Page 1

Ny förmån: 1 000 medlemmar har använt juristförsäkringen

N AT U RV E TA R E N

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

N U M M E R 2 20 1 9

2 /2019

VETENSKAP

Syre – ett tveeggat svärd DUELLEN

Borde vi skydda mer skog? LEDARSKAP

Se upp för beslutsfällan

MÅNADENS FRÅGA:

I vilken kontorsmiljö vill du jobba?

Robotbonde Amy utvecklar system för robotodling

2

FOKUS

HUR GICK DET SEN?

SÅ FUNKAR DET

De letar föroreningar

Nya biomaterial i pipeline

Maxa din pension

SID 1 6

SID 5 7

SID 46


Stipendier för jägmästare och skogsmästare Det är dags att söka stipendier från Kamratfonden och von Porats fond. Senast den 23 april ska ansökan till både stipendierna mejlas till Naturvetarna. STIFTELSEN KAMRATFONDEN

SÅ ANSÖKER DU:

Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet. Bidrag kan sökas av jägmästare och skogsmästare eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen inom kåren. Medlemmar i Naturvetarna har företräde. Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av jägmästare och skogsmästare som väsentligt bidragit till att öka deras kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). Ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. Ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. Ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp. Ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. Ange i ansökan hur det ska ske. Det kan vara en rapport eller som en artikel i magasinet Naturvetare. Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

STIFTELSEN VON PORATS FOND Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare Ernst von Porats Donationsfond. Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

FÖR BÅDA STIPENDIERNA GÄLLER: Ansökan kan normalt göras en gång per år. Ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. Ansökningshandlingar returneras inte.

Mejla ansökan till: erik.palmqvist@naturvetarna.se


VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Är du hållbar i vardagen? Det borde vara lika självklart som att miljön och klimatet måste vara hållbart. Många är medvetna om att de balanserar på en knivsegg, där ännu en arbetsuppgift eller aktivitet på fritiden får en att tippa över på fel sida. Det är alltså lättare sagt än gjort att leva hållbart. Dålig sömn och återkommande förkylningar är tidiga tecken på psykisk ohälsa.

Snart kan man sätta ner spaden i jorden och invänta vårens första primörer. Mycket förväntan i luften och funderingar kring årets odlingssäsong. Ska förra sommarens torka upprepas eller får vi den där perfekta mixen av sol, värme och sommarlätta uppfriskande regn, som vi är vana vid?

”Många balanserar på en knivsegg.”

Så mycket mer jordnära är svårt att vara i dagens hektiska tillvaro med ständig digital uppkoppling. I trädgården hittar många ro. Alla har vi våra strategier för att få tillvaron att fungera. I vår nya seminarieserie Hållbar vardag erbjuds verktyg för att stressa ner. Att det seminariet blev fulltecknat på 45 minuter efter att inbjudan hade skickats ut, vittnar om att det finns ett stort behov bland naturvetare att bli mer personligt hållbara.

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars-Erik Liljebäck, LEL redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare, CJ Omslagsbild: Linn Bergbrant Tryck V-TAB

En av besökarna på seminariet Hållbar vardag vittnar längre fram i tidningen om hur svårt det kan vara att gå ner i varv. På jobbet kallas hon för snabbfot, vilket är förknippat med blandade känslor: lite stolthet, men också en påminnelse om att det inte är hållbart i längden att alltid ligga på topp. Läs också om hur robotar och artificiell intelligens kan användas i matproduktionen. Även här är hållbarhet i fokus, med lokal produktion utan utsläpp av kemikalier i miljön. Det utesluter förstås inte att jag odlar på ett mer ursprungligt sätt hemma i trädgården, men då mer för att få återhämtning och fylla på med ny energi.

ANNONSBOKNING Anna Kreissl, 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com Utgivning: 6 nr per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 5 juni. Manusstopp för annonser: 28 maj. Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A

Korrektur Mats Wirström, Textpiloten

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 info@naturvetarna.se

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

3


Innehåll SID 10

Brexit skapar oro Astra står väl rustade inför brexit, som skakar akademin.

SID 13

Borde Sverige skydda mer skog?

I vilken kontorsmiljö vill du jobba?

Kan artificiell intelligens revolutionera livsmedelsindustrin?

Duell om skogen. Kampen om skogsråvaran har bara börjat.

SID 16

MÅNADENS FRÅGA:

Söker efter föroreningar Geovetare undersöker marken där nya trafikleden Förbifart Stockholm ska gå.

SID 60

Personlig hållbarhet För att må bra och nå framgång i arbetslivet blir det allt viktigare att ta hand om sig själv.

44 Hur påverkar klimatförändringarna havens invånare? Måste blåvalarna ändra strategi?

4

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

26 46

Vi ger tipsen som maxar pensionen. Till exempel att du ska välja fonder med låga avgifter så att inte vinsten äts upp av fondavgifterna.


LEDAREN erik.petre@naturvetarna.se

Erik Petré, förbundsordförande

Utan naturvetare stannar hälso- och sjukvården Lite i skymundan jobbar ofta naturvetare inom hälso- och sjukvården. Att de gör livsviktiga insatser för patienterna uppmärksammas sällan. Utan till exempel diagnostik, forskning, IT och rådgivning skulle sjukvården inte fungera. Så mycket som fyra av fem behandlingar grundar sig på någon typ av diagnostisk. Mycket talar för att diagnostiken kommer att få en ännu mer framträdande roll i framtiden när vården blir allt mer medicinskt och tekniskt avancerad. Detta lyfter Naturvetarna i vår satsning på hälso- och sjukvården. Lika mycket som vi vill visa politiker, sjukhusledningar och allmänheten vilka insatser naturvetare gör inom sjukvården vill vi skapa bättre villkor och utvecklingsmöjligheter för naturvetare. Några av dem är sjukhuskemister, data- och systemvetare, dietister och sjukhusgenetiker. Totalt rör det sig om runt tjugo professioner. Hur de jobbar och vilka roller de har i sjukvården ska vi berätta om på olika sätt. Vid sidan av en broschyr som har tagits fram använder vi film för att nå ut med budskapet. Filmen har titeln ”Naturvetare stoppar cancer”. Biomedicinska analytiker skär ut ett vävnadsprov från en patient som har haft magsmärtor under en längre tid. Provet analyseras och cellförändringar upptäcks i mikroskop. Tumören behandlas i nästa steg med radioaktiv strålning. En sjukhusfysiker använder

För Sacos kampanj MEDarbetare, som uppmanar oss att visa civilkurage och säga ifrån när någon diskrimineras. För att unga forskare skräms bort av en otrygg karriär. Staten bör ta sitt ansvar och erbjuda anställning till alla doktorander och postdoktorer.

Vårt budskap till sjukhusledningar och politiker är också att utveckla medarbetarna och skapa bättre arbetsmiljö, liksom att samarbeta med lärosätena för att få till stånd karriärprogram och satsningar på forskning och utveckling. Det finns också ett behov av bättre dialog mellan chef och medarbetare. Det sammantaget kommer att resultera i en bättre hälsooch sjukvård. Läs mer på naturvetarna. se/hos.

en strålkniv som jobbar med hög precision för att angripa tumören, och samtidigt skona vävnaderna. På vår turné genom landet besöker vi små och stora sjukhus. Vi möter personal och berättar hur vi jobbar för att säkerställa kompetensen till hälso- och sjukvården. Bland annat måste det löna sig att utbilda sig till ett yrke inom hälso- och sjukvården. Lika viktigt är att löneavtalet tillämpas som det är tänkt: ansvar, kompetens och resultat som utvecklar verksamheten ska speglas i lönekuvertet.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

5


SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

redaktion@naturvetarna.se

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 3/2019

VILKEN FÖRMÅN ÄR VIKTIGAST FÖR DIG?

Friskvård och gympass

”Kul att vi tränar ihop hela gänget.”

Flera olika gympass olika dagar och tider på arbetsplatsen med kunniga instruktörer, gratis. En friskvårdstimme i veckan under arbetstid. 1 500 kronor i friskvårdsbidrag. Gratis kaffe och te.

Lotta Nilsson

5 000 kronor till friskvård • • • • • •

Massage 1 gång/månad à 100kr. Fri medicin. Sjukförsäkring genom IF. Gratis kaffe/te. Frukt. Rikskortet.

Ulf

”Gymkort och hälsokontroll.” Grazyna

L ÄS A R B R E V

Dags för facket att öka trycket i klimatarbetet De fackliga organisationerna på våra arbetsplatser måste bli mer aktiva i klimatarbetet. Utsläppen från våra tjänsteresor utgör ofta en stor del av den direkta klimatpåverkan eftersom de flesta resor görs med flyg. Kom ihåg att en inrikesresa 50 mil med flyg har 70 000 gånger högre CO2-utsläpp jämfört med tåg. Arbetsgivaren bör aktivt befrämja klimatsmarta Hört talas val såsom digitala möten och resor med tåg, vilket om personlig kräver skarpare riktlinjer och styrmedel. Vidare bör tågpremie? det dokumenteras varför resa krävs i stället för att göra mötet digitalt samt planera mötestider och plats utifrån tåg och kollektiva färdmedel. Facken på jobbet bör ta fram kloka förslag att samverka med arbetsgivaren för

6

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

att driva på att det alltid ska löna sig att resa hållbart och bidra till utsläppsminskningarna. Ett flertal myndigheter, kommuner och landsting har redan påbörjat förändringsarbetet genom att beslut fattats om att till exempel endast välja tåg inrikes, utbetala en personlig tågpremie, införa interna påslag på flygbiljetter samt sätta upp tydliga mål om utsläppsminskningar. Vidare bör den fackliga organisationen verka för att rese- och utsläppsstatistik samt även kostnader för tjänsteresorna kommuniceras till medarbetarna och att användandet av flygbonusprogram slopas. Många känner ett ökat ansvar för sin livsstil och detta engagemang ska man inte behöva lämna hemma när man kommer till sin arbetsplats. Där har facket ett ansvar att se till att klimatriktiga alternativ kommer på plats och att klimatfrågan prioriteras av arbetsgivaren.

Jim Werngren, mikrobiolog och ordförande i Saco-S-föreningen på Folkhälsomyndigheten


NATURVETARE I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Sluta utvisa talangerna Att utländska talanger utvisas på grund av byråkrati är slöseri med kompetens. Fler internationella topptalanger behöver lockas till Sverige. I januariöverenskommelsen uttrycks att problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Ett särskilt visum för högkvalificerade ska införas. Vi delar regeringens bild men i den utredning som till-

VÄLKOMMEN

sätts är det viktigt att arbetsmarknadens parter involveras i hög utsträckning. Sverige ska attrahera internationella toppstudenter, experter och entreprenörer. Förutom detta måste det bli ett stopp på utvisningar utifrån ett alltför stelbent regelverk. En talangstrategi måste belysa hur man kan åstadkomma en smidigare hantering av dessa ärenden hos Migrationsverket. Dessa individer skulle också behöva få en väg in, en form av talangsluss, när de kommer till Sverige. Erik Petré och Per Klingbjer, ordförande respektive förbundsdirektör vid Naturvetarna UNT 23 mars 2019

Unga forskare skräms bort av otrygg karriär Regeringen talar om att det är viktigt med trygghet på arbetsmarknaden, men man tycks ha glömt bort en del av forskarna på våra statliga universitet och högskolor som har stipendier. Idag utför doktorander cirka en tredjedel av den forskning som publi– ceras från svenska lärosäten. Vi kräver nu att regeringen tar sitt ansvar och ställer krav på universitetsledningarna att erbjuda anställning till samtliga doktorander och postdoktorer i stäl-

let för stipendier. För att det ska kunna genomföras krävs en statlig satsning på ökade basanslag och övrig finansiering till forskning som finansierar tjänster. Erik Petré, ordförande Naturvetarna och företrädare från Saco, Sulf, Sveriges Ingenjörer och Sveriges Läkarförbund SvD Debatt 28 februari

Villkoren förskräcker. →

Varför är du med i Naturvetarna? Facket spelar en avgörande roll för att företräda medlemmarna på ett samlat sätt, anser Björn Risinger. Som generaldirektör och chef för Naturvårdsverket med cirka 600 anställda, vet han hur viktig dialogen med arbetsgivarna är, både på den egna arbetsplatsen och nationellt. Vilken nytta har du haft? – Till en början var medlemsska-

pet ett bra sätt att komma in i en gemenskap och en del i en försäkring. Så småningom blev jag ordförande i Sacoföreningen på min arbetsplats och fick nya insikter i det fackliga arbetet. De senaste decennierna har jag haft nytta Björn RIsinger. ↑ av den fackli-

ga erfarenheten i alla de arbetsgivarroller jag haft och har. Vad kan bli bättre? – I och med att jag numera är både myndighetschef och ledamot i Arbetsgivarverkets styrelse ser jag alltmer värdet av ett aktivt fackligt arbete. Då kan man i samverkan med arbetsgivaren utveckla den offentliga verksamheten. Därför är det viktigt att facken både kan behålla gamla och attrahera nya medlemmar. CJ

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

7


M Å NA D E N S F R ÅGA : NYHETSBREV TILL STUDENTER NR 1-2019

HUR VIKTIG ÄR LÖNEN FÖR DIG?

Det jag lever på

Mycket viktig!

Jätteviktig! Det är trots allt den jag lever på varje månad. Löneförhöjningar är inte så höga inom landstinget och därför är det viktigt att få en hög ingångslön från början!

Både för att en bra lön bidrar till att jag känner mig uppskattad, för att jag vill kunna ha möjlighet att leva som jag vill (köpa hus, ha djur och för att jag har studerat i många år och behöver återhämta ekonomin.

Amal

Annie

Här är min topplista: 1. Trivas med kollegorna (dvs. stämningen på jobbet). 2. Att jag för det mesta känner att arbetsuppgifterna står i proportion till min kompetens (lagom utmanande). 3. Avståndet till jobbet – jag vill gärna kunna cykelpendla. 4. LÖNEN. Anna

Ingångslönen är viktig För min del är lönen viktig då jag tyvärr fick en för låg ingångslön när jag började arbeta på min tidigare arbetsplats. Detta var väldigt svårt att hämta in i de efterföljande lönerevisionerna och jag fick besked av min chef att det var något som inte skulle gå att justera på många år trots att jag fick feedback på att jag gjorde ett gott arbete med mycket ansvar och utvecklades positivt i mina arbetsuppgifter.

Emma

5

I TOPP -mar på Mest lästa artiklar feb

www.naturvetarna

8

N AT U RV E TA R E N

.se

2 / 2019

1. 2. 3. 4. 5.

Uppdaterad lönestatistik för naturvetare Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Månadens fråga: I vilken kontorsmiljö vill du jobba? Viktig information om HELP juristförsäkring Veterinärer får råd om lön, jour och ob


SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

”Smidigt att ha nära till kollegorna.”

redaktion@naturvetarna.se

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 2/2019 (Läs mer på sidan 14-15.)

I VILKEN KONTORSMILJÖ VILL DU JOBBA?

Socialt, men Det är socialt med öppna kontor men det är mycket störningsmoment och ska något läsas eller det behövs tankearbete, funkar eget rum bäst för mig.

Karin

Mot personalens vilja Brist på studier av hög kvalitet gör det ganska förvånande att så många arbetsplatser med koncentrationskrävande arbete (som myndigheter) ställer om till aktivitetsbaserat, därtill ofta mot stora delar av personalens vilja.

Peter

Kan lika gärna sitta hemma Landskap! Har alltid suttit i landskap men sitter på nya jobbet i eget kontor och gillar det inte. Då kan jag lika gärna sitta hemma ensam. Dessutom tycker jag det blir mer ineffektivt eftersom samtalen blir längre när man står i någons kontor jämfört med vid någons skrivbord i landskap.

Malin

Landskap går bort Jag är störningskänslig efter en utbrändhetstripp. Jag tycker inte heller om att någon överhör när jag pratar i telefon. Detta gör att jag vill ha ett eget rum. Jag vill absolut inte sitta i landskap och vägrar blankt att sitta i aktivitetsbaserat kontorslandskap. Jag har valt bort att söka tjänster där jag vet att de har aktivitetsbaserat.

Lena

”Jag delar gärna rum med en eller två personer, men vantrivs i alla former av landskap.” Anna

Okej rumskompis Eget rum, men delar nu ett kontorsrum. Rumskompisen är okej men det går inte att komma ifrån att det blir många störningsmoment. Är dock glad att man slapp aktivitetsanpassat kontor. Är så pass gammal att man varit med om att pendeln svänger fram och tillbaka, snart upptäcker man igen att kontorslandskap är dåligt.

Albert

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

9


Aktuellt

Brexit skapar oro Astra Zeneca står rustade inför brexit. Handeln med produkter från jord- och skogsbruket kommer att påverkas. Det gäller också utbyten och samarbeten kring forskning och utbildning. En halv miljard kronor har förberedelserna för brexit kostat Astra Zeneca. I Södertälje har man byggt upp ett labb för kontroll och kvalitetstester för läkemedel som är producerade i Storbritannien. – Vi har tagit höjd för en hård brexit och måste vara beredda på det, säger Jacob Lund, kommunikationschef på Astra Zeneca i Sverige. Anledningen är att mediciner som ska säljas inom EU också måste kvalitetssäkras där. När det är gjort kan försäljning ske inom hela den europeiska marknaden. – Vårt fokus ligger på patienterna. Därför säkerställer vi tillgången till livsviktiga mediciner även om Storbritannien lämnar EU utan avtal.

” Vårt fokus ligger på patienterna.”

Enligt Astra Zenecas ordförande Leif Johansson har nya investeringar i produktionsanläggningar i England stoppats som en följd av det osäkra läget. Huruvida det påverkar svenska produktionsanläggningar och forskning och utveckling vill inte Jacob Lund spekulera om.

OSÄKERHET

Även skogsindustrin berörs i hög grad av brexit. Johan Freij, jägmästare och affärsområdeschef för skog Johan Freij. ↑ och lantbruk på Danske Bank, har tittat närmare på hur marknaden för sågade trävaror påverkas. – Den brittiska marknaden är mycket viktig för svenska sågverk. Storbritannien är en viktig partner för svenska universitet. ↓

Brexit skakar om akademin

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Mellan fyrtio och femtio personer jobbar på labbet för kontroller och kvalitetstester. – Personalfrågan har vi löst genom interna omflyttningar med befintlig personal, förklarar Jacob Lund. Klarar ni kompetensförsörjningen vid en hård brexit? – Vi tar det när det kommer. Men det är förstås viktigt att kunna rekrytera forskare till England även i framtiden.

10

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Storbritannien är en världens största forskningsnationer. Runt 15 procent av alla citeringar kommer därifrån. Att brexit kommer att påverka forskningssamarbetet och studentutbyten med andra länder står klart. Men även här råder” stor osäkerhet. Man kan räkna med att ingångna avtal som Horizon 2020 och Erasmus åtminstone fortsätter fram till 2020. Enligt regeringen ska brittiska medborgare som bor och arbetar i Sverige ska undantas från kraven på

arbets- och uppehållstillstånd, även vid en hård brexit. Storbritannien är en viktig partner för svenska universitet. Till exempel har Lunds universitet flest studentutbyten med Storbritannien och har 40 avtal med 34 lärosäten i landet, skriver rektorn Torbjörn von Schantz i sin blogg. Inom forskning är samarbetena flest med USA, följt av Storbritannien och Tyskland.


Hall å dä r! Det finns en stark tradition och vi har anpassat våra produkter till vad britterna vill ha. Man litar på svenskt virke. Vad som händer nu råder det stor osäkerhet om. – I väntan på eventuella tullar har man byggt upp trävarulagren i Storbritannien. Detta har ökat osäkerheten om vart priserna tar vägen. Samma osäkerhet gäller nivåerna på tullarna. Johan Freij förklarar att turbulensen kring brexit förstärker den prisnedgång som redan var på gång. INTE TVÄRSTOPP

Lantbruket och handeln med jordbruksprodukter kommer att påverkas av en hård brexit. – Det skulle innebära att Storbritannien blir som vilket annat land som helst utanför EU. Då är det i stället reglerna inom världshandelsorganisationen WTO som gäller, säger Christina Furustam, expert på internationell handel vid LRF. Hon tror inte på tvärstopp i handeln om tullarna höjs, men handeln kommer att påverkas. – Det kommer också att bli krångligare med kontroller och formaliteter. Det är viktigt att Sverige håller kvar vid svenska mervärden, som djurvälfärd och låg användning av antibiotika. Arla, som ägs av bönder i bland annat Sverige, Storbritannien och Danmark, har förberett sig på olika scenarier. – Storbritannien är väldigt importberoende av livsmedel. Brexit kommer att påverka livsmedelsindustrin och mycket talar för att mejerivaror kommer att ta andra vägar om tullarna höjs, säger presschef Erik Bratthall på Arla Sverige. Han vill vänta och se hur avtalen kommer att se ut. Läget nu beskriver han som frust– rerande. LEL

Vilket stöd kan vi få när jobben förändras? Inför tuffa förändringar på arbetet finns hjälp att få från Arbetstagarkonsult, ATK. Mikael Eriksson berättar mer.

– Vi granskar effekterna av förändringar, både sett till verksamheten och hur medarbetarna påverkas. En nyckel är att skapa delaktighet och dra nytta av alla medarbetares kompetens. Vilken typ av förändringar kan det handla om? – Det kan till exempel gälla Mikael Eriksson. ↑ outsourcing av verksamhet eller en omorganisation. Vi gör en oberoende riskoch konsekvensanalys som både företag och facket har nytta av. Resultatet skulle kunna bli att en flytt eller outsourcing påverkar företaget negativt, som en följd av kompetensflykt. Vilka stöttar ni? – Det är de lokala fackliga organisationerna som kan begära stöd från oss. Företaget eller organisationen måste ha totalt minst 50 anställda. För att kunna göra ett bra jobb bör uppdraget uppgå till minst 80 timmar. Vem betalar? – Arbetsgivaren står för kostnaderna. Det är ett resultat av ett utvecklingsavtal som har tecknats på central nivå mellan Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna. Parterna ska vara överens om att arbetstagarkonsult ska anlitas, liksom om uppdragets omfattning och inriktning. Kan ni hjälpa till vid omvärldsförändringar? – Ja, absolut. En typisk sådan är hur digitaliseringen påverkar verksamhet och medarbetare. Det kan handla om hur arbetssätt och personalbehov förändras när rutiner standardiseras. Vilka företag har ni jobbat med? – Astra Zeneca, Ericsson och pappers- och massaindustrin är några av våra uppdragsgivare. Vi stöttar även ideella organisationer vid omställningar. En viktig sak är att vi kommer in tidigt i processen, innan besluten har fattats. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

11


Aktuellt

Kvinnor har lägre pension än män

Dyrare stål med

kolinlagring Att fånga in och lagra koldioxid lär bli nödvändigt om Sverige ska klara klimatmålen. Norge ligger långt framme och har utvecklat en teknik för lagring i berg långt under jordytan. Tekniken finns redan i dag, men den är kostsam. Enligt beräkningar från Chalmers kommer koldioxidfri cement att bli 50-70 procent dyrare, och stål blir minst 25 procent dyrare. Vid sidan av detta ska utredaren Åsa-Britt Karlsson titta på andra möjligheter att lagra koldioxid. Det handlar om att öka inlagring i kol, liksom i skog och mark. Genom att bidra till utsläppsminskningar i andra länder kan Sverige tillgodoräkna sig dem i sin koldioxidbalans. LEL

150 år med

periodiska systemet Som naturvetare kan man det periodiska systemet som ett rinnande vatten. Nja, kanske inte i detalj. Men alla är väl förtrogna med dess uppbyggnad och funktion. FN har utsett 2019 till det periodiska systemets år. För 150 år sedan såg det periodiska systemet för kemiska ämnen dagens ljus. Det var Dmitrij Mendelejev, född i Sibirien, som skapade systemet när han inte hittade någon bra lärobok i kemi. Man visste att atomerna hade en atomvikt och olika egenskaper. Man såg att grundämnenas egenskaper kopplade till atomvikt var periodiska. Han har själv grundämnet 101 uppkallat efter sig, mendelevium. LEL

12

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Samtidigt som skillnaden mellan män och kvinnors löner minskar så riskerar kvinnor att få en betydligt lägre pension än män. Enligt Medlingsinstitutet har män i genomsnitt 11,3 procent högre lön än kvinnor. Om man tar bort faktorer som yrke, sektor, utbildning och ålder krymper skillnaden till 4,3 procent. Desto större är skillnaden i pension, enligt beräkningar från Länsförsäkringar och SCB. Kvinnor har i genomsnitt 68 procent av männens pension. Anledningen är förstås att kvinnor jobbar mindre. De är hemma med barn längre tid, vabbar mer och jobbar deltid i högre utsträckning. För att täppa igen glappet ger Länsförsäkringar rådet till kvinnor att spara till pensionen på annat sätt. En del av premiepensionen kan lämnas över till makan, vilket få gör i dag. LEL

Årets agronom och hortonom prisade Erik Stjerndahl har av Agronomförbundet, en professionsförening inom Naturvetarna, utsetts till Årets agronom. Han är vd på HIR Skåne och är upphovsmannen till Borgeby fältdagar. Enligt motiveringen tänker Erik Stjerndahl i nya banor. Han är en uppskattad mentor och tog initiativ till att starta ett mentorsprogram för studenter vid SLU. Årets hortonom är Agneta Sundgren, stadigt förankrad i den gotländska myllan, enligt Hortonomförbundet som står bakom priset. Hon beskrivs som en skicklig kommunikatör och god samarbetspartner. Detta kommer bland annat till användning i hennes arbete med växtskyddsfrågor, till nytta för trädgårdsbranschens yrkesfolk. LEL


DUELLEN Borde Sverige skydda mer skog? Kampen om skogsråvaran har bara börjat. Skogsindustrierna menar att varje fiber behövs i omställningen till en bioekonomi. Naturskyddsföreningen kommer till en annan slutsats och hävdar att mer gammelskog och skog med höga naturvärden bör skyddas.

NEJ!

LINDA ERIKSSON, skogsdirektör på Skogsindustrierna

JA!

JOHANNA SANDAHL, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen

Ditt främsta skäl till att Sverige bör avsätta mindre skog för naturvård?

Ditt främsta skäl till att Sverige bör avsätta mer skog för naturvård?

Om vi menar allvar med att ställa om från ett fossilbaserat till ett fossilfritt Sverige så kommer vi att behöva nyttja alla hållbara förnybara råvaror vi kan få från jord, skog och hav. I ett skogsland som Sverige så är skogsråvaran såklart jätteviktig i omställningen. Sedan behöver naturvårdsarbetet självklart utvecklas och ständigt bli bättre men snarare genom kvalitet än dagens fokus på kvantiteter och arealer.

Trycket på skogen som råvara ökar. Vi har ett ansvar att se till att det finns kvar gammal skog med arter som bara kan leva där det finns lång skoglig kontinuitet, både för arternas egen skull och för framtida generationer. Vi vet också att det finns skogar som klassas som skyddsvärda, men som i dag saknar skydd. Vi lever inte heller upp till internationella konventioner där vi förbundit oss att långsiktigt skydda skog, som Nagoyaavtalet.

Räcker virket i en framtida bioekonomi? Skogen räcker inte ensamt för att helt fasa ut allt fossilbaserat i vårt samhälle men det är en viktig pusselbit. Stål och betong har viktiga funktioner även i framtiden, men vi vill se en växande bioekonomi som kan ersätta mycket av det fossilbaserade. Bygg mer i trä i form av höga hus, broar och idrottshallar. Satsa på förnybara och återvinningsbara textilier, förpackningar och biodrivmedel.

Har Sverige råd att producera mindre virke? Vi måste se till att de fossila alternativen stannar under jord, så av klimatskäl har vi inte råd att bruka mindre skog. Sedan har skogsnäringen också ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans, välfärd och sysselsättning i hela landet.

Kan andra tjänster skapas i naturskogar? Vår svenska skog skapar massor av andra tjänster där rekreation och jakt ingår. Den biologiska mångfalden är en förutsättning för det hållbara brukandet av skogen. Genom allemansrätten finns stora möjligheter för människor att ta del av skogens positiva nyttigheter, i alla sorters skogar. Jag tillbringar gärna mina lediga dagar med att leta svamp och bär i skogen.

Räcker virket i en framtida bioekonomi? Nej, inte om man tror att vi kan fortsätta som idag och ersätta alla fossila produkter med produkter från skogen, som skogsindustrin talar om. Men lösningen ligger inte i att omvandla all skog till produktionsskog, utan det behövs många olika typer av insatser för att möta klimatförändringen. Vi måste förändra våra vanor, återanvända, effektivisera och använda alla typer av förnybar energi. Trä och träprodukter har en viktig roll, men kommer inte ensamt att lösa klimatproblemet.

Har Sverige råd att producera mindre virke? Man kan lika gärna fråga sig om vi har råd att producera mer? Vilka förluster innebär en utarmning av skogsmiljöernas arter och naturtyper om all skog ska brukas på samma sätt? Det är en balansgång mellan skogens värde som råvaruproducent och skogens alla andra värden, flera är svåra att mäta i pengar.

Kan andra tjänster skapas i naturskogar? Ja. Naturturism är en växande verksamhet som ger jobb. En stor del av Sveriges totala turism bygger på naturupplevelser. Allemansrätten är unik och fantastisk för turism och upplevelser. Skogen är en del av hela vårt lands identitet. Då talar jag om skog som ser väldigt olika ut, mängder av skogsbiotoper och arter, inte likåldrig skog med få arter.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

13


Månadens fråga

I vilken kontorsmiljö vill du jobba? Mycket har hänt sedan de öppna kontorslandskapen slog igenom. Nu är det aktivitetsbaserade kontor som gäller om man inte har kvar sin cell. Nu undrar vi i vilken kontorsmiljö du trivs och presterar bäst? Läs kommentarer från webben på sid 9. Kommentera på www.naturvetarna.se/kontorsmiljo

”Smidigt att ha nära till kollegorna.”

14

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Flexibla kontor kräver eftertanke Att hitta den perfekta mixen mellan att kunna jobba enskilt och vara tillgänglig är en utmaning. Aram Seddigh visar i sin forskning att det finns ett negativt samband mellan kontorets storlek och prestationsförmåga. Trenden är att arbetsplatser går mot mer öppenhet och behovsanpassade kontor. Aram Seddigh, projekt- och förändringsledare på Weoffice, har i sin forskning tittat närmare på hur hälsa, trivsel och prestation påverkas av olika kontorsmiljöer. – Många arbetsgivare vill ha en flexibilitet och kunna ställa om för att vara aktuella och konkurrenskraftiga, säger han. Att buller och tal är störande när man ska fokusera på en arbetsuppgift kan de flesta känna igen sig i.

satt i stora öppna kontorslandskap och genomförde ett krävande kognitivt test. Ju större kontor desto större distraktioner. Eget rum är inte så mycket bättre. Även där minskade prestationsförmågan. Vad är lösningen? – Nummer ett är att göra en ordentlig förstudie innan man förändrar kontorsmiljön. Ta reda på vilka behov som finns och skapa olika typer av miljöer för olika arbetsuppgifter. Har medarbetarna krävande arbetsuppgifter är det en god idé att ha arbetsrum där man i enskildhet kan jobba fokuserat.

LJUD SOM STÖR

ÖPPNA YTOR

– Studier visar att ljud som varierar, mänskligt tal och när man inte ser ljudkällan är mest störande. Även musik i bakgrunden försämrar prestationsförmågan. Tystnad är bäst om vi ska lösa problem. Ju större kontorslandskap desto sämre. Så mycket som 21 procent föll prestationsförmågan för personer som Aram Seddigh. ↑

Han förklarar att även samarbetsrum för två är populära. Öppna ytor för spontana möten är också viktigt, liksom mindre mötesrum. – Det ska gå snabbt att byta arbetsplats. IT och digital teknik ska fungera. Att hitta en bra mix av miljöer samt att placera dem så att medarbetarna enkelt kan förflytta sig mellan olika stationer, är en nyckel för att lyckas. – Lika viktigt är att dimensionera kontoret rätt. Man ska inte

”Skapa olika typer av miljöer för olika arbetsuppgifter.” behöva leta efter en ledig plats. Sådant skapar frustration och ineffektivitet. Det finns individuella skillnader i hur man trivs i en större kontorsmiljö. – Studier visar att den som har förmåga att leda sig själv och har god självkännedom har lättare att jobba aktivitetsbaserat. Det gäller även den som har egen kontroll och kan styra över sitt arbete. Den som har mer fokus på resultat och mål än en fast plats att gå till, klarar den här miljön bättre. LEL

Vad är aktivitetsbaserat kontor? Individen är i centrum i en flexibel och diversifierad kontorsmiljö. Det ska finnas ett rikt spektrum av olika ytor. Flexibelt och enkelt att ställa om till nya förutsättningar. Investering i digital arbetsmiljö, kultur och beteendeförändring.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

15


De letar föroreningar i mark och vatten TEXT OCH FOTO: Lars-Erik Liljebäck

16

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


I fokus

När Sverige bygger måste marken undersökas. Vi tog rygg på två geovetare när de gjorde provtagningar i en bäck där trafikleden Förbifart Stockholm ska dra fram.

G “Att skydda den sällsynta fisken är ett skäl till att vi kollar flöden och vattenkvalitet.”

Grönlingen håller sig undan när geovetarna Elisabet Carlsson och Maija Åfeldt sänker ner sina mätinstrument i Igelbäcken norr om Stockholm. – Att skydda den sällsynta fisken är ett skäl till att vi på uppdrag av Trafikverket undersöker vattenkvalitet och flöden i bäcken, säger Elisabet Carlsson på Geoveta AB. Bakgrunden är att det sker sprängningar och andra miljöstörningar när Förbifart Stockholm håller på att byggas. När det gigantiska infrastrukturprojektet står färdigt 2026 ska den nya förbifarten leda trafiken utanför och delvis under huvudstaden. – Detta påverkar miljön och vattendragen, vars nivåer kan variera som en följd av olika åtgärder. SNÖSMÄLTNING

När vi är där i mitten av februari är det bitande kallt i snålblås-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

17


I fokus Elisabeth Carlsson och Maija Åfeldt har båda examen från Stockholms universitet. →

ten. Vattentemperaturen uppmäts till 1,4 grader, men de slipper knacka hål i isen för att kunna använda det instrument som mäter flödet – Snösmältningen har gett ökade vattenflöden, även om vattennivån är ganska låg, säger Maija Åfeldt när hon står mitt ute på åkern som är insprängd mellan bostadsområden och naturskyddade skogar. Analyserna visar att flödet och pH-värdet håller sig inom gränserna. Ingen anledning till oro alltså. – Vattnet är så rent att det nästan skulle gå att dricka, säger Elisabet Carlsson. Till och från har förhöjda halter av kväve uppmätts. Det kan ha helt naturliga orsaker men kan även bero på sprängningar som gör att kväve frigörs och hamnar i vattendrag och grundvatten.

Elisabet Carlsson Yrke: Geovetare på Geoveta AB sedan snart sju år. Utbildning: Kandidatexamen i geovetenskap från Stockholms universitet. Bäst med jobbet: Varierande arbetsuppgifter och lekfull stämning på kontoret med god sammanhållning. Fritid: Musik, övar röstteknik och tränar friidrott.

GODA TIDER

Så länge det byggs mycket är det strålande tider för Geoveta AB. Inför varje infrastruktursatsning måste marken undersökas, både geotekniskt och för att se om det finns föroreningar. – Förorenad mark finns det gott om i bebyggd miljö. Det gäller särskilt när gamla industritomter, ofta nära vatten, ska omvandlas till bostadsområden, säger Elisabet Carlsson. På platser där till exempel en kemtvätt tidigare har legat kan man räkna med att klorerade kolväten har sipprat ner och ansamlats i marken. – Efter undersökning är vi med i saneringen och gör provtagningar för att ta reda på hur mycket mark som

Maija Åfeldt Yrke: Miljökonsult på Geoveta AB. Började i september förra året. Utbildning: Kandidatexamen i geografi från Stockholms universitet. Bäst med jobbet: Mixen av fältjobb och kontorsjobb. Att alla projekt är olika och man lär sig hela tiden av utmaningarna och av varandra. Fritid: Musik. Sjunger i kör.

måste schaktas bort och läggas på deponi, säger Maija Åfeldt. Hon har själv jobbat i sådana projekt och klättrat ner i schakt och tagit kontrollprover. Då krävs skyddsutrustning som bland annat hjälm och gasmask. Säkerheten har hög prioritet. TUNGMETALLER OCH PAH

Ibland går fyllnadsmassor från en exploatering att återanvända, vilket är önskvärt för både miljön och uppdragsgivaren som slipper transporter, en förflyttning av problem samt de kostnader som det medför. – Fyllnadsmassorna måste först undersökas noga, särskilt om bostäder, daghem eller skola ska byggas på platsen. Inte sällan hittar man tungmetaller, PAH och annat som fastnar i massorna eller i bottensedimenten. När mark ska undersökas har de en så kallad borrbandvagn till sin hjälp. – Med den kan vi ta borrprover i marken. Vi får koll på markens bärighet för till exempel ett hus och vilken grundläggning som behövs. Vi får också veta om det finns föroreningar i marken. Med en egen borrbandvagn i företaget kan de snabbt vara på plats vid nya byggprojekt och få marken undersökt och analyserad. Ett spännande uppdrag som skedde i det fördolda var att ta jordprover och mäta vattenkvaliteten efter en tvätt av Arlandatunneln. Det arbetet utfördes på natten när trafiken stod stilla. F O R TS ÄT T E R PÅ S I D 20.

18

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Häng med Elisabet och Maija under en dag Väckarklockorna ringer. Elisabet är svårväckt och behöver tre larm för att inte försova sig. När barnen är där varannan vecka äter hon frukost med dem. Nyheterna får hon genom tv. Maija går upp samma tid hemma hos sig, men föredrar att lyssna på P1.

Frukostfika med kollegorna på jobbet. Här blandas lek och allvar, liksom fritid och arbete. Alla 16 som jobbar på Geoveta är inte på plats samtidigt, men de flesta. På ett informellt sätt berättar man för varandra om hur arbetsdagen ser ut.

Eftersom det är en dag med provtagningar i fält så behöver en del förberedelser göras. Instrumenten ska kalibreras och buffertlösningar ska hällas upp. En dag för slask och plask,. pH-värde, temperatur och flödet i Igelbäcken ska mätas.

En kort bilfärd från Norrviken till Akalla för provtagning på flera platser i Igelbäcken, som slingrar sig fram genom åkrar, skogar och tätt liggande bostadsområden. Båda gillar mixen av att var ute i fält och sitta inne på kontor och sammanställa och analysera provresultat.

Termosen med kaffe åker fram. En fika i fält smakar bäst, särskilt en dag som denna när solen skiner, även om vinden biter i skinnet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

19


Här tas markprover för att få koll på eventuella föroreningar. Det är särskilt viktigt om ett daghem ska byggas på platsen.

Lägger ut bilder från provtagningen i bäcken på Instagram. Det ingår i Elisabets Carlssons jobb att marknadsföra företaget med nyheter på webben och i sociala medier.

20

N AT U RV E TA R E N

En kollega ringer och undrar om Maija Åfeldt vill hålla en föreläsning om jordarter, som är hennes specialitet. Det ingår som en del i internutbildningen, där kollegorna lär varandra för att höja kompetensen. Maija är inte sen att tacka ja och ser fram emot uppdraget.

2 / 2019

Många har matlåda med sig och stämningen är uppsluppen i det kombinerade lunch- och fikarummet. Vissa dagar slår de på stort och går ut och äter på någon av de få restaurangerna i Norrviken.

Provtagningarna fortsätter, men den här gången i förorenad mark. När de är klara tar de vägen förbi labbet och lämnar in proverna för analys. Det handlar om allt från analyser av tungmetaller och radon till klorerade kolväten och kväve.

Just idag missar de eftermiddagsfikat, som är ett bra tillfälle att prata ihop sig och man hjälper varandra om problem dyker upp. Inte minst är det en viktig återhämtning för att undvika stressrelaterade sjukdomar. Chefen är lyhörd för sådant. Ingen ska svara på mejl efter jobbet och arbetet ska utföras på arbetstid. Ledig tid ska vara just ledig tid.


I fokus

Schaktmassor kan innehålla föroreningar.

Tillbaka på kontoret. Protokollen från fältmätningarna skannas in och rapporter sammanställs. Innan hemgång förbereder de morgondagens fältarbete och märker upp flaskor för vattenprover.

Arbetsdagen är slut för Elisabet som åker bil för att hämta barnen. Hon jobbar 80 procent av heltid. Maija är kvar till klockan är fem.

När Elisabet har barnen hos sig hinner hon inte med så mycket mer än att laga mat och hjälpa barnen med läxor och skjutsa till aktiviteter. Varannan vecka får hon tid över till sig själv. Då tränar hon sång inför olika sångjobb och tränar friidrott. Även Maija sjunger i kör och hänger med vänner, och med pojkvännen.

Maija och Elisabet tar det lugnt var och en hemma hos sig. Maija passar på att se film eller någon serie innan sängdags.

Innan nattlampan släcks funderar Elisabet på om hon ska kolla med kollegorna om det finns intresse av att starta en lokal facklig förening på Lokal förening... jobbet. Det ger möjlighet att möjligheter påverka... till påverkan även om de redan i dag har bra villkor och en god personalpolitik.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

21


I fokus

ALLA GÖR ALLT

När jag kliver in på Geovetas kontor i Norrviken nära Sollentuna, råder en fin stämning, som känns äkta. – Så är det verkligen, intygar Elisabet Carlsson och Maija Åfeldt. De förklarar att det finns en anda av att hjälpa varandra. De håller koll på varandra, om någon är stressad och har för mycket att göra så kan arbetsuppgifter omfördelas. – Arbetsbelastningen går i vågor och tidvis är det pressat. Å andra sidan kan det vara lika stressande när det är för lite att göra. Då måste vi lägga i en högre växel för att få in nya uppdrag. Företaget är inte större än att alla jobbar med hela uppdragskedjan

från marknadsföring till kundkontakter och fakturering. Medarbetarna får omväxling och samlar på sig nya erfarenheter. Det har Elisabet Carlsson gjort efter nästan sju år på Geoveta. – Jag jobbar också med marknadsföring, främst via sociala medier, och att skriva anbud. Att sätta pris och uppskatta tidsåtgången är en utmaning, särskilt om man inte har varit på platsen. För vissa kunder har vi dock ramavtal med fasta priser. BYGGA MED LEGO

För att utvecklas och bli bättre är utvärdering ett viktigt moment. Om något gått snett i ett projekt går man till botten med det. Tidi-

Vattenprover från Igelbäcken lämnas in på labb för analys av kväve, tungmetaller och annat.

gare klev de till exempel ofta ner i schakt för att göra provtagningar. – Efter ett tillbud tas nu prover med hjälp av en skopa så att vi själva slipper gå ner i schakt, som inte är säkra. Varje fredag är det personalmöte då man tar upp den typen av händelser. – Det är också då vi går igenom aktuella anbud och projekt, liksom hur arbetsbelastningen ser ut och om någon behöver avlastning. Inte nog med det. Ibland har vi gemensam frukost och varje fredag är det fredagsfika på kontoret. – Här blandas lek och allvar, liksom privat och jobb. Det är en bra start på arbetsdagen och stärker sammanhållningen. På vår senaste konferens byggde vi med lego för att träna samarbete. LÄR VARANDRA

Lika viktigt är kompetensutveckling, att hela tiden hålla sig ajour med vad som händer i branschen. – Vi utbildar varandra inom olika fokusområden. Det handlar om allt från nya lagar till dagvatten och enskilda avlopp, säger Elisabet Carlsson. I och med att vi är ISO-certifierade avseende kvalitet och miljö så har vi valt att sätta kompetensutveckling som vårt miljömål. Det gör att vi har en ständig förbättring. De har precis haft en genomgång i hur de ska kommunicera med varandra. I det ligger att inte störa varandra med onödiga mejl och inte mejla varandra efter kontorstid. – För att undvika missförstånd i en dialog kollar man alltid av att budskapet har gått fram.

22

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Siffran Svenska värphöns lever antingen frigående inomhus i stora hallar, max 9 hönor per kvadratmeter, eller i mindre flockar i inredda burar. Burarna måste ha reden, sandbad och sittpinne. Trängseln är dock stor och varje höna har i genomsnitt ett A4-ark till sitt förfogande.

”Svenska ägg får grönt ljus ur ett klimatperspektiv. Tänk på att äggen ofta håller långt efter bäst-föredatum på förpackningarna.

Innehåller de flesta näringsämnen vi behöver, dock inte vitamin C. Det finns gott om antioxidanter, som selen och E-vitamin. Även vitamin D hittar du i ägg. Inte så konstigt att näringstätheten är hög då ägget ska föda en kyckling innan ägget kläcks. Vissa kallar ägg för supermat.

64

miljoner ägg äter svenskarna under påskveckan

Anna Richert, ansvarig för matfrågor och Köttguiden på WWF

Hönor i ekologiska besättningar har lite större ytor att röra sig på och upplever inte samma trängsel. De går fritt i stora stallar med max 6 hönor per kvadratmeter och de har möjlighet att gå ut i en rastgård. Där kan de sprätta, sandbada, picka mask och beta gräs.

TEXT: Lars-Erik Liljebäck

Ägg innehåller kolesterol, men det finns ingen anledning till oro. De flesta kan äta flera ägg varje dag utan att det påverkar våra kolesterolvärden på ett negativt sätt. När vi får i oss kolesterol via maten minskar kroppens egen produktion av kolesterol.

Det går åt mellan två och tre kilo foder (spannmål och proteinfoder, bland annat soja) för att producera ett kilo ägg. Hönans goda förmåga att omvandla foder till mat gör att utsläppen av växthusgaser är relativt små.

Att äta äggen råa är, enligt branschorganisationen Svenska ägg, ofarligt så långe äggen är producerade i Sverige. Här finns inte salmonella, som är ganska vanligt förekommande i andra länder. Rådet där är att koka eller steka äggen. Däremot är det en myt att råa ägg är mer näringsrika än upphettade. Här finns inga skillnader.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

23


10tips

1.

Läs på

2.

Matcha mot tjänsten

3.

Sätt på dig arbetsgivarens glasögon

4. 5.

Stick ut från mängden

Ta reda på så mycket som möjligt om tjänsten och arbetsgivaren. Identifiera arbetsgivarens behov och språkbruk, ofta finns mycket att hämta i arbetsgivarens värdegrund och visioner. Ring gärna och ställ frågor innan du skickar din ansökan.

Ett vanligt misstag är att skicka samma cv till olika arbetsgivare. Anpassa ditt cv till varje ny tjänst du söker. Markera nyckelord i annonsen och väv in de ord som du tycker stämmer in på din egen profil. Genom att koppla ihop din kompetens och dina erfarenheter med verksamhetens behov kan arbetsgivaren tydligare se hur du kan bidra.

Tänk dig in i arbetsgivarens situation och ta bara med information som är relevant för tjänsten. Det signalerar att du förstår vad jobbet går ut på och visar att du har vad som krävs.

1 min.

N AT U RV E TA R E N

Du har en knapp minut på dig att skapa nyfikenhet hos mottagaren! Väck intresse genom en snygg layout, vass rubrik eller spännande inledning. Kanske du vill ha ett foto på dig själv. Var gärna kreativ men håll dig professionell.

En överskådlig och luftig layout underlättar för läsaren att snabbt hitta det mest relevanta i ditt cv. Det finns inga rätt eller fel, du kan blanda löpande text med punktlistor eller väva in frågor om du vill. Börja med det viktigaste och använd beskrivande rubriker.

Lätt att hitta

24

?→!

2 / 2019


CV som tar dig till intervjun En kort introduktion ger läsaren en överskådlig bild av din professionella profil. Här kan du sammanfatta dina Unique Selling Points. De bör knyta an till jobbet du söker, och lyft särskilt det som inte framkommer på andra ställen i ditt cv.

Skippa historiebeskrivningen. Omvandla dina erfarenheter till kunskaper och färdigheter som du bär med dig framåt. Arbetsgivaren vill se din potential att prestera i framtiden.

Formella kompetenser och erfarenheter i all ära. Kom ihåg att också ta med dina personliga styrkor i ditt cv, som noggrann och strukturerad eller förmåga att prioritera och ta snabba beslut. Personliga egenskaper och rätt attityd rankas högt hos arbetsgivare idag.

Kärnfull sammanfattning

Ha sikte framåt

7.

Lyft dina personliga styrkor

8.

Generella formuleringar går bort. Var tydlig och specifik när du beskriver dina kompetenser och backa upp med konkreta exempel. Alla kan vara kreativa problemlösare på pappret, men visa att du faktiskt är det genom att till exempel lyfta fram egna initiativ, utökat ansvar, prestationer och resultat.

Skriv kort och koncist, gå rakt på sak och håll styckena korta. Max 1-2 A4-sidor (undantaget akademiska cv). Plocka fram russinen i kakan. Ditt cv ska skapa nyfikenhet som gör att du blir kallad till intervju.

Vill du få feedback på ditt cv och personliga brev? Kontakta oss! Läs mer på www.naturvetarna.se/karriar

6.

Undvik klyschor

Håll dig kort

9. 10.

TEXT: Elisabeth Möller N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

25


Mat + AI = sant Har du hĂśrt talas om food tech? Forskare vid Ă–rebro universitet tror att artificiell intelligens kan revolutionera livsmedelsindustrin i grunden. Vi har tagit reda pĂĽ hur. TEXT:

26

Anna Liljemalm FOTO: Linn Bergbrant

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Reportage

”Det är intressant hur man kan använda AI i kombination med robotik och automation för att producera mat på ett mer hållbart sätt än i dag.” Amy Loutfi är professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

27


D Det ser ut som en helt vanlig odlingslåda. Ur jorden växer allt från klargrön sallad till lila kål. Lite gul raps får också plats. Grönsakerna ser riktigt frodiga ut och är redo att skördas när som helst. De hade kunnat växa i solskenet på en kolonilott. I stället är den färgglada skaran placerad inomhus. I ett labb. En svart robotarm vakar ovanför odlingslådan. Den har sällskap med en mängd små sladdar, en kamera och ett tangentbord. Här finns en lampa som är särskilt anpassad efter växternas preferenser och sensorer som regelbundet mäter fukt, ljus och värme. Med hjälp av en liten spade kan robotarmen också rensa ogräs och gödsla. ROBOT SKÖRDAR

Tanken är att restauranger, skolor och hemmaodlare ska kunna skörda färska grönsaker utan att behöva hjälpa till. Odlingen sköter sig själv. Alldeles snart ska robotarmen också bli ännu smartare och utrustas med artificiell intelligens, AI.

28

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Vad är food tech? - Nya tekniklösningar inom livsmedelssektorn, exempelvis labbodlat kött och 3D-printad mat.

- Försök att minska matsvinnet, exempelvis genom att låta hotellgäster donera sin hotellfrukost redan när de checkar in om de vet med sig att de inte kommer att äta den. - Nya miljövänliga proteiner, som insekter och lokalproducerade ärtor. - Nya sätt att odla mat, exempelvis fiskodlingar som bedrivs på land. - Personanpassad mat som är utvald att passa just dig och dina värden. - Märkningar och digital spårbarhet av mat. I framtiden tror experterna att vi kommer veta exakt var varje ananas har odlats och under vilka arbetsförhållanden.

En robot kan se ut nästan hur som helst. Amy Loutfi är expert på artificiell intelligens. Hon forskar om intelligenta sensorsystem och hur de fungerar i olika miljöer och tillsammans med människor. →

– AI handlar om att låta datorn analysera stora mängder data och på egen hand dra slutsatser och upptäcka olika särdrag. Det är särskilt användbart när man har stora volymer data eller när mönstren är lite gömda. Med AI skulle alltså odlingsroboten kunna hitta mönster som leder till en bättre skörd, säger Amy Loutfi. GRUVINDUSTRIN

Hon har sin forskningsbakgrund inom artificiell intelligens. I dag är hon professor och chef vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem på Örebro universitet. Robotsallad är långt ifrån allt. I samma labb har såväl forskare som företagsrepresentanter ägnat många timmar åt att utforma smarta system inom vitt skilda branscher. – Vi började intressera oss för AI redan i slutet av 1990-talet och när det fick sitt stora genombrott blev vår forskning aktuell i hela världen. I dag används det här av allt från gruvindustrin till rekryteringsbolag, säger Amy Loutfi.


Reportage

”Med AI kan roboten hitta mönster som leder till bättre skörd .”

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

29


Reportage

MAT OCH AI

I ett projekt ska 2500 högstadieelever testa gråärtsburgare och svara på detaljerade frågor om smak och annat. Annika Grälls är en av projektägarna. ↓

En som såg potentialen var Annika Grälls. Hon är programansvarig för mat och måltid på Alfred Nobel Science Park. Hon konstaterade att forskare och entreprenörer i Örebro hade profilerat sig inom två väldigt specifika områden. Det första var artificiell intelligens. Det andra var mat. Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan blev först i landet med en akademisk utbildning inom matområdet och utbildar både kockar och sommelierer. I regionen finns också företag som säljer pizzor till alla världens Ikea-varuhus och andra matentreprenörer. Så vad skulle hända om man slog ihop de båda spetsområdena?

”Hittills har innovationshöjden när det gäller mat, varit låg.” 3D-PRINTAD MAT

Food tech är på stark frammarsch. Runt om i världen har forskare tagit tekniken till hjälp för att förvandla en fjäder till en friterad kycklingbit. Man har framställt artificiellt kött och labbodlade lingon. Det går att 3D-printa mat och det finns förpackningar som ändrar färg när det närmar sig bäst före-datum. Allt det här är bara början. – Musikindustrin och bankvärlden har förändrats i grunden med digitaliseringen. Vi är så oerhört stolta över Spotify, men den globala musikindustrin är en mikroverksamhet i jämförelse med livsmedelskedjan. Det finns enorm potential. Är man dessutom intresserad av hållbarhetsfrågor har man en fantastisk chans att göra skillnad för miljön, säger Annika Grälls. VATTENBRIST OCH EXTREMVÄDER

Världens livsmedelsproduktion står inför stora utmaningar. Jordens befolkning ökar, samtidigt som mängden odlingsbar mark i många länder minskar på grund av klimatförändringarna. Redan nu råder vattenbrist på många håll och extremväder är ett problem för många lantbrukare. Hittills har innovationshöjden inom livsmedelssektorn varit anmärkningsvärt låg. Annika Grälls hoppas på andra bullar. Hon har själv medverkat på food techmässor i både Hongkong och San Fransisco.

30

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Där diskuterades bland annat digitala lösningar för att motverka matsvinn och nya smarta sätt att odla i städer. – För två år sedan startade jag ett food techAnnika Grälls. ↑ event i Örebro. Folk var skeptiska. De tyckte att jag skulle vänta några år, men då hade det varit för sent. Då hade vi blivit omsprungna redan. I år kör vi eventet för andra gången, säger Annika Grälls. SKÖRDA VID BEHOV

Hon följer även odlingsroboten med stort intresse. Alfred Nobel Science Park är med

och finansierar projektet. De delar lokaler med universitetet. – När det gäller grönsaker som man kan köpas i matbutikerna i dag, handlar det nästan bara om vilka som klarar lagring och transport, men väldigt lite om smak. Med odlingsroboten kan matbutiker och restauranger ha egna odlingar. Då går det att skörda när man behöver, så mycket man behöver och välja de grödor som faktiskt smakar bäst, säger Annika Grälls. Tillbaka till robotlabbet lyser den lilla lampan på grönsaksodlingen. På en stor tavla har någon antecknat nyckelord och högt upp på en hylla ligger ett stort antal hjälmar utrustade med olika spröt. Hjälmarna används i ett annat forskningsprojekt för att mäta hur I robotlabbet på Örebro universitet växer sallad utan varken sol eller fågelkvitter. Hemligheten är speciallampor och mycket data. ←

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

31


”Tänk en lyxrestaurang med robotar i köket.” människor rör sig när robotar närmar sig. I en gul fåtölj sitter en liten robot. Mest används den som prydnad. ETISKT ANSVAR

Även om Örebro kommit längst i landet på food tech-området är arbetet ännu bara i sin linda. Amy Loutfi konstaterar att AI inte är alldeles enkelt. Hon var nyligen med och arrangerade en workshop vid en hållbarhetskonferens i New York med fokus på hur artificiell intelligens kan komma till nytta inom food tech. Hon pratade till exempel med ett företag som använder AI för att ta reda på vad människor tycker om för mat.

32

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

– Om man kommer fram till att femtonåriga killar gillar söta saker, ska man då stoppa socker i allt bara för att få sin produkt såld? Om man har den här typen av information om befolkningen har man också ett etiskt ansvar. AI är inte data, det är en algoritm som använder data. Alla människor bidrar med data hela tiden. Är det rätt att de som äger algoritmerna får alla ekonomiska fördelar? AI är ett kraftfullt verktyg och alla verktyg kan användas som vapen, säger hon. MICHELINSTJÄRNA

Överlag tycker hon dock att det tenderar att bli lite onödigt mycket fokus på just det

Robotar kan med fördel utföra arbetsuppgifter som är farliga för människor. Till exempel att transportera malm djupt nere i malmgruvor. →


Reportage

”AI är inte data, utan en algoritm som använder data.”

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

33


Reportage

negativa. På vad som kommer hända när robotarna blir smartare än oss och tar alla jobb. Över en fikarast presenterade Annika Grälls en idé för Amy Loutfi. Vad skulle hända om man skapade en lyxrestaurang med robotar i köket? Redan i dag finns det robotar som vänder hamburgare, men för att få till en AI-kock skulle man behöva bygga en digital tvilling som bryter ner alla moment in i minsta detalj. Förhoppningsvis förbättras flödena på kuppen.

34

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

– Tänk om man kan uppnå en Michelin-stjärna med hjälp av robotik, sensorik, automation och AI. Det vore kul att visa att teknik inte behöver vara något fult. En sådan här restaurang skulle kunna visa den konstnärliga och kreativa delen i robotiken. Det började som en typisk fikadiskussion, men jag tycker att det finns potential, säger Amy Loutfi.

Örebro universitet har länge legat i framkant med sin forskning kring artificiell intelligens. Nu samarbetar de också med livsmedelsföretag och Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. ↓


FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Hur gör vi för att maken/ makan ska få ärva allt? Jag och min make gifte oss för drygt tjugo år sedan. Vi har inga gemensamma barn men vi har båda barn från tidigare förhållanden. Om det händer oss något vill vi att den efterlevande ska ärva allt och att våra barn får vänta med att få sitt arv tills vi båda har avlidit. Hur gör vi för att få sitta i orubbat bo? Mona och Kjell i Dalarna

Svar: ”Orubbat bo” är ett gammalt uttryck som används flitigt än i dag när man vill att efterlevande maken skall ärva den först avlidnes hela kvarlåtenskap. Det finns dock bara ett sätt att vara säker på att få ärva all kvarlåtenskap från sin make och det är att vara gift och antingen bara ha gemensamma barn eller inga barn alls. Vid arvsfördelning är utgångspunkten att barnen till den avlidne ärver all dennes kvarlåtenskap till lika del. Det som barnen ärver är deras arvslott. Är arvtagaren gift ska dock hela kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken med undantag för den avlidnes särkullbarns arvslotter. Särkullbarn är de barn som inte är makarnas gemensamma barn. De gemensamma barnen får alltså vänta på att få arv till dess även den efterlevande maken avlider. Maken ärver i dessa fall egendomen med fri förfoganderätt och de gemensamma barnen har efterarvsrätt. I ert fall innebär det att era

“ I ert fall innebär det att era särkullbarn får ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång.”

särkullbarn får ut sitt arv direkt vid sin förälders bortgång. Vill ni skydda den efterlevande make måste ni upprätta ett testamente där det stadgas att den efterlevande maken skall ärva före särkullbarnen. Särkullbarnen har alltid rätt att begära ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Särkullbarnen kan självklart välja att respektera er vilja genom att godkänna det testament som stadgar att de ska avvakta att ta ut sitt arv till dess båda har gått bort. Det finns stränga formkrav som måste följas för att ett testamente ska vara giltigt. Kontakta därför en jurist som upprättar testamente så att allt blir korrekt. Har ni HELPs Juristförsäkring genom Naturvetarna kan ni få hjälp med att upprätta testamentet utan extra kostnad. Sara Bandert Malmberg, jurist och avdelningschef på HELP Försäkring

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

35


Mitt jobb

CRISPR – gensaxen som

kan bota sjukdomar CRISPR/Cas kan revolutionera sjukvården. Med hjälp av gensaxen tar Stephan Teglund och hans medarbetare fram genetiskt förändrade möss som modeller av människans sjukdomar. Dessa blir till verktyg som kan användas i forskningen. Än så länge har inte några kliniska studier gjorts med

HÖG PRECISION

gensaxen CRISPR på människa i Sverige. Tekniken har dock använts i tidiga mänskliga embryon. – Forskningen går snabbt framåt men tekniken behöver finslipas innan man kan dra igång försök på människa, säger Stephan Teglund, docent och enhetschef för transgenteknologi på Karolinska institutet. Annat var det i november förra året då en kinesisk forskare i hemlighet, och utan tillstånd, hade modifierat arvsmassan hos ett tvillingpar i embryostadiet. Avsikten var att göra tvillingflickorna immuna mot HIV genom att slå ut den gen som gör att HIV-virus kan ta sig in i en cell.

Poängen med CRISPR är den höga precisionen och att man vinner tid i jämförelse med äldre tekniker som modifierar gener. – CRISPR, som bland annat forskare i Umeå utvecklade, slog igenom på bred front 2013. Tekniken ger stora möjligheter att ta fram resistenta och torktåliga växter, om regelverket tillåter det. Stephan Teglund och hans medarbetare på KI jobbar med möss och modifierar musgenom som kan användas av forskare på KI och andra universitet i hela världen. – Vi bedriver ingen egen forskning, utan erbjuder verktygen till forskarna. I musgenomet skapar vi en sjukdomsgen, där mekanismen kan studeras. I stort sett alla människans gener finns hos möss, vilket gör att modeller för sjukdom hos människa kan skapas. Den stora fördelen att använda möss är den korta generationstiden på två månader som gör att man snabbt kan se det genetiska arvet föras vidare till nästa generation.

VÄCKTE AVSKY

– Det väckte avsky i forskarvärlden och satte etiken i blixtbelysning och ställer frågan om vad som är acceptabelt att göra med denna teknik i människa. Forskaren har sparkats från universitetet och utreds för brott. Den utslagna genen, CCR5, skyddar mot bland annat influensa och den förändrade genen kommer att ärvas till nästa generation. Stephan Teglund tror ändå att CRISPR har en stor potential och kommer att revolutionera sjukvården i framtiden genom att till exempel ärftliga sjukdomar, som familjär ALS, kan botas. För de sjukdomarna är bara en gen inblandad. Men ofta är det många gener som påverkar uppkomsten av en sjukdom och då blir det mer komplicerat.

36

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

RAMVERK FÖR ETIK

Diskussionen om CRISPR i full gång. Vad är etiskt försvarbart? Ska man till exempel kunna styra över ögonfärg, muskelstyrka och begåvning? – Den diskussionen har bara börjat. WHO har tillsatt en global panel för att komma överens om hur detta ska hanteras.


FORSKARE – CHEF Stephan Teglund, docent och enhetschef för transgenteknologi vid Karolinska Institutet

Medarbetare

Löpardojor

Som avdelningschef jobbar Stephan Teglund nära sina medarbetare. De kvalificerade medarbetarna – biomedicinska analytiker, laboratorieingenjörer med fler – är självgående. Chefsrollen handlar bland annat om att coacha dem. Att hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen är en viktig del i jobbet. Inspiration hämtar han från Naturvetarnas olika event för chefer.

För att klara det krävande jobbet är det viktigt att koppla av och göra något helt annat på fritiden. Att springa är ett sätt att få ny energi. På vintern är det skidåkning som gäller.

Joystick Kanske den som har spelat tvspel en fördel i det precisionskrävande arbetet. Med hjälp av en joystick kopplat till ett mikroskop sker det mikromanipulativa ingreppet, där muterade stamceller injiceras i en blastocyst, alltså den bärare som transporterar in den förändrade genen in i surrogatmamman. Även Cas9 och guide-RNA kan injiceras på detta sätt i ett befruktat ägg som sedan implanteras i surrogatmamman.

Mikroskop

Flytande kväve

Här kan hela händelseförloppet studeras på cellnivå. Blastocysten, ett embryo på ett tidigt stadium, innan muterade stamceller har injicerats, syns tydligt. I högre förstoring och efter preparation av stamcellerna kan man även se kromosomparen. För att verifiera att genförändringen har genomförts korrekt får man analysera DNA sekvensen.

Här förvaras nedfrysta embryon som har genmodifierats och som senare kan bli till möss. Till exempel kan det vara embryon med en muterad cancergen som studeras för att hitta botemedel mot cancer. Dessa embryon skickas till forskare över hela världen.

Gensaxen – CRISPR/Cas9 Tekniken används för att skapa riktade mutationer genom att stänga av en viss gen eller föra in en gen på bestämd plats. Det fungerar så att en så kallad guide-RNA designas för att känna igen en specifik plats i arvsmassan. Just där klipper enzymet Cas9 av DNA-strängen. På så sätt har sterila laxar skapats av Havsforskningsinstitutet i Norge och kinesiska forskare har gett kashmirgetter längre ullfiber.

Mus Den korta generationstiden på två månader gör musen utmärkt att experimentera med. Man kan snabbt se det genetiska arvet efter DNA-modifiering. I stort sett alla mänskliga gener finns hos musen. En modell av sjukdom hos människa kan skapas genom att modifiera musgenom. Det gör det möjligt att studera sjukdomsmekanismen och nya terapier.

Kyvett Embryonala stamceller läggs i en kyvett. Med hjälp av elektriska impulser skjuts DNA-strängar, som kodar för gener man vill förändra, in i stamceller. Dessa stamceller injiceras i en så kallad blastocyst som bildas några dagar efter att ett ägg har befruktats. Blastocysten fungerar som en bärare för den muterade genen som ska överföras till surrogatmamman. N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

37


På nytt jobb

Magnus vill göra Ålands lantbruk mer lönsamma Magnus Stark kände en längtan efter doft av jord som reder sig på våren. När jobbet som vd för Ålands hushållningssällskap blev ledigt tog han chansen.

Vad fick dig att söka jobbet? – Lantbrukare både i Sverige och på Åland är duktiga på produktion, men som företagsledare gäller det också att kunna marknad, organisation, ekonomi och strategiska frågor. Jag tror att jag kan hjälpa till med att göra de åländska lantbruken lite lönsammare genom att jobMagnus Stark. ↑ ba mer medve-

tet med just företagsledning. För mig personligen var det också dags att komma närmare doften av jord som reder sig på våren.

Vad gör Ålands hushållningssällskap? – Sällskapet arbetar med rådgivning till lantbrukare, landsbygdsföretagare och livsmedelsindustri på Åland. Som vd får jag också ansvar för att i nära samarbete med Ålands landskapsregering driva utvecklingsprojekt kopplade till den åländska livsmedelsstrategin.

Var jobbade du innan? – Jag jobbade på Kungliga Skogsoch lantbruksakademien, som verksamhetsansvarig för jordbruksfrågor under elva år.

Hur ser jordbruket ut på Åland?

– Som Sverige gjorde förr. Det är flikigt och småskaligt om man jämför med Sverige idag. Växtföljderna är varierande med spannmålvall och potatis. Åland är dessutom stora på frukt och bär. Äppelproduktionen svarar för mer än hälften av intäkterna i det åländska lantbruket. I stort sett all lök som konsumeras i Finland kommer från Åland.

Har du tagit hjälp av Naturvetarna? – Jag tog kontakt med Naturvetarnas karriärservice och fick då en kontakt på det finska agronomförbundet som Naturvetarna har ett samarbete med och som hjälpte mig med mitt anställningsavtal. Annars brukar jag delta på Leadership Friday-möten. Det är ett bra nätverk för naturvetare som är chefer. JW

På nytt jobb Eva-Karin Gidlund Nytt jobb: Collaboration Development Manager för Cobra Biologics. Tidigare jobb: doktorand och postdoc Karolinska Institutet inom molekylär arbetsfysiologi och genetik. Utbildningsbakgrund: M.Sc. i Fysiologi samt Doktorsexamen i medicin vid inst för Fysiologi & Farmakologi (KI).

38

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa redaktion@naturvetarna.se


FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Har jag rätt till semester i juli? Vi är många på mitt arbete som vill ha semester i juli. För att hålla verksamheten igång måste vi ha en viss bemanning. Vad säger lag och avtal om mina möjligheter att få semester när jag vill? Undrar också om föräldraledighet är semestergrundande?

Svar: Det viktiga för arbetsgivaren är att verksamheten fungerar även under sommaren när de flesta vill ha semester. För att klara det måste personalen vara beredd att kompromissa. Enligt semesterlagen har alla, i princip alltid, rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti, även om detta skulle drabba verksamheten negativt. Endast i särskilda undantagssituationer får arbetsgivaren förlägga semestern på annat sätt. Detta ska då förhandlas med facket innan. Men i slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer när under sommaren dina fyra veckor ska läggas ut. Du som anställd har ingen rätt att vara ledig just i juli. Om du verkligen vill och behöver semester i juli borde ni kunna hitta en lösning så att båda parter blir nöjda. Ingen arbetsgivare vill ha missnöjda medarbetare. Kanske du kan komma överens med en kollega och byta semestervecka med hen.

“Det arbetsgivaren som bestämmer när under sommaren dina fyra veckor ska läggas ut. För att hitta bra lösningar handlar det om att ge och ta. Nästa gång kan det vara din tur att göra en uppoffring för en kollega.

Sedan kan det finnas avvikelser från semesterlagen, vilket kan vara inskrivet i kollektivavtalet eller i ditt personliga anställningsavtal. Dock så får dessa avvikelser inte beröva dig dina grundläggande rättigheter enligt lagen. Den som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat första skolåret har rätt att vara föräldraledig enligt föräldraledighetslagen. Om en kollega ska vara föräldraledig har detta högre prioritet än din sommarsemester. På din fråga om semester när du är föräldraledig gäller följande: Du tjänar in semester under de 120 första dagarna av föräldraledigheten. Ifall du har en semesterrätt på 25 semesterdagar per år tjänar du in nio dagars semester under föräldraledigheten. Är du ensamstående så är 180 dagar semesterlönegrundande.

Jacob Holmberg, ombudsman på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

39


Syre

– ett tveeggat svärd

För de första djuren på jorden kan syret ha varit både en välsignelse och ett stort hinder. Forskaren Emma Hammarlund undersöker vad tumörer kan berätta om varför nästan alla djurgrupper uppstod samtidigt. TEXT:

40

Torill Kornfeldt

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


F

Vetenskap

För 540 miljoner år sedan startade en revolution. Fram till dess hade livet på jorden varit framgångsrikt men ganska enformigt, gott om encelliga organismer, men inte så mycket mer. Sedan plötsligt smäller det till och haven fylls av flercelliga djur. I princip alla stora djurgrupper, från leddjur och bläckfiskar till musslor och ryggradsdjur dyker upp inom en period på bara några tiotal miljoner år. Det är en blinkning i jordens historia men det lade grunden till allt djurliv som kommit efter det. – Jag har alltid var intresserad av de stora sambanden, hur allt hänger ihop på jorden. En av Emma Hammarlund. ↑ mina grundfrågor är: Hur lyckades vi djuren på så kort tid bli så varierade? säger Emma Hammarlund. Hon är geobiolog och forskar vid både Lunds universitet och Syddanskt universitet. Fokus för forskningen är just vad det var som hände när de flercelliga djuren blev vanliga under den så kalalde kambriska explosionen. TIDIGT LIV

Det första livet på jorden, bakterier och encelliga organismer, uppkom

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

41


Vetenskap

Varför tumörer?

MER KOMPLEXT

Men i stället för ett enkelt samband så stötte hon på fler och fler resultat som tydde på att historien var mer komplex. För det första visade geologiska analyser att mängden syre i haven var ganska konstant både innan, under och efter den period då djuren utvecklades. Alger började tillverka syre genom fotosyntes redan för mer än tre miljarder år sedan. Under den kambriska explosi-

För att hitta ledtrådar till hur de första djuren fungerade tog Emma Hammarlund kontakt med Sven Påhlman på Lunds universitet. Han forskar på tumörer i det perifera nervsystemet och hur tumörerna reagerar på syre.

FOTO:KENNET RUONA

snabbt efter att jorden bildats, men sedan tog det miljarder år innan flercelliga organismer dök upp, och ännu längre tid innan flercelliga djur utvecklades. Det finns flera olika hypoteser om vad det egentligen var som hände under den kambriska explosionen, men en av de ledande idéerna var att mer syre gjorde det möjligt för djuren att få en mer effektiv ämnesomsättning och därmed växa sig stora. – Från början utgick även jag ifrån att det måste ha varit förändringar i omgivningen som har tillåtit djurliv att utvecklats och diversifiera så snabbt, säger Emma Hammarlund.

onen var syrehalten bara cirka 5 procent, alltså långt under dagens 21 procent. – Det var ju väldigt spännande, men jag började bli lite förvirrad. Jag tänkte: Vad häftigt! Vi har för lite syre när vi borde ha mycket. Hur hänger det ihop? TAR HJÄLP AV TUMÖRER

Mysteriet fick Emma Hammarlund att också börja undersöka tumörer. Hon hade en idé om att en cancercells förmåga att växa och bli flercellig kunde innehålla ledtrådar till hur de första djuren fungerade. Så hon kontaktade Sven Påhlman vid Lunds universitet som forskat på tumörer i det perifera nervsystemet och hur dessa tumörceller reagerar på syre.

Livet på jorden 4,45 miljarder år

3,5 miljarder år

sedan – jorden bildades

sedan – äldsta kända bevis på encelligt liv, troligen utvecklades liv ännu tidigare.

42

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

3 miljarder år sedan – bakterier utvecklar fotosyntes vilket leder till en produktion av syre. (Dateringen är omdiskuterad, och syret ansamlas ännu inte i jordens atmosfär.)

2,45 miljarder år sedan – nu börjar syre samlas i jordens atmosfär.


Geologiska analyser visar att mängden syre i haven var ganska konstant innan, under och efter den period då djuren utvecklades. ←

Syre är nämligen ett tveeggat svärd. Å ena sidan behöver vi syre för att kunna ha en effektiv ämnesomsättning på samma sätt som en eld behöver syre för att brinna. Det är en förutsättning för att kunna vara ett större, flercelligt djur. Men å andra sidan är högt syre en utmaning eftersom det påverkar celler och arvsmassan, det gör bland annat att stamceller förlorar sin förmåga att bli olika celler. – Stamcellsforskare har sedan tio år tillbaka vetat att stamceller ogillar syre. Om man tar ut benmärgstamceller, som vanligtvis ligger i miljö med lågt syre, och till exempel lägger ut på ett bord så kommer de att direkt differentiera till andra celltyper, säger Emma Hammarlund.

“Å ena sidan behöver vi syre, å andra sidan gör det att stamceller förlorar sin förmåga att bli olika celler.” Hammarlund tror att detta är en av förklaringarna till att ryggradsdjur blivit så framgångsrika. – Nu ser jag djurliv nästan som en gated community. Att det faktiskt inte har varit möjligt för stort liv att vara i syresatta nischer förrän man fick rätt biologiska verktyg för att bevara stamceller, som vi har, säger hon. Emma Hammarlund har flera ex-

periment på gång för att undersöka kopplingen mellan syre, stamceller och utvecklingen av flercelligt liv. Och hon ska fortsätta arbeta med tumörer. – För att förstå evolution av stort liv på jorden så tror jag verkligen att det är en hemlig bakdörr som inte ännu riktigt uppskattas för vad den kan ge, säger hon.

SKYDDA STAMCELLER

Så de två forskarnas hypotes är att varje flercelligt djur som vill överleva i en syrerik miljö måste hitta ett sätt att skydda sina stamceller från syrets effekter. De hittade en förklaring i en familj transkriptionsfaktorer, alltså protein som styr vilka gener som är aktiva, som kal-las HIF-alfa. De hjälper cellerna att hantera både höga och låga syrehalter. Emma

540 miljoner år sedan - den kambriska explosionen, de flesta av dagens djurgrupper utvecklas, alltså en explosion av stort och flercelligt liv.

360 miljoner år sedan – de första ryggradsdjuren kommer upp på land, där det redan fanns insekter, svampar och växter.

66 miljoner år sedan – ett asteroidnedslag utrotar alla dinosaurier utom de som har utvecklats till fåglar.

2 miljoner år sedan – Fossil från Homo habilis, den äldsta arten i släktet Homo.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

43


Datorvirus som DNA-kod Forskare vid University of Washington har lyckats skapa ett datorvirus kodat i DNA. Koden är inskriven i arvsmassan, så när en dator sekvenserar och analyserar den genetiska koden så omvandlas den till ett program som går in och tar över datorn.

Zebrors ränder förvirrar flugor Den skarpa kontrasten mellan svart och vitt verkar göra det svårt för bitande bromsar att landa på zebror. Forskare som tittade på bromsar som försökte landa på hästar och zebror såg att ränderna fick dem att oftare krocka in i djuret eller bara flyga förbi. Randiga täcken på hästar gav samma effekt. K Ä L L A: P LO S O N E

Målet för forskarna var att visa att även om det är ett ganska klumpigt sätt att skapa virus i dag, så skulle det kunna bli en risk i en framtid när fler företag och privatpersoner kommer att analysera DNA till vardags. K Ä L L A: W I R E D

25 meter Den lilla rymdfarkosten Hayabusa 2 från asteroiden Ryugu var 25 meter när den tog en selfie av sin egen skugga på himlakroppens yta. Innan dess hade den landat på asteroiden, avfyrat en metallkula och samlat upp några av de bitar som lossnade vid skottet. Dessutom har den släppt av två små robotar som ska samla in material.

Nu ska Hayabusa 2 fortsätta ta prover på den 900 meter stora asteroiden och förhoppningsvis återvända till jorden i december 2020. En selfie av sin egen skugga. ↑

K Ä L L A: JA PA N S K A RY M D ST Y R E LS E N (JA X A)

Blåvalar litar på minnet På våren simmar blåvalar norrut längs den amerikanska västkusten, från Mellanamerika och Kalifornien där de tillbringar vintern hela vägen upp till Alaska. Resan tar fyra månader och under tiden äter de upp sig på överflödet av krill som kommer med ljuset och värmen. Men exakt var krillen finns

skiljer sig från år till år. Nu har forskare vid NOAA jämfört satellitbilder av grönalger som visar var det finns gott om krill och radiosändare från valar. De upptäckte att valarna inte simmar dit maten finns i dag, i stället använder de minnet och letar upp de platser där det funnits mest krill under de

senaste tio åren och där variationen är liten från år till år. Det är en effektiv strategi, men forskarna tror att de kan göra valarna sårbara om klimatet snabbt förändras och krillen påverkas.

Blåvalarna kanske måste ändra strategi när klimatet förändras. ↑

K Ä L L A: P NAS

TEXTER: Torill Kornfeldt 44

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vågar jag äta murklor? Murklor ska ju vara en riktig delikatess men vågar man äta dem med tanke på giftet? Alla arter i släktet bör betraktas som giftiga, då en stor andel gift inte kan avlägsnas oavsett tillredning. De innehåller toxinet gyromitrin och gifthalterna kan variera väldigt mellan växtplatser och år. Det är det lite av ett lotteri att äta dem. Stenmurklor, Gyromitra, har cirka femton arter, toppmurklor, Morchella,

runt tio arter och hattmurklor, Helvella, cirka fyrtiofem arter. De dödligt giftiga arterna finns bland de vårväxande stenmurklorna, förutom biskopsmössa, Gyromitra infula och lömsk biskopsmössa, Gyromitra ambigua, som växer på hösten. Toppmurklorna växer på våren, de är ätliga

och anses goda, men är inte lika vanliga. De dyker ofta upp i planteringar i stadsmiljö, ofta där marken täckts med lövvedsflis., ibland i massor. Många av arterna kan bli stora. Bland hattmurklorna finns både vår- och höstväxande arter och de är vad vi vet Varning för den här delikatessen. ←

inte giftiga. Två arter brukar betraktas som ätliga: svart och vit hattmurkla, men de anses inte ha något större matvärde. Flertalet arter är dessutom små och mer eller mindre oansenliga eller växer i miljöer där ingen letar. Här finns mer information: Giftinformationscentralen: www.giftinformation.se Svampguiden: www.svampguiden.com Sigvard Svensson, mykolog, Lunds Universitets Biologiska museum

Varför går vissa upp i vikt och andra inte? Vissa kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt, medan andra måste räkna varje kalori för att hålla vikten. Kan det vara så att vissa är utrustade med brunt fett och andra inte. Eller är det tarmfloran som förklarar skillnader i ämnesomsättning mellan individer? När två individer får olika viktutfall på samma diet så handlar detta i första hand om olika inställd basal metabolism (förbränning), något som framför allt tilldrar sig i cellernas mitokondrier

(”värmeverk”). Dessa regleras bland annat av olika hormoner samt genetiska faktorer. Dessutom har olika individer olika rörelsemönster, dels i stort men även vad gäller smårörelser och till och med mikrorörelser. Vissa är mera stilla än andra som ofta har olika smårörelser. Detta drar energi och därmed kan vikten påverkas. Ytterligare faktorer kan vara inflytande av fett-typ samt sammansättning av mikrobiota i tarmen, som kan påverka näringsupptaget, liksom passagetid

för födan i mag-tarmkanalen, men det grundläggande är olika nivåer av kaloriförbränning via fysisk

Olika rörelsemönster och tarmfloran spelar in. ↑

aktivitet, mer eller mindre påtaglig och synlig för omgivningen. Hos människor finns det en viss mängd brunt fett i nacken och mellan skulderbladen, dock inte så mycket som hos vissa djur. Det kan spela roll för energibalansen då man där alstrar mera värme (förbränner mer kalorier). Det finns studier som anger att kalla bad inducerar en ökad bildning av brunt fett.

Peter M Nilsson, professor och överläkare vid Lunds universitet och SUS, Malmö.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

45


: t e d r a k n u f å S sion n e p in n i d blir d a högre sextiox o t s a e r M id du arbetat rexdtra år eafrtvearje mådban gre t lapp r b e ta Ju länon. Varje a n ge tusenositivt sam . n a i pens sdagen k ckså ett p in pensio r d f e m å D e t f i n n s o to r l e k p å nad. n lön och s mella

d en, me ramid år av y p s n ensio n best med p en. De avsätts ekanta temet i bott b år r je ä r a ta ch .V sys De fles liga pensions remiepension de inkomst o enn t p a a ap h d g c n li o u t r n a det st g t s io s ension stpens till det inkom ent av din p sättningar s r c e a o b r a t p s 18,5 kom pliktig skatte upp till 7,5 in ör andra utg et, n m e e n t s io y sionss stpens rar dagens . Inkom sie å belopp t och finan elen p cen ndra d nsionen. a n e 16 pro D e närer. remiep pensio nt går till p e c o r p 2,5

Liksom för den allmänn a pensionen kan du sjä lv placera en del av tjänstepe nsionen i fonder. Men det är betydligt färre fonder att välja mellan och avgifterna är låg a tack vare att de har upphan dlats kollektivt. Ska pengarna placeras i aktiefonder eller räntefonder? Det beror på. Bästa tipset är att kontakta någon av de rådgivningstjänster som finns. Se rutan här intill! Du kan ställa frågor via webben och även få individuell rådgivning om hur du bör tänka strategiskt för att höja pensionen.

Ännu ett webbtips är www.minpension.se.

Där kan du se hur mycket pension du har tjänat in hittills och vilken slutlig pension du beräknas få, utifrån förväntade lönehöjningar och när du avser att gå i pension.

46

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


der om du

ra i fon n får du själv place Premiepensione r har visat sig vara en bra affär. De

fonde ft en vill. Att inte välja nden som har ha ar i sjunde AP-fo mn ste ha na na se ar de ng pe god avkastning lv välja fonåren. Ska du sjä intresse och ett ha der bör du på börsen. n följa utvecklinge fonder med lja vä t at är s Ett tip är risken rs na An . låga avgifter up äts p av stor att vinsten . na er ift fondavg

Mittskiktet av pyramiden består

Ta reda på om det finns kollektivavtal där du jobbar. Om inte, så behöver du lägga undan minst 4,5 procent av din lön för pensionssparande. Många arbetsgivare som inte har kollektivavtal har egna lösningar för tjänstepension. Inom offentlig sektor omfattas alla av kollektivavtal och får tjänstepension.

av tjänstepensionen, som är inbakad i kollektivavtalet. Den ger klirr i kassan och kan utgöra så mycket som halva din pension. Principen är att ju högre inkomst desto större andel av pensionen kommer från tjänstepension. Anledningen till det är att det finns ett tak i den allmänna pensionen som tjänstepensionen kompenserar för. På lönedelar över 7,5 basbelopp, motsvarande 40 250 kronor per månad betalar arbetsgivaren in 65 procent till din pension.

t för Iställe al? tivavt kollek

Goda v ditt prien utgörs a assar dig id m ra y p p å Toppen p ssparande. Vad som dgivare on onsrå si en p vata pensi rd ra med banke en certifie r försiktig . bäst kan va er d n en fo M . med av att sälja hjälpa dig ar intresse ässig h e em d tt a å d sk r nas råd der nto, ISK, ä gssparko a aktiefon Investerin el är bred g re en d m r tu t. En fonder fö förmånlig och ränte knas, m är ung pengar rä lla A . n för den so o si en p k. g is si fr r a dig som närm n och hålla etala av lå som att b

mp råd o

ensio

n:

älld: t.se/ tjans ta n s t Priva dgivnings a ion: www.r tarna g/reg ve dstin n n a tu r la h un oc let.se Komm nsionsva e .se www.p w.spv n: ww e t a t S

TEXT: Lars-Erik Liljebäck N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

47


Så undviker du beslutsfällor Alla fattar vi dåliga beslut, sådana som man får ångra och som får konsekvenser som man egentligen borde ha förutsett. Var lugn, det finns hjälp att få, i alla fall enligt Niklas Laninge, som på Chefsfredag talar om beslutsfällor för chefer i Naturvetarna. Många går i fällan och fattar

beslut när hjärnan är trött. En typisk situation är när ledningsgruppen har suttit hela dagen och diskuterat krävande problem. I slutet av dagen när det är dags att gå till beslut piggar inte ens kaffe upp och gäspningarna går inte att dölja. – Då är risken stor att man fattar dåliga beslut. Hjärnan är utNiklas Laninge. ↑ mattad och klarar inte av att väga in alla parametrar och se konsekvenserna. SE UPP FÖR JA-SÄGARE

Det finns fler situationer som gör att grupper fattar beslut som kan få ödesdigra följder. – Att omge sig med ja-säga-

48

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

”Låt folk utifrån värdera särskilt viktiga beslut.”

Varning: 5 beslutsfällor 1. Att fatta beslut när hjär-

re och människor som stryker en medhårs kan upplevas som trevligt, men är riskfyllt. Även om man ser tecken på att saker är på väg åt fel håll, så är gruppen rörande överens om att färdriktningen är den rätta. Då krävs det mod för att våga gå mot strömmen och hävda en annan ståndpunkt. Vem vill förstöra den goda stämningen? – Genom att vara medveten om den beslutsfällan är det lättare att undvika den. Det gäller också vanefällan, att man gör som man brukar göra. Det har gått ju bra hittills.

nan är trött. Du tänker sämre och har svårare att se konsekvenser.

2. Att ha det allt för glatt och trevligt i gruppen. Ingen vill gå emot och bryta den fina stämningen. 3. Att göra som du brukar. Det har gått bra hittills. 4. Många är mer benägna att undvika förluster än att nå möjliga vinster. Så kallad förlustaversion.

5. Mycket tid och pengar har investerats i ett projekt. Du fortsätter att plöja ner resurser trots varningstecken.


Ledarskap

VÄND PÅ VARJE STEN

Niklas Laninge höjer också ett varningens finger för trendspanare, som utger sig för att ha en objektiv bild av sanningen. – Lägg ner den typen av trendspaning, som egentligen mer handlar om en personlig uppfattning än vad som väntar runt hörnet. Så låt inte trendspaningen ligga som grund för beslut. Hur ska man då göra för att hamna rätt i besluten?

– Ifrågasätt och vänd på varje sten. Blanda kompetenser och låt folk utifrån värdera särskilt viktiga beslut. De är inte känslomässigt bundna till idén och de diskussioner som låg bakom idén. Ännu ett tips från Niklas Laninge är att ta in en udda fågel – ett wild card – som gästspelar i ledningsgruppen. – Gör det inte bara för syns skull, utan ge den personen utrymme att delta i diskussioner.

PLÖJT NER RESURSER

Det är också lätt att hamna fel i besluten när man har investerat mycket tid och pengar i något. – Det kan vara svårt att vända även om man inser att det kanske inte är den bästa lösningen. Då kan det vara läge att byta perspektiv och fundera på om idén håller om ni inte själva hade skapat den. Många gånger väger också rädslan för att förlora tyngre än viljan att vinna. Inom ekonomi och beslutsteori kallas det för förlustaversion. För

Glada ja-sägare är trevligt men inte alltid sunt för rätt beslut.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

49


att undvika misstag är det enklast att inte göra någonting. Många vågar inte ta risken och väljer nuläge i stället för att göra något annat. – Då är risken stor att tappa marknadsandelar och bli mindre framgångsrik än man annars hade varit, med följd att de bästa medarbetarna lämnar. I stället för att förändra och förnya anlitas en konsult som gör en analys av läget, eller så gör man en kund- och medarbetarenkät för att få svar på vad som ska göras. – Det behöver inte vara fel, men då gäller det att agera direkt på det och förändra. Men allt för ofta blir den typen av undersökningar skrivbordsprodukter. NY TEKNIK LOCKAR

Vem går inte igång på ny teknik? Man måste ju liksom hänga med.

“Att besvara mejl kan uppfattas som produktivt, men är det sällan.”

– Varningslampa igen. Här finns risk för felbeslut. Det är lätt att tänka: ”vi kan inte det här, därför är det viktigt”, och beslut om stora investeringar i ny teknik görs utan att någon konsekvensanalys har gjorts. Hjärnans vilja att följa mönster, och göra som man tidigare har gjort, är en fallgrop. – Utmaningen är att tänka nytt och våga testa nya idéer, men glöm inte att vrida och vända på dem, ifrågasätta och låta någon utomstående granska.

Vad tyckte du om seminariet? Anna Szilagyi, analyschef för forskning och utveckling på McNeil AB Stattena – Jättebra föreläsning och bra arrangemang som helhet. Roligt och givande mingel, jag pratade med både nya och gamla bekanta. Vad tar du med dig?

50

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

– Att bli mer observant och inte köra på i gamla hjulspår när beslut ska fattas. Genom att tänka efter och analysera kan besluten bli klokare. När jag är medveten om möjliga tankefällor kan de undvikas. Kan du tipsa andra chefer om Chefsfredag? – Ja absolut. Det har jag redan gjort. För mig är det tredje gången jag är här och jag kommer tillbaka.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela oss att du är chef via

www.naturvetarna.se/chef Du får då även Chefstidningen.

CHATTEN STJÄL TID

Tidstjuvar på jobbet finns det gott om. En är vår digitala uppkoppling som rätt använd är otroligt kraftfull. – Det är så lätt att dras in i chattar och slösa tid i sociala medier. Att svara på mejl kan uppfattas som produktivt, men är det sällan. För att inte fastna i onödig mejlväxling och i sociala medier har Niklas Laninge några tips. – Kolla av mejlen morgon och eftermiddag. Ha gärna ett auto– svar däremellan, även om du är på plats. Du behöver inte svara direkt på mejl. När du är ledig ser du till att mejlen inte når dig förrän du är tillbaka på arbetet dagen efter.


CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur ska jag kommunicera nedskärningar? Vi har fått besked om att anslagen till vår enhet kommer att minska och att personal kommer att sägas upp. Vilka som kommer att drabbas vet vi först efter förhandlingar med facket. Hur ska jag kommunicera detta utan att skapa oro inför påskhelgen. De flesta omfattas av omställningsavtal.

Svar: Att ge negativa besked kan upplevas som svårt, det är känsloladdat och man kan aldrig förutse de reaktioner man kommer att få. Det bästa du kan göra är att ge beskedet så tidigt det bara går. Ge dina medarbetare tid att smälta informationen och vad den innebär. Däremot är det ingen bra idé att informera om neddragningar direkt före en helg eller långhelg. Vänta hellre till efter helgen för att inte skapa onödig oro som dessutom kommer att påverka dina medarbetares ledighet. Som chef behöver du finnas tillgänglig för dina medarbetare så att de har möjlighet att komma med frågor och funderingar om förändringarna. Gå runt bland dina medarbetare så ofta du kan för att fånga upp deras reaktioner, och framför allt lyssna på dem. Till en början behöver du lyssna aktivt och visa att du förstår deras känslor och att du hör vad de säger. Det är lätt att direkt gå in på förklaringar och möjliga lösningar,

men detta ska komma först senare. En risk- och konsekvensanalys behöver också göras så tidigt som möjligt. Försök att förutse alla scenarier som kan uppstå, hur arbetsmiljön för de inblandade kommer att se ut direkt efter beskedet men, också framåt när medarbetare har slutat. Vilka åtgärder behöver göras för att de som blir kvar inte får en orimlig arbetsbörda? Vilka arbetsuppgifter måste ni prioritera och vilka måste ni ta bort? Ju fler svar du

”Gå runt bland dina medarbetare för att fånga upp deras reaktioner, och framför allt, lyssna på dem.”

kan ge dina medarbetare, desto mindre oro kommer de att känna. Bjud senare i processen in en representant som kan prata om omställningsavtalet och vilka möjligheter det ger. Glöm inte att också ta hjälp av Naturvetarnas karriärservice som erbjuder karriärsamtal, cv-coachning, seminarier om arbetsmarknaden eller att söka jobb med mera som kan hjälpa de uppsagda att komma vidare.

Ann Lundström, teamchef medlemsutveckling

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

51


Spanar in

God hälsa utan flum ”Säger man att socker och kolhydrater inte är ett gift får man upprörda kommentarer på sociala medier.”

Kan vårt blod bli försurat om vi äter fel? Det är en av många myter om hälsa som florerar på nätet. Att sprida kunskap om vad som egentligen ger god hälsa har blivit ett kall för Jessica och Maria. – Vi vill sprida forskningsbaserad

kunskap om kroppen för att göra det lite lättare för folk att leva hälsosammare, säger Jessica Norrbom. Hon och Maria Ahlsén, som båda har doktorerat vid Karolinska institutet, startade företaget Fortasana som står för stark och frisk på esperanto. De föreläser, skriver populärvetenskapliga böcker och coachar inom kost och träning. Nyligen startade de Frisk utan flum-podden. För att uppnå god hälsa räcker inte ett ensidigt fokus enbart på mat. Rörelse, träning och återhämtning från stress är lika viktigt. Även små förändringar i vardagen gör skillnad, som trappan i stället för hissen. Alla mår bra av träning, generellt är det bättre ju mer man tränar. Fem gånger i veckan är inte nödvändigt men ett träningspass är bättre än noll.

en del trender säger är kolhydrater en bra energikälla som många mår bra av. Mat och kosthållning är något som upprör många, till skillnad från rörelse eller träning som inte är så kontroversiellt. – När vi säger att socker och kolhydrater inte är giftiga, då händer det att vi får upprörda kommentarer på sociala medier, säger Maria Ahlsén. Konkurrensen mellan böcker inom hälsogenren är stor. Många böcker innehåller felaktigheter men är ändå

KOLHYDRATER BEHÖVS

Mycket grönsaker och varierad kost är sunt. Men stora mängder av enskilda livsmedel, till exempel gurkmeja, har ännu inte visats ge någon större effekt. Kroppen behöver vitaminer, mineraler, protein, fett. Och tvärtemot vad

52

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Jessica Norrbom och Maria Ahlsén. ↑

placerade på bokhandlarnas faktahyllor. Men hur vet gemene man vad som är fakta och vad som är tyckanden och erfarenheter hos enskilda personer? – Här skapas viss oro. I värsta fall kan felaktigheter leda till att man följer ohälsosamma trender i stället för att göra förändringar som verkligen förbättrar hälsan, säger Jessica Norrbom. SE UPP FÖR TRENDER

Faran med att lita för mycket på nya rön eller metoder som inte är förankrade och utvärderade vetenskapligt är att man får ett minskat förtroende för sjukvården. Så söker man sig kanske till alternativa behandlingar. Detsamma gäller kostrekommendationer, vilket kan resultera i en ohälsosam kost. Både Jessica och Maria är verksamma vid Karolinska institutet. Jessica Norrbom forskar inom ämnet molekylär muskelfysiologi och träning. Maria Ahlsén koordinerar ett nationellt forskningsprojekt om lungsjukdomen KOL, samt undervisar inom fysiologi, alltså läran om den friska kroppen. Läs mer på www.fortasana.se. CJ


BARNBOK

KE

TA N

UM

VI

n för goda livsmilj öer

ER – arbeta med nature

ED J AN MO

URBAN A EKOSY STEMT JÄNST

par på 16 000 kronor och 12 000 kronor känner du att du kommer billigt undan när cykeln kostar 6 000 kronor, fast du bara hade tänkt betala 4 000 kronor. Du blir till och med nöjd med affären. Med bättre koll på hur hjärnan fungerar kan du göra bättre köp och spara pengar till något du drömmer om. Kognitionsvetaren Elin Helander förklarar varför vi blir lurade och visar i boken Hjärnkoll på pengarna vad du kan göra för att slippa gå i tankefällor. LEL

SM

KE

Ingen vill bli lurad, men det är precis vad vi blir hela tiden – av våra hjärnor. Det gör att du blir nöjd med ditt cykelköp fast den kostar 2 000 kronor mer än du hade tänkt. Anledningen är att när du kommer in i cykelaffären och ser prislap-

denna rapport

har tillkommit på initiativ från Naturvård som också delvis har sverket, finansierat den. Arbetet ett opinionsbildande har projekt, lett av Tankesme sammanfa llit med finansierat av Vinnova, kallat Påverkansplattform djan Movium och tjänster. Båda dessa för urbana ekosystemaktiviteter har efterfrågat och redovisningar kartläggning av nuläget av lärande exempel, varför vi har valt integrerat med aktiviteter att arbeta nera generella reflektione na. I rapporten har vi försökt att kombir med konkreta exempel. att hämta lärdomar Vi har också valt från såväl praktik som akademi.

TA N

Låt inte din egen hjärna lura dig

ekosystemtjänster

uppmärksammas alltmer för en hållbar utveckling som av städer och samhällen ett viktigt inslag bara om ett miljö. Dessa handlar inte och biodiversitetsperspek ekosystemen bidrar tiv, utan också om till människans livsmiljö hur tet, samt de praktiska och stadens attraktivioch rekreativa nyttor natur kan skapa i den som befintlig och anlagd byggda miljön.

UM

BOK

Ekosystemtjänster är ett viktigt inslag för en hållbar utveckling av städer och samhällen. Det handlar inte bara om ett miljöperspektiv utan också hur ekosystem bidrar till människans livsmiljö, städers attraktivitet samt praktiska och rekreativa nyttor URB ANA EKO SYS i den byggda miljön. TEM TJÄ NST ER – arbeta med natur en för goda livsm iljöer Om detta handlar boken Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer som är framtagen på Naturvårdsverkets initiativ. Här finns argument för att planera i samverkan med naturen och som inspirerar till nytänkande. Reflektioner och konkreta exempel från hela världen varvas. Rubriken Mötesplatser, härlighetsaspekter och estetiska kvaliteter väcker verkligen min nyfikenhet! Boken riktar sig till alla som arbetar med planering, projektering och förvaltning av urbana miljöer. CJ VI

eller inte, vet de flesta. Men visste du att ekorrar är duktiga simmare? Eller att lodjuren inte tuggar födan utan sväljer den hel? I boken Svenska däggdjur (Calazo förlag AB) beskriver Sara Hjelmstedt både lekfullt och intressant 29 djur. Mattias Adolfsson, som undervisar på konstskolor över hela världen har illustrerat den. Boken underhåller både barn och vuxna och passar för högläsning såväl som för träning att läsa själv. CJ

EDJAN MO

Att grävlingar inte bryr sig om ifall man har knäckebröd i stövlarna

Missa inte härlighetsaspekten

SM

Jägare, samlare och andra fän

BOK

Tankesmedjan Movium arbetar med stadsutvec och finns vid SLU. klingsfrågor Movium vänder sig till dem som planerar, projekterar, anlägger, förvaltar och forskar skap. Stad & Land är Moviums bokserie. om urbana land-

UEST-2019-01-10_final_omslag

-Stibo.indd 1

2019-01-10 14:31

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna på den här sidan.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 25 april. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Vinnare i förra numret Château vadå: Claes Eliasson, Ulrika Brynnel, Anna Lundberg. Sant, falskt eller mittemellan: Jennika Lindblad. Förkylningsboken: Ana Maria Rodriguez Pineiro.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

53


Redaktör Svenska Botaniska Föreningen söker en redaktör till Svensk Botanisk Tidskrift. Läs mer på: svenskbotanik.se/SBTredaktor

Just nu söker vi

Kommunekolog till Stadsbyggnad

Fotograf: Torbjörn Arvidson

Vill du göra vardagen vackrare?

orebro.se/jobb

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

SEB_Naturvetarna_1902_154x100.indd 1

54

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

2019-03-20 12:48


ANNONS

Halmstads kommun söker

hållbarhetsstrateg

Gillar du smarta lösningar som gör det lätt att göra rätt? Då kanske du är vår nya hållbarhetsstrateg med inriktning på cirkulära flöden! Vi söker dig med erfarenhet av strategiskt hållbarhetsarbete och som kan bidra med nya idéer både för vår egen verksamhet och för våra invånare.

Nå Sveriges naturvetare... När ni vill nå naturvetare, annonsera hos oss! Med en annons i tidningen Naturvetaren, på webben eller i nyhetsbrevet når ni 33 000 naturvetare inom arbetsmiljö, biologi, data & matematik, djur, fysik, geovetenskap, kemi, lantbruk, livsmedel, medicin & laboratorieteknik, miljö, skog, trädgård & landskap.

Naturvetaren 2019

Läs mer och ansök om tjänsten:

www.halmstad.se/ledigajobb

SF

möte Ts Års

2019

Nummer Bokning

Material

Utgivning

3

20 maj

24 maj

5 jun

4

26 aug

30 aug

12 sep

5

14 okt

18 okt

31 okt

6

25 nov

29 nov

12 dec

Nyhetsbrev 2019 Nummer Bokning/ Material Utgivning 4

23 apr

5 jun

5

14 maj

12 sep

6

11 jun

31 okt

Välkommen den 26 april! Årets tema är ”Toxikologi och hållbar utveckling” och det väntas många intressanta föredrag samt postermingel.

www.naturvetarna.se/annonsera

SFTs årsmöten är ett uppskattat sätt att träffa kollegor, knyta nya kontakter och lyssna på spännande föredrag om forskning och framsteg inom toxikologi. Mer och information och anmälan: www.toxikolog.se Anmäl dig senast 8 april.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

55


GÄST K RÖ N I K A N

Bra läge lyfta forskningen i samhällsdebatten

Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet

Svensk forskning står stark och Sveriges ställning som

» Vi har en ny regering på plats – och en ny minister för forskning och högre utbildning » På EU-nivå diskuteras nu ett nytt ramprogram för forskningen » Brexit innebär ändrade förutsättningar för forskningen som vi bör förhålla oss till I Bloombergs senaste innovationsindex “Det behövs en » Den sedan länge emotsedda Styr- och tappar vi från andra till sjunde plats. Konkurrensen från andra länder när det gäller öppen och livaktig resursutredningen (”Struten”) redovisade debatt.” nyligen sitt uppdrag kvalitet och resultat i forskning och högre » Vart fjärde år läggs det fram en forskutbildning hårdnar allt mer. Baskostnaningspolitisk proposition – nästa kommer 2020 och derna för experimentell grundforskning stiger snabbare arbetet med den inleds på allvar under året än anslag och donationer. Bland unga tappar forskningen i attraktionskraft. Många hoppar av sina forskarkarriärer eftersom det ofta saknas både anställningstrygghet och Styr- och resursutredningen är den viktigaste utredrimlig löneutveckling. På många håll i världen – även i ningen som gjorts om den svenska högskolesektorn på Sverige – ifrågasätts den akademiska friheten och den många år. Den tar upp ett flertal avgörande frågor och institutionella autonomin i allt högre grad. kan tjäna som en hävstång för att på allvar sätta igång debatten om forskningens framtid. ! Listan över hotbilder kan göras lång och det är lätt att bli dystopisk. Men här finns också möjligheter och fakDet finns en uttalad politisk ambition att Sverige även tum är att det just nu är osedvanligt bra läge för att lyfta fortsättningsvis ska vara en av världens ledande kunfram forskningen i samhällsdebatten: skaps- och innovationsländer, att vi ska ha stark lyskraft som life science-nation. innovationsland är fortfarande på världsledande nivå. Samtidigt finns det tecken på att vi möter nya och tuffa utmaningar.

Ska det lyckas krävs att vi vågar tänka nytt och börjar arbetet med att ta fram en långsiktig strategi kring forskningens villkor, finansiering och styrning. För detta behövs en öppen och livaktig debatt. Det behövs en strategi för villkor, finansiering och styrning om Sverige ska fortsätta vara en ledande forskningsnation, skriver rektorn på KI. ↑

56

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Vi kan alla bidra till att synliggöra forskningen i samhällsdiskussionen.


Hur gick det sen?

Nya biomaterial i pipeline

KLARAR NATU RVETAR G RAN S KN I NG?

NYHETER

hos Naturvetarna.

och Kan vi lita på det? med vår verksamhet som är – Ja! Vi har full transparens Vi är en facklig organisation de företag vi äger.

a Så ska den grön material oljekällan ge nya

politiskt oberoende.

Naturvetarna? Vilka företag äger äger vi fem andra Sacoförbund – Tillsammans med bland anst, som i sin tur äger bolaget Akademikertjän det är att vi äkring. Tanken med nat Akademikerförs ngar för medbra försäkringslösni ska kunna erbjuda lemmarna. st? ingår i Akademikertjän Vilka fler företag r äger vi för att bättvt – Reseföretaget Akademikerreso våra resor på ett kostnadseffekti re kunna planera

produkter från för att utveckla förnybara Enso satsar på innovation från hela världen. Skogskoncernen Stora närmare hundra forskare står klart att ta emot skogen. Det nya labbet

Stora Ensos satsning på biomaterial har redan börjat bära frukt. Nya samarbeten med bland andra Ikea och HM tar sikte mot textilier med cellulosa som råvara.

NATURLIGA FIBER i M

Nu sätter han stort hopp till det samka el arbete som startade med Ikea, HM och Ha nnu s↑ företaget Kiram före årsskiftet. Avsikten är att göra textilfiber av cellulosa. Men det handlar inte om viskos, utan här används en annan kemi. – Detta gör vi för att möta behovet av naturliga fibrer, som har producerats på ett miljövänligt sätt, och till ett pris som är konkurrenskraftigt. Det globala skogsföretaget har köpt upp det svenska företaget Cellutech, som utvecklar nya material från trä. Ett sådant är ett cellulosabaserat skum som dämpar

och mjukpapper, som

artiklar stadigt växer. – Trenden för tidningspaphåll. I Sverige per går åt motsatt med minskar konsumtionen PLAST år. I USA går TEXTI LI E R OCH runt 5 procent per av sig. snabbare. Hans entusiasm smittar Damden nedgången ännu är Mikael Näringsministern Basen för skogsindustrin som invigningen trävaror berg var på plats på fortfarande sågade råvarans föroch gladdes över satsningen. står för hälften av vad – Innovation är precis ädling. utveckla att innoSverige behöver för När får vi se de första och förnybara från det nya nya klimatsmarta vativa produkterna hårdare gloprodukter i en allt centret? han. noll, så bal konkurrens, sa – Vi börjar inte från ha de första Man kommer att samarbeta inom fem år bör vi innovationschef forskmarknaden. Mikael Hannus är på både akademi och med produkterna HÖVS på nya grö- nya Hanpå Stora Enso. KE M I STE R B E ningsinstitut i jakten Vilka de blir vill Mikael ganska öde Än så länge är det om när han na material. nus inte spekulera rebindor som skogarna i den nybyggda fastigheteneleförpackningar till – Vår roll blir att omsätta och beskriver de nordiska # med stora öppna ytor forskningen till komsuger upp vätska. som den gröna oljekällan. uppra- sultat från i detaljerna. ganta trämaterial På labb står provrören mersiella produkter. håller att olika frakLabben och kontoren dade. De innehåller Mikael Hannus förklararar från från att ersätta på att fyllas med forskare idag tioner som har extraheratsär råSTO R A E N S O det är tekniskt möjligt Redan som material. världens alla hörn. en fuved. Vi hittar lignin de flesta fossilbaserade personer Bildades 1998 genom av bland biobaseStora jobbar ett femtiotal vara för tillverkning – Vi lägger fokus på där. sion av svenska företaget kan bli ekofrån tolv olika länder annat lim och lösningsmedel. rade produkter som Stockholm och finska Enso Oyj. hemicellulosa Det kan till också – Att valet föll på finns lönsamma. Där nomiskt i 35 länder på att det är råvara inom och polyHar verksamhet beror bland annat som används som exempel gälla textiltråd er, likanställda. kvalificerad I södra USA med totalt 27 000 lättare att locka hit sötningsindustrin. en merer för plastapplikation Hannus. euro bygga Mikael att miljarder på säger 2 10, Enso barriärplaster. personal, Omsatte håller Stora som polyestrar för det det. I första hand handlar 2014. demoanläggning för av ER om kemister och tekniker, Tallolja och mikrocellulosakan CE LLU LOSA SÄLJ Satsar drygt 1 procent framtidens som och användningen som ska utveckla är andra beståndsdelar Han förklarar att omsättningen på innovation men Ur dem förnybara produkter, ökar i hela världen. extraheras ur veden. utveckling. och av cellulosa produkdel gäller det också att vässa de nya material, kemikalier Ensos kan Stora För portfölj hygienter som finns i deras bränslen utvinnas. kartong och wellpapp, allt från passar peri dag. Det kan gälla – Dessa produkter i pappersbaserade material

TEXT

LARS-ERIK

LI LJ E BÄCK

När marknaden viker ska innför tidningspapper skogsinovationer rädda svensk Enso tagit dustri. Det har Stora ett nytt innofasta på och startar i vationscenter för biomaterial Sickla utanför Stockholm. och – Vi samlar innovation ställe. Samtidigt ett på utveckling i forskökar vi investeringarna segmentet ning inom det här trefaldigt, säger innovationsche fen Mikael Hannus.

I N N O V AT I O N

där fekt i ett hållbart samhälle, fossil av vi ska minska beroendet Hannus. energi, säger Mikael

sätt.

stötar för att skydda gods. Återigen är det fossilprodukter som ersätts av biomaterial. Ännu är inte alla ren nr 1 2016. ↑ Från Naturveta lokaler fyllda i Sickla, men ett åttiotal personer från nitton länder jobbar där. – Med den kompetensprofil vi har kan vi omsätta resultat från forskningen till kommersiella produkter, säger han övertygande. 12

Tre år har gått sedan Stora Enso invigde ett nytt innovationscenter för biomaterial i Sickla utanför Stockholm. Dåvarande näringsminister Mikael Damberg var på plats och lovordade satsningen. Företaget skulle med Innovationschefen Mikael Hannus i spetsen byg“Förväntningarna ga upp en storstilad organisation med har infriats forskare, tekniker och affärsutvecklare. med råge.” Inom fem år skulle de första skogsbaserade produkterna nå marknaden. – Förväntningarna har infriats med råge. Förra året lanserade vi en produkt som springer ur lignin och ersätter fossilbaserade fenoler i lim. Det är ett bra sätt för oss att använda olika fraktioner som har extraherats ur ved. Samtidigt är det en miljövinst.

NA E N

om Kommunals Efter avslöjanden som hyrs spritfester och bostäder vi ordföranut till ministrar frågar hur det ser ut de Ivar de la Cruz

N A T U R V E TA

RE

Äger ni andra företag? i det bolag en mindre ägarandel – Naturvetarna har här står medgen ligger i. Även som inkomstförsäkrin lemsnyttan i fokus.

fastigheter? Äger Naturvetarna vi har vårt kansli den fastighet där – Vi äger en del av i Nacka utanför Stockholm. bort på dyra pengar inte slösas Kan vi lita på att fester? för möten och har en tydlig policy – Ja, Naturvetarna till exemtillfällen serverar vi konferenser. Vid festliga maten. drycker än vin till pel aldrig starkare lik i garderoben? Så det finns inga Naturvetarna fackförbund som är – Nej, ett relativt litet rna på ett sätt som måste använda medlemsavgifte handlar om allt från Det till nytta för medlemmarna. n till att påverka pomedlemsservice bästa den ge att för naturi frågor som är viktiga litiker och opinionen vetare. förbättra? Finns det något att över att vi Jag är särskilt stolt – Vi kan alltid bli bättre. att vi investevår verksamhet och klimatkompenserar fonder, som sparade kapital i etiska rar en del av vårt och gör nytta i utvecklingsbåde ger god avkastning länder. LEL

med bioprodukter. fossilbaserade materialen att ersätta de flesta Det är tekniskt möjligt N R 1 2 016

N R 1 2 016

VÄXANDE MARKNAD

Han förklarar att marknaden för träfiber växer med några procent varje år i världen. Det är främst inom områdena hygien, förpackningar och textil. Bioenergi är lite mer priskänsligt och bygger på att det finns en lokal marknad. – Kom ihåg att det är byggsektorn och dess behov av sågade trävaror som är motorn i systemet och driver skogsägarna att producera sågtimmer. Trenden för tidningspapper fortsätter att gå att åt andra hållet och mattas hela tiden av. Minskningen beräknas uppgå till 5 procent per år. Kommer skogen att räcka när bioekonomin slår igenom på allvar? – Ja, glädjande nog har världen blivit grönare. Enligt den vetenskapliga tidskriften Nature ökar skogsarealen i världen motsvarande halva Sveriges yta varje år. Vid sidan av klimatförändringar och högre koldioxidhalt i atmosfären som gynnar tillväxten planteras mer skog. – När marknaden för träprodukter växer skapas incitament för trädplantering, vilket ger många positiva miljöeffekter, säger Mikael Hannus. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

57

N A T U R V E TA

RE

13


Na-krysset HÄR ÄR DUSJANBE HUVUDSTAD

LÄM.NING

FÅK

KONFLIKTMATERIAL

LÄRAN OM DET FRUSNA VATTNET

FALLEN ÄNGEL

BRÖD OCH BRUNTE

ÖVERBETTSFISK

UPPSLAG STRONTIUM

I SÅN GÅR SOMT ÅT PIPSVÄNGEN

SKATTA

RÄTTFÄRDIGT BORD

POTENT

KROPPKAKA

MORGONRODNADENS GUDINNA SOM RENINGSPROCESS I KONSTGJORD NJURE ZINK BANK SOM VET VAR FÅR BESTÅR BOTTEN- SKÅPET AV TAGEL SKA STÅ NAPP

FIKTIV FARAODOTTER HASTA

BUSKE TVÅ DEN GÅS DET PÅ PÄRONS PÄRON

KAN INLEDA MIGRÄN

BLEKNA KÄPP

INGICKS AV RABIN & ARAFAT

BIOLOGISK RESPONS PÅ VISS FÖRÄNDRING

FÖRSVARSFORSKARE FRISK

GETZ

IMMUNGLOBULIN

TALA I TUNGOR KAPSEL

STORSTADSSNUBBE KAN RUM OCH RUSSIN LIGGA I KVINNA SOM BRINNA LEMURFÖR KRYSS KVINNA 2019

SÅNT ÄGG INNEBÄR ÖVERRASKANDE ENKEL LÖSNING

LYCKOSAM DÅLIGT! OCH I VÄST VILAR

FULLBORDAS

SPÄNNING

SKRODERADE MYNTENHET I ATEN FÖRR

TERM HÄRD

FÅGELFLYKT HETA

UPPSKATTA SOM UPPSÄGNING

HAR DENNA BLOMMA SITT NAMN EFTER?

DANSK PAPRIKA PÅ DUK STRÄVHÅRIG HUND

LÅRINGSVIND AVFYRA KARETA PÅ TVÅ SÄTT BUMS

BEVIS OM FRÅNVARO GEOGRAFISKT OMRÅDE GRUNDLÄGGANDE MATEMATISK STORHET

TYP AV JOLLE VID SIDAN AV MÅL

ENASTÅENDE

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Gabriel Zachén, i Mörarp.

58

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 25 april vill vi ha din lösning.


MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som har koppling till ditt medlemskap i Naturvetarna

Per coachar cheferna på KI Naturvetarna ska utbilda 750 chefer på Karolinska institutet. Tanken är att dialog mellan chef och medarbetare ska bli bättre genom samverkan. 1. Varför gör Naturvetarna detta? – Att ett fackförbund anlitas för att utbilda alla chefer är unikt, men här var alla överens om att Naturvetarnas kompetens passade väl in. Det är jättekul att gå i bräschen och starta något nytt inom akademin.

2. Vad kommer att

Per Hellman. ↑

hända? – Det handlar om att få samverkan

mellan fack och arbetsgivare att fungera i praktiken. Man vill kunna ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för att utveckla verksamheten. Att samverka kommer att ingå i jobbet för både chefer och medarbetare, och kommer att vävas in i lönekriterierna.

3. Vilken roll har Naturvetarna? – Att säkerställa att processen fungerar i alla led. Om dialogen inte fungerar mellan chef och medarbetare så ska vi hjälpa till att stärka den. Chefsrollen blir tydligare med vem som har ansvar för vilket beslut. Alla ska få möjlighet att säga sitt och ingen ska kunna smita från ansvar. Jag ser också fördelar med att kunna diskutera budget och

arbetsmiljö i samma forum. Utbildningarna kommer att pågå fram till september.

4. Vad tycker KI? – Ledningen är väldigt positiv och intresserad. HR-direktör Mats Engelbrektson anser att öppenhet och delaktighet är en förutsättning för en framgångsrik verksamhet, och att ett modernt samverkansavtal stimulerar arbetsplatsen.

5. Vilka utmaningar ser du? – Att få alla att förstå att samverkan är en arbetsuppgift. Vi vill att alla medarbetare ska få komma till tals, även de som annars inte utrycker så mycket åsikter. CJ

”Guldkornet var träningen i civilkurage.” 9 mars 2018 skickade jägmästarstudenter ett öppet brev till SLU och skogsnäringen. Det blev startskottet för #slutavverkat, en del av Metoo-rörelsen.

”Alla män borde delta i en killmiddag.”

Ett år senare anordnade Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, NYKS, den första Marsträffen. Målet är en konkurrenskraftig och inkluderande skogssektor.

bilden för hur branschen ska vara när den är jämlik och inkluderande. Det är lätt att falla in i normen för vad som förväntas av mig som man i arbetet, kring fikabordet och på fritiden. Vi män måste ta vårt ansvar och skapa ett klimat där det är lika lätt och tryggt att inte vara normen. Samtal, aktiviteter och beteenden ska inte befästa normen, eller skapa grogrund för dålig jargong, härskarteknik eller trakasserier. Jag som man måste oftare ställa mig frågan vad jag kan göra annorlunda. Hur kan jag förändra både mig själv och påverka andra? Vill vi ha en förändring så behövs mer än utbildning och workshops, vi måste också agera annorlunda.

1. Vad tyckte du om Marsträffen? 2: Vad gör vi åt problem i branschen? MICHAEL BURSTRÖM, KÖPCHEF HOLMEN – En inspirerande, lärorik dag med intressanta föredrag och diskussioner. Ett guldkorn var när vi fick träning i civilkurage. Jag önskar att fler män hade deltagit! – Vi måste gemensamt skapa mål-

CAJSA SÖDER, STUDENT SLU UMEÅ – Ett bra, välbehövligt initiativ och många matnyttiga tips. Hoppas på fler manliga deltagare nästa gång! – Alla initiativ som främjar jämställdhet bör uppmuntras. Jag tror att aktiviteter och evenemang som hålls av män, till män, är en av alla vägar att gå. Det finns killmiddagar, både för studenter och yrkesverksamma, där det pratas om maskulinitetsnormer och jämställdhet. Jag vill uppmana alla män som får chansen att delta i en killmiddag. Offret får aldrig skuldbeläggas, det är förövaren som ska ta konsekvenserna av sitt handlande. CJ

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

59


Medlemsnytt

Välmående – den tredje kompetensen Att må bra är en förutsättning för att nå framgång i arbetslivet och livet i stort. I det ligger att vara personligt hållbar över tid. Seminariet Hållbar vardag drog fulla hus i Stockholm. Nu drar det vidare till andra delar av landet. Fyrtiofem minuter tog det innan seminariet Hållbar vardag blev fulltecknat. Det visar att det finns ett behov av att kunna hantera vardagslivet i en tid när allt fler går in i väggen. – Att ta hand om sig själv för att må bra och nå framgång blir allt viktigare i arbetslivet, säger författaren Anna Ahrenfelt när hon talar för medlemmar i Naturvetarna. FOKUSERAR SÄMRE Många har svårt att få ihop livspusslet och hon menar att vårt dna krockar med det tempo vi har i vardagslivet. Att vi ständig är uppkopplade och har möjlighet att jobba när vi är lediga frestar på psyket. Så många som 61 procent blandar ihop jobb och privatliv, enligt en färsk undersökning. Bara 9 procent har gjort det medvetna valet att hålla isär arbete och fritid. – Ett tecken i tiden är att vi blir allt sämre på att fokusera. För femton år sedan kunde vi hålla fokus på en sak i tre minuter. I dag klarar vi det bara en minut och femton sekunder. Ofta gör vi flera saker samtidigt, som att laga middag, se på tv och sms:a. Det kan väl inte vara så farligt? – Hjärnan bokstavligen krymper av kognitiv överbelastning och den långvarig ständiga stressen. Som en följd får vi förhöjda halter av stresshormonet kortisol. Det försämrar motståndskraften och man blir lättare sjuk och i förlängningen ökar risken för utmattningssyndrom.

VILA HJÄRNAN

Hjärnan behöver vila för att minnet ska fungera och för att vi ska vara i mental balans. Anna Ahrenfelt berättar att telomererna, ändarna på kromosomerna, påverkas. – Ihållande stress och multitasking gör telomererna kortare. Genom återhämtning, fysisk aktivitet och att göra roliga saker håller vi oss friskare och lever längre. Det handlar också om mental närvaro och att göra en sak i taget. Det är då man kan uppnå ett tillstånd av flow. Lika viktigt är stöd från andra människor och kroppskontakt. God sömn är ännu en nyckel. – Den tredje kompetensen, att vara personligt hållbar över tid, blir allt viktigare i arbetslivet och en

Anna Ahrenfelt ger dig verktygen för att bli personligt hållbar. ↑

faktor för arbetsgivarna att tänka på. Den första kompetensen är att ha kunskaper och färdigheter för att klara jobbet, den andra kompetensen handlar om att ha passande egenskaper för jobbet, som social förmåga, vara analytisk och att kunna samarbeta. LEL Webbtips: Se filmen från seminariet www.naturvetarna.sese/hallbarvardag

Hur hållbar är du i vardagen? Julia Stigenberg, forskare på Naturhistoriska riksmuseet – Inte särskilt, vilket innebär att sömnen inte är så bra då jag har för många tankar om jobbet. Jag kallas för snabbfot av kollegorna, och gillar tempo och att ha många bollar i luften. Hur ska du lösa det? –Genom att medvetet dra ner på tempot och säga nej oftare. Att mer sällan ta med mig jobbet hem. Hur laddar du batterierna?

– Jag är i stugan på landet, odlar och tränar. Jag vill göra mer av det.. Vad tyckte du om seminariet? – Jättebra, en påminnelse om att ta hand om sig själv och att medvetet jobba för att bli mer personligt hållbar. Vad gör du som forskare? – Leker Linné. Det handlar om systematik och taxonomi av parasitsteklar i Sverige.

→ Läs om kommande seminarier Hållbar vardag i kalendern på sid 67!

60

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019


Medlemsnytt

NY FÖRMÅN

Så har de har nytta av juristförsäkringen Fler än tusen medlemmar i Naturvetarna har använt den nya juristförsäkringen. Två av dem berättar vilken nytta de har haft av försäkringen.

Hans tipsade dottern att bli medlem Agronomen Hans Bergsten jobbar strategiskt med näringslivsutveckling på Region Halland. Fokus ligger på grön tillväxt inom livsmedel och upplevelser, som till exempel måltidsturism. – Juristförsäkringen är en fantastiskt bra förmån och passar oss som hand i handsken. Det fina är att både få rådgivning och hjälp med genomförandet, i vårt fall att formulera en fullmakt och ett avtal. Han ser juristförsäkringen som en trygghet, att ha experter till hands för att rådfråga och kunna gå vidare med om det behövs. Nu när det mesta digitaliseras kommer man långt från besluten med banktjänster på

”Det är så lätt att hamna i knepiga situationer.” nätet och när man handlar på nätet. – Det är till exempel lätt att bli lurad av oseriösa försäljare, eller att man trycker på fel knapp och fastnar i ett avtal som man inte vill ha. Det är så lätt att hamna i knepiga situationer. Då menar han att hjälpen är nära och att det bara är att ringa HELP för att komma i kontakt med en jurist. – Jag tipsade min dotter som är landskapsarkitekt att bli medlem i Naturvetarna för att få tillgång till juristförsäkringen. Även hon är jättenöjd.

Kom i rätt tid för Karin Karin Olsson jobbar på Smak certifiering AB och gör revisioner av ekologisk produktion. På gården i Jämtland har hon hästar som fritidssyssla. – Min sambo äger gården till-

Juristförsäkringen kostar 35 kronor per månad för medlemmar i Naturvetarna. www.naturvetarna.se/help

sammans med sin bror. Vi ville göra det möjligt för mig att bo kvar på gården om något skulle hända min sambo. Dessutom är vi i den åldern att det var tid att tänka på framtidsfullmakter, så att vi kan sköta varandras administrativa ärenden. De hade länge funderat på att skapa ordning i detta. – När juristförsäkringen infördes var det bingo för oss. Jag ringde upp och fick ett professionellt bemötande. Allt gick smidigt i en väl fungerande process, där jag framförde våra önskemål. Juristen gav förslag på olika lösningar och hjälpte till att upprätta de avtal som behövdes. – Vi upprättade framtidsfullmakter, testamente och avtal om nyttjanderätt, som reglerar vem som äger vad och rätten för mig att bo kvar på gården. Karin Olsson kan komma att anlita HELP:s jurister igen. Hon har tidigare råkat ut för en arbetsskada och väntar på svar från förvaltningsrätten om hon har rätt till sjukersättning. – Om jag blir nekad sjukersättning kan jag få hjälp att överklaga det beslutet. LEL

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

61


Dina förmåner

FÖ R M Å N : S E M I NA R I E R O C H NÄT V E R K

Cornelia får inspiration och lär sig nya saker Digitala möten i all ära, men inget går upp mot att mötas på riktigt. Den möjligheten erbjuder Naturvetarna genom olika event. Cornelia Lindeberg är en regelbunden gäst på Chefsfedag och har gått utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare. När Cornelia Lindeberg behöver inspiration besöker hon Naturvetarnas olika seminarier och nätverk för chefer. – De är verkligen givande, när tillfället bjuds här i Linköping anmäler jag mig direkt, säger avdelningschefen på Synlab. Formatet för Chefsfredag, på eftermiddagen innan helgen, passar mig perfekt. Hon lyfter fram några seminarier, som har gjort avtryck. Ett av dem handlade om betydelsen av att ha balans mellan jobb och fritid, och hur hjärnan påverkas av att vara ständigt påkopplad. Det kan i förlängningen leda till utbrändhet.

“Min roll är att skapa delaktighet och coacha medarbetarna.” aren. Som chef har man inte svar på alla frågor, även om man är ytterst ansvarig. Uppdraget är att leda verksamheten. Min roll är att skapa delaktighet och coacha medarbetarna, och få dem att själva hitta lösningar. Fryshusets vd Johan Oljeqvist och hans budskap har etsat sig fast i minnet. – Han betonade betydelsen av att bygga relationer och att mötas över gränserna. Mångfald och att visa tolerans för olikheter är viktigt för att skapa en bra verksamhet. Cornelia Lindeberg har en stark drivkraft att utvecklas som chef, efter tio år på olika chefspositioner inom Synlab. – Naturvetarnas seminarier har gett mig och mina kollegor ny kunskap, det brukar utmynna i spännande diskussioner på jobbet.

HAR INTE ALLA SVAR

NY VÄRLD

– Jag gillade också Kelly Odells föreläsning om den ofullkomlige led-

Hon gillar också att träffa andra naturvetare på Naturvetarnas olika

62

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

event. Det gällde inte minst på utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare. – Ingen av oss är ekonom, men alla har vi ett behov av att förstå ekonomi, bokslut, affärsplaner och annat som har med företagets eller verksamhetens utveckling att göra. Utbildningen har fått henne att vidga vyerna till att också se affärsmöjligheter, kundnytta och ekonomi. Tidigare låg fokus på produktionsteknik, vilket förstås är viktigt nu också.

Affärsmannaskap för naturvetare Arrangör: Lunds universitet i samarbete med Naturvetarna. Upplägg: Studier på distans med möten i Lund och Stockholm. Under en termin. Syfte: Att ge förståelse för de ekonomiska och affärsmässiga sambanden i företag och organisationer. Går nästa gång: Hösten 2019. Anmälan senast 16 juni. Läs mer: www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap


Dina förmåner Här är de tjänster och den service vi erbjuder medlemmarna. Läs mer: www.naturvetarna.se/vi-erbjuder

Trygghet, råd och stöd » Medlemsrådgivning » Arbetsrättsligt förhand lingsstöd » Inkomstförsäkring » Försäkringar

BRA UPPLÄGG

Cornelia Lindeberg Yrke: Avdelningschef för oorganiska analyser på miljölaboratoriet på Synlab i Linköping. Utbildning: Magister i fysikalisk kemi. Senaste utbildning: Affärsmannaskap för naturvetare, examen i januari 2019.

– Det är lite av en ny värld där jag lär mig att förstå de ekonomiska flödena i ett företag. Och inte minst kan jag tolka siffrorna i bokslut och förstå ekonomiska tal bättre. Konkret kan de handla om hur lagerinventering och maskinparken kommer in i den ekonomiska redovisningen.

– Jag gillade det terminslånga upplägget med två träffar i Lund och två i Stockholm. Däremellan var det egna studier med inlämningsuppgifter. Det ingår också att skriva en affärsplan för det företag man jobbar på. Hon lärde sig även att presentera en affärsidé för investerare och anpassa kommunikationen till målgruppen. – Det gäller att vara tydlig med vad man vill förmedla, och på ett pedagogiskt sätt förklara komplicerade saker för personer som inte är naturvetare. Kan du rekommendera utbildningen till andra? – Ja absolut, särskilt om man inte har någon formell kunskap om ekonomi. LEL

Karriär » Individuellt karriärsamtal » Linkedin-, intervju- och cv-coachning » Karriär- och personprofil- analys » Information om arbets marknaden

Lön » Lönestatistik » Lönerådgivning » Lönesamtalscoachning

Fler förmåner » Seminarier och kurser » Help juristförsäkring » Banklån » Prenumerationer med rabatt

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

63


Efter jobbet

Maria blåser på i toner Trumpet var länge Maria Berglunds melodi. Under resans gång har den bytts ut mot eufonium, som är ett annat blåsinstrument. En lite större utmaning med flera rör och ventiler att få upp trycket i. Teknikagronomen Maria Berglund hoppade över blockflöjten och började spela trumpet direkt, redan som barn. – Jag såg en chans att få spela i blåsorkestern i grannbyn hemma i Piteå. Då började man i Lilla Blåset för barn och ungdomar, och fick sedan avancera och spela med alla vuxna. Det var så inspirerande att höra hur starkt och fort Blåset kunde spela. Sedan dess har blåsinstrumenten följt henne genom livet. De har fungerat som en språngbräda in i gemenskaper och gett många nya kontakter, en mix av yrken och åldrar, från 15 år upp till 80 år. FLYTTAT RUNT

Det har hon haft nytta av när hon under årens lopp har flyttat runt på olika platser i landet. Trumpeten var till exempel med när hon pluggade till teknikagronom på Ultuna. – Jag gick med i en orkester inne i Uppsala. Ett perfekt sätt att släppa studiemiljön och göra något helt annat. Bättre avkoppling går inte att få, för mig. Sin blivande man träffade hon inte där, utan i Halmstad Brass. – Man kommer nära varandra i en orkester och det är lätt att lära känna varandra när alla brinner för samma sak. I Halmstad bor hon kvar med sin familj, men orkestern har hon lämnat. Nu lever musiken vidare i andra sammanhang, nu i en tubakvartett. I helgen var det konsert i hemstaden. Men trumpeten har bytts ut mot eufonium.

64

N AT U RV E TA R E N

1 //2019 2 2019

– Det är ett fantastiskt instrument. Härlig klang och man får spela roliga stämmor. Jag tog steget från trumpet till eufonium under mina doktorandstudier i Lund. Det var gott om trumpeter i orkestern där jag spelade och när jag fick frågan om att byta instrument så nappade jag. Det var lite av en dröm som gick i uppfyllelse. SLÄPPER JOBBET

På den vägen är det. Men är det inte jobbigt att fylla instrumentet med luft? – Ja, det går åt mer luft än för till exempel trumpet. Man får träna upp andningen och musklerna runt mun och läppar. Den bästa träningen är att spela mycket och andas med magstöd. Måste man träna kondition? – Nej, men en bra grundkondition är en fördel, den svaga punkten är annars läpparna som kan bli trötta. Spelandet är också ett sätt att släppa tankarna på jobbet, som är en annan passion för Maria Berglund. Uppdraget är att förstå jordbrukets klimatpåverkan. Hon gör livscykelanalyser och ser bland annat till att klimatfrågan kommer in i rådgivning och utbildning. – Det fina är att klimat och produktion går hand i hand. God djurhälsa och höga skördar per ytenhet gör att kvävet kan utnyttjas bättre. Ökad mullhalt ger bättre bördighet samtidigt som marken fångar in koldioxid.


”Det har fungerat som en språngbräda in i gemenskaper och gett många nya kontakter” Maria Berglund Yrke: Klimatexpert på Hushållningssällskapet i Halland. Utbildning: Teknikagronom, disputerad i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola. Gör mer på fritiden: Familjeliv, gillar att laga mat och baka, sjunger i kör. Bästa lästips: John Williams Stoner, och Hans Roslings Factfulness.

Gör själv för klimatet: Har gasbil och cyklar så mycket som möjligt. Tänker på vilket och hur mycket kött som hamnar på tallriken.

Kul att veta om eufonium Eufonium är tenoren i tubafamiljen och har en rundare klang än trombonen. Förekommer oftast i olika blåsorkestrar såsom symfonisk blåsorkester, brassband och militärorkestrar, där det ofta används som soloinstrument. Instrumentet har en dominerande roll i många marscher Det är möjligt att börja spela eufonium som vuxen utan att man har spelat något instrument innan. Men det underlättar förstås om man till exempel som barn gjorde det. Muskel- och tonminnet sitter kvar och är lätt att plocka upp Musikalitet går att träna upp. Dirigenten har en viktig roll så att intonationerna – att man spelar i samma tonhöjd – blir rätt. Vill du lära dig spela eufonium eller något annat blåsinstrument så är Vuxenskolan, ABF

eller motsvarande ett tips att vända sig till. De ger kurser i olika instrument. Ett nytt eufonium kostar från 15 000 till 20 000 kronor. Ett begagnat kan man få tag på för runt 10 000 kronor och uppåt. Trumpet är ett billigare alternativ och går loss på mellan 3 000 och 5 000 kronor för ett nybörjarinstrument. Ett blåsinstrument kräver en del skötsel. Ventilerna ska smörjas, helst varje gång man spelar. Instrumentet och munstycken ska diskas ur regelbundet.

N NA ATT U UR RV V EE TTA AR R EE N N 21 / 2019

65


Vi gratulerar ”Mycket förmånligt att få den chansen.”

Oskar jagar naturupplevelser Med en jägarexamen kan Oskar Garli ägna sig åt jakt på ett ansvarsfullt sätt. Nu utbildas en ny kull jägare med bidrag från Skogsakademikerna, som är en professionsförening inom Naturvetarna. Oskar Garli är uppvuxen i en jägarfamilj,

men det var först på Skogsmästarskolan som intresset för jakt väcktes på allvar. – När jag fick bidrag med drygt hälften av avgiften till kursen, som leder till jägarexamen, slog jag till direkt. Mycket förmånligt att få den chansen. Med en jägarexamen kan han söka vapenlicens och får använda egen bössa. Tidigare har han bara kunnat delta på jakt utan att själv skjuta. – Det här ger en extra dimension, att sitta på passet och sikta in ett djur i kikarsiktet. Annars gillar jag helheten, att vara ute i skogen med fika och umgänge. Det blir en härlig stämning i jaktlaget. VILTVÅRD

Oskar Garli går fortfarande och väntar på den första fullträffen. – Den kommer, säger han lugnt. Man vill gärna bidra till den viltvård som vi jägare bedriver. Han förklarar att älgstammen inte får växa sig för stor, både för att hålla nere betesskadorna och minska risken för tra-

66

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

Oskar Garli Gratuleras till: Har tagit jägarexamen. Kostnad: Kursen kostar 7 600 kronor. Skogsmästare som är medlemmar i Naturvetarna betalar 2 995 kronor. När och var: Pågår under april och maj, där teori och praktik varvas på Jonas Vildmarks Bushcraftcenter i Riddarhyttan. Gör annars: Går andra året på skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Är färdig skogsmästare våren 2020. Bäst med att jaga: Helheten, att vara i skogen, fika och grill med jaktlaget. Vill jobba med: Öppen för det mesta inom det operativa skogsbruket, typ produktionsledare, virkesköpare eller planerare.

fikolyckor. Vildsvinen är för många i dag och behöver skjutas av. Inte minst jordbruket är hårt drabbat av vildsvin som bökar i åkrarna och äter upp skörden. Den typen av kunskap fick han med sig från kursen. Vapensäkerhet och jaktetik var andra bärande delar i den teoretiska undervisningen. – Vapen måste hanteras med försiktighet. Konsekvenserna av slarv kan bli ödesdigra. Det gäller också att förvara vapnen på ett säkert sätt så att de inte hamnar i orätta händer. FÅR INTE CHANSA

Han förklarar att djuren måste behandlas på ett juste sätt och att man inte får chansa. Skotten måste döda, och inte skada. Ett skadeskjutet djur innebär stort lidande. Därför måste jägare vara duktiga skyttar, vilket bevisas i praktiska prov i skjutning med både hagel och kula. Licensen ger rätt att jaga bland annat älg, vildsvin, kronhjort och björn. Så sent som i helgen var Oskar Garli på rävjakt. Han sköt ingen själv, men en i laget fällde en räv. – Räv jagar vi för att värna småviltet, som hare och skogsfågel. Måste du ha jägarexamen som skogsmästare? – Det är ett stort plus att ha i yrkeslivet, och nära på ett måste för att bemötas med respekt och vara med i snacket.


KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

Möt Naturvetarna på sjukhusen Kom på inspirerande lunchföreläsningar och träffa Naturvetarna på plats. 2 maj Södersjukhuset.

FAC K L I G U T B I L D N I N G Ett stöd i ditt uppdrag som förtroendevald. Du får också tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Utbildningarna hålls i Stockholm. www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

2 okt

Löneprocess kommun och region

3 okt

Löneprocess statlig sektor

8 okt

Löneprocess kommun och region

16-17 okt

Fackl. grundutbildn. kommun/region

22-23 okt

Fackl. grundutbildn. privat sektor

13-14 nov

Fackl. grundutbildn. statlig sektor

20 nov

Löneprocess privat sektor

5 dec

Arbetsmiljöutbildning

På webben Utbildning i förhandling

7 maj Karolinska universitetssjukhus i Huddinge. 8 maj Danderyds sjukhus 9 maj Karolinska universitetssjukhus i Solna Naturvetarna jobbar för att skapa bättre villkor och utvecklingsmöjligheter för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården. Under våren besöker vi landsting och regioner runt om i Sverige. Läs mer i ledaren på sid 5.

PERSONLIG HÅLLBARHET

Naturvetare ska par framtidens hälsooch sjukvård

Göteborg Uppsala

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/Chefsfredag

3 maj 10 maj 17 maj 24 maj

Göteborg Stockholm Norrköping Malmö

L E A D E R S H I P F R I D AY Senaste ledarskapslitteraturen och mingel med författare och chefskollegor. Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

24 maj

Stockholm

A FFÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E Öka dina möjligheter att konkurrera om en strategisk position med utbildning i affärsmannaskap. Utbildningen ger dig 7,5 högskolepoäng och pågår augusti-januari. För mer information: webinarium 25 april eller www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap

Hur kan du skapa en vardag som är hållbar på lång sikt? Välkommen på frukostseminarium eller workshop. Information och anmälan www.naturvetarna.se/personlig-hallbarhet

2 maj 8 maj 4 jun

C H E FS FR E D A G

Läs mer på sidan 62.

Lund

Anna Ahrenfelt är grundare och vd på företaget Hållbar Vardag. Läs mer på sidan 60. ←

Information och anmälan: www.naturvetarna.se/ just-nu-hos

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Dina pengar. Med och utan kollektivavtal. Att kollektivavtal är bra på många sätt vet du kanske, men har du koll på hur mycket det faktiskt kan betyda för din privata ekonomi? På Knegdeg.se kan du snabbt och enkelt få reda på vad kollektivavtal är värt just för dig. Kanske får du flera tusenlappar extra i månaden när du är föräldraledig? Eller kan plocka ut hundratusentals kronor mer i pension när det är dags att sluta jobba? Gå in på Knegdeg.se och ta en titt redan nu.

Bakom Knegdeg.se står den fackliga arbetsmarknadsparten PTK.

Profile for Naturvetaren

Naturvetaren nr 2-2019  

Naturvetaren nr 2-2019  

Advertisement