Naturvetaren nr 2-2021 by Naturvetaren

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Slutförvar som väntar på lösning Klimatproblem vänds till möjlighet

Emma Frans

”

Pandemin påverkar den psykiska hälsan”

Folkbildare Epidemiologen som håller sig till fakta

Duellen: Dags att korta arbetstiden? | Månadens fråga: Jobbar du mer i pandemin? | Siffran: På väg mot jämställda löner

| Nr 2 / 2021

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på olika sätt. na: Några av gäster

Joanna Swica inpsirerar andra att träna och må bra. Men missa inte återhämtingen.

Gia Destouni varnar för att mer torka och översvämningar hotar vattenförsörjingen.

Ola Jennersten låter gräset växa och ängarna blomma. Det gillar bin och humlor.

Vi hörs i podden! . Finns där poddar finns Nikita & Palle

Kay Pollak väljer glädje i livet. Att visa tacksamhet är en väg dit,

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

Kreativa miljöer byggs med tillit Pandemin har inte bara gett digitaliseringen en skjuts framåt, utan även tilliten. När många jobbar hemma kan inte chefen kontrollera att man gör det man ska. Viktigare än att vara på kontoret är att prestera och visa resultat. Hållbarhetschefen i Uppsala menar att det också är dags att rensa i styrdokumenten och i högre grad lita på medarbetarna. Då kan kreativa och innovativa miljöer byggas upp. Därmed inte sagt att fritt valt arbete ska råda. Hennes recept är att följa upp och utvärdera. I det ligger att ställa skarpa frågor med snälla ögon. Lika viktigt är att ge feedback till varandra och skapa tillitsfulla relationer. Det här skriver vi om på våra sidor om ledarskap, men jag är övertygad om att även andra har nytta av de insikterna. Visst är det spännande att få veta hur chefer tänker om ledarskap i kunskapsorganisationer, där alla har unik kompetens som ska komma till nytta i teamet. Det gäller inte minst i det beslut som Sveriges regering står inför när det gäller slutförvaret

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter i detta nummer: Johanna Rösth, Nikita Zeiloth, Christina Jägare Foto omslagsbild: Anna Ledin Wirén Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

av använt kärnbränsle i Forsmark. Det hastar på om inte mellanlagret i Oskarshamn ska bli fullt. Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken för lagring i hundra tusen år då strålningen har klingat av och motsvarar den som finns naturligt i urberget på fem hundra meters djup.

Lika viktigt är att ge feedback till varandra och skapa tillitsfulla relationer.” forskaNågra garantier finns förstås inte. Men forska re på bland annat Svensk kärnbränslehantekärnbränslehante ring, SKB, med fysiker och geovetare i spetspet sen fortsätter att jobba för att lagringen av kärnavfallet ska bli så säker som möjligt. Läs om spelet bakom Sveriges kanske viktigaste miljöfråga just nu.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 30 september. Manusstopp för annonser: 17 september. Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Nr / 2 SID 13

Duell om arbetstid

(MP) vill lagstfita om kortare arbetstid, medan (S) håller emot och ser hellre att parterna kommer överens om hur länge vi ska jobba.

SID 16

Varning för lönefällor Du ska till exempel inte hänvisa till din dyr bil eller hög hyra när du förhandlar om din lön.

SID 34

Vi guidar till hållbarhet Här får du hjälp att göra din arbetsplats mer hållbar.

SID 50

In english Don’t miss the english pages. There you will find important information.

Havsörnen är tillbaka efter att miljögifter som DDT och PCB har minskat i miljön.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Epidemiologen Emma Frans inspirerar och provocerar.

Det hastar på för regeringen att fatta beslut om slutförvaret av kärnavfall i Forsmark. Mellanlagret i Oskarshamn är snart fullt.

NATURVETARE I MEDIA

Landsting och regioner saknar recept för att klara välfärden Låga ingångslöner och dålig löneutveckling är ett rejält hot mot den framtida kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Många professioner inom hälso- och sjukvården, får inte avkastning på den investering de gjort i sin utbildning. Livslönen för en biomedicinsk analytiker är, enligt Sacos beräkningar, sex procent lägre än för en individ som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Lönespridningen, under hela yrkeskarriären inom landsting-

et, ligger på cirka 10 000 kronor för biomedicinska analytiker i nuläget. En sådan sammanpressad lönestruktur med begränsad löneutveckling är i längden förödande för de verksamheter som har behov av kompetensen, inte minst när det råder en brist. När det dessutom finns en konkurrerande arbetsmarknad inom privat sektor som betalar bättre måste lönerna höjas för att säkra kompetensförsörjningen. Altinget, 15 april på Biomedicinska analytikerdagen

Uppsnappat om oss i media

Här finns framtidsyrkena Naturvetenskapliga yrken har såväl innan som under det senaste året klarat sig väl, och inte drabbats av arbetslöshet som andra yrkesgrupper i samhället. Förutom detta är ingångslönerna näst intill jämställda och har även ökat ordentligt för flera naturvetenskapliga utbildningar på senare år, vilket är bra att ha koll på inför högskolevalet. – Kompetens som är efterfrågad på dagens arbetsmarknad är bland annat inom IT, och forskarutbildade inom life science och miljö. Redan innan pandemin såg vi att utvecklingstakten i dagens arbetsliv drivit upp efterfrågan på personer som kan se till att forskningsresultat snabbare kommer till användning i olika verksamheter, säger Per Klingbjer. Örebroguiden inför högskolevalet i april

Varför är du med i Naturvetarna? Eleonora Svanberg – Att gå med i ett fackförbund känns alltid som ett tryggt val inför framtiden. Jag, som ser mig själv inom akademin om några år och känner att det är en säker investering i mig själv. Varför valde du att gå med redan som student? – Den främsta orsaken är all stött-

ning jag får av Naturvetarna. Allt från att söka jobb eller frågor gällande försäkring. Sådant tar jag tacksamt emot råd om, som ung student. Jag blir helt enkelt förberedd inför jobblivet genom mitt medlemskap. Något du vill säga till studenter som just nu pluggar på distans? – Var snäll mot dig själv! Ofrivilliga distansstudier är tufft och du gör ett jättebra jobb. Så fortsätt kämpa! Snart sitter vi i de svettiga föreläsningssalarna tillsammans igen.

Ålder: 22 år. Pluggar: Kandidatprogrammen i fysik och matematik vid Stockholms universitet. Grundare av föreningen Girls in STEM: ”Girls in STEM är ett nätverk fullt av stöttande, peppande likasinnade unga runtom i hela Sverige” Missa inte avsnittet med Eleonora i Naturvetarpodden. NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

M ÅNA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 5/2021:

Hur sover du under pandemin?

Bättre än innan pandemin eftersom det går att anpassa arbetstiden bättre på morgnarna.

Jag sover så mycket bättre. I de perioder jag har jobbat hemifrån det senaste året så har jag i större utsträckning kunnat anpassa mina mat- och sovtider till min naturliga rytm, vilket gör att sömnen blivit mycket bättre trots att jag ofta jobbat fler timmar än normalt. Lena

Björn

M ÅNA D E N S F R ÅGA NYHETSBREV NR 4/2021:

Jobbar du mer under pandemin? Jag arbetar mycket mer och kan också fokusera lättare när jag jobbar. Längre dagar med mindre pauser blir det också men trots det lättare att få privatlivet att fungera. Sofia

i topp

1. 2. 3. 4. 5.

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Allt om lönesamtalet Vad innebär en erinran? Regler och tips när du jobbar hemma Ny lönestatistik

Mest lästa artiklar under december-februari på www.naturvetarna.se

MÅNAD ENS F R ÅGA NYHETSBREV NR 3/2021:

Snarast mindre. Vi har fått viss arbetsbrist mot ett normalår. Detta ligger utanför min myndighet att styra. Vi gör internutbildningar för att underlätta pensionsavgångar med mera. Oscar

Hur kommer du att resa efter pandemin? Planerar när det är möjligt att resa i Europa och att tillsammans med min sambo tågluffa ner till Sicilien. Fredrik Cederholm

Någon enstaka flygresa per år inom Europa. Inom Sverige får det bli bil eller tåg. Peter F

LÄSA R B R E V

Litium från batterier bränns upp Tack för ett ännu intressant nummer av Naturvetaren. Jag blev dock fundersam i reportaget om gröna batterier. Det nämns inte att litium inte återvinns från batterierna. Detta smyger även andra intressenter med. Batteriåtervinningen svarar att batterierna 6

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

samlas in och ”återvinns”, det vill säga förbränns, så litiumet återvinns INTE. I sammanhanget är det intressant med en nybyggd skola i Uppsala med solceller och metallfria batterier. Tiundaskolan är först med energilagring från miljövänligt batteri. Det bygger på

att elen från solceller lagras i salt och bomull. Det ger möjlighet att använda elen när solen inte skiner, eller på natten för att driva ventilationen. Vänliga hälsningar, Lars Hylander, Agr Dr

DUELLEN

Borde vi lagstifta om kortare arbetstid? Vi ska jobba allt högre upp i åldrarna, men kanske inte lika mycket hela tiden. Miljöpartiet menar att både miljön och folkhälsan skulle bli bättre om vi jobbar mindre. Socialdemokraterna menar att många inte skulle klara sig på den lägre lönen som 30 timmars arbetsvecka skulle innebära.

Ja!

Nej!

Rebecka Le Moine,

Anna Johansson,

riksdagsledamot (MP)

1. 2. 3. 4.

riksdagsledamot (S)

Vilket är ditt främsta skäl till att vi borde jobba mindre? Kan parterna på arbetsmarknaden komma överens om arbetstidsförkortning? Hur kan löner och villkor komma att påverkas av sänkt arbetstid? Hur skulle folkhälsan påverkas?

Det är en kraftig miljöreform, det finns en stark koppling mellan arbetstid och ekologiska fotavtryck. En studie som har undersökt data från OECD-länder visar att 10 procent kortare arbetstid kan leda till en minskning av vårt ekologiska fotavtryck med 12 procent och vårt koldioxidfot– avtryck med 15 procent. Detta för att vi växlar in vår ökade effektivitet till mer tid för livet i stället för ökad konsumtion. Ja, det kan de. Det behövs dock en lagändring som sänker normalarbetstiden, men om det sätts en rimlig tid för implementering kan arbetsmarknadens parter komma fram till hur det ska lösas. Vi har genomfört reformer för kortare arbetstid många gånger förut i Sverige. Löneökningen kommer att minska om löneutrymmet ges åt kortare arbetstid i stället. För låginkomsttagare kan det därför vara viktigt med kompletterande skattesänkningar för att de inte ska drabbas negativt. Redan i dag finns det stöd för detta; ända sedan 1990-talet är en majoritet av heltidsarbetande mer intresserade av kortare arbetstid än högre lön. Stressrelaterad ohälsa är den främsta sjukskrivningsorsaken i dag. Vi behöver mer tid att leva och få återhämtning för att hålla i längden, så jag tror att folkhälsan skulle påverkas positivt.

Många skulle ha svårt att klara sig på sin lön om den baserades på 30 timmars arbetsvecka. En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön tror vi inte är realistisk, åtminstone inte på kort sikt. Familjeveckan innebär i praktiken förkortad arbetstid och kommer att ge barnfamiljer möjlighet att planera sin tid bättre och minska stressen vid exempelvis studiedagar och lov.

Ja, och det gör de redan i dag. I flera kollektivavtal de senaste åren har löneökningsutrymmet använts till arbetstidsförkortningar, både kortare veckoarbetstid och utökad semester. Det är bra att parterna kan komma överens om lösningar som funkar i olika branscher.

Det mest sannolika är ju att lönen påverkas negativt. En annan möjlig negativ effekt är att stressen ökar om samma arbete ska utföras på kortare tid. Redan i dag kan vi se att många som har låga tjänstgöringsgrader får mind– re återhämtning under dagen och mindre tid till fortbildning, arbetsplatsmöten och liknande.

Mer tid till familj, fritid och återhämtning skulle sannolikt vara positivt för folkhälsan. Det ska ställas mot att ökad press och stress på jobbet, lägre inkomst och kanske behov av mer än en anställning skulle riskera en försämrad folkhälsa. För oss är det just nu mer angeläget att åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö genom att bland annat minska stressen i arbetslivet.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Profilen

Emma förklarar,

roar och upprör

TEXT: Palle Liljebäck

Med ena benet i forskarvärlden och det andra på Twitter har Emma Frans nått en stor publik. Nu är hon aktuell med boken Alla tvättar händerna där hon i dagboksform skriver om året med pandemin. TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Anna Ledin Wirén

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Häng med Emma under en dag 07.00

09.00

11.00

Följer sonen till skolan och fortsätter sedan att promenera en timme hemma i Uppsala. Ett viktigt andningshål och ett sätt att hålla igång fysiskt när hon av smittskyddsskäl undviker gymmen.

På plats vid datorn. Besvarar mejl, skriver artiklar, scannar av Twitterflödet och skriver dagens första tweet. De dagar hon ska till tv-studion åker hon hemifrån tidigt i ottan.

Håller en föreläsning för studenter. Temat är hennes egen forskning om hur pandemin påverkar män– niskors psykiska hälsa. Deltagare till studien når hon via sociala medier. Alla över 18 år kan vara med.

Emma Frans Aktuell: Med nya boken Alla tvättar händerna. Utbildning: Biomedicin vid Uppsala universitet. Disputerad i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet.

12.00

16.00

18.00

Lunchtiden är helig. Några planerade fikapauser har hon däremot inte. ”Fikar gör jag mest hela tiden.” De dagar hon spelar in poddar för bland annat Utbildningsradion, UR, åker hon till Stockholm.

Hämtar sonen från skolan och fortsätter därefter att jobba. Morgondagens digitala föreläsning för personalen på en kommun ska förberedas. Med källkritik lär du dig att skilja på vetenskap och desinformation, är temat.

Lagar middag till familjen och lyssnar på musik. Sedan följer en tv-kväll, där hon och maken har hittat till The Crown. Sänglampan släcks ganska sent efter att ha plöjt igenom fler avsnitt.

Yrke: Forskare, författare och folkbildare. Några utmärkelser: Stora Journalistpriset och Årets folkbildare 2017. Demokratiambassadör 2018. Årets folkbildare 2019. Guldörat för ”Årets radioprogram”, Hjärta & Hjärna 2020. Läser just nu: Galenskap av psykiatriprofessor Mikael Landén. Ger energi: Musik, träning och samtal med vänner. Bästa karriärtips: Hitta din grej och lär dig sätta gränser. N A T U R V E T A R E N 2 / 2021 9

Profilen Emma Frans i Naturvetarpodden. Finns där poddar finns och släpps 18 juni.

on har både blivit hyllad och sågad under pandemin. Som epidemiolog har Emma Frans gett goda råd och förklarat hur coronaviruset fungerar och hur vi ska förhålla oss till det. – Visst är det en utsatt position, men de positiva reaktionerna har ändå övervägt. Jag kände att jag kun-

tycker att Folkhälsomyndigheten var långsam i starten. – Jag företräder inget särintresse och är inte den som kan mest om virologi och smittspridning. Jag har försökt se till helheten, där andra effekter av restriktioner vägs in. För mig har det till exempel varit viktigt att hålla skolorna öppna.

Visst är det en utsatt position, men de positiva reaktionerna har ändå övervägt.” de göra nytta som folkbildare när coronaviruset slog till förra vintern. Om det skriver hon i sin nya bok Alla tvättar händerna. Att dämpa det höga tonläget och hålla sig till fakta har varit hennes devis. Hon har inte heller tagit ställning för eller emot den svenska strategin, även om hon

UNGAS FRAMTID

Hon menar att de ungas framtid står spel, där skolan också är en fast punkt i en turbulent tid. Boken har fått blandade reaktioner. Lite mer svärta ville en recensent se. – Jag är i grunden en positiv person och vill inte bidra till att öka polarise-

ringen. De 22 forskarna som idiotförklarade myndigheterna hade vunnit på att framföra sin kritik på ett mer respektfullt sätt. Då hade fler lyssnat. 100 000 FÖLJARE

Hon är även kritisk till Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter, som på ett tidigt stadium sågade Folkhälsomyndigheten. – Den öppna debatten ska värnas, men i rollen som chefredaktör borde han inte ha tagit ställning mot expertmyndigheterna när ingen säkert visste vilken strategi som var bäst. Däremot är det viktigt att utvärdera den svenska strategin på sikt. Med nästan hundra tusen följare på twitter är hon själv en influencer av rang. Med korta tweets provocerar hon och roar, ofta med en ironisk underton. Hon har en stående spalt i Svenska Dagbladet och dyker med jämna mellanrum upp i tv-sofforna. HUR ORKAR DU?

– Det har blivit för mycket och jag ska dra ned på tempot. I boken beskriver hon upplevelsen på randen till utbrändhet. – Jag glömde bort saker och kunde vara desorienterad, trött och stressad. I vanliga fall finns det andningshål, som att träffa släkt och vänner, liksom att träna på gym. Mycket av detta har försvunnit under pandemin. HÖGA FÖRVÄNTNINGAR

God sömn och motion har fungerat lite som krockkuddar. En timmes promenad de flesta morgnar har gjort susen. Emma Frans är glad över alla priser hon har fått. Men det finns baksidor som att det skapar höga förväntningar och att fallet kan bli högt. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Aktuellt

Stärkt skydd för visselblåsare Nu lägger regeringen en proposition om att stärka skyddet för visselblåsare. Tanken är att den som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen inte ska hamna i frysboxen. I botten ligger ett EU-direktiv som beslutades om för två år sedan. Den nya lagen ska ersätta den nuvarande visselblåsarlagen och ska gälla på

hela arbetsmarknaden. Det så kallade meddelarskyddet, som innebär att man kan gå till media och påtala missförhållanden, blir kvar. Lagförslaget ställer också krav på att arbetsplatser med mer än 50 anställda ska upprätta interna kanaler för visselblåsare så att de kan slå larm på ett säkert sätt.

Hela Norrland blommar Doftklöver, honungsört och bovete är några av de blommor som ett fyrtiotal mjölkbönder i Norrland ska så på ett halvt hektar av sina ägor. Norrmejerier bidrar med frön och Hushållningssällskapet driver projektet. Tanken är att öka den biologiska mångfalden till glädje för bland annat humlor och bin. Klimatförändringar och nedlagda jordbruk har påverkat den biologiska mångfalden negativt. Nästan en tredjedel av alla rödlistade växter och djur är helt beroende av ett öppet odlingslandskap för att kunna överleva.

Panta din take away-mugg För att minska nedskräpningen och återvinna pappmuggar ska ett system för pantning testas i sommar. Är du i Örnsköldsvik finns chansen att få tillbaka två kronor för din förbrukade kaffemugg. RISE och kommunen har fått pengar från Vinnova för att testa om pantsystemet får avsedd effekt. Med hjälp av en app och en QR-kod kan panten plockas ut i pengar om muggen slängs i rätt behållare.

LAS-paket med utbildning på gång

Det nya stödet till vuxenutbildning börjar ta form. Om allt går enligt planerna efter att remissinstanserna har sagt sitt och beslutet har klubbats i riksdagen kan de nya reglerna vara på plats inom ett år. Bakgrunden är den överenskommelse om spelreglerna på arbetsmarknaden mellan Svenskt Näringsliv och PTK, där Naturvetarna ingår – det så kallade LAS-paketet. Även LO-förbunden IF Metall och Kommunal är med på tåget. I utbyte mot ett svagare anställningsskydd för de anställda får facket betalt med stöd till omställning och utbildning. Ersättningen lär hamna på 80 procent av lönen, max 20 500 kronor per månad under tio månader. Det kan byggas på med ett extra studiestöd från arbetsgivaren.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Låga löner får BMA att lämna Politikerna har fått upp ögonen för det viktiga arbete som utförs på medicinlabben under pandemin. Men det blev ändå magra lönehöjningar för biomedicinska analytiker i Region Skåne, som håller på att dräneras på kompetens.

Personalen på medicinlabb har det tufft under pandemin, även om det börjar lätta lite nu. Det kan Martin Hambitzer vittna om. Han är biomedicinsk analytiker, BMA, på klinisk mikrobiologi och vice ordförande för Naturvetarföreningen i Region Skåne. – Vi får pussla så gott det går. Många har slutat och det är svårt att rekrytera nya medarbetare. Den kompetens och erfarenhet som försvinner ersätts ofta med nyutbildade BMA, som det tar tid att lära upp. Och när de är fullfjädrade slutar många av dem. Det har pågått under en Martin Hambitzer ↑ längre tid. – Låga löner och en stressig arbetsmiljö som en följd av underbemanning bidrar till det. De privata labben och grannregioner lockar med högre löner.

– Situationen är tuff på medicinlabben. Vi vill skjuta till mer pengar men har fått nej. Under pandemin har medicinlabben varit underfinansierade. Vi har ett system där sjukhuset köper tjänster av labbmedicin. Det systemet borde ses över och kanske ändras. Han pekar också på att verksamheten har blivit lidande med fördröjda provsvar. – Det var stressigt även innan pandemin, men den har satt fingret på att de tidigare osynliga medicinlabben är viktiga. Nu väntar vi på ett

”De privata labben och grannregioner lockar med högre löner.” lyft även när det gäller resurser, säger Henrik Fritzon. DRAR ÅT SVÅNGREMMEN

Enligt honom har 39 av 350 biomedicinska analytiker sagt upp sig under 20192020. Han håller med om att det låga löneläget bidrar till personalflykten.

FÖRDRÖJDA PROVSVAR

Henrik Fritzon, vice i ordförande i regionstyrelsen är medveten om problemet. Som socialdemokrat är han i opposition till de tidigare allianspartierna som styr i Skåne.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Personalen på labb får pussla så gott det går för att klara uppdraget. Politikerna är medvetna om problemet, men det händer inte så mycket.

Hall å dä r! Blir det fler laddstolpar nu? För att skynda på elektrifieringen i samhället finns det ekonomiskt stöd att söka från Naturvårdsverket. Isak Öhrlund sköter den hanteringen.

För att stoppa utflödet yrkade Naturvetarföreningen i Region Skåne på att satsa extra på BMA och dietister i avtalsförhandlingarna. – Problemet är att regionen har dragit åt svångremmen och har mindre pengar till lönehöjningar i år. Vi har en god dialog med arbetsgivaren, ytterst handlar det om politikernas vilja att skjuta till mer pengar, säger Martin Hambitzer. 2,6 PROCENT I ÅR

Årets lönehöjningar stannade på mellan 2,6 procent, motsvarade märket, på klinisk mikrobiologi i Lund. – De låga lönerna för BMA, som bekräftas av Saco:s rapport om livslöner, är förödande på sikt. Många nyutbildade vänder i dörren och sadlar om till andra yrken. Samtidigt för få söker till utbildningen, säger MarHenrik Fritzon ↑ tin Hambitzer. Han är ändå förhoppningsfull och tror på en vändning. – Utmaningen är att nå politikerna, och det verkar som att de har fått upp ögonen för oss. Sedan är lönen inte allt, men den är viktig. Hur stimulerande jobbet än är vill vi bli värderade för de insatser vi för.

– Ja. Regeringens mål att det inte ska vara längre än tio mil mellan snabbladdstationerna, är nästan uppnått. Tanken är att de ska bli ännu fler. Hur stort är stödet? – Som mest kan man få 50 procent av investeringen för att sätta upp laddstolpar. Företag, organisationer och kommuner kan söka stödet inom ramen för Klimatklivet. Installationen måste vara publik och kunna nyttjas av alla. Finns det andra villkor? – Privatpersoner kan inte få stödet och priset för att ladda måste vara samma för alla, oberoende bilmärke och person. Vad kostar en laddstolpe och hur snabbt laddar den? – Det beror på. I snitt har en laddpunkt som på några timmar kan ladda en elbil fullt kostat 56 000 kronor. Med en snabbladdare kan det gå så snabbt som ner till en halvtimme att ladda fullt. Dessa är dock dyrare. Får man tjäna pengar på investeringen? – Ja, men vinsten får inte överskrida investeringsbeloppet. När kan man söka? – Nästa ansökningsomgång pågår mellan 24 augusti och 9 september. Klimatklivets totala stödbelopp är runt 4,7 miljarder kronor per år och hittills har Klimatklivet bidragit till en klimatnytta på motsvarande 1,9 miljoner ton koldioxid per år. Pengar finns att söka fram till 2026. Vad kan man få stöd till mer? – Det ges till åtgärder som har störst klimatnytta. Några exempel är utveckling av elflyg, elektrifiering av gödselblandare i jordbruket och uppsugning av den potenta växthusgasen lustgas. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

MÅNADENS FRÅGA

Jobbar du mer i pandemin? Tiden framför datorn och mobilen har ökat när många jobbar hemma. Pauserna har blivit färre och kortare i jämförelse med för ett år sedan, enligt en färsk undersökning från Saco. Nu undrar vi hur ditt arbete har påverkats och hur du gör för att klara den ökade arbetsbelastningen.

Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Mer skärmtid och färre pauser vid hemarbete Tre av fyra akademiker sitter mer än sju timmar framför datorn, paddan eller mobilen när de jobbar hemma. Hårdare arbetsbelastning ökar risken för att fler går in i väggen, menar Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Många upplever att de får mer gjort när de jobbar hemma. Men det har sina risker. En färsk undersökning från Saco visar att akademiker tar färre pauser och att skärmtiden har ökat kraftigt.

”Vi vet att detta kommer att påverka hur vi mår.”

dande med kortare pauser och färre som tar promenader på lunchrasterna. Arbetspassen är långa för många som väntar tre timmar eller mer innan de tar paus. RISK FÖR ATT GÅ IN I VÄGGEN

HÄLSAN PÅVERKAS VID HEMARBETE

Sacos ordförande Göran Arrius beskriver det som en tickande bomb att 75 procent sitter mer än sju timmar per dag framför sin dator, padda eller mobil. Innan pan-

demin gjorde 41 procent det. – Vi vet att detta kommer att påverka hur vi mår och är allvarligt sett till arbetsmiljön, säger Göran Arrius. Han påminner om att arbetsgivaren enligt lag har ansvar för arbetsmiljön var arbetet än utförs. Det gäller också i hemmet. ÖKAD ARBETSBELASTNING NÄR MAN JOBBAR HEMMA

Göran Arrius varnar för att hem– arbete ger sämre välmående.↑

Enligt samma undersökning jobbar två av tre akademiker hemma i pandemin. Innan coronautbrottet arbetade två av tio på distans. Många jobbar också mer. Fyra av tio säger att arbetsbelastningen har ökat. De som inte jobbar hemma säger i högre grad att de har mer att göra. Även återhämtningen blir li-

– Nu är det viktigare än någonsin att chefer har en dialog med sina medarbetare om hur mycket de jobbar och hur arbetsmiljön är utformad. I det ligger att kunna ta pauser och få den återhämtning som behövs, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Annars menar han att risken för utmattningssyndrom ökar. Det gäller särskilt för kvinnor som enligt studien gör lite mer av allt, vilket är förknippat med risker för den psykosociala hälsan.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

5tips

2. 3. 4.

Begär inte för låg lön

Feltolka inte sifferlösa avtal

Inte privatekonomi

Det ska du undvika i lönesamtalet Det finns fällor i lönesamtalet. Här varnar vi för de vanligaste.

Lägg dig inte för lågt lönemässigt på ett nytt jobb. Det är främst när man byter jobb som man har chans att höja sin lön. En för låg lön kan vara svårt att rätta till i efterhand. Ta hellre i lite extra och ha en prutmån när du förhandlar lön på en ny tjänst. Kolla gärna vår lönestatistik i Saco Lönesök för att hitta en nivå som är rimlig. Ta också hjälp av Naturvetarnas rådgivning.

Sifferlösa avtal innebär inte att du blir utan lönehöjning. Samma principer gäller här. Det är ditt resultat och dina prestationer som ska värderas. Ofta finns det skrivningar i avtalet om vad man ska göra om man inte är nöjd med lönehöjningen. Det kan handla om att sätta upp individuella mål för utveckling och kompetensutveckling.

Använd inte argument som höjda boräntor eller att sambon har blivit arbetslös för att höja din lön. Arbetsgivaren är inte intresserad av din privatekonomi. Visa i stället på dina resultat, vad du har uppnått i relation till dina mål. Tänk på att resultat också kan mätas på gruppnivå. Har du bidragit till att gruppens resultat har förbättrats är det ett plus.

Det är chefen som sätter lönen och gör sina bedöm-

Jämför inte din lön

ningar av uppnådda resultat hos medarbetarna. Att använda kollegorna för att få upp sin egen lön är fel väg att gå och kan uppfattas som ett ifrågasättande av chefen. Fokusera hellre på dina egna prestationer och dina resultat.

Om du är missnöjd med din lön ska du inte hota med att du ska sluta. Det troliga

Hota inte med uppsägning

svaret blir att arbetsgivaren inte motsätter sig en uppsägning. Kanske chefen till och med drar en lättnadens suck. Ta i stället initiativ till ett samtal där ni i dialog kommer överens om mål för önskvärd utveckling, där kompetensutveckling kan komma att behövas. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Minskade löneskillnader mellan könen 57 procent

4,2 procent

av de chefer som är med i

På hela arbetsmarknaden är den oförklarade löneskilnaden mellan könen 4,2 procent, enligt Medlingsinstitutet. Det ska inte tolkas som lönediskriminering, utan är en löneskillnad som är oförklarad i statistisk mening.

Naturvetarna är kvinnor. Den kvinnliga andelen av Naturvetarnas medlemmar är 63 procent.

1,7% Så mycket mer tjänade Naturvetarnas manliga medlemmar än de kvinnliga förra året, räknat på motsvarande befattning, ålder och bransch, enligt Naturvetarnas lönestatistik. För tio år sedan var löneskillnaden 2,7 procent.

Det är glädjande att lönegapet mellan kvinnor och män minskar. Det visar att kompetens i allt högre grad går före kön. Sofia Söderberg förbundsjurist på Naturvetarna

Inom den privata sektorn på hela arbetsmarknaden är var tredje kvinna chef, 37 procent. Ungefär lika många, 38 procent, är kvinnor i de företagen, enligt Svenskt näringsliv. På landets universitet och högskolor är kvinnorna i majoritet bland studenterna, men är underrepresenterade på de höge tjänsterna. 29 procent av professorerna är kvinnor. På nivån under professor är könsfördelningen nästan helt jämn.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Reportage

Slutförvar som väntar på en lösning Det finns inget mer att utreda, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten som ger tummen upp för slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Regeringen vill vända på alla stenar innan den tar beslut. Naturskyddsföreningen menar att det finns allvarliga brister i hanteringen. TEXT:

Palle Liljebäck BILDER OCH GRAFIK: Jessica Palmqvist

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Tre barriärer skyddar Med tre skyddsbarriärer ska människor och miljö skyddas från strålning i hundra tusen år. I en kopparkapsel med gjutjärn på insidan ska avfallet lagras. Kapseln bäddas in i ett skikt av bentonitlera. Kopparkapseln är fem meter lång och väger 25 ton när den är fylld med kärnavfall. Enligt SKB står kapseln emot korrosion och eventuella rörelser i berget. Inbäddad i bentonitlera skyddas kapseln mot vatten. Leran är plastisk och håller tätt när den mättas med vatten. Den tredje barriären i den så kallade KBS-3-metoden är urberget, där avfallet ska lagras 500 meter under markytan. Efter hundra tusen år är radioaktiviteten inte högre än det omgivande urberget.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

500 meter under mark– ytan i Forsmark ska det radioaktiva avfallet lagras tills strålningen har klingat av om hundra tusen år. →

et har gått tolv år sedan beslutet att slutförvaret av Sveriges kärnavfallet skulle hamna i Forsmark i Östhammars kommun. Man bedömde att urberget där är mer stabilt än i Oskarshamn. Färre sprickor och torrare berg talade för Uppland. Grunden var lagd, men många frågetecken behöver rätas ut innan regeringen kan fatta sitt beslut. SKB, Svensk kärnbränslehantering, har haft en nyckelroll under hela processen och har uppdraget att ta hand om kärnavfallet på ett säkert sätt för människor och miljö. MELLANLAGRET FULLT

Nu börjar man komma in i ett kritiskt skede och det hastar på för regeringen att komma till ett beslut. Mellanlagret i Oskarshamn står inför risken att bli fullt i slutet av 2023. – Vi känner oss trygga och har vetenskapen i ryggen. Vår forskning när det bland annat gäller risk för korrosion av kopparkapseln har granskats av andra forskare, både i Sverige och internationellt, säger Jessica Palmqvist, FoU-chef på SKB.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Mellanlagret på väg att bli fullt Några mil norr om Oskarshamn - i Simpevarp - ligger mellanlagret för använt kärnbränsle, även kallat Clab - Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Åtta meter djupt vatten skyddar mot strålning i bassänger 30 meter ner i urberget. Kärnbränslet är i drift i ungefär fem år. När det har gjort sitt lagras det ett år på kärnkraftverket för att sedan flyttas till mellanlagret i Oskarshamn. Det lagret börjar bli fullt. I dag finns 7 300 ton radioaktivt avfall där, taket ligger på 8 000 ton, som det finns tillstånd för. SKB har ansökt om att få lagra 11 000 ton. Det tillståndet bygger på att regeringen fattar beslut om att bygga slutförvaret i Forsmark. I annat fall säger Oskarshamn kommun nej till att bygga ut mellanlagret.

”Vi känner oss trygga och har vetenskapen i ryggen.” Av runt 125 medarbetare på forskningsavdelningen jobbar 45 med att ta fram ny kunskap som syftar till att säkra upp slutförvaret. Det handlar om allt från att finslipa skyddshöljet runt det radioaktiva avfallet till att få ännu bättre koll på berget ned till 500 meters djup. DAGS ATT GÅ TILL BESLUT

Tidsperspektivet är hundra tusen år. – Vi har gjort en djup vetenskaplig analys och har gett klartecken till slutförvaret i Forsmark. Vi ser inget behov av fler undersökningar och utredningar innan regeringen kan fatta beslut, säger Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten på Strålsäkerhetsmyndigheten. Hon medger att det är en komplex fråga, där beslut ska fattas under osäkerhet. – Hundra procent säker kan man inte vara med så långa tidsrymder. Vi är pionjärer där vi är med och bygger ny kunskap i ett Ansi Gerhardsson ↑ okänt forskningsfält.

Reportage

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Reportage

Detsamma gäller skiktet med gjutjärn som ligger närmast det radioaktiva plutoniumet. ANDRA METODER

Naturskyddsföreningen vill se en granskning av den aktuella metoden och samtidigt undersöka om andra metoder lämpar sig bättre för inkapsling av kärnavfallet. – SKB har bitit sig fast vid en lösning. Vi menar att andra metaller och legeringar, liksom djupare borrhål, bör testas för att se om KBS-3-metoden kan göras säkrare. Vi kan inte stressa fram ett beslut, säger Oscar Alarik och hänvisar till mark- och miljödomstolen som inte har godkänt slutförvaringen i Forsmark. SKB menar att de har gjort de undersökningar som Mark- och miljödomstolen begärde 2018. – Vår forskning, som har granskats, visar att vi

F OTO: U N I P E R

Oscar Alarik på Naturskyddsföreningen menar att det finns allvarliga brister i säkerheten. ↓

Naturskyddsföreningen är inte lika övertygad om säkerheten och menar att det finns allvarliga brister. – Det finns frågetecken kring kopparkapseln, där det har visat sig att det inte behövs syre för att koppar ska oxidera och korrodera. Få tester har gjorts och det så kallade LOT-försöket, där kopparkapseln har legat i tjugo år i en miljö som liknar urberget i Forsmark, har visat att kapslarna är anfrätta av korrosion, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen. Han menar att SKB inte har redovisat resultaten ordentligt från LOT-försöket i höstas. – SKB har undanhållit vad som egentligen hänt med de delar av kopparkapslarna som har varit värst utsatta för korrosion. Det gör oss oroliga. Forskare på KTH bekräftar att metoden är osäker och pekar på risken för korrosion.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

har de marginaler som krävs när det gäller risk för korrosion av kopparn, säger Jessica Palmqvist vid SKB. BOLUND INTE NÖJD

Inte heller Strålsäkerhetsmyndigheten har något att invända mot de långtidsförsök som har Per Bolund ↑ gjorts. – Vi har sett en förväntad påverkan på kopparkapseln, men den är inte så stor att det får effekt på säkerheten, säger Ansi Gerhardsson. Men det räcker inte för att göra miljöminister Per Bolund nöjd. Han

menar att det vore oansvarigt att stressa fram ett beslut med så allvarliga möjliga konsekvenser. – Beslutet innehåller många svåra frågor som behöver säkra svar. Regeringen arbetar intensivt med det. Litar ni inte på era egna experter? – Jo, men det är min uppgift att processen sker på ett öppet och oberoende sätt, och att beslutet är brett förankrat. Vad händer om mellanlagret i Oskarshamn blir fullt? – Ingen ska behöva känna oro för vår energiförsörjning. Frågan kommer att få en lösning innan mellanlagret är fullt. Vi för en kon-

tinuerlig dialog med SKB om det. Har kärnkraften en framtid i Sverige nu när fjärde generationens kärnkraft är på gång? – Det har jag svårt att se. Vårt mål är ett helt förnybart elsystem. Att bygga kärnkraft i dag är dyrt och förknippat med risker. De prototyper som det forskas på nu är långt från kommersialisering. Däremot finns inget förbud mot att vare sig driva vidare, bygga eller forska på kärnkraft, säger Per Bolund. FINLAND GÅR FÖRE

Men nu gäller det att lösa slutförvaret av kärnavfall, som alla är eniga om måste göras även i

Fjärde generationens kärnkraft

I dag finns inget förbud mot att vare sig driva vidare, bygga eller forska på kärnkraft.

Att utvinna energi ur kärnavfall kan låta som en dröm. Men det är möjligt tack vare den teknik som forskarna har utvecklat i den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Den skulle göra att betydligt mer energi kan pressas från uran. En pellet av urandioxid är inte större än att den ryms i handen och motsvarar förbränning av 800 liter olja. Med fjärde generationens kärnkraft är energimängden 64 000 liter olja. Men det återstår mycket forskning och utveckling innan den metoden är i drift. Forskning pågår bland annat på KTH. Ännu en poäng är att mängden avfall blir mindre och radioaktiviteten inte lika långlivad jämfört med dagens teknik.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Reportage

Sverige. Finland går före och håller på att bygga ett slutförvar av kärnavfall, som planeras att tas i drift 2024. – Finland som använder samma metod som visar att det är möjligt, säger Jessica Palmqvist optimistiskt. Den dagen den svenska regeringen ger klartecken för att bygga slutförvaret i Forsmark går ärendet tillbaka till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten för fortsatt hantering och villkorsättning. Efter tillstånd från dem kan SKB starta bygget. Tio år senare räknar man med att slutförvaret kan tas i drift. – Under hela byggtiden gör vi undersökningar av berget ner till 500 meters djup och tittar på sprickor, vattenflöden, bergspänning och an-

N A T U R V E T A R E N 2 / 2021

nat. Efter förslutning av deponeringstunnlarna ska Strålsäkerhetsmyndigheten ge sitt godkännande. Då har man tagit höjd för nya istider och att jordskalv kan inträffa. Tanken är att slutförvaret ska stå pall för den typen av extrema påfrestningar under hundra tusen år. Då har radioaktiviteten klingat av och är ofarlig för miljö och människa. ELFÖRSÖRJNINGEN HOTAS

Till saken hör att Östhammars kommun har sagt ja till slutförvar i Forsmark. Det är en viktig pusselbit i spelet om kärnavfall. I ansökan om slutförvarssystemet ingår också en del om mellanlagret i Oskarshamn i väntan på att slutförvaret i Forsmark byggs. Os-

karshamns kommun ställer sig positiv till en utökad lagringskapacitet. – Beskedet från Oskarshamns kommun bygger på att regeringen säger ja till slutförvar i Forsmark. Det finns en risk att mellanlagret blir fullt om inte regeringen fattar beslut om slutförvaret, säger Ansi Gerhardsson. Det mesta talar för att man hittar en lösning. Utan kärnkraften skulle elförsörjningen i Sverige hotas. Slutförvaret ska stå pall för nya istider, jordskalv och andra extrema påfrestningar som kan inträffa inom hundra tusen år. ↓

På nytt jobb

Strålning som räddar liv Kärnfysikern Riccardo Bevilacqua vill ha ett jobb där han kan bidra till att göra världen bättre. I juni flyttar han med sin familj till Stockholm för att arbeta med strålningssäkerhet på Elekta, som gör maskiner för cancerbehandling.

Riccardo Bevilacqua Nytt jobb: Radiation Safety and Security Expert på Elekta som gör maskiner för strålningsbehandling av cancer. Tidigare jobb: Radiation Protection Expert på European Spallation Source, ESS i Lund. Utbildning: Master i kärnfysik på Triesteuniversitet, Italien, och PhD i tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet.

Vad ska du göra på jobbet? – Jag ska arbeta med strålningssäkerhet så att maskinerna som Elekta tillverkar är säkra för patienter och läkare. Maskinerna är ”Star Trek medicine” som opererar på cancerpatienter från utsidan med hjälp av radioaktiva ämnen. De måste därför vara ordentligt skyddade. Jag kommer även att jobba gentemot tillsynsmyndigheter med regler kring hantering av radioaktiva ämnen.

Varför sökte du denna tjänst? – Jag har arbetat på ESS i sju år och tyckte det var dags för nya utmaningar. Jag vill arbeta med något som har en större mening, så att få bidra till att bota cancer fick mig intresserad av jobbet. Det blir också roligt att få arbeta i ett globalt team med kollegor på flera kontinenter.

Vilka utmaningar tror du att du stöter på? – Det blir en stor förändring att gå från en organisation som

Gör på fritiden: Flyger drake och andra utomhusaktiviteter tillsammans med sin sexåriga dotter.

Kärnfysikern Riccardo Bevilacqua har gått från ESS i Lund till Elekta. ↑

”När jag ser medarbetare växa av större ansvar och utmaningar känner jag mig stolt.” är finansierad av offentliga medel till ett företag inom privata sektorn. Men jag tror att det kommer vara stimulerande att jobba i en mer konkurrensutsatt miljö som har högre krav på resultat och leverans.

Varför valde du en karriär inom nukleär fysik? – Många tror att nukleär fysik bara handlar om kärnkraft, men det används också för att behandla cancer. Jag har sedan Tjernobylkatastrofen fascinerats av att det går att skapa och kontrollera dessa krafter. Säker hantering är det jag

brinner för eftersom det kan få så allvarliga konsekvenser om man inte gör det rätt.

Varför engagerar du dig fackligt? – Jag är kongressombud för Naturvetarna och var ordförande i akademikerföreningen på ESS. Det är ett sätt att göra min arbetsplats till en bättre arbetsplats. Jag hade möjlighet att påverka och stötta kollegor som, precis som jag, kom från ett annat land och behövde hjälp att förstå hur det är att arbeta i Sverige. Jag kunde hjälpa till att överbrygga olikheter och skapa förståelse. Det var ett väldigt givande uppdrag som jag är tacksam för.

JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag lönesamtalet att fungera? En gång om året är planen att vi ska ha lönesamtal på jobbet. Men så är det inte riktigt och det händer att vi inte ens blir kallade till lönesamtal. När vi väl har lönesamtal handlar det ofta om andra saker än om min lön.

Det kan finnas flera skäl till att lönesamtalet inte fungerar. Du kanske inte ens har blivit inbjuden till det. Börja med att påminna din lönesättande chef om att du ännu inte har haft lönesamtal och väntar på en inbjudan. Du kan också själv ta initiativ och bjuda in chefen. Om inte det fungerar skulle jag vända mig till personalavdelningen och fråga om det är något de kan göra. Om inte heller det ger resultat så finns vi här på Naturvetarna att kontakta.

Ett bra lönesamtal ska handla om dig, ditt uppdrag, din kompetens och ditt resultat. Ta gärna med dig arbetsplatsens lönepolicy och även den centrala överenskommelse om lön som finns i ditt kollektivavtal som ofta beskriver hur löneprocessen ska gå till. Gör också en uppföljning av hur du har presterat i relation till de mål som ni satt upp för dig och verksamheten.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”Ett bra lönesamtal ska handla om dig, ditt uppdrag, din kompetens och ditt resultat.”

Ofta finns det skrivningar i kollektivavtalet om vad man kan göra om man upplever att man inte fått en godtagbar höjning. Det kan även handla om ett förstärkt lönesamtal eller att kompetenshöjande åtgärder sätts in. Avsluta alltid ditt lönesamtal med att diskutera vad du kan göra för att påverka din framtida löneutveckling. I vissa avtal finns det skrivningar om sifferlösa avtal. Det betyder att det inte finns någon central överenskommelse om hur mycket lönen ska höjas. Dock innebär den inte att lönen inte ska höjas alls, utan din lönehöjning ska relateras till uppnådda mål och dina bidrag till verksamhetens resultat.

Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna

Spanar in BOK

Ut i naturen på lätta steg Allt fler söker sig ut i skog och mark. Många naturvetare har stor vana av det och en del har naturen som arbetsplats. Men det gäller inte alla. För dem kan Lätta friluftsboken vara en ingång till mer än svampplockning och promenader. Du får veta vad du behöver ha med dig på vandringen eller upptäcktsfärden. Själv har jag koll på de flesta växter efter studier i botanik, men jag har en lucka när det gäller fåglar. Den kan fyllas med den här boken som lär oss att känna igen fågelsång. En bonus är att spana efter fladdermöss och förstå deras roll i det ekologiska systemet. Boken är skriven av författaren Bengt Fredrikson och ges ut av bokförlaget Hedvig.

BOK

Upptäck Skåne under ytan Med den här boken i handen blir semestern i Skåne så mycket mer än bad, caféer och vacker natur. Stenshuvud och Kullen är självklara utflyktsmål, som döljer en historia som sträcker sig långt innan den första människan satte sin fot där. Under årmiljonerna har den skånska myllan legat under vatten i ett tropiskt hav, varit öken och täckts av ett kilometerhögt istäcke. Klart att det har satt sina spår och skapat en unik geologi med alunskiffer, diabas, kalksten och kol. De bördiga odlingsjordarna har gjort det möjligt att bygga alla slott och herresäten. Geologen Olof Peterffy och Ingrid Thulin Olander guidar läsaren till 18 utflyktsmål, och kanske du får möta dinosaurier och vulkaner, i alla fall spår av dem. Författarduon visar var du kan vaska guld, leta fossil och mycket mer. Boken är pedagogisk och rik på bilder, som gör det svårt att slita sig.

BOK

Gör Excel till en dans Antingen älskar man eller hatar man Excel. Med den behändiga fickboken Excel helt enkelt av David Stavegård kan fler lockas över till den goda sidan. Han visar att programmet kan användas till så mycket mer än att peta in data i tabeller. Här ligger inte tyngdpunkten på teknik. Du lär dig att jobba smartare och med stil. För att fixa det bör man ha en viss grund att stå på och ha lite vana av att jobba i Excel. Du får hjälp att skapa snygga diagram, pajer och grafer som får publiken att bli intresserade och förstå komplicerade orsakssamband. Det är till och med möjligt att måla tavlor i Excel, som den japanska konstnären Tatsuo Horiuchi gör och tjänar pengar på. Boken ges ut av Eget förlag.

Naturkartan.se – din digitala guide ut i naturen Ladda ner appen och du får bästa tipsen på vandringsleder, badplatser och annat som ger utflykten mervärden, i nära på hela Sverige.

Vinnare i förra numret: Immunförsvaret och virus: Rahil Dahlén Noriko på äventyr i tången: Henrikki Rutanen

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna här.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 1 augusti. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Koldioxid blir råvara i nya produkter Genom att göra energi, färger och plaster av koldioxid kan ett miljöproblem vändas till en möjlighet. Tack vare EU-stöd utvecklar Perstorp en teknik som på sikt minskar företagets klimatbelastning. Nu ställer hela kemiindustrin om till klimatsmart produktion. TEXT OCH FOTO:

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Vetenskap

Utsläppen ned med 85 procent

Till 2045 är målet att kemiindustrin ska minska sina utsläpp av koldioxid med 85 procent, motsvarande 4,7 miljoner ton, enligt rapporten Vägar till klimatneutral produktion för kemi- och innovationsindustrierna.

» Bland åtgärderna som listas finns koldioxidavskiljning och lagring (CCS), användning av biobaserade råvaror, cirkulär ekonomi med återvunna råvaror, omställning till klimatneutral energi och mer resurseffektiva system. » Perstorps initiativ för att omvandla koldioxid till råvara för framställning av baskemikalier är ett exempel på cirkulär ekonomi och CCU (Carbon Capture and Utilization), det vill säga avskiljning och användning av koldioxid. Perstorp kommer också att dra nytta av grannen Borealis som ska bygga en anläggning för kemisk återvinning av plastavfall – vilket också kommer att ge återvunna råvaror. » Rapporten är framtagen av konsultbolaget Material Economics på uppdrag av Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Ikem. Den bygger på intervjuer och enkäter bland 14 medlemsföretag som tillsammans har utsläpp på mer än 5,5 miljoner ton CO2 per år, eller motsvarande cirka 80 procent av de totala utsläppen av Ikems medlemmar.

åvaru- och energiintensiv industri i Sverige anklagas ofta för att vara med och orsaka växthuseffekten. Samtidigt har de också flera av nycklarna till att lösa inte bara sina egna, utan delar av hela samhällets, klimatproblem. Ett exempel är kemikoncernen Perstorp, som just nu arbetar med ett projekt som kan minska utsläppen med en halv miljon ton koldioxid per år. Initiativet, ”Project Air”, syftar till att använda koldioxid och andra restströmmar tillsammans med biogas för att tillverka metanol. ERSÄTTER FOSSIL RÅVARA

Metanolen ska sedan kunna ersätta fossil råvara i företagets produktion – och i nästa steg förse kunder som tillverkar färger, möbler, plaster och annat med hållbara insatskemikalier. Håkan Kihlberg ↑ – Projektet bygger på att kolet i våra produkter ska komma från förnybara källor eller återcirkulerade strömmar av koldioxid och andra material, säger Håkan Kihlberg, som är projektledare för satsningen och Vice President för strategiska projekt och processer vid Perstorp AB. Recirkuleringen sker både genom återvinning av koldioxid i de egna pro-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Vetenskap

Perstorps befintliga industri i Stenungsund kommer i och med Project Air att kompletteras med nya produktionsanläggningar för metanol, elektrolys och förgasning. ↓

cesserna och genom förgasning av vissa returströmmar för att utvinna kol– atomer som sedan används för att producera metanol som insatskemikalie i nya produkter. – I princip hittar man våra produkter i alla mänskliga miljöer, som i plast, färg, glas, läder, djurfoder, ja, överallt, berättar Håkan Kihlberg. Deras produkter ligger tidigt i hela värdekedjan och är grunden för många andra företags produkter. – Det innebär att om inte vi kan erbjuda hållbara produkter kommer inte heller Tetra Pak, Ikea, Volvo eller andra att kunna erbjuda det till sina kunder, menar Håkan Kihlberg. EJ LÖNSAMT I DAG

Tillgången på hållbart producerade insatsvaror såsom metanol är i dagsläget extremt begränsad. Perstorps satsning på hållbara kemikalier är därför direkt knuten till marknadens efterfrågan och företagets egen långsiktiga överlevnad. En hämsko har dock hittills varit att företagen inte har kunnat ta ut någon större prispremie för hållbart framställd metanol jämfört med konventionell. Omställningen och de stora investeringar som behövs för den har därför i många fall skjutits på framtiden. Genom ”Project Air” hoppas Perstorp AB kunna lösa detta dilemma med bland annat projektmedel från EU:s innovationsfond. – Tillsammans med våra partners Uniper och Fortum är vi nu inne i andra steget av ansökan. Om vi är lyckosamma

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”Vi bidrar till övriga samhällets omställning.” kommer vi att få besked om nästa steg i höst. Sedan hoppas vi kunna gå vidare med projektering och installationer, och starta upp 2025, säger Håkan Kihlberg. INTE SMÅPOTATIS

Och det är inte småpotatis det handlar om. De nya processerna för att recirkulera koldioxid och andra strömmar kommer att kräva investeringar i miljardklassen, berättar Håkan Kihlberg, utan att avslöja den exakta projektbudgeten. Projektet är tänkt att bli Perstorps största enskilda satsning genom tiderna. Bland annat planeras in-

stallationen rymma den största elektrolysören kopplad till kemiindustrin någonsin, samt den största CCU-anläggningen som skulle finnas installerad i världen. (CCU står för Carbon Capture and Utilization, och innebär i korthet avskiljning av koldioxid och fortsatt användning av den i andra processer). BACKAR PROCESSEN

Perstorp är dock bara ett av de många kemiföretag i Sverige som just nu genom olika projekt vill sätta upp infrastruktur och starta ny forskning för att minska klimatpåverkan från de egna processerna – och i slutändan också bidra till övriga samhällets omställning. – Ett annat spännande exNils Hannerz ↑

Länk till rapporten: www.ikem.se/globalassets/ vagar-till-klimatneutral-produktion.pdf

”Fordonsindustrin driver nu batteriutvecklingen starkt framåt.” empel är företaget Borealis returraffinaderi som de vill bygga i Stenungsund. Det ska kunna ta hand om plastsopor, och ”backa processen” genom pyrolys och förgasning och göra ny plast av dem igen, säger Nils Hannerz. Han är forsknings- och innovationschef vid Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Ikem, som nyligen uppdragit åt konsultbolaget Material Economics att ta fram en rapport över åtgärder som skulle kunna minska utsläppen från medlemsföretagens verksamheter. Resultatet blev en studie med förslag på åtgärder som skulle få ned utsläppen med 4,7 miljoner ton CO2. – Generellt är katalysatorer och deras förmåga att använda alternativa råvaruströmmar ett väldigt intressant forskningsfält eftersom det påverkar processens ekonomi mycket, berättar Nils Hannerz.

längre kolvätekedjor i bland annat olja för att framställa mer lättflytande bränslen med kortare kolvätekedjor, såsom bensin. Normalt används en del av oljan för att driva processen, men försök utomlands har visat stora möjligheter att i stället driva sådana anläggningar med el. En utmaning för att skapa klimatvänligare processer är ofta elpriset och tillgången på el, där bland annat cementindustrin behöver mycket el för att kunna minska sina utsläpp. – El är den enskilt viktigaste åtgärden för att göra de här projekten hållbara. När det gäller ekonomin finns en diskussion i exempelvis Tyskland att ersätta industrin för

kostnaderna för de fördyrande miljöåtgärderna, men det har vi ännu inte haft i Sverige, säger Nils Hannerz.

Från ättika till specialkemi Perstorp, som grundades 1881, tillverkade ursprungligen ättika, men breddade snart produktionen till en mängd andra kemikalier och material. På 50-talet kom perstorpplattan, på 1980-talet laminatgolvet Pergo. Efter avknoppning av bioteknik- och golvverksamheter, specialiserade man sig i början av 2000-talet på specialkemi.

EL TAR ÖVER

En annan möjlighet är att elektrifiera den hittills oljedrivna krackern i Stenungsund. En kracker slår sönder

Project Air ska kombinera kända och etablerade tekniker på innovativa sätt för att framställa baskemikalier på cirkulära sätt. →

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Läkemedel mot alzheimer på gång Alzheimer är den sjätte vanligaste dödsorsaken i USA. Men kanske inte så länge till. Nu utvecklar ett amerikanskt bolag läkemedlet Simufilam. som visar lovande resultat. Orsaken till sjukdomen är relativt oklar, men man vet att ålder och genetik är två stora faktorer. Det som händer är att av proteiner ansamlas i och runt hjärnan, vilket bland annat leder till neurologisk dysfunktion och neurodegeneration. Detta är det första läkemedlet som påverkar flera biomarkörer relaterade till alzheimer. Hela 98 procent svarar på läkemedlet och man har sett en klinisk förbättring gällande episodiskt minne och arbetsminne med mellan 17 och 46 procent. Simufilam har precis avslutat sin fas 2-studie, och i de allra flesta fallen skulle det ta runt tre till fem år innan den kommer till marknaden, men genom en så kallad “breakthrough therapy designation” kan den nå patienterna under 2021. Elliot Hansson

AI snabbar på proteinforskningen Googles filial Deepmind har gjort stora framsteg med att förutspå proteinveckning utifrån dess sammansättning av aminosyror. Proteiner är uppbyggda av aminosyror som sätts ihop till långa kedjor som sedan veckas ihop till “nystan”. Denna process ger varje protein en bestämd form. Att med hjälp av AI kunna förutspå proteiners utseende ger stora möjligheter inom mikrobiologi, medicin och bioteknik. Man vill också förstå vad som händer när proteiner bildar felaktiga strukturer eftersom dessa kan orsaka ag-

gregationer som i sin tur leder till en mängd olika sjukdomar, som till exempel BSE, ALS och alzheimer. Klara Wagenius

Mer elektronik ska återvinnas Av alla de miljontals ton elektronik som kastas bort varje år återvinns bara en fjärdedel. Detta problem kommer att eskalera och bli värre när världen utvecklas och digitaliseras. Det påskyndas av övergången till 5G. För att lösa detta och bidra till att mer elektronik kan återvinnas har ingenjörer vid Duke University utvecklat världens första helt återvinningsbara tryckta elektronik. Genom att demonstrera en avgörande och relativt komplex datorkomponent – transistorn

– skapad med tre kolbaserade bläck, hoppas forskarna inspirera till en ny generation återvinningsbar elektronik. Det skulle kunna innebära slutet på den växande globala epidemin av elektroniskt avfall. Filip Manjevic

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Tvättar vi händerna i onödan? Sedan dag ett av pandemin har vi fått höra att vi ska tvätta händerna för att minska smittspridningen. Nya studier visar att risken att smittas av coronaviruset är mikroskopisk när man tar på ytor. Finns det ändå skäl att tvätta händerna? Ja, absolut. Du tar med dina händer på andra ytor också. Ytor som slemhinnan i näsan när du petar i näsan eller i munnen när du slickar av något från fingrarna. Saker som vi omedvetet gör, för att vi är människor. Där kan virus eller andra bakterier överföras till någon annans hand eller till ett handtag. Samma gäller om du tar någon i handen och sedan för den

direkt till ditt öga för att klia till exempel, då går virus och bakterier direkt in via slemhinnan. Olika bakterier och virus trivs på olika saker och överlever olika länge. Det är inte bara coronavirus vi vill skydda oss mot genom att tvätta händerna. Vi har aldrig haft så lite övriga infektioner som nu i befolkningen. Det gäller till exempel RS, vinterkräksjuka, vätska bakom öronen och influensa. Så att tvätta händerna är grundläggande för folkhälsan. Janet Mattsson, lektor och docent

i hälsovetenskap vid Röda korsets högskola

Varför blir hår och kläder mörkare när det regnar? Det beror på att ljuset reflekteras annorlunda mot ögat. När materialet, som bomullskläder, blir blötare blir det Ljus som sprids också planare – det sämre uppfattar finns en ”klibbningsvi som mindre effekt” av vatten i ljust.” material som textil och papper. Då sprids ljuset sämre vilket vi uppfattar som mindre ljust. Jämför nysnö som består av miljardtals små spridande vassa snöstjärnor – som vi uppfattar som vitt och ljust. När snötäcket smälter blir det blötare och snökristallerna säckar ihop och sprider mindre vilket vi tycker ser mörkare ut. Nils-Krister Persson, docent inom Smart Textiles vid Högskolan i Borås

Blir jag smal eller tjock av grädde? Jag och min hustru äter grädde av olika skäl. Jag för att inte gå ner i vikt, då jag tränar rätt mycket. Min fru äter grädde för att minska i vikt. Samtidigt minimerar hon intaget av kolhydrater. Vem av oss har rätt?

Grädde är ett energirikt livsmedel som kan fungera i båda fallen. För att minska i vikt ska grädde kombineras med ett kraftigt minskat

intag av kolhydrater. En sådan kost benämns ofta som ketogen kost eller LCHF-kost. Viktigt att komma ihåg är att man inte kan äta en obegränsad mängd grädde om syftet är att minska i vikt. I grädde finns det lite kolhydrater i form av laktos vilket kan förhindra den viktminskande effekten som en LCHFkost ger och energiintaget får heller totalt sett inte bli för högt.

Ur hälsosynpunkt finns bättre livsmedelsval som på samma sätt skulle uppfylla era behov, exempelvis rapsolja (innehåller 0 g kolhydrater), men gillar man grädde kanske det inte är ett alternativ. Så svaret är att båda har rätt!

Anna Sjödin, PhD, universitetslektor

vid Umeå universitet

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

: t e d r a k n u f å S ill en t n e g lats ä p s V t e rb grön a

r hjälpe , som e id . s u t g la rhets . betsp hållba din ar rhetsmålen am en ningen på a fr b ll it å g h ll ta omstä de globala a har gröna vetarn ch Natur riva på den nda 2030 o td ge dig at nd ligger A ru Som g

Hushålla med energin Även energisnåla led-lampor och IT drar mycket energi. Kartlägg och åtgärda energitjuvarna på kontoret. Det kan handla om allt från lampor som lyser i onödan till vatten som droppar från kranen. Ta hjälp av kommunens energirådgivare.

Visste du att?

Håll koll på kemikalierna Miljömärkta produkter är regel. Inred med begagnade möbler och se till att de inte innehåller flamskyddsmedel. Källsortera hushållssopor, plast, papper, metall, kartong, glas, batterier, glödlampor, elektronik och matavfall.

Du spar energi genom att dra ur laddaren från vägguttaget när mobilen och datorn inte används. Upp till 10 procent av ett hushålls totala elförbrukning uppskattas gå till apparater i standby-läge.

Flera tips Anlägg odlingsytor och välj örter som blommar under hela växtsäsongen. Då gynnas humlor och bin. Låt en oberoende part göra ett klimatbokslut på verksamhetens utsläpp av växthusgaser. Utbilda personalen i frågor om hållbarhet. Gå från papperstidning till webbtidning.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Res fossilfritt Sätt upp mätbara mål och delmål. På årsbasis kan ett delmål vara att minska utsläppen från resandet med 20 procent. Det långsiktiga målet kan vara att resandet ska vara närapå fossilfritt 2030.

Visste du att? Cyklar du varje dag till och från jobbet minskar dina utsläpp av koldioxid med 400 kilo under ett år jämfört med om du kör bensindriven bil, om sträckan är 10 kilometer i ena riktningen.

Uppmuntra cykling och digitala möten Gör det möjligt att jobba och ha möten digitalt på distans, även efter pandemin. Uppmuntra och kanske premiera dem som cyklar eller åker kollektivt till arbetet och i tjänsten. Klimatkompensera resor för de utsläpp som inte går att bli av med.

De går i täten På Folkhälsomyndigheten har Saco-S-föreningen med Naturvetarna i spetsen träffat ett avtal med arbetsgivaren om att det ska löna sig ekonomiskt för individen att välja tåg i stället för flyg vid tjänsteresor.

Detta gör Naturvetarna

Närodlat tack Välj närproducerat och ekologiskt. Svenskt är mer hållbart än till exempel kött från biffdjur som betat på marker som tidigare var regnskog. Undvik engångsförpackningar vid hämtning av lunch och välj mat efter säsong. Välj alltid bort flaskvatten, då det både är dyrare och sämre för klimatet.

I december 2019 sjösatte Naturvetarna sitt miljöledningssystem – Mille – under festliga former. Uttjänta prylar fick nytt liv som konstverk och vi firade med hälsosamt och alkoholfritt bubbel. Några av ledorden för Mille är lust, engagemang och miljönytta. Syftet med Mille är att Naturvetarna ska minska sin direkta miljöpåverkan. Lika viktigt är att driva på hållbarhetsarbetet i samhället.

Beställ Hållbarhetsguiden i sin helhet som en pptpresentation, mejla: redaktion@naturvetarna.se

PALLE LILJEBÄCK N A T U R V E T A R E N 2 / 2021 35

Led hållbart med tillit Rensa i styrdokumenten och lita på medarbetarna. Med tydliga mål och uppföljning kan kreativa och innovativa miljöer byggas upp, menar Laura Hartman, hållbarhetschef i Uppsala kommun. Det är inte bara digitaliseringen

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Lita på dina medarbetare och deras professionalitet.” förståelsen för det gemensamma uppdraget i stället för att luta sig mot styrdokument. Alla ska känna till uppdraget och målet.

– Styrdokument behövs också, men många kan rensas bort. Lita på dina medarbetare och deras professionalitet. Samtal och dialog är viktiga pusselbitar för framgång. Så det är inget fritt valt arbete? – Nej verkligen inte. Följ upp och utvärdera, ställ skarpa frågor med snälla ögon och kontrollera att ni är på rätt spår. Ge feedback till varandra och skapa tillitsfulla relationer med handlingsutrymme.

F OTO: K A RL GA BO R

som har tagit fart under pandemin. Även tilliten har ökat när många arbetar på distans. – Det tog oss en pandemi för att komma dit, säger Laura Hartman tillspetsat. Anledningen är att det inte är möjligt att kontrollera medarbetarna vid hemarbete. – Viktigare än att vara på plats är resultat och att insatser följs upp. Det hållbara ledarskapet var temat när hon talade för chefer i Naturvetarna och några andra Saco-förbund i maj. Det var så populärt att det blev fullt nästan direkt. I stället fick vi en intervju med Laura. – Jätteroligt att så många är intresserade. Hållbarhet är en nödvändig utgångspunkt för att skapa en god arbetsmiljö, där kompetensen tas till vara. När vi kan göra ett bra jobb mår vi bra. Som ledare gäller det att skapa förutsättningar för det. Hon talar om tillitsbaserat ledarskap, där chefens roll är att leda

Laura Hartman är hållbarhetschef i Uppsala kommun, där hållbarhet går som en grön tråd i allt de gör.↑

Ledarskap

Sveriges bästa klimatstad Det var förra året som Uppsala fick utmärkelsen av Världsnaturfonden. För att uppnå målet att bli fossilfritt 2030 och klimatpositivt 2050 har man ett eget ”Parisavtal” - ett klimatprotokoll som stöd för att uppnå målet. Solceller och biogas till stadens bussar, liksom satsning på cykelbanor - var Årets cykelstad tre år i rad - är några konkreta åtgärder.

Det menar Laura är grunden för kreativa och innovativa miljöer, där man vågar prova nya vägar, och tilllåts att göra fel. Utan den tilliten stannar organisationen och man får en kultur med rädda medarbetare. Kan det vara ett plusvärde att få göra fel? – Ja absolut. Det ger nya lärdomar och möjlighet att göra bättre. Om felen däremot är avsiktliga eller om någon kör sitt eget race är det annorlunda. Då ska kraftfulla åtgärder vidtas. Ett ledarskap som bygger på tilllit ställer lite nya krav på chefen och den kultur man jobbar i. – Arbetet bör organiseras på ett annat sätt där chefen måste få rätt förutsättningar. I det ligger att uppåt i organisationen kunna tala om vad som behövs för att gemensamt säkerställa en hög kvalitet. Som hållbarhetschef med Agenda 2030 i ryggen har Laura ansvar för att göra Uppsala mer hållbart, både socialt och ekologiskt. Politikerna har bestämt att det ska integreras i

all verksamhet när mål och budget sätts upp inom kommunen. Vad innebär det konkret? – Det gör hållbarhetsarbetet synligare för fler medarbetare. Inom till exempel Vård- och omsorgsförvaltningen finns klimatomställning med som ett mål i allt från drift till inköp, vilket har fått genomslag. Vilka är utmaningarna? – Målkonflikter som vad det får kosta att till exempel köpa ekologiska livsmedel är något som hanteras av politikerna, där vi tar fram beslutsunderlag. Vi behöver vi göra analyser som visar på samhällsvinster ur flera hållbarhetsperspektiv för att vara träffsäkra. Jämställdhet är en annan viktig fråga som ryms inom social hållbarhet. Därför har kommunen gjort ett jämställdhetsbokslut de senaste åren och en kartläggning av hur resurser används. – Det kan handla om att kartlägga om kvinnor eller män gynnas av det

kommunala bostadsbolagets, Uppsalahems, investeringar i bostäder. Detsamma gäller vid tilldelning av bistånd och stöd till kommuninvånarna. Målen är högt satta. 2030 ska Uppsala vara fossilfritt. – För att klara det måste vi inom organisationen leva som vi lär, och bland annat köra fossilfria bilar och ställa krav på fossilfria transporter i våra upphandlingar, säger Laura Hartman.

Innovationspris Bästa kommun för start up-bolag har gett Uppsala priser från Ignite Sweden i två klasser: Master of startups och Best start up collaborator. Enligt juryn har Uppsala kommun lyckats med den svåra utmaningen att driva innovation tack vare sitt samarbete med startups.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag alla medarbetare att bli engagerade? Som chef har jag alltid haft en ambition att behandla alla lika, men känner att det inte riktigt funkar nu under pandemin när alla jobbar hemma. Jag märker att engagemanget hos vissa medarbetare har sjunkit. Vad ska jag göra för att vända den negativa utvecklingen?

Det är lätt att tänka att man ska bemöta andra som jag själv vill bli bemött, men det är en myt att man som chef ska behandla alla lika. Vi är alla olika och har olika drivkrafter och behov, så försök i stället att behandla medarbetarna utifrån olikheterna. Däremot ska vi behandla alla lika när det gäller att visa respekt för varandra. Hemligheten är att lära känna dina medarbetare och ta reda på hur varje individ vill ha det. Grundläggande är att alla vill bli sedda och bekräftade, liksom att deras kompetens värdesätts. Enklast är att fråga dina medarbetare hur de vill ha det på jobbet, både nu när många jobbar hemma och i ett normalläge. Det ger också känslan av: ”Chefen lyssnar på mig”. Vissa vill ha regelbundna avstämningsmöten ofta, medan andra är mer självgående och föredrar att ha uppföljning och kontakt vid behov, eller mer sällan.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”Hemligheten är att lära känna dina medarbetare och ta reda på hur varje individ vill ha det.”

Ännu en myt är att alla triggas av pengar vid till exempel en extra ordinär insats. Då kan en blomma, biocheck eller en trerättersmiddag uppskattas mer. Men ta först reda på det och vilka intressen medarbetaren har, kanske du kan få inspiration av att veta var personen har sina geografiska rötter. Det visar att du är genuint intresserad av individen. Detsamma gäller feedback. Fråga var och en hur de vill få återkoppling. Vissa behöver mer bekräftelse än andra för att hålla engagemanget uppe och prestera. Att bara mötas digitalt kan också vara en källa till enformighet och tristess. Ställ frågan hur medarbetarna vill möta dig. Låt de själva bestämma om det blir en promenad, fika på stan eller i solen på terrassen. Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto

Shut up, Siri! Det är mycket som är föränderligt numer. Jag tänker inte bara på covid-eländet som vår bransch så förtjänstfullt tagit sig an att bekämpa, utan på andra förändringar som smyger sig på. Som man inte reflekterar över är det nya normala förrän man kommer på sig själv med att utbrista något lite nytt. Och inser att det inte är ett dugg normalt.

FOTO: BJÖ R N U RSI NG

GÄSTKRÖNIKAN

Helena Strigård, vd SwedenBio

mig vatten” eller ”töm sumpbehållaren” när vi kommer in i köket. Ibland tror jag att den vill ha sin sumpbehållare bytt flera gånger om dagen bara för att få sällskap. Jag vet att jag borde vara tacksam för digitali-

seringens landvinningar, i synnerhet just nu, men det är inte utan att jag känner för att släpa ut datorn (min fjäderlätta MacBook Pro) på tomten och Jag har numera en sådan där klocka som klubba till den med ett basebollträ när berättar för mig hur jag ska leva mitt covid-eländet väl är över. Så liv. Det mest återkommande När till kämpa på, kära naturvetabudskapet är ”andas” ackoch med kaffemaskinen re. Av större och långt ompanjerat med harmomycket viktigare skäl proklamerade ”Allmän varning” på niska blåa prickar. sin display kände jag att den artificiella än detta, men ändå, en Häromdagen gick liten gnutta, just för att intelligensen nått nya höjder. jag på en av mina vi ska få vara aningen covid-promenader, sammer analoga med varantalandes över telefon med dra igen. en kollega, då min övertänkande I miss U <3 klocka började lägga sig i samtalet. Det började lite försynt med att hon upprepade sådant som precis hade sagts. Sedan blev hon djärvare. Efter ett tag tog hon sig till och med ton och började kritisera mina resonemang. ”Jag förstår inte vad du menar” klagade hon. Till slut var måttet rågat för både mig och den mänskliga kollegan i andra änden av luren. ”Shut up, Siri!” Utbrast vi simultant. Mest creepy med detta är att hon därefter inte sa ett pip. Siri alltså, inte kollegan. När till och med kaffemaskinen proklamerade ”All-

män varning” på sin display kände jag att den artificiella intelligensen nått nya höjder. Snacka om att känna av sin samtid. Normalt sett brukar vår Tamagotchi till kaffemaskin bara utbrista sådant som ”ge

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Havsörnen

är tillbaka

Den mäktiga rovfågeln har hämtat sig efter dippen på 1970-talet som höll på att slå ut hela stammen. Högst upp i näringskedjan blev fågeln ett offer för miljögifter som kvicksilver, DDT och PCB. När honorna inte kunde bilda kalcium blev äggskalen så tunna att fostren dog. FOTO: OLA JENNERSTEN

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”

Att sitta i gömsle och vänta på havsörn är både urtråkigt och fantastiskt, när de plötsligt kommer på besök – så stora och mäktiga.

Ola Jennersten, senior advisor, Världsnaturfonden, WWF

MÄKTIGAST VINGBREDD Fågeln har en vingbredd på nästan 2,5 meter och väger runt 5 kilo. Det gör den till den största av Nordeuropas rovfåglar. Basfödan utgörs av fisk och fågel under sommaren. Kadaver från olika djur är den huvudsakliga näringskällan på vintern.

BÄSTA LÄGE MED HAVSUTSIKT Ett annat orosmoln är bristen på gamla höga träd, där havsörnen anlägger sina rätt avancerade bon, som väger upp till ett halvt ton. För att klara den tyngden duger det inte med klenvirke. Vid avverkningar sparar man gamla träd där havsörn har sina häckningsplatser.

800 par

Tack vare stödutfodring och andra insatser har havsörnen etablerat sig utmed hela Östersjökusten och vid de större sjöarna. Förbudet mot miljögifter hade en avgörande roll för vändningen. I dag finns det enligt Naturvårdsverket över 800 par i Sverige.

BLY OCH TÅG HOTAR Blyförgiftning är en vanlig dödsorsak. Anledningen är att örnen äter jaktbyten och slaktrester som har lämnas kvar i naturen. Sedan 2002 är det förbjudet att använda blyhagel vid jakt över grunda våtmarker. Trots det fortsätter förgiftningarna. Den vanligaste dödsorsaken bland havsörn är annars kollisioner med tåg, bland annat som en följd av att kadaver ligger kvar vid tågspåren.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”Få har sett växterna i sin ursprungsmiljö.”

Jakob räddar den

skånska floran En fjärdedel av de vilda växterna i Sverige är rödlistade och riskerar att försvinna. Men botaniska trädgården i Fredriksdal museer och trädgårdar, håller på att vända kurvan. Jakob Sandberg är botanist, biolog och landskapsvårdare och jobbar med att bevara arter. Museet har ett litet visningsjordbruk med hotade vilda växtarter, kulturväxter och lantrasdjur. – Få har sett växterna i sin ursprungsmiljö. Jordbruk är en nyckel till bevarande. Genom att visa växterna och hur mångfalden gynnas av hållbart brukande, hjälper vi dem, säger Jakob. De och länsstyrelsen har utvecklat ett ”ex situ-bevarande” för vilda växter, som en säkerhetskopia. Från en enstaka planta i kruka, så förökas de för att sedan planteras ut i naturen. Målet är att få växterna ut på slåtterängarna igen. Många rödlistade arter är beroende av mänskligt brukande, som ängar och åkrar, men hotas också av oss.

ÅRETS MILJÖKLIV

Jakob Sandberg Aktuell: Tog initiativ till att bevara hotade och vilda växter, vilket gav priset ”Årets miljökliv” till Fredriksdals museer och trädgårdar. Det delas ut av Helsingborgs stad för arbetet med att bevara hotade vilda växter. Utbildning: Biolog. Unikt samarbete: Bevarandet bygger på samverkan mellan Länsstyrelsen Skåne, Botaniska trädgården i Lund, Lunds universitet och Lunds botaniska förening.

Genom att berätta om framgången och hur de jobbar, hoppas man inspirera till att arbeta med ”ex situ-bevarande” i fler delar av landet. Nu finns många reservat och ekologiska odlingar, det underlättar. Skogsklocka är en art som förr bara fanns på ett ställe i Skåne – nu på fem. Varje art blir stabilare om den finns på fler platser. De anpassar sig lokalt och får fler ben att stå på vid miljöförändringar. Helsingborgs stad har belönat hans arbete med utmärkelsen ”Årets miljökliv”. Jakob tycker det är så kul att få en tydlig signal att hans arbete är viktigt. Vad fick dig intresserad? – Det är skönt att göra en konkret skillnad. Rödlistan är lång, landskapet förändras snabbt. Man förstår att växter, insekter och djur kanske inte överlever. Intresset för vilda växter ökar och många privatpersoner vill satsa på dem framför förädlade sorter. Efterfrågan från Trafikverket och kommuner som vill göra ängar ökar. Det är brist på vilt växtmaterial, därför hoppas Jakob att det blir större tillgång på vilda växter med regionalt ursprung från hela landet. CHRISTINA JÄGARE

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Missa inte årets event för naturvetare För snart tre år sedan gick det närapå ett sus genom publiken när den tidigare diplomaten Jan Eliasson äntrade scenen. Han var huvudtalare på Naturvetarnas kongress och pratade om FN:s 17 globala utvecklingsmål. Det färgade stämningen under hela kongressen. Så det blev rätt naturligt att ett av besluten var att Naturvetarna skulle beakta utvecklingsmålen i verksamheten. Så har det blivit. Vi har bland annat tagit fram en hållbarhetsguide som medlemmarna kan använda på arbetsplatsen. Ett annat beslut från den kongressen var att stärka förbundets ekonomi, vilket har medfört att vi har fått ökat utrymme för att kunna göra särskilda satsningar, till nytta för medlemmarna. Det här visar att medlemmarna har möjlighet att påverka. Det kan man göra på olika sätt, som att skicka in en motion. Dina idéer kan göra skillnad, så tveka inte att ge förslag på åtgärder som kan göra att medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden förbättras. Läs mer om det på nästa sida i den här tidningen. Låt dig också inspireras av styrelsens förslag på verksamhetsinriktning under de kommande tre åren. Det handlar bland annat om att Naturvetarna ska vara med i diskussionerna och påverka spelreglerna på arbetsmarknaden. Vi vill se fler flexibla överenskommelser mellan chef och medarbetare med kollektivavtalet som grund.

För de arbetsgivare som satsar på kompetensutveckling och erbjuder sina anställda livslångt lärande. För låga löner och en tuff arbetsmiljö för naturvetare på medicinska labb. Deras arbete räddar liv, vilket många har fått upp ögonen för och insett vikten av i pandemin.

Lika viktigt är att vässa medlemsnyttan genom att stärka arbetet med rekrytering, löneprocessen, arbetsmiljö och karriär med fokus på ett hållbart samhälle. Vi ska också vara en röst för naturvetare och naturvetenskapen i samhället. I det ligger att lyfta vikten av en hållbar omställning av samhället, som bygger på forskning, innovation och fakta. På årets kongress i november är Svante Axelsson, regeringens samordnare för fossilfritt Sverige, huvudtalare. Kanske det lägger grunden för diskussionerna och besluten som de 50 ombuden deltar i.

LEDAREN

”Tveka inte att ge förslag på åtgärder som kan göra att medlemmarnas ställning på arbetsmarknaden förbättras.” Ombuden är valda av medlemmarna i en demokratisk process som utgör en grundbult för Naturvetarna. Det är värt att notera att förbundet är partipolitiskt oberoende. Kongressen 19 – 20 november är årets event för naturvetare – som i vissa delar är öppen för alla medlemmar.

Erik Petré, förbundsordförande

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

Medlemsnytt

Du kan påverka Naturvetarnas framtid I november äger Naturvetarnas kongress rum. Här kan du läsa om vad styrelsen vill att förbundet ska jobba med. Du kan själv påverka genom att skicka in en motion.

Detta vill Naturvetarnas styrelse Här är styrelsens förslag på inriktning för de kommande tre åren, för kongressen att ta ställning till. 1. Vara med när spelreglerna sätts på arbetsmarknaden Fler flexibla överenskommelser mellan chef och medarbetare med kollektivavtalet som grund. Frågor som kompetensutveckling och arbetsmiljö ska ges ökad tyngd. 2. Vässa medlemsnyttan Stärka arbetet kring rekrytering, löneprocesser, förhandling och karriär med fokus på ett hållbart samhälle. Fånga upp signaler från medlemmarna för att utveckla Naturvetarna. 3. En röst för naturvetare och naturvetenskap Lyfta vikten av hållbar omställning av samhället, som bygger på forskning, innovation och fakta. Öka rörligheten mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor i övrigt.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

snabba till Melica

Melica Clifford är ledamot i Naturvetarnas styrelse och jobbar till vardags som miljöspecialist på Sjöfartsverket. 1. Varför borde jag skriva en motion till kongressen? – Du har chans att påverka vad Naturvetarna ska jobba med under de kommande tre åren. Dina idéer är välkomna och att just ditt engagemang kan göra skillnad. 2. Hur kommer jag igång? – Kika gärna på styrelsens förslag här intill och låt dig inspireras. Kanske behöver något utvecklas eller så har du helt andra idéer om vad Naturvetarna ska jobba med. 3. Vilken är din hjärtefråga? – Den hållbara omställningen i samhället är viktig för mig och gynnar många naturvetare på arbetsmarknaden. Jag brinner även för öppenhet och engagerade medlemmar. Vi finns till för dem.

Så skriver du en motion: • Var kortfattad och tydlig med vad du vill förändra och beskriv ditt förslag till åtgärd i att-satser. • En fråga – en motion. Har du flera förslag på vad du vill påverka skriver du flera motioner.

• Läs mer på naturvetarna.se/ kongress, där du hittar formuläret för att skriva motioner.

• Senast den 20 augusti ska motionen skickas in.

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

Yvonne fick ett bra avslut Alla kan vi hamna i svåra situationer på jobbet. Yvonne, som egentligen heter något annat, kom i konflikt med chefen. Efter hjälp från Naturvetarna fick hon en bra lösning och är nu redo att gå vidare. Efter 15 år som ridlärare på en ridskola någonstans i Sverige skar det sig mellan Yvonne och chefen. Det blev allt värre och slutade med att hon inte kunde jobba kvar. – För mycket arbete och för lite återhämtning tillsammans med att jag inte kunde påverka hästarnas skötsel och välmående gjorde att jag fick nog. Chefen ville att jag bara skulle hålla ridlektioner. Det blev ohållbart för Yvonne som ville jobba med helheten, där också eleverna och människorna ingår. För henne är alla lika mycket värda.

BÄSTA STÖDET

I det läget kontaktade hon Naturvetarna. – Utan den hjälpen hade jag brutit ihop i samtalen med chefen. Roma Uddin på Naturvetarna gjorde ett fantastiskt jobb och kunde hitta lösningar. Det gjorde

att det blev ett värdigt avslut och en bra uppgörelse, som gjorde mig nöjd. Eftersom ryttarföreningen var med i Trygghetsrådet, TRR, kommer hon att få hjälp därifrån. Med utbildning och tillgång till en coach kan hon gå vidare i arbetslivet. – Det känns jättebra. Jag vill fortsätta att jobba med hästar på något sätt. Det är en passion. Inkludering är viktigt för mig och jag har tidigare jobbat med funktionsnedsatta. Hon kan också tänka sig att jobba som gymnasielärare igen. Ridlärare i olika roller är eftertraktade på arbetsmarknaden. Hur klarar du dig ekonomiskt? – Jag har inte hunnit kolla upp det, men jag räknar med ett visst ekonomiskt stöd från TRR. Hästbranschen brukar lite tillspetsat beskrivas som vilda västern när det

gäller löner och villkor. – Ja lite så är det. Det finns en del att göra. Å andra sidan är det ett fritt och bra arbete, perfekt för oss som gillar att jobba med hästar. Men man måste ställa frågan om det är värt att närapå jobba jämt. I dag känner sig Yvonne hoppfull.

Det blev ett värdigt avslut och en bra uppgörelse, som gjorde mig nöjd.” – Ja absolut. Utan Naturvetarnas hjälp hade jag inte varit så pigg och glad som jag är i dag. Hennes budskap är tydligt. – Tveka inte att kontakta Naturvetarna om problem av den här typen uppstår, säger hippologen med examen från SLU.

Utan Naturvetarnas hjälp hade inte Yvonne varit så pigg och glad som hon är i dag . ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2018 2021

Naturvetare i historien

Blomsterkung som ger eko i världen Botanisten och läkaren Carl von Linné är kanske världshistoriens mest kände svensk. Det sägs att svenskarnas kärlek till naturen härstammar från honom. Vi dyker ner i historien om hans liv under den årstid han föddes. På den småländska landsbygden i Råshult,

föddes en pojke den 13 maj 1707. ”Det var just i den vackraste våren, när göken utropade sommaren mellan lövsprickning och blomstertid.” Så beskriver Carl von Linné, en världens mest kända vetenskapsman sin födelsedag. Det kan inte ha undgått någon vilken betydelse han har haft för vetenskapen, men vad vet vi egentligen om hans liv? Linnés far var kyrkoherde och hade en märklig trädgård med både inhemska och utländska arter. Där odlades till och med potatis som få ens sett och ännu färre hade smakat på. Det var i den trädgården som Linnés kärlek för naturen föddes. GICK SIN EGEN VÄG

Att gå i sin fars fotspår och blir präst fanns inte på kartan. Hans religiösa tro tog sig i stället uttryck i hans texter. Något som fått forskare att beskriva honom som: en av de sista stora teologiska naturbetraktarna. Allt som Linné skrev genomsyrades av religiösa tilltal även hans mest vetenskapliga texter. Många trodde att Linné skulle bli en skräd-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

”Förundras över allt, även det mest vardagliga.” dare eller snickare, då han fasade för studier. Men han hamnade i Lund och Uppsala, här han läste både medicin och botanik. Men intresse för skolbänken vara fortfarande svagt. Han sökte sig i stället fram på egen hand utan handledning. Målet var tydligt, han ville skapa ett helt nytt system att organisera och gruppera hela växtriket. Därför skrev han en bok om växterna sexualliv på ett unikt vetenskapligt språk. Boken växte stor uppmärksamhet och redan som 24 åring förundrades många över att han kunde skapa något sådant. Inte undra på att Linné blev föreläsare på den botaniska institutionen. Redan vid 31 års ålder var han en etablerad vetenskapsman ute i Europa och började då arbeta som läkare i Stockholm. Hans specialitet var ”De unga männens galanta sjukdomar” det vill säga könssjukdomar, något han blev förmögen på.

I DAG DÅ... Sara Cousins, professor i naturgeografi svarar.

POPULÄR BLAND STUDENTER

1739 gifte han sig i Dalarna. På bröllopsbilden höll han den växt som är uppkallad efter honom, Linnéa. Linné blev en av grundarna av vetenskapsakademin. Men han längtade till professorsstolen i Uppsala, vilket många var emot. Men han uppfyllde sin dröm och blev professor vid 34 års ålder. Linné var populär bland studenter både i Sverige och internationellt. Han undervisade för fullpackade salar och brann av iver för att berätta om vad han visste, och humorn låg alltid nära. Som den verklighetstrogna sanna realisten har hans poetiska avsnitt i hans avhandlingar fått högt värde. Hans reseskildringar är idag en skattkammare för folklivsforskare då han gav detaljer om hus, redskap, kläder, folk, bröllop och mycket annat. Mot slutet av hans liv, efter år av depression och flera slaganfall bars han ut i sin trädgård i Uppsala där han satt i sin ensamhet varje dag. Mannen som hade gett namn till jordens 8 000 arter kunde inte längre tala med människor men han kunde fortfarande vara en del av sin största passion. Växtriket. En kall vinterdag i januari, 1778, tog han sitt sista andetag som 70-åring. Men hans brinnande naturintresse lever kvar, vi alla är mer eller mindre Linnés lärjungar än idag.

Vad har Carl von Linné betytt för klassificering av växter? – Förmodligen mer än vad vi förstår i Sverige. Han är mycket större utomlands är min upplevelse. Att naturen kan klassificeras och att allt har sin plats samt fascinationen för naturens fenomen, även om en hel del ifrågasätts idag. Är det något du har nytta av i din forskning? – Växternas släkten på latin ger oss ett internationellt språk. Jag kan prata med en japan och förstå att vi pratar om släktet ekar till exempel, det är något som hjälper mig i min forskning. Vad har han betytt för vetenskapen botanik? – För mig är Linné motsatsen till växtblindheten som är utbrett i vårt moderna samhälle idag. Jag menar, hur kan du skydda något som du varken vet existerar eller kan dess namn?

CARL VON LINNÉ Född: 13 maj 1707 i Småland Död: 10 januari 1778 i Uppsala Familj: Fru Sara Elisabeth Moræa. Barn: Carl, Johannes, Elisabeth Christina, Sara Magdalena, Sophia och Sara Christina. Fakta: 5 självbiografier, 72 böcker, ledamot av Europas samtliga vetenskapliga samfund, en av världens 8 mest kända personer. KÄLLOR: SVT HERMANS HISTORIA, UPPSALA UNIVERSITET, ANDEKDOT, WIKIPEDIA.

NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

ANNONS

Nr/3 N Ä S TA N U M M E R

← Eleonora Svanberg

Reportage: Resan till det fossilfria stålet

Profilen: Eleonora Svanberg, grundare av Girls

Det ingen trodde var möjligt är nu på väg att förverkligas. Kol byts ut mot vätgas från fossilfri el.

in STEM Hon har fått pris från kungen för kvinnligt ledarskap och är en stolt mattenörd som bryter normer och ökar mångfalden.

Vetenskap: Klarar vi den biologiska mångfalden? Det moderna jord- och skogsbruket är ett hot mot den biologiska mångfalden. Behövs det mer reservat för att öka artrikedomen, eller måste brukningsmetoderna förändras på bred front?

I din brevlåda 30 september Manusstopp annonser: 17 september

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB_Naturvetarna_2-21_154x100.indd 1

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

2021-06-03 17:22

Ha en riktigt fin sommar! Men vi ses även under sommaren i våra sociala medier och glöm inte att lyssna på Naturvetarpodden.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

In English

3 quick

questions

To Melica Clifford, a member of the Naturvetarna Association Board and an environmental specialist at the Swedish Maritime Administration. 1. Why should I submit a motion to Congress? “You have a chance to influence what Naturvetarna will work with over the next three years. Don’t set the bar too high, all ideas are welcome.”

Improved protection for whistleblowers The government has presented a bill to parliament to reinforce the protection of whistleblowers. The aim of the bill is that anyone who sounds the alarm about misconduct in the workplace should not be frozen out. It is based on an EU directive that was passed two years ago. The new law will replace the current whistleblower legislation and will apply in both the private and public sectors. The existing protections for people who contact the media to report misconduct will remain. The new bill also requires workplaces with more than 50 employees to establish internal channels for whistleblowers so that they can report concerns in a safe manner.

2. How do I go about it? “Feel free to look at the board’s proposals. They can give you a nudge and provide you inspiration about something that needs to be improved. Or you may have completely different ideas about what the Association should work with.”

00639c

3. What is the most important issue for you? “Increased sustainability is a key issue for me, and it benefits scientists in the labour market. I am also passionate about openness and committed members. We are here for them.” Find out more at naturvetarna.se/kongress, where you will also find a form for writing motions. Your motion must be submitted no later than 20 August.

More electronics to be recycled Of the millions of tons of electronics that are thrown away every year, only a quarter are recycled. This problem will only escalate and worsen as the world continues to develop and digitalise. It is also being accelerated by the transition to 5G.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

To solve this and enable more electronic gadgets and components to be recycled, engineers at Duke University have developed the world’s first fully recyclable printed electronics. By demonstrating a crucial and relatively com-

plex computer component – a transistor – created with three carbon-based inks, the researchers hope to inspire a new generation of recyclable electronics. That could mean the end of the growing global epidemic of electronic waste.

Na-krysset BRISTVARA I SNGULAR HOS KARIN BOYE …

FORTFARANDE CGS-ENHET FÖR DYNAMISK VISKOSITET

FÖRDÄRVAD

HÅKANSSON I HEMLIG TJÄNST

STÅNG AV TRÄ ELLER KAXIG FIRRE ÄR JUNIOR TILL SENIOR

BÄVAN TEMPELBYGGNAD

NORDLIG SÅN FLYGER I NORDAMERIKA GRUS LIV MED BÄLTE PRONOMINELL BLEKINGEÖ

ELDREST BLODKÄRL

BENÅDNINGEN SNILLE

VASSAMLING ÄR ARG KAMRAT PÅ MAGKATARR

SLINGRAR TAR NER SIG I SKYLTEN KISTA

SOM KÖNSSJUKDOM

UNDERÅTHÄVOR TECKNAT I SOCKERRÖRSSPRIT (?) 1957

BRÄNSLE PURINDERIVAT

SÅNT TESTAS GILL FÄRGÄMNESVÄXT

TVÄRBROMSADE

LÄGRE HJÄLPSKALA UTGÖRA LÖSNING

MORALISK ÅSKÅDNING

VIGSELFÅGELN KÅRE BILDAS NÄR TAL GÅNGRAS MED SIG SJÄLVT

INTAR STAMSTÄLLE HELT SVARTKLÄDD HÄLSOINRÄTTNING

FÅR SEN LÄGGA PÅ KOL

SPORRE DEL AV PJÄS

TJUSIGARE HALSDUK

TON KNASBOLL UNDERHÅLLARE PROMEMORIA

ETTÅRIG MALVAVÄXT, VANLIG I CAJUNMAT

SKÄR LANDFÅGEL

MYNNAR I MOSEL

FÖRETRÄDESRÄTT

DJURFETT ENTAL SAMLA PRÄRIEVARG

MENDELEVIUM LARSSON BLÅ NYANS SIMPLA

ETT AV FLERA LAGER POP SOM VAR PASSAGERARE UTFÖRSÄLJNING

SKRIVA UPP KELT

AMPERE LITEN SIMAND ZONTIDEN I SVERIGE

GÅR BAKLÄNGES FRÄSCH

PROCENTARE JÄRN TÄTORT I GISLAVEDS KOMMUN LJUST ÖL

NYHETSBYRÅ LEMURKRYSS 2021

FYLLA MED SOPPA

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Lena v. Essen i Uppsala

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 10 augusti vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2021

POSTTIDNING

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Försäkra dina älsklingar få upp till 20 % samlingsrabatt

Välj Moderna Försäkringar för barnen, hemmet, husdjuren, bilen, motorcykeln eller båten och få upp till 20 % i samlingsrabatt. Bara en älskling? Du som är medlem i Naturvetarna får även rabatt på din första försäkring hos Moderna. Läs mer på modernaforsakringar.se/akademikerforsakring eller ring Moderna på 08-684 125 61.

Naturvetaren 2 / 202 1

Naturv

Folkbi 2

Duellen: Dags att korta arbetstiden? | Månadens fråga: Jobbar du m