Naturvetare nr 3

POSTTI D N I NG

N u m m e r 3 2014

B

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Är du ny f i k en p å utb i ld n i n g en ?

Välkommen på informations träffar i Stockholm 5 maj och Lund 12 maj .

Spetsa din karriär med affärsmannaskap

N AT U R V E TA R E N R 3 2 01 4

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

9

Vad var bäst med utbildningen?

– Att skriva en affärsplan, lära mig marknadsföring och att tolka siffrorna i balansräkningar och årsredovisningar. En fördel var också att utbildningen var skräddarsydd för naturvetare och på rätt nivå, säger Helen Petersson som gick utbildningen 2012-13.

”

månade n s

K a r r i ä r , v e t e n s k a p, N ät v e r k

fr å g a :

ig Föräldraled hinder i karriären?

tips från en rekryterare

Life science stöps om

Jag har verkligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb”

Tankenötter

Helen Petersson, senior projektledare på Medicon Village AB i Lund.

U ppl äg g Affärsmannaskap för naturvetare startar den 8 oktober 2014 och pågår fram till 20 mars 2015.

Vid fyra tillfällen träffas deltagarna i Stockholm och Lund.

Mellan varje programträff genomför deltagaren eget arbete på hemmaplan, motsvarande cirka 6 timmar i veckan.

Svensk mozzarella

M e d lemm a r få r r a b at t Naturvetarna har i samarbete med Lunds universitet tagit fram utbildningen. Naturvetarnas medlemmar får därför rabatterad avgift.

Drömmen slog in för naturvetarfamilj

Läs mer: www.naturvetarna.se CHEF

d ue ll o m b i s f en o l s i d 9

|

j o b ba h e m ma s i d 42

|

Ko lla i n fåg e ln s i d 6 4

G n u gg a d i n a g e n ik n ö l a r

Läs om allt från rymdens gåtor och nya tekniska innovationer till historiska rön, medicinska upptäckter, naturens mysterier och den mänskliga hjärnan. Få svar på frågor, bli inspirerad och samla ny kunskap.

Som medlem i Naturvetarna erbjuder vi dig nu mer än halva priset på en helårsprenumeration. Du får 10 nr för endast 299 kr! Ordinarie pris är 669 kr. Är du student ger vi dig ytterligare rabatt och du betalar endast 199 kr.

10 nr 299 kr

sudoku

ku r iosa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Vilket är det vanligaste grundämnet i månen?

5

4 6 3

8 9

1 2

8

4

9

TAN K ENÖTTER

3 8

7

1)

4

Om det tar två minuter för två ekorrar att knäcka två nötter. Hur många ekorrar behövs

7

5

för att hinna knäcka 18 nötter på sex minuter?

6

2)

1 5

4

6

1 1

3)

9

4)

6 Förra numrets sudoku:

Student 199 kr

7

3

6

2

4

5

1

9

8

4

1

2

8

3

9

7

5

6

5

9

8

6

1

7

3

4

2

1

5

4

7

8

3

2

6

9

6

2

9

4

5

1

8

3

7

3

8

7

9

2

6

5

1

4

9

6

3

1

7

8

4

2

5

2

7

1

5

6

4

9

8

3

8

4

5

3

9

2

6

7

1

Vad är nästa tal i serien: 11, 13, 17, 19, 23…

Och från årets högskoleprov:

X

13

y

z

I figuren har x, y och z värden så att summan av varje rad är lika stor som summan av varje kolumn respektive varje diagonal. Vad är summan av x, y och z?

13, 26, 39 eller 52?

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K o n ta k t

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

wwww.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Patrik Hadenius, chefredaktör

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

Är du redan prenumerant?

Kontakta kundtjänst så får du ta del av erbjudandet!

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

fornamn.efternamn@naturvetarna.se B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

Beställ över internet på fof.se/naturvetaren eller fof.se/naturstudent om du är student. Eller ring kundtjänst på 08-555 198 01.

Vilken bokstav kommer som nästa i följden:

B A C B D C E D F?

Svar: Kuriosa: Syre. Tankenötter: 1) 6, 2) E, 3) 29, 4) 39

Prova nya Forskning & Framsteg till medlemspris!

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

67

Innehåll

nr 3 2014 m å n a de n s

fr å g a :

ig Föräldraled hinder i karriären?

42

sid 12

politikerna om högskolan Inför valet vill alla partier satsa på högskolan, men det går en skiljelinje mellan blocken.

sid 16

trist mat utan bin Bidöden hotar den globala livsmedelsförsörjningen. Bland annat frukt, bär och oljeväxter behöver pollinerare.

Att jobba hemma ibland har sina fördelar. Vi reder ut vad som gäller vid distansarbete.

sid 48

utveckla relationerna på jobbet Att lära känna varandra är vägen till framgång, enligt en ledarskapskonsult.

sid 66

30

Agronomen som blev mejerist.

16

Biodling i storstaden ökar den biologiska mångfalden.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Anna Norberg skribent 08-562 920 29

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Testa dig själv och få lite hjärngympa på köpet, bland annat med korsord, skräddarsytt för naturvetare.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 19 juni med annonsstopp den 2 juni.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Jeanette Hägglund Övriga reportrar: Marita Teräs MT, Johanna Rösth JR, Frida Henningson Johnson FHJ

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

tankenötter med korsord

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Naturvetare lyfter landsbygden Tänk dig mozzarella, solvarma tomater och djupgrön basilika. Toppa med olja, salt och lite vitlök. Då hamnar du kanske i Toscana eller i någon annan del av den italienska landsbygden som är känd för sina delikatesser.

Men allt det där finns här hemma. Närproducerat. I norra Uppland har en naturvetarfamilj förverkligat en dröm. På ängarna går ett tjugotal vattenbufflar och betar. Och på gårdens mejeri gör man den exotiska osten, som levereras till restauranger landet runt. Läs om de två agronomerna och biomedicinska analytikern som driver företaget.

Det är den här typen av initiativ som kan lyfta landsbygden. Vi ser också en ökad efterfrågan på ekologiska produkter, allt från bökande grisar till hönor som får chans att ägna sig åt sandbad, både för att bli rena och för nöjes skull.

Lantbruk i samklang med naturen är framtiden och en viktig pusselbit i den globala livsmedelsproduktionen. Det är inte bara klimatförändringar som hotar den, utan även brist på pollinerare. Vi tar avstamp från ett tak i centrala Stockholm, där ett bostadsföretag har placerat bikupor och gör en insats för den biologiska mångfalden.

Världen skulle klara sig utan bin, men den skulle bli så mycket tristare och vi skulle få leva utan de frukter, bär och grönsaker som förutsätter pollinering.

Visst är det möjligt att pollinera för hand, men det kräver många händer och skulle kosta.

Oförsiktig användning av kemikalier i lantbruket orsakar bidöd, vilket har satt sina spår i bland annat Kaliforniens mandelodlingar. Läs mer om det längre fram i magasinet.

chefR edaktör

Naturv e tar e i m e dia

Varfö r skulle naturvetare le da säm r e?

Daniel Ericssons påståenden om att naturvetare är olämpliga som ledare är både fördomsfulla och ovetenskapliga, skriver Sofie Andersson i ett genmäle på hans debattartikel i UNT. Dan Ericsson är docent i företagsekonomi och gästprofessor i organisation och ledarskap vid Malmö högskola. ”För oss på Naturvetarna som representerar drygt 31 000 naturvetare, varav många i ledarpositioner, är detta givetvis något att ta på största allvar. Så vad har då Ericsson för belägg för det han skriver?”

Sofie Andersson skriver vidare: ”Naturvetarna har många medlemmar som är chefer i olika positioner och sammanhang. Vår erfarenhet säger att de gör ett bra jobb. Bevisbördan ligger fortsatt hos Ericsson: varför skulle naturvetare vara sämre ledare än andra?”

UNT 29 mars 2014

”Jag vill tacka någon i himlen för miljonerna.”

Markägaren som blev miljonär efter att stora fyndigheter av gasskiffer hittats under hans mark. Gasen ska utvinnas med den omstridda metoden frackning.

”Som geolog söker jag svaren under markytan, med stöd av vetenskapen.”

Geologen Iian Stewart i Vetenskapens värld SVT 7 april

Ingen tackar dig för att du jobbar dig sjuk Zandra Hedlunds starka berättelse om utbrändhet i förra numret av Naturvetare publicerades sedan i Aftonbladet och i norska Aftenposten. Så här skriver hon bland annat: ”När du arbetar för mycket förstör du för alla andra på din arbetsplats genom att driva upp tempot, vilket i sin tur minskar möjligheten till utökade tjänster. Blir du sedan utbränd och sjukskriven har du även effektivt lyckats förstöra din fritid, ditt privatliv och ditt allmänna välmående.

För att inte tala om dina karriärmöjligheter de närmsta åren.

Grattis! Bra jobbat. Tänk på det här nästa gång du sitter kvar sent en fredagskväll.”

Aftonbladet 20 mars

4

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r, s o m r ö r natu rvetar es utb i ld n i n g o c h ar b ets mar k nad.

Förädla juvelen i svenskt näringsliv!

Till skillnad från Anders Borg anser jag att det finns en framtid för svensk livsmedelsproduktion. Men frågan om vi ska ha ett svenskt lantbruk är inte en fråga enbart för lantbrukarna själva.

Det berör mig, dig och hela samhället. Vi behöver visa vad vi vill.

Livsmedelsproduktion är en juvel i svenskt näringsliv och den ska vi behålla, inte sälja ut!

Den ger mervärden, som ett rikt odlingslandskap, en levande landsbygd, arbetstillfällen för många naturvetare och förstås god mat producerad med höga ambitioner när det gäller miljö, djurhälsa och kvalitet.

Dessvärre går det åt fel håll. Livsmedelsproduktionen lämnar Sverige i snabb takt, kurvorna pekar neråt och snart är importen av livsmedel större än vår egen produktion. Hur ska vi göra för att vända trenden?

Ja, varför inte göra som i Storbritannien? Där ser man lantbruket som en framtidsbransch och satsar stora pengar för att utveckla näringen.

Nyligen beslutade man att investera 1,7 miljarder för att Stor-

tillämpbarhet, försök och praktisk metodutveckling i syfte att stärka konkurrenskraften för svenska lantbrukare. Idag kommer allt fler signaler om minskade satsningar på tillämpad forskning. Det vore förödande på sikt om inte den trenden bryts.

britannien ska bli ledande beträffande lantbruksforskning och lantbruksteknik. Motivet är att lantbrukssektorn är en av världens snabbast växande sektorer.

Det känns som om det är ganska långt mellan Sagerska palatset och Downing Street 10.

Jag är övertygad om att man tänker rätt i Storbritannien. Livsmedelsproduktion är en global framtidsbransch. Vi behöver producera mer mat i världen, inte mindre. Samtidigt minskar den odlingsbara marken i världen.

Det finns rapporter som visar att 20 procent av arealen kommer att försvinna till följd av klimatförändringar.

Ny kunskap och nya innovationer är en nyckeln till att långsiktigt vända trenden för svenskt lantbruk, vid sidan av till exempel ändrade köpmönster. SLU är det självklara navet för en sådan utveckling med sitt sektorsansvar och därmed dubbla uppgifter. Dels ska excellent forskning bedrivas, dels ska man ansvara för

Lika viktigt är att svenskarna köper livsmedel som är producerade enligt de lagar och regler vi har i Sverige. Vi kan inte först, via våra folkvalda och myndigheter besluta om tuffa lagar och regler för svenska bönder och sedan handla mat till skolor, ålderdomshem och åt oss själva som är producerade under helt andra förutsättningar. En marknad, samma regler. Enkel logik och en nödvändighet om man vill bevara sin trovärdighet som politiker, inte minst som finansminister.

Jesper Broberg, förbundsdirektör för Hushållningssällskapet

OPINION

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

5

K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n M ÅNA D E NS F R ÅGA :

H A R D I N K A R R I Ä R PÅV E R K ATS AV AT T D U VA R F Ö R Ä LD R A LE D I G ? Läs mer på sid 10.

P ositiv arb etsgivar e

Värr e än jag trodd e Jag har haft tillfälliga forskartjänster vid mina tre föräldraledigheter och det har ”tajmats in” alla gånger så att jag inte har haft någon säker anställning att komma tillbaka till (på grund av tvåårsregeln). Vid sista föräldraledigheten tackade jag nej till en annan tjänst för att jag blev lovad att få komma tillbaka till samma institution efter ledigheten. Men då hade forskningspengarna gått till någon annan och jag var inte intressant längre. Så nog har det påverkat min karriär negativt, mycket värre än jag hade trott innan.

Nu har jag lämnat forskningen, bland annat som en följd av detta.

Karin

Jag och barnets mor delade föräldraledigheten lika. Jag har inte upplevt att min lön har påverkats av detta, inte arbetsuppgifter eller liknande i övrigt heller. Min arbetsgivare är i hög grad positiv till det här med föräldraskap bland de anställda, vilket kanske spelar in.

Peter

Ti ll m i n förd e l Min föräldraledighet var helt klart till min fördel. Fick större ansvarsområde och chans att utvecklas inom företaget. Tyvärr fick jag utstå ganska bitska kommentarer från mina kvinnliga medarbetare då jag inte gick ned i arbetstid, utan fortsatte att jobba heltid när jag kom tillbaka till jobbet för cirka tio månader sedan. Trodde vi som kvinnor hade kommit längre än så.

”Ja. Fick en löneökning under

föräldraledigheten som var rejält mycket lägre än vad jag brukar få.”

Maja

Akademikermamma

M AGASIN E T N R 2 - 2 10 4

I N G E N TAC K A R D I G N Ä R D U B LI R S J U KS K R I V E N POSTTI D N I NG

B

avsändare: Naturvetarna, box 760,

131 24 Nacka

K lockr e n te xt

N AT U R V E TA R E N R 2 2 0 14

Inloggning: www.naturvetarna.se användarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

N u m m e r 2 2014

K a r r i ä r , v e t e n s K a p, n ät v e r K

månade n s fråga:

Vill du jobba i landskap?

Häng med på After work

7

Läs mer och anmälan: www.natu rvetarna.s e /afterwork

Tema: Marknadsför din kompetens

Detta är något av det bästa jag läst i ämnet. Slutklämmen, ”Om fler håller sig till sina arbetsuppgifter och lär sig att säga nej, så kommer det småningom att leda till fler tjänster och färre behöver jobba ihjäl sig” är så klockren att man baxnar. Har själv varit där och kämpar mot monstret varje dag och ser så många kring mig som är på väg mot väggen, men inte kan/orkar/vågar dra i handbromsen.

Ta chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktnät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

tips som håller hjärnan pigg

Mer blågult på tallriken?

U n d e r vå r e n b e s ö K e r v i föLjan de orte r:

» göteborg: 20 mars, Gothia Towers, Mässans gata 24

Tankenötter

» Linköpings universitet: 25 mars, C-huset på Campus Valla

» stockholms universitet: 1 april » Karolinska institutet: 2 april

» Lunds universitet: 7 april, Blå hallen

» alnarp, sLU: 8 april, Sundsvägen 6, Sal: 107

» Umeå universitet: 15 april

» Uppsala universitet: 23 april

Du är välkommen att bjuda med en

vän.

Anna Cinthio

Skriv

! till oss .se

rvetarna n@natu redaktio

”

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Zandra Hedlund blev utbränd

d U E l l o m ko sT T i l ls koT T sid 9 |

b l i E N m öT E s E x p E R T s i d 38

|

sj U N g A i kö R s i d 6 4

En av de bästa beskrivningar jag läst eftersom jag efter tio år fortfarande inte kan läsa någon längre text. Tack äntligen någon som beskriver vad jag känner och har känt. Tack Zandra Hedlund och Naturvetarna.

Yvonne A

Så väl skrivet, så hög igenkänningsfaktor.

Rädslan, oron, kraven, frustrationen, omgivningens oförstånd...

Julia

6

Vägen tillbaka

Tac k Zan d ra och Naturvetar na

OPINION

M ÅNA D E NS F R ÅGA :

N Y H E T S B R E V n r 4- 2014,

H U R F Ö R E BYG G S U T B R Ä N D H E T PÅ D I T T J O B B ?

V E M F Ö R H A N D L A R F Ö R M I G S O M E N DA N AT U R V E TA R E PÅ J O B B E T ?

D e n e n ski ld e s an svar Detta har diskuterats mycket på vår enhet, men arbetsgivaren lägger allt ansvar på den enskilde att bromsa arbetsuppgifterna, vilket ju inte är så lätt. Undrar just hur lång tid det tar innan vi alla drabbas av utmattningssyndrom. Jag har redan trillat dit.

Blomma

Fått fantastisk h jälp Jag har ofta varit ensam Naturvetare på olika jobb, men fått fantastisk hjälp vid uppsägningar och förhandlingar ändå. Det har nästan varit positivt då Naturvetarnas representant bara haft mig att ta hänsyn till.

Emma

Arb etsgivar e n har i n ga am bition e r Det kan ha sina fördelar att vara ensam naturvetare på jobbet.

Läs mer på sid 46.

Nej, det förebyggs inte alls på mitt jobb, som är inom kommun (samhällsbyggnad). Flera på sektorerna har blivit sjukskrivna för utbrändhet de senaste åren, däribland jag själv. När man kommer tillbaka är arbetssituationen precis densamma och organisationen verkar inte ha några ambitioner att ändras.

Mia

fr å n so c ia l a m e di e r I n s tag r a m

@svaning – Ledord från Naturvetarna Nr 2 2014, s. 46. #sömn #motion #fokus #relationer #lektid #timeout #timein @KajsaAspJonson – ”När man har ett företag har man ett ansvar att tjäna pengar” Maria Österåker föreläser idag om att bli bra på ta betalt. @Naturvetarna @KajsaAspJonson – ”Kunden förstår mig inte” ”Kunden tycker priset är för högt” Det är DITT ansvar kommunicera värdet och vad man får för pengarna. @Naturvetarna

@AnnetteGraneli – @Naturvetarna Heja!

Bra jobbat!

Märkliga platsannonser på KI - Häromdagen skickade Naturvetarna och Sulf ett gemensamt brev till Karolinska Institutets rektor där vi ber om ett förtydligande.

KI har nämligen lagt ut ett antal platsannonser som väcker en mängd frågor om hur KI egentligen tolkar reglerna.

Naturvetarbloggen – www.naturvetarbloggen.se @hannanorsted - RT @Hjarnfonden: Slappar du på jobbet och låter tankarna fara iväg? Då ökar chansen för att du gör ett bra arbete, skriver Naturvetarna

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram.

Lägg dem under hashtagen #naturvetarekan och skriv en kommentar. När du har gett ditt medgivande publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

Först ut är Frida Henningson Johnson.

@fraidi  32 gilla

@sevtenenbaum RT @Naturvetarna: Gripande artikel om utmattning slår alla rekord på Naturvetarnas webb – hittills 6 200 delningar och över 10 000 besök.

 ”Min praktik hos Naturvetare var verkligen givande!

Fick skriva mycket och lärde mig massor! #naturvetarekan.”

#naturvetarek

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

7

an

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , f ö rbunds D I R E K TÖ R

Chefen har ansvar för att ingen går in i väggen Jag hoppas att du har läst Zandra Hedlunds berättelse ”Ingen tackar dig när du blir sjukskriven” i förra numret av Naturvetare.

Om inte – gör det! Den finns på vår webb, på Facebook, på Twitter och i Aftonbladet.

En stark berättelse om utmattningssyndrom.

När jag läste den så snurrade en fråga hela tiden i mitt huvud: Vem ska se till att ingen går in i väggen, eller trillar över stupet som Zandra beskriver det? Vems ansvar är det att bromsa på min arbetsplats?

Jag landar i att det är mitt ansvar som chef och förbundsdirektör.

Som chef över Naturvetarnas kansli är

det mitt ansvar att se till att vår organisation, vårt arbetssätt och förhållningssätt bidrar till ett gott arbetsklimat där ingen ska brännas ut. Det är en ständigt pågående process att hitta den optimala balansen mellan arbetets krav och medarbetarnas insatser. Jag som chef ansvarar för att kraven och förväntningarna är tydliga och matchas av rätt förutsättningar, verktyg och mandat.

Jag, liksom alla andra chefer med personalansvar, måste också vara uppmärksam på varje individs behov. Ingen medarbetare ska digna under en arbetsbörda som inte går att hantera. Det är då det går överstyr. Den frågan brottas vi ständigt med. Som chef måste jag föra en dialog med var och en om hur

just den individen ska hantera kraven och förväntningarna. Jag måste komma överens med varje medarbetare om detta, vilket kan se lite olika ut. Det som den ene upplever som stimulerande blir ett stressmoment hos den andre. Jag måste vara lyhörd för att kunna fånga signaler, som kan vara subtila, och även dolda. Men det är ändå mitt, och alla andra chefers, ansvar att se och agera!

Som fackförbund har Naturvetarna ett ansvar att se till att vår service och våra insatser bidrar till att våra medlemmar har en arbetsmiljö som förebygger utmattningssyndrom. Det är i första hand genom våra lokala fackliga företrädare som det arbetet bedrivs.

Vår roll på kansliet är att stötta och utbilda våra förtroendevalda i frågor om arbetsmiljö och utbrändhet.

Dessvärre ser vi att de psykosociala

arbetsmiljöproblemen har ökat på senare tid. För Naturvetarna gäller det att möta varje medlems behov. Även här har de lokala fackliga företrädarna en viktig roll genom att vara ett par extra ögon och öron i rehabiliteringsprocessen så att individen verkligen får det stöd hen behöver.

Hur är det på din arbetsplats? Tveka

inte att slå larm om det finns risk för

H E L E NA NI C K L ASSON , förbundsdirektör Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

att du själv eller dina kollegor ligger i riskzonen för att drabbas av utbrändhet. I första hand är det självklart chefen som måste bli medveten om problemen. Du kan ta hjälp av skyddsombud och fackliga företrädare. Hör gärna av dig och berätta om dina erfarenheter, så att vi kan utveckla vårt arbetsmiljöarbete.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För Mattecentrum som ideellt hjälper barn och ungdomar med matteläxan.

För Daniel Ericsson, docent i företagsekonomi och gästprofessor i organisation och ledarskap vid Malmö högskola, som i en debattartikel i UNT påstår att naturvetare skulle vara olämpliga som ledare.

Duellen Är bisfenol A som vi utsätter oss för i vardagen skadlig för hälsan?

NEJ Kettil Svensson, senior risk och nyttovärderare, toxikolog vid Livsmedelsverket

”Inte enligt den preliminära riskvärdering som Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, presenterade i januari 2014.”

KANSKE

Anna Beronius, doktor i medicinsk vetenskap, Stockholms universitet

”Några av de senaste bedömningarna drar slutsatsen att nuvarande exponeringsnivåer kan innebära en risk för individer som exponeras i fosterlivet.”

Vilket stöd finns i vetenskapen för din uppfattning?

Efsas mycket grundliga genomgång av den vetenskapliga litteraturen, (ca 450 studier), med redovisning av styrkor och svagheter för varje enskild studie (Weight of Evidence) av både tidigare och nyligen publicerade studier. Denna utvärdering har också inkluderat så kallade lågdosstudier som varit mycket omdiskuterade.

Det finns många studier på BPA, med olika och ibland motstridiga resultat. Standardiserade djurstudier som gjorts specifikt för riskbedömningen av BPA visar endast på negativa effekter vid mycket höga doser. Samtidigt finns över 250 forskningsstudier i djur som rapporterar negativa effekter vid långt lägre halter, många även vid eller under den gräns som är satt som tolerabelt dagligt intag för människor.

Finns det någon osäkerhet i de studier som gjorts?

Efsa pekar ut flera områden där det finns osäkerheter (fortplantningen, nervsystemet, immunsystemet, metabolism och hjärt- och kärlsystemet, samt utvecklingen av cancer) men i dagsläget kan man inte sluta sig till ett orsakssamband mellan exponeringen för bisfenol A och de påvisade effekterna. Efsa efterlyser fler studier av hög kvalitet inom dessa områden som kan användas i riskvärderingen.

Absolut! De standardiserade studierna anses vara mest tillförlitliga men kritiseras ofta för att inte ha undersökt de mest känsliga effekterna medan de känsliga forskningsstudierna ofta anklagas för att ha brister som påverkar deras tillförlitlighet negativt. Framförallt uppstår stora osäkerheter i riskbedömningen när studier rapporterar så motstridiga resultat.

Borde försiktighetsprincipen tillämpas för Bisfenol A? Den preliminära riskvärdering som Efsa gjort visar att den mängd bisfenol A vi totalt exponeras för är liten i förhållande till den mängd som kan ge hälsoeffekter, vilket borde vara tillräckligt. Försiktighetsprincipen kan inte användas i riskvärderingar, den kan endast användas i senare steg, till exempel i lagstiftningsarbetet. Beslutsfattare och riskhanterare måste avgöra om ett behov finns att tillämpa försiktighetsprincipen, de ska ta hänsyn till både riskvärderingar och andra faktorer, som oro hos konsumenter eller ekonomiska aspekter.

Ja, det tycker jag. Försiktighetsprincipen finns inskriven i kemikalielagstiftningen och i EU:s övergripande miljöpolicy med syftet att kunna fatta beslut om riskminskning även i fall där det råder osäkerhet om risken. Den tillämpas redan i det här fallet då BPA är förbjudet i till exempel nappflaskor.

Vad skulle effekterna bli av ett eventuellt förbud.

Ett förbud för användning i ”material i kontakt med livsmedel” skulle inte få så stora konsekvenser, då det redan till viss del har reglerats (förbud mot nappflaskor av polykarbonat och barnmatsförpackningar avsedda för barn upp till tre år innehållande bisfenol A). Inom andra områden skulle det kunna få större konsekvenser eftersom det är en kemikalie som används mycket.

Det beror på vad förbudet skulle gälla. BPA är en mycket vanlig kemikalie som finns i en stor mängd material och produkter av plast och epoxi. Vissa förbud finns som sagt redan. Skulle det förbjudas i konservburkar så skulle man nog minska den mängd som människor får i sig, eftersom det tros vara en av de främsta exponeringskällorna. Det är ju dock viktigt att inte ersätta det med något värre!

M å n ade n s f r åg a :

s av t ka r e v å p r iä r r ka in d Har ig ? at t d u va r f ö r ä ld r aled Männen har fortfarande ett försprång i karriären och tjänar mer. En orsak kan vara att kvinnor i högre grad är föräldralediga och jobbar deltid när barnen är små.

Nu vill vi veta om din karriär och lön har påverkats av att du var föräldraledig.

Kommentera på www.naturvetare.se

10

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Dags att öronmärka fler föräldradagar?

Att kvinnor är hemma längre tid med barnen är den enskilt viktigaste orsaken till löneskillnader mellan män och kvinnor. Lönegapet växer under småbarnstiden.

På första jobbet efter examen har killar

och tjejer i stort sett samma lön, i alla fall inom offentlig sektor. Inom privat sektor har manliga akademiker redan fått ett litet försprång.

Men sedan ökar gapet.

– I vår statistik ser vi tydligt att löneskillnaderna uppstår i trettioårsåldern och ökar ungefär 15-20 år till, säger Thomas Ljunglöf, statistiker på Saco.

Han förklarar det med att kvinnor är föräldralediga under längre tid och att de i högre grad än männen jobbar deltid när barnen växer upp.

– Det gör att färre kvinnor blir chefer, eftersom det i normalfallet förutsätts att chefer Thomas Ljunglöf. jobbar heltid.

Trög förändr i ng

Bland akademiker tar männen ut fler föräldradagar än folk i allmänhet. Räknat på hela befolkningen använder kvinnorna tre fjärdedelar av föräldradagarna.

– För att få fler kvinnor att bli chefer eller välja en annan karriär borde fler dagar öronmärkas åt båda föräldrarna. Det skulle påskynda en förändring.

I dag är 60 dagar reserverade åt vardera föräldern. Resten går att överlåta.

Löneskillnaderna mellan män och kvin-

nor minskar. Men det går långsamt.

– Problemen löses inte över en natt, eller under några år, men politiska beslut, som ändrad föräldraförsäkring, skulle påskynda.

Thomas Ljunglöf menar att politikerna har makt att förändra.

– Kom ihåg att flertalet lågbetalda kvinnoyrken finns inom politikerstyrda organisationer. Kvinnorna måste även där få möjlighet att göra en lönekarriär.

Fler kvi nnor utb i ldas

Ännu en trend som talar för kvinnorna är att de är i majoritet på alla högre utbildningar, utom de tekniska.

– Det blir allt svårare att gå förbi kvinnorna när chefer tillsätts, säger Thomas Ljunglöf övertygande.

Men familjerna själva har också ett ansvar. Att männen ofta är äldre och har kommit längre i karriären när barnen är små har en konserverande effekt.

– Familjerna låter ofta den som har lägre lön stanna hemma längre tid. För att ändra på det krävs både politiska beslut och att familjerna själva gör andra prioriteringar.

Vabb mer jäm li kt

Även när det gäller vård av sjuka barn, vabb, så tar kvinnorna ut merparten av dagarna, men här är fördelningen jämnare mellan föräldrarna. Vabbandet är alltså

mer jämlikt än uttaget av föräldradagar.

Saco ser den individuella lönesättningen med lönesamtal som ett viktigt instrument för att få bort osakliga löneskillnader.

– Våra studier visar att kvinnor tjänar på lönesamtal. Därför bör den fortsätta att utvecklas.

På sikt är Thomas Ljunglöf optimist och menar att löneskillnaderna mellan män och kvinnor kommer att utjämnas.

– Mycket talar för det, säger han utan att spekulera om hur lång tid det tar. # LEL

3

t yp e r av lön esk i llnade r

1. Män blir chefer i högre utsträckning än kvinnor.

2. Lönerna är lägre i kvinnodominerade yrken.

3. Löneskillnader som med tillgänglig statistik inte kan förklaras på annat sätt än kön.

Källa: Sacos lönestatistik

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Politikerna gav besked om högskolan

Fler lärosäten?

När frågan kom upp om Sverige behöver fler än de 40 lärosäten som finns i dag gick meningarna isär.

Moderaterna vill ha färre lärosäten utan att minska antalet studenter. Peter Honeth (FP) håller med om det, medan övriga partier vill behålla dagens högskolor eller bygga ut.

– Regionala högskolor är nyckeln till kunskapslandet, sa Miljöpartiets språkrör Åsa Romson.

Kristdemokraterna vill se en

12

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

högre grad av specialisering.

– Alla högskolor kan inte vara bäst på allt, utan satsa istället på nischer med hög kvalitet, sa Yvonne Andersson.

Hur högskolan ska utvärderas väckte känslor, med Pisa i färskt minne.

De rödgröna tycker att det är för mycket fokus på resultat och att man i dag missar helheten.

– Vi tittar gärna på andra parametrar, utan att gå in och fingra i detaljer, sa Peter Honeth.

U nga for s kare i kläm

När debatten växlade spår till forskning tycker alla utom (V) och (S) att staten satsar tillräckligt.

– Vi satsar mycket i dag, men H ög re utb i ldn i n g i ng en m i rak e lkur En engelsk professor försökte slå hål på några myter om högre utbildning på seminariet.

Men hon fick mothugg av Agneta Stark, tidigare rektor på Högskolan Dalarna.

Alison Wolf, professor vid King’s College i London, driver tesen att sambandet mellan många i hög utbildning och ekonomisk tillväxt är svagt. Några satte kaffet i vrångstrupen när

Jonas Sjöstedt (V), Åsa Romson (MP), Ibraham Baylan (S) och Yvonne Andersson (KD). Även (M) (FP) och (C) deltog i paneldebatten om högskolan.

mer behövs framöver, sa Peter Honeth. I dag är det ingen brist på resurser, men det finns behov, som att vi inte klarar att ta hand om unga forskare.

Han vill se mer pengar direkt till lärosätena..

– Regeringen har gjort detta bra, men ge forskarna bättre långsiktiga villkor och bygg in ökad samverkan i finansieringhon hävdade att mer utbildning inte är den mirakelkur som löser välfärdsstatens problem.

Hon ser en spänning mellan att satsa på några få elituniversitet och många regionala lärosäten.

– Med brist på resurser måste man välja. Det är ur de bästa universiteten innovationerna springer.

Men Alison Wolf fick mothugg av Agneta Stark, tidigare rektor på Högskolan Dalarna.

– Högre utbildning har ett värde i sig och är utvecklande

en, sa Ibrahim Baylan.

Alla är överens om att villkoren måste bli bättre och att rörligheten ökar. Tomas Tobé (M) vill öppna upp rekryteringen för att förebygga inavel.

– Det finns ett genusproblem.

Bristen på trygghet gör att kvinnor väljer bort forskning i karriären. för personen och ger möjligheter på arbetsmarknaden, om inte direkt så senare i livet.

Agneta Stark ser högre utbildning som en rättighet för alla. LEL

Alison Wolf fick åhörarna att höja på ögonbrynen.

f oto: ST i n a sva n b e r g

– Utbildning ska få kosta.

Men istället väljer regeringen att sänka skatterna, öppnade Ibraham Baylan (S) med.

Jan Björklunds statssekreterare Peter Honeth (FP) var inte sen att kontra.

– Vi prioriterar kvalitet före fler utbildningsplatser. Nu bygger vi ändå ut lärarutbildningen med tiotusen platser.

Vänsterpartiet är inne på samma linje som socialdemokraterna.

– Unga vill studera, men i stället lägger man pengarna på sänkt restaurangmoms. Bygg ut högskolan och satsa samtidigt på förnybar energi och ökat byggande. Det skapar efterfrågan på akademiker, sa Jonas Sjöstedt.

foto: ST i n a sva n b e r g

Alla partier vill satsa mer på högskolan inför valet i höst. De rödgröna vill ha fler i utbildning, medan alliansen lägger fokus på kvalitet.

Och samtliga beklagade forskarnas otrygga villkor på Akademikernas högskolepolitiska forum.

Hallå där!

Var för kryssa e n natu rvetar e ti ll B ryssel?

I maj är det val till EU-parlamentet. En av kandidaterna är agronomen Kristina Yngwe, som driver de gröna frågorna.

Män dominerar på de högre nivåerna, sa Jonas Sjöstedt.

Peter Honeth höll med om att det behövs tydliga krav, men att högskolorna själva har ansvaret.

– Vår roll är att styra med mål, krav och uppföljning. Men regeringen ska inte detaljreglera. LEL

Akademikernas högskolepolitiska forum arrangerades 2 april av Saco och tio Saco-förbund, däribland Naturvetarna.

Så tyckte de som var där: På Sacos högskolepolitiska forum pågick flera seminarier samtidigt. Vi bad några från Naturvetarna att ge sina intryck.

1. Vad tar du med dig från seminariet?

2. Vilka är framtidens utmaningar för högskolan?

Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna Seminarium: Hur arbetsmarknadsanpassad kan och bör akademisk utbildning vara?

1. Det viktigaste är att alla kommer hit för att träffas och diskutera utbildningsfrågor.

2. All utbildning ska vara relevant, personlig, utbildande och utvecklande för studenterna och högskolan.

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna Seminarium: Är utbilda fritt att utbilda rätt?

1. Att högskolan också måste förbereda för en karriär utanför akademin.

2. Att högskolorna ska kunna specialisera sig och vara nischade. Låt varje lärosäte fokusera på det de är bra på, i stället för att ha ambitionen att erbjuda allt.

Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna Seminarium: Hur stärker vi forskningsanknytningen i högre utbildning?

1. Det finns en risk för att universiteten tappar fokus och förmåga att utvecklas. Forskningens kvalitet är avgörande, liksom vad forskningens viktigaste roll är.

2. Att högskolorna ska få en stark målbild och enhetlig organisation.

De måste veta hur de ska jobba.

Helena Nicklasson, förbundsdirektör på Naturvetarna 1. Att Saco och Saco-förbunden tillsammans har fokus på att diskutera högskolefrågorna.

2. Att vi måste börja redan i grundskolan för att få folk att läsa naturvetenskap. Vi måste göra det för att säkra Sveriges framtid.

Hur stor är din chans?

– Jag står som tvåa på Centerpartiets lista. Partiet har ett mandat i dag och jag hoppas på ett andra.

Annars får jag luta mig emot att många vill kryssa för mig. EU-valet är mer ett personval än riksdagsvalet i Sverige.

På vilka meriter kandiderar du?

– Jag har ingen politisk bakgrund, vilket jag ser som en fördel. Jag var tidigare ordförande för LRF Ungdom och jobbar i dag halvtid som rådgivare på hushållningssällskapet Malmöhus. Driver också en växtodlingsgård utanför Ystad.

Vilka är dina profilfrågor?

– Den gröna omställningen, både vad gäller energi och material. Tekniken finns, men det gäller att jobba politiskt för det. Bra och säker mat, som att minska användningen av antibiotika, brinner jag för. Jag vill också underlätta för företagare och minska regelkrånglet, som även finns på EU-nivå.

Hur kampanjar du?

– Jag åker runt i hela Sverige, träffar folk och deltar i debatten. Sociala medier, som Facebook och Twitter är ett enkelt och billigt sätt att nå ut. Man får tänka lite kvällstidning när man sätter rubriker för att få spridning på sina tweets.

Behövs jordbruksstöden?

– Ja, men inte som de ser ut i dag, där stöden leder till att jordbruksmark kapitaliseras. Det är viktigare att stötta miljöinsatser och landsbygden för att skapa konkurrenskraftiga företag. EU-stöden behövs för att främja kollektiva nyttigheter som inte konsumenterna vill betala för.

Hur få fler att rösta den 25 maj?

– Det är en utmaning för alla partier. Jag hoppas att fler deltar i valet än förra gången då 45 procent röstade. LEL

Johan na W i kström, p rao

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

13

De är mäktigast i Miljösverige l i s tan Här är Sveriges miljömäktigaste, enligt tidningen Miljöaktuellt. Fyra av dem är naturvetare.

Johan Kuylenstierna Vd för Stockholm environment institute (SEI) sedan 2012.

Han visar hur miljöfrågorna hänger 1. ihop med fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling och rättvis handel.

2.

Johan Rockström

Chef för Stockholm resilience centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

Förra årets etta menar att vetenskapen har ett stort inflytande på miljödiskussionen i Sverige, eftersom han återigen hamnar i topp.

3. Nina Ekelund

Programdirektör och chef för Hagainitiativet.

Grundaren av Hagainitiativet jobbar för

att förändra tonläget i klimatdebatten och få ut positiva budskap.

4.

Frågan om företagens ansvar har följt CSR-Sveriges grand old lady ända sedan hon tog över rodret i familjeimperiet 1982.

5. Svante Axelsson

Generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Så här skriver en av dem som nominerade honom: ”För hans starka optimism och fantastiska arbete som verkar för en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser.”

6. Mikael Karlsson

Ordförande för Naturskyddsföreningen.

Agronomen lämnar ordförandeposten i Naturskyddsföreningen i sommar, men fortsätter i paraplyorganisationen European environmental bureau. LEL

att inget konstgjort material kan konkurrera med det. Eftersom det har visat sig ha egenskaper som kan användas inom medicinen, arbetar forskare med att försöka framställa spindeltråd i labbet.

Hos spindlar lagrar trådens byggstenar, proteiner, i spinnkörtlar och klumpar ihop sig först när de lämnar kroppen.

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Antonia Ax:son Johnsson

Grundare av Axfoundation.

upptä c k t Spindeltråd är så starkt

14

5.

2.

3.

4.

6.

– Tidigare har man trott att tråden bildades genom en förändring, men nu vet vi att det går i tre steg där surhetsgraden ökar från pH 7 inne i körteln till pH 5,5 i slutet av processen, säger professor Jan Johansson, SLU och Karolinska institutet. FHJ Svenska forskare har kartlagt processen hur spindeltråd bildas.

NYHETER

Vattnet sinar och skördarna minskar i ändrat klimat o m s tä l l n i n g Klimatförändringarna har verkligen haft effekter och trenden går åt fel håll. Det visar den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte den sista mars.

– Nu kan man säga med statistisk säkerhet att det har blivit vanligare med vissa typer av extrema händelser, till exempel översvämningar och extrem nederbörd och torka. Och att det är klimatförändringarna som ligger bakom, säger Michael Tjernström, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet.

I den nya rapporten finns inget nytt område som man ser

som sårbart. Men Michael Tjernström tycker att man har förflyttat tonvikten något.

– Man pratar mer om saker som har en direkt påverkan på människor. Snarare än mer abstrakta som försurningen av haven eller exotiska saker som tropiska orkaner, säger han.

Klimateffekter som inte är så omedelbart dramatiska, men som kommer att blir mycket viktiga i längden är till exempel minskande skördar och vattenbrist. Och risken för översvämningar som ökar när havsytan höjs.

– Det här är saker som även kan skapa, bidra till eller förvärra konflikter och leda till att män-

niskor tvingas bli klimatflyktingar, säger Michael Tjernström.

Nästa rapport från IPCC ska presenteras under april och handlar om vilka åtgärder som behövs för att lindra effekterna.

Michael Tjernström tror inte på några nyheter.

– Framförallt behöver vi ställa om energiproduktionen för att minska koldioxidutsläppen. De utsläppsnivåer vi har i dag motsvarar det värsta scenariot som man såg det i de tidigare IPCCrapporterna 2001 och 2007.

Och detta trots att man vidtagit åtgärder. Hur skulle det ha sett ut om man inte hade gjort det? frågar han. AN

I huvudet på en rekryterare

38

procent av svenskarna har högt förtroende för facket. Så hög har den siffran aldrig varit sedan mätningarna började.

Det är Medieakademin som årligen undersöker förtroendet för allt från myndigheter och politiska partier till företag och fackföreningar.

Förra året hade 33 procent högt förtroende för facket. Även bankerna är på väg upp, medan sjukvården och regeringen tappar. LEL

7

it-trender under 2014

Techworld frågade tio manliga it-experter vad de tror kommer bli de hetaste trenderna under året. Pernilla Lindh, en av organisatörerna för Geek Girl Meetup kontrade med att fråga tio kvinnor samma sak. Här är vad de tjugo enades kring. FHJ

s p å k u l an

viktigare, personlighetstest blir vanligare och rekryterarna letar i större utsträckning upp kandidater. Rekryteringskonsulten Anna Rennermalm från Proffice life science talade vid ett av Naturvetarnas karriärseminarier om vad som är viktigt att tänka på när man söker Anna Rennermalm. jobb.

2. Du har kort tid på dig att göra intryck. 15-60 sekunder tittar den som ska rekrytera på din ansökan. Vid första gallringen ofta bara på din cv Tänk att din cv och personliga brev ska vara som en reklambroschyr. Det viktigaste måste synas direkt.

5. Det är ofta bråttom – att vara tillgänglig snabbt blir allt viktigare och kort uppsägningstid kan vara en fördel.

3. Två av tre som rekryterar kollar sociala medier, framförallt Linked In. Men testa också att googla dig själv och se till att det som kommer upp inte är något mindre smickrande.

7. …och sista intrycket – tala om att du är intresserad av tjänsten. Arbetsgivaren är också nervös.

2. Mobilen blir fjärrkontrollen till ditt liv

1. Du måste synas på så många ställen som möjligt för att någon ska hitta dig. Till exempel sociala medier, kandidatdatabaser hos företagen, event, genom att ringa upp rekryterande chefer och prata med dina kontakter.

8. Om den som rekryterar vill att du ska göra personlighetstest – begär att få se och bemöta resultatet.

4. Vården använder sig mer av it

4. Om du ringer upp för att ställa frågor om en tjänst. Förbered mer specifika frågor än: ”Kan du berätta lite mer om tjänsten?”.

Läs på innan och ställ till exempel frågor om företagets verksamhet eller kultur eller vilka arbetsuppgifter och ansvar som ingår.

9. Förbered dina referenser genom att fråga dem vad de skulle säga är dina starka och svaga sidor. AN

7. Vi ökar vårt delande och skapande via internet

n i o t i p s Sociala medier blir allt

6. Tänk på första intrycket vid intervjun – handslag, leende och ögonkontakt.

1. Smartare betallösningar

3. Fler bryr sig om spårbarhet och massövervakning 5. Slutar vi använda Facebook?

6. Fler ser över sina interna system

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

15

R E P O R TA G E T

Bin fixar vår färgglada mat De senaste åren har vi nåtts av larm om bidöd. Men hur är det egentligen? Är våra pollinerare på väg att försvinna, och bör vi oroa oss? Vi tar avstamp från ett hustak mitt i storstaden, där bina stortrivs.

Text

16

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

fr i da h e n n i ng son Joh n sson

Foto

e va e d s j ö

R E P O R TA G E T

Bo med b채sta utsikt. Bin i staden hj채lper till att pollinera v채xter p책 balkonger och i rabatter.

>

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

17

R E P O R TA G E T

D

e senaste åren har vi nåtts av larm om bidöd.

Men hur är det egentligen? Är våra pollinerare på väg att försvinna, och bör vi oroa oss? Vi tar avstamp från ett hustak mitt i storstaden, där bina stortrivs.

Vårsolens strålar värmer kollektivet Färdknäppens takterrass på Söder i Stockholm. I ett lugnt hörn står en knallrosa bikupa som Karin Ståhle stolt visar upp.

– Jag går under namnet bi-drottningen här i vårt kollektiv.

Karin Ståhle har bott i kollektivet Färdknäppen i tolv år och hon är en av de drivande i deras miljöarbete.

– Först fick jag igenom att vi skulle sortera vårt matavfall, och mitt nästa projekt blev att skaffa bin hit.

B i n på balkong e n

En sommar la Karin Ståhle märkte till att det fanns bin i blommorna på balkongen, något hon inte trodde var möjligt mitt inne i staden. Hon började googla och fann företaget Bee Urban.

Det grundades av de två biologerna Karolina Lisssö och Josefina Oddsberg och genom dem kan företag bli faddrar åt en bikupa. Karin Ståhle kontaktade Bee Urban, och lyckades få kollektivets hyresvärdar att bekosta en kupa uppe på taket.

– Det svåraste var inte att få med Familjebostäder på tåget, utan det var att övertyga alla i kollektivet.

Några har tyckt att bikupan ockuperar ett populärt hörn av terrassen, men ingen har känt sig hotad av bina. Så länge de får vara i fred attackerar bin inte människor.

18

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

– Jag har blivit stungen en gång, när ett bi trasslade in sig i mitt hår, men då lärde jag mig att jag inte är allergisk, och det känns skönt, berättar Karin Ståhle.

I dag är de flesta tidigare bimotståndarna i kollektivet, som består av människor från fyrtioårsåldern och uppåt, omvända.

Som fadder får man den honung som bina producerar. Karin Ståhle berättar att den första säsongen gav deras bikupa 30 kilo

Det är miljöaspekten som är det viktiga honung, som kollektivet, Familjebostäder och bina själva (de äter honungen under vintern) har delat upp mellan sig. Men honungen är inte huvudsaken med bikupan menar Karin Ståhle.

– Det är miljöaspekten som är det viktiga, vi måste alla göra vad vi kan för att bidra!

An d ra b u llar

Bee Urban är företaget som vill göra nytta för vår miljö. Det var under en guidad tur anordnad av Naturskyddsföreningen som Karolina Lissö, en av grundarna fick veta att det försvann växtarter i Nationalstadsparken som en följd av brist på pollinatörer.

Hon fick veta att honungsbin står för en stor del av växtpollineringen, men att de senaste åren har flera länder rapporterat om minskade antal bisamhällen på grund av sjukdomar och miljöförstöring.

Karolina som läste biologi på universitet bestämde sig tillsammans med sin kursare

Josefina Oddsberg för att börja sätta upp bikupor i Stockholm och försöka öka växtpollineringen.

– Vi bestämde oss därför för att ha bin i parken och startade ett samarbete med Djurgårdsförvaltningen, berättar Josefina Oddsberg.

Till en början var det ett ideellt nätverk där de ville att andra skulle börja odla bin på fler ställen i staden med deras hjälp och stöd. Det gick lite för långsamt tyckte de så de bestämde sig för att starta företag och be andra företag hjälpa till genom att bli faddrar till deras kupor.

– Då blev det andra bullar! Nu har vi över 50 bikupor utplacerade.

För att få svar på hur viktiga bina är för den biologiska mångfalden drar vi söderut, till Lunds universitet, där Georg Andersson är forskare vid Centrum för miljöoch klimatforskning.

Fattig mattallr i k

Pollinering och dess betydelse för vår miljö är Georg Anderssons favoritämne.

– Jag har alltid varit fascinerad av humlor, berättar han.

Via ett exjobb om just dessa insekter blev han intresserad av pollinering, och därifrån har han kommit in på flera frågeställningar kring detta.

Hur viktiga är bin för den moderna livsmedelsproduktionen?

– Det är en intressant och komplex fråga, där man först måste utreda vad du menar med bin, svarar Georg Andersson.

Jag lär mig att i Sverige finns det, utöver de honungsbin vi främst tänker på som befruktare, 260 arter av vildbin, plus 40 arter av humlor. Dessutom kan andra insekter och till och med däggdjur pollinera växter.

– Men alla grödor vi äter är inte

R E P O R TA G E T

80 000 Så många individer kan ett bisamhälle bestå av. I varje samhälle finns tre typer av bin: drottning, arbetsbin och drönare. Medan arbetsbina arbetar, både med att samla in nektar och pollen och med underhåll på kupan, är drönarnas huvuduppgift att para sig med drottningen. Vill du bli biodlare? Kontakta Sveriges biodlares riksförbund för tips och fakta hur du ska gå till väga!

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

19

beroende av pollinerare. Till exempel är spannmål vindpollinerande, berättar Georg Andersson. Av det som odlas i världen kommer cirka 35 procent av skörden från växter som är helt eller delvis beroende av pollinering, och i Sverige rör det sig främst om raps, rybs, klöver och bönor samt frukt och grönsaker.

Om man ser till vitamininnehåll är produkter från pollinerade växter mycket viktiga.

– Man kan säga att mycket av allt färgglatt vi hittar i frukt- och grönsaksdiskarna kommer från växter som är beroende av pollinering.

Vi skulle alltså kanske överleva utan den typen av befruktning, men det kanske inte skulle vara så roligt.

– Man får ju tänka på att det finns en kulturell aspekt. Mat är inte bara energi och bukfylla utan även glädje. Utan bin kommer vi kanske inte att svälta ihjäl, men vi kommer att få en fattigare mattallrik.

vilda faunan i Europa, Afrika, och västra Asien. Med sin extraordinära förmåga att reproducera sig och snabbt skapa stora kolonier kombinerat med en oerhört bred diet, har honungsbiet kunnat anpassa sig till många olika miljöer.

Att en enda art kan betyda så mycket beror på att varje bisamhälle har väldigt många individer. Även om honungsbiet inte är den mest effektiva pollineraren för alla växtarter, så gör den stora mängden

individer att honungsbin ändå kan ge ett viktigt bidrag till lyckad korspollinering för ett flertal arter. Honungsbin besöker dessutom stora ytor runt sitt samhälle.

Massdöd i USA

Vid SLU i Uppsala forskar man också på bin, men med fokus på hälsa. Professor Ingemar Fries vid institutionen för ekologi har koll på den så kallade bidöden och hur den kan slå mot jordbruket.

S nyggar e fr u kte r

Ett äppelträd behöver alltså befruktas med hjälp av insekter för att bära frukt.

Dessutom gör god pollinering att frukt, bär och vissa grönsaker blir större och mer regelbundna till formen. Anledningen är att varje frö som utvecklas optimalt stimulerar plantan att bilda växthormoner, som i gengäld säkrar tillväxten runt just det fröet.

Detta har bland annat stor betydelse för de ekonomiskt viktiga grödorna äpplen, päron och jordgubbar. I odling av frukt, bär och vissa arter av grönsaker blir fullgod pollinering därför inte enbart en fråga om skördens storlek, utan i minst lika hög grad en fråga om skördens kvalitet och därmed om odlarens intäkt.

Innan honungsbiet flyttades runt i världen av människan var det en del av den

20

NATUR V ETARE

NR 3 2 0 1 4

Ungefär en tredjedel av allt som odlas i dag är beroende av pollinerare. I Sverige gäller det oljeväxter, klöver, bönor, frukt och grönt.

R E P O R TA G E T

”

Utan bin kommer vi kanske inte att svälta ihjäl, men vi kommer att få en fattigare mattallrik.

– Vintern 2006 drabbades många nordamerikanska biodlare av ett fenomen som i USA fått namnet colony collapse disorder, CCD, berättar Ingemar Fries.

Det innebär att bina i ett samhälle försvinner och inte kommer tillbaka. Drottningen och kanske ett fåtal bin finns kvar, men nästan alla arbetsbin är borta och larverna har övergivits, vilket är onormalt för sociala insekter som honungsbin.

Vid en ”normal” massdöd i ett bisamhälle, till exempel efter en hård vinter, hittar man de döda bina i botten av kupan men i dessa fall har bina försvunnit spårlöst. En tredjedel av alla bisamhällen i USA, många klassade som fall av CCD, dog den vintern.

Str e ssas ti ll döds

Många teorier om orsaken har debatterats, allt ifrån påverkan av mobilstrålning till genmodifierade grödor, men det finns inga belägg för sådana kopplingar. Studier har emellertid visat att stress i form av sjukdomar, parasiter och bekämpningsmedel har förekommit i större utsträckning i samhällen som drabbats av CCD än i dem som inte drabbats.

– Hajpen om bidöden bottnar till stor del i ett missförstånd med överförda hot från Nordamerika, säger Ingemar Fries.

I USA började CCD 2006 och har sedan fortsatt, men i Europa och Sverige har vi

Hon u ng är h o n u n g , e lle r ?

inte lika stora eller samma problem. Ett av problemen i USA är att man ger antibiotika till bisamhällen i förebyggande syfte och detta kan påverka bins hälsa negativt.

Bin har probiotiska laktobaciller i honungsmagen och dessa slås ut av antibiotika. Dessutom har man ett mycket högre kemikalietryck i jordbruket i USA. Det som vi har gemensamt är ett en parasit, ett kvalster från en asiatisk biart som heter varroa-kvalstret.

Stör r e prob le m i USA

– Problemen med dessa kvalster är dock större i USA, främst på grund av hård bekämpning som lett till resistens hos kvalstren mot en rad läkemedel. Även i Sverige uppstår resistens när läkemedel används, men problematiken är mer begränsad här då många odlare bekämpar kvalstren med ekologiska metoder, menar Ingemar Fries.

I Sverige använder ungefär hälften av biodlarna ekologiska bekämpningsmedel mot kvalster. Metoderna bygger på att bin tål lägre pH än kvalster. De ekologiska medlen ger inte samma problem med resistens som de konventionella.

Men på flera ställen i världen har det alltså blivit stor brist på bin. Ett exempel är i Kalifornien i USA. Dyra b i n

I februari varje år samlas två tredjedelar av alla bisamhällen i hela USA i Kalifornien för att pollinera stora odlingar av sötmandelträd. Så mycket som 90 procent av alla kommersiellt sålda mandlar beräknas komma från dessa odlingar, och pollineringen har blivit en produktionsbegränsande faktor.

Eftersom vilda bin i princip är utrotade på denna plats blev effekterna av CCD väldigt stora. Mandelodlarna måste betala stora summor varje år för att ha

Honung har olika smaker och färg beroende på vilka blommor bina har hämtat nektar ifrån. För att honungen ska få namn efter blomsort krävs en pollenhalt på över 50 procent från blomman. Honung delas in i några olika allmänna sorter

Blomsterhonung En allmän betäckning för honung som kommer från blommor, blommande träd och buskar

Bladhonung En typ av honung som har sitt ursprung i trädarter som angrips av bladlöss. Lössen tillgodogör sig en del av trädens vätska. Ett stort överskott av vätskan faller ned på blad och grenar och hämtas där av bin

Försommarhonung Honung av vårens tidigaste dragväxter i sälg, fruktträd, bärbuskar, maskrosor och raps. Denna honung äter bina för det mesta upp själva under uppbyggnaden av bisamhället. Finns raps i närheten av bigården kan emellertid skörden från den bli betydande

Sommarhonung Ger som regel årets största skörd. Viktiga dragväxter är raps, klöver, hallon, tistel, rallaros, lind, lingon och blåbär.

Hösthonung I vissa skogs- och kustlandskap kan ljunghonung skördas på hösten.

Vid en sen värmebölja med kraftiga bladlusangrepp kan man även få en bra skörd av bladhonung på hösten

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

21

R E P O R TA G E T

bisamhällen i närheten av odlingarna som är helt beroende av insektspollinering för att ge skörd. På andra ställen, där andra arter av pollinerare finns kvar i landskapet blir inte effekterna av bidöd lika stora.

– Bristen på pollinerare är redan i dag en produktionsbegränsande faktor, både i världen och lokalt, men ännu inte ett globalt problem, berättar Ingemar Fries.

Men både Ingemar Fries och Georg Andersson tycker att det finns ett hot mot världens bin och övriga pollinerare.

Tiotus e n kronor sfrågan

– Pollinering har alltid varit en gratis ekosystemtjänst, liksom luft. Man har tagit det för givet och det får ett värde först när det är brist. Jämför med hur mycket syre skulle kosta om det var brist! säger Ingemar Fries, Vilka är då de största hotet mot världens pollinerare i dag?

– Det är det som är tiotusenkronorsfrågan! utbrister Georg Andersson Han menar att det kan vara en kombination av landskapets intensifiering, bekämpningsmedel och parasiter.

Ingemar Fries och hans medarbetare vid

Bin i stadsmiljö ger fler och större bär.

22

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

SLU har forskat mycket kring den parasit som kallas varroakvalstret och menar att den enskilt viktigaste faktorn bakom den bidöd vi ser i världen är detta kvalster. Dessutom kan det finnas ett hot från neonikotinoider, ett gift som finns i betningsmedel.

– De har blivit några av de vanligaste jordbrukskemikalierna, och kan påvisas i små mängder i såväl nektar som pollen. Även om halterna är för låga för att orsaka död kan det inte uteslutas att det finns negativa effekter och då i synnerhet i kombination med andra stressfaktorer, säger Ingemar Fries.

Det är ännu inte bevisat exakt hur de påverkar bin, men i forskningsförsök där man gett bin höga doser i nektar har man sett att binas nervsystem påverkas så att de förlorar orienteringsförmågan och flyger vilse.

– De hittar inte hem till kupan. Hur effekterna är på friflygande samhällen som utsätts för exponering i fält är inte klarlagt, det håller vi på och utreder tillsammans med andra forskare.

Ke m i kali e r på väg bort

EU-kommissionen beslutade i maj 2013 att neonikotinoiderna ska begränsas, men de används fortfarande till vissa saker. Kemikalieinspektionen har sett över dessa medel.

Några av dem har nu fått nya villkor, andra har dragits tillbaka. Även handeln med betat utsäde påverkas. Utsäde som betats med dessa ämnen får inte säljas på den europeiska marknaden eller användas efter den 1 december 2013.

Georg Andersson vid Lunds universitet arbetar med frågor som rör biologisk mångfald. Han berättar att det på slättbygden ofta är dålig tillgång på pollen- och nektarväxter.

– Det kan vara negativt för mångfalden av vlildbin.

Med enkla åtgärder är det dock möjligt att öka antalet pollen- och nektarväxter även på storskaliga lantbruk på slättbygden. Miljöersättningarna för bland annat skyddszoner behöver ses över för att uppmuntra lantbrukare på slättbygden att gynna och plantera lämpliga växter för såväl honungsbin som för vilda pollinerare.

Olag ligt g i ft

Men hur är det då med bina inne i stan, kan de finna mat där? Tvärt emot vad man kanske tror, så trivs bin faktiskt bra inne i stan. Det finns många olika typer av växter så där blommar nästan alltid något. Det gör att bina hittar pollen större del av året.

I staden finns blommor och andra växter på balkonger och i rabatter. Här finns mer varierad bi-mat, så bina blir effektivare och kan producera mer honung i varje bikupa. Dessutom är det lite varmare än på landet, vilket underlättar för bina på vintern.

Stadsbina verkar inte påverkas nämnvärt av avgaser och slipper dessutom jordbruksgifterna på landsbygden.

– Vi har tagit prover både på våra bin och vår honung, berättar Josefina Oddsberg på Bee Urban.

De fann inga föroreningar i honungen och bina uppvisade ett enda gift som dessutom är förbjudet i Sverige, ett medel mot kålflugor, som förmodligen använts olagligt på någon koloniodling eller dylikt i närheten.

– Vi ska undersöka vilken och var!

Detta enda gift kan jämföras med påvisade tretton gifter i bin från skånska jordbrukslandskapet. Bina verkar alltså trivas och göra gott i staden, något som även bifaddern Karin Ståhle också märkt av.

Fle r och stör r e hallon

– Jag har hallonplantor på min balkong, och nu när vi har en bikupa på taket har jag märkt att det blir större, och fler hallon, berättar Karin Ståhle.

Från terrassen där den knallrosa bikupan står placerad ser man flera grönområden, både Tantolunden och Långholmen är inom binas flygradie. När Naturvetaren är på besök är det fortfarande tidig vår, men det går att ana sig till hur grönt det kommer att bli när sommaren närmar sig.

Under vårt samtal värmer solen upp luften, och försiktigt börjar bina krypa ut ur kupan efter vinterdvalan. De surrar runt vårt huvud, och snart ger de sig i väg på jakt efter vårens första pollen. #

R E P O R TA G E T

Om bin Ta s f ö r g i v n a

Ekosystemtjänster är ett begrepp som försöker fånga alla de produkter, tjänster och värden som vi får från naturen. Luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter, mediciner, bränslen, pollinering, men också de känslomässiga värden vi får av naturen – allt kan räknas in bland ekosystemtjänsterna.

Många av dessa naturens gratistjänster är omöjliga att ersätta med hjälp av teknik.

Ekosystemtjänster är gratis och tas ofta för givet, bins pollinering av blommande växter är ett exempel. Dock börjar bristen på bin i vissa delar av världen göra att lantbrukare betalar biodlare för att sätta upp sina kupor i närheten av deras odlingar.

B i produ kt

Hon u ng som m e dici n

Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjliggöra deras befruktning. Honungen är i sammanhanget en biprodukt i dubbel bemärkelse. Den är binas mat. De bildar den genom att blanda nektar från blommorna med enzymer i sin saliv.

Honung består till cirka 75 procent av sockerarter, främst druv- och fruktsocker, och 18–20 procent vatten. Dessutom ingår 200 till 600 aktiva ämnen från blomnektar, bakterier och pollen. Det handlar till exempel om olika enzymer, antioxidanter, vitaminer och antibakteriella ämnen.

Enligt Livsmedelsverket ska man inte ge honung till barn under ett år, då den kan innehålla sporer av botulinumbakterier som kan ge förgiftning hos spädbarn.

Det finns en stark tro på honungens läkande kraft världen över och i alla kulturer.

Men man har inte vetat vad den berott på.

Under senare år har man hittat bakteriedödande ämnen i honungen, men de räcker inte för att förklara hälsoeffekterna. Nyckeln har istället visat sig vara mjölksyrabakterier.

I biets honungsmage, där blomnektarn förvaras, lever världens största flora av olika mjölksyrabakterier. Härifrån tillsätts de till nektarn under dess förvandling till honung.

Mjölksyrabakterierna varierar i antal beroende på att nektarns näringsinnehåll varierar mellan olika blomsorter. Det är förklaringen till varför vissa honungssorter är mer verksamma än andra, vid till exempel sårläkning och halsont.

135 miljon er är värdet av honungsproduktionen i Sverige.

I Sverige finns det mellan 130 000 och 150 000 bisamhällen. Varje samhälle producerar cirka 30 kilo honung per år, som värderas till 30 kronor per kilo. Det innebär ett totalt värde på 117 till 135 miljoner per år.

Förutom att ge honung pollinerar bin lantbruksgrödor. Jordbruksverket har beräknat värdet av binas pollinering i Sverige till mellan 189 och 325 miljoner, vilket innebär att pollineringen är av större ekonomiskt värde än honungsproduktionen.

Förkylning Honung är en gammal huskur vid förkylningsbesvär, som även fått vetenskapligt stöd. Några studier visar att den kan lindra vid hosta. Honung kan hämma tillväxten av bakterier, troligen även av virus.

Sårläkning Honung används också utvärtes, för hudvård och snabbare sårläkning. Den har rapporterats kunna hjälpa vid såväl brännskador som infekterade sår, på grund av sin bakteriedödande förmåga. Effekten stöds av några vetenskapliga studier.

Magbesvär

1 000 p e r s o n e r Så många behövs för att utföra det arbete som ett bi gör. Handpollinering är därför inte ett realistiskt alternativ till bi-pollinering, även om det görs på vissa ställen i världen. Det extremaste exemplet är i Kina, där 80 till 90 procent av alla äpplen och päron som säljs är resultat av handpollinering. Bönderna i ett av de mest berömda fruktdistrikten i Kina har inte sett några bin eller humlor i träden sedan slutet av 1980-talet. I stället klänger de själva runt och pollinerar med hjälp av cigarettfilter eller vippor av kycklingdun. Att handpollinering tagit över i Kina beror dels på att det kan ge en god skörd på liten yta. Dels beror det på att jordbruket där använder så mycket gifter att insekterna inte kan leva.

I folkmedicinen har honung använts vid gasbildning, magknip och förstoppning. Än saknas kliniska studier som bekräftar effekterna, men det finns teoretiska förutsättningar. En studie visar att honung har en probiotisk effekt, alltså är mat åt, och därmed gynnar tillväxten av, nyttiga bakterier i tarmen.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

23

Li fe sci e nce

Life sciencebranschen stöps om De stora bolagen blir mindre och de små bolagen blir fler. Och större.

Läkemedelsindustrin har minskat, men företagen som arbetar med implantat och bioteknik växer. Samtidigt behöver fler satsa pengar i svensk life science. te x t

ANNA NORBERG

De områden inom life science som har ökat antalet anställda mest sedan 1998 är implantat, biotekniska verktyg och in-vitrodiagnostik.

24

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Det finns mycket att bygga vidare på Life science-branschen är i förändring, med en ny struktur och färre arbetstillfällen. Samarbeten mellan olika bolag, akademin och vården blir allt viktigare. Och det skapas nya möjligheter för tillväxt och kreativitet.

I

mars släppte Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, en rapport om hur life science-branschen har sett ut under de senaste 15 åren.

– Det finns både företag och segment inom life science som växer. Men det är lätt att det drunknar i siffror om färre anställda på grund av några stora nedskärningar, säger rapportförfattaren Anna Sandström, senior advisor vid Vinnova.

Just nu finns en global trend bland de stora läkemedelsföretagen att dra ner på den egna forskningen och bedriva den mer i samarbete med akademi och andra företag. I rapporten konstaterar man också att forskning och utveckling inom life science i större utsträckning bedrivs i nätverk, vilket ger färre nya bolag. Och att utlandsägandet har ökat.

– För att företagen ska satsa på verksamhet i Sverige måste det svenska klimatet bidra till konkurrenskraft och förnyelse, säger Anna Sandström.

E kosyste m ets pu s s e lb itar

Anna Sandström.

Hon beskriver det ekosystem som behövs för att branschen ska fungera bra. I det finns en

”

Vi vill skapa goda villkor för att företagen ska ha verksamhet i Sverige"

blandning av stora företag och innovativa småföretag och bra förutsättningar för forskning. Ytterligare kompetens hämtas från kontraktsforskningsbolag och konsulter.

– Det är många pusselbitar som ska finnas på plats. Och vi behöver till exempel se över hur förutsättningarna för kliniska studier kan förbättras och hur man kan utveckla stödet till nya bolag, säger Anna Sandström.

Avd rag för att an ställa for s kare

Näringsminister Annie Lööf tycker att life science-branschen är viktig för att behålla och utveckla det svenska näringslivets spetskompetens inom forskning och utveckling.

– Vi vill skapa goda villkor för att företagen ska ha verksamhet i Sverige och har till exempel infört ett riskkapitalavdrag för att bolag i tillväxtfaser ska få tillgång till kapital, och infört ett FoU-avdrag på arbetsgivaravgiften för den som anställer en forskare, säger hon.

fr i och ti lläm pad f or s k n i ng

Den kliniska forskningen i Sverige har minskat flera år i följd och på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, tittar man just nu på detta. Projektledaren Arvid Söderhäll tycker att man måste stärka incitamenten för att driva klinisk forskning inom hälso- och sjukvård.

– Nu ger industrisponsrad forskning inga akademiska meriter och det finns en konflikt mellan fri och tillämpad forskning. Om man ska ha en blomstrande life science-sektor i Sverige måste man ha en forsknings-och infrastruktur som leder hela vägen till mål – till patienterna, säger han.

Vad hän d er i k roppen?

Bo Olsson på bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, är inne på samma spår.

– Man måste börja med att ta reda på vad som händer i kroppen och jobba med

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

25

Forts. från föregående sida.

flera receptorer för läkemedlet samtidigt. Då måste man satsa på kliniska prövningar, säger han.

Han har arbetat 30 år med läkemedelsforskning och sett hur man har stora bolag satsade mycket pengar på att titta på en receptor i taget, men fick ut väldigt lite resultat.

E fter frågad kom peten s

I n veste r a r e n

Det behövs en helhetsplan Fler som kan satsa pengar och modern kunskap för att få produkter till marknaden. Det tror investeraren Nina Rawal är en del av lösningen för att få bättre fart inom life science i Sverige.

– Det kan också vara svårt att vara kreativ i en stor organisation. Jag tror att vi får en ny dynamik nu, med små kreativa bolag som tar forskningen så långt de kan ekonomiskt och sedan skriver kontrakt med de stora bolagen, säger Bo Olsson.

Han tycker att kvaliteten på den medicinska forskningen i Sverige är hög. Och att de stora bolagens nedskärningar har gjort det möjligt för de mindre att rekrytera bra människor.

Han tror också att kompetensen från life science är efterfrågad inom andra branscher.

– Det är mycket som förändras inom life science nu och det kan göra ont. Men jag tror att vi kommer att få en framgångsrik bransch i Sverige igen, säger Nina Rawal som arbetar som investeringsansvarig inom life science på Industrifonden.

Hon tycker att en av svårigheterna just nu är att det saknas stora bolag som kan vara lokomotiv för branschen och till exempel stå för investeringar. Och det är också ont om andra som kan satsa kapital.

Or i g i nalläk e m e d e l

R u s s i nen ur kakan

Men Bo Olsson tycker att dagens upphandlingsregler för läkemedel är ett problem för branschen. Han anser att man tittar för ensidigt på priset.

– Det missgynnar de inhemska originalläkemedlen och ger inget marknadsskäl att investera i Sverige. Vi har världens renaste läkemedelstillverkning och ju mer vi tillverkar här desto bättre för miljön och desto mindre utveckling av antibiotikaresistens, säger Bo Olsson.

Alla tycks vara överens om att life science är en viktig industri för Sverige.

För exportintäkterna, för arbetstillfällena, för kunskap, innovationer och forskning och för att kunna fortsätta att utveckla en bra hälso- och sjukvård. #

– Vi har inte så många medinvesterare och vi kan inte alltid ta hela risken själv. Då får vi i stället plocka russinen ur kakan, säger hon.

Industrifonden vill visa att life science är ett bra område att investera i genom att hitta bra bolag att satsa på. På det sättet hoppas de kunna återuppväcka intresset hos utländska investerare.

– Jag tror också att det är ett problem att de mindre life science-bolagen inte har så mycket kompetens på den kommersiella sidan, säger Nina Rawal.

26

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Nya typer av molekyler och substanser behöver nya processer för att kunna nå ut på marknaden.

Nina Rawal menar också att en del av de pengar som i dag går som bidrag till bolag tidigt i utvecklingen skulle kunna användas bättre.

– Det skulle behövas en helhetsplan från staten tillsammans med näringslivet för hur vi bygger en världsledande life sciencemiljö i Sverige, säger hon. #

Nya m ole kyler

Hon tycker att bolagen, för att kunna växa och bli stora, måste ha modern kunskap i hur man kommersialiserar sina produkter.

Nina Rawal tror på en vändning.

Li fe sci e nce

L a n d st i n g s f o r s k ar e n

Forskningen höjer kvaliteten i vården Större nätverk, ny kunskap, bättre metoder. Fördelarna med forskning inom landstinget är flera, men svåra att mäta. Och det finns flera svårigheter.

– Det börjar glädjande nog hända saker inom patientnära forskning. Jag tror att den kliniska forskningen inom landstinget är på språng i hela landet, säger Mats Enlund, chef vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Vid centret jobbar man med patientnära forskning inom cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och psykiatri, men också inom till exempel nutrition hos äldre och rökavvänjning. Centret startade 1999 som ett samarbete mellan landstinget och Uppsala universitet.

– Det blev en vinst för båda parter.

Medicinska fakulteten kunde skicka läkarstudenter hit och landstinget fick en modernare forskningsenhet, säger Mats Enlund.

Fr i f or s k n i ng

Han ser flera fördelar med att ha forskning inom landstinget. Att verksamheten får en högre kvalitet och att man kan se en positiv effekt på resultaten i öppna jämförelser av vården. Men det är svårt att mäta på något tydligt sätt.

– Och det kan vara svårt att prioritera forskning framför vårdarbete. Kanske är

en kollega borta eller avdelningen överbelagd. Då får forskningen stryka på foten. Det är också lönemässigt sämre att satsa på en forskarkarriär, säger han.

Mats Enlund Mats Enlund. tycker att forskningen bör vara fri, både från politisk påverkan och företagsintressen, och många studier bedrivs så. Men inom landstingen finns också en del samarbeten med företag för att testa medicintekniska produkter och arbetssätt och för läkemedelsprövningar.

B r i llianta i dé er

– Och vi har påbörjat en innovationssluss inom landsstinget. Där kan en medarbetare som kommer med en brilliant idé få hjälp. Kanske att starta ett nytt företag eller att liera sig med något som redan finns, säger Mats Enlund.

De har också samarbeten med till exempel Mälardalens högskola och Västerås science park. För att verksamheten ska fungera bra behövs många samarbeten för att utbyta kunskap och tjänster.

– Vi är väldigt prestigelösa och inte så hierarkiska i Sverige. Det tror jag är en styrka och en konkurrensfördel internationellt, säger Mats Enlund. #

Life science har backat 10 procent Life science-industrin i Sverige hade närmare 41 000 anställda i knappt 1 500 företag 2012.

Det är en minskning med 10 procent sedan 2006 då branschen hade som flest anställda.

Det område som minskat mest de senaste fem åren är läkemedelsindustrin, framförallt på grund av Astra Zenecas neddragningar.

Tillväxten är störst inom implantat, biotekniska verktyg och in vitro-diagnostik.

Stora bolag, som Astra Zeneca och Pfizer, har blivit mindre dominerande. År1998 arbetade nästan 40 procent av alla anställda på något av dem. År 2012 var det knappt 17 procent.

Fler arbetar nu på små och medelstora bolag med mellan en och 250 anställda.

Antalet bolag har ökat inom alla områden, framförallt inom läkemedel, följt av kontraktsforskning, informations- och kommunikationssystem och bioteknikverktyg.

Alltfler av de större bolagen är utlandsägda.

Antalet anställda med en högre utbildning har ökat med 25 procent mellan 2000 och 2010 och utgör nu ungefär hälften av alla anställda inom life science.

Investerare som satsar på life science är färre än för några år sedan. Trenden går mot att investeringarna görs i senare utvecklingsfaser och därmed blir det större och färre investeringar.

Rapporten Global trends with local effects, The Swedish Life Science Industry 1998-2012, släpptes av Vinnova i mars 2014. Hela rapporten finns på Vinnovas hemsida. # (Källa: Vinnova)

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

27

Li fe sci e nce

VD:n

Vi såg att behovet fanns Hos Metasafe i Södertälje går masspektrometrarna varma. Det finns en efterfrågan på de analyser som utförs här och på de anställdas kunskaper.

– Vi gjorde ungefär samma saker

kanske anställa ytterligare någon analytisk kemist.

inom Astra Zeneca, men nu kan alla få tillgång till den kunskap vi har byggt upp, säger Johanna Haglund, vd för Metasafe.

Företaget bildades 2012 och är ett kontraktslabb som hjälper läkemedelsföretag med så kal-lade metabolitutredningar. Det behövs i alla faser av läkemedelsutvecklingen. Från tidiga faser, genom kliniska tester till när produkten finns på marknaden.

Lång s i kti g pas s i on

Hur läke m e d e l förän d ras i kroppen

– Vi visste att vi var unika i Sverige med den teknik, kompetens och erfarenhet vi har utvecklat. Men vi såg också att behovet av våra tjänster fanns. Det spelar ju ingen roll om man har en bra produkt eller tjänst om ingen behöver den, säger Johanna Haglund.

De anställda är analytiska kemister och experter på biotransformation, alltså hur läkemedel omvandlas i kroppen. Och Johanna Haglund berättar att de nog kommer Johanna Haglund. att växa lite till och

28

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

”

Det här är vår passion"

På Meta Safe är man experter på en viss typ av analyser.

Trenden inom life science är att fler arbetar inom mindre bolag, till exempel med kontraktsforskning.

– Vi har en långsiktig plan, eftersom det här är vår passion.

Alla i bolaget brinner för den här typen av arbete och vill kunna fortsätta. Det är tillfredställande att leverera data som kunden kan fatta beslut på, säger Johanna Haglund.

Hon berättar att de samarbetar med andra mindre företag för att försöka bygga upp ett gemensamt erbjudande av tjänster som kompletterar varandra. Och i Biovation park i Södertälje har de dagligen kontakt med andra företag.

– Jag tror att läkemedelsutveckling kommer att se ut på ett nytt sätt. Med mindre bolag, som inte gör allting själva utan i stället köper in tjänster, säger Johanna Haglund.

Hon tillägger att allt handlar om finansiering. Så att det finns ekonomiska möjligheter att arbeta med nya produkter i tidiga utvecklingsfaser. #

Utveckling av antalet anställda Totalt an ta l 2012: 4 0 764 Antal anställda

Relativ förändring i sysselsättningen sedan 2009

Absolut förändring i sysselsättningen sedan 2009

Handikapphjälpmedel Informations- och kommunikationsverktyg Strålnings- och bildutrustning Elektromekanisk medicinsk utrustning Anestesi- och respirationsprodukter Implantat Hälso- och sjukvårdsprodukter Agro-, miljö- och livsmedelsbioteknik Bioteknisk produktion Biotekniska verktyg Kontraktsforskning Bioteknisk medicinteknik In-vitrodiagnostik Läkemedel exklusive AstraZeneca AstraZeneca Försäljning och marknadsföring

Totalt: -5,2 % i sysselsättningsgrad (- 2 242) sedan 2009 Antalet anställda i olika segment av den svenska life science-branschen sedan 1998. Anställda inom marknadsföring- och försäljning visas med den mörka linjen och anställda inom AstraZeneca visas med gul linje. Det totala antalet anställda är summan av linjerna och de färgade fälten. (Källa: Vinnova)

Många nya småbolag saknar kollektivavtal Naturvetarnas statistik visar att antalet medlemmar som arbetar inom life science har varit ungefär detsamma under de senaste åren, men att det delvis är andra personer, och att fler jobbar på små bolag.

– Ett problem vi ser är att färre omfattas av kollektivavtal. Det gäller framförallt de som arbetar på små bolag.

Detta trots att kollektivavtal reglerar villkoren för anställda och är en fördel även för arbetsgivaren, säger Kristofer

Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Kristofer Jervinge.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

29

”Pappa sa att jag skulle

arbeta på gården. Aldrig i livet sade jag, men dagen efter examen stod jag här.”

Linda Elvingson driver mejeriet tillsammans med sina föräldrar Pontus Elvingson och Eva Verner.

30

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Dröm m e n om b u ffe lmoz zar e lla

Drömmen om buffelmozzarella slog in I Ängsholmen utanför lilla Harbo i norra Uppland möts man av

en ovanlig syn. Sedan vintern 2012 bor där ett tjugotal vattenbufflar.

Deras mjölk förädlas till mozzarella och andra buffelprodukter, men de är också viktiga som våtmarksrenoverare. text

Fr i da H e n n i ng son Joh n son

foto

J EANETTE H Ä GG L U ND

P

å gårdsplanen strosar två svarta kalkoner. Ett gäng höns kacklar runt våra fötter, och man kan ana den karaktäristiska doften från en ladugård.

Linda Elvingson, som driver mejeriet tillsammans med sina föräldrar Pontus Elvingson och Eva Verner, tar emot oss i den lilla gårdsbutiken, där produkter gjorda av buffelmjölk är till salu. Hon visar oss en trappa upp i den nyuppförda byggnaden som rymmer butik, mejeri och stall.

Vi kommer upp i en stor sal med panoramafönster mot lösdriften där bufflarna går. Direkt börjar hon berätta om djuren.

– Det är pappa som sköter dem. Han går upp klockan 04:30, mjölkar bufflarna, och åker sedan in till stan till sitt jobb på Livsmedelsverket. Därefter mjölkar han dem igen på eftermiddagen, efter jobbet.

”

B e b isar na är avlade på tj u r e n Te r m i nator, m e n han har fått nytt job b i Ör e b ro ”

Ald rig i livet!

Pappa Pontus Elvingson är disputerad agronom, och även dottern Linda är agronom, och dessutom nyinvald ledamot i agronomförbundet.

– Pappa sa att jag skulle arbeta på gården. Aldrig i livet sade jag, men dagen efter examen stod jag här.

Mamma Eva Verner är biomedicinsk analytiker, men i Linda Elvingsons barndom arbetade hon som avbytare på lantbruk i trakten. Barnen var tidigt med mamman i stallgångarna.

32

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

– Vi satt på behörigt avstånd till djuren, jag var nog inte mer än fem år.

Där och då startade drömmen om att ha egna djur, och ett mejeri. Att vara avbytare var ett dåligt betalt jobb med dåliga arbetsvillkor.

– Först var det mjölkning från 06 till 10, sedan var det (obetald) paus hela dagen, för att sedan sätta igång med kvällsmjölkningen vid 17-tiden.

Men frågan är om de inte arbetar lika hårt i dag. Skillnaden är att de arbetar åt sig själva, med sina egna djur.

S per ma i flytan d e kväve

Vattenbufflarna som importerades från Tyskland 2012 var dräktiga när de anlände till Ängsholmen.

– De kalvarna är nu ”tonåringar”, berättar Linda Elvingson.

Dessutom finns ett gäng ”bebisar” som är sju månader gamla.

– Bebisarna är avlade på tjuren Terminator, men han har fått nytt jobb i Örebro.

När Naturvetare är på besök vill Linda Elvingson och hennes föräldrar att bufflarna ska bli dräktiga igen. Men denna gång görs det med hjälp av seminering.

Man har importerat sperma från Italien som förvaras i strån, ”sugrör”, i en tank med flytande kväve.

Det är inte så lätt att veta när bufflarna är brunstiga. Varje dag kontrollerar Pontus Elvingson hur varje djur mår, och gör noteringar i en kalender för brunstkontroll.

– När kossor är brunstiga blir de väldigt utåtagerande berättar Linda Elvingson, bufflar är mer diskreta.

Men känner man sina djur väl och ser små tecken, så som att de kissar oftare, kan man veta när det är dags.

– Då ringer man seminatören, som kan vara på plats inom en timme från samtalet.

Linda Elvingson.

N aturvetar fa m i l j Li n da E lvi ng son Utbildad livsmedelsagronom. Arbetar heltid i mejeriet.

P ontus E lvi ng son Även pappan i familjen är agronom.

Disputerade vid SLU 1992 inom husdjursförädling på Institutionen för vattenbruk. Arbetar heltid på Livsmedelsverket med rådgivning på enheten för kontrollstöd.

Eva Ve r n e r Utbildad biomedicinsk analytiker. Arbetade som avbytare på lantbruk på 1980-talet. Arbetar i dag heltid på mejeriet.

Dröm m e n om b u ffe lmoz zar e lla

Sedan är det bara att hålla tummarna.

Tio månader senare kommer kalven. Kolostrum, råmjölken, mjölkas ur och ges till kalven.

Därefter måste man vänta 25 dagar innan mjölken är lämplig att göra mozzarella på.

Noll procent s pi ll

På Ängsholmen tillverkas mozzarella enligt det traditionella sättet, på färsk buffelmjölk och med en långsam syrning, vilket ger en fin aromutveckling.

Allt görs för hand. Den färdiga produkten packas i påsar, precis som den italienska motsvarigheten.

Osten skall ätas inom en vecka men den är som allra bäst de första dagarna efter produktionen.

Linda Elvingson har lärt sig att göra mozzarella av italienska mejerister, och berättar om ett enormt hantverkskunnande. Hon berättar att italienare är snåla och envisa.

– Eller ekonomiska, skulle man också kunna säga.

Linda Elvingson berättar att de tar tillvara varenda droppe.

– Vi kan ha dagar när vi har noll procent spill.

Det är viktigt för mig med respekt för den lilla råvara vi får.

Den vattenbuffel av medelhavstyp som finns på Ängsholmen är den mest högproducerande arten, sex liter mjölk per dag kan man få från ett djur.

Detta att jämföras med en mjölk-ko som kan

Historik 2008

Pontus Elvingson börjar stega ut och röja mark där den nya mejeri- och stallbyggnaden ska stå.

Till en början är det tänkt att de ska ha fjällkor på gården.

2009

Pontus Elvingson får idén till buffelimport på ett seminarium vid SLU.

Vattenbufflarna är nyfikna och sällskapliga. De ger inte bara mjölk, utan är också duktiga våtmarksrenoverare.

2011 Efter att ha byggt varje dag efter jobbet står äntligen den nya mejeri- och stallbyggnaden klar.

2012

Januari Vattenbufflarna anländer från Tyskland till Ängsholmen.

2012

Augusti Gårdsmejeriet öppnar och alla bufflar kalvar.

2013

Maj Kungen och drottningen är på besök tillsammans med landshövdingsparet samt SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse. De stannar i 40 minuter och tittar på bufflar, växthus och butik.

2014

Maj planeras.

Årets buffelsläpp

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

33

Dröm m e n om b u ffe lmoz zar e lla

”

Det är h e lt su r r ealistiskt att våra varor kom m e r ut i h e la lan det! ”

ge upp till 60 liter mjölk per dag.

Av 120 liter buffelmjölk kan man få ut 25 kilo ostmassa som man gör mozzarella av.

Lurar köttätare

Linda Elvingson visar upp det stora kärl hon bereder mozzarellan i, direktimporterat från Italien. Stolt håller hon upp två verktyg.

– De här fick jag av min lärare. De är egentligen salladsbestick, men funkar super för att röra runt i ostmassan med.

Hon måttar med skeden högt ovanför huvudet.

– När ostmassan går att dra ut så här långt, då är det dags att forma mozzarellan.

Linda Elvingson och hennes mamma Eva Verner samarbetar i det tunga jobbet att dra ut mozzarella-bollar som sedan får svalna av i vatten, för att behålla sin form.

– Sedan blir det alltid lite hårda kanter kvar efter mozzarellatillverkningen, och de bakas om och blir osten scamorza.

Linda Elvingson håller upp en tråd med päronformade bollar på, scamorzan.

– Den innehåller ju samma saker som mozzarellan, men torkas lite, så den blir hårdare. Italienare har den på pizzan, men du kan äta skivor av den, eller ha på hamburgare, berättar hon. Vi brukar röka den.

Den smakar som prickig korv. Den syrliga, rökiga smaken skulle lura vilken köttätare som helst.

Utöver mozzarellan, scamorzan och ricotta tillverkas även några andra sorters ost på buffelmjölken i det lilla mejeriet.

Pasta dura, Stora berget och 47 grader, kallas dessa hårdostar som är lagrade. Förutom de olika ostarna görs yoghurt och smör på gårdsmejeriet. Buffelsmöret är

34

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

kritvitt eftersom det saknar det gula pigmentet betakaroten som gör kosmör gult. Ängsholmens smör har blivit populärt bland krögare landet över.

Surrealistis kt

Restauranger från Umeå i norr till Malmö i söder har tagit in gårdens produkter.

– Det är helt surrealistiskt att våra varor kommer ut i hela landet!

Linda Elvingson berättar om sin födelsedagsmiddag på en av Uppsalas finaste restauranger för någon vecka sedan. Bredvid henne satt ett sällskap som tog in en förrätt innehållandes deras mozzarella.

– Det kändes underligt att sitta där bredvid och se min ost. Ängsholmens mozzarella fick nyligen ursprungsmärkningen Garanterad traditionell specialitet (GTS), vilket är en europeisk ursprungsmärkning.

– Staten kontrollerar att vi tillverkar mozzarella enligt de bestämmelser som Italien satt upp, säger Linda Elvingson, som berättar att det var när de tog in vattenbufflar på gården som deras produkter blev riktigt populära.

Vattenbufflar blev deras grej.

Linda Elvingson rör runt i ostmassan. När den går att dra ut är det dags att forma mozzarellan.

På klassiska små griffeltavlor finns information om vattenbufflarna, som att Svea både är snäll och mjölkar rikligt.

Mer än ost Så går d et ihop

rellan buffelmjölk och på Ängsholmen görs den av de rester som blir efter mozzarellatillverkningen. Den torkas något och blir lite hårdare än mozzarella. Italienare har den på pizzan, men du kan äta skivor av den, eller ha på hamburgare. Scamorzan kan även rökas och kallas då scamorza affumicata.

– Vi trodde till en början, när vi hade fjällkor, att folk skulle komma till oss för att köpa alla sina mejerivaror, men så blev det inte riktigt. Folk är så vana att gå till Ica och handla det de alltid gör, och få kom till oss.

Det var då Linda och hennes föräldrar förstod att de var tvungna att specialisera sig. Vattenbufflarna blev deras grej. Öppnar u pp lan d s kapet

Men bufflarna producerar inte bara mjölk, de är också utmärkta våtmarksrenoverare.

– Sjön svämmar över med jämna mellanrum, vilket leder till att vass tar över och jordbruksmark förstörs. Översvämningarna och igenväxningen ger upphov till stora mängder mygg.

– Korna tål inte att vara ute och beta när det är så mycket mygg, folk flyttar härifrån och markerna växer igen än mer, berättar Linda Elvingson. Det blir en negativ spiral.

Bufflar däremot gillar våtmarker. De har fötter som är anpassade för att gå i lera, besväras inte av mygg och svalkar sig genom att rulla sig i gyttjan.

– De är som gräsklippare som öppnar upp terrängen. Om vi hade tvåtusen bufflar här skulle vi ha ett jättefint landskap, med färre mygg!

Men fryser inte djuren i det kalla klimatet?

– Nej, faktiskt inte. De har en stor våm fylld med mikrober som producerar mycket värme. Dessutom har de vindskydd här inne, och djupströbädd, så som på de flesta svenska gårdar.

Ängsholmens gårdsmejeri är ett nystartat företag. De har fått EU-bidrag för att bygga stall och mejeri. Dessutom får de bidrag av länsstyrelsen för att djuren betar på gamla ängar och vissa naturområden i närheten.

På Ängsholmen finns även andra djur men bara som hobby. De odlar eget vallfoder på egna marker, köper in pellets och strö. Bufflarna är det enda ”produktionsdjuret” på gården.

För den som är intresserad av ekonomin för en liknande gård publicerades ett projekt på masternivå vid SLU i januari 2014, som handlar om bidragskalkylering på svenska bufflar. De utgick från Ängsholmen men med en större besättning och räknade ingående på foder, byggnader, mejeri och kostnader och inkomster. Arbetat gjordes under ett halvår av studenter från alla agronominriktningar.

Vad rapporten inte tar upp är intäkter för turism vilket är en ökande, och viktig extra intäkt. Gården tar emot studiebesök och anordnar bland annat ostkurser.

R e laxar på axe ln

F öräd lad b u ffe lm j ölk

Vi går in i ladugården där djuren går i lösdrift.

Bufflarna är mycket nyfikna och sällskapliga djur och kommer genast fram. De sträcker sina breda svarta mular mot oss och när Linda Elvingson går närmre börjar de buffa och slicka på henne. En av ”bebisarna” vilar sitt huvud mot hennes axel.

– Ser du hur hon relaxar?

Alla djuren trängs för att komma närmast, och Linda Elvingson blir nästintill uppäten.

– De är som hundar, skrattar hon och kliar kärleksfullt det stora buffelhuvudet i sin famn. #

Scamorza innehåller precis som mozza-

Mozzarella är en färskost från Italien och ingår som en viktig ingrediens i det italienska köket. Mozzarella gjord på opastöriserad mjölk från vattenbuffel kallas mer specifikt för Mozzarella di latte di bufala. Mozzarella ska ätas färsk och är god tillsammans med tomat och basilika. Caprese eller insalata caprese är en sallad som består av mozzarella, basilika, tomat och olivolja. Mozzarella är en populär ingrediens i pizza.

Ricotta tillverkas av den första fina vasslen som uppstår då man gör mozzarella. Namnet ricotta betyder omkokt och syftar på vasslens andra process när man gör osten.

Proteiner fäller ut vid kokningen och flyter upp till ytan. Dessa lägger man i en fin form som får dränera ett par timmar. Smaken är mild och lite nötig, och är precis som mozzarellan en färskprodukt som bör ätas snarast.

Man äter den med fördel till pasta, eller kanske som en dessert med något sött till.

Pasta dura Detta är en opastöriserad och saltad ost, på helmjölk från buffel. Lagras i tre månader.

Namnet betyder helt enkelt hårdost.

Stora berget En långlagrad pressad ost med mycket smak.

47 grader Görs på samma sätt som parmesan. Namnet kommer av att man helt enkelt hettar upp ostmassan under tillverkningen. Lagras länge!

Buffelsmöret är kritvitt på grund av buffelmjölkens avsaknad av det gula pigmentet betakaroten som gör kosmör gult. Smöret har en fetthalt på 87 procent och en jämn fördelning av fettsyror med olika längd, lågt kolesterol och låg halt transfetter vilket gör det nyttigare än vanligt smör.

Smöret kan med fördel ätas på en skiva surdegsbröd men passar även till pasta att steka i. Smaken är gräddig och något söt.

Buffelyoghurten blir precis som smöret kritvit och har en mycket fast konsistens. Detta beror på att det i buffelmjölken finns proteiner med speciella gelegenskaper. Yoghurten blir mycket syrlig och har en mild, parfymliknande smak som passar bra till kött men även i efterrätter och till frukt.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

35

Sakernas

internet

Din telefon plingar till. Det är ett meddelande från din sportapp att det är dags att träna. Efter träningen får du ett mejl från företaget bakom sportappen, med beröm och ett erbjudande att köpa en smart klocka till extrapris.

N a t a l i e v o n d e r Le h r Välkommen till sakernas internet.

TEXT

– Vi har redan interaktion mellan saker överallt, säger Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH. Sakernas internet, eller internet of things som det kallas på engelska, handlar om saker eller tekniska prylar som kan kom-

”Sakernas internet håller på att förändra hela vårt samhälle” municera med nätet. Just nu är de smarta telefonerna störst inom området, men andra prylar, som till exempel hälsoarmband som kan mäta den fysiska aktiviteten under dagen, blir allt större. Sedan finns det 36

NATURVETARE

NR 3 2 0 1 4

saker som vi inte ens tänker på längre, som till exempel när vi handlar i en matvarubutik och skannar varorna själva eller drar kortet i tunnelbanan. All information som genereras kan användas för att avläsa hur vi rör oss, vad vi gör och med vem vi interagerar.

E n ny d ig ital r evolution

– Sakernas internet håller på att förändra hela vårt samhälle och kommer förändra det ännu mer, säger Kristina Höök.

Tillsammans med Darja Isaksson, grundaren av IT-företaget Ziggy, har hon nyligen skrivit en debattartikel i DN där hon betonar vikten av att diskutera konsekvenserna av denna nya digitala revolution.

– Vi måste bestämma vilken typ av samhälle vi vill ha, det behövs lite aktivism – aktiva medborgare som gör aktiva val.

Där ställs alla fantastiska möjligheter som sakernas internet och big data erbjuder mot ett obehagligt övervakningssamhälle.

– I Sverige har vi en tradition av öppenhet där tillgång till den här datan skulle kunna vara en del av demokratin.

Samtidigt måste den personliga integriteten bevaras. Just nu finns det inga riktlinjer och lagar, på sikt kan det hämma teknikutvecklingen.

I nte bara s mart

Saker som kan kommunicera med nätet kallas oftast för smarta. Men Kristina Höök är närmast allergisk mot uttryck som ”det smarta hemmet”.

– Det borde vara ett vackert hem, eller ett roligt hem eller varför inte ett slappt hem?

Interaktiva institutet har till exempel skapat en lampa som Kristina Höök. ändrar form och blir vackrare när man förbrukar mindre energi i hemmet. Kristina Höök tror snarare på den här typen av intressanta och framförallt estetiska applikationer som gör det roligt att vara hemma och samtidigt ger energimedvetenhet.

– Våra saker är en del av vårt identitetsskapande, en del av vår kultur. Jag skulle helst vilja se att vi gör dessa saker vackra och roliga också.

Män n i s kan och mas ki n e n

Kristina Höök själv är mycket fascinerad av den mänskliga kroppen. Hon och hennes team har redan utvecklat ett antal applikationer som till exempel analyserar och

ger feedback på stressmönster. Just nu är hon involverad i ett projekt som handlar om att öka förståelsen av sina egna kroppsliga reaktioner. Detta kan vara av betydelse efter långvarig smärta eller en skada eller bara för att kunna njuta mer av sin kropp och vara mer lekfull. Själva grundforskningen handlar om att studera interaktionen mellan rörelse och feedback, produkten skulle till exempel kunna vara en kroppsdräkt av interaktiva textilier eller andra sorters feedback som till exempel ljud eller ljus.

– Genom riktad feedback blir det enk-

lare och roligare att göra rörelserna, genom uppkoppling mot sociala medier och internet blir det sedan också av att man gör övningarna.

Nya material och en ökad digital interaktion kommer att göra det mesta möjligt, Kristina Höök återkommer till öppenheten och demokratin.

– Om 10-15 år kommer vi att vara väldigt uppkopplade och då är det viktigt att vi har valt det samhället vi vill ha, därför är det viktigt att vi för en allvarlig debatt om sakernas internet nu. #

Foto: I n te r acti ve I n sti tu te & F r o nt

vetenskap

Den tända lampan ändrar form och blir vackrare ju mindre energi som förbrukas.

M o b i le n s p e lar e n viktig roll

Sakernas internet

Vad är d et fö r sak e r?

Kristina Höök började forska redan 1998 kring mobila tjänster. Då trodde man mycket på olika smarta saker som skulle prata med varandra i ett lokalt nätverk. Istället blev det så att sakerna pratar med mobilen, som vi ständigt bär med oss, och med nätet. Molnet för lagring av data blev en självklar konsekvens.

Viktiga komponenter: • Sensorer för att känna av input (allt ifrån hjärtslag och rörelse till bullernivå och luftföroreningar).

• Aktuatorer (någonting som ger output) som ger feedback i form av vibration, ljud, ljus.

• Uppkoppling mot nätet och datamolnet.

• Big Data utgörs av all digital lagrad information och kan därmed koppla ihop olika typer av information.

Det kan vara allting med en sensor och uppkoppling mot nätet: • Smarta telefoner, surfplattor, klockor • Wearables, saker man har på kroppen som till exempel hälsoarmband eller en liten kamera som dokumenterar vardagen.

• Saker i hemmet som gör oss medvetna om energiförbrukning.

• Sensorer som mäter luftförorening, bullernivå, trafik med mera.

• Elnätets knytpunkter.

• Parkeringsplatser.

• Bilar.

• Maskiner såsom grävmaskiner, skogsmaskiner, eller hela fabriker.

– Smartphones spelar en viktig roll i utvecklingen av sakernas internet. Det förstod vi inte riktigt för tjugo år sedan, säger Kristina Höök.

Redan 2008 fanns mer saker än människor uppkopplade på nätet, man uppskattar att ungefär 50 miljarder saker kommer att vara uppkopplade år 2020.

Sensorer inbyggda i handsken utlöser extra muskelkraft.

hjä

Nä

a st

a sid

:H

e

lpe

r

a oss

tt l

som en m NR 2 2 0 1 4 NATURVETARE m

eva

m ett

37

er

h

a ållb

rt l

iv

Hemmen som hjälper oss att leva ett mer hållbart liv ”Det smarta hemmet” har vi alla hört talas om. Det är nu dags för den tredje generationen smarta hem, ett hem som ska hjälpa de N a t a l i e v o n d e r Le h r boende att leva ett mer hållbart liv.

– Jag kan inte avslöja för mycket än men det handlar såklart om vatten och energi.

En del diskussioner handlade om när man egentligen måste tvätta sina kläder och om det går att istället använda sig av så kallade refreshing closets. Vi kommer att testa en del av dessa idéer i Living Lab.

TEXT

Förutom att det färdiga huset ska vara energisnålt (så kallade passiv- eller plushus) är det viktigt att även vara resurssnål på vägen. Byggmaterialet ska helt enkelt också vara tillverkat på ett hållbart sätt och ska kunna återvinnas. Nästa steg är upplevelsen i hemmet och människans påverkan i hemmiljön. Just nu pågår ett antal samarbetsprojekt i Göteborg för att bygga och prova den tredje generationens smarta hem. Dessa ska hjälpa de boende att leva mer hållbart samtidigt som det blir komfortabelt.

Greg Morrison, professor vid avdelningen vatten miljö teknik vid Chalmers, berättar om ett antal projekt och idéer som kommer att ingå i HSB:s satsning Living Lab. Bättr e akusti k

En bättre akustisk hemmiljö gör det möjligt att skapa olika rum i rummet så att fler människor kan vistas på en mindre yta utan att störa varandra. På så sätt blir det möjligt att reducera boende- eller kontorsyta och därmed minska klimatpåverkan.

när koldioxidhalten i hemmet är för hög.

Fisken kan då ge tips i form av en pratbubbla.

– Just sådana system gör de boende medvetna om vad de Greg Morrison. gör i hemmet och hur de kan förändra sina vanor för att både leva ett mer hållbart liv och må bättre i sina hem, kommenterar Greg Morrison.

Kon su mtion och åte rvi n n i ng

Med hjälp av inskanning av streckkoder kan man följa vilka varor som kommer in i hemmet och vilka som lämnar i form av sopor. Även återvinningen ska förenklas.

– Här är det viktigt med komfort för att de boende ska kunna sortera bättre.

Det ska vara mer ett hjälpmedel än ett pekfinger.

Tvättstugan

E-quar i u m

Sensorer i hemmet mäter koldioxid, luftfuktighet, temperatur och rörelse.

Mätningarna kopplas upp mot ett visualiseringssystem – ett virtuellt akvarium med en fisk.

Hemmiljön påverkar fisken eller växterna i vattnet, till exempel är fisken mindre pigg

Slö firre larmar.

38

NATURVETARE

NR 3 2 0 1 4

Under en två dagars hackathon (ordet kommer från ”hacka” och ”marathon”) samlades olika experter, bland annat studenter från Royal College of Art i London, studenter från Chalmers, arkitekter och experter från Nasa, för att utveckla framtidens tvättrum ur ett teknisk och socialt perspektiv. Även arga lappar som folk sätter upp togs med i funderingarna.

Dags att tvätta?

Det som skiljer Living Lab från andra satsningar av smarta hem är att studenter kommer att bo i dessa hem. De boende provar och påverkar den nya tekniken.

– Det handlar om en verklig miljö på en större skala än tidigare experiment. Man kan kalla det för utveckling av beteendedriven teknik, påpekar Greg Morrison.

F a k t a L iv in g L a b I HSB Living Lab ska studenter testa produkter, material och sätt att bo.

Byggnaden kommer att placeras inne på Chalmers campusområde i Göteborg och stå klar 2015. Utvecklingen sker i nära samarbete med bland annat Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park och Akademiska hus. Resultaten kommer att användas för att utveckla framtidens boende.

vetenskap

en F r å g a ta r e ve n at u r

Finns det risk för att lagrad koldioxid läcker ut?

Sedan den 1 mars är det tillåtet med geologisk lagring av koldioxid under havsbottnen i Sverige. Vad händer med koldioxiden och hur vet man att den inte läcker ut?

Den svenska koldixoid som avskiljs för att kunna lagras kommer främst från rökgaser från vår basindustri. Geologisk lagring av koldioxid innebär att man pumpar in koldioxid genom ett borrhål till en porös och permeabel bergart (till exempel sandsten) som finns på minst 800 meters djup. Ovanför den bergarten man lagrar i måste det finnas en tät bergart (till exempel skiffer) som kan

Hur djupt under markytan kan träd suga upp vatten?

När klimatet blir torrare på sina håll i världen borde träd med djupa rötter ha en fördel. Men hur djupt kan de gå?

fungera som ett lock och förhindrar att koldioxiden rör sig uppåt.

För att vara säker på att koldioxiden inte rör sig utanför lagringsplatsen måste man utföra noggranna undersökningar för att få kunskap om den potentiella lagringsplatsens olika egenskaper. Dessa kan bland annat påverka hur mycket koldioxid som är möjligt att pumpa in och i vilken takt.

Det måste finnas ett avancerat övervakningsprogram, där man under mycket lång tid studerar vad som händer med koldioxiden för att kunna sätta in lämpliga åtgärder om det behövs.

Koldioxiden ansamlas i de små porutrymmen som finns i sandstenen. En del av koldioxiden kommer att lösa upp sig i det salta porvattnet, en del reagerar med bergarten och bildar nya mineral.

En mindre del kommer att finnas kvar i sandstenen.

Blir även kastrerade katter tokiga på våren?

D r Li n da Wickström,

r e prod u ktion hos kar n ivo-

statsg eolog på Sve r ig e s

r e r vi d Sve r ig e s lantb r u ks-

g eolog i s ka u n d e r sökn i ng

u n ive r s itet, SLU.

jorden och underlättar för rötterna att ta upp näring. Är det helt torrt kan rötterna nämligen inte ta upp några näringsämnen.

Detta kallas hydraulic lift på engelska och andra växter på marken under trädet gyn-

nas också av detta. Därför blir det ofta grönt under dessa träd medan det kan vara helt gult och uttorkat mellan träden på savannen.

Även de vanligtvis lugna och sävliga kastrerade katterna i kvarteret verkar bli lite tokiga på våren. Stämmer det, och vad beror det på?

Katters fortplantning styrs av ljuset som påverkar utsöndringen av hormoner från hypofysen och hypotalamus. Kastrerade katter har en låg nivå av könshormoner, men de kan troligen i viss mån också påverkas av årstidsväxlingar.

Eva Axné r, leg iti m e rad vete r i när och profe ssor i

Håkan Wallan d e r, profe ssor i mar kb iolog i, Lu n d s u n ive r s itet

Akaciaträdets rötter kan nå 40 meter djupt.

Det mest extrema exemplet jag känner till är akaciaträd på Afrikas savann som kan suga upp vatten från 40 meters djup. En del av vattnet går upp till bladen förstås men det intressanta är att en del av vattnet sipprar ut från rötter i markytan vilket blöter upp

NR 3 2 0 1 4

NATURVETARE

39

De många döda kajor som på senare år hittats i Helsingborg och i Trollhättan har troligen dött av koffeinförgiftning. Alla undersökta fåglar hade koffein i sina inre organ. Den för fåglar dödliga dosen koffein är inte exakt känd men tros ligga runt 100 mg koffein per kg kroppsvikt, men påverkan på kroppsfunktioner kan dock förväntas vid en betydligt lägre dos. Mängden koffein i en kopp kaffe

motsvarar ca 100 mg vilket gör att koffeinmängden i en kopp kaffe utgör dödlig dos för omkring fyra kajor. − I de aktuella fallen har fåglarna blivit påverkade och dött efter att de fallit ner från sovträd och därmed drabbats av inre skador. Nedkylning i samband med låga nattemperaturer har sannolikt bidragit till att fåglarna dött, säger Henrik Uhlhorn, biträdande statsveterinär vid Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA. Så släng inte kaffemuggar med kaffeslattar eller kaffesump, så att fåglar och andra djur kan komma åt dem. MT

”Explosionen av publika databaser gör det möjligt för life scienceforskare att göra genombrott utan att labba.”

Biology´s Dry Future, artikel i Science

Kajor påverkas av koffein.

2 kg N Nya resultat tyder på att vissa mossor helt kontrollerar tillförseln av kväve i våra skogar. I barrskog handlar det framför allt om väggmossa och husmossa, som utgör bulken av de tre ton mossa som finns i en hektar vanlig barrskog.

Om mossan behöver kväve skickar den ut kemiska signaler som gör att symbiotiska kvävefixerande cyanobakterier söker upp den.

Processen är mycket avancerad och börjar med att mossorna utsöndrar ett ämne som får cyanobakterierna att bil-

40

NATURVETARE

NR 3 2 0 1 4

da celler som kan röra sig.

Därefter utsöndrar mossan en substans som får cyanobakterierna att börja simma mot mossan. Vilka kemiska substanser mossorna utsöndrar är ännu okänt, men att processen har betydelse för kvävets kretslopp står bortom allt tvivel.

En hektar skog tillförs så mycket som 2 kg kväve per år genom symbiosen mellan kvävefixerande cyanobakterier och mossa. Resultaten presenterades nyligen i en doktorsavhandling av Guillaume Bay vid SLU. MT

Mossa och bakterier ihop gödslar skogen.

vetenskap

Smart modellering vår tids kristallkula Genetisk programmering är en metod där olika modeller för att behandla data får tävla mot varandra och slås ut i en digital variant av Darwins naturliga urval. Rikard König vid Högskolan i Borås har anpassat verktyget så att det kan användas för att ta fram modeller som förutspår allt från kunders köpbeteende och sjukdomar till en golfspelares handicap.

– Det fascinerande är att evolutionen är ett så kraftfullt sätt att söka över alla möjliga lösningar, säger Rikard König, doktorand vid Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås.

Om man ska ta fram en modell med hjälp av genetisk modellering låter man ett stort antal slumpmässigt utvalda modeller tävla mot varandra. De mest träffsäkra modellerna får överleva till nästa generation och skaffa barn det vill säga förhoppningsvis bli bättre genom att få ”barn” med en kombination av egenskaper från två modeller. Metoden får dock problem när det krävs en mycket komplex modell för att förutspå vad som kommer att ske. Rikard König har löst det genom att skicka in relativt starka modeller skapade av en traditionell prediktiv teknik i en generation för att guida evolutionen i en lovande riktning. Vill du testa?

Ladda ner programmet på www.grex.se. MT

Bortglömt fossil blev världsnyhet Ett fossil av ormbunken kungsbräken, som legat i Naturhistoriska riksmuseets arkiv i 40 år, blev nyligen en världsnyhet. När forskare vid museet och Lunds universitet undersökte fossilet visade det sig att arvsmassan var så välbevarad att det gick att konstatera att de kungsbräken som lever idag har en arvsmassa som ser likadan ut som den gjorde på dinosauriernas tid.

Nytt vapen i kampen mot cancer i bukspottkörteln

De mest träffsäkra överlever.

Fossilet är ett av de mest välbevarade i sitt slag och det är möjligt att i mikroskop urskilja enskilda celler, cellkärnor och kromosomer.

Fossilet begravdes vid ett våldsamt vulkanutbrott i Skåne för 180 miljoner år sedan. I sommar kommer forskarna att bege sig till fyndplatsen vid Korsaröd för att leta efter fler välbevarade fossiler. MT Kungsbräken från dinosauriernas tid finns än i dag.

En ny metod att diagnosticera cancer i bukspottskörteln kan revolutionera möjligheterna att behandla den fruktade sjukdomen. Sjukdomen upptäcks idag ofta alldeles för sent och den är då svårbehandlad. Idag lever endast fem procent av patienterna fem år efter diagnos. Det är forskare vid Sahlgrenska akademin som har utvecklat en metod som med 97 procents säkerhet identifierar cancerns synliga förstadier.

– Det är ett exceptionellt bra resultat för ett diagnostiskt test, och vi är mycket förhoppningsfulla att metoden skall kunna användas för att upptäcka förstadier till cancersjukdomen. Metoden kan även minimera risken för onödiga operationer av godartade cystor, säger Karolina Jabbar, doktorand vid Sahlgrenska akademin, som hoppas att metoden ska vara införd i vården redan om fem år.

Vätskefyllda blåsor eller cystor på bukspottkörteln är ett varningstecken, men de är samtidigt vanliga och det har tidigare inte gått att avgöra om cystorna verkligen kommer att utvecklas till cancer. Med den nya metoden, som mäter förekomsten av slemprotein i cystvätskan kunde rätt diagnos ställas för 77 av 79 undersökta cystor. MT

NR 3 2 0 1 4

NATURVETARE

41

Manua l en

Jobba hemma – så funkar det

Så länge man har en dator, internetuppkoppling och kaffe, kan man jobba var som helst. Eller? Vi reder ut vad som gäller för distansarbete, och vilka DAV ID K AR L S T R Ö M för- och nackdelar som finns. F r i da H e n n i n g s o n J o h n s o n T E XT

Frågar man människor vad som är viktigast för att de ska kunna arbeta effektivt svarar de allra flesta internet. Och i dag finns ju internet i princip överallt.

På arbetsplatsen, men även på caféer och i hemmet. Så varför inte arbeta någon annan stans än just på kontoret?

Dam m råttorna lurar i hörnen

Men är det möjligt att arbeta hemma, med alla distraktioner som finns? Tvserier som lockar, tvätt som ska hängas och de där dammråttorna som lurar i hörnen?

– Det är enkelt. Du har ett arbete att sköta och du är en ansvarsfull vuxen, menar Patrik Winnfors, på Winnforce AB, ett företag som vill hjälpa fler att få ut mer av att distansarbeta.

Han hävdar också att genom att arbeta hemifrån kan man minska miljöpåverkan, bli effektivare i sitt arbete och få mer tid över till annat.

Det låter ju som en riktig drömsituation. Men det finns en del saker som du och din arbetsgivare bör komma överens om innan du börjar arbeta hemifrån regelbundet.

Till exempel kan det vara klokt att

42

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

I L L U S T RAT ION

teckna ett särskilt distansarbetaravtal med din arbetsgivare.

Pi nn stol fun kar i nte

Dessutom är det är självklart viktigt med en bra arbetsplats även om du arbetar i hemmet. Även här är det arbetsgivarens ansvar att förebygga olyckor och ohälsa.

Du behöver en ordentlig skrivbordsstol, det fungerar inte att sitta på en pinnstol i köket. Fundera även över hur belysningen är i arbetsrummet, som att inget ljus ger reflexer i bildskärmen.

Vad säger forskningen?

Du ökar din produktivitet med 20 procent när du arbetar från ditt hem.

Dessutom blir du mindre stressad och mår bättre när du inte pendlar varje dag. Det räcker med att jobba hemma en till ett par dagar i veckan.

Om vi distansarbetar för mycket under långa perioder utan att träffa andra människor vänder dock den positiva kurvan och vi börjar känna oss ensamma.

Dessutom är det lätt hänt att man arbetar för mycket när man inte sitter på kontoret.

– Se upp med arbetstiden när du får

arbeta på valfri plats, säger Patrik Winnfors.

Anledningen är att du får mer gjort och kan uppleva en ökad arbetsglädje, vilket gör att det kan vara svårt att sluta.

Ch e fen säg er nej

Men vad gör jag om jag vill jobba hemma ibland, och chefen säger nej?

– Det sägs sällan rakt ut men det handlar om att chefen får en känsla av förlorad kontroll, menar Patrik Winnfors.

Att överblicka de anställda är till och med helt naturligt för vissa ledare och chefer. De tänker: ”Om jag kan se dem så kan jag styra dem.”

– Att förändra detta förhållningssätt är tufft och måste få ta sin tid.

Börja med att testa distansarbeta en onsdag och visa att inget negativt hände och viktigaste av allt, visa hur mycket extra du fick gjort.

– Att jobba hemifrån kräver flexibilitet, förtroende och bra teknik.

Då kan vi distansarbeta mera, smartare och tryggare, avslutar Patrik Winnfors. #

karriär

4hemmajobbaren tips till 1. Se till att tekniken fungerar 2. Sitt inte vid köksbordet 3. Skriv ett distansarbetaravtal 4. Se upp med arbetstiden

Ch ecklista för avtal om di stan sar b ete » Ha klart för dig vilken driftsenhet du

» Tydliga och mätbara mål som stäms

tillhör.

av regelbundet.

» Omfattning av distansarbetet.

» Hur din hemarbetsplats ska se ut och

» När du själv eller din arbetsgivare

vilken utrustning du behöver.

har rätt att avbryta distansarbetet.

» Hur din arbetsutrustning ska

» När du förväntas arbeta, vara

försäkras och vad som gäller om något försvinner eller skadas.

tillgänglig och ledig.

» Vad gäller vid övertidsarbete och om du har rätt till kompledigt.

» Vilka skyldigheter du har för att upprätt- hålla it-säkerheten, företagshemlighe- ter och eventuell sekretess.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

43

I N S P I R AT Ö R E N

Andreas vill visa vetenskapen i bilder Att berätta om det man är expert på för någon som inte är insatt kan vara svårt. Andreas Dahlin brinner för att hjälpa forskare att göra bättre bilder och nå ut med sin forskning. te x t o f o t o

På projektorduken syns en tecknad kaffekopp. Andreas Dahlin trycker ned en tangent på sin laptop och ytterligare en tecknad kaffekopp dyker upp. Med örat åt andra hållet.

– De flesta ritar koppen med örat till höger, men en del ritar det åt vänster. Och så kan man tänka sig att rita såhär också, säger Andreas Dahlin och en kaffekopp ritad uppifrån dyker upp på duken.

Det handlar om hur man symboliserar saker så att den som ser bilden ska förstå. Om att designa presentationer för att nå ut med sin forskning. Om hur vi är vana att se saker illustrerade och vad som fungerar bäst i olika sammanhang. ”D et är sudd igt”

I dag är Andreas Dahlin ensam i föreläsningssalen, men vid kursstart kommer det att sitta tjugo personer och lyssna. En blandad grupp doktorander, forskare och professorer från olika avdelningar på universitetet och från olika länder. Några är skeptiska till om de behöver lära sig visualisera sin forskning, medan andra är förväntansfulla och har saknat den här typen av kurs.

Och de flesta har kommit i väldigt god tid till första kurstillfället. Andreas Dahlin bläddrar fram den första bilden i sin

44

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

presentation och ber deltagarna berätta vad som inte ser bra ut.

– Där är det suddigt, säger någon.

– Och det är för mycket information, säger någon annan.

– Ja, nästan allt är fel här. Är det någon som sett en liknande bild? frågar Andreas Dahlin.

– Ja, svarar åhörarna.

anna n o r b er g

A n d r e as Dah l i n Aktuell: Ansvarig för kursen Visualize your Science vid Uppsala universitet med start 23 april och en ny omgång till höstterminen.

Fångande färg er

Andreas Dahlin forskar i mikrosystemteknik, men är också ansvarig för kursen Visualize your science som ges vid Uppsala universitet. Det började för tre år sedan när några av hans kollegor ville lära sig hur man ritar bra bilder. Han använde sin sommarsemester till att sätta ihop en kurs och sedan har det rullat på.

Kursdeltagarna får lära sig designprinciper för färg och form. Till exempel vilka färger som fångar uppmärksamhet och vilka som inte fungerar tillsammans. Och hur man designar för att väcka intresse och förmedla det som är viktigt.

Aha-uppleve ls er

Andreas Dahlin berättar engagerat, pekar, visar och gestikulerar. Det roligaste tycker han är att se när deltagarna får aha-upplevelser och hur de utvecklar sin förmåga.

Utbildning: Analytisk kemist, disputerad vid Uppsala universitet.

Arbetar: Forskare inom mikrosystemteknik vid Uppsala Berzelii technology centre for neurodiagnostics, Uppsala universitet. Ålder: 38 år.

Familj: Gift och har två barn. Frun har disputerat i engelsk litteratur.

Inspireras av: Nyhetsgrafik och National Geographics infografik.

Favoritprogram för att illustrera: Xara Designer, Adobe Illustrator, Inkscape.

Ogillar: Orättvisor och Powerpointmallar.

karriär

Det svåra är att motivera att kursen ska ges, eftersom han egentligen inte är anställd för detta.

För att hinna med både den egna forskningen om mikrodialys och arbetet med kursen blir det en del kvällsarbete.

– Men jag brinner för det här och tycker att det är så pass kul och viktigt att det inte blir så svårt att lägga ner några extra timmar, säger han.

Vi ll nå ut ti ll många

Andreas Dahlin är självlärd inom design. Han utgick först ifrån vad han själv tyckte såg bra ut, men har också läst på för att lära sig grunderna.

– Jag tyckte att det var kul att teckna när jag var A new linkage disequilibrium based method for estimating effective population size

liten. Och jag har alltid varit intresserad av att rita och att visualisera den vetenskap jag håller på med, säger han.

Han vill att så många som möjligt ska gå kursen och han skulle vilja nå ut utanför Uppsala universitet.

– Vi behöver bli bättre på att göra bilder. Det är ju vår uppgift som forskare att utveckla saker som kommer människor till gagn. Och då måste vi ju kunna dela med oss så att fler förstår vad vi håller på med, säger Andreas Dahlin. # Läs mer: www.visualizeyourscience.com Kontakt: andreas.dahlin@angstrom.uu.se Genetic adaptation to arsenic in humans 2

* Evolutionary Biology Center, Uppsala, Sweden

3

1 Introduction Why choose LD?

2 Aim of the Study

alternative approach to the diversity based methods of estimating Ne

- Find all the genetic regions associated with the resistance phenotype - Identify potential signals of positive selection

possibly robust to ascertainment bias

-

4 Methods

2. Measure the fit on a grid of θ and ρ values.

3. Compute the ρ values giving the best fit, and convert to Ne if recombination rate per site available

ased Decre

95 women from San Antonio 2.5 million SNPs Phenotypes from arsenic concentrations in urine 83 individuals from Peru (PEL, 1000 Genomes Project) 2.5 million SNPs

Women from San Antonio de los Cobres (SAC) were phenotyped by measuring the concentration levels of inorganic arsenic (iAs), monomethylated arsenic (MMA) and dimethylated arsenic (DMA) in urine.

The association study was performed in GenAbel, for different phenotypes: MMA %, DMA% and the ratio between DMA and MMA concentrations. The scan for selection was performed using the haplotype homozygosity San Antonio statistic iHS, with the help Los Cobres of the rehh R package, and by computing FST between the SAC sample and the Peruvian sample.

Population

In the region of San Antonio de Los Cobres, Argentina, ancient volcanic activity has led to high levels of arsenic in the water that the people living in the village have been drinking since their settlement, thousands of years ago.

However, the people do not display the typical levels of mortality and morbidity associated with high arsenic environments, suggesting a resistance mechanism in the population.

3 The data

more informative than point statistics

toxicit

y

As

As

Meth

As Meth

AS3MT

AS3MT

de Chromosome

8 Summary of the findings

Low MSE → demographic history well approximated by constant model Admixed populations tend to have a higher ρ Estimated effective population sizes (filled circles) ±sdev and -log10 of the relative MSE between r² of the best constant model and the empirical r² (black line).

1

Henn BM, et al. (2011a) Hunter-gatherer genomic diversity suggests a southern african origin for modern humans. Proc Natl Acad Sci USA 108 (13), 5154-62.

2

For more info: lucie.gattepaille@ebc.uu.se

Contact: lucie.gattepaille@ebc.uu.se

FÖRE

du ska använda. Vissa fångar uppmärksamheten och påverkar hur till exempel staplar i ett diagram samspelar med varandra. du använder och att inte blanda för många olika. Comic sans gör till exempel att presentationen känns mindre seriös.

4. Använd inte för många ord per rad. Max sju-åtta ord gör att det går lättare och snabbare att läsa.

-

Clear signal of positive selection in the region of the AS3MT gene

5. Lägg ner tid på illustrationerna. En bra bild lyfter hela presentationen, och kan återanvändas. En dålig bild sänker kvalitetsintrycket.

Our study shows novel evidence for adaptation to an arsenic-rich environment. The mechanism of this adaptation lies in the region of the gene AS3MT, which is responsible for mono- and di-methylation of the inorganic arsenic. The population of San Antonio de Los Cobres seem to have adapted for an increased rate of dimethylation of arsenic, which results in a less toxic compound. The signals of positive selection around the AS3MT region suggest an advantage associated with the increased di-methylation rate. It is yet to be determined if the improved rate of di-methylation is due to a new variant of the protein or is controlled by regulation.

Strong association signals observed upstream of the gene tend to suggest regulation.

7 Scan for positive selection

Schlebusch C, et al. (in prep). Evolutionary history of San and Khoe from southern Africa and its relevance to the origin of modern humans.

Clear association peak in the region of the AS3MT gene for all 3 phenotypes.

It has been postulated that human, like any organism, is subject to environmental pressures and might genetically adapt to the local conditions over time. So far however, only a handful of adaptations have been identified and clearly proven, for instance, lactase persistence, a dietary adaptation observed mainly in Europe and parts of Africa, and adaptation to high altitude found in populations in Tibet, East Africa and the Andes.

Physical position (bp)

More details: We compute r² for samples of size 7 individuals, drawn randomly from the population, for pairs of SNPs with MAF>0.1 and physical distance <100kb, with 50 equally spaced bins. For each bin, r² value is computed as the average of r² values for pairs within 1000bp from the bin center. We also simulate SNP data, using the software ms under the standard neutral coalescent with different θ and ρ, and same sample size, MAF threshold and binning strategy. We measure the fit between the populations and simulated data by computing the Mean Square Error (MSE) between the r² curves.

-

9 Conclusions and perspectives

Fst (SAC vs PEL)

Fit independent of θ.

Continental order coherent with previous studies and historical colonization of the world

2. Fundera på vilka färger

6 Association study

AS3MT

Results

re. Om du har en tydlig presentation behövs den inte.

Meth

As

5 Metabolism

Chromosome 10

Fit between simulated data and empirical data from 4 example populations, displayed as heatmaps on -log10 of the relative MSE

1. Använd inte laserpeka-

3. Tänk på vilket typsnitt

2,4

Section for Metals and Health, Institute for Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Sweden Department of Evolutionary Biology, Evolutionary Biology Centre, Uppsala University, Sweden Division of Occupational and Environmental Medicine, Lund University, Sweden Science for Life Laboratory, Uppsala University, Sweden

independent of mutation rate

At a glance: 1. Compare observed r² to simulated r²

Simulation

2

4

-log10(p-value)

Overview: We present a simple approach of estimating an “effective population size” (Ne), related to the global genetic drift, averaged over the population history. We argue that this effective population size can be estimated by fitting simulated data from a standard neutral coalescent.The LD statistic r² is used for fitting simulated data produced for a range of mutation rates (θ) and recombination rates (ρ) to empirical data and apply the method to data of ~270k SNPs typed in a global set of 70 populations obtained by merging 4 data sets (HGDP, HapMap, Henn et al.1, Schlebusch et al.2).

1

3

2

1,3

Lucie Gattepaille, Karin Broberg, Carina Schlebusch, Karin Engström, Marie Vahter, Mattias Jakobsson 1

Lucie M. Gattepaille*, Mattias Jakobsson*

t i ps f ö r e n b ätt r e p r e s e ntat i on

EFTER

Så mycket bättre blev postern till höger efter goda råd under kursen.

Lucie Gattepaille, doktorand vid Institutionen för ekologi och genetik; evolutionsbiologi, är upphovsman.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

45

karriär

Ersättningskollen ger hela bilden n y w e b b p o rta l Har du koll på vad du

får i ersättning när du blir sjuk? De flesta känner till att arbetsgivaren enligt lag betalar 80 procent av lönen de första två veckorna efter en karensdag.

Vissa arbetsgivare täcker upp med ytterligare tio procent, enligt kollektivavtalet.

Om man blir sjuk under längre tid eller råkar ut för olycksfall eller arbetsskada är det svårare att ha överblick. Den nya webbportalen Ersättningskollen.se hjälper dig. Den ger hela

bilden av dina försäkringar och ersättningar. Många av dem är en mix mellan ersättningar från arbetsgivaren, försäkringskassan och kollektivavtalade försäkringar.

Någon inloggning behövs inte, du matar in uppgifter om bland annat månadslön och sektor. Det är lätt som en plätt och du får svar på bara några sekunder.

Portalen är framtagen i ett samarbete mellan Försäkringskassan, AFA och Svensk försäkring. LEL

Ingen flytträtt av tjänstepensioner I dag är det möjligt att flytta sin tjänstepension mellan några utvalda pensionsbolag. De har upphandlats i konkurrens och erbjuder låga avgifter, till nytta för bland annat Naturvetarnas medlemmar.

Banker och försäkringsbolag har velat komma in på marknaden för tjänstepensioner för att få del av de miljardbelopp som står på spel. Frågan har utretts och varit ute på remiss, men regeringen har hittills inte lämnat besked.

Nu meddelar finansmarknadsminister Peter Norman att det inte är aktuellt att införa flytträtt för kollektivavtalade tjänstepensioner. Det innebär att han har varit lyhörd för fackens vilja att behålla nuvarande system. LEL

f r å g a e x perten : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Vem förhandlar för mig som enda naturvetare på jobbet?

Som naturvetare känner jag mig hemma i Naturvetarna. Men nu påstår mina kollegor som är med i andra fackförbund att jag måste byta förbund för att få fackligt stöd. Hur ska jag göra?

Du behöver inte vara orolig. Finns det ingen lokal akademikerförening eller motsvarande så kan du kontakta Naturvetarna centralt för att få hjälp med löner, avtal och

46

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

annat som har med dina arbetsvillkor att göra.

Du har alltså samma rätt till avtalade lönehöjningar, pensioner och försäkringar som dina kollegor som är med i andra förbund.

Vid omorganisationer och eventuella uppsägningar måste arbetsgivaren förhandla med Naturvetarna, även om vi inte finns representerade på arbetsplatsen.

Det innebär att du får minst lika bra service och hjälp från Naturvetarna som från något annat förbund. Så det finns ingen anledning att byta fackförbund av den orsaken.

Dessutom har du tillgång till vår karriärservice som hjälper dig att komma vidare i arbetslivet, oavsett om du har jobb eller är arbetssökande.

Som medlem i Naturvetarna stöder du vårt arbete med samhällspolitisk på-

verkan. Det handlar om allt från att få fler unga att studera naturvetenskap till att öka kontakten mellan studier och arbetsliv. Lika viktigt är att skapa goda villkor för forskning och utveckling, liksom att förbättra utbytet mellan akademin och näringslivet.

Vår inkomstförsäkring är skräddarsydd för naturvetare och ger vid arbetslöshet 80 procent av tidigare inkomst upp till 80 000 kronor per månad.

Vill du veta mer om hur vi hjälper dig på din arbetsplats, kontaktar du vår jour.

Elba Abreu ombudsman på Naturvetarna

karriär

på n y t t j o b b

Det bästa av två världar Efter åtta år inom akademin tog Sandra Eloranta steget ut i konsultbranschen för att jobba som biostatistiker för Scandinavian Development Services. Men bara delvis, för hon jobbar fortfarande halvtid på Karolinska institutet.

Vad gör en biostatistiker?

– Arbetsuppgifterna spänner från rådgivning och design av studier till analys av data, rapportering och tolkning av resultat. Att jobba med medicinska forskningsprojekt är intressant, omväxlande och lärorikt. Det finns ganska gott om jobb, även för nyutexaminerade biostatistiker.

Vad gör Scandinavian Development Services?

– Vi är ett konsultbolag som arbetar med projekt inom läkemedelsutveckling. Vi biostatistiker planerar kliniska studier, det vill säga studier där man undersöker effekten av nya läkemedel. Vi arbetar också i akademiska och epidemiologiska forskningsprojekt. Efter åtta år inom akademin

är det här en helt ny värld för mig.

Hur används matematik och statistik när nya läkemedel tas fram?

– I läkemedelsprojekt är det ibland aktuellt med avancerad design och att studiens storlek omräknas. För att veta hur studien ska programmeras och analyseras krävs då förståelse för matematisk statistik. I sådana situationer har jag nytta av att jag läst matematik, men jag känner mig mer som biostatistiker än matematiker idag.

Hur hamnade du här?

– Det var en vän till mig som startade företaget och jag tyckte det lät spännande.

Samtidigt ville jag inte lämna den akademiska världen. Vi löste det genom att jag jobbar halvtid här och lika mycket på Karolinska Institutet. Det ger bra synergieffekter då jag har användning av kunskaperna från det ena jobbet på det andra, och tvärt om.

Vad är det bästa med ditt nya jobb?

– Jag har lärt mig mycket nytt. Jag har utmanat mig själv och ställts inför nya problem och frågeställningar. Det händer nya Sandra Eloranta. saker varje dag!

Hur är det att jobba som konsult?

– Det är ett högt tempo med tydliga deadlines, som ofta innebär jobb i flera omväxlande projekt parallellt. Precis som inom akademin innebär det samarbeten med andra yrkesgrupper och man bör dessutom vara en god kommunikatör. JR

f l er p å n y tt j o b b Emma Bertheau Nytt jobb: Kvalitets- och miljöansvarig på HSB Södertörn.

Tidigare jobb: Ledningssystemskonsult på Aptor AB.

Ingrid Ljung Nytt jobb: Jordbruksförvaltare på Statens fastighetsverk.

Tidigare jobb: Byggnadsrådgivare och teamchef på HS Konsult AB. Utbildning: Teknikagronom.

Utbildning: Magisterexamen från Stockholms universitet i miljöledning och miljörevision.

F oto: E va Da li n

Mario Clementi Nytt jobb: Konsult på Scientific Solutions Scandinavia AB. Tidigare jobb: Pfizer AB. Utbildning: Biomedicinare.

Åke Bergman Nytt jobb: Föreståndare för nya Swetox Research Center.

Utbildning: Professor i miljökemi vid Stockholms universitet.

Peter Kogg Nytt jobb: Programme Officer med inriktning energi och vatten på Swedish Water House, en del av Stockholm International Water Institute.

Tidigare jobb: Sr Customer Support Analyst på IMS Health Sweden AB. Utbildning: Magisterexamen i biologi på Göteborgs

universitet samt påbyggnadskurser inom internationellt miljöarbete, miljöledning, global hållbarhet, energi och vatten.

Anki Nilsson Nytt jobb: Vd för Recopharma.

Tidigare jobb: Forskare och projektledare på Recopharma.

Utbildning: Magisterexamen i biologi, doktorsexamen i klinisk kemi, samt kursen Affärsmannaskap för naturvetare.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

47

L E D A R SK A P

Att lära känna varandra

är vägen till framgång Satsa på att utveckla relationer i stället för att lägga tid på storstilade planer och administration. Det är ledarskapskonsulten Åsa Lundquist Coeys recept för att en arbetsgrupp ska lyckas. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k TEXT

A

tt säkra den öppna dialogen och ha högt i tak är bland det första man ska tänka på som ny chef.

– För att utvecklas som grupp måste det finnas plats för kritik och opposition. I det ligger att till exempel kunna förkasta en dålig idé, säger Åsa Lundquist Coey.

Men så fungerar det inte på alla arbetsplatser. Många vågar inte säga vad de tycker av risken för att förlora jobbet. Ett tillåtande och öppet klimat skapas inte av sig självt, utan kräÅsa Lundquist Coey ver medvetenhet och kunskap om vad som behöver göras.

– Det handlar om att jobba med relationer och få alla att inse att de är en del av organisationen. En vinnande for-

48

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

mel är att lära känna varandra och förstå varandras drivkrafter. Med dialog, kommunikation och samtal bygger man gruppen.

Sociala s pe lreg ler

Hon pratar om att man som ledare måste förstå de sociala spelreglerna och den makt som ledarskapet innebär. Lika viktigt är att kunna bära den spänning som ledarskapet ger upphov till.

Hur menar du då?

– Man utsätts för ett hårt tryck från medarbetare som kommer och pratar, och alla har sin agenda. All den spänning måste man kunna härbärgera utan att släppa ut den. I chefsrollen ligger att lyssna in, utan att reagera på allt.

Hon menar att man inte kan springa på alla bollar, utan det gäller att vrida och vända på saker. I det höga tempo som ofta råder på arbetsplatser kan man lockas att fatta snabba beslut, både för

Gör tvärtom och stanna upp i det komplexa i stället för att välja den enkla vägen.

karriär

att det förväntas och för att det är enklast.

– Gör tvärtom och tänk ett varv till, stanna upp i det komplexa i stället för att förenkla. Jobba igenom frågeställ-

”Skippa storstilade verksamhetsplaner ner på detaljnivå” ningen. Det är så lätt att säga ja och bejaka positivitetskulten, som lätt slutar i kollaps, säger hon på sitt målande sätt.

Samtalet en nycke l

För att undvika att hamna där är samtalet en nyckel, enligt Åsa Lundquist Coey. Men många lägger större fokus på administration och storstilade verksamhetsplaner ner på detaljnivå.

– Skippa dem, ha möjligen en grovplan att hålla dig till. Att låta administrationen bli en kärnfråga leder fel.

Lägg i stället krut på att utveckla relationer. Kom ihåg att du som chef jobbar genom dina medarbetare för att tillsammans nå bästa resultat.

Mycket av den ledarskapskultur som tillämpas på svenska arbetsplatser i dag har sin källa i amerikansk management, med lite evangeliska förtecken, som hon utrycker det.

– Vi har anammat den kulturen,

som bygger på en förbättringsideologi, där man mer tittar på vad som borde göras och mindre på vad som görs. Gapet mellan det man gör och det man borde göra blir lätt för stort.

Inte undra på att folk mår dåligt och känner sig otillräckliga.

Vad fick du ut av seminariet?

David Pekar, kemist på Ontarget Chemistry

S kruva ti ll

Hur ska man göra i stället?

– Ställ de rätta frågorna om vad som pågår och i vilket sammanhang man finns. Ofta räcker det att skruva till en liten detalj för att hamna rätt. Men det kan också vara så att man inte tror på idén och därför inte kan stå för den. Lita mer på ditt eget praktiska omdöme.

Att komma in som ny chef och ändra allt är inget som Åsa Lundquist Coey rekommenderar.

– Börja inte med att lägga om processer och system. Då slår man sönder relationer och skapar ovisshet. Bygg i stället vidare på den grund som finns och justera under resans gång.

Nätver k för ch e fer

Organisationer är komplexa och är ingen maskin som gör vad man säger till den.

– Kom ihåg att vi befinner oss i ett nätverk av relationer, som snabbt kan förändras.

Hon kommer tillbaka till behovet av sociala mötesplatser för att få jobbet gjort och nå målen.

– Många chefer går fel när relationer ska hanteras. De flesta klarar att bygga processer och system. I de sociala

Vad fick du ut av seminariet?

– Vikten av att bygga en kommunikationsstrategi och att vara medveten om de olika rollerna i en arbetsgrupp. Man behöver inte uppfinna allt själv, utan det finns mycket kunskap om ledarskap.

Något mer?

– Värdefullt också att träffa andra chefer som är naturvetare. Vore bra om det fanns ett nätverk för chefer i Uppsala, säger kemisten på Ontarget Chemistry, där han har uppdraget att bygga en ny analysgrupp.

FORTSÄTTN I NG PÅ SID 50

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

49

karriär

Kommande delarna kan man bli naiv som chef och underskattar dess betydelse. Klarar man inte det är mitt tips att ta hjälp.

Bör man gå kurser när man är ny som chef?

Chefens 4 roller 1. Ledaren: Formulera en vision med några få enkla regler. Ha inte med för många strategiska mål och planer. En vision kan ha ett högre syfte med delmål. Exempel: Vårt mål är att bli lönsamma, för att kunna förse världen med ren energi (vision).

Varje avdelning bör klargöra vad den

– Det kan vara en bra ide, men traditionella utbildningar kan bli lite instrumentella. Det kan vara minst lika värdefullt att ingå i nätverk för chefer. #

Leadership Friday!

• Ledarskap med den sociala hjärnan i åtanke. Göteborg 9/5.

• Attitydboosta dig själv! Stockholm 16/5.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se/chef

kan bidra med för att uppnå visionen.

2. Chefen: Administrativ funktion, företräder verksamheten. Bygger strukturer, system och rutiner och ger feedback på prestation.

3. Coachen: Att i dialog med medarbetare ha coachande samtal med frågor, som inte är ifrågasättande. Då kan medarbetarna gå i försvarsställning,

vilket ger ett sämre samtal. I arbetet med gruppen kan man ställa mer kritiska frågor till hela gruppen.

4. Medmänniskan: Det handlar om att ha fingertoppskänsla och förstå att det är människor man jobbar med. Känner man varandra så är det svårare att hålla rationell distans. Empati för varandra byggs upp i samtalen.

chefsfrågan

Får jag anlita min bror?

Jag har under många år arbetat inom trädgårdsnäringen. Min bror är verksam inom samma bransch och är en mycket duktig arborist och trädgårdsmästare.

Nu har jag fått drömjobbet som chef för en parkförvaltning och ska anlägga en ny stadspark. Jag skulle behöva anlita min bror, men inser att det kan bli problematiskt. Hur ska jag göra?

Du gör klokt i att fundera på denna fråga. Som anställd i en kommun, arbetar

50

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

du på kommuninnevånarnas uppdrag.

Rättssäkerhet och opartiskhet är grundläggande i offentlig verksamhet.

Som kommunalt anställd lyder du bland annat under förvaltningslagen och kommunallagen. Reglerna säger i korthet att du inte får misstänkas ha personliga intressen eller gynna någon närstående när du fattar beslut i en fråga.

Det som kallas för jäv. Det skulle alltså strida mot reglerna att ta in din bror som entreprenör, om det är du som fattar beslut om vilka entreprenörer som skall anlitas.

Mitt förslag är att du redan nu lyfter frågan med arbetsgivaren och går igenom vilka principer som gäller vid upphandling.

Om din bror beslutar sig för att lämna anbud på uppdrag hos din nya arbetsgivare, se då till att du inte alls är med i handläggningen av ärendet.

Ladda gärna ner Sveriges Kommuner och Landstings skrift, Om mutor och jäv – vägledning för anställda i kommuner, landsting och regioner. Där finns mycket matnyttigt till din frågeställning.

E li sab et E n g dah l Li nder

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan till kurser och seminarier sker via www.naturvetarna.se

Ka l ender Du som är förtroendevald

ap r i l

JUNI

Fackliga kurser Anmälan till höstens kurser har öpp-

24 Umeå – after work: Marknadsför din kompetens.

3-4

29 Stockholm – Workshop: Karriär på dina villkor.

10-12 Göteborg –

MAJ

S E P T E M B ER

5

17-18

nat! Du som ännu inte haft tillfälle att gå den fackliga grundkursen får nu en ny chans. 8 juni är sista anmälningsdag för kommun & landsting. För privat sektor gäller 24 augusti, och för statlig sektor 7 september. Kursansvariga:

Stockholm – Informationsträff inför kurs i affärsmannaskap

Anette Andsten Kommun & Landsting

Harriet Rehn Privat sektor

Sanna Johansson Statlig sektor

Passa även på att förkovra dig inom förhandlingsteknik, arbetsmiljö, ledarskap, medlemsrekrytering och löneförhandling. Alla datum ser du till höger.

I huvudet på en rekryterare After work Anna Rennermalm från Proffice höll i Naturvetarnas fullbokade och uppskattade workshop ”I huvudet på en rekryterare” den 3 april. Under maj månad kan du delta på denna after work i både Malmö och Göteborg.

7 Stockholm – Bubbel & Debatt om svensk life science-forskning.

7 Stockholm – Fackligt ledarskap, fortsättningskurs.

8 Malmö – Inspirationsdag om företagande.

8 Malmö – Ny som chef: Inspirationsseminarium.

9 Göteborg – Leadership

Delförbundet Skogsakademikerna Datum: 12 maj, kl 13.00 - 15.00 Plats: Stockholm Anmälan: senast den 5 maj Anmäl dig till: ulla.fernqvist.lind@naturvetarna.se Läs mer: www.naturvetarna.se/skogsakademikerna

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

25 Stockholm – Facklig förhandlingsteknik. Sista anmälningsdag: 24 augusti.

O K T O B ER 1

2

Stockholm – Medlemsrekrytering

8

12

Lund – Informationsträff inför kurs i affärsmannaskap.

14 Stockholm – Utbildning för löneförhandlare, fortsättn.

16 Stockholm – Leadership

Göteborg – Medlemsrekrytering Lund/Stockholm – Kursstart Affärsmannaskap för naturvetare. Sista anmälningsdag 29 augusti.

15-16 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor. Sista anmälningsdag: 24 augusti.

22 Stockholm – Facklig löneförhandling. Sista anmälningsdag: 14 september.

Friday: Attitydboosta dig själv!

N O V E M B ER

19

5-6

Göteborg – After work: I huvudet på en rekryterare.

22 Malmö – After work: I huvudet på en rekryterare.

27 Stockholm – Akademikerkompetens

Ny kurs!

Stockholm – Arbetsmiljö. Sista anmälningsdag: 31 augusti.

11

Stockholm – Årsmöte Delförb. Skogsakademikerna

Datum: 11 maj. kl 14.00 Plats: Töreboda Anmälan: senast 5 maj Anmäl dig till: professionsservice@naturvetarna.se Läs mer: www.naturvetarna.se/naturbrukslararforbundet

Stockholm – Facklig grundkurs kommun och landsting. Sista anmälningsdag 8 juni.

7

12 Naturbrukslärarförbundet

Nordic Polymer Days

Friday: om ledarskap med den sociala hjärnan i åtanke.

Töreboda – Årsmöte Naturbrukslärarförbundet

TE N Å R SMÖ N SSSIO E R OF R P NGA ENI FÖ R

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor. Sista anmälningsdag 7: september.

21 Stockholm – Fackligt ledarskap. Sista anmälningsdag: 12 oktober.

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

51

karriär

Gästkrönika

Lön är både

ekonomi och psykologi!

En vanlig utgångspunkt både från fack och arbetsgivare är att lön ökar motivationen och stimulerar till goda prestationer som är bra för verksamhetens utveckling. Det låter ju bra – och enkelt.

Men verkligheten är inte så enkel. Individer är olika och har olika drivkrafter. Vi upplever och reagerar också olika på lön, vilket kommer att få konsekvenser för motivationen. Det är inte lönen i sig som är det viktiga utan hur vi upplever lönen.

I samband med att jag skrev kapitlet Ett psykologiskt perspektiv på lön i antologin Lönespridning (SNS Förlag) gick jag igenom psykologisk löneforskning. Det blev då tydligt att upplevelsen av lön, där den upplevda rättvisan är central, påverkas av många faktorer. De ekonomiska aspekterna – lönenivån och fördelningen av lön – är en del. Men av stor betydelse är även de psykologiska faktorerna som har att göra med principerna för och processen kring lönesättningen, hur individen blir behandlad i lönesammanhang samt hur informationen som ges, uppfattas.

Hur kommer det sig då att vi vanligtvis betraktar lön utifrån det ganska snäva

52

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Karin Karlström, leg psykolog och utredare chefs- och ledarskapsfrågor, Saco

hantera och därför inte tillämpas i tillräcklig utsträckning.

Det krävs mellanmänsklig kompetens hos cheferna för att kunna förstå vad som driver och motiverar varje medarbetare, och för att kunna sätta löner som upplevs rättvisa. Men cheferna kan inte ensamt ansvara för en välfungerande lönesättning. De behöver rustas med rätt förutsättningar som t.ex. en tydlig löneprocess, tydliga och kända lönekriterier, utbildning i samtalsmetodik och ett rimligt antal medarbetare. Ger vi cheferna det?

Utifrån den forskning jag läst

Tänkaren av Auguste Rodin.

ekonomiska perspektivet, där individer ses som lika och där det kvantitativt mätbara dominerar? Varför ignoreras ofta de psykologiska aspekterna? I många fall tror jag att det beror på att kunskapen saknas. I andra att dessa aspekter upplevs som svårare att både mäta och

kan jag konstatera att vi, fack och arbetsgivare både på central och lokal nivå, måste tänka nytt och bredare när det gäller lön och hur vi arbetar med lön. Om lönen ska få avsedd effekt. I takt med att lönebildningen blivit allt mer lokal och individuell är jag också övertygad om att betydelsen av de psykologiska aspekterna har ökat. Vi måste därför i mycket större utsträckning tillämpa kunskapen som finns på området. Lön är både ekonomi och psykologi. Vi har inte råd att bortse från det.

BLI MEDLEM i Föreningen Skogen!

Föreningen Skogen är en ideell, obunden skogsvårdsförening.

Tillsammans verkar vi för ett bättre skogsbruk genom exkursioner, möten, informationsspridning om skog till vuxna och barn, handböcker, rådgivning, debatter och tidningen SKOGEN. Stöd vår verksamhet. Vi har inga andra intressen än medlemmarnas vilja att förbättra skogsbruket.

Beställ ditt medlemskap på skogen.se Eller ring 08-412 15 20. Medlemskapet kostar bara 250 kr/år.

SKOGEN

www.skogen.se • info@skogen.se

!

NYHET

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,64 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

rna a t e v r u t a N 5,64%

• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna.

Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,64 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,64 %, blir den effektiva räntan 5,79 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 995 kronor och din månadskostnad blir 1 916 kronor. Årsränta per 2014-01-08.

ST U DENT

Mentor och student

inspirerar varandra Magiska möten, säger studenten Linda Strandenhed spontant när hon ska sammanfatta samtalen med sin mentor. Hon har blivit stärkt i sina beslut och Mattis Bergquist har fått inblickar i hur unga tänker. te x t

l ar s - er i k l i l j e b ä c k

Det blir ett glatt återseende för mentor och student över en kopp kaffe. De avslutade sin mentorrelation i augusti förra året.

Linda Strandenhed har precis kommit hem från sin praktik i Nepal, där hon jobbade med ekologisk odling. Nu är hon på väg att avsluta sin uppsats om eukalyptusodling i Sydamerika.

– Våra samtal har stärkt mig i de beslut

jag har tagit, och har fått mig att reflektera.

Det gäller både mitt intresse för hållbarhetsfrågor och att jobba internationellt.

Bolla i dé er

Mattis Bergquist har bidragit med sina erfarenheter från ett mer än tjugoårigt långt yrkesliv.

– Vi har bollat idéer och haft bra samtal om allt från hållbarhet till karriär och livet Mattis Bergquist och Linda Strandenhed

54

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

utanför jobbet. Det handlar bland annat om att sätta gränser för sig själv och skapa balans i livet, liksom att ta reda på vilka drivkrafter och mål man har.

Linda Strandenberg har också fått konkreta tips om att skriva en cv och hur man förbereder sig inför en anställningsintervju.

”Våra samtal har stärkt mig i mina beslut” – Jättebra att vidga sitt nätverk och få en koppling till arbetslivet under studietiden.

Mattis Bergquist är lika entusiastisk.

– En drivkraft för mig var att veta hur dagens unga tänker. I dag finns det helt andra möjligheter än när jag studerade. Internet och annan ny teknik bidrar till att vi är mer upplysta i dag, både om globalisering och om hållbarhet.

De frågorna är i fokus för Mattis Bergquist på kommunikationsbyrån Hallvarsson och Halvarsson.

– Vi jobbar med finansiell rådgivning och redovisning. Hållbarhet, när det gäller miljö och sociala frågor, som barnarbete och korruption blir allt viktigare. CSR-frågorna kommer starkt och

karriär

är på väg att bli en överlevnadsfråga.

Han förklarar att företagen, lagstiftningen och miljöorganisationer ofta går hand i hand för att skapa större hållbarhet i näringslivet. Det handlar mer om dialog än pekpinnar.

Ställer frågor

Som konsult är Mattis Bergquist van att servera färdiga lösningar och ge goda råd. I mentorsrollen har han ett mer coachande förhållningssätt.

– Det är lite ovant för mig, men det har också varit nyttigt att själv ställa frågor i stället för att ge färdiga svar.

Under de två terminer som mentorrelationen pågick träffades de åtta gånger och kunde följa projektets arbetsinstruktion om de ville.

– Vi valde att inte göra det, även om vi fick tips och idéer därifrån, säger de samstämmigt.

D et klickade

Båda två värdesätter de gemensamma träffarna med andra mentorer och studenter.

– Det var ett ambitiöst program där bland annat en psykolog föreläste. Mellan mig och Linda klickade det och våra professionella samtal blev väldigt bra, säger Mattis Bergquist.

Linda Strandenhed beskriver det som en mäktig upplevelse, där hon själv stod i fokus, på ett sätt som hon inte riktigt är van vid.

Ditt bästa råd till andra:

– Bli mentor och du får ett unikt möte, som du inte skulle fått annars, säger Mattis Bergquist.

– Lyssna på varandra och diskutera processen, stanna upp och ställ frågan om vi pratar om rätt saker. Det här är en chans man inte kan missa. #

a p v isa r k s r o t n e m Hål l bar t r b e t s l iv e t a l l i t n e g ä v Två studenter på SLU driver ett mentorprojekt med fokus på hållbarhet.

– Det finns ett behov av att förbättra kontakten med näringslivet. Studenter är ofta mästare på naturvetenskap och att labba, men har dålig koll på vart de är på väg, säger Linda Norrman, som tillsammans med Lina Cederlöf håller i trådarna.

Projektet har blivit omåttligt populärt.

Till tolv platser var det sjuttio sökande studenter i år. Men det är också attraktivt att vara mentor. Yrkesverksamma står i kö för att få vägleda studenter.

– Vid sidan av vårt nätverk inom www. sustainergies.se använder vi sociala medier för att nå både studenter och mentorer.

Vilken roll har ni?

– Vi sköter matchningen och ger utbildningen, med gemensam uppstart och några träffar under resans gång. Vi fungerar också som ett stöd under det år mentorskapet pågår, säger Linda Norrman.

De menar att både arbetsgivarna och studenterna är vinnare.

– Studenterna blir tryggare och arbets-

givarna får sökande som är bättre förberedda på vilka krav som ställs i arbetslivet.

Linda Norrman och Lina Cederlöf har en kandidatexamen i miljövetenskap från SLU. Nu läser de masterprogrammet Environmental Communication & Management.

Avsikten är att under året ta mentorsprojektet till Malmö och Lund. #

Ansökan för nästa omgång öppnar i april. Både studenter och mentorer i Stockholm, Göteborg och Malmö kan ansöka till programmet. www.sustainergies.se/mentorskap

5 tips för att få mentorskapet att fungera

1.

2.

3.

4.

5.

Skapa en relation som går på djupet så snabbt som möjligt.

Studenten sätter agendan.

Mentorn ska ha ett coachande förhållningssätt och ställa frågor. Här finns inte plats för goda råd och pekpinnar.

Klargör förväntningarna på första mötet..

Det är viktigare att personligheterna passar mentor och student än att ämnesinriktning gör det..

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

55

ka riä S PA Nr AR I Nr

Boktips

h ä l s o s tat u s

foto: A z o i

Telefonen talar om hur du mår Använd din smartphone till mer än att ringa, skicka sms eller kolla Facebook. Nu finns ett skal till telefonen som kan mäta din hälsostatus. Håll dina fingrar på sensorerna och du får en bild av dig själv. Av din kropp, insidan av den. Skalet skickar data via bluetooth till en app som du laddat ner till din telefon. På några sekunder får du reda på ditt blodtryck, din puls, din temperatur och till och med blodets syresättning. Genom att mäta förändringar i hjärtrytmen kan du rentav få veta hur stressad du är. Det här skalet ersätter ju inte på något sätt en läkare, men visst, lite kul kan det vara att själv kunna mäta sina värden. FHJ

Skal från Azoi.

ögon b lick

Ditt liv i bilder Lifelogging är den senaste trenden inom IT. En smart mobil kan inte bara ta ut gps-koordinaterna, utan även registrera temperatur och annan information om dig. Att ta bilder är självklart, men man kan missa saker om man inte hinner få fram mobilen i tid.

Lösningen ligger i ett narrative-clip, en liten pryl som du kan fästa på dig själv. Den tar två bilder per minut och dokumenterar din vardag. När det blir mörkt eller om du lägger den ifrån dig slutar den att fota. Efter att bilderna har laddats upp i molnet sorteras de och gallras automatiskt. Du får ett urval av dagens bilder, så kallade narrative moments.

Narrative, som säljer kameran, tror att de viktigaste händelserna inträffar när du minst anar det. Därför behövs den. Eller gör den?

Känns lite onödig, men det vore skoj att få veta hur min vardag gör sig i Ett ”clip” som dokumenterar din vardag med två bilder per minut. bilder. LEL

56

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

Jaga orkidéer på Öland Visste du att det finns 44 vilda orkidéer i Sverige? Och att flest arter växer på Öland? I boken Vilda orkidéer, Ölands paradisväxt, av Maria Cordeiro, Niklas Hellström och Tor Stjerna, får vi följa med tre fotografer dit för att leta orkidéer.

De har lyckats fånga de flesta av Ölands 27 orkidéarter på bild. Och de fina bilderna är bokens verkliga styrka och låter oss komma riktigt riktigt nära de vackra växterna. Blommor i mörkrött, ljusgult, vitt, grönt och rosa är fotograferade i dagsljus, soldis, dagg och skymning.

Det är lätt att bli förtjust i flugblomstrets märkliga blomma, den försynta pur-

purknipproten eller den praktfulla guckoskon.

Beskrivningarna av orkidéerna och naturen på Öland är välskrivna. Tydliga faktarutor för varje art och ett sammanfattande register med ett schema för blomningstider gör att det känns som att man kan lära sig mycket.

Berättelsen om fotografernas resor på Öland löper som en röd tråd i boken och ger en viss närvarokänsla, men det är orkidéerna som är bokens riktiga huvudpersoner.

Boken håller sannolikt för många bläddringar och väcker nyfikenhet för att gå ut och leta orkidéer på egen hand.

Boken släpps den 8 maj på Isaberg förlag. AN

odli ng

Fixa närproducerat – i ditt eget fönster Tänk dig att du kan plocka jordgubbar hemma i köksfönstret. Och tomater. Och basilika. Utan att behöva underhålla en slokande kryddplanta från matbutiken som dräller jord över diskbänken.

Windowfarming, eller fönsterodling, är fortfarande en relativt ny företeelse i Sverige. Tanken är att alla ska kunna använda de fönsterytor de har för att odla sina egna kryddor och grönsaker.

Man odlar på höjden och bredden i behållare som innehåller ett material, till exempel lecakulor, som växternas rötter kan få fäste i. Mellan behållarna cirkulerar vatten med näringslösning i slangar.

Allt går att odla utom rotfrukter och växter som är Plantorna växer utan jord. för höga för att få plats. AN

fö r m i l j ön

Som en våtmark i miniatyr Fy för avloppsvatten som rinner ut i våra sjöar. Nu finns en metod för biologisk rening som kan stoppa övergödningen. Anläggningen passar det enskilda hushållet och gör att fosfor och kväve kan återvinnas.

I sommar kan vi räkna med nya larm om blågröna alger i våra sjöar. En sörja som gör det omöjligt att bada och som kan vara direkt hälsovådlig.

Men det finns lösningar, i alla fall för den del som orsakas av landets runt en miljon enskilda avlopp. Hushåll som inte är anslutna till kommunernas avloppsnät har som regel ett eget system för avloppsrening.

– Många av de enskilda avloppen fungerar inte alls, vilket gör att allt avloppsvatten, inklusive det från toaletten, släpps ut orenat i våra vattendrag, säger Yngve Svensson, vd för företaget Alnarp Cleanwater Technology.

B iolog i s kt krets lopp

Företaget har utvecklat en metod som är lika enkel som genial. Avloppsvattnet renas utan kemikalier och det mesta av näringsämnena återvinns i ett biologiskt kretslopp.

– Det är egentligen inget nytt. Idén är hämtad från naturen, där vatten renas av mikroorganismer och vattenväxter. Det bundna kvävet ombildas till kvävgas och dunstar i det rörliga vattnet.

Mikroorganismerna finns naturligt och gynnas av rätt miljö. Denitrifikationsbakterier gör en del av jobbet i kvävereningen, resten tas upp av växterna.

Vad händer med fosforn?

– Det som inte växterna tar upp adsorberas av granulerad kalk, som är perfekt att sprida på våra åkrar. Till skillnad

från rötslam är den fri från gifter. Det fina är att fosforn, som är en ändlig resurs, därmed kan återvinnas i ett kretslopp.

M i n i malt un d er håll

Den här lösningen är i första hand tänkt för fastigheter med en till fyra hushåll, men själva konceptet skulle klara en uppskalning.

– Ännu en fördel är att vår metod är bättre på att rena avloppsvattnet från läkemedelsrester än kommunernas anläggningar. Den biologiska reningen gör skillnad, säger Yngve Svensson.

Hur stor är anläggningen?

– Den mäter två meter i diameter och är 1,8 meter djup. Den är lätt att anlägga och är lite som en optimerad och komprimerad våtmark. Spiralrör i plast ger stor yta för mikroorganismer att växa på och växtrötter att fästa i.

Yngve Svensson hävdar att den inte är dyrare än andra små lokala reningsverk. Underhållet är minimalt och inskränker sig till att klippa växter. I ett hushåll med fyra till fem personer måste kalken bytas ut ungefär vart tredje år.

Systemet utvecklas hela tiden nära forskningen. Och nu har familjen Ax:son Johnson gått in som delägare.

– Det ger möjlighet till ytterligare produktutveckling och marknadsföring för att nå nya kunder. LEL

Växter och mikroorganismer gör jobbet när avloppsvatten renas.

E n s k i lda avlop p smutsar ne r - Det finns runt en miljon enskilda avlopp, varav många som inte fungerar, i Sverige.

- De bidrar med upp till en fjärdedel av alla utsläpp av kväve och fosfor till våra sjöar och vattendrag.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Hon fixade jobbet på Man kan kalla det för tur, men visar också på vikten av att nätverka. Biologstudenten Christina Larsson minglade på Naturvetarnas after work i Linköping och inom en vecka hade hon jobb på Alcontrol Laboratories.

Grattis till nya jobbet! Hur känns det?

– Det känns fortfarande overkligt, men jag är tacksam och glad. Det känns lite för bra för att vara sant! Tidigare har jag inte haft tanken att söka extrajobb som biolog under tiden jag studerar.

Hur fick du jobbet?

– Jag satt bredvid två tjejer på minglet som båda är biologer. Vi började prata och jag

after worken

en vecka efter att jag var på after worken.

Vilka förväntningar hade du på after worken?

– Jag var mest nyfiken på att se vad det var, det stod inte så mycket om innehållet i inbjudan. Att jag hamnade bredvid dessa två tjejer var ren tur.

Christina Larsson studerar biologi.

frågade den ena tjejen om det var svårt att få jobb på hennes företag. Vi la till varandra på Facebook och efter två dagar fick jag ett meddelande från henne om att de behövde någon direkt. Jag blev kontaktad av deras rekryteringsföretag och gick på intervju samma kväll. De sökte en laborant som kan jobba drygt 25 procent och det passar mig perfekt. Jag började jobba

Vad lärde du dig på detta?

– Det förstärkte det faktum att det ofta är kontakter som gäller för att hitta jobb, vilket togs upp på after worken också. Det är snabbvägen till jobb, men det gäller att ha lite tur och hitta rätt.

Ditt tips till andra jobbsökare?

– Våga bryta isen och prata med folk du inte känner! Men jag kan inte ta åt mig äran för det i det här fallet, det var de som började prata med mig. Men generellt tror jag vi måste vara mer ”osvenska” och våga prata med nya människor. JR

Årets dietist höjer primärvårdens kompetens Dietisternas riksförbund har utsett EwaMarie Johannesson till årets dietist. Hon har patienters intressen i fokus när det gäller tillgång på behandling för mat- och näringsrelaterade problem.

– Det känns fantastiskt och jag är otroligt glad. Vårt arbete har pågått under många år, och vi vill finnas på så många vårdcentraler som möjligt. Det är mycket glädjande att våra dietister nu får mer plats i vården, säger EwaMarie Johannesson.

Som chefsdietist i Skånes primärvård job-

58

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

bar hon för att nutritionsfrågor ska få en större plats i det dagliga arbetet på vårdcentralerna. Livsstilssjukdomar är en stor utmaning för sjukvården. Kost och matvanor är en viktig del för att förebygga och behandla dessa sjukdomar.

Ewa-Marie Johannessons arbete för fler dietister i primärvården har gett resultat. För några sedan fanns det i Skåne en dietist per 100 000 invånare. Nu går det cirka en dietist på 35 000 skåningar – en klar och tydlig förbättring för både personal och patienter.

M ånadens naturvetare

Nutritionist som lyfter naturvetare ”Maja jobbar passionerat för att stärka naturvetares kompetens.

Hon leder sitt team med stor ambition och mycket hjärta, och har snabbt tagit stora kliv i sin karriär genom att ta ett stort ansvar.”

Så säger Erika Rask om sin kollega Maja Ullberg.

Maja Ullberg började jobba

på Gymgrossisten som produkt- och kvalitetsansvarig.

Hon gick snabbt vidare till att vara team leader och är nu chef på Head of regulatory affairs, en avdelning som sysslar med frågor om produktsäkerhet och produktkvalitet.

– Gymgrossisten säljer kosttillskott och

träningsprodukter. Bolaget har växt enormt snabbt, senast idag har vi anställt fyra nya personer, berättar Maja. Det händer mycket, och man får verkligen chans att utvecklas. Jag gillar att få vara med och bygga upp en verksamhet. Man växer med bolaget.

NATU RVETE N S KAP — HAR DCOR E

– Jag ville utbilda mig till nutritionist för att ha naturvetenskaplig bas att stå på.

Naturvetenskap är hardcore! Jag valde nutrition för att få med kemi och biologi i större utsträckning. Nutrition är i mångt och mycket en samhällsfråga, med bas i naturvetenskap.

– Efter examen känner somliga att de inte kan så mycket, utan att man är en generalist. Men vi naturvetare har en bred kunskap utan att vara flummiga.

H I PPT ATT VARA NATU RVETAR E

Maja Ullberg pratar gärna och ofta om nutritionister och deras roll i samhället.

– En del tror att vi naturvetare är mossiga och bara sitter i ett labb. Det stämmer

Skogsakademikernas framtid avgörs 12 maj Vill du att Skogsakademikerna ska leva vidare? Säg din mening på årsmötet 12 maj. Styrelsen föreslår att lägga ner det anrika delförbundet inom Naturvetarna.

– Ett första beslut om nedläggning togs förra året på årsmötet. Stadgarna säger att det behövs två årsmötesbeslut innan Skogsakademikerna kan läggas ner, säger ordförande Annika Strand.

Styrelsen menar att Skogsakademikerna inte behövs nu när Naturvetarna sköter de fackliga frågorna. De sociala

frågorna för jägmästare och skogsmästare ombesörjer andra föreningar.

– Även om det är trist att en epok går i graven, kan vi inte driva Skogsakademikerna vidare av nostalgiska skäl.

Vad händer med stiftelserna som delar ut stipendier?

– De kommer att leva vidare och fortsätta dela ut stipendier.

Har du synpunkter på framtiden för Skogsakademikerna? Du är då välkommen att mejla skogsakademikerna@ naturvetarna.se LEL

inte, de flesta är mycket drivna och många finns på ledande positioner i många i olika branscher. Det är hippt att vara naturvetare!

– Jag drivs av mitt engagemang och att få jobba med personer som är engagerade.

Det är kul att leda och att ha möjlighet att påverka, avslutar Maja Ullberg. CJ Läs en längre intervju med Maja på www.naturvetarna.se/ manadens-naturvetare

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

”Det mesta i livet som är positivt, är som det brukar. Man borde säga TYPISKT hela tiden, istället för när något dåligt händer.”

Ur Kjell Dahlins föredrag på AkademikerKompetens i Karlstad. Han talar även på Leadership Friday i Stockholm 16 maj. www.naturvetarna.se/chef

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

59

P ro f il i N aturvetarna

”Studenternas engagemang smittar av sig på barnen” Vad driver dig att arbeta med detta?

Ivar de la Cruz är ordförande för Naturvetarna. Han kombinerar styrelsearbetet med att sjösätta sin gamla dröm: Att få unga att inse hur spännande naturvetenskap är.

– Det är en gammal dröm som går i uppfyllelse. Studenternas engagemang smittar av sig på barnen. Mitt mål är att det ska vara en aktivitet som finns över hela Sverige. Det mesta ska finansieras från företag som har behov av framtida naturvetenskaplig kompetens. Vill vi ha de vassaste personerna så måste vi agera! För skolorna är det gratis, och studenterna får lön för sitt arbete. CJ

Naturvetarna är mitt emellan två kongresser. Vad är styrelsens fokus just nu?

– Vi har en dialog inom Naturvetarna för att se att vi gör rätt saker, och att det som beslutades på kongressen genomförs. Förberedelser inför nästa kongress är redan igång, det gäller att göra ett grundligt förarbete med propositioner och principprogram.

Vad gör ni mer?

– Under kommande år arbetar vi mer med Naturvetarnas varumärke, för att få en bättre förståelse för vem framtidens naturvetare är, och vad medlemmar efterfrågar.

Du är ledamot i Saco styrelse. Hur är det?

– Det är spännande och positivt att kunna påverka. Min roll är att representera alla akademiker i federationen. Många av Naturvetarnas medlemmar jobbar inom någon myndighet eller med utveckling inom miljöområdet. Via

rna! a t e v r u t a N d e m Bra Alla superengagerade medarbetare som jobbar maximalt med förbundets frågor!

60

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

”Barn ställer bra frågor, och det gäller att kunna svara på ett bra sätt.”

dem får vi mer kunskap inom dessa områden, och kan påverka Sacos arbete.

Vad gör du i ditt företag?

– Det heter Science 4NXG (Science for next generation). Vi vill få in mer naturvetenskap och teknik i grundskolan. Barn får med vägledning från studenter genomföra kul och spännande experiment. Idén har tagits väl emot från lärare, elever, rektorer och föräldrar. Det är ett smart sätt att få in kunskap, och samtidigt roligare för barnen.

Hur gamla är barnen som deltar?

– Vi har valt årskurs 1-5, för att även kunna nå fritidsverksamheten. Improduktiva tider, som sommarlovet, är också bra. Det ger sommarjobb åt studenterna som får arbeta med sitt fokusområde, och samtidigt göra nytta för barnen. Jag har arbetat aktivt med detta cirka ett år. Under våren lanserar vi idén i större skala.

Ivar de la Cruz Aktuell: ordförande i Naturvetarnas styrelse samt ledamot i Saco styrelse.

Tidigare fackligt arbete: Ordförande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje.

Utbildning: Fil.mag. inom vatten/ analytiskt kemi.

Kommer från: Gruv- och vinlandet Chile.

Fritid: Paddling, fjäll o fiske samt konst.

Familj: Sambo, två egna barn och en bonustonåring som pluggar till miljövetare.

Senast lästa bok: Chockdoktrinen av Naomi Klein.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

N ya på N aturvetarna :

Karriärrådgivare

Skribent Anna Norberg

Elisabeth (Lisa) Möller

Skribent för tidning, webb och annat.

Karriärrådgivare med fokus på doktorander och disputerade.

Utbildning: Doktor i medicinsk vetenskap på Karolinska institutet. Magisterexamen i nutrition vid Stockholms universitet. Tre års universitetsstudier i engelska och franska.

Utbildning: Journalistisk produktion vid JMK, Stockholms universitet och civilingenjör i kemiteknik från KTH.

Tidigare jobb: Praktik på Naturvetarna, där vi i ett projekt kartlägger arbetsmarknaden för naturvetare. Innan dess var jag doktorand i epidemiologi på KI.

Tidigare jobb: Praktik vid svt:s vetenskapsredaktion. Har tidigare jobbat som utvecklingsingenjör och projektledare inom vaccin- och läkemedelstillverkning.

1. Utmaning i jobbet: Att utveckla nya sidor hos mig själv. Att coacha naturvetare utifrån var och ens förutsättningar, att locka fram deras egna mål och drivkrafter men också hinder för att ta sig vidare i karriären.

2. Drivkrafter: Jag växer och utvecklas i möten med andra människor. Drivs av en vilja att hjälpa och påverka.

3. Gör en ledig dag: Promenerar, bakar, dansar. Njuter av en konsert, teater, dansshow, eller konstutställning. Träffar vänner för att prata strunt eller om livets stora frågor.

4. Ogillar: Orättvisa, våld och lakrits.

5. Om fika: Är en välkommen paus i jobbet, gärna med något sött och glada kollegor som bjuder på ett skratt. Även nutritionister kan vara galna i söta bakverk.

1. Utmaning i jobbet: Just nu att hitta rätt i en ny organisation. Annars att snabbt samla information, gärna om något svårt eller krångligt, och formulera den i en lättläst och lättillgänglig text.

2. Drivkrafter: Nyfikenhet och en vilja att bidra till något bra.

3. Gör en ledig dag: Läser, planterar blommor i trädgården, lyssnar på musik, sjunger och hänger med sambo, femårig dotter och vänner.

4. Ogillar: Stök, frigolit och när människor eller djur far illa.

5. Om fika: Tycker att fika är viktigt för att pausa och prata. Gillar att baka till fikat, men blir yr av mycket socker, så är sämre på att äta upp.

5 snabba...

Årets agronom gör lantbruket lönsammare Lika glad som överraskad blev Ove Karlsson över utmärkelsen från Agronomförbundet.

– Det är kvitto på att vi gör rätt när vi satsar på Lean för att få bönderna att jobba smarOve Karlsson tare och bli bättre på marknaden. Årets agronom är bekymrad över svensk livsmedelsproduktion. Sedan 1990 har självförsörjningen backat. Bara hälften av den mat som äts i landet är producerad här.

Ove Karlsson jobbar hårt för att vända trenden. Han har samlat rådgivningen under ett tak i Växa Halland och renodlat forskning, utveckling och försök inom Hushållningssällskapet Halland, som han är vd för.

– Utmaningen är att öka lönsamheten i lantbruket. Vi är kanske bäst i världen på uthålligt lantbruk och djurvälfärd, men vi lyckas inte på marknaden.

Han menar att krisen kan leda till något gott.

– Det är vår roll på HS Halland att hjälpa bönderna att bli duktiga på marknaden.

Rådgivningen går mer mot att leda förändringsprocesser, vid sidan av att ge goda råd. LEL

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

61

Länsstyrelsen söker

viltsamordnare och vilthandläggare till Vänersborg

Hippologprogrammet söker två

Universitetslektorer Universitetslektorer

Ansökan senast den 5 maj 2014

på halvtid i ämnet hästens biologi och handhavande.

Sista ansökningsdag: 15 maj 2014 Fullständiga annonser: www.slu.se/lediga-jobb

Vill du jobba i Bohuslän och västsverige?

Vill du arbeta med planering och miljöfrågor?

Nu kan du bli en del av vårt team!

Världens bästa*...

Till Uddevallakontoret söker vi

blivande Arbets- och miljöhygieniker till Umeå Möt vår värld på www.vll.se/ledigajobb

PLANERARE/ARKITEKT

Läs mer på www.radhuset.se

Vi söker nya medarbetare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

1:e kemist/Senior kemist med medicinskt ansvar

*Hälsa 2020

Vi söker nya medarbetare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Radiokemist Medicinsk Fysik och Teknik, Diagnostisk Strålningsfysik, Göteborg

Klinisk kemi, Göteborg

Tillsvidare. Heltid. Tillträde 2014-09-01 eller enligt överenskommelse.

Tillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2014/1889

Ref.nr: 2014/1968 Upplysningar: Sektionschef Lars Palmqvist, tfn 031-342 78 29.

Upplysningar: Enhetschef Jakobína Grétarsdóttir, tfn 031-342 72 47 eller 070-491 02 35. Verksamhetschef (MFT) Lars Gunnar Månsson, tfn 031-342 40 25.

Sista ansökningsdag: 2014-05-15.

Sista ansökningsdag: 2014-05-08.

www.vgregion.se/jobb

www.vgregion.se/jobb

Royal Canin expanderar och söker nutritionskunniga katt- och hundälskare Dags för ett sabbatsår från studier eller kliniskt arbete?

Scientific Communicator - vikariat Veterinär och redo att prova något nytt?

Scientific Communicator - veterinär

EFTER JOBBET

Fåglar ger svar om naturen

Flyttfåglarna är på ingång till Sverige. Men hur hittar de hit och hur funkar aerodynamiken? Pär Lydmark tar avstamp i naturen när han inspirerar unga att bli naturvetare.

TEXT

Den första vågens flyttfåglar kom ovanligt tidigt i år. Redan i början av mars dök bofinken och sånglärkan upp i Göteborg.

Men det är i månadsskiftet april-maj som de stora skarorna återvänder till Sverige.

– Då har insekterna vaknat till liv och erbjuder ett smörgåsbord, säger Pär Lydmark, som har skådat fågel sedan 25 år tillbaka och har utvecklat intresset till en livsstil.

Kikaren är hans ständiga följeslagare, vare sig han ska till jobbet eller är ute i naturen med familjen. Ofta åker även kameran med.

M er än sam la kryss

Samtidigt som han beskriver sig själv som en nörd vill han sprida intresset till en större publik och tvätta bort töntstämpeln.

– Fågelskådning har så många bottnar.

Det handlar inte bara om att samla kryss.

Lika spännande är evolutionsbiologin och ekologin runt omkring, liksom de speciella sinnesorgan som används för navigering, eller fysiken som förklarar aerodynamiken.

Det har Pär Lydmark nytta av som gymnasielärare i kemi och biologi.

– De flesta blir fascinerade över att fåglarna återvänder till samma plats år efter år. Det finns arter där föräldrarna flyger själva till sitt vinterviste. Några veckor senare landar ungarna på samma plats, fast de aldrig har

64

N A T U R V E TA R E

N R3 2014

lar s-e r i k li lj e bäck

foto

P ä r Ly d m a r k

varit där. Det är svårt att inte bli imponerad.

Men han sticker inte under stol med att han gillar tävlingsmomentet. Han har 401 kryss på sin lista, vilket innebär att han har sett så många arter i Sverige. Ungefär hundra saknas, men de är desto mer sällsynta och är bara här på tillfälligt besök.

B lixtutryckn i ng

När han var som mest sugen på nya arter kunde han åka över halva Sverige för att få syn på dem.

– Det har sin tjusning att dra iväg på det sättet och träffa likasinnade. Och inte minst hamnar man på platser som man inte skulle ha besökt annars.

I dag fascineras han lika mycket av naturen som finns inpå knuten.

– Spänningen gör det så kul och känslan av att vad som helst kan hända. Fåglar rör sig snabbt över stora områden och kan plötsligt dyka upp.

Men utmaningen är inte bara att hitta nya arter.

– Lika fascinerande är att upptäcka fåglar i nya miljöer och vid andra tidpunkter än normalt. Det är just under våren och hösten som aktiviteten är som störst.

Han har exakt koll på när fåglarna återvänder till Sverige.

– Jag noterar även små avvikelser, som när de första fåglarna kommer på våren.

Ju mer man kan om naturen, desto mer får man ut av den.

Kackafon i är s kön sång

Många blir störda när kackafonin drar igång i ottan under våren och stör skönhetssömnen. Men inte Pär Lydmark. För honom är det skönsång.

– Vet man vad man hör är det så mycket roligare. Inte ens Sveriges vanligaste fågel, lövsångaren, går att tröttna på även om man hör den överallt under vår och sommar. Öppna ytor som på Öland och i fjällen återvänder han till. Där är chansen stor att se många arter. Så det är ingen tillfällighet att familjen har hus på Öland.

Han söker både kontemplation för sig själv i naturen och att träffa folk.

– Visst är det socialt. Åker man ut här i Göteborgstrakten en dag eller till södra Öland under högsäsong möter man alltid några bekanta.

Lockar trandansen vid Hornborgasjön?

– Ja ibland. Det är barnvänligt, vilket jag uppskattar nuförtiden, och det finns stora möjligheter att se mycket mer än tranor tack vare de fina våtmarksmiljöerna och det omgivande kulturlandskapet. #

Pä r Ly d m a r k Jobb: Gymnasielärare i biologi och kemi.

Utbildning: Disputerad mikrobiolog.

Bor: I Göteborg med fru (fågelintresserad naturvetare) och barn.

f oto : S a r a Ly d m a r k

Antal kryss: Har sett 401 fågelarter i Sverige.

Trendspaning: Allt fler kvinnor skådar fågel. Sociala medier öppnar upp och sprider intresset till nya grupper.

Favoritapp: Club 300:s larmsystem för sällsynta fåglar (Bird Alarm), men den kräver medlemskap. Inom kort kommer Fågelguiden som app med bilder, beskrivningar och läten.

Bäst med lärarjobbet: Att inspirera unga till att välja en naturvetenskaplig bana, samtidigt som man själv får gräva sig ner i de roliga delarna av kemin och biologin.

Svarthuvad trut, Oset, Närke

Svartvit flugsnappare, Mölnlycke.

Lövsångare på Öland.

Så kommer du igång: 1. En kikare är ett måste. Ju bätt-

re den är desto roligare och enklare är det förstås. Låna en eller använd vad du har till att börja med. Tubkikare och stativ kan vänta.

2. Glöm gröna kläder och höga

stövlar. Det krävs inga speciella kläder. Du ska förstås klä dig så att du slipper frysa och bli blöt.

3.

Häng med någon som har erfarenhet eller sök dig till platser där andra fågelskådare finns.

4. Kolla artportalen.se och sök

fåglar i din närhet för tips om vart du kan åka. Där uppdateras senaste nytt om var olika arter håller hus i olika områden.

5. Lokalfören-

ingar inom Birdlife Sverige (Sveriges ornitologiska förening) anordnar exkursioner.

6. Kustnära områden och våt-

marksområden med olika angränsande biotoper är utmärkta platser för den som vill se många arter.

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T Nu lanserar vi ett korsord, skräddarsytt för naturvetare. Det är lite klurigare än andra korsord.

Som naturvetare vill man ha lite att bita i. Lycka till! ÄTER STEN OCH BEN TILL FRUKOST?

MAGKNYTS MATISK I FICKA ART

TJURÖGASPORT

STORT ANTAL GÅR ROT FÖR HACKA

SÖTT PROPPEN

BESTRIDER

MILDA OCH FAGRA

SPATIAL

LÄSER BLIND

PAPEGOJA FÖRSTÖRA EFTERRÄTT?

VÄRK LÖVAD PROVINS

UTGE I TRYCK FYLLDA GODISBITEN

SES I PROFIL?

BUKIGA GLASFLASKORNA I KORG

STRAX INNAN KRÖKEN

FILEN

VASKA BUMS! KUVERT

DELSTRÄCKA

DANSAS TILL HANDTRUMMOR KANSLIDEL

ARKFÄSTE

BITSK VLAD MOBBAR

STANK BUSKE RINGO PÅ ÖGA DRYCK

YTVIDDEN FRISK

DRÖJA OCH GEGGA

TILLVARON VÄGGAR

SETT FRÅN MAST

BERGMAN RANKA MÅTT SNICKRADE

TRE ÄPPLEN HÖG

BLAD I GÖTET

KROMOSOM

GLORIA ROSA DROPPAR

NYMFOMANLARS KUSKALUFS

SED STÖVELDRYCK? JACKA KLASSISK

IDI

GUILLOUS GOSSE

BRUSA MÅLA SLEJF TYP AV TVÄTT

MAGASIN

MÖR LÅT PÅ TAVLAN GRYMT DJUR

HEN GER TIPS MOT CHIPS?

GÖSTA OCH GÖSTA

TIDSENHETEN A

LEMURKRYSS 2014

Konstruktör: Lena Holmlund

Vinnare av förra numrets korsord är Allan Sjöö från Uppsala. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

66 66

NR V ERTA E3 N A TNUARTVUERTA E R

2014

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast 5 maj vill vi ha dina lösningar.

G n u gg a d i n a g e n ik n ö l a r

Läs om allt från rymdens gåtor och nya tekniska innovationer till historiska rön, medicinska upptäckter, naturens mysterier och den mänskliga hjärnan. Få svar på frågor, bli inspirerad och samla ny kunskap.

Som medlem i Naturvetarna erbjuder vi dig nu mer än halva priset på en helårsprenumeration. Du får 10 nr för endast 299 kr! Ordinarie pris är 669 kr. Är du student ger vi dig ytterligare rabatt och du betalar endast 199 kr.

10 nr 299 kr

sudoku

ku r iosa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Vilket är det vanligaste grundämnet i månen?

5

4 6 3

8 9

1 2

8

4

9

TAN K ENÖTTER

3 8

7

1)

4

Om det tar två minuter för två ekorrar att knäcka två nötter. Hur många ekorrar behövs

7

5

för att hinna knäcka 18 nötter på sex minuter?

6

2)

1 5

4

6

1 1

3)

9

4)

6 Förra numrets sudoku:

Student 199 kr

7

3

6

2

4

5

1

9

8

4

1

2

8

3

9

7

5

6

5

9

8

6

1

7

3

4

2

1

5

4

7

8

3

2

6

9

6

2

9

4

5

1

8

3

7

3

8

7

9

2

6

5

1

4

9

6

3

1

7

8

4

2

5

2

7

1

5

6

4

9

8

3

8

4

5

3

9

2

6

7

1

Vad är nästa tal i serien: 11, 13, 17, 19, 23…

Och från årets högskoleprov:

X

13

y

z

I figuren har x, y och z värden så att summan av varje rad är lika stor som summan av varje kolumn respektive varje diagonal. Vad är summan av x, y och z?

13, 26, 39 eller 52?

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K o n ta k t

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

wwww.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Patrik Hadenius, chefredaktör

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

Är du redan prenumerant?

Kontakta kundtjänst så får du ta del av erbjudandet!

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

fornamn.efternamn@naturvetarna.se B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

Beställ över internet på fof.se/naturvetaren eller fof.se/naturstudent om du är student. Eller ring kundtjänst på 08-555 198 01.

Vilken bokstav kommer som nästa i följden:

B A C B D C E D F?

Svar: Kuriosa: Syre. Tankenötter: 1) 6, 2) E, 3) 29, 4) 39

Prova nya Forskning & Framsteg till medlemspris!

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R3 2014

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

N u m m e r 3 2014

B

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Är du ny f i k en p å utb i ld n i n g en ?

Välkommen på informations träffar i Stockholm 5 maj och Lund 12 maj .

Spetsa din karriär med affärsmannaskap

N AT U R V E TA R E N R 3 2 01 4

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

9

Vad var bäst med utbildningen?

– Att skriva en affärsplan, lära mig marknadsföring och att tolka siffrorna i balansräkningar och årsredovisningar. En fördel var också att utbildningen var skräddarsydd för naturvetare och på rätt nivå, säger Helen Petersson som gick utbildningen 2012-13.

”

månade n s

K a r r i ä r , v e t e n s k a p, N ät v e r k

fr å g a :

ig Föräldraled hinder i karriären?

tips från en rekryterare

Life science stöps om

Jag har verkligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb”

Tankenötter

Helen Petersson, senior projektledare på Medicon Village AB i Lund.

U ppl äg g Affärsmannaskap för naturvetare startar den 8 oktober 2014 och pågår fram till 20 mars 2015.

Vid fyra tillfällen träffas deltagarna i Stockholm och Lund.

Mellan varje programträff genomför deltagaren eget arbete på hemmaplan, motsvarande cirka 6 timmar i veckan.

Svensk mozzarella

M e d lemm a r få r r a b at t Naturvetarna har i samarbete med Lunds universitet tagit fram utbildningen. Naturvetarnas medlemmar får därför rabatterad avgift.

Drömmen slog in för naturvetarfamilj

Läs mer: www.naturvetarna.se CHEF

d ue ll o m b i s f en o l s i d 9

|

j o b ba h e m ma s i d 42

|

Ko lla i n fåg e ln s i d 6 4