Naturvetaren nr 1-2021

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Gröna batterier är framtiden Bekämpa cancer med precision

”

Influencer Ali Mirazimi:

Se upp för mutationerna”

Virusforskaren som alla vill lyssna på

Duellen: Behöver vi äta kosttillskott? | Månadens fråga: Har du digital kompetens? | Siffran: Naturvetares löner

| Nr 1 / 2021

Naturvetar podden Nikita & Palle driver Naturvetarpodden och bjuder in spännande gäster som med sin spetskompetens bidrar till fördjupad kunskap, inspiration och skrattfyllda diskussioner. Temat är hållbarhet på olika sätt. na: Några av gäster

Karoline Pettersson ger goda råd för att klara ätstörningar.

Betty Malmberg jobbar för att stärka svensk forskning och våra forskare.

Ali Mirazimi avslöjar vad som driver honom att jobba dag och natt.

Vi hörs i podden! .

Finns där poddar finns Nikita & Palle

Klas Hallberg är scenartisten som vill få oss att hångla mer.

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

En revolution med precision Chansen att överleva cancer är större än någonsin, och den ökar hela tiden. Anledningen till det stavas precisionsmedicin. Det flesta har inte riktigt insett det, men vi står inför en revolution inom hälso- och sjukvården.

Nyckeln är genanalyserna som har gjort det möjligt att kartlägga människans alla runt 21 000 gener. När den tekniken var i sin linda var det ruskigt dyrt, men priset har nu pressats ner till runt 30 000 kronor för att sekvensera och analysera hela det mänskliga genomet.

Det har öppnat upp för att ge skräddarsydda behandlingar till olika individer.

Sedan tidigare vet man att Lisa inte svarar på samma sätt på en behandling som Kalle. Förfinad diagnostik gör det möjligt att hitta gener som kodar för olika sjukdomar. Det gör att man kan ge rätt behandling till rätt person i rätt tid. Det gäller inte bara cancer, utan även sällsynta ärftliga sjukdomar. I nästa fas kan även hjärt-kärlsjukdomar, liksom astma och allergi behandlas.

Sverige ligger än så länge i

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter i detta nummer Christina Jägare, Johanna Rösth, Nikita Zeiloth Foto omslagsbild: Tobias Ohls Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

framkant i den här utvecklingen. Men det finns flaskhalsar.

En sådan är, som framgår i reportaget längre fram i den här tidningen, förbudet mot att dela hälsodata mellan olika regioner och kommuner. Det måste få en lösning menar en forskare och professor i klinisk genetik, som varnar för

Sverige ligger än så länge i framkant i den här utvecklingen. Men det finns flaskhalsar.” att Sverige annars hamnar på efterkälken.

Det är också anmärkningsvärt att SveriSveri ge inte satsar mer resurser på att rulla ut precisionsmedicinen i hälso- och sjukvårsjukvår den. Det är alltid vanskligt att jämföra med andra länder, men det är svårt att blunda för att länder som Danmark, Storbritannien och Frankrike satsar mångdubbelt mer än Sverige.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Nästa nummer utkommer 17 juni.

Manusstopp för annonser: 4 juni.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

3

Nr / 1 SID 13

Duell om kosttillägg

Kan kosttillägg vara skadligt för dem som tränar hårt eller har ökad risk för cancer?

SID 16

Virusforskaren Ali Mirazimi har bråda dagar i pandemin.

Fem tips om löner Använd lönestatistiken till din fördel.

SID 34

Vägen tillbaka Med rätt stöd kommer många tillbaka till arbete efter en sjukskrivning. Här visar vi hur den resan kan se ut.

SID 50

In english Don’t miss the english pages. There you will find important information of your membership in Naturvetarna, and of course news.

7

28

Framtidens batterier ska laddas snabbare, hålla längre och leverera mer energi.

4

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

18

Nu måste en högre växel läggas in om fler patienter ska få tillgång till precisionsmedicinen. Andra länder satsar betydligt mer än Sverige.

NATURVETARE I MEDIA

Testning blir lidande när regionerna snålar med löner Regionerna har brist på och svårt att rekrytera biomedicinska analytiker, som bland annat analyserar covid-19 tester. Trots det erbjuds de inte marknadsmässiga löner, utan får nästan halva lönen jämfört med privat sektor.

– Helt fel tid att snåla med lönen till denna profession, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Fackförbundet Naturvetarna har genomfört en undersökning om lön och arbetsmiljö bland biomedicinska analytiker i regionerna.

Studien visar att 9 av 10 inte känner sig värdesatta av sin arbetsgivare, då löneläget är för lågt. Örebro Nyheter, 23 december 2020

Uppsnappat om oss i media

Labbpersonalen pressas hårt Dåliga löner för biomedicinska analytiker gör att regionerna har svårt att rekrytera och behålla kompetensen.

Det visar en studie av Naturvetarna.

Arbetssituationen Per Klingbjer talade för BMA. ↑ är tuff för biomedicinska analytiker som jobbar mycket övertid och helger.

Lönerna måste höjas och mer resurser behöver skjutas till för att man ska hinna med att göra covid-testerna på sjukhuslabben. Det är avgörande för att hejda smittspridningen i samhället.

Rapport svt 4 januari

Varför är du med i Naturvetarna?

Salem Araya – För mig ger facket trygghet i olika former.

Kollektivavtalet ger mig goda arbetsvillkor och medlemskapet gör att jag alltid kan vända mig till facket för rådgivning, karriärstöd och förhandlingshjälp. Det är också en trygghet att det finns akademikerföreningar på arbetsplatser som bland annat bevakar

att kollektivavtalen följs. Möjligheten att påverka väger också tungt.

Varför just Naturvetarna?

– För mig var det naturligt att välja Naturvetarna då jag har en akademisk utbildning inom det området.

Vilken nytta har du av ditt medlemskap?

– Utöver arbetsrättslig rådgivning, karriärstöd, inkomstförsäkring och annat som har med arbetet att göra, är fördelaktiga banklån ett värdefullt erbjudande till oss medlemmar.

Jobb: Global Product Manager på Thermo Fisher.

Utbildning: Kandidatexamen i biomedicin och masterexamen i Forensic Science.

Bor: I Uppsala.

Vardagstips: Ha ett organiserat kylskåp med genomskinliga lådor som gör det lätt att få en snabb överblick över vad som behöver inhandlas, och att omgående skriva upp matvarorna på inköpslistan.

NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

5

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

M ÅNA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 2/2021:

Hur håller du humöret uppe i pandemin?

”Löpning och romantik!

Ej nödvändigtvis i kombination.”

Laddar med D-vitamin

Joel

Jag trivs med att jobba hemma och får mer gjort då. Dock börjar jag bli lite less nu. Lampa som D-vitapåminner om solsken i kombination med D-vita mintillskott och långa lunchpromenader hjälper humöret!

Springer mer Tränar mer, bättre fysik än någonsin. Nu träffar jag mina barn redan vid klockan 14. Jag jobbar men är ändå närvarande. Därför inga problem att ge sig ut på löptur efter jobb, innan mat. Till skillnad från när jag kom hem sent från kontoret, då jag behövde prata med barnen och vara närvarande. Den fysiska formtoppen är också bra för jobbprestationen och kärleksrelationen.

Skogsmulle

Empan

5

M ÅNA D E N S F R ÅGA NYHETSBREV NR 1/2021:

Har du digital kompetens?

”

i topp

Javisst, ett jättesprång genom digitala möten och att själv arrangera möten under covid-19.”

Ingela

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Ingen tackar dig när du blir sjukskriven Ny lönestatistik Allt om naturvetares löner Allt du behöver veta om avtalsrörelsen 2020 Vad innebär en erinran?

Mest lästa artiklar under december-februari på www.naturvetarna.se

MÅNAD ENS F R ÅGA NYHETSBREV NR 1/2021:

Har du digital kompetens?

Provar sig fram Tycker det funkar bra, har man lite grundkunskap så kan man fixa en hel del genom att prova sig fram och lyssna på dem som kan mer. Min arbetsgivare har utbildningar för de digitala system vi använder. Jag är i 40 årsåldern, har aldrig varit särskilt intresserad av datorer men allt är ju ganska användarvänligt numera. Gillar att arbeta på distans och hoppas få fortsätta med det även framöver.

Maria

6

1.

2.

3.

4.

5.

DUELLEN

Behöver vi äta kosttillskott?

Kosttillskott är en miljardindustri och tas många gånger i onödan. Det är en nutritionist och en KI-professor överens om. Forskaren går ett steg längre och menar att kosttillskotten kan vara skadliga för dem som tränar hårt eller har ökad risk för att cancer.

Ja!

Nej!

Anki Sundin, nutritionist, M.Sc. Nutrition, SSE MBA

Martin Bergö, Professor i molekylär medicin vid Karolinska institutet

1.

2.

3.

Ditt främsta skäl till att man borde äta kosttillskott? Är det några grupper som har nytta av kosttillskott?

Ser du några risker med kosttillskott?

1.

Om kosten inte innehåller tillräckligt med näringsämnen, ska man i första hand se om man kan hitta livsmedel som tillsammans är naturligt rika på alla näringsämnen man behöver. Därefter finns det anledning att ibland tillföra vissa näringsämnen som kosttillskott. Till samma diskussion hör berikade livsmedel, som kan vara ett mellanting.

1.

Vi rekommenderar att man äter en balanserad kost utan kosttillskott. Man kan välja mat som innehåller alla näringsämnen vi behöver för ett aktivt hälsosamt liv. En anledning är att det inte finns några övertygande serier av kliniska studier som tydligt visar att ett visst kosttillskott fyller någon viktig funktion, förutom vid specifika brister. En annan anledning är att det finns risker.

2.

De som av olika anledningar begränsar sin kost, väljer bort livsmedel, eller inte förmår äta tillräckligt mycket av den näringsrika maten, har nytta av kosttillskott. Det kan gälla vegetarianer, sjuka, äldre och barn, men även de som tränar hårt.

Kosttillskott bör aldrig tas i stället för mat, utan komplettera en redan balanserad, väl sammansatt och näringsrik kost.

2.

3.

Konsumenten kan invaggas i en falsk trygghet genom att ta vissa vitaminer, ofta i megadoser som är en risk i sig, i stället för att äta näringsrik mat. Då går vi går miste om viktiga näringsämnen. Dessutom finns det vi i dag kallar för food matrix, det vill säga att ett livsmedel är mer än summan av dess ingående näringsämnen. Här spelar livsmedlets konsistens, andra ämnen än näringsämnen (till exempel bioaktiva peptider) och hur vi kombinerar olika livsmedel, en stor roll för hälsan. Food matrix går vi helt miste om med kosttillskott, som ofta är ett isolat av enstaka näringsämnen.

Veganer kan behöva B12-tillskott och unga tjejer extra järn.

Nyfödda och de över 75 år, och de som inte får tillräckligt med solljus kan behöva tillskott av D-vitamin, och gravida behöver ibland extra folsyra. I dag har vi sällan bristsjukdomar. När det gäller hård träning hör man ofta att det bildas fria radikaler i kroppen som måste hämmas med extra antioxidanter. Men det finns forskning som visar att fria radikaler fungerar som en signal till musklerna att återuppbygga sig. Med extra antioxidanter finns i stället en risk att man försämrar återhämtningen.

3.

Vi har i kliniska studier funnit att antioxidanter i kosttillskott kan skydda både friska celler och cancerceller från skadliga fria radikaler. Och när cancerceller – som producerar höga nivåer fria radikaler – skyddas, kan de antingen dela sig eller metastasera mer effektivt. Vi ser i studier att lungcancer och malignt melanom sprids lättare i närvaro av antioxidanter som E-vitamin. Mot bakgrund av det rekommenderar vi därför att cancerpatienter, canceröverlevare och personer med en ökad risk för cancer att undvika kosttillskott med antioxidanter – och i stället fokusera på en balanserad kost med frukt och grönt.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

7

Profilen

Virusforskaren

som trivs på

scenen

TEXT: Palle Liljebäck

Vacciner mot covid-19 togs fram i rekordfart. Hur det var möjligt förklarar virusforskaren Ali Mirazimi. Att forskarna har blivit influencers och tar plats i tv:s morgonsoffor ser han som positivt.

8

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Häng med Ali under en dag 08.00

10.00

12.00

Är på kontoret och går igenom kalendern. Sedan en kaffe med kollegor och diskuterar senaste nytt om pandemin och vaccineringarna.

Kollar av mejlen.

Har ett videomöte med andra virologer från olika delar världen. Äter därefter en tidig lunch då jag hoppar över frukost på vardagar.

Inspelning på labb för ett inslag på som sedan skall visas på tv. De vill veta om det finns risk för att nya mutationer kan göra vaccinerna verkningslösa.

Ali Mirazimi Aktuell: Virusforskare på Karolinska institutet, KI och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Har också en halvtidstjänst på Folkhälsomyndigheten.

Titel: Adjungerad professor vid Labmed, enheten vid Klinisk mikrobiologi på KI. Kopplar av med: Utövar och tränar andra i karate. Paddlar havskajak.

Bäst med att forska: Att lösa problem som är till nytta för människor. Det inspirerar mig.

14.00

15.30

16.30

17.30

23.00

Gästar Naturvetarpodden och pratar bland annat om mutationer, antikroppar och om forskarnas nya stjärnstatus i tv-soffan.

Digitalt möte med nya kollegorna på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, där han forskar på heltid.

Går en runda på labb och pratar med kollegorna.

Normalt skulle jag ha tränat karate som verkligen ger energi, men som är lite eftersatt nu när kalendern är fulltecknad i pandemin, så vi får hitta annat för att hålla oss aktiva.

Släcker nattlampan efter att ha läst en forskningsrapport, eller en gastkramande deckare.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

9

Profilen Lyssna på Ali Mirazimi i Naturvetarpodden. Finns där poddar finns.

et mesta av grovjobbet var gjort när coronaviruset slog till för drygt ett år sedan. Det liknade sars-viruset från 2003 som var potentiell farligare än coronaviruset, men hade inte samma förmåga att spridas, och självdog.

Den kunskap som byggdes upp då bidrog till att coronavirusets genom snabbt kunde analyseras med hjälp

Ali förklarar att vaccinutveckling bara delvis drivs av folkhälsoskäl. Om ett utbrott av virussmitta sker i bara fattiga länder är det svårare att kraftsamla för att ta fram ett vaccin.

– Minns hur det var med ebolaviruset som skördade många dödsoffer i Afrika 2014. Tack vare tidigare forskning fanns vaccinkandidater redo i åratal, men ekonomiska incitament saknades för läkemedelsindustrin. Men efter

Om människor i fattiga länder inte vaccineras kommer smittan att leva vidare där.” av gensekvensering. Virusets genuppsättning gjordes tillgängligt för forskare i hela världen.

– Här gjordes en kraftsamling mellan forskare, myndigheter, sjukvård och industri. Det ledde till att ett vaccin kunde tas fram i rekordfart.

en kraftsamling kunde vaccin tillverkas.

Med det pandemiska coronaviruset är det annorlunda. Det finns starka ekonomiska incitament för att snabbt få fram ett vaccin.

Något riktig bra läkemedel mot

covid-19 har ännu inte sett dagens ljus. Däremot har sjukvården blivit bättre på att vårda covid-19-patienter.

Kan D-vitamin lindra symtomen?

– Med en normal kost får man i sig tillräckligt med D-vitamin. Att överdosera ger inget extra skydd.

En god hälsostatus gör cellerna mer motståndskraftiga mot infektioner.

När är vi tillbaka i ett normalläge?

– Vi får nog leva med restriktioner över sommaren och förhoppningsvis kan de lätta i höst. Då kan smittan ha klingat av om vaccineringen går som planerat, och inga oväntade mutationer dyker upp.

Bör de som har antikroppar vaccinera sig?

– Ja. Det här viruset är lömskt och överraskar hela tiden. Man vet inte hur länge immuniteten kvarstår. Så av säkerhetsskäl bör man vaccinera sig även om man har haft covid-19.

RISK FÖR MUTATIONER

Mellan fem och tio år brukar det ta att få fram ett vaccin. Nu tog det mindre än ett år. Ali Mirazimi menar att ett grundligt arbete har gjorts.

– Det är sensationellt och visar att det är möjligt att lösa svåra problem när hela världen påverkas. Nu är utmaningen att alla världens länder också får tillgång till vaccinet.

Om människor i fattiga länder inte vaccineras kommer smittan att leva vidare där.

– Då ökar risken för mutationer som inte vaccinet biter på. När resandet kommer igång kan muterade virus sprida sig globalt.

10

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Att forskarna tar plats i tv:s morgonsoffor ser Ali Mirazimi som positivt och kan inspirera unga att bli forskare.

Aktuellt

Djurförsök på väg bort?

Att testa nya läkemedel och kemikalier på försöksdjur har länge varit självklart. Men nya metoder som avancerade cellmodeller och datorberäkningar öppnar upp för att forskning kan ske utan djurförsök. Det rimmar väl med EU:s mål om att fasa ut djurförsök i forskningen.

Nu visar en ny rapport från Karolinska institutet att utvecklingen av nya metoder utan djurförsök är strategiskt

viktig för svensk forskning och innovation.

En av författarna till rapporten, Mattias Öberg, docent i toxikologi vid KI menar att forskare och lärosäten har en gyllene möjlighet att kliva fram och profilera sig inom nya metoder. Men det behövs också förändrade attityder, finansiering och politiska förslag för att alternativa metoder till djurförsök ska slå igenom.

5 tips ... vid hemarbete

1. Klä dig som om du skulle vara på arbetsplatsen.

Det blir en markering för dig själv att du går från fritid till arbete. Skjorta och kanske kavaj ger ett mer seriöst intryck än myströjan på videomöten.

2. Ta pauser och rör på dig med jämna mellanrum. Du får ny energi som gör att till synes omöjliga uppgifter får en lösning. Vid längre raster gör du något helt annat, som att promenera, skotta snö eller ladda tvättmaskinen.

3. Växla arbetsplats mellan skrivbordet, soffan och ståbordet. Se till att ha din bekväma och ergonomiskt utprovade kontorsstol hemma. Annars är risken stor för värk i axlar och nacke.

4. Ljuset från fönster bör komma från sidan, då slipper du onödig bländning och du syns bättre på videomöten. Ha taklampan tänd för att få bra allmänbelysning. Om inte det räcker kan en extra skrivbordslampa behövas.

Tankspriddhet och kreativitet hänger ihop Alla kan vi ibland vara irriterande tankspridda. Man glömmer och tankarna far i väg åt olika håll. Nu kan forskare i Lund och på Rise ha hittat en förklaring till det.

En studie visar att nervcellerna styrs slumpmässigt av molekyler som skapar de elektriska signalerna i hjärnan. Det kan bidra till tankspriddhet, men också till att hjärnan kan arbeta mer flexibelt och kreativt vid problemlösning.

– Fynden har stor betydelse för vår grundläggande förståel-

se av hur hjärnan fungerar, vilket är viktigt för att förstå hjärnans sjukdomar, men också för framväxten av AI-teknologi och maskininlärning som alltmer inspireras av biologi, säger docent Martin Nilsson vid Rise.

Det öppnar också möjligheter till att behandla sjukdomar som drabbar hjärnan. Hur våra nervceller skapar de elektriska signalerna för inbördes kommunikation är centralt för att förstå hjärnans funktion.

5. Glöm inte bort de sociala kontakterna. Videomöten i all ära, men inget går upp mot att mötas fysiskt. Walk and talk-möten funkar utmärkt. Om inte det är möjligt ser du till att boka in möten med kollegor och andra som berikar ditt liv. Lika viktigt är att ha avstämningar med sin chef. Prata både om arbetsmiljö och arbetets innehåll. Missa inte heller chansen att snacka om annat nu när vi inte längre möts vid kaffeapparaten.

AI ske ge mer svensk mat Vinnova och Hushållningssällskapet står för notan, medan bland annat Microsoft bidrar med experter. Klara heter det projekt som ska gifta ihop lantbrukets rådgivning med artificiell intelligens.

Tanken är att lantbrukarna ska bli ännu vassare på att producera mat och trygga livsmedelsförsörjningen. Klara fixar biffen genom att bland annat analysera växtnäringsstatus, sjukdomar och skadegörare.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

11

Pristagare tar sin idé vidare Hur har det gått för pristagarna i Naturvetarnas idétävling Thinktank 2030? Pandemin har satt en del på vänt, men hoppet lever om att det ska lossna.

Det var i höstas som Naturvetarna genomförde premiären av Thinktank 2030. Studenter och doktorander på landets lärosäten bjöds in, och många idéer med hållbarhet i fokus såg dagens ljus.

– Prispengarna på 10 000 kronor blev ett välkommet tillskott. De kom till nytta i finslipningen av pilotanläggningen som avsaltar havsvatten med hjälp av restvärme från industrin.

Affärsidén är att producera processvatten till industrier och ersätta dagens kylfläktar, säger Jonatan Persson.

Vid sidan av minskade utsläpp av koldioxid och sänkta driftskostnader för vatten finns ett PR-värde för industriföretagen i deras hållbarhetsarbete.

idén, men jag har haft så mycket annat att göra, bland annat exjobb, så den är pausad. En liknande idé finns redan på KTH. Som vinnare fick han konsulthjälp från Naturvetarnas samarbetspartner Verto, utöver prispengarna på 15 000 kronor.

– Även om jag fick samma stöd från KTH Innovation är den hjälpen värdefull, bland annat när det gäller att starta företag.

Den snart nybakade civilNiklas Wallhed ↑

”Det är ett jättebra initiativ och en möjlighet att få sina idéer testade.” ingenjören inom energi och miljö ångrar inte att han var med i tävlingen.

– Det är ett jättebra initiativ och en möjlighet att få sina idéer testade, säger han och ger ett halvt löfte om att komma tillbaka i höst, om han pluggar då.

Tredjepristagaren Julia Derving har inte heller tagit sin idé vidare.

Med en vattenräknare monterad på

Hur har det gått?

– Lite upp och ner, säger den tjugoåriga entreprenören. Uppskjutna beställningar har ställt till det. För att få lån och växa måste vi ha försäljning.

Men han ger inte upp, även om han har dragit ner på förväntningarna och räknar med att bara sälja några enheter i år.

KONSULTHJÄLP

Segraren i Thinktank 2030 har inte kommit lika långt. Niklas Wallheds idé gick ut på att minska matsvinnet i butikerna.

En vara som närmar sig bäst före-datum skulle få ett lägre pris, som kunden får information om via en streckkod.

– Jag har försökt komma vidare med

12

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Här är pilotanläggningen som avsaltar havsvatten med hjälp av restvärme från industrin. Jonatan Persson räknar med att kunna sälja några enheter i år.

Hall å dä r!

Thinktank 2030 – en innovationstävling Är en tävling om att hitta hållbara lösningar, till nytta för människor, miljö och klimat. Studenter och doktorander på Sveriges lärosäten kan delta.

Nästa omgång av Thinktank 2030 äger rum i september 2021.

Julia Derving ↑

kranen ska man kunna se vattenförbrukningen i realtid. Tanken är att det ska ge incitament för att hushålla med vatten.

– Pandemin har gjort att den är satt på paus, säger musikern som alltid har tusen idéer i sitt huvud.

SYMBOLVÄRDE

Prispengarna på 5 000 kronor hamnade direkt på sparkontot. Hon har hunnit vara med i ännu en idétävling. Den här gången på temat hållbara förpackningar.

Nu är hennes plan att använda sin idékraft inom musiken.

– Tanken är att fortsätta helhjärtat med musiken och kombinera det med mitt intresse för teknik.

Priset fick stor uppmärksamhet på folkhögskolan och bland vänner och bekanta.

För Jonatan har priset ett viktigt symboliskt värde.

– Det ger uppmärksamhet och legitimitet för innovationen, vilket kan ge draghjälp åt ett ungt startup-bolag.

Vad driver dig?

– Jag gillar problemlösning och att uppfinna smarta saker som sparar pengar och som gör jorden till en bättre plats, säger han övertygande. Ännu en viktig pusselbit för att Jonatan ska lyckas med företaget Helios är tillgången till akademin. Det är ett skäl till att han läser fristående kurser på flera universitet.

Gör sig geologer särskilt bra på film?

Forskaren Erik Sturkell har gått till botten med hur geologer framställs på bioduken.

– Ja det verkar så. De förekommer i alla fall ofta på film.

Har ni belägg för det?

– Jag och några kollegor har gjort en grundlig genomgång och har hittat 132 amerikanska och brittiska biofilmer där geologer är med.

Erik Sturkell ↑

Hur framställs geologer?

– I 85 procent av fallen är de goda.. Däremot är kvinnliga geologer underrepresenterade. Den statistiken blir bättre ju senare filmen är inspelad.

Hur började intresset för geologer på film?

– Frågan kom upp under resor med kollegor i tjänsten. Som vetenskapsmän tog vi reda på fakta.

Vilken är din favoritfilm?

– Jag gillar filmen ”Gold” som bygger på en verklig händelse. Det handlar om svindleri där en geolog fejkar proverna för att höja värdet på guldfyndigheten.

Någon film som är aktuell nu?

– Alexander Skarsgård spelar rollen som geolog och är motvillig hjälte i filmen ”Godzilla vs. Kong”. Det är en amerikansk monster- och science fictionfilm.

Finns det ett värde med geologer på bioduken?

– Ja, det bidrar till att lyfta yrket och göra det mer känt. Alla har en relation till film. Glädjande också att geologyrket som regel framställs på ett korrekt sätt.

Vad gör du till vardags?

– Jag forskar och undervisar i geofysik och vulkanologi på Göteborgs universitet. I geofysiken tar man reda på vad som finns i marken utan att behöva borra. Det handlar om allt från grundvatten, jordarter och sprickor till förekomst av malm och mineraler.

Yrke: Professor i geofysik vid Göteborgs universitet.

Pris: Tilldelades geologiska föreningens Hjärnepris 2020 för sin populärvetenskapliga förmåga.

Läs mer om geologer på film: https://geologiskaforeningen.se/anvandbara-lankar/ PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

13

Rätt adress...?

MÅNADENS FRÅGA

Har du digital kompetens?

Hälften av alla svenskar anser sig inte ha tillräckliga digitala kunskaper, enligt en färsk sifo-undersökning. Yngre upplever att de har bättre kunskaper än äldre, medan de som arbetar med utbildning och forskning ligger sämre till. Nu undrar vi hur det är ställt med din digitala kompetens och hur du utvecklar den.

Läs kommentarer från webben på sid 6.

Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se/digitalkompetens

14

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Digitalt språng med utmaningar Pandemin har gett digitaliseringen en knuff framåt. Men det finns kunskapsluckor, som hur säkerheten och den personliga integriteten ska hanteras.

Det står aldrig still. Så kan digitaliseringen beskrivas i korthet.

– Digital kompetens är ett svårfångat begrepp, men handlar i grunden om att kunna hantera de förändringar som digitalisering innebär, säger Björn Appelgren, ansvarig för digital fortbildning på Internetstiftelsen.

Att närapå hälften av svenskarna upplever att de inte har tillräcklig digital kompetens förvånar honom lite.

– 96 procent av svenskarna använder internet och vi brukar rankas högt i internationella jämförelser.

Men det finns mycket kvar att göra.

UTSPRITT ANSVAR

Han menar att det görs mycket för att höja kunskapsnivån, men att ansvaret är utspritt på olika aktörer.

– Om alla i Sverige ska kunna utveckla och använda sin digitala kompetens, som regeringen vill, tror jag att det behövs mer samordning och långsiktighet.

Pandemin har skyndat på digitaliseringen både i arbetslivet och privatlivet. Det gäller inte minst äldre som har videomöten och handlar mat på nätet mer än tidigare. Alla

måste också kunna hantera bankärenden online, boka resor och ta del av digitala vårdtjänster.

”Det behövs mer samordning och långsiktighet.”

KLARA JOBBET

Vid sidan av det behöver vi ha digitala färdigheter för att klara jobbet och vara attraktiva på arbetsmarknaden.

– Här har arbetsgivarna ett ansvar.

Det blir särskilt tydligt nu i pandemin när många jobbar hemma. Det förutsätter att alla lär sig att hantera de digitala verktygen på ett säkert sätt.

En flaskhals är säkerheten på nätet, allt från bluffmejl till att skydda känslig information. Det handlar om hur olika IT-enheter ska skyddas, liksom var datorn ska förvaras när man inte är på jobbet. Detsamma gäller att till exempel inte spara lösenordet i webbläsaren.

– Att kunna värdera information är en annan del av den digitala kompetensen. I det ligger också att kunna värdera olika källor utifrån olika tillitskriterier.

LURAD PÅ NÄTET

Det ökar också motståndskraften mot att bli lurad på nätet.

– Alla kommer någon gång att ut-

sättas för bedragare, men man kan lära sig att inte gå på deras bluffar.

Ju mer kunskap du har, desto mindre risk att drabbas.

Den personliga integriteten har seglat upp som en viktig fråga på senare tid. Vem som helst kan känna sig övervakad när de stora nätföretagen vet mer om mig själv än jag trodde var möjligt.

– Här finns det anledning att lära sig mer för att kunna göra medvetna val. För många verkar det som om nyttan väger tyngre än oron för den personliga integriteten.

Ska alla programmera i framtiden?

– Nej, men det är viktigt att ha en grundläggande förståelse för programmering. Den som har det kommer också att kunna ifrågasätta och ställa krav på tekniken.

Däremot kan det ge ett försprång på arbetsmarknaden att kunna programmera. Det är redan nu en efterfrågad kompetens, menar Björn Appelgren.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

15

5tips

1.

Gör många urval

2.

Vidga dina vyer

3.

5.

Var påhittig

Urval i Saco Lönesök

Lönestatistiken är inget facit för dig, utan visar löneläget för olika yrkesgrupper, befattningar och branscher. Kom ihåg att lönerna sätts individuellt.

Jämför löner i olika branscher och yrken, liksom för olika arbetsuppgifter och befattningar. Det ger vägledning om i vilket lönespann du ska ligga.

Kom ihåg att det är dina prestationer som ska värderas.

Att titta på medianlönen kan vara intressant. Men vidga hellre dina vyer, och kolla in hela lönespannet, från tionde till nittionde percentilen. Vad behöver du göra för att ta dig till nittionde percentilen? Kanske det är förknippat med större ansvar, fler arbetsuppgifter och att du behöver kompetensutveckling.

Statistiken är inget facit för dig eller argument för att du ska ha högre lön. Använd i stället statistiken som ett stöd för att sätta upp ett eget lönemål utifrån dina prestationer och förväntade resultat.

Att sätta upp mål är en bra metod för att utvecklas.

Sätt upp lönemål

4.

Så drar du nytta av lönestatistiken

Vissa arbetsgivare har sin egen lönestatistik. Då gäller det att vara kreativ och använda de tabeller som passar din profil bäst. Kom ihåg att Naturvetarnas statistik har samma relevans som arbetsgivarens, och kanske dessutom är mer aktuell.

Kanske du redan nu ligger bra till lönemässigt. Då kan det vara läge att byta grupp att jämföra sig med. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök. Kanske du har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och större ansvar. Med det följer en högre lön.

PALLE LILJEBÄCK

16

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Lönehöjningar 2020 Pandemin gjorde att många Life science går fortsatt bra och ligger i topp med lönehöjningar på 4 procent i genomsnitt. Det speglar att läkemedel och medicinteknik är samhällsviktiga funktioner när nya vacciner och läkemedel ska tas fram.

3,2%

De som bytte befattning eller arbetsgivare under 2020 höjde sina löner med i genomsnitt 8,5 procent.

Den genomsnittliga ingångslönen för naturvetare var 30 000 kronor.

30 000

branscher hade det ansträngt, med permitteringar och uppsägningar.

44 procent av dem som svarade på löneenkäten hade inte fått sin lön reviderad under året. Det beror på att avtalsrörelsen sköts fram från våren till hösten.

Så mycket höjdes lönerna förra året för medlemmar i Naturvetarna. Medellönen är 43 300 kronor per månad.

Naturvetare har viktiga roller i samhället och har därför haft en god löneutveckling över tid. Det gäller även 2020, vilket är mycket glädjande.”

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Löner i olika branscher: » Bank/försäkring 63 000 kr

» Kemi 42 600 kr

» IT 49 700 kr

» Lantbruk 40 700 kr

» Life science 48 700 kr

» Miljö/hälsoskydd/naturvård 40 500 kr

» Arbetsmiljö 46 100 kr

» Livsmedel 40 000 kr

» Statistik/matematik/fysik 45 400 kr

» Hälso- och sjukvård 39 000 kr

» Skog 45 000 kr

» Trädgård/utemiljö 37 600 kr

» Gruv/mineral 45 000 kr

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

17

Reportage

Bekämpa cancern med precision Sverige ligger i framkant när precisionsmedicinen rullas ut över landet. Med förfinad diagnostik kan man ge mer riktade behandlingar som lindrar och botar bland annat cancer. Men nu måste en högre växel läggas i för att alla ska få tillgång till de genetiska analyserna.

TEXT:

18

Palle Liljebäck

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Reportage

Detta är precisionsmedicin Förfinad diagnostik gör det möjligt att ge riktade behandlingar till olika patienter eller patientgrupper. Det har gjorts möjligt tack vare storskalig sekvensering, andra omics-teknologier, avancerad bildteknik och utveckling av nya precisionsläkemedel. Precisionsmedicin skapar stora datamängder som kan analyseras med hjälp av artificiell intelligens, AI. PRECISIONSHÄLSA Är en bredare definition där även prevention och hälsofrämjande insatser ingår. Med hjälp av bland annat gensekvensering kan man få veta om man har ökad risk för till exempel hjärtsjukdomar, cancer eller demenssjukdomar. Tanken är att man med livsstilsförändringar ska kunna få bättre hälsa och förebygga sjukdom.

Så här mycket satsar några länder på precisionsmedicin: 8 7

7

6 5

4,9

4

Miljarder

3

3,3

2 1

0,328

1,4

0

Danmark

England Frankrike

Australien Sverige

Källa: Genomic Medicine Sweden, GMS

NYTTA OCH SAMHÄLLSVINSTER Prevention och tidig diagnostik gör det möjligt att ge patienter rätt behandling i rätt tid. Fler kan botas och vårdskadorna minskar. Ett exempel är kvinnor med melanom i fjärde stadiet som ökade överlevnaden efter ett år från 40,6 procent år 2012 till 54,2 procent 2014. I England har man kunnat spara 84 miljoner kronor per år genom tidig diagnostisering av familjär ehyperkolesterolomi (förhöjda kolesterolhalter i blodet, vilket är ärftligt).

(Källa: Forska! Sverige) HÖGA MÅL Människan har 21 000 gener i sitt DNA. I dag kostar det runt 30 000 kronor att sekvensera och analysera hela det mänskliga genomet.

Sverige har kommit långt med klinisk helgenomsekvensering för sällsynta diagnoser. Just nu görs drygt tre tusen kliniska helgenomanalyser per år. Sverige är bland de första i världen att implementera klinisk helgenomsekvensering för akuta leukemier och barncancer.

Målet är att alla cancerpatienter ska få sitt DNA kartlagt med så kallade breda genpaneler. Det ger möjlighet att hitta målriktade terapier och skräddarsydda behandlingar.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

19

En flaskhals i utvecklingen av precisionsmedicinen är att patientdata inte får delas mellan olika regioner och kommuner. →

änk dig att du eller någon nära anhörig drabbas av cancer.

Strålning och behandling med cellgifter väntar. För många innebär det svåra biverkningar och komplikationer. En del blir helt återställda, medan andra som överlever cancer får leva med sviterna från behandlingen resten av livet.

Men så ska det inte behöva vara längre. Forskningen inom precisionsmedicin har kommit långt och de första patienterna har redan behandlats.

Den förfinade diagnostiken ger också hopp till dem som har ärftliga sällsynta sjukdomar. Man räknar med att det finns minst sju tusen olika sällsynta diagnoser, som fyra hundra tusen svenskar lider av.

PATIENTERNA MED

En viktig aktör när precisionsmedicinen ska implementeras i hälso- och sjukvården är patientföreningarna. En av dem är Nätverket mot cancer som jobbar för att fler ska få del av den nya diagnostiken och behandMargareta Haag ↑ lingen.

20

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Så går det till: Även om hela genomet sekvensernas vid sällsynta nedärvda sjukdomar så tittar man på genomet i olika ”fönster”. Runt 900 gener som är kopplade till ärftliga metabola sjukdomar analyseras, och 300 gener som är kopplade till primär immunbrist. Med den genetiska informationen kan 35 procent få rätt diagnos i dag. Målet är också att hitta fler gener som är kopplade till sjukdom. Då ökar chansen att få rätt diagnos.

För de stora cancerformerna, som lungcancer, tjocktarmscancer, bröstcancer och malignt melanom, kommer en genpanel på drygt 500 gener att användas.

För blodsjukdomar som leukemi är man igång med helgenomsekvensering som förhoppningsvis kan ersätta dagens fem sex olika analyser, som PCR-analyser och kromosomanalyser. Enligt Richard Rosenquist Brandell, klinisk genetiker på Karolinska universitetssjukhuset ser det lovande ut.

”Genom förfinad diagnos kan vi ge mer riktad behandling.”

I Sverige finns det närmare sexhundra tusen personer som har överlevt cancer. Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer tillhör den gruppen. Hon har kroniskt lymfom – lymfkörtelcancer – som är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige.

– Vi vill vara med i processen, där forskning och klinik måste förstå våra behov. Glädjande nog börjar vi mötas i olika fora, men vi är inte framme än.

De har regeringen på sin sida och sitter bland annat med i regeringens patientråd.

Detsamma gäller satsningen på Genomic Medicine Sweden, GMS, där patientföreningar har en plats i styrgruppen.

ALLT BILLIGARE ANALYSER

Richard Rosenquist Brandell ↑

GMS har en nyckelroll i den här utvecklingen och ska se till att Sverige ligger i framkant. Med hjälp av teknik för gensekvensering kan en pa-

Reportage

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

21

Reportage

Med rätt behandling i rätt tid kan patienternas lidande minska och samhället spara pengar. ↓

tients arvsmassa analyseras på ett förhållandevis billigt sätt.

– Genom förfinad diagnos kan vi ge mer riktad behandling, säger Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande för GMS ledningsgrupp.

Med ett brett anslag där alla parter är med finns stora förhoppningar om att komma framåt.

– Med rätt behandling i rätt tid kan samhället göra stora vinster vid sidan av minskat lidande för patienten, säger Karin Stenström, handläggare vid Vinnova.

Vinnova har stöttat Karin Stenström ↑

GMS ända sedan starten 2018. Innovationsmyndigheten sköt till 36 miljoner kronor för förra året och i år. Tillsammans med andra finansiärer uppgår satsningen till 88 miljoner kronor. Mer pengar är på gång för de kommande tre åren.

Men de pengarna kommer inte att räcka på långa vägar, enligt Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare på stiftelsen Forska! Sverige.

– Det är en underfinansiering när vi ska lägga grunden för en sjukvård som är mer effektivt.

Jämför med till exempel Danmark som satsar cirka 1,4 miljarder kronor på att implementera precisionsmedicin i hälso- och sjukvården.

POLITISK VILJA FINNS

Hon tvivlar inte på politikernas vilja.

– De ser möjligheterna, men av någon anledning har inte tillräckliga resurser skjutits

Genomic Medicine Sweden, GMS GMS koordinerar den nationella satsningen på att Sverige ska ligga i framkant inom precisionsmedicin. Tanken är att hälso- och sjukvården i hela landet ska få tillgång till de genetiska verktygen.

Samverkan är ett nyckelord med en bred representation i styrgrupp och ledningsgrupp. De sju regionerna med universitetssjukhus finns med, liksom akademin, industrin och patienter.

Fokus ligger på sällsynta ärftliga sjukdomar, cancer, farmakogenetik (genernas påverkan på effekten av läkemedel) och infektionssjukdomar. I nästa fas av GMS är även folksjukdomar, som astma, allergi och hjärt-kärlsjukdomar med.

22

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Forskningen om precisionsmedicin har kommit långt och de första patienterna har redan behandlats. ↓

till. Juridiken och avtalen måste också vara på plats för att patienterna snabbt ska få tillgång till precisionsmedicinen.

En flaskhals är att det i dag inte är tillåtet att dela patientdata mellan olika regioner och kommuner.

– Det behövs en samordning av hälsodata där olika system är interoperativa och används på ett etiskt och säkert och sätt.

Precisionsmedicinen kommer även att förändra priAnna Nilsson Vindefjärd ↑ märvården.

– Med snabb gensekvensering kan det bli rutin att analysera patientens genom i primärvården, säger Anna.

ANDRA SATSAR MER

Hon är frustrerad över att det går så långsamt.

– Jag tror att många med mig tycker att våra politiker ska prioritera snabb implementering, som andra länder gör.

Richard Rosenquist Brandell är inne på samma linje.

– För att lyckas med precisionsmedicin krävs att data får delas för ett stort patientunderlag mellan regioner.

Vi ligger på regeringen för att få en lösning på detta.

En nationell genomikplattform för

datalagring håller på att byggas upp i Västra Götalandsregionen, men än så länge är det bara tillåtet att lagra data som inte är känslig, som mikrobiell data.

– I väntan på översyn av lagen söker vi etiktillstånd och driver nationella pilotstudier som forskning, säger Richard Rosenquist Brandell.

STOR OMSTÄLLNING

Han menar att precisionsmedicin innebär en enorm omställning och en medicinsk revolution.

– Initialt blir det höga kostnader, men på sikt blir samhällsvinsterna stora med

N AT U RV E TA R E N

1 / 2019

23

Reportage

bättre behandlingar och fler som blir botade.

Industrin är med på tåget för att implementera den nya precisionsmedicinen i hälso- och sjukvården.

– Då måste hälsodata göras tillgänglig, säger Frida Lundmark, sakkunnig i life science-frågor på Lif, de forskande läkemedelsföretagen.

Hon är också sammankallande i den arbetsgrupp för precisionsmedicin och avancerade terapier som regeringen har initierat.

– PrecisionsFrida Lundmark ↑ medicin utma-

24

N A T U R V E T A R E N 1 / 2019

nar dagens hälso- och sjukvård, som i dag i hög grad är organbaserad. Tumöragnostiska behandlingar, som utgår från en särskild mutation i stället för var den är lokaliserad, ställer krav på en annan organisation. ÄNNU ETT VERKTYG

Det menar hon kommer att leda till nya samarbeten mellan olika discipliner och andra kompetenser.

– Med precisionsmedicin får vi ytterligare ett verktyg när stora datamängder ska analyseras, bland annat med hjälp av avancerad dataanalys och artificiell intelligens. Där kommer bland annat bioinformatiker och dataanalyti-

ker att ha nyckelroller, säger Frida Lundmark.

Hon tycker att Sverige har kommit långt i satsningen på precisionsmedicin, men att det behövs mer pengar och en långsiktighet i GMS. – Sverige är ett föregångsland och vi kan vara stolta, men nu gäller det att inte tappa fart.

Bioinformatiker och datavetare går en ljus framtid till mötes när stora datamänder ska anlyseras, bland annat med AI. ↓

På nytt jobb

Marias team ska ge Sverige mer hållbar mat Engagemanget för marknadsfrågor och hållbar livsmedelsproduktion fick agronomen Maria Lindsäth att söka jobbet som enhetschef på Jordbruksverket. Att coacha medarbetare och få dem att växa i sin roll är en bonus med jobbet, men också en utmaning i pandemin.

Maria Lindsäth Aktuell: Enhetschef för Livsmedelskedjan och export– enheten med 15 medarbetare på Jordbruksverket.

Tidigare jobb: Ansvarade för Elmias mässor inom de gröna näringarna i Jönköping.

Utbildning: Husdjursagronom.

Gör på fritiden: Familj och tre barn. Leder pass i skicstång och spinning på Friskis & svettis.

Vad gör du på nya jobbet?

– Jag är chef på en enhet som arbetar med uppdrag för en lönsam, hållbar och ökande livsmedelsproduktion. Vi jobbar med bevakning och tillträden på marknaden för att öka exporten av svenska livsmedel. Även fiske- och jordbruksfrågor, liksom handelspolitiska frågor ligger på vårt bord. Vi samordnar insatser inom ekologisk produktion och aktiviteter för regeringsuppdraget om minskat matsvinn.

Vad ser du fram emot?

– Vårt uppdrag med uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin tycker jag är intressant. Att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt, samtidigt som vi ökar lönsamheten och får landsbygdsutveckling. Det är kul att jobba med ett område som gör skillnad. Att jobba nära politiken internationellt med WTO, FAO och EU-kommissionen, blir också en ny spännande erfarenhet för mig.

Maria Lindsäth arbetar numera som enhetschef på Jordbruksverket. ↑

”När jag ser medarbetare växa av större ansvar och utmaningar känner jag mig stolt.”

Vilka utmaningar får du sätta tänderna i?

– Vår enhet påverkas av förändringar i samhället i stort, till exempel Brexit som vi arbetar en del med just nu, då det innebär nya utmaningar för handeln med Storbritannien. Även pandemin kommer att påverka arbetet framöver då Jordbruksverket har fått ett uppdrag tillsammans med andra myndigheter att se över livsmedelsberedskapen vid kris.

Vilka erfarenheter tar du med?

– De senaste åren har jag fått ett helhetsperspektiv på hur organisationer och företag samverkar inom den grö-

na näringen, och förstått vikten av samverkan för att nå utveckling.

Varför gillar du att vara chef?

– Jag brinner för att motivera och få folk att gå åt samma håll. När jag ser medarbetare växa av större ansvar och utmaningar känner jag mig stolt. Att ta sig an en chefstjänst under pandemin är en utmaning, det är svårare att coacha på distans. Men jag drivs av utmaningen.

Ditt bästa karriärtips?

– Många tar den enkla vägen och byter jobb lite för ofta. Jag tror fler kan utvecklas mycket i den roll man har, men det lägger stort ansvar på individen att visa att man kan och vill. Men känner man att man inte kan påverka situationen, då bör man ta steget vidare.

JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

25

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Måste jag jobba hemma i pandemin?

Jag är som flertalet andra på mitt jobb beordrad att arbeta hemifrån nu i pandemin. För mig är det förknippat med många nackdelar. Min fråga är om jag måste jobba hemifrån eller om jag kan kräva att få komma till arbetsplatsen?

Juristen svarar: Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och kan i hög grad ensidigt besluta om var och när arbetet ska utföras. Arbetstagare kan behöva acceptera vissa förändringar av arbetsplats, om den är på samma ort eller ligger nära. Normalt behövs en överenskommelse för att arbetsgivaren ska kunna kräva hemarbete, men inget är som vanligt när en pandemi härjar.

Det kan finnas utrymme för en arbetsgivare att beordra hemarbete när myndigheter rekommenderar det. I ett osäkert läge är det bra att föra dialog om arbetsplats och arbetsmiljö med arbetsgivaren för att försöka komma överens.

Upplevelser om påtagliga arbetsmiljöproblem ska tas på allvar. En riskbedömning ska göras, arbetsgivaren ska hitta lösningar och ha en plan för hur arbetet ska bedrivas. Medarbetarens rätt till en god arbetsmiljö vägs mot arbetsgivarens ansvar att hindra smittspridning i samhället.

26

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

”En riskbedömning ska göras, arbetsgivaren ska hitta lösningar för hur arbetet ska bedrivas.”

Om medarbetarna inte kan jobba hemifrån ska arbetsgivaren bedöma hur arbetsmiljön säkerställs och arbetet kan utföras på ett smittsäkert sätt. Det kan handla om att begränsa antalet medarbetare som får vistas på arbetsplatsen och att resan till och från arbetet är smittsäker.

Säger arbetsgivaren nej till att jobba på arbetsplatsen bör du kontakta facket eller skyddsombudet på arbetsplatsen, alternativt Naturvetarnas rådgivning.

För arbetsgivaren behöver du klargöra att du står till förfogande för arbete trots att du av arbetsmiljöskäl inte kan göra det hemifrån.

Om ni inte är överens bör arbetsgivaren kalla till möte eller förhandling med dig och facket för att försöka lösa problemet och säkerställa en god arbetsmiljö.

Sofia Söderberg, förbundsjurist

Spanar in

BOK

Spännande om virus Varför anpassar sig smittämnen till att leva i mänskliga samhällen, men blir mindre dödliga? Hur skyddar immunförsvaret oss från att omedelbart dödas av viruset?

Varför kan ett immunförsvar som utvecklats för att skydda oss, ändå göra oss illa? Hur kommer det sig att vi drabbas olika hårt och att vissa blir immuna?

Elaka smittor har plågat oss i alla år. I Immunförsvaret och viruset. Att förstå coronapandemin (Celanders förlag) berättar Henrik Brändén om några.

PODD

Dödsbra podd ”Vi nördar ner oss i begravningsverksamheten”, säger Josefine och Jessica. De ger svar på hur den berörs av allt från miljömål, barnkonventionen, begängelseformer och gravskick. Podden lär oss skillnaden på kyrkogård och begravningsplats, och vad man kan använda gravkarta och gravbok till. Och vad begravningsavgiften ska kosta.

Josefine är landskapsingenjör och har bland annat guidat i kyrkogårdshistoria och begravningsseder på begravningsmuseet i Ljungby. Jessica är naturvårdsingenjör i vatten och miljöteknik.

BOK

Utforska stranden med nya ögon Tången på stranden är rena skattkammaren. Lär dig trolla med tångens färg, göra vackra tavlor, krispiga tångchips och räkna ut dess ålder.

Författaren Marie Lenngren är marinbiolog och naturguide i Halland.

– Jag älskar tång och saknade en barnbok om den.

Enligt henne kan tång se ut som fjädrar, bollar, kolasnören, träd eller vackra blommor. Den största tångplanta som hittats var lika lång som två fotbollsplaner! Namn som julgransalg, slemklump– ing eller ostrontjuv blir rena poesin i boken.

Tång gör mycket nytta: renar vattnet, är bra för klimatet och ger hem till många djur och växter. Den bildar undervattensskogar som utgör egna små världar, livsviktiga för fiskar, snäckor och maskar. Den kan användas till supernyttig mat, värmetillverkning, bilbränsle, gödsel, mediciner och plast.

> Ett av världens största matematiska problem – påverkar hela världen. < Rubinkretsen är en spännande roman av Martin G. Ljungqvist

Vinnare i förra numret: Klimatsynda: Matilda Björkheden, Susanne De Bourg, Therese Silow Starkt kul: Katia Koivisto Somna om 100 sätt att slappna av: Stina Falck

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en av böckerna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 10 maj. Skriv bokens titel i ämnesraden.

CHRISTINA JÄGARE

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

27

Gröna batterier

på laddning

Batterier har blivit superhett – och svenska forskare ligger i framkant.

Vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet och Chalmers sker världsledande forskning för att få morgondagens batterier att hålla längre, leverera mer energi och laddas snabbare.

TEXT OCH FOTO:

28

Joakim Rådström

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Vetenskap

Ö

Så funkar ett batteri » Definitionen av ett batteri är en produkt som kan lagra energi och avge den som elektricitet när ström behövs.

» Inom elektrokemin definieras batterier som ett antal celler som kopplas samman för att tillsammans avge spänning eller kapacitet. I dagligt tal används det även för vad som rent tekniskt är en enskild battericell. » En battericell består av tre huvudkomponenter: två elektroder och en elektrolyt. Den negativa elektroden kallas anod och den positiva elektroden kallas för katod (under urladdning av batteriet). » När batteriet laddas ur frigör den negativa elektroden elektroner som avger energi i en yttre krets (lampa, mobil, elmotor etc.) och sedan tas upp av den positiva elektroden. Samtidigt transporteras samma mängd laddning, i form av joner, genom elektrolyten. Den kemiska processen i cellen kan pågå tills elektroderna blir utarmade.

Cellen har då avgett all sin energi. » Ordet ”batteri” kommer från franska battre, vilket betyder ”slå, hamra, bulta”.

KÄLLOR: BATTERIFÖRENINGEN, STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING, VETT.SE.

kat miljöfokus och mer elektrifiering i samhället kräver lösningar för hållbar energilagring. Det är här batterierna kommer in. I Skellefteå byggs Northvolts nya fabrik för elbilsbatterier, komplett med världens största anläggning för batteriåtervinning. Och på flera håll i landet bedrivs batteriforskning i absolut toppklass.

– Vi har haft batteriforskning i Sverige väldigt länge, och batteritillverkning i över hundra år.

Men idag finns mer tillverkning i Asien, liksom på vissa håll i Europa. Som i Tyskland, eller i Frankrike, där jag också jobbar, säger Patrik Johansson.

Han är professor i materialfysik vid Chalmers och har forskat på batterier i runt 25 år. I dag arbetar han och hans forskargrupp mest kring nästa generations batterier, med särskilt fokus på de ingående materialen.

– All grundläggande prestanda kommer ursprungligen från materialen. Vi tittar i dag brett på nya batterikoncept Patrik Johansson ↑ och material, tänkta för både fordon och storskalig lagring. Vår specialitet är att undersöka och formulera nya elektrolyter.

GRÖNA BATTERIER

Elektrolyter är det som sammanbinder och samtidigt separerar elektroderna i ett batteri (se faktaruta). En annan specialitet i Patrik Johanssons

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

29

Vetenskap Kobolt bryts i dag till största delen i Kongo-Kinshasa, ofta under extremt farliga förhållanden och till låg ersättning för arbetarna. Barnarbete förekommer på många håll. →

team är forskning på metall-organiska elektroder, med redoxaktiva polymerer och metaller som elektroder. Syftet med detta är inte minst att göra batterierna ännu lite grönare.

– Redan i dag minskar andelen miljöskadliga eller ohållbart framtagna material i batterierna, såsom kobolt, drastiskt, berättar Patrik Johansson.

Detta är en nyckelfråga inom batteribranschen. Kobolt kommer huvudsakligen från det konflikthärjade och utfattiga Kongo-Kinshasa, där det bryts av både vuxna och barn till ringa ersättning under säkerhetsmässigt usla förhållanden. Att utvinningen kan fortsätta beror på att kobolt är en så värdefull metall, särskilt för batteritillverkning.

– Kobolt är det som gör att återvinning i dag blir lönsamt, tillsammans med nickel och koppar. Och tar man bort kobolt får man batterier som inte har samma säkerhet och långtidsstabilitet, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.

Kristina Edström ↑

MINDRE KOBOLT

Samtidigt är ett hett forskningsområde just att hitta alternativ till kobolt i batterier. Ett annat fokus är att åtminstone minska andelen kobolt i batterier.

– Det är också viktigt att man lyfter forskning om återvinning. Men det krävs en viss del jungfrulig råvara. Det här tas upp i den svenska batteristrategin, där jag deltog i arbetet.

30

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

En annan viktig råvara är litium, som bland annat används i de vanliga litiumjon-batterierna. Denna finns dock redan på många håll i Europa, bland annat i form av goda fyndigheter i Portugal och Finland.

– Men nästa fråga är när den kommer att vara lönsam att bruka, lägger Kristina Edström till. I dag får vi annars merparten av vårt litium bland annat från vackra saltsjöar i Chile.

Hennes forskning har rönt stor uppmärksamhet, och hon tilldelades förra året Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) guldmedalj. Tidigare har hon bland annat fått KTH:s stora pris 2018 och Rudbeckmedaljen 2019. Hon leder en stor forskargrupp inom batteriforskning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

– I dag är vi kanske 90 personer; när jag tog över var vi runt 20.

Från att det var jag som drog in

alla pengar har vi nu utvecklat ett gäng med duktiga lite yngre forskare med egna anslag, säger hon.

BATTERY 2030+

Som forskare syns Kristina Edström internationellt och leder ett stort forskningsinitiativ inom EU. Programmet, Battery 2030+, har en budget på motsvarande över 400 miljoner kronor, fördelat på 102 parter.

– Vi startade skarpt 1 september 2020, och nu mitt i coronatider ska jag få alla att känna sig delaktiga. Ännu ett av Kristina Edströms engagemang är uppbyggnaden av det svenska kompetenscentret Batteries Sweden (BASE), där bland annat flera svenska lärosäten medverkar, liksom forskningsinstitutet Rise. Dessutom ingår flera företag från hela batterivärdekedjan, som batteritillverkarna Northvolt och Saft, uppstartsföretaget Altris,

”Fordonsindustrin driver nu batteriutvecklingen starkt framåt.”

Volvo och Scania och många fler företag.

– Fordonsindustrin driver nu batteriutvecklingen starkt framåt, säger Kristina Edström.

3 snabba 2. Ditt tips för att få batterier

LÄNGRE RÄCKVIDD

Hon pekar samtidigt på att vi redan har effektiva och värdekedjor för flera batterimaterial, inklusive återvinning.

Därför kan det på kort sikt vara hållbarhetsmässigt sämre att helt utesluta dem i batterier. Däremot måste utvinningsprocesser och recirkulering fortsätta att effektiviseras.

I nästa steg gäller det att koppla samman flera battericeller för att göra hela system av dem. Detta görs redan bland annat i det så kallade Swedish Electromobility Centre, där materialforskare samarbetar nära elektroteknikforskare. En stor fråga för centrets forskare är att undersöka hur man får batterier att ladda snabbare och samtdigt få längre livslängd. Även räckvidd är ett viktigt forskningsområde, det vill säga hur långt man kan komma med ett batteri i en elbil. Bland annat försöker man där hitta nya materialkemier eller byta ut materialen helt för att uppnå längre räckvidd. I dagsläget har elbilarna på marknaden som mest en räckvidd på cirka 65 mil, men teknikutvecklingen går snabbt framåt.

Batteriforskaren Kristina Edström är professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.

1. Varför kom du att intressera dig för batteriforskning?

Att få studera komplicerade processer i material som kan användas till batterier lockade mig när litiumjon-batteriforskningen började ta fart på riktigt i mitten av 1990-talet. Det har sedan dess fortsatt att tjusa mig.

att hålla längre?

Undvik att snabbladda vid låga temperaturer. Se till att inte glömma laptops eller mobiltelefoner i en varm bil en sommardag. Om du kör elbil: undvik kraftiga accelerationer och kör din bil lugnt och stabilt. Hitta skugga för din elbil under varma sommardagar.

Om du inte behöver ditt batteri på ett tag är det skadligaste läget att det är fulladdat – att förvara det till hälften urladdat är den bästa nivån.

3. Vilken är din favoritpryl som drivs med batterier?

Min nya elbil. Så rolig att köra, tyst och luktar ingenting!

Inom elektrokemin definieras batterier som ett antal celler som kopplas samman för att tillsammans avge spänning eller kapacitet. →

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

31

Antiviralt munskydd på gång

Covid-19 är i första hand en luftburen smitta, men sprids också via material. Nu är nya antivirala material på gång som kan desinfektera sig själva.

Redan i dag finns material som dödar bakterier. För antivirala material har forskningen inte kommit lika långt.

Men nu har forskare från Chalmers skapat ett material som i tester avaktiverat 99,9 procent av virus från covid-familjen. Om materialet visar sig effektivt mot specifikt covid-19 skulle det kunna användas i exempelvis munskydd och annan utrustning inom sjukvården för att minska smittspridningen. Med den typen av innovationer står vi i framtiden bättre rustade för framtida pandemier.

Klara Ziegler

17-åring hackade Twitter Under en sommarkväll förra året hände något mycket skumt. Över 130 av Twitters mest populära konton twittrade samma sak, samtidigt: “Skicka pengar till den här bitcoin-adressen så ska dessa dubblas.” Det hela var en bluff, säkerheten hos ett av världens största mjukvaruföretag hade under den kvällen nämligen tillintetgjorts av det som visade sig vara ett gäng ungdomar. Ungdomarna, som gick under användarnamnen “Kirk”, “ever so anxious” och “lol”, hade tidigare lyckats få tillgång till en intern administratörspanel på Twitter. Med hjälp av denna kunde de låsa ute använ-

dare från sina egna konton, även om tvåstegsverifiering var aktiverat. Och det som är mest slående: Ungdomarnas bitcoin-adress mottog över 890 000 kr inom loppet av några timmar.

Karl Sellergren

Fjäril ger drönare luft under vingarna Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen. Forskare vid Lunds universitet har studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultatet visar att vingarnas storlek, form och flexibilitet ger en unik flygteknik. Under vingarnas slag uppåt kupas de, vilket skapar en ficka mellan vingarna som fylls med luft. där När vingarna ögonblicket därpå slår ihop pressas luften ur fickan och skapar en bakåtriktad jetstråle som driver fjärilen framåt.

Att vingarna kupas när fjärilarna slår ihop dem gör vingslagen mycket mer effektiva.

Vingslag nedåt ser till att fjärilarna håller sig i luften. Forskarna har konstruerat mekaniska vingar som efterliknar fjärilarnas. Formen och flexibiliteten hos de mekaniska vingarna då de kupas och slår ihop bekräftar den höga effektiviteten. Resultatet kan inspirera till att förbättra flygteknik och prestanda hos små drönare.

Oskar Wendt

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever

32

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna.

Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Räcker elen när Sverige ska elektrifieras?

Varför ska man vaccinera sig när man har antikroppar?

Ja, vi kommer att ha till-

Personer som haft covid-19 utvecklar antikroppar

räckligt med elenergi, men vi behöver utveckla elsystemet för att kunna tillhandahålla tillräcklig kapacitet. Sveriges framtida elanvändning kan öka drastiskt till 2040 när industrin elektrifieras. Det gäller bland annat för stålindustrin och nya datahallar.

Norden har så pass stor potential att förnybar el kan ersätta hela kärnkraften och även den tillkommande elanvändningen.

som troligen är minst lika effektiva, eller i vissa fall kanske mer effektiva, än antikropparna man får efter vaccination. Det är därför ingen brådska för personer som redan har utvecklat antikroppar Koncentrationen antiefter genomgången inkroppar man får efter fektion att vaccinera sig, men det skadar inte helinfektionen varierar ler att göra det. mycket.”

Att man rekommenderas att ta vaccinen beror på att man genom forskningsstudier kunnat visa att koncentrationen antikroppar man får efter infektionen varierar mycket mellan olika personer.

Vissa har väldigt höga nivåer medan andra har klart lägre. Det kan skilja så mycket som 100 gånger.

Eftersom vanliga antikroppstester inte avslöjar vilka nivåer man har, utan bara om man är positiv eller negativ, är det svårt att veta om man ligger högt eller lågt.

Så även om man redan fått ett positivt antikroppsvar kan det alltså vara så att man ligger i den lägre änden av ett mätbart svar.

Norden har så pass stor potential att förnybar el kan ersätta hela kärnkraften.”

Utmaningen är att utveckla hela elsystemet med större överföring och flexiblare användning för att hantera variabel förnybar el. Problem med brist på flexibilitet och överföring av el börjar vi se redan idag på grund av nya elbehov i Stockholm och Skåne.

Elsystemet är trögt och ändras sakta, men dagens system kommer att

vara utbytt tills 2050 på grund av ålder. Vad vi ersätter det med är ett val som görs de kommande 15 åren. Vi behöver ändra hur vi styr utvecklingen av elsystemet och hur vi planerar för ny infrastruktur. Flera olika åsikter finns, bland annat att införa en kapacitetsmarknad för att gynna planerbar kraft.

Det är också möjligt att utveckla den nuvarande marknadsmodellen och istället gynna ny teknik som vätgaslager, digitalisering och decentraliserad elproduktion. Ett smartare och mer decentraliserat elsystem ger teoretiskt större möjligheter att bygga ett system som är mer resilient och hållbart än dagens.

Max Åhman, Tekn. dr

docent på Lunds universitet

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

33

: t e d r a k n u f å S ka

?

llba i t n e Väg ete till arb

r te efte t l arbe u il t r e a s k t a stöde a tillb mång r vi hur det för vad. r e m a var öd kom om. Här vis ar ans ätt st som h Med r e tids sjukd m e v h oc gr en län sans gång, re under

Även hälso- och sjukvården har en viktig roll i rehabiliteringen. Företagshälsovården stöttar och bedömer arbetsförmåga och vilka anpassningar som måste göras för att underlätta återinträde i arbete.

Företagshälsovården ska även arbeta med att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen.

Kom överens med arbetsgivaren om hur du vill att kontakten under sjukskrivningen ska ske och hur ofta. Klargör om kollegorna får kontakta dig direkt eller om chefen ska vara en mellanhand.

Påbörja rehabiliteringen och återgången till arbete så fort som möjligt när hälsan tillåter. Här har arbetsgivaren ett ansvar för att dokumentera vilka insatser som görs och hur rehabiliteringen går. Medarbetaren ska delta aktivt i sin egen rehabilitering. Annars finns risken att hen förlorar sin ersättning från försäkringskassan.

34

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Arbetsgivaren har en nyckelroll när en medarbetare blir långvarigt sjuk. En rehabiliteringsplan måste göras om sjukskrivningen förväntas pågå längre än 60 dagar. Planen är ett viktigt underlag för försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning.

Rehab iliterin gsplan

Som anställd kan man känna sig ensam i rehabiliteringsprocessen. Be därför gärna att skyddsombudet, om sådan finns på arbetsplatsen, är med som ditt stöd.

Skyddsombudet kan hjälpa dig att hitta rätt och komma framåt i processen.”

Heidi Wiik, ombudsman på Naturvetarna

I planen ska orsaken till att man inte kan arbeta framgå, liksom vilka insatser som behövs för återgång till arbete.

Tidplan och vem som är ansvarig för de olika åtgärderna, samt finansiering ska också finnas med i planen.

Försäkringskassan har rollen att samordna de medicinska, sociala och arbetslivsinriktade insatserna. Det kan gälla möten med arbetsgivaren och hälso- och sjukvården, liksom den fackliga representanten eller skyddsombudet. Avstämningsmöten mellan dessa parter ska ske med jämna mellanrum, bland annat för att få en lägesrapport om hälsoläget och om det behövs andra åtgärder.

Mjukstarta ditt ordinarie

Arbetsträning kan ingå som en del i rehabiliteringen för den som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Kanske det behövs hjälp för att utföra vissa arbetsmoment hos nuvarande arbetsgivare eller hos en annan arbetsgivare.

arbete i samråd med företagshälsovården. Ibland kan det räcka med att jobba några timmar per dag den första tiden. Var noga med att kommunicera till läkare hur rehabiliteringen går för att kunna göra anpassningar om det behövs.

Läs mer: www.naturvetarna.se/rehabilitering

PALLE LILJEBÄCK N A T U R V E T A R E N 1 / 2021 35

Varför gör de inte som jag säger?

Uppmuntra hellre än kritisera om du vill få medarbetarna att ändra beteende. De känner sig sedda, mår bättre och presterar på en högre nivå.

Visste du att bara 28 procent av

dem som har gått en kurs i ledarutveckling omsätter det i praktisk handling? Naturvetarnas webbinarium Goda resultat genom att påverka beteenden, kan ge en högre siffra.

Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd visar att det är möjligt att ändra beteende – vad man säger och vad man gör – i önskvärd riktning.

– Att fokusera på beteende ger tydlighet och är mindre laddat än att prata om egenskaper. Beteende går att förändra och följa upp, säger Caroline.

Som ledare kan man förstärka beteenden genom att visa uppskattning.”

ÖVERTRO PÅ INFORMATION

Hon slår hål på några myter om varför vi gör som vi gör.

– Vi är inte så rationella som vi tror. Varför hade folk annars bunkrat toapapper helt i onödan när pandemin startade? Det finns också en övertro på att information räcker för att påverka beteenden, och när folk inte följer instruktio-

36

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

ner så behövs det ännu mer information. Det är en vanlig missuppfattning.

Varför gör vi då som vi gör, fast det många gånger strider mot allt sunt förnuft? Caroline benar ut vad som triggar ett beteende och vilka konsekvenser det får för en själv.

Så här kan det gå till: Deadline för en rapport närmar sig och du jobbar över varje kväll för att hinna. Du får beröm för att du klarar deadline och för att rapporten håller hög kvalitet.

Att du missar tid för återhämtning hamnar på minussidan, vilket kan vara förödande på sikt.

– Det som leder till kortsiktiga vinster gör vi ofta mer av. På så sätt är våra beteenden funktionella. Vill du veta vilka beteenden som medarbetare upplever fungerar bra i din organisation – titta på vad de gör.

POSITIV FÖRSTÄRKNING

Caroline Lornudd visar att det är möjligt att ändra beteende.↑

Hur gör man då som ledare om man vill att medarbetarna ska ändra beteende, som att ställa kaffekopparna i diskmaskinen i stället för i diskhon?

Ledarskap

tips Fokusera på konsekvenser 1. Underlätta för medarbetaren att se resultatet av sitt arbete.

2. Visa kontinuerligt intresse för medarbetarnas frågor och beteende.

3. Visa uppskattning för de beteenden du vill öka.

4. Välj nyckeltal för uppföljning med omsorg, för de nyckeltal du följer upp har en stark påverkan på vad medarbetarna väljer att lägga tid på.

5. Välj bort saker som ingen förstår poängen med.

Gör en översyn med jämna mellanrum.

– Att sätta upp lappar är en mindre bra idé. Ta upp frågan i gruppen, en lösning kan vara att mäta det beteende man vill se mer av och uppmärksamma det. Ett enkelt sätt är att ha ett glasrör som man fyller på med en flörtkula varje gång man ställer ner koppen i maskinen. Gör det några veckor på ra-

ken och se om ni kan slå rekordet från veckan innan.

Som ledare kan man förstärka beteenden genom att visa uppskattning. Det gör att folk lyfter sig och presterar bättre.

– Negativ förstärkning fungerar också, men ger sämre prestationer, stress och dålig stämning. Att pre-

stera för att undvika skäll är ingen bra drivkraft.

Det innebär inte att man som chef ska acceptera dåliga beteenden, som att en person alltid kommer sent till möten.

– Var tydlig med att hen inte gör som vi kom överens om. Försök att hitta lösningar och fråga vad som behövs för att beteendet ska ändras.

PALLE LILJEBÄCK

Vad tyckte du om webbinariet?

Kristina Senblad, enhetschef i Tierps kommun – Bra och trevlig form. Digitala seminarier gör det möjligt för oss ute i landet att delta.

Den första delen i den här seminarieserien gav mig mest och väckte tankar om balansen mellan kontroll och att våga vara i det osäkra. I det ligger att lita på processen och medarbetarnas kompetens.

Vad tar du mer med dig?

– Jag har fått en teoretisk modell för att möjliggöra beteendeförändringar. Lösningen är ofta inte mer information och rutiner nu när många jobbar på distans. Att ge positiv förstärkning i vardagen är en nyckel, säger chefen som är hortonom i botten.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

37

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur får jag med mig alla i en förändring?

Vi har fått mer att göra, men har mindre personal och vi vågar inte rekrytera så länge pandemin pågår. Det innebär att vi måste förändra vårt sätt att arbeta, men jag får inte med mig medarbetarna. Hur ska jag göra?

Det är ingen bra idé att samla alla medarbetare och informera om att läget är allvarligt och att det krävs förändring och kräva att alla ska vara med på tåget.

Risken är stor att det uppfattas som hot och floskler och du kommer på sin höjd att få medarbetare att ta ansvar i ord men aldrig i handling. Du kommer att få höra kommentarer som ”så här har vi alltid gjort” eller ”det går inte”. Skepsis finns i allt förändringsarbete.

Nyckeln till verklig förändring är delaktighet och att få alla medarbetare motiverade. För att få alla att ta ansvar både i ord och handling krävs att alla förstår, tror, vill, vågar, orkar och kan. I ett första läge måste du arbeta på att få alla att i grunden förstå varför en förändring behövs.

38

”I ett första läge måste du arbeta på att få alla att i grunden förstå varför en förändring behövs.”

Då får man arbeta enskilt med den personen och våga ställa frågan om det är rätt arbetsplats för den personen. Ingen arbetsgivare har råd att i längden ha anställda som obstruerar och motarbetar förändringen trots att de förstår att den är nödvändig. Kanske den personen bättre kommer till sin rätt hos en annan arbetsgivare. I de flesta fall inser medarbetaren även det själv under samtalets gång, vilket gör att en exit inte alltid behöver bli så dramatisk. Som chef kan man stötta med karriärhjälp och förhoppningsvis kan man då skiljas i samförstånd.

Sedan kommer det alltid att fin-

Kom ihåg att du inte kan tvinga någon till lojalitet, utan du ska förtjäna det. I det ligger att göra grundarbetet och få medarbetarna att känna sig delaktiga och motiverade. Det är först då en verklig förändring är möjlig.

nas personer som inte vill vara med på förändringen och motsätter sig den i det tysta. Hur bör man då agera?

Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

GÄSTKRÖNIKAN

Engelskan löser inte allt

Jesper Broberg Förbundsdirektör Hushållningssällskapens Förbund

Sverige är ett litet land, men har ändå under många

Om alla rapporter från SLU är på engelska ris-

Men kanske har målsättningen att öka internationa-

Det kan också bli färre studiebesök och gästfö-

år lyckats prestera väl på den internationella forskningsscenen. Ambitionen är att flytta fram positionerna ytterligare.

liseringen gått för långt på sina håll. Ett exempel: SLU vill ha all undervisning och alla rapporter under de två sista åren på agronomutbildningen, på engelska.

Många forskningsutmaningar kräver global samverkan. I kom-

bination med SLU:s mål att attrahera fler internationella studenter är det alltså både logiskt och nödvändigt att undervisa på engelska. Jag tror att de flesta svenska lärosätena resonerar ungefär likadant.

kerar det att leda till en minskad interaktion med det omgivande samhället. Färre tar till sig ny kunskap och färre ställer frågor till akademin.

reläsningar från branschen om alla lektioner ska vara på engelska. Jag är till exempel ganska övertygad om att många framgångsrika och kloka lantbrukare i Sverige inte är helt bekväma med att hålla ett föredrag på engelska.

Undervisning enbart på engelska kan alltså bli ett hinder för ökad och bättre samverkan på hemmaplan.”

kommer för att föreläsa för studenterna om sina företag, hur de arbetar med att bevara den biologiska mångfalden i praktiken, sitt hållbarhetsmärkta naturbeteskött och allt annat som de vet så mycket om och som studenterna verkligen behöver höra.

The solution is probably quite simple. Not eve-

rything is black or white. Create some flexibility in the system and focus on the quality of the education, not the language.

FOTO: J E N N Y VE N NÅS G I LLN E R, S LU

Men jag är orolig för att det byggs in en målkonflikt i det akademiska systemet. Samtidigt som internationaliseringen ökar riskerar akademin att fjärma sig alltmer från samhället och näringslivet. Samverkan med praktiken i Sverige behövs precis lika mycket som den internationella samverkan.

Risken är att de då helt enkelt inte

Undervisning enbart på engelska kan alltså bli ett hinder för ökad och bättre samverkan på hemma– plan. Det vore synd. För jag tror att samarbete och utbyte gynnar alla parter.

Många människor i Sverige tycker att det är enklare

att läsa och förstå en svensk text. Detta gäller även inom lantbruket, den bransch som SLU främst är kopplad till.

Att all undervisning ska vara på engelska tycker krönikören är att gå för långt.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

39

Branden i Kagghamra Det var i november 2020 som en brand upptäcktes på en soptipp med byggavfall i Kagghamra, som ligger i Botkyrka kommun, några mil sydväst om huvudstaden, dit röken nådde ibland. Branden var bevakad dygnet runt. Boende vittnade om en kväljande lukt.

SLÄCKNINGSARBETET TAR TID I mitten av mars räknar Södertörns brandförsvarsförbund med att branden är helt släckt. Släcka gör man genom att täcka soptippen med sand och jord. Insatser görs också för att minska risken för skred.

40 40

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Kagghamra

UTNYTTJAR KRYPHÅL Avfallsbolaget NMT Think Pink anklagas för grovt miljöbrott. Bolaget har av allt att döma använt sig av ett kryphål som gör det möjligt att lagra 10 000 ton avfall i upp till tre år utan att behöva begära tillstånd för en deponi. Nu vill regeringen ändra lagen för att komma åt den här typen av brottslighet. Man vill bland annat att kommunerna ska kunna säkra upp städning och ställa hårdare krav på hur snabbt företagen ska återvinna. Det ska inte heller vara möjligt att flytta soporna till en annan kommun när tiden går ut.

LUFTRENARE TILL DEM SOM BOR NÄRA Kommunen finansierade inköp av luftrenare till dem som bor inom en radie av tre kilometer från soptippen. Tom Bellander, professor i miljömedicin, rekommenderar det.

Ohälsosamma halter av partiklar och måttliga halter av kvävedioxider har uppmätts i analyserna.

GIFTIGT LAKVATTEN Botkyrka kommun skriver på sin hemsida att det har påträffats bland annat arsenik, dioxiner och tungmetaller i lakvattnet från avfallshögen.

NNAATTUURRVVEETTAARREENN 41//2020 2021

41 41

Hur gick det sedan?

Han bygger in

muskler i tyg

Vetenskap

T

BAKGRUND: För tre år sedan skrev vi om smarta textilier. Vid Textilhögskolan i Borås pågick spännande forskning om hur dräkter med muskler kan underlätta för människor i vardagen, men också hur mark kan renas från tungmetaller. Vi ringde upp forskaren och frågade vad som har hänt sedan sist.

Smarta Smarta textilier textilier

Tänk att du drar på dig en dräkt som ger dig nya krafter. Helt plötsligt kan du göra sådant som du inte kunde göra innan. Låter det som Superman?

Scenariot kan bli verklighet, tack vare smarta textilier.

TEXT:

40

Nils-Krister Persson är forskare vid Textilhögskolan i Borås. Där förenar han textilier och andra teknologier för framtidens produkter och tjänster.

Ett av hans projekt handlar om att möjliggöra för människor som försvagats av sjukdom eller olycka att använda tygfibrer ungefär som muskler. Man använder aktuerande textilier, vilket innebär att de med hjälp av en mekanism i plagget kan röra sig på egen hand, ändra form eller svänga runt. Målet är att patienterna använder detta i rehabilitering och lär sig gå igen.

”Textil har en spännande roll i framtidens hållbara stad.”

De jobbar nu i ett stort europeiskt projekt med att göra textila fibrer som innehåller joner. Då behöver man inte ha en flytande elektrolyt. Om man drar in joner genom elektrisk spänning får man fibrerna att röra på sig. Sätter man in många blir effekten större och textiler Nils-Krister Persson ↑ kan röra på sig.

STYR JACKANS VÄRME

TYG LEDER STRÖM

I tyget finns elektroaktiva polymerer som leder ström. För att få tygbitar att röra på sig har man tidigare behövt jobba i liten skala och vara inne i ett provrör.

– Det är ju inte så praktiskt tillämpbart, säger Nils-Krister.

42

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

De forskar också på aktiva isoleringar, som inte lagrar så mycket stillastående luft som exempelvis en täckjacka gör. Värmeisolering bygger på hur mycket stillastående luft man kan lagra, som man gör med fluffigt material. Kan man styra hur mycket ett fluffigt

Detta material är en kombination mellan stickat och 3D-print.

Det togs fram i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich.

Natalie von der Lehr

N AT U RV E TA R E N

FOTO:

– Tyvärr finns det människor som har försvagade muskler och som behöver hjälp för att ens kunna ta sig ur sängen. Dessa människor skulle bli hjälpta av smarta textiler som fungerar som muskler, förklarar Nils-Krister Persson.

Han är forskare vid Textilhögskolan i Borås och tillsammans med kollegor från Linköpings universitet utvecklar han så kallade smarta textiler som kan ha olika funktioner.

– Smarta textilier är inte smarta på så sätt att de kan tänka. Tänk i stället på den engelska betydelsen av ordet ”smart”, som någonting ”extra” eller ”attraktivt”. Det handlar om textilier som förenas med annan teknologi för att skapa nya funktioner, till exempel att stimulera eller mäta muskelfunktion.

TYGFIBRER BLIR MUSKLER

Tyg, liksom muskler, består av fibrer – långa trådar. Genom att behandla tygfibrer med elektriskt ledande polymerer kan de förvandlas till en struktur som med hjälp av elektrisk stimulans kan dra ihop sig, precis som en muskel. Invävt i ett klädesplagg kan ett sådant system stimulera och därmed hjälpa kroppens egen muskelfunktion.

– Då får man större kraft, tekniken skulle till exempel kunna användas i rehabilitering där patienter lär sig att gå igen.

Anna Sigge / Smart Textiles N AT U RV E TA R E N

3 / 2018

Från Naturvetaren nr 3/2018. ↑

material ”reser sig”, styr man också hur mycket stillastående luft som fångas. Man kan alltså styra hur varm täckjackan är när man går ut.

– Vi siktar på en sådan tilllämpning med våra aktuerande textilier, säger han.

ODLA PÅ GARDINER

Tidigare jobbade Nils-Krister med ett projekt för vattenrening där svampar som odlats på tyg skulle ta upp tungmetaller. Nu har detta lagts åt sidan för ett projekt som rör möjligheten för urban odling.

Det handlar om att odla på fasadgardiner med invävda slangar.

Det kan även fungera som luftrening i städer där det behövs mer grönska. Det gäller att hitta nya resurser i form av oanvända ytor där man kan odla.

– Textil har en spännande roll i framtidens hållbara stad, avslutar Nils-Krister.

CHRISTINA JÄGARE

3 / 2018

41

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Låt den gröna omställningen sätta fart på ekonomin Varje dag som går med coronaviruset medför höga kostnader för samhället. Att kompensera branscher för uteblivna intäkter som en följd av pandemin är nödvändigt. När vi kommer tillbaka till ett normalliknande läge står företagen i startgroparna för att gå för full maskin igen. Många verksamheter, som transporter och besöksnäring, behövs för att samhället ska fungera.

Om vaccineringarna sköts på rätt sätt är vi snart tillbaka. Det förutsätter att även utvecklingsländer kan vaccinera sin befolkning. Annars är risken uppenbar att viruset lever vidare med nya mutationer som kan lamslå världen igen. Här är det viktigt att WHO tar ett samlat ansvar och att världens länder samarbetar.

Lika viktigt är att höja blicken ut över Europa. Kom ihåg att så mycket som 59 procent av Sveriges export 2019 gick till andra EU-länder. Därför är det glädjande att EU-kommissionen ger en bild av att ekonomierna inom EU återhämtar sig snabbare än väntat. Går det bra för EU-länderna går det också bra för Sverige.

Avgörande för att återhämtningen ska lyckas är den gigantiska satsning på 750 miljarder euro som görs inom ramen för EU:s flaggskeppsprogram.

Pengarna är öronmärkta till fem områden, där den gröna och digitala omställningen ska stöttas. Andra områden som lyfts fram är smart och hållbar tillväxt, utbildning och kom-

För de satsningar som LKAB

LEDAREN

”Här måste regeringen ta chansen och se till att Sverige får del av denna satsning.”

och andra företag gör för att producera fossilfritt stål.

För det hat och hot som forskare och anställda på våra myndigheter får utstå i pandemin.

petens, liksom krisberedskap och politik för nästa generation. Naturvetare har en central roll i flera av satsningarna.

Nu gäller det att smida medan järnet är varmt. Senast den 30 april i år ska förslag till reformer och investeringsprojekt presenteras. Här måste regeringen ta chansen och se till att Sverige får del av denna satsning. Det skulle påskynda den gröna och digitala omställningen och gynna Sverige som industriland. Det är också till fördel för naturvetare på arbetsmarknaden.

ruvida Sverige ska få klassa vattenkraft, bioenergi och skogsbruk som miljömässigt hållbart. Även här måste regeringen och våra företrädare i Bryssel arbeta för att investeringar som görs inom de områdena klassificeras som hållbara och ges rätt till finansiellt stöd för gröna investeringar.

Per Klingbjer, förbundsdirektör

En aktuell fråga är EU:s förslag om en taxonomi som handlar om hu-

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

43

Medlemsnytt

Påverka i frågor som är viktiga för dig Går du i gång på löner, arbetsmiljö och hållbarhet? Då ska du nominera dig själv till Naturvetarnas kongress. Du kan också nominera någon annan naturvetare som är medlem. Ta chansen att påverka hur Naturvetarna ska jobba med frågor som är viktiga för dig.

Rose-Marie stöttar för en bättre arbetsmiljö Ingen ska behöva bli sjuk på jobbet, är Rose-Marie Landin Nilsens devis. Som regionalt skyddsombud hjälper hon arbetsgivare att få en bättre arbetsmiljö och därmed bli mer attraktiva.

När: 19-20 november 2021.

Sista dag för nominering: 16 april Så gör du: På www.naturvetarna/ kongress hittar du allt du behöver veta.

Sofia är Naturvetarnas nya förbundsjurist Efter drygt en månad på jobbet som förbundsjurist börjar Sofia Söderberg bli lite varm i kläderna. Hon kommer närmast från Unionen där hon var förbundsjurist i arbetsrättsteamet. Innan dess jobbade hon med diskrimineringsrätt hos Diskrimineringsombudsmannen, DO. – Det känns spännande och roligt att vara på plats och träffa alla kollegor, även om det i huvudsak sker digitalt på grund av pandemin. Tack vare bra digitala resurser fungerar det utmärkt.

I jobbet ingår att bistå Naturvetarna med juridisk sakkunskap i allt från intern juridisk rådgivning till att arbeta med individärenden tillsammans med kollegorna.

44

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Rose-Marie Landin Nilsen ↑

Vilka är problemen?

– Nu handlar det mycket om ergonomi och att smittsäkra arbetsplatsen mot covid-19, men även psykosocial arbetsmiljö. Vi fångar upp svaga punkter och tipsar om förbättringar i det förebyggande arbetet.

Hur jobbar ni?

– Vi söker upp arbetsgivare inom bland annat life science och tjänstesektorn. Vi täcker upp hela landet, där mitt område är Västra Götaland.

Hur sköter sig företagen?

– Det ser olika ut. Vissa har allt på plats och kan lära oss med goda exempel, medan andra inte har vare sig skyddsombud eller tillgång till företagshälsovård.

Hur jobbar ni i pandemin?

– Innan pandemin var det främst fysiska möten på företagen, under pandemin är dessa möten till största delen digitala, säger miljöinspektören i Göteborg.

Hur gör jag om det finns brister på min arbetsplats?

– Vi har samma befogenheter som lokala skyddsombud, om det inte finns en skyddskommitté på arbetsplatsen.

Läs mer: www.regionaltskyddsombud.se

DET KOM ETT MEJL TILL NATURVETARNA

Ella höjde sin lön med 4 500 kronor Tack vare bästa pepp och goda argument från Naturvetarna vågade Ella begära en lön som hon annars bara hade vågat drömma om. Så här skriver hon i sitt mejl till Naturvetarna. ”I slutet på förra året ringde jag in till medlemsrådgivningen och bad om råd angående ett jobberbjudande jag fått, där de önskade få löneanspråk.

Jag vill rikta ett stort tack till han som hjälpte mig. Förlåt att jag inte minns ditt namn. Jag fick ett så otroligt bra stöd och pepp, vilket gav mig mod att lämna ett högt löneanspråk som jag då också kände att jag var värd.

Jag uppskattade att han sa att han förstår att det är svårt att ta en lönediskussion.

Han sa också: ”Men Ella, baserat på lönestatistiken och din erfarenhet så är du värd minst det du begär i lön.”

Han förklarade på ett konkret och icke dömande sätt att det är vanligt att kvinnor begär för lite i lön, vilket blir orättvist då jag börjar med en för låg lön och då inte hinner komma i kapp. Just den biten var en bra sporre att våga tro på mig själv och inte bli en del av den statistiken, utan faktiskt bidra till att höja kvinnors löner.

Löneanspråket skulle innebära en löneökning på 4 500 kronor per månad, och jag fick det! Jag har nu påbörjat tjänsten och är mycket nöjd med både jobbet och lönen. Återigen, ett stort tack för riktigt bra rådgivning!

Med vänliga hälsningar Ella

10

Ella ger Naturvetarna högsta betyg

NATURVETARNA SVAR AR:

Hej Ella, Din återkoppling på vårt samtal i slutet på förra året letade sig fram till mig via kollegor.

Jag blev jätteglad för att du fick igenom lönekravet.

Bra jobbat!

Jag blev både glad och rörd över att du gav så fin återkoppling. Det betyder mycket.

Stort tack, Roger Svalheden, ombudsman

Nöjd medlem efter att ha fått bra lönetips från Naturvetarna. Ella vill vara anonym och heter egentligen något annat. ↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

45

Efter jobbet

#vinterbadaförvaccinet Starkare immunförsvar, mer energi och bättre stresskontroll är några av fördelarna. Forskning visar att ett 10 sekunders kallbad motsvarar 20 minuters löpning när det kommer till endorfinpåslag i kroppen. Något som vaccinforskaren Lars Frelin har fått upp ögonen för.

Dörren till Karolinska Institutet stängs bakom hans rygg. Han sätter sig i bilen som redan är färdigpackad med allt som hör till ett vinterbad. På vägen mot sjön börjar Lars andas ut. Han förbereder sig för att ta ett dopp i det iskalla vattnet.

Solen lyser upp vaken vid bryggan och tystnaden infinner sig. Nu är det hans tid för återhämtning.

– Kallbad gör mig inte bara piggare, det påverkar även mitt humör positivt i flera dagar efter. Jag ser det också som en utmaning, vilket i sin tur boostar mitt självförtroende.

När man badar i iskallt vatten är det viktigt att tänka på andningen. Kylan gör att blodtrycket stiger och kroppen utsöndrar stresshormoner för att höja blodsockret.

– Första gången jag badade fick jag en chock och ville upp med en gång. Men vetskapen om att det inte är farligt fick mig i stället att fokusera på andningen. Du måste ha inställningen att nu gör jag det här och sedan bestämt doppa sig. Drar man ut på det blir det bara plågsamt.

Men det är inte det iskalla vattnet som är den bästa känslan, enligt Lars. Det är när han stiger upp ur vattnet.

– När jag har torkat mig får jag en känsla av värme i kroppen. Då är det vackert och surrealistiskt på samma gång. Du står i badbyxor mitt i vintern omringad av snö i en vacker natur.

46

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Avsaknaden efter gemenskap påverkar många just nu. Men kallbadet öppnar upp nya dörrar. Många är nyfikna när Lars och hans vänner badar.

– Man inspirerar och uppmuntrar varandra och eftersom det är utomhus har man chans att bjuda dit nära och kära som man annars inte kan träffa. Jag träffar också många främlingar som aldrig har provat detta innan. Därför är det så mycket mer än bara ett bad. Det blir lätt att prata när man har en gemensam nämnare.

Som vaccinforskare möts hans båda världar i och med hans nya intresse för kallbad. #vinterbadaförvaccinet är ett initiativ för att synliggöra Covid-19 vaccinet.

– Det är ett sätt att uppmuntra folk att ta vaccinet och samtidigt få upp ögonen för fördelarna med ett kallbad, säger Lars och avslutar med att säga: – I helgen ska jag tillbaka till sjön och ta mig ett dopp.

Hans ögon lyser upp och man kan se hur mycket han längtar efter att doppa tårna i det iskalla vattnet. Denna gång är målet att stanna kvar i vattnet i en minut.

NIKITA ZEILOTH FOTO: LARS FRELIN

Lars Frelin Arbete: Vaccinforskare på Karolinska Institutet.

Docent i virologi och programdirektor för utbildningsprogram på KI. Utbildning: Molekylär biologi, med en forskarutbildning från KI. Postdoktortjänst under två år i San Diego. Ålder: 44 år Gör mer på fritiden: Är hobbyfotograf och vistas mycket i naturen med sin fru och tre barn.

Lars Frelins tips på hur du lyckas som vinterbadare: » Var målinriktad och bestämd. Försök att inte fokusera på att det är kallt.

» Ta en promenad innan badet så att du värmer upp kroppen.

» Fokusera på andningen och omgivningen i stället för chocken du känner i kroppen.

» Se det som en utmaning. Kanske är det inget för dig, men det vet du inte om du aldrig har provat.

» Ha med dig en matta att stå på efter badet. Stå inte direkt på is eller snö.

» Ha en handduk nära till hans så att du snabbt kan torka av dig vattnet från kroppen.

» Ha handskar och mössa på. » Bada ALDRIG ensam! » Har du några sjukdomar? Rådfråga din läkare innan.

» Stanna kvar och upplev känslan efter i kroppen. Den känslan du upplever där och då gör det värt att testa igen.

I denna sjö badar Lars Frelin tillsammans med sin fru och släkting som är en inbiten vinterbadare.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

47

ANNONS

Luftvårdshandläggare till miljöorganisationen AirClim G ÖTE B O R G

AirClim är en internationellt erkänd, ideell förening som drivs av fyra svenska organisationer: Fältbiologerna, Jordens Vänner, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF. Läs mer på www.airclim.org.

Vi söker nu en luftvårdshandläggare med bas i Göteborg. Här får du, tillsammans med ett mindre team av experter, arbeta för att förbättra internationell luftvårdspolicy på både EU- och FN-nivå.

Arbetet innefattar bland annat att: • Bevaka luftföroreningsfrågor internationellt och nationellt inom flera policyområden; • Samla kunskap, öka den allmänna medvetenheten och väcka opinion; • Bedriva ett målinriktat, internationellt påverkansarbete på EU- och FN-nivå;

Vi söker dig som med ditt miljöengagemang aktivt vill påverka policyutvecklingen och driva på för ren luft i Europa.

Förutom ett grundmurat intresse för miljöfrågor tror vi att du har flera års erfarenhet av arbete med luftföroreningar samt akademisk utbildning inom miljöområdet. Du har stor nytta av att ha arbetat internationellt och/eller i ideell organisation och det är en fördel om du har dokumenterad erfarenhet av att driva projekt och skriva projektansökningar. Det är en förutsättning att du är en skicklig kommunikatör, som talar och skriver engelska och svenska på kvalificerad nivå.

Välkommen med din ansökan med CV och personligt brev till AirClims verksamhetschef Marko Reinikainen (marko.reinikainen@airclim.org) senast den 31 mars 2021.

Vid frågor, kontakta Marko på telefon 0730-434715.

• Skriva artiklar och bidra till framtagande av rapporter; • Stödja utländska och internationella miljöorganisationer att driva dessa frågor.

Mina hjärtefrågor är att stärka naturvetare på arbetsmarknaden och att förbättra kollektivavtalen till nytta för medlemmarna.”

Patrik Fagerstedt, styrelseledamot i Naturvetarna, arbetar som forskningssekreterare på Vetenskapsrådet

Vill du också ha försäkringar som följer dig hela livet? akademikerforsakring.se

48

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

Är du också sugen på ett styrelseuppdrag?

Mejla valberedningens ordförande Andreas Englund, englund@mintlink.om Du kan också föreslå andra naturvetare som du tycker passar för uppdraget.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Datum med lila färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

WEBBINARIUM F Ö R STUDENTER:

Var arbetar naturvetare med och vad gör de på jobbet?

FA C K L I G U T B I L D N I N G Stärk dig i din roll som fackligt förtroendevald.

På köpet får du tillgång till ett nätverk att bolla fackliga frågor med. Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/facklig-utbildning

17 mars

Facklig grundutbildning (statlig sektor)

24 mars

Facklig grundutbildning (kommun & region)

13 april

Utbildning för arbetsmiljöombud

5–6 maj

Facklig grundutbildning (privat sektor)

25 maj 26 maj

Löneprocessen (kommun & region) Utbildning för arbetsmiljöombud

Nr/2 N Ä S TA N U M M E R

Kommer ut 17 juni med deadline för annonser 4 juni

Bästa sättet att snabbt få relevant jobb efter studierna är att hålla koll på vad som händer på arbetsmarknaden.

Vilken kompetens efterfrågas just nu? Och var finns möjligheterna för just dig?

Marita Teräs, utredare på Naturvetarna, berättar mer! Efter föreläsningen finns möjlighet att hänga kvar för att ställa frågor.

Anmäl dig på www.naturvetarna.se/ kalender 10 mars Biologer 12 mars Kemister 17 mars Miljöutbildade 19 mars Geovetare 24 mars Fysiker, datavetare & matematiker

PERSONLIG HÅLLBARHET En föreläsning om psykisk ohälsa, stress, normer och prestationskrav.

Nikita Zeiloth, marknadsförare på Naturvetarna, tar avstamp i sin egen historia av psykisk ohälsa. Hon visar hur man med små steg kan förändra sitt tankemönster, stärka sin självkänsla och få en mer hållbar vardag.

Målgrupp: Studenter på SLU

När: 14 april Tid: 13.00-14.00

ÅRSMÖTE Digitalt årsmöte med Geosektionen Fredag den 16 april Program: finns på hemsidan, i sociala medier och i nyhetsbrev.

Anmälan: senast den 14 april till geosektionen@naturvetarna.se Motioner: skickas in senast den 9 april.

CHEFSFREDAG Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan: 19 mars

Webbinarium, Det effektfulla ledarskapet

23 april

Webbinarium

21 maj

Webbinarium

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

49

In English

5 tips

1. Dress like you would at your workplace. That will be a signal to yourself that you are going to work.

A shirt and perhaps a jacket gives a more serious impression in a video meeting than a comfortable old sweatshirt.

2. Take regular breaks and stretch your legs. You will get an energy boost that can help you solve seemingly impossible tasks. Longer breaks are an opportunity to do something else entirely, like go for a walk, clear some snow or load the washing machine.

3. Switch between different “workstations” – desk, sofa, standing…

Make sure you have a comfortable and ergonomically tested office chair at home to avoid back, shoulder and neck pain.

3

4. Natural light from windows should come from the side. You won’t get the light in your eyes and people will see you clearly in video meetings. Turn on a ceiling lamp for better lighting. If that is not enough, you may also need a desk lamp.

5. Don’t forget social contact. Video meetings are fine, but nothing beats meeting in person. Walk and talk meetings can be great. If you can’t manage those, make sure that you book meetings with colleagues and others who enrich your life. Catch-up meetings with your manager are also essential. Discuss your work environment and the work you are doing, but also take the opportunity to talk about other things when you no longer meet at the coffee machine.

Discuss your work environment with your manager. ↑

questions to a Nobel Prize winner

John C. Mather is an American physicist who was awarded the Nobel Prize in Physics in 2006 ”for the discovery of the black body shape and anisotropy of cosmic background radiation”.

1. What do you think is the chance that life exists beyond Earth, and what are the chances according to you of such life being intelligent?

– I think life is a thermodynamic imperative, like hurricanes and other structures that sponta

50

for working from home

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

neously appear given an energy source. We have evidence that life occurred quickly after the oceans were formed on Earth. So life elsewhere is certain, in my opinion.

However, it took billions of years for brains to appear in the fossil record, and our own verbal civilization has existed for only maybe 1 million years. Moreover I think our civilization is fragile and easily destroyed. So civilization like ours is probably very rare.”

2. What year do you think humans will arrive at another solar system?

– Never. It’s way too far.

3. What do you think has especially set you apart from other scientists in your fields aside from your academic excellence?

– Some degree of luck, getting interested in problems that turned out to be both difficult and important.

OSKAR WENDT

3.2 % That was the level of pay increases for members of Naturvetarna in 2020. The average monthly salary of members is SEK 43 300.

The pandemic strained the finances of companies in many industries, resulting in layoffs and redundancies. The 44 per cent of members who did not have their salaries adjusted during the year are not included in these figures. This is because central

collective bargaining negotiations were postponed from the spring until the autumn.

“Scientists have key roles in society and have therefore enjoyed good salary development over the years,” says Kristofer Jervinge, a researcher at Naturvetarna. “This also held true in 2020, which is very pleasing.”

Life science remains strong and tops the list with salary increases of 4

Make a difference on issues that matter to you Do you get excited by salaries, work environment and sustainability?

If so, you should nominate yourself as a delegate to the Naturvetarna Congress. You can also nominate anyone else who is a member. Take this opportunity to influence how Naturvetarna works with issues that are important to you.

Congress dates: 19-20 November 2021.

Closing date for nominations: 16 April.

How to nominate: You can find all the information you need at www.naturvetarna/kongress2021

Until april 16 you can nominate delegates to the Naturvetarna Congress 2021. Elin Olofsson was a delegate to the last Congress. ↑

per cent on average. Pharmaceuticals and medical technology are key societal functions when new vaccines and medicines need to be developed.

Members who changed positions or employers in 2020 increased their salaries by an average of 8.5 per cent.

The average starting salary for scientists was SEK 30 000 per month.

AI to boost Swedish food production Vinnova and Hushållningssällskapet will foot the bill, while Microsoft and others will provide the expertise.

Klara is a project that will marry agricultural advice with artificial intelligence.

The goal of Klara is to help farmers become even better at producing food and securing food supply by analysing plant nutrient status, diseases, pests and more.

Agriculture and AI is Klara.↑

N AT U RV E TA R E N

1 / 2021

51

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

SEB_Naturvetarna_1-21_166x188 .indd 1

2021-02-26 16:18