Naturvetare nr 3 2016 low resolution

N U M M E R 3 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vilket är ditt bästa lönetips?

Forskarkarriär som lockar unga?

Löneprocess som funkar

7

tips till nya chefen

Tänker

Robot som samspelar med människor D U E LL O M M E R ITE R I N G STJÄN STE R S I D 9

|

B LI MÄSTAR E PÅ M I N G E L S I D 3 6

| BALKO N G O D LI N G S I D 6 4

Prova prisbelönta Forskning & Framsteg till medlemspris!

Läs om allt från rymdens gåtor och nya tekniska innovationer till historiska rön, medicinska upptäckter, naturens mysterier och den mänskliga hjärnan. Få svar på frågor, bli inspirerad och samla ny kunskap.

Som medlem i Naturvetarna erbjuder vi dig nu tidningen till 20% rabatt. Du betalar 299:- för 5 nr! Ordinarie pris är 379:-

20% rabatt 5 nr 299 kr

Patrik Hadenius, chefredaktör Är du redan prenumerant?

Kontakta kundtjänst så får du ta del av erbjudandet!

Beställ över internet på fof.se/natur16 Eller ring kundtjänst på 08-555 198 01.

INNEHÅLL

N R 3 2016

24

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vilket är ditt bästa lönetips?

SID 9

DUELLEN Behöver högskolan en särskild anställning för meritering?

SID 12

Det blev inget av den strejk som Unionen och Sveriges Ingenjörer ville starta. De får inte strejka i väntan på slutgiltigt besked från Arbetsdomstolen.

En vacker dag kommer vi att vara beroende av robotar, enligt en italiensk forskare.

16

SID 40

Vi har kartlagt hur karriärvägarna ser ut i akademin.

36

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 16 juni, annonsstopp den 2 juni.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson ANNONSBOKNING

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Hitta tydliga mål, prioritera och ta tid för att reflektera är några tips till den nya chefen.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

R E DAKTI ON E N

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

NY SOM CHEF

Att mingla kan vara lätt som en plätt.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

HÅLLBARA FÖRETAG Anki Sundin jobbar med att göra hållbara företag lönsamma. Nyckeln är att skapa ett värde för konsumenten.

SID 44

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

INSTÄLLD STREJK

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Ge forskarna bra villkor orskning har alltid fascinerat mig. Att satsa på en forskarkarriär var ett tänkbart spår när jag närmade mig examen. Men jag kände en lika stark längtan att pröva mina vingar utanför akademin. Jag ville se snabba resultat och var lite för otålig för att djupdyka inom ett område.

Till slut var enda alternativet att lämna akademin. Lyckligtvis var deras kompetens efterfrågad på andra håll. Idag har de riktiga anställningar och behöver inte oroa sig för att stå utan jobb när ett projekt tar slut.

När forskarkarriärutredningen hamnade på forskningsministerns Några av mina kursare valde att göra karriär inom unibord i mars tänkte jag att nu kommer ett fräscht förslag som ger forsversitetet. Känslan var att de karna större trygghet. Men ack vad jag bedrog skarpaste hjärnorna blev handEn ny tidsbegränsad meriteringsanställning Det är jag övertygad om mig. som biträdande lektor under fyra till sex år föreplockade. De följde det utstaskulle locka fler unga kade spåret efter disputationen slås att införas. Därefter ska forskaren prövas i och spåddes en lysande konkurrens för att kunna kvalificera sig till ett lektalanger till forskningen framtid. torat som innebär en tillsvidareanställning.

”

”

Men så blev det inte riktigt för mer än en av dem som i dag sitter säkert på sitt lektorat. Övriga hankade sig länge fram på tillfälliga anställningar utan att riktigt få fotfäste. Postdok följdes av en till och sedan erbjöds tidsbegränsade forskartjänster som pågick så länge det fanns anslag.

Jämför de villkoren med hur det ser ut på arbetsmarknaden i övrigt.

Där är det sex månaders provanställning som gäller för den oprövade.

Senare i karriären är anställning tillsvidare praxis på ett nytt jobb.

Jag har svårt att se att lärosätena inte ska kunna erbjuda motsvarande villkor efter postdok. Det är jag övertygad om skulle locka fler unga talanger till forskningen. Läs mer om det längre fram i tidningen.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

”VARIATIONEN ÄR EN AV SAKERNA JAG GILLAR MEST MED JOBBET. FÖRST KAN DET KOMMA IN EN NYUPPTÄCKT LEUKEMI, SEN KAN JAG FÅ GE SVAR PÅ EN MISSTÄNKT HJÄRTINFARKT, FÖR ATT SEDAN ANALYSERA ETT SPINALPROV OCH SE OM EN PATIENT FÅTT EN HJÄRNBLÖDNING. EN ANNAN DAG TRÄFFAR JAG LEVERANTÖRER OCH SÄTTER MIG IN I NYA METODER OCH INSTRUMENT. Biomedicinska analytikern Charlotte Gruveström, i nyhetsflödet på Region Gävleborgs hemsida 15 april

DÅLI G AR B ETS M I LJ Ö PÅ DJ U R K LI N I K E R I en hittills opublicerad enkätundersökning som SVT Nyheter Örebro har tagit del av svarar 75 procent av djursjukskötarna i Sverige att det finns arbetsmiljöproblem på deras arbetsplatser. Fyra av fem uppger även att de har en

4

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

hög eller mycket hög arbetsbelastning.

Rapporten har gjorts av fackförbundet Naturvetarna och speglar tydligt situationen som finns på många djurkliniker runt om i landet.

Inslag i SVT nyheter Örebro, 30 mars 2016

”Jag blev knäsvag och började nästan gråta” Biologen Kjell Blomgren om när han fick ta hand om en anteckningsbok med noteringar om blomningstider för 25 olika arter från år 1934 till 2005, i Magasinet Filter nummer 49, april/maj 2016

G E OS S R I KTI GA TJÄN STE R Från och med i dag tar Naturvetarna ställning mot meriteringsanställning som särskild anställningsform. I ett system där människor erbjuds riktiga, fasta tillsvidaretjänster behövs inga särlösningar eller undantag för att forskare ska kunna

meritera sig och göra karriär. Där sker meriteringen naturligt, men med den anställningstrygghet och förutsägbarhet som Sveriges forskare förtjänar.

Ivar de la Cruz, ordförande och Sofie Andersson, utredare, Naturvetarna på unt.se, 16 mars 2016

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Ingen kris men gott om utmaningar för dricksvattnet eller andra kemikalier. Föreskrifterna upprättas lokalt för att anpassas till det aktuella området.

Här tycker Svenskt Vatten att det skulle vara till stor hjälp om det även fanns generella föreskrifter som gäller i alla skyddsområden, exempelvis att PFAS eller andra särskilt giftiga kemiska ämnen inte ska få hanteras i den innersta delen av vattenskyddsområdet (primär zon).

Det är lätt att ta vattnet som kommer ur kranen för givet, men man bör känna till att våra vattenverk ständigt arbetar med att förbättra reningstekniken. Målsättningen är att ligga steget före potentiella hot som kan orsaka sjukdomsutbrott.

I Sverige har vi gott om sjöar, vattendrag och grundvatten. Den goda kvaliteten säkerställs genom Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Där finns krav på att mängden mikroorganismer och kemiska ämnen hålls på en nivå så att de inte kan skada människors hälsa. Vi kan vara trygga med att dricksvattnet är av god kvalitet oavsett var vi bor.

Det finns dock flera hot, ett är klimatförändringarna. Den ökade nederbörden och översvämningar kan frigöra och föra med sig kemikalier och mikroorganismer ut i vattentäkterna. Mängden humus ökar också i vissa delar av landet (delvis till följd av minskad försurning). På andra håll, i sydostligaste Götaland, förväntas nederbörden minska och medföra ökad vattenbrist.

Det finns flera hot mot vårt dricksvatten. Ett av dem är ökad nederbörd som kan föra med sig kemikalier och mikroorganismer i vattentäkterna.

Ett annat hot är kemikalier där ett exempel är högfluorerade ämnen (PFAS) som kontaminerat flera dricksvattentäkter i landet. I fallet PFAS upptäcktes höga halter i dricksvattnet men det tog lång tid innan åtgärder vidtogs och krav ställdes på att de viktigaste källorna (framför allt brandskum) skulle stoppas.

Detta har uppmärksammats i en nyligen avslutad statlig utredning som slagit fast att kemikalielagstiftningen är för svag

och att samordningen mellan och inom myndigheter måste förbättras.

En viktig faktor för att öka skyddet av dricksvattnet är inrättandet av vattenskyddsområden. Idag får cirka en miljon människor sitt dricksvatten från täkter som saknar skydd. Ett vattenskyddsområde regleras av föreskrifter som till exempel kan handla om att man inte får sprida bekämpningsmedel, olja

Under våren presenteras resultatet från den statliga dricksvattenutredningen. I utredningen ingick tyvärr inte uppdraget att lösa en av de viktigaste frågorna, nämligen ersättning till markägarna när deras mark omvandlas till vattenskyddsområde. Trots detta är vår förhoppning att förslagen ska hjälpa till att säkerställa en god kvalitet på vårt dricksvatten även i framtiden.

Gisela Holm, dricksvattenexpert, Svenskt Vatten

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV 3–2016

VET DU VAD KOLLE KTIVAVTALET G E R DIG? I DETTA NUMMER STARTAR VI EN SERIE DÄR VI BERÄTTAR OM OLIKA FÖRMÅNER SOM FINNS I DITT KOLLEKTIVAVTAL. LÄS MER PÅ SI D 60.

NR 4-2016

SLI PPE R FÅ ONT I MAG E N

I NGA PE NGAR I STATE N

Jag arbetade en gång för ett företag som sa att de var så bra så de behövde inte kollektivavtal. Det var nog det otryggaste företag jag jobbat för. Närmast socialdarwinism med stora inslag nepotism. Jag vet inte vad kollektivavtalet ger mig på min nuvarande arbetsplats men jag har iallafall inte ont i magen när jag går till jobbet.

Vad gör man när chefen håller helt med om att man har för låg lön jämfört med kollegorna, ”men det finns inga pengar”? Det går inte att höja min lön därför att andra då skulle få noll. Och ledningen förmedlar inställningen att man kan byta arbetsgivare om man är missnöjd. Nyexaminerade finns det gott om och de kan göra samma jobb som den med tjugo års erfarenhet. Att förhandla fungerar bara om båda parter är villiga att förhandla. Statliga arbetsgivare är hårda mot sina anställda.

Albert

M E D KOLL KAN DET GÅ B RA ÄN DÅ Det är bra med kollektivavtal. Men om man är medveten samt har en bra arbetsgivare så kan det fungera bra utan. Jag har alla delar av kollektivavtal (utom omställningsavtal) men däremot en betydligt högre avsättning till tjänstepension än vad kollektivavtal skulle gett mig.

Fredrok

Zoolog

MÅNADE N S F R ÅGA : FRÅN NYHETSBREV 4–2016

NATU RVETAR NA SVARAR:

VI LKET ÄR DITT BÄSTA LÖN ETI PS?

SE SI D 10.

JOB BA I PR IVAT SE KTOR Jag har efter en lång period av arbetslöshet fått en säsongsanställning inom trädgårdsområdet. Min förra anställning var inom den kommunala sektorn vilket innebar en mycket låg lön men nu kommer jag på mitt nya jobb att få 2 000 kronor mer per månad trots att arbetsuppgifterna är samma som jag hade när jag arbetade hos kommunen. I de flesta fall innebär en anställning inom den privata sektorn högre lön än inom den offentliga sektorn. Min nya arbetsgivare har kollektivavtal med ett annat fackförbund än Kommunalarbetarförbundet som är ett låglöneförbund som man skall undvika om man vill ha högre lön.

SN

ANTECKNA EG NA FRAM GÅNGAR Om ni bara har uppföljning av prestation en gång per år så föreslår jag att du för anteckningar under året om saker som du vill ta upp som goda prestationer.

Millibas

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

LYFT FRAM DINA STARKA S I D O R: FRÅN NYHETSBREV

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Det statliga löneavtalet RALS-T reglerar hur lönerevision skall ske på statliga myndigheter. I avtalet står det att varje medarbetare har rätt att få veta på vilka grunder lönen sätts och vad man kan göra för att påverka denna. Argument att potten inte räcker till alla är inte ett sakligt argument i lönesättningen, samtidigt som alla arbetsgivare har en budget för löneutrymmet varje år. Här skulle jag som medlem ta kontakt med lokala SacoS på myndigheter för att höra hur man arbetar med prioriteringar och löneökningsbudget.

Andreas Nyström, ombudsman på Naturvetarna

D U E LLE N: SE SID 9

LÄSARBREV

B E HÖVE R HÖGSKOLAN E N SÄRSKI LD M E R ITE R I NGSANSTÄLLN I NG?

G E LÄRAR NA HÖG R E STATUS

MAXI MAL TRYGG H ET LE DE R I NTE TI LL EXCE LLE NS Det låter bra att tillsvidareanställa alla forskare, men fungerar bara delvis. Jag kan sympatisera med målet att fler skall få ”fasta anställningar” tidigare i karriären, men så länge en så stor del av forskningen utförs under korta kontrakt från olika forskningsråd blir det som idag.

Det är visserligen universiteten som anställer forskare, men i praktiken är det oftast upp till den enskilde forskaren att ordna finansiering. Om inte lärosätet lovar den enskilde forskaren och hans medarbetare stöd till vidare anställning när forskningsbidraget tar slut, kommer det att fortsätta finnas forskare på tidsbegränsade så kallade forskartjänster.

Om dessa är tillsvidare eller inte spelar inte så stor roll eftersom de omedelbart blir uppsagda när projekten lider mot sitt slut. Behovet av unga forskare som arbetar på korta kontrakt, tre till fem år, är också oändligt mycket större än behovet av lärare – lektorer och professorer.

De senare utgör endast toppen av ett isberg. Menar vi allvar med kravet på kvalitet i både undervisning och forskning kan vi inte kosta på oss att rekrytera någon annan än de allra bästa på de ”fasta” lärartjänsterna.

Skulle vi ge dessa till alla forskare skulle systemet kollapsa eftersom så mycket utbildning inte efterfrågas, alternativt säga upp lärare som blir övertaliga när den externa finansie-

ringen tryter. Idag kan endast de som håller toppklass bli kvar i systemet och de flesta andra måste finna andra jobb.

Man kan tänka sig ett annat system, där man bygger upp en kader av duktiga forskare som man behåller över tid och vars arbetsuppgifter varierar beroende på vilka projekt man kan finansiera. Men det förutsätter en hyfsat trygg långsiktig finansiering. Det bygger i sin tur på att universiteten tar ansvar för alla sina grupper och antagligen också bestämmer vilka som skall få finnas.

Vill man ha ett system med endast den allra bästa och nydanande forskningen blir utslagning också en naturlig del och det blir svårt ta sig in. Vill man ha ett maximalt tryggt system för de anställda får man antagligen ett system där folk mår bättre, men där graden av förnyelse och klassen på forskningen hamnar i andra hand.

Att efterfråga en förändring av tjänsteformerna utan att kräva en förändring av de förutsättningar som skapar dessa är därför inte särskilt konstruktivt. Det vi borde diskutera är hur vi hittar en medelväg mellan dessa ytterligheter. Där kan förlängda meriteringstjänster vara ett verktyg.

Michael Tjernström, klimatforskare och professor i meteorologi, Stockholms universitet

NATU RVETAR NA SVAR AR:

H E J M ICHAE L! Du har helt rätt i att bristfälliga förutsättningar är en viktig orsak till problemen som finns i högskolan idag. Att lärosätena inte anställer sina forskare handlar alltså knappast om illvilja utan snarare om att de upplever att deras handlingsförmåga är kringskuren. Kopplat till kravet om fler tillsvidareanställningar har vi därför också framfört krav på en förändrad fördelning mellan basresurser och extern forskningsfinansiering samt ökade möjligheter för lärosätena att styra sina egna. Vi tycker att det är självklart att det ska vara lärosätena som, i majoriteten av fallen, väljer vilka som får en anställning – inte de externa forskningsråden.

Vi håller däremot inte med om att det behöver finnas en konflikt mellan trygga anställningsvillkor och nyskapande och nytänkande forskning. Tvärtom är Naturvetarna övertygade om att goda villkor som möjliggör för forskarna att ägna tid åt forskningen är en nödvändig förutsättning för hög kvalitet i såväl forskning som undervisning.

Andreas Nyström, ombudsman hos Naturvetarna

Här en synpunkt på Ivar de la Cruz’ ledare i förra numret av Naturvetare. Många frågar sig vad som är fel med skolsystemet idag. En stor orsak till läraryrkets impopularitet är en faux pas – ett snedsteg – i svensk politik och samhälle. För 30 år sedan var lönerna också låga men en lärare hade mer respekt och var någon att se upp till. Idag är skolan i många fall en helt annan miljö.

Utsattheten som lärare idag gentemot elever och föräldrar kan vara mycket stor och det avskräcker många väl lämpade didakter. Detta är en generell samhällsfråga som behöver tas på allvar också i politiken. Lärare är viktiga multiplikatorer. De måste få ha status även i Jantesverige.

Magnus Johansson

#naturvetarekan

@niklasfogdestam Den enes död den andres bröd. Spillkråkan smörjer kråset i Västmanbrand

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se mars 2016 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Månadens fråga: Vilket är ditt bästa lönetips?

3. Ohållbar arbetsbelastning för djursjukskötare...

4. Information inom Almegas avtalsområde 5. BNP är inget mått på välfärd

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Den svåra konsten att komma överens Alla fackliga organisationer måste drivas av stort engagemang för medlemmarnas bästa. Vilka frågor man driver varierar naturligtvis med vilka medlemsgrupper man företräder. Hur man driver dessa frågor gentemot arbetsgivarens företrädare varierar också. I vår svenska modell finns dock en ledstjärna: Kom överens!

Syftet med den svenska modellen är att i samförstånd teckna kollektivavtal istället för att lagstifta om lön och villkor. Det är en utmärkt ordning.

Tyvärr har årets avtalsrörelse inte präglats av någon större samsyn och förståelse för parternas olika ståndpunkter.

Medling, konfliktvarsel och strejker betyder att man misslyckats att komma överens vid förhandlingsbordet. Det är inte ens fel att två träter, båda parter har ett ansvar för att kunna komma överens. Och då måste man vara beredd att kompromissa – från båda håll. Självfallet måste vi som facklig organisation kunna ta till konfliktvapnet, men det ska användas som en allra sista åtgärd när alla andra vägar är prövade.

När kollektivavtalen har tecknats har parterna ett gemensamt ansvar för att de också vårdas och utvecklas. Årets ettårsavtal inom industrin är inte den bästa förutsättningen för att vårda och utveckla

avtalen. Ett illavarslande tecken var till exempel att parterna inte kunde hålla gemensamma presskonferenser efter det att avtalen var tecknade. Arbetsgivarorganisationer och fackförbund ville alltså inte tillsammans kommunicera vad man kommit överens om.

I skrivande stund är avtalen inom tjänstesektorn inte klara. Sveriges Ingenjörer valde, att tillsammans med Unionen, varsla om strejk eftersom man inte kunde komma överens med arbetsgivarföreträdarna inom Almega i frågan om flexpension. Naturvetarna valde, i likhet med de flesta andra Saco-förbund, att inte ta ut våra medlemmar i strejk. Vi menar att frågan om formerna för avsättning till tjänstepension inte ska lösas genom konflikt. Det är en fråga som kräver långsiktigt hållbara överenskommelser och därför måste lösas vid förhandlingsbordet. Båda parter måste kunna kompromissa och komma överens om hållbara lösningar.

Att arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om kollektivavtal är en överlägsen modell för att skapa trygghet, stabilitet och flexibilitet på arbetsmarknaden. Kollektivavtalen kan, och ska vara anpassade till olika branschers olika förutsättningar och behov. Kruxet är bara att kunna komma överens! Det har den svenska ar-

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

betsmarknadens parter alltid kunnat göra – förr eller senare. Låt oss hoppas att nästa års avtalsrörelse präglas av större samsyn och förståelse så att vi kan teckna långsiktigt hållbara avtal.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För regeringens satsning på djurskyddskontrollen som förstärks med 30 miljoner kronor, enligt vårbudgetpropositionen.

För att Forskarkarriärutredningen inte hanterat problemen med stipendier för postdok.

Duellen Behöver högskolan en särskild anställning för meritering?

Naturvetarna anser att tillsvidareanställning ska vara norm inom akademin.

Utredaren Ann Fust föreslår att en meritanställning på viss tid införs med möjlighet till prövning för en ”riktig” anställning.

JA

NEJ

ANN FUST, regeringens utredare av fors-

ANDREAS NYSTRÖM, tekn. dr docent

karkarriären

och ombudsman hos Naturvetarna

När i karriären borde forskare inom akademin bli tillsvidareanställda?

Om man vill komma åt visstidsanställningar så är de som utgörs av meriteringsanställningar bara en bråkdel. Dessa är tänkta att ge en trygg och attraktiv karriärväg där tillsvidareanställning är garanterad om man uppnår kraven. Totalt är, som utredningen visar, 30 procent visstidsanställda, och 40 procent av dem följer Högskoleförordningens särskilda regler. Resterande 60 procent är visstidsanställda enligt LAS. Utredningen pekar på att det är ett problem.

Efter att man har avslutat sin utbildningsanställning, som doktorand och första postdok. En forskare som anställs i näringslivet blir tillsvidareanställd och kan göra karriär. En tillsvidareanställning står inte i motsättning till att kunna meritera sig för vidare karriär inom forskning, men det är en tryggare form av anställning. För forskare i början av karriären är visstidsanställningar snarare norm än undantag. Det tycker vi är fel.

Borde samma villkor gälla för anställda inom akademin som på övriga arbetsmarknaden?

Akademin skiljer sig åt när det gäller behov. Vi har dock pekat på att skillnaden inte bör vara så stor (30 procent inom akademin mot 12,5 procent för övriga arbetsmarknaden). Vi ser särskilt den stora mängden forskaranställda som problematisk och att de långa visstidsanställningarna kan minska attraktiviteten. Däremot ser vi att postdok och öppna meriteringsanställningar med tydliga villkor är bra möjligheter både när det gäller mobilitet och jämställdhet. Vi påpekar också att meriteringsanställningar är en del av rekryteringen och parallellt så ska självfallet andra tillsvidareanställningar finnas.

Huvudregeln i LAS är tillsvidareanställning. Det ska gälla även inom högskolan, precis som på övriga arbetsmarknaden. Högskolan har längre finansieringstider och bättre kända framtida intäkter via regleringsbreven från staten jämfört med industrin. Därför borde det vara enklare att anställa tillsvidare inom akademin. Vi anser att öppna och transparenta anställningsförfaranden ska vara den självklara normen inom staten. Vi tror att fler forskartjänster som låses in i ett sexårigt anställningsförfarande, kommer att leda till färre tjänster och en minskad flexibilitet att möta nya forskningsutmaningar.

Hur påverkas forskningskvaliteten av tidsbegränsade anställningar?

Det är svårt att veta med bestämdhet, men vi har utgått från att det kan inverka menligt på långsiktighet och minskat fokus på huvuduppgiften.

Naturvetarna tror att vi får mindre högkvalitativ utmanande och nydanande forskning om man tvingas att publicera prematurt för att kunna konkurrera om årliga forskningsanslag. Våra samhällsutmaningar kommer att kräva tvärvetenskapliga angreppsätt. Den föreslagna modellen riskerar att bli inomvetenskaplig.

Hur ska akademin bli en attraktiv arbetsgivare för unga forskare?

Genom transparenta karriärvillkor och öppen rekrytering.

Goda villkor med ”riktiga anställningar” samt öppna och tydliga rekryteringsprocesser som möjliggör mobilitet och mångfald. Men också goda förutsättningar för utbildningen, tillgång till mentorer och en basfinansiering som skapar möjligheter för lärosätena att vara goda N R 1 2 0 1 6 N A T U R V E TA R E 9 arbetsgivare.

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

S? IP T E N LÖ TA S Ä B T IT D R Ä T VILK E Det börjar bli dags att förbereda sig för årets lönesamtal. Naturvetarna menar att goda prestationer ska speglas i lönekuvertet. Nu undrar vi hur du brukar tänka och vilken strategi du har för att kunna höja din lön.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Lyft fram dina starka sidor Att jämföra sin egen lön med andras leder inte till framgång i lönesamtalet. Fokusera istället på din egen prestation och vad du bidrar med, menar Elba Abreu, ombudsman på Naturvetarna.

Vad gör man när lönesamtalet kör

fast? Chefen visar inget intresse att gå dig till mötes och inga argument biter.

Du blir erbjuden en lönehöjning som du inte är nöjd med.

– I ett sådant läge ser chefen ofta det som inte fungerar. Då är det lätt att misströsta och känna att chefen kanske har rätt. Vänd istället på steken och fokusera på dina starka sidor, säger Elba Abreu, ombudsman på Naturvetarna.

Hon ger rådet att framhålla sina goda prestationer och skriva ner på en lista. I det ligger att också att ta upp det som är mindre bra och som kan förbättras.

– Det handlar inte om skryt, utan mer ett sätt att ge chefen rätt underlag för att kunna sätta lönen. Kanske hen inte har koll på det när närmare femton medarbetare ska lönesättas.

D E LA M E D S IG

Hon skiljer på akademisk kompetens, konkreta saker som du levererar, och social kompetens.

– Det kan handla om hur man fungerar i teamet och stöttar sina kollegor, liksom att dela med sig av kunskap och bidra till trivseln.

Lika viktigt är att vara flexibel och visa vilja till förändring. Det håller inte, enligt Elba Abreu, att ha inställningen: ”Så här har vi alltid gjort och det har fungerat bra”. Det gäller att kunna ta till sig ny teknik och nya arbetssätt efter till exempel en omorganisation.

– Ha också koll på vad ditt uppdrag är. Det spelar ingen roll om du utför något på ett excellent sätt om inte arbetsgivaren efterfrågar det. Försäkra dig om att du gör rätt saker.

När du och arbetsgivaren är överens om dina arbetsuppgifter ska det utmynna i en överenskommelse, som ska finnas med i minnesanteckningarna från lönesamtalet.

Men hur ska jag veta vilken lön jag är värd?

– Ta reda på löneläget på din arbetsplats. Den informationen kan du få från HR eller motsvarande om du jobbar i staten, kommun eller landsting.

Inom privat sektor är lönerna inte offentliga. I normalfallet har akademikerföreningen koll på det ungefärliga löneläget för olika tjänster.

SÄTT U PP E N MÅLLÖN

Hon tipsar också om möjligheten att ringa Naturvetarnas jour eller gå in på Saco Lönesök där du hittar lönestatistik för olika tjänster och arbetsområden.

– Om ni kör fast har du rätt att ajournera lönesamtalet och boka en ny tid. För att det ska bli meningsfullt gäller det att du gör din hemläxa och visar vad du har presterat och bidragit med.

Om jag ändå inte blir nöjd?

– Sätt upp en mållön för de närmaste tre åren. Ha en dialog med din chef om vad du behöver förbättra för att nå dit.

Elba Abreu tycker också att man kan sätta sin egen utveckling i relation till den lönekarriär man har gjort under

Lika viktigt är att vara flexibel och visa vilja till förändring” samma tid. Om det finns en diskrepans däremellan kan det bli ett argument i lönesamtalet.

Rätt ofta säger chefen: ”Du är duktig, men vi har inte ekonomi för att höja din lön i år.”

UTMANA CH E FE N

Hur ska jag argumentera då?

– Här kan du utmana chefen och svara: ”Om du hade pengar vad skulle jag då vara värd?” I ett sådant läge tvingar du fram ett svar från arbetsgivaren om vilken lön du är värd.

Att jämföra med vad andra tjänar kan däremot chefen lätt avfärda.

– Fokusera istället på din egen prestation och vad du bidrar med. Däremot ska du ha koll på marknadslönen för den tjänst du har.

Om chefen fortfarande är avvisande?

– Då kan du förhandla om annat, som extra semester, kompetensutveckling eller annat som kan vara värdefullt för dig istället för pengar. Om inte heller det hjälper finns det anledning att fundera på om du ska vara kvar.

Men kom ihåg. Lönesamtal har man bara rätt till om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. LEL #

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Strejken som ställdes in Den varslade strejken inom tjänstesektorn drogs tillbaka av Unionen och Sveriges ingenjörer. Men frågan om flexpension är inte avgjord.

Naturvetarna hoppas att parterna hittar en långsiktig lösning, där individen får vara med och bestämma hur mycket som ska avsättas till den egna pensionen. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

I nuläget blir det ingen strejk om flexpension inom tjänstesektorn. Det var strax efter påsk som Unionen och Sveriges ingenjörer varslade om strejk inom tre avtalsområden, där många naturvetare arbetar.

Arbetsgivarorganisationen Almega begärde att Arbetsdomstolen, AD, skulle göra en prövning av om strejken var til�låten. AD kom till slutsatsen att mycket talade emot en strejk men att AD behövde mer tid på sig för att kunna ge ett slutgiltigt besked.

ges ingenjörer och Unionen i frågan om flexpension.

Men Naturvetarna var inte beredda att strejka för den, Bo Seving. utan ville lösa frågan vid förhandlingsbordet.

– Vi har ställt oss bakom kravet på flexpension, men vi vill ha en långsiktig förhandlingslösning som kan se lite olika ut för olika branscher och avtalsområden, säger Bo Seving.

LÅNG S I KTIG LÖS N I NG

VÄLJA SJÄLV

I det läget valde Sveriges ingenjörer och Unionen att inte ta ut några i strejk. Därmed inte sagt att frågan om flexpension är avgjord.

– Naturvetarna vill ha en långsiktig lösning om flexpensionen inom tjänstesektorn. Om vi inte hittar en lösning nu så lär den komma upp i nästa avtalsrörelse. Så vår förhoppning är att parterna så fort som möjligt går tillbaka till förhandlingsbordet, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Naturvetarna stöder Sveri-

Han förklarar att Naturvetarna förordar en modell av flexpension där individen själv ska kunna välja hur stor del av löneökningen som ska avsättas till tjänstepension.

– För vissa kan det vara till fördel att avsätta en större del av löneökningen till pension, medan andra bara kan göra en mindre avsättning. Hur mycket man ska avsätta beror på varje individs förhållanden.

Bo Seving menar att frågan om flexpension inte på något sätt är död.

FLEXPENSION

12

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

– Flera andra avtalsområden har en extra avsättning till pension, så det vore naturligt att en sådan möjlighet även finns inom tjänstesektorn, men att den ska vara frivillig, understryker han.

TRAPPA N E R I S LUTET

Bakgrunden till att facken inom tjänstesektorn driver frågan om flexpension är att det inte ska vara för stora skillnader mellan olika avtalsområden för vad man kan tjäna ihop till pension.

– Det är viktigt att akademiker kan röra sig över hela arbetsmarknaden utan att få sämre förutsättningar till en bra pension. De allra flesta är överens om att den totala avsättningen till pension dessutom är för låg för att klara vettiga nivåer för framtidens pensionärer, säger Bo Seving.

Den extra avsättningen till pensionen innebär också en möjlighet att trappa ner i slutet av yrkeslivet. #

S E NASTE NY T T om avtalsrörelsen hittar du på www.naturvetarna.se/ avtal16

Avtal 2016 Flexpension med möjlighet att trappa ner i slutet av yrkeslivet.

års avtalsförhandlingar. Det rör exempelvis förändringar för reglerna för tidsbegränsade anställningar och ett nytt avtal för fackliga förtroendemän. AN

Inom kemiindustrin är avtalen klara.

Nominera till Årets Geolog 2016 För att utses till Årets Geolog ska man på ett positivt och förtjänstfullt sätt flyttat fram geologins position i samhället.

Nomineringar görs med skriftlig motivering till Geosektionens styrel-

se via pia.hansson@tyrens.se senast 15 maj. Den avgörande omröstningen på nominerade kandidater sker inom Geosektionens styrelse som därefter meddelar den som blir berörd.

Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, forskare och föreläsare vid Göteborgs universitet. Du har skrivit om hur vi ska kunna ta med oss hästar till planeten Mars, och myntat ett ord för ämnesområdet: filoastrohippofysiksofi.

Vad är filoastrohippofysiksofi?

Det är en kombination av astrofysik, filosofi och hippologi. Ämnet är hopsatt för att locka till intresse tvärs över de traditionella disciplinerna. Kanske läser en hästsportintresserad person en artikel som innehåller astronomi och fysik för första gången, eller en astronomiintresserad person börjar fundera över etiska frågeställningar.

Varför ska man ta med sig hästen till Mars?

Kolonisering av Mars diskuteras seriöst, även om det är på lång sikt. På jorden är det få kulturer som inte har levt tillsammans med djur, och många människor mår helt enkelt bra av att umgås med djur. Frågan är om vi kommer att ta med oss djur ut i rymden.

För en fysiker som mig är det förstås också kul att fundera över frågeställningar som hur högt en häst kan hoppa på Mars, och hur den skulle kunHu rh na klara klimatet där. ö gt h

?

Facken inom industrin har svarat ja till nytt avtal på 2 procent i löneökningsutrymme och 0,2 procent i avsättning till delpension. Avtalet, som omfattar bland annat medlemmar inom Ikem och Skogs- och Livsmedelindustrierna gäller sedan 1 april 2016 och ett år framåt.

– Avtalet ligger i linje med det vi förväntat oss när det gäller löneökningsutrymmet. Fortsatt arbete med arbetsmiljöfrågor och jämställdhet är också överenskommet, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Flera av de yrkanden som Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer lämnat är nära lösningar men skjuts över till nästa

VAD GÖR HÄSTEN PÅ MARS?

rs

Nytt avtal för facken inom industrin

oppar hästen på

Hur blev du intresserad av detta?

Största delen av min forskning ligger inom astrofysik, men sedan 2012 forskar jag också inom sportteknologi med inriktning mot hästsport. Det gick inte att undvika att mina intressen ”smittade” varandra. ...och hur kom det sig att du började skriva om det?

En bekant från FEI – världsfederationen för hästsport – skickade mig ett julkort med en bild av ett hovavtryck på månen. Jag började att fundera på en artikel efter att ha pratat med Petra Andersson, hästintresserad filosof, som kom med goda argument för varför människor mår bra i samvaro med hästar. I rymden behövs antagligen alla hjälpmedel för att må bra! AN

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

13

M

a

Regeringen vill satsa på invandrade akademiker

Det våras allt tidigare K A L E N D E R Tyckte du att blåsippan kom ovanligt tidigt i år? Det är en trend i spåren av klimatförändringarna. Under de senaste fem åren har vårtecknen kommit två veckor tidigare än för hundra år sedan.

Det vet vi bland annat tack vare naturenskalender.se som bygger på medborgarforskning.

Dit kan allmänheten rapportera observationer i naturen, allt från björkens lövsprickning till när kabbelekan blommar.

Den förlängda växtsäsongen gör att träden växer snabbare och mer biomassa produceras. Men inte så mycket som man skulle kunna tro.

Höstlöven kommer en vecka tidigare nu än för hundra år sedan.

Medborgarforskning är inget nytt fenomen. Redan på slutet av 1800-talet fanns nätverk av observatörer som lämnade in uppgifter om blomning och liknande. Dessa data gör det möjligt att göra jämförelser med i dag. LEL

V Å R B U D G E T Mer resurser till svenska för invand-

rare, sfi, och för att bedöma invandrade akademikers utbildning. Det är två av regeringens förslag i vårbudgeten. I dag är det många invandrade akademiker som inte får användning av sin högre utbildning eftersom den inte är godkänd.

– Vi tycker att det är bra att regeringen vill satsa mer på detta, så att fler människor får möjlighet att arbeta med det de är kvalificerade för, säger Sofie Andersson, utredare forsknings- och utbildningspolitik hos Naturvetarna. AN

Läs mer på www.naturenskalender.se

Nanopartiklar i din vardag Nanotoxikologi är ett hett ämne. Det blev tydligt när Svensk förening för toxikologi hade sitt årsmöte i april. Antalet publiceringar inom området har tiofaldigats under det senaste decenniet.

Forskningen inom nanotoxokologi är ännu i sin vagga. Fortfarande är det ett ganska outforskat fält, enligt KI-professorn Bangt Fadeel.

Han visade att ju mindre nanopartiklar desto större toxicitet, som en följd av ökat upptag i cellerna. Partiklarnas yta och morfologi spelar också in. De längre nanokolrören kan trigga inflammationer.

Att värja sig mot nanopartiklar är omöjligt. De finns överallt, som i luften, på ytor, i leksaker, kosmetika och kläder.

På seminariet som samlade närmare hundra personer mötte vi Antero Silva och Karin Svens. LEL

14

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

VAD TYCKTE DU OM SEMINARIET?

Antero Silva, blivande master i toxikologi på Karolinska institutet

– Intressant att få veta mer om nanopartiklar, som har en stor potential. Flera bra föreläsare om ett växande och aktuellt ämne. Med ett öppet sinne har man möjlighet att lära sig massor. Spännande också att se hur EU hanterar den här typen av nya partiklar.

Nanopartiklar finns bland annat i leksaker.

VAD TYCKTE DU OM SEMINARIET?

Karin Svens, konsult och delägare i företaget TKT, som erbjuder tjänster inom toxikologi och riskbedömning

– Det visade hur mycket jobb som krävs och hur svårt det är att fastslå om något är farligt eller inte. Det återstår mycket forskning innan pusslet är lagt. Intressant med nanoteknologins tillämpningar. Vi jobbar med riskvärdering av bland annat nya läkemedel där nanostrukturer kan fungera som bärare till läkemedel.

Nanokolrör inom elektronik är en annan intressant tillämpning.

NYHETER

Ny utbildning till ämneslärare L Ä R A R S AT S N I N G Nu satsar regeringen

på att få fler ämneslärare och lektorer till skolan. De vill införa en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen, som leder till ämneslärarexamen.

Möjligheten att gå utbildningen ska finnas under fem år. För att locka fler att gå utbildningen vill man samtidigt införa ett tillfälligt utbildningsbidrag.

Sofie Andersson.

– Det är bra att regeringen gör den här typen av satsning. Vi tror dock att det behövs mer för att forskare ska söka sig till skolan. Framför allt behöver statusen på läraryrket höjas, till exempel genom bättre arbetsvillkor, säger Sofie Andersson, utredare hos Naturvetarna.

För att förslaget ska gå att genomföra behövs ett antal lagändringar som föreslås börja gälla 15 juli 2016. AN Läs mer på regeringens hemsida. 2015/16:142 Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen.

Regeringen vill ha fler forskare i klassrummet.

Doktorand utsattes för hot och hat på nätet Ordningsvakter kallades in när dietisten Lisa Söderström presenterade sin forskning på Västmanlands sjukhus i Västerås. Hot och hat mot henne i sociala medier och i privata mejl låg bakom det ovanliga beslutet.

inte passar en viss grupp av människor. De är tyvärr inte mottagliga för argument, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han menar att det behövs en tydligare lagstiftning mot den här typen av trakasserier i sociala medier.

Anledningen var att hon i ett pressmeddelande kommenterade den omstridda LCHFdieten.

– En delstudie i min avhandling visar att risken för undernäring ökar för äldre som i medelåldern haft en hög fettprocent i kosten. Det innebär alltså en förhöjd risk för undernäring ju större andel av kosten som består av mättade och enkelomättade fettsyror, som helfeta mejeriprodukter, margarin på bröd och charkvaror, säger Lisa Söderström.

Hon blev anklagad för forskningsfusk och att hon skulle vara köpt av sockerindustrin och Karolinska institutet. LCHF-anhängarna var inte öppna för diskussion utan slog fast att Lisa Söderströms forskning var fel.

– Det är helt oacceptabelt med näthat av det här slaget för att forskningsresultatet

Disputationen blev ett fint minne för Lisa Söderström, som nu är medicine doktor.

– Det här är också ett hot mot forskarsamhället, där i förlängningen risken finns att forskning som går emot ett visst intresse döljs av risk för hot och våld, säger han.

Hur gick det sedan på disputationen?

– Högtiden kunde genomföras utan tumult, men bara att risken fanns för det kändes jobbigt. Nu blev det ända en bra disputation och ett fint minne för mig.

Nu kan hon titulera sig medicine doktor och jobbar som forskare på Centrum för klinisk forskning på Västmanlands sjukhus i Västerås. Det är ett samarbete mellan sjukhuset och Uppsala universitet.

– Syftet är att utvärdera effekten av sex månaders behandling med individuella kostråd, kosttillägg, kombination av kostråd och kosttillägg i jämförelse med sedvanlig behandling (kontroll) hos äldre patienter med risk för undernäring.

Undernäring bland äldre är Ökar risken för underett utbrett problem i samhället. näring i högre ålder.

Ju äldre man är desto större är risken, särskilt vid sjukdom. LEL

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

15

TEMA

Björn vill se f ler forskare som gruppledare Ge fler forskare chansen att bli forskningsgruppledare. Vägen dit ska vara tydlig och tjänsterna ska utlysas i öppen konkurrens. I det ligger att villkoren är bra med anställning tillsvidare från dag ett efter postdok, men bara om det också blir lättare att säga upp forskare, menar Björn Högberg.

TEXT

16

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

FOTO

ANNA LEDIN WIRÈN

Björn Högberg vill se mer genomtänkta och strategiska rekryteringar av forskare.

BJÖRN HÖGBERG Aktuell: Forskningsgruppledare på Karolinska institutet, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Utbildning: Disputerad inom DNAnanoteknologi, Mittuniversitetet. Lic från Chalmers. Postdok från Harvard University inom samma område men med biologiska tillämpningar.

Familj: Fru och fyra barn.

Fritid: Spela brädspel och laga mat.

D

ocenten Björn Högberg har följt en ganska normal karriärväg. Efter postdok på Harvvard i Boston kom han tillbaka till Sverige 2010 och tillträdde en tjänst som forskarassistent på Karolinska institutet, KI. I dag är han forskningsgruppledare där och leder en grupp på tio personer.

Ungefär lika många är doktorander som postdoks, varav två är svenskar.

Sedan ett år tillbaka är han anställd tillsvidare och tycker själv att han har det ganska bra. Det är en typ av lärartjänst med lön från fakulteteten. Till själva forskningen måste han dra in

pengar. Finansieringen är säkrad med anslag till och med 2019.

D RAR I N PE N GAR

– Jag är optimist och hoppas på fortsatta anslag till guppens forskning.

Om det av någon anledning inte blir så hoppas jag att jag har insikten att göra något annat. Att bli kvar i ett sådant läge är inte bra för vare sig universitetet eller en själv, säger Björn Högberg.

Att hänga sig kvar utan finansiering, men med en tillsvidareanställning är inte helt ovanligt inom akademin. Inte sällan innebär en tillsvidareanställning en anställning på livstid. Kanske är det därför man är så ovillig att anställa tillsvidare, spekulerar han.

– Jag tror att det har att göra med att vägarna in är otydliga. Samma typ av meriteringstjänst används ofta för att anställa både gruppledare som för seniora postdoktorer i en redan befintlig grupp, vilket gör det svårt för individen att veta var man är på karriärstegen.

R E K RYTE RA BÄTTR E

Hans recept är att genomföra rekryteringarna till meriteringstjänsterna ordentligt från start.

– En tillsvidareanställning från dag ett innebär en större investering och ansvar för universitetet, vilket skulle göra att rekryteringarna blir mer genomtänkta och strategiska.

Ser du risker med ”fasta” anställningar?

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

> 17

– Kanske. Om tillsvidareanställning ska kunna bli en del av normen för yngre forskare måste dessa även kunna sägas upp om de inte lever upp till kraven. Uppföljning bör ske inom fem till sex år.

Han menar att man som forskare måste fortsätta att dra in pengar och publicera sig.

– I det här jobbet finns inslag av osäkerhet som sporrar många. Det är ett roligt och kreativt yrke som många vill ägna sig åt helhjärtat.

fortsatt anställning inom akademin.

– Här gäller det att hitta bra modeller för att kunna säga upp anställda där universiteten, facken och lagstiftarna måste komma överens om hur detta ska kunna ske. Det måste vara bättre än att som i dag stapla visstidsanställningar ovanpå varandra. Det skulle i det långa loppet leda till mer förutsägbarhet och genomtänkta karriärsystem.

KOM PETE N S E N B E H ÖVS

SAM MA R E G LE R

Finns en rädsla för att anställa tillsvidare?

– I princip borde det inte vara så. Här borde gälla samma regler som på övriga arbetsmarknaden. Skillnaden är möjligen de fasta tidsgränserna inom akademin, där man efter runt fem år ska prövas för befordran. Statliga tillsvidareanställningar är kanske idag för trygga för att det ska vara realistiskt att genomföra tillsvidareanställning från dag ett i dagsläget?

Han menar att de som inte uppfyller kraven på att leda en forskningsgrupp, dra in egna anslag, publicera sig och utveckla ett forskningsområde inte kan räkna med

Vart ska de ta vägen som inte går vidare?

– Deras kompetens behövs inom andra delar av samhället, som i näringslivet och på myndigheter.

Han tycker att ”fast” anställda forskare ska ha sin egen grupp. I meriteringen ska ingå att leda en grupp forskare.

– Vi behöver fler självständiga forskare.

Jag är övertygad om att den som driver sin egen forskargrupp är den som har störst motivation och drivkraft att genomföra innovativ och högkvalitativ forskning.

Björn Högberg är övertygad om att de system som belönar individer för väl utförd forskning lyckas bäst. #

I Björn Högbergs forskningsgrupp ingår forskare från flera länder. De designar och veckar DNA, som är ett hjälpmedel i forskningen för att kunna ta fram nya läkemedel.

18

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Forskarna som designar DNA Tänk dig en nanorobot som med stor precision levererar läkemedel till cancerceller som kan oskadliggöras. Det kan bli verklighet tack vare Björn Högbergs forskning, där han och hans forskningsgrupp bygger tredimensionella strukturer av DNA. Febril aktivitet pågår

på labbet som designar DNAsträngar. Det handlar inte om science fiction där nya organismer skapas.

– Nej, med Tänkbar leverantör hjälp av DNAav läkemedel. origami kan vi designa små strukturer, och sedan använda dem för att studera biologiska fenomen, säger Björn Högberg.

Fördelen med dem är att de är lätta att använda i forskningen, till exempel för att få proteiner och andra molekyler att fästa i specifika mönster.

– I förlängningen kan de också komma till nytta i utvecklingen av målstyrda läkemedel. Nanopartiklarna kan komma att fungera som en slags nanorobot och leverera läkemedlet till de celler som ska behandlas.

– Vi tar fram hjälpmedel till forskningen som i förlängningen kan komma att användas för att till exempel ta fram nya läkemedel.

Praktiskt går det till så att DNAsträngar designas i datorn för att sedan tillverkas på labb. De långa DNA-strängarna veckas i tredimensionella former och binds ihop med korta DNA-strängar. Till dessa kan alltså proteiner och andra molekyler kopplas.

TEMA

Så ser karriärvägarna ut i akademin Vi har låtit några lärosäten svara på frågor om karriär och trygghet för forskare. Den meriteringsanställning som regeringens utredare föreslår finns redan på flera universitet. När i karriären forskarna får en ”riktig” anställning är lite olika.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

>

19

TEMA

Hur ser karriärvägarna ut i akademin?

1. Vad gör ni för att vara en attraktiv arbetsgivare 4. Hur ser ni på utredarens förslag om att införa en ny för yngre forskare? meriteringsanställning?

2. Finns det transparenta karriärvägar på ert lärosäte? Hur ser dessa ut?

5. Hur stor andel av framtidens meriteringsanställda bedömer ni att ni kommer att ha råd att tillsvidareanställa?

3. När kan man som yngre forskare räkna med att bli tillsvidareanställd på ert lärosäte?

6. Hur bidrar ni till att öka mobiliteten mellan akademin och det omgivande samhället?

Umeå universitet, Lena Gustafsson, rektor

1. Karriärvägen ten-

forskare (tillsvidaretjänst) om också externa resurser finns för minst 50 procents finansiering av tjänsten. För en tillsvidareanställning som lektor krävs att ett utannonserat lektorat söks i konkurrens.

ure track, är tänkt att följas av både ekonomiska resurser och stöd, som mentorskap. Vi har också under ett antal år genomfört en satsning på så kallade karriärbidrag för yngre lovande forskare. Dessa har också erbjudits ledarskapsutvecklingsprogram.

4. Det tycker vi är bra eftersom vi redan in-

2. Vår tenure track startar med ett biträ-

lighet till samverkan utanför akademin. Vi har utvecklat karriärmöjligheter i syfte att stärka klinisk forskning i samverkan med landstinget.

dande lektorat (det kan påbörjas senast sju år efter doktorsexamen), som är en tillsvidarebefattning och där innehavaren har rätt till prövning till ett påföljande lektorat. Därefter finns möjlighet till prövning till professor, då inte bara individen prövas utifrån sin meritering, utan det ska också finnas ett behov och resurser för en professur. Både lektoratet och professuren ska vara fullfinansierade på anslagsmedel.

3. Vid sidan av tenure track så finns den tidsbegränsade anställningsmöjligheten för en befattning som forskarassistent, vilken kan finansieras både med anslagsmedel och externa medel. Den tjänsten ger dock ingen rätt eller möjlighet till befordran, men möjligheten finns att därefter anställas som

20

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

fört den möjligheten som ett led i tenure track.

5. Det är svårt att sia om. Vår inställning är att omfattningen ska vara begränsad då initieringen av en tenure track måste styras av behov och tillgängliga resurser, och ska utgöra del av en strategisk och långsiktig planering.

6. Adjungerade professorer utgör en möj-

Uppsala universitet, Eva Åkesson, rektor

1. Vi har till exempel gjort en särskild satsning i år för att öka andelen meriteringsanställningar. De innefattar ett stödpaket med bland annat karriärrådgivning och mentorstöd. Unga forskare får tillgång till infrastruktur så att de kan meritera sig både pedagogiskt och vetenskapligt. Vi kommer

även att titta på forskningsmiljön och behöver få mer kunskap om vad som gör miljön framgångsrik och satsa på rätt saker.

2. Ja, vi har en tydlig karriärväg: doktorand, postdoktor, biträdande lektor, lektor, professor. Den innebär rätten att utifrån kriterier blir prövad för att komma vidare. Men det finns många vägar framåt inom olika delar av universitetet. Vi ser behovet av att öka den strategiska kompetensplaneringen.

3. Det finns inget enkelt svar på den frågan, men efter fyra år som biträdande lektor har man rätt att prövas för ett lektorat, som är en tillsvidareanställning. Men det finns andra sätt att bli tillsvidareanställd.

4. Vi har redan den typen av meriteringsanställning.

5. Det är svårt att svara på eftersom det beror på hur många meriteringsanställningarna blir och det beslutas på fakultetsnivå.

Konsistoriet kommer att följa utvecklingen noga och diskutera om ytterligare stimulans- och stödpaket behövs.

6. Redan på studentnivå försöker vi stimulera till att skaffa olika erfarenheter, även internationella. Våra studenter och merparten doktoranden går ju oftast vidare till ett yrkesliv utanför universitetet, och ibland kommer de tillbaka. Antingen som forskare eller i undervisning. Vi har sedan länge ett

stort antal adjungerade lärare, som kommer utifrån. På högre akademisk nivå pågår ett ständigt utbyte, men då handlar det ofta om samverkan mellan parter som kompletterar varandras kompetens.

Lunds universitet, Torbjörn von Schantz, rektor

1. Viktigast är att ha välfinansierade och kreativa forskningsmiljöer byggda av framgångsrika seniora forskare med god förmåga till ett inkluderande arbetssätt och lagbyggande. Det satsar vi medvetet och långsiktigt på inom Lunds universitet.

2. En stor andel av de disputerade lämnar för en karriär utanför akademin, vilket är precis som det ska vara. Det finns ett stort behov av disputerade inom främst naturvetenskap, medicin och teknik. För den som väljer en fortsatt akademisk karriär ser vägarna efter doktorsexamen lite olika ut på olika fakulteter. Om fakulteten har ett stort utbildningsuppdrag kan vägen till ett lektorat vara kortare och du börjar ofta undervisa efter doktorsexamen. Annars går karriärvägen via post dok-anställningar, forskaranställningar och biträdande lektorat till en tillsvidareanställning som forskare eller lektor.

3. Finns ingen fast regel, utan beror på individens förmåga att få externa forskningsanslag och/eller det aktuella behovet av lärarpersonal till utbildningen. Vi är medvetna om att tiden till en tillsvidareanställning inom vissa områden upplevs som lång och vi uppmuntrar därför till en ökad andel biträdande lektorat.

4. Lunds universitet ser mycket positivt på förslaget. Redan idag försöker vi uppmuntra fakulteterna att utlysa biträdande lektorat med prövning till befordran, eftersom det skapar en tydligare och mer attraktiv karriärväg.

5. Det varierar kraftigt mellan fakulteterna beroende på behovet av lärarpersonal, vilket är avhängigt utbildningsuppdragets omfattning, och fakulteternas forskningsfinansiering.

6. Det finns täta kontakter däremellan.

Det kan handla om industridoktorander, uppdragsforskning, gästlärare med mera.

Ett annat exempel är att någon fakultet byggt upp ett karriärcentrum inriktade på tiden efter doktorsexamen. Här ges externa aktörer möjlighet att knyta kontakter med disputerade forskare. Och yngre forskare får hjälp att hitta rätt i karriären.

Det kan finnas behov av detta även vid andra fakulteter.

Chalmers, Stefan Bengtsson, rektor

1. Nyligen har vi infört några nya tjänstebefattningar, så kallade specialisttjänster med fokus på forskning och nyttiggörande, för att kunna erbjuda tydliga, transparenta och attraktiva karriärvägar utanför fakulteten.

2. Chalmers har gjort ett större arbete för att införa transparenta och förbättrade karriärvägar för forskande och undervisande personal, och nu senast även för teknisk personal som arbetar med forskningsstöd. En karriärväg omfattande tre

nivåer har inrättats för teknisk personal: tekniker, forskningsingenjör och senior forskningsingenjör. Från januari 2016 har även forskarassistenter införts med tenure track.

3. De som följer tenure track har möjlighet till en tillsvidareanställning inom fakulteten, förutsatt att vissa meriteringskrav har uppnåtts under anställningstiden som forskarassistent under fyra år. Detta är Chalmers meriteringsanställning med rätt till befordran motsvarande andra lärosätens tjänstebefattning biträdande lektor.

Tillsvidaretjänster finns även inom de nyinförda specialisttjänsterna med fokus på forskning och dess nyttiggörande (forskare, senior forskare och forskningsprofessor).

4. Detta infördes på Chalmers från och med 1 januari 2016, se svaret på fråga nr 3.

5. I samband med en meriteringsanställning på Chalmers åtar sig institutionen och Chalmers att anställa personen på en basfinansierad tillsvidareanställning i fakulteten efter att anställningen som forskarassistent avslutas, under förutsättning att individen uppfyller meriteringskraven.

6. Chalmers arbetar aktivt med adjungerade lärare och industridoktorander inom ramen för våra långsiktiga ramavtal med stora företag. Ännu ett exempel är att samtliga forskarassistenter ska erbjudas extern verksamhet. Likaså genomförs kompetensutveckling inom bland annat pedagogik och ledarskap – även detta för att öka möjlighet till mobilitet och rörelse. Detta följs upp på både individuell nivå och på institutionsnivå i samband med medarbetarsamtal, handledning, verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

21

Trendbrott med f ler riktiga tjänster på SU Allt fler blir anställda tillsvidare på Stockholms universitet. Nu finns en policy för det, vilket bidrar till att SU blir mer attraktivt som arbetsgivare.

På köpet har mobiliteten bland forskarna ökat.

När Astrid Söderbergh Widding till-

trädde som rektor för Stockholms universitet, SU, för tre år sedan var det sämst i klassen. Av alla lärosäten i landet hade SU högst andel anställda med tidsbegränsade anställningar. Fyrtio procent av forskarna och lärarna hade sådana anställningar.

Så får det inte vara, tänkte hon och tillsatte en utredning som utmynnade i flera konkreta beslut. Det kanske skarpaste var att alla forskare som har medel för längre än två år, vilket de flesta forskare har, blir tillsvidareanställda .

– Det har lett till ett tydligt trendbrott med färre tidsbegränsade anställningar.

För lärare har andelen minskat från cirka 25 till 22 procent, för forskare är minskningen lite mindre, men då är även postdoks inräknade.

Den nya tryggheten har gjort det lättare att rekrytera forskare externt. Transparens i rekryteringsprocessen där tjänsterna utlyses i konkurrens bidrar också.

– Att rekrytera personal är de viktigaste besluten vi fattar. Därför har vi stort fokus på tydliga karriärvägar och trygghet i anställningen. Det menar jag ger högre kvalitet i forskningen.

M OB I LITETE N GYN NAS

SU ligger steget före den utredning om forskarkarriär som överlämnades till forskningsministern sista veckan i mars. Här tillämpas redan meriteringsanställningar i ett karriärsystem, motsvarande tenure track-modellen.

– Det fungerar bra och vi har fått många sökanden i stor konkurrens. Tjänsterna som biträdande lektor är tidsbegränsade under fyra år med rätt till prövning för befordran.

Hur många går vidare och blir tillsvidareanställda?

– Det vet vi inte än, men det vore ett misslyckande om färre än hälften blir det.

Att rekrytera personal är de viktigaste besluten vi fattar” Däremot kan inte alla räkna med det.

Med glädje konstaterar Astrid Söderbergh Widding att internrekryteringen har minskat. Fler kommer från näringslivet och från andra lärosäten.

– Vi har ett karriärsystem som gynnar mobiliteten. Av de rekryteringar inom naturvetenskap som har gjorts av biträdande lektorer, universitetslektorer och professorer sedan juli 2015 är de flesta externt rekryterade.

Av 64 läraranställningar inom naturvetenskaplig fakultet under de senaste fem åren kommer 18 från SU, 15 från annat svenskt lärosäte/arbetsplats och 31 från utländskt lärosäte/arbetsplats.

Mer statistik: 40 av dem har annat modersmål än svenska och 21 är kvinnor. #

M E NTAL F ÖRÄN D R I N G

Man har också satsat på att tydliggöra anställningsformerna och att inte stapla visstidsanställningar ovanpå varandra.

– Det har gjort att färre går på visstid.

De behövs för att täcka upp tillfälliga behov, men det ska ske reglerat under ordnade former. Vi har även sett över rekryteringsprocesserna så att de inte drar ut på tiden.

Inte minst viktigt är att det har skett en mental förändring bland prefekterna, vilket bidrar till att fler blir anställda tillsvidare.

– Tidigare fanns en överdriven försiktighet i bedömningen av ekonomin. Nu vågar man lita på att de externa medlen fortsätter att komma in. Några bakslag har hittills inte noterats.

22

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Astrid Söderbergh Widding gläds över att mobiliteten ökar. Nu kommer betydligt fler än hälften av de nyanställda lärarna från andra lärosäten i Sverige och utomlands.

TEMA

Förslag som lockar unga att forska?

Att locka unga talanger till en karriär inom akademin, var utgångspunkten för den utredning som presenterades i slutet av mars.

– Flera bra förslag, men synd att man bara går halvvägs när det gäller högskolans missbruk av visstidsanställningar, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna.

Regeringen vill att Sverige ska fortsätta ligga i forskningens framkant. Utredaren Ann Fust har flera skarpa förslag som syftar till att stärka återväxten av unga forskare. I den lunta som hon lämnade över till forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vill hon skapa ett tydligt karriärsystem. I det ligger goda villkor från doktorand till professor.

– Därmed inte sagt att alla kan gå hela vägen. En trygg anställning väntar den som klarar konkurrensen och uppnår kvalitet i forskningen. Villkoren ska likna de som finns på övriga arbetsmarknaden, sa Ann Fust.

svårt att se att en meriteringsanställning kommer att öka tryggheten och förutsägbarheten för unga forskare, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna.

Hon menar att den föreslagna meriteringsanställningen blir ytterligare ett sätt att lappa och laga i ett system som är fyllt med undantag och särlösningar.

MOBILITET BLIR MERIT

Sofie Andersson är desto mer positiv till att mer än publiceringar ska vara meriterande vid anställning av biträdande lektorer.

– Bra att andra erfarenheter, som mobilitet vägs in i meriteringen. Vill vi öka rörligheten mellan akademi och näringsliv och med utländska lärosäten, måste det uppmuntras.

UTBILDNINGSBIDRAG BORT

Naturvetarna välkomnar att utbildningsbidragen nu avskaffas formellt, även om de i praktiken är borta efter att lärosä-

tena själva har fattat det beslutet. Även finansiering med stipendier kommer att avskaffas under en övergångstid på tio år.

– Vi hade gärna sett att stipendierna som finansieringsform hade avskaffats tidigare.

Nu återstår det att även utländska postdoks erbjuds Föremål för rem issrunda. samma villkor. De drabbas särskilt hårt eftersom de inte omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

Utredningen heter "Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden. SOU 2016:29. Nu väntar en sedvanlig remissrunda innan regeringen fattar några beslut. #

ÖPPE N H ET GYN NAR KVI N N OR

Hon påpekar att särskilt kvinnor påverkas negativt av de otydliga karriärvägar som finns i dag och att relationer väger tyngre än meriter vid anställning. Det leder också till fler internrekryteringar och minskar mobiliteten.

– Transparens och öppenhet i rekryteringsprocessen gynnar både jämställdhet och mobilitet, säger Ann Fust.

LAPPAR OCH LAGAR

Däremot går hon bara halvvägs när det gäller att minska missbruket av visstidsanställningar inom akademin. Nu föreslås en meriteringstjänst på mellan fyra och sex år, som ska utlysas externt i konkurrens. Men tjänsten är tidsbegränsad och det finns inga garantier för en fortsättning därefter.

– Vi hade gärna sett en åtstramning av möjligheten att visstidsanställa. Vi har

Regeringens utredare Ann Fust lämnar över luntan med förslag till forskningsministern.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Robot som tänker och känner På ett högteknologiskt institut uppe bland bergen i italienska Genua utvecklar Giorgio Metta och hans forskarstab den självlärande humanoiden Icub. Den talande roboten som reagerar på beröring och kan uttrycka känslor har precis fått ett självmedvetande.

TEXT

JOHAN JOELSSON

FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

Icub vill greppa bollen men Giorgio Metta h책ller humanoiden p책 halster.

I bakgrunden syns forskaren Vadim Tikhanoff.

> N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

25

R E P O R TA G E

A

tt humanoiden vill lägga vantarna på den röda plastbollen råder det inga tvivel om.

Munnen är tillsnörpt, armrörelserna rappa, på gränsen till hetsiga. Men dess skapare –robotikprofessorn Giorgio Metta – är snabbare. Lekfullt förflyttar han bollen mellan sina händer precis utom räckhåll för roboten. Efter någon minut låter han Icub greppa bollen. I samma ögonblick som robotens metalliska fingrar vidrör den plastiga ytan spricker Icub upp i ett artificiellt leende.

UTFOR S KAR S I N OMVÄR LD

Vi befinner oss i ett laboratorium på Istituto Italiano di Tecnologia, IIT, i Genua.

På ett helt våningsplan huserar IIT:s särskilda Icub-avdelning med 45 anställda.

Icub är namnet på den humanoid – en människoliknande servicerobot för nytta eller nöje – som en månghövdad forskarstab arbetat med i tolv år. Till skillnad från många andra humanoider är Icub inte förprogrammerad att utföra specifika handlingar. Istället erövrar roboten nya färdigheter genom interaktion, samtal och träning med människor.

På samma sätt som ett barn utforskar sin Giorgio Metta. omvärld samlar Icub på sig erfarenheter i form av data. Teknologin är avancerad. Men lite förenklat kan man säga att korrekta ord och handlingar sparas i Icubs digitala minne.

VE R BAL OCH DAN SANT

Och eftersom roboten och dess mjukvara ständigt är igång finns det inga hinder för det livslånga lärandet. För varje dag blir roboten allt mer förfinad när det kommer

26

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

till syn, känsel, hörsel, kognition, tal, motorik och kommunikationsförmåga. Icub kan bland annat sitta, krypa, resa sig, gå, dansa till musik, tala, förstå taktila och verbala instruktioner, uttrycka känslor, greppa föremål, använda verktyg, skjuta pilbåge och lösa komplexa 3D-labyrinter.

S KAPAR B E HOV

De senaste åren har forskarna arbetat med att ge humanoiden en sorts självmedvetande. Robotrevolutionen är inte längre bara science fiction-fantasier. Och det är inte omöjligt att det kommer att bli Icub som går i bräschen för den sociala robotens storskaliga intåg i människovärlden. När vi besöker

”

tillverkat ett 30-tal humanoider som finns utstationerade på olika universitet i Europa, USA och Japan där forskare arbetar med att utveckla olika delar av roboten.

– Det är extremt svåra problem vi handskas med. Det är bra att vi kan dela dem inom en större grupp för att på så sätt få mer kunskap och komma fortare framåt, säger han.

S E RVICE S E KTOR N

Användningsområdena för humanoider som kan kommunicera och interagera med människor är oändliga. Hushållsrobotar för hemmabruk och humanoida assistenter i offentliga miljöer lär bli stort, förutspår Metta

En vacker dag kommer vi att vara beroende av robotar”

institutet står Giorgio Metta stolt bredvid den 104 centimeter långa och 22 kilo tunga humanoiden, eller ”this little guy” som professorn själv kallar sin skapelse: – Vi har en civilisation eftersom vi började bygga verktyg. Idag är vi beroende av datorer, mobiltelefoner, bilar och flygplan. En vacker dag kommer vi att vara beroende av robotar, som den här, säger Giorgio Metta.

KÄN N E R B E RÖR I NG

Han klappar humanoiden på magen för att demonstrera en av de senaste tekniska landvinningarna: robothuden. Den har inga direkta likheter med mänsklig hud, men funktionen är densamma. Genom mjuka, tryckta kretsar uppbyggda i trekanter kan Icub känna taktil beröring. Med hjälp av huden kan Icub även förnimma när den kommer nära ett hårt föremål och rygga undan. Teamet har även utvecklat en artificiell fotsula som kommer att förbättra Icubs gång- och balanssinne radikalt. Sedan projektet startade har IIT:s Icub-avdelning

som även tror att humanoiderna kommer att bli användbara inom servicesektorn samt för enklare informationsuppdrag: – På Wiens flygplats finns en informationsdisk som består av en dataskärm som visar en extremt realistisk animerad män-

R O B OT E N S H I STO R I A Den första bevarade ritningen av en ”riddarlik” robot gjordes av Leonardo da Vinci under senare delen av 1400-talet.

I slutet av 1930-talet slog den ”talande” roboten Elektro världen med häpnad.

Under 1960-talet började man använda industrirobotar till tunga arbetsuppgifter i fabriker. I början av 1970-talet konstruerade japanska forskare det som av många anses vara den första humanoiden. Sedan dess har utvecklingen exploderat och idag pågår en mängd humanoidprojekt runt om i världen.

En Icub i sele v채ntar t책lmodigt p책 nya fotsulor.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

niska som man kan ställa frågor till. Tänk att istället ha en humanoid som slår följe med dig till rätt gate, säger han.

SJ U K- OCH ÄLD R EVÅR D E N

Det finns en samhällssektor där de människolika robotarna redan har gjort entré. I Japan används humanoider inom sjuk- och äldrevården. Detta för att på sikt kunna hantera de demografiska utmaningar som nationen står inför. Men frågan är laddad. Kritiker menar att det är både cyniskt och förnedrande. Sherry Turkle – professor i sociala studier kring vetenskap och teknologi vid Massachusetts Institute of Technology – menar att sociala robotar kan förändra våra attityder till mänskligt liv samt leda till en sorts emotionell och relationell devalvering.

– Genom att använda humanoider för vissa repetitiva uppgifter inom vården kan man frigöra personal till högkvalitativ interaktion med de äldre. Det är ingen som menar att robotarna helt ska ersätta människor, säger Giorgio Metta.

R I S KE R?

Ledande forskare med Stephen Hawking i spetsen har varnat för farorna med artificiell intelligens och allt smartare humanoider.

Hur ser Giorgio Metta på riskerna? Finns det någon verklighetsförankring i det populära science fiction-scenariot med intelligenta robotar som tar över världen och utrotar mänskligheten? Giorgio Metta är väl insatt i begreppet teknologisk singularitet. Det är en teoretisk framtida tidpunkt då maskiner, tack vare artificiell intelligens, lyckas förbättra sin egen design med exponentiell hastighet, något som skulle kunna leda till att de börjar agera självständigt bortom mänsklig kontroll. Trots det har Giorgio Metta inga moraliska betänkligheter inför att skapa en robot som i vissa avseenden är intelligentare än människan.

– Det hade varit väldigt användbart när det kommer till att lösa extremt komplexa problem. Antingen ser man framtiden som dystopisk eller utopisk. Jag föredrar det senare, säger Giorgio Metta. #

28

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Flera års arbete krävdes för att få Icub att vilja greppa bollen.

Nedan: IIT:s Icub-avdelning är en smältdegel av internationella forskare.

VETENSKAP

Myggornas f ingeravtryck

Det surrande ljudet av en mygga. I Sverige kan det betyda förstörda utekvällar på sommaren och kliande bett. Längre söderut kan konsekvensen bli livshotande sjukdomar som malaria. I bekämpningen av sjukdomen är det viktigt att veta hur myggorna rör sig.

Myggornas bakterieflora skvallrar om deras resväg.

TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R 3 2 016

>

N A T U R V E TA R E

29

VETENSKAP

I Burkina Faso plockas myggorna av arten Anopheles gambiae en och en varsamt ner i provrör med alkohol. Efter det väntar analys av bakteriefloran.

– Vi är på jakt efter förståelsen av vilka bakterier som finns i myggor. Vi vill utnyttja dessa bakterier för att döda parasiter som överförs av myggor, som till exempel malaria, förklarar Olle Terenius, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Det är ett av syftena med hans forskning (se faktaruta). En annan viktig aspekt i bekämpningen av malaria är att veta hur myggorna flyttar sig och därmed sprider smitta.

– Om vi vet hur myggorna rör sig mellan olika områden vet vi också vilka bekämpningsmetoder man ska tillämpa. Om vi ser ett utbrott på ett geografiskt ställe hur långt bort måste man vidta åtgärder?

Människor som överlever en malariainfektion och därefter exponeras regelbundet för parasiten utvecklar en viss immunitet. När exponeringen avtar för-

”Malaria går att utrota” Bakterierna kan inte bara avslöja vad myggorna har haft för sig, utan kan med lite hjälp på traven även döda malariaparasiten. Olle Terenius lägger ihop olika pusselbitar: 1. Människomalaria smittar bara människor och överförs enbart av malariamyggor. Parasiten har inga

30

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

svinner även skyddet.

Det betyder att människor i områden som är temporärt fria från malaria är speciellt känsliga.

– Då går man från en endemisk situation, Olle Terenius. att smittan är under kontroll, till en epidemisk situation, där väldigt många kan bli sjuka och kan dö.

VARJ E MYGGA ÄR E N S KOG

Totalt analyserade forskarna bakteriefloran från trettio myggor från tre byar i Burkina Faso. Artbestämningen skedde genom att kartlägga 7 500 DNA-sekvenser från varje mygga.

– Man kan jämföra det med att artbestämma 7 500 fåglar i en skog. Varje mygga är som en egen skog, och vi har tittat på totalt trettio stycken.

Resultatet visar att den individuella bakteriefloran är unik och säger mycket

andra värddjur och finns inte någon annanstans i naturen.

2. Bakterien Thorsellia anophelis har hittills bara hittats i myggor som överför sjukdomar.

En genmodifierad variant av Thorsellia anophelis skulle potentiellt kunna döda parasiten och därmed utrota malaria.

– Mycket talar för att den här typen av modifiering skulle vara väldigt specifik och att de genmodifierade bakterierna inte skulle kunna hamna någon annanstans i naturen än i smittande myggor. Det är viktigt eftersom myggorna rör på sig och tar med sig

om vad myggan har haft för sig och på vilka platser den har varit – det blir som ett fingeravtryck. De viktigaste bakterierna för kopplingen till vilken plats myggorna har varit på tillhör arterna Massilia, Wolbachia, Shewanella och Acinetobacter.

Wolbachia ärvs från modern via ägget och det finns tydliga skillnader mellan olika byar. Massilia och Shewanella återspeglar troligen var någonstans larverna kläcktes eftersom dessa arter av bakterier finns i biofilmer på vatten. Acetinobacter kommer från nektar, maten som myggorna äter. Hanmyggor har en något högre halt av dessa bakterier, troligen eftersom de uteslutande äter nektar och inte suger blod som sina kvinnliga kamrater.

NY TE KN I K FÖR NY KU N S KAP

Tidigare metoder för att studera hur myggor rör sig gick ut på att märka myggor med till exempel radioaktivitet eller fluorescens och sedan samla in dem igen efter ett tag. Förutom det uppenbara problemet att det är svårt att

de modifierade bakterierna så det inte handlar om ett geografiskt begränsat område som går att kontrollera.

Malaria orsakas av främst av parasiten Plasmodium falciparum. WHO uppskattar att 214 miljoner människor infekterades under 2015, varav 438 000 resulterade i dödsfall. Speciellt barn under fem år och gravida kvinnor är mycket känsliga för parasiten.

Myggan bär på malariaparasiten.

VETENSKAP

fånga in myggorna finns det en del andra problem.

– Det handlar om ett mycket stort antal myggor, vi vet inte var de flesta av dessa tar vägen och när de dessutom kan sprida malariaparasiter är det ett etiskt problem.

Numera är det enklare och billigare att fånga in ett fåtal av de myggor som redan finns i miljön och bestämma vilka bakterier de bär på.

– Sekvensanalysen har blivit mycket billigare och snabbare, därför går det att göra så här. För bara några år sedan hade det tekniskt varit möjligt men alldeles för dyrt, ytterligare några år tidigare hade det också tekniskt varit svårt.

I N S E KTE R I RÖR E LS E

Den nya studien visar att metoden fungerar och nu letar Olle Terenius och hans kollegor efter olika användningsområden. Några projekt är redan på gång, till exempel studerar forskarna hur fjärilar rör sig ute i naturen.

– En kvalificerad gissning är att bakteriefloran ser olika ut beroende på vilken blomma fjärilen tar nektar ifrån. På så sätt kan man bestämma var fjärilen har varit och hur långt den har rest.

Ett annat intressant tillämpningsområde är skadegörare i svenska skogar.

Om man vet hur insekterna flyttar på sig blir det enklare att planera placeringen av olika hyggen.

– Om vi ser ett angrepp på ett hygge så är det bra att veta var man ska placera nästa hygge för att undvika samma skadegörare. Räcker det med tre mils avstånd eller behövs det fem? Med hjälp av den nya informationen kan vi bygga upp nya modeller, förklarar Olle Terenius för att illustrera hur den nya kunskapen kan användas. #

Malariamyggorna förvaras i alkohol i väntan på analys av vilka bakterier de bär på.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

31

Surt för skaldjur Studier av ett litet kräftdjur, tånggråsuggan, har visat att olika populationer inom samma art reagerar olika på havsförsurningen. Skillnaderna finns till exempel i djurens ämnesomsättning och gör att de klarar ett lägre pH-värde olika bra. Det betyder att man inte kan dra slutsatser för en hel art genom att titta på en enstaka population. Sedan tidigt 1800-tal har pH-värdet i haven sjunkit när koldioxid från atmosfären tas upp. Detta gör bland annat att koraller, skaldjur och plankton får problem Kalk gör kräftans skal hårt, men också sårbart. med att bilda skal. AN

Nästan 100 %.... … rent syre omger en nyupptäckt så kallad vit dvärg, alltså en stjärna som har kollapsat och blivit väldigt liten. Detta är första gången man hittar en stjärna med en atmosfär som nästan enbart består av syre. AN

O

2

Syre är det tredje vanligaste grundämnet i universum.

Tolvhundra år av temperatur och torka Hur mycket regnade det egentligen på 800-talet? Och hur varmt var det på medeltiden? Det har forskare från bland annat Stockholms universitet försökt att svara på. De har rekonstruerat förändringar i temperatur och vattentillgång på norra halvklotet under de senaste 1200 åren.

Resultatet visar att förändringarna i nederbörd och torka varit mycket större under tidigare århundraden än under 1900-talet. Det visar också att 1900-talet var det varmaste århundradet på minst tusen år. Syftet med att titta på en så lång period är att se hur stora de naturliga variationerna är. På så sätt kan man förbättra klimatmodellerna. AN 1900-talet var varmt.

32

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

LJUSET VISAR VÄGEN Regnskogen är tät och svår att hitta i, men genom att använda styrkan på infallande ljus kan insekter navigera utan att krocka.

Synforskare i Lund har visat hur detta fungerar och tror att systemet sannolikt även används av andra djur. Samma princip skulle kunna användas i digitala system, till exempel drönare, som då kan flyga och hitta själva i komplicerade miljöer. AN

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Kommer vi att kunna förutse jordbävningar? Ännu en jordbävning har inträffat, den här gången i Ecuador. Som vanligt utan förvarning. När blir det möjligt att förutse att en jordbävning är på gång?

Jordskalv är svåra att förutse i tiden.

Varför reagerar pollenallergiker vid olika tider på året?

Vissa pollenallergiker får symptom redan i februari, medan andra inte reagerar förrän framåt sommaren. Är det olika sorters pollen man reagerar på och hur ser säsongen oftast ut för dem?

I februari-mars är det pollen från al och hassel, i slutet av april kommer björkpollen. Många

Vi kan redan idag förutse var större jordbävningar kommer att ske och i grova drag hur ofta inom ett område. Uppskattade magnituder är dock förknippade med osäkerhet.

Vi visste till exempel att tsunamin i Fukushima skulle ske, men inte när och inte hur stort skalvet skulle bli. Tsunamivågor går att varna för, i fallet Fukushima tog det ungefär en halvtimme mellan skalvet och att tsunamivågen nådde land.

Däremot kan vi inte korttidsvarna inför större jordskalv. Försök baserat på allt från djurs beteende till förändringar i grundvattenkemi och elektromagnetiska fält har förekommit. De flesta sådana rapporter är feltolkningar av slumpen.

Vi vet att det ofta förekommer förskalv till större skalv, men vi kan idag ändå inte använda dessa rutinmässigt för att förutse kommande enskilda skalv.

Det finns dock några fall där korttidsvarning bedöms ha fungerat. Efter ett större skalv på södra Island 1998 visste man att spänningen på en närliggande förkastning måste ha ökat.

Ett tätt nätverk av extremt känsliga seismometrar var på plats i området. Med hjälp av det kunde man se en ökning i antalet mycket små skalv vid den närliggande förkastningen.

Baserat på detta kunde man varna ett dygn innan ett stort skalv skedde på förkastningen.

Men man kan inte helt utesluta att det bero på av slumpen.

Med hjälp av dessa extremt känsliga nätverk i kombination med sofistikerade modeller av markdeformationerna kanske ett fungerande varningssystem kan utvecklas. Det är åtminstone det mest lovande i dag.

ROLAN D ROB E RTS, PROFESSOR I SEISMOLOGI VID UPPSALA UNIVERSITET

björkpollenallergiker reagerar även på al och hassel. Framåt sommaren är det främst gräspollen som orsakar allergiska besvär.

Gråbo blommar under juli-augusti och under sensommaren finns mest pollen från växten i luften.

Sporer från svamparterna Cladosporium och Alternaria kan också ge besvär. Den förra finns i luften från början av mars, den senare från början av maj. Båda är som vanligast under sensommar och tidig höst.

D I D R I K VAN HOE NACKE R, JOURHAVANDE BIOLOG, NATURHISTORISKA RIKSMUSEET.

Hasselns hängen kommer tidigt.

DATA FÖR POLLENSÄSONGEN HAR OCKSÅ HÄMTATS FRÅN

www.pollenrapporten.se

d Va

e? tar e rv atu n n till e a e råga rna.s g f å a r t n f i d u rve l d cka in natu i vil Sk ion@ t ak red

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Han kartlägger tunnelbanans bakterier De finns överallt omkring oss, men vi vet väldigt lite om vilka de är. Klas Udekwu är samordnare för ett projekt där man vill ta reda på mer om de miljarder mikroorganismer ANNA NORBERG som lever i Stockholms tunnelbanesystem.

TEXT OCH FOTO

Ena handen stryker en tops mot tunnel-

banans säte i tre minuter. Den andra handen är redo med ett litet provrör fyllt med saltlösning. Provtagningsteamet med gula varselvästar med texten ”Jag forskar om miljön i tunnelbanan” har under våren tagit prover på tio av Stockholms tunnelbanestationer.

– Vi vet inte vilka mikroorganismer som finns i tunnelbanesystemet i dag. Detta trots att det är en miljö som vi passerar varje dag. Vi vill titta på påverkan från årstidsväxlingar, människoströmmar och den mänskliga biologin, säger Klas Udekwu, forskare på Stockholms universitet.

I projektet att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanan, ”Topsa tuben”, har man identifierat lämpliga provtagningspunkter, som rulltrappans handtag, säten, ledstänger i vagnarna och ventilationsöppningar. I den första pilotstudien har man valt tio stationer med närhet till sjukhus eller där många människor passerar.

M I KROB IOLOG I S K PALETT

– Vi är inte ute efter att leta sjukdomsframkallande bakterier eller mäta hur bra SL städar. Vi vill belysa det som är okänt i dag och se hur den mikrobiologiska paletten ser ut. Kanske hittar vi mikroorganismer som kan bryta ner organiska ämnen.

Vi borde också kunna se skillnader i var vi hittar antibiotikaresistenta bakterier.

Klas Udekwu talar om den speciella miljön i tunnelbanan, där underjordisk berggrund möter betong, och där hundratusentals människor passerar varje dag.

34

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

”

Vi är inte ute efter att mäta hur bra SL städar”

Kunskapen om vilka mikroorganismer som finns var kan användas när man designar byggnader och infrastruktur.

Kanske kan man också hitta mikroorganismer som kan vara till nytta för människor på olika sätt.

– Om vi kan se att vissa mikroorganismer är vanligare på en viss plats kan vi också i framtiden ringa in så kallade riskimmunprofiler som kan användas för att skräddarsy medicinska behandlingar.

H U N D RA STATION E R

När proverna samlas in noterar man var de har samlats in och platsens gps-koordinater. Något som inte alltid är lätt långt under jorden. De infångande bakterierna förvaras i saltlösning i minus 80 grader i väntan på analys. Sedan ska man analysera till exempel antalet mikroorganismer i provet, vilken sort det är och deras resistens mot olika antibiotika.

– Utmaningen är att vi inte kan provta allt, men vi hoppas att det med ett mindre antal prover på många stationer ska ge tillräckligt bra resultat. En annan utmaning är logistiken. Vi behöver 80 personer under två dagar i juni, som ska ta prover på hundra stationer utan att störa trafiken.

Projektet söker därför biologi- och ekologistudenter som kan hjälpa till, gärna med intresse för mikrobiologi och matematik. Klas Udekwu tycker att det är viktigt att väcka den yngre generationens intresse för vetenskap.

47 STÄD E R

– Vi behöver återfå upptäckarandan och ”the romance of science”. Vetenskapen är central för vår existens och jag hoppas att vi, med en sån här publiknära studie, kan öka intresset bland allmänheten och inspirera nästa generation att forska.

Klas Udekwu talar också mycket om hur viktigt det är för forskningen att dela med sig av data, att ha ett öppet synsätt och släppa in alla. Om att göra sina data tillgängliga ifall någon annan kan ha användning för dem. Detta behöver givetvis vara ömsesidigt.

Topsa tuben är en del i det större projektet, Meta SUB, som ska ta fram en DNA-karta för det så kallade mikrobiomet, alltså den ekologiska sammansättningen av mikroorganismer, i tunnelbanan. Hittills är 47 städer anslutna, från Santiago de Chile till Tokyo, och från Stockholm till Sydney. Arbetet är tvärvetenskapligt med kompetenser inom mikrobiologi, biokemi, matematik och analys av data. I förlängningen kommer också konst, arkitektur, stadsplanering, material- och geovetenskap att komma in.

Varför är just mikroorganismer så intressanta?

Bakterierna på agarplattan räknas med hjälp av märkpenna och ljusbord.

– De är länken mellan saker som vi själva inte kan bryta ner, som sten, och något vi kan använda, som jord. Vi behöver förstå vilka mikroorganismer som faktiskt omger oss som storstadsmänniskor. Vi påverkar och samverkar med varandra. #

K LAS U D E KWU Aktuell: Samordnare för projektet ”Topsa tuben” eller ”Subswab”, som ska kartlägga mikroorganismerna i Stockholms tunnelbana.

Utbildning: Medicin (preklinisk) i Nigeria, molekylärbiologi vid Uppsala, PhD i mikrobiologi, postdok i matematisk biologi och populationsbiologi i USA. Bor i: Uppsala.

Yrke: Biträdande lektor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut. Forskar på blandade bakteriekulturer.

På labbet finns utrustning för att odla och analysera blandade bakteriekulturer. Syftet är att studera bakterierna i en miljö som liknar mag-tarmkanalen.

Inspireras av: Fantastiska mentorer och forskare som har ett driv att göra skillnad i livet. Personer som är både skickliga och ödmjuka. ”A good teacher makes the difference.”

Läser: Science fiction, fantasy och populärvetenskap, till exempel Jared Diamond.

Favoritmikroorganism: Staphylococcus aureus, som inte är så undersökt genetiskt och sannolikt skulle ge intressanta resultat.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Bli en mästare på mingel Att mingla är en svår konst. Eller kanske ganska lätt egentligen, med L I S A B I L LV I K N O R É N lite förberedelser och övning. A N N A N O R B E R G TE XT

Du har satt namnlappen på tröjan och hängt av jackan i garderoben. Framför dig ett hav av människor du inte känner och några bord med snacks och dricka.

Pulsen stiger när nervositeten sätter in och du tar ett första kliv ut för att mingla.

Om du känner dig osäker i situationen kan det vara bra att komma ihåg att många andra också är det. För de flesta människor är det jobbigt när många nya människor snabbt ska få en bild av vem de är.

– Mitt tips är att vara sig själv när man minglar, men det finns såklart olika sätt att vara det på. Första intrycket är ditt leende, ögonkontakt och handslag. Öva på detta med någon du litar på, så att du inte har ett benknäckarhandslag utan att veta om det, säger rekryteringskonsulten Anna Bjertsjö Rennermalm, som är en van minglare.

D ETALJ SOM STICKE R UT

Hon tipsar om att förbereda sig inför ett mingel. Om du får en deltagarlista i förväg kan du se om det finns personer som är extra intressanta att ta kontakt med.

Ta reda på lite mer om dem, till exempel hur de ser ut, via Linkedin och Google.

Titta också på syftet med eventet. Är det seminarier eller paneldebatter om ett speciellt ämne, kan det vara klokt att läsa på detta lite i förväg.

– Fundera också vilken bild du vill

36

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

I L L U S T R AT I O N

Behandla alla du träffar som att de är intressanta” att folk ska få av dig. Var beredd med en kort presentation av dig själv: vad du heter, vad du gör och varför du är intressant att känna. Klä dig så att du känner dig bekväm, men tänk på vilken typ av arrangemang du ska på.

Anna Bjertsjö Rennermalm tycker också att man gärna kan lägga gärna till en detalj som sticker ut, till exempel ett smycke eller en hatt. Det kan både bli något att diskutera och är ett sätt att bli ihågkommen.

SOM BAR N PÅ FÖR S KOLAN

Var minglar man då? En del event är uttalade mingelträffar, men tillfället kan dyka upp vid till exempel seminarier och möten. Tänk igenom i förväg vad du vill ha ut genom att gå dit.

Väl på plats är det lättast att gå fram till någon som inte har någon med sig.

Ser du någon som står för sig själv? Om du är obekväm i situationen är det bra att sätta ramarna genom att säga till exempel: ”Hej, jag minglar med dig.”

– Personer som står i grupp är svårare.

Gör som barn på förskolan. Glid in och

lyssna på vad de pratar om. Haka på samtalsämnet och presentera dig sedan. När du väl fått kontakt är det viktigt att också ställa frågor och lyssna för att komma fram till vad man har gemensamt.

Syftet med att mingla är att träffa många personer på kort tid, sedan kan man fördjupa kontakten. De du träffar är ofta inställda på att det är mingel.

Håll därför varje samtal ganska kort, kanske fem minuter, och mingla sedan vidare.

LÄM NA LIVBOJ E N

– Vanliga fel man kan göra är att ta över samtalet helt eller att man hittar en ”livboj”, kanske någon man känner sedan tidigare eller någon man tycker verkar trevlig, som man håller sig kvar vid. Att prata om allt som är svårt i livet kan också bli lite mycket vid en första kontakt.

Ett mingel är ett effektivt sätt att knyta nya kontakter. Det är användbart både för att komma vidare i karriären och för att utvecklas i den arbetsroll man har. Här kan du hitta personer som du kan ha nytta av.

– Men det är lika viktigt att knyta kontakter man inte vet om man kan ha nytta av. Det är en liten värld, och en del kontakter kan visa sig vara bra på lång sikt. Behandla därför alla du träffar som att de är intressanta. Och kom ihåg att du själv är värd att lära känna. #

KARRIÄR

A N N AS

10 T I P S F Ö R E T T LYC K AT M I N G E L

1. Välj kläder som tål att ha en klister- 4. Kolla adress och kommunikationer i frågor och prata några minuter. lapp eller att få en nål stucken förväg, så att du kan vara tidigt 8. Avsluta med hur ni ska ha fortsatt

genom sig, och bekväma skor.

på plats.

2. Tänk ut och öva en kort presentation 5. Försök att börja med att prata med

av dig själv.

3. Ta med visitkort och penna. Skriv

ner vad du är duktig på, eller en uppmaning, som till exempel ”Vi syns på LinkedIn”.

den du helst vill ha kontakt med.

kontakt, till exempel ”Vi tar en lunch någon gång” eller ”Intressant, vi tar kontakt via Linkedin”.

6. Var direkt och tydlig när du tar kon- 9. Samla ihop all information efteråt

takt, till exempel ”Hej, jag minglar

med dig”.

och anteckna vad du ska göra med respektive kontakt.

7. Håll det kort. Presentera dig, ställ 10. Ta kontakten!

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Vad innebär det att bli avskedad?

En nära vän blev avskedad och fick gå samma dag. Kan arbetsgivarens verkligen göra så och på vilka grunder kan man bli avskedad? Vad skiljer avsked från en uppsägning?

Det är stor skillnad mellan att bli av-

skedad och bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller personliga skäl. Vid en uppsägning arbetar du normalt kvar under hela uppsägningstiden. Vid ett avsked har du ingen uppsägningstid, du måste lämna anställningen omedelbart och har inte längre rätt till lön och andra anställningsförmåner. Vid avskedande finns heller inget krav på att arbetsgivaren skall försöka omplacera dig. Du har inte rätt till inkomstförsäkring och riskerar att bli avstängd från arbetslöshetsersättning i 45 ersättningsdagar eftersom du då anses ha medverkat till din egen uppsägning.

Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, får en arbetsgivare avskeda en anställd enbart om hen grovt misskött sin anställning. Situationer som skulle kunna utgöra skäl för avskedande är allvarliga lojalitetsbrott (till exempel idkandet av konkurrerande verksamhet), brottsliga handlingar med koppling till arbetsplatsen och arbetsvägran.

Arbetsgivaren har alltid bevisbördan

38

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

En arbetsgivare får endast avskeda en anställd om hen grovt misskött sin anställning”

för att lagens krav om ett avskedande är uppfyllda. Avskedandet får inte grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse om avskedande lämnades eller två månader före tidpunkten för avskedandet. Man kan alltså inte avskeda någon enbart grundat på något som skett långt bak i tiden, tidigare än två månader innan varslet. Skälen bör grundas på det som skett de två sista månaderna, men naturligtvis kan skälen stärkas av något som skett tidigare.

Arbetsgivaren måste lämna varsel om avsked till arbetstagaren personligen (eller i rekommenderat brev) minst en vecka i förväg. Arbetstagaren och den

HARRIET REHN,

ombudsman privat sektor

fackliga organisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. Har överläggning begärts, får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande förrän överläggningen har avslutats.

PÅ N Y T T J O B B F L E R PÅ N Y T T J O B B

Jakob ska både vara chef och forska

Varför fick du jobbet?

– Jag tror det är min bakgrund som sjukhusfysiker och forskare. Jag tycker också om att arbeta med utvecklingsfrågor vilket är viktigt för den här tjänsten.

Varför sökte du tjänsten?

– Jag har mycket idéer och jag tyckte det lät spännande att jobba i en miljö där jag kan göra nytta och påverka.

Att vara med och förbättra verksamheten och tänka visionärt känns roligt.

Dessutom kan jag fortsätta forska en dag i veckan vilket är viktigt för mig.

Vilka personliga egenskaper har du nytta av?

– Att lyssna på medarbetarna. Jag har tidigare jobbat som lärare och Att lyssna jag tror att det är viktigt är A och O. att vara pedagogisk som

Nytt jobb: Research Scientist på DAKO/Agilent Technologies i Danmark.

Tidigare jobb: Research Scientist på Gubra ApS i Danmark.

Utbildning: Doktor i medicinsk vetenskap och medicine magisterexamen från Lunds universitet.

Som ny avdelningschef för radiologin vid Centralsjukhuset i Karlstad ska sjukhusfysikern Jakob Heydorn Lagerlöf jobba på strategisk nivå. Samtidigt fortsätter han med en favoritsysselsättning – att forska.

Grattis till jobbet! Vad ska du göra?

– Jag ansvarar för verksamheten på radiologin och 30–40 medarbetare.

Det innebär bland annat att jag sitter i ledningsgruppen och kommer att arbeta med utveckling och strategiska frågor. Vi har påbörjat ett omfattande optimeringsarbete vilket känns spännande att vara med i.

Helena Cucak

Svante Flodén Nytt jobb: Rådgivare Teknik & Miljö på Maskinentreprenörerna.

Tidigare jobb: Regional försäljningschef och tidigare produktspecialist på AGCO AB. Utbildning: Agronom med teknisk inriktning.

Emma Wallin Jakob Heydorn Lagerlöf tycker det är viktigt att vara pedagogisk som chef.

Nytt jobb: Utvecklingssekreterare med fokus på landsbygdsutveckling på Gällivare kommun..

chef. Att ha känsla för utveckling och att vara analytisk är andra viktiga egenskaper. Som chef är jag en visionär.

Tidigare jobb: Forskningsassistent på SLU, vid Institutionen för stad och land och avdelningen för miljökommunikation.

Vad blir den största utmaningen som chef?

– Att bli chef, det är en ny roll för mig.

Det är viktigt för mig att ha bra kontakt med mina medarbetare och känna att jag är en bra chef för dem.

Vad gör du i din forskning?

– Jag jobbar i gruppen PhONSA som forskar inom strålningsfysik, onkologi och nuklearmedicin. Det är ett utmanande sätt att arbeta på. Det gäller att alltid tänka nytt och hitta nya vägar.

Tips till andra som söker jobb?

– Skriv väl genomarbetade ansökningar och sök relevanta jobb. Om det inte är relevanta jobb blir man inte kallad till intervju, och då blir man lätt nedslagen. J R

Utbildning: Agronom med inriktning landsbygdsutveckling vid SLU. Johan Carlsson Nytt jobb: Development Engineer på Olink Bioscience i Uppsala.

Tidigare jobb: Doktorand på Göteborgs universitet.

Utbildning: Magisterexamen i nutrition, Stockholms universitet 2010.

HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

39

KARRIÄR

F Ö R E TA G A R E

Anki gör hållbara företag lönsamma Lönsamhet och hållbarhet går hand i hand för Anki Sundin. Hon har stenkoll på sitt företag och har en strategi för allt hon gör. Det gäller inte minst nätverkandet, som ofta sker över en fika.

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Efter tio år som företagare har Anki Sundin rutin på sitt arbete och vet vad som fungerar. Ovanpå sin nutritionistutbildning har hon en rätt färsk MBA, master of business and administration, från Handelshögskolan i Stockholm.

– Den var värd varenda minut av hårt pluggande och har gett mig nya möjligheter. Det var där jag blev inspirerad att jobba med be-

greppet lönsam hållbarhet, även kal�lat csv, creating shared value. Så i dag föreläser jag om det och pratar om csv i min podd.

VÄR D E FÖR KU N D E N

Hennes poäng är att hållbarhet i sig inte är ett tillräckligt starkt försäljningsargument. Produkten måste också tillföra att ett värde för konsumenten, som till exempel högre kvalitet.

Många av de stora företagen i världen har börjat inse det.

– Nestlé har ett program som syftar till att hjälpa kaffeodlare med att odla mer kostnadseffektivt, vilket ger en mer miljövänlig produkt, säkrare leveranser och högre kvalitet.

Det är till nytta för miljön, odlaren och konsumenten.

Men det vimlar av miljömärken och rättvisemärken på marknaden, invänder jag. Räcker inte det?

– De är inte lika hållbara ur det här perspektivet eftersom märkningen där många gånger bygger på människors välvilja att betala mer för en likvärdig produkt. De når en mindre andel av konsumenterna, men aldrig alla. Det behövs mer konsumentnära värden, säger hon övertygande.

NÅR UT B R ETT

Anki Sundin inspirerar företag att jobba med hållbarhet på ett sätt som tillför ett värde för konsumenten.

40

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

I USA har csv slagit igenom på bred front, medan bara några svenska företag jobbar strategiskt med detta. Tesla med sina snabba elbilar är ett exempel på företag som har lyckats med csv.

– Även svenska Lantmännen har lyckats kommunicera sitt hållbarhetsarbete som ett mervärde, men

KARRIÄR

lägger fokus på att värdeerbjudandet är hälsosam mat. Det är mer konsumentnära, och samtidigt blir jag som konsument hållbarhetshjälte när jag köper deras produkter.

Anki Sundin sticker ut hakan och menar att den här typen av hållbarhetsarbete är mer effektivt och lönsamt på väg mot ett hållbart samhälle än att till exempel plantera träd i Afrika. Hållbarhet i sig ska vara själva affären, menar hon.

VE R KTYG S LÅDA

När hon föreläser och arrangerar workshops om csv får hon positiva reaktioner.

– Många är obekanta med begreppet, men i de flesta fall är det enkelt att identifiera konsumentnära värden och hur de kan kommuniceras. Här ger jag inspiration kring hur man kan tänka kring sin egen produktportfölj. De får med sig en verktygslåda som hjälper dem i deras arbete.

Sin egen verksamhet håller hon i ett järngrepp.

– Man måste förstå vad man gör och varför man gör det. I det ligger att kartlägga tiden och visa vilket värde varje aktivitet tillför. Lönsamhet och hållbarhet hänger ihop även här. Inställningen ”Det här är så roligt att jag

gör det även om det inte genererar några intäkter” är inte hållbart.

D E LAR M E D S IG AV KU N S KAP

Hon ger intryck av att ha en strategi för allt. Det gäller inte minst nätverkandet.

– Min man brukar lite skämtsamt säga att mitt jobb går ut på att fika med kollegor och kunder.

Att träffa spännande människor som jag på sikt kan skapa lönsamma samarbeten med är ett sätt för mig att utvecklas professionellt. Lika viktigt är att jag delar med mig av mina kunskaper och erfarenheter i möten med andra.

NATU RVETAR NA G E R G ODA RÅD På nästa sida kan du ta del av Pantea Ansaris råd till Anki Sundin. Pantea Ansari är rådgivare till företagare inom Naturvetarna.

Har du fler frågor? Mejla foretagare@naturvetarna.se Nätverkande under trevliga former. Kaffet är miljövänligt och smakar bra.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

41

KARRIÄR

N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D AN KI S U N D I N, CSV-KON S U LT O CH N UTR ITION I ST

F ÖR ETAG: AN K I S U N D I N AB Affärsidé: Erbjuder föreläsningar och workshops i csv, lönsam hållbar-

Arvode: Konsultarvodet är i normalfallet 1 200 kronor per timme. Taxan för en föreläsning ligger normalt på 26 000 kronor och uppåt. Idrottsföreningar och skolor har specialpris. För att kunna ta ut den lön hon vill och täcka omkostnader behöver hon dra in drygt en miljon kronor per år.

Marknadsföring: Genom mina nätverk och sociala medier, främst min podd och blogg, där jag använder taggar och relevanta länkar för att nå mina nyckelintressenter. Jag har också förmånen att regelbundet medverka i ”etablerad media”, där jag tillskrivs en expertroll.

Naturvetarna: Helt okej arvode. Jag utgår ifrån att Anki har utforskat branschen och ligger bra till om man jämför med kollegor och konkurrenter. Det viktiga är att inte ta för lite betalt. Man ska tänka på att det är sin tid och kunskap man säljer.

Naturvetarna: Bra att marknadsföra sig på många olika sätt, inte minst hemsidan. En bra chans att visa företagets ansikte utåt.

Debiteringsgrad: Normalt ligger den på i genomsnitt 60–70 procent beroende på framför allt förlagsverksamhetens aktivitet och hur aktiv jag är i mitt nätverkande och olika fortbildningar.

Naturvetarna: Om Anki själv har valt att ligga i den lägre är det bra. Bättre att jobba effektivt och tjäna lika mycket.

Jobba mindre och tjäna mer är ju faktiskt något som en egenföretagare kan göra.

Kompetensutveckling: Min MBA är den bästa investering jag har gjort.

Jag åker på kurser, workshops och vårdar mitt nätverk. För att kunna driva min podd och blogg måste jag läsa mycket och ständigt hämta in ny kunskap.

Naturvetarna: Helt rätt. I Ankis fall kanske samarbete med en sjukgymnast vore något?

42

het. Hon har ett eget bokförlag och driver en podd.

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Semester: Ja, den är viktig, men det är sällan jag tar fyra veckor i en följd, utan det blir en vecka här och där. Sommaren använder jag i hög grad till inläsning och att skriva.

Naturvetarna: Här får man utgå från vad som fungerar bäst för Anki och hennes familj. Fungerar det för dem att ha semester lite här och där så kör. Men kroppen behöver oftast en längre sammanhängande vila, så där tycker jag att man ska lyssna på sin kropp och knopp.

Försäkringar: Som anställd i mitt eget företag har jag bland annat tecknat en privat sjukförsäkring och en ansvarsförsäkring. Självklart olycksfalls- och livförsäkring också.

Naturvetarna: Tänk på att se över dessa då och då ifall något behöver läggas till eller ändras. Man kan även pruta på pris.

Pensionsavsättningar: Jag investerar runt 10 procent av min lön i fonder. Jag

Företagsform: Aktiebolag som hon är anställd av.

har en duktig rådgivare som också är min ekonomikonsult. Hittills har det gått bra, så det känns tryggt. Viktigt att ha en buffert som är öronmärkt som pension, även om det inte är klassiskt pensionssparande.

Naturvetarna: Som med semester, gör det som funkar för dig. Men att spara för framtiden är viktigt. Se även till att ha en buffert i företaget.

A-kassa och inkomstförsäkring: Är med i a-kassan och har inkomstförsäkring genom Naturvetarna.

Naturvetarna: Det skyddet är bra ifall något händer, tänk på att det även finns en tilläggsförsäkring man kan teckna.

Avtalshjälp: Jag har använt Naturvetarnas service vid ett tillfälle. Det är en bra medlemsförmån.

Naturvetarna: Avtal 24 är suveräna! Och nu när jag är föräldraledig finns Andreas Nyström som hjälper våra medlemmar.

Håller sig i form: Styrketräning med tunga lyft. Det ger energi i vardagen och är ett sätt att koppla av.

PANTEA AN SAR I

ger råd till företagare i Naturvetarna

KARRIÄR

MITT JOBB

LÄN S F I S K E KO N S U LE NT Fredrik Larson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, disputerad i marin botanik

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Ålgräs:

Fisknät:

Fungerar som en barnkammare och gynnar både den biologiska mångfalden och det kommersiella fisket i haven. På många håll har ålgräset försvunnit som en följd av utsläpp av närsalter som ger ett mindre siktdjup. Ålgräsängar kommer att restaureras, vilket är en dyr historia och kostar runt en miljon kronor per hektar. Ålgräs gynnar sig själv genom att det binder närsalter och koldioxid, liksom att det håller bottensedimenten på plats.

Det här fisknätet innehåller maskor av olika storlekar och används för att kartlägga fiskebeståndet i en sjö. Det vill bland annat fiskevårdsföreningarna veta för att kunna bedriva ett hållbart fiske.

För att trygga beståndet av en minskande art kan det behöva tillföras fler fiskar och man gör en så kallad utsättning.

Kräftbur: En anmälan om att signalkräfta har planterats in i en sjö har inkommit till vattenvårdsenheten i Vänersborg. För att få koll på att så verkligen är fallet åker Fredrik Larson dit och sätter ut kräftburar. Just den här gången var det falskt alarm. Signalkräftan sprider kräftpest och slår ut den naturliga flodkräftan.

Elfiskestav och håv: Vid elfiske bedövas fisken och kan lätt fångas av håven. Efter mätning släpps fisken tillbaka. Tillgången på fisk påverkas av möjligheter till lek. Lösningen är att skapa obrutna vägar mellan havet och lekplatserna uppströms. Det handlar ofta om att bygga laxtrappor eller så kallade omlöp som går runt dammar och kraftverk. De liknar naturens bäckar med naturliga hinder och meandringar.

Rådjur Efter jobbet är det jakt och fiske som gäller hemma på Orust. Hästar, hundar, sambo och bonusbarn förgyller också fritiden.

Mätinstrument:

Etanol:

Fisken mäter man längden på, vilket ger ett mått på fiskens ålder. Sambandet mellan längd och ålder kan variera mellan olika sjösystem. Ju mer föda desto snabbare tillväxt. Den större tillgången på föda i haven gör att fisken växer betydliga snabbare där än i insjöar.

Används bland annat för konservering av prover för senare bestämning av en fiskstams släktskap. Här nöjer man sig inte med en okulär besiktning, utan det krävs ett gentest som utförs på labb. Tekniken kan också komma till nytta när länsstyrelsen ska göra tillsyn av fiskodling. Den odlade laxen måste vara släkt med den lax som finns där naturligt.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

CHEF

Ny som chef – uppf inn inte rollen själv Hitta tydliga mål, prioritera och ta tid för att reflektera. Det är tre av ANNA NORBERG Hillevi Cederbergs tips till den som är ny som chef.

TEXT OCH FOTO

P

å vår arbetsplats har vi aldrig gjort såhär”, eller kanske ”Jorden är platt”.

Båda är exempel på så kallade paradigm, alltså den världsbild eller det synsätt som talar om vad som är möjligt och omöjligt att göra.

– En utmaning i ledarskap är att förstå vilket paradigm som finns på arbetsplatsen. Vi måste ibland förändra det för att komma framåt. Det handlar om att skifta attityder, normer och värderingar, inte att förändra organisationen, säger ledarskapsexperten Hillevi Cederberg under seminariet Ny som chef i Linköping.

S ITTE R I VÄGGAR NA

Det är viktigt att våga titta på hur medarbetarna och du själv upplever vad som gäller på arbetsplatsen. Redan att du är ny som chef betyder att situationen har förändrats. Vissa sanningar sitter i väggarna, men Hillevi Cederberg tycker att det finns mycket man kan göra för att förändra dessa.

– Våra hjärnor bygger upp associationer, så att vi till exempel bedömer nya personer vi möter baserat på nå-

44

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

gon vi känner sedan tidigare. Men för att verkligen se vad som finns där kan vi använda vår nyfikenhet. Gå till jobbet och var nyfiken, tipsar hon.

Hon pratar också om hur man hela tiden behöver jobba med de förväntningar man har på sig som chef. Dessa kan förändras med tiden och förväntningar från olika håll kan krocka.

– Det är du som har chefsrollen just nu. Se till att ha en tydlig dialog med cheferna ovanför, så att du inte uppfinner rollen själv.

MÄN S KLIG R E LATION

Hon talar också om hur man kan använda föräldrarollen som modell för ledarskap. Vad har vi för mål och syfte med den? Hon ställer frågan till åhörarna, som svarar: man vill att barnen ska vara glada, trygga, självständiga, nyfikna och vågar komma tillbaka om de har misslyckats.

– Lyft bara över det Hillevi till ledarskapet. Det är Cederberg. en mänsklig relation du

Nå fram till medarbetarna med kroppsspråk, röst och genom att agera genomtänkt.

är ute efter. Vi tillbringar mycket tid på jobbet och det spelar stor roll vilken relation vi har till vår chef. Till exempel att bli sedd och bekräftad.

Som chef behöver du nå fram till dina medarbetare, inspirera och motivera. I

KARRIÄR

”Våga titta på hur medarbetarna och du själv upplever vad som gäller på arbetsplatsen.”

grunden ligger ditt kroppsspråk och din röst. Hillevi Cederberg talar om hur det är viktigt att stanna upp och tänka till när man ska kommunicera.

TA TI D FÖR ATT R E FLE KTE RA

– Att som ledare bara reagera fungerar mindre bra. Att styra och leda genom att man agerar genomtänkt är bättre. Det har visat sig att de som är duktiga ledare är bra på att anpassa sitt sätt att kommunicera beroende på vem de pratar med.

Men hon tillägger att man fortfarande måste vara sig själv, annars tar det väldigt mycket energi. Hon poängterar att som chef är det också viktigt att ta hand om sig själv.

– Sov ordentligt, ät nyttigt, rör på dig, bygg nära relationer, sköt om din kunskap genom att till exempel ta in nyheter, och ta tid för att reflektera. Du behöver tänka så att ni går åt rätt håll; ingen annan kommer att göra det.

7

S J U G ODA VAN OR H OS FRAM GÅN G S R I KA CH E FE R

VAR PROAKTIV. Lär dig att styra dina reaktioner och att välja din egen inställning. Gör medvetna val. Varför ser det ut som det gör?

Jo, därför att du har valt det. Försök alltså att vara proaktiv i stället för reaktiv. Reflektera först och välj hur du agerar. Om vi ska lita på ledarskapet behöver det vara trovärdigt, och det blir det när vi kan styra våra reaktioner.

VAR KLAR ÖVER MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH SAMMANHANGET.

Om det uppstår problem med prioriteringar, behöver du gå tillbaka och titta på målen. De måste vara tydliga för att det ska vara möjligt att prioritera. Se också till att ha en dialog med din chef så att din roll är tydlig och att du har resurser för det som ska göras.

VINNA – VINNA. Försök att ha inställningen att samarbete ska leda till att alla inblandade vinner. Du, jag och organisationen vinner.

LYSSNA FÖR ATT FÖRSTÅ.

Sammanhanget avgör vilka medarbetare du har och vem du själv är i situationen. Du kan locka och inspirera medarbetarna genom målbilden. Vad är det ert arbete ska leda till? Hillevi Cederberg tar som exempel historien om stenhuggarna, där de flesta svarar att de jobbar med att hugga sten, medan en av dem säger att han bygger en Vilken är er målbild? katedral.

Var nyfiken på personen du har framför dig. Fråga och lyssna tills du har förstått.

PRIORITERA.

Listan är baserad på Stephen Coveys undersökning av vad som utmärkte de bästa ledarna. Han konstaterade bland annat att ledarskap inte är medfött, utan handlar om hur väl man utvecklat dessa sju vanor. #

Hjärnan reagerar på det som är viktigt och bråttom, men prioriterar bråttom, eftersom det är mer akut för överlevnad. Du behöver titta på verksamhetens mål och bedöma hur ni prioriterar.

HITTA SYNERGIEFFEKTER. När flera jobbar tillsammans hittar ni andra idéer än om man jobbar på egen hand. Ta hjälp av teamet för att hitta nya lösningar på gamla problem.

HÄLSAN. Ta hand om dig själv. Du behöver se till att du har vad du behöver innan du kan göra saker för andra. Vårda dina relationer, din kunskap och ta tid för reflektion.

PÅ SIDAN 46 BERÄTTAR TVÅ DELTAGARE VAD DE TYCKTE OM SEMINARIET.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

45

KARRIÄR

Vad tyckte du om seminariet Ny som chef?

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag?

Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/ Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos Chefsbrev.

Linda Malmén, Funktionschef vid Länsstyrelsen Östergötland

Ulrica Swärd, Verksamhetsansvarig Christinehofs Ekopark – Det var ett intressant seminarium som gav inspiration att läsa och lära mer inom området. Jag tar med mig dels vikten av kommunikation och hur den kan anpassas till olika människor. Men också att hjärnan själv skapar minnen och bilder av personer som inte är förankrade i verkligheten, utan bygger på våra tidigare erfarenheter.

– Det bjöd på en hel del ”godbitar” som jag har fortsatt att reflektera kring efter seminariet. Jag tar med mig vikten av att tydliggöra utifrån vilka paradigm vi jobbar, och att våga ifrågasätta dem tillsammans med medarbetarna. Alltså att reflektera över vad som görs för att det ”sitter i väggarna” och vad som kanske skulle kunna göras bättre på ett annat sätt.

CH E FS FRÅGAN

Hur får jag mitt team att växa?

Som chef vill jag att gruppen ska leverera, men i dagsläget gör den inte det. Energinivån sjunker och mycket tid går åt till små konflikter som måste lösas. Hur får jag gruppen att fungera igen?

Det är en stor och viktig fråga du ställer.

Många chefer brottas med samma utmaning. Din roll som chef är att få individernas samlade förmåga att genomföra sitt uppdrag på ett så bra sätt som möjligt. Det är inte ovanligt i en grupps utveckling att den stagnerar och till och med backar. För att komma vidare behöver gruppen känna trygghet, ha struktur och tydliga mål.

Trygghet bygger på att det finns en dialog och öppen kommunikation i gruppen.

Det handlar om att ta till vara de styrkor och olikheter som finns i gruppen. För

46

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

att inte olikheter ska bli ett problem är det viktigt att skapa goda relationer inom gruppen, där olikheterna blir en tillgång.

Att ha fungerande och tydliga strukturer bidrar till tryggheten. Samtidigt som man ska göra rätt saker och leverera måste de sociala relationerna fungera, med tillit och känsla av samhörighet. Det ska finnas en tydlighet i roller, arbetsuppgifter och ansvarsfördelning.

Upplevs till exempel mötena meningsfulla? Klargör syftet och ha en agenda.

Se till att ha rutiner för det. Då kan man vinna både tid och mental energi.

Tydliga mål är en nyckel för att öka motivationen och komma framåt. Utgå från SMART-modellen.

• Specifikt: Tydlighet i vad som ska uppnås.

• Mätbart: Kom överens om hur ni mä-

ter framgång, som kan vara allt från kostnader och tid till kvalitet och upplevd nöjdhet.

• Accepterat: Alla måste vara med på tåget och känna sig delaktiga, annars blir motivationen låg.

• Realistiskt: Målet ska vara möjligt att uppnå. Var lyhörd för synpunkter hos medarbetarna.

• Tidsbundet: Det ska finnas en tydlig deadline och prioritering för målet.

ERIK PALM QVI ST

UGL-ledare och chef administration på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. I skrivande stund är inte programmen helt klara, men notera gärna datumet.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS F R E DAG

AKADE M I KE RKO M P ETE N S

13 maj

Malmö

20 maj

Stockholm

vecka 36

Uppsala

Höstens datum är inte fastslagna.

vecka 38

Linköping

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

vecka 40

Luleå och Umeå

vecka 46

Göteborg

FA C K L I G A K U R S E R

www.akademikerkompetens.se

11-12 okt

Förhandlingsutbildning

18-19 okt

Facklig grundkurs

25-26 okt

Facklig grundkurs

8 nov

Löneprocessen

20 maj

Stockholm

21-25 nov

UGL

9 sep

Göteborg

22 nov

Arbetsrätt

30 sep

Stockholm

23-24 nov

Facklig grundkurs

21/10

Lund

Arbetsmiljö

18/11

Stockholm

6 dec

Rikstäckande Kompetensutveckling gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden.

Våra kompetensdagar, AkademikerKompetens, är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller som söker jobb.

Från Luleå till Göteborg.

www.naturvetarna.se/ akademikerkompetens

Kurserna hålls i Stockholm

www.naturvetarna.se/fackligakurser

Kunskap, inspiration, kreativitet

LEAD E R S H I P F R I D AY

www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

Framtidens ledarskap Leadership Friday Den 20 maj samt 9 september föreläser Pia Vingestråhle om hur du kan leda människor och verksamhet på ett hållbart och positivt sätt. Var lägger du fokus? Hur hittar du en bra balans?

Och hur leder du dig själv i rollen som chef?

Välkommen till ett spännande chefsseminarium! www.naturvetarna.se/ leadershipfriday Pia Vingestråhle.

Medlemsförmån

Kurser i bland annat karriär, ledarskap och arbetsmiljö hittar du i vårat utbud.

I Naturvetarakademin hittar du kurser och utbildningar framtagna för att öka naturvetares värde på arbetsmarknaden. www.naturvetarna.se/ Naturvetarakademin

Bredda kompetensen.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

47

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

STUDENT

Skaf fa ett försprång till första jobbet Ta dig tid och höj blicken över böckerna. Genom att hålla koll på omvärlden och delta i rätt nätverk är du bättre rustad den dagen du ska söka jobb. Exjobb och praktik utanför akademin LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK gör dig också bättre förberedd.

TEXT OCH F OTO

Vägen in på arbetsmarknaden är säl-

lan spikrak. Man måste ha tålamod, särskilt om man är specialist och utbildad inom ett smalt område. Men det finns mycket man kan göra för att snabba på resan.

– Starta i tid med att nätverka och skapa kontakter inom det område du vill jobba inom. Det kommer du att få nytta av när det är dags att söka jobb, säger Marita Teräs, arbetsmarknadsstrateg på Naturvetarna.

Hon förklarar att konkurrensen om de få utannonserade jobben blir allt tuffare med många sökande på varje tjänst. Chansen att ta sig vidare till intervju är rätt liten om arbetsgivaren inte är ute efter en specialkompetens som just du har.

– Med goda kontakter är det lättare att få in en fot. Det är sällan man får jobb hos bästa vännen, men vännen kan lägga ett gott ord om dig till andra som behöver den kompetens som du har.

Alla har det inte lika förspänt som Marita Teräs hade. Hon fick sitt första jobb genom pappa som arbetade inom avfallsbranschen. Som nybakad biolog

48

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

GÖR E N KAR R IÄR PLAN M E D MÖJ LIG H ET ATT VARA FLEXI B E L

i början av 1990-talet anställdes hon som administratör på en stiftelse för forskning och utveckling inom återvinning och avfallshantering.

– Det var spännande på många sätt, men jag upptäckte rätt snabbt att jag kände mig ensam i min roll och saknade någon att diskutera mina frågor med. Det rättades till senare.

VART ÄR D U PÅ VÄG?

Hennes poäng med den insikten är att man ska göra sin hemläxa innan och fundera på vad man vill, vart man är på väg och i vilka situationer man trivs. Lika viktigt är att ta reda sina styrkor och svagheter.

Bara några år senare började hon

jobba på Naturvetareförbundet, det som i dag är Naturvetarna. Hon trivs med sina kollegor i en stimulerande miljö, där hon hela tiden får möjlighet att utvecklas och ta sig an nya utmanande arbetsuppgifter.

– Gör gärna en karriärplan, med möjlighet att vara flexibel. Erbjuds du ett jobb som inte stämmer med din plan är det lättare att göra ett medvetet val, som kan ge dig meriter. Risken att hoppa på fel tåg minskar.

LI N KE D I N FÖR STÅS

Hon betonar vikten av att kontinuerligt hålla koll på omvärlden genom att besöka branschdagar och hålla sig uppdaterad via tidningar, webb och sociala medier.

Ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet är att göra exjobb eller praktisera utanför akademin.

– Det ger ovärderliga kontakter till nytta för båda Marita Teräs. parter. Även att job-

Ta reda på vart du är på väg, vad du vill och i vilka situationer du trivs, innan du tar språnget.

ba extra under terminen ger ett försprång på arbetsmarknaden. Varför inte pröva på att jobba ideellt med något du brinner för och utveckla dina färdigheter i till exempel ledarskap eller kommunikation.

Att vara närvarande i sociala medier, främst karriärnätverket Linkedin är en självklarhet i dag. Hur ska man tänka där?

– Lägg omsorg på din profil och tänk igenom vad du vill att den ska signalera. Gå med i professionella nätverk och grupper, Det ger både information om aktuella frågor och ett kontaktnät.

Hon ger också rådet att hålla profilen uppdaterad och att använda rätt termer.

Det underlättar för rekryterare att hitta dig och din unika profil. #

NATU RVETAR NA ERBJUDER Karriärsamtal.

Arbetsmarknadsrådgivning.

Karriärprofilanalys.

Personprofilanalys Cv- och Linkedin-coachning.

ATT TÄN KA PÅ I N F ÖR F ÖR STA J OB B ET 1. Se till att komma in på rätt lönenivå. Ta reda på vad naturvetare och andra akademiker tjänar. Lönestatistik hittar du på Saco Lönesök. Du kan också kontakta Naturvetarnas jour och få lönerådgivning.

2. Ta reda på dina anställningsvillkor.

Finns det kollektivavtal kan du känna dig trygg. Om inte bör du kontakta Naturvetarna och få ditt anställningsavtal granskat. Du är välkommen att kontakta jour@naturvetarna.se

Coachning inför anställningsintervju och lönesamtal.

När du börjar jobba, kom ihåg att ändra ditt medlemskap till ”yrkesverksam”. Då tar du del av alla förmåner.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

49

KARRIÄR

STUDENT

Hur fick du ditt första jobb?

Nils Holmqvist, meteorolog på SVT

– Jag sökte en utlyst tjänst på SMHI i Norrköping. Första jobbet har jättestor betydelse. Det ger erfarenhet och kunskap som man inte kan läsa sig till i skolbänken. Men det innebär egentligen så mycket mer och det var första gången jag fick stå på egna ben utanför studentvärlden.

Varför fick just du jobbet?

– Jag hade en kontakt som lade ett gott ord. Att jag blev den enda manliga meteorologen på avdelningen

Betty Malmborg, riksdagsledamot

– I slutet av studietiden engagerade jag mig i dåvarande Agrifacks studerandeförening och blev sedan vald som ordförande i Sacos studentråd. Det var ett roligt uppdrag där vi drev frågor som ökad kvalitet i utbildningar, bättre studiemedel och invandrarakademikers situation. Bedrövligt nog frågor som är fortsatt högaktuella.

Varför fick just du jobbet?

– Då det gäller förtroendeuppdrag är det svårt att urskilja huruvida det är kontakter eller meriter som är avgörande för att man fått ”jobbet”. Framför allt handlar det om att göra sig välkänd inom föreningsverksamheten, men självklart har jag i alla samman-

50

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

hang både sett och framhållit min agronomexamen som en merit.

Vad har det betytt för din fortsatta karriär?

– Tiden som aktiv i Agrifack och Saco har varit meriterande. Det gav mig också erfarenhet och vilja att vara fortsatt engagerad i samhällsfrågor. # Björn Risinger, generaldirektör vid Naturvårdsverket

– Efter att jag hade praktiserat gratis tre månader på länsstyrelsen och skrivit en rapport om sanddyner fick jag avlönad praktik där. Jag förprojekterade röjningar i igenvuxna naturbetesmarker och skrev skötselplaner för naturreservat på läns-

kan inte ha skadat. Men om det var avgörande vet jag inte.

Vad har det betytt för din fortsatta karriär?

– Jag lärde mig jättemycket av mina kollegor och steget till nästa arbetsplats blev betydligt kortare. Jobbet på SVT har lett till andra möjligheter. Jag har bland annat fått chansen att skriva en bok. Den heter Himlen är vackrast med lagom mycket moln, och släpps nu i vår. #

styrelsen i Skåne. Jag gjorde Sveriges första Miljöatlas-Inland – en beredskapsplan i händelse av olje- eller kemikalieolyckor för Malmöhus län.

Varför fick just du jobbet?

– Jag hade lärt känna några på länsstyrelsen i samband med en utvärdering av biologlinjen på Lunds universitet, där jag var studentrepresentant. Att jag var aktiv i Skånes fältbiologer spelade kanske också in.

Vad har det betytt för din fortsatta karriär?

– Det var helt avgörande och var början på en naturvårds- och miljökarriär i statens tjänst. Så småningom blev det kring tjugo år på fem olika länsstyrelser och dryga tio år på nationell nivå på Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Havs- och vattenmyndigheten. #

29

SIFFRAN...

AV

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

2

2 3

4

5

” Det finns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn"

I Kina bor 1,4 miljarder

människor, medan Indien ligger i hack i häl med sina 1,3 miljarder.

För runt tjugofem år sedan hade Indien en befolkning på 800 miljoner.

6 7

7

2

8

30 1

N R 3 2 016

16

25 26

2

17

18 1 9

2

0

1

1

befolkning, även om man kan tro tvärtom. Vaccin och antibiotika bidrar till att fler spädbarn överlever, vilket gör att mödrar inte behöver föda sex barn och räkna med att fyra överlever, enligt Hans Rosling.

5

Minskad barnadödlighet är en nyckel till minskad

1

2

Flertalet länder är på väg mot att föda två barn per generation, vilket sker när länder reser sig ur fattigdom. Bangladesh är ett sådant exempel. Där föder varje kvinna i genomsnitt 0,99 döttrar, vilket är färre än i USA, vars kvinnor i genomsnitt föder en dotter. I länder som Afghanistan och Kongo får varje kvinna fortfarande sex barn, enligt HansRosling, professor i folkhälsovetenskap.

4

24 3 2

Sju miljarder fyrahundrasex miljoner hundrasjuttiosex tusen människor bor på jorden nu. Men inte så länge till, eftersom vi blir 160 personer fler för varje minut som går.

13

är utbildning, hälsovård, jämställdhetsarbete och minskad befolkning bästa medicinen mot fattigdom.

Det är ett av de FN-organ som Sverige stöder mest.

7,4

kunna föda tio miljarder människor. ”Ja i alla fall om vi fördelar resurserna på ett bättre sätt än i dag”, säger den engelska demografen och geografiprofessorn Danny Dorling. Spannmål och grönsaker kan nog alla få, men kött och fisk lär bli bristvaror. Utmaningarna är att få sötvattnet att räcka, liksom fisken i världshaven. Ännu ett hot är klimatförändringarna som kan komma att ställa jordbruksmark under vatten som en följd av havsnivåhöjningen.

Andra delar av världen kommer istället att drabbas av torka.

11 1 2

Enligt FN:s befolkningsfond UNFPA

En diskussion pågår nu om jorden kommer att

10

Mönstret är bekant. Befolkningen växer snabbast i de minst utvecklade och fattigaste länderna. I rika länder blir vi långsamt fler, bland annat som en följd av migration, och i vissa länder minskar till och med befolkningen.

9

Prognoserna över hur stor jordens befolkning blir innan det vänder tvistas det om. Enligt FN kommer antalet människor vara 11,2 miljarder år 2100, medan andra experter menar att maximum nås redan år 2060 vid 10 miljarder människor. Däremot är man överens om att ökningstakten har minskat.

8

HANS ROSLING, PROFESSOR I FOLKHÄLSOVETENSKAP

N A T U R V E TA R E

51

2

S PA N A R I N Chans att vinna!

FÖR DE SMÅ EXPERIMENT I TV

Grym kemi ska locka unga Den 11 maj är det dags att bänka sig framför tv:n. Då startar den nya programserien Grym kemi på SVT1.

Vad är tanken?

– Kemi är spännande, roligt och häftigt, säger en av programledarna, Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi och författare till bland annat boken Ond kemi. Vi har kemi runt omkring oss och påverkas av kemi i allt vi gör.

Varför behövs folkbildning i kemi?

– Vi går mot ett samhälle som bygger på naturvetenskap. Med kunskap är det lättare att fatta välgrundade beslut och vi slipper bli offer för pseudovetenskap.

Kan du ge oss en glimt om vad vi får se?

– Vi skruvar saker ett varv till och tar avstamp i vardagen.

Svett till exempel innehåller i stort sett bara salter. Vi samlar upp svett efter ett träningspass och frystorkar det. Det fungerar utmärkt som salt till ägget.

Något mer spektakulärt?

– Vi får till en rejäl smäll när vi spränger en kvarts mikroliter nitroglycerin. Mer behövs inte. Och sedan spelar vi pingis i en tryckkammare, där bollen rör sig i ultrarapid i det stora luftmotståndet.

Grym kemi kan ses i efterhand på UR Play. LEL

Lös fallet med pastejtjuven Gillar du och dina barn att lösa deckargåtor? Då är den här boken perfekt. I jakten på pastejtjuven möter lilla Anton olika djurslag som är tänkbara tjuvar, men alla äter inte pastej.

Frågan är vem som då är tjuven. På köpet får barnen lära sig naturvetenskap, som kanske kan inspirera till en framtid som naturvetare.

Författaren Anna Roos är själv biolog och jobbar på Naturhistoriska riksmuseet. Där undersöker hon förekomsten av miljögifter hos bland annat uttrar och tumlare.

Det behändigt lilla formatet och överskådliga 30 sidor gör att även den som precis har lärt sig läsa kan ta sig igenom boken. LEL

K L I M AT S M A R TA T I L L S A M M A N S

SVE R IG ES STÖRSTA KLI MATFESTIVAL Boka in den den 21 maj. Då kan du lära dig mer om klimatavtalet som tecknades i Paris förra året, klimatsmart mat och hur du väljer skonsamma kemikalier.

Du kan också äta dig mätt på omsorgsfullt producerad mat och gå på filmvisningar, musikframträdanden, standup-framträdanden och ett klimatquiz.

Barnen har ett område för sig där de kan Lär dig mer om klimatet. gå på barnteater, byta gamla leksaker mot nya på leksaksbytesplatsen och bygga sina egna vindkraftverk i experimentverkstaden.

Festivalen håller till i Malmö Folkets park med aktiviteter 9.30 - 02.00.

Det är gratis inträde och du kan läsa mer på www.klimatfestivalenmalmo.com LE O WA LLI N

Chans att vinna!

Brita Zackari och professor Ulf Ellervik laddar med nitroglycerin.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret  Maria Kullsand och Magnus Johansson vann Alla fingrar gröna  Andreas Pousette, Enrico Montebovi och Louise Blyberg vann Min europeiska familj  Natalia Sjöberg och Marie-Louise Fagerström vann Sveriges berggrund

52

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

F YS I K E N S G E N O M B R OT T

Sju lektioner Hur var det nu med relativitetsteorin? Och vilka är elementarpartiklarna egentligen? Boken Sju korta lektioner i fysik finns nu i svensk utgåva. Författaren är den italienska teoretiska fysikern Carlo Rovelli, som skriver om den moderna fysikens genombrott under 1900-talet. Här kan vi läsa om relativitetsteorin, kvantmekaniken, elementarpartiklarna, gravitationen, de svarta hålen, universums komplicerade struktur och människans roll i allt detta. AN

Chans att vinna!

Var med i utlottningen av böckerna Galen i insekter, Sju korta lektioner i fysik och Pastejtjuven.

Mejla redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser Naturvetare och vad du skulle vilja läsa mer av, senast 30 maj. Skriv i ämnesraden vilken bok du är intresserad av.

NY BOK

Det surrar och svirrar om omslaget till Galen i insekter, som nu finns i svensk översättning. Författaren vill besvara frågor om hur vi kan hjälpa insekterna, och varför de är så viktiga.

Biologiprofessorn Dave Goulson be-

rättar i boken med ett smittande intresse om hur han skapade ett eget insektsparadis. Här får vi lära oss mer om till exDave Goulson. empel hur skalbaggar hittar en partner och varför husflugor behövs.

Han har tidigare skrivit boken Galen i humlor, som låter oss komma riktigt nära humlorna och också sätter in dem i ett större sammanhang. Han tror att böckerna har översatts till minst nio språk, men säger att han har tappat räkningen.

Varför började du skriva populärvetenskapliga böcker om insekter?

– Jag tror att jag alltid har velat dela med mig av min fascination för insektsvärlden. Många vet nästan ingenting om dessa små varelser och deras besynnerliga liv. Jag antar att jag också försöker rädda världen, på mitt eget lilla sätt. Jag hoppas att jag kan få människor att inse att insekter är viktiga, och att de behöver tas om hand bättre än vi gör för tillfället.

Varifrån kommer ditt intresse för insekter?

– Jag föddes såhär! Bland mina ti-

digaste minnen finns att jag samlade fjärilslarver och hade dem i syltburkar.

Jag tror att många små barn är likadana, men de flesta växer ifrån det. Det gjorde aldrig jag. Jag tycker att insekter är fullkomligt fängslande, delvis för att deras liv är så främmande för oss. De verkar i sin egen lilla värld och gör saker som vi ofta inte kan förstå. Det är spännande att ta reda på mer om dem, eftersom det fortfarande finns så mycket vi inte vet.

Vilken inriktning har din forskning?

– Jag jobbar mest med humlor. En del av arbetet handlar om att lista ut hur de påverkas av insektsmedel. Vi driver också medborgarforskningsprojekt, där vi tar hjälp av allmänheten för att göra storskaliga experiment. Vi vill engagera dem i att räkna insekter, så att vi kan lista ut hur vi på bästa sätt kan gynna dessa i trädgårdar och parker.

Varför är det viktigt att vi lär oss mer om insekter?

– Utan insekter skulle våra ekosystem kollapsa. För att ta några exempel: vi skulle ha få frukter och grönsaker utan pollinering, de flesta fåglar skulle försvinna då de inte hittar mat, och djurdynga skulle ansamlas på våra fält tills gräset kvävdes om det inte fanns flugor eller dyngbaggar för att städa undan.

Oroväckande nog håller flera insekter

på att försvinna; detta är inte bara hypotetiska problem.

Därför behöver vi lära oss om och ta hand om dessa varelser. AN

Chans att vinna!

Galen i insekter.

Dave Goulson har en stor äng där han vill skapa ett naturresevat, framför allt för humlor och andra insekter.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

53

Gästkrönika

Känn och kläm för att förstå

Redan idag råder en alarmerande brist på naturvetare och ingenjörer, prognoserna visar att den bristen kommer att öka och att vi om femton år kommer att sakna tiotusentals naturvetare och ingenjörer. Det är väldigt tydligt, vi måste ha fler som utbildar sig inom dessa ämnen. Men frågan är hur vi ska få det. Vad är vår roll och vårt ansvar i det hela? Det måste självklart finnas ett intresse och någon som kan ta tillvara på det intresset. Det är här rollen för Tom Tits Experiment och Sveriges övriga arton Science Centers blir tydlig. Hos oss kan vi visa teknik på ett roligt sätt. Här får alla möjligheten att känna, testa och pröva på saker själva och bilda sin egen uppfattning.

54

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

F OTO : K A R O L I N A H E N K E , TO M T I TS E X P E R I M E N T

”Det man vinner i kraft förlorar man i väg” är ett känt uttryck av Arkimedes.

Så med hjälp av en hävstång kan du få en vikt på 100 kilo att röra på sig. Det låter väl hur enkelt som helst, eller hur?

Kan du gå och göra det nu? Eller? Vissa saker går att förklara i ord, du kan se bilden framför dig för hur det ska fungera. Men vissa saker och fenomen går inte att föreställa sig. För att förstå hur det funkar och varför, måste vi pröva själva. Detsamma gäller i motsatt läget om någonting inte funkar. Då måste vi förstå varför.

Hur fångar vi upp barnens nyfikenhet för att fler ska välja att bli naturvetare?

Att förstå hur en viss sak fungerar är lättast, och roligast, i praktiken.

Lärande utanför klassrummet är en nödvändig och positiv utveckling. Forskare från Helsingfors universitet har gått ut med uppmaningar om att undervisa mer utanför klassrummen. När elever själva får pröva på saker ökar deras självförtroende och förmågan att kunna lita på de egna kunskaperna. Därför är vi glada över att ha många skolor i Södertälje som är frekventa besökare på Tom Tit och lägger mycket tid av sin undervisning här. De förbereder sig

Elin Lydahl, vd på Tom Tits Experiment

ofta genom att studera ett visst ämne för att sedan komma hit och testa det i praktiken. Då kan de få svar på frågor som: ”Var det som jag trodde?”, ”Vad händer när jag gör såhär?”, ”Kunde jag göra sådär?”.

Förra året besökte närmare 22 000 barn från skolor och förskolor Tom Tit. Till det har vi nästan 200 000 allmänbesökare. Det är då vi måste vara beredda och passa på att visa hur läran inom teknik, matematik, biologi, fysik och andra naturvetenskapliga ämnen kan vara rolig. Varje klass på besök ges möjlighet att använda våra ”uppdragskort” som finns i flera olika teman för alla årskurser. På dem finns både teori och praktiska experiment att pröva.

Läro- och kursplanen finns med i allting vi gör, såväl för skolklasser som för allmänheten. Så alla ni skolor, rektorer, lärare, föräldrar, kommunpolitiker, riksdagspolitiker och alla andra beslutsfattare där ute – använd oss!

Vi finns här, vi fungerar, vi har erfarenheten och kunskapen, vi vet hur man gör teknik och naturvetenskap roligt, tillgängligt och lustfyllt! Låt oss med gemensamma krafter inspirera framtidens naturvetare och ingenjörer.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Åtta av tio har lönesamtal Lönesättande samtal har slagit igenom på bred front bland Naturvetarnas medlemmar. Men det finns en del att förbättra när det gäller hur lönesamtalen går till. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K AV

Fråga: Har du haft lönesamtal i samband med den senaste lönerevisionen?

Naturvetarnas löneexpert Kristofer Jervinge kommenterar siffrorna:

Vet ej

Sett till att Naturvetarna tecknar avtal som bygger på lönesamtalsmodellen, duger inte det. Vi är nöjda när alla våra medlemmar har lönesättande samtal med sin chef. Men det går åt rätt håll. När vi började ställa frågan för sju år sedan hade sju av tio lönesamtal.

”Allt fler naturvetare har lönesamtal. Men endast hälften pratade om framtida lön och satte upp målbilder.

Så det finns en del att förbättra. I ett första steg bör de avtal, där lönesättande samtal finns inskrivna, tas på allvar och följas. Lika mycket som arbetsgivarna behöver utbilda sina chefer måste Naturvetarna fortsätta att stötta sina förtroendevalda i löneprocessen.”

Nej Ja

Tre av fyra talade om sambandet mellan resultat och lön

Hälften pratade om framtida lön

En av tre löner sätts i dialog

Fråga: Talade du och din chef om hur ditt arbetsresultat har påverkat din lön?

Fråga: Talade du och din chef om hur din arbetsinsats kan påverka din framtida löneutveckling?

Fråga: Sattes din lön i dialog mellan dig och din chef?

Fler borde göra det.

Vad de pratar om istället framgår inte. Kanske det är så att de som inte får veta hur resultat påverkar lönen bara får ett lönebesked. Kopplingen mellan resultat och lön verkar inte vara tydlig för dem.

Nej Ja

Här finns en del att göra. Att prata målbilder är den kanske viktigaste delen i ett lönesamtal. Det gäller särskilt inom offentlig sektor där det kan vara svårt att höja lönen tillräckligt på ett år. Utan en gemensam målbild finns risken att framtida lönesamtal inte blir bra, då redan ingångsvärdet är oklart.

Nej Ja

Det behöver inte innebära att lönen är uppgjord på förhand och inte går att påverka.

Det kan ha andra orsaker. Viktigt även här att sätta upp lönemål, vilket tyvärr få verkar göra.

Nej Ja

KÄ LLA: N ATU R VETA R N AS LÖ N E E N K ÄT 2015.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

55

När lönerna sätts som det är tänkt ”Jag fick ett lönebesked och sedan var lönesamtalet över”, får man höra rätt ofta. På Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Sacoföreningen i dialog med arbetsgivaren jobbat hårt för att få löneprocessen att fungera bättre. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K AV

Löneprocessen har inte alltid fungerat på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

– Fram till för tre år sedan hade vi en eländig process. Vi skällde på arbetsgiSten Wolme. varen som inte lyckades hålla den överenskomna tiden, säger Sten Wolme, ordförande för Sacoföreningen.

Enligt löpande avtal ska lönerevisionen ske 1 oktober varje år.

– Arbetsgivaren insåg att vi inte kunde ha det på det viset. Vi sa: ”Lönen är en för viktig fråga för att slarvas bort.

Se till att sköta löneprocessen.”

Det gav resultat. Till saken hör också att personal på arbetsgivarsidan har bytts ut.

– Nu har vi en personalchef och andra företrädare för arbetsgivaren som vill utveckla löneprocessen. I grunden finns en samsyn på hur den ska gå till.

MOTIVE R I NG

I staten är det lönesättande samtal som gäller. Alla medarbetare ska få chans att argumentera för sin lön med lönesättande chef. I det ligger att få en motivering till årets lönehöjning och vad som förväntas av medarbetaren för att kunna höja sin lön kommande år.

– Alla är förstås inte nöjda, en del tycker att det begränsade löneutrymmet är uppgjort på förhand. Lönefrågan är laddad, säger han och konstaterar ändå att allt färre lönesamtal behöver göras om på grund av oenighet.

56

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

Han är inte beredd att backa från den lönemodell som tillämpas på länsstyrelsen.

– Vi står fast vid den här modellen, som jag menar gynnar akademiker.

För att trimma processen ytterligare har vi gjort en partsgemensam uppföljning av resultatet. Men det är inte min roll att bedöma individers prestationer och till vilken nytta de har varit för verksamheten.

R USTAR CH E FE R NA

Sten Wolme och styrelsen i Sacoföreningen tittar på om processen har funkat och om man har pratat om rätt saker i lönesamtalet. Lika viktigt är att medarbetaren upplever att de har fått ett bra bemötande.

– Vi vill rusta cheferna för att bli duktiga och trygga i rollen som lönesättande chefer. Många är redan där, medan andra har en del att lära, säger han realistiskt.

Däremot är han inte helt nöjd med utfallet för akademikerna och har ett tydligt budskap till arbetsgivaren.

– ST:s avtal, som har en centralt satt procentsats, är tillgodosett. Men det gäller inte riktigt för Sacos avtal som inte har någon centralt satt procentsats.

Nu blir vi lite för styrda av ST:s avtal.

Han kommer tillbaka till att lönen ska spegla prestation och den nytta som medarbetarna bidrar med.

– Den synen på löner skulle gynna Sacos medlemmar i den kunskapsorganisation som länsstyrelsen är. Det ska vara möjligt att göra lönekarriär även om man inte blir chef eller byter

tjänst. En för låg ingångslön hänger tyvärr med under karriären.

– Vi har gjort en lönekartläggning, som visar att många äldre har en svag löneutveckling. Oförklarade skillnader mellan män och kvinnor rättas till.

GYN NAR NATU RVETAR E

Premieras de som gör ett bra jobb?

– Ja, till viss del tycker jag det. Däremot kan det vara så att den här lönemodellen missgynnar dem som är lite blyga och inte talar för sig så bra.

Han är ändå övertygad om att Sacos lönemodell gynnar de runt 250 naturvetare och 200 övriga akademiker i Västra Götaland, som har kontor på flera orter, bland annat i Göteborg och Vänersborg, där länsmiljöingenjören Sten Wolme sitter.

H U R G ICK D ET DÅ S E NAST?

Förra året höjde Sacos medlemmar sina löner med i genomsnitt några tiondelar mer än ST:s och nådde 3,58 procent.

De som gör ett bra jobb får lite mer.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Hur tycker du att löneprocessen fungerar?

Karin Olsson, samordnare av IT-stöd – Jag har fått gehör för mina synpunkter och har kunnat argumentera för min sak. Det har hänt att vi har varit oense i lönesamtalet, men vi har kommit överens. Jag har också fått veta vad jag ska göra för att kunna höja min lön.

”Jag vet vad jag ska göra för att kunna höja min lön.”

Annika Lundahl, handläggare miljötillsyn – Cheferna har små möjligheter att göra något eftersom löneutrymmet är så litet.

Jag tycker ändå att lönesamtalen fungerar bra. Min chef har mandat att sätta lön och vet vad jag presterar. Ingångslönen är jätteviktig, det tar lång tid att få upp en för låg lön. Så det gäller att som nyanställd komma in på rätt lönenivå.

Anna-Karin Davidsson, länsmiljöingenjör – Jag tycker att goda prestationer och den nytta man bidrar med till verksamheten speglas ganska bra i lönekuvertet. Utrymmet är dock rätt litet, så det är inte mycket att förhandla om. Efter 24 år här har jag kunnat höja lönen genom att byta arbetsuppgifter och hela tiden utvecklas.

Det finns en tydlighet om vad man som medarbetare behöver göra för att höja sin lön.

Så tycker chefen: Ulrika Samuelsson, chef för miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

– Löneprocessen fungerar bra och har funnit sina former. Vi är överens med Sacoföreningen hur den ska gå till.

Kan ni påverka löneutrymmet?

– I budgeten får vi inte full ersättning för lönehöjningar. Om vi väljer att lägga pengar på större lönehöjningar måste vi minska på något annat.

Får medarbetarna veta vad som förväntas av dem för att kunna höja sin lön?

– Ja, i lönesamtalen försöker vi vara tydliga med vad som krävs framåt för att höja lönen.

Vilka är utmaningarna?

– Vi har många duktiga medarbetare som delar på ett begränsat utrymme.

Konkurrensen från privata sektorn är en annan utmaning, där vi försöker hålla jämna steg lönemässigt, men vi lyckas inte alltid.

Kan ni premiera de som gör goda prestationer?

– Kanske inte i tillräcklig utsträckning eftersom löneutrymmet är begränsat. Det är svårt att lyfta någon på ett år, då kan det vara idé att ha en långsiktig plan för en nivåhöjning.

Får cheferna utbildning om löneprocessen?

– Ja, varje år har vi en genomgång om hur processen ska gå till och om några speciella satsningar ska göras på någon grupp som till exempel har halkat efter.

Ett långsiktigt mål kan höja lönenivån.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

57

NYYTTTT FFRRÅÅN N N NAT ATU U RRVVEETA TARR N NAA N

Bubbel om life science

Firad yrkesgrupp

M I N G E L O C H D E B AT T Sverige sat-

P R O F E S S I O N Den 15 april var det inter-

sar nationellt på life science, men hur märks det i regionerna? Hur arbetar vi tillsammans för att Sverige ska kunna ha en bra utveckling av läkemedel? Det var några av frågorna som diskuterades under årets första Bubbel & debatt.

Närmare hundra personer från olika delar av life science-branschen samlades för att mingla och lyssna på debatten. I panelen satt representanter från landstinget, företag, vården och klinisk forskning.

De var ganska överens om att det hittills varit mycket diskussioner, som visar att man tar frågan på allvar, men att det behövs fler konkreta initiativ där man går till handling, till exempel nya samarbeten. Publiken efterlyste fler satsningar på preklinisk och tidig klinisk forskning. Forumet ordnas i år också i Göteborg Lund och Umeå. AN

nationella dagen för biomedicinska analytiker.

Detta firades över hela landet. I till exempel Region Halland bjöd den lokala föreningen på tårta på några av de större arbetsplatserna för biomedicinska analytiker.

Så mycket som 60-80 procent av alla medicinska beslut baseras på analyser och undersökningar utförda av biomedicinska analytiker och andra yrkesgrupper inom laboratoriediagnostik och klinisk fysiologi. AN En biomedicinsk analytiker kan tala om vilka bakterier som finns i provet.

Bubbel & Debatt ordnas varje år på olika teman.

Filmpremiär: Chans till höjd pension Handen på hjärtat, har du koll på din pension? Vill du lära dig mer så är PTK:s rådgivningstjänst ett bra tips.

Efter att ha sett filmen om tjäns-

ten blir jag nyfiken på att logga in och svara på frågor om min speciella situation, allt från ålder till antal barn och lön. Jag får också kryssa för om jag är en aktiv eller passiv pensionssparare.

Behöver jag efterlevandeskydd eller inte? Om det skyddet kan tas bort sparar jag i stället mer till min egen pension, får jag lära mig. Mer guldkant som pensionär med andra ord.

Varje gång något stort händer i livet finns det skäl att använda det webba-

58

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 3R 12 021061 6

serade verktyget och få oberoende och gratis rådgivning. När man byter jobb, får barn eller blir sjuk bör man se över sin pension och försäkringar.

Och det är inga småpengar det handlar om. Tack vare kollektivavtalet avsätts

i genomsnitt 2 900 kronor per månad till alla privatanställda tjänstemän, enligt PTK. Vilka kan använda rådgivningen?

– Alla som omfattas av tjänstepension inom ITP-systemet. Du loggar in med ditt personnummer och din e-legitimation. LEL

Flytta ihop eller isär? Gör en pensionskoll.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

”Forskning är en livsstil” MÅNADENS N AT U R V E TA R E

– Det har varit oerhört stimulerande att få företräda vår professionsförening och få möta så många hängivna kollegor som arbetar ideellt för att utveckla profesElisabet sionen, säger Elisabet Rothenberg.

Rothenberg som var ordförande för DRF, Dietisternas Riksförbund, i 16 år.

I sin egen profession är hon biträdande

3

professor och undervisar vid Högskolan Kristianstad. Hon är också docent vid Göteborgs universitet.

Energirik och Nu kommer hon att nyttig klassiker. arbeta ännu mer med sin populationsstudie som pågått i Göteborg sedan 1970-talet, och som bland annat handlar om matvanor, nutritionsstatus samt energi- och näringsintag bland 70-åringar.

Som naturvetare tycker Elisabet Rothenberg att man har ett ansvar att företräda vetenskapligt förankrade idéer. Att man är ett

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Hur mår du på jobbet?

Nu vill vi veta hur naturvetares arbetsliv och arbetsmiljö ser ut. Därför kommer ett urval av våra medlemmar att få en enkät i sin inbox. Tanken är att kartlägga läget för att kunna ge verktyg till individer så att de ska kunna påverka sin egen arbetssituation. Frågor om arbetsmiljö är ett av flera prioriterade områden för Naturvetarna. Vi vill också fånga upp situationen som den ser ut i dag innan effekter från de nya föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket börjar märkas.

> 30 miljoner kronor

Det är glädjande att regeringen har ändrat sig och i vårbudgeten skjuter till 30 miljoner kronor till djurskyddskontrollen. Naturvetarna har jobbat för detta när vi i höstbudgeten fick veta att det skulle bli nedskärningar i djurskyddskontrollen. Vi har uppmärksammat regeringen på att antalet djurskyddskontroller inte når acceptabla nivåer. Det finns också problem i djurskyddsinspektörers arbetsmiljö.

Att i ett sådant läge dra ner på personalstyrkan hade varit förödande. Nu kommer Naturvetarna fortsätta att driva frågan om en god arbetsmiljö för inspektörerna så att de kan utföra sitt jobb på bästa sätt för djurvälfärden.

paradigm om hur samhälle och natur fungerar. Det borde ingå en etisk kod för att företräda evidensbaserad vetenskap.

Läs hela intervjun på www.naturvetarna.se/manadens-naturvetare. CJ Känner du någon som borde bli månadens naturvetare?

Tipsa oss på redaktionen, så kan hen få en läcker tårta till sin arbetsplats:

redaktion@ naturvetarna.se

Djuren vinner på fler kontroller.

> Skriver vi om rätt saker?

Vad tycker medlemmarna om tidningen Naturvetare och våra nyhetsbrev? För att få svar på det kommer vi att göra en läsarundersökning i mitten av maj. Kanske just du får chansen att sätta betyg på olika delar och påverka det framtida innehållet. Skriver vi för mycket om vetenskap och för lite om karriär och löner, eller finns det önskemål om mer debatt och dialog med läsarna? Vi passar samtidigt på att ställa frågor om de tidningar som ingår i medlemskapet för dem som är studenter, företagare och chefer.

N 1R 32 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

59

näs

som I åner ldralön. llning. m r ö f ä ä r t e ö s f R V EoTA N Y T T F rRvÅ m RNA i dN N AT är U gla Först ut stöd vid e p s Här er dig. re med a tg ktive går vi vid e l l o k r mme t a nu

F Ö R M Å N E R M E D K O L L E K T I VAV TA L E T

Mikael får lön som pappaledig Ett extra tillskott på 5 000 kronor per månad får Mikael Einarsson från sin arbetsgivare när han är föräldraledig. För honom är det självklart att ta ansvar och bygga en egen relation med sitt barn.

Föräldralönen kom som en glad över-

raskning för Mikael Einarsson. Den förmånen var inget som arbetsgivaren hade trumpetat ut.

– Jag hade hört talas om det, så jag kollade upp saken med HR som bekräftade att byggföretaget Veidekke betalar ut föräldralön under max sex månader.

Det innebär att jag får 90 procent av hela min lön.

Hade det inte funnits kollektivavtal på hans arbetsplats så hade han fått nöja sig med ersättningen från försäkringskassan

som ger 80 procent av lönen upp till 36 900 kronor per månad.

För Mikael Einarsson innebär föräldralönen ett tillskott på 5 000 kronor per månad i kassan före skatt. Han tjänar lite över försäkringskassans tak.

– Det är bra att någon annan har tänkt på detta, alltså att föräldralönen är inbakad i kollektivavtalet. Det känns tryggt att jobba hos en arbetsgivare som har kollektivavtal.

JÄM STÄLLD

Även utan föräldralön hade Mikael Einarsson valt att vara hemma med Alvar, som nu har hunnit bli tio månader.

– För mig är jämställdhet viktigt.

Därför var det självklart att ta ansvar och vara pappaledig. Jag vill lära känna mitt barn och delta i hans utveckling.

Han tycker det är bra att föräldralönen är könsneutral, vilket innebär att

familjen inte förlorar ekonomiskt på att den med högre inkomst stannar hemma med barnet.

– I familjer med större löneskillnader blir föräldralönen ännu viktigare. Detsamma om man lever på marginalen. Jag och min sambo är båda akademiker och vi har ännu så länge inga dyra huslån.

CH E FE N U PPM U NTRAD E

I lägenheten på Hisingen i Göteborg är det inga stora ytor, men de är ändå tillräckliga för att Alvar ska hinna smita utom synhåll för pappa, som tar upp jakten på den snabbfotade.

– Han är precis på väg att ta de första stapplande stegen. Det är fantastiskt att få vara med på den resan. Det gick överraskande lätt att koppla bort jobbet, som jag verkligen trivs med.

Vad sa chefen när du ville vara pappaledig?

FÖRÄLDRALÖN I SIFFROR Föräldrapenningen från försäkringskassan ger 80 procent av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, motsvarande cirka 36 900 kronor per månad. Föräldrapenningen är pensionsgrundande för allmän pension.

Föräldralönen, den utfyllnad som arbetsgivare betalar, skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal: • Statligt anställda får utfyllnad till 90 procent av hela inkomsten i max 360 dagar.

• Kommunalt anställda får utfyllnad till

58 60

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 3R 12 021061 6

80 procent på hela inkomsten under högst 270 dagar.

• Inom privat sektor varierar det mycket. På de flesta avtalsområden uppgår föräldralönen till 90 procent av hela inkomsten under tre till sex månader.

På arbetsplatser där det saknas kollektivavtal utgår normalt ingen föräldralön. Vissa har dock en egen policy för föräldralön, som kan försämras eller tas bort efter att du har anställts. Därför ska du se till att du får den förmånen inskriven i ditt anställningsavtal.

Extra klirr i kassan.

N YN T TY TFTR F ÅR NÅNNAT NU ATRU VR E TA V ER TA NRAN A

– Jag sa till i god tid innan och det var inga problem. Tvärtom blev jag uppmuntrad av både chef och kollegor.

STORT PROJ E KT

Precis innan pappaledigheten startade i februari hade företaget gått i mål med ett projekt som pågått i tre år. Som en av projektledarna höll han bland annat i kontakten med kunden och en del av underentreprenörerna.

– Det var en härlig känsla när den sista länken med mötesfria vägar mellan Stockholm och Göteborg blev klar. Vårt uppdrag var att bygga en cirka sju kilometer väg med både broar och tunnlar.

Det var ett projekt i halvmiljardklassen och vägen beräknas ha en livstid på upp till åttio år. Det i grunden norska företaget Veidekke är specialiserat på bostäder och infrastruktur, och bygger vägar, tunnlar, broar och tågräls. LEL

KOLLE KTIVAVTALET G E R Föräldralön Omställning mellan jobb Lönerevision en gång per år Tjänstepension Extra semester Inflytande Kompetensutveckling Övertidsersättning Arbetsskadeförsäkring Sjukförsäkring

M I KAE L E I NAR S S ON Aktuell: Pappaledig med föräldralön från arbetsgivaren.

Familj: Alvar tio månader. Bor i Göteborg med arkitekten Sofie.

Yrke: Projektledare på byggföretaget Veidekke.

Utbildning: Civilingenjör från Chalmers.

Fritid: Hänga med släkt och vänner i Värmland. Har gjort en klassiker.

Lidingöloppets 30 kilometer var tuffast.

Fjällvandra.

Föräldralönen gör det möjligt för Mikael Einarsson att vara jämställd och delta i Alvars utveckling. ”Det är fantastiskt att få vara med på den resan.”

Devis: ”Ditt rykte skapas av andra. Din karaktär skapar du själv”.

Vandrar gärna.

N 1R 32 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

61 59

Bolån RÄNTA FRÅN

1,29%

Äntligen en annons som kan löna sig.

Du har unika förmåner som medlem i Naturvetarna!

Danske Bank och Naturvetarna har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Du kan t ex få: • Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram.

Gå in på danskebank.se/naturvetarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/naturvetarna I samarbete med:

62

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Utsedda till Årets Bank av Privata Affärer 2015

Vi söker en Miljöhandläggare Uppgifter: Prövning och tillsyn över vattenverksamheter.

Kvalifikationer: Akademisk utbildning inom miljöområdet.

Sista ansökningsdag: 20 maj 2016 Frågor? Hans Olofsson, 070- 190 25 38

Kommunstyrelseförvaltningen söker

VATTENSTRATEG Sista ansökningsdag: 15 maj 2016 Läs mer på haninge.se

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/ledigajobb

Naturvetarna söker VI SÖKER

Fiskeribiolog (ref.nr: 112-3019-2016)

Vattenverksamhetshandläggare

En utredare och en kommunikatör med digitalt fokus

(ref.nr: 112-3018-2016)

Läs mer om tjänsterna:

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

www.naturvetarna.se/ledigajobb

SMHI är Sveriges expertmyndighet inom meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi. Vår kunskap och våra tjänster hjälper dig i vardagen att fatta små och stora beslut. Med ett globalt perspektiv bidrar vi till ett säkert och hållbart samhälle.

ENHETSCHEF

Spännande chefsuppdrag för prognosenheten Luftfart.

Läs mer på smhi.se

Vill du ha ett meningsfullt jobb som bidrar till det hållbara samhället?

Just nu söker vi:

Naturvetare inom vattenmiljö till Mariestad Ansök senast den 16 maj 2016

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Mandy får balkongen att blomma Hortonomen Mandy Rauch har ett stort trädgårdsintresse och en balkong med bra läge.

Här skapar hon sin egen värld med en fläkt av vidsträckta grässlätter och betande bison.

TEXT

ANNA NORBERG

Lysande gula solrosor, frodigt grönt

prydnadsgräs och solbruden med kronbladen nedåt som en kjol. Alla växterna kommer från den nordamerikanska prärien, men trivs fint i krukor på en balkong i Mörarp.

– Det var viktigt för mig när jag letade lägenhet att det fanns en bra balkong. Den här är vänd mot sydväst och ungefär sju kvadratmeter. Jag odlar så mycket som får plats, säger hortonomen Mandy Rauch.

FÖRÄN D RA ATMOS FÄR E N

Några av växterna, som solrosor och rudbeckia, är välkända sedan länge för trädgårdsodlarna. Andra växter är mer okända. Mandy Rauch odlar till exempel rödhirs, ett präriegräs som får röda vimplar på hösten, och kopparhäggmispel, en buske som blommar med vita skira blommor i slutet av april och får en vacker rödfärg på hösten.

– Den får goda bär som jag plockar och äter, men det estetiska är det viktigaste för mig. Jag gillar att man kan skapa sitt eget vackra utrymme, och förändra atmosfären beroende på vilka växter man väljer. Om jag hade en egen trädgård skulle jag nog också vilja odla

64

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 016

”På vintern planerar jag och läser på” frukt som man kan plocka och äta färsk.

Balkongen är ett begränsat utrymme, men Mandy Rauch tycker att det samtidigt är en fördel, så att hon hinner med att sköta trädgården vid sidan av ett heltidsjobb. Det är också lätt att förändra genom att byta ut eller flytta runt krukor. ÅTE R KOM M E R FRÅN ÅR TI LL ÅR

De flesta växterna är så kallade perenner, som återkommer från år till år, men det finns alltid något nytt att testa. En del intressanta arter finns inte att få tag på, utan måste beställas som frön.

– På vintern planerar jag och läser på.

En del frön kan jag så redan i januari, men annars är det framförallt vår, sommar och höst som jag är på balkongen.

För våren gör hon ett speciellt tema med inspiration från den engelska woodland-trädgården. Då blommar nordeuropeiska vildblommor som vitsippor, vintergäck och gullviva på balkongen.

Hon berättar att hon tidigare hade en medelhavsträdgård, men att det blev för dystert på vintern.

D E N KR EATIVA D E LE N AV LIVET

Trädgårdsintresset startade i familjens stora lantträdgård där hennes mormorsmor odlade blommor, grönsaker och frukt. Hon har alltid haft krukväxter hemma, men när hon fick sin första lägenhet tog trädgårdsintresset ordentlig fart.

– Trädgården är den kreativa delen av livet, medan mitt jobb handlar mer om fakta och siffror. Som hortonom vet jag kanske något mer än genomsnittsodlaren om nytto- och skadeinsekter och kan se på en planta om den behöver näring, men jag tror inte att det gör någon stor skillnad.

Mandy Rauch hittar idéer och information på internet, där det till exempel finns forum för att diskutera prärieväxter. Hon läser också trädgårdsböcker och trädgårdstidningar, inspireras av tvprogram och av naturen själv.

– Jag ser min balkongodling lite som ett experiment. När jag någon gång, förhoppningsvis, har en egen trädgård kan jag genomföra det jag lärt mig. #

MAN DY RAU C H Bor i: Mörarp i Skåne. Ålder: 34 år.

Utbildning: Hortonom.

Yrke: Organiserar fältförsök inom växtskydd på Nufarm.

Favoritväxt: Växter från den nordamerikanska prärien.

Trendspaning för prydnadsväxter: Trädgårdar med naturligt utseende och naturliga kombinationer av växter.

På Mandy Rauchs balkong trivs kopparhäggmispel och rudbeckia.

TI P S TI LL D I G S O M VI LL B Ö R JA O D LA 1. Gå ut och pröva!

2. Handelsträdgårdarna har ett

stort utbud av lättodlade och billiga växter. Om du ser något du gillar, ta med det hem och se hur det funkar.

3. Du kan också prova att så

något lättodlat från frö, till exempel solrosor.

4. Växterna behöver i stort sett

ljus, vatten och näringsrik jord.

5. Ta reda på mer genom att läsa

trädgårdsböcker eller trädgårds- tidningar för nybörjare. Kolla på internet, till exempel finns många trädgårdsgrupper på Facebook.

6. Att bli bra på att odla handlar

om övning.

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T RAPPADE ATT THE BOTTEN IS NÅDD ÅR 2003

AKTINIUM

FOTBOLLSFÖRRÅD

KALCIUM

SVINGREDSKAP

TYCKER INTE KEJSAREN AV KINA OM ZLATAN SKATTEINDRIVARE

GÖRS LAGG & FÅR

PARFYMERAS IBLAND

ETT ANNAT NAMN FÖR ÅKERBÄR

VAS I LUND LENTIVIRUS

NÄMNT MED SKÄMT

HUVUDSTAD

BÖNEMAN

* JORDLAGER SNÖLEOPARD

KELVIN VACKLA

BILDAR LASTER

PULSERA

DENNA FINSKA LIKÖR GÖRS PÅ ÅKERBÄR

MOTIVEN FÖR ATT VILJA VISA LAM DESSA KRING KAN USA-VAL IBLAND VARA DUNKLA

FILM AV FRITZ LANG

SKY

TRIST LIGIST TRÄSLAG HASTAR

OXDJUR FJÄT

UTAN EL FETTET FLÄCKHALO AVDRAG

KAMPVILJA VÄSTKUSTÅ

SÄNKA HAR SIN FÅNE

ÄVEN KALLAD PIP

ORNE LÄTTLÄST

BULT FODERMÄNGD

AMERICIUM KÄMPE

RÄCKA

INDIANFOLK STADGA GES STAMKUND?

PRODUCERAT

WAFER STÄPPVÄXT LEKA I STHLM MONARK

C 2H 6 MANÉR

SOLDAT MED STÖVEL

BRÖDRUNDEL SOLVARVET

ICKE REGLADE ÄR SNÖ MED LÅGT PH-VÄRDE

NAURU SÄNKT A CALVADOSORT BROM

REPÖGLA BAKVERK?

BELGRADMÅL URAN VILOSTUND

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Isak Strandberg i Norrköping.

66 66

NR U ERTA V ERTA E3 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 23 maj vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2016

Naturvetare nr 4 i din brevlåda

16 juni

Kommer i nästa nummer MAX IV startar med pampig invigning I juni invigs världens vassaste synkrotonljusanläggning i Lund. Förväntningarna är stora på nya upptäckter. Fullt utbyggd beräknas 2 000 forskare från hela världen komma dit varje år för att utföra experiment i allt från läkemedelsutveckling till klimatförändringar och geologi.

Är du redo för ett karriärbyte?

Bli vid din läst gäller inte längre. Många naturvetare växlar spår under karriären. Vi visar hur karriärbyten kan se ut och vad man bör tänka på.

Någon sadlar om och blir lärare, en annan använder sin naturvetenskapliga kompetens i en ny roll som säljare.

Stöd vid omställning Vi fortsätter att spegla kollektivavtalets nyttigheter för dig som är medlem i Naturvetarna. Den här gången gör vi en djupdykning i vilket stöd man kan få vid uppsägning. Det varierar lite, beroende på vilken sektor man jobbar inom.

Läs också om: » Maxa ditt nätverkande. Så kan ett chefsnätverk fungera. » Drar vi nytta av invandrade naturvetares kompetens? » Hur oroliga ska vi vara för nanopartiklar i miljön?

Vill du annonsera?

Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 3 2 016

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

en g ! a n k c e T kri n ä s r ö f h em

Allrisk (drulle) ingår 60 dagars reseförsäkring Premiefritt om du plötsligt blir arbetslös

Konsten att vara rätt försäkrad – i hemmets alla vrår.

Visste du att Akademikerförsäkring erbjuder dig som är medlem i Naturvetarna prisvärda försäkringar? Via oss kan du exempelvis teckna en förmånlig hemförsäkring med Moderna Försäkringar som försäkringsgivare.

Låt oss hjälpa dig att hitta rätt försäkringar

Naturvetare_185x235_nr3_Hemförsäkring.indd 1

akademikerforsakring.se/hem

2016-04-21 11:08