Issuu on Google+

NUMMER 2

2011

TE MA

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H

:

Kemi 4-21 S ID 1

RÄKNESTUGA LYFTER MATTEN Är kontorslandskap framtidens melodi? JOHAN ROCKSTRÖM TOPPLEDARE MED GRÖNA IDEAL

Innovatör

5

TI PS FRÅN CH E FE N

Saeid gör affärer av forskning

S NAC KA D I G TI LL TO P P E N S I D 28 | FÖ R ÄLD R AR E N R ES U R S S I D 32 | SÅ TAR D U B ETALT S I D 34


STOCKHOLM MEETING 2011

bortskämd eller svältfödd – hur vi skapar dynamik och drivkrafter i svensk forskning med inblickar utifrån hur väl tas potentialen i svensk forskning tillvara? Har vi i Sverige ett dynamiskt forskningssystem med starka drivkrafter att uppnå excellens. Hur ser andra länders forskningssystem ut och hur ser de på Sverige? Vad kan vi lära av andra forskningssystem och hur kan vi utnyttja den öppning i att reformera forskningsorganisatiorna som nu finns till att skapa ett dynamiskt forskningssystem som förmår förse hela samhällets behov av forskning? I konferensen medverkar bland annat Al Teich från AAAS, nobelpristagaren Torsten Wiesel, Tuula Teeri rektor för Aaltouniversitetet i Finland, Anders Karlsson, vetenskapsråd för Tillväxtanalys i Japan och Göran Sandberg från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Konferensen riktar sig till beslutsfattare inom forskningsorganisationer, näringsliv, myndigheter och det politiska systemet.

6 april 2011, kl 13-17, med efterföljande mingel beijersalen, KVa, stockholm Observera att antalet platser är begränsat!

Läs mer om årets upplaga av Stockholm Meeting på

www.naturvetarna.se Arrangörer:


Innehåll Opinion

N r 2 2011

sid 4

Ledare: Vad gör du för framtidens naturvetare? Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

8

Life Science Village i Lund blir verklighet Räknestuga lyfter matten Otrygghet saktar ner forskningstakten BMA-brist hotar patientsäkerheten Duellen: Är kontorslandskap framtidens melodi?

Tema KEMI

sid 14

Saeid gör affärer av idéer Nya utmaningar för morgondagens kemister Per jagar giftiga kemikalier

Vetenskap

14

sid 22

Asien leder batteriracet

Karriär

sid 26

Inspiratören: Margareta leder jakten på mutationerna Manualen: Snacka dig uppåt i karriären Chef: Toppledare med gröna ideal | Ta vara på föräldrarnas förmågor Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

lediga jobb sid 36 Spanar in

sid 38

Gästkrönikör: Kan kemins år stoppa bluffen?

medlemsnytt

sid 42

Populära arbetsmarknadsdagar i Lund | Både upp och ner i Södertälje | De vässade sina argument på Naturvetarnas kurs

28

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 24 mars med annonsstopp den 8 mars. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Margareta Eldh, Lars Edling och Christel Lindgren (CL). Fotograf omslagsbild: Renato Tan. Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Lär dig tala för varan Tänk dig en säljare som inte kan tala för sin vara. Den personen blir inte långvarig på sitt jobb. Men det är inte bara säljare som behöver kunna argumentera och kommunicera. De flesta arbetsgivare ställer krav på den kompetensen i dag. Vare sig man vill eller inte kommer i stort sett alla i kontakt med folk i sitt jobb. Ensamvargens tid är förbi. Både när man söker jobb och ska förhandla om sin lön måste man ha förmåga att förklara och kommunicera vad man är bra på och vad man kan bidra med och varför arbetsgivaren behöver just min kompetens. Men lika viktigt är att kunna förklara för folk i allmänhet vad man jobbar med. En bekant till mig som är rektor hade en forskare vid bordet på en fest. Rektorn var intresserad och ställde frågor om forskningen. Men han fick inget bra svar och blev lite upprörd: ”Om inte en forskare kan förklara sin forskning vill jag inte vara med och betala för universitetsforskningen.” Nu får rektorn vara med och finansiera forskningen via skattsedeln, vare sig han vill eller inte. Men det handlar om att skapa en positiv bild av forskningen och visa att den är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och framgångar på den internationella arenan. I det ligger att kunna förklara vilken pusselbit man som forskare själv bidrar med. Om många svenskar inser forskningens nytta tar politikerna intryck och kanske gör frågan till sin. De flesta politikerna är känsliga för opinionen och känner vart vindarna blåser. En av Sveriges mest framgångsrika innovatörer, Saeid Esmaelizadeh, har insett betydelsen av kommunikation. För att han ska kunna göra affärer av forskningsidéer och attrahera kunder och kapital måste han på ett begripligt sätt kunna förklara både forskningen och vilka produkter som forskningen kan leda till. Läs längre fram i tidningen om hans filosofi och om de tio företag han har startat. Läs också om forskaren och chefen Johan Rockström som lyfter fram förmågan att kommunicera som det viktigaste verktyget i sitt ledarskap.

ch e fR e daktör N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3


LE DAR E N

T H O M A S M A L M E R , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Vad gör du för framtidens naturvetare? Iklädda sina pappors utslitna skjortor

jag transferföreläsare, vilket innebär att jag ibland besöker gymnasieklasser för att prata om miljöfrågor, globalisering, arbetsmarknad och projektledning. Många arbetsgivare

som labbrockar, förvandlas femteklassarna till vetenskapsmän. Genom att blanda vatten och bakpulver i ett provrör och skaka om får de uppleva kraften i kemi. Effekten är spektakulär med lock som flyger iväg som en följd av övertrycket från koldioxiden.

AR B ETSG IVAR E E FTE R FRÅGAR U NGA SOM KAN NATU RVETE N S KAP

Detta var det roligaste eleverna gjorde i min frus klass under hösten. Det visar att naturvetenskap i praktiken är bästa sättet att öka intresset för ämnet. Den typen av undervisning är möjlig tack vare NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, som är ett av de största initiativen i Sverige för att förbättra utbildningen och intresset för naturvetenskap i skolan.

kurrenskraftigt gentemot nya innovativa länder som Kina och Indien.

I USA är fyra av de tio mest attraktiva

Att intresset för naturvetenskap behöver

yrkena naturvetarjobb. I Manpowers undersökning från förra året av svenskars drömyrken finns inga naturvetare på tio i topp. Vidare konstaterar Skolverket att svenska skolelever, jämfört med skolelever i andra länder, har allt sämre kunskaper. Trenden över en längre tid är negativ och resultatförsämringen är störst i matematik och naturvetenskap. Kanske är detta en spegling av skolans oförmåga att skapa intresse för detta viktiga ämne.

Samtidigt efterfrågar arbetsgivare fler

unga som kan och förstår naturvetenskap. Det är inte bara arbetsgivare med traditionell koppling till naturvetenskapen som läkemedel, miljö, mat, skog och gruvnäring, utan även fordonsindustrin, mobiltelefoni och IT. Naturvetenskap är allt viktigare för att Sverige också i framtiden ska vara kon-

ser gärna att medarbetare åker till skolor eftersom det också är ett sätt att visa vad företaget gör på orten.

öka bland våra unga påpekade teknikdelegationen och det finns massor med initiativ, som till exempel nämnda NTA. Utmaningen är att de flesta initiativ saknar långsiktig finansiering och bygger på friviliga insatser. På något sätt har skolan abdikerat från att kunna ge eleverna bra undervisning i naturvetenskap och matematik.

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

Mattecentrum som också är ett projekt som bygger på frivilliga. Naturvetare hjälper elever med matematik i räknestugor och på nätet. Låt dig inspireras och fundera på vad du har att berätta för skolungdomar där du bor. Se detta som ditt bidrag till att få fler ungdomar att bli intresserade av naturvetenskap och få dem att prestera bättre än i dag. Då är du med och lägger grunden för vårt framtida välstånd genom att nya innovativa företag med spännande jobb skapas, men också för att utveckla det starka näringsliv vi har i dag.

Något annat skolan ofta saknar är före-

bilder, personer som kommer till skolan och berättar vad man gör i sitt yrke. Naturvetare som jobbar med spännande saker som att förbättra miljön, ta fram nya läkemedel, förbättra hälsan eller utveckla nya tjänster för webben och smarta telefoner, har något intressant att berätta.

Transfer.nu är en organisation som erbjuder gästföreläsare till gymnasiet. Själv är

t h O m a s m a L m e r , förbundsdirektör Naturvetarna thomas.malmer@naturvetarna.se

4

Längre fram i tidningen kan du läsa om

alla eldsjälar som bidrar till ökat intresse för naturvetenskap hos våra ungdomar att svenska konsumenter inte vill betala för vårt bättre djurskydd i Sverige. Konsekvensen kan bli att 20 procent av svensk grisproduktion försvinner under året.


OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

D U E LLE N – ÄR KO NTO R S LAN D S KAP F RAMTI D E N S M E LO D I? – S E S I D 13

Blir sur och trött av landskap

Kaos runt omkring

som konsult sitter jag på varierande arbetsplatser och för egen del presterar jag enormt mycket bättre när jag har eget rum. I kontorslandskap störs jag av ljudvolymen från medarbetarna. Det öppna landskapet skapar en dubbel inställning till kollegorna; som jag tycker om och samtidigt störs utav. Jag får huvudvärk bara när jag arbetar i kontorslandskap och är ”surare och tröttare” efter arbetsdagens slut - har min familj påpekat.

tidigare hade jag huvudvärk kanske 1 gång per år. Nu, i kontorslandskap, minst 1 gång i veckan. Spänner mig för att undvika att bli störd och kunna fokusera framåt mot mitt arbete och blockera sidorna med allt pågående ”kaos” av samtal, folks om går förbi, plinganden och knatter. I medarbetarindex får vi höga poäng, för vi är ett glatt gäng som skämtar på rasterna. Men det säger inget om vad vi tycker om kontorslandskapet.

VerOnIKa

Lena

Som att sitta på T-banan

Undersökning behövs

bra att motrösterna får höras! Jag har upplevt öppet kontorslandskap ett antal gånger, och det har varje gång varit förödande. För en viss sorts jobb, för en viss sorts människor med fart och fläkt omkring sig, mycket kontakt med medarbetarna passar det kanske, men för många andra är det katastrofalt. En kollega sammanfattade det som ”det är som att skriva högskoleprovet på en tunnelbanestation”. Därtill är det en misstroendeförklaring; ”om vi inte kan se dig arbeta så litar vi inte på att du arbetar”.

skulle vara intressant att höra resultatet av en enkät där man tillfrågar de medarbetare som har arbetat dels i kontorslandskap även i eget kontor om vilket som är bäst för välbefinnande och effektivitet.

per

Lena

LÄR D I G KO N STE N ATT KO M M U N I C E RA – S E S I D 43 SAE I D G Ö R AF FÄR E R AV I DÉ E R – S E S I D 14

Inspirerande läsning det är så inspirerande att läsa om Saeids framgångar! Jag tror mycket på att kombinera sina specialistkunskaper som naturvetare med generalistkunskaper. Inyang eyOma bergenstrÅLe

Vi som söker jobb då? alla? Vi som är arbetssökande och inte har någon arbetsplats just nu, vart vänder vi oss? natUrVetarna sVarar:

Kontakta mig så ser vi när det passar med en utbildning nära dig eller på kansliet. Syftet med utbildningen är att rekrytera och vårda medlemmar i Naturvetarna. Metodiken kan du använda i andra sammanhang som vid intervjuer, lönesamtal och förhandlingar. anna sOnessOn, OmbUdsman natUrVetarna

s K I C K a d I n I n s ä n d a r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5


nyheter

Life science Village i Lund blir verklighet Astra Zeneca säljer hela sin anläggning i Lund till ett fastighetsbolag ägt av en stiftelse. Den 114 000 kvadratmeter stora anläggningen ska hysa Ideon Life Science Village, ett tillskott som gör Ideon till Europas största forskningspark. Ha n n a M e e r v e ld TE X T

i n v e s t e r i n g Köpe­ skillingen är 450 miljoner kronor, och då ingår 30 000 kvadratmeter laboratorieloka­ ler och 50 000 kvadratmeter kontors- och konferenslokaler, inklusive laboratorieutrustning och möbler. Allan Larsson, sty­ relseordförande vid Lunds uni­ versitet, har varit chefsförhand­ lare för Forsknings- och inno­ vationsrådet Skåne i processen för att få köpa Astra Zenecas lokaler och etablera forsknings­ parken Ideon Life Science Vil­ lage där. – Det här betyder att vi får en tydlig markering att livsve­ tenskaper och läke­ medels­ industri kommer att ha sin plats i re­ gionens utveck­ ling, säger Allan Larsson han. Astra Zenecas anläggning bildar till­ sammans med ESS och Max IV en väldigt stark triangel av infrastuktur för livsvetenskaper och det i sin tur kommer att vara en väldigt stor attraktions­ kraft för forskare och företag. Mats Paulsson, vd för bygg­ bolaget Peab står bakom den stiftelse som har köpt anlägg­ ningen och donerar själv 100 miljoner kronor.

6

N A T U R V ETA RE

NR 2 2 0 1 1

Astra Zenecas anläggning i Lund lever vidare som Life Science Village.

– Han är en ”self-made man” som har byggt upp Sveriges största byggföretag och som hela tiden har sett sig som en samhällsbyggare, och här har han sett en möjlighet att göra nytta, som vi har tagit emot med öppna armar, säger Allan Larsson, som nu lämnar över helhetsansvaret för Life Science Village till sin medför­ handlare Harald Lind­ ström, direktör med an­ Mats Paulsson svar ägar­

frågor och strategiska investe­ ringar på Region Skåne. Tusen arbetsplatser

När den nya forskningsparken Ideon Life Science Village är etablerad fullt ut om två till tre år, beräknas den ha omkring 1 000 arbetsplatser. Stiftelsen kommer att hyra ut lokalerna till marknadspris, men allt överskott i fastighetsförvalt­ ningen ska gå till att främja forskning och innovationer inom life science och medicin i Lund-Malmö-området. Lunds universitet och Region Skåne ska utse ledamöter i fastighets­ bolagets styrelse. Förutom ett centrum för

cancerforskning, som Lunds universitet och Region Skåne vill flytta till forskningsparken, ska området också hysa en ut­ byggd bioinkubator med inno­ vationsstöd för nya företag och ett forskningsinstitut för om­ världs- och framtidsanalys på life science-området. Verksamheter inom rekry­ tering och kompetensutveck­ ling ska samlas i forskningsbyn under namnet Medicon Skills Centre, som får till uppgift att ta tillvara tidigare Astra Zene­ ca-anställdas kompetens och göra regionen attraktiv för life science-företag genom tillgång till personal med rätt kunska­ per. #


Forskningspark nytt hopp för Astra Zeneca-anställda På Astra Zeneca i Lund har osäkerheten hos många bytts i försiktig optimism efter beskedet att anläggningen lever vidare som forskningsbyn Ideon Life Science Village. Nya möjligheter öppnar sig inte minst för dem som vill starta eget. – En av de viktigaste effek­ terna är att vi nu vet vad som gäller för siten framöver, och att den köpare som nu finns har en långsiktig plan. Det har funnits en hel del osäkerhet och speku­ lationer, säger Bo Servenius, ordförande i Akademikerföreningen på Astraze­ neca. Samtidigt betonar han att den nya forskningsbyn inte är någon garanti för sysselsättning. – Det flyttar in ett par aktörer som redan finns och har med sig personal, men det är också tänkt att nya verksam­ heter ska etablera sig. Det finns goda möjligheter att Astra Zeneca-personal får nya arbetstillfällen här, men det kommer definitivt inte att räcka till de 500-600 som kommer ut på arbets­ marknaden. Niohundra jobb försvinner i Lund i och med Astra Zenecas flytt av verk­ samheten till anläggningen i Mölndal. Omkring 150-200 anställda har bestämt sig för att flytta eller pendla till Mölndal, och förhandlingar pågår fortfarande. Se­ nast i februari 2012 ska företaget lämna över lokalerna i Lund.

N y s ta r t

Startar eget

Några som tänker ta jobbfrågan i egna händer är de omkring 70 anställda som har bildat ett nätverk för företagare på Astra Zeneca. – Jag fick idén när jag hörde att folk pratade om att starta eget i korridorer­ na här, säger Erika Medin, som tidigare har arbetat med intern kommunikation

inom enheten för klinisk utveckling och nu ingår i den grupp som hanterar flytt och nedläggning. Det blir en social till­ hörighet när man går härifrån. Vi kan stötta varandra, och kanske blir vi fram­ tida samarbetspartners eller uppdrags­ givare till varandra, säger Erika Medin. Själv vill hon starta ett företag inom kommunikation. Nätverket, som också har medlemmar som redan har startat egna verksamheter, ska fungera som en referensgrupp, där man kan utnyttja varandras kunskaper och erfarenheter. – För oss är det fantastiskt att Life Science Village blir av. Det ger möjlig­ heter för oss, dels för att det ska finnas en företagsinkubator, men också för att det ska flytta in företag som många i nätverket kan få uppdrag ifrån. Vill sälja for s kn i ng

Kristina Forsman-Semb, disputerad mikrobiolog, håller på att ta fram en affärsplan tillsammans med ett par kollegor. De överväger att starta ett fö­ retag som ska sälja tjänster inom läke­ medelsforskning till andra företag, och är väldigt glada för att Ideon Life Sci­ ence Village ska flytta in. – Det skapar en väldigt bra miljö för oss inom life science, och en bra mötes­ plats för bolag, säger Kristina ForsmanSemb. Vi vet ju inte hur mycket det kom­ mer att kosta att hyra in sig här, men om det går, vill vi gärna vara i den miljön. Efter 13 år på Astra Zeneca blev ned­ läggningen i närmast en spark i baken för Kristina Forsman-Semb. – Vi har nog alla tre haft de här tan­ karna innan. Det skulle vara kul att få pröva på att job­ ba på ett litet bolag med snabba beslut, säger hon. # HM

Bo Servenius, Kristina Forsman-Semb och Erika Medin

är! d å l l a H Vad ska ni göra i Brasilien? Blivande jägmästarna Anders Johansson och Carl Kling är snart på väg till Brasilien på studieresa. – De flesta nya massa- och papper​sbruk byggs i Sydamerika. Det Anders Johansson är där råvaran finns. Tillväxten av och Carl Kling kortfibrigt virke är tio gånger högre än i Sverige. Det handlar främst om eukalyptus. Skogsnäringen blir allt mer internationell, därför är det viktigt att vidga vyerna och följa utvecklingen globalt. Är svenska företag på plats? – Ja, aktuellt just nu är Stora Enso som gör en stor investering i Uruguay i samarbete med ett lokalt företag på 13 miljarder kronor för att bygga ett massabruk. Det kommer att höja Uruguays BNP med två procent. Vi kommer att besöka Stora Ensos massaindustri i Brasilien. Hur påverkar globaliseringen svensk skogsindustri? – Under finanskrisen har det gått bra tack vare låg kronkurs, vilket vi inte kan lita på längre. Vår industri är i framkant, men det behövs också nya produkter som textilier och förädlade biobränslen. Bland annat satsar Södra på ett bioraffinaderi för att producera biodiesel. Forskning och utveckling som utmynnar i nya produkter är vår nisch, medan bulkvaran kommer att produceras på andra håll i världen. Ska ni titta på miljöeffekter också? – Ja, balansen mellan produktion och miljö/naturvärden är viktig att studera. Intressant är att nyanlagda skogsplantage på gammal åkermark kan öka den biologiska mångfalden. Hur är det möjligt? – Vid sidan av plantagen ser man också till att återskapa naturskogar så som de såg ut innan det blev jordbruk. En lösning är att ha korridorer med naturskog inne i plantagen. Men exakt hur det kan se ut får vi veta mer om på resan. Hur klarar ni finansieringen? – SLU och vi själva bidrar med en del. I övrigt söker vi pengar från olika fondstiftelser, som den Skogsakademikerna inom Naturvetarna förvaltar. Några skogsföretag som inser nyttan med den här typen av internationella studieresor bidrar, vilket vi är väldigt tacksamma för. När går flyget? – I mitten av maj, vi är borta två-tre veckor beroende på hur mycket pengar vi lyckas skrapa ihop. Förhoppningsvis kommer vi 25 studenter, som läser skogsindustriell ekonomi på Ultuna, tillbaka hem lite klokare och med nya erfarenheter.# LEL

NR 2 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

7


nyheter

Räknestuga lyfter matten Svenska elever halkar efter i matematik. nu kan den trenden vändas genom Mattecentrum där naturvetare hjälper gymnasieelever på LAr S-e r I k LI Lj e bäck någon av landets 30 räknestugor. teXt

Grundaren till Mattecentrum Johan Wendt, i mitten på bilden, hjälper elever från Franska skolan att förstå logaritmer och algebra.

–Intresset för att komma hit och plugga matte väx­ er hela tiden. Nu behöver vi fler volontärer, säger Johan Wendt, grundare till Mattecentrum. Ett koncentrerat lugn råder i räknestugan på Norra Real i Stockholm. De som viftar med pennan behöver inte vänta länge innan en hjälpande hand är där. – Tanken är att eleverna snabbt ska komma vidare när de kör fast. Därför har vi inte fler än sex elever på varje

LäXhjäLp

8

n A t U r V e tA r e

n r 2 2 0 11

volontär, säger Johan Wendt. Tre år har gått sedan han grundade den ideella organisa­ tionen Mattecentrum, som byg­ ger på att frivilliga naturvetare och civilingenjörer delar med sig av sin kunskap i matematik. Det har blivit en succé med räkne­ stugor i tio svenska städer, från Lund i söder till Luleå i norr. – Det är jättebra att komma hit efter skolan och plugga extra. För mig handlar det om att klara nästa prov och få upp betyget,

säger Rebecca Gerdin, som stu­ derar ekonomi på Franska sko­ lan. Bra också se att mattepro­ blem kan lösas på olika sätt.

även i framtiden. Jag ser det också som ett demokratiprojekt, där alla ska få chansen att lära sig matte utan att behöva köpa privatlektioner ute på stan.

konkUrrenSkrAft

Johan Wendt brinner för sin mission att lära svenska elever matematik. Så fort en elev kallar rusar han dit. – Det är viktigt och roligt. Våra svenska exportföretag, som hela vår välfärd bygger på, be­ höver kompetenta medarbetare

VI LL DU B LI V O LO N TÄ R ? Just nu behövs fler volontärer i alla städer. Läs mer och anmäl ditt intresse på: www.mattecentrum.se


Han menar att dagens skola gyn­ nar medelmåttorna, medan de som ligger i topp och de som halkar efter inte får den matematikundervisning de behöver. Men han vill inte under­ känna skolan, utan ser Mattecentrum som ett komplement till den vanliga skolan. Johan Wendt har de svenska tek­ nikföretagen bakom sig. Några av sponsorerna är Teknikföretagen, ABB, Tetrapak och Scania. Läxa på webben

Vid sidan av räknestugorna kan man plugga matte på webben, www.mat­ teboken.se, med teori, frågeforum, provsimulator och videolektioner. Matteproblemen har ett modernt snitt och handlar mer om att räkna på SMS-lån än att Pelle och Lisa ger bort äpplen. – Det är snabba svar som gäller där vem som helst kan gå in och svara, lite som Wikipedia. Just nu använder 30 000 elever webben regelbundet, vilket motsvarar 10% av alla gymna­ sieelever i Sverige. Alla minns vi formelsamlingen, som var något av en bibel för en na­ turvetare. När den försvann och ersat­ tes av lösblad blev Johan Wendt irri­ terad och ville göra formelsamlingen tillgänglig för alla. – Vi gjorde en app, som går att ladda ner på www.formelsamling.se, vilken har blivit den mest nedladdade appen inom kategori utbildning. Tillbaka till verkliga livet. I maj blir det konvent inför nationella proven i matematik, i Stockholm under nam­ net Matte på plattan. I år går det även i Västerås och Göteborg. Men planer­ na är större än så. – Matteboken på webben är vi på gång att exportera till USA, Singapore och några länder till. Behovet bland amerikanska elever är att kunna höja betyget för att komma in på collage. I dagsläget har Mattecentrum 160 volontärer. Då verksamheten hela ti­ den växer vill man ha fler volontärer som är bra att på att förklara mate­ matik. #

Det lönar sig att doktorera Det finns ett positivt samband mellan utbildningens längd och lön. De som har disputerat tjänar i genomsnitt 10 procent mer än de som bara har en grundutbildning. k o m p e t e n s Att utbildning ska löna sig är en grundbult i Naturvetarnas syn på löner. För många är lönen en stark drivkraft till att välja en längre utbildning. Nu är det klarlagt att det finns ett positivt samband mellan antalet utbildningsår och lönenivå för naturvetare. Det visar Jörgen Ohlsson, tidigare förbundsdirektör på Na­ turvetarna, i sin analys av data från förbun­ dets löneenkät. De som har gått en femårig utbildning tjä­ nar runt två tusen kronor mer per månad än de som har studerat i två år. I genomsnitt ökar lönen med 2,5 procent per utbildningsår. 10 proce nt m e r

Den grupp som har en påtagligt högre medel­lön är de som har doktorsexamen. De tjänar tio procent mer än de som bara har en grundutbildning. – Glädjande att det lönar sig att doktore­ ra. Det visar att arbetsgivarna kan ta till vara och ha nytta av den högre kompetens som en doktorsutbildning innebär, säger Sanna Johansson, ombudsman för forskarstuderan­ de på Naturvetarna.

Bo Seving

Sanna Johansson

Bilden är inte lika tydlig för dem som väl­ jer att avbryta sin doktorsutbildning och ta en licentiatexamen. De har 2,3 procent hö­ gre medellön än de som började jobba di­ rekt efter femte året på grundutbildningen. – För den som efter två år står i valet och kvalet mellan att ta ut en licentiatexamen och att disputera har skäl att slutföra sin ut­ bildning. Skillnaden i lön är påtaglig, säger Bo Seving, ombudsman på Naturvetarna. Lan dsti ng et pr e mi e rar dis pute rad e

De finns också skillnader i lön för disputera­ de mellan sektorerna. Inom den privata och statliga sektorn ligger utbildningspremien på ungefär samma nivå som på hela arbets­ marknaden. Kommunal sektor och lands­ tinget avviker åt olika håll. Kvinnliga naturvetare med en doktorsexa­ men tjänar nästan 24 procent mer i lands­ tinget än de som inte är disputerade. I kom­ munerna lönar det sig inte alls att doktorera. Medellönen är densamma för båda grupper­ na, vilket kan tyda på kommunerna inte anser sig behöva den kunskap som disputerade na­ turvetare har, spekulerar Jörgen Ohlsson. # LEL

Omstart – för dig som är ny i Sverige! Ett stort problem för invandrade akademiker när det gäller att hitta tillbaka till sitt yrkes- och utbildningsområde i Sve­ rige, har varit att det saknats bra kanaler med samlad information. Sacos nyöppnade internetportal ”Omstart” gör det lättare att hitta den informationen. På portalen finns bland annat: » Tips till den som vill bli bättre på svenska » Råd till den som ska söka jobb eller funderar på att starta eget företag karriär

» Beskrivningar av den svenska arbets-

marknadsmodellen Portalen är unik då den innehåller allt från allmän information om den svenska arbets­ marknaden till specifika uppgifter för en­ skilda yrkesgrupper. All information som ingår i ”Omstart” ska vara relevant och lätt­ begriplig. För den som inte talar svenska finns informationen även på engelska. Besök: www.saco.se/omstart

NR 2 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

9


otrygghet saktar ned forskningstakten Universitet och högskolor bör skapa anställningsformer och arbetsplanering som gör det lättare för forskare att utnyttja sina forskningsbidrag på ett effektivt sätt. Det är en av slutsatserna i riksrevisionens granskning ”oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor”. r e S e r V År 2009 låg nära 13 miljarder kronor i oförbrukade bidrag från forskningsråd, forsk­ ningsstiftelser och andra organisa­ tioner på svenska universitet och högskolor. Det motsvarar nästan lika mycket som lärosätena förbru­ kar på ett år av dessa så kallade ex­ terna bidrag, som, till skillnad från universitetens fasta statliga anslag, är öronmärkta för särskilda forsk­ ningsprojekt. Det visar en gransk­ ning som Riksrevisionen har gjort.

– Staten satsar väldigt mycket på forskning, och vi var intressera­ de av att titta på om det också au­ tomatiskt blir mycket mer forsk­ ning, eller vad som händer med de här pengarna, sade Riksrevisor Gudrun Antemar vid ett semina­ rium om granskningen på Saco. År 1998 uppgick de oanvända pengarna endast till 7,4 miljarder. – Volymen oförbrukade forsk­ ningsbidrag har ökat väldigt kraf­ tigt och särskilt kraftigt sedan år 2005, sade rapportens författare, Nina Gustafsson Åberg. Merparten av pengarna kom­ mer från de statliga forskningsrå­ den, såsom Vetenskapsrådet och Formas. – Det finns säkert de som kommer att använda det här för att säga att universiteten får för mycket forskningsanslag, men det tror jag inte är fallet, säger Mar­ tin Wikström, programchef för forskning och innovation på Na­

patienter i kläm utan legitimation Inte heller den här gången blev det grön ljus för en legitimation för cytodiagnostiker. Irene Silverloo menar att patienterna kommer i kläm om inte yrket blir legitimerat. Frågan om legiti­ mation för cytodiagnostiker har stötts och blötts under många år. Flera utredningar har pekat på be­ hov av en legitimation, men varje gång har det blivit nobben. Så även när behörighetsutredningen kom med sitt betänkande i höstas. – Den här gången trodde

k VA L I t e t

10

n A t U r V e tA r e

n r 2 2 0 11

Irene Silverloo

jag på ett positivt besked eftersom cytodiagnostiker med råge uppfyl­ ler alla krav på legitimation, säger Irene Silverloo, ordförande för riksförening för klinisk cytologi inom Naturvetarna. I utredningen hänvisar man till att biomedicinska analytiker,

turvetarna. Jag kan tycka att det inte är så konstigt att man har en buffert, men det är ett problem att forskningsfinansieringen inte är så transparent som den borde vara. Riksrevisionen lät 29 lärosäten svara på en enkät och studerade bland annat de kemiska institutio­ nerna vid Lunds och Göteborgs universitet närmare. Resultaten pekar på att en del av anledningen till att forskningspengar ligger på hög, trots den stora konkurrensen om bidragen, är att beskedet om att ett forskningsprojekt får finan­ siering ofta kommer så sent som ett par månader innan bidragen

börjar betalas ut. Det tar helt en­ kelt tid for forskare att frigöra tid från undervisning och andra forskningsprojekt och att rekrytera personal. Men riksrevisionen har upp­ täckt att det inte bara är under det första året som ett projekt pågår, utan även under det andra året som pengarna blir liggande och forskarnas arbetsuppgifter förblir oförändrade. Här tror Riksrevisio­ nen att osäkerheten i forsknings­ världen kan vara boven. – Många forskare har anställ­ ningar som är knutna till extern finansiering och en del av de fors­ kare som har tillsvidareanställ­ ningar är beroende av externa medel för att få forskningstid. Det kan göra att man blir sugen på att sitta på pengarna och pussla ihop dem med så mycket undervisning som möjligt, säger Nina Gustafs­ son Åberg. En annan anledning till att

BMA, har legitimation, vilket skulle innebär a att cytodiagnos­ tikerna skulle få dubbla legitima­ tioner eftersom många av dem är BMA i botten. – Det är ett märkligt argu­ ment eftersom BMA inte har den kompetens som krävs för att utföra våra arbetsuppgifter. Yt­ terst handlar det om patientsä­ kerheten.

patienten som riskerar att inte få den behandling som krävs. – Det rimmar illa med sjuk­ vårdens satsning på cancerpre­ vention. Men vi ger inte upp. Irene Silverloo spekulerar om det finns andra vägar att gå. – Det optimala vore att det blir en egen utbildning och inte en ettårig påbyggnadsutbildning för BMA.

kVALItetSSäkr I ng

I nte AVgjort

Hon understryker behovet av att kvalitetssäkra den cytologiska diagnostiken. Jobbet innebär att identifiera cancer och tidiga cell­ förändringar, som kan leda till cancer, främst livsmoderhals­ cancer men även andra cancer­ former. En felaktig diagnos kan ge ödesdigra konsekvenser för

Hon får stöd av utredaren Ann­ Christine Tauberman, som me­ nar att det främsta skälet till hennes avslag är att cytodiagnos­ tikerna inte har en egen yrkesut­ bildning. – Att många andra yrkesgrup­ per också vill ha legitimation påverkar däremot inte min re­


nyheter

Rätt stöd minskar barnfetma Barn i områden med låg socioekonomisk status löper högre risk att drabbas av fetma än barn i områden med hög socioekonomisk status. Men dietisten Maria Magnussons arbete i en Göteborgsförort visar att rätt råd och stöd till föräldrar kan ge lättare barn.

Riksrevisor Gudrun Antemar har granskat forskningens effektivitet.

pengar läggs åt sidan är för att kunna täcka upp vid sjukdom och föräldraledighet. En idé som Nina Gustafsson Åberg har disku­ terat med Lunds universitets rek­ tor, Per Eriksson är att bygga upp en central buffert på lärosätet för att kunna parera personalföränd­ ringar. HM

kommendation. Men det är inte avgjort än. Kom ihåg att reger­ ingen fattar beslutet. Därför är den remissrunda som nu pågår så viktig. Ett problem i dag är att på­ byggnadsutbildningen till cyto­ diagnostiker bara finns på Karo­ linska institutet i Solna. Tidigare har utbildningen också funnits i Malmö. – Det är mycket angeläget att rekryteringsbasen till utbildning­ en breddas och att man öppnar upp för biomedicinare, medi­ cinare och biologer. Men helst ser vi att det skapas en fyraårig sammanhållen utbildning för cy­ todiagnostiker som leder till en yrkesexamen, säger Frida Lawe­ nius, samhällspolitisk chef på Natur­vetarna. LEL

H ä lsa Siffrorna i Maria Mag­ nussons doktorsavhandling ta­ lar sitt tydliga språk. År 2003 började hon studera vanor, vikt och längd bland femte- och sjät­ teklassare i en skola i ett område i Göteborg där inkomst- och ut­ bildningsnivå ligger långt under stadens genomsnitt. Andelen barn med fetma var 13 procent. Tillsammans med en distrikts­ sköterska startade hon ett häl­ sofrämjande arbete i området som byggde på att ge personal, föräldrar och barn tillgång till kun­ skap för att kunna göra med­ vetna val. De pre­ Maria Magnusson senterade Livsmedelsverkets rekommen­ dationer för mat och rörelse i en folder kallad ”Balans mellan mat och motion”, som de lät översätta till 13 språk. – Vi var också ute och dis­ kuterade grundläggande villkor för hälsa och livsstilsförändring på personal- och föräldramöten i skolor och förskolor, berättar Maria Magnusson. Fem år senare hade andelen barn med fetma i samma ålders­ grupp sjunkit till sju procent, nästan en halvering. Eftersom

Det är viktigt att rådgivningen utgår ifrån familjernas behov.

endast cirka 100 elever deltog i respektive studie är resultaten inte statistiskt säkerställda, och eftersom inga kontrollgrupper fanns med så går det inte att säga säkert om förändringarna beror på det hälsofrämjande arbetet. – Drivkraften från början var att undersöka hur barnen hade det, inte att studera folkhälso­ arbetets effekter. Men när man kopplar siffrorna till att sock­ erkonsumtionen samtidigt har minskat radikalt, så pekar de ändå på ett samband mellan för­ ändrade vanor och lägre före­ komst av fetma. D i etiste r b e hövs i s kolan

Maria Magnusson har samtidigt studerat den rådgivning som för­ äldrar till överviktiga barn fick av skolsköterskor. Hon tror att skolsköterskorna skulle kunna ha stor nytta av att kunna rådgöra med och remittera till dietister. – Skolsköterskorna var många gånger otydliga i sina förklaring­ ar kring energibalansen i krop­ pen och pratade mycket mer om kost än om motion. De pratade också mycket själva, istället för att sätta familjerna i centrum.

När familjerna hade en mat­ kultur som inte var traditionellt svensk blev rådgivningen också torftigare. – Då kanske det inte handlar om mindre grädde i såsen, utan istället om mindre olja i riset. Det kan vara svårt för en skol­ sköterska att ha koll på sådana saker, säger Maria Magnusson. Hon tror att en av anledning­ arna till att hon har lyckats bra med sitt informationsarbete är att hon har utgått ifrån föräld­ rarna och vilka kunskaper de ef­ terfrågade. – Det är viktigt att föräldrarna själva får vara med och utforma sin lösning på problemet. Kanske bilda föräldragrupper och på­ verka utbudet i affären eller prata om godis med barnen, säger Ma­ ria Magnusson, som hoppas att arbete med riktad information till föräldrar ska kunna startas i områden med låg socioekono­ misk status även på andra orter. År 2008 gjorde hon en jämfö­ relse med ett område i Göteborg där inkomst- och utbildningsni­ vå ligger långt över genomsnittet. Där var andelen fetma mindre än en procent. HM

NR 2 2 0 1 1

N A T U R V ETA RE

11


BMA-brist hotar patientsäkerheten en brist på biomedicinska analytiker är under uppsegling. redan idag fattas det bMA med inriktning klinisk fysiologi. för att inte äventyra patientsäkerheten menar janne raappana att personal med adekvat utbildning ska utföra undersökningar inom klinisk fysiologi.

Janne Raappana demonstrerar en 3D bild på sitt hjärta med en ultraljudsapparat.

Allt fler biomedi­ cinska analytiker tar steget över till Naturvetarna. En av dem är Janne Raappana, biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi. – Vi BMA på hjärtmottag­ ningen vid Falu lasarett har gått med i Naturvetarna och jag kän­ ner redan att vi får bra respons. Naturvetarna förstår våra frå­ gor och jobbar för att göra yrket synligt. En het fråga just nu är bristen på biomedicinska analytiker, som kommer att bli värre. År 2025 har 75 procent av de i dag yrkes­ verksamma gått pension. Men de kommer bara att ersättas med 50 procent om inte fler utbildas än nu. Redan idag fattas det BMA

ser på några sjukhus inte har kunnat tillsättas med personer med rätt kompetens. Till skillnad från BMA inom laboratoriemedicin, som för det mesta inte har någon patientkon­ takt, möter han och hans kol­ legor patienter i sitt arbete inom klinisk fysiologi. – Vi gör olika undersökningar för att utreda om någon hjärt­ sjukdom ligger bakom patientens besvär. En sådan undersökning är ekokardiografi – ultraljud på hjärtat, där hjärtats struktur och funktion bedöms med hjälp av bilder, säger Janne Raappana. I jobbet ingår även att under­ söka patienters hjärtrytm, liksom att programmera och kontrollera

forSknIng

med inriktning mot klinisk fysio­ logi, enligt Elba Rubilar­Abreu, ombudsman på Naturvetarna. – Om vi blir för få är det tro­ ligt att andra yrkesgrupper allt­ mer övertar våra arbetsuppgifter, säger Janne Raappana. För att inte äventyra patientsä­ kerheten menar han att personal med adekvat utbildning ska utfö­ ra undersökningar inom klinisk fysiologi. Den frågan kommer han bland annat att driva i den lokala Naturvetarföreningen, där även andra naturvetare som dietister och sjukhusfysiker är med. Elba Rubilar­Abreu påpekar att bristen på BMA – klinisk fy­ siologi har gjort att vissa vakan­

K E M I N S O CH S KO G E N S ÅR I slutet av januari invigdes kemins år med pompa och ståt i Paris. Anledningen till att det skedde just där, var att det också är 100 år sedan Marie Curie fick Nobelpriset. Ett särskilt fokus ska under året läggas på kvinnornas bidrag inom kemin. Kemiåret är en del av FN:s decennium för hållbar utveckling, och organisationen har även utropat 2011 till Skogens år. Såväl runtom i världen som här på hemmaplan organiseras aktiviteter under året med vetenskap och populärvetenskap i en härlig blandning. Kemins roll inom konst och

12

n A t U r V e tA r e

n r 2 2 0 11

mode avhandlades under årets första två månader, och i mars är det klimat och energi som står i fokus. Den 8 mars är det Marie Curie-dag i Göteborg, och redan den 1 mars kan man vara med på kemidraken Bertas experiment i Jönköping. Teman senare under är bland annat kärlek, mat och idrott. Inom ramen för skogens år har FN bland annat haft en skogsfilmfestival. Ett antal konferenser runt om i världen har kopplats till skogsåret och bland annat står biologisk mångfald, trädbioteknik och tropiskt timmer på schemat. HM

pacemakers och implanterbara defibrillatorer. – Arbets­EKG är en annan viktig undersökning, där vi låter patienten cykla på en testcykel med ökande motstånd för att se om tecken finns till kranskärls­ sjukdom eller någon rytmrubb­ ning. VAD är tj US n I ng e n M e D job b et?

– Att med olika undersökningar och teknisk apparatur försöka hitta svar på vad patienternas symtom beror på. Vi på hjärt­ mottagningen arbetar mycket självständigt vilket är spännande. Det gör också att vi får ett större ansvar. LEL

Läs mer här: www.naturensar.se www.kemi2011.se www.un.org

Eucalyptus


nyheter

DUELLEN Ä R K O N TO R S L A N D S K A P F R A M T I D E N S M E LO D I ?

Landskapen breder ut sig på svenska kontor. För att spara kvadratmeter får personalen samsas i ett och samma rum. Det leder till ökade kontakter mellan medarbetare, menar HR-chefen på LRF. En professor i beteendemedicin dömer ut kontorslandskapen och hävdar att de sänker effektiviteten.

JA AnnIcA bjUrforS, HR-chef,

Lantbrukarnas Riksförbund

1. Hur trivs personalen? Vi har ett högt medarbetarindex, alltså att medarbetarna generellt trivs väldigt bra på vår arbetsplats. 2. Passar landskap för alla typer av arbetsgrupper? Bäst passar det nog för medarbetare som jobbar i projektform och sämst om man har mycket konfidentiell information som man hanterar. Men som personalfunktion så fungerar det ändå bra, men man måste se över var i landskapet man är placerad. Gärna lite avsides i ett hörn av rummet, eller där det inte går förbi så många medarbetare. 3. Hur mycket yta vinner ni med landskap - behov av tysta rum? Vet inte exakt hur mycket yta vi sparar, men behovet av tysta rum är tillgodosett och räcker till för oss. Det är vik-

tigt att det finns tillräckligt med rum som är tysta rum som inte går att boka. 4. Hur påverkas effektiviteten? Det beror nog på hur strikt man är med regelverket, alltså vad som är tillåtet i kontorslandskapet, som att prata i telefon, ropa till andra i landskapet, lyssna på radio och liknande. Det är väldigt effektivt när man sitter i projektform, om man behöver bolla något, det blir snabb kommunikation och man får mycket information. 5. Finns det sociala vinster/ nackdelar med landskap? Vi tror att det är lättare att söka kontakt när man sitter i landskap. Det känns lättare att gå till någon som inte sitter i ett rum med stängd dörr. Kontorslandskap inbjuder till kontaktsökande. Samtidigt så är det viktigt att visa respekt och inte bara kliva på hos någon bara för att det inte finns en dörr som skiljer. # LEL

NEJ peter währborg, professor i

beteendemedicin

1. Trivs personalen i kontorslandskap? Det varierar, men de flesta är negativa eftersom det inkräktar på möjligheten att få vara privat. Det ger mindre kontroll och inflytande över sin egen arbetssituation. Alla ljud stör så att koncentration och uppmärksamhet påverkas negativt. Talljud minskar till exempel läsförståelsen och exponering för varierande bakgrundsljud ökar frisättningen av stresshormonet adrenalin. Det finns vetenskapliga belägg för att kontorslandskapet försämrar prestationen. 2. Passar landskap för alla typer av arbetsgrupper? Nej, verkligen inte. En arbetsgrupp vars medarbetare bör vara fokuserade och optimala i sina prestationer förlorar på kontorslandskap. 3. Hur mycket yta vinner man med landskap? Det har jag inga siffror på. Sannolikt är kostnadsbesparingen det viktigaste argumentet för kontorslandskap. Jag befarar emellertid att man då

bortsett från den försämrade effektiviteten och produktiviteten hos medarbetarna. Till detta skall fogas att de flesta upplever ett sämre välbefinnande och kanske också motivation i kontorslandskap jämfört egna tjänsteutrymmen. Detta spelar sannolikt också en roll prestationerna. 4. Hur påverkas effektiviteten? Det är som regel svårt att mäta effektivitet i den typ av arbete som utförs på kontor. Det mest sannolika är att effektiviteten sjunker avsevärt. Bara de frekventa avbrott som den ständiga störningen orsakar är tillräcklig för att sänka effektiviteten. Närhet till medarbetare är en möjlig fördel. Att vara övervakad kan ge ökad effektivitet tillfälligt. Nackdelarna överväger dock kraftigt. 5. Finns det sociala vinster/nackdelar med kontorslandskap? Nackdelarna är brist på avskildhet, integritetsstörningen, påtvingat umgänge med andra, irritation över störande inslag (andras telefoner, överhörande av andras samtal, datorer osv), liksom obehaget över att vara iakttagen. Fördelarna är då de omvända, möjligheterna till ökad social kontakt och ökad närhet till andra medarbetare. Även i detta avseende torde nackdelarna avsevärt överstiga fördelarna. # LEL

n r 2 2 0 11

n A t U r V e tA r e

13


Saeid gör affärer av idéer Med ena foten i forskningen och den andra i affärsvärlden har kemisten Saeid Esmaelizadeh lyckats med det som andra bara kan drömma om. Han är pappa till tio företag, som alla springer ur forskningsidéer från universitet. 20

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

TEXT

LAR s-E R i k Li LJ E BÄck

FoTo

R E N AT o TA N


T E M A k em i

M

itt i Stockholms finansiella centrum vid Stureplan, har Saeid Esmaelizadeh numera sitt högkvarter. Där är nära till kunderna och marknaden. Men som adjungerad professor i materialkemi vid Stockholms universitet har han kvar ett ben i forskarvärlden. Det snabbt växande företaget Serendipity Innovations har precis anställt en kommunikatör när jag är där. – Teknik, innovation och kommunikation hänger ihop. För att kunna sälja in en produkt måste man kunna beskriva den på ett intressant och enkelt sätt. Genom att bryta ner komplexa saker, vara konkret och visa på nyttan så blir det intressant, säger Saeid Esmaelizadeh .

sin källa i forskning på Stockholms universitet och SLU. För att visa hur det fungerar tänder Saeid Esmaelizadeh två tändstickor, där den ena är behandlad med flamskyddsmedel. Tydligare kan det inte bli när elden på den behandlade tändstickan falnar och dör.

har vänner och anställda kommit in som del­ ägare, liksom finansmannen Anders Wall. Det mesta pekar åt rätt håll och företaget är lönsamt och växer.

Naturvetare och ekonom

Just närheten till både forskningen och kunderna menar Saeid är nyckeln till framgång.

Serendipity ägs av grundarna Saeid Esmaelizadeh och ekonomen Ashkan Pouya. Nu

när h et ti ll fors kn i ng e n

Design thinking

Han talar om ”design thinking” där produkter utvecklas i kreativa miljöer där man på ett prestigelöst sätt vrider och vänder på idéerna för att komma framåt. Men alla idéer får inte grönt ljus. – Innovation är teamwork. Företaget är kunddrivet där vi utvecklar nya produkter i samarbete med kunden, som är med och finansierar utvecklingsarbetet. Hela företagets värdegrund vilar på att utveckla produkter som tillför något positivt och skapar värden. Hittills har det gått strålande. Till moderbolaget Serendipity är tio företag knutna, som alla springer ur forskningsidéer från olika svenska universitet. Ett av dem är Organoclick, som bland annat har utvecklat ett miljövänligt flamskyddsmedel för cellulosabaserade material. Tekniken har

Det miljövänliga flamskyddsmedlet släcker elden effektivt, precis som det var tänkt.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15


TEMA kEMi

– Men kom ihåg att vi har olika fokus. För forskaren är pengar ett medel för att förverkliga en idé, medan entreprenören har pengar som mål. Den kulturkrocken ska man vara medveten om och jobba för att överbrygga. Han tycker att forskningsklimatet i Sverige är utmärkt, vilket avspeglar sig i goda resultat i form av publicerade artiklar och citeringar. Men forskningsparadoxen då – att få forskningsidéer leder till kommersiella framgångar? – Det handlar om tillväxtklimat, som påverkas av en mängd faktorer, inte minst av svenskars mentala inställning. Fram till bara

för några år sedan ansågs det fult att tjäna pengar på innovationer. Men det har börjat vända. Det behövs fler team med forskare och entreprenörer.

– Det är en otrolig stimulans och är starkt beroendeframkallande. Jag är övertygad om att fler naturvetare skulle kunna bli entreprenörer. Det är en fråga om personlighet och inte utbildning.

kREATiVA MiLJÖER

Viktigare än att skjuta till mer pengar till forskning menar han är att skapa miljöer så att de bästa forskarna och kreatörerna lockas till Sverige. Hans ansikte lyser upp när vi pratar om alla de företag som han har varit med om att starta.

tA lA Vi kt ig t At t kU n nA fÖ r s i nA i DÉ e r oCh gÖr A e n PitC h Jag frågar honom om det finns en rädsla för att misslyckas med sitt företag. – Man går inte under om man misslyckas. I Sverige finns det skyddsnät och i jämförelse med andra länder är risken liten. Det finns också risker med att vara anställd i storföretag. gÖRA EN PiTch

hAn hAr P o U YA , s o M n A k h s A D D. M MAn s M e AM MAn s M e s A e iD ti lls A D iP it Y ti lls n e r e s r e h äg g r U n DAt o C namn: Saeid Esmaelizadeh Aktuell: Vd för Serendipity Innovations AB. Har startat tio företag tillsammans med barndomsvännen Ashkan Pouya. Utbildning: Kemist, professor i materialkemi vid Stockholms universitet. Ålder: 36 år. Ursprung: Kom till Sverige som flykting när han var åtta år. karriärtips: Skaffa dig en spetskompetens och var bred som en generalist, gärna två examina. Bästa ämne i grundskolan: Matematik. Det bästa med att vara entreprenör: Utmaningar genom att ständigt bryta ny mark och bygga bra organisationer. studerar: Inskriven som doktorand inom ämnet innovations management, vid Mälardalens högskola. såg senast på bio: Harry Potter.

16

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

Vi kommer tillbaka till betydelsen av att kunna tala för sina idéer där amerikanarna har ett försprång genom att vara tränade i att presentera saker och göra en pitch. I dag jobbar runt sextio personer i de olika bolagen och ytterligare några hundra är knutna dit. Att rekrytera personal har inte varit något problem, vare sig det har gällt naturvetare, ingenjörer eller ekonomer. – Mitt tips är att skaffa sig dubbla examina, då skapar man sig en unik kompetens och blir inte enkelspårig. Idealet är att kombinera en spetskompetens med en bred generalistkunskap. Han lever som han lär och är inskriven som doktorand på Mälardalens högskola inom ämnet innovation management. Utan att det iranska ursprunget har varit avgörande för framgångarna har det spelat en roll. Till Sverige kom han som åttaåring och har en persisk uppfostran, men har gått i svensk skola. – Jag förstår båda kulturerna och är mittemellan första och andra generationens invandrare. För mig har det aldrig varit självklart med gratis universitet, som det är för många i Sverige. Kanske jag därför värdesätter utbildning högre, spekulerar han. #


Några innovationsbolag under Serendipitys vingar Di

s kLA – E N g LA AMoR Ph

Ä R F U L LT R

o R g A N o c L i c k – E N VAT T E N TÄT i D É

FF

Ett keramiskt supermaterial föddes ur ett misslyckat experiment, som Saeid själv utförde på institutionen för organisk kemi, Stockholms universitet. Resultatet blev en lagerkomponent med unika egenskaper för bland annat vindkraftverk och elmotorer. Det är slitstarkt, leder inte ström, ger upphov till mindre friktion och rostar inte. Hittills har tillverkningen bara skett i mindre skala. Nu är storskalig produktion på väg att starta.

För ett vattentätt papper fick Organoclick årets miljöinnovationspris 2008. Med modifierad cellulosa som grund har två forskare vid Stockholms universitet och SLU utvecklat den miljövänliga produkten. Dessutom fungerar materialet som rötskydd och flamskyddsmedel.

P R o Z E o VA s c U L A R i M P L A N T – ko P P L A R s N A B B T

Diamorph lager

BEN PÅ E g N A L – s TÅ R A c i D E M E Pi sU R F

Börsnoterat bolag, som har fördubblat kursen på några månader och var en av förra årets bästa börsintroduktioner. En professor på KS står för innovationen som har sin tillämpning vid broskskador. Brosk i till exempel knäleder kan inte läka och orsakar artros. Lösningen är ett implantat som opereras in i knäleden. Implantaten är mycket små och fästytan är försedd med ett benliknande bioaktivt material. Man har också utvecklat instrument som möjliggör ett enkelt kirurgiskt ingrepp av implantatet.

Har sin tillämpning inom kirurgin där blodkärl snabbt kan kopplas ihop efter brott, till exempel efter en levertransplantation. Tester på kanin och gris har fungerat utmärkt. Den stora vinsten är att ihopkopplingen kan ske snabbare än för den teknik som används i dag.

X B R A N E – VAc c i N s o M g Ö R D E T E N kLAR E

episurf Medicals implantat

Orala och nasala vaccin finns nu också mot tuberkulos. Den stora vinsten i jämförelse med traditionella vaccin ligger i distributionen och enkelheten i användningen. Det behövs ingen obruten kylkedja och istället för ägg används en bakterie som bärare för vaccinet. Xbrane tillverkar också membranproteiner, som behövs när nya läkemedel tas fram. Den andra produkten reglerar hastigheten när stora volymer proteinläkemedel ska tillverkas. Kunderna är bland annat läkemedelsföretag och universitet. Den innovativa plattformen har bioteknikföretaget utvecklat tillsammans med forskare vid VU University i Amsterdam och Stockholms universitet.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17


Nya utmaningar för mo Hård konkurrens om kemistjobben, säger arbetsförmedlingen. Brist på kunskaper i kemi ropar branschföreträdare och utbildare. Naturvetare tar pulsen på en arbetsmarknad som står på tröskeln till stora förändringar. Medan läkemedelsindustrin sviktar kan nya branscher och kunskapshANNA MEERVELD behov växa fram i omställningen till ett hållbart samhälle. TEXT

Antalet studenter som väljer att läsa kemi har sjunkit stadigt under 2000-talet. Höstterminen 1998 motsvarade antalet studenter som läste kemi i Sverige omkring 2 500 helårsstuderande. Höstterminen 2008 var siffran 1 500. Och det är lätt hänt att de gymnasister som ska ta studenten till våren och som är intresserade av att läsa kemi drar öronen åt sig, om de går in och tittar på Arbetsförmedlingens yrkeskompass på webben. Konkurrensen om jobben är hård idag, och ännu lite hårdare på fem och tio års sikt, visar Arbetsförmedlingens bilder. Detta trots att färre läser kemi idag. – Jag förstår att det finns oro för brist inom sektorn, med tanke på hur få som väljer kemiutbildningen idag. Samtidigt så finns det en hel del arbetslösa i våra system, säger Tommy Olsson, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens prognoser på fem och tio års sikt baseras på hur arbets-

f A k tA År 2008 arbetade 5 800 kemister i Sverige. Nästan hälften av de kemister som svarade på Naturvetarnas löneenkät 2009 jobbade inom läkemedels- och bioteknikindustrin. Ytterligare omkring en femtedel var verksamma inom övrig privat sektor, där kemister arbetar bland annat i petroleum- och pappersindustri. Statliga myndigheter och bolag respektive universitet och högskolor hade vardera omkring tio procent av kemisterna. De största grupperna utför forsknings- och laboratoriearbete, men också utvecklingsarbete är stort, liksom projektledning, kvalitetssäkring och tillsyn.

18

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

marknaden har utvecklats hittills, och faktorer såsom hur många som väljer att läsa kemi, hur länge en genomsnittlig kemist stannar i branschen och hur många TA ET T sToR T DE T ÄR sVÅR T AT T gRE PP, FÖR DET FiN Ns VÄLDigT MÅNgA oLikA FÅRoR tommy Berggren, yrkesanalytiker, Arbetsförmedlingen

som väntas gå i pension. I beskrivningen av hur arbetsmarknaden ser ut just nu försöker Tommy Olsson väga in åsikter från branschföreträdare. Alla prognoser stäms av med en expertgrupp. – Rekryteringsföretag säger att det är väldigt gott om välutbildade kemister idag, och det krävs ganska mycket uppsving för att det ska bli lättare att få jobb säger Tommy Olsson. En väldigt stor del av kemisterna är anställda inom läkemedelsindustrin och där går man mot en allt större koncentration och utflyttning av forskningsverksamhet. NYA kUNskAPsBEhoV

Sverige är beroende av ett litet antal stora aktörer, och vid sidan av dem finns små, innovationstäta företag, som inte söker nyutexaminerade som de ska skola in, utan som vill ha spetskompetens, som de kanske till och med får gå utomlands för att få tag i. Men Eva Åkesson, prorektor vid Lunds universitet och själv kemist i botten, tror att osäkerheterna inom läkemedelsindustrin på sikt kommer att vägas upp av nya behov av

kemisk kunskap på andra håll, något som inte syns i Arbetsförmedlingens framtidsprognoser. – Arbetsförmedlingen har inte tittat på de förändringar som vi står inför i samband med omställningen till ett hållbart samhälle – vi måste till exempel gå över till nya energikällor och arbeta mycket med materialutveckling för att få bort gifter, säger hon. Förutom nya branscher, kan det också uppstå nya yrkesroller för kemister, inte minst eftersom Reach-lagstiftningen lägger ett större ansvar på företagens kemikaliekontroll. – Det är något som vi absolut skulle kunna undersöka närmare och som skulle kunna vara positivt för arbetsmarknaden, säger Tommy Olsson. Men hittills har vi inte fått in de signalerna. Det är inte bara dystra prognoser som kemiutbildningarna kämpar mot. Eva Åkesson upplever också att bilden av kemiämnet som sådant har blivit alltmer negativ. Det talas idag om det ”genomkemikaliserade samhället” i motsats till ett samhälle fritt från kemikalier. – Kemin tolkas som något artificiellt och giftigt, medan den i själva verket finns överallt, i kroppen och i naturen. Såväl naturliga som konstgjorda ämnen kan vara farliga, och när det saknas kemikunskaper i oM sTÄL LN iN gE N kE Mi sT ER BE hÖVs TiLL ETT hÅLLBART sAMhÄ LLE eva Åkesson, prorektor, lunds universitet

får vi en farligare värld, Hallandsåsen är ett bra exempel på det, säger Eva Åkesson.


TEMA kEMi

orgondagens kemister Eva Åkesson skrev inför Kemins år, som FN har utropat 2011 till, en debattartikel om bristen på kemikunskaper i Dagens industri tillsammans med bland andra Lennart Holm, styrelseordförande och tidigare vd för Perstorpskoncernen. Han har lång erfarenhet av utveckling och marknadsföring inom flera olika företag inom kemi- och pappersindustri och tycker att det saknas förståelse för kemins betydelse i samhället, både hos allmänhet och hos politiker. – Kemi har en väldigt dålig image i Sverige, kanske eftersom miljöfrågorna står högt på agendan och vi inte har någon stor kemiindustri här. Vi har skogs- och pappersindustri, men den ses inte ANTALET RikTigT DUkTigA kEMisTER i sVE Rig E ÄR BEg RÄN sAT lennart holm, styrelseordförande, Perstorpkoncernen

som kemisk industri, säger han. Vid Lunds universitet arbetar man mycket med skolor och lärare för att ge en mer nyanserad bild av kemin och arbetsmarknaden för kompetens inom området. – En bra kemilärare kan väcka intresset för de stora sambanden. Det är kanske viktigare än att man lär sig det periodiska systemet utantill, säger Eva Åkesson, som själv inspirerades av en lärare i sitt val att läsa kemi. På Arbetsförmedlingen är man väl medveten om att prognoserna kan bidra till en ond cirkel. Om dagens unga inte vågar satsa på kemi och om företagen inte får tag på den arbetskraft de vill ha, kanske de i längden väljer att flytta sin verksamhet utomlands och då blir det sämre efterfrågan. – Det här är inget lättlöst problem, säger Tommy Olsson. Vi har det vi har att gå på och vi måste berätta om det. SCBs yrkesbarometer visar till skillnad från Arbetsförmedlingens yrkeskompass att arbetsmarknaden för kemister idag är i ba-

lans. Medan tillgången på nyutexaminerade kemister är relativt god, står barometerns visare på gränsen till brist när det gäller yrkeserfarna. Än så länge har man på Perstorp inte haft några svårigheter att få kompetent personal, men Lennart Holm bekräftar delvis bilden av den onda cirkeln. – Vi har haft turen att kunna rekrytera de människor vi har behövt, men en rätt stor del av verksamheten ligger idag utanför Sverige, och många av våra kvalificerade medarbetare är inte svenskar, säger han. Antalet riktigt duktiga kemister i Sverige är begränsat. Kvalitén på utbildningen i Sverige är väl inte tipptopp, och de riktigt duktiga studenterna väljer inte att läsa kemi, eftersom det inte är ”hett”. Lennart Holm tror att det finns en bred arbetsmarknad för kemister i Sverige. – Men det gäller att inte fastna i bilden av att en kemist står på labb och blandar två vätskor, säger han. sTigANDE oRo

Ling, och nämner nya plastförpackningar och drivmedel som områden där det behövs mycket kemiskt kunnande. Till kemister som A sT ig AN DE oR o DE T FiN Ns EN sA kT FÖR ATT iNT E kUN NA FÅ DEN koMPETENs MAN BEhÖVER Magnus ling, vd, industri- och kemigruppen

siktar in sig på miljöteknikområdet, ger Tommy Olsson på Arbetsförmedlingen rådet att satsa på bredd, snarare än spets. – Man kanske behöver komplettera sin utbildning med något annat ämne, som till exempel ekonomi. Affärsutveckling och förmåga att kunna tänka utanför sin egen nisch efterfrågas också. Några prognoser för de nya kemistbranscherna är inte att vänta från Arbetsförmedlingen i nuläget. Osäkerheten är för stor. – Det är svårt att ta ett stort grepp, för det finns väldigt många olika fåror. Vad behöver till exempel Cleantech-företagen för att växa? Är det ren kemi eller kemi med koppling till teknik- och processutveckling? Det skulle vi vilja veta. #

SCB förutspår ett ökat behov av kemister redan på tre års sikt. Magnus Ling, vd för arbetsgivarorganisationen Industri- och Kemigruppen, målar upp en försiktigt positiv bild av arbetsmarknaden inom den befintliga industrin. – De europeiska kemiföretagen växer sakta och det finns ett sakta stigande behov och en oro för att inte kunna få den kompetens man behöver framöver, även om det inte finns några problem med att hitta arbetskraft just nu, säger Magnus Ling. Industri- och Kemigruppen ska under våren utreda var de nya behoven av arbetskraft kan komma att uppstå. – Grön teknologi och grön kemi är områden som kommer att växa i Den traditionella bilden av framtiden, säger Magnus kemin behöver uppdateras.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19


MiLJÖ

– k E M i – M AT E R i A L

Vakthunden mot far Nya modeller av telefoner, datorer och andra produkter väller ut på marknaden. Men det är ingen som riktigt vet vilka kemikalier de innehåller. I dialog med företagen försöker Chemsec fasa ut giftiga ämnen på frivillig väg när inte lagstiftningen LAR s-E R i k Li LJ E BÄck räcker till. TEXT

En giftfri miljö är ett av Sveriges kvali-

tetsmiljömål. Med hundra tusen kemikalier i omlopp och nya som hela tiden tillkommer är det en tuff match mellan lagstiftningen och tillverkarna. – Vi är vakthunden, som både ligger steget före Reach och försöker få den EUgemensamma lagstiftningen om kemikalier att fungera, säger Per Rosander, chef för den ideella organisationen Chemsec, som miljörörelsen står bakom. Han menar att Reach har lyft kemikaliefrågan. Nu är det omvänd bevisbörda som gäller, vilket innebär att industrin måste kunna visa att riskerna med ämnet är acceptabla eller att det inte är utbytbart för att det ska godkännas.

LAPPTÄckE MED UNDANTAg

– Reach bygger på bra principer men är ändå ett lapptäcke med massor av undantag. År 2012 ska Reach utvärderas, vilket kan leda till en revidering. Det är en lång väg att vandra innan lagstiftningen fungerar som den var tänkt. Det är bara inom några få områden som nya ämnen kräver godkännande innan de kommer ut på marknaden. Livsmedelstillsatser, bekämpningsmedel och läkemedel är några av dem.

eU har beslutat om ett förbud mot bisfenol A i nappflaskor.

20

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

I ett globalt perspektiv är EU ändå i framkant och ofta kopierar andra länder Europas lagstiftning. Sverige och några länder till driver på den här utvecklingen och ligger i framkant inom EU. Utmaningen är att nya ämnen hela tiden dyker upp. – Det är svårt att hålla jämna steg med nya kemikalier. Ett exempel är nanomaterial, som man inte vet så mycket om. Det är långa beslutsvägar och det tar tid att undersöka toxiska effekter på människa och miljö. BRoMERADE FLAMskYDDsMEDEL

Ett annat problemområde är elektronik som lagstiftningen har svårt att rå på. Det kommer nya modeller av telefoner och datorer hela tiden. – Det är en djungel av okända ämnen som inte har riskbedömts. Vi jobbar för att få bort giftiga ämnen, som bromerade flamskyddsmedel. Flera av de större tillverkarna som till exempel Apple, Dell och Sony Ericson har redan fasat ut bromerade flamskyddsmedel i många av sina produkter och många andra företag är på väg att göra detsamma. Per Rosander förklarar att ingen kan svara på vad produkterna innehåller. Tillverkningen sker ofta i Kina och Korea och det är svårt att följa hela kedjan, där kemikalier ofta byts ut. – Vi ligger steget Per rosander, efter i jakten på svårkemist och chef nedbrytbara ämnen, för Chemsec.

Ch e M s eC

D r i V e r PÅ

• Internationella kemikaliesekretariatet är en ideell organisation som grundades 2002, med säte i Göteborg där nio personer jobbar. • Svenska Naturskyddsföreningen, WWF, Jordens vänner och Fältbiologerna står bakom ChemSec. • Har vissa bidrag från staten, stiftelser och andra ideella organisationer.

som är toxiska för både miljö och hälsa. Ta till exempel flamskyddsmedel som i hög utsträckning är långlivade miljögifter, som påverkar människan. Ett problem är handeln med uttjänt elektronik till utvecklingsländer där värdefulla metaller tas till vara, med risker för både människor och miljö. BisFENoL A FÖRBJUDs

För att driva på utvecklingen mot en giftfri miljö försöker Chemsec få företagen att på frivillig väg fasa ut giftiga kemikalier. – Vi har en bra dialog med den industri som använder kemikalier i sin tillverkning. De vill ha bättre information och driver på lagstiftningen. Både byggindustrin och elektronikindustrin är måna om sitt rykte och vill

ny elektronik är ett problemområde.


MiLJÖ

– k E M i – M AT E R i A L

rliga ämnen inte förknippas med hälsoeller miljöskandaler. Larm om giftiga produkter kommer med jämna mellanrum, nu senast bisfenol A i nappflaskor. Har det förbjudits? – Glädjande nog har EU beslutat om ett förbud av försiktighetsskäl innan alla studier är klara. Men misstanken om giftighet var tillräckligt för ett förbud. Nu är frågan om det ska utvidgas till andra produkter som innehåller bisfenol A, till exempel kassakvitton.

i mobiltelefoner finns det ämnen som inte har riskbedömts.

• Är sedan 1 juni 2007 EU:s lagstiftning på kemikalieområdet och står för Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals. • Tanken är att nya ämnen och sådana som redan finns på marknaden ska registreras, riskbedömas och godkännas. • Industrin har ansvar för att ta fram data om kemiska ämnen samt göra riskbedömningar och föreslå åtgärder för att hantera riskerna. • Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för Reach i Sverige.

Nya långlivade ämnen som perfluorerade ämnen – finns i teflon och regnskydd – tillkommer. Bromerade flamskyddsmedel är på väg in på listan. #

DDT TiLLVERkAs ÄNNU

EU är den viktigaste arenan för ChemSec. Det är där besluten fattas som påverkar Sverige. – När vi gick med i EU fick vi anpassa och acceptera vissa ämnen som var förbjudna i Sverige. Nu har den allmänna nivån i EU höjts, vilket förstås är positivt. På global nivå finns det en internationell överenskommelse som i stort sett alla länder har undertecknat. Den kom till stånd i Stockholm och kallas därför Stockholmskonventionen. – Där finns en lista med giftiga ämnen som ska avvecklas. Några av dem är DDT, PCB och hexaklorbensen. DDT tillverkas ibland annat i Asien och används i malariabekämpningen. Ett förbud kan innebära att fler blir sjuka i malaria, vilket komplicerar det hela, säger Per Rosander.

r h e lA e U r eACh nÅ

s tA n s V A r tA l i 356 ämnen finns på listan över ämnen som Chemsec vill ha bort. Några av dem är: • Bromerade flamskyddsmedel • Bisfenol A • Ftalater (mjukgörare i bland annat plast som ger fertilitetsstörningar) • Tennorganiska föreningar • Olika kvicksilverföreningar Listan är framtagen tillsammans med andra miljöorganisationer för att driva på Reachs arbete med tillståndsprövning av farliga ämnen. Syftet är också att få industrin att byta ut giftiga ämnen redan nu. se hela listan: www.sinlist.org

• Echa, European Chemicals Agency är EU:s kemikaliemyndighet med säte i Helsingfors (källa: Miljödepartementet)

 

  



 Definition, lagstiftning, säkerhetsdatablad, riskbedömningsövning, CLP, kemikalieregister, substitutionsidéer.

 



  

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21


Asien leder batteriracet

– men svensk kunskap kan visa vägen till målet Fordonsindustrin driver på forskningen för att få fram billiga litiumbatterier som har lång livslängd. Japan, Kina och Korea leder utvecklingen, men även på svenska högskolor pågår intensiv forskning som eventuellt kan

L

itiumbatteriet uppfanns redan på 1970-talet men inte förrän på 1990-talet ansågs det säkert nog att tillverka kommersiellt. Då var det framförallt mindre elektronik som utrustades med den nya tekniken, såsom mobiltelefoner, datorer och kameror. Nu skalas tekniken upp. Fordonsindustrin har fått ett starkt intresse av energitäta batterier allteftersom kraven på nya, miljövänliga drivmedel har ökat. Under det senaste decenniet har alla stora bilmärken investerat i forskning kring litiumbatterier och lierat sig med tillverkare. BILAR, DAMMSUGARE OCH PACEMAKERS

Men litiumbatteriet har en krävande kemi. En hel rad problem måste bemästras innan kostnad och prestanda är på konkurrenskraftig nivå. Trots detta finns redan nu bilmodeller – hybrider, plug in-hybrider och även rena elbilar – som har lanserats eller är på väg ut på marknaden och är utrustade med litiumjonbatterier.

22

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

TEXT

LARS EDLING

F OTO : N I S S A N | W W W. F M I M A G E S . C O M

leda till en stor svensk exportprodukt.

cinska tillämpningar som pacemakers och andra implantat kan i framtiden 3D-mikrobatterier klara 1015 år innan de måste bytas. Ett 3D batteri är ett batteri som har en arkitektur i tre dimensioner, vilket ger det en större reakDe första bilarna med litiumjonbatterier har kommit ut på marknaden tionsyta. Alla dagens under det senaste året. Elbilen Nissan Leaf hämtar sin energi från ett batterier är tvådilitiumjonbatteri som har en uteffekt på över 90 kW. mensionella. Ytterligare en Litiumbatterier har även andra tillämpmarknad för litiumbatterier kan bli storskaningsområden. Mellanstora celler, med en lig lagring av el, exempelvis från vindkraftkapacitet på 5 till 10 amperetimmar, kan verk. Vid Älvkarleby vattenkraftverk arbetar användas till exempelvis truckar, rullstolar, man redan nu med backup-lagring av el i dammsugare och nödbelysningar. I medilitiumceller.


VETENSKAP

elektrodmaterial och elektrolyter skiftar LITI U MJON G E R Det finns dock flera problem med litiumegenskaperna och därmed livslängden. M E ST E N E RG I batteriet. Ett av dem är brandfaran. Batte– Livslängden beror också mycket på hur riet kan kortsluta eller så kan elektroniken batteriet hanteras. Den blir kortare ju oftare man kopplar till batteriet få temperaturen djupurladdning sker. Batteriet i en hybridbil Batterityp: Wattimmar att accelerera och det börjar brinna. mår egentligen bäst av att laddningen pendper kilo: – Dessa säkerhetsproblem är dock till lar mellan 60 och 40 procent, då klarar det Litiumjon 100–180 stor del övervunna, man har till exempel uppåt 10 000 omladdningar, säger Kristina Natrium-nickelklorid (zebra) 100–120 lagt in skyddskemier i elektrolyten. Men Edström. Nickel-metallhydrid 65–80 när batterierna skalas upp kan nya brandKÄN S LIGA FÖR KYLA farliga faktorer tillkomma, cellerna bör Nickel-kadmium 45–55 En välkänd svaghet för de flesta batterier är därför inte göras för stora, säger Kristina Bly 20–35 försämrad prestanda i extrema temperaturer. Edström, professor i oorganisk kemi på Källa: ETC AB Idag fungerar litiumbatteriet bäst inom interÅngströmlaboratoriet vid Uppsala univallet minus 15 grader till plus 80-90 grader. versitet. – När temperaturen sjunker under minus Det viktigaste problemet med litiumbat15 grader blir transporten av joteriet är förmodligen kostnaden. ner i elektrolyten långsam och – De material som hittills har trög vilket gör att litiumbatteanvänts är för dyra och det måste riet fungerar sämre. Problemet vi ta itu med. Till exempel har kanske kan lösas genom nya tyman använt litiumkoboltoxid på per av elektrolyter men detta är batteriets plussida. Kobolt är en komplexa frågor som är svåra dyr metall, men numera finns ett att få bukt med. billigare alternativ i litiumjärnKristina Edström tillägger att fosfat. Patentstriderna kring detdesignen också har stor betydelta nya material har pågått länge se. Det är lättare att hålla temmen är numera lösta. Genom peraturen i ett platt batteri, till förändringen förlorar man lite i exempel med hjälp av en alumienergitäthet men vinner i lägre niumplatta, än i ett cylindriskt. kostnad och bättre säkerhet. Den övre temperaturgränsen Bundet till kostnaden är battebehöver för fordonens skull öka riets livslängd. Litiumbatterierna till omkring 120 grader. Här kan utgör en familj med olika kemier Kristina Edström i full färd med att tillverka litiumjonbatterier. Lådan, också högtemperaturbatterier beroende på hur de ska använsom innehåller en skyddsgas, ska förhindra att fukt tränger in till batteriet. vara ett alternativ. De fungerar i das. Genom till exempel olika F OTO: STA F FA N C L AE S S O N

FAR LIGA OCH DYRA

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23


VETENSKAP

mellan 100 och 300 grader, vilket är bra i ett fordon eftersom värmen som genereras under körning inte behöver kylas bort. Ett annat önskemål för litiumbatterier är att energitätheten höjs, det vill säga att effekten per viktenhet ökar. Ju högre effekt desto färre omladdningar krävs. Kristina Edström, som i munter ton säger att hon vill sätta världsrekord i bättre kemier, hävdar att en utveckling av energitätheten kommer att ske, men tar lite tid. – Om den på tio år har fördubblats, har vi varit duktiga!

Gothenburg, Göteborgs Energi, Vattenfall AB och Eka Chemicals. Hösten 2010 invigde ETC ett nytt testcentrum. Verksamheten ska bland annat omfatta livs-

VÅRT KU N NAN DE KAN B LI E N STOR SVE N S K EXPORTPRODU KT

SVE R IG E SÄLJ E R KU N S KAP

I Nol utanför Göteborg finns ETC AB. Företaget har bildats för att kommersialisera forskningsresultat från svenska högskolor och ägs av en ideell förening vars huvudmän är Chalmers, Kungliga Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Lunds tekniska högskola, Ale kommun, Business Region

Robert Aronsson är platschef på ETC utanför Göteborg, som kommersialiserar forskning från svenska universitet och högskolor och stöttar svensk industri i övergången till litiumjonbatterier.

längds- och prestandaprovning av nya batterisystem för elbilar, plug in-hybrider och elhybrider. I samarbete med partners utförs också säkerhetsprovning och mekanisk provning samt tester i vintermiljö. Platschefen Robert Aronsson förklarar att när ETC startades 2003 var avsikten att dra igång en egen tillverkning av celler. Investerarna har sedan styrt om verksamheten till ett kunskapscentrum som ska stötta svensk fordonsindustri och annan industri vid övergången till litium.

VETE N S KAP I KORTH ET OR E D LIG FOR S KN I NG L E V E R V I DA R E

på råttors benägenhet att dricka alkohol. Åtta månader senare ligger artikeln emelETIK I Naturvetare nummer 6 2010 kunde man lertid fortfarande kvar på webben. Den är nu läsa om polisanmälda djurförsök vid Karolinska citerad i fem andra vetenskapliga artiklar som institutet. Artikeln med resultaten från de anpublicerades under 2009 och 2010. mälda försöken skulle dras tillbaka på grund av Jaap van Harten, utgivare på det holländska oredlighet i forskning, men åtta månader senare förlaget Elsevier, uppger att tidskriften har fått ligger den kvar och citeras av andra forskare. information om utredningen, men inte någon utKarolinskas etikråd kom efter en utredning trycklig önskan om att artikeln ska dras tillbaka. fram till att forskaren bakom det anmälda djur– Vi behöver få en officiell förklaring från Kaförsöket hade gjort sig skyldig till oredlighet i rolinska som arbetsgivare att de vill att artikeln forskning. Förutom att han hade opererat råtska dras tillbaka. Först då kan vi ta kontakt med tor utan giltigt etiskt tillstånd och med fel narforskaren och höra vad han har att säga, säger kos, hade han också visat grov oaktsamhet i sin Jaap van Harten. Karolinska är ett institut med hantering av data. gott rykte. Deras ord väger tungt, särskilt efterRektor Harriet Wallberg-Henriksson beslöt i som det inte heller ser bra ut för dem som instijuni i fjol att institutet skulle dra tillbaka en arti- tut att en artikel dras tillbaka. kel som han tillsammans med två medförfattare Hjärnforskaren Martin Ingvar, dekanus för fått publicerad i en vetenskaplig tidskrift 2008. forskning vid Karolinska institutet, var vid tiArtikeln handlar om ett kemiskt ämnes inverkan den för de granskade försöken prefekt för

24

N A T U R V E TA R E

NR1 2 2 0 11

den institution där de utfördes. Han uppger att han har skrivit till tidskriften, men inte fått något svar, och att ansvaret nu ligger hos den nuvarande prefekten, Jan Hillert. – Jag levde under föreställningen att det här var gjort sedan länge tillbaka, säger Hillert, och beklagar att artikeln nu lever vidare genom att andra forskare citerar den i sina artiklar. – Även om fem citeringar inte är så mycket, så är det illa nog. Varje gång är beklaglig. HM

S ÖT VAT T E N S TÖ R R E VÄ XT H U S B OV Ä N M A N T R OT T M I L J Ö Så mycket som en fjärdedel av den koldioxidbindande effekten som jordens landnaturområden har, kan ätas upp av metangasustläpp från sjöar och andra vattendrag. Bakom den slutsatsen står David Bastviken vid Tema Vatten på Linköpings universitet, till-


– Sverige har kanske inte resurser att bygga upp en egen produktion och ta upp kampen med Japan, Kina och Korea. Tills vidare inriktar vi oss på att sälja kunskap. Vi är bäst i Norden på litiumbatterier och forskarna i Uppsala världsledande på utvecklingen av anod- och katodmaterial. Vårt kunnande kan bli en stor svensk exportprodukt, säger Robert Aronsson.

Han konstaterar också att svensk fordonsindustri, som numera till stor del ägs av utländska koncerner, hittills inte har varit intresserat av att utveckla en svensk batteritillverkning. – Volvo, till exempel, som har annonserat en hybrid till 2012, köper kunskap och batterier utifrån. På senare år har det talats om litiumPrototyp till ett batteri för en pluginhybrid. Batteriet, som består av många celler, är på 8 kilowattimmar och konstruerat av ETC AB.

Litiumpolymerbatteriet

Litiumpolymerbatteriet är ett lätt och kompakt litiumjonbatteri med hög energidensitet.

sammans med bland andra limnologen Lars Tranvik vid Uppsala universitet och Patrick M. Crill, geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Metangas ger en betydligt starkare växthuseffekt per molekyl än koldioxid, och ett litet utsläpp sker hela tiden från ytan på sjöar och vattendrag. Med jämna mellan-

rum bubblar också stora mängder av gasen upp från bottnen, vilket har gjort det svårt att mäta utsläppen. De svenska forskarna, som har fått sina resultat publicerade i Science, har sammanställt egna och andras mätningar av metanutsläpp från 474 sötvattensystem och sedan gjort beräkningar för jordens totala sötvattenyta. HM

R ÅG K A N H J Ä L PA V I D P R O S TATACA N C E R

Under den vackra ytan döljer sig metangas som plötsligt kan bubbla upp.

H Ä L S A Kostens roll i uppkomsten och utvecklingen av prostatacancer har länge diskuterats. Råg har visat sig sänka halten av PSA, prostataspecifikt antigen, och minska tumörtillväxten hos djur med prostatacancer, och nu har forskare vid SLU, tillsammans med Universitetssjukhuset i Örebro och Umeå universitet, undersökt effekten av råg på sjutton män med

luft-batterier, som teoretiskt kan bli tio gånger så energitäta som litiumjonbatterier och därmed ge elbilen uppåt 80 mils körsträcka. – Det där ligger minst 10-20 år in i framtiden. Nu har bilindustrin bestämt sig för litiumjonbatterier och eftersom det systemet griper in i mängder av detaljer byter man inte ut det i en handvändning, säger Robert Aronsson. #

prostatacancer. De fick äta en kost baserad på fullkorn och kli av råg, motsvarande hälften av det dagliga energiintaget, under sex veckor, och sedan byta ut den mot siktat vetemjöl med tillsatt cellulosa. Efter rågdieten var halten av PSA 14 procent lägre än efter vetedieten, skriver forskarna i en artikel i Journal of Nutrition. Även nivåerna av insulin i kroppen var lägre, något som tidigare har konstaterats efter rågdieter. Tidigare studier har också visat att det finns ett samband mellan höga insulinkoncentrationer i blodet hos människor och risken att dö i prostatacancer. Forskarna tror att rågen utövar sin effekt på PSA-värdet genom att sänka insulinnivåerna. HM

Ett sädesslag som gör mer än bara mättar.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25


KARRiäR

iNSpiRATÖREN mANUAlEN ChEF

SiD 26–27

SiD 28–29

SiD 30-33

FRÅgA EXpERTEN pÅ NyTT JoBB

SiD 34

SiD 34

plATSANNoNSER

SiD 36-37

i N S p i R AT Ö R E N

Margareta leder jakten på mutati

Genetiska analyser spelar en allt större roll i vården. Margareta Nordling och hennes kollegor vid de sex avdelningarna för klinisk genetik i Sverige letar efter mutationer och kromosomförändringar som orsakar ärftliga sjukdomar. Som sjukhusgenetiker är de med hANNA mEERVElD och utvecklar den skräddarsydda vården. TEXT & FoTo

D

et är lugnt och tyst i korridorerna på Avdelningen för klinisk genetik på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Några biomedicinska analytiker går in och ut ur PCRrummet för att sätta i eller ta ut prover ur maskinerna, som mångfaldigar mänsklig arvsmassa. Inne på sjukhusgenetiker Margareta Nordlings kontor väntar ett diagram av en gen på hennes analytiska blick. Sex av de 17 sjukhusgenetiker i Sverige som har godkännande från Svensk Förening för Medicinsk Genetik arbetar på Sahlgrenska och ytterligare två av de totalt 13 biträdande sjukhusgenetikerna, som är under utbildning, finns här. Sjukhusgenetikerna utför inte själva något laboratoriearbete, men de leder jakten på mutationen som ligger bakom en misstänkt ärftlig sjukdom och ansvarar för tolkningen av resultaten från de genetiska analyser som visar om någon bär på mutationen. De skriver också analyssvaren till läkare på klinisk genetiska mottagningen eller specialistläkare på andra avdelningar. Och, den lugna atmosfären till trots, sker detta bokstavligen livsavgörande arbete många gånger under stor tidspress. – Många familjer har en helt egen mutation och ofta är den som väntar på provsvaren gravid och har sent kommit att tänka på att de har någon i släkten som kan ha en ärftlig sjukdom, berättar Margareta Nordling. Analysen kan göras först när det finns

26

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

Margareta Nordling är en av ett fåtal utbildade sjukhusgenetiker i Sverige. Kopplingen patient-sjukdom-gen genomsyrar hennes arbete.

tillräckligt med fosterceller i moderkakan. De sjukdomar som fostret bär på anlag för är ofta så allvarliga att föräldrarna väljer abort. Då ska analyssvaret helst komma på bara några dagar. gENETiSKT DETEKTiVARBETE

Lite mindre press är det när vuxna personer efterfrågar anlagsbärartestning för till exempel mutationer som kan öka risken för olika cancersjukdomar. Men det är inte bara att ta första bästa mutation. – Även om vi hittar en mutation i det

första exonet vi undersöker, så måste vi ofta gå vidare och titta på hela genen. Det kan finnas fler mutationer som bidrar, berättar Margareta Nordling. Det räcker inte heller med att sekvensera, man måste ofta göra fler typer av analyser. En vanlig analys är MLPA analys, Multiplex Ligation-dependent Probe Amplification, som detekterar stora förändringar i en gen, till exempel att ett eller flera exon saknas eller är duplicerade. Omkring fem av sjukhusgenetikerna på Sahlgrenska arbetar med DNA-baserad


ionerna molekylärgenetisk diagnostik. Margareta Nordlings specialområde är ärftlig cancer, bland annat kolonpolypos, som kännetecknas av att tusentals polyper bildas i tjocktarmen – om den inte opereras bort vid 20-30 års ålder. – Det är väldigt viktigt att man hittar dem som bär på anlaget, säger hon. Nära pati enterna

Vid sidan av sitt analysarbete forskar Margareta Nordling för att hitta så många mutationer med koppling till kolonpolypos som möjligt och ta reda på mer om genen där de finns. En av de mest givande delarna av jobbet är det nära samarbetet med läkarna på den klinisk genetiska mottagningen och på andra sjukhus i landet. – Genom dem får jag jobba väldigt nära patienterna, även om jag mer har det tekniska intresset, säger Margareta Nordling, som fascineras av kopplingen patient-sjukdom-protein. Hon är kemist i botten, och disputerade 1992 på en avhandling om proteiner i fotosyntesen. – Molekylärbiologi fanns knappt då, berättar hon. Allt var nytt, att göra mutationer i gener, klona in dem i bakterier och få dem

att producera proteiner hade jag gjort under min avhandling. Sedan fick jag göra samma sak, fast åt andra hållet, och leta efter mutationer istället. Som sjukhusgenetiker ansvarar Margareta Nordling och hennes kollegor för upphandling av ny utrustning och utveckling av analysmetoder. En del tekniker har varit desamma i 50 år, men tekniken har också gjort stora språng. Idag sköts mycket av analyserna med hjälp av så kallade micro­ arrayer, chips som kan användas för att söka efter tusentals mutationer samtidigt. Sekvenseringen av det humana genomet har drivit utvecklingen. – Nu introduceras också helt ny sekvensmetodologi i kliniken, vilket kommer leda till nya möjligheter att hitta mutationer och på sikt även billigare analyser. Nya roller

I takt med de vetenskapliga framstegen förändras genetikens roll i vården. Nu handlar det inte längre bara om sjukdomsanlag, utan också om anlag som inverkar på läkemedels­ behandlingar. Ett läkemedel som riktar sig mot ett visst protein är verkningslöst om patienten inte har rätt variant av proteinet. Andra anlag gör patienter kraftigt överkänsliga för till exempel vissa sorters cellgifter.

När genetiken kommer in på alltfler områden, ökar behovet av genetisk kompetens. – Det finns väldigt få sjukhusgenetiker i Sverige. I många länder är de betydligt fler, till exempel i Finland, Storbritannien och Holland, säger Margareta Nordling vi ll ha leg iti mation

Hon upplever att det går trögt att få in genetiken i läkarutbildningen och få läkare att rutinmässigt utreda eventuella ärftliga orsaker till allvarliga sjukdomsfall. – Vi vet att det går omkring familjer som inte har fått någon diagnostik och ibland kommer det in patienter som vi hade kunnat hindra från att bli sjuka. Sjukhusgenetikerna är en länk mellan labb och patient som ofta verkar i det tysta. För att höja statusen för yrket och kvalitetssäkra vården arbetar de för att få en skyddad titel eller en yrkeslegitimation. – För närvarande kan vem som helst kalla sig sjukhusgenetiker. Det är inte bra för en klinisk genetisk avdelning, där man utbildar personer efter ett strikt program, säger Margareta Nordling. Det är väldigt speciellt att jobba med genetiska sjukdomar. Det handlar inte bara om patienter utan om familjer och ibland många generationer. #

Cirka 10 års utbildning. I väntan på en yrkeslegitimation för sjukhusgenetiker, tog Svensk Förening för Medicinsk Genetik 2005 fram regler som innebär att en sjukhusgenetiker, för att kunna ansöka om att få deras godkännande, ska ha en magisterexamen inom ett relevant område, såsom biologi, biokemi eller bioinformatik. Efter det ska man genomgå fem års utbildning på klinisk genetisk avdelning, varav tre kan ersättas av en doktorsexamen i ett naturvetenskapligt ämne. Därefter kan man ansöka om examination. Ärftliga sjukdomar som vården kan testa för idag: » Olika medfödda syndrom, såsom Downs syndrom och Fragilt X » Ärftliga cancerformer » Leukemi » Neuromuskulära sjukdomar, såsom Huntingtons och Duchennes muskeldystrofi med flera » Ett stort antal mer sällsynta sjukdomar

Margareta Nordling, Anna Erlandsson, Torbjörn Olausson, Gunilla Kanter Smoler, Malin Berggren och Catarina Danfors är sjukhusgenetiker på Sahlgrenska.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27


KARRiäR

mAN UAlE N

Snacka dig uppåt i karriären Att snacka sig till toppen går utmärkt – det är vetenskapligt bevisat. Men det är direktkontakt som gäller, enligt forskaren och fysikern Martin Rosvall. Att skrytsamla virtuella kontakter är ingen genväg. TEXT i l l U S T R AT i o N

M

ånga har redan misstänkt det, att den som kan snacka har bättre flyt. Fysikern Martin Rosvall, forskare vid Umeå universitet, har studerat hur information fungerar i olika nätverk och tagit fram en modell som visar att det är möjligt att snacka sig uppåt i karriären.

SÅ NÅR DU TOP P E N G E NOM KOM M U N I KATION:  Kommunicera via direktkontakt.  Var den bästa versionen av dig själv och glöm inte att lyssna.  Rich get richer, kommunikatören vinner över det asociala geniet.  Träna minnet och kom ihåg namn så utstrålar du empati.  Satsa på att ha en agenda för alla möten.  Var beredd att arbeta hårt för att underhålla nätverket.  Kom ihåg: Givers gain gäller. Den som ger, får tillbaka!

28

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

mARgAREThA ElDh

m A R i A R Ay m o N D S D o T T E R / S Ö D E R B E R g A g E N T U R

– Den som snackar, det vill säga utbyter information av värde, får också mycket information och knyter många personliga kontakter, vilket gör att man lyckas bättre i karriären, säger Martin Rosvall. Information är makt. Men också en färskvara. Enligt Martin Rosvall handlar det om att ha tillgång till värdefull information, vilket den som nätverkar flitigt ofta får. – Rich get richer stämmer, den som sitter på ny information och kan vidmakthålla sin position, kan snacka sig till toppen. Men det är ett stort lagarbete, där organisatören/kommunikatören vinner över det asociala geniet, säger Martin Rosvall. DiREKTKoNTAKT ViNNER

De metoder han utvecklat för att mäta nätverksstrukturer visar att direktkontakt har störst värde. – Information från en kollegas väns bror är inte mycket värd. Ju längre bort i nätverket du kommer desto mindre värde har den, säger Martin Rosvall. Kommunikation ska helst ske via direktkontakt – det vill säga ett steg, eller max två steg bort, annars fungerar den

inte. Tre steg bort eller längre är nästan verkningslöst, informationen tappar då ofta sitt nyhetsvärde och därmed sin kraft. – Men det gäller att ha något vettigt att komma med också, annars fungerar det inte, säger Martin Rosvall. FÅ iN FoTEN

För den som söker nytt jobb via kontakter gäller det alltså, enligt Rosvalls modell, att se till att ha högt informationsvärde, direktkontakt - och

KO M M U N I KATI ON S KA H E LST S KE

VIA DI R E KTKONTAKT snacka sig till jobbet. – De flesta vet ju hur svårt det är att få in den första foten i början av karriären, men att det oftast löser sig ju fler kontakter man får, säger Martin Rosvall. Enligt retorikexperten Elaine Bergqvist, som driver den egna retorikbyrån Snacka Snyggt, klättrar de socialt kompe-


tenta före de kompetenta i karriärstegen. – Utan tvekan, av två likvärdiga kandidater som söker jobb, spelar den sociala kompetensen jättestor roll, säger Elaine Bergqvist. Men social framgång är varken medfödd eller ödesbestämd. Alla som är framgångsrika i sociala sammanhang har övat massor av gånger. – Var den bästa versionen av dig själv, var nyfiken, skapa välvilja och trovärdighet och var bra på att lyssna. Glöm inte att se glad ut, vi attraheras av ögonkontakt och ett leende, säger Elaine Bergqvist.

nästa scoop, klipp eller jobb? Att bygga nätverk är snarare ett hårt arbete, ett värdefullt nätverk är inte något man får utan något man förtjänar. – Att skrytsamla kontakter är ingen genväg, ett nätverk måste underhållas

och respekten måste vara ömsesidig, du hjälper andra och de hjälper dig tillbaka, säger Elaine Bergqvist. – Och tänk på att alla möten bör ha ett syfte, ha en agenda. Att bara vara ute efter att skaka hand leder ingenstans. #

Gott minne

Ett bra tips är att också att skaffa sig ett gott minne. – Om du kommer ihåg andras namn framstår du som empatisk och de kommer garanterat ihåg dig. Var trevlig och generös, det genererar erbjudanden tillbaka, säger Elaine Bergqvist. Att samla 5000 personer på sin Facebook-sida är tomt nätverkande, enligt Martin Rosvall, som är skeptisk till värdet av socialt nätverkande på internet. – Facebook är ett verktyg för att broadcasta sig själv, men ger väldigt lite utbyte, det uppfyller inte tvåvägskommunikationen. Det finns något i det personliga mötet som man inte ska underskatta, säger Martin Rosvall. – Nätverkssystemen är kortare mellan människor men kortar inte avstånden. Tack vare Facebook vet du vad din 156:e vän åt till middag i går, men för det dig närmare ditt

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29


ChEF

Toppledare med gröna ideal Kommunikation är nyckeln till ett hållbart ledarskap, menar Johan Rockström, som är chef för två globala forskningsinstitut. – Utmaningen är att vara en tillgänglig och engagerad ledare inåt och samtidigt vara en kraftfull representant utåt, säger han.

TEXT & BilD

lAR S-E R i K li lJ E BäCK

J

ohan Rockström är en upptagen och jagad man. Mitt emellan ett möte i Wien och besök på framtida skola för äldste sonen lyckas jag fånga honom. Under den raska promenaden ner till Brunnsviken, alldeles nedanför campus vid Kräftriket i Stockholm, konstaterar vi att viken hängde ihop med Östersjön innan landhöjningen ströp förbindelsen. Det innebar radikalt annorlunda villkor för den ekologiska balansen. – Naturliga förändringar har alltid förekommit, men ofta i långsam takt. Nu är det vi människor som gör de stora fotavtrycken med följder som vi inte kan förutse. Vi kör med full fart in i framtiden utan att bromsarna fungerar, säger han och syftar bland annat på klimatförändringarna. Östersjön är ett annat exempel med giftiga kemikalier och övergödning som orsakar blomning av blågröna alger heta sommardagar. – Ekosystemen har ofta förmåga att klara förändringar under en tid för att sedan tippa över och gå in i ett nytt tillstånd, och i värsta fall slutligen kollapsa. Även samhällen och ekonomiska system uppvisar samma mönster, som upproren i Egypten och den nyligen upplevda finanskrisen. m E R mÅNg FAlD

Han förklarar att det handlar om resiliens – förmågan att klara av störningar och

30

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

En stark drivkraft för Johan Rockström är att bidra till en hållbar värld. Därför orkar han hålla ett högt tempo och vara chef för två forskningsinstitut med totalt 280 medarbetare.

ändå utvecklas i en önskvärd riktning. – Naturen beter sig inte förutsägbart. Vår forskning visar att mer mångfald, både biologiskt, socialt och politiskt gör systemen mer lättfotade och anpassningsbara. Så som vi lever nu är på gränsen till vad planeten tål utan att riskera oönskade effekter. Om det handlar den forskning som han är chef över på Stockholm Resilience Centre och Stockholm Environment Institute, med totalt 280 medarbetare, varav de flesta är forskare i tvärvetenskapliga team med

ungefär lika många naturvetare och samhällsvetare. Hur fixar du det? – Jag har ett djupt patos och brinner för att bidra till en hållbar värld där vi genom toppforskning levererar oberoende kunskap som ligger till grund för beslutsfattande. Men han erkänner att det är en svår och viktig balansgång eftersom flera miljöfrågor är politiskt känsliga, såsom klimatfrågan och relationen mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.


– Mycket av vår forskning är tillämpad, fokuserad på att hitta konkreta lösningar. Ett sådan område är jordbruket, som är en grundbult för mänsklig utveckling och den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaser, en stor konsument av vatten, och en huvudorsak till förlust av biologisk mångfald. Samtidigt finns det brukningsmetoder som kan vända de negativa trenderna. B RA m iX

Utbildningen till agronom gav honom bryggan mellan teori och praktik, liksom mellan produktion och bevarande. – Den har också hjälpt mig att leda tvärvetenskaplig forskning som jobbet här innebär. AT T S ITTA VI D BOR DETS KORTÄ N DA OCH

LYSS NA, STYRA OCH B E S LUTA

Han menar att den stora utmaningen är att både vara lyhörd och tillgänglig ledare inåt i organisationen och ha pejl på forskningen. Samtidigt ska han vara en kraftfull representant utåt med hela världen som arena. – Det handlar om att kommunicera och ha en dialog med politiker och näringsliv. Vi lever i en tuff verklighet med extern finansiering och med stort tryck på oss att leverera toppkvalitet. Att han har lyckats råder det ingen tvekan om. Tidningen Fokus utsåg honom till årets svensk och World Ecological Forum tycker att han är en av världens främsta miljökämpar och han beskrivs som excep-

5

COACHTI PS FRÅN CH E FE N

1. Lär dig att kommunicera. 2. Var lyhörd. 3. Visa engagemang. 4. Skapa positiv energi och ett kreativt klimat. 5. Koppla av med något du gillar, gärna något fysiskt.

Johan Rockström kämpar med sitt ekologiska fotavtryck. Han cyklar till jobbet, åker tåg och odlar ekologiskt i växthuset hemma på Rindö.

tionellt tydlig, logisk och fängslande. Därför blev ingen förvånad när han blev ordförande för den globala visionsprocess som ICSU, The International Council for Science, startade för några år sedan, och som involverar världens ledande miljöforskare och stora forskningsfinansiärer. Målet är att definiera den globala miljöforskningsagendan för de kommande tio åren.

redan under studietiden, som kårordförande och vice ordförande i SFS. – När jag fick jobbet ville styrelsen ha en vetenskapligt aktiv chef som är duktig på ledning och management. Stödet från min styrelse och olika mentorer, liksom från mina duktiga medarbetare är avgörande för att jag ska klara jobbet. #

BoR D ETS KoRTäN DA

Han återkommer till kommunikation som nyckel till att lyckas som ledare. Att vara tydlig och ha förmågan att sitta vid bordets kortända och lyssna, ange riktning, och kunna ta beslut – Min roll är att genom engagemang och lyhördhet stimulera kreativiteten och generera positiv energi. I det ligger att sätta upp målbilder och ingjuta stolthet hos medarbetarna. Handen på hjärtat, hur resilienta är ni själva? – Vi jobbar för att stärka den, vi är en ung organisation som är ekonomiskt sårbara. Genom att skapa en god arbetsmiljö med tydliga strukturer så har vi ganska bra förmåga att anpassa oss snabbt till förändringar. Ledarförmåga har han utvecklat genom sin långa arbetslivserfarenhet, varav 15 år internationellt, bland annat på Sida och en holländsk forskningsorganisation. Han har lett projekt och program av olika slag och har suttit vid bordets kortända och hållit i taktpinnen. Det lärde han sig

JO HA N RO CK ST RÖ M Aktuell: Chef över Stockholm Resilience Centr och Stockholm Environment Institute, SEI. Professor i naturresurshushållning. Utbildning: Agronom och disputerad i miljövetenskap. Familj: Fru och tre barn. Bor: I hus på Rindö, med lite odling och djur. Fritid: Skidor, squash och segling. Gör för miljön: Kämpar med mitt ekologiska fotavtryck. Cyklar till jobbet och åker tåg.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

31


Ta vara på

föräldrarnas förmågor! prioriteringsförmåga. Flexibilitet. Det låter som en platsannons, men i själva verket handlar det om egenskaper som många utvecklar i sitt föräldraskap – en kompetensbank som arbetsgivare missar att ta till vara, enligt Tiina Bruno, författare till boken Föräldrasmart – Handbok för chefer och hANNA mEERVElD medarbetare. TEXT o BilD

Det är lätt att få en känsla av att vara i underläge första dagen på jobbet efter föräldraledigheten. Dina höga ambitioner till trots, har du inte lyckats hålla dig ajour med allt som händer på arbetsplatsen och i omvärlden, och medan du fortfarande är seg i huvudet efter din senaste vaknatt, får du höra på medan kollegorna pratar om allt som de har åstadkommit under din frånvaro. Inte toppen för självkänslan.

Tiina Bruno, företagscoach, föreläsare, trebarnsmamma författare till boken Föräldrasmart – Handbok för chefer och medarbetare vill hjälpa föräldrar att istället komma tillbaka med huvudet högt: – Jag har dagligen under ett års tid tränat på att delegera, organisera och vara flexibel – och det under stor stress och press och utan sömn och nu vill jag ha en lönehöjning! deklarerar hon inför cheferna som denna morgon har samlats till frukostmingel och FÖRÄLDRAbokföredrag på Leadership Friday i Saco-huset i StockKOM P ETE N S holm. Som förälder utvecklar du Många föräldrar som Tiina bland annat dessa egenskaper Bruno har coachat upplever och färdigheter: att de står och stampar i karri» Prioritering, delegering och ären efter att de har fått barn. – Det gäller att se det som effektivitet att man istället får förnyad » Tålamod och stresstålighet fart, att föräldraskapet stär» Lyhördhet och empati ker din karriär och att du lät» Konflikthantering och tare kan nå dit du vill, eller förhandlingsförmåga mot nya mål. Den yttre karriären kompletteras ju också » Kreativitet och improvisationsav en inre karriär som handförmåga lar om drömmar och visio» Pedagogik och tydlighet ner, säger Tiina Bruno. » Flexibilitet

Ur Föräldrasmart – Handbok för chefer och medarbetare.

32

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

i N D iVi D E N oCh KApiTAlET

Naturvetarna, som arrangerar Leadership Friday i samar-

Tiina Bruno satte publiken i arbete på Leadership Friday.

bete med olika bokförlag, denna gång Ekerlids förlag, har arbetat aktivt med föräldraledighet i snart tjugo års tid. Naturvetarnas projekt ”Kompetensutveckling i samband med föräldraledighet ” hade som mål att utjämna löneskillnader mellan kvinnor och män – eftersom löneskillnader uppstod när naturvetare var i ”fertil ålder”, och sedan aldrig utjämnades. – Vi utvecklade en medveten planering inför föräldraledighet för att minimera risken karriär- och inkomstförluster och två arbetsgivare, Pharmacia och Miljöförvaltningen, införde våra föräldrasamtal, berättar chefsombudsman Elisabet Engdahl Linder. Nu har Tiina Bruno lagt ytterligare en pusselbit till kompetensutveckling under föräldraledighet och i arbetet som förälder med medvetenhet om

vilka förmågor man kan använda i sitt jobb. I dagens kunskapsintensiva verksamheter är det medarbetarna som individer som är en arbetsgivares kapital, snarare än det de producerar, och en anställning har ofta karaktären av ett partnerskap. Medarbetarna väntar sig att får vara med och påverka och arbetsgivaren i sin tur förväntar sig att de ska vara kreativa och komma med nya initiativ. – Det ställer krav på ett annat ledarskap, säger Tiina Bruno. Hon ger publiken i uppdrag att i smågrupper diskutera och lista vilka egenskaper de vill ha som ledare. Samstämmigheten är stor. Öppenhet. Att ge uppmärksamhet och beröm. Att vara en förebild. Att vara coach och inte bara servera lösningar.


Att vara tydlig. Att våga sätta ner foten men kunna backa när man inser att man har gjort fel. – De flesta krav som ställs på dagens ledare utvecklar man när man blir förälder, säger Tiina Bruno. FRÅN FÖRälD RAVäN lig Ti ll FÖRälD RAS mART

Det föds ungefär 100 000 barn varje år i Sverige, och Tiina Bruno tror att vi går miste om en stor kompetensutveckling här. – Många företag upplever sig vara föräldravänliga, säger hon.

De ger en massa saker till sina anställda som är föräldrar – lönekompensation under föräldraledigheten, flexibla arbetstider och möjlighet att jobba hemma. Men de glömmer att ta tillbaka. Genom att inte bara vara föräldravänlig, utan också skaffa sig ett ”föräldrasmart” förhållningssätt, kan företaget ta igen sina investeringar i föräldrarna, menar Tiina Bruno. – Man skulle aldrig skicka någon på en managementkurs, som kan kosta uppåt sexsiffriga belopp, utan att försäkra sig om

Vilka egenskaper gör dig till en bra chef?

att ta till vara den nya erfarenheten efteråt. Tänk om man såg på föräldraledigheten på samma sätt! Den är världens bästa managementkurs, säger hon. Att vara föräldrasmart handlar inte om att ”favorisera” anställda med barn, utan att inte problematisera dem, och det gynnar alla på arbetsplatsen oavsett familjesituation, kön och yrkesroll. – Att vara föräldrasmart kan också bidra till att stärka arbetsgivarvarumärket och göra det lättare att rekrytera och behålla medarbetare, säger Tiina Bruno. De företag som hon arbetar med som coach har infört det föräldrasmarta tänket i sina organisationer på olika sätt. En ingång kan vara att arrangera träffar för dem som är föräldralediga där de får diskutera vilka kompetenser de känner att de utvecklar. Att diskutera föräldrakompetens i samband med rekryteringar och vid utvecklingssamtal är en annan. – Det gäller att koppla föräldrakompetensen till företagets

visioner och värden. Att komma fram till vilka förmågor som är viktiga och ta fram en tydlig kompetensprofil, säger Tiina Bruno. Hon tror att relativt små insatser kan göra stor skillnad när det gäller att bli föräldra-smart. – Hävstångseffekten är stor, eftersom allt ju redan finns inom företaget. LÄS MER: Broschyren ”Kompetensutveckling under din föräldraledighet” kan beställas från Naturvetarnas medlemswebb. Läs mer om föräldraledighet här: » www.naturvetarna.se/foralder » Föräldrasmart – Handbok för chefer och medarbetare ges ut av Ekerlids Förlag, www.ekerlids.com Leadership Friday i mars: Stockholm: ”Management för 2000-talet” Malmö: ”Träna ledarskap”, Lund Mer infomation/anmälan: www. naturvetarna.se/leadershipfriday

CHEFSFRÅGAN

Vad ska jag tänka på innan jag signerar mitt chefsavtal? Jag är erbjuden ett uppdrag som miljöchef på ett stort internationellt företag. Innan jag skriver under kontraktet undrar jag vad mitt chefsavtal bör innehålla, så att jag inte missar något viktigt. Hälsningar Monika

Grattis till erbjudandet. Här några saker som du bör tänka på innan du skriver under anställningsavtalet:: Stämmer titeln på uppdraget med innehållet? Titta gärna på hur övriga titlar i företaget ser ut. Har övriga chefer med totalansvar

titeln direktör, är det rimligt att du också får den titeln. Andra frågor som är viktiga: kommer du att sitta i ledningsgruppen, finns det andra personer som kan fatta beslut inom ditt område, rapporterar du direkt till styrelsen/vd inom ditt ansvarsområde? Eftersom du arbetar med miljöfrågor måste du fråga vad som händer vid en eventuell olycka och hur ansvarsfrågorna ser ut Lön och villkor Börja med att ta reda på om företaget har kollektivavtal, med villkor som tjänstepension, utfyllnad av sjuklön, försäkringar, föräldralön med mer. Saknas kollektivavtal måste du själv se till att alla viktiga förmåner kommer med i ditt anställningsavtal. Naturvetarna Chef har mallar för kollektivavtal och kan ge dig en djupare löneanalys för den här typen av befattning. Avgång som chef Ägarbyte, ny högsta chef eller arbetsbrist

kan vara skäl för arbetsgivaren att vilja byta ut chefer. Därför bör du se till att du får sex månaders uppsägningstid om du skulle bli uppsagd. Om du får ett tidsbegränsat chefsförordnande, ta reda på hur och när och under vilka former det inte förlängs. Kompetensutveckling och externt stöd Se till att du får en kvalificerad ledarskapsutbildning och att ett externt stöd genom en coach, mentor eller nätverk där arbetsgivaren står för kostnaden. För att du ska kunna ställa tydliga krav inför ett chefsjobb kan du läsa mer på www.naturvetarna.se/chef eller kontakta Elisabet Engdahl Linder. Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

33


KARRiäR

FRÅgA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Vad ska jag ta betalt? Jag jobbar som konsult i eget företag och funderar på om jag tar rätt betalt. Kan ibland känna att jag är lite för billig i jämförelse med mina konkurrenter på orten. Hur ska jag tänka för att hamna på en arvodesnivå som är rimlig? hälS N i NgAR KJ E ll

Spännvidden för företagare inom Naturvetarna är mycket stor, de flesta ligger i spannet 600-900 kronor per timme. Så här kan du tänka för att komma fram till en nivå som passar dig. 1. Utgå från en rimlig månadslön, till

Hur länge får jag vara föräldraledig? Jag ska bli mamma till mitt första barn nu i mars. Hur lång föräldraledighet har jag rätt till? Jag arbetar på Naturvårdsverket. hälS N i NgAR AN N E li E

Rätten till föräldraledighet är hu-

vudsakligen reglerad i föräldraledighetslagen som gäller oavsett arbetsgivare. För dig tillkommer en utökad rätt till ledighet som statligt anställd. Som mamma har du rätt att vara ledig i samband med ditt

exempel 34 400 kronor. Dela det med 172 arbetstimmar (antal timmar under en månad) och multiplicera med 1,5. Det täcker sociala avgifter, semester, pensionsförsäkring och liknande. För att komma upp i den månadslönen behöver du ta ut ett arvode på 300 kronor per timme. 2. Ovanpå det kommer kostnader för arbetsredskap, bil, fortbildning, inköpta tjänster, lokal, försäkringar och liknande. De kostnaderna motsvarar runt 75 kronor per timme. Fundera även noga på tidsåtgång för sjukdom, vård av barn, fortbildning, för- och efterarbete, administration och annan ej debiteringsbar tid. 3. Eftersom du förmodligen inte kan debitera alla veckans timmar bör du ha lite marginal . Ett bra riktvärde är att kompensera med en faktor på 1,44, vilket ger 540 kronor per timme.

barns födelse under en sammanhängande period av sju veckor före beräknad förlossning och sju veckor efter förlossning. Dessutom måste du vara ledig under fjorton dagar i samband med förlossningen. Som mamma har du också rätt att vara ledig från ditt arbete för att amma barnet, oavsett om du tar ut föräldrapenning eller inte. Du bestämmer själv när du behöver vara ledig för att amma, men måste naturligtvis underrätta arbetsgivaren innan du går hem från jobbet. Som förälder har man rätt att vara helt ledig med sitt barn tills barnet är 18 månader. Det gäller oavsett om man tar ut föräldrapenning eller inte. När barnet är över 18 månader har du rätt att vara ledig i samma omfattning som du tar ut föräldrapenning.

4. Moms med 25 % tillkommer, vilket gör att du hamnar på 675 kronor. 5. Du gör en rundringning bland konkurrenterna och upptäcker att de tar 780 kronor inklusive moms. Hur påverkar det dig? 6. Tänk på att det är svårt att höja debiteringen snabbt och kraftigt om den från början visar sig vara för låg. Säg att du kan matcha konkurrenterna och väljer att höja debiteringen till 624 kr per timme utan moms. Om du istället hade debiterat exakt 540 kr per timme, som i exemplet ovan, hade bruttointäkten i rörelsen blivit 540 x 1 200 = 648 000 kr per år, vilket motsvarar en lön på 412 800 kr per år efter att kostnader för pension och sociala avgifter är betalda. 7. Med större vinst i företaget ökar dina kostnader för pension och sociala avgifter, vilket du då måste betala in. U R BAN Åh g R E N

Du har också rätt att gå ner i arbetstid för att vara föräldraledig. Tar du ut föräldrapenning har du rätt att vara ledig från arbetet i samma omfattning som du tar ut föräldrapenning. Om du inte tar ut föräldrapenning har du ändå rätt att gå ner till 75 procent av en heltid. Som statligt anställd har du rätt att gå ner i tid tills barnet fyller 12. En rättighet man utanför staten bara har tills barnet är åtta eller har slutat första klass. Som en extra förmån har du enligt det statliga kollektivavtalet rätt till cirka 10 procent av din lön under din föräldraledighet, så kallat föräldrapenningtillägg. Tillägget kompletterar din föräldrapenning i 360 dagar. SAN NA J ohAN S S oN

E X p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

34

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

Urban Åhgren Företagsrådgivare

Sanna Johansson Ombudsman


pÅ N y T T J o B B

Intervjuträning ledde till jobb Med goda råd från Naturvetarna i ryggen var Anna Lennquist redo för en jobbintervju. Det bidrog till att hon fick jobbet på Chemsec, Internationella kemikaliesekretariatet.

V

ilka god råd fick du? – I ett första steg diskuterade vi vad det var för typ av arbetsplats och hur jag skulle förhålla mig under intervjun. Eftersom det är en liten organisation spelar personligheten stor roll. Det gäller att passa in på arbetsplatsen. Något mer konkret? – Jag fick en lista på vanliga frågor som jag svarade på skriftligt för mig själv. Det handlar bland annat om att lyfta fram positiva egenskaper som matchar just det här jobbet. Det styrker jag med exempel på några verkliga händelser där mina insatser har gjort skillnad. Vad kom du fram till? – Jag är rätt lugn som person och gillar att planera och jobba strategiskt. Det visade sig inte minst i slutspurten av doktorandstudierna då jag lyckades behålla lugnet i ett läge som för många är kaotiskt. Jag är noggrann, ambitiös och har förmåga att se saker från olika aspekter.

Anna Lennquist gillar att planera och jobba strategiskt.

Några svaga sidor? – Det gäller att vara medveten om dem och hantera dem. Jag är ingen mästare på att mingla och har lite svårt för att vara spontan i sådana situationer. Då kan det vara skönt att i förväg ha tänkt igenom vad jag vill ha ut av tillfället, och sedan får det bära eller brista. Din bakgrund som doktor i ekotoxikologi då? – Den var jätteviktig, chefen hade läst min avhandling och ville bland annat få tillgång till mina kunskaper om båtbottenfärger, som ju har stor miljöpåverkan. Så du har hamnat rätt? – Ja verkligen, jag vill jobba med kemikalier och toxikologi kopplat till information och påverkan för att kunna åstadkomma förändring. Målet är att skapa en giftfri miljö där farliga kemikalier ska fasas ut. Vi ligger steget före Reach och försöker med dialog få företagen att byta ut kemikalier som bisfenol A, bromerade flamskyddsmedel och parabener mot mer miljövänliga alternativ. LEL

F l E R pÅ N y T T J o B B Annika Kullberg Clinical Research Manager på McNeil AB Utbildning: Fil. lic. i genetik

Sara Borgström Projektledare inom energi och klimat på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tidigare jobb: Energisamordnare i Trollhättans Stad Utbildning: Magister i miljövetenskap

mark marissink

(Miljömålsberedningen) Tjänstledig från Naturvårdsverket. Utbildning: Fil dr i ekologi och miljövård

martin Wikström Analytiker inom life sciences, vård/hälsofrågor och forskningspolitik på myndigheten för tillväxtanalys Tidigare jobb: Programchef på Naturvetarna Utbildning: Kemist och med dr Karolinska institutet. Postdoc i Bristol

Emma Ternman

Arbetar i den parlamentariska beredningen för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås

Forskarstuderande inom ämnet husdjursvetenskap vid SLU, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, institutionen för husdjurens utfodring och vård Utbildning: Husdjursagronom

Skyddar soldater mot miljön och miljön mot soldater

Är du intresserad av att utvecklas inom ditt kompetensområde eller göra internationell tjänst? Vi ger dig möjlighet att förbereda dig via Försvarsutbildarnas kurser. Instruktörskurs Miljö och hälsa genomförs nu i höst och du kan söka kurser bland annat inom CBRN, utveckling grupp och ledare, mediaträning och kriskommunikation. Välkommen som medlem! Läs mer om oss och vår verksamhet på www.forsvarsutbildarna.se/ miljoochhalsa

B

SÅ NYTT JOB HAR DU O CK

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35


Eskilstuna den stolta fristaden, ligger mitt i framtidsregionen Stockholm - Mälardalen. StadsbyggnadsfÜrvaltningen planerar, projekterar och bygger samt ansvarar fÜr drift och underhüll av den offentliga miljÜn i Eskilstuna – frün ax till limpa. Vi är ca 190 medarbetare och arbetsplatsen ligger centralt i Eskilstuna nära buss och tüg.

Vi sÜker nu en LandskapsingenjÜr Läs mer pü vür webbplats eskilstuna.se/ledigajobb NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING SÖKER

Cytodiagnostiker Laboratoriemedicin vid Sunderby sjukhus Sunderby sjukhus i Luleü är ett av fem sjukhus i Norrbottens läns landsting. Enheten fÜr patologi/cytologi ingür i verksamhetsomrüde Laboratoriemedicin och har 30 medarbetare.

Arbetsuppgifter Sedvanliga arbetsuppgifter fĂśr cytodiagnostiker.

Bakgrund Specialistutbildning till cytodiagnostiker.

Vill du veta mer - kontakta Birgitta Svensson, verksamhetschef, birgitta.svensson@nll.se 0920-28 76 61, 070-538 27 55 SACO: Inger Larsson, 0920-28 27 32, inger.larsson@nll.se TCO, VĂĽrdfĂśrbundet: Erica Ohlsson, 0920-28 42 06 ericaohlsson@mittvardforbund.se

Skicka ansÜkan till Norrbottens läns landsting, Registraturen Robertsviksgatan 7, 971 89 LULEÅ Referensnummer: 2011-126469 Sista ansÜkningsdag: 2011-03-31

www.nll.se/jobb

Vill du forma morgondagens skogar?

NUM

#)"

%

%H%

)

'"

&

$  

%"

Läs mer pü skogforsk.se/jobb

2

2011

:

SID

KAR

RIĂ„R

TE , VE

abbing Landgring eller – frälsn nelse? fÜrban  "% % & )* % * )P #/ ++ *" + 

5

  %

MA

i

Kem NSK

A P,

BRA

NSC

14-21

H

' )

'  $& #     " %I "

&

MER

 





&

!O# $+ " % $+ ## + *! P

)!'

'$#

'

$'

"H'

( &



kn ad

en är

G Mar h växer G t oc O++' * ++)

Växtkraftiga skogar och fÜrädlade plantor ligger i tiden. DärfÜr sÜker Skogforsk dig som vill utveckla bättre träd fÜr framtidens skogar. Vi kan erbjuda dig ett spännande och omväxlande jobb med framtiden i fokus.

"

  '

he

Skogforsk sÜker tvü skogsträdsfÜrädlare till Sävar och Ekebo.

"&

TE

(

g Sko

P! &

  +*

 

J

  #O

)-

GA ESTU RĂ„ KN MATTE N R LYF TE -

5

nd torsla Ă„r kon mtidens fra skap i? melod Ă–M CKSTR D N RO JO HA DA RE ME TOP PLE IDE AL A GR Ă–N

FRĂ… N TI PS N CH E FE

atÜr Innov ärer av

forsk

ningsid

ĂŠer

25 % t rabalatts-

fĂśr p er s annon

s, a pri Sa m m ĂĽt t p ĂĽ m NYA s e r n a ! n anno

27 T SID U B ETAL TAR D | SĂ… I D 26 RS S

Samma tidning fast snyggare kostym! Lite modernare - lite bättre

  ) &++

%*  

J%

O)

) -+

P)

*  

Saeid

S NAC

gĂśr aff

LL I G TI KA D

TO P P

Ă„LD | FĂ– R I D 24 EN S

R AR

ES U EN R

Nästa nummer kommer ut den 24 mars Annonsstopp den 8 mars Tema: TRÄDGÅRD – LANDSKAP

Biträdande ProgramdirektÜr i Fysik vid International Science Programme, Uppsala universitet.

Se fullständig kungÜrelse pü www.uu.se under rubriken Jobba hos oss. Välkommen med din ansÜkan senast den 11 mars 2011.

36

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11


Lรคnsstyrelsen i Vรคstra Gรถtalands lรคn sรถker

Vikarierande naturvรฅrdshandlรคggare till Vรคnersborg Ansรถkan senast den 28 februari 2011 Lรคs mer om tjรคnsten under lediga jobb pรฅ www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

0nVWHI|UVlNULQJDUYDUDVYnUW" 7LOOK|UGXGHPVRPYDUNHQW\FNHUDWWGHWlU UROLJWHOOHUOlWWDWWYlOMDI|UVlNULQJVVN\GG" 'XNDQVNHLQWHHQVlUVlNHUSnRPGXKDU GHWVN\GGVRPGXEHK|YHU"(OOHURPGX UHQWDYlU|YHUI|UVlNUDG" 9LSn$NDGHPLNHU)|UVlNULQJYLOOJ|UDGHW HQNODUHI|UGLJDWWEOLUlWWI|UVlNUDG'lUI|U YlOMHUYLXWI|UPnQOLJDI|UVlNULQJDUVRPILQQV SnPDUNQDGHQVRPYLVHGDQSDNHWHUDUSnHWW VlWWVRPJ|UDWWGXInUGHWElVWDVN\GGHWI|U MXVWGLJ'HWHQGDGXEHK|YHUDQJHlUKXUGLQ IDPLOMHVLWXDWLRQVHUXWRFKXWLIUnQGHWInUGX HWWNRPSOHWWI|UVlNULQJVSDNHW.UnQJOLJDUHlQ VnW\FNHUYLLQWHGHWVNDYDUD

%HV|NRVVSn ZZZDNDGHPLNHUIRUVDNULQJVH RFKJ|UIDPLOMHVN\GGVWHVWHW

1DPQO|VW

 N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37


S PA N A R I N

N ÄT V E R K

Förgrena dig på Facebook

APP

Koll på löneläget

Många jag träffar som karriärrådgivare menar att det räcker med Linked In, den professionella nätverksplattformen – till skillnad från den privata, som Facebook fortfarande karaktäriseras som. Men nu har Facebook-applikationen Branch Out, en nätverksplattform som lanserades i mitten av 2010, landat i Sverige. Att hoppas att de över 500 miljoner ”invånarna” i världens tredje största ”nation” efter Kina och Indien, det vill säga Facebook, ska lägga upp sig även på Linked In, som idag har 80 miljoner användare, är förmodligen i Vilken kontakt ger dig nästa jobb? längden utopiskt. De allra flesta känner till Facebook, och du kan skapa en personlig och en professionell kommunikationsplattform på ditt facebook-konto, där du väljer vem som får se vad. Fundera på (1) mitt syfte med att finnas här och (2) vad vill jag kommunicera till andra? Med ett enkelt ”klick” kan du importera din Linked In-profil till Facebooks Branch Out. Lycka till med nätverkandet på nätet! CL www.branchout.com

APP

Miljövänliga köp i mobilen Har du också stått i affären och förgäves försökt komma ihåg vilka grönsaker det nu var som var bra för klimatet eller vilken fisk som ännu inte lever på utrotningsgränsen? Nu kan du lösa problemet med en snabb koll i din mobil, om du har en android eller iphone, vill säga. Med Naturskyddsföreningens gratis-app ”Grön guide” på fickan är du rustad för alla svåra val. Fiskväljaren, Fruktväljaren och Grönsaksväljaren ser till att du kommer hem med både matkassar och gott samvete. Guiden ger också tips på hur man återvinner på bästa sätt och hur du sparar energi och bensin. HM www.appbrain.com/app/se.naturskyddsforeningen.se/gronguide itunes.apple.com/se/app/id350342977?mt=8

Hur var det nu med fisken?

Har du rätt lön? Nu kan du snabbt kolla läget i din iphone. Naturvetarna lanserar tillsammans med fem andra fackliga organisationer applikationen Akademikerlön, som samlar statistik från cirka 150 000 löner och ger dig tips inför lönesamtalet. Du kan också dela med dig av dina egna tips. Fram till den 4 mars belönas dagens mest gillade lönetips på Facebooksidan Akademikerlön med 999 kronor. Under våren får löneappen sällskap av en version för android-mobiler. HM www.facebook.com/akademikerlon

På väg till förhandlingen!

DECKARE

Död och dinosaurier Fåglar är nu levande dinosaurier. Det är den tes som biologen Anna Bella utgår ifrån i sin uppsats som hon skriver vid Biologisk Institut i Köpenhamn. Tesen lades fram redan en kort tid efter evolutionsteorin, men även om man hittade ödleliknande urfåglar, så lät bevis i form av befjädrade dinosaurier vänta på sig ända till 1990-talet. Historien om fåglarnas ursprung är spännande i sig, men danska Forskning kan vara farlig... biologen Sissel-Jo Gazan kryddar den vetenskapliga kontroversen med mord. Anna Bellas handledare hittas död på sitt arbetsrum med kroppen full av parasiter. Om Dinosauriens fjädrar hade nöjt sig med att vara en deckare, hade den nog inte fått Danmarks Radios romanpris 2008. Här bär alla karaktärer på sin egen historia, sin kärlek och sina sorger. Boken är den första av Sissel-Jo Gazans fyra romaner som översatts till svenska. HM www.albertbonniersforlag.se

NUTRITION

Mat för stora magar Dagens kvinnor förväntas nästan lägga om hela sin kost och bli renlevnadsmänniskor under graviditet och amning för att ge sitt barn bästa möjliga start i livet. I Underbara mage serverar nutritionisten Linda Hallberg visserligen en hel del pekpinnar, men hon varvar med recept som kan få vem som helst att börja längta ef-

38

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

ter barn. Eller vad sägs om bananchokladmjölk, där bananen står för det söta eller ”Apelsindoftande kyckling med rostade rotfrukter”? Grunderna i näringslära ger läsaren insikt i sambanden bakom kostråden och här finns alltifrån mellanmål som Näring för själen.

ger de där nödvändiga extrakalorierna till läckra pastarecept som uppladdning inför förlossningen, grytor som man kan laga och frysa in, så att man slipper tänka på mat under den första tiden med bebisen och

bärfyllda bjudbullar som imponerar när släkt och vänner kommer. Med till sjukhuset följer givetvis en kylväska med hemgjorda powerbars. Även om fokus ligger på maten, ger boken också tips kring motion och avslappning under och efter graviditeten. Ett måste för den medvetna mamman! HM www.icabokforlag.se


GÄSTKRÖNIKAN

Kan kemins år

stoppa bluffen?

E

n manifestation mot blåsning av kunder och patienter hölls första helgen i februari i flera europeiska länder för att fästa uppmärksamhet på det hyckleri som både apotek och myndigheter bedriver om homeopatiska preparat. Sverige har under flera decennier varit förhållandevis förskonat från denna humbug, men efter apotekets privatisering växer hotet att dessa bluffpreparat kommer att säljas även här. Homeopati bygger på två grundprinciper formulerade av den tyske läkaren Samuel Hahnemann runt år 1800. Den ena är att ett medel som orsakar vissa symptom även kan användas för att bota dessa. Allergi med rinnande ögon anses sålunda kunna lindras med lök, sömnlöshet med kaffe och kräkningar med kräkmedlet rävkaka. Den andra grundprincipen är att utspädning förstärker effekten. Ofta späds preparatet så till den grad att inte en enda molekyl återstår av utgångsmaterialet. Paradoxalt nog är homeopater besatta av själva spädningsförfarandet. Den internationella protesten mot homeopati hade därför namnet 10:23 och ägde rum detta klockslag med anspelning på Avogadros tal. Efter att ha träffat många svenska företrädare för, och utövare av, homeopati har

LYC K LIG T VI S F I N N S DE T E N LJ US N I NG I HO R I SO NT E N jag kunnat konstatera att nästan alla haft en personlig upplevelse av att de eller någon av deras nära och kära (inklusive djur) blivit botade av homeopati. Man kan närmast jämföra det med ett frälsningsögonblick. Mycket riktigt har homeopati i en avhandling av en f d homeopat, sedermera religionsvetare, liknats vid en kult. Mer komiskt är att homeopatika säljs med argumentet att de är ofarliga eftersom de har så låg dos. Läkemedelsverket avråder försiktigtvis gravida från att använda homeopatiska preparat ty “det finns inga naturvetenskapliga studier som visar att användning av homeopatiska läkemedel är utan biverkningar”. Man anar de ironiska skratten när de kom på den formuleringen. Hur kommer det sig att vi tillåter företag att sälja rent vatten eller sockerpiller som har långtgående medicinska anspråk medan det omedelbart skulle bli bannor från Konsumentverket om någon mjölkproducent fyllde vatten i sina förpackningar? Svaret döljs i den gäckande placeboeffekten. Konstigt nog anser inte Konsumentverket eller Socialstyrelsen att

det är oetiskt att ta betalt för ren placebo ens när den är inlindad i fullkomligt orealistiska påståenden. Den internationella skeptikerrörelsen som låg bakom protestaktionen 10:23 har länge fört en idog kamp mot homeopaternas lobbyverksamhet i Bryssel. Här i Sverige har Föreningen Vetenskap och Folkbildning många gånger satt fokus på antroposofernas ideligen förlängda dispenser att få använda homeopatika som läkemedel. Lyckligtvis finns det en ljusning vid horisonten: det efterlängtade Kemins år har just börjat! Förhoppningsvis kan upplysning om kemins elementa förmå politiker och myndigheter att måna mer om konsumenterna än om utövarnas utopier och vinstintressen. Kanske kan apotekens kemiskt välutbildade farmaceuter förmå kedjorna att visa så god moral att de avstår från att bluffa för snöd vinning. Allmänbildning i kemi kan erbjuda konsumentskydd på många olika sätt. Det kan bli ett spännande år! Dan Larhammar professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och styrelseledamot i Föreningen Vetenskap och Folkbildning

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender MARS

1

Cv-workshop i Uppsala

2

Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Göteborg

4

Sista anmälningsdag: Systematiskt säkerhetsarbete

5

Tillkännagivande av Årets Agronom 2011, Ultuna, Uppsala

5

Agronomförbundets årsmöte, Ultuna, Uppsala

5

Agronomdagen 2011, Ultuna, Uppsala

7–11 Skogs-EM skidor 2011, Östersund 10

Nutrition till cancerpatienter i palliativ vård, Nyköping

10

Naturvetarnas & Kungliga Vetenskapsakademiens karriärseminarium, Lunds universitet

17

Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademiens karriärseminarium, Umeå universitet

30

Last day to register: Computer-Aided Drug Design ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E NG? TI PSA KAL N AT U R V E TA R E PÅ G Å E A.S W W W . N AT U R V E TA R N

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39


Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvürden samt djursjukvürden für tillgüng till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamülsenligt och kostnadseffektivt. Till denna uppgift hÜr även att tillhandahülla information till allmänheten via Läkemedelsupplysningen.

Vi är dessutom tillsynsmyndighet fÜr kosmetika och hygienprodukter samt fÜr tillverkare och produkter inom medicinteknik. Till vüra uppgifter hÜr ocksü tillstündsgivning och tillsyn Üver legal hantering av narkotika och alkohol samt tillstündsgivning fÜr apoteksverksamhet. Inom Läkemedelsverkets organisation finns ocksü Giftinformationscentralen. Vi är cirka 600 anställda, varav münga farmacevter och läkare. Läkemedelsverket lyder under Socialdepartementet och verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad. Läs mer om oss pü lakemedelsverket.se

Vi sÜker en gruppchef till bioteknologigruppen Enheten fÜr farmaci och bioteknologi bestür idag av drygt 50 medarbetare som med sin samlade kompetens täcker ett brett vetenskapligt omrüde. Enheten är indelad i tre grupper. Omrüdet bioteknologi omfattar bioteknologiska och biologiska läkemedel och gruppen ansvarar fÜr värdering av den farmacevtiska/biologiska dokumentation som ligger till grund fÜr en ansÜkan om klinisk prÜvning, godkännande eller ändring. Verksamheten innefattar ocksü ett nära samarbete med Üvriga läkemedelsmyndigheter inom EU süväl som andra svenska myndigheter i frügor som rÜr läkemedelsvärdering, lagstiftning och vetenskapligt normativt arbete. Dü nuvarande gruppchef under üret Üvergür i en ny roll inom enheten sÜker vi en chef till bioteknologigruppen som idag bestür av nio personer. I chefsskapet ingür personalansvar och ledning av verksamheten inom gruppen samt att bistü enhetschefen i planering, ledning och utveckling av enhetens arbete. DärutÜver ingür att i samarbete med ämnesomrüdesansvarig utveckla gruppens vetenskapliga kompetens. Vi sÜker dig som har uttalade ledaregenskaper, innefattande intresse och engagemang fÜr medarbetarna, fÜrmüga att ta initiativ och leda verksamheten mot uppsatta mül, ansvarstagande och god samarbetsfÜrmüga. Du har en stark personlig integritet, är utütriktad och har fÜrmüga att kommunicera pü ett tydligt sätt.

Du har naturvetenskaplig/farmacevtisk bakgrund med flerürig erfarenhet inom bioteknologiomrüdet och gärna med anknytning till läkemedelsutveckling. Det är meriterande om du har forskarutbildning och erfarenhet frün personalledande befattning. Om det här lüter intressant är du välkommen att ta kontakt med enhetschef Maria Arfwedson, gruppchef Lennart Åkerblom eller vüra fackliga fÜreträdare Annika R idell (SACO) och Kerstin RÜnnqvist (ST). Samtliga nüs pü telefon 018-17 46 00 eller genom e-post fornamn.efternamn@mpa.se.

Välkommen med ansÜkan, märkt med diarienummer 5831:2011/502391 senast den 13 mars 2011. Adressen är Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala eller registrator@mpa.se. Om du skickar ansÜkan via e-post, var vänlig skriv diarienummer i ämnesraden.

@OOQNU@KRärä@TSGNQHR@SHNMäräBKHMHB@KäSQH@KRäräBNLLTMHB@SHNMäräBNLODSDMBDäräBNRLDSHBRäräCH@KNFTDäräCHQDBSHUDRäräDEEHB@BXäräDMUHQNMLDMSäräDU@KT@SHNMäräFTHCDKHMDRäräG@QLNMHR@SHNMäGD@KSGäDBNMNLHBRäräGDQA@KRäräGNLDNO L@SHNMäräHMRODBSHNMäräK@ANQ@SNQXä@M@KXRHRäräL@QJDSäRTQUDHKK@MBDäräLDCHBHM@KäOQNCTBSRäräLDCHB@KäCDUHBDRäräM@QBNSHBRäräOTAKHBäGD@KSGäräPT@KHSXäräQDFHRSQ@SHNMäräQDFTK@SHNMRäräQDKH@AHKHSXäräQHRJADMDEHSäräR@EDSXäräRBHDMSHEHBäräRS@ räSQ@MRO@QDMBXäräUHFHK@MBDärä@OOQNU@KRärä@TSGNQHR@SHNMäräBKHMHB@KäSQH@KRäräBNLLTMHB@SHNMäräBNLODSDMBDäräBNRLDSHBRäräCH@KNFTDäräCHQDBSHUDRäräDEEHB@BXäräDMUHQNMLDMSäräDU@KT@SHNMäräFTHCDKHMDRäräG@QLNMHR@SHNMäräGD@KSGäD

40

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11


NA TU

RV

E TA

Vill du jobba för naturvetare? Naturvetarna söker nu fyra nya medarbetare för att förstärka förbundets medlemsservice och opinionsbildning kring naturvetares betydelse och roll. Vi söker dig som har en akademisk utbildning som kombinerat med arbetslivserfarenhet ger dig kompetens inom Naturvetarnas verksamhetsområden. Du har lätt för att kommunicera i både tal och skrift, såväl på engelska som på svenska, på tu man hand och inför grupper. Du har en god och bred förståelse för naturvetenskaplig terminologi och kan naturvetares arbetsmarknad. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ! Du har självständighet inför dina egna ansvarsområden i kombination med en god samarbetsförmåga och vilja att arbeta i projektform.

Vi söker:  Initiativrik karriärrådgivare med känsla för kvalitet  Engagerad ombudsman åt skogen  Utredare/analytiker med vilja att förändra  Kreativ kommunikatör med näsa för nyheter

Anställningsform: Samtliga anställningar är tillsvidareanställningar. Provanställning tillämpas. Tillträde snarast. Heltid: 100% Kontaktperson: Erik Palmqvist, chef personal och administration 08-466 24 56 / 0733-66 24 56, Elba Rubilar-Abreu, ordf. Sacoföreningen, 08-466 24 74 / 0733-66 24 74. Sista ansökningsdag: Löpande, dock senast 2011-03-20

Läs mer om tjänsterna, ansökan och Naturvetarna på

w w w. na tu rv et ar na .s e

RN

AS ÖK ER ...


MEDLEMSNYTT

Populära arbetsmarknadsdagar i Lund Det finns möjligheter i Lund även efter Astra Zeneca. Det visade de arbetsmarknadsdagar som drog fulla hus och bland annat bjöd på karriärrådgivning. Med närmare sex hundra besökare och drygt sjuttio företag på plats blev arbetsmarknadsdagarna på Astra Zeneca i Lund en succé. – Den positiva responsen visar att det var väldigt uppskattat, säger Claes Hallström, vice ordförande i Akademikerföreningen och en av dem som

H O P P F U L LT

Joselyne Nsabimana fick cvcoachning av Naturvetarna.

stod bakom dagarna i januari. På seminarierna fick företagen chans att presentera sig och Öresund Direkt gav tips om att jobba i Danmark. Folk stod i kö för att få personlig karriärrådgivning av Naturvetarna.

Joselyne Nsabimana var en av alla som blev coachade. Särskilt gillar hon den hjälp och de goda råd hon fick om sin cv. – Jag lärde mig att lyfta fram det som är bra istället för att skriva om svaga sidor. Ännu en ahaupplevelse var att fråga vad jag vill förmedla utifrån min kompetens och vad jag kan bidra med. Joselyne Nsabimana jobbar med programmering och analyser av data från kliniska prövningar på Astra Zeneca i Lund. – Jag trivs och vill jobba med något liknande när min tjänst upphör 1 juli. Jag är optimist och ser möjligheter här i Lund när företag inom life science flyttar in i Astra Zenecas gamla lokaler.

Både upp och ner i Södertälje Även på AstraZeneca i Södertälje har Naturvetarna träffat medlemmar. Karriärrådgivningen var populär och lockade många. För att jobben ska stanna i Södertälje behövs det en satsning på kompetensutveckling, framkom på ett seminarium. Alla tycks vara överens om betydelsen av kompetensutvecklingen, men det märks inte i praktiken.

FRAMTID

42

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 0 11

– Vi lever på idéer, kreativitet och innovationer, men det finns inte tid till att utbilda sig, sa en i publiken. Till exempel blir det ingen jobbmässa för life science på Stockholmsmässan i år, som en följd av för få besökare. I flera fall har arbetsgivare inte gett ledigt för den typen av aktiviteter. Ramón Sanchés Lövy pekade på att det finns skrivningar om kompetensutveckling i det centrala avtalet, men att det är upp till företaget att bestämma nivån. Han menar att ansvaret ligger på både företaget och Akademikerföreningen.

Ivar de la Cruz slår ett slag för kompetensutveckling.

Att företaget gör stora vinster i dag är inga garantier för framtiden. – Glädjande att det går bra, men det borde avspegla sig i lönekuvertet, säger Ivar de la Cruz, ordförande i Akademikerföreningen i Södertälje. Totalt blir lönehöjningarna fyra procent under en period på 18 månader i det senaste avtalet. Ovanpå det kommer en bonus som bygger på prestation och

Hon kommer också att söka jobb inom företaget i Mölndal och Södertälje, men helst vill hon stanna i Lund för familjens skull. Joselyne Nsabimana har sina rötter i Burundi och kom till Sverige för 13 år sedan. Hon har också planer på att söka en doktorandtjänst i matematisk statistik på Lunds universitet. – Med den kompetensen kommer jag att förbättra mina chanser på arbetsmarknaden, säger hon. Boka redan nu in 4-5 maj i almanackan. Då kommer en ny chans att besöka arbetsmarknadsdagar på Astra Zeneca i Lund. LEL som hamnar på ca 1,5 månadslöner. Även Ivar Dela Cruz argumenterar för kompetensutveckling. – Vi jobbar i ett globalt bolag där investeringarna sker där de ger bäst avkastning. I Södertälje finns det både plus och minus. Förhandlingar pågår nu om uppsägningar inom den kliniska forskningen och pharmaceutical development, som till delar flyttar till Mölndal – Det positiva är att tillverkningen ökar, vilket visar att vi gör ett bra jobb med hänsyn till kvalitet, pris och leveranssäkerhet, säger Ivar de la Cruz. Det är han och kollegerna i Akademikerföreningen som håller i trådarna för fackets synlighetsdag. – Vi har fått positiva reaktioner och räknar med att ha ett nytt möte senare i år. LEL


FAC K LI G G R U N D K U R S

De vässade sina argument på Naturvetarnas kurs Under de första tre dagarna i februari samlades 36 naturvetare som fått förtroendet att vara med och leda det fackliga arbetet på sin arbetsplats till årets första fackliga utbildning. De nya förtroendevalda drillades i de lagar som styr arbetsKOM PETE N S

marknaden och fick vässa sina argument inför kommande förhandlingar med

arbetsgivare. De fick också tillfälle att utbyta erfarenheter med naturvetare från andra branscher och knyta värdefulla kontakter som de kan ha nytta av när de representerar, rekryterar och förhandlar för och ger råd till naturvetare. HM

Vad tar du med dig hem från den fackliga utbildningen? AN NA E LLSTR ÖM, FÖRTROE N D EVALD

tigt som det är i verkligheten, men det ger bra diskussioner om hur det är i verkligheten.

PÅ KRAV:

– Jag känner att jag har fått en bättre bild av mitt uppdrag som facklig förtroendevald och att det finns kompetenta människor på facket som kan hjälpa mig om det blir problem. Vad är ditt uppdrag som förtroendevald? – Mitt uppdrag är att representera mina medlemmar inför arbetsgivaren, men också att ha koll på och hjälpa arbetsgivaren så att allt går formellt rätt till – att de förhandlar med oss och informerar oss när de ska. Vad var det roligaste på kursen? – Det roligaste var rollspelen. Det blir inte rik-

N I K LAS F OG D E STAM, FÖRTROE N D EVALD PÅ S KOG FOR S K:

– Efter de här dagarna känner jag mig stärkt i tron på att det är viktigt att ha ett fack. Många frågar sig vad vi gör för deras pengar. Jag tror att vi måste bli bättre på att informera om det på arbetsplatsen.

wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Vad är ditt uppdrag som förtroendevald?

KARRIÄRSERVICE:

– Jag är utbildningsansvarig och ska utbilda medlemmarna i fackliga frågor och ge dem facklig kompetens.

CHEFSSERVICE:

Lär dig konsten att kommunicera Nu har alla naturvetare chansen att gå vår utbildning som gör dig till en bättre kommunikatör. Utbildningen, som syftar till att rekrytera och vårda medlemmar i Naturvetarna, är en kortkurs på två timmar.

K O N TA K T

VÅ R D A & VÄ R VA Utbildningen ges på dina och dina kollegors villkor, och kan skräddarsys efter era önskemål. Ni behöver inte ta extra tid i anspråk för resor, vi kommer till er och håller kursen på arbetsplatsen. Om det finns en Akademikerförening eller Naturvetarförening är alla i den lokala förening välkomna. Se detta som egen kompetens-

utveckling som ni har nytta av även i andra sammanhang än när ni vårdar Anna Sonesson. och värvar medlemmar. Boka dag för utbildning genom att kontakta Anna Sonesson på anna.sonesson@naturvetarna.se eller telefon 08-56 29 20 24. LEL

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 AKADEMIKERRÅDGIVNING:

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

N R 2 2 0 11

N A T U R V E TA R E

43


POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Har du rätt lön? Naturvetarnas lönestatistik hjälper dig i löneförhandlingen Svara på löneenkäten så bidrar du till hög kvalitet på lönestatistiken I februari kom årets löneenkät i din inbox. Uppdatera din mejladress på medlemswebben. Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina inloggningsuppgifter är:  Användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.  Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vinn en iPad! Du har chans att vinna en iPad om du svarar på löneenkäten

innan 4 mars RSTI D F Ö R L Ä N G D S VA

B L I M E D L E M I N AT U R V E TA R N A och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä R D U N AT U R V E TA R E

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.


Naturvetare, nr 2, 2011