäter och medarbetarsamtal. Det viktiga är att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar." Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna

SAM måste fungera Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på arbetsplatserna måste fungera på ett bättre sätt framöver. Det är ett problem att över en fjärdedel svarat att deras arbetsgivare inte sköter detta på ett bra sätt.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Reportage

Innovationshubbar får idéer att lyfta Att gå från idé till färdig produkt är sällan en spikrak väg, och det finns fallgropar. Med stöd av Vinnova har hubbar – nav – inom life science byggts upp där forskare och startups möter industrin. Den senaste i Matfors i Sundsvall. TEXT:

Palle Liljebäck

På BioVentureHubb hos Astra Zeneca i Mölndal inspireras tillväxtbolag från olika branscher av varandra. →

et finns mycket bra forskning i Sverige, men fler idéer skulle kunna gå hela vägen och bli kommersiella produkter här hemma. Så brukar det heta när man pratar innovation inom svensk life science. Nu kan den drömmen infrias. Lösningen stavas innovationshubb - ett nav där forskare, industri och andra aktörer kan mötas. Sådana finns inom life science sedan flera år tillbaka i bland annat Uppsala och Mölndal. REDO FÖR COVID-25

Nu kan också Matfors i Sundsvall sättas på den kartan. Där ska en hubb för utveckling av vacciner och avancerade läkemedel byggas upp. Via Vinnova stöttar regeringen det nystartade bolaget NorthXBiological med totalt 50 miljoner kronor. – Det är ett viktigt tillskott för oss och gör att vi kan fortsätta vår satsning på cell- och genterapi. Vi har ett försprång när det gäller RNA-tekniken och står beredda när Covid-25 kommer, säger Eva-Karin Gidlund, Collaboration Development Manager på företaget, tillspetsat. Om det skulle behövas ett RNA-vaccin i framtiden för en ny pandemi hoppas de kunna producera mer än vad Sverige behöver och troligen mer än hela Nordens behov, förklarar hon. Minst lika viktigt som pengarna från

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vad är en innovationshubb? Hubben fungerar som ett nav där forskare, startups och större företag kan mötas i kreativa miljöer. Som regel är det storföretag, som Astra Zeneca och Cytiva (tidigare GE Healthcare), som initierar hubbarna. Genom samverkan kan de ge hävstång åt både storföretagens och småföretagens innovationsresor. Det ger ringar på vattnet i form av utveckling av kompetens och innovationskraft, fler jobb och ökad BNP-tillväxt. Därför är Vinnova ofta med i finansieringen.

”Vår roll är att hjälpa bolag att göra rätt från början när produktionen ska skalas upp.”

Vinnova är att finansmannen Thomas Eldered genom Flerie Invest har köpt loss den svenska delen från det amerikanska bolaget Cobra Biologic för 455 miljoner kronor. Det innebär att det nya bolaget NorthXBiologics är helsvenskt igen. Hittills har tyngdpunkten legat på att tillverka läkemedel på kontrakt. Nu ska innovationer ta större plats. Här finns infrastruktur med bland annat Eva-Karin Gidlund.↑ renrumsteknik, bioreaktorer och hög kompetens. Tanken är att fler ska kunna ta del av det. – Vår roll är att hjälpa bolag att göra rätt från början när produktionen ska skalas upp. Vi tar inte andras idéer, utan tanken är att de ska kunna utvecklas här till gagn för svensk life science och patienterna, säger Eva-Karin Gidlund. KLINISK FAS

Bolagen är välkomna dit när produkterna närmar sig klinisk fas. Hon poängterar att produktionen av läkemedel i Matfors håller bästa kvalitet och är GMP-klassad - good manufacturing practice. – Om en kund ska tillverka mRNA-vaccin eller DNA så fixar vi det,

Reportage

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Reportage

säger hon och får det att låta som världens enklaste sak. Här har det tillverkats läkemedel i någon form sedan 1960-talet. I dagsläget rymmer bioreaktorn 50 liter, men som kan öka till det tiodubbla. Hon jämför uppskalning på labb med att laga köttfärssås, där receptet för en person är något annat än för hundra personer. Det finns fällor att gå i. Det ska smaka likadant varje gång oberoende av vem som lagar. Det handlar om att kvalitetssäkra och möjliggöra en hög reproducerbarhet. Satsningen i Matfors ökar kompetensbehovet. I närtid behöver man anställa upp till tjugo personer, ovanpå de 130 som jobbar där i dag. – Vi har ganska lätt att rekrytera. Norr om Dalälven har vi ingen konkurrens. Många disputerade, som jag sjäv, vill flytta hem efter studier i södra Sverige. Hon beskriver miljön som internationell med tio olika nationaliteter. Nästan var fjärde är disputerad. TESTA IDÉER

Vi reser söderut till Testa Center i Uppsala. Hit kan akademi och bolag komma för att testa sina idéer för tillverkning av biologiska produkter. – Vi finns till för de tidiga skeendena (så kallat pre-GMP), där bland annat forskare från akademi och biomedicinbolag kan få hjälp med uppskalning av sin produktion och testa Jens Hammarlund, projektcoach på Testa Center, där forskare och startupbolag kan skala upp och testa sina biologiska läkemedelskandidater. →

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

sina egna idéer, säger Jens Hammarlund, projektcoach på Testa Center. Tanken är att sänka trösklarna och göra det möjligt att gå hela vägen från forskningsidé till utveckling och produktion i Sverige. – Här kan forskare mötas, lösa problem och utbyta idéer, både på labb och under spontana möten vid kaffemaskinen. Utrustningen och kompetensen finns här.” Testa Center stöds av regeringen som, via Vinnova, hjälpte till att finansiera uppstarten 2018 och fortsätter att bidra till en del av driften.

”Utrustningen och kompetensen finns här” VAD FÅR CYTIVA UT AV TESTA CENTER?

– Cytiva kommer närmare sina kunder. Vi är också ett skyltfönster där vi förmedlar industriell kompetens. Är man intresserad är det enklast att höra av sig direkt till oss, säger Jens Hammarlund. Så det finns plats för fler projekt.

I dag är ungefär 25 procent av dem som är här från akademin, övriga är kommersiella bolag. Ett av dem är Strike Pharma, som har tagit fram en ny individbaserad cancerbehandling. Med precisionsmedicin kan behandlingen mot tumören skräddarsys och bli mer effektiv, men med mindre biverkningar. Finansieringen är säkrad några år framåt. – Vi har testat uppskalning och rening av proteiner för en framtida läkemedelskandidat. En av Sara Mangsbo. ↑ utmaningarna är stabiliteten, som vi jobbar på att förbättra, säger Sara Mangsbo, forskare vid Uppsala universitet och entreprenör som startade bolaget Strike Pharma. TILL NYTTA FÖR PATIENTER

Hon förklarar att det ser lovande ut, där målet är att det biologiska läkemedlet ska bli tillgängligt för patienterna. – Nu förbereder vi prekliniska studier och hoppas nå klinik om två till tre år. Det tar tid att skala upp och utveckla produktionen. Att vara på Testa Center är värdefullt även på andra sätt. – Som forskare förstår man utmaningen med uppskalning och det finns ett lärande i detta. Roligt också att ge studenter chansen att lära sig tekniken. Det förbättrar deras möjligheter på arbetsmarknaden, men

nu har de fått jobb utomlands. Framöver får vi se till att vi också kan erbjuda dem spännande möjligheter till jobb i Sverige. Sara Mangsbo påpekar att det kostar en slant att vara på Testa Center, men de har fått ekonomiskt stöd från Uppsala universitet och Swelife. ÖPPENHET GÄLLER

Vi drar vidare åt sydväst till Astra Zeneca i Mölndal där BioVentureHub huserar. Det startade 2015 med ekonomiskt stöd från Vinnova. - Vi stöttar tillväxtbolag, och inte startups. Här finns bolag från olika

branscher, och genom att undvika konkurrens har vi skapat förutsättningar för nya typer av samarbetsformer. Det är öppenhet som gäller, säger Magnus Björne, vd för BioVentureHub, som ägs av Astra Zeneca. Tanken är att dra nytta av och dela med sig av industrikompetens. Till exempel är Mölnlycke och IBM, liksom spelbolag och analysföretag, här. När olika branscher möts kan nya idéer födas, ett sådant exempel är ett spelbolag som kombinerar spel och medicin. - Målet med deras idé är att hjälpa människor till bättre hälsa med hjälp

av AI via mobilspel och appar. I ett annat samarbete har man utvecklat ett datorspel för att rekrytera deltagare till ett forskningsprojekt. Ännu en sådan synergi är Astra Zenecas samarbeten med Mölnlycke, ett bolag som bland annat jobbar med behandling av sår på huden. Detta samarbete kan leda fram till nya insikter om hur man kan möjliggöra lokal administration av läkemedel, något som är viktigt vid exempelvis cancerbehandling. På BioVentureHub hos Astra Zeneca i Mölndal delar man med sig av industrikompetens. ↓

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Reportage

LÅTER DET HÄNDA

Ett annat exempel på ett samarbete som resulterat i en produkt som har nått marknaden är en kombination av en mobilapp kombinerat med sensorteknologi som möjliggör en ny form av stöd till astmapatienter. - Vi vill låta det hända, här kan man testa nya idéer utan att fråga chefen om lov. Det handlar mer om en kultur än om teknik, säger Magnus Björsne övertygande. Han berättar att de har Magnus Björne ↑ gått in i 70 olika samarbeten, och 32 bolag från olika delar världen är på plats. - Kompetensen ökar hela tiden om man kan utbyta kunskaper och erfarenheter. Det här är världsunik miljö för innovationer. Vi har den svenska kulturen som en konkurrensfördel. Hubben ger Astra Zeneca draghjälp och lockar inte bara bolag hit, utan även kvalificerad arbetskraft från hela världen. På sajten i Mölndal jobbar personer från runt sjuttio olika länder. - Det skapar ett levande ekosystem där kompetens rör sig till Astra Zeneca från små bolag och tvärtom, till nytta för svensk life science. Inte undra på att både ABB och Volvo har inspirerats av deras upplägg.

N A T U R V E T A R E N 4 / 2021

Tre innovationshubbar inom NORTHXBIOLOGICS I MATFORS life science Såg dagens ljus i oktober och invigdes under festliga former med bland andra näringsministern Ibrahim Baylan som talare. Vinnova har fått i uppdrag av regeringen att etablera en innovationshubb för att möjliggöra produktion av avancerade läkemedel och vaccin i samverkan med företaget NorthXBiologics i Matfors. - Konkurrenskraft skapas genom att bidra till lösningar på viktiga utmaningar - och pandemin har påmint oss om betydelsen av forskning, innovation och internationell samverkan på hälsoområdet, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova. TESTA CENTER I UPPSALA

Testa Center är en öppen testbädd för biologisk produktion. Dit kan forskare och mindre företag komma för att utnyttja biobearbetningslabb, utrustning och expertis för att ro projekt i hamn. Hubben finns inom Cytiva (tidigare GE Healthcare) och invigdes i augusti 2018, då bland annat dåvarande näringsministern talade. Regeringen stöttar Testa Center genom Vinnova för att säkerställa tillväxten av life science-industrin. Tanken är att överbrygga klyftan från upptäckt till industrialisering. Detta uppnås genom verifiering av innovationer i en kreativ miljö för att påskynda industrialiseringen. BIOVENTUREHUB I MÖLNDAL

Hubben är integrerad i Astra Zenecas FoU-center i Göteborg. Där finns ett så kal�lat 4D-ekosystem (drugs, devices, diagnostic, digital health). Här får nya företag och akademiska grupper en unik möjlighet att på samma plats jobba ihop med AstraZenecas experter, och med varandra. Syftet är att det ska komma till nytta för life science-branschen, hälsovården och patienters välbefinnande.

Mitt jobb ”Det är så roligt när det går framåt för barnen.”

LÄRARE

Cecilia Eriksson är docent i neurobiologi och sadlade om till lärare efter mer än tjugo år som hjärnforskare. Nu undervisar hon i kemi, biologi och fysik för högstadieelever på Munkhätteskolan i Malmö.

Handbok i att vara en bra ledare Teach for Sweden, som höll i min tvååriga ledarskapsutbildning har gett mig konkreta tips på hur man på riktigt blir en bra ledare i klassrummet. De har samlat smarta knep om allt från hur man hanterar elever med olika behov och skapar studiero till hur man tillrättavisar schysst och får uppmärksamhet i klassrummet. Sådant som leder till ökat lärande för barnen.

Whiteboard-pennor Jag klarar mig inte utan dem! Jag vill ha en i varje färg. Jag använder sällan powerpoints som jag var van vid på universitetet, det gick för fort för eleverna. Det är mer engagerande för eleverna om jag pratar och skriver, och om de också får skriva och jobba tillsammans.

Feedback Var sjätte vecka görs Elevröster som är en enkät till eleverna med frågor som rör deras lärande och lärmiljö, samt tryggheten på skolan. Det ger mig bra feedback på om de tycker att det går för fort eller om jag behöver bli tydligare. Sen gör vi även resultatuppföljning också var sjätte vecka på varje elev för att se hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven.

Barnen Det är så roligt att få jobba med barn. Att nå fram och skapa en relation med dem – för utan relation kan man inte lära dem. Det är så kul att hjälpa dem framåt, även ett litet resultat som de är stolta över är skitkul!

Styrdokument Skollagen, läroplanen och kunskapskrav. Kanske lite tråkigt men det är själva grunden som vi lärare måste utgå från i vårt jobb.

Experiment Ett stort mål för mig är att väcka barnens intresse för naturvetenskap, därför gör vi mycket experiment. Vi har väckt urdjur till liv genom att stoppa hö i vatten och låta det stå så att urdjur bildas. Sedan studerar vi när de rör sig och äter i mikroskop. Eller så har barnen fått ta celler från sin kind och titta på dem i mikroskop. De har även gjort citronbatterier.

Tajt arbetslag Arbetslaget tar upp frågor om allt som berör elevernas behov. Vilka som behöver extra stöttning och hur vi hanterar elever som har det tufft på olika sätt. Vi har en fantastisk ”vi-känsla”, både inom arbetslaget och på hela skolan. Tack vare denna kultur lyckades vi vända negativa resultat med endast 30 procent som var godkända till gymnasiet, till 80 procent efter några år.

JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Jacob Holmberg, ombudsman på Naturvetarna

Gäller försäkringen när jag jobbar hemma? Att delvis jobba på distans verkar bli det nya normala. Men hur funkar det med försäkringar om jag drabbas av en skada under arbetstid i hemmet? Om du skulle skada dig vid hemarbete gäller den statliga arbetsskadeförsäkringen via Försäkringskassan. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal har du en kompletterande arbetsskadeförsäkring via AFA försäkringar (TFA, TFA-KL och PSA).

Till skillnad från arbete på ar-

Om du däremot skulle skada

betsplatsen krävs att olycksfallet har ett direkt samband med det arbete du ska utföra. Det innebär att arbetsskadeförsäkringen bara gäller om du har skadat dig när du utför dina arbetsuppgifter.

dig när du kokar kaffe i köket eller snubblar i trappan räknas det inte som ett arbetsolycksfall, även om det sker under arbetstid.

Måste lediga tjänster annonseras? Stämmer det att lediga tjänster alltid måste utlysas för en större publik? På min arbetsplats gör man inte det.

Nej, det stämmer inte. Kravet på att utlysa en tjänst ser olika ut beroende på vilken sektor arbetsgivaren finns inom.

Inom statlig sektor måste arbetsgivaren normalt utlysa lediga tjänster så att de kan sökas i konkurrens. Tjänsten ska utlysas via ”anslagstavlor” enligt anställningsförordningen. I dagens digitala värld brukar tjänsten an-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

”Kravet på att utlysa en tjänst ser olika ut.” nonseras på myndighetens hemsida och på arbetsförmedlingens hemsida.

Inom privat sektor finns ingen lagstadgad skyldighet att utannonsera tjänster.

Inom kommun och region finns det inte heller något krav på utlysning av tjänster. Däremot har vissa kommuner och regioner policys om att vissa tjänster ska utannonseras.

Spanar in BOK

BOK

Att läka hjärna och hjärta Peter Sundkvist, som själv är naturvetare, delar med sig av sina bästa råd och tips till den som har drabbats av utmattning. Även de som visar tecken på utbrändhet har nytta av boken. Dåligt bemötande hos arbetsgivaren och sjukvården gjorde att han hamnade i en negativ spiral och blev allt sämre. Med boken vill han varna andra, och framför allt berätta om positiva saker på vägen tillbaka. Han har också ett tydligt budskap till arbetsgivare och politiker. Läs intervjun med Peter på sid 45.

BOK

Så kan fler organ ge liv till andra Närapå nio av tio svenskar är positiva till att donera sina organ efter döden. Där ligger vi i världstopp. Men många organ går ändå till spillo, bland annat för att en person måste dö på ett särskilt sätt för att det ska kunna användas. Vetenskapsjournalisten Lisa Kirsebom går till botten med varför det är organbrist, och har förslag på lösningar för att fler organ från avlidna människor kan komma till nytta och ge liv åt en annan människa. Det handlar bland annat om medicin, säkerhet och de regler som finns kring organdonation i dag. Hon tar avstamp i sin egen familj, där en ny lever räddade livet på hennes man. Det ger boken en extra nerv och blir personlig, och samtidigt full av insikter och kunskaper. Hon hanterar frågor om liv och död på ett varsamt och respektfullt sätt.

Vägen tillbaka Här är en bok som kan ge dig nya perspektiv på utmattning. Vad händer när kropp och själ tar slut och man inte orkar någonting. Kanske det finns en mening med att vi kraschar och varför uppfattas det som fel. Och hur hittar man vägen tillbaka, eller till och med en väg framåt? Det är lätt att känna igen sig i den press som författaren Pia Vingestråhle beskriver. Det handlar om allt från omvärldens förväntningar och att få ihop livspusslet till egna krav på att springa för snabbt i vardagen – hela tiden. Att författaren själv har varit nere på botten och vänt ger boken trovärdighet.

BOK

Bygg en grymt stark hjärna Alla pratar om värk i nacke och rygg. Men den vanligaste förslitningsskadan sitter inte där. Utan i hjärnan. Det är hjärnan som är mest utsatt för press och stress på våra arbetsplatser i dag. Men få gör något åt det, innan det är för sent. I den här boken får du handfasta tips på hur du kan bygga hjärnmuskler som ger energi, livsglädje och en airbag mot stress. Vägen dit stavas ergonomi, men för hjärnan. Det borde finnas på alla arbetsplatser menar författaren, som visar hur det kan gå till Med vetenskap i botten, personliga erfarenheter och målande exempel beskriver Lena Skogholm hjärnans landskap del för del. Hon ger verktygen för de kan byggas starka och slippa bli utbränd.

Vinnare i förra numret: Återhämtningsguiden: Emelie Palm i Kungälv Tillitsbaserat ledarskap: Johanna Nordin i Lund Rubinkretsen: Gunnar Malmquist i Uppsala

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna här.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 31 december. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vetenskap

De tar prisade upptäckter vidare Receptorer för känsel, klimatmodeller och att bygga nya molekyler handlar årets Nobelpris om. De upptäckterna ligger till grund för nya läkemedel, solfångare och bättre prognoser för både väder och klimat. TEXT:

Palle Liljebäck FOTO: Colourbox ILLUSTRATION: Niklas Elmehed

MEDICIN ELLER FYSIOLOGI – RECEPTORER FÖR KÄNSEL

Banar väg för nya läkemedel Upptäckten av receptorer för hetta, kyla och beröring gör att vi förstår hur det sensoriska nervsystemet fungerar. En forskargrupp vid Linköpings universitet kartlägger hur bland annat magsmärta uppstår på molekyl- och cellnivå. Alla har vi någon gång bränt oss på spisen, skadat oss eller har fått en ömsint klapp på kinden. Hur vi reagerar på det är avgörande för vår överlevnad och något vi tar för givet. Men hur skapas de nervsignaler som skickas till hjärnan och får oss att känna skillnad mellan olika beröringar och temperaturer? Det ger årets Nobelpristagare svar på. David Julius använde en substans (kapsaisin) från chilipeppar för att upptäcka en jonkanal (TRPV1) som aktiveras av smärtsam värme. Flera motsvarande jonkanaler identifierades, vilket gjorde att man nu förstår hur olika temperaturer kan ge upphov till elektriska signaler i nervsystemet. NYA LÄKEMEDEL

Ardem Patapoutian upptäckte de receptorer som får cellerna att reagera på mekaniskt tryck. en ny, tidigare helt okänd, tryckkänslig jonkanal som fick namnet Piezo1 efter grekiskans ord för tryck. De här upptäckterna har banat väg för ny forskning och nya landvinningar och har blivit ett stort forskningsområde, bland annat för

Nobelpriset i fysiologi eller medicin För upptäckten av receptorer för temperatur och beröring Delas lika mellan David Julius David Julius forskar vid University of California, San Francisco där han nu är professor. Född 1955. Ardem Patapoutian Föddes 1967 i Beirut, Libanon. Som ung flyttade han till Los Angeles, USA. där han är professor vid Scripps Research, La Jolla, Kalifornien.

att få förståelse och hitta botemedel mot olika sjukdomar, som kronisk smärta. - Jätteroligt att priset går till upptäckten av receptorer. Det är en stor dag för vårt forskningsområde och för pristagarna, som verkligen förtjänar Nobelpriset, säger Marcin Szczot, universitetslektor i biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet. SMÄRTA PÅ CELLNIVÅ

Han leder en forskargrupp som bland annat kartlägger nervsystemet för att förstå hur magsmärtor och annan smärta uppstår på molekyl- och cellnivå. Mag- och tarmkanalen har mer än 100 miljoner nervceller som man i dag bara vet lite om. - Mitt mål är att förstå den molekylära och cellulära organisationen av sensoriska system som upptäcker olika stimuli, exempelvis de inre signalerna som kommer från mag-tarmkanalen och hur efterföljande sensoriska uppfattningar skapas i det centrala nervsystemet, förklarar Marcin Szczot.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vetenskap

FYSIK – KLIMATMODELLER

Kan förutse extremväder Pristagarna var pionjärer med att bygga modeller av klimatet och slå fast att uppvärmningen beror på mänskliga utsläpp av koldioxid. De modellerna utvecklas hela tiden och blir allt mer pricksäkra. – Roligt att de verktyg som används i klimatforskningen uppmärksammas. De modeller som de började ta fram på 1960-talet ligger till grund för dagens modeller, säger Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI. Priset går helt i Alfred Nobels anda, där samhällsnyttan av forskningen belönas. – Det handlar om att kunna simulera och förstå både historiska och framtida förändringar i vårt klimat

VAD HAR DE BIDRAGIT MED?

Syukuro Manabe visade hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan. Senare skapade Klaus Hasselmann en modell där han kopplade samman väder och klimat, och därmed besvarade frågan om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt. Hans metoder har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.

MODELLER SOM STÅR SIG

Fe modeller som pristagarna skapade om de komplexa fysikaliska systemen har utvecklats med tiden. – Snabbare och mer kraftfulla datorer och ett utvecklat system med vädersatelliter ger högre upplösning och säkrare modeller. Det gäller både för vädret några dagar framåt och för klimatet i ett längre perspektiv. I grund och botten är det samma principer, där modellerna beskriver hur atmosfären och haven samspelar. – Klimatmodellerna och väderprognoserna blir allt säkrare. Även om det återstår en del forskning för att kunna tala om exakt var skyfall kommer att äga rum.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Nobelpriset i fysik De var först med att bygga klimatmodeller och slog fast att höjda koldioxidhalter i atmosfären, orsakade av människan, leder till uppvärmning.

FÖRSTÅ SLUMPEN

Italienaren Giorgio Parisi upptäckte dolda mönster i oordnade komplexa material. Det hör till de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system. De gör det möjligt att matematiskt beskriva till synes helt slumpmässiga material och fenomen, inte bara inom fysiken utan också inom andra vitt skilda områden, som matematik och neurovetenskap. Det kan vara värt att påminna om den svenska kemisten Svante Arrhenius som redan i slutet av 1800-talet kunde visa på ett samband mellan halten av växthusgaser i atmosfären och temperaturen.

Syukuro Manabe Född 1931 i Japan. Senior Meteorologist vid Princeton University, USA. Klaus Hasselmann Född 1931 i Tyskland. Professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland. Andra hälften av prissumman till: Giorgio Parisi Född 1948 i Rom, Italien. Professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien.

KEMI – VERKTYG FÖR ATT BYGGA NYA MOLEKYLER

”Trodde det var ett skämt” De finns i läkemedel och solfångare, och kan göra material elastiska och hållbara. Med så kallad organokatalys är det möjligt att bygga nya molekyler på ett snabbt, billigt och miljövänligt sätt. Benjamin List, en av pristagarna, är på semester i Amsterdam när Nobelkommittén ringer. – Jag trodde att det var ett skämt, det här var inget jag hade väntat mig. Beskedet gjorde min dag och jag känner mig hedrad. Priset ger frihet i min framtida forskning, säger han upprymt. Upptäckten som gjordes för tjugo år sedan har fått en enorm betydelse för forskningen och industrin. Det gäller bland annat utvecklingen av nya läkemedel och grön kemi. Konkret kan det handla om att skapa elastiska och hållbara material, lagra energi i batterier eller bromsa sjukdomsprocesser i kroppen SNABBT OCH BILLIGT

Pristagaren förstod inte direkt storheten i upptäckten, men när Benjamin List märkte att det fungerade insåg han att den skulle få stor betydelse. Det nya verktyget gjorde det möjligt att på ett snabbt, billigt och miljövänligt sätt bygga nya molekyler med hjälp av små organiska molekyler, som ofta innehåller syre, kväve, svavel eller fosfor på en stomme av kolatomer. Tidigare trodde forskarna att det bara fanns två olika katalysatorer att

tillgå: metaller och enzymer. – Detta koncept för katalys är lika enkelt som genialt, och faktum är att många har undrat varför man inte kom på det tidigare, säger Johan Åqvist, som är ordförande i Nobelkommittén för kemi. SNABB UTVECKLING

Nobelpriset i Kemi Nobelpriset i kemi delas mellan: Benjamin List, 53 år, director vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Mülheim an der Ruhr, Tyskland. David W.C. MacMillan, 53 år, professor vid Princeton University, USA.

ILLUSTRATION: NIKLAS ELMEHED

Den stora fördelen med asymmetrisk katalys är att en molekyls spegelbild, som kan ha andra egenskaper, inte skapas när forskarna bygger nya molekyler. Jämför med våra händer som är varandras spegelbilder. Många gånger vill kemister bara ha den ena av dessa, framför allt vid framställningen av läkemedel. Sedan år 2000 har organokatalysen utvecklats snabbt. Benjamin List och den andra pristagaren David MacMillan ligger fortfarande i täten. – Metoden har gått framåt och fått ett bredare användningsområde. Organiska katalysatorer kan driva en mängd olika kemiska reaktioner, säger Benjamin List. Det gör det möjligt att mer effektivt bygga allt från nya läkemedel till molekyler som kan fånga in ljus i solceller. På det viset ger verktyget mänskligheten den största nytta.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Myror hittar den snabbaste vägen Forskning visar att myrors sinnen hjälper dem att förutspå jordbävningar och att kunna hitta den snabbaste vägen till sitt byte. Jordskalv kan de förutse då de kan uppfatta förändringar av koldioxidhalten i luften och registrera rubbningen av jordens elektromagnetiska fält. Tack vare ett myror har en inbyggd GPS i sin hjärna kan de alltid

Explosioner

E-Jet för fossilfritt flyg

Gammablixtar är de mest kraftfulla explosionerna i hela universum och lyser starkare än alla stjärnor i dess värdgalax sammanlagt. En gammablixt är en väldigt energirik stråle av gammastrålning som uppstår när supernovor eller två neutronstjärnor kolliderar. Vi har rätt bra koll på var gammablixtar kommer ifrån, men det saknas vetenskaplig konsensus för hur gammablixtar uppstår. För att få svar på den frågan har forskare skapat olika modeller som beskriver de mekanismer som ger upphov till gammablixtar. Hittills har man inte kunnat identifiera en universell emissionsmodell. Däremot är man överens om att gammastrålningen skjuts ut genom relativistisk jetstråle. Det gör att den gammastrålning vi ser verkar betydligt mer energirik än den var vid dess emission, vilket beror på den relativistiska dopplereffekten.

De två amerikanska företagen Twelve och Emerging Fuels Technology har lyckats skapa det första fossilfria flygbränslet av koldioxid till jetflygplan. Bränslet kallas för E-Jet och bildas genom en elektrokemisk process. Projektet finansieras av USA:s Air Force som rapporterar att E-Jet har samma prestanda och kvalitet som de konventionella flygbränslena men med över 90 procent lägre livscykelutsläpp. Det visar att effektivitet och miljöansvar kan gå hand i hand.

som fascinerar

Elliot Hansson

Melanie Andersen

ta den snabbaste vägen fram, vilket inte behöver vara den kortaste. Myrorna gör en sammanvägning av underlag och sträcka för att räkna ut den snabbaste vägen. Forskare tror även att myror släpper ut doftspår efter sig för att signalera till andra myror vilken väg som tar kortast tid. Filip Manjevic

Ny rymdstation för forskning och turister Blue Origin presenterade den 25 oktober den nya rymdstationen “Orbital Reef” i samarbete med flera andra företag. Rymdstationen planeras vara klar i slutet av detta årtionde. Den kommer att i allt från forskningsexperiment till att ta emot rymdturister. Upp till 10 personer kommer att kunna vara på rymdstationen samtidigt. På sin hemsida skriver de: “Orbital Reef will be the premier mixed-use space station in low Earth orbit for commerce, research, and tourism by the end of this decade”. Daniel Eriksson

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Är lövblåsen en onödig pryl? Varför blåser man bort höstlöv från parker och andra grönområden i städerna? Vore det inte bättre att låta dem ligga kvar på gräsmattorna och omvandlas till jord? Känns dessutom inte särskilt bra för klimatet.

Att låta de naturliga kretsloppen få råda, där nedfallna löv förmultnar och bearbetas av maskar och andra organismer, är önskvärt. I urbana miljöer ställs bland annat krav på säkerhet och estetik som gör att löv blåses bort från olika ytor. I parkmiljö kan löv blåsas in i buskage och plantering-

ar, ligga kvar på vissa ytor eller hanteras genom finfördelning. Många förvaltare väljer att klippa sönder löv på gräsytor maskinellt med gräsklippare och sedan låta lövklippet ligga kvar. Mycket av den lövblåsning som sker görs på hårdgjorda ytor i park- och grönområden. Löv på gång- och cykelvägar, speciellt under fuktig

väderlek, utgör en halkrisk. Det kan även vara avgörande vilka växtarters löv som finns på platsen. Löv från till exempel bok och ek är mer svårnedbrytbara och tas därför bort. Löv är en viktig biologisk resurs som kan bli till kommunal kompost. Löv kan också finfördelas på plats och hela löv kan ligga kvar i

mer extensiva parkytor. Maskiner som förbrukar fossila drivmedel bör ersättas med de som drivs med förnybar energi. Roger Elg, landskapsarkitekt och adjunkt på SLU

Kan fiskar överleva bottenfrysning?

Finns det risk för mutationer?

Även i grunda sjöar som emellanåt fryser till botten finns det fisk. Vilka arter överlever bottenfrysning och vilken strategi har de?

En stor del av världens befolkning är ännu inte vaccinerad. Hur stor är risken för att farliga mutationer uppstår där vaccinationsgraden är låg? Kan t ex Covid-25 utgöra ett hot mot samhället?

Den art som är mest känd att klara bottenfrysta dammar är rudan. Det beror bland annat på att den klarar av att vistas i syrefria miljöer. Därmed kan den tillbringa vintern i det syrefattiga bottenslammet som oftast inte blir riktigt lika kallt. När det är kallt är metabolismen dessutom låg, vilket gör att de kan överleva längre utan syre. Blir det för kallt, flera minusgrader, dör de flesta djur, men några minusgrader finns det en del som tål genom att använda olika frostskyddsmedel i kroppsvätskorna. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet

SARS CoV2 är det virus som orsakar covid-19. Viruset har RNA som arvsmassa och muterar därför lättare än virus som har DNA som arvsmassa. Trots detta så är mutationstakten relativt låg och därför är de vacciner som finns fortfarande effektiva. Om nytt vaccin behövs 2025 kommer det troligen att bestå av en mix av flera dominerande varianter så att det genererade immunsvaret skyddar på bred front. Michael Lindberg, professor i virologi vid Linnéuniversitetet

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Så funkar det: Visselblåsardirektivet Den 17 december träder en ny lag i kraft som innebär att alla arbetsgivare med fler än 50 anställda måste ha en visselblåsarfunktion. Syftet med denna är att göra det enklare och tryggare för den som vill slå larm om problem och oegentligheter. TEXT:

Erik Aronsson

FOTO:

Colourbox

Alla arbetsgivare med fler än 50 anställda måste ha en visselblåsarfunktion

Du upptäcker ett missförhållande och bestämmer dig för att rapportera det. Det kan gälla någon typ av brott med fängelse i straffskalan för att man ska få larma men också missförhållanden där det finns ett allmänintresse, till exempel om arbetsgivarens verksamhet är miljöfarlig eller dess produkter är hälsofarliga.

SÅ BLÅSER DU I VISSLAN:

Förutom anställda riktar sig den nya lagen till en bredare krets av människor runt ett företag som även de kan rapportera om oegentligheter. Det kan gälla till exempel arbetssökande, före detta anställda, konsulter och

Företag och organisationer som omfattas av lagen ska ha en visselblåsarfunktion med en intern rapporteringskanal där arbetstagare kan slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte.

Detta gäller:

Visselblåsarfunktionen ska också innehålla ett skydd mot repressalier som riktas mot visselblåsaren, personer som bistår vid rapporteringen eller personer som har koppling till den rapporterande personen.

Den nya lagen gäller för alla organisationer med mer än 50 anställda. Den ska börja tillämpas senast i december 2023 inom privat sektor med mellan 50 och 249 arbetstagare, och senast i juli 2022 för övriga. Skyddet för visselblåsare stärks på flera sätt, bland annat genom att det införs en tydlig rutin för hur rapporter ska tas om hand. Det ska finnas särskilda kanaler för det och uppgifter om att visselblåsares identitet ska omfattas av sekretess.

Visselblåsare vi minns: Lex Sarah

Visselblåsarfunktion tar emot rapporter om missförhållanden, har kontakt med visselblåsare, följer upp det som rapporteras och lämnar återkoppling om uppföljningen till de som slagit larm. Ärenden ska hanteras av en särskilt utsedd person eller grupp med rätt kompetens och integritet.

Ett välkänt exempel på visselblåsare i Sverige är undersköterskan Sarah Wägnert som i oktober 1997 berättade i Rapport om missförhållanden på vårdhemmet där hon arbetade. Det ledde så småningom till att det infördes en paragraf i socialtjänstlagen som säger att var och en som jobbar inom omsorg om äldre människor eller människor med funktionsnedsättning ska anmäla missförhållanden. Bestämmelsen kallas för Lex Sarah.

Frances Haugen Ett aktuellt exempel på visselblåsare är Frances Haugen, tidigare anställd hos Facebook. Hon har presenterat dokument som visar att bolaget kände till att dess plattform spred och underblåste hat, desinformation och politisk oro men dolde detta, enligt Haugen.

Vem vill vara ett nyckeltal? Våga lita på ditt omdöme och släpp lite av nyckeltalen och styrdokumenten. För att hantera ett alltmer komplext arbetsliv menar Åsa Lundquist Coey att vi ska ta relationerna och samtalen på allvar. Åsa Lundquist Coey tog avstamp

i de höga sjuktalen i arbetslivet när hon på ett webbinarium talade för chefer i Naturvetarna. Hon ställde den retoriska frågan: ”Varför sjunker inte sjuktalen, och varför ökar de till och med på sina håll?” – Man måste vara lite robust för att klara snabba förändringar, där många chefer mer ser till nyckeltal och styrdokument i stället för till människan. Ibland kan vi betrakta arbetet som en byggnad, och inte som en organisation med mänsklig aktivitet. – Det handlar om sociologi och gruppdynamik, liksom vad vi gör och inte gör i verkligheten, det är utifrån det som normer uppstår. Vad vi borde göra handlar om det ideala som vi strävar efter. Tänk på hur tystnad kan vara lika mycket ett maktmedel som att tala.

– Det skapar oro och kan i förlängningen leda till existentiell ångest, men det kan också vara en drivkraft för att vi inte ska ligga kvar i sängen på morgonen och i stället anta dagens utmaningar. Vi har ett mindset som säger att allt vi gör på jobbet ska ge nytta, men så behöver det inte vara. – Ge plats åt samtalet och ta relationerna på allvar. Det är där grunden för en frisk arbetsplats läggs. Relationer kan både ge hälsa och göra oss sjuka. Därmed inte sagt att styrdokument och nyckeltal ska försvinna. – De är ryggraden i verksamheten och dämpar oro och ångest inför det oförutsägbara. Men om nyckeltal och styrdokument överdrivs så kan oron hos medarbetarna i stället öka.

Det får inte bli så att siffror tar över det sunda förnuftet.” – Ha nyfikenhet som strategi. Gör något helt annat, till exempel behöver inte kompetensutveckling i jobbet leda till direkt nytta. Gå en kurs i italienska eller lär dig dreja. Det triggar i gång kreativiteten. Att umgås med andra i olika sammanhang är också bildande och bidrar till bättre omdöme, som kan tränas i grupp. Receptet är alltså att lita på sitt eget omdöme, som har förvärvats genom hela livet. – Det får inte bli så att siffror tar över det sunda förnuftet. Kom ihåg att tillit uppstår ur relationer och sammanhang. I det ligger att våga ha lite tråkigt och få tid för reflektion.

VAR NYFIKEN ORO OCH DRIVKRAFT

Åsas poäng är att chefen har en komplex vardag att hantera, med oförutsägbarhet.

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

Det handlar alltså om en balans där det egna omdömet och relationer får ta större plats i organisationen. Men hur tränar man upp omdömet?

DET FÅR SKAVA

Det är lätt att gå i fällan och sträva efter att alla ska vara överens och känna nöjdhet. Man vill gärna att det

Ledarskap

ska vara frid och fröjd utan grus i maskineriet. – Vi är människor med massor av känslor och behov. Alla får vara lite missnöjda efter till exempel ett möte. Det i sig är en drivkraft, och kom ihåg att utveckling sker när olikheter stöter mot varandra. Även om Åsa menar att det instrumentella ledarskapet med styrdokument och nyckeltal tar för stor plats på svenska arbetsplatser ligger vi ändå bra till i en internationell jämförelse. – I Sverige har vi mer fria tyglar och tillit att tolka situationer och lösa dem på bästa sätt. Därför är det egna omdömet så viktigt. Men det finns inga genvägar, utan prata med varandra och ge plats åt filosofiska reflektioner på arbetet. VAD CHEFER GÖR

Mycket av det som chefer gör varje dag finns inte med i arbetsbeskrivningen. Det mesta kokar ner till relationer och sociala interaktioner, där det egna omdömet prövas. – Chefer ska dämpa oron och ång-

Åsa Lundquist Coey Doktor i management and complexity. Är föreläsare och författare, och processkonsult inom ledarskap. Är aktuell med boken ”Ingen vill vara ett nyckeltal” finns hos vulkanmedia.se, bokus.com och adlibris. com Hon talade i oktober på Chefsfredag, som arrangeras av Svensk Chefsförening.

est bland medarbetarna, sy ihop relationer och reglera spänning och få folks axlar att sjunka. Chefer tolkar abstraktioner och bygger allianser för att kunna påverka. Åsa förklarar att vi ingår i ett sociologiskt spel som bygger på att vi är sociala och i beroendeställning till varandra.

– Det är därför vi inte alltid säger vad vi tycker, ingen vill riskera sin anställning eller förlora förtroende. Hon påminner om att varje relation styrs av den som har minst intresse av relationen. Ytterst handlar det om makt. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag hybridkontoret att fungera? Flera av mina medarbetare vill fortsätta jobba hemma efter pandemin. Jag vill helst ha dem på plats den största delen av tiden. Hur ska jag tänka för att få den bästa mixen mellan arbete på kontor och på distans?

Det kan vara en svår balansgång då medarbetarna vant sig vid friheten och flexibiliteten med att jobba hemma. Här handlar det om att identifiera olika behov och preferenser och föra samtal med medarbetaren om deras önskemål, som samtidigt ska ställas mot verksamhetens behov. Det är trots allt verksamheten som styr var arbetet ska utföras. Argument som att man har lång resväg och därför behöver jobba hemma håller inte riktigt.

För vissa funktioner går det utmärkt att jobba på distans flera dagar i veckan, medan det för andra passar bättre att vara på kontoret den största delen av tiden. Fundera på vilka arbetsuppgifter som kan göras på distans och vilka som bör genomföras på plats. Det kan bli en del av ett underlag till en kommande policy Var tydlig med kraven och varför en viss lösning har valts. Ha

N AT U RV E TA R E N

3 / 2021

”Fundera på vilka arbetsuppgifter som kan göras på distans och vilka som bör genomföras på plats.”

också en dialog med var och en, och fråga hur de vill ha det. Alla kan eller vill inte jobba hemma av olika skäl.

Ännu en utmaning är att få till bra hybridmöten, när några är på plats och andra är på distans. För att undvika utanförskap är det bättre om alla sitter vid sin skärm och deltar på samma villkor, enligt forskare på KTH. De som inte är i rummet hamnar lätt utanför, med risk för att viktiga synpunkter inte fångas upp. Det ställer stora krav på mötesledarna för att se till att alla mötesdeltagare känner sig sedda. Det är ju också vanligt att många frågor uppkommer och diskuteras i korridoren eller vid kaffeautomaten. Därför är det viktigt att ledaren är noga med att dokumentera och se till att dela viktig information till dem som jobbar på distans. Johan Åkesson, chefsrådgivare på Verto

FOTO: E VA DA LI N

GÄSTKRÖNIKAN

Ett steg framåt i Glasgow

Michael Tjernström, klimatforskare på Stockholms universitet

Vilket klimatår det har varit! Rekordvärme i Sibirien och Nordamerika, och på det extrema skyfall i Tyskland och Gävle. I augusti släpptes IPCC:s sjätte klimatrapport, och Nobels fysikpris går till klimatforskning. Att klimatet förändras och att vi människor ligger bakom behöver vi inte längre tveka om. Och till sist COP26 i Glasgow.

Jag sade själv precis samma sak i Vetenskapsradion bara dagar efter Parisavtalet. Det är naturligtvis bra att hejda uppvärmningen på en så låg nivå som möjligt, men för mig förefaller detta mål orealistiskt och det finns inga övertygande vetenskapliga belägg för globala tröskeleffekter. Världen går inte under, varken vid 1.5 eller 2 grader.

Man kan diskutera om klimatmötet blev en framgång eller en flopp. Delar av miljörörelsen säger att det var ett misslyckande och att klimatförhandlingarna i sig är meningslösa. Men det är påfallande tomt på alternativ. Under klimatmötet försökte miljöaktivister i Sverige förhindra avgångarna på inrikesflyg med argumentet att vi måste sluta flyga för klimatets skull.

Samtidigt fortsätter världshaven att stiga. Även då vi hejdat uppvärmningen kommer jordens landisar att smälta under lång tid. Inom några hundra år kan havsytan ha höjts både en och flera meter, och det mesta har vi redan orsakat. Vi har bara inte märkt det ännu.

Att undvika flyget och äta vegetariskt är enkelt, men antagligen några av de minst verkningsfulla åtgärderna.

Svensk klimatdebatt har dominerats av flygskam och rött kött. Att undvika flyget och äta vegetariskt är enkelt, men antagligen några av de minst verkningsfulla åtgärderna. Det vore bättre att sluta slänga bort en tredjedel av all mat och att minska fordonstrafiken. Nu vill några politiska partier sänka skatten på drivmedel. Egentligen borde den höjas. Visst önskar jag att jordens länder lättare kunde komma överens, men förhandlingarna är svåra, med massor av målkonflikter. COP26 nådde inte riktigt ända fram, men kom trots allt lite längre än innan. En sak som förundrat mig är att alla återigen talar om 1.5-gradersmålet. Årets fysikpristagare Syukuro Manabe utryckte häromdagen oro för att man låst sig vid 1.5-gradersmålet som ett alltför ambitiöst mål.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Våtmarker bra för mer än

klimatet

Det är inte bara klimatet som gynnas av våtmarker. De fungerar som reningsverk och myllrar av liv. Nu har regeringen skjutit till nya pengar för att återskapa våtmarker, men frågan är om det räcker för att klara miljömålet.

MAT OCH TIMMER DREV UTDIKNINGEN I jakten på ny jordbruksmark och mer produktiva skogar dikades våtmarker i Sverige ut under 1800- och 1900-talet. Behovet av mat och timmer drev den utvecklingen som också innebar att vattennivån i sjöar sänktes och att havsvikar vallades in. Torvtäkter och vägbyggen tar också en del våtmark i anspråk.

ÖKADE ANSLAG Sveriges miljömål om att återskapa och restaurera våtmarker uppnåddes inte 2020. Regeringen har nu ökat anslagen till våtmarksåtgärder. För 2021 är anslaget 350 miljoner kronor totalt, vilket ger möjlighet till fler våtmarksprojekt, via Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och andra myndigheter och aktörer.

ARTRIKT RENINGSVERK Hög biologisk mångfald med stor artrikedom kännetecknar våra våtmarker. Många fågelarter, groddjur, insekter och växter lever där. Ännu en ekosystemtjänst är att de renar vatten från fosfor och kväve, vilket skyddar våra hav och sjöar från övergödning. Våtmarkerna fungerar också som vattenmagasin och som en buffert vid översvämning och torka.

EN FJÄRDEDEL BORTA Våtmarkerna har minskat kraftigt i Sverige. Under de senaste hundra åren har nästan en fjärdedel av arealen våtmark försvunnit, enligt Naturvårdsverket. Å andra sidan är Sverige det land i världen som har mest våtmarker, runt 20 procent av landytan.

”När vi återställer våtmarker får vi mycket på köpet. Det är en tacksam typ av åtgärder där man sällan behöver välja mellan till exempel biologisk mångfald och vattenhushållning, utan de ger många ekosystemtjänster samtidigt. Vi behöver återställa mycket mer våtmarker för att nå miljömålen, så det här är ett steg på vägen.” Conny Jacobson, Naturvårdsverket

20 PROCENT AV UTSLÄPPEN Våtmarker i hela världen med dess syrefria miljö binder mycket kol, mer än dubbelt så mycket som världens skogar. Vid dikning syresätts marken och kolet oxiderar och avgår som koldioxid. I Sverige orsakar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metangas och lustgas från dränerade våtmarker en klimateffekt som motsvarar utsläppen från personbilar. Utdikade våtmarker står för 20 procent av Sveriges klimatutsläpp.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vi gratulerar

”Jag är extremt hedrad.”

”Det var lite overkligt, varför jag?” Botanisten Mora Aronsson tilldelas Marie-Claire Cronstedts Pris 2021 för sitt engagemang i botanik och biotopskydd, och folkbildande insatser på gräsrotsnivå om flora och naturvård. Det var först när Mora Aronsson mötte alla reaktioner utifrån som han insåg storheten av att bära med sig den här utmärkelsen. – Först var det lite overkligt, varför jag? Sedan insåg jag att det är svårt att få ett pris som är mer prestigefullt än det här, jag är extremt hedrad. Det är ett bevis på att långt och hårt arbete ger resultat, säger Mora Aronsson. Som ordförande i Svenska botaniska föreningen är Mora Aronsson för många redan ett känt namn inom naturvården i Sverige, och för en lite äldre målgrupp ses han som en synonym till SLU Artdatabanken. Han arbetar sedan 30 år tillbaka vid SLU Artdatabanken som kärlexpert med målet att öka kunskapen om invasiva främmande växter. Han har utbildning i växtekologi, växtsystematik och kvartärgeologi huvudsakligen från Stockholms universitet. SVALBARD NÄSTA

På lunchen efter prisutdelningen satt Mora bredvid en person som fick honom att tänka på hur hans intresse för naturen från början blommade upp.

Mora Aronsson Yrke: Botanist vid SLU Artdatabanken. Utbildning: växtekologi, växtsystematik och kvartärgeologi vid Stockholms universitet Bästa med jobbet: Att få vara ute i naturen och upptäcka nya saker på outforskade platser.

Det var generalsekreteraren för svenska scoutförbundet. – Det var där allt började. Jag var med i en scoutkår som gjorde väldigt mycket, vi var ett stort gäng med egna kanoter, och om somrarna hade vi årliga fjällvandringar. Det var också där jag fick kontakt med fältbiologerna där min resa fortsatte mot mitt stora naturvårdsintresse. För vinstpengarna ska Mora Aronsson bland annat resa upp till Svalbard för att botanisera. – Vi är ett gäng som ska åka runt med båt för att försöka få se så mycket som möjligt av växterna och intressanta platser på ögruppen.

Gör just nu: Utvecklar Botanikportalen tillsammans med Sveriges botaniska förening. Grattis till: Marie-Claire Cronstedts Pris 2021, som delades ut av kungen på WWF:s höstmöte den 22 oktober på Ulriksdals slott i Solna. Prissumman var 100 000 kronor.

ELLINOR MOLIN

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Detta vill Naturvetarna framåt Naturvetarna har nyligen haft kongress där en ny styrelse för de tre kommande åren valdes. Jag fick förtroendet att vara ordförande, vilket känns hedrande och ansvarsfullt. Jag ser nu fram emot att med styrelsen lotsa Naturvetarna mot de inriktningsmål kongressen beslutat om. Dessa är: 1. Värna och utveckla medlemmarnas förutsättningar i takt med utvecklingen på arbetsmarknaden Digitalisering, internationalisering och ökat inslag av gig-ekonomi med nya anställningsformer och arbetssätt påverkar naturvetares arbetsmarknad. Många har rollen som ensam expert inom områden där förändringen går fort. Som fackförbund ska vi hjälpa till att utveckla individuella och lokala överenskommelser med kollektivavtal som grund i syfte att ge en grundtrygghet oavsett anställningsform. Tillsammans med övriga Saco-förbund inom förhandlingskarteller och i direkta förhandlingar ska vi bevaka våra medlemmars intressen på bästa sätt. 2. En vassare medlemsnytta En självklarhet kan tyckas, där utmaningen är att identifiera vad medlemsnytta innebär för olika medlemsgrupper och professioner. För att lyckas med detta måste vi utveckla nya former och metoder för dialog med våra medlemmar och stärka stö-

För nytt bättre postdoktoravtal med minst två års anställning. För en missad möjlighet att komma överens om nya arbetssätt med större flexibilitet istället för att alla ska tillbaka till kontoret igen.

LEDAREN

”Naturvetarna ska dra sitt strå till stacken som det Hållbara förbundet.”

Nu ska styrelsen utveckla strategier och en modell för att följa upp förbundets arbete. Vi fick också i uppdrag från kongressen att fram interna hållbarhetsmål och bättre redovisning av våra klimatbokslut. COP-26 har lämnat 1,5-gradersfönstret på glänt och Naturvetarna ska dra sitt strå till stacken som det Hållbara förbundet.

det och utbytet med våra förtroendevalda på arbetsplatserna. 3. Främja en naturvetenskaplig syn på utbildning och utvecklingen av samhället I en hållbar omställning av samhället behövs både naturvetenskaplig kompetens och allmänbildning. Hög utbildningskvalitet bygger på att det finns goda karriärmöjligheter och anställningsvillkor för lärare och forskare. Här nådde vi nyligen en framgång inom Saco-S med ett kraftigt förbättrat avtal för postdoktorer inom universitet och högskolor.

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Medlemsnytt

Nya LAS stärker din kompetens I LAS-paketet ingår ett nytt studiestöd som ska göra det möjligt för den som jobbar att sätta sig på skolbänken igen. Tanken är att man ska kunna studera för att höja sin kompetens inom sitt eget område eller växla spår.

Hjälp oss att bli fler och få biobiljetter! Värva minst två nya studentmedlemmar och få en biocheck värd 200 kronor. Studenterna du värvar betalar 0 kronor för sitt medlemskap under hela 2022. Mejla personernas kontaktuppgifter till redaktion@naturvetarna.se senast den 31 december.

Höjd ränta på studielån får färre att plugga vidare Naturvetarna säger nej till att höja räntan på studielånet. Det skulle göra det mindre lönsamt att satsa på en högre utbildning i Sverige, menar Erik Petré, ordförande för Naturvetarna till och med 20 november 2021. Regeringen föreslår att höja räntan på studielån för alla som har tagit lån efter 1989. Det skulle göra att räntan blir tio gånger högre än i dag och hamna på 0,5 procent. – Det låter inte så mycket, men höjningen har ett viktigt symbolvärde och kan avskräcka många från att plugga vidare och skaffa sig en akademisk examen, säger Erik Petré. För den som har skulder på upp till 200 000 kronor innebär höjningen att amorteringstiden förlängs med ett år, enligt utbildningsdepartementet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Patriq Fagerstedt är ny ordförande för Naturvetarna På Naturvetarnas kongress valdes Patriq Fagerstedt till ny ordförande för Naturvetarna. – Jag är hedrad och tackar för förtroendet. Vi har en bra plattform att utgå från för att utveckla det hållbara arbetslivet och livslånga lärandet. Nu ska vi vässa medlemsnyttan och förbättra stödet ytterligare till våra förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Bra villkor för lärare och forskare ligger honom också varmt om hjärtat. – Utan bra lärare ingen utbildningskvalitet, och samhället behöver fler välutbildade naturvetare för att möta framtidens utmaningar, säger Patriq Fagerstedt.

Ordförande:

Sonny La, legitimerad chefsfysiker i Blekinge

Patriq Fagerstedt, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet

Ewa Lavett, frilansande marinekolog

Ledamöter:

Latifa Lindberg, legitimerad dietist på Karolinska institutet

HÄR ÄR HELA STYRELSEN:

Melica Clifford, projektledare och miljöspecialist på Sjöfartsverket Anna Ebbesson, enhetschef på miljöförvaltningen i Göteborg Irene Kamnert, forskningschef på Hushållningssällskapet Barnabas Kolumban, Biomedicinsk analytiker på transplantationslaboratoriet i Lund

Mats Linde, intendent vid Mark-Vatten-Miljöcentrum Pär-Olof Stål, departementssekreterare på Näringsdepartementet Studentrepresentant: Colin Andersson, studerar till naturgeograf

Latifa Lindberg, Barnabas Kolumban, Anna Ebbesson, Patriq Fagerstedt, Mats Linde, Melica Clifford, Sonny La, Irene Kamnert, Pär-Olof Stål. Ewa Lavett och Colin Andersson saknas i bild.

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Peter hämtar sig efter utmattning Runt trettio tusen svenskar blir utbrända på jobbet varje år. En av dem är Peter Sundkvist som vill ingjuta mod hos andra som drabbas. Och utmattning är inget att skämmas för. Naturvetarna har varit ett stöd för Peter Sundkvist genom åren. Det blev påtagligt när han för några år sedan gick in i väggen och drabbades av mental utmattning. Då hade han två halvtidstjänster som bland annat miljö- och hälsoskyddsingenjör. – Tack vare hjälp från Naturvetarna fick jag ett avgångsvederlag. Det gjorde att jag kunde återhämta mig, och senare även skriva boken ”Att läka hjärta och hjärna vid utbrändhet”. Men han är inte helt återhämtad, utan jobbar motsvarande halvtid som rådgivare om vatten och avlopp på Vatteninfo. – Jag är verkligen glad över det jobbet, och har nu blivit erbjuden en heltidstjänst, men jag känner mig inte riktigt redo för det, säger han och är tacksam för varje förmåga han återerövrar. TAR MIKROPAUSER Nu klarar han det mesta, men har vissa begräns-

ningar, som att behöva ta mikropauser ibland. Hjärnan behöver vila, vilket inte är så konstigt då hjärnans påverkan vid utbrändhet är stor. Nu vill han dela med sig av sina erfarenheter och uppmanar arbetsgivarna att ta den psykosociala arbetsmiljön på allvar. – Vem som helst kan drabbas, att bara svaga individer gör det är en myt. Det är nog därför många arbetsgivare tvekar över att anställa sådana personer. Det är inte farligt att anställa oss, säger han med emfas. För att nå en större publik lägger han ut filmer på Youtube och ger goda råd till dem som har drabbats. Till exempel är det okej att bli trött, men inte så utmattad att man inte klarar av något annat i livet. – Ta små steg framåt, och acceptera att stå kvar på samma trappsteg när du egentligen vill vidare. Tajmning är också viktigt, du måste vara mogen för att

Jag börjar landa efter en vår som har vänt upp och ned på min värld.”

pröva på något nytt. Genom att lura hjärnan att slappna av har jag sluppit huvudvärk och yrsel. Växla mellan teoretiska och praktiska uppgifter. HJÄLPER ANDRA Vägen tillbaka har mixats mellan rehab och volontärsjobb, bland annat med svenska för invandrare på Röda Korset. Han sökte också upp en bondgård

utanför Uppsala och hjälpte till att utfodra och ge vatten till djuren. Att det är möjligt att komma tillbaka är Peter ett levande bevis för, vilket han vill han visa andra. Han har också hunnit skaffa familj och barn. – Min drivkraft är att hjälpa andra och förändra samhället till det bättre. Att bli utbränd är inget att skämmas för.

Peter Sundkvist uppmanar arbetsgivarna att ta den psykosociala arbetsmiljön på allvar. ↑

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Efter plugget

Colin är besatt av skattjakt Med hjälp av GPS-koordinater och olika ledtrådar letar Colin Andersson efter geocacher var han än är. Tjusningen för honom är att komma till nya platser och lära sig nya saker. På vägen till Naturvetarnas kongress i Stockholm hittar Colin Andersson en geocache och kan checka av en till på sin lista. I en burk finns den information han behöver för att uppnå målet att hitta en varje dag. Totalt är han uppe i över femtusen, och är sugen på fler. Men de flesta hemma i Uppsala är hittade. Därför tar han chansen när han är ute och reser. Han gillar inslaget av tävling, men hävdar att han tävlar mot sig själv. – Det är roligt att upptäcka nya platser och lära sig nya saker. Som blivande naturgeograf har jag nytta av det i studierna på Uppsala universitet. Det var också geocashing som ledde in mig på den utbildningen. OVÄNTAT FYND

Colin har letat efter geocacher i kalkbrott, gruvor, stora flyttblock och naturreservat i hela landet, många gånger på cykel och till fots. – Den mest spektakulära var det nedlagda kalkbrottet i Solberga i Dalarna, där det finns tjockolja i berggrunden, men inte i så stora mängder att den är värd att utvinna. Däremot är han inte så road av att hitta prylar och lägga dit en ny i geocachen.

– Det passar barnfamiljer bra och är ett bra skäl för att komma ut i naturen. För dem är det en lycka att gå på skattjakt, vilket det är för mig också, men på ett lite annat sätt. BYGGER KUNSKAP

För att höja nivån ytterligare finns det något som heter ”earthcache”, där man kan få lära sig mer om platsen. Det kan handla om allt från geologi och historia till aktuella händelser. Colin bidrar själv med att bygga upp den typen av kunskap i geocacher. Men är det inte ensamt? – Nej, det finns sociala sammanhang, som både kan handla om att mindre sällskap möts en halvtimme på Sergels torg och större event med tusentals likasinnade. Inte undra på att den största gruppen av hans vänner i sociala medier utgörs av andra skattletare. Många av dem är lika besatta som Colin.

PALLE LILEBÄCK FOTO COLOURBOX

Colins tips till nybörjare: Starta lugnt och välj utflyktsmål där det finns geocacher i naturreservat, parker och inne i städer.

Så kommer du i gång: 1. Gå in på geocashing.com och skapa

ett konto.

2. Ladda ner appen. Där får du tillgång

till kartor, som visar var geocasher finns.

3. Använd appen för att kunna navigera

till den geocache som du letar efter. Glöm inte att ta med penna.

4. När du har hittat geocachen öppnar

du behållaren och signerar i loggboken med dagens datum att du har varit där. Lägg tillbaka den på exakt samma plats som du hittade den.

5. Dela med dig av din upplevelse online.

Colin Andersson

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Utbildning: Går ett masterprogram i naturgeografi på Uppsala universitet. Framtidsplaner: Jobba med miljöfrågor, kopplade till vatten, glaciärer och andra processer i naturen. Är öppen för doktorandstudier. Förtroendeuppdrag: Valdes in som studentrepresentant i Naturvetarnas styrelse på kongressen i november.

ANNONS

VILL DU ARBETA I EU:S REFERENSLAB FÖR

LIVSMEDELSBURNA VIRUS? Nu söker vi dig som är disputerad mikrobiolog!

Du kommer arbeta med: • Uppgifter inom EU:s Referenslaboratorium för livsmedelsburna virus • Metodutveckling • Att leda arbete inom ett spännande EU-projekt Läs mer och sök på vår hemsida. Välkommen med din ansökan!

Nr/1 N Ä S TA N U M M E R

2022

I din brevlåda 10 mars med deadline för annonser 25 februari Reportage: Fossilfrit stål biter. Vetenskap: Svamparna som renar förorenad mark. Profilen: Kemisten Ulf Ellervik, känd från Fråga Lund.

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på olika sätt. na: Några av gäster

Hjärnforskaren Hedvig Söderlund om att komma tillbaka efter utbrändhet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Åsa Sandberg ger dig tips hur du minskar ditt eget matsvinn.

Elisabeth Kuylenstiernas goda råd för att kunna leda sig själv.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

WEBBINARIUM – CHEFER

Så förebygger du konflikter på jobbet På det här webbinariet får du som chef och ledare verktyg som skapar ett bättre arbetsklimat. Fokus ligger på att: • Förebygga konflikter • Hantera konflikter och ta de svåra samtalen. Du får med dig en ökad förståelse för dina egna och andras beteenden. I det ligger vilka strategier du och dina medarbetare har för att undvika och lösa konflikter. Möt Anne-Lee Mellström certifierad coach på grupp – och individnivå, karriärcoach samt specialist på konflikthantering och medling.

Välkommen den 9 februari klockan 08.00–08.45 + 15 min för frågor

WEBBINARIUM – CHEFER

Bygg tillit med coachning och dialog Många chefer lägger mycket tid på kontroll och uppföljning. Den tiden hade kunnat användas till något bättre, och ingen medarbetare gillar detaljstyrning. En nyckel till framgång är tillit, som förutsätter goda relationer. Fredag den 28 januari Anmälan: på vår webb, senast den 26 jan.

Ha en riktigt fin julhelg önskar Naturvetarna!

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Na-krysset SYFTANSÅN KAN VA EN HUSQVARNA, COLT MAG- DE TILL ELLER BERETTA KÄNSLA HÖGRE PALLAR VÄRDEN KONCENTRERAD, ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV FAKTA SLINGRA KAN FÖRDRIVAS KNUT PÅ MED LEK SPÅRET YTAN BEFORDRAS MED POST SIFFRAN SOM PORTIONERAS TRÖTT HADE HÅLLER LENA PH MEDELHELAS 2004 PUNKT

REAKPÅ TIONS- BOTTEN TRÖGA

SLUTLIG BEHÅLLNING

LUKT MATERIAL MED SMÅ HÅLRUM

ÖVERDRIVEN UTSMYCKNING

CUP SOM ÄR VÄRLDENS ÄLDSTA TIDSTAG FOTBOLLSTÄVLING

MITITÄR ALLIANS PRIMADONNA

ROVA PROKARYOTA ORGANISMER

SAKNAR FAST ANSTÄLLNING

SVACKA KATOLSK PRÄST

TRIPP

DYRKA MÅLARHENRI

DISCIPLINERAT SKICK GOURMETLJUD HATT I BLÅSVÄDER

BEREDS PÅ SPINNINGPASS?

ELDREST SOM STJÄRNOR

SKRUVMEJSELSPETS

ONÖDIGT FEL BEGÅNGET GENOM TANKLÖSHET

ÖPPNING MELLAN INRE ORGAN OCH HUDEN NÖJD SNUTT

BLOMSTÄLLNING SES TÖRSTIG KATT NORDENS MUNKAPOSTEL

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Christina Eriksson i Borlänge

4 / 2021

HAR FÄRGÄMNET TURKISKT RÖTT

KÄMPA OM FÖRSTA PUCKEN TIDUR AFTONVARD

RYCK I KOLKATA

N AT U RV E TA R E N

J O U L E

VÅLLA

SPETS ÄR FENA PÅ ATT SIMMA

OVISS DOKUMENTÄR PÅ GOLVET

STARK OCH TÄRANDE LÄNGTAN SILVERFÄRGAD KARPFISK

FLÄCKIG DEL AV BRITPOPVÅGEN UNDER 90-TALET

FINGERMÅTT SLASHAS

MONEY OCH MURPHY

KAN DET BLI HUGGSEXA OM I BASTUN?

RUND FETTRIK VÄXT- DROG CELLSORGANELL, IVANHOE 1 µm I DIAMETER

KAN VI TASSA PÅ ÄR BERUSAD PÅ BÅTBAK

KRITISERAT BILAN

IGÅNG FÅS PÅ TRUTEN

HAR HEN MED STORT H BREVSLUT

LÅTER AVSKYVÄRT SVERIGES ÄLDSTA OLJEBOLAG

? LEMURKRYSS 2021

VILL GIFTASLYSTEN BRUD

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 31 december vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

In English

How was the Naturvetarna Congress? Simon Ivarsson, dietitian at Sahlgrenska Hospital “It was exciting to be part of the democratic process when decisions were to be made about new statutes, the future direction of the union and the election of a new board. I enjoyed the panel debate, which gave hope for the future and positive energy.” What did you contribute? “I went up to the podium on two occasions, where I expressed support for the Nomination Committee’s proposal for a new board.” What did you take with you from the Congress? “The engagement of the delegates and the broad range of scientists that the association represents.”

Mehret Sebhat, legal biomedical analyst, sales and client manager at Unilabs “A very rewarding and positive experience. It was my first Congress. I particularly appreciated that the board listened to us delegates, both in committee meetings and at the Congress itself.” What did you contribute? “I was a bit nervous about going up to the podium, but I thought it went fine, and several people came and spoke to me afterwards to confirm my impression. It’s all about giving all scientists in the labour market the same opportunities, regardless of ethnic background, and fighting discrimination.” What did you take with you from the Congress? “That you have to get involved if you want change. No one else will do the job for you.”

Patriq Fagerstedt elected President of Naturvetarna On 20 November, Patriq Fagerstedt was elected new President of the union at the Naturvetarna Congress. “I feel honoured and grateful for the faith you have shown in me,” he said in his acceptance speech. “We have a solid platform to build on to develop a sustainable working life and lifelong learning. We will now increase the value of membership and further improve the support structure for our elected representatives in the workplace.” Good conditions for teachers and researchers are also close to his heart. “Without good teachers, there is no quality in education, and society needs more well-educated scientists to meet the challenges of the future,” says Fagerstedt. Patriq Fagerstedt’s primary employment is as a research secretary at the Swedish Research Council.

New competence development provisions in the Employment Protection Act The new Employment Protection Act (LAS) package includes new study grants that will make it possible for people in employment to go back to school again. This will enable you to pursue studies to improve your skills in your own field or to change track. “This is very positive,” says Madeleine Warghusen, chief negotiator at Naturvetarna. The labour market is changing fast, and it’s important to update your knowledge and skills in order to be attractive to employers.” But you are not free to study anything you want. The purpose of the grants is to reinforce employees’ future prospects in the labour market, taking into account the labour market’s needs. In brief Anyone who has worked at least 16 hours per week for eight years will be eligible. The studies may last for a maximum of 44 weeks. Employees will receive 80 per cent of their salary up to a ceiling of SEK 25,570 per month. Additionally, they can apply for a retraining study grant of SEK 12,332 per month. The new law is due to come into force on 30 June 2022 and be applicable from 1 October.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

POSTTIDNING

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Finns här för dig 128 000 medlemmar i facket har redan försäkring hos oss. Vill du också ha rådgivning, guidning och försäkringar förhandlade för dig och dina kollegor? Välkommen in i gemenskapen på akademikerforsakring.se

På uppdrag av