Naturvetare nr 6

N U M M E R 6 2 01 5 P R I S : 75 K R O N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

du Hur bidrar n ge till stämnin på jobbet?

7

karriärnycklar för kvinnor

Vägar ur mjölkkrisen Dags att svara på löneenkäten

Evigt liv

Digitalt arkiv överlever naturkatastrofer D U E LL O M N U D G I N G S I D 9

|

F U S KAR NA STE G ET FÖ R E S I D 29

|

NÄR SVI N G E N S ITTE R S I D 6 4

Du vet väl att inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap?

Nu med ersättning i 150 dagar. Det är också möjligt att teckna en tilläggsförsäkring som gäller ytterligare 180 dagar.

I exemplet har vi valt 35 000 kronor i månadslön. För den som tjänar mer blir ersättningen från inkomstförsäkringen större. Så mycket är inkomstförsäkringen värd:

35 000

80 %

7 980

Lön Lön

80 %

11 280

48 %

48 %

20 020

16 720

16 720

16 720

Dag 1–100

Dag 101–150

Dag 151–200

Dag 201–330

Akademikernas a-kassa, AEA

Naturvetarnas inkomstförsäkring

Naturvetarnas inkomstförsäkring ger upp till 80 procent av tidigare inkomst, max 100 000 kronor per månad, vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen bygger på att man är med i Akademikernas a-kassa och har rätt till ersättning därifrån.

Läs mer på www.naturvetarna.se/inkomstforsakring

INNEHÅLL

N R 6 2015

24

MÅNAD E N S

FR Å G A :

du Hur bidrar n ge till stämnin på jobbet?

SID 9

DUELLEN Är nudging en bra idé?

SID 14

4 AV 5 DJURSJUKSKÖTARE STRESSAR Naturvetarna har undersökt arbetsmiljön för landets legitimerade djursjukskötare.

Djupt inne i Alperna har det skapats ett analogt arkiv som ska överleva naturkatastrofer.

SID 29

HACK I HÄL Proffsdoparna kan sin molekylärbiologi. Det är en anledning till att doparna ligger steget före forskarna på labb.

SID 64

18

Överskott har gett en mjölkkris i Europa.

36

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 10 december, annonsstopp den 27 november.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Efter jobbet upplever Pirjo Körsén golfbanan ur ett annat perspektiv. Nu är det handicapet som ska ner, även om hon ligger ganska rätt.

Lär dig prata smart och slipp konflikter.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

SVING SOM SITTER

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Kemipristagaren visar vägen Youyou Tu är en av årets Nobelpristagare i medicin. Hennes forskning har rötter i den kinesiska traditionella medicinen. Genom studier av urgamla örtmedicinböcker hittade hon ett recept med sommarmalört som huvudingrediens. Efter extraktion vid 35 grader Celsius och många tester på möss fungerade substansen artemisinin som medicin mot malariaparasiten. Den upptäckten har räddat många miljoner människors liv i främst fattiga tropikländer.

Det visar på betydelsen av att behålla en rik biologisk mångfald. Växter som idag betraktas som ogräs kan ge oväntad nytta i framtiden.

Längre fram i tidningen skriver vi om Nobelprisen och hur upptäckterna har utvecklats vidare.

Ny kunskap och forskning leder till nya landvinningar, till nytta för mänskligheten, helt i Alfred Nobels anda.

Särskilt glädjande i år är att kemipriset går till en svensk forskare, tillsammans med två utländska.

Senast priset gick till en svensk inom det naturvetenskapliga området är för femton år sedan då Arvid Carlsson fick Nobelpris i medicin. Även om Tomas Lindahl i dag är verksam i England visar den framgången att det är möjligt att få fram forskare i världsklass. Det var på Karolinska institutet allt började på 1970-talet.

Grunden för framtida segrar läggs i dag, hela vägen från förskolan till akademin. Utmaningen är att skapa kreativa forskningsmiljöer som kan ge idéer om lösningar på allt från klimatfrågan till sjukdomar som alzheimer och cancer.

Goda villkor och attraktiva karriärvägar för forskare är en förutsättning för att Sverige ska lyckas som forskningsnation. Det borde regeringen ha som fokus när forskningsproppen läggs nästa höst.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

N AT U R V E TA R E I M E D I A

”LÄR AR B R I STE N KATASTR O FAL – R AD I KALA ÅTGÄR D E R K R ÄVS” Det råder akut brist på lärare inom teknik, matematik och naturämnena.

Situationen är alarmerande och extraordinära åtgärder krävs. Ett ekonomiskt stöd till naturvetare som vill omskola sig till lärare bör införas.

Ett skattefritt stöd på runt 18 000– 20 000 kronor i månaden kan vara rimligt. Det motsvarar en bruttoinkomst per månad på 23 000–26 000 kronor. Om

5 000 personer nappar på erbjudandet uppgår bruttokostnaden till drygt 1 miljard kronor. Nettokostnaden skulle dock vara betydligt lägre ¬eftersom många av de personer som väljer att anta erbjudandet idag får ersättning från a-kassan.

Robert Boije, samhällspolitisk chef, Saco och Sofia Sandgren Massih, docent och utredare, Saco, SvD Debatt 7 oktober 2015

”Jag hoppas det uppmuntrar svensk forskning och visar att detta är grundforskning som började på Karolinska institutet” Tomas Lindahl, Nobelpristagare i kemi 2015 i Expressen 7 oktober 2015

P I Z Z E R IA B LAN DAD E SÅS M E D B O R R MAS K I N En påhittig pizzeriaägare i västra Göteborg tyckte att det var en fiffig idé att använda en större borrmaskin för att blanda sin kebabsås. Det tyckte inte miljöförvaltningens livsmedelskontroll.

– Det händer då och då att restauranger använder utrustning som inte är avsedd för livsmedel, i detta fall var

det en borrmaskin modell större som ska användas till färg och cement, och där färgen på maskinen börjat flaga, säger Jenny Örnros på miljöförvaltningen.

- Restaurangägaren har sagt att han ska gå över till ballongvisp.

Göteborgsposten, GP, 23 september 2015

OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E.

Hjälp skogsfolket att rädda världen!

Vi i Sverige måste förstås bidra där vi har goda förutsättningar att göra det, och ett sådant område är skogen som täcker närmare 70 procent av vår landyta. Skogen motverkar som bekant redan uppbyggnaden av koldioxid i atmosfären genom att binda upp kol i det växande virkesförrådet men framför allt genom att skogsprodukter i stor skala ersätter fossila bränslen och oljeslukande material.

Skärpta klimatförändringar kommer att öka trycket på skogen. De senaste 65 åren har mängden virke i den svenska skogen ökat med en miljard kubikmeter, från två till tre miljarder. Samtidigt har vi kunnat skörda närmare fyra miljarder kubikmeter förnybar råvara. Men samhället kommer att förvänta sig mer ändå eftersom förutsättningarna finns, både biologiskt och kunskapsmässigt. Virkesförrådet kan öka en tid till, leveranserna av biomaterial kan öka

dade unika växter om fyrtio år finner sig stå i en helt annan klimatzon?

Dessa frågor kräver lösningar från naturvetare av alla kategorier, från biologer, miljövetare, toxikologer, landskapsingenjörer, skogsutbildade och meteorologer till dem som jobbar med skogens slutprodukter, som ingenjörer, arkitekter och för den delen matematiker.

Det räcker inte att skogssektorn söker samarbeten. Även inom helt andra fält måste skogen och dess användning lyftas upp som forskningsobjekt, affärsidéer och i samhällsbyggandet.

F OTO : B O G Ö R A N B AC KST R Ö M / S KO G E N B I LD

Det drar ihop sig till klimatmöte i Paris. Den globala utvecklingen är djupt oroande och det kommer att behövas en alldeles unik förening av politisk vilja och naturvetenskapliga färdigheter för att skapa en dräglig väg framåt för mänskligheten.

Bengt Ek, vd för Föreningen Skogen, vill ha hjälp av andra naturvetare för att få skogen att suga upp mer koldioxid.

uthålligt. Givet att inte klimatet urartar och skogen börjar att ta skada.

Men en ökande tilltro till skogen som räddning sätter tryck på skogen. Tätare skogar, kortare omloppstider, växtförädling, gödsling, återbeskogning av gamla jordbruksmarker är några av många tänkbara vägar för den del av skogen som inte

behöver stå orörd. Utmaningen ligger i att rädda klimatet – och därmed naturen – på ett sätt som naturen tål. Hur ökar vi den biologiska mångfalden samtidigt med tillväxten i skogen? Hur skapar vi människovänliga och klimatsmarta skogar på samma gång? Hur ersätter vi ökade näringsuttag?

Hur säkrar vi dagens naturvärden när till exempel skyd-

Skogen neutraliserar våra utsläpp i en makalös utsträckning. Men mer behövs från skogen för att rädda världen. Lämna inte jägmästare, skogsmästare och enskilda skogsägare ensamma med den utmaningen!

Bengt Ek, vd, Föreningen Skogen

OPINION

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: F R ÅN NYH ETS B R EV 7

H U R B I D R A R D U T I LL STÄ M N I N G E N PÅ J O B B E T ?

SE SI D 10.

VI BOOSTAR VARAN DRA

G NÄLL E LLE R SAN N I NG?

Vi har en väldigt liten grupp med mycket bra arbetsklimat. Vi boostar det ytterligare med att spela kort/ brädspel 30 min varannan vecka, alla är med, även chefen. Dessutom har alla spetskompetenser som de andra har nytta av och alla kan därför hjälpa alla.

Jag och några kollegor brukar ligga på golvet en minut och göra plankan tillsammans.

Starkare bål och många glada skratt har det blivit i kontorslandskapet.”

Det är svårt att avgränsa ”prata illa” från att säga sanningen. Det kan uppfattas som att man pratar illa om kollegor som gör fel. Att själv ta på sig skulden för ett fel någon annan har begått kommer inte heller att leda till ett bättre arbetsklimat. Och att arbeta som en grupp betyder inte att gruppens medlemmar ska ta på sig fel gemensamt, om det är uppenbart att en person är ansvarig.

När lönesättningen sker är du ändå ensam.

Om ”prata illa” om någon handlar om negativa påståenden om folks kläder, utseende, intelligens och annat så ska man självklart inte göra det. Och epitetet ”gnäll” på klagande sätts väl av den som inte förstår, inte bryr sig eller inte gör något för att ta bort det som det klagas på.

Kanske bör den som klagar istället för ”sluta gnäll” få höra något positivt.

Karin

Lena

JD

”

F RÅN DU E LLE N: F R ÅN NYH E TS B R E V 7

ÄR N U DG I NG E N B RA I DÉ?

SE SI D 9.

ALLA B E HÖVE R E N VÄN LIG KN U FF Vi människor väljer ofta det bekvämaste och tenderar att tänka kortsiktigt i våra dagliga val, det är mänskligt. Men vår miljö är en resurs vi delar med alla. Här behöver vi hjälp eller en vänlig knuff mot val som gagnar oss alla i längden. Ett liberalt förhållningssätt kan vara bra i många sammanhang i samhället, men inte när det handlar om hur vi handskas med begränsade gemensamma resurser som vår miljö och naturtillgångar på jorden.

Jonas

VÅRA VAL PÅVE R KAR ALLA Tycker detta är ett konstigt resonemang när man pratar om miljö: ”Det måste människor få bestämma själva. Vad vi äter och dricker och hur vi lever är i allt väsentligt en fråga för den enskilde, inte för majoritetsbeslut eller experter.” De val vi gör som individer påverkar vår gemensamma miljö och därmed hela kollektivet nu och i framtiden.

Malin

6

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

F R ÅG A E X P E R T E N :

H U R K A N JAG A N VÄ N DA LÖ N E STAT I ST I K E N F Ö R AT T H ÖJA M I N LÖ N ? SID 38

OM SPR U NG E N AV DE NYA Ett problem som sällan tas upp i liknande situationer är att personer som anställs utifrån oftast får en högre ingångslön än de som lokalt har utvecklats inom tjänsten. De som lokalt har utvecklats får lära upp de som kommer utifrån men till en i många fall betydligt lägre lön. Detta är diskriminering! När jag tar upp dessa argument påtalar lönesättande chef att det är dagens lönepolitik och jag bör flytta på mig några gånger för att få en likvärdig lön. Nationalekonomiskt förfall kallar jag det.

Lokaltrogen N AT U R V E TA R N A S VA R A R : Utifrån det du beskrivit gissar jag att det råder brist på din kompetens. I ett sådant läge får ofta nyrekryterade individer bra ingångslöner. Det är i grunden positivt.

Men det förekommer att mer erfarna medarbetare på samma arbetsplats och inom samma profession har lägre löner.

Förhoppningen är att arbetsgivaren ska inse värdet av de mer erfarna och risken att förlora dem om inte deras löner höjs.

Om inte det sker kan det vara läge att byta jobb, då arbetsgivaren uppenbarligen inte värdesätter ens prestation, kompetens och erfarenhet. Det förutsätter att man bör kunna få en högre lön någon annanstans. Om man väljer att vara kvar i en sådan situation som du beskriver har man gjort ett val, oavsett orsak till valet.

Att jobba kvar värdesätter man mer än att byta arbetsgivare och få en högre lön.

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se september-oktober 2015

LÄSARBREV

DÖVH ET KAN OCKSÅ VARA ETT H I N DE R

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven.

2. Månadens fråga: Hur bidrar du till stämningen på jobbet?

3. Fråga experten: Hur kan jag använda lönestatistiken för att höja min lön?

4. Hans Rosling skakar om vår världsbild.

5. Naturvetarnas karriärexperter coachar medlemmar på LinkedIn.

TWITTE R @vetenskapoallm - RT @ Naturvetarna: Vill du rädda världen bör du satsa på matematik!

– Samhällsbyggarna. @emmoslemmo - Såg otroligt lockande ut efter en heldag med lagar och avtal, men först middag och samkväm #naturvetarna

Kom ihåg!

@Naturvetarna - RT @marteras: Innovativt så det förslår, biologer gör däck av maskros.

Hans Rosling är mer aktuell än någonsin. Texten är från 2012.

@W_Bondesson - RT @marteras: Varför har inte agronomprogrammet anpassats till Bolognasystemet?

Jag vill lyfta fram att det inte bara är kön eller hudfärg som kan vara ett hinder när man söker arbete. Jag har en funktionsnedsättning, även om jag själv inte anser det. Jag skulle definiera det som att jag tillhör språkminoriteterna, eftersom jag är döv och använder teckenspråk.

Men jag ska inte sticka under stol med att jag har haft svårigheter. Jag var arbetslös i ett och ett halvt år och var på sex olika arbetsintervjuer innan jag fick jobb. Jag är tacksam för att min nuvarande chef vågar tänka utanför boxen och inte ser min dövhet som ett hinder. Hennes uppfattning är att problemen får lösas när de dyker upp. Jag har jobbat i över ett år nu och ännu så länge har inte problemen varit värre än att de går att lösa.

Tobias Engström, miljö- och hälsoskyddsinspektör

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

@niklasfogdestam 74 tons timmerlastbil, d. snart i var åkares trädgår

@lmakiccc c Supermysig t bröllop!!! :) #herrfrustr and15

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Satsa på forskarna för att få forskning i världsklass I dagarna är det många som gör så

kallade inspel till nästa års forskningspolitiska proposition som kommer att styra forskningspolitiken för de kommande åren. Även Naturvetarna har uppvaktat regeringen. En kvalificerad gissning så här inför ”proppen”, är att ”forskning av världsklass” kommer att finnas med bland målen. Har vi hört det förut?

en ständig stress att söka forskningsbidrag för att finansiera sitt arbete. Lägg till ett meriteringssystem som bygger på att forskningsresultat är den enda merit som räknas. Då får vi en situation där undervisning ses som ett nödvändigt ont, något som stjäl tid från forskningen och där erfarenheter från andra verksamheter blir onödiga eftersom de saknar värde.

Det är dags att fundera över vad de

Jag är rätt säker på att det inte är så vi

här orden innebär. Handlar det om att vi vill ha forskning i världsklass? Eller menar man att Sverige ska ha världsklassiga forskningsvillkor? Oavsett tolkning så har vi en bit kvar att gå. Att det är dags för ”forskningspropp” är därför bra: nu har vi chansen att ordna det som inte fungerar.

Jag hoppas att regeringen utgår

från forskarna i arbetet med att forma den nya politiken. Vi kan prata hur mycket som helst om system, kvalitetsindikatorer och excellens, men finns inte människor som är nyfikna och vill ställa frågor blir det ingen forskning alls.

Idag saknar många forskare i Sve-

rige vettiga arbetsvillkor, särskilt om de arbetar i högskolan. Tidsbegränsade anställningar staplas på varandra, tillsvidareanställningar tillsätts internt utan utlysning och många lever med

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

När forskare har goda villkor är också förutsättningarna goda för Sverige att få forskning i världsklass.

riggar för forskning av världsklass.

Men vad kan regeringen göra åt pro-

blemen? Det är sant att frågan om villkor ägs av universiteten och högskolorna själva. Men faktum är att regeringen påverkar vilka beslut som fattas, framförallt genom utformningen av resursfördelningssystemet. Dagens ordning, där lejonparten av de skattefinansierade medlen fördelas via forskningsråden direkt till enskilda projekt och grupper, gör det svårt för lärosätena att styra anställningarna. Vem som får göra karriär avgörs i praktiken ofta av forskningsråden.

För regeringens beslut att inrätta ett snabbspår för naturvetare att bli lärare.

Läs mer på sidan 16.

Min och Naturvetarnas främsta öns-

kan inför forskningsproppen är därför att lärosätena ska få reella förutsättningar att vara goda ledare och arbetsgivare.

Ge dem större basanslag som är öronmärkta för anställningar och infrastruktur, så att universiteten kan satsa på det

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

8

som är forskningens viktigaste ingrediens: forskarna.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För VW som har lurat både kunder och miljö genom att manipulera dieselmotorerna att ge lägre utsläpp i tester.

Duellen Är nudging en bra idé?

Nudging ger en knuff i rätt riktning och underlättar att göra hållbara val.

Men en liberal debattör är skeptisk och hävdar att metoden är utformad från ovan och kan leda fel. Vi hade länge nudging in i Svenska kyrkan, menar han.

JA

NEJ

ÅSA SANDBERG, vd A Win Win World, och

MATTIAS SVENSSON, författare till boken

initiativtagare till nätverket Nudging Sweden

Glädjedödarna – en bok om förmynderi

Varför behöver vi en knuff i en viss riktning?

Det är en metod som underlättar för människor att göra mer hållbara val. Många av oss vill vara mer miljövänliga och socialt ansvarstagande, men är för bekväma eller inte tillräckligt informerade för att göra de valen. Du är fri att göra vilket val du vill, men vi kan underlätta för dig att göra ett hållbart val.

Alla sliter vi väl med ovanor och att saker vi ägnar oss åt delvis får önskade resultat. Att hjälpa människor som så önskar med detta är en god utgångspunkt.

Vem ska bestämma vad som är rätt beteende?

Vi följer hela tiden de senaste forskningsresultaten om vad som är det mest hållbara valet. Sedan är det helt upp till dig. Nudging handlar inte om att begränsa, straffa eller ta bort alternativ utan att helt enkelt ge en liten knuff i rätt riktning.

Det måste människor få bestämma själva. Vad vi äter och dricker och hur vi lever är i allt väsentligt en fråga för den enskilde, inte för majoritetsbeslut eller experter.

Finns det några risker, kan nudging missbrukas?

Det finns alltid människor som kan missbruka metoder och system, det kommer vi inte ifrån. Nudging kan ju till exempel användas för att få människor att konsumera mer. Säg att man skulle nudga folk att äta mer kött eller köpa fler engångsartiklar, då blir det inte hållbara val.

Absolut. Framför allt i händerna på stat och politiker som har tvångsmakt till sitt förfogande. Ett problem är att metoden är icke-transparent och utformad från ovan, ofta för att uppnå vad just dessa ovanstående ser som goda utkomster, utan respekt för vad de utsatta människorna vill. Vi hade länge nudging in i Svenska kyrkan till exempel för alla medborgare. En dålig ordning i strid med religionsfriheten.

Finns det en övertro på nudging för att få oss att till exempel minska vårt klimatavtryck?

Flera studier har visat ett mycket positivt resultat. Det finns kritiska röster som säger ”det här kommer inte rädda världen”. Jag håller med. Nudging kommer inte som enda metod rädda världen, men det är en väg mot målet och ett bra komplement till andra incitament.

Det har visat sig vara en metod som med ganska enkla medel får goda och mätbara resultat. Men vi behöver jobba på många olika fronter samtidigt, där nudging är ett sätt.

Ja. Folk uppfattas ofta som bångstyriga och svårövertalade, så akademiker med världsfrälsarambitioner går gärna en omväg för att via politiken få dem att lyda. Det brukar sällan sluta väl att jobba mot snarare än med människor. En del, men inte all, nudging har denna utgångspunkt.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

PÅ JO BB ET ?

HU R BI DR AR DU TI LL STÄM NI NG EN Det är lätt att skylla på andra när arbetsklimatet är dåligt. Men alla har ett ansvar för den goda stämningen. Nu undrar vi vad du gör för trivseln på jobbet.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Alla har ansvar för trivseln på jobbet Att prata med varandra i stället för om varandra är en nyckel till bättre arbetsklimat.

Svårare än så behöver det inte vara för att slippa konflikter på jobbet.

Undvik skitsnack om kollegor och en grogrund för konflikter är undanröjd.

Coachen, författaren och föreläsaren Charlotte Rudenstam går ett steg till och vill införa nolltolerans mot att baktala medarbetare.

– Att prata illa om kollegor är en av de största orsakerna till konflikter och sjukskrivningar, visar undersökningar.

Hon menar att vi ska vara vuxna på jobbet och inte ägna oss åt beteenden som mer hör hemma i sandlådan. Vänlighet är ett vinnande sätt.

– Ta ansvar för dig själv och ditt beteende, skyll inte på andra. I stället för att prata om kollegor, prata direkt med den det berör. Rykten förvanskas och förstoras när de går genom flera personer, säger hon och jämför med viskleken.

te dig kände jag att jag inte fick någon respons.” Utgå från dina egna känslor istället för att skuldbelägga.

Lika viktigt är att kunna ta ett nej. Det kan finnas en orsak till att en kollega är avvaktande och inte uppträder som förväntat.

I ett sådant läge menar Charlotte Rudenstam att det är bättre att prata om problemet och försöka hitta lösningar. Om konflikten eskalerar så kan det finnas skäl att ta hjälp.

JOB BA M E D FE E D BACK

Även chefen har ett ansvar för den goda stämningen på jobbet.

– Chefen ska föregå med gott exempel och vara öppen i sin kommunikation. Lika viktigt är att medge egna fel, liksom att agera vid konflikter.

FANTAS I N S KE NAR

Missförstånd uppstår så lätt, som när kollegor i fikarummet inte hälsar.

– Många tolkar situationer negativt och tänker: ”De är sura på mig.” Fantasin skenar iväg och du går iväg och pratar med andra kollegor som skakar på huvudet åt det otrevliga beteendet, vilket lätt leder till dålig stämning och i förlängningen konflikter.

Men hur ska man då agera?

– Du har ett eget ansvar. Till exempel kan du själv ta initiativ och hälsa, eller så tar du upp frågan och säger: ”När jag möt-

Charlotte Rudenstam hälsar på sina kollegor.

Vänlighet är ett vinnande sätt” Att jobba med feedback kan vara ett sätt att öka tilliten och minska rädslan för att bli avvisad, vilket konflikter ofta bottnar i.

– Ha tydliga regler för feedback. Det kan handla om öppenhet, ärlighet och att visa respekt för varandra. Men det räcker inte med fina ord. Klargör till exempel vad det innebär att visa respekt.

Testa gärna ”heta stolen”, där någon blir boostad med positiv feedback, både för goda insatser och personliga egenskaper.

I NTE UTBYTBAR

Charlotte Rudenstam påminner om att vi är sociala varelser som tillbringar den mesta tiden på jobbet.

– Vi är inte bara produktionsfaktorer, utan också människor som bryr sig om varandra. Ingen vill känna att man är utbytbar.

Däremot är hon inte lika positiv till minigolf och andra aktiviteter efter jobbet för att skapa teamkänsla.

– Risken finns att det kan kännas som ett tvång och att hälften är småbarnsföräldrar som inte kan hänga med. Känn in vad som kan fungera för hela gruppen och välj sådana aktiviteter. LEL

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Nobelpriser ger idéer till ny forskning

PR I S ET D E LAS M E LLAN:

Flera av upptäckterna som belönas med årets Nobelpris gjordes på 1970-talet.

Vad har hänt sedan dess och vilka är utmaningarna för forskningen i dag?

MEDICIN Nya medel mot malaria på gång Upptäckten som gav Nobel-

pris har räddat miljoner människors liv. För att bota ännu fler behövs nya läkemedel med andra verkningsmekanismer.

Ett sådant är på gång tack vare en malariaforskare på KI. – Jätteroligt att två läkemedel för fattiga människor belönas med Nobelpris, säger Mats Wahlgren, professor i parasitologi och malariaforskare på Karolinska institutet.

Att läkemedlen håller över tiden visar det faktum att det har gått fyrtio år sedan de upptäcktes och har räddat miljoner människors liv. Men nu finns det tecken på att resistens mot Artemisinin, medicinen mot malaria, börjar dyka upp i delar av Asien.

– Därför är det så viktigt att jobba med olika verkningsmekanismer. Youyou Tu:s läkemedel tar död på själva parasiten, som är en komplex encellig parasit med ett stort genom.

och ser mycket lovande ut. I kombination med annat läkemedel har vi visat att antalet parasiter minskar.

Första fasens tester på människa är avklarade och han är rätt säker på att läkemedlet kommer att gå vidare.

MYGG NÄT OCH VACCI N

Lika viktigt som läkemedel för att vinna kampen mot malaria är användningen av impregnerade myggnät och att hitta effektivare vaccin. Det som finns i

dag ger ett visst skydd. Men det dröjer innan människan har besegrat malarian.

– En gissning är att den fruktade parasiten, som orsakar en halv miljon människors död varje år, är utrotad 2050.

Han tycker att priset för upptäckten av läkemedlet mot malaria sätter fingret på en viktig fråga.

– Att substansen finns naturligt i sommarmalört, visar på betydelsen av att värna en stor biologisk mångfald i naturen. LEL

Youyou Tu från Kina för upptäckten av Artemisinin, ett läkemedel som används mot malaria. Inspirerad av kinesisk traditionell medicin har Youyou Tu isolerat den verksamma substansen från växtsläktet Artemisia.

William C. Campbell, irländare verksam i USA och japanen Satoshi Omura för upptäckten av ett nytt läkemedel mot några av de värsta parasitsjukdomarna, som flodblindhet och elefantiasis. En tredjedel av världens befolkning är drabbad.

TE STAT PÅ MÄN N I S KA

Mats Wahlgren har utvecklat ett läkemedel som gör att parasiten inte tar sig in i de röda blodkropparna och klumpar ihop dem och täpper igen blodkärlen. Dessutom har det förmåga att lösa upp klumparna.

– Det är testat på människa

12

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Årets Nobelpristagare i medicin har utvecklat läkemedel mot de fruktade sjukdomarna malaria, elefantiasis och flodblindhet.

KOS M I S K STRÅLN I NG

Klas Hultqvist deltar i forskningsprojektet Ice Cube på Sydpolen. Där studeras neutriner från rymden via det ljus de ger upphov till i en kubikkilometer av inlandsisen som utrustats

CANCE RVAR N I NG

Det betyder att de som bär på anlag för detta kan gå på regelbundna kontroller för att hitta och ta bort förstadier till cancer i stället för att senare få en cancerdiagnos.

– Det var inget som pristagarna tänkte på. När Tomas Lindahl visade att dna inte är stabilt öppnade det ett nytt stort forskningsfält där man fortfarande hittar nya saker. Där kan

G R A F I K: J O HA N JA R N E STAD, K U N G LI GA V E TE N S KAP S AKAD E M I E N C

G

T

A

G

C

T

G

C

A

T

C

När dina celler delar sig kopieras dna. Ibland blir det fel, men det T rättar cellenCsjälv Ttill. G A A

T

Tomas Lindahl från Sverige, Ny sträng verksam i Storbritannien som visade att dna sönderfaller även i cellens skyddade miljö, och upptäckte det förNy sträng sta steget i dna-reparationen: base excision repair. Tomas Lindahl är den fjärde svenske nobelpristagaren i kemi sedan utdelningarna startade 1901.

A

C

G

A

T

G

PR I STAGAR E:

Paul Modrich från USA som har visat hur cellen korrigerar felaktigheter som uppstår när dna kopieras under celldelningen.

Aziz Sancar från Turkiet, verksam i USA som har kartlagt den mekanism cellen använder för att laga UV-skador på dna.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

T

C

13

A

C A

Arthur B. McDonald från Kanada som visade att neutriner från solen inte försvinner på vägen till jorden, utan i stället ändrar identitet innan de når fram till Sudbury Neutrino Observatory.

Deras upptäckter ledde till slutsatsen att neutriner, som länge ansågs masslösa, måste ha massa, om än väldigt liten.

A

G

Takaaki Kajita från Japan som kring millenieskiftet presenterade upptäckten att neutriner från atmosfären växlar mellan två olika identiteter på väg till detektorn Super-Kamiokande i Japan.

Kromosom

G

T

PR I STAGAR E:

DNA-spiral

G

Mysteriet med neutrinerna

- naturens mest svårfångade partiklar – har kommit närmare en lösning. I forskningsprojektet Ice Cube på Sydpolen jobbar svenska forskare med att registrera neutriner.

– Väldigt roligt och välförtjänt, de har gjort några av de största genombrotten inom partikelfysik, säger Klas Hultqvist, professor på Stockholms universitet och medlem i Ice Cubeprojektet.

Nobelpristagarna Takaaki Kajita och Arthur B. McDonald belönas för sin upptäckt om hur neutriner byter identitet när de färdas genom rymden och vår jord. Detta betyder i sin tur att de har en massa, tvärt emot vad man tidigare trott.

– Upptäckten har öppnat en helt ny sektor inom mikrofysiken. Den bild vi har idag är med högsta sannolikhet inte komplett, men vår beskrivning är mycket bättre, och kanske kan detta leda till nya insikter så småningom.

med optiska sensorer. Ett syfte med IceCube är att hitta källorna för den kosmiska strålningen, men ännu har man inte kunnat lokalisera exakt var de kommer ifrån.

– Men Ice Cube ser också många neutriner som bildats i jordens atmosfär. Med hjälp av dem har vi kunnat studera just neutrinooscillationer, men vid mycket högre energi än i de experiment som nu belönas med nobelpriset.

I sin färd genom universum byter neutrinerna ibland identitet. För att vi ska få en fullständig bild och av hur mikrokosmos fungerar krävs fortsatt forskning, säger Klas Hultqvist. JR

T

Svårfångade neutriner studeras på Sydpolen

C

FYSIK

A

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Nobelpriset kan leda till nya cancerbehandlingar och tidig diagnos av ärftliga sjukdomar.

Det handlar om grundläggande förståelse av hur celler delar sig och reparerar fel i sitt dna.

– De får pris för upptäckter som gjordes på 1970-talet, men som i dag har betydelse för till exempel genetiska sjukdomar, säger Erik Johansson, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet.

Hans forskargrupp undersöker hur dna kopieras och funktioner hos enzymet dnapolymeras epsilon. Detta enzym tillverkar hälften av allt dna i kroppen och släpper bara igenom ett fel på tio miljoner byggstenar. Detta korrigeras av det så kallade mismatch repair-systemet, som lagar fel som uppstår när den mänskliga arvsmassan kopieras, och som är en del i årets kemipris.

– Jag vill förstå hur det fungerar och sedan kanske någon annan hittar tillämpningen för det vi lärt oss. Till exempel har man sett att mutationer i enzymet som bygger dna och i mismatch repair-systemet är kopplat till ärftlig tjocktarmscancer.

det på sikt komma ett stort antal läkemedelskandidater.

Erik Johansson nämner läkemedel som utnyttjar svagheter hos cancerceller och som kan hitta och döda dessa. Detta då det finns cancerceller som har en försämrad förmåga att repaArvsmassans rera dna. uppbyggnad – Jag tror att de kunskaper vi får i grundforskningen kommer att bli användbara, men idag kan vi inte förutsäga hur. AN

A

Svensk upptäckte cellens reparationsverktyg

T

KEMI

Fyra av fem djursjukskötare upplever stress på jobbet Trevlig bransch, men låga löner och hög stressnivå. Så är vardagen för många djursjukskötare på landets djursjukhus, visar en undersökning som Naturvetarna har genomfört under hösten.

U N D E R S ÖK N I N G E N VI SAR ATT:

Fyra av fem, 79 procent, upplever att arbetsbelastningen har varit för hög eller mycket för hög under det senaste året.

Tre av fyra, 68 procent, upplever att det har funnits arbetsmiljöproblem under det senaste året.

Stress som en följd av personalbrist, är den vanligaste anledningen till arbetsmiljöproblem, följt av bristande ledarskap och oklar organisation.

68 procent anser att rollfördelningen mellan veterinär, djursjukskötare och djurvårdare är tydlig.

63 procent tror att de kommer att jobba inom djursjukvården om tio år.

Tre av fyra upplever att deras kompetens tas till vara på arbetsplatsen.

Lika många upplever att arbetsgivaren har god kännedom om kompetensen.

79 %

stningen rbetsbela r a tt a r ve lle upple för hög e r har varit unde g ö h r fö mycket te året. det senas

14

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

FAKTA

Bakgrund: Under hösten genomförde Naturvetarna en undersökning om djursjukskötares arbetsmiljö. Enkäten skickades till landets alla legitimerade djursjukskötare.

865 svarade, vilket innebär en svarsfrekvens på 58 procent.

90 procent jobbar som djursjukskötare.

45 procent har jobbat max fem år i yrket.

75 procent omfattas av Kommunals avtal.

Stress

som en följd av personalbrist, är den vanligaste anledningen till arbetsmiljöproblem.

60 procent arbetar ofta övertid.

En av tre, 30 procent, har inte fått ändrade arbetsuppgifter efter att legitimationen infördes.

44 procent jobbar på företag som har blivit uppköpt av annat företag under de senaste tre åren.

44 % jobbar på företag som har blivit uppköpt av annat företag under de senaste tre åren.

29 procent jobbar på företag som har minst 50 anställda. LEL Utbildningen till djursjukskötare är en av de mest populära. Nästa höst antas ytterligare tio studenter.

NATU RVETAR NA KOM M E NTE RAR:

En förklaring till den tuffa arbetsmiljön är bristen på djursjukskötare. Att det nu kommer att utbildas fler djursjukskötare är positivt, men inte nog. Ingen gynnas av att man bränner ut djursjukskötare, utan man måste försöka hitta smartare sätt att organisera arbetet.

Att det kollegiala samarbetet

i stort upplevs fungera väl är något att ta fasta på, medan problem kring oklara rollfördelningar måste adresseras till arbetsgivarna. Om man kan åstadkomma tydliga team med en klar rollfördelning är mycket vunnet, då man förhoppningsvis kan arbeta mer strukturerat, effektivt och minska

stress/arbetsbelastning för djursjukskötare.

Statusen på yrket måste också höjas, då det ska löna sig att göra goda prestationer och att ta ett större ansvar.

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

NYHETER

Linn vill att kompetens ska löna sig Hittills har djursjukskötaren Linn Stenbom kunnat hantera stressen på jobbet. Hon stortrivs med djuren och kollegorna, men hon gillar inte lönetrappan som gör att kompetens och ansvar inte lönar sig.

När Linn Stenbom börjar sitt nattpass klockan åtta på kvällen är det full fart direkt. En hund behöver akutvård, kanske det krävs operation för att rädda den skadade tassen. Men först måste hunden sövas, vilket är djursjukskötarens ansvar.

– Som enda djursjukskötare på natten kan det bli stressigt att hinna med både akutfallen och ansvaret för de inneliggande djuren. Under delar av natten jobbar jag helt ensam om det inte händer något akut, då tillkallar jag veterinären.

Ibland kan hon känna sig otillräcklig och har påtalat behov av mer personal på natten, men de resurserna finns inte, enligt arbetsgivaren Anicura djursjukhuset i Jönköping.

Den ofta höga arbetsbelastningen beror främst på att det är brist på legitimerade djursjukskötare som är svåra att rekrytera. Djurvårdarna kan dock avlasta en del, som att ta blodprov.

Så mycket övertid blir det ändå inte, någon timme i veckan är normalt.

– Här ställer vi upp för varandra, vilket är mycket positivt.

Kanske det är typiskt kvinnligt, spekulerar hon. Vi har också en tydlig rollfördelning, där veterinärerna har full koll på vår kompetens och är bra på att delegera.

Som enda djursjukskötare på natten kan det bli stressigt” Låga löner och en lönetrappa som grundar sig på antal år i yrket gör att hög kompetens och goda prestationer inte lönar sig. Det är trist.

Hennes förhoppning är att djursjukskötarna ska bli till-

räckligt många för att Naturvetarna ska kunna teckna ett avtal för dem med arbetsgivaren, SLA. Då räknar hon med att det ska löna sig att höja kompetensen, ta större ansvar och prestera på en högre nivå. LEL

JOB BAR I TEAM

Linn Stenbom, som tog examen våren 2014, gillar sitt jobb som är utmanande, roligt och ansvarsfyllt. Några planer på att lämna branschen har hon inte.

– Det är ofta snabba puckar, särskilt i den akuta intensivsjukvården. Jag gillar också att växla arbetsuppgifter och hela tiden lära mig nya saker. Vi jobbar i team, där vi bland annat tar upp frågor om inköp av ny utrustning och behov av kompetensutveckling.

DJ U RVÅR DAR NA AVLASTAR

Linn Stenbom har själv valt att jobba natt varannan månad, och det varvas med arbete dagtid. I gengäld är hon ledig var åttonde vecka.

– Det passar mig bra eftersom jag bor i Skövde och jobbpendlar till Jönköping.

B R I STE R I AVTALET

Däremot är hon mindre nöjd med att hon som medlem i Naturvetarna går på Kommunals avtal.

– Det finns brister i avtalet, särskilt när det gäller ersättning för obekväm arbetstid och jour.

På djursjukhuset i Jönköping ställer personalen upp för varandra och det finns en tydlig rollfördelning, enligt Linn Stenbom.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

15

NYHETER

Lättare för naturvetare att bli lärare V Ä X L A S P Å R Den 1 juli 2016 kan det bli möjligt för skolor att anställa naturvetare som lärare i biologi, kemi eller fysik, utan lärarlegitimation, enligt en proposition från regeringen.

Naturvetare anställs på prov under två år om de samtidigt läser en kompletterande pedagogisk utbildning. Därefter kan de få lärarlegitimation och en tillsvidareanställning som lärare.

– Vi uppmuntrar initiativet eftersom det råder brist på lärare i naturvetenskap idag och det är bra med fler vägar in till läraryrket. Det är dock viktigt att även arbeta för att höja statusen på yrket, säger Marita Teräs, strateg för naturvetenskaplig kompetens.

På studera.nu går det att hitta och jämföra olika utbildningar.

Naturvetarna coachar medlemmar på Allt fler jobb förmedlas via digitala kanaler som LinkedIn. Naturvetarna lanserar nu tjänsten LinkedIn-coachning för att stödja medlemmar att bli mer synliga och knyta nya kontakter.

– För att ytterligare stärka våra medlemmar i jakten på nya karriärmöjligheter satsar vi nu på att coacha dem till hur de blir mer sökbara och attraktiva på LinkedIn för arbetsgivare och rekryterare, säger Christel Lindgren, chef för karriär och arbetsmarknad på Naturvetarna.

LinkedIn är världens största verktyg för jobbmatchning och rekryteNY SERVICE

ring. Med en välslipad profil kan jobbet hitta dig istället för tvärt om.

Naturvetarnas nya tjänst fokuserar på att definiera individens målsättning med att finnas på LinkedIn och hur man optimerar sin närvaro för att uppnå målen. Fokus ligger också på hur man via LinkedIn bevakar sin arbetsmarknad och håller sig uppdaterad om omvärlden.

– Styrkan ligger i att det är våra egna coachutbildade karriärrådgivare som håller i tjänsten, säger Christel Lindgren.

LinkedIn-coachningen kan bokas av medlemmar

Christel Lindgren.

via Naturvetarnas webbplats. Även företagare har nytta av att optimera sin närvaro på LinkedIn både för att förstärka sin expertis och att marknadsföra sin verksamhet. Allt som behövs är en existerande LinkedInprofil. JR

Turordningsreglerna blir kvar

En chans för naturvetare att bli lärare i kemi, fysik och biologi.

16

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

O M S TÄ L L N I N G Det blir inga förändringar i omställningsavtalet och de turordningsregler som i dag gäller vid uppsägning. Bakgrunden är att PTK, där både Sacoförbunden och Unionen ingår, redan för tre år sedan inledde förhandlingar med Svenskt näringsliv om omställningsavtalet. Men Uni-

onen och Saco hade helt olika uppfattning om förslaget, som skulle inneburit att arbetsgivaren hade fått oinskränkt makt att säga upp personal.

– Det kunde inte vi ställa upp på. Lagen om anställningsskydd, LAS, hade satts ur spel. I stället för anställningstid hade arbetsgivaren själv fått be-

stämma vilka som skulle sägas upp, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Han förklarar att de pengar som var tänkta att avsättas till kompetensutveckling skulle bli 1,2 miljarder kronor per år. Utslaget på varje individ skulle det inte bli mer än 1 400 kronor per år. LEL

VAD S KA DU GÖRA M E D

Åktur med spänning

PR I S PE NGAR NA?

du kanske ta elbussen till jobbet. Redan nu finns elbussar på ordinarie linjer i till exempel Göteborg, Umeå, Stockholm och Västerås. Och ett fastighetsbolag som vill vara mer klimatsmart kör en egen elbuss från Hagalund i Solna in till Stockholm. I regeringens budgetproposition för 2016 finns stöd till eldrivna bussar, så vi gissar att vi kommer att se ännu fler susa fram på gatorna. AN

FOTO: M I LJ Ö B US S

K L I M AT S M A R T Snart kan

Elbussarna kan bli ett vanligare inslag i gatubilden med nytt ekonomiskt stöd.

Tummen upp för delar i budgeten R I S O C H R O S Årets bud-

getproposition ser bra ut ur ett naturvetarperspektiv.

Budgeten innehåller förslag som kan leda till att naturvetare får en bättre arbetsmarknad. Vi saknar dock satsningar på att höja kvaliteten i den högre utbildningen och hade gärna sett mer

konkretisering av hur den arbetslivsanknytning regeringen menar är så viktig är tänkt att komma till stånd.

Vad gäller satsningarna på hälsooch sjukvården så är det viktigt att pengarna används på rätt sätt och verkligen går till att stärka professionerna. De måste därför involveras i besluten om hur resurserna ska användas. FL

Miljökompetens attraktiv H Å L L B A R A T I P S Miljö- och håll-

barhetskompetens är efterfrågad för att hantera klimatkrisen. Men också för företagens långsiktiga konkurrenskraft.

Det tyckte panelen vid karriärfrukosten som Naturvetarna ordnade tillsammans med Miljöaktuellt.

2. Sätt dig in i verksamheten och kom med idéer; det blir mer intressant än en generell spontanansökan.

3. Satsa på det du är bra på och intresserad av och nätverka med dem som arbetar med detta.

Tips till den som söker jobb inom miljö och hållbarhet:

4. Börja redan under studietiden med att fråga efter praktikplatser.

1. Fortsätt att söka jobb, men passa på att utbilda dig i till exempel kommunikation under tiden.

5. Kombinera kunskaper inom hållbarhet med andra områden. AN

Sten Linnarsson har som medicinsk forskare fått ett pris på hundra tusen kronor från Eric K Fernströms stiftelse. Nu skänker han hela prissumman till fattiga i Afrika.

Vad får dig att ge bort pengarna?

– Jag funderade på hur de skulle gör mest nytta.

Själv hade jag inga särskilda behov att tillfredsställa med hundra tusen kronor. Liksom de flesta andra svenskar tillhör jag den rikare delen av världen.

Så det blir nya brunnar och skolor i Afrika?

– Nej, det här är en ny princip för välgörenhet. Alla familjer i en fattig by i Kenya eller Uganda får motsvarande en årslön som ett sms. Studier visar att det ger bestående effekter där människor kan investera i till exempel en kiosk, bil eller plog. Det spiller över på grannbyarna när köpkraften ökar i en by.

Men försvinner inte pengar på vägen?

– Nej, omkostnaderna är marginella. 91 procent av pengarna når fram. Det är också effektivare att ge pengar direkt, eftersom varje familj själv bäst vet sina behov.

Hur långt räcker hundra tusen kronor?

– Det motsvarar femton till tjugo årslöner i dessa byar, vilket alltså innebär att så många familjer får pengarna.

Hur kändes det att få priset?

– Jag är stolt över priset, som innebär ett erkännande för min forskning. Pristagaren nomineras av professorer här på KI. Ett motsvarande pris delas ut på andra medicinska fakulteter i Sverige.

Vad gör du i forskningen?

– Med hjälp av RNA kartlägger vi olika celltypers molekylära sammansättning i hjärnan. Syftet är att förstå hur hjärnans olika celler är uppbyggda och fungerar. I förlängningen bidrar det till att kunna bota hjärnans sjukdomar.

Hur gör jag om jag själv vill skänka pengar?

– Gå in på www.givedirectly.org. Där kan du också läsa vetenskapliga studier om effekten av att ge pengar direkt till de fattigaste. LEL

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

17

Mjölk i kretslopp nära dig Starka varumärken överlever mjölkkrisen. Wapnö gård står för hållbar produktion och närodlat i ett system som närmar sig ett kretslopp. Biogas och rapsolja ger el och bränsle.

TEXT:

18

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

FOTO:

ANNA NORBERG

TEMA

>

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

19

TEMA

N

ågon mjölkkris finns inte på Wapnö gård, lite mer än ett stenkast från Halmstad. Man har hittat sin nisch och satsar på den lokala marknaden, som har vidgats genom åren.

Nu är det möjligt för konsumenterna i Stockholm att handla mejerivaror som har sin källa i de halländska åkrarna.

HÄR OD LAT

Att det är så vet man med säkerhet. Spårbarheten är total. All mjölk till mejeriet kommer från de egna kossorna på gården.

– Vi erbjuder inte bara närodlat, utan även härodlat. Så nära länkade är primärproduktionen och förädlingen. Restaurangen här på gården gör den kopplingen ännu tydligare, säger Lennart E Bengtsson, lantmästare och vd för Wapnö gård. Ännu så länge gäller det mejerivarorna, köttet och en stor del av grönsakerna. I det nya växthuset prunkar det för fullt i september med bland annat mogna tomater som lyser röda. Men slakten sker än så länge utanför gården.

– Nu är planen att fler produkter ska förädlas på gården. Vi kommer att starta ett gårdsslakteri, som håller på att byggas nu.

När det står klart får vi en ännu tydligare värdekedja "från jord till bord".

WAPN Ö-STÄM PE L E G ET ÖL

För att locka en lite annan och yngre publik till varumärket Wapnö, och ladda det med nya värden, försöker de ta sig in på ölmarknaden. Vi möter en ölbryggare som testar olika humletillsatser som är själva kryddan i ölet.

Maltkorn odlas på gården, medan humlet importeras. Kanske det kan bli egen odling i framtiden. Trenden med alkoholfritt hänger de på och erbjuder ett sådant alternativ.

I entrén står ölflaskor uppradade. Här vill Lennart E Bengtsson att besökarna ska rösta på de snyggaste etiketterna. Någon för tankarna till andra ölmärken, medan andra har ett eget uttryck. Gemensamt för alla är kon, vars konturer man kan ana i bakgrunden.

– Det symboliserar att vi har kossan i centrum för alla våra verksamheter. Våra 1400 kor är grunden för hela företaget som har sjuttio anställda.

Lennart E Bengtsson visar hur kretsloppet fungerar. Kodyngan ger näring till åkern och biogas som försörjer gården med el, både för uppvärmning och kylning av mjölken.

20

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Kossorna är en självklar del av kretsloppet på gården. Gödseln återförs förstås till jorden, men först efter att energi i form av biogas har tagits ut. Är produkterna KRAV-märkta?

– Nej, de är märkta "Wapnö gård", säger Lennart Begtsson kaxigt och förklarar att varumärket står på egna ben och inte behöver draghjälp.

Däremot är en del av arealen KRAVcertifierad, men det är inget man använder sig av i marknadsföringen.

– Eko går före och har fått den konventionella produktionen att minska sin miljöbelastning. Vi har valt en tredje väg med fokus på hållbarhet genom att ständigt förbättra oss, vilket vi gör genom ISOcertifiering.

RAPS I STÄLLET F ÖR S OJA

Han har en pragmatisk syn på jordbruk och gör ingen skillnad mellan organiskt bunden näring i stallgödsel och mineraliska gödselmedel.

– Stallgödsel är basen i gödslingen, men

Granne med kostallet förädlas mjölken till bland annat ost och yoghurt.

”

Vi går i spetsen för ett hållbart lantbruk, först in i framtiden"

vi använder också konstgödning. Den har vi bättre kontroll på och vet mer exakt hur mycket vi sprider på åkrarna. Även i Halland har det varit en bra säsong för växtodling, men han är förtegen om årets veteskörd. Raps är en viktig del i växtföljden och ger snart olja till produktion av RME, rapsmetylester, som håller på att byggas upp. Även restprodukten kommer till nytta.

– Vi använder den proteinrika rapskakan i fodret i stället för importerad soja. Det är en viktig ingrediens i det slutna kretsloppet på gården.

Vi kommer in på frågan om rötslam.

– Jag vill inte ha slam, som delvis har sin källa från importerad mat, på mina åkrar. Då skulle jag inte ha någon kontroll över vad som hamnar där.

Kom ihåg att hälften av all mat som konsumeras i Sverige är importerad.

Den stora importen gäller också mejerivaror, utom konsumtionsmjölken som till nästan 100 procent är svensk.

M J ÖLKÖVE R S KOTT

När jag frågar Lennart Bengtsson om den svenska mjölkkrisen, där mjölkbönder går på knäna och vill ha hjälp från statsmakterna, blir han allvarlig.

– Har vi en mjölkkris när det produceras för mycket mjölk i Sverige och hela Europa? Kanske hellre ge stöd till flyktingarna. I ett sådant läge är det bättre att bönderna gör något annat eller hittar en nisch, som verkligen efterfrågas, spekulerar han.

Däremot tycker han att svenska bönder ska konkurrera på samma villkor

WAPNÖ GÅRD Drivs som ett aktiebolag med lantmästare Lennart E Bengtsson som vd.

Har på tjugo år gått från att vara ett traditionellt jordbruk till ett företag med mejeri, restaurang, hotell, saluhall, biogasanläggning, mässor och gårdens alla djur.

Lantbruk: 1 400 mjölkkor, fyra raser används för att få hållbara djur och mjölk och kött.

Areal: Brukar 2 200 hektar, varav 1100 hektar tröskas.

Kretslopp: Foder till djuren odlas på gården. Biogas från gödseln rötas och ger energi. Växtnäringen återförs till åkern. Biodiesel, RMR, från rapsolja som odlas på gården på väg mot ett fossilfritt jordbruk. Rapskaka till djuren istället för importerad soja.

Växthus: Värms upp med gårdens biogas. Sex hundra kvadratmeter med grönsaker odlas till Wapnö restaurang.

Nästa projekt: Eget ölbryggeri, slakteri och kokbok.

Egen skog: Den årliga tillväxten motsvarar förbrukningen av förpackningar.

Tomater, gurkor och andra grönsaker odlas i det egna växthuset. De levereras till den lokala restaurangen och säljs i gårdsbutiken.

Varumärke som står för sig själv.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

21

TEMA

Fortsättning från föregående sida.

som sina europeiska kollegor. Det gäller bland annat dieselpriset. Att djuren ska ha det bra ger han inte avkall på.

Vi går runt i de välskötta stallarna, där korna strosar runt i den torra och fräscha halmen.

Lennart E Bengtsson kan intyga att de håller sig friska och att användningen av antibiotika är liten.

Här är det total öppenhet som gäller. Gården tar emot många besök och allmänheten kommer hit och fikar, eller för att titta på djuren. Vi kommer lagom till mjölkningen i karusellen, där kossorna åker runt samtidigt som de töms på mjölk.

Är mjölk bra för hälsan?

Mjölkprodukter är naturligt näringsrika och gör det lättare att få i oss den näring vi behöver, enligt Annika Smedman, nutritionsexpert på LRF Mjölk.

EGEN ENERGI

Granne med stallet ligger mejeriet, dit mjölken rinner av sig själv i ledningar.

– På det sätter minimerar vi insatserna av energi, som gäller på hela gården som i stort sett försörjer sig själv på el. Den produceras från biogasen, som också kyler mjölken till rätt temperatur.

Kalven skiljs tidigt från kon och hamnar i en barnkammare tillsammans med andra kalvar.

De serveras färsk komjölk och inte torrmjölk.

På ängarna runt Wapnö går en brokig samling djur och betar. Aveln är inriktad på att ge hållbara djur, liksom mjölk och kött av bästa kvalitet, vilket gör att köttraser som limousin och simmentaler ingår i stamtavlan.

De låga mjölkpriserna på marknaden märker inte Wapnö av.

– Eftersom vi förädlar mjölken här på gården påverkar inte de oss. Desto viktigare är priserna på mjölk, yoghurt och ost i konsumentled.

Det är inte bara hallänningarna som är beredda att betala ett lite högre pris för Wapnömjölken i butik än vad konkurrenterna erbjuder.

K LI MATB E LASTN I N G

Hur ser du på kon som klimatbov?

– Nyttan med kreaturen är så stor att jag tror att debatten vänder. De är effektiva foderomvandlare och kan tillgodogöra sig beten från magra marker. Biologisk mångfald och ett öppet landskap får vi vid sidan av nyttigheter som mjölk och kött.

Han är övertygad om att kon har en framtid. #

22

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Bra för mer än benhälsan.

– Ja absolut, de är rika på vitamin B2 och B12, kalcium, jod, zink och selen.

Vissa produkter är berikade med Avitamin. Två till fem Annika deciliter mjölk, fil elSmedman. ler yoghurt bör vi få i oss varje dag, enligt Livsmedelsverket.

Den som äter mycket ost kan lägga sig i det nedre intervallet, och vice versa.

Barn i skolåldern bör dricka en halvliter mjölk varje dag.

Kan mjölk förebygga sjukdomar?

– Aktuell forskning visar att mjölk minskar risken för högt blodtryck, diabetes typ 2 och stroke. Det finns också en svag evidens för att mjölk kan motverka övervikt.

Om jag hellre vill äta kosttillskott?

– Näring som finns i sitt naturliga sammanhang i livsmedel har bättre effekt i kroppen än kosttillskott. Så skippa kosttillskotten och ät riktig mat istället.

Kan mjölk ersätta energibar?

– Ja, forskning visar att mjölk snabbar på återhämtningen efter träning. Mjölk innehåller till exempel vassleproteiner som är rika på de aminosyror som behövs för muskelbildning. Dessutom innehåller mjölkprodukter salter som vi behöver. Mjölk och banan är en perfekt kombination efter träningen. Är det sant att mjölk hjälper vid benskörhet?

– Flera av mjölkens näringsämnen har betydelse för att bibehålla en bra benhälsa, som till exempel protein, kalcium, magnesium, zink och vitamin D. Men kan det vara så bra att få i sig alla mättade fetter?

– Mjölkdryckerna är inte så feta. Fettsyrorna är kortare än i charkvaror, och mycket tyder på att de har andra hälsoeffekter än de långa fettsyrorna.

Forskning pågår på det här området, och det mesta talar för att man kommer att nyansera synen på olika fettsyrors effekt på hälsan. #

6 perspektiv på mjölkkrisen Fredrik von Unge, agronom och näringspolitisk chef på LRF Mjölk, ger den här bilden av läget på den globala mjölkmarknaden.

Han har också recept på vad som behöver göras på hemmaplan.

1. Överskott i världen Den akuta krisen har sin källa i obalans på marknaden. Flera länder, både inom och utanför EU har ökat sin produktion.

Kina har inte heller infriat förhoppningarna om ökad mejeriimport.

2. Rysk bojkott Den ryska handelsbojkotten av smör och ost från EU drabbar Sverige indirekt. Länder som Finland, Holland, Tyskland och i viss mån Danmark som inte längre får exportera till Ryssland säljer sina mejeriprodukter billigt i Sverige.

3. Olika villkor Svenska bönder är mer utsatta och har

svårt att sänka sina produktionskostnader.

Högre skatter på bland annat drivmedel gör att de inte kan konkurrera på samma villkor.

Högre miljö- och djurskyddskrav än andra Fredrik von Unge. länder bidrar till svagare konkurrensförmåga. LRF Mjölk ser två möjliga lösningar.

Den ena är att alla bönder inom EU har samma regelverk när det gäller skatter, miljö och djurskydd. Den andra vägen är att följa Finland i spåren och låta staten betala bönderna för djurvälfärd och biologisk mångfald.

4. Sämre djurskydd importeras Om trenden fortsätter med allt färre mjölkbönder och minskad produktion i Sverige blir den totala djurvälfärden sämre. Svenska konsumenter får hålla till godo med livsmedel, där djuren haft det sämre och produktionen är mindre

Mjölk i siffror 325-350 kilo mjölk (yoghurt, fil, smör och ost ingår) konsumerar varje svensk per år.

10 liter mjölk går det åt för att producera ett kilo ost.

2,9 miljarder kilo mjölk produceras totalt per år i Sverige. Det skulle ge en självförsörjningsgrad på 93 procent om vi inte hade någon import.

43 procent av den mjölkmängd som konsumeras i Sverige är im-

porterad. Ost och yoghurt står för den största delen.

1/3 av den mjölk som produceras i Sverige exporteras som mjölkpulver till låga priser.

4 200 mjölkgårdar finns det i Sverige idag. Antalet har hittills halverats vart tionde år.

80 mjölkkor har den genomsnittliga mjölkbonden i dag.

Källa: LRF Mjölk

hållbar. Därför menar LRF Mjölk att djurvälfärden i Sverige måste kombineras med god konkurrensförmåga.

5. Handla svenskt Närodlat, miljövänligt och djuromsorg måste fortsätta att nötas in hos konsumenterna, menar LRF Mjölk. De mejerivaror som inte går att sälja här hemma exporteras i dag som mjölkpulver till extremt låga priser. Men marknaden svänger, så det behöver inte för all framtid vara en dålig affär.

6. Uppstickare piggar upp Mindre aktörer, skapar intresse för branschen. Både stora och små aktörer behövs, de senare för att utveckla nya spännande produkter och erbjuda ett brett sortiment.

De små kan skapa intressanta koncept med allt från närodlat till hela kedjan från jord till bord. #

Mjölkkronan vattnas ur Icas kampanj om att stödja

bönderna med en krona per liter mjölk ger ett visst tillskott i kassan. Under sex månader räknar Ica med att det ska ge hundra miljoner kronor till mjölkbönderna.

När stödet har slagits ut på hela produktionen vattnas kronan ur till sju öre per lite mjölk, vilket ger en kassaförstärkning till medelgården med tjugofem tusen kronor. Anledningen är att bara runt 30 procent av mjölken säljs som dryckesmjölk. Resten förädlas till bland annat ost, crème fraiche och yoghurt.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Arkiv som överlever allt Ytterst lite information från vår digitala tidsålder kommer att finnas kvar om hundra tusen år.

Den insikten fick Martin Kunze att skapa ett analogt arkiv djupt inne i Alperna.

TEXT

24

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

JOHAN JOELSSON

FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

”

Vad vi skapar här kan överleva i flera hundra tusen år, kanske ännu längre”

>

R E P O R TA G E

D

et gnisslar i den smalspåriga rälsen när tåget dundrar in i berget. Lyktor kastar ett blekt sken över gångarna i den tretusenåriga saltgruvan i österrikiska Hallstatt. Vi kliver av i en kammare.

Här står staplar med kistor fyllda av löpnummerförsedda keramikplattor med tryckta texter och bilder. Vi befinner oss i Memory of Mankind – arkivet som i en avlägsen framtid ska fungera som en analog backup av vår tid.

– Vad vi skapar här kan överleva i flera hundra tusen år, kanske ännu längre.

Framtida civilisationer kommer att grunda sin syn på vår tid utifrån innehållet i arkivet, säger projektledaren Martin Kunze.

”

Att kunna erbjuda global täckning kan var möjligt inom fyra fem år” EVIG H ETSAR KIV

Tanken på ett katastrofsäkert evighetsarkiv väcktes för sex år sedan när keramikern Martin Kunze satt vid sin drejskiva och funderade på vilka informationsbärande artefakter som kommer att bestå genom millennierna.

Sedan internet slog igenom präglas vår era av digital information. Men ur ett långtidsbevaringsperspektiv är den digitala informationshanteringen opålitlig.

I slutet av 1990-talet myntades begreppet ”digital dark age”. Termen beskriver ett framtidsscenario då det kommer att vara svårt eller omöjligt att stu-

26

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

dera dagens elektroniska filer eftersom de antingen förstörts eller sparats i föråldrade format.

När Martin Kunze satt vid drejskivan visualiserade han den ”kyrkogård av oläsbara disketter” som han själv förvarade i källaren. Plötsligt kom idén. Han skulle bränna stengodsplattor med information om vår tid och gömma dem i en geologiskt trygg miljö med potential att stå emot såväl tjocka inlandsisar som kärnvapenkrig och naturkatastrofer.

SALTG R UVA ATT LITA PÅ

Valet föll på saltgruvan i Hallstatt. Företaget som äger gruvan tände på idén och upplät 15 kamrar för projektet.

Sedan Memory of Mankind invigdes för två år sedan har cirka 600 informationsplattor producerats och placerats i arkivet. Martin Kunze lyfter varsamt upp några plattor som han skapat på uppdrag av Naturhistoriska museet i Wien som inlett en satsning på att dokumentera delar av sina samlingar och trycka dem på keramikplattor.

Men det är inte bara museer, universitet och statliga institutioner som valt att placera information i arkivet. För 3 000 kronor kan även privatpersoner beställa en platta.

– Privatpersonernas medverkan är lika viktig som den officiella historieskrivningen. Det går att dra paralleller till de gamla egyptierna och babylonierna vars vardagsliv vi idag har väldigt lite kunskap om, säger Martin Kunze.

ORDEN AVKODAS

För cirka 100 000 år sedan började grupper av homo sapiens att röra sig från Afrika till andra kontinenter. Hur världen kommer att se ut år 102 015 efter Kristus är helt omöjligt att föreställa sig.

Idén med de informationsbärande plattorna förutsätter att de framtida civilisationerna som hittar dem förstår det skrivna språket. Martin Kunze har därför inlett ett avkodningsprojekt som går ut på att skapa ett slags keramiskt pictionary. Tusentals plattor med tryckta ord och föreställande fotografier ska placeras i arkivet för att framtida forskare ska ha en möjlighet att dechiffrera de utdöda språken.

– Jag är medveten om svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna i det här projektet, men jag anser ändå att analoga informationsbärare är det bästa alternativet när man pratar mångtusenårig lagring, säger Martin Kunze.

HAR RY POTTE R-ROMAN

På de befintliga keramikplattorna går det maximalt in 25 000 tecken. Jämfört med digitala förvaringsmetoders lagringskapacitet framstår Memory of Mankind som en spartansk och klumpfotad förlorare.

Men Martin Kunze berättar att han har börjat experimentera med en ny teknik som gör det möjligt att trycka betydligt mindre bokstäver. Dessa är

Memory of mankind Memory of Mankind är ett fristående projekt. Några större aktörer har dock visat intresse för satsningen, bland annat Andra – den franska motsvarigheten till Svensk Kärnbränslehantering som behöver hitta metoder för att informera framtida generationer om de radioaktiva slutförvaren och dess innehåll.

Läs mer om evighetsarkivet på: memory-of-mankind.com

R E P O R TA G E

Minnen lever vidare. I det så kallade benhuset i Hallstatt förvaras dekorerade kvarlevor av människor som fått grävas upp för att ge plats åt nya gravar.

Precis som gravar berättar keramikplattorna i arkivet en historia, menar Martin Kunze. På bilden syns kyrkogården i Hallstatt.

Jag tror att människor alltid kommer att vara intresserade av historien”, säger Martin Kunze.

Polletter ska leda framtida civilisationer till arkivet i Hallstatt.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

inte synliga för blotta ögat, men fullt läsbara med ett enkelt mikroskop.

– När vi utvecklat tekniken ytterligare kommer vi att få plats med en hel Harry Potter-roman på en platta, säger Martin Kunze.

Om cirka 40 år kommer ingången till förvaringskamrarna i gruvan att förslutas av sig själv på grund av det formbara bergets rörelser. Då kommer förhoppningsvis arkivet att vara fullt och redo att överlämnas åt naturkrafterna.

POLLETTE R VI SAR VÄG E N

Men om Memory of Mankind får leva vidare – när och hur kommer det att upptäckas? Martin Kunze ser tre framtidsscenarion. Det mest sannolika är att man om

några hundra år inser att man saknar betydelsefull information om vår tid och väljer att öppna arkivet.

Det andra scenariot är att mänskligheten hittar en fungerande metod för extrem långtidsbevaring av digital information varpå arkivet inte längre kommer att fylla någon funktion. Den tredje möjligheten är att det inträffar en katastrof som slår ut delar av mänskligheten och teknologin.

– Skulle så bli fallet kan arkivet förse den civilisation som reser sig med viktig information så att människorna slipper börja om på stenåldern, säger Martin Kunze.

För att framtida civilisationer ska kunna hitta arkivet när det väl förslutits har han designat runda keramikpolletter som

pryds av en Europakarta, koordinater och Hallstattsjöns konturlinjer. Alla som väljer att lagra en platta i arkivet får, förutom en kopia på sin platta, även en sådan pollett.

– I takt med att arkivet växer kommer dessa polletter att spridas ut över världen och i framtiden fungera som en skattkarta till arkivet, säger han.

Martin Kunze tar upp två polletter ur sin jackficka och ber oss att placera ut dem i någon glest befolkad del av Sverige. Tanken är svindlande. Kanske blir det någon av dessa polletter som i framtiden kommer att leda en historietörstande civilisation till den österrikiska tidskapseln? #

Keramikplattorna förvaras i stengodskistor som kan hålla i hundratusentals år, berättar Martin Kunze.

Det globala frövalvet på Svalbard.

28

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Dopning – genvägen till snabba cash och en snygg kropp

Gula ledartröjan svischar förbi. Snabba fötter springer i mål.

Nya rekordhopp. Men är det på riktigt eller är det dopning?

Forskare försöker springa ikapp doparna. N A T A L I E V O N D E R L E H R TEXT

>

VETENSKAP

Inom elitidrotten är det helt enkelt så att det handlar om så mycket pengar att det är värt att ta risken, säger Christer Malm.

Han är forskare vid Umeå universitet och har under de senaste åren utvecklat ett test för att avslöja dopning med det egna blodet. Bloddopning går ut på att idrottarna tappar enheter av sitt eget blod i god tid innan den önskade maximala prestationen, fryser in det och sedan för tillbaka det i kroppen inför tävlingen. Det ökar blodets syreupptagningsförmåga och därmed uthålligheten (se faktaruta). Att an-

vända sig av det egna blodet gör att det är nästan omöjligt att upptäcka och avslöja.

– En otränad person presterar ungefär tjugo procent bättre, en elitidrottare förbättrar sig med en procent. Men det kan mycket väl vara skillnaden mellan att komma på tjugofemte plats och att vinna en medalj, förklarar Christer Malm.

ETT H E M LIGT FI NG E RAVTRYCK

Riktigt hur det nya testet fungerar kommer Christer Malm nog aldrig att avslöja, dels för att han och hans kollegor har startat ett företag och sökt patent och dels för att doparna ska ha svårare att hitta sätt att manipulera testresultatet. Han beskriver det i det närmaste som ett unikt fingeravtryck som skiljer sig från det vanliga blodet.

– Det är direkta markörer som är nedbrytningsprodukter och som enbart finns i blod som har varit fryst, förklarar han.

För att undvika falska positiva resultat har Christer Malm testat metoden på olika grupper som män, kvinnor, idrottare och testpersoner som medvetet har blivit bloddopade.

PASS KONTROLL

Christer Malm har själv en bakgrund inom friidrott men för honom har det ekonomiska incitamentet att dopa sig aldrig funnits.

– Men jag har heller aldrig blivit testad och jag är lite förvånat över att inte fler tester görs.

30

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

– Hittills ser det väldigt bra ut, det är av yttersta vikt att det inte blir falska positiva resultat.

Sedan ska testet utvecklas så att det är enkelt att använda och ska helst bli standard i alla dopningslaboratorier.

För att bli det måste WADA (World Anti-

Doping Agency) godkänna testet, precis som alla andra tester som används.

Inom sporter som fokuserar på styrka är användning av anabola androgena steroider (AAS) ett sätt att höja prestationen. AAS är ett samlingsnamn för preparat som innehåller syntetiskt manligt könshormon, testosteron, som ökar muskelmassan snabbt. Lena Ekström och hennes forskargrupp vid Karolinska institutet gjorde för några år Lena Ekström. sedan ett genombrott när de kunde visa att personer med en specifik genetisk variation kunde förbli oupptäckta i dopningstesterna.

Deras urin innehåller helt enkelt inte testosteron även om de har dopat sig med det. Sedan dess har hon och hennes kollegor studerat hur olika faktorer som kön, användning av läkemedel som preventivmedel, sjukdomar eller olika doser och administrationssätt av dopningsmedel påverkar testresultaten.

– Numera gör man longitudinella studier, det betyder att man samlar ihop provresultaten för varje idrottare över tiden och jämför de med varandra. Det blir som ett pass och man kan se om någonting sticker ut, förklarar Lena Ekström.

I hennes forskning ingår också försökspersoner som får en dos av AAS för att sedan kunna göra tids- och dosstudier. Målet är att förfina testerna för att kunna upptäcka mindre mängder steroider eller till och med ämnen som inte lämnar kroppen via urinen.

– Det är krångligare att samla in och skicka blod till analys, en möjlighet skulle kunna vara att samla blod på filterpapper, spekulerar hon.

STAR K ÄR D ET NYA S MAL

Hennes doktorand Annica Börjesson jobbar även på dopingjouren som tar

VETENSKAP

emot anonyma samtal från personer som använder AAS, eller oroliga anhöriga.

Hon berättar att dopningen blir allt vanligare på gymmen och även bland kvinnor.

– Hos kvinnor är stark är det nya smal, en snygg yta är väldigt viktigt och dopning erbjuder en genväg till en stark och snygg kropp, säger hon.

Ett stort problem är biverkningar som kan vara bestående, speciellt för kvinnor. Ökad kroppsbehåring, en Annica Börjesson. djupare röst och en förstoring av klitoris kan vara konsekvenserna av dopning och tyvärr finns det inte heller någon behandling. Annica Börjesson ska bland annat göra en studie om andra långtidseffekter på hela kroppen med hjälp av registerdata och redan insamlade prover.

– Dopning finns både inom elitidrotten

och inom samhället men det anses inte riktigt som samhällsproblem. Vi måste öka kunskapen inom sjukvården, både för att kunna jobba förebyggande och för att kunna hjälpa dem som vill ha hjälp men inte vågar tala om det eftersom dopning är illegalt, menar hon.

STEG ET E FTE R

Lena Ekström, Annica Börjesson och Christer Malm är överens om att doparna är väldigt pålästa och kunniga.

På forum som Flashback förs ganska avancerade diskussioner om de olika dopningsmedlen och hur man kan förbli oupptäckt och egentligen ligger forskarna och dopningslaboratorierna hela tiden steget efter.

– Speciellt vad det gäller steroider går det att manipulera testresultaten genom att förändra substanserna. Proffsdoparna kan sin molekylärbiologi, säger Christer Malm. #

Anabola androgena steroider (AAS) Ett samlingsnamn för preparat som innehåller syntetiskt manligt könshormon (testosteron) och är de dominerande dopningsmedlen inom sporter där det behövs mycket styrka. AAS har två huvudsakliga effekter: » Anabol effekt – tillväxt av muskelmassa och styrka. » Androgen effekt – utveckling av manliga karaktärsdrag som djup are röst samt skägg- och hårväxt.

Användningen kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem, som hjärt- och kärlsjukdomar, potensbesvär, depression, aggressivitet och relationsproblem.

Bloddopning Går ut på att öka antalet röda blodkroppar i blodet. De röda blodkropparna transporterar syre, därmed ökas blodets syreupptagningsförmåga och uthålligheten. Kan ske på olika sätt: » EPO (erytropoein): ett hormon som ökar kroppens produktion av röda blodkroppar » Transfusion av blod från donator » Transfusion av det egna blodet – idrottaren tappas på blod i god tid innan den maximala prestation en ska uppnås, blodet fryses in och transfuseras sedan tillbaka Både användning av EPO och blodtransfusion från donator är lätta att fånga upp i tester, det har hittills däremot varit omöjligt att bevisa bloddopning med det egna blodet.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

31

GMO påverkar indirekt När genetiskt modifierade organismer (GMO) påverkar jordbruksekosystem är det inte den förändrade egenskapen i sig som påverkar omgivningen utan till exempel användning av ett specifikt ogräsbekämpningsmedel eller ändrad jordbearbetning. Det visar forskare inom Mistra Biotech.

De har gått igenom publicerade resultat och utvärderat hur genetiskt modifierade växter, djur och mikroorganismer kan påverka jordbruksproduktionen, näringscykler, flöden av växthusOgräsmedel har effekt. gas, biodiversitet

och interaktioner i näringsväven.

De konstaterar att forskningsfokus ligger på riskutvärderingar av GMO på artnivå, inte på ekosystemnivå.

– Man har till exempel undersökt hur odlingen av en viss GMgröda påverkar en viss insektsart eller en viss typ av ogräs. Vi måste studera egenskaperna hos genetiskt modifierade organismer i mer komplexa system, säger AnnaKarin Kolseth, en av forskarna bakom studien.

Att en egenskap påverkar är inte specifikt för GMO utan gäller även exempelvis för grödor med egenskaper som har blivit framtagna med traditionell växtförädling. NL

Små men unika I LLU ST R AT I O N: E LL A M A R US H E N KO O C H A LE X TO K A R EV

Nanopartiklar som vid första anblick verkar identiska har i själva verket mycket olika egenskaper. Det har forskare vid Chalmers kommit fram till genom att använda en ny metod som utnyttjar faktumet att nanopartiklar av ädelmetall, till exempel guld, interagerar starkt med synligt ljus genom ett fenomen som kallas plasmaresonans.

Resultaten kan bli viktiga för utvecklingen av nya material eller i tillämpningar som vätgassensorer till bränslecellsbilar.

Studien har publicerats i En plasmonisk nanoantenn i guld avläser Nature Materials. NL väteabsorption i en nanokub av palladium.

32

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

1000

Olika sorters bakterier och mikroorganismer bor i dina tarmar. Exakt vilka och hur många av varje sort är individuellt. Forskare vid Chalmers har nu utvecklat en matematisk beräkningsplattform som gör det möjligt att förutsäga hur olika patienter kommer att svara på en förändrad diet beroende på hur deras egen tarmflora är sammansatt.

Den här forskningen kan göra det lättare att identifiera de överviktiga patienter som skulle få en stor hälsovinst av att lägga om sin kost.

Studien har publicerats i Cell Metabolism. NL E. coli-bakterier.

Lindrande kyssar, däggdjurskiss och okokta ägg I september var det återigen dags för Ig-Nobelpriset, priset för vetenskap som får dig att först skratta och sedan tänka.

I fysik belönades forskning som visar att alla däggdjur som väger minst tre kilo kissar ungefär lika länge, nämligen 21 sekunder. Kemipriset gick till en metod för att göra ett kokt ägg okokt. Inom medicin belönas forskning som visar att allergiker reagerar lindrigare efter att de har fått kyssas med sin partner i en halvtimme. Priset i biologi går till en chilensk forskargrupp som har visat att hönor med pinnar på stjärten går som dinosaurier och inom Lindrar hösnuva. medicinsk diagnostik har man kommit fram till att en blindtarmsinflammation gör extra mycket ont när man kör över ett farthinder. NL

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Heter det magnetkamera eller magnetröntgen?

Efter en skada i menisken fick jag mitt knä genomlyst i en magnetkamera. Vissa kallar det för magnetröntgen. Vilken är den rätta benämningen och finns det anledning att vara orolig för strålningen?

Att säga att man gjort en MR-undersökning eller en magnetkameraundersökning är att föredra, då tekniken bakom bildtagningen skiljer sig helt från röntgenundersökningar.

Magnetkameran sänder ut en radiosignal som fångas upp av protonen i kroppens vätekärnor i fett och vatten. Signalen skickas sedan ut igen av vätekärnorna, ett så kallat eko,

Hur kan en pumpa bli så

stor?

Vad är hemligheten bakom pumpans otroliga växtkraft, upp till tre hundra kilo under en säsong? Kan man dra nytta av den tillväxten i förädlingen av andra växter?

Pumpornas växtkraft är dels en fråga om odlingsteknik och dels en fråga om genetik. Vid odling av jättepumpor måste odlaren beskära plantorna så all växtkraft kanaliseras till endast en pumpa, annars bildas flera små pumpor på varje planta. Dessutom måste det tillföras näring och vatten i tillräckligt stor mängd för att

Strålningsrisken med magnetkamera är obefintlig, vad man vet i dag.

som fångas upp av speciella spolar som ligger nära kroppen.

Man använder alltså icke-joniserande strålning till skillnad från röntgen som använder joniserande strålning. Frekvensen

plantan ska orka producera en jättepumpa.

Det finns ingenting som tyder på att jättepumporna har en mer effektiv fotosyntes än andra sorters pumpor. Däremot har växtförädlare genom selektiv förädling tagit fram olika pumpsorter som har en utökad förmåga att kanalisera, både den tillförda näringen och det kol som fixeras via fotosyntesen, till den växande pumpan.

Det som ytterst begränsar en pumpas maximala storlek är cellerna i pumpans yttervägg. Utvecklingen av ytterväggen kan delas in i en inledande fas där cellerna delar sig och en påföljande fas där cellerna expanderar. Det är möjligt att påverka bägge dessa faser genom selektiv förädling. En förlängd celldelningsfas ger fler celler som i sin tur kan förmås expandera under en längre tid, vilket ger upphov till allt större pumpor.

J E N S SU N D STRÖM, DOCENT I VÄXTFYSIOLOGI, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

för radiosignalen är 64 MHz för en 1.5 tesla MR-maskin, alltså sänder man på FM bandet.

Förkortningen MR kommer av namnet magnetresonans som anger det fenomen (kärnspinnresonans) som uppstår i vissa atomkärnor när de placeras i ett starkt magnetfält.

Riskerna med strålningen från en magnetkamera anses vara obefintliga enligt dagens forskningsläge, men forskningen kring risker pågår ständigt och vi följer också forskningsfältet på närbesläktade strålningsområden, bland annat risker med mobiltelefoni.

Den största risken med MR-kameror är om det kommer in magnetiska föremål i kameran eller undersökningsrummet. De starka magnetfälten drar i de magnetiska föremålen och de kan bli projektiler som kan skada patienten eller kameran.

TOMAS JON SSON, PhD, SPECIALIST SJUKHUSFYSIKER, KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, HUDDINGE

All växtkraft till en pumpa.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

33

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Forskaren som sadlade om till lärare Forskningsingenjören Jenny Pihl trivdes på jobbet, men ville arbeta med något där hon gjorde skillnad. När hon blev antagen till den unika lärarutbildningen Teach for Sweden tog hon chansen, och har inte ångrat sig en dag. F R I D A H E N N I N G S O N J O H N S O N TEXT

Efter några år i en forskargrupp på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA funderade Jenny Pihl på att ägna sig åt något annat, hon visste bara inte vad. Så en dag berättade en kompis till henne om något som hette Teach for Sweden.

– Hon trodde att det skulle vara något för mig, så jag skickade in i en ansökan.

Teach for Sweden rekryterar utexaminerade och yrkesverksamma från andra akademiska profiler än läraryrket för att arbeta i skolor med tuffa utmaningar. Under tiden läser de in en lärarexamen samt får en ledarskapsutbildning.

TU FFT M E N G IVAN D E

Både Jenny Pihl och hennes väninna blev antagna till programmet. Under programmet är kandidaten anställd på heltid på en skola, men 20 procent av anställningen används till att på distans läsa in den kompletterande pedagogiska utbildningen som krävs för lärarexamen. Under dessa två år får kandidaterna en heltidslön från skolan de arbetar på.

– Det var en tuff tid, med arbete och plugg, och jag ägnade mycket av

34

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Positiv feedback från eleverna bär Jenny Pihl med sig under föräldraledigheten.

Hon är glad över att ha ett yrke där hon kan göra skillnad.

helgerna åt studier, berättar Jenny Pihl, som ändå tycker att programmet har varit väldigt givande.

Utöver handledare på skolan finns en coach från Teach for Sweden som själv är lärare och som regelbundet besöker kandidatens lektioner och ger återkoppling.

Dessutom finns en näringslivsmentor som hjälper till med den ledarskapsutbildning som också ingår i programmet.

SAM MAN SVETSAD E

– Först tyckte jag att det var annorlunda med en mentor från ett företag, men det gav väldigt mycket.

Att vara lärare handlar ju mycket om att vara ledare, så att få tips och feedback från någon som är expert på dessa frågor var otroligt värdefullt.

– Trots att vi läste på distans blev vi en väldigt sammansvetsad grupp.

Vi hörs av ofta för att bolla problem och för input till lektionsidéer. Utan gruppen hade utbildningen inte alls varit lika motiverande.

GÖR S KI LLNAD

Jenny Pihl uppskattade också att kunna göra den pedagogiska utbildningen samtidigt som hon arbetade som lärare.

– Undervisningen blev så mycket mer konkret. Det jag lärde mig kunde jag ta direkt in i klassrummet redan dagen därpå. På den vanliga lä-

”

Trots att vi läste på distans blev vi en väldigt sammansvetsad grupp”

LÄS E R I N P E DAG O G I K E N » För att vara med i Teach for Sweden-programmet krävs en examen i teknik, matematik eller NO-ämnen, kemi, fysik eller biologi.

rarutbildningen är det mycket längre mellan teori och praktik.

Utan Teach for Sweden hade inte Jenny Pihl tagit steget att bli lärare, men nu är hon glad över att ha ett yrke där hon äntligen känner att hon gör skillnad.

– En av mina elever har gått från betyget E till A i biologi. Vid skolavslutningen sa hon till mig: ”Det märks att du vill vara lärare, medan de andra bara måste vara det.” Det har jag burit med mig. #

J E N NY PIHL

» Kandidaten anställs på en socioekonomiskt utsatt skola under två år.

» Kandidaterna, börjar sin utbildning

» Har en ma-

med ett fyra veckors långt internat med utbildning och förberedelser. Sedan börjar de arbeta och studera parallellt.

» Anställningen avser en tjänst om 80 procent, men kandidater får lön motsvarande en tjänst om 100 procent.

Resterande 20 procent av tiden används till att läsa in den kompletterande pedagogiska utbildningen, 90 högskolepoäng, på distans via Högskolan i Halmstad och Karlstads universitet. » En utbildad lärare, coach, handleder kandidaterna i deras ledarskap och lärarskap i klassrummet.

Fakta: Teach for Sweden

gisterexamen i molekylärbiologi och en licentiatexamen i radiologi.

» Jobbade tidigare som forskningsingenjör på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.

» Gick den första årskullen av Tech for Sweden, med start i januari 2014. » Är i dag anställd som lärare i kemi, fysik, biologi och matte på Valstaskolan i Märsta (just nu hemma i väntan på att föda sitt första barn).

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Välj gräddfilen förbi konflikter Krockar det i umgänget med andra? Lär dig hitta gräddfilen förbi konflikter och gräl.

Prata smartare och väck positiva känslor. M A R G A R E TA E L D H A N N I K A CA R L S S O N T E XT

Osams med kollegan eller chefen? Fel ordval eller tonfall kan ställa till det rejält.

Missförstånd, sårade känslor och olösta konflikter förvandlas lätt till rejäla surdegar och förpestar tillvaron.

Lösningen är den smarta pratmetoden Talkmap. Den baserar sig på modern hjärnforskning som visar att den känsla som ditt prat väcker hos mottagaren blir bestående och lagras i hjärnan.

– Du kan lätt träna upp förmågan att prata så att ditt budskap uppfattas mer positivt.

Det handlar om vilka ord du använder och hur du formulerar dig, säger beteendevetaren Lena Skogholm, som utvecklat metoden.

VÄLJ RÄTT OR D

Hon föreläser om kommunikation och bemötande i arbetslivet och utbildar tusentals i Talkmap.

– Bara genom ditt ordval kan du sätta igång det positiva känslosystemet hos den du talar med, säger Lena Skogholm.

I vänster hjärnhalva finns solskenshjärnan som väcks till liv när du exempelvis får beröm. I höger hjärnhalva finns grådaskhjärnan som skyddar oss mot faror för att överleva. Den är lättväckt, letar fel och drar till sig det negativa.

– Det krävs mer ansträngning att slå på solskenshjärnan. Att ha förmåga att uppmärksamma det positiva, kräver en insats.

Belöningen är positiv energi tillbaka, säger Lena Skogholm.

U N DVI K N EJ

Ett viktigt språkverktyg i Talkmap är att undvika negativt laddade ord, som nej och inte.

36

N A T U R V E TA R E

NR6

2015

T E XT

– Bli en ja-sägare. Istället för ”nej, kan inte träffas idag”, säg ”ja, vad roligt, nästa vecka skulle fungera för mig”.

Ett annat laddat litet ord är ”men”.

Att först ge beröm och därefter lägga till ett men, tar bort den positiva effekten. Om chefen säger: ”Du vet att vi trivs jättebra med dig, men…

– Då sätter genast grådaskhjärnan igång, du spänner dig och väntar dig något obehagligt.

Bli även en jag-sägare. Istället för ”du förklarar så dåligt”, säg ”jag hängde inte riktigt med”.

– Ta själv ansvaret. Du-ordet gör att vi går i försvarsställning.

Allt du säger om dig själv är ofarligt. Uttryck dina behov i fyra steg: jag ser, känner, behöver och därefter ditt önskemål. Exempelvis: ”Jag har svårt att koncentrera mig på mina arbetsuppgifter. Är det okej om jag sätter mig i en lugnare vrå för att jobba undan?”

– Att prata om dig själv är lite smartare. Så fort vi känner att någon vill bestämma över oss, väcks en negativ känsla och vi säger nej.

VI LL HA B E KRÄFTE LS E

Ange alltid en orsak till varför du behöver gå före i kön, blir försenad, eller lämnar återbud.

– Du visar och får omsorg tillbaka.

Innan du börjar diskutera eller debattera, låt den andre prata till punkt först. Bekräfta att du hört, förstått och respekterar vad den andra sagt. Sedan

kan du berätta din version. Lena Skogholm som medlat i många konflikter på arbetsplatser vet att den enkla metoden fungerar.

– Det mesta handlar om missförstånd. Apan i oss vill ha bekräftelse och först när vi får det, kan vi koppla på den logiska hjärnan.

Använd även komplimang-power.

– Vi borde SNS:a mer, det vill säga Säga Något Snällt. Att öva på att säga några vänliga ord ger en väldig kraft.

Det kan lyfta en annan människa en hel dag. #

7

TECKE N PÅ ATT D U ÄR SOCIALT S M I D IG:

1. Du har en positiv attityd.

2. Du förmår att väcka de positiva

känslorna hos andra.

3. Du får andra att känna sig upp

skattade och må bra.

4. Du är generös och slösar med

vänskapliga gester.

5. Du är nyfiken och intresserad av

andra människor.

6. Du har förmåga att få andra

människor att känna tillit.

7. Du är en duktig lyssnare och konversatör.

KARRIÄR

3

SÄTT ATT PRATA S MART

1. Undvik: ”du förklarar så dåligt”.

3. Undvik: ”Nej, jag har inte tid, har fullt upp hela veckan, om 2. Undvik: ”Nu får ni vara tysta så jag kan få något gjort!” chefen frågar om du kan göra en uppgift.

Säg: ”Jag har svårt att koncentrera mig på mina Säg: ”Åh, vad roligt, det gör jag arbetsuppgifter på grund av prat och ringande gärna. Blir det bra om jag gör telefoner. Är det okej om jag sätter mig i en lugnare det nästa vecka, fungerar det?” vrå för att jobba undan?”

Säg: ”jag hängde inte riktigt med”.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Hur kan jag använda lönestatistiken för att höja min lön?

Hej, jag ska ha lönesamtal med min chef i nästa vecka. Enligt lönestatistiken ligger jag lite lägre än andra med jämförbar utbildning, ansvar och antal år i yrket. Hur kan jag använda det som argument i lönesamtalet?

N AT U R V E TA R N A : Lönestatistik kan vara bra att ha med sig som ett stöd i lönesamtalet. För detta krävs att statistiken är tillförlitlig. Därför är det så viktigt att alla svarar på den årliga löneenkäten.

Men du ska ha i åtanke att din lön inte ska sättas utifrån vad andra tjänar utan utifrån dina egna insatser. Statistik kan därför aldrig vara ett argument i sig i ett lönesamtal utan är mer av ett riktvärde som kan ge dig råg i ryggen i samtalet.

Mitt tips är att du kan använda statistiken för att försöka ta reda på varför du ligger lägre och vad som krävs för att komma upp på en högre nivå. Möjligen känner du inte till vilka lönekriterier som gäller på din arbetsplats. Det är kanske oklart vad du ska fokusera på i din tjänst.

För att utvecklas kanske du behöver någon form av kompetensutveckling?

I samtalet kan du prata med din chef om vad du konkret kan göra under kom-

Mitt tips är att du tar reda på vad som krävs för att komma upp på en högre nivå.” mande år för att höja din lön. Se också till att få detta tydligt dokumenterat efter lönesamtalet och undertecknat av din chef.

Att vara konstruktiv och diskutera vad du själv kan göra för att förändra situationen är i regel en framgångsrik argumentation.

Du kan också använda statistiken för att sätta ett eget långsiktigt lönemål.

Om du däremot har gått in på en alltför låg ingångslön, vilket hämmar din lön i dagsläget, skulle jag lyfta det utanför den årliga lönerevisionen. I en sådan diskussion kan man med fördel använda statistiken som visar att du ligger lågt som ett argument i sig.

K R I STOFE R J E RVI N G E

Utredare arbetsmarknadspolitik

38

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

PÅ N Y T T J O B B

Från ett gd-jobb till ett annat

F L E R PÅ N Y T T J O B B Daniel Borg Nytt jobb: Toxikolog/Hälsoriskbedömare på Kemikalieinspektionen.

Tidigare jobb: Konsult inom toxikologi/ekotoxikologi vid Trossa AB. Utbildning: Doktorsexamen i toxikologi från Karolinska institutet.

Charlott Stenberg Nytt jobb: Fiskechef på Marine Stewardship Council, MSC. Tidigare jobb: Artdatabanken, P4 Halland, HaV, Fiskeriverket.

Utbildning: Fiskeri- och marinbiolog, journalist.

Lena Strålsjö

Björn Risinger är ny gd på Naturvårdsverket.

Dialog och öppenhet är Björn Risingers ledstjärnor som ny generaldirektör för Naturvårdsverket. De senaste fyra åren har han varit gd för Havs- och vattenmyndigheten.

Vad kan du tillföra?

– Ett gott ledarskap med erfarenhet av stora organisationer. Öppenhet är också mitt signum. På Havs- och vattenmyndigheten har vi inget intranät.

I stället speglas allt på den offentliga webben.

Hur ser du på facket?

– Jag tror på samverkan och dialog, både med andra myndigheter och med omgivande samhälle. Lika viktigt är att samverka med de fackliga organisationerna. Jag har själv varit ordförande för Sacoföreningen på Länsstyrelsen i Falun.

Vad kan du om Naturvårdsverket?

– Mycket har förändrats sedan jag själv jobbade där som chef för natur-

resursavdelningen under drygt sju år.

En spännande tid väntar med utmaningar inom bland annat klimat och biologisk mångfald. Nu ska jag lära känna den nya organisationen som har det samlade ansvaret för miljöarbetet i Sverige och uppföljning av miljömålen.

Hur är känslan?

– Jätteroligt, men också lite pirrigt.

Det finns en del beröringspunkter med jobbet på HaV. Till exempel har Naturvårdsverket ansvar för viltförvaltningen, medan fisket sorterar under HaV. Hur har reaktionerna varit?

– Omtumlande att följa twitterflödet, med många grattis. Kul att både miljöorganisationer och branschorganisationer, som LRF, uttrycker sig positivt.

Så nu går flyttlasset till Stockholm?

– Nej, jag kommer fortsätta att veckopendla från hemmet och familjen i Mullsjö. Skillnaden är att resan till jobbet nu går norrut. Är du själv naturvetare?

– Ja, i botten är jag växtekolog och naturgeograf. LE L

Nytt jobb: Forskning- och utvecklingsexpert på Handelns utvecklingsråd.

Tidigare sysselsättning: Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.

Utbildning: Magisterexamen i Biologi och doktor i livsmedelsvetenskap SLU. Farid Jan Nytt jobb: Kemist på Mark och miljöinstitutionen, SLU, Uppsala.

Tidigare sysselsättning: Analytisk kemist på MKL diagnostics AB. Utbildning: Agronomie doktor.

Pia Hansson Nytt jobb: Avdelningschef för Geoteknikavdelningen Syd på Tyréns.

Tidigare jobb: Handläggande geolog på Tyréns.

Utbildning: Geolog.

SÅ HAR DU OCK ?

B B JO NY T T

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.

naturvetarna.se/nytt-jobb

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

39

F Ö R E TA G A R E

Vad händer med företaget om jag skiljer mig?

Att skriva äktenskapsförord är ett sätt att säkra företagets fortsatta drift vid skilsmässa. Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du teckna avtal online utan kostnad tack vare vårt samarbete med Avtal 24. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Har du tänkt på vad som händer med ditt företag om du och din partner skulle skiljas? Vem vill tänka på det när kärleken blomstrar och allt är frid och fröjd? Men det kan ändras.

Så länge man är gift äger vardera maken sina tillgångar och ansvarar för sina skulder. Däremot har makarna så kallad giftorätt i varandras egendom, vilket innebär att makarna har rätt att få ut hälften av vad den andra äger i samband med en skilsmässa.

Så om den ena maken äger och driver ett handelsbolag, enskild firma eller aktiebolag kan den andra maken göra anspråk på hälften av företagets värde vid en skilsmässa, vilket förstås kan ställa till stora problem för den framtida driften.

Därför är det en poäng att skriva äktenskapsförord, där makarna avtalar att företaget undantas från giftorätten och ska vara enskild egendom.

Då skyddas företaget från att den ena maken tar ut hälften av företagets värde vid skilsmässa.

Så för dig som har eget företag är äktenskapsförord en bra idé att teckna. Men det gäller att det utformas på ett sätt som passar den enskilda företagaren och att konsekvenserna kan förutses.

40

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Det är här Avtal 24 kommer in i bilden. Som medlem i Naturvetarna kan du och din partner skriva ett äktenskapsförord kostnadsfritt på webben. Behöver

ni hjälp av en jurist är kostnaden hälften av det ordinarie priset.

Läs mer www.avtal24.se/ aktenskapsforord

Med ett äktenskapsförord kan man undanta företaget från giftorätten.

KARRIÄR

MITT JOBB

P E R FALLG R E N Analytiker på Finansinspektionen. Master i statistik.

Huvud: Det kanske viktigaste verktyget för en analytiker som kan ha upp till 15 000 variabler att hålla ordning på när en banks eller ett kreditinstituts likviditetsrisk ska analyseras. Det handlar om att lagen ska följas utifrån en teknisk standard på EU-nivå. Konsumenterna ska kunna lita på sin bank och att den klarar sina finansiella åtaganden.

Kavaj: Klädkoden är elegant utan att vara överdrivet snofsig.

Kavajen har hängt med sedan april i år då han tillträdde tjänsten.

Innan dess jobbade han bland annat som riskanalytiker på konsultbasis och var forskningsassistent på Stockholms universitet.

Pengar: Många frågar om finansiella tips. Hans lite defensiva svar är att vara allmänt försiktig och påläst om man ska handla med fonder och aktier. Inte minst måste man förstå produkten.

Passerkort: Vem som helst har inte tillträde till Finansinspektionen.

Till exempel fick inte tidningen Naturvetare besöka Per Fallgren i det öppna kontorslandskapet. Samtidigt som man vill vara transparent och tydlig i sin kommunikation får inte hemligstämplad information läcka ut.

Färgpennor: En utmaning i jobbet är att informera om komplicerade analyser och resultat, både till specialister och till noviser. Han använder färgpennor och diagram i sina presentationer.

Att jobba med flera sinnen är Per Fallgrens recept.

Dominobrickor: Det finansiella systemet hänger ihop. Faller till exempel ett kreditinstitut finns risken att fler hänger med i raset. Det är viktigt att förstå mönstret för att kunna förutse kriser och att minimera skador. Att analysera, utvärdera och utveckla metodik, liksom att samarbeta med kompetenta kollegor, brinner Per Fallgren för.

Båt: Inspiration och kraft får han från seglatserna i den egna segelbåten i Stockholms skärgård. Att hänga med vännerna är ännu en passion, liksom sambon och de två döttrarna, för att spara det bästa till sist.

Stureplan: Finansinspektionen huserar vid Stureplan, som är något av Stockholms finansiella centrum. På tillsynsmyndigheten jobbar fyra hundra personer. Under de senaste tre åren har personalstyrkan nära på fördubblats. Att säkerställa en stabil finansiell marknad och att trygga konsumentskyddet är de två uppdragen.

TEXT OCH FOTO:

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

41

KARRIÄR

CHEF

Kvinnor spräcker glastaket Skippa karriärplanen och gör en livsplan. Det är en nyckel till framgång, enligt författaren och coachen Ulrika Sedell. På Chefsfredag talade hon för chefer i Naturvetarna och några andra Sacoförbund. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

S

verige ligger i topp när det gäller andel kvinnor i arbetslivet. Men har en bottenplacering sett till andelen kvinnor som når vd-nivå.

Det tog Ulrika Sedell fasta på när hon skrev boken Bortom glastaket. Hur hon själv har blivit bemött som konsult spelade också in.

– På ett möte med uppdragsgivaren fick jag höra: ”Och här har vi lite kvinnlig fägring.” Jag blev så paff och arg att jag gick därifrån. Jag övertalades att fortsätta efter en ursäkt.

I dag har vi jättebra samarbete, säger hon.

För att inspirera Ulrika Sedell. andra kvinnor intervjuade hon tjugosex kvinnor som har nått toppen. Några av dem är Ebba Lindsö, Ulrika Messing och Eva Hamilton. Alla berättar öppenhjärtigt om sin väg dit, vad som har drivit dem och hur de ser på sitt ledarskap.

Ulrika Sedell har vaskat fram sju saker från intervjuerna, som är chefernas råd till blivande kvinnliga chefer. Tipsen är minst lika användbara för män.

Gemensamt för dem som intervjua-

42

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

des är att de vill åstadkomma något större än de själva. De sätter sitt chefskap i en större kontext. Den som till exempel jobbar med pensionsförsäkringar kan ha målet att alla ska ha ett bra liv som pensionär.

”En karriär behöver inte hela tiden vara uppåtriktad”

KVI N N OR S KAR R IÄRNYCK LAR

1

FÖLJ DI N EG E N KO M PAS S Det är du som ska vilja bli ledare. Lev inte upp till andras förväntningar. Fråga dig var du vill vara och vilket liv du vill leva. 89 procent av kvinnorna väljer att bli ledare för att kunna påverka och förändra. De jagar inte titlar eller lön. De har ofta lite för mycket koll på andras behov, men mindre på sina egna. ”När jag har lyssnat av andras behov kan jag ta in mina”, är en vanlig kommentar.

2 Kloka råd även för män.

7

G Ö R E N L I VS P L A N Skippa karriärplanen och ta ett vidare grepp över hela din livssituation. Gör en livsplan över de närmaste 18 månaderna och se helheten. Du kanske ska gifta dig, skaffa barn, bosätta dig någon annanstans, eller jobba ideellt. Det kommer att påverka dig på jobbet.

KARRIÄR

Chefen är avgörande för om du ska lyckas i din karriär och bryta igenom glastaket.

3

N ÄT V E R K A Kvinnor på toppen är oftare ensamma än män, bara 15 procent av alla vd:ar är kvinnor. Därför är nätverk ännu viktigare för kvinnor.

Men sukta inte efter titlar. Viktigare är att relationen bygger på förtroende och att man söker upp personer med skilda kompetenser som kan ge nya perspektiv.

4

SV I K I N T E D I N A VÄ R D E R I N G A R Förhandla inte om dina värderingar. Enligt Stjärnkraft, en studie om kvinnliga ledare av Kairo future, säger 55 procent att de väljer jobb utifrån sina värderingar. Kom ihåg att det inte går att förändra en organisations DNA. Se därför till att dina värderingar samverkar med organisationen. Om inte, byt jobb.

5

VÄ L J R ÄT T C H E F Chefen är helt avgörande för om du ska lyckas i din karriär och få en utveckling. Om det tar stopp och du når glastaket beror det ofta på chefen, som inte ger dig förtroende och mandat. Ulrika Sedells råd är

att söka sig till andra chefer i sådana situationer, vilket ibland kan vara lättare sagt än gjort.

6

VÄ L J K L ÄT T E R STÄ L L N I N G E N En karriär behöver inte hela tiden var uppåtriktad. Du måste inte vara bäst, välj hellre att klättra i sidled eller ibland ner. Gör olika saker och skapa din egen profil. Olika erfarenheter är en tillgång. Var inte rädd för att vara föräldraledig, satsa på en utbildning eller en långresa. Det är en myt att det är svårt att komma tillbaka. Sedan är det lite förskräckande att män som får kicken från ett vd-jobb har ett nytt motsvarande arbete efter sex månader. Kvinnor får vänta i fyra år. Det kan möjligen bero på att män ofta anställer män, medan kvinnor anställer kvinnor.

Eftersom så få kvinnor är vd minskar chanserna, spekulerar Ulrika Sedell.

7

VA R N Y F I K E N Våga pröva nytt och låt nyfikenheten styra dina val. Kvinnor som intervjuas i boken pekar på viljan att lära nytt och möta nya situationer och människor. Det ger stimu-

lans och glädje. Låt dig alltså inte styras av prestationsstressen. ”Våga var lite slarvig och vänta till exempel med att läsa mejl till klockan är nio”, säger Ulrika Sedell. Du behöver inte vara duktig på allt. Slappna av. Du kan inte vara strateg och fixare på en gång. ”Överprestera på det du tror på och underprestera på det du inte tror på. #

KVI N N OR OM S ITT LE DAR S KAP >> Inspirerar och engagerar. >> Vill vara en förebild. >> Utvecklar relationer, har ofta fokus på andra. >> Att med värme leda ur en konflikt. >> Involverar inför förändringar. >> Står på stadig grund och jobbar med sin egen utveckling.

LÄS M E R PÅ NÄSTA S I DA

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

Vad fick ni med från seminariet Chefsfredag?

Vad är Chefsfredag?

Charlotta Hjerpe, operativ chef på Vironova

Chefsfredag arrangeras av Svensk chefsförening och konsultföretaget Insight.

Chefsmedlemmar från flera Sacoförbund, däribland Naturvetarna, deltar. Håll utkik efter nästa Chefsfredag i kalendariet på sidan 49 samt på Naturvetarnas webb.

– Många goda råd, som att göra en livsplan, där karriären ingår. Det ska jag göra när jag kommer hem.

Att följa sin egen kompass och att ta reda på vilka behov man har är viktigt för att fungera som chef.

Vad fick dig att komma hit?

– Ämnet lockade, liksom möjligheten att mingla. Som duktig flicka väljer man ofta bort att nätverka. Kanske man som föreläsaren sa ska bli lite slarvig och lära sig att prioritera rätt.

Anders Pettersson, projektchef på medicinteknikföretaget Perimed – Som chef i en mansdominerad bransch gav det nya perspektiv. Vi jobbar på att få in fler kvinnor i ledande positioner. Jag gillade särskilt klätterställningen, att man också kan gå åt sidan i sin karriär.

Vad tycker du om Chefsfredag?

– Intressant och bra, men jag kom hit lika mycket för att nätverka som för seminariets innehåll.

CH E FS FRÅGAN

Hur skyddar jag gravida från risker på jobbet?

Jag är chef på ett laboratorium där vi hanterar kemikalier. Vi har flera unga i fertil ålder och jag är angelägen om att ta mitt arbetsgivaransvar. Men hur kan jag veta om mina medarbetare tänker skaffa barn eller är gravida.

Frågan är känslig och vi behöver hitta former för arbetsmiljöansvaret.

Som arbetsgivare har du ansvar att i det systematiska arbetsmiljöarbetet skaffa kunskap om vilka riskmoment som finns på arbetsplatsen, och vilka av dessa som utgör en särskild risk för

44

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

gravida arbetstagare. Allt detta finns bra beskrivet i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2007:5.

Ett problem är att du inte vet vem som är gravid. Ett förslag är att du informerar arbetstagarna om att det kan finnas risker på arbetsplatsen för den som är gravid. Men se till att samtidigt informera om att arbetsgivaransvaret inträder först när arbetsgivaren fått kunskap om detta. Det blir ännu tydligare om arbetsgivaren har en arbetsmiljöpolicy, en del av det systematiska arbetsbetsmiljöarbetet, som beskriver era rutiner där även medarbetarnas ansvar framgår.

När en arbetstagare underrättat arbetsgivaren om sin graviditet, har du ett påtagligt arbetsmiljöansvar och du måste göra en riskbedömning av ar-

betet. Finns risken, så skall du utreda möjligheterna till omplacering. Kraven går dock inte så långt att arbetsgivaren behöver ordna nya jobb. Om den gravida arbetstagaren inte kan bli omplacerad till ett mindre riskfyllt arbete, finns rätten till havandeskapsledighet utan lön från arbetsgivaren. Däremot kan man ansöka om graviditetspenning från försäkringskassan.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

KARRIÄR

AEA INFORMERAR NR 3 2015

HON SAMLADE ERFARENHET FÖR NYA JOBBET

Jenni Jungbeck har tagit den långa vägen till jobbet som socionom i Göteborg. Något hon inte ångrar.

Höjd a-kassa För första gången på 13 år ökar ersättningen Lär av proffsen Så söker du jobb på ett effektivt sätt N R6 2015

N A T U R V E TA R E

47

Arbetslösheten fortsätter sjunka ARRIÄR EnligtKArbetsförmedlingens prognos kommer sysselsättningen att öka med 111 000 nya jobb till och med 2016 och arbetslösheten att minska från 7,8 procent 2015 till 7,5 procent.

Nästan hela ökningen sker bland utrikes födda.

Men svårigheterna för personer med låg utbildning att hitta jobb blir större – 75 pro-

cent av de arbetslösa under andra halvåret 2016 kommer att vara lågutbildade.

I april 2015 fanns 53 000 inskrivna arbetslösa med en utbildningsnivå lägre än grundskola och 63 000 personer med en utbildningsnivå som motsvarar grundskola.

Antalen väntas öka framöver.

Källa: Arbetsförmedlingen

En globetrotter har MEDLEMSPORTRÄTTET Jennie Jungbeck har bott

och arbetat i fyra länder med ett tjugotal olika jobb.

Det har hon stor nytta av i sitt nya jobb på socialförvaltningen i Göteborg.

TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

Femton minuters spårvagnsfärd från centralstationen i Göteborg ligger stadens äldsta förort Kortedala. I en röd tegelbyggnad alldeles intill Kortedala torg har Socialtjänsten Östra Göteborg sina lokaler.

Innanför dörrarna tar två kvinnor emot besökare. Jennie Jungbeck själv dyker upp från en dörr till höger. Trots sen eftermiddag och hektiskt tempo ser hon pigg ut. Kanske för att hon fortfarande är ganska ny.

– När jag började i oktober förra året så bestod halva arbetsgruppen av nya personer. En av tolv i dagsläget har varit här flera år, resten mindre än ett år, säger Jennie Jungbeck.

Hög arbetsbelastning En orsak till den höga personalomsättningen är arbetsbelastningen. Samtidigt är det svårt att hitta personal. Få söker tjänsterna och då måste arbetsgivarna locka med bra löner. Det blir en ond cirkel när alla vet att det bästa sättet att få högre lön är att byta jobb, menar Jennie Jungbeck.

Men hon tycker mycket om sitt arbete och vill inte ge upp i första taget.

– Särskilt med tanke på kollegorna, vi är en väldigt tight grupp. Det väger upp en del av stressen.

Mottagningsgruppen som Jennie Jungbeck jobbar i är den första kontakten som hjälpsökande personer har med socialtjänsten. Gruppen bokar in personer för besök och utredande samtal. En vanlig dag kan Jennie Jungbeck få hantera både ansökningar om boende, mat, pengar 48 och anmälningar om våld i nära reN A T U R V E TA R E N R 6 2 0 1 5 lationer.

TiPS

till den som funderar på att bli socionom: – Möjligheterna är stora att hitta en arbetsplats där man trivs eftersom det är stor efterfrågan på socionomer. Arbetet är tungt, men tillfällena när man verkligen kan hjälpa någon väger upp. Sätt gränser från början och ta vara på din egen hälsa så du orkar i längden.

Ville se världen Att bli socionom var aldrig någon barndomsdröm för Jennie Jungbeck. Däremot ville hon tidigt ut i världen och drog till London direkt efter gymnasiet. Under två år jobbade hon på hotell och restauranger, som au pair och som säkerhetsvakt. Därefter flyttade hon till Sydney och jobbade i en bar.

Så småningom började hon tröttna på restaurangjobben och funderade på att utbilda sig till något där hon fick hjälpa människor.

Tillbaka i Sverige sökte hon till socionomprogrammet i Norrköping, men kom inte in. Då bestämde hon sig för att komma in på utbild-

ningen i Stockholm istället och flyttade helt sonika dit. Medan hon arbetade som baransvarig på Globen sökte hon till universitetet – och kom in.

– Första året var svårt. Det tog ett tag innan jag lärde mig att sålla i kurslitteraturen. Sedan är socionomutbildningen i Stockholm inte så praktiskt inriktad, och det gillade jag inte. Det bidrog till att jag ville göra praktiken i Australien, säger Jennie Jungbeck.

Hon fick alltså ett bra tillfälle att återvända till Sydney, den här gången för att göra praktik som kurator på St George Hospital. Eftersom hon ville vara kvar i Australien skrev hon sin

40 % Sysselsatta 570 000 personer

29 % Utanför arbetskraften 404 000 personer

Vilka fick jobben?

K 1,4 A R miljoner R I Ä R per2014 nyanställdes cirka soner. 40 procent kom direkt från ett annat arbete, drygt 30 procent hade varit arbetslösa och övriga hade stått utanför arbetskraften. 73 procent av nyanställningarna var tidsbegränsade.

31 % Arbetslösa 436 000 personer

Källa Arbetslöshetsrapporten 2015

14 % Tidsbegränsat anställda

landat

77 % Fast anställda Jennie Jungbeck Ålder: 35 år Yrke: Socionom Bakgrund: Född i Malmö och uppvuxen utanför Linköping. Jobbade två år i London efter gymnasiet. På det följde barjobb i Sydney, socionomstudier i Stockholm och praktik samt mer studier i Sydney.

Därefter restaurang- och växtjobb i Oslo och slutligen socionomjobb i Göteborg.

uppsats där och fortsatte läsa socionomkurser vid University of Western Sydney och University of New South Wales.

Kärleken ledde till Göteborg Jennie Jungbeck tog examen både i Sverige och i Australien innan hon bestämde sig för att flytta hem. Att låta flyttlasset gå direkt till Sverige kändes motigt och därför mellanlandade hon en period utanför Oslo. Jobbade med växter och servering samtidigt som hon sökte några socionomjobb, utan att höra något från arbetsgivarna.

Någon hon hörde desto mer av var den

nya kärleken – en göteborgare. Och när hon började söka socionomjobb i Göteborg blev reaktionen en annan från arbetsgivarna. Jennie Jungbeck kallades snabbt till en intervju på socialkontoret i Kortedala och fick jobbet.

När hon ser tillbaka på sitt yrkesliv hittills är hon nöjd. Alla flyttar, jobb och miljöombyten har gjort henne flexibel. Att ha några års livs- och yrkeserfarenhet är en stor fördel i socionomyrket.

– Alla mina val har varit väldigt impulsiva.

Men utan det jag har sett och gjort så hade jag inte blivit den jag är idag. Alla jobb har lärt mig någonting.

9% Företagare

Fast anställning vanligast Av alla som arbetar är 77 procent fast anställda, 14 procent har tidsbegränsad anställning och 8 procent är företagare.

Källa: Arbetslöshetsrapporten 2015

Taket för a-kassan höjs Den 7 september höjs taket för högsta möjliga dagsersättningen från a-kassan från 680 kronor till 910 kronor. Det är den första höjningen på 13 år. Om du har tjänat i genomsnitt 25 025 kronor eller mer har du rätt till 910 kronor under arbetslöshetsperiodens första 100 dagar. Läs mer på aea.se/höjttak 49 N A T U R V E TA R E

N R6 2015

KARRIÄR

Tips

Proffsens tips hjälper dig att hitta jobbet

1 2 3 4

Berätta för andra att du söker jobb.

5 6 7 8 9

Var ärlig. Det är mänskligt att göra misstag.

10 11 50

Använd Facebook så att dina vänner vet att du söker nytt jobb. Öva på din berättelse: Vad du har gjort tidigare och varför.

Skapa balans mellan historia och framtid när du berättar vem du är.

Fokusera framåt.

Hitta dina intressen och nätverka utifrån dem.

Våga testa nya jobb. Alla erfarenheter är bra.

Dra i alla trådar du kan komma på för att hitta jobbmöjligheter.

Hitta de dolda jobben. De flesta annonseras inte ut, utan du får höra talas om dem via kontakter.

Låt någon annan läsa ditt CV. Var nyfiken på nya möjligheter och arbetsgivare.

N A T U R V E TA R E

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Vilken är din bästa sida?

”

DJUR M.M

Andra vill inte överdriva och säger att de hankar sig fram på franska fastän de läser Sartre på originalspråk.

Tänk dig att du skulle söka ett nytt jobb idag. Vad skulle du lyfta fram som dina positiva sidor? Vilken är din unika kompetens? En del har lätt för att sälja sig själva och kan till och med vända svagheter till styrkor. Andra vill inte överdriva och säger att de hankar sig fram på franska fastän de läser Sartre på originalspråk. Men om det är svårt att beskriva sina fördelar, hur svårt är det då inte att hantera sådant som man är rädd att andra ska uppfatta som negativt?

Tänk dig att du under perioder inte har jobbat på grund av sjukdom, kriminalitet eller arbetslöshet. Vad skriver du i din jobbansökan? Jag vet att många av våra medlemmar våndas över hur de ska väga orden, och att man ibland avstår från att söka för att man tror att man är uträknad på förhand.

Under Almedalsveckan lät vi några arbetsgivare och rekryterare diskutera hur de såg på saken. Gemensamt var deras vilja att ge bra personer en chans. Det gäller att vara ärlig och hitta en balans mellan sin historia och vart man är på väg. Viktigast är att få en första kontakt med den som anställer för att få chans att visa vem man är.

Och har man inte har ett perfekt CV (och vem har egentligen det?) gäller det alltså att fundera på hur man kan använda sina erfarenheter för att göra arbetsgivaren nyfiken på vem man är och vad man kan bidra med. Se hela diskussionen på aea.se/almedalen 2015.

N R6 2015

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du Naturvetarnas aktiviteter i höst.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

LE DAR S KAP

Våga – och tro på dig själv!

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E

5/11

Ny som chef Gävle

Inspirationsdag

2/11 Webbinarium om kursen

6/11

Leadership Friday Lund

6/11

Chefsfredag Sundsvall

Robert Gustafsson har utsetts till världens roligaste man av svenska folket. Han föreläser på Inspirationsdagarna i Malmö, Göteborg och Stockholm. www.naturvetarna.se/ kalender

4/12 Sista dag för kursanmälan

13/11 Chefsfredag Norrköping

I N S P I R AT I O N

13/11 Mace ledarskapsdagar

Stockholm

Robert Gustafsson.

3/11

Science Skills Karriärmässa Lund

18/11 Mace ledarskapsdagar

10/11

I huvudet på en rekryterare Malmö

19/11 Ny som chef Malmö

Öka dina karriärmöjligheter

27/11 Chefsfredag Uppsala

Arbetsmarknadsdagar

27/11 Ny som chef Stockholm

I Lund arrangeras arbetsmarknadsdagar, där Naturvetarna finns på plats. Kom och prata karriärmöjligheter och arbetsmarknad med oss!

- Science Skills Karriärmässa: för dig med erfarenhet inom Life Science och Mobil Hälsa.

- ARKAD där studenter kan nätverka med arbetsgivare som är intressanta för naturvetare.

11-12/11 Arkad arbetsmark-

nadsdagar Lund

Göteborg

17/11

Bubbel & Debatt Umeå

20/11

Mace inspirationsdag Göteborg

26/11

Mace inspirationsdag Stockholm

4/12

Mace inspirationsdag Malmö

FA C K L I G A K U R S E R

3/12

Atlas arbetsmarknadsdag Lund

Kurserna hålls i Stockholm under 2016.

3/2 Löneprocessen

KO N G R ES S 13-14/11 Naturvetarnas kongress 21-22/11 Studentrådets kongress

8-12/2

UGL

F Ö R E TA G A N D E

16-17/3

Facklig grundkurs statlig sektor

5/11 Att driva eget Gävle

13/4

Arbetsrätt/Förhandling

19/11 Att driva eget Malmö

19-20/4

Facklig grundkurs kommun & landsting

26-27/4

Förhandlingsutbildning

16-20/5

UGL

18/5

Arbetsmiljö

24-25/5 Facklig grundkurs privat sektor

www.naturvetarna.se/kalender

Vidga din kompetens Affärsmannaskap för naturvetare Komplettera din naturvetenskapliga utbildningar. Kompetens inom affärsmannaskap är en viktig pusselbit för naturvetare som arbetar i strategiska positioner inom olika organisationer.

Programupplägg: Pusselbitar • Strategiskt tänkande och affärspå plats. mässiga beslut • Affärsidé, organisation och marknadsstrategi • Ekonomisk analys och ekonomistyrning • Affärsplan och affärsplanering www.naturvetarna.se/affarsmannaskap

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

51

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

49

KARRIÄR

STUDENT

Ta steget in i framtiden med din mentor Vad ska du bli när du är klar med studierna, när doktorsavhandlingen är inlämnad eller när postdoken är avslutad? Steget till en karriär i industrin kan kännas både långt och svårt, men en mentor kan ge dig perspektiv från världen utanför akademin. A N N A N O R B E R G TEXT

– Mentorskap är en relation mellan två människor och kan ta sig många former. Jag och min mentor diskuterade mycket om vilka möjligheter som finns för mig efter att jag disputerat, säger doktoranden Victor Abrahamsson.

Han doktorerar i analytisk kemi och har deltagit i ett mentorskapsprogram där han matchades ihop med mentorn Agneta Walhagen. Hon är executive director för pharmaceutical technologies vid läkemedelsbolaget LO Pharma.

den under ett läsår. Till exempel över en middag på stan eller på Agneta Walhagens arbetsplats. Han kom också med förslag på vilka frågor de skulle ta upp.

– För att få ut det mesta av ett mentorskap måste man vara lite drivande och inte bara ta emot. Om man träffar en mentor som vill dela med sig av sina erfarenheter i arbetslivet tycker jag att man måste visa entusiasm tillbaka och ha idéer och frågeställningar, säger han.

Vid en träff hade de till exempel samlat ihop ett antal jobbannonser och pratade de om vilka jobb Victor Abrahamsson skulle kunna söka.

Agneta Walhagen Agneta tycker att önskeWalhagen. målen i annonserna är nästan övernaturliga människor.

– Ofta står det att man ska ha flera års arbetslivserfarenhet. Och vi funderade på vad man i stället kan framhäva om man kommer direkt från akademin, säger Victor Abrahamsson.

ÖVE R NATU R LIGA MÄN N I S KOR E NTUS IAS M OCH I DÉ E R

– Vi mentorer har en industriell bakgrund och kan ge en realistisk bild av hur det är i industrin. Vad finns det för typ av jobb där ute? Vi kan vara en hjälp för den som vill diskutera sin framtid med en utomstående person, säger hon.

Genom mentorskapsprogrammet ordnades gemensamma träffar med andra mentorer och adepter.

Och Victor Abrahamsson var ansvarig för att se till att han och Agneta Walhagen träfVictor Abrahamsson. fades en gång i måna-

50

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Agneta Walhagen tycker att det är viktigt att tidigt komma överens om vad man ska ta upp och vilka förväntningar man har. De var också eniga om att det de talade om skulle stanna mellan dem och I N B LICK I VE R KLIG H ET Agneta Walhagen tycker att det är en förbyggde på så sätt upp ett förtroende. mån att få vara mentor och få en inblick i – Vi pratade framför de unga vuxnas verklighet. allt om mjuka frågor, till – Det är spännande att exempel hur man hålM e nt or sk ap s ler bra presentationer höra hur det är på universiG u id en tetet. Det hjälper till att föroch möten och hur man stå deras problematik när de plockar fram sina goda ska välja karriär. Det har jag sidor. Jag kan ge ett annat perspektiv med också nytta av i jobbet eftermina erfarenheter, men mina åsikter är inte Lär dig mer om mentorskap i lösningar, säger hon.

Naturvetarnas broschyr. n AT u R V e

TA R n A

M e nTOR S

KAP

som vi anställer många nyutexaminerade, säger hon.

Och Victor Abrahamsson har just nu en tydlig idé om hur den närmaste framtiden ser ut.

– Förhoppningsvis har jag ett år och en månad kvar till disputation.

Sedan är jag sugen på att göra en postdok utomlands. Men jag tror inte att jag vill hänga kvar i universitetsvärlden längre än så. Men man ska aldrig säga aldrig, avslutar han. #

5 tips för dig som vill ha en bra mentorskapsrelation 1. Fundera på vad du vill ha ut av att ha en mentor. Vilka frågeställningar skulle du vilja diskutera? Vad är ditt mål?

Ment Life Agneta Walhagen och Victor Abrahamsson har ingått i mentorskapsprogrammet Ment Life, som samarbetar med Lunds universitet och hämtar mentorer från life scienceindustrin. Mentorn matchas med en doktorand som forskar inom samma vetenskapliga område. Syftet är att ge doktorander en inblick i hur en karriär inom industrin kan se ut.

Inom programmet ordnas också öppna seminarier och studiebesök.

2. Ta reda på vilka mentorskapsprogram som finns i närheten. Många är kopplade till högskolor och universitet.

3. Kolla också upp om det finns något program som riktar sig till den bransch eller den yrkesgrupp som passar dig.

4. Ansök till ett program.

Klargör mål och förväntningar med mentorskapet.

5. Var aktiv i relationen med din mentor; kom med idéer och var nyfiken.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

51

Gästkrönika

Korta vägen till jobb

för nyanlända Just nu pågår den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.

60 miljoner människor är på flykt över hela världen.

I Syrien förvärras situationen för var dag som går. Vi har alla läst om Assadregimens brutala angrepp på sin egen befolkning. Om Islamska statens horribla gärningar som är närmast ofattbara att ta in och bearbeta.

I en tid när barn dödas av sin egen regering, när maskingevär ekar i utrymda städer och bomber sliter sönder hela familjer har vi en moralisk skyldighet att öppna våra gränser. Att erbjuda en fristad för de som är i nöd och behöver vår hjälp att bygga upp sina liv på nytt. För att det ska vara möjligt måste de ges möjlighet att komma in i samhället och försörja sina familjer. De behöver arbete.

Som invandrad akademiker kan det ta upp till tjugo år innan du får ett jobb som motsvarar din kompetens. Det är inte acceptabelt.

”Nu har vi chansen att säkra behovet av kvalificerad arbetskraft.”

52

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Alla som kan arbeta måste ges möjlighet att göra det. Och det är samhällets uppgift att se till att så sker, Sverige har inte råd att slösa bort människors drivkrafter och kompetens.

Tidigare i år släppte Saco en rapport som visar att utbildningskostnaderna för invandrade akademiker är en bråkdel jämfört med svenskutbildades.

En svenskutbildad läkare kostar till exempel mer än tre miljoner kronor att utbilda om vi räknar in utbildningskostnaderna genom hela livet. En invandrad läkare, blott en tiondel. För ekonomer, arkitekter och ingenjörer är kostnaderna ännu lägre.

Därför är det glädjande att regeringen nu har lyssnat på Saco och avsätter pengar i Det är inte acceptabelt att det kan ta upp till tjugo år för en invandrad akademiker att få jobb.

Göran Arrius, ordförande, Saco

budgeten för att bygga ut de kompletterande utbildningarna som erbjuds akademiker med utländsk examen. Det är en viktig investering från samhällets sida för att personer ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt område.

Genom att ge fler nyanlända akademiker, däribland naturvetare, möjlighet att komplettera sina utbildningar så att de blir gångbara i Sverige ökar vi deras chanser till att få ett kvalificerat jobb. Det frigör i sin tur arbetstillfällen för personer med lägre utbildning som annars skulle trängas bort från arbetsmarknaden.

Integrationen är en av vår tids stora frågor. Inte sedan Balkankriget har antalet personer som söker asyl i Sverige varit högre.

Men istället för att fokusera på problemen bör vi se till möjligheterna. Till en låg kostnad har vi nu chansen att korta vägen till svensk arbetsmarknad och säkra arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft.

Utbildning måste löna sig. Oavsett var du är född.

edlemmar För dig och 250.000 m och priser ge dig bät tre villkor Gruppförsäkringar kan i facket! d me – tack vare att du är Se hur det fungerar på: kring.se ww w.akademikerforsa

Konsten att ta fram rätt försäkringar

Som akademiker har du särskilda försäkringsbehov.

Vi har kunskapen att ta fram lösningar som möter dem.

Vi kan din bransch, vet hur ditt kollektivavtal bör kompletteras och ser till att du får en rimlig premie.

Inget trolleri, bara ett jobb baserat på kunskap.

S PA N A R I N

Ä P P E L PÄ P P E L . . .

App för äpple

FOTO: P ETE R S EG E MA R K, N O R D I S KA M U S E E T.

Pallar du frukt från någon annans träd? Eller har du egna äppelträd som dignar av frukt? Nordiska museets äppelapp kan i båda fallen hjälpa dig att ta reda på vilken äppelsort du håller i handen. Här kan du både sortbestämma äpplet och få tips på hur du sköter om dina träd och placera dem på en interaktiv karta. AN

Nordiska museets app Äppelappen.

G Å PÅ M U S E U M

STAM CE LLE R OCH G I FTE R Hos Nobelmuseet står naturvetenskap, litteratur och fred ständigt på agendan. Men de ordnar också spännande föredrag och diskussioner. Så om du är nyfiken på hur stamceller kan laga kroppen, om naturens gifter är giftigare än människans eller ett protein som har koppling till Alzheimers sjukdom, kan det vara värt att trotsa novembermörkret och bege sig hit. Du hittar museet vid Stortorget i Gamla stan i Naturligt giftig.

Stockholm. AN

54

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

NY BOK

Labba i köket Det börjar klia i fingrarna. Jag vill gå ut i köket och kolla om vi har allt vi behöver, och hur mycket kladd köksbänken kan tänkas tåla. Beppe Singer, från bland annat Hjärnkontoret, har samlat 15 experiment i boken Beppe testar!. Utgångspunkten är att de ska vara lätta att utföra med hjälp av saker man har hemma i köket. Det påminner om en receptsamling, men fylls på med en förklaring till vad som borde hända och varför. Man får lära sig om koldioxid, om molekyler och om ytspänning. Boken bjuder också in till att variera experimenten något och se vad som händer då.

Min sexåring vill börja med gummiägget eller vinägerraketen. Själv vill jag koka rödkålssaft, eller pruttsaft som den heter i boken, och se hur den ändrar färg med hjälp av olika tillsatser. AN

Chans att vinna

Vi lottar ut tre exemplar av boken Beppe testar!. Du deltar i utlottningen genom att mejla redaktion@naturvetarna.se.

Skriv Beppe testar i ämnesraden och berätta varför du läser Naturvetare och vad du skulle vilja ha mer av. Senast den 16 november vill vi ha ditt bidrag.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numrets utlottningar Linda Samuelsson vann Gudinnekoden.

Christina Eriksson vann Min europeiska familj.

Vinn boken”Vår tid är nu” Berätta varför du läser Naturvetare och om du saknar något: redaktion@ naturvetarna.se

VETE NSKAP

Ett steg i taget för klimatet Naturvetare är vinnare i den gröna omställningen, enligt Svante Axelsson i hans nya bok Vår tid är nu – Tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Naturskyddsföreningens och Naturvetarnas boksläpp drog fulla hus.

Jobb, tillväxt och miljö går numera hand i hand.

Miljörörelsen säger ja till ny teknik för att nå klimatmålen, och företagen är med på tåget.

– Folk vill bidra Svante Axelsson. till att rädda klotet.

Men vi behöver inte göra allt på en gång.

Vi tar ett steg i taget, vilket för några kan innebära att de avstår biffen, medan andra går igång på elbilar, sa Svante Axelsson som trollband publiken med sina positiva budskap.

Han påminner om att vi ligger före klimatmålen fast vi knappt har börjat. Den dagen politikerna flyttar över pengar från miljöskadliga subventioner till hållbara satsningar kan vi nå de stora förändringarna.

RÄD S LA FÖR M E D ICI N E N

Bokens positiva ansats är hoppingivande, trots att vi lever med den värsta hotbilden. Men folk verkar vara mer rädda för medicinen än för själva klimathoten.

Svante Axelsson, som älskar metaforer, hyvlar ner uppförsbacken som istället kan bli njutbar och skön. Hoppet är starkare än rädslan.

– Vi ser en boom i ekologisk konsumtion, utsläppen från bilar minskar

och uppvärmningen i Sverige är fossilfri.

Men tyvärr präglas inte klimatförhandlingarna av hopp.

TYS KLAN D GÅR I TÄTE N

Men även där finns ljusglimtar med Tyskland som går i spetsen för att skapa en grön industriell revolution.

– Att Tyskland och Sverige springer före betyder mycket. Båda länderna har gott anseende och visar att det är möjligt att förena miljö och tillväxt. Då kommer andra länder efter.

Tyskarnas solcellssatsning prisar han.

Hemma i Uppsala har han själv satt upp solceller på taket, vilket har väckt nyfikenhet hos grannarna. När han berättar att taket på carporten ger energi, motsvarande 1 200 mils körning i elbil så häpnar grannarna och vill göra samma sak.

– Satsa på solceller i stället för nytt kök.

Medelklassen är rik och mycket pengar går till nöjeskonsumtion. Men man vill vara en del av lösningen och styra om pengarna till hållbar konsumtion, säger han optimistiskt.

OLJ E PR I S ET RASAR

Att oljepriset rasar ser han som en möjlighet.

– Det gör att borrinvesteringar, ofta i miljökänsliga områden, stoppas då de inte är lönsamma.

Ett steg i taget är Svante Axelssons mantra.

Positiv folkbildning.

– Vi rör oss framåt. Ta de steg vi kan ta. Långsiktighet kan förlama och kännas oöverstigligt.

Vad ska vi börja med?

– Efter värmesektorn står trafiken på tur. Förbjud fossiltrafiken, säger han och välkomnar förbud, det stimulerar innovation och nya affärsmöjligheter.

SATSA PENSIONSPENGARNA HÅLLBART

Han menar att det går att ställa om snabbt om man vill och påminner om rökförbudet på restauranger.

– Folk knorrar i början, men ganska snabbt sker en anpassning.

Vad kan mer göras?

– Använd alla miljarder i pensionsfonderna till hållbara investeringar. Inför statliga gröna obligationer med en garanterad ränta på 2-3 procent. Satsa till exempel pengarna i solceller i Afrika.

NATU RVETAR E VI N N E R

Vad kan facket göra?

– Naturvetare är vinnare i den gröna omställningen och får del av de nya jobb som skapas. Till exempel är skogen en spännande sektor som kan bidra med både bränsle och nya material.

Han ser gärna att facket för berättelsen om den nödvändiga omställningen vidare.

– Naturvetarnas roll kan vara att folkbilda svenskarna. Ett steg i taget. LEL

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Löneenkäten ger svar på mer än lön Nästa vecka landar löneenkäten i din inbox. Här visar vi den nytta du har av en tillförlitlig lönestatistik, som innehåller så mycket mer än bara löner. Ju fler som svarar på löneenkäten desto bättre service LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK kan vi ge medlemmarna.

TEXT

Lönestatistik En aktuell lönestatistik som går att lita på är en god hjälp inför löneförhandlingen.

Men det gäller att använda den på rätt sätt.

Läs mer om det på sidan 38.

Lönerådgivning För att våra ombudsmän i jouren ska kunna ge professionell och individuell lönerådgivning till medlemmarna ligger lönestatistiken i botten. Den visar löneläget för olika yrken i olika branscher och ger en fingervisning om vilken lön just du bör ha.

Karriärrådgivning Vi får koll på arbetsmarknaden för naturvetare, vilket gör att vi kan ge bättre karriärrådgivning och service till medlemmarna om deras möjligheter. Svaren från löneenkäten visar var naturvetare jobbar och vilka befattningar de har, samt hur branscher utvecklas.

56

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Arbetsmarknad och prognoser I våra bedömningar om den framtida arbetsmarknaden grundar vi oss på fakta. Löneenkäten ger en aktuell bild av arbetsmarknaden för naturvetare och hur den utvecklas över tid. Detta kan medlemmar ta del av i vår arbetsmarknadsinformation i broschyrer och på webben. Enkäten är också en förutsättning för att kunna göra träffsäkra prognoser.

Utredningar och rapporter Vi får kunskap om våra medlemmar, vilket ligger till grund för våra rapporter, som den om kartläggningen av hot och våld bland medlemmarna. Vår löneenkät bidrar också till statistiken inom Saco som bland annat har gjort en rapport som visar att kvinnliga akademiker tjänar på lönesamtal.

Medlemsjouren Vår rådgivning i medlemsjouren baseras i första hand på vår arbetsrättsliga expertis. Men också på en gedigen kunskap om naturvetares arbetsmarknad och villkor. Löneenkäten bidrar till denna kunskap.

Har naturvetare tjänstepension?

I löneenkäten har vi möjlighet att få svar på någon aktuell fråga som gäller naturvetare. I år har vi valt att kartlägga hur stor del av medlemmarna som har tjänstepension, antingen genom kollektivavtal eller om arbetsgivaren erbjuder sina anställda den förmånen på annat sätt.

”Jag hade ingen aning om att löneenkäten ger så mycket fakta om naturvetare. Själv har jag använt lönestatistiken inför lönesamtal. Jag har också haft stor nytta av Naturvetarnas medlemsservice, särskilt när det har hettat till i arbetslivet.”

Maja Ullberg, nutritionist och medlem i Naturvetarna

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

KON G R E S S 2015 Var tredje år äger Naturvetarnas kongress rum.

Det är förbundets högsta beslutande organ, och den 13–14 november är det dags. Nedan ser du hur processen ser ut.

Under året...

Alla medlemmar har haft möjlighet att nominera kandidater. 95 kandidater nominerades, 70 av dessa tackade ja till att kandidera.

Knappt 9 procent av medlemmarna röstade.

50 kongressombud valdes och 5 studerandemedlemmar utsågs av studentrådet till kongressombud.

Medlemmarna har kunnat lämna in motioner (förslag om vad förbundet ska arbeta med). 21 motioner har lämnats in.

Förbundsstyrelsen har lämnat förslag, propositioner, om bland annat verksamhetsinriktning och ekonomi.

Valberedningen har förberett ett förslag om val av förbundsstyrelse och revisorer.

Under kongressen...

Ombuden diskuterar motioner och propositioner.

Resultatet blir förslag till beslut.

Alla ombud samlas i plenum för att: 1.

Titta på den gångna kongressperioden och besluta om ansvarsfrihet.

2.

Rösta och besluta om motioner och propositioner.

3.

Välja förbundsstyrelse.

Output...

Beslut om Naturvetarnas verksamhet 2016–2018 samt ny förbundsstyrelse för samma period.

58

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Här är några av motionerna Att Naturvetarna ska verka för att möjligheterna till visstidsanställning begränsas och att stärka visstidsanställdas rätt till tillsvidareanställning.

Att Naturvetarna bedriver ett aktivt arbete för en medveten och jämställd arbetsmarknad, arbetar fram en handlingsplan för jämställdhetsfrågorna, ökar sina resurser för att arbeta med påverkansfrågor om jämställdhet på arbetsmarknaden, samt att Naturvetarna ska bli HBTQ-certifierade.

Att Naturvetarna ska verka för att alla förbundets medlemmar ges samma chans till kvalificerade tjänster på arbetsmarknaden.

Att Naturvetarnas kongress fattar beslut om att det bara kommer att serveras svenskproducerat kött i samband med möten, evenemang och träffar.

Att kongressen ska göra det möjligt för biomedicinsk analytiker att kunna vidareutbildas och på så sätt få en bättre karriärstege och löneutveckling.

Att Naturvetarna ska verka för att minska veckoarbetstiden med bibehållen lön, samt verka för att begränsa mängden övertid.

Att kongressen beslutar om att hjälpa naturvetare i offentlig sektor att få de kommunala ledningarna att arbeta bort ”pottutdelningen” i lönerörelsen.

Att Naturvetarna ska öka sitt fokus på arbetsmiljöfrågor i syfte att medlemmarna ska ha möjlighet till ett hållbart arbetsliv fram till pensionering.

KO

NG

RE

SS

20

15

Kongressombud Femtio ombud har valts från sex valkretsar plus fem ombud för studenterna.

Nedan ser du två av kongressombuden. Se hela listan på

www.naturvetarna.se/Kongress-2015.

”

Det är viktigt med kontinuerlig akademisk kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Jag skulle också vilja att Naturvetarna arbetar med frågor om arbetstid, till exempel flexibel livsarbetstid och sex timmars arbetsdag.”

Ewa Lawett, kongressombud västra valkretsen

Ny professionsförening för djursjukskötare Nu har djursjukskötarna inom Naturvetarna gått samman och bildat Djursjukskötarnas Riksförbund.

– Vi vill höja statusen för djursjukskötare och få upp lönerna eftersom det är ett legitimationsyrke som är förknippat med ett stort ansvar. Det känns både utmanande och spännande, säger nyvalda ordförande Elisabeth Lindström på djursjukhuset Anicura i Bagarmossen.

Arbetsmiljön är en annan viktig frå-

”

Arbetsmiljöfrågor och stress är viktiga frågor för mig. Hur vi ska hantera detta och göra arbetsgivare och medarbetare uppmärksamma på negativ stress.”

Helena M Westberg, kongressombud södra valkretsen

Hållbara idéer belönas I N N O V AT I O N Har du idéer om smarta

transporter, förpackningar för framtidens mat eller andra hållbara lösningar på samhällets utmaningar? Då ska du delta i Sustainergies Cup. I år är det Scania, Trafikverket och BillerudKorsnäs som formulerar utmaningarna.

Företagen vill ha in idéer från studenter i hela världen för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. De tre bästa bidragen belönas med 25 000 kronor vardera.

Tävlingen arrangeras för sjätte gången av föreningen Sustainergies.

Du hittar mer information om tävlingen på www.sustainergies.se/cup.

Senast den 17 januari 2016 ska lösningarna lämnas in. Prisutdelningen äger rum 19 februari 2016. LEL

ga. Ständig personalbrist gör att många nya föreningen har satt fart. Elisabeth Lindström och de andra styrelsemedjobbar för mycket, vilket kan leda till lemmarna är i full färd med att värva sjukskrivning eller till och med utfler till Djursjukskötarnas Riksförbund. brändhet. Föreningen ska jobba för att På sidan 14 kan du läsa om den nya få ett bättre grepp kring arbetstiden. rapporten om djursjukskötares arbets– Vi vill ha ett bättre avtal än det vi miljö. Den bygger på en enkät som har idag. Exempelvis behöver dygnsviskickades till landets alla djursjukskötare lan ses över och även OB-tillägget. tidigare i höstas. CJ Fler behöver utbildas eftersom det råder en skriande brist på djursjukskötare.

SLU är det enda lärosätet i Sverige, där 40 personer har utbildats årligen. SLU har utökat antalet platser med tio platser nästa år, men det kommer ändå inte Lisa Strandh, Linn Stenbom, Elisabeth Lindström, att täcka behovet.

Caroline Engholm, Olivia Bergstén, Sofia Eriksson Arbetet med den och Natasja van Lohuizen

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

59

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

”Vi kan påverka mycket och arbetsgivaren är positiv!”

alltid varit med i Naturvetarna, men de har inte haft någon lokalt facklig förtroendevald. När en ny förvaltningschef skulle utses medverkade olika förtroendevalda i rekryteringsprocessen, men de som tillhörde ett Sacoförbund var orepresenterade.

– Det blev startskottet och jag ringde Naturvetarna. Min plan var inte att själv bli förtroendevald, men när jag blev tillfrågad så accepterade jag att ställa upp.

värdefullt. Man kan påverka mycket och min upplevelse är att arbetsgivaren tycker att det är positivt att vi finns som en lokal part.

Anna Ebbesson har dragit igång samarbeAnna Ebbesson. tet mellan Sacoförbunden, som nu har samlats kring ett avtal som reglerar hur de ska använda sin Sacoplats i samverkan. Tidigare har arbetsgivaren haft frågeställningar som inte har kunnat förmedlas till dem som är med i ett Sacoförbund. Nu kan personalchefen ta upp något med Anna Ebbesson, som hon sedan diskuterar med andra förbund. Inget behöver blir fel för att man inte har någon att bolla med.

– Detta har bidragit så mycket och alla vinner på det. Arbetsgivaren är positiv och tacksam för både Sacosamarbetet och för vår förening.

M E D LE M SANTALET ÖKAR

ROLIGT M E N TU FFT

Föreningen bildades i februari, med tre personer i styrelsen samt ett huvudskyddsombud. Den hade då 19 medlemmar och i skrivande stund är det 28 stycken, och målet är att vara 30 innan årets slut. Anna Ebbesson säger att de som går med gör det för att föreningen finns lokalt. Folk ser engagemanget, och att någon representerar dem när det behövs. De får koll på både rättigheter och möjligheter.

– Naturvetarnas stöd har varit avgörande. Det är viktigt att känna sig trygg i sin roll. Att kunna kontakta samma ombudsman, som känner till våra förutsättningar och problem, vid olika skeenden har varit

Alingsås kommun har över 400 verksamheter med livsmedelshantering. I sin roll som miljöskyddsinspektör kontrollerar Anna Ebbesson att skolkök, restauranger, mataffärer och kiosker följer livsmedelslagstiftningen. Målet är säkra livsmedel.

Ett skolkök med 4 000 portioner per dag, besöks flera gånger varje år.

– Det är roligt, men också tufft och krävande att ta beslut. Man bollar idéer och tankar med verksamhetsutövarna och när man når fram är det fantastiskt!

På en restaurang diskuterade de vikten av att maten kyls ner. Hon blir glad att se en förändring vid det uppföljande besöket.

Hitta några som vill bilda en styrelse med dig. Bestäm vad som är viktigast. Börja med ett fåtal punkter. Det är Anna Ebbessons tips till dig som funderar på ett lokalfackligt engagemang. Hon har varit med och startat en förening i Alingsås kommun.

På hennes arbetsplats har majoriteten

60

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Många företagare uppskattar många gånger att få den ögonöppnare som kontrollen kan innebära men visst händer det att man inte alltid är populär när man arbetar med myndighetsutövning. CJ ANETTE ANDSTENS NOMINERING: ”Jag vill nominera Anna Ebbesson eftersom hon är oerhört engagerad i sitt fackliga uppdrag, är vetgirig, inlyssnande och diplomatisk. Hon tar reda på praxis och fakta i olika ärenden. Anna är ifrågasättande på ett bra och konstruktivt sätt, kommer med konkreta förbättringsförslag samt är påläst i sitt bemötande gentemot arbetsgivaren med ambitionen att ha ett bra samarbete. Hon har också på kort tid fått till en fungerande och engagerad förening samt ett bra internt samarbete inom Saco i Alingsås kommun.”

TIPSA OSS! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats:

redaktion@naturvetarna.se

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Arbetsidentifikation, AID

Varför: En partsgemensam översyn av AID inom kommuner och landsting. En poäng med arbetsidentifikation är att synliggöra karriärvägar för olika professioner, som i sin tur kan leda till högre löner. Ett bra exempel är flertalet av Naturvetarnas professioner inom landstinget som har olika typer av specialisttjänster.

AN NA E B B E S S ON

Hur: Underlag om översynen av AID har skickats ut till alla förtroendevalda på arbetsplatserna. Förslag på ändringar i AID skickas till Naturvetarna senast den 30 november.

av miljöchefers > Kartläggning arbetsmiljö

VAD ÄR BRA MED NATURVETARNA?

Varför: Naturvetarna vill ha en bild av miljöchefernas arbetsmiljö. Några frågor vi önskar svar på: Hur tydligt är deras uppdrag? Hur mycket hinner de ägna sig åt strategiskt arbete? Har miljöcheferna möjlighet att gå ledarskapsutbildningar?

– Ett lagom stort förbund där vi är proffs på frågor som berör mig på min arbetsplats.

Aktuell: Månadens naturvetare.

Intressen: Klippklättring.

Familj: sambo, 2 barn 11 och 14 år.

Okänd talang: Kunskap om perenner, buskar och träd som jag lärde mig när trädgården planerades och planterades.

> Högre utbildning under tjugo år

Varför: Förra året fick en särskild utredare uppdraget att se över högskolans utbildningsutbud. Resultatet blev Högre utbildning under tjugo år.

Senast lästa bok: ”Samverkan i praktiken”. Det säger en del om mitt engagemang.

Senast sedda film: ”Valley uprising” som handlar om klättringens utveckling i Yosemite.

Bästa med hösten? Man kan klättra på svårare leder då friktionen på klipporna är större.

Drömresemål: Nya Zeeland.

Hur: Under hösten har landets miljöchefer, med ansvar för miljö- och hälsoskyddskontrollen och livsmedelskontrollen, fått chans att svara på enkät från Naturvetarna. Om allt går enligt planerna kommer resultatet att presenteras i nästa nummer av magasinet Naturvetare.

Boktipset från Anna.

Hur: Nu håller vi på att skriva ett svar där vi ger Naturvetarnas syn på förslagen. Att svara på remisser kan kanske verka onödigt då det är arbete som inte syns men i själva verket är det ett mycket bra sätt att påverka politiken.

En fråga i utredningen som är särskilt viktig för Naturvetarna är möjligheten att ta dubbla examina. Vi vill att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att ta både en generell och yrkesexamen.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

61

Radiofysikavdelningen Region Östergötland söker

Sjukhusfysiker till strålbehandlingen i Linköping

1000 KR RABATT Universitetslektor i botanik

Läs mer på Lnu.se FÖR NATURVETARNAS MEDLEMMAR!

Vi söker miljöhandläggare 3 vikariat 2 tillsvidare anställningar Ansök senast den 15 november

Läs mer på www.regionostergotland.se

Människor växer här

Medarbetare med drivkraft att förändra. Studenter på väg mot nya utmaningar. Möjligheter och framtidstro är vår vardag.

Välkommen till Linnéuniversitetet. Vi söker:

Universitetslektor i botanik Läs mer på Lnu.se

Ansökan Axel Adlers Fond Sök stipendium ur Axel Adlers fond senast 31/10!

Stipendium kan sökas för studier inom lantbruks- och livsmedelsområdet, egna kortare studieresor eller till projekt som är av gagn (kunskapsmässigt) för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion. År 2015 kommer ett eller flera stipendium att delas ut om sammanlagt högst 100 000 kronor. Stipendium kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna.

Ansökan görs på särskiId blankett som kan laddas ner på hemsidan. Ansökan skall vara Agronomförbundet tillhanda senast den 31 oktober 2015.

62

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

Skicka ansökan till: Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala eller med e-post till sofie@agronomforbundet.se.

Frågor om Axel Adlers fond besvaras av Agronomförbundets ordförande.

Gilla oss på Facebook och följ oss på twitter @Agronomforbundt!

M

bjud r e s m e l ed

ande!

Examensring för Biomedicinska Analytiker Bjuv • Klippan • Perstorp • Svalöv • Örkelljunga

Vi söker

Miljöinspektör - specialist Miljöstrateg - kommunikatör www.smfo.se

15% i rabatt ordinarie pris 5 680 kronor

Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

Försvarsmakten enköPInG söker: Uppsala Vatten och Avfall AB söker

Laboratorieingenjör inom kemi Vill du bli vår nya medarbetare? Välkommen att läsa mer om tjänsten på www.uppsalavatten.se. Sista ansökningsdag är den 6 nov 2015.

PrOJektLeDare tILL mILJöPrövnInGsenHeten Läs mer och ansök på: jobb.forsvarsmakten.se/sv/lediga-tjanster/

www.uppsalavatten.se

SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Vår kunskap och våra tjänster hjälper dig i vardagen att fatta små och stora beslut. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle.

CHEF TILL FORSKNINGSAVDELNINGEN

Gillar du utmaningar och vill vara med och förvalta och utveckla den moderna myndigheten SMHI? Vill du att ditt arbete har stor betydelse för andra i deras dagliga beslut, stora som små?

Som chef för SMHIs forskningsavdelning får du den möjligheten.

Vi erbjuder ett chefsjobb i en dynamisk och kreativ miljö för dig som är disputerad och har gedigen ledarerfarenhet från forskningsmiljö.

Om du får energi av att samverka med andra forsknings- och utvecklingsmiljöer, nationellt och internationellt, och gillar att stödja kvalificerade och kompetenta människor i deras utveckling så kan du vara den vi söker.

Läs mer på smhi.se

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

När svingen sitter Bygg- och miljöchefen Pirjo Körsén är en inbiten golfspelare som har hittat sin nivå. Även i jobbet kommer hon i kontakt med golfbanor, men då ur ett helt annat perspektiv.

TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

När svingen sitter och träffen är klockren då njuter Pirjo Körsén. Rörelsen går genom hela kroppen och ger kraft. Det är knappt hon känner att klubban slår till bollen.

– Men det är ingen garanti för att det blir ett bra resultat, säger hon och förklarar att bollen ändå kan hamna i ruffen.

UTMANAR S IG SJÄLV

Den svårbemästrade ytan med högt gräs är en utmaning att ta sig ur.

Målet är att via fairway ta bollen till green, den friserade och jämna ytan, som kan variera i kvalitet. Där kommer hennes skicklighet att putta till sin rätt. Desto mer behöver hon jobba på att förbättra sin sving.

Pirjo Körsén har hittat sin nivå med ett handicap på 22.

– Jag ligger rätt, vilket gör det roligare att delta i tävlingar. Tjusningen med golf är att hela tiden utmana sig själv, vilket också är poängen med handicapsystemet.

Går det dåligt vill hon ha revansch, går det bra är det så roligt att hon vill spela mer. Så det lär dröja innan hon lägger golfklubborna på hyllan.

64

N A T U R V E TA R E

N R6 2015

G LOBAL S PE LAR E

Det var maken som drog henne till golfbanan för snart tio år sedan. Nu är hela familjen med på rundorna, och semestrarna förläggs till golfbanor världen över, ofta i sällskap med husbilen. Hon har bland annat spelat i Turkiet, Egypten och Sydafrika.

– Det är den perfekta avkopplingen och ett sätt att avreagera sig. Man får frisk luft och träffar nya trevliga människor, säger hon övertygande.

På köpet får hon motion och naturupplevelser i ett öppet landskap.

Grodor och ibland sällsynta fåglar förhöjer den känslan.

M I LJÖTI LLSYN

Även i jobbet som bygg- och miljöchef i Upplands Bro kommer hon i kontakt med golf, men på ett helt annat sätt.

– Vi utövar tillsyn över golfbanor och ser till att de lever upp till miljökraven och intentionerna i plan- och bygglagen. Till exempel ska dagvatten hanteras så att inte rester från bekämpningsmedel och gödning blir en risk om kemikalier hamnar i vattnet.

Just nu är det skarpt läge för en av landets vackraste golfbanor i Bro Hof.

– Det är för tillfället ett olovligt bygge och man har gjort ingrepp i ett naturreservat, enligt en dom från Mark- och miljööverdomstolen. Men jag räknar med att det ska lösa sig, bland annat för att naturreservatet inte var tydligt utmärkt och att detaljplanen kan komma att ändras.

Det stör dock inte Pirjo Körsén i drömmen om att en hole-in-one ska slå in. #

TE R M E R ATT HA KO LL PÅ Tee: Utslagsplatsen.

Par: Anger hur många slag som behövs för banan.

Birdie: Ett slag under par.

Eagle: Två slag under par.

Bogey: Ett slag över par.

Handicap: Anger hur duktig man är i förhållande till andra och utjämnar skillnader i skicklighet.

P I R J O KÖ R SÉ N Jobb: Bygg - och miljöchef i Upplands-Bro kommun.

”Det är den perfekta avkopplingen och ett sätt att avreagera sig”

Utbildning: Miljöoch hälsoskyddsinspektör.

Familj: Man och två söner, 22 och 23 år.

Bästa golftips: Ha kul i bollen.

Favoritbana: För tillfället den vid Söderåsens nationalpark i Skåne.

SÅ R U LLAR D U I GÅN G

1.

Det finns pröva på golf ”pay and playbanor”, som man kan spela utan grönt kort. Gå med en erfaren vän eller anlita en instruktör, som lär dig grunderna. Det gäller att hitta det rätta greppet om klubban och att använda hela kroppen i svingen.

2.

Det handlar mer om teknik än styrka och att jobba med handleden för att få rätt tajmning i svingen.

Lite muskler underlättar förstås.

3.

I golfbagen ryms 14 golfklubbor: järnset med olika nummer, driver, wedge (passar i högt gräs) och en putter. Klubborna är anpassade till individen, så egna klubbor är att föredra.

4.

Välj golfskor med omsorg. Bra skor underlättar för de långa promenaderna och ger bra fäste som fungerar i vått och torrt och ger balans i slagen.

5.

Klädkoderna är inte lika uttalade idag som tidigare. Piké för männen och kjol för kvinnorna är inte på något sätt nödvändigt på alla banor. Men än i dag går funktion och design hand i hand på golfbanan.

6.

Golfsporten pikade för några år sedan, vilket har pressat avgifterna.

En runda med 18 hål kostar normalt från 400 kronor upp till 700 kronor.

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T VEDERKVICKANDE

ORATOR

ANTROPOID

UNDER DET ATT

FORMELL

PÅ HUGGET BON

DOLKNÄBBSFÅGEL

MISÄR

HEN KLÄR SIG I SPIRITUELL DRÄKT?

NEODYM AMERICIUM

NJURVÄTSKA

DISSADE

SORGSNA IRRATIONELL RÄDSLA GREPP

LUMINANS

KRONOGODS PERIOD

SKYNDADE KANDRE

FLASKA

MODIFIERA

RAPACE RISMAN?

ÄR TRENDIGA VÄGGMÖNSTER PÅ

SKADE- KAMELGÖRELSE TÅG

DRYCK

HON TOG TILLFÄLLIG OSS MED MED HOC STORM

VARSELSKRÄCKFILM

VERSRADSGRUPP

BUSKE

VISSÅNGAREN SNACKIG FÖRLOPPSEFTERLIKNINGSAPPARAT KOFFEIN BLAND BLAD

DALTON EUSKADI TA ASKATASUNA

HETER EN MAN

LANTAN

KANSKE EVENTUELLT…

BRUNNER & WIGFORSS

BLODBRIST

JÄKT

VETENSKAPSCENTRUM I GÖTEBORG

FLERA SOM JAG

MÅNGA SÅNA GJORDE DIG SÅN

MUMSA VÄTE GOTTER EGYPTEN

SES I VÄTTERN FRIA

ÖVERJÄST ÖL

37 KM SÖDER OM MJÖLBY

KANSAS BÖR VILD TAGGA?

SKALLA SPÄDA

VÄTSKEBRIST LUKT

ÄR PRILLA FIN SOM? BÖR BACK VID ATTACK? ARGON

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Josefine Gullö i Karlstad.

66 66

NR V ERTA E6 N A TNUARTVUERTA E R

2015

HYSER HÅR

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 13 november vill vi ha din lösning.

?

LEMURKRYSS 2015

EFTER JOBBET

Naturvetare nr 7 I din brevlåda

Kommer i nästa nummer

10 december

KON G R E S S 2015 Naturvetarnas kongress, vilka motioner fick tummen upp

och vilka gavs rött ljus? Läs också om Naturvetarnas nya styrelse som kongressen har stakat ut färdriktningen för under de kommande tre åren.

Forskare i Grekland Forskningen i Grekland går på sparlåga i spåren på den

ekonomiska krisen. Vi gör ett nedslag på Academy of Athens, som har miljö- och klimatforskning på agendan.

Kommer tåget i tid?

En matematiker på KTH har tagit fram en algoritm som

gör att tågförseningar kan förutses och minimeras.

Läs också om: » Fråga experten: Ska jag välja gymkort eller tjänstepension? » Konsten att fatta beslut. » Medborgarforskning.

Vill du annonsera?

Kontakta Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R6 2015

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Dags att svara på löneenkäten!

Att svara på löneenkäten är en viktig del av ditt medlemskap i Naturvetarna. Den ligger till grund för den service du som medlem får kring lön och arbetsmarknad.

Besvara enkäten redan nu genom att logga in på Mina sidor på www.naturvetarna.se.

Du loggar in med ditt medlemsnummer (finns högst upp på denna sida). Den 2 november skickas den också till din e-postadress.

I år har vi kortat enkäten, den tar bara några minuter att besvara. Frågorna handlar om din anställning, arbetsgivare och din lön. Är du arbetssökande eller företagare, svara gärna på enkäten så att vi får rätt uppgifter om din sysselsättning.

Läs mer på www.naturvetarna.se/loneenkat

"Själv har jag använt lönestatistiken inför lönesamtal"

Maja Ullberg, nutritionist. Medlem i Naturvetarna sedan 2010.