Naturvetaren nr 2-2020

Förmån: Nystart för våra karriärtjänster

Naturvetaren N U M M E R 2 2020

MÅNADENS FRÅGA:

Hur fungerar det att jobba hemma?

DUELLEN

Ska Sverige bli självförsörjande på livsmedel?

REPORTAGE

Hjältar i coronakrisen VETENSKAP

Grönytor i staden

Stabschef Lene håller dörren öppen

SÅ FUNKAR DET

HUR GICK DET SEN?

GÄSTKRÖNIKA

SID 42

Företagare fick nya uppdrag

Med cowboyboots in i finrummen

SID 53

SID 52

Starta eget

Du har väl inte missat Naturvetarpodden?

Nikita och Palle träffar spännande personer som med sin spetskompetens vill förändra världen.

ar den Du hitt ar finns dd där po

Naturvetar podden

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

I väntan på vaccin Coronaviruset spelar oss hela tiden nya spratt.

Det beter sig inte som forskarna tänker, utan hittar nya vägar att gäcka världen. Därför är det inte så konstigt att epidemiologer och forskare inte är överens om vad som behöver göras. Det speglar sig i de olika strategier som världens länder driver med lika stor övertygelse. Baksidan är att nationalismen växer sig starkare, där virusbekämpningen alltmer börjar likna en landskamp.

Det fina är att forskarna jagar vaccin tillsammans i en ”open corona”, där nya kunskaper om viruset samlas och är tillgängliga för en större publik. ”Det är ingen kapplöpning, utan vi springer tillsammans”, som han uttrycker processen.

”Forskarna jagar vaccin tillsammans i en ”open corona”, där nya kunskaper samlas och är tillgängliga för en större publik.”

Det är först när vaccinet kommer som smittan kan tryckas ner ordentligt, hävdar experterna.

Fram till dess tvingas vi leva med restriktioner, som av allt att döma successivt kan lätta. Det lär dröja två år innan ett vaccin är här, enligt vaccinforskaren Lars Ferlin vid Karolinska institutet, som vi skriver om längre fram i tidningen.

REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck redaktion@naturvetarna.se Form och layout Katarina Bengtsson Arvór Skribent och layout Christina Jägare Journalist Nikita Zeiloth Korrektur Jeanette Duvert Omslagsbild: Anna Ledin Wirén Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex.

Läs också om hjältarna på coronalabbet, som sköter analyserna av testerna på sjukhusen. De jobbar lite i skymundan och är hårt pressade i ett läge där provtagningarna ska växlas upp.

Nu håller vi tummarna för att fler tester kan göras när forskningslabb ställer om och vill hjälpa till. Tester behövs både för att veta vilka som har sjukdomen just nu och vilka som har haft covid-19, vilket görs med antikroppstester.

Att skapa sig en bild av hur läget ser ut nu borde vara en grund för att kunna förutse hur viruset ska bete sig framöver.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se Utgivning: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 1 oktober.

Manusstopp för annonser: 18 september.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se Fackförbundet för Sveriges naturvetare

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

3

Innehåll SID 8

MÅNADENS FRÅGA:

Hur funkar det att jobba hemma?

Sven bygger framtidens hus Med inspiration av hur termiterna reglerar värmen i stacken.

SID 11

Duellen: Ska Sverige ha som mål att bli självförsörjande på livsmedel?

Borde mer mat ska produceras i Sverige, eller ska man hellre bygga upp beredskapslager av livsmedel?

SID 62

in English –at last!

What do you know about the Right of Public Access and Swedish holidays? You also find information about the labour market and how antibodies are built in three stages.

24 Vi gissar inte – naturvetare i coronapandemin.

4

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

rån dag , iljöer. F rk re utem förlorad ma t. tt ä b r on av ing fö a se u Forskn ll kompensati miljö sk ti arbets vatten n harmonisk re och hu

36 58

Aron Anderson väljer glädje i livet och utmanar sig själv – mot alla odds.

NATURVETARE I MEDIA Gör satsningar med fokus på ny teknik och gröna jobb Incitament behöver finnas för att förmå svenska företag att agera snabbt, genomtänkt och med fokus på omställning där det är lämpligt.

mulanspaket riktade mot företag omgående med fokus på ny teknik, omställning och gröna jobb.

Sverige har inte råd att tappa fart, givet att vi är ett kunskapsintensivt Tillsätt därför olika stisamhälle som redan ligNu är rätt läge att satsa. ↓ ger i framkant. Här finns en möjlighet att vara loket, lägga rälsen och visa vägen i en fortsatt digital och grön transformation av vårt samhälle.

Debattartikel av Naturvetarna i Altinget den 29 april

Uppsnappat om oss i media

Regeringen måste stärka forskningen som räddar liv Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, befolkningen få sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige kommer att tappa i konkurrenskraft, enligt en rapport med tio förslag till regeringen om hur den kliniska forskningen kan stärkas.

De statliga investeringarna i medicinsk forskning motsvarar mindre än 2 öre per vårdkrona.

Vi uppmanar regeringen att på sikt öka investeringsnivån till att motsvara 4 öre per vårdkrona.

Förslaget stöds av 80 procent av befolkningen, enligt en Sifo-undersökning beställd av Forska!Sverige 2019.

Satsa 4 öre per vårdkrona till forskning. ←

Debattartikel i Dagens Samhälle av Stiftelsen Forska!Sverige och medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd”, där Naturvetarna ingår.

Varför är du med i Naturvetarna?

Joakim Mansfeld har varit

etaren Naturvetaren Naturv tlivet t i priva egen juris

2020 ER 1

EN

1 /202 0

ENS FRÅGA

REPO RTAG

:

FÖ F ÖR DIG SOM Ä R MEDL E

5 /2019

AREN

Bör det re bli lätta a att öppn gruvor?

coachad till nytt jobb

V E TA R

NUMM

DUEL LEN

MÅNAD

Förmån: Stefan blev

N AT U R

Din Förmån:

RVET

– Jag gick med i Naturvetarna då jag fick min doktorandtjänst

Vad skulle du säga till någon som funderar på att bli medlem hos oss?

– Jag rekommenderar alla att gå med i ett fackförbund. Naturvetarna är ett bra val och omfat-

tar anställda i både offentlig och privat tjänst, inklusive egenföretagare. NIKITA ZEILOTH

N AT U

medlem i Naturvetarna i 30 år.

Han uppskattar sitt medlemskap och tidningen Naturvetaren läser han från sida till sida så fort den trillar ned i brevlådan.

1990. Som geolog var Naturvetarna det självklara valet. Främsta anledningen till att jag gick med först var för att få tillgång till a-kassan eftersom arbetsmarknaden var riktigt usel för geologer på den tiden. Att bara gå med i a-kassan, utan något fackförbund, tyckte jag dock var osolidariskt.

M I N AT UR

V E TA R

NA

NUMME

R 5 20 19

E

a Att jobb i Norden

ditt Vilket är rda mest absu ne? stressmin

VETE NSKA

P

et Lantbrukupp kopplas MÅNADEN

S FRÅGA:

Får du den kompetensutveckling du behöver?

FOKUS Nobelpriserna ett steg till DUELLE N Borde mer plast förbjudas?

t er grönDigital framtid De res

VETENS

KAP Skogsbad får oss att må bra

Avtal som

får fler

10 TIPS DET SEN?

varje täcker Bildtjänstjorden plätt på

HUR GICK DET

n för Lägg plane t rbete miljöa

SÅ FUNKAR

et Ard

ja tåg

att väl

SID 55

jälte Bli en miljöh t på jobbe SID 22

ea och Kath

erin rust ar sig för

SÅ FUNKAR

arbetsliv et

DET

Ta hjälp av Naturvetarna

SID 44

5

LEDARSKA

P

Vad är arbetsglädje för dig?

SID 46

10 TIPS

Höj din pension SID 22

SID 44

Hög risk

Låg risk

1

Joakim är en Ivrig läsare av Naturvetaren.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

5

SÅ TYCKER LÄSARNA Kommentarer från webben och läsarbrev

MÅNAD ENS F R ÅGA : NYHETSBREV NR 4/2020

Tänk om fåtöljen vore höj- och sänkbar.

HUR FUNKAR DET ATT JOBBA HEMMA?

Funkar bra.

Har ett riktigt kontor här hemma med höj och sänkbart bord och så vidare.

Bjarne

Saknar sammanhanget Fungerar bättre än jag hade trott. Skype blev en ny erfarenhet som oftast fungerar bra. Har tagit hem dubbla skärmar och rullmus och byggt upp ett ståbord med hjälp av plastbackar och iläggsskivorna till matbordet. Lätt att koncentrera sig på jobbet och dagarna går väldigt fort.

Men saknar kollegorna och flödet av det som är på gång. Sammanhanget försvinner när man bara jobbar på med sin egen lilla bit i processen.

Lena

Håller mig i trim med rockring Det funkar toppen. Jag har helt underbara kollegor som jag har videomöten med varje morgon klockan 9. Rockring, utomhusgym och balettövningar håller kroppen i trim mellan alla digitala möten.

Elisabeth

”Det fungerar inte helt bra.

Jag har svårare att koncentrera mig på jobb i hemmamiljön.”

Johan

5

I TOPP rs-maj på Mest lästa artiklar ma

www.naturvetarna.s

e

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Fråga experten: Vad innebär en erinran?

3. Fråga en naturvetare: Vågar jag äta murklor?

4. Tom räknar på smittspridning 5. ”Det här löser vi” - forskaren Ali Mirazimi i kampen mot Covid-19

6

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

redaktion@naturvetarna.se

Lä lä lö sy

L ÄS A R B R E V :

VISA PÅ SVENSKA MERVÄRDEN Med stor förvåning läste jag flera inlägg i förra numret av Naturvetaren om att äta endast växtbaserade livsmedel, för att gynna klimat och miljö. Är det några som bör förstå naturens samband och helhet, fotosyntes, skillnad på olika koldioxidkällor och biologisk mångfald så är det väl just naturvetare.

Jag tycker det är hög tid att tidningen gör en rejäl

tä p om a ön ä se sk

insats i folkbildningen här. Särskilt nu i Corona-tider är det extra läge att visa på mervärdena för miljö och klimat likväl som jobb och försörjning av svensk livsmedelsproduktion. Åtminstone borde naturvetare ha kunskap och inte tyckande som utgångsläge i sina val.

Karin Olsson i Jämtland

BEFÄST INTE FÖRDOMAR Läste i förra numret av Naturvetaren om projektet ”Vidga normen” på länsstyrelsen i Stockholm. En svensk rapport visar på en hårresande lönediskriminering av icke-vita personer. ”Vidga normen” syftar till att synliggöra problemet och hitta lösningar. Ett gott initiativ!

Intervjun innehåller ett exempel på det stereotypa tänkande som är vanligt även bland dem som respekterar människors lika värde och är angelägna om att inte diskriminera. Jag är övertygad om att varken den intervjuade eller journalisten önskar diskriminera, men i det här fallet ger de ändå uttryck för en stereotyp bild som konserverar gamla fördomar om hur en svensk skall se ut. de Verdien citeras: ”Många har en vilja att behand-

M Å NA D E N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 5/2020

VILKET ÄR DITT BÄSTA HEMESTERTIPS?

Åker flotte

b m a a vå d p

la svarta på samma sätt som svenskar, men utfallet blir tyvärr annorlunda”. Här sägs det alltså att ”svarta” per definition inte är svenskar. Den aktuella rapporten visar att det synsättet är inbyggt i våra strukturer och leder till att människor i vissa grupper ständigt riskerar att få ett sämre utfall än majoritetsbefolkningen, till exempel när det gäller inkomst eller hälsa.

På Angereds Närsjukhus har vi utvecklat ett verktyg för att göra oss skickligare på att förebygga att vi bidrar till exkludering och stereotypisering.

Hör gärna av dig om du vill veta mer om det.

Tack för en bra tidning!

Maria Magnusson. Leg dietist vid Sjukhusen i väster

Besök nationalparker Att besöka några av våra fantastiska nationalparker.

Har som livsmål att hinna med dem alla... börjar bli bråttom...

Marie Nybäck

Timmerflotte på Klarälven. Bygg, åk o riv en flotte av timmer. Åk i sakta takt o upplev natur o Klarälvdalen på nära håll.

Marie Johansson

Kapar sniglar Klappa alla mina katter grundligt. Umgås. Kapa sniglar.

Meka med traktorn. Lyssna på obskyr musik. Fermentera gurkor. (Samt skriva några bokkapitel.)

Allan

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

7

Sven bygger framtidens hus Med kul och smarta lösningar har ekoingenjören Sven Wadman byggt ett resurssnålt hus att trivas i. Han har bland annat inspirerats av termiternas metod att reglera värmen i stacken.

Efter två månader i sitt nya hus

känner Sven Wadman harmoni.

Han har förverkligat drömmen att bygga ett hus i trä som är hållbart i minst femhundra år. Under så lång tid låser han in 60 ton koldioxid.

– För mig handlar det inte bara om miljö och klimat. Lika viktigt är att må bra. Annars hade jag kunnat bo i en jordhåSven Wadman ↑ la, säger ekoingenjören som till vardags jobbar som innovationsrådgivare på Mittuniversitetet.

Utbildningen till ekoingenjör och tiden som miljökonsult har han haft stor nytta av under hela processen, från att han satte designen och konstruktionen till färdigt hus. Ett spektakulärt hus med åtta kanter och panoramafönster i tre väderstreck.

Rätt långt från bilden av Jämtland med fäbodar och faluröda stugor. Är det här framtidens hus?

– Nej egentligen inte, det här vidgar fantasin och visar att man kan bygga annorlunda. Jag har lagt ut ritningarna på nätet och hoppas att folk anammar min teknik.

8

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

”Omställningen till ett hållbart samhälle går för långsamt.”

När jag ringer sitter Sven på den inglasade altanen och blickar ut över åkrar och Storsjön med fjällen som fond. Som så många andra jobbar han hemma nu i coronatider.

Vad driver dig?

– Omställningen till ett hållbart samhälle går för långsamt. Jag vill

snabba på det hela och visa att det är möjligt. Nu står studenter från hela landet i kö för att komma hit på studiebesök. Det känns jätteroligt.

Tekniken är inte särskilt komplicerad, men Sven har satt ihop den i ett system som är genialt.

– Tack vare ett avtal med Jämtkraft kan jag kvitta överskottsel från solceller med den el jag behöver på vintern för att bland annat driva värmepump och ventilation.

Runt 5 000 kilowattimmar per år måste jag köpa.

Resurssnålt, med kul och smarta lösningar. ↓

Hall å dä r!

Går det att odla bananer i Sverige?

Biologen Björn Oliviusson odlar kaffe och bananer på ett mer hållbart sätt här hemma än att skeppa produkterna hit.

Hur är det möjligt? I ett system som kallas aquaponic lever matfiskar och växter som i en symbios. Fiskens avföring leds till biobäddarna och blir till bästa gödseln. Kvävet omvandlas till nitrat som växterna kan ta upp.

TERMITSTACK GAV IDÉ

Ventilationen är inspirerad av termitstackar som gör att temperaturen håller 16 grader även när temperaturen kryper under nollan utomhus. En vedpanna behöver han komplettera med för att få mysvärme på den inglasade altanen.

I det 180 kvadratmeter stora huset finns ett växthus centralt med ljusinsläpp i taket. Citrusträd, olivträd och andra växter fungerar som luftrenare och bidrar till trivsel. Jorden fungerar som ett värmemagasin på vintern och kyler på sommaren.

TRÄ ÄR INNE

Sven som aldrig tidigare har ritat och byggt hus har slitit rätt hårt för att hålla tidplanen. Han har tagit hjälp av snickare och andra experter, men har också gjort mycket själv.

– Jag valde lite dyrare lösningar för kök och badrum. Höga räntor stressade mig, men nu känns det lugnt efter att jag har lyckats sälja sommarstugan och fått loss lite kapital. En dag i veckan har jag varit tjänstledig för att bygga på huset.

Finansieringen kommer från egen ficka och banklån.

– Jag är tacksam för det innovationsstöd och lån jag har fått från bland annat Almia och regionala företagsstöd för att utveckla framtidens hus.

Det blev så bra att SVT har varit där med stjärnarkitekten Gert Wingård som guide och expert.

– Det var det mest sedda programmet i hela serien. Trä är inne och detta är ett attraktivt livsrum med arkitektoniska kvaliteter säger han, inte utan stolthet i rösten. PALLE LILJEBÄCK

Kan det bli så många bananer?

– Det tar bara en månad längre att odla bananer här än på Madeira, där en produktionscykel ligger på tio till tolv månader. Och skörden är marginellt mindre. På varje stock växer det runt 30 kilo välsmakande små bananer, sådana som odlas på Kanarieöarna.

Björn Oliviusson ↑

Värme måste väl ändå behövas?

– Ja, vi har kopplat in oss på en biobränslepanna. I Sverige finns en stor potential för spillvärme, som kan tas tillvara från till exempel alla serverhallar som behöver kylas.

Krävs extra ljus?

– Ja. Från höstdagjämning till vårdagjämning behövs tillskott av ljus, motsvarande omkring 10 000 kilowattimmar per år i ett växthus på 80 kvadratmeter.

Hur mycket fisk föder du upp?

– Fokus ligger på växterna som utgör mellan 80 och 90 procent av produktionen. Man kan säga att man får tio kilo tomater från tio kilo fisk, räknat på gödseln från fisken.

Hur drar du in pengar?

– Det kommer folk från hela världen hit på gruppvisningar, som jag numera tar betalt för. Jag håller kurser och webbinarier, och säljer konsulttjänster.

Vad driver dig?

– Att kunna bidra med kunskap och utveckling för att hitta lösningar på samhällets utmaningar. Det här är en viktig pusselbit och öppnar upp för odling i torra områden. Vattenförbrukningen är ungefär en tiondel i jämförelse med ett vanligt växthus.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

9

Aktuellt

Skogstillväxten tappar fart Det växer fortfarande så det knakar i landets skogar och virkesförrådet ökar. Den årliga avverkningen är 90 miljoner skogskubikmeter, medan tillväxten ligger på 123 miljoner skogskubikmeter. Så det känns betryggande, men det är en minskning av tillväxten med sju skogskubikmeter på fem år.

Orsaken till minskningen är oklar och behöver analyseras, enligt Jonas Fridman, programchef, Riksskogstaxeringen, SLU Umeå. Han spekulerar i att avverkningsnivå, skogsskötsel, väderbetingelser och skador kan ha minskat tillväxten. Glädjande kan noteras att mängden död ved ökar.

När djuren gör jobbet Vattenbufflar sätts in i våtmarker för att gynna den biologiska mångfalden och grisar bökar för att få bukt med invasiva arter som parkslide. Vattenbufflarna hittar vi i Fysingens naturreservat i Sigtuna. Det är länsstyrelsen i Stockholm, Naturskog och WWF som står bakom den satsningen.

– Vattenbuffeln är fenomenal på att sköta våtmarker.

Den kan dyka ner och beta rötter av vass och andra växter på botten. Eftersom den gärna betar och simmar långt ut i vattnet skapar den öppningar och vassfria miljöer där många arter kan trivas, som våtmarksfåglar och groddjur, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF. Vattenbufflarna ger en bättre och billigare skötsel. Att sköta vassbältena maskinellt är kostsamt och komplicerat. Dessutom får besökarna något annorlunda och kul att titta på, I kampen mot parkslide, ett aggressivt ogräs som kan bli två meter högt, testas grisar på flera håll i landet, bland annat Härryda kommun. Man har tidigare testat att använda sig av bekämpningsmedlet glyfosat, men växten har kommit tillbaka. Att gräva bort ogräset har också testats, men det är en dyr metod.

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2020

Studenthälsan okänd för 1 av 4 Den psykiska ohälsan ökar bland studenter, särskilt nu i coronatider. För Naturvetarna är den psykiska hälsan viktig och en fokusfråga för Naturvetarnas studentråd.

Studenthälsan har rollen att förebygga ohälsa under studietiden. Nu visar en färsk undersökning att bara var fjärde student känner till att Studenthälsan existerar. Det visar sig också att statens uppdrag är otydligt och tolkas olika, vilket gör de svårt att utvärdera Studenthälsans insatser.

Saco vill ge Studenthälsan ett nytt uppdrag att förebygga ohälsa. Det ska bland annat ske genom screening av studenters hälsa och att Studenthälsan på landets lärosäten ska ha tillgång till psykolog.

Vaccin som nässpray Vad sägs om en spraydusch i näsan som vaccin mot covid-19? Låter nästa för bra för att vara sant. Men ett sådant forskningsprojekt pågår och leds från Chalmers. Genom att designa en biologisk nanopartikel lurar man kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset.

– Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt ska resultera i en effektiv och flexibel vaccinplattform som kan användas för såväl covid-19 som kommande pandemier, säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för Formulaex, där AstraZeneca är ledande industripartner, i ett pressmeddelande.

Forskarna menar att det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvaret.

DUELLEN Ska Sverige ha som mål att bli självförsörjande på livsmedel?

Agronomen Jesper Broberg vill att mer mat ska produceras i Sverige.

Forskaren Christian Jörgensen ser hellre att man bygger upp beredskapslager av livsmedel i stället för att öka självförsörjningsgraden.

Ja

Nej

JESPER BROBERG, förbundsdirektör vid Hushållningssällskapens förbund

CHRISTIAN JÖRGENSEN, PhD vid SLU och Lunds universitet

Ditt viktigaste skäl till att självförsörjningsgraden borde öka?

Ditt viktigaste skäl till att självförsörjningsgraden inte borde öka?

Vi inte räkna med att någon annan hjälper oss vid en kris. Vi måste själva klara av att ordna mat till Sveriges befolkning. Att öka livsmedelsproduktionen ligger i linje med den av riksdagen beslutade livsmedelsstrategin.

Det leder till fler jobb i Sverige, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd. Mat producerad av svenska lantbrukare är oftast miljövänligare än den importerade.

Det är dyrt att bedriva en politik med ambitionen att bli självförsörjande. Och allt kan inte produceras i Sverige. För att säkra livsmedelsförsörjningen är det mindre kostsamt att hålla beredskapslager. För att möta extrema väderhändelser och klimatförändringar kan det vara ekonomiskt motiverat att göra jordbruket mer motståndskraftigt.

Hur skulle Sverige klara matförsörjningen vid en avspärrning?

Inom en vecka skulle det troligen bli problem med livsmedelslogistiken inom landet eftersom energi och drivmedel snabbt blir en bristvara. Därefter skulle det bli tomt i en del butikshyllor där det annars finns importerad mat. På längre sikt skulle det även bli svårt att få tag på de livsmedel vi producerar själva eftersom utsäde, gödning och reservdelar till maskiner blir svåra att få tag på.

Vad skulle det kosta att öka självförsörjningen till 80 procent?

Totalt sett är det inte säkert att det blir så mycket dyrare för samhället eftersom en ökad produktion leder till fler jobb. Vägen dit, det vill säga att öka produktionen från dagens 50 till exempelvis 80 procent skulle kräva investeringar och på kort sikt kosta en del. Men det är det värt.

Hur säkrar vi tillgången på mat som inte kan produceras här?

Det går inte att odla kaffe och bananer i Sverige i någon större omfattning. Vid en avspärrning får vi klara oss utan en del varor. Det klarar vi!

Hur skulle Sverige klara matförsörjningen vid en avspärrning?

Sverige är sårbart då det endast finns små lager av livsmedel. Dagens effektiva logistik i livsmedelskedjan ställer små krav på lagerhållning. De statliga beredskapslagren av livsmedel och insatsvaror i jordbruket togs dessutom bort för drygt 20 år sedan. En akut livsmedelsbrist kan därför uppstå redan efter någon vecka om Sverige blir isolerat. En återuppbyggnad av beredskapslager kan därför vara central för att säkra matförsörjningen.

Vad skulle det kosta att öka självförsörjningen till 80 procent?

Det är dyrt att ha en så hög självförsörjning baserad på vår konsumtion idag. Vi är i princip självförsörjande på spannmål, ägg och en del mejerivaror, men den mesta frukt och grönt importerar vi. Att uppnå 80 procent självförsörjning för exempelvis paprika och citrusfrukter skulle bli väldigt dyrt.

Hur säkrar vi tillgången på mat som inte kan produceras här?

En öppen internationell handel säkrar tillgången eftersom det då finns många källor att importera från. Statliga beredskapslager av viktiga livsmedel kan också behövas.

Historiskt har det exempelvis varit prioriterat att säkra tillgången på kaffe för att hålla moralen uppe.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

11

MÅNADENS FRÅGA

Hur funkar det att jobba hemma?

Många av Naturvetarnas medlemmar jobbar hemma under virusepidemin. Nu undrar vi hur det fungerar för dig i den nya situationen. Har du till exempel blivit mer digital?

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Kommentera på www.naturvetarna.se/jobba-hemma

Tänk om fåtöljen vore höj- och sänkbar.

12

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

4 av 10 har mer värk på hemmakontoret För många fungerar det bra att arbeta hemma. Men det finns brister i arbetsmiljön och dialogen med chefen kan bli bättre, visar en färsk undersökning från Naturvetarna.

Så många som 95 procent av Naturvetarnas medlemmar har möjlighet att jobba hemma under coronakrisen. Och runt hälften utnyttjar den möjligheten under minst halva arbetstiden, visar den enkätundersökning som Naturvetarna genomförde i april.

Innan pandemin var det bara 5 procent av medlemmarna som jobbade hemma.

– Det ska bli intressant att se vad som händer efter coronan, om det vi upplever nu är ett paradigmskifte i sättet att arbeta, säger Kristofer Jervinge, chef för Påverkan på Naturvetarna.

SITTER VID KÖKSBORDET

En motsvarande bredare undersökning gjordes av Tieto Evry i slutet av mars. Den visar att 80 procent har möjlighet att arbeta hemma.

– Många naturvetare är tjänstemän och har ett arbete som tillåter att jobba på distans.

När det gäller den fysiska arbetsmiljön finns det saker att förbättra.

Fler än fyra av tio saknar skrivbord och arbeKristofer Jervinge tar vid köksbor↑

det. Här finns ett missnöje. Mer än hälften uppger att arbetsgivaren inte har gjort något för att säkerställa arbetsmiljön.

– Det underbetyget förstärks av att 43 procent svarar att de inte har haft någon dialog med arbetsgivaren om arbetsmiljön på hemmakontoret. En sådan dialog borde finnas, säger Kristofer med bestämdhet.

”Många idéer föds i pauser, när man inte gör något som tar uppmärksamhet.” effektiva, medan en fjärdedel tappar i effektivitet. För övriga är det ingen skillnad mot annars.

PAUSA MER

4 AV 10 HAR MER VÄRK

Den ofta dåliga arbetsmiljön i hemmet speglar hur många mår.

Så många som 41 procent upplever att de oftare har problem med värk i nacke, rygg eller handled.

– Att många saknar en ergonomisk kontorsstol är en anledning till att många lider av återkommande värk. Ett problem som alltså ganska lätt skulle kunna åtgärdas.

Kristofer gläds över att många upplever att det funkar bra med att ha ledningen på distans.

– Däremot finns det brister i förväntningar och tillgänglighet.

Mer än en fjärdedel uppger att några sådana diskussioner inte har förekommit. Är man mer effektiv hemma?

– Här är bilden splittrad. En tredjedel upplever att de är mer

Många har också frångått sina vanliga rutiner och har bland annat kortare lunchraster. Detsamma gäller regelbundna pauser som blir satta på undantag.

– Det är en väckarklocka. Vi vet hur viktiga pauserna är för att må bra. Kom också ihåg att många av de bästa idéerna föds i pauser, när man liksom inte gör något som tar uppmärksamhet.

Många kan också känna igen sig i att gränsen mellan jobb och fritid suddas ut. Runt en tredjedel uppger att det är svårare att stänga av jobbet efter arbetstidens slut.

– Det kan hänga ihop med att nästan var fjärde känner en större oro över jobbet nu, det är svårare att släppa det mentalt vid hemarbete, spekulerar Kristofer.

TEXT: PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

13

Samhällsviktig produktion måste hållas igång i krislägen.

Full gas på Astra Zeneca TEXT & FOTO: Palle Liljebäck

14

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

I fokus

När stora delar av näringslivet går på tomgång tuffar Astra Zeneca på som vanligt.

– Vi har fullt fokus på att producera läkemedel, bland annat till människor som är svårt sjuka, säger Nikolaos Bostarius, kemist och ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje.

C

Coronaepidemin har medfört att läkemedel till människor som har underliggande sjukdomar har blivit extra viktigt. Det kan handla om inhalatorer och läkemedel mot cancer, enligt Nikolaos Bostarius.

– Att producera läkemedel klassas som samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas i krislägen som nu, säger han.

Däremot är det lite glesare än vanligt i fabriken. Detsamma gäller på forskningsanläggningen i Mölndal.

– Vi jobbar på annat sätt och har vidtagit de restriktioner som Folkhälsomyndigheten rekommenderar, och i vissa fall har vi gått längre. Alla som kan jobbar hemma för att skydda dem som måste vara på plats i labbet eller på produktionsanläggningen.

Han förklarar att de inte tar emot interna

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

15

I fokus Glada tongångar på hemmakontoret, trots smärtor i handleden. →

eller externa besök i anläggningarna.

Det innebär att möten sker virtuellt.

– Sedan finns det nackdelar som att det kan upplevas tråkigt att inte möta kollegorna. Många idéer kommer fram i spontana möten.

DATORN PÅ STRYKBRÄDAN

Men arbetsmiljön är inte den bästa hemma.

– Det finns risker med provisoriska lösningar, som att ställa datorn på strykbrädan för att kunna stå och arbeta. Å andra sidan har digitaliseringen fått sig en rejäl skjuts framåt. Så visst kan man tänka sig att vårt sätt att arbeta kan komma att förändras i framtiden.

Efter ett tag fick han ont i handleden, som kan vara ett tecken på att höjden på strykbrädan ändå inte är lämplig. Lösningen får bli att växla mellan att sitta och stå.

Som fackligt förtroendevald har han lite nya frågor att hantera nu.

– Det kan handla om förläggning av semester i ett läge där produktionen måste upprätthållas. Enligt kollektivavtalet ska medarbetarna få besked om semester tre månader innan. Vi har i förhandlingar med arbetsgivaren gått med på att flytta fram den tiden med två veckor.

ALLA HÄNDER BEHÖVS

En annan fråga som har dykt upp nu när sjukfrånvaron är dubbelt så hög som vanligt är omplacering av personal.

– Som i sjukvården är alla händer välkomna, men omplacering på bygger på frivillighet. Det kan gälla tjänstemän som vill göra en insats i produktionen. Men vi får se upp så att ingen jobbar dubbelt. Arbetstidslagen måste respekteras, liksom att regler för OB-tillägg och annat följs. Även i coronatider fortsätter livet som

16

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Nikolaos Bostarius Aktuell: Jobbar hemma och är ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca.

Utbildning: Magisterexamen i analytisk kemi. Har kompletterat med kurser i farmakologi och galenisk farmaci. Pluggar nu pedagogik.

Ordinarie arbete: Kvalitetsvärderare.

Familj: Fru och två barn, 13 och 15 år gamla.

Kopplar av med: TV-serier.

Bästa karriärtips: Nätverka, med kollegor, före detta kollegor, klasskamrater, grannar och andra. Du vet inte när möjligheten dyker upp.

Gör i sommar: Osäkert då planer kan behöva göras om. Gissar på en hemester.

vanligt. Personärenden som handlar om rehabilitering av medarbetare som kommer tillbaka efter sjukskrivning är rätt många.

– Vi ser att stressrelaterade sjukdomar ökar. Det speglar utvecklingen i samhället där går hjulen allt snabbare och organisationer slimmas. Nu när många jobbar hemma ökar den risken då det är lätt att arbeta mer än annars. Det måste vi vara vaksamma på, säger den fackliga företrädaren.

PRATA FÖRST MED CHEFEN

Han påpekar att närmsta chef och HR har en viktig roll där.

– Om något problem uppstår på individnivå brukar vi säga att man i första hand ska vända sig till sin chef och försöka lösa problemet. Om inte det hjälper är mitt tips att som regel prata med HR, som är alla anställdas stödfunktion. Om inte det fungerar tar man kontakt med facket.

Att avtalsrörelsen har skjutits upp till hösten som en följd av virusepidemin påverkar Astra Zeneca i hög grad.

– Vi hade börjat förbereda oss för lokala förhandlingar om bland annat löner, men utan ett centralt avtal blir det omöjligt att genomföra förhandlingarna.

Han berättar att akademikerföreningen med sina runt 620 medlemmar har möjlighet att påverka lönerna för individerna.

Lönerna är individuella och det finns inga garantier för lönehöjningar. Det finns en vilja hos företaget att man ska växa in i rollen och lyfta styrkorna. Det ska ligga till grund för lönesättningen.

– Om vi får propåer från medlemmarna gör vi en översyn på individnivå och kan rätta till snedsitsar. Vi har tillgång till lönestatistik och har kunskap om löneläget för olika befattningar.

Häng med Nikolaos en dag på hemmakontoret Väckarklockan ringer hemma i Aspudden, strax utanför Stockholms tullar. Efter frukost med filmjölk och flingor ska barnen iväg till skolan.

I normala fall tar han bilen till Södertälje, men nu är han redan på plats vid datorn och går igenom inboxen. Känner lite stelhet i ryggen efter alla dagar utan den kontorsstol han är van vid. Försöker hitta lösningar för att kunna stå och arbeta. Strykbrädan ger känsla av rätt höjd, men smärtan i handleden säger något annat.

Videomöte med ledningen för uppdatering av Covid19-läget. Det äger rum två gånger per vecka. Om arbetet så tillåter ska de som kan jobba hemma. På kontor ska ett avstånd på två meter hållas till varandra. Verksamheten måste hållas igång i ett läge där fler är sjuka än vanligt och efterfrågan av läkemedel är hög.

En medlem hör av sig och behöver hjälp. Det handlar om rehabilitering efter en tids frånvaro på grund av stress.

HR och företagshälsovården deltar på det digitala mötet. ”I det här fallet fungerade det bra, men en dimension går förlorad när man inte träffas IRL. Det är svårare att läsa av känslolägen.”

Deltar på seminarium via zoom. Vid sidan av jobbet pluggar han pedagogik på heltid och kommer kanske att sadla om och bli lärare.

Han är tjänstledig på 50 procent för att förverkliga en plan som har funnits länge.

2 meter N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

17

Astra Zeneca Är ett globalt företag som forskar och producerar läkemedel till miljontals patienter i hela världen.

Dessa har kardiovaskulära och metabola sjukdomar, liksom cancer och sjukdomar kopplade till andningsvägar och njurar.

Man forskar också inom autoimmunitet, neurovetenskap och infektion. Försäljningen 2019 uppgick till 24,4 miljarder dollar.

Den största produktionsanläggningen ligger i Södertälje. Tillverkning sker i ytterligare 15 länder.

Forskning finns i Sverige - Mölndal, USA och Storbritannien. 6,1 miljarder dollar investerade man i forskning 2019.

Seminariet fortsätter. I vanliga fall sker undervisningen på Stockholms universitet. ”Härlig känsla att vara tillbaka i skolbänken efter tjugo år.” Som kemist kommer han att kunna undervisa på gymnasienivå i kemi.

Matten räcker till grundskolan.

18

N AT U RV E TA R E N

Lunch. I vanliga fall blir det mat från gårdagen, lite som matlådan på jobbet. I dag är det tomt i skåpen, så det blir en promenad till mataffären.

2 / 2020

Förmöte inför förhandling med arbetsgivaren Astra Zeneca i Södertälje. Företrädare för Unionen, Ledarna och IF Metall är med på det mötet.

Förhandling med företaget gällande omplacering av personal när lucka uppstår någonstans i produktionen. Fler än vanligt är sjuka i Covid-19.

Fikapaus med äpple eller annan frukt. Av brist på kollegor att fika med kopplar han av med bokläsning. ”Men jag saknar kontakten med mina närmaste kollegor.”

fokus I Ifokus FACKEN JOBBAR IHOP

Facken på Astra Zeneca i Södertälje driver ofta frågor tillsammans, särskilt med Unionen och Ledarna, men även IF Metall brukar vara med på båten.

Att engagera medlemmarna och få dem att komma till årsmöten och andra fackliga möten är viktigt för Nikolaos.

– Vi brukar locka med dragplåster av olika slag, som att ha seminarier om allt från löneprocessen och pensioner till bakteriofager, som egentligen ligger utanför det fackliga uppdraget, men som intresserar många. Positivt också att vi på årsmötet i februari fyllde alla platser i styrelsen och fick ytterligare två kontaktombud.

I normala fall jobbar han fackligt på heltid, men han har gått ner till halvtid nu när han pluggar pedagogik på heltid.

– Den planen har jag haft länge.

Lärare i kemi och i andra naturve-

Möte med facken på forskningssajten i Mölndal. Man för en diskussion om möjligheten att testa personalen för att få svar på vilka som har antikroppar och som kanske är immuna. Testerna och analyserna skulle i så fall genomföras in house.

tenskapliga ämnen är eftertraktade. Men jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska växla karriär och jobba som lärare. Pedagogik är en värdefull kompetens att ha med sig i bagaget.

Efter arton år på företaget har han testat det mesta som har med kvalitetsvärdering att göra. Han är en av närmare åttio personer som jobbar med den typen av frågor.

POOL OCH KLÄTTERVÄGG

Under åren har han gått kurser i bland annat farmakologi och galenisk farmaci, som handlar om läkemedels formulering, som kapsel, tablett, inhalation eller annat.

– Senast jobbade jag med att säkra kvaliteten av råvaror och förpackningsmaterial.

Att jobba i ett stort företag menar han ger möjligheter.

– Man får testa nya saker och

Checkar ut från jobbet om det inte kommer in brådskande ärenden som kräver brandkårsutryckning. Skjutsar barnen till olika aktiviteter, som piano och handbollsträning. Kollektivtrafiken ska undvikas i dessa tider.

Gemensam middag med familjen. I kväll blir det köttgryta med ris.

kan göra karriär. Vi har också bra förmåner, som en egen friskvårdsanläggning med pool och klättervägg.

Jag gillar också att det finns många kollegor att hänga med, även om det är begränsat nu i corona tider.

UPPÅT PÅ BÖRSEN

När företaget går bra får personalen del av bonusar, där de som presterar bättre får mer. Att aktien har gjort ett glädjeskutt på börsen gillar han. Astra Zeneca har just startat en klinisk studie av ett läkemedel mot cancer som kan mildra symptomen och minska dödligheten i Covid-19.

– Det är inte så att jag följer börsutvecklingen hela tiden. När jag började jobba här delade företaget ut aktier, men så är det inte längre, säger Nikolaos som känner sig trygg med att arbeta i en bransch som inte är konjunkturkänslig. Läkemedel behövs alltid.

Följer nyhetsrapporteringen på webben. Hur ser smittspridningen ut i dag, har kurvan planat ut?

Innan nattlampan släcks blir det lite bokläsning. Just nu är det den tionde delen av den historiska romanserien Släkten som ligger på nattduksbordet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

19

Naturvetare i historien

Sonja Kovalevsky – kvinnan som bröt normen och slogs för kvinnors rätt till högre utbildning

Genom större delen av Sonjas liv var universiteten stängda för kvinnor. Men det stoppade aldrig Sonjas vilja att utbilda sig och att utbilda andra. Hon ingick därför i ett skenäktenskap, 18 år gammal, med Vladimir Onufrevitj Kovalevsky, allt för att bli berättigad universitetsstudier.

Efter flera års kamp, ekonomiska svårigheter, sjukdom och dödsfall i hennes närhet kom genombrottet.

1884 fick hon tillstånd att undervisa vid Stockholms högskola, vilket innebar att hon, 1889, blev Sveriges första kvinnliga professor, den andra kvinnliga matematikprofessorn i världen och den första kvinnan i Sverige att ha en hög akademisk tjänst.

Men det skulle dröja länge innan alla män inom akademin kunde acceptera en kvinna. Hon blev nämligen föreslagen till inval i Kungliga Vetenskapsakademien 1885. Men många av ledamöterna motsatte sig detta pga att hon var just det, kvinna. Sekreteraren Georg Lindhagen menade att detta skulle gå emot stadgarna där det klart och tydligt stod ”man”.

Men som ni har förstått innan så var även detta inget som stoppade Sonja. Hon har räknats som 1800-talets främsta kvinnliga matematiker och hennes arbeten fick internationell uppmärksamhet. Hennes främsta verk ”Om en fast kropps rotation kring en fast punkt” tilldelades 1888 den franska vetenskapsakademien Prix Bordin. 1889 tog hon emot svenska Kungliga Vetenskapsakademiens pris för ytterligare uppsatser i samma ämne.

Sonja är en stor förebild inom Naturvetenskapen och hennes namn lever vidare än idag. Bland annat genom ”Sonja Kovalevskydagarna”, med syftet att öka intresset för matematiska studier bland ungdomar på gymnasiet.

TEXT: Nikita Zeiloth

Pionjär

Sonja Kovalevsky-dagarna

1. Matematiker och Sveriges första kvinnliga professor

Riktar sig till gymnasieelever som är intresserade av matematik. År 2000 arrangerades det för första gången och har sedan dess varit ett årligt evenemang. Syftet är att öka intresset för matematiska studier bland ungdomar inför val av högskoleutbildning.

2. 1850-1891, avled 41 år gammal 3. 1948 gav Den ryska Vetenskapsakademien ut samtliga av hennes vetenskapliga arbeten och 1950 firades hundraårsminnet av hennes födelse

20

Hon har räknats som 1800-talets främsta kvinnliga matematiker

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

FRÅGA JURISTEN Här får du svar på vanliga frågor om din vardagsjuridik, tack vare Naturvetarnas samarbete med försäkringsbolaget HELP.

Vad gör jag om hantverkaren inte håller tiden?

Hej, jag har anlitat en hantverkare för ett renoveringsarbete, vad har jag för rättigheter om renoveringen blir försenad?

Du som konsument skyddas av konsumenttjänstlagen om du anlitar en näringsidkare för att utföra en hantverkartjänst.

Om något av följande har inträffat anses det vara försening, eller ”dröjsmål”: – Om uppdraget inte har avslutats inom den tid som har avtalats utan att det beror på dig som kund, – Om uppdraget inte har avslutats inom den tid som är skälig med hänsyn till vilket arbete som skulle utföras, eller – Om näringsidkaren inte påbörjar arbetet inom utsatt tid eller följer en utsatt tidsplan.

Utan ett skriftligt avtal är det svårt för en kund att visa att företaget tagit för lång tid på sig. Det är dock inte ovanligt att arbeten påbörjas utan en tidsplan. Men vad får du göra om ett företag är i dröjsmål?

Du får kräva att företaget gör klart arbetet. Företaget får bara vägra att göra klart arbetet om det finns stora hinder som de inte kan övervinna eller om det skulle innebära stora kostnader.

Om du drabbats av kostnader på

”Om förseningen är av väsentlig betydelse kan du ha rätt att häva hela eller den del av avtalet som återstår.”

grund av dröjsmålet som företaget ska ersätta dig för får du hålla inne så mycket av betalningen som krävs för att du ska vara säker på att få ersättningen.

Om förseningen är av väsentlig betydelse kan du ha rätt att häva hela eller den del av avtalet som återstår. Hävning innebär att tjänsten ska avslutas och att företaget inte har rätt till betalning för den del som hävs.

Har du en Juristförsäkring via Naturvetarna är du välkommen att kontakta oss på HELP om du behöver rådgivning inför ett avtal med en hantverkare, eller om du stöter på problem under arbetets gång.

Vi hjälper dig!

Karl Liljeholm, jurist

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

21

5tips

1.

Äta ute

Har dina planer för sommaren ställts in?

Inga problem, det finns så mycket du kan göra på hemmaplan. Vem vet, kanske du upptäcker något nytt i ditt område eller hos dig själv?

Man behöver inte äta på en dyr restaurang för att sätta guldkant på dagen. Att unna sig en god bit mat ger ändå lite semesterkänsla. Varför inte prova på olika matkulturer och få känsla av att resa jorden runt? Vi vet också att maten blir så mycket godare när man äter den ute, så varför inte packa picknickkorgen och ge dig ut?

När semestrade du senaste i din egen stad? Kan du dess historia

2.

Hemester

3.

och har du utnyttjat de hotell som ligger nära? Om inte, så prova.

Det finns inget bättre än att bli nykär i sin egen stad. Du kan också prova att sova under bar himmel, tälta i närområdet eller varför inte på din egen tomt? Att ta fram barnet i sig kan ge nya upplevelser som vuxen.

Önskar du att du kunde guppa fram på vågorna och drömma dig bort till Saltkråkan? Du kan göra det genom att låna eller hyra en kanot eller kajak. Varför inte passa på att samtidigt fiska middagen till kvällen? Önskar du något mer fartfyllt kan du dra ihop ett gäng i området och köra Discgolf eller brännbollsturnering. Passar alla åldrar. Här är det bara fantasin som sätter gränser.

Sommaraktiviteter

4.

5.

Hemester

Njut av fågelkvitter och tystnaden. I skogen finns det mycket att hämta för både kropp och själ. Passa på att plocka lite bär som du kan göra sylt eller paj på. Unna dig ett skogsspa eller krama ett träd. Forskning visar att vårt immunförsvar stärks, blodtrycket sjunker och att skogen lindrar ångest och stress. För de lite yngre familjemedlemmarna kan du skapa ett Art-bingo: Hur många småkryp finns det i skogen?

Omfamna skogen

Känns som att var och varannan person numera har funnit kärleken till loppis. Varför inte kombinera en shoppingtur med en utflykt i sommar? Du kan också passa på att rensa i källaren och anordna en egen loppis.

Bra för plånboken och bra för miljön.

Loppisturné

TEXT: Nikita Zeiloth 22

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Siffran

Semester Den första lagstiftningen om semester kom 1938, då fick alla anställda rätt till två veckors semester. På den tiden jobbade man också på lördagar, och arbetsgivarna såg den här reformen som viktig för att de anställda skulle få chans att vila upp sig inför ett nytt arbetsår.

Sedan 1978 har vi fem veckors semester i Sverige.

4 veckors sammanhängande semester har man rätt till under juni, juli och augusti. Den bestämmelsen är dispositiv och går att förhandla om. Man kan alltså lokalt på arbetsplatsen komma överens om annat. Den frågan är aktuell i dagens coronakris, där några fackförbund inom kommuner och regioner har förhandlat bort rätten till 4 veckors sammanhängande semester under sommaren. Det har dock inte Akademikeralliansen, där Naturvetarna ingår, gjort för sina medlemmar.

25

De flesta har längre semester än de lagstadgade 25 dagarna. Det är ett resultat av fackliga förhandlingar och regleras i kollektivavtalet. Utöver det kan du själv förhandla om längre semester.

För en del kan det till exempel passa bättre att växla högre lön mot fler semesterdagar.

Dagars semester per år har alla anställda rätt till enligt lag

1 april

Minst 12% Har du en tillfällig anställning är det sällan någon poäng att ta ut semester i ledighet. I de fallen betalas semesterersättning ut som lön, vilken ska utgöra minst 12 procent av inkomsten.

Du tjänar in din semester från 1 april och ett år framåt, den 31 mars, enligt semesterlagen. Så om du börjar en anställning i maj och vill ha semester under sommaren kan du vara ledig utan lön. Vissa arbetsgivare är generösa och betalar ut semesterlön i förskott. I det läget lånar du pengar av din arbetsgivare som du måste betala tillbaka om du slutar inom fem år. I vissa kollektivavtal sammanfaller semesteråret med kalenderåret, vilket innebär att du tjänar in din semester samma år som du förbrukar den.

TEXT: Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

23

24

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Reportage

Vi gissar inte – naturvetare i coronapandemin Här lyfter vi naturvetare som analyserar prover, kartlägger smittläget, utvecklar nya vacciner och andra som bidrar till att minska smittspridningen.

Tack för era insatser!

TEXT:

Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

25

Hjältar på coronalabbet När samhället går på lågvarv är det full fart på mikrobiologiska labbet på Lunds universitetssjukhus. Och inget talar för att kulmen är nådd.

Möt två naturvetare som gör ett livsviktigt arbete i sjukvården.

När coronaviruset började spridas i februari räckte det inte med de analyser som Folkhälsomyndigheten gör. På sjukhus runt om i landet rustade man sig för att kunna utföra tester på misstänkta prov hos människor.

Som tvåa efter Sahlgrenska i Göteborg satte Lunds universitetssjukhus upp sitt labb för analyser av coronavirus i februari. I det teamet jobbar mellan sju och åtta biomedicinska analytiker.

– Vi servar hela Skåne och har gjort flest analyser per hundra tusen invånare i landet, säger den disputerade mikrobiologen Anna Söderlund Strand, en av dem som håller i trådarna och är metodansvarig för diagnostiken av coronaviruset SARS-CoV-2.

SNABBA PROVSVAR

Nu ligger fokus på att testa inneliggande patienter på sjukhusen.

– Vi följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer om vilka grupper som ska prioriteras. I dagsläget gör vi flera hundra analyser per dag, men har kapacitet för fler om läget skulle förvärras.

Läkare och andra beställare av analyser behöver inte vänta särskilt länge på

26

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Så går analyserna till: Ett prov från till exempel en människas luftvägar kommer in till labbet. Det prepareras för att kunna analyseras med PCR-metoden, Polymerase Chain Reaction. Det är en molekylärbiologisk metod som bland annat används för att söka efter smittämnen i provmaterial.

Metoden är snabb och har förmåga att detektera små mängder av smittämnet. RNA extraheras från provet och analyseras med PCR där en del av en gen amplifieras och detekteras.

Provsvaret kan ges på eftermiddagen om det lämnas in klockan 9 på förmiddaghen samma dag.

provsvar. Den moderna molekylära diagnostiken med PCR gör att den analysen är klar på eftermiddagen om provet lämnas in klockan 9 på förmiddagen samma dag.

Hur många testas positivt?

– Det är svårt att uppskatta, men det kan handla om runt 10 procent. Övriga kan ha andra infektioner, som är orsakade av bakterier eller virus.

Dessa virus analyserar vi också.

Hur se trenden ut?

– Antalet nya fall varierar från dag till dag och det är omöjligt att göra prognoser. Trenden är att antalet prov ökar. Även om det är hektiskt på labb så är stämningen god. De har lagt i en högre växel och gör tester varje dag i veckan. Tidigare låg verksamheten nere på söndagar.

– Vi håller humöret uppe och hjälper varandra. Lika viktigt är att vi inte blir sjuka. Vi har rutiner för att inte sprida smitta, bland annat genom noggrann handtvätt med tvål och vatten, liksom att sprita händerna, säger biomedicinska analytikern Tommy Göransson.

Reportage

”Vi håller humöret uppe och hjälper varandra.

Vi har rutiner för att inte sprida smitta.”

STOR NYTTA

Att han och hans kollegor gör ett viktigt arbete är påtagligt.

– Alla jobbar mer nu och det vi gör är efterfrågat. Vi upplever ett starkt stöd från våra chefer och får mycket uppmuntran, säger Tommy.

Som tekniskt ansvarig berättar han om alla instrument som de använder i den breda repertoaren av analyser. Vissa av dem används för både bakterier och virus, medan andra är specifika för virus.

Vad är tjusningen med jobbet?

– Att vi gör ett viktigt arbete så att patienterna ska kunna få rätt vård, liksom att minska smittspridningen i samhället. Jobbet är varierande och intressant, där man inte vet vad som kommer att hända under dagen, säger Anna.

Tommy gillar också utmaningen att sätta sig in i all ny kunskap som uppdateras varje dag.

Utan att själva kalla sig för hjältar i sjukvården gör de ett livsviktigt arbete, som hela samhället har nytta av.

Den disputerade mikrobiologen Anna Söderlund Strand och biomedicinska analytikern Tommy Göransson ser till att allt fungerar på labb.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

27

Reportage

Tom räknar på smittspridning I augusti har coronaviruset klingat av och livet kan delvis återgå till det normala. Trycket på sjukvården nådde sin kulmen i maj och avtar i juli. Det är ett troligt scenario, enligt matematikern Tom Britton, som forskar om modeller för smittspridning vid Stockholms universitet.

– Jag har torrsimmat i tjugofem år, och när jag blev kastad i vattnet kunde jag simma, säger Tom Britton på sitt målande sätt.

Han har satt de teoretiska modellerna på vänt och har nu fullt fokus på Covid-19. Telefonen har gått varm de senaste månaderna. Alla vill prata med Tom för att få veta hur smittspridningen kan komma att utvecklas.

– Jag vill bidra med min kompetens i en svår situation. I mitt uppdrag ligger också att vända mig utåt i samhället.

INFRIADE FARHÅGOR

Det var i mitten av februari på en internationell konferens om smittspridningsmodeller som han insåg vidden av coronaviruset.

– Då blev det uppenbart att viruset skulle komma till Europa och slå hårt. Farhågorna har tyvärr besannats, vilket den mörka sjukvårdsstatistiken vittnar om.

Han förklarar att de strängare res-

28

N A T U R V E T A R E N 2 / 2019

triktioner som regeringen nu har infört sannolikt kommer att ge resultat.

Förbud mot barhäng och att inte til�låta folksamlingar på mer än 50 personer menar han är rimliga åtgärder.

– Just nu sprids viruset som mest i Stockholm. Åres kabinbana och afterski var paradiset för ett virus, vilket avspeglar smittoläget i Jämtland.

SMITTAN TRYCKS NER

Utan de nya restriktionerna hade antalet intagna på sjukhus och döda fördubblats mellan var tredje och femte dag, enligt Toms beräkningar.

– Det hade inte sjukvården klarat.

Nu har smittan dragits ut över tid, vilket sjukvården har klarat, även om den har varit hårt belastad.

När virusets härjningar ska summeras kan runt 10 000 människor ha dött i Sverige.

– Det är förstås mycket, men inte alarmerande. Som jämförelse dör runt tre tusen personer under ett tufft influensaår.

”Det behövs fler slumpmässiga tester för att veta hur immunitet byggs upp.”

MORTALITETEN SJUNKER

Han förklarar att det är svårt att räkna på hur många som kan komma att dö i sviterna av sjukdomen.

I dagsläget uppskattas mortaliteten till 0,4 procent, men som kan gå ner till 0,3 procent när äldre skyddas bättre och med ökad kunskap om effektiv behandling.

Till saken hör att han inte Tom Britton ↑ vill skapa oro i onödan. Han räknar med att närmare 40 procent kan ha infekterats i Stockholm i början av juni. I övriga

”Det här löser vi” Forskaren Ali Mirazimi på KI är optimist och räknar med att läkemedel mot Covid-19 är här inom några månader. Han var med redan under sars-epidemin 2003 och är specialiserad på olika typer av farliga virus.

Flera mediciner mot corona fungerar i provrör, nu väntar man med spänning på resultat från de kliniska prövningarna.

Den adjungerande professorn i virologi Ali Mirazimi är säker på att något av de läkemedel som forskare världen över nu tar fram kommer att gå hela vägen.

– Beroende på hur sjuk patienten är kan ett läkemedel fungera ensamt, alternativt några ihop, genom så kallad kombinationsterapi, säger han optimistiskt.

TEAMWORK GLOBALT

På Karolinska institutet, KI, jobbar han tillsammans med forskare på andra universitet i hela världen med att ta fram ett läkemedel mot Covid-19.

Kliniska prövningar pågår i Kina.

– APN01 (ACE2), som det här medlet heter, avväpnar viruset genom att binda till viruset, vilket gör att det inte kan binda till människans celler.

Andra läkemedel har andra verkningsmekanismer.

– Ett av dem stänger av viruset i tidiga skeden inne i cellen. Även det medlet prövas på människor i klinik nu. Intressant också med de läkemedel som bygger på antikroppar riktade mot viruset.

Ali Mirazimi förklarar att antikropparna antingen görs på labb eller utvinns från blod hos människor som har haft sjukdomen, men som nu är friska.

Ali Mirazimi ↑

– De har börjat användas, men är förknippade med vissa komplikationer.

Kan malariamedicin fungera?

– Vi hoppas få svar på det i de kliniska prövningar som är på gång. Fördelen med malariamedicin är att den är licensierad och finns att tillgå direkt utan tidskrävande ansökningsprocesser och godkännanden från myndigheter.

De nya medicinerna tar längre tid att få fram.

Forts. Tom Britton

landet är den siffran lägre och den varierar.

För att få bättre koll vill han se fler slumpmässiga tester.

– Det behövs för att mer exakt få veta hur många som är smittade och hur immunitet byggs upp.

De matematiska modeller som Tom använder bygger inte på simuleringar.

– Det är ganska basala metoder

som dock kräver matematisk mognad och kunskap om smittspridning, liksom att kunna göra statistiska överväganden.

Kan det locka fler att plugga matte?

– Ja, det tror jag. På pi-dagen i mars skulle jag ha hållit en föreläsning om corona på Vetenskapens hus. Men den fick ställas in, så vi körde den digitalt och la ut på Youtube. 100 000 visningar är bra

för en mattelektion, säger han stolt och svingar sig av cykeln.

RAMPLJUSET

Den här intervjun genomfördes via telefon när Tom cyklade hem från jobbet en fredag i maj.

Han verkar trivas i rampljuset och gläds över att ämnet matematik uppmärksammas i en viktig til�lämpning.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

29

Coronavaccin här inom två år Många forskare runt om i världen jobbar nu hårt för att ta fram nya vacciner mot coronavirus. En av dem är Lars Frelin, docent i virologi, som är optimist och räknar med att ett vaccin är tillgängligt för människor inom två år.

Lars Frelin tillhör en forskargrupp på sju till åtta personer på Karolinska institutet, KI. – Vi ingår i ett större EU-projekt med både svenska och utländska forskare, liksom med företag som kan tillverka vaccin.

”Normalt tar det mellan fem och tio år att ta fram ett nytt vaccin.”

Inom ”Open corona” drar forskarna nytta av varandras framsteg och delar med sig av resultaten.

Så det är ingen kapplöpning?

– Nej, snarare springer vi tillsammans. Fokus ligger på att utveckla ett vaccin som har effekt, är säkert och utan biverkningar. Det tar lång tid i normalfallet. Men i detta exceptionella läge finns möjlighet till ett snabbspår, men det kan ändå dröja

Inom ”Open corona” drar forskarna nytta av varandras framsteg. ↑

30

N A T U R V E T A R E N 2 / 2019

upp till två år, kanske ännu längre.

I vanliga tar det mellan fem och tio år att ta fram ett nytt vaccin.

Forskare i USA ligger i täten och har precis börjat testa ett vaccin på människor.

– Det finns förstås inga garantier för att det vaccinet går hela vägen.

Därför är det så viktigt att forskare över hela världen jobbar med vaccinutveckling.

Hur ser tidtabellen ut på KI? – Vi har ett tiotal kandidatvacciner som vi ska börja testa i djurförsök för att ta reda på om ett immunsvar kan aktiveras. De första resultaten visar att en vaccination ak-

Forskaren Lars Frelin är optimist. ↑

Reportage

tiverar ett signifikant antikroppssvar, något som sedan ytterligare förstärks vid en andra vaccination. Det följs av fler studier för att se vilken kandidat som är mest lovande.

Lars Frelin räknar med ett resultat från kommande djurstudier, där minst två djurarter ingår, finns inom sex månader upp till ett år. Därefter om allt ser bra ut är det dags för kliniska studier med tester på människa.

– Det ser lovande ut. Om inte vi lyckas är jag övertygad om att något vaccinprojekt kommer att göra det och bli tillgängligt för människor.

Det kommer troligen att ske inom två år, säger han optimistiskt.

Men är inte det försent för att stoppa den här epidemin?

– Ja, men det vi gör i dag har vi nytta av i framtiden och står bättre rustade med rätt verktyg inför nya epidemier. Då kan vi snabbare ta fram nya vacciner.

Vad behövs mer?

– Vi måste ännu mer än i dag samarbeta över nationsgränserna, och förstås mellan akademi, sjukvård och företag. Det behövs också finansiering, liksom fabriker som kan producera vaccin.

Ett spännande spår som forskarna på KI jobbar med nu är att utveckla ett serologiskt test för att se hur många som har utvecklat antikroppar mot viruset. Det gör man tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset.

Så går det till att ta fram nya vacciner: I ett första steg testas många vaccinkandidater som har tagits fram syntetiskt på labb. Coronavirusets gensekvenser släpptes tidigt och blev tillgängliga för forskarna.

I datorn designar man kandidater där olika delar av virusets gensekvens används. Utmaningen är att hitta rätt sekvenser och rätt kombination som aktiverar ett immunsvar.

Det finns olika grunder för att ta fram, vaccin, som bygger på DNA, RNA eller proteiner. I vissa fall kan de kombineras för att få optimal effekt. Dessa testas på minst två djurslag, där man tittar på om antikroppar produceras och även aktivering av T-celler.

Vaccinkandidater som fungerar och aktiverar ett immunsvar går man vidare med i kliniska försök hos människa.

För att vaccinet ska godkännas måste det ha effekt, vara säkert och optimalt utan biverkningar.

– Det testet kan användas vid en uppföljning för att se hur många i en population, på till exempel tiotusen personer, som verkligen har infekterats av coronaviruset.

JÄMFÖRANDE STUDIER

Tanken är att få en mer exakt siffra över antal som haft coronainfektionen. Ännu ett syfte är att kunna göra jämförelser mellan olika grupper, med avseende på bland annat ålder, kön och riskgrupper.

– Det testet har redan börjat användas inom sjukvården. Utöver detta test är det flera andra antikroppstest som är under utveckling och som utvärderas.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2019

31

Mitt jobb

Finn fem fel Ungefär så går det till när Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska slutförvaret av uttjänt kärnbränsle. Mycket står på spel när radioaktivitet inte får läcka ut i miljön inom de närmaste hundratusen åren.

Ansi Gerhardsson och hennes medarbetare går i väntans tider. Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken för slutförvar av kärnavfall i Forsmark, men regeringen dröjer med besked.

– Vi har gjort en djup vetenskaplig analys och kommit till en slutsats. Det är en tuff och komplex fråga och det handlar om att fatta beslut under osäkerhet.

Vi visar hur den osäkerheten kan hanteras.

Hundra procent säker kan hon alltså inte vara. Det är långa tidsrymder, upp till en miljon år som man ska ta höjd för.

– Så långt in framtiden blir osäkerheten större.

Tidsperspektiven som sträcker sig över hundratusen år och tusen år är förknippade med mindre osäkerhet.

STÖRSTA MILJÖFRÅGAN

Hennes enhet har det viktiga uppdraget att granska ansökningar om slutförvar av kärnavfall och annat radioaktivt avfall. I dag finns närmare 7 000 ton högaktivt använt kärnbränsle från landets kärnkraftverk. I väntan på beslut om slutförvaring mellanlagras det i vattenbassänger i Oskarshamn.

– Det är spännande att arbeta med kanske Sveriges största miljöfråga. Vi är något av pionjärer, där vi bygger ny kunskap i ett okänt forskningsfält. Det gör vi ihop med andra länder, som Finland och Frankrike, som också ligger långt framme.

Ansi beskriver jobbet som att finna fem fel, där de granskar de säkerhetsanalyser som Svensk kärnbränsle-

32

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

hantering, SKB, har gjort. SKB:s uppdrag är att ta hand om allt kärnavfall från svenska kärnkraftverk.

– Det kan också liknas vid att lägga pussel, där vi går igenom ett gigantiskt stort material. I vårt uppdrag, som förutsätter hög tvärvetenskaplig kompetens, ingår bland annat att göra modelleringar av hur nuklider rör sig i biosfären och i marken.

KAPSELN ÅLDRAS

Bergmekanik kommer också in i bilden där man behöver ha koll på att bergssalarnas konstruktion håller vad de lovar.

– Vi behöver också veta hur materialen åldras, allt från kopparkapseln till den lera som omger det uttjänta kärnbränslet.

Hur fungerar relationen till SKB? – Lika mycket som vi ska hjälpa dem framåt ska vi vara lite besvärliga. Rollerna är tydliga där vi ställer frågorna. Viktigt att vi håller på vår integritet för att få ett så bra resultat som möjligt.

En aktuell fråga nu när flera kärnkraftverk har lagts ner är slutförvaringen av rivningsavfall.

– Vi har precis avslutat granskningen av en ansökan om att bygga ut slutförvaret för bland annat rivningsavfall. Det ligger femtio meter under Östersjöns botten utanför Forsmark. Vi har gett klartecken, nu inväntar vi på besked från mark- och miljödomstolen.

Ett nytt motsvarande slutförvar för mer långlivade nuklider från nedlagda kärnkraftverk finns det planer på. Det handlar bland annat om att ta hand om historiskt avfall från Studsvik och industrin. Men det lär dröja till 2030 innan en sådan ansökan når Strålsäkerhetsmyndigheten.

TEXT: Palle Liljebäck

STRÅLNINGSFYSIKER Ansi Gerhardsson, chef slutförvarsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten

Pussel

Uran

Arbetet med att granska ansökningar om slutförvar kan liknas vid att lägga pussel. Ett gigantiskt material ska plöjas igenom för att myndigheten ska kunna fatta beslut grundade på vetenskap. Mycket fakta ska vägas in, allt från att inkapslingen håller tätt till att hur nuklider rör sig i biosfären och hydrologiskt i marken.

Utbränt kärnbränsle består till 95 procent av urandioxid i fast form. Eventuellt läckage beror på hur snabbt urandioxid löser upp sig och fastnar på bentoniteran eller andra mineralytor som kapslar in kärnavfallet.

Forsmark Att slutförvaret av använt kärnbränsle ska ligga i Forsmark föreslogs redan 2008. Berget där har färre sprickor och är torrare än berget i Oskarshamn Men regeringen har ännu inte gett slutligt klartecken till att bygga slutförvaret. Strålsäkerhetsmyndigheten har gett tummen upp. Om det blir ett ja planerar SKB att bygga slutförvaret i början 2020-talet. Tio år senare beräknas det vara klart.

Digitala möten De flesta jobbar hemma i spåren av coronaviruset. Rutiner att ha digitala möten på distans hade man sedan tidigare, som en följd av att man finns på tre orter (det finns även ett mindre kontor i Göteborg).

Varje morgon har enheten digitala frukostmöten vid sidan av andra arbetsmöten. ”Än så länge funkar det bra, men vissa upplever att det är lite tråkigt”, säger Ansi. Alla resor till internationella möten har stoppats. De möten som ändå hålls, hålls via Skype eller motsvarande.

Islandshäst och löparskor

Tågbiljett till Katrineholm

På hästryggen släpper hon allt och kan koppla av helt. Ridningen kräver fullt fokus. Löpning är en annan passion, men under löprundorna händer det att hon tar med sig jobbet. Planen var att springa Wien maraton nu i april, men det har ställts in.

Hon är anmäld till Stockholm halvmara i höst.

Sedan oktober 2018 är delar av Strålsäkerhetsmyndighet utlokaliserad från Solna till Katrineholm.

En av Ansi Gerhardssons medarbetare har själv valt att vara stationerad där. I normalläge, utan coronaepidemi, är Ansi i Katrineholm några gånger per månad. Flytten dit har gått bättre än väntat, men ekonomin har blivit lidande då det är dyrt med två kontor, och det är lite knepigare att rekrytera.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

33

På nytt jobb

Dirk driver projekten framåt Livslångt lärande gäller för Dirk Weigelt. Under sin långa karriär inom kemi har han hela tiden skaffat sig nya erfarenheter. Nu ser han fram emot att jobba som enhetschef för Analys på Research Institutes of Sweden, RISE. Vad ska du göra på RISE? – Jag är enhetschef för Analys av kemiska processer och läkemedel på RISE. Mitt fokus är att utveckla medarbetarna och verksamheten. Jag kommer själv bara jobba lite med projekten men jag ansvarar för att de drivs framåt. Jag kommer också jobba mot kunder och skapa nya affärer.

Vad gör ni på analysavdelningen?

– Vi får uppdrag från olika aktörer som bolag som tar fram nya läkemedel, mindre bolag som beDirk Weigelt ↑ höver hjälp med analyser, och EU anslag från forskningsprojektet, till exempel Horizon 2020. Det är jätteintressant att få jobba inom så många olika områden.

Varför chef?

– Jag gläds åt att se medarbetare utvecklas. Det gör mig riktigt stolt att rekrytera personal som kanske kommit in med en lite annorlunda bakgrund och som sedan blivit riktigt duktig på sitt område.

På nytt jobb

Vad lockade med tjänsten?

– Jag behöver en omväxlande atmosfär, det utmanar mig som person. På RISE får jag prova på ett nytt område för mig – hur vi kan säkerställa kvaliteten i våra analyser inom GMP. Jag är forskarutbildad så livslångt lärande är häftigt tycker jag.

Vilka erfarenheter tar du med dig på ditt nya jobb?

– Hur man kan förbättra arbetsflöden ska jag försöka tillämpa här. Jag har tidigare jobbat med diagnostik på patologen på Karolinska Universitetssjukhuset, med läkemedelsforskning på AstraZeneca och med att sätta upp Stockholms kanske största blodlabb på Unilabs. Nu går jag tillbaka till färre prover och analyser men mer komplexa frågeställningar.

Ardea Beverskog Nytt jobb: Senior Biometrics Project Manager på LINK Medical Research Tidigare jobb: Project Manager, Viedoc Trials Utbildning: Biomedicin

Stina Jaensson Nytt jobb: Miljösamordnare på Karolinska institutet Tidigare jobb: Miljösamordnare på Lidingö stad Utbildning: Miljövetenskap med master i miljökommunikation

Mario Baban Nytt jobb: Senior Biometrics Project Manager på LINK Medical Research Tidigare jobb: Project Manager, Viedoc Trials Utbildning: Biomedicin

Har du också nytt jobb? Här lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären.

Tipsa redaktion@naturvetarna.se

34

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Vem har ansvar för arbetsmiljön hemma?

Jag jobbar hemma nu i coronatider och känner att ryggen och nacken blir stelare för varje dag och smärtan kommer smygande. Att jobba vid köksbordet tär på kroppen. Kan jag begära från min arbetsgivare att min kontorsstol och mitt höj- och sänkbara skrivbord levereras hem till mig? Och vilka försäkringar gäller om skadan skulle vara framme?

Svar: Det är många som har fått uppmaningen att jobba hemifrån för att minska smittspridningen av Covid-19 i samhället. Arbetsgivaren har ansvar för din arbetsmiljö även vid hemarbete. I den nuvarande situationen där det rör sig om långt sammanhängande hemarbete för många är just tillgången till rätt utrustning extra viktig. Förenklat kan man säga att du kan ställa högre krav ju större del av arbetet du utför hemifrån. Om du jobbar hemifrån flera veckor, eller till och med månader i följd, på grund av Covid-19 så är det fullt rimligt att arbetsgivaren tillhandahåller skrivbord och stol som du nämner. Även den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ligger under arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. När medarbetarna är utspridda och inte ses som vanligt kan det vara svårare att läsa av hur de mår, eller få en uppfattning om hur arbetsbelastningen

”Du kan ställa högre krav ju större del av arbetet du utför hemifrån.”

ser ut. Därför kan det vara lämpligt att ha tätare uppföljningar och diskutera arbetsmiljön med närmsta chef vid långvarigt hemarbete.

Vid hemarbete gäller arbetsskadeförsäkringen (TFA, TFA-KL och PSA). Till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs att olycksfallet har ett direkt samband med det arbete du ska utföra. Med det menas att du har skadat dig i samband med att du utför dina arbetsuppgifter. Om du till exempel skadar dig när du kokar kaffe i köket räknas det inte som ett arbetsolycksfall, även om det sker under fastställd arbetstid.

Terése Wikström ombudsman privat sektor

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

35

De forskar för bättre

utemiljöer

Många forskar kring utemiljö och hur den påverkar oss.

Tankesmedjan Moviums fokus ligger på allt från dagvatten till kompensation av förlorad mark och hur en harmonisk arbetsmiljö ska se ut.

TEXT:

36

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

A

Vetenskap

Att utemiljön är viktig har man vetat sedan länge. Ändå har man många gånger missat denna aspekt när städer byggts ut. Detta försöker forskare om landskap förändra. Sådan forskning bedrivs på SLU, Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och på många andra lärosäten.

En särställning på området innehas dock av Tankesmedjan Movium, som specifikt stöttar praktiknära landskapsforskning. För närvarande fokuserar man på fyra teman: Ekosystemtjänster, Den hälsosamma staden, Kampen om staden och Staden och barnen.

– Vi har till exempel ett särskilt uppdrag från regeringen att samordna kunskapsutveckling och -spridning om barns och ungas utemiljö, förklarar Caroline Dahl, verkCharlotte Norrman ↑ samhetsledare för Movium.

RENA DAGVATTEN

Många av teman har tydliga beröringspunkter med dagsaktuella samhällsfrågor relaterade till hur stadens ytor ska användas. Hur tätt kan till exempel husen stå för att boendestandard och trivsel inte ska bli lidande? Hur ska en given yta disponeras – till bebyggelse, vägar, parkeringar? Hur ska vi göra förskoleoch skolbarns utemiljöer grönare?

Och så vidare.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

37

Vetenskap Skyskrapor och gröna tak. Ett biotoptak i form av en strandäng på taket av fastigheten Koggen i Västra Hamnen i Malmö.

I en sådan här aluminiumkammare placerar Anita Lloyd Spetz forskningsteam ett ägg för att ta reda på embryots kön. Gaser från ägget leds över sensorytan och påverkar sensorsignalen. ↑

FOTO: JONATAN MALMBERG

– Vi har varit i ett paradigm med väldigt tätt stadsbyggande. Och då har frågan ofta kommit att bli hur man säkrar att ytor avsätts för utemiljö – och hur dessa ska kunna rymma allt de förväntas bidra med i stadsmiljön, säger Caroline Dahl.

Andra frågor handlar om den rena vegetationen, inklusive näringstillförsel, biokol och andra frågor. Det kan till exempel handla om dagvatten i urbana miljöer och hur man hanterar det.

– Vi har till exempel haft ett projekt som har anlagt regnbäddar i Munka-Ljungby, för att fördröja och rena regnvatten i gatan, berättar Caroline Dahl.

GRÖNA TAK

En regnbädd, eller ett biofilter (engelska: rain garden), kan definieras som en vegetationsbeklädd markbädd i en sänka, som fördröjer och sedan filtrerar och behandlar dagvatten. De är mycket effektiva bland annat i att filtrera bort föroreningar och återfylla grundvattenreservoarer. Samtidigt ska växterna i regnbädden också klara längre perioder av torka mellan oregelbundna regnskurar.

– Så växtvalet för de här regnbäddarna är också ett väsentligt forskningsområde. För det är inte så vanligt att växter kan klara både väldigt torra och väldigt blöta perioder, säger Caroline Dahl.

Andra vegetationstyper som undersökts genom olika samverkans- och forskningsprojekt med forskare från SLU är exempelvis gröna, växtbeklädda väggar och tak. Här analyseras både upplevelsen för dem som bor eller verkar i byggnaden och effekterna för biologisk mångfald.

38

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Tankesmedjan var också med och tog initiativ till ett certifieringsprogram för besiktningsmän i utemiljöer. Certifieringen, BEUM, skulle bland annat bidra till att säkerställa kvaliteten i anlagda utemiljöer genom kvalificerade besiktningstjänster. Dessutom har Movium tidigare stöttat mycket forskning kring miljövärden vid exploatering av mark.

– Och vi har följt forskningen kring flytt av mycket stora träd, till exempel vid anläggningen av Västlänken i Göteborg, fortsätter Caroline Dahl.

Lyckas Movium nå ut?

– Både ja och nej. Intresset ökar för utemiljön, där vi ska lösa många av de klimatutmaningar som staden står inför, liksom frågor kring vatten och annat. Sedan

kanske dessa ytor blir väldigt ”tekniska” och programmerade för de funktionerna – och då blir de fria ytorna färre.

En av forskarna som finansieras av Movium är Anna Bengtsson, forskare och landskapsarkitekt med inriktning mot evidensbaserad och hälsofrämjande design vid SLU i Alnarp. Hon är också adjunkt vid SLU:s institution för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi.

GRÖN DESIGN

Hennes fokus är att utveckla modeller och verktyg för att omsätta landskapsforskning till praktik inom landskapsarkitektur, både ifråga om utveckling och planering av olika miljöer, och för både framtida och befintliga miljöer.

”Det handlar inte om grönska eller inte, utan om olika kvaliteter i grönskan.” möjligt? Anna Bengtsson ger förslag på några variabler.

– Det handlar inte om grönska i sig, utan om olika kvaliteter i grönskan. Vad gör att vi känner oss trygga, säkra och bekväma, likosm om kvaliteter som ger oss stimulans och inspiration?

Utemiljön kan vara viktig även för alla som jobbar inomhus och tittar ut.

Hur påverkar coronakrisen?

– Smittspridning blir normlat mindre när vi är utomhus. Dessutom söker sig många just till utemiljöer när man behöver få tröst eller trygghet i en krissituation.

Det är särskilt viktigt för dem som är isolerade, som äldre och sjuka. De kan behöva få lite extra närhet till hälsobringande utemiljöer.

Movium fyller 40 år Movium, som står för ”Mark Och Vegetation I Urban Miljö”, startades som ett sekretariat för kunskapsutveckling kring stadens utemiljö 1980, det vill säga för exakt 40 år sedan.

Därefter omformades verksamheten till centrumbildning, och sedan ett tiotal år tillbaka är Movium en tankesmedja.

Movium har dock hela tiden haft fokus på utemiljö i urbana sammanhang.

Grundarna var bland annat professor emerita Eivor Bucht samt Mårten Carlsson, tidigare rektor vid SLU. KÄLLOR: MOVIUM.SLU.SE, CAROLINE DAHL.

STIMULERA KREATIVITET

Totalt ingår 16 samarbetsparter i projektet, varav många är fastighetsägare som med hjälp av ett verktyg nu utvecklar sina inne- och utemiljöer. Syftet är att de vid arbetsplatserna ska må bättre, producera bättre och vara mer kreativa.

Hur ska då våra arbets- och livsmiljöer utformas för att vi ska må så bra som Insektsfotografering. I projektet BiodiverCity undersöktes hur insekter sökte sig till nya så kallade biotoptak i Malmö. →

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

39

FOTO: CHRISTINE HAALAND

– Det finns flera studier som visar på värdet av grönska och naturintryck, och att ha närhet till grönområden där man bor och arbetar i sin vardag. Det jag framför allt tittar på är att göra den forskningen tillgänglig i designprocesser, berättar Anna Bengtsson.

Ett exempel är det Vinnovafinansierade projektet Restorative Workplace/ Restorativ arbetsplats, vars andra steg troligen avslutas nu i höst. Inom ramen för projektet har ett bedömningsprotokoll tagits fram, där man kan titta på en given miljö utifrån ett hundratal parametrar och undersöka vilka Anna Bengtsson ↑ möjligheter till positiva effekter den har.

– Det kan handla om aspekter inifrån byggnaden, eller i zonen mellan inne och ute – om det finns balkonger eller uteterrasser och så vidare. Och så vad som finns utanför arbetsplatsen, i omgivningarna, förklarar Anna Bengtsson.

Antikroppar byggs i tre steg Att bara 7,4 procent av stockholmarna hade antikroppar mot covid-19 i slutet av april överraskade forskarna negativt. Men det behöver inte vara så illa som det verkar.

Ett visst immunförsvar kan ha dragits igång men som inte testerna fångar upp. Immunförsvaret verkar i tre steg. Cytokinerna kommer redan efter några timmar. Inom loppet av några dagar är T-cellerna mobiliserade. Men det är först i tredje steget när så kallade B-celler börjar jobba som antikroppar bildas. Och den som får en mild reaktion kanske inte aldrig kommer dit.

– Däremot kan minnesceller finnas som gör att antikroppar snabbt skulle bildas vid en ny infektion. Men hur det funkar med det här viruset vet vi inte. Det tittar vi på i forskarvärlden nu, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet.

7,4 %

Tropiska orkaner allt starkare Att tropiska orkaner växer sig allt starkare är inte bara en känsla. En ny studie som bygger på en fyrtioårig serie av satellitbilder visar att det är så. Man tror att det kan vara kopplat till klimatförändringarna.

Den senaste i raden orkaner var den som ägde rum i bengaliska viken i maj. Den var den mest omfattande på tjugo år. Tropiska orkaner,

med vindar över 32 meter per sekund, skapas av luftströmmar över hav där temperaturen är minst 27 grader. De bildas när varm fuktig luft stiger den havsytan.

– Orsaken tros vara den globala uppvärmningen, vilket skapar gynnsamma förhållanden för tropiska orkaner, säger Erik Kjellström, klimatprocessen på SMHI.

Den bästa träningen är den som blir av Kanske du följde svt-programmet Bästa träningen? Fyra par fick under åtta veckor testa olika träningsformer för att få svar på vilken som är den bästa. De som körde kampsport förbättrade sina fysiska värden mest. Åtta kilos viktminskning och rejält bättre blodvärden kunde noteras. Styrkan och balansförmågan ökade också.

Nästan lika bra är att springa. En

av dem var helt otränad och förbättrade sin kondition med 15 procent. De som ägnade sig åt vardagsmotion gjorde också tydliga framsteg med lägre blodfetter och viktminskning. De presterade också bäst på testet som mäter arbetsminnet.

Vilken är då den bästa träningen?

– Den träning som blir av, säger programledarna unisont.

Pojkar vaccineras mot livmoderhalscancer Varje år får cirka 500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer. 2010 infördes det första vaccinet mot cancern och användes då på flickor 10-12 år.

Eftersom HPV och livmoderhalscancer är en sexuell överförbar sjukdom ska man i höst börja vaccinera pojkar i samma ålder. Förhoppningen är då att kunna minska spridningen och sjukdomen markant.

40

N AT U RV E TA R E N

– Genom att vaccinera pojkar blir det automatiskt ett indirekt skydd för flickorna. Det optimala är att direkt gå på virusets ursprung. Det har alltid funnits i bakhuvudet att även pojkar skulle vaccineras.

Men det blev för dyrt. Då fattade man beslutet att det var viktigare att prioritera kvinnorna då det är dom som kan utveckla cancern, säger cytodiagnostikern Iréne Silverlo.

2 / 2020

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan kiss mjuka upp händerna?

Ett gammalt husmorsknep från Norrland är att ha kiss (urin) på händerna och trä över en handske. Det gjorde man för att mjuka upp händerna och kanske även läka små sår. Är det en myt eller sanning?

Urin bör funka för att mjuka upp händerna. Urin innehåller rätt mycket urea (som brukar kallas karbamid i salvor). Urea/karbamid är mjukgörande. För små sår är det en fördel att

urinen är nästan steril. Under kriget har jag hört att soldater rekommenderades att göra rent sår med urin, om de inte har tillgång till rent vatten.

Däremot har jag inte hört att urinen skulle påskynda läkningen av sår, men urinen bör ju vara bra för att lindra/läka torksprickor, eftersom huden blir mjukare.

Håkan Jönsson, Senior advisor i kretsloppsteknik vid SLU

Bör jag gödsla med humanurin i trädgården?

Ja absolut. Urin fungerar bra till blommor, buskar och grönsaker. Men gödsla inte för mycket.

Maxdos en till två liter per kvadratmeter under en växtsäsong. Fördela gärna på ett antal mindre doser under vår och sommar, inget på hösten.

När man gödslat med urinen sköljer man lämpligen ur kärlet och använder detta sköljvatten för att vattna ned urinen i marken. Var noga med att urinen hamnar i jorden och inte på växterna.

Humanurin går också utmärkt att använda för att gödsla gräsmattor, särskilt om det växer mossa i den.

När man gödslar får gräset en fördel framför mossan.

Anna Richert, WWF

Hur kan vi hjälpa igelkotten?

Min fröken har sagt att det inte finns så många igelkottar längre. Jag vill hjälpa dem men vet inte hur jag ska göra. Från Filip 8 år.

Igelkotten trivs i lite mer vildvuxna trädgårdar, gärna med kvarlämnade rishögar av grenar/sly/löv. Buskage och lövhögar är bra gömställen och övervintringsplatser, medan kala villatomter med asfalt och kliniska gräsmattor gör det svårt för igelkotten att gömma sig.

Igelkotten äter smådjur som daggmaskar, skalbaggar, sniglar och larver. De äter även musungar, as, grodor, fisk, ormar och frukt. I en lite vildvuxen trädgård trivs småkryp som i sin tur gynnar igelkotten.

Torra somrar kan vara svåra för då finns färre daggmaskar, sniglar och larver. Då är det extra viktigt att ge dem vatten, men gärna även mat.

Vuxna igelkottar kan matas med kattmat (torrfoder eller burkmat). Ett tips är att göra en ”kotterestaurang”, en upp och nedvänd låda med öppningar på varje sida så det blir ett matskydd där skator, kråkor och katter inte kommer åt maten.

Tänk på detta: • Ge aldrig mjölk, igelkottar tål inte laktos.

• Ska du bränna rishögar, flytta först högen för däri sover de ofta.

Robotgräsklippare har skadat igelkottar • och kan utgöra en risk.

TACK: NATURSKYDDSF ÖRENINGEN OCH GOTLANDS IGELKOTTSF OND

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

41

: t e d r a k n u f å S t ge e a t r Sta

gång bra in är en otg i in i n ll ä om b n anst trygg ekon e . t v t e a d en sidan n dag et vid etagare. Me kturera frå rar med g e a t ar r re för t fa Att st sen at konku v som slippa nytt li känna pres mhet inte ör att m f r e a till ett u s n k d ing so la r r n e p e ll v p a ä t p din ten sli om din tar din ans ill att a t r e e s slu fo r m Men ren. In örst när du tjänster. sgiva e rf d ä n t arbet a e r D e eter. n ku r r oklarh rbjuda ko e n a k du

Vilken företagsform ska du välja? Aktiebolag har

Aktiebolag

Enskild firma

Handelsbolag

fördelen att det är en egen juridisk person som inte är sammankopplad med din privata ekonomi. Här finns ett kapitalkrav på 25 000 kronor för att få registrera ett bolag hos Bolagsverket och Skatteverket.

För enskild firma och handelsbolag finns inget kapitalkrav, men med nackdelen att man själv är personligt ansvarig för företagets avtal och skulder.

Det ska man särskilt se upp med i ett handelsbolag med flera delägare.

Godkänd för F-skatt. Om du bedriver näringsverksamhet i Sverige bör du ansöka hos Skatteverket för att få F-skattsedel.

Med F-skatt kan du själv betala in preliminärskatt och sociala avgifter.

Det ska alltid framgå på offerter och fakturor.

ig ” Ta aldr me. im t r betalt pe tens Var noga med reglerna för GDPR. Se till att följa regelverket när du till exempel lägger upp ett enklare kundregister.

Bra grundregler: samla inte in mer information om kunden än nödvändigt och låt alltid kunden få veta vad du samlar in för data.

42

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

e din komp Du säljer mar. I början m ti och inte många möten t krävs de ma till en affär m o k tt a r s. 100 fö fakturera ck.” n a k som ta 1 , snack knack, 10

r dé? Den behöve

inte alltid

färsi Vilken är din af e, men den ska vara tydlig.

tand nder vara så banbry n nytta dina ku säljer och vilke Klargör vad du om kan ha av den. kompetens in nsult sälja din d, IT, bokår Ska du som ko sv og sk d, ling, naturvår tydlig till exempel od r det att vara hning så gälle ac n få co ka er m ell so g förin novation ke du har en in lerat ab et t go med det. Kans nå p t du plockar up vingar, eller at ist. tv en r lfö och til

Fundera på hur du bäst når ut på marknaden med dina tjänster eller produkter. Lägg inte ner för mycket pengar och arbetstid på att göra en hemsida. Det är lätt att fastna i det.

Satsa hellre på närvaro i sociala medier och jobba på att få många följare.

Använd dina

egna nätverk. Som nystartad företagare säl jer du kompetens och förtroende.

Använd vänner och bekanta för att få spridning på ditt företag. Var inte blyg.

Som medlem i Natur vetarna har du tillgång till ett stort pro fessionellt nätverk. Dra nytta av det .

till!

Lycka

icson Elisabeth Er i grunden är geograf eget men driver - och rs fä af m so ikaun m m ko t. tionskonsul

st på u är bä å det d an p k r t ra e e Men d fokus hellre ta ekonomin. bokföringen e k s n Du ka r experter skö t sätta sig in at och låte ra en fördel va jälv. s t också e er b ra job erbjud och gö nkerna plade till a b a r op De sto nster k också line tjä t finns ofta on gskonto. De gram eta ingspro d. bokför ditt för på a n la t a s it o k ig g a re d indre öreta m f många n r e ö l f il ffa t rvice are att ska vår se e/foretag r om .s e a m n r s a Lä et a tu r v www.n

TEXT: Palle Liljebäck N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

43

Chef som håller dörren öppen Som stabschef är Lene Sörensen tillgänglig och har stor tillit till sina medarbetare. Kanske det bidrar till att Centrum för medfödda metabola sjukdomar är världsledande inom sitt område.

Att labba själv visade

sig inte vara Lene Sörensens melodi.

Därför nöjde sig molekylärbiologen Lene Sörensen ↑ med en lic. examen på Karolinska institutet.

– Jag var mer road av ekonomi och administration, liksom att få verksamheter att fungera. Att bli chef ingick inte i planen, utan det växte fram här på Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset.

Efter två år som stabschef med övergripande ansvar för bland annat kvalitetsarbetet, IT och miljö ångrar hon inte sitt karriärval. I hennes grupp ingår tio personer.

– Det är roligt att jobba med så engagerade och påhittiga medarbetare. Det gör mig glad att se

44

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

”Det gör mig glad att se hur de utvecklas i sina yrkesroller.” hur de utvecklas i sina yrkesroller.

Visst är det mycket jobb, men det ger också mycket tillbaka.

COACHAR OCH STÖTTAR

Hon beskriver sig själv som en coachande chef som stöttar medarbetarna på vägen framåt. Att visa tillit och vara tillgänglig är hennes starka sidor.

– För mig är det viktigt att ha dörren öppen för samtal när det behövs.

Vilka utmaningar har du?

– Med flera olika funktioner, där medarbetarna gör olika saker, gäller det att hålla ihop teamet och få helheten att fungera.

Ibland kan jag vara flexibel i överkant med risk för att vara otydlig.

Så jag kan behöva öva på att bli

Alla nyfödda barn screenas för att tidigt upptäcka sjukdomar, berättar Lene Sörensen.

tydligare. Ännu en utmaning är att få tiden att räcka till.

Som ny chef på Karolinska har hon gått ett chefsprogram för att komma dit hon är i dag. Därifrån har hon med sig kunskap om den lagstiftning som är förknippad med ett arbetsgivaransvar, bland annat i arbetsrätt och arbetsmiljö. En av grunderna i ledarskap - att lära känna sig själv och hur man reagerar i olika situationer - gav henne verktyg i sitt ledarskap.

– Jag har också fått nya insikter om ledarskap på Naturvetarnas event. Både Leadership Friday och Chefsfredag är bra tillfällen för att nätverka med andra chefer. De har bland annat handlat om att hantera stress i ett allt snabbare arbetstempo.

Ledarskap

Det har Lene nytta av. Hon jobbar också operativt som verksamhetscontroller och håller i trådarna för den nationella PKU-biobanken och ett kvalitetsregister för uppföljning av patienter.

OVANLIGA SJUKDOMAR

På centrum för medfödda metabola sjukdomar jobbar bland annat biomedicinska analytiker, läkare och sjukhuskemister, totalt runt 70 personer.

– Här utreder vi, följer upp och behandlar ovanliga sjukdomar, kopplade till defekter i metabolismen.

Det kan handla om att kolhydrater, aminosyror eller fettsyror inte kan omsättas, vilket bland annat kan leda till försenad utveckling.

Lene förklarar att ju tidigare sjukdomar upptäcks desto lättare att behandla dem. Därför screenas alla nyfödda barn, totalt 115 000 varje år. Genom screeningen hittar de varje år runt hundra barn som kan få behandling tidigt, oftast innan de har hunnit utveckla några symtom alls.

– Vi är världsledande och använder gensekvensering och pre-

cisionsdiagnostik för att ge rätt diagnostik till patienter, där man misstänker metabol sjukdom. Det är lite som att leta efter en specifik nål i en stack av nålar.

Receptet för att hålla sig frisk är oftast kostbehandling, där dietisten har den viktiga rollen att skräddarsy kostprogram för dem som har sjukdomen. PALLE LILJEBÄCK

Med sikte på Tjurruset Lene Sörensen, Stabschef på Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset.

Utbildning: Molekylärbiolog och kemist. Lic.examen i molekylär genetik. Har gått chefsprogram.

Får energi: Tar pauser som inte bara ger återhämtning och möjlighet till social samvaro, utan det är ofta då de kreativa idéerna föds.

Kopplar av med: Umgås med sambo och vänner. Jag har precis återupptagit löpningen med sikte på Tjurruset. Resor och exotisk mat.

Bästa filmtips: Allt av Tarantino, nu senast Once Upon a Time in Hollywood.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

45

Hjärnan i digitaliseringens tid Hur påverkas vi av skärmtid? Påverkar sociala medier vår hälsa?

Och hur är det egentligen med uppmärksamheten och arbetsminnet? Det är något som hjärnforskaren Sissela Nutley är expert på.

FOTO: M I KA E L M J O H A N S S O N

Digitaliseringen har på kort tid för-

ändrat våra liv. För de flesta är digitala medier en självklar del av livet.

I rådande pandemi har skärmarna tagit över ännu större del av vår vardag då många av oss tvingas arbeta på distans.

– Jag tror att man, efter pandemin, kommer Sissela Nutley ↑ att värna om det sociala mötet. Det kanske blir en ny uppskattning i det fysiska mötet där man mer blir medveten om att ”nu riktar jag min uppmärksamhet mot dig, lägger bort mobilen och är här och nu”, säger Sissela Nutley.

Studier visar att unga som till-

bringar en begränsad tid med digitala medier har ett bättre välbefinnande jämfört med unga som inte tillbringar någon tid alls.

– Digitala medier påverkar olika beroende på hur man använder dem, hur mycket tid man lägger ner, vem man är samt hur livet ser ut i övrigt. Hos yngre användare och barn med utmaningar som exempelvis låg självkänsla finns en större sårbarhet.

SKÄRMEN GER OCH TAR

Tiden framför skärmen kan ha stärkande effekter om man får inspiration som utmanar negativa tankemönster. Användandet kan få negativa effekter om man exempelvis råkar ut för nättrakasserier, jämför sig mycket med andra eller låter användandet gå ut över sömn eller motion.

– Det finns tydliga undanträngningseffekter från både digitala medier och tv-tittande. Ju mer man använder digitala medier, desto mindre motionerar man och sover också sämre.

Majoriteten av unga uppger nu själva

”Efter pandemin kommer man att värna det sociala mötet.” att deras användande går ut över saker som de också hade behövt göra såsom sömn, motion och skolarbete.

Det finns också kopplingar mellan hur mycket tid man lägger på sociala medier, datorspelande och porr i aktiviteten i belöningsområden i hjärnan. Däremot vet man inte vad som är hönan och vad är ägget? Det vill säga är skillnaderna i hjärnan en konsekvens av spelandet, eller finns skillnaden från början och gör att vissa dras mer till exempelvis spel?

TEXT: Nikita Zeiloth & Christina Jägare

Missa inte Sisselas och Arts & Hearts nya podd ”Det syns inte” där du kan lära dig mer om hjärnan eller läs mer i hennes bok ”Distraherad - hjärnan, skärmen och krafterna bakom”.

Uppmärksamheten Sissela beskriver uppmärksamheten likt en del av ett hus där det krävs tre steg för att kunna omvandla information till kunskap.

1. Uppmärksamhet är som en dörr, som vi kan öppna för att lyssna eller titta på något.

2. Information kommer då in i ”hallen” som är vårt arbetsminne.

Här finns inte så stor kapacitet,

46

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

man kan hålla informationen cirka 20 sekunder innan man behöver upprepa eller kroka på den på något som man redan har minnen för i långtidsminnet. Om vi behöver multitaska måste uppmärksamheten växla hela tiden, och när saker hela tiden åker in och ut genom ”dörren” är det arbetsamt för hjärnan.

3. Den stora delen i huset, långtidsminnet, är ett stort lager med hur mycket kapacitet som helst. Ett av

de mer effektiva sätten för hjärnan att arbeta är att lära sig så mycket som möjligt utantill, som till exempel multiplikationstabellen. Har man inte lärt sig den måste man varje gång man behöver den tänka ut resultaten i arbetsminnet, vilket är jobbigt.

Minnesknep som ramsor, sånger och associationslekar är bra för att skapa krokar in i långtidsminnet att vila på.

Ledarskap

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur leder jag på distans?

I corona-tider är det många som jobbar hemma på min arbetsplats.

Kan känna att det ställer andra krav på mig som chef. Hur ska jag tänka för att inte tappa tempo i gruppen?

Svar: Egentligen är det inget nytt ledarskap som behövs, utan det handlar mer om att använda andra kanaler än vi är vana vid. Precis som annars är det viktigt att du är närvarande och tillgänglig. Behovet av återkoppling och tydlig kommunikation är lika stort som vanligt.

Kanske det är ännu större nu när småpratet vid kaffeautomaten och andra möjligheter till social samvaro är borta. En del kan känna sig ensamma. Därför behövs även digitala fora för snack om annat än arbete.

Du behöver knappast vara orolig för att medarbetarna jobbar för lite.

Risken för motsatsen är större. Alla vill göra det där lite extra. Därför är det viktigt att du klargör vad som förväntas och vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras, liksom hur målen ska följas upp. Var vaksam på möjliga effekter av att någon jobbar för mycket.

Att kickstarta dagen med ett digitalt morgonmöte är ett bra tips. Se

till att klargöra vem som leder mötet och vad syftet är. Mötet ska kännas behövligt och efterlängtat. Men tänk på att ju fler som är uppkopplade desto svårare att ha en dialog där alla deltar i samtalet.

Lägg också in enskilda avstämningar med medarbetarna. Låt samtalen fungera som vanligt där ni pratar om vad som går bra och mindre bra, kolla av målen och följ upp planen.

”Du behöver knappast vara orolig för att medarbetarna jobbar för lite.”

Att tekniken fungerar är A och O när man ska leda på distans. I dag finns det många plattformar man kan använda sig av. Välj en med kamera där man kan se varandra.

Se mötena som ett nödvändigt kitt för att hålla ihop avdelningen och hela organisationen, öka effektiviteten och för att alla ska trivs. Det är inte slöseri med värdefull arbetstid. Tvärtom är det väl investerad tid som ger mycket tillbaka.

Anna-Lena Nordén HR-ansvarig på Naturvetarna

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

47

Spanar in

solstolen

Besök muséer från Trots att coronakrisen är tuff för kultursektorn har Sveriges museer gjort en storsatsning – och ökat antalet digitala besök!

– Vilken kraft som kom ur

denna tråkiga kris! utbrister Jeanette Gustafsdotter, generalsekreterare för Jeanette riksförbundet Gustafsdotter ↑ Sveriges Muséer.

För sina 225 små och stora medlemmar landet runt bevakar de intressena i museisektorn. Efter ett upprop i våras fick de en enorm respons på vad som var på gång och hur besökarna kunde nå utställningarna via webben. Hur mycket som finns att se och uppleva blev tydligare än någonsin och Jeanette bubblar av entusiasm över verksamheten.

– Jag blev så stolt när jag såg vilket kulturkapital Sverige har, säger hon.

Museilagen, som Sveriges Museer har att följa, säger att aktörerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

”Jag blev väldigt stolt när jag såg vilket kulturkapital Sverige har.”

26 MILJONER

hällets historia, till exempel Vasa-, Judiska- och Historiska museet samt länsmuseerna, säger Jeanette.

Vanligtvis har muséerna drygt 26 miljoner besökare årligen och hon understryker hur viktiga de är för samhället, genom att visa dåtid, nutid och framtid.

– Ta dig tid att gå igenom utbudet och se vilken skatt som finns där, säger hon.

En bransch som är så beroende av besökare och turister, drabbas hårt ekonomiskt av krisen. Sveriges museer för deras talan gentemot politiker, främst kulturdepartementet, för att lyfta fram medlemmarnas behov, berättar Jeanette.

De jobbar också med samverkan mellan museer, så att de till exempel ska kunna dela på utställningar.

– Museiverksamheten är hela landets institution, med hela sam-

MÅNGA UPPDRAG

Ett museum har flera olika uppdrag.

De samlar in vad som händer i nutid för att kunna förklara det i framtiden. Exempelvis vid attentatet på Drottninggatan, där historien inte är över efter rättegången. Muséerna arkiverar fotografier och föremål därifrån. Länsmuseet på Gotland bevarar ruinerna, inte bara för att ha föreställningar där, utan för att kunna bevaka det unika historiska arvet på Gotland.

– Jag har en djup passion för museer, och jag får företräda det som jag älskar, avslutar Jeanette.

CHRISTINA JÄGARE

Smakprov ur den digitala skattkistan Det digitala Museisverige har något för alla. Från Blekinges dansktid till Bonniers Konsthall, från Flygvapenmuseet till Fredens Hus. Gå en stadsvandring i unika trästaden Eksjö, upplev pesten i 1700-talets Eskilstuna eller följ lantrasdjur på ett friluftsmuseum.

Hallwylska bjuder på musta-

scher, kvinnorörelsen, dejtingkultur och charterresor. Barnens gosedjur är välkomna på en åktur i Sagotåget på Junibacken. Järnvägsmuse-

et bjuder på tipspromenad i Gävle.

I Kungliga Myntkabinettet får unga prova på att ta hand om en månadslön.

Kampen för rösträtt, folkrörelserna och de första kvinnorna i riksdagen är fokus för Sveriges riksdag. Sörmlands museum bjuder på luffarslöjd, haute couture och kärlek förr i tiden.

← Välkommen in på www.sverigesmuseer.se.

Bilden är från Skissernas museum.

48

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

BOK

BOK

Femstjärnigt hotell för insekter

Nyfiken på

Vart har humlesurret tagit vägen? Den frågan ställer Nisse till Newton i den rikt illustrerade och pedagogiska barnboken ”Rädda bina”. Inga pekpinnar, utan mer inspiration till att vilja göra en insats för våra pollinerare.

Roligt också att man som vuxen får ny kunskap. Trots att getingar och bin är så lika varandra är de inte släkt. Båda gillar

nektar, men getingen gör ingen honung. Även getingar ska man vara rädd om för de håller insekter som kan vara skadliga borta.

Vi får också veta att det nästan finns 300 olika arter av bin i Sverige. Alla utom honungsbiet är vilda.

Och sagan slutar lyckligt. Bina kan förstås räddas genom att bygga ett femstjärnigt insektshotell, med plats för humlor, bin, fjärilar och skalbaggar. All inclusive gäller med mat på taket och spa i källaren.

Boken ges ut av Speja förlag och är skriven och tecknad av Jessica Lindholm.

BOK

världen själv

”Jag har en hemlighet att berätta: Levande varelser är inte maskiner, det finns ingen matematik utanför våra huvuden, världen existerar och är inte en simulering, datorer kan inte tänka, ditt medvetande är ingen illusion och din vilja är inte fri.

Jag är teoretisk fysiker och försörjer mig på att utforska universums fundamentala grundvalar med hjälp av matematik.”

Så inleder Ulf Danielsson sin nya bok Världen själv. Och så fortsätter det.

Många tankar om hur fysiken har avslöjat alla mikroskopiska beståndsdelar och vilka lagar som styr fysiken. Han landar i den viktiga slutsatsen att jakten på sanningen är full av fällor och förespråkar ödmjukhet inför tekniken möjligheter, som artificiell intelligens.

Dricker du på gränsen?

Vill du dricka smartare, även om du egentligen inte har problem med att hantera alkohol? Då är den här lilla smidiga boken i fickformat perfekt. Författaren Anna Sjöström ger ut boken på Eget förlag. Du kan läsa mer om henne på promilletanten.se.

Hon delar med sig av goda tips. Här är ett av de bättre: ”Om du vill fortsätta dricka utan att riskera att bli alkoholist finns de en enkel tumregel: undvik att bli berusad. När du dricker för effektens skull ökar risken dramatiskt”.

För att få koll på sitt drickande kan begreppet

Vinnare i förra numret: Bli vän med sockret: Annika Gustafsson, Hannah Hjalmarsson, Sabine Lind, Tina Törnström Kreativ i trädgården: Emelie Palm, Marika Johansson, Tora Johansson Kroppen: Evelina Eriksson Naturvägledning i Norden: Simon Larsson standardglas vara bra att känna till. Det motsvarar en flaska starköl, 33 cl eller ett glas vin. Vi får också veta att ungefär en miljon svenska dricker för mycket för att det ska vara bra för dem.

En av tio alltså.

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 1 augusti. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

49

Hushållningssällskapet söker fler forskare inom växtodling Vår oberoende rådgivning till lantbruksföretag bygger på resultat från viktig forsknings- och försöksverksamhet. Nu behöver vi förstärka vårt forskarteam. Du arbetar nära våra rådgivare inom växtodling, fältförsöksverksamhet, miljö/naturvård, bygg och energi, ekonomi, lantbruksdjur, skog och mat. Placering i Örebro eller på något av HS Konsult AB:s andra kontor. hushallningssallskapet.se/jobba-hos-oss Välkommen med din ansökan senast 6/7

Nå 33 000 naturvetare

Djurskyddshandläggare Brinner du för juridiska frågor inom djurskyddslagstiftningen och vill göra stor samhällsnytta?

Vi söker en djurskyddshandläggare till enheten jordbruk och djurskydd.

Ansök på vår hemsida senaste den 21 juni. www.lansstyrelsen.se/dalarna

Annonsera i Naturvetaren, i nyhetsbrevet eller på webben. Boka nu via urban@uhmarketing.se eller läs mer på www.naturvetarna.se/annonsera.

Kommande datum: Nyhetsbrev: Naturvetaren: • 27 aug • 1 okt • 15 okt • 10 dec • 12 nov • 17 dec

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90%. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90%, blir den effektiva räntan 5,01% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB_Naturvetarna_2003_154x100.indd 1

50

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

2020-05-26 10:22

ANNONS

Dina pengar.

Med och utan kollektivavtal.

Att kollektivavtal är bra på många sätt vet du kanske, men har du koll på hur mycket det faktiskt kan betyda för din privata ekonomi? På Knegdeg.se kan du snabbt och enkelt få reda på vad kollektivavtal är värt just för dig.

Autogiro som betalsätt infördes redan 1967.

Nu är det väl dags för oss i Naturvetarna att släppa pappersfakturan till 100 procent?

Aktivera autogiro via din internetbank så dras din medlemsavgift direkt från det konto du valt.

ör af Br iljön m

ör na a f ar Br vet ur at

ör af Br dig N

Bakom Knegdeg.se står den fackliga arbetsmarknadsparten PTK.

Emma är

Årets Geolog Naturvetarnas Geosektion utser varje år Årets Geolog. Priset delas ut till personer som på ett förtjänstfullt sätt har flyttat fram geologins position i samhället.

Emma Rehnström får priset 2020 för sitt arbete med att popularisera geologi genom föredrag, exkursioner, framtagande av utställningar och informationsmaterial inte minst inom ramen för arbetet med Geopark Skåne. Årets Geolog 2020 hålls den 11 november på SGU i Uppsala i samarbete med Geologiska Föreningen och SGU. Program för SGUs F&U-dag samt anslutande prisutdelningar, föredrag och middag som arrangeras av Geosektionen och Geologiska Föreningen kommer under hösten.

Reservation för ändringar avseende smittskyddsrekommendationer för Covid-19.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

51

GÄST K RÖ N I K A N

Med cowboyboots in i finrummen

Elisabeth Ericson, konsult

Jag bär alltid ett par röda cowboyboots när jag mö-

Det är uppenbart att naturvetenskaperna berör. Men det är också uppenbart att det behövs fler naturvetare på ledande och beslutande befattningar. Jag jobbar med att hjälpa mina kunder med att skapa bättre afHej jag heter Elisabeth och jag är geovetare och färer, bygga starka varumärken och vässa sin komgeograf. Är det någon som vet vad en geomunikation. Och för att bli ett riktigt framvetare och geograf jobbar med? ”Med all respekt gångsrikt varumärke idag så måste man ju vara med på hållbarhetståget. för mina polare som Det blir alltid isande tyst i rummet. pluggat på Handels och Därför är det viktigt att fler naturveDär sitter ofta vd:ar, styrelseordförande eller kommunchefer. Men läst till jurister i Uppsala tare tar plats på stolarna i styrelserumingen vet. men och kniper åt sig vd-poster. och Lund.”

ter nya kunder första gången. Och så kör jag det korta reklamsnacket om mig själv.

Och jag får förklara: Ja, ni vet jord, berg, luft och vatten och så hur människan nyttjar det och hur det påverkar oss.

Så får vi ägna några minuter åt att lära känna varandra genom att prata om allt från periodiska systemet till minnen från grundskolans tragglande mattelektioner. Och det slutar nästan alltid med att vi landar i klimatet. Blir det kallare eller varmare på jorden?

Med all respekt för mina polare som pluggat på Handels och läst till jurister i Uppsala och Lund.

Utan naturvetare i företagsledningarna når vi inte hållbarhetsmålen. Utan naturvetare kommer det inte att bli några smarta, gröna jobb och utan naturvetare kan vi inte ställa om till det där nya samhället som alla går och väntar på.

Så nästa gång du ser en annons för en vd-tjänst eller

en post som kommunchef så släng in en ansökan. Om vi gör det tillräckligt ofta så kommer vi knäcka rekyteringsföretagens algoritmer och få dem att förstå att naturvetares gemensamma bas – kunskap om naturlagar – är lika viktig som att kunna hantera Paretooptimalitet och bokslutsdisposition.

Jag kommer att bära mina röda cowboyboots till dess

var tredje börs-vd är naturvetare.

Vad har du på fötterna?

52

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Hur gick det sen?

Karolin och Niina älskar friheten

kar r iär

kar r iär

ar E FÖr Et a g

Företag som rligt växer natu

de igång på Men i maj kör och blöjbyten. börja heltid igen. fram emot att – Jag ser verkligen mig åt det jag gilfå ägna likjobba igen och och att driva företag,säger lar mest: natur och kunder, som att möta anställda Karolin Ring.

Efter i eget företag. med naturen är två bäst: jobbar Men just nu gör det de gillar är nöjda med. tre biologer en lön som de r s - E r i k l i l j E bäc k la tar de i dag ut en mjukstart föräldralediga. allvar var de drog igång på av delägarna Men innan de tredjedelar år efter examen.

T E XT

lat har mångdubb Naturföretaget 2009. I dag sedan starten krosin omsättning in runt två miljoner under drar företaget har anställd personal nor per år och fältsäsongen. än vi trodde, säger – Det gick snabbare t. de samstämmig för några här tidningen En artikel i den uppår sedan gav draghjälp. att vi fick ett större – Det bidrog till har hela tiden vi Men Sallmén. drag, som har utökats. stå på, säger Niina haft flera ben att et har sagt nej till Även om Naturföretag upp, så jobbar de haft fullt om jobb när de har ing. Det handlar aktivt med marknadsför

”Vi dumpar aldrig priserna”

till presumtiva kunder allt från att kontakta en bra hemsida, som ha att annonsera och tjänster man erbjuder. tydligt visar vilka

upp anställda några vi kunde bygga – Det gjorde att vilket oss erfarenhet, nätverk och skaffa nytta. anhar varit till stor jobbade de bland åtSom anställda r, hotade arter, nat med inventeringa ungefär illustrationer, gärdsplaner och som i dag. m ma j o b b ar h E

gå till. Det arbetsplats att Då hade de en vi hemDärför träffas Emma har de inte i dag.

Sallmén i Uppsala. ma hos Niina Karolin i Stockholm och Hultén jobbar På rä tt s Pår är i Knivsta. och illustratör ett Ring har sin bas Som både biolog på att skaffa oss perfekt i den rollen. fö– Vi har planer att Emma Hultén . En lösning är erfarenhet av eget kontor tillsammans – Jag hade också ll eller vilket var en fördel ett företagshote hyra in sig på Att retag sedan tidigare, ett annat företag. dela lokal med i starten. och televia chatt, mejl studierna på Uppsalafömökommunicera Det var under om ett vi saknar dagliga men SLU som idén och fon fungerar, säger universitet idéer kan födas, ten där kreativa läge retag väcktes. var det skarpt Emma Hultén.

– I slutprojektet konsuldet bara hon är som il agera skulle Just nu i februari-aprföretaget. Niina som gällde. Vi med rojekt. Vi tog uppsom jobbar heltid Ring är föräldraleter i ett naturvårdsp och hittade på ett allvar Sallmén och Karolin med att säger giften på största hinna logga, en försöker och gjorde diga på deltid och företagsnamn barnvagnspromenader jobba lite mellan Karolin Ring. rätt väg. starta eget var Då kände de att

KE Lb i oto j a ga r ny c

PE r

uppdrag stort projekt på Företaget har ett inventeraha sina skogar i Västerav SCA, som vill er. Det började Hitde på nyckelbiotop utökats till Jämtland. botten och har 30 000 hektar. tills har de inventerat vandra gemycket om att – Det handlar och andra ar, myrholmar . Baknom gammelskog vara skyddsvärda biotoper som kan måste avsätta 5 proSCA att att bli grunden är till naturvård för cent av sina ägor säger Niina Sallmén. miljöcertifierade, fält under veckor i i Då ligger de ute åldöd ved, skogens och sträck och noterar markfuktighet dersstruktur, lövinslag, andra skyddsvärda och annat. Vedsvampar noga. arter inventeras naturupplevelse, – Det är en fantastiskatt återvända till är det men lika härligt gärna på känna pulsen, storstaden och som gillar Emma Hultén, ett cafe, säger kontraster. st ä LLda L FÖr d E an år LLE Kti Va Vta

för SCA utökades Efter att uppdraget som har säsongsanställda 2012 har de haft dag är de arfältarbetet. Så i att behjälpt till med allt vad det innebär or. betsgivare, med sköta personalfråg kolvi tala ut löner och säkra sidan har – För att vara på innebär anställda, vilket , lektivavtal för de on och försäkringar att de har tjänstepensi säger Niina Sallmén. själva? skydd Hat ni samma försäkrade, är att vi våra – Vi har sett till är viktigt gentemot vilket inte minst börjat Jag har så smått uppdragsgivare.

Ko

Att driva eget är en dröm för många.

Natur- och kulturmiljövård gjorde drömmen sann för två biologer.

”Det var roligt att artikeln fick så stor betydelse.”

2010 sjösattes Naturföretaget med Karolin Ring och

– Jag hade hört att det skulle vara tufft, och visst oroar man sig för olika saker ibland. Men vi har alltid klarat oss och fått lön. Med fler anställda har vi behövt fördjupa oss i problem som de stöter på. Så – fler att oroa sig för, säger Niina och skrattar.

Vad är det bästa med att driva eget?

– Friheten. Att vi själva bestämmer vad vi vill jobba med och när, var och hur mycket, säger Karolin.

Vilket är favorituppdraget?

– Att vara utomhus mycket, och att inventera. Då får jag använda min biologkompetens och bara jobba på, säger Karolin.

– Det är bra med längre uppdrag där man kan fördjupa sig. En dag här och en dag där är lite tristare, tycker Niina.

Niina Sallmén vid rodret. Nu är de nio fast anställda och fem säsongs- och timanställda.

– Vi har vuxit mycket, men medvetet sakta. Vi vill vara säkra på att kunna behålla våra värderingar och den känsla och kvalitet vi står för, säger Karolin.

De har anställt fler artexperter som inventerar insekter, fåglar och kryptogamer. Fler analyser inom GIS och ekosystemtjänster är också en satsning.

Två gånger tidigare har de varit med i Naturvetarnas tidning. Efter den första artikeln 2011 anlitade SCA dem för att inventera sina skogar på nyckelbiotoper, och de jobbar fortfarande med dem.

– Det är kul att tänka på hur stor betydelse artikeln fick, säger Niina.

Nu är de så välkända och etablerade att de konkurrerar med större aktörer. De har kunder från både offentlig och privat sektor, och kommuner så väl som länsstyrelser skriver ramavtal med dem.

TÄCKER HELA LANDET

Kontoret finns i Uppsala men jobbet sker mest i fält, men Niina och Karolin lägger också mycket tid på planering. Naturföretaget finns i hela Sverige men har mest verksamhet i Mälardalen.

Att jobba i fält när man har barn och familj funkar bra, även om man ibland får räkna med att vara borta en vecka i taget. Ett kul sätt att se mer av Sverige.

Driva eget – blev det som ni trodde?

Ka

ro lin och Niina ↑

är rödlistad.

Bombmurklan

42

ta r E n at U r V E

inventerar flodkräfta.

Emma Hultén

ä r en ekonomisk Företagsform: inget att registrera förening, kostar är inte personligt och delägarna ansvariga. omkostnader har Ekonomi: l åga klarat sig utan banklån. gjort att de har biologer. r oller: a lla är ekonomen, k arolin r ing är illustratören emma h ultén är som designar broschyrer, och annat, annonser, webb Sallmén är och Niina Sallmén. medan Niina Emma Hultén Karolin Ring, omvärldsanalytikern. ingar, skötselplaner, hU l t é N Erbjuder: Naturinventer ion, illustration, foto o N: e M M a i ll UStr a ti gi S-analyser, naturinformat

FÖr Eta g Et Vi är n at Ur

n r 2 2015

n r 2 2015

ren nr 2/2015. ↑ Från Naturveta

NJUTER AV NATUREN

Två uppdrag fastnade de lite extra för. Ett var att följa upp skyddade områden, där hela uppdraget spenderades i väldigt vackra omgivningar. Ett annat var ett forskningsprojekt för SLU på Öland och Gotland, där var det kul att bidra och se vad forskningen skulle komma fram till.

Hur bra de båda trivs med att jobba som de gör är tydligt. Att få driva sitt företag framåt med kompetent och lojal personal i ryggen är en lycka!

Under våren hade de planerat för ett stort 10-årsfirande för Naturföretaget. Situationen med corona gör att planerna ligger på is, men förhoppningsvis firar de längre fram istället. I övrigt har företaget hittills inte påverkats av corona.

CHRISTINA JÄGARE

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

53

Harklöver

med mera.

ta r E n at Ur VE

43

Na-krysset INTENSIV OMVANDLING AV ETT BRÄNSLES KEMISKA ENERGI HINNER

VILKEN ÄR KUGGHJULETS VITALASTE DEL?

BESK SPRÖD GRÖNIS

DEOXIRIBONUKLEINSYRA EFTERGIVEN CRAWL

FÄRGÄMNE SOM ANVÄNDS SOM SYRABAS-INDIKATOR

ORDEN, VÄXT & FÅGEL

NEDERLÄNDERNA

TRYCKS NER I DEG

FÅR HEN SOM VIGGAR

SIST PÅ SEDAN

UPP TILL SÅ MÅNGA METER KAN SYRENBUSKEN BLI

TEXTER I CODEX REGIUS BESÄTTNINGSRUM

SMALT SUND

ORMBUNKE FÖR TENNIS-WILLIAMS ANGELÄGENHET

VÅTMARKSFÅGEL

GJORDE VI NITROGLYCERIN MED DINITROGLYKOL

OSJÄLVISKHET

DOMPTERAS LYMMELAKTIG PERSON

ÄR KRIG AV KORA

VURPA DETALJHANDELSKONCERN TROLLTYG HÄRMA LJUDLÖST

VATTENODLING TIDIG

UPPVAKTNING PÅ SJUKAN SVEAKUNG SLUT HÖJDER VÄNTANDE

SEABORGIUM HAR STATEN ISLAND

GENRE PÅ VINTERHJUL SÅN PALLAR INTE MYCKET

LA HJÄRTEKROSSARE IN

SAMLAR LANTMÄN NÄTPRAT

FÖDS NALLAR I

LUDET NAGELBITAREN

SJÖSÄTTER

OBEBODD

DESSA TRE VAR TIDIGA SVENSKBYGGDA MOTORPLOGAR OCH TRAKTORER

SMÄRTANDE

SKRIVARE BENLEDERNA

BÅDA KRISTLIG KÄRLEK

ORT AV TRISS & PAR ELDIG ITALIENARE

BUSS PÅ BÅT

MÅTTA

LYCKOTILLSTÅND

MUSIKÖRA STÄPPFÅGEL

MODIGA CLOWN CERIUM

MORGONTIDNING

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Göran Hallsby i Umeå

54

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 1 augusti vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2020

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

LEDAREN

Låt pandemin bli en katalysator för hållbar omställning

När det verkligen gäller så är en omställning möjlig. Det visar den pågående coronapandemin. Mitt i sorgen vill människor hjälpa till på olika sätt och solskenshistorierna avlöser varandra.

När det var brist på handsprit började kemister på landets universitet att tillverka handsprit till sjukvården.

Forskare vid bland annat Karolinska institutet har lagt sin ordinarie forskning vid sidan för att snabbt kunna ta fram antikroppstester. Finansiering har styrts om till forskning och utveckling av nya läkemedel mot covid-19.

Den kraften och viljan att bidra är en styrka för civilsamhället. Även arbetslivet har ställt om och många jobbar hemma. En färsk undersökning från Naturvetarna visar att hälften av medlemmarna arbetade på distans i maj. Digitaliseringen har fått en skjuts framåt och lär bli bestående även efter coronakrisen.

Värre är att ekonomin har åkt på ett rejält bakslag med risk för hög arbetslöshet i höst, enligt regeringens bedömningar. Hittills har Naturvetarnas medlemmar kommit ganska lindrigt undan, även om det är tungt för de individer som drabbas. Men det finns en risk för eftersläpning med fler arbetslösa naturvetare, vilket hände under finanskrisen 2008. Även om ingen kris är den andra lik måste vi ta höjd för en sådan utveckling.

Det påverkar också alla som tar examen i sommar och tar klivet ut på

”Den kraften och viljan att bidra är en styrka för civilsamhället.”

Att Naturvetarna nu växer snabbt och närmar sig 34 000 medlemmar.

Den tuffa belastningen i bland annat sjukvården som gör att alla inte får semester i sommar.

arbetsmarknaden. Naturvetare behövs mer än någonsin för att klara de utmaningar samhället står inför.

Hållbarhetsarbetet måste fortsätta med oförminskad kraft. Låt pandemin bli en katalysator för hållbar omställning i linje med målen i Agenda 2030.

Nu när jättelika ekonomiska stimulanspaket ska sjösättas borde krav på hållbarhet byggas in. Det handlar om allt från transporter och energisystem till cirkulär bioekonomi.

En nyligen publicerad studie, där 231 av världens mest framstående ekonomer fått utvärdera olika politiska förslag, bekräftar den bilden.

Investeringar i grön energi är ett av

de förslag som sammantaget anses ha störst positiva effekter på både ekonomi och klimat, enligt rapporten.

I den här tidningen skriver vi om några positiva exempel som visar att vi kan nå målen. Naturvetare går före och bygger grönt. En annan odlar kaffe och bananer på ett hållbart sätt i växthus. De projekten räddar inte världen, men de visar att det med naturvetenskapliga lösningar går att ställa om.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

55

Få varslade Arbetslösheten bland Naturvetarnas medlemmar har påverkats marginellt hittills. Enligt Akademikernas a-kassa var 2,2 procent arbetslösa i mars. I april var siffran densamma. Hittills är det inte så många medlemmar som har varslats som en följd av covid-19 – Vad som händer framöver är svårt att förutse. Om prognoser om kraftigt ökad arbetslöshet på hela arbetsmarknaden slår in så lär våra medlemmar påverkas, säger Kristofer Jervinge, chef för Påverkan på Naturvetarna.

Han jämför med finanskrisen då Naturvetarnas medlemmar drabbades ett par år senare.

– En sådan eftersläpning kan komma att ske även nu, men ingen kris är den andra lik, säger han och sätter hopp till de stödpaket som regeringen har lagt. De mildrar förstås effekterna, även om jag hade önskat större satsningar på en grön omställning.

De satsningar som görs på biogas och solceller menar han är rätt marginella i sammanhanget.

Nya satsningar De pengar som regeringen har skjut till på nya satsningar kommer delvis Naturvetarnas medlemmar till del. Det handlar bland annat om 18 miljarder kronor till kommuner och regioner, som ska täcka merkostnader kopplade till corona.

– Att Folkhälsomyndigheten får ett tillskott på 41 miljoner och Läkemedelsverket 5 miljoner berör också en del medlemmar. Även de 100 miljoner som avsätts till forskningsinsatser inom virus- och pandemiforskning är värt att lyfta fram, säger Kristofer.

Hur går det med semestern i sommar?

Naturvetarna har inte tecknat några lokala avtal som innebär inskränkningar i semesterrätten.

– Det är viktigt att medlemmar i kommuner och regioner får fyra veckors sammanhängande semester i sommar. Därför tecknar vi inte lokala avtal som innebär avsteg från semesterrätten, säger Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna.

FRIVILLIGT Naturvetarna menar att semesterplaneringen bör bygga på frivillig-

Avtalsrörelsen skjuts upp Redan i ett tidigt skede av viruspandemin kom parterna på arbetsmarknaden överens om att flytta fram avtalsrörelsen till i höst. I ett så skakigt läge var det omöjligt att träffa centrala avtal om löner. Det påverkar även avtalsförhandlingarna på lokal nivå ute i företagen.

– Man avvaktar med lönerevision tills i höst, eftersom inga centrala siffror är satta. Förhandlingarna återupptas i oktober, och då kommer vi att få svar på om nya löner kommer gälla retroaktivt eller inte,

56

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

säger Roma Uddin, förhandlingschef privat sektor på Naturvetarna.

I staten är det annorlunda.

– Inom staten har vi ett tillsvidareavtal och där är det de lokala parterna på myndigheten som bestämmer datum, säger Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna.

Med anledning av coronakrisen är det en del myndigheter som behöver göra justeringar vad gäller förläggning av arbetstider för att fullgöra krav på beredskap i sin krisorganisation. På några enstaka håll har det kommit propåer om ändrad förläggning av sommarsemester.

het med individuella lösningar och ersättningar.

– Vi vill att det ska löna sig att gå arbetsgivaren till mötes och ta semester vid annan tidpunkt. Ersättningen är svår att sätta ett centralt pris på och är beroende av de lokala förutsättningarna och behoven.

Hur gör jag om arbetsgivaren vill flytta min semester?

– Hör av dig till Naturvetarna för rådgivning om du känner dig osäker, säger Pantea.

150

permitterade Naturvetarna har varit med och skapat möjligheter till korttidspermitteringar genom avtal med IKEM och Gröna Arbetsgivarna. Motsvarande avtal finns på andra avtalsområden. I maj hade runt 150 medlemmar blivit korttidspermitterade i privat sektor.

Medlemsnytt

The best of Svante vill att Sverige springer före När Svante Axelsson möter unga och berättar att Sverige ska bli världens första fossilfria land gör de nära på vågen.

– Barnen tycker det är kaxigt. Att de unga är med på tåget är avgörande för framtiden. Sol, vind och elbilar är något av symbolerna för en fossilfri värld. Vi måste våga ha den visionen.

Finns på Naturvetarpodden

– Ofta tar det lång tid att återhämta sig och många behöver nutritionsstöd länge efteråt. Många har svårt att komma igång att äta efter att ha fått intensivvård.

Solvatten räddar liv Bristen på rent vatten leder till många sjukdomar och att 1,8 miljoner människor i världen dör varje år.

Det ville naturvetaren Petra Wadström

Kämpar för jämlikhet inom naturvetenskap och teknik En plattform för tjejer att våga ta plats och utveckla sitt intresse. Girls in STEM vill göra det möjligt att känna sig hemma inom Science, Technology, Engineering och Mathematics.

Jessica slår hål på 50 myter om hållbarhet Det är lätt att inte känna sig smartare än en femteklassare när man ska göra sig av med sopor. Ska mjölktetran diskas innan man slänger den i återvinningen, och hur gör jag med Jessica Cederberg ↑ plastkorken?

”Blommorna i skärgården behöver korna”

Dietister är ett stöd genom hela livet Coronaviruset har gjort att många dietister fått ställa om sina arbeten.

råda bot på när hon kom på idén till uppfinningen Solvatten.

Finns på Naturvetarpodden

Läs mer: naturvetarna.se/vinarmalen. ↑

FN:s globala mål nummer 15 handlar om ekosystem och biologisk mångfald. Möt experten och eldsjälen Sara Cousins som kämpar för att få ut studenterna ur klassrummet.

Finns på Naturvetarpodden

Apotekarsocieteten öppen även för dig För Oliver Degerstedt passar det perfekt att vara med i Apotekarsocieteten.

Oliver Degerstedt ↑

– Jag blir inbjuden till seminarier, workshops och andra event inom life science, säger doktoranden som studerar far-

maceutisk vetenskap på Uppsala universitet.

Han lyfter också kontaktnäten som han får tillgång till inom branschen. Ett annat guldkorn i medlemskapet är stipendierna.

– Att kunna söka stipendier är avgörande för mig som doktorand. Det ger mig möjlighet att delta på internationella konferenser. Den senaste handlade bland annat om mitt huvudområde ”drug delivery” och samlade forskare från hela världen i San Antonio i USA.

Gå med i Apotekarsocieteten Är en mötesplats för dig som arbetar inom läkemedels- och medicinteknikområdet, från tidig utveckling till användning. I dag är antalet medlemmar runt 5 000.

Erbjudande: Första året gratis för medlemmar i Naturvetarna. Ange rabattkoden Naturvetarna 2020. Därefter 450 kronor per år.

Sök stipendium för fortbildning och forskning. Varje år delas upp till 8 miljoner kronor ut, där medlemmar har företräde.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018

57

Aron väljer glädje i livet Känns det motigt att gå upp en måndag morgon? Då kan du tänka på Aron Anderson som mot alla odds, i rullstol, bestigit Kilimanjaro och tagit sig an utmaningar som andra bara kan drömma om.

Som sjuåring var Aron som vilket barn som helst. En verklighet som snabbt förändrades.

– Jag fick en en jättekonstig smärta och värk som inte gav med sig. Min mamma tog mig sjukhus och då kunde man konstatera cancer, säger Aron.

Tumören var stor som en knytnäve i ländryggen. Inga mediciner hjälpte så sista utvägen var operation.

– De tog bort cancern men de skar också bort en massa nerver till mina ben. Därför sitter jag i rullstol.

Han trodde att om man sitter i rullstol är det kört. I dag är Aron 32 år och föreläser om sin bakgrund och om att vända en motgång till en framgång.

Var får du styrkan ifrån?

– Först kom styrkan från viljan att överleva. Mycket av det jag gör idag är glädjedrivet och jag får mycket tillbaka.

Han har simmat över Ålands hav, armcyklat från Malmö till Paris, skidat över Antarktis och som första person i rullstol bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro.

– Vi är byggda för att se faror, annars hade vi inte överlevt. Men sättet vi ser på dem idag påverkar oss negativt.

Vi är så rädda för att misslyckas.

Ditt bästa mentala tips?

– Zooma ut och få perspektiv på din tillvaro, då många hinder är mentala. Försök att hitta tacksamhet i varje situation även om det är svårt. Ångest, stress och prestationskrav är vardag för många studenter idag.

58

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Aron har som första person med rullstol bestigit Kabnekaise och Kilimanjaro. ↑

– Jag vet att allt verkar jobbigt nu, men när man tittar tillbaka på livet ett par år senare så vad spelade det för roll om du misslyckades med den där tentan? Istället för att ta sig själv på så stort allvar är det viktigare att ha kul och må bra längs vägen.

Andra har inte tid att tycka till om dina prestationer. De är upptagna med sina egna.

– Någonstans tror jag att det är viktigt att komma ihåg att det är bara dig själv du presterar för.

Många väver in ”Vad kommer folk tycka om jag missar det där?” Se istället till dig själv och ställ dig frågan ”Vad mår jag bra av?”.

Det här är kanske det viktigaste av allt enligt Aron.

– Låt ingen annan bestämma vad som är möjligt för dig, avslutar Aron.

Arons

3

bästa tips

1. Sätt upp mikromål för dig själv.

Vad behöver du göra den här förmiddagen för att ta dig ett steg närmare målet? När du pluggar, se inte hela studietiden med alla tentor. Se nästa tenta som ett mål.

2. Ställ dig frågan varför du gör det här? Vad är anledningen? Ju bättre svar du hittar, desto mer kraft och mening får du.

3. Nyckeln är att hitta tacksamhet och att få perspektiv. Uppskatta livet och hitta tre saker varje dag som du är tacksam för. Det ger dig perspektiv och gör att du kan fortsätta när det är jobbigt.

TEXT: Nikita Zeiloth

Medlemsnytt

5 frågor till nya medarbetare på Naturvetarna

1. Vilken är din utmaning på nya jobbet?

2. Vad är tjusningen?

3. Ditt förhållande till naturvetare och naturvetenskap?

4. Hur kopplar du av?

5. Familj?

Katarina stöttar medlemmarna Katarina Strandberg, ombudsman i medlemsrådgivningen Arbetade senast på Länsstyrelsen Värmland med bland annat HR-frågor, investeringsstöd till solceller och lagring av egenproducerad energi. Är utbildad personalvetare.

1. Min utmaning nu är att sätta mig in i arbetet, för att på bästa sätt kunna ge våra medlemmar bra stöd och service.

Madeleine tar ledartröjan Madeleine Warghusen, förhandlingschef och avdelningschef Förhandling.

Kommer närmast från Chefsorganisationen Ledarna. Är utbildad agronomekonom, diplomerad HR-ekonom, med mera.

1. Att som ledare för en grupp mycket kompe-

2. Det är också den stora tjusningen med mitt nya jobb.

Arbetsmiljö och arbetsrätt är mina främsta intressen.

3. Jag är själv beteendevetare, så inom naturvetenskapen är jag relativt grön. Men det är viktiga områden som medlemmarna jobbar med och det känns spännande att vara med och bidra på ett hörn.

4. För avkoppling tycker jag om att röra på mig, allt från svettiga träningspass till lugna promenader och trivs bäst utomhus, oavsett årstid.

5. Singel.

Svalkar mig med en het sommardag: Iskall pepsi max.

tenta och självständiga individer säkerställa gruppens utveckling och gemensamma lärande för att på så sätt bli ännu proffsigare och leverera optimal medlemsnytta.

Sebastian brinner för arbetsrätt

2. Att på ett meningsfullt sätt kombinera det jag kan och vill göra.

3. Jag har varit medlem i Naturvetarna sedan mina studier på SLU och jag har också haft Naturvetarna som motpart när jag var chef på Gröna Arbetsgivare. De senaste åren har jag haft Naturvetarna som medpart och jag har med intresse följt förbundets utveckling till att bli det hållbara förbundet. Jag är naturvetare i hjärtat och jag är lika intresserad av produktion av livsmedel som av utveckling av läkemedel.

4. Den här våren har jag kopplat av med promenader, löprundor, yoga och ridpass på de fina dressyrhästarna på Antuna Gård i Upplands Väsby. Jag har även ett stort intresse för samhällsfrågor.

5. Jag bor med min man och två tonåringar i

Sebastian Sjösvärd, ombudsman i medlemsrådgivningen Kandidatexamen Personal och arbetslivsprogrammet, med specialisering på rättsvetenskap och arbetsrätt. Kommer närmast från Växjö där han arbetade som handläggare.

1. Den största utmaningen är nog kopplad till Covid-19. Att lära känna kollegorna på distans är lite annorlunda. Fungerar dock bra men det är nog den största utmaningen just nu.

2. Det bästa är att jag får möjligheten att arbeta med det som ligger mig närmst hjärtat: arbetsrätt och medlemsföreningar, liksom att få möjligheten att hjälpa medlemmar och förbättra deras ställning på arbetsmarknaden.

3. Jag gillade att läsa naturvetenskapliga ämnen i skolan.

Häftigt också att så många naturvetare är med i arbetet gällande Covid-19.

centrala Stockholm. Nu drömmer vi om en egen sommarstuga på lagom avstånd från stan.

4. Jag kopplar av med en härlig promenad eller en runda golf.

Favoritfilm: Den engelske patienten.

Favoritglass: Dajmstrut

5. Sambo.

N NAATTUURRVVEETTAARREEN N 22//2020 2018

59

Dina förmåner

Det här får du som medlem Här är några av dina förmåner som medlem i Naturvetarna.

Du hittar fler på → www.naturvetarna.se/formaner

→ Medlemsrådgivning Våra ombudsmän svarar på frågor om din anställning och dina anställningsvillkor. Du får hjälp att tolka lönestatistiken och tips inför lönesamtalet.

→ Chefsservice DVi stöttar dig i din chefsroll så att du kan få dina medarbetare, verksamheten och dig själv att växa. Besök våra seminarier om ledarskap, som är ett bra tillfälle att nätverka. www.naturvetarna.se/chef

→ Nätverk Du får tillgång till Sverige största nätverk för naturvetare.

handlingshjälp i frågor som rör din anställning. De kan även företräda dig vid arbetsrättsliga förhandlingar, till exempel vid tvister med arbetsgivaren.

→ Försäkringar Genom Akademikerförsäkring får du prisvärda försäkringar, både på jobbet och i privatlivet. Samla dina sakförsäkringar här och du får 20 procent rabatt.

→ Inkomstförsäkring Tack vare vår inkomstförsäkring kan du få 80 procent av tidigare lön upp till 100 000 kronor per månad, om du blir arbetslös. Inkomstförsäkringen bygger på att man har rätt till ersättning från a-kassan.

→ Förhandlingshjälp

→ Service till företagare

Våra experter ger dig trygghet i arbetslivet, genom goda råd och för-

Vi coachar dig och är ett bollplank i ditt företagande. Du får individuell

rådgivning för allt fårn hur du kan utveckla ditt företag till hur du ska tänka när du tar betalt. www.naturvetarna.se/foretagare

→ Våra karriärtjänster Boka ett karriärsamtal och få verktygen för att ta nästa steg i karriären. Vi erbjuder även coachning av ditt cv och din LinkedIn-profil, liksom stöd inför en jobbintervju. www.naturvetarna.se/karriar

→ Privatjuridisk hjälp Vår juristförsäkring Help hjälper dig med allt från att skriva samboavtal och testamente till att lösa tvister, hela vägen till domstol om det behövs. Försäkringen är kostnadsfri de första tre månaderna. www.naturvetarna.se/help

+ Plus » Seminarier » Kunskap om arbetsmarknaden » Rabatt på medlemslån Hör av dig till oss: radgivning@naturvetarna.se

60

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

och bolån i SEB och Danske Bank

N YA K A R R I Ä RTJÄ N ST E R

Nystart för våra karriärtjänster Behöver du hjälp med att komma vidare i karriären?

Då ska du i fortsättningen vända dig till Verto Konsult AB som Naturvetarna har inlett ett samarbete med.

”Ryktet om cv:ns död är överdrivet och kommer att leva vidare under överskådlig tid.”

– Vi erbjuder medlemmar i Naturvetarna karriärtjänster, som karriärsamtal, cv-coachning och Linkedincoachning, säger Johan Åkesson, vd för Verto Konsult AB. Precis som tidigare ingår de här tjänsterna i medlemskapet. Men hittills har ganska få medlemmar tagit del av servicen. Nu är förhoppningen att fler ska hitta hit.

– Det kan handla om omställning efter varsel om uppsägning, liksom när man står inför ett vägval i livet och vill göra något annat. Vi möter individen där den står i dag och tar sikte framåt.

Ett karriärsamtal tar mellan 45 minuter och en timme, och genomförs via telefon eller videosamtal.

Med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö kan man även träffas på plats.

Servicen gäller också för studenter, men då är samtalet begränsat till en halvtimme.

Johan delar med sig av några tips.

Att till exempel ha en uppdaterad Linkedin-profil är alltid viktigt, alltså inte bara när man söker jobb.

– Linkedin är ett fönster mot arbetsmarknaden och en plats för att bygga nätverk. Det är bland annat här rekryterare hittar nya medarbetare.

Johan ser fram emot uppdraget.

Företaget har tjugo år på nacken och har bland annat haft life sciencebranschen och akademin som kunder.

– Det är en fördel att förstå branschen och vilka roller som finns där.

Johan Åkesson, VD för Verto Konsult. ↑

Vi ger medlemmarna verktygen för att ta sig vidare.

Hur ser trenderna ut?

– Ryktet om cv:ns död är överdrivet och kommer att leva vidare under överskådlig tid. En trend är att rekryterare tittar mer på en kandidats potential än faktisk kompetens för stunden, säger Johan.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

61

In English

The Right of Public Access The Right of Public Access, or Allemansrätten in Swedish, is something that is unique for Sweden and something we must cherish. It gives you a wonderful way to experience the Swedish countryside, whether you are hiking, running, bicycling, riding or even skiing. But be sensible. Show that you care about nature so that we all can continue to enjoy and access the outdoors.

– People need to understand the value of The Right of Public Access and learn about the rights and responsibilities that comes with it to avoid misunderstandings or conflicts when they are in the outdoors. The Right of Public Access is difficult to learn in theory, you must be outdoors to understand and learn it, says Eva Stighäll at Naturvårdsverket.

You are allowed to explore the nature of Sweden.

NIKITA ZEILOTH

Here is some of your rights and responsibilities:

1. Stay clear of private dwellings.

2. Only pitch a tent where you are

permitted to: You can pitch a tent for up to two nights as long as you don’t bother the property owner or cause damage to the natural environment.

3. Do not light fires on, or near

62

bedrock, or where there is a risk of wildfires: Learn to make a proper campfire and how to return the firepit to its original state by returning any rocks

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

used to line the pit and filling it back with the turf you cut out to make the firepit.

4. Take home your rubbish.

Littering is strictly forbidden in Sweden.

5. Do not use the outdoors as your

toilet: If the need comes, stay away from the trail, open water or rivers, as well as buildings and farm animals. Bury your faeces in a shallow hole and cover it.

Do not leave any visible toilet paper. If you are pitching a tent for the night make the hole at the same time so you are prepa- red for when the need arise.

6. Do not cause any damage to

forest or countryside.

7. Be conscious about wild animals,

plants and protected areas such as national parks and nature reserves: Many wildflowers like orchids are not allowed to be pick- ed and butterflies are not to be collected. Admire them where they live. Take a photograph instead.

8. Only swim where you are allowed.

You cannot use a private dock without permission or swim on a private property.

9. Only operate a motor vehicle

where permitted.

10. Finally, enjoy the nature!

In English

Good to know about Swedish holidays According to the Annual Leave Act, you are entitled to 25 full days of holiday every year regardless of your age or type of employment.

You are entitled to 4 weeks of continuous holiday during June, July and August.

Most have longer holidays than the statutory 25 days. It is a result of trade union negotiations and is regulated by the collective agreement. In addition, you can negotiate longer holidays yourself. For example, for some, it may be better to switch from higher salaries to more vacation days.

If you have a temporary job, there is rarely any point in taking vacations. In these cases, holiday pay is paid out as salary, which should account for at least 12 percent of the income.

Have you considered that you are entitled to a holiday supplement, an extra allowance, which is paid during your holiday? By law, it amounts to 0.4 percent of your monthly salary per day. The idea is that the holiday pay should cover increased living expenses during the holiday. In some collective agreements, the holiday pay supplement is greater than 0.4 percent.

Still quite good labour market Unemployment among Naturvetarnas members has been marginally affected so far.

According to the Academies’ unemployment fund, 2.2 per cent were unemployed in March.

In April, the figure was the same. So far, not many members have been given notice because of covid-19 - What happens in the future is difficult to predict. If the forecasts

of a sharply increased unemployment in the entire labour market appear then our members will be affected, says Kristofer Jervinge, Head of Impact on Natural Sciences at Naturvetarna.

He compares it to the financial crisis 2008 when the members of the Natural Sciences were affected a few years earlier.

– Such a backlash

may happen even now, but no crisis is like the other, he says, and hopes for the support packages that the government has laid down.

Of course, they mitigate the effects, even though I had wished for greater investment in a green transition.

The investments made on biogas and solar cells, he believes, are quite marginal in this context.

Antibodies are built in three stages That only 7.4 percent of Stockholmers had antibodies to covid-19 at the end of April surprised the researchers negatively. But it does not have to be as bad as it seems.

A mild reaction may never even get so called B-cells. ↑

A certain immune system may have been triggered but the tests will not catch up. The immune system works in three stages. The cytokines come after a few hours. Within a few days, the T cells are mobilized. But it is only in the third stage when so-called B cells begin to work as antibodies are formed.

Though those who gets a mild reaction may never even get there.

– However, there may be memory cells that allow antibodies to be rapidly formed in the event of a new infection. But how it works with this virus we do not know. We are looking at that in the research world now, says Gunilla Karlsson Hedestam, professor of vaccine immunology at the Karolinska Institute.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

63

Efter plugget

Lynx snickrar fågelholkar På en tuff bostadsmarknad hjälper Lynx Beverskog fåglarna på traven.

Och han blir rikligt belönad med bland annat storskrak och flugsnappare in på knuten.

Fyra kattuggleungar var Lynx Beverskog med

och ringmärkte just innan Naturvetaren ringde.

– Det är ovanligt med så många, vilket kan bero god tillgång på sorkar, säger han entusiastiskt.

De kattugglorna bor inte i hans egna holkar, utan hos en kompis som också är passionerat road av fåglar. Nu är Lynx mål att kunna ringmärka på egen hand. Licens utfärdas av Naturhistoriska riksmuseet efter ansökan.

– Ringmärkningen har den viktiga funktionen att kartlägga fåglarnas rörelser och ålder. Vissa flyttfåglar är trogna och kommer tillbaka till samma holk. Om du hittar en ring så skickar du den till Naturhistoriska riksmuseet.

HÄRLIG SYMFONI

Lynx har satt upp 70 egensnickrade holkar i skogen vid stugan nära Leksand. Ingen holk är den andra lik, och många flera kommer det att bli!

– Större fåglar behöver en större bostad och ett större hål att flyga in i, som till exempel storskraken. Det är lika viktigt att hjälpa småfåglarna, bland annat den svartvita flugsnapparen som är hotad och finns på rödlistan.

I maj vaknar Lynx i ottan av en symfoni med olika sångröster.

– Det är en härlig upplevelse och ger ett inre lugn att kunna hjälpa fåglarna på traven. Hur coolt

64

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

är det inte ha häckande fåglar i mina holkar? säger han övertygande.

Han gläds över ett ökat fågelintresse bland svenskar. Sedan är det inte så att fåglarna blir färre.

– Många arter ökar i antal, medan andra minskar, vilket kan bero på olika tillgång på föda eller att vissa livsmiljöer krymper eller växer. Därför är det så viktigt att sätta upp fågelholkar, och om det behövs stödutfodra med talgbollar, frön och hasselnötter.

CHANS ATT PÅVERKA

Som blivande skogsmästare har han chans att påverka fåglarnas naturliga livsmiljöer.

– Glädjande att ekologi och ekonomi börjar närma sig varandra. Skogsbruket tar allt större miljöhänsyn, som att spara aspar, torrträd och buskage. En asp kan hysa upp mot tusen olika arter av insekter, svampar och annat.

Han vill kunna påverka skogsägarna genom goda råd om att gynna den biologiska mångfalden, vilket ingår i den FSC-märkning som många skogsägare tillämpar.

Naturen har sin egen bostadsmarknad, där spillkråkor och andra hackspettar är snickarna, som hackad och mejslar ur fågelbon i gamla träd.

Nästa säsong flyttar som regel andra fågelarter in.

TEXT: Palle Liljebäck

Så kommer du igång: •

Det krävs ingen större snickarskicklighet för att bygga fågelholkar. Ju mer man kan desto större chans att holkarna överlever flera säsonger. Det är ju också trevligt med snygga och genomarbetade fågelholkar.

•

Det enda du behöver är plankor eller plywood, såg och hammare. En borr kan också vara bra att ha för att borra upp hålet. Är du osäker hur du ska göra finns det bra instruktionsfilmer på youtube, men även böcker.

•

Takpapp på holken ökar livslängden. Rensa holken emellanåt och se till att det är fri inflygning till hålet. Fågelholken kan med fördel målas på utsidan.

•

Ett hackspettskydd kan vara bra också men har man inte det går det att sätta spikar runt hålet på holken.

•

Holkar för småfåglar kan fästas en meter över markytan. Ugglor trivs bättre med lite utsikt och föredrar att ha boplatsen runt fyra meter upp i trädet. Det handlar lika mycket om trygghet och att minimera risken för inkräktare.

•

Vill du ha snabba resultat där fåglar flyttar in när bostaden står klar ska du bygga för tättingar och andra småfåglar.

•

Ännu ett tips är att bygga holkar för fåglar som är hotade, typ den svartvita flugsnapparen, göktytan och staren. Då gör du en ännu större insats för miljön och den biologiska mångfalden.

Lynx Beverskog Aktuell: Fågelholksnörd. Har 70 fågelholkar inpå knuten.

Studerar: Läser andra året till skogsmästare på Växjö universitet. Studierna sker på distans, både i coronatider och annars. Ålder: 20 år.

Favoritfågel: Blåhake. Slaguggla bland de större fåglarna.

Gör mer på fritiden: Spelar handboll i Rimbo hk i allsvenskan.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

65

Vi gratulerar ”För Alice handlar det också om solidaritet utifrån parollen ”Ju fler vi är desto starkare”.

Alice är medlem 33 333 Det strömmar in nya medlemmar till Naturvetarna nu. En av dem är Alice Gravander, som lyfter solidaritet som ett skäl till att vara med i facket. ”Men så roligt”, utbrister Alice spon-

tant när vi ringer och berättar att hon är Naturvetarnas 33 333:e medlem.

Hon är miljökonsult på företaget Relement Miljö Väst som har sin bas i Göteborg, och ett mindre kontor i Malmö. De erbjuder tjänster för markrening, rivning och säker avfallshantering.

Varför gick du med i Naturvetarna?

– Jag har tänkt på det länge och fick en påminnelse nu när det är lite skakigt på arbetsmarknaden. Efter en test på nätet visade det sig att Naturvetarna är det fack som passar mig bäst. Den bilden bekräftades när jag gick in på webben. Här hör jag hemma, var känslan.

INGEN NEDGÅNG

Inkomstförsäkringen väger tungt, liksom tillgång till lönestatistik. För Alice handlar det också om solidaritet utifrån parollen ”Ju fler vi är desto starkare”.

Relement Miljö Väst har inte påverkats hittills av nedgången i näringslivet.

66

N AT U RV E TA R E N

2 / 2020

Alice Gravander Yrke: Miljökonsult på företaget Relement Miljö Väst. Jobbar bland annat med sanering av förorenad mark.

Utbildning: Kandidatexamen i miljövetenskap på Lunds universitet.

Bäst med Naturvetarna: En mötesplats för naturvetare.

Inkomstförsäkring och lönestatistik.

Syn på hållbarhet: Viktigt med en helhetssyn sett till miljö, kund och ekonomi.

Digitala möten: ”Det blir mycket sånt nu. Funkar bra eftersom jag också är ute i fält.”

Miljökonsult som gillar att hitta smarta lösningar.

– Vi har inte märkt någon skillnad, utan det rullar på som vanligt, säger miljövetaren som har gått ett naturvetenskapligt kandidatprogram på Lunds universitet.

Hon jobbar med förorenad mark inför till exempel en nybyggnation.

Efter en undersökning och inventering kan det bli aktuellt med en sanering av marken.

Vilka är dina utmaningar?

– Att minimera schaktmassor som måste köras bort. För att minska klimatpåverkan vill vi återanvända så mycket som möjligt på plats.

Men vi har ett helhetsperspektiv med hänsyn till miljö, kund och ekonomi.

Att Alice trivs med jobbet är det ingen tvekan om.

Vad är bäst?

– Variationen mellan att jobba inne på kontor och på fält. Roligt också att hitta smarta lösningar på en kunds problem. Våra uppdrag är spännande och jag har bra kollegor.

Som alla andra påverkas Alice av coronapandemin.

– De blir mycket Skypemöten nu. Däremot fortsätter arbetet i fält ungefär som vanligt, där vi förstås håller avstånd och följer Folkhälsomyndighetens regler.

PALLE LILJEBÄCK

Ha en riktigt fin sommar!

Men vi ses även under sommaren i vüra sociala medier och glÜm inte att lyssna pü Naturvetarpodden.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2020

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Du är inte ensam Ohälsosam arbetssituation, relationsproblem, oro för barn eller nära anhörig, nedstämdhet eller sömnbesvär. Orsakerna till psykisk ohälsa är många och de flesta av oss drabbas någon gång i livet.

Därför har vi tagit fram en sjukförsäkring som innehåller förebyggande samtalsstöd, så att du kan få hjälp i tid – innan du behöver bli sjukskriven.

Ring oss på 0771-111 999 så berättar vi mer.