Naturvetare nr7 ny

N u m m e r 7 2 01 4 P r is : 75 k r o n o r

m å n a d e ns

K a r r i ä r , v e t e nsk a p , N ä t v e r k

5

it Har du bliv ad diskriminer på jobbet?

tips som gör jobbet roligare

Kamp mot hungrigt hav Ministrar ger besked

Matkollen

Luis inspekterar livsmedel d u e ll o m älgar sid 9

fr å g a :

|

n o b e lp r i s e n sid 29

|

d i eti st bakar s i n d r ö m sid 6 4

EFTER JOBBET

Nu lanserar vi en ny tjänst för företagare!

Trygga ditt företag och dig själv!

Vi hjälper dig med: 1. Företagsavtal 2. Testamente 3. Äktenskapsförord, samboavtal och liknande 4. Kostnadsfri inledande rådgivning över telefon med jurist Servicen sker online i samarbete med Avtal 24 och anpassas efter dina behov.

Tjänsten ingår i ditt medlemskap som företagare och är kostnadsfri.

Läs mer: www.avtal24.se/naturvetarna Tjänsten börjar gälla 1 januari 2015.

CHEF

Är utbildning en språngbräda för karriären? Är nyexaminerade naturvetare väl förberedda för inträdet på arbetsmarknaden?

Får de relevanta jobb och är de nöjda med sin utbildning? Vi startar seminariet med att presentera den nya rapporten om nyexaminerade naturvetares etablering på arbetsmarknaden. Därefter följer en paneldebatt med politiker och företrädare från lärosäten, näringsliv och studenter. Sedan blir det mingel.

Datum: 29 januari Tid: 15.30–17.30

änds på et webbs ri a in m e S rna.se! naturveta

Plats: Summit, Grev Turegatan 30, Stockholm, t-bana Östermalmstorg Mer information och anmälan: www.naturvetarna.se/etablering-pa-arbetsmarknaden Seminariet riktar sig främst till utbildningsanordnare, arbetsgivare, politiker, beslutsfattare, studenter och studentorganisationer.

66

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

CHEF

Innehåll

nr 7 2014

16

m å n ad e n s

fr å ga :

it Har du bliv ad diskriminer på jobbet?

sid 9

Duellen Har vi för många älgar i Sverige? Det går en skiljelinje mellan skogsbruket och jägarna.

sid 12

Forskningsministern och landsbygdsministern ställs mot väggen.

Luis Carvajal håller smittan borta från restauranger och andra näringsidkare som hanterar mat.

24

sid 16

38

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Dietisten lär dig baka julkakor anpassade för olika dieter och allergier. Vetemjöl kan till exempel bytas ut mot majsmjöl.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 5 februari, annonsstopp den 19 januari.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Sanna Lindberg. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

bakar sin dröm

Kreativa möten med lösmustasch.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

mat att lita På?

Häng med en livsmedelsinspektör under en dag. Vi kollar också upp risker och möjligheter med GMO.

sid 64

Stränder som har tagits av havet återställs.

nya ministrar

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Cash is king I slutet av november blommar rosor och krasse i trädgården. Vackert men också illavarslande. Den globala uppvärmningen ångar på. En liten ljusning är att USA och Kina har vaknat och avser att minska utsläppen av växthusgaser, även om startsträckan är lång.

En starkare kraft är att luftföroreningarna i Peking kommer att tvinga kineserna att av hälsoskäl minska koleldningen. Cash is king, brukar man säga. Nu styr investerarna i världen om sina pengar till förnybar energi. De framtida vinsterna av de investeringarna beräknas alltså bli större än att satsa på kol och olja.

På hemmaplan kan vi glädja oss åt lägre elpriser, bland annat tack vare den utbyggda vindkraften. Nu väntar vi på solenergins nästa tekniksprång. Bioenergin är ännu en joker i leken, men som behövs i utvecklingen av nya material, som bioplaster och annat.

Forskning och utveckling är nyckeln, vilket glädjande nog regeringen har insett. Vid sidan av life science kommer miljöteknik vara i fokus för det innovationsråd som regeringen kommer att starta. Även den nya forskningsministern är med på noterna. Hon vill bland annat ha en tioårig planeringshorisont för forskningspolitiken, förankrad över blockgränserna.

Läs om hennes rivstart längre fram i tidningen.

Naturv e tar e i m e dia

S ätt forskning på agendan Långsiktig och strategisk planering. Bättre villkor för forskare. Och stärkt samverkan mellan lärosätena och omvärlden. Det är tre viktiga utvecklingsområden för svensk forskning, skriver Naturvetarna, Vetenskap & Allmänhet, samt Sveriges unga akademi i en debattartikel i Curie. Frågorna diskuterades av politiker och beslutsfattare på seminariet Forskning för framtiden.

Tidningen Curie på webben, 10 november 2014 Hela seminariet finns på SVT Play – sök på Forskning för framtiden.

Debattartikel

i nättidninge n Curie.

”Lyssna till magkänslan” Prognoser ger en fingervisning om hur arbetsmarknaden kommer att se ut, men ingen kan förutspå framtiden, varnar Sacos statistiker Thomas Ljunglöf. Det är mycket viktigare att lyssna till magkänslan.

– Framför allt måste intresset få styra och vara det viktigaste i vilket yrke du ska välja. Du kommer att läsa något under 4–5 år och jobba med det i 40 år. Då vill det till att det är någonting du är intresserad av så att du kan ha det roligt på jobbet.

Datavetare, biomedicinsk analytiker, matematiker, kemister, naturvetare inom arbetsmiljö, trädgård och landskap, djursjukskötare och cytodiagnostiker pekas ut som framtidsyrken.

Tidningen Metro 19 november

”Högutbildade inom främst teknik, medicin och naturvetenskap kan än så länge inte ersättas av maskiner och datorer eller flyttas långt bort.”

Krönika av Johan Schück i DN 21 november 2014

ch e fR edaktör

4

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r s o m r ö r natu rvetar e.

Självtester hotar patientsäkerheten I en debattartikel i Dagens Medicin skrev några företrädare för ett företag som säljer självtester så här:

gativt. Att tro att självtester ersätter en del av vården kommer därför att medfölja stora risker för patienter och konsekvenser för korrekt vård i rätt tid!

”Sjukvården behöver absolut välutrustade sjukhus, duktiga och kompetenta läkare och sjuksköterskor, men den kan kompletteras och förenklas med en diagnostik som den vårdsökande redan har utfört.”

Det är symtomatisk för den diskussion som pågår runt de självtester som blir allt vanligare på våra apotek. En diskussion som får preanalys, provhantering och tolkning av analysresultat att låta som något väldigt enkelt, där ingen specialistkompetens behövs.

Så är det naturligtvis inte i de allra flesta fall. Det är därför som det finns biomedicinska analytiker inom hälso- och sjukvården, en legitimerad yrkesgrupp som är specialister på analys- och undersökningsmetoder.

Det är snarare så att biomedicinska analytiker har en väldigt viktig och avgörande roll inom hela

Artikelförfattarna menar att det behövs specialistkompetens för att utföra och analysera medicinska tester.

vårdkedjan för patienter. Vi har en yrkeslegitimation som är ett bevis på kunskap, kompetens och lämplighet att hantera och arbeta med patientprover och vi har en medicinsk utbildning som lär oss att bedöma analyssvar med ett kritiskt kvalitetstänk; unik för vår profession, och betydelsefull för att säkerställa patientdiagnostiken.

Läkarna är beroende av underlag framtagna av biomedicinska analytiker för att kunna ställa rätt diagnos och behandling. Att

öka patientsäkerheten, förse provsvar i rätt tid och förbättra kvalitén för laboratoriediagnostik är vad vi dagligen jobbar med.

Därför är det märkligt att denna aspekt helt verkar glömmas bort när det talas om självtester. Tester där stora delar, ibland hela delar, av de komponenter som ingår i processen runt ett prov sker helt utan professionellt stöd. Utan rätt utbildning kan det bli allvarliga följder, som när ett provsvar feltolkas som ne-

Vi håller med debattörerna om att det behövs välutrustade sjukhus och kompetenta läkare och sjuksköterskor. Och visserligen kan diagnostiken vara flaskhalsen i behandlingen om patienten behöver vänta på analyssvar. Men det ger ingen anledning att tumma på patientsäkerheten och inte ta tillvara den kompetens som finns hos de legitimerade biomedicinska analytikerna.

Tvärtom: Vårdens framtid är när kompetensen hos alla de yrkesgrupper som finns inom vården tas till vara. Vårdens framtid är inte fler självtester – vårdens framtid är fler biomedicinska analytiker. Åsa Gyberg Karlsson Leg. Biomedicinsk analytiker Asa.gyberg-karlsson@ltblekinge.se Sara Hassanzadeh Leg. Biomedicinsk analytiker, MSc Sara.hassanzadehf@gmail.com

OPINION

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

5

K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n MÅ N A D E N S F R ÅG A :

H A R D U U P P LE V T D I G D I S K R I M I N E R A D PÅ J O B B E T ?

Läs mer på sid 10.

B ra h jäl p m e n sår i själ e n Jag har upplevt diskriminering och sett diskriminering. Jag fick bra hjälp av Naturvetarna men tyvärr har jag fått sår i själen, som bubblar upp. Det är som att bli märkt. Det är märkligt men jag skämdes för att jag blev utsatt. Och fick även kommentaren; ”men är det inte två som ”bråkar”?” Det var ju inte jag som fällde sexistiska, rasistiska kommentarer, eller uteslöt någon med att hålla inne med information, till exempel. Jag tycker att det är chefen som ska markera vad som är tillåtet och inte tillåtet på en arbetsplats. För om en medarbetare gör det kan det leda till mobbing.

Ida

Min chef avfärdar mina åsikter om den dåliga arbetsmiljö vi har med ”jag förstår att det är tuf ft att vara gravid.”

S ko g s b ran s c h e n är ut p räg l at man l i g Bytte bransch och utbildade mig till skogsmästare. En mycket sorglig bransch ur jämställdhetsperspektiv. Trodde inte att det fanns en sådan utpräglad manlig bransch fortfarande på 2000-talet. Det är helt otroligt. Har sökt massor av jobb, men det anställs nästan bara vita män i 30-40 års ålder som har jaktintresse. Hos skogsbolagen finns bara några få procent kvinnor. Måste vara sämst i landet. Detta trots att nästan 40 procent av skogsägarna är kvinnor! Försökte få hjälp och informera Naturvetarna när jag blev uppenbart diskriminerad, men de var måttligt intresserade tyvärr. Arbetar nu som sfi-lärare, trots att jag inte har den utbildningen, men trivs mycket bra med ambitiösa och trevliga kollegor och elever.

Karin

Emelie

K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n D U E LLE N :

H ar vi f ö r m å nga älgar i Sverige ?

Läs mer på sid 9.

Rådj u r e n är o c kså et t p r o bl e m Det känns alltid svårt att resonera om bara älgtäthet och inte ta med rådjur (och lokalt även hjort). Det är det sammanlagda betet som gör att det är så svårt med föryngring och det till så stor del bara blir gran.

Jag ser problemen som mycket stora.

Per

S k apa vi lt f o d e r I norra delarna av landet där vi har mycket vandringsälg, uppkommer i första hand skador längs de älvdalar där vandringen sker. Självklart väljer älgen att äta tall här då allt annat bete röjts bort och bara tall finns att tillgå (monokultur). En privat markägare utanför Lycksele har satsat på att skapa viltfoder (rönn, björk m m) på sina marker och har nästan inga älgskador på tall. Mer lövfoder och eventuell utfodring av till exempel ensilage, så kan vi också ha en stark älgstam.

Skogsägare

6

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Glö m i nt e vi lto lyc ko r na Jag har räknat ut den optimala älgstammen med hänsyn till värdet av jakten, trafikolyckor samt skogsskador. Jag kom fram till att den optimala älgstammen i medeltal i Sverige ligger på cirka sex älgar per tusen hektar i vinterstam. Det är viktigt att vara medveten om att nu levande älgar påverkar trafikolyckor just nu samt minskade värden av avverkningar flera decennier senare. Därför blir faktiskt trafikolyckorna en förhållandevis mer ekonomiskt betydelsefull post än skogsskadorna när den optimala älgstammen ska bestämmas.

Peter Lohmander

OPINION

F R Å N N YH E TS B R E V N R 9

M inistern vill ha tioå rig forskningspolitik

A-k ass e r e g l e r na l ås e r i n Ett stort problem när det gäller rörligheten är a-kassereglerna. Om man till exempel vill göra post-dok utomlands så vet man att man spottas ut ur a-kassan och inte har någon ekonomisk trygghet när man kommer hem igen. Och det trots att man kan ha betalat in sin avgift i 10-20 år innan man åker. Det är säkert många som tvekar på grund av det. Bostadsmarknaden är också ett stort problem när det gäller rörlighet.

Susanna

fr å n socia l a m e di e r

#naturvet arek an In s tagra m

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram. Lägg dem under #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb. @bezuye

@naturibotkyrka

 39

 20

 Idag har jag varit mötesordförande på Naturvetarnas förbundsråd. SÅ ROLIGT! Och det bästa - att klubba såklart #naturvetarekan #facketäger @naturibotkyrka

 44  Idag besökte Fältbussen Botkyrkas högsta vattenfall: Harbrofallet. / Annika #vattenfall #harbro #nofilter #naturvetarekan

 Svamphimmel! / Annika #svamp #naturvetarekan #nofilter

@akademikerna  6  Johan Runesson från @naturvetarna pratar om arbetsmarknaden för olika naturvetare. Livsvetenskap inkluderar många naturvetare. Naturvetare löser många typer av problem. #sacomässan #naturvetare #naturvetarna

Ur T w i t t er f lö de t

Kajsa Asp Jonson @KajsaAspJonson • 20 nov Fullt hus på #akadkompetens i #gbgftw Efter lunch är det min tur att inspirera dessa 450 nyfikna. @Naturvetarna Bo Algers @BoAlgers • 19 nov DEBATT – Dags för svenska djurskyddsregler i upphandlingar Jordbruksaktuellt Humtank @HumtankSverige • 12 nov Svårt att gå mellan akademi och arbete utanför. Har man än gång lämnat är det kört. Synd, enligt @Naturvetarna. #fofram14 Stockholms univ @Stockholms_univ • 12 nov Stark grundforskning är en förutsättning för tillämpad forskning och innovation menar Astrid Söderbergh Widding #fofram14 #fopol Agronomuppropet @Agronomuppropet • 31 okt Naturvetare är engagerade, kompetenta och orädda oändliga möjligheter finns!

Dagens Samhälle @dagenssamhalle • 8 okt Debatt: De stora fackförbunden utmanas att skapa hållbart företagande i utvecklingsländer: http://bit.ly/1vMOt5w ping @Naturvetarna

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

L e dar e N

H E L E N A N I C K L A S S O N , f ö rbunds D I R E K TÖ R

Ett guldkantat avtal Häromdagen mötte jag en ung datavetare som hade fått drömjobbet som spelutvecklare i den framgångsrika dataspelsbranschen. När jag frågade om kollektivavtal undrade hon varför hon skulle skaffa ett sådant? Jag insåg då att okunskapen kring kollektivavtal nog är allmänt utbredd.

För det första kan ingen enskild indi-

vid skaffa ett kollektivavtal. Det är arbetsgivarna som tecknar kollektivavtal med oss eller annan facklig organisation. Avtalet omfattar dock alla anställda. Även de som inte är medlemmar i den fackliga organisation som tecknat avtalet.

Vad gör kollektivavtalet då? Jo, det

reglerar din anställning och dina arbetsvillkor. Du får per automatik många förmåner som inte är lagstadgade, till exempel årliga löneöversyner, omställningsstöd vid uppsägning, grupplivoch arbetsskadeförsäkring.

Det kompletterar också lagstiftning-

en vad gäller exempelvis semester, sjuklön, löneutfyllnad vid föräldraledighet, arbetstid, uppsägningstider och, inte minst viktigt: din tjänstepension. Ett räkneexempel: Den som tjänar 40 000 kronor per månad får cirka 28 000 kronor per månad i pension, men om det

inte finns kollektivavtal, det vill säga ingen tjänstepension, blir det bara cirka 17 000 kronor per månad. En nätt liten skillnad på 132 000 kronor per år.

Hela offentliga sektorn och de flesta stora företag har idag kollektivavtal. Men om det företag du är anställd av, eller tänker söka jobb hos, inte har ett kollektivavtal så måste du själv förhandla om och säkerställa att förmånerna regleras i ditt eget anställningsavtal. Nu finns det företag som inte tecknat något kollektivavtal, men ändå ger sina anställda motsvarande förmåner. Även här är det av största vikt att allt finns med i ditt anställningsavtal. Ett gott råd: Kontakta jour@naturvetarna. se och låt våra ombudsmän granska ditt anställningsavtal så att du har fått med allt!

Vore det då inte bättre med lagstiftning så att det blir lika för alla?

Nej! Vitsen med kollektivavtal är att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om vilka villkor som ska gälla för en viss bransch. Därmed kan man anpassa villkoren efter de olika branschernas förutsättningar. Det är det som är den svenska modellen.

H E L E N A N I C K L A SS O N , förbundsdirektör Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Förutom att garantera medarbetarna en

rad förmåner, är modellen också en garant för arbetsfred. Inga strejker och inga lockouter så länge kollektivavtalen gäller. Det kan man näppeligen göra med lagstiftning.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För alla som har svarat på löneenkäten!

För att antibiotikaresistensen ökar, bland annat som en följd av att djuruppfödare inom EU bryter mot reglerna och medicinerar i förebyggande syfte.

Duellen Har vi för många älgar i Sverige? Älgen har en självklar plats i svensk fauna. Men för många älgar ställer till problem. Därför vill Bengt Ek ha färre älgar, medan zooekologen tycker att de är lagom många, runt 300 000 efter jakten som tar var fjärde älg.

JA

Bengt Ek, Jägmästare, vd på Föreningen Skogen och chefredaktör för tidningen Skogen

NEJ

Fredrik Widemo, Forskningsansvarig vid Jägareförbundet och docent i zooekologi vid SLU.

Hur många älgar ryms i den svenska skogen, vad är en lagom nivå?

När sju av tio ungtallar klarar sig oskadda förbi älgen tycker jag att vi har lagom många älgar. Och när rönn, asp och ek kan växa var de vill. Det kan betyda både ökningar och sänkningar av älgstammen i olika områden, men klart mer sänkningar att döma av vad vi vet. Sverige kan nog ändå ha kvar världens tätaste älgstam.

Förvaltningsmålen måste utgå från lokala förhållanden, men sett över hela landet är stammen i genomsnitt lagom. Färska undersökningar från SLU visar att både jägare och enskilda skogsägare tycker så. Men skogsbolagen tycker förstås annorlunda.

Vilka är riskerna med för många/för få älgar?

Skogsägare tvingas sätta gran på tallmark, de får ta till kanadensisk tall och väljer bort löv. Och så förstås mer trafikolyckor, minskade värden från industrin och en minskad biologisk mångfald genom lövbetet.

Älgjakten omsätter flera miljarder per år och ger värdefulla ekosystemtjänster i form av viltkött och rekreation. Samtidigt gynnar älgens bete biologisk mångfald vid normala älgtätheter. Färre älgar skulle ge minskade värden. Har man för litet foder i förhållande till älgstammens storlek kan man dock självklart få kostsamma skogsskador.

Kan skogsägarna skydda sig mot viltskador?

Ja. Men stängsel, granplantering och viltrepellenter är åtgärder när det egentligen är för sent. Att odla viltfoder kan nog hjälpa lite om det görs konsekvent av alla markägare. Men det ersätter inte balans älg-skog. Jägarnas förståelse för det har glädjande nog ökat de senaste åren!

Absolut. All forskning visar att fodermängden betyder mer för skogsskadorna än antalet älgar. Mer foder ger alltså mindre skador.

I den nya, ekosystembaserade älgförvaltningen ska vi förvalta både älgarna och fodret aktivt. Vi måste ”vrida på bägge kranarna”. Det skapar acceptans för förvaltningen och är kostnadseffektivt.

Kan jaktvärdet mäta sig med virkesvärdet?

För mig handlar det om att skogsägare ska få chans att sköta sin skog och att vi lämnar en fin och värdefull – och viltrik – skog till barnbarnen. Alla rimliga lösningar ger både granskott i hatten och tallskott i ungskogen. Värdet på jaktupplevelsen tycker jag för egen del inte minskar proportionellt vid en minskning av älgstammen.

Ja. Det handlar dock inte om att välja antingen eller, utan om att finna en god avvägning mellan de olika ekosystemtjänsterna. Då bidrar jaktvärdet positivt till avkastningen och dessutom till samhällsnyttan.

M å n ad e n s f r åg a :

er ad Ha r du up ple vt di g di sk ri m in på jo bbe t?

Det är förbjudet enligt lag att diskriminera någon på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och ålder. Bland naturvetare är kön det vanligaste skälet till upplevd diskriminering, som gör att man tappar mark i karriären. Nu undrar vi om du har känt dig diskriminerad på jobbet.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Kön ligger ofta bakom diskriminering Kön är det vanligaste skälet till att naturvetare upplever sig diskriminerade på jobbet. Det är ofta kopplat till lön. Men det är långt ifrån alltid som den upplevda diskrimineringen har stöd i lagen.

Hur gör man om man känner sig diskriminerad på arbetet?

– Ta kontakt med Naturvetarna, antingen lokalt på arbetsplatsen eller vår medlemsjour, säger Naturvetarnas förbundsjurist Sofia Bäck Carlén.

Naturvetarna tar den här typen av händelser på största allvar och agerar direkt.

– I ett första steg unSofia Bäck Carlén. dersöker vi om det handlar om diskriminering. Om vi misstänker det så tar vi kontakt med arbetsgivaren och försöker kartlägga vad som hänt och, om möjligt, lösa problemet H itta lösn i ng

Ibland kan det handla om ett missförstånd som kan redas ut direkt. I andra fall kan arbetsgivare bli upprörda och förneka att de har betett sig på ett sätt som är diskriminerande.

– Om vi inte når en lösning efter dialog med arbetsgivaren så kan vi påkalla tvisteförhandling, som kan sluta i en förlikning. Man kommer i de fallen överens utan att gå till Arbetsdomstolen, AD. Om det inte går att komma överens får man ta ställning till om det är möjligt att gå vidare den rättsliga vägen.

Orsaken till att ett ärende inte drivs vidare kan vara många. Ibland kan det finnas andra förklaringar, som inte faller inom ramen för

diskrimineringslagen eller så är det svårt att påvisa att diskriminering förekommit.

– Det är svårt att bevisa att man har blivit missgynnad på ett sätt som har stöd i lagen, även om beviskraven för den anställda är lägre än för arbetsgivaren. Om vi ser att det inte når upp till lagens beviskrav så kan vi inte driva det.

Tappar mark efter föräldraledighet

Den vanligaste orsaken till att medlemmar i Naturvetarna upplever sig diskriminerade är kön. Och då är det lönen som halkar efter. Det kan också ha sin källa i att medlemmar missgynnas vid föräldraledighet.

– Problemen uppstår som regel efter föräldraledigheten. Den anställde kan ha fått arbetsuppgifter som är mindre kvalificerade och upplever att de tappat mark. Arbetsgivaren kan också ha bristande förståelse för att man inte hinner med lika mycket på kortare arbetstid, som man har rätt till som småbarnsförälder.

Etnisk tillhörighet, funktionshinder och ålder är andra skäl till att naturvetare känner sig diskriminerade i arbetslivet.

Många frågor

Många hör av sig till Naturvetarna och undrar om de blir utsatta för diskriminering.

– I de fall där det inte rör sig om diskriminering kan reaktionen bli: ”Vad bra, då har jag i alla fall fått en genomgång av mitt ärende och vet att jag inte är diskriminerad.”

Naturvetarna tar den här typen av händelser på största allvar och agerar direkt.

Som medlem i ett fackförbund ska man alltid först vända sig dit vid misstanke om diskriminering. Om facket har sagt nej till att driva fallet är det möjligt för den drabbade att själv gå till Diskrimineringsombudsmannen, DO. LEL

Vad säg e r lag e n?

Diskriminering som har sin grund i följande är förbjudet enligt lag: • kön • könsidentitet eller könsuttryck • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionsnedsättning • sexuell läggning • ålder Lagen gäller bland annat på arbetet, skola och universitet, liksom inom hälso- och sjukvården. Arbetsgivare med fler måste jobba förebyggande för att motverka diskriminering.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

11

strar fr å g o r t i l l n ya m i n i

Minister vill ta forskningen ett steg till Helene Hellmark Knutsson hamnade direkt i hetluften som ny minister. Hennes vision är att locka unga talanger att välja forskarbanan och att förbättra grundutbildningen.

1. Kom du till tomma lador?

– Nej, den förra regeringen gjorde ett bra jobb och investerade rejält i forskning. Tack vare det kunde Scilife Lab, ESS och Max IV byggas.

Vi kommer att fortsätta i den andan och avser inte att minska anslagen.

2. Så det är slut på ryckigheten i forskningspolitiken?

– Ja, vi vill lägga en forskningsproposition som tar sikte på tio år. För att få full utväxling och stabilitet vill vi ha en överenskommelse över blockgränserna. Regeringen pekar ut en riktning, utan att detaljstyra.

idéer. Låt forskarna göra det de är bäst på, och inte lägga för mycket tid på att skriva ansökningar. Friheten blir dock inte total. Vi kommer att peka ut strategiska forskningsområden. Innovation är en naturlig del av forskningen. Därför kommer jag att sitta med i innovationsrådet som leds av Stefan Löveen. Life science och miljöteknik är i fokus i ett första skede.

5. Vad vill ni göra med grundutbildningen?

– Efter en tid med frysta medel är det dags att lyfta grundutbildningens kvalitet, bland annat genom att

knyta utbildningen närmare forskningen. De berikar varandra. Vi vill ha utbildning och forskning i hela landet. De stora universiteten står för både bredd och spets, medan de mindre måsta nischa sig och bli starka på något område. Det blir också nya högskoleplatser, bland annat inom lärarutbildningen.

6. Fortsätter högskolan att vara avgiftsfri?

– Ja, det är en viktig princip, som ju innebär att den är gratis för EU-medborgare. Nu öppnar Tyskland upp för avgiftsfri utbildning även för medborgare utanför EU – tredje land. Det kommer vi att följa med stort intresse.

7. Varför fick du jobbet?

– Jag har bred erfarenhet som kommunal- och landstingsråd

3. Hur vill du locka talangerna till forskningen och få dem att stanna?

– Unga forskare måste få bättre villkor och möjlighet att göra karriär, både inom akademin och att växla mellan näringsliv och akademi. Att öka rörligheten är en nyckelfråga. Jämställdhetsfrågan spelar in här, där tillsättning av tjänster ska bygga på meriter, och inte strukturer som gynnar en viss grupp. Jag vill att universiteteten jobbar medvetet med den frågan.

4. Vem ska bestämma vilken forskning som ska bedrivas?

– Vi vill höja basanslagen till universiteten. Det ger långsiktighet och gynnar den fria nyfikenhetsforskningen, som kan leda till nya

12

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

med erfarenhet av näringslivskontakter. Det är viktigt att forskningen och ny kunskap kommer till nytta i samhället, som inom sjukvården. LEL

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson tog över välfyllda lador.

H e le n e H e llmar k K n utsso n Aktuell: Minister för högre utbildning och forskning (S).

Tidigare: Landstingsråd i Stockholm (jobbade bland annat med forskningsfrågor), kommunalråd i Sundbyberg.

Utbildning: Grundkurser i historia, nationalekonomi och statistik, men saknar högskoleexamen.

Personligt: Är häst-, konståknings- och hockeymorsa.

Med bättre villkor och tydliga karriärvägar ska unga talanger lockas att forska. Ministern vill ha högre utbildning och forskning i hela landet.

Gör en ledig dag: Påtar i trädgården hemma i Duvbo och promenerar.

N Y H E T ER

Lyfter landsbygden i näringsdepartementet?

Sven-Erik Bucht blev snabbt ett känt ansikte när vargjakten och antibiotikaresistensen seglade upp i media. Han vill att Sverige ska gå före när det gäller djurhälsa och miljö.

1. Hur vill du utveckla svenskt lantbruk?

– Regeringen har tagit initiativ till att ta fram en ny livsmedelsstrategi. Vi vill stärka tillsynen över djurskyddet. Sverige är en aktiv aktör i de förhandlingar som nu pågår om nya EU-bestämmelser om bland annat djurhälsa och offentliga kontroller, och arbetar för att regelverket ska bli både effektivt och verkningsfullt.

2. Lever Matlandet Sverige vidare?

– Det finns flera delar som är bra och dessa tar vi med oss in i ett fortsatt arbete med en livsmedelsstrategi för att öka livsmedelsproduktionen och stödja miljöinriktad matkonsumtion. Vi vill också se om det går att öka exporten av svenska livsmedel och utveckla det ekologiska jordbruket, bland annat genom den hektarersättning som riktas direkt till ekologiskt certifierad odling.

3. På vilket sätt vill du stärka djurskyddstillsynen?

– Resurserna ska öka och finansieras genom ett avgiftssystem.

Hur detta kommer att se ut arbetar vi med nu. Kontrollen bedöms vara mer likvärdig och objektiviteten och rättssäkerheten har ökat sedan kontrollen övertogs av länsstyrelserna.

4. Vad vill du göra för att få bukt med MRSA? – Vi vill ta ledartröjan internationellt för att minska antibiotikaanvändningen. När det gäller MRSA känner jag mig trygg med att myndigheterna hanterar detta.

5. Vad händer med landsbygdsfrågorna på näringsdepartementet?

– Sverige behöver en kraftfullare politik för landsbygden.

Landsbygden är viktig för tillväxt och sysselsättning. Men det kräver att landsbygden får en

mer central roll i tillväxtpolitiken.

Det ger chans till en samlad och kraftfull landsbygdspolitik.

en. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör beaktas i det sammanhanget. AN

6. Var hamnar SLU? – SLU kommer att följa med landsbygdsministern till det nya Näringsdepartementet. SLU kommer fortsatt ha den profil och de särskilda uppdrag som idag ligger på universitetet.

7. Ligger skogspolitiken fast?

– Ja, med de två jämställda målen: produktion och miljö. Skogen och produkterna från skogen ska bidra till ett hållbart samhälle samtidigt som fler jobb och tillväxt skapas. Skogen är en viktig grundbult i en växande bioekonomi. Miljöhänsynen bör öka i den brukade skogen och vi vill se över skogsvårdslagstiftning-

Sven-Erik Bucht hade tappat rösten vid intervjutillfället och har svarat genom sin pressekreterare.

Sve n-E r ik B u c ht Aktuell: Landsbygdsminister (S).

Tidigare: Riksdagsledamot sedan 2010, kommunstyrelsens ordförande i Haparanda.

Utbildning: Kurs i företagsekonomi vid Luleå tekniska universitet, gymnasieexamen.

Personligt: Bor i Karungi by i Haparanda kommun. Övertygade Ingvar Kamprad att bygga ett Ikeavaruhus i Haparanda och utsågs 2007 till årets svensk av tidningen Fokus.

Sven-Erik Bucht kommer att ta fram en ny livsmedelsstrategi, samtidigt som tillsynen över djurskyddet stärks.

Har arbetat som: Lantarbetare, vaktmästare, sågverksarbetare försäljningschef och musiklärare.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

13

N Y H E T ER

b ud g et I regeringens för-

slag till ny budget ingår följande satsningar som riksdagen röstar om den 3 december, några dagar innan den här tidningens pressläggning.

1.

Höjning av taket i a-kassan till 25 000 kronor i månaden. Läs mer på sidan 40.

2.

Fler platser för personer som vill byta karriär och komplettera sina pedagogiska kunskaper för att kunna bli lärare. Den stora bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik gör det viktigt.

3.

Fler högskoleplatser för att möta arbetsmarknadens behov och ungas studieintresse.

4.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet vill regeringen göra en särskild satsning på att lyfta professionerna för att använda kompetenserna rätt.

5.

Arbetslivsområdet är ytterligare en prioritering som lyfts fram. Regeringen menar bland annat att fler arbetsmiljöinspektioner behövs för att komma åt arbetsmiljöproblemen.

6.

14

Klimatfrågan är en samhällsutmaning som regeringen lyfter fram och som av allt att döma blir en fokusfråga inom det tänkta innovationsrådet, under ledning av statsministern. LEL

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

V i nnare

I höstas avgjordes Genikampen i SVT Vinnaren var Fredrik LöfFredrik Löfgren. gren, student i teknisk fysik och elektronik.

– Jag ställde upp för att förmedla glädjen jag känner för de här sakerna. Jag vill inspirera fler att läsa naturveten-

skap och teknik.

Det gick fort från den första intervjun i juni till att tävlingen startade i augusti, så det gällde att ha förmågan att lösa problem med sig från start.

– Det var roligare än jag trott, eftersom det var fler praktiska moment. Och de andra deltagarna var inte kufiga experter, utan de var sociala och kunniga inom flera olika områden.

Han tycker att det är viktigt att visa att naturvetenskap inte är tråkigt. Att man kan omsätta de teoretiska kunskaperna till roliga saker.

– Det är jättebra att man gör en satsning på att tävla i att använda kunskap också, parallellt med Idol och Atleterna. Sverige behöver naturvetare och ingenjörer för att kunna vara i framkant när det gäller innovationer och ny teknik. AN

Alternativ till djurförsök Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta första steget för att bilda ett kompetenscentrum för alternativa metoder till djurförsök. Syftet är att samla den kunskap som finns om metoder för att ersätta, begränsa eller förfina djurförsök. AN

S am l i n g s p unkt

bäst att för klara forskn i ng M Ä S TA R E Strålkastare sve-

per över lokalen, publiken sorlar förväntansfullt och blåa spottar lyser upp scenen där huvudpersonerna kommer in till applåder, wohoo-rop och kamerablixtar.

Det är final i Forskar grand prix.

Här koras den som är bäst på att presentera sin forskning – på fyra minuter. Vinnaren i årets tävling blir Michael Braian, som forskar på att skriva ut tänder med 3D-printer. Han fick högst poäng både av jury och publik för sin presentation där han använde humor, enkla budskap och tydliga och roliga bilder.

– Det känns väldigt bra att vinna. Det är en forskares tredje uppdrag att informera allmänheten. Och det finns mycket spännande forskning som man kanske aldrig får se. Vi måste kunna förklara hur vi gör nytta för folket, säger han.

F oto: E r i k C r o n b e r g.

6

Bald u r B r agas o n /SV T

Regeringens satsningar

Naturvetare vann Genikampen

Michael Braian tog hem segern i årets Forskar grand prix.

Tävlingen är både ett tillfälle att visa upp sin forskning och att inspireras till att presentera den på ett sätt som alla kan förstå.

På pr i s pallen:

1. Michael Braian, Malmö högskola, om 3D-printade tänder.

2. Kamran Rousta, högskolan i Borås, om vår roll i avfallshanteringssystemen.

3. Benny Thörnberg, Mittuniversitetet, om elektroniska ögon som varnar för ishalka. AN

Bra mix på årets Diagnostikforum Alla specialområden för biomedicinska analytiker fanns med på Diagnostikforum 2014, som ägde rum i Jönköping i oktober.

Naturvetarna var på plats och mötte deltagare, som delar med sig av sina erfarenheter.

1. Vad fick du ut av dagen?

2. Vad var bäst?

3. Spontan kommentar Inga-Lill Sparr, klinisk kemilab och transfusionsmedicin på Ludvika lasarett 1. Som en av arrangörerna är jag helnöjd. Ett viktigt forum för kompetensutveckling och att nätverka. Jag gillar bredden, där alla specialområden för biomedicinska analytiker finns med.

bytet till ” Efter Naturvetarna har jag höjt min lön Inga-Lill Sparr 2. Jag var moderator för det seminarium som handlade om transfusionsmedicin. Mycket inspirerande.

Intressant också hur cellomsättningen i hjärtat kan användas för att utreda brott. Jag fastnade även för veterinärblocket, det som handlade om blodgivning för hundar.

3. Efter bytet till Naturvetarna har jag höjt min lön, som jag menar har en koppling till övergången. Nu går jag på ett annat avtal, anpassat för akademiker. Boka redan nu in nästa Diagnostikforum, som äger rum 2016.

Martin Mehmeti, studerar femte terminen på Linköpings universitet 1. Jag fick bra information om olika karriärvägar. Jag är inne på att forska, gärna vid sidan av ett vanligt jobb. Hörde att det kanske ska bli möjligt att läsa vidare till cytodiagnostiker igen.

2. Som student är det bra att få inblickar i den verklighet som väntar efter examen. Värdefullt att möta forskare och höra om nya metoder och ny teknologi.

Sedan är det alltid bra att knyta kontakter. Den föreläsningen som handlade om nya analysmetoder för celiaki hos unga gav mig mycket. Spännande också att få veta mer om markörer för tjocktarmscancer.

3. Sammantaget en bra dag. Jag har också kommit fram till att jag ska gå med i Naturvetarna, jag är ju naturvetare. Det fackliga skyddet behövs, liksom möjligheten att diskutera karriärvägar.

Karolina Lundell, patologen på Ryhovs sjukhus 1. Särskilt spännande var den nya modellen ”One stopclinic” som tillämpas i Eskilstuna. Samarbetet mellan mammografin och patologen ger snabbare analyser. Tiden för provsvar har kortats från en vecka till en dag.

2. Jag gillar mixen, allt från droger och kosttillskott till ett sjukdomsutbrott efter restaurangbesök. Efter att ha släppt campylobacter som smittkälla, visade det sig att det var parasiter. Den kunskapen är avgörande för rätt behandling.

3. Roligt med alla utställare och att knyta kontakter. Ett tips till arrangören är att lägga in en kort rast mellan föreläsningarna. Som naturvetare ska jag nu också byta till Naturvetarna. LEL

H u r mår vär lde n s s kogar?

Doktoranden Ida Wallin har tack vare ett stipendium på 10 000 kronor från Naturvetarnas kamratfond varit i Utah på ett globalt forskningsmöte om skog.

– Skogen står inför flera utmaningar, som skövling och klimatförändringar. Samtidigt fångar skogen in kol och är en viktig producent av virke, rekreation och upplevelser. Mer än 1,6 miljarder människor i världen är beroende av skogen för sitt levebröd.

Vilket var temat?

– Det låg helt rätt i tiden och var ”Sustaining forests.

Sustaining People. The role of Research. Totalt var vi 2 500 forskare, studenter och praktiker från hundra länder på mötet i Salt Lake City, Utah.

Vad fick du ut?

– Det var spännande att få hela bredden, bland annat hur internationella överenskommelser påverkar den lokala skogspolitiken som jag forskar om. Här hemma har skogen en stark ekonomisk roll, medan den i andra länder främst har andra värden, som att bevara skogen i stadsnära områden.

Hur kan skogarna bli mer hållbara?

– Det handlar bland annat om samspelet mellan skog och människa. Inspirerande att höra om hur forskning som inkluderar genusperspektiv leder till bättre förståelse för hur världens skogar kan brukas mer hållbart.

Något nytt om ekologisk hållbarhet?

– Frågan om intensivodling i skogsplantage var på agendan. WWF har en ny syn på plantager och det beror på var i världen de finns. Plantager kan passa på vissa platser, men inte alls på andra. Det är heller inte givet att det finns en konflikt mellan biologisk mångfald och klimatmål överallt, utan det beror på tidigare användning och lokala förutsättningar.

Hur brukas skogen i Utah?

– Där utgör elden ett ständigt hot mot skogen. Forskare jobbar med att förebygga bränder och vakttornen står tätt för att kunna övervaka. Eldfängd gran gallras bort. LEL

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

15

Luis håller smittan borta från maten

Känner du dig trygg med maten som du köper i affären och äter på lunchrestaurangen? Enligt livsmedelsinspektören kan du vara lugn. Vi tog rygg på Luis Carvajal en dag på jobbet, där det hettar till ibland.

Text:

l ar s - er i k l i l j e b ä c k f o t o : S A N N A LI N D B E R G

En dag i en livsmedelsinspektörs liv 7.30

Tar bussen från Botkyrka till Haninge. En skön start på dagen med chans att ladda upp.

8.15 Kollar mejlboxen och förbereder dagens besök.

Går igenom protokoll från tidigare inspektioner.

16

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

9.00 Fika med

kollegorna. Ett bra tillfälle att informera varandra, men också att prata om allt mellan himmel och jord.

10.00 Inspektion på en skola. Vi blir bjudna på nybakade bullar. Det blir lite roligare att jobba men påverkar inte

Luis Carvajals professionalitet.

Däremot brukar han säga nej till bjudlunch.

11.00 Nu är turen kommen till en restaurang. Dialogen fungerar utmärkt och inspektören får tillgång till alla utrymmen, bland annat för att kolla att inte gnagare tar sig

in. En möglig skärbräda hamnar i soporna.

12.00 Lunch på en restaurang som han inte själv inspekterar. Han känner sig trygg med hygienen och att inte bli magsjuk. Inspektionen fungerar bra i Nynäshamn, Södertörn och Haninge.

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

> 13.00 Café med varma smörgåsar, godis och läkemedel, allt i ett, har några entusiaster startat. Ett par nedslag, men inte värre än att de kan rättas till direkt.

kollas. Den tar död på alla mikroorganismer, men eventuella toxiner som hade bildats innan tar inte den höga värmen kål på.

Temperaturen i kyldisken håller sig under åtta grader.

14.00 Dagens sista besök äger rum på en pizzeria. Det hettar till i ugnen när råvarorna

15.00 Fika på rummet. Dagens besök ska dokumenteras och rapporteras.

16.00 Hinner med att kolla av ett projekt. Prover av potatis och ris tas från restaurang för att undersöka hur lång tid det tar för Bacillus cereus att växa. Tester har tidigare gjorts på malet kött, med avseende på förekomsten av salmonella och E. coli.

18.00 Hemma igen. På med den grönvita halsduken inför kvällens match där favoritlaget Hammarby möter Östersund.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

17

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

S

tämningen är laddad när livsmedelsinspektören Luis Carvajal kliver in på en lunchrestaurang på Södertörn utanför Stockholm. Ägarna nickar välkomnande och bjuder på kaffe.

Han är ute på en av sina oanmälda inspektioner, som han gör en eller två gånger per år till varje näringsidkare, som på något sätt hanterar livsmedel. Den här syltan har en högre riskfaktor eftersom den til�lagar kött. Antalet portioner som serveras per dag spelar också roll för klassningen.

Varje vrå granskas i det lite prångiga köket. Han kollar att knivar och skärbrädor är rena. Där blir det nedslag.

– Så här får det inte se ut. Skärbrädor med djupa knivspår är en grogrund för mikroorganismer att växa i. Missfärgningen kan vara tecken på mögeltillväxt.

Ham nar i s op orna

Krögaren som lite oroligt följer inspektören varje steg han tar plockar snabbt fram

en sprayflaska med bakteriedödande medel och urskuldar sig.

– Det hjälper inte. Eftersom du slänger skärbrädan i soporna noterar jag ingen avvikelse eftersom problemet redan är åtgärdat, säger Luis Carvajal.

Han inspekterar fläktar och golvbrunnar, liksom toaletter och soprum, och att det finns rutiner för städning.

– Där sopor förvaras får det inte finnas några kryphål för råttor och andra smådjur. Därför går jag in och släcker ljuset.

Om det sipprar in ljus kan det vara tecken på att det finns springor, tillräckligt stora för att gnagare ska ta sig in.

känsligt för lägre temperaturer, då bakterier snabbt kan växa till.

Han berättar att riskzonen ligger mellan 8 och 60 grader. Allt går ut på att undvika att matens temperatur hamnar där. Nästa mätpunkt är kylskåpen, där inspektören med van hand petar in kännaren mellan två förpackningar bönor.

– Inga problem, det här ser bra ut, utbrister Luis Carjaval, när han har gått kylrundan.

Och sedan samma procedur med frysboxarna, som inte visar några avvikelser.

Listan på kylskåpsdörren vittnar om att restaurangen gör egenkontroller varannan dag, för att kunna åtgärda eventuella fel.

Kollar te m pen

Luis Carjaval tar fram sitt viktigaste verktyg. Med sin termometer tar han tempen på alla livsmedel som kan utgöra en risk. Enligt rutinen frågar han någon i personalen hur många grader den varma maten håller.

– Det är ett sätt att få koll på kunskapsnivån hos personalen. Det rätta svaret är 60 grader, vilket maten håller. Särskilt ris är

M ög li g k e bab

Så exemplariskt sköter sig inte alla.

– Bland det värsta jag har varit med om utspelade sig på en kebabrestaurang.

De hade slängt in kebabspettet i kylen, som inte fungerade. När jag öppnade dörren surrade flugorna och mögel hade börjat växa på köttet.

L u i s C a r va j a l Aktuell: Livsmedelinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund med de tre kommunerna Haninge, Tyresö och Nynäshamn.

Utbildning: Kock och livsmedelstekniker.

Bördig: Chilenskt påbrå, uppvuxen i Sverige.

Gör en ledig dag: Styrketränar, umgås, experimenterar med matlagning. Jobbar lite extra som kock.

Dagens fiskrätt i skolmatsalen håller en temperatur på över 60 grader och lever upp till kraven.

18

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

”

Som tidigare kock har jag ett ess i skjortärmen”

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

19

Det hände på en oanmäld kontroll, som gjorde att köttet inte nådde gästerna, som slapp bli sjuka.

– Att kunna göra skillnad på det sättet är en tjusning i jobbet. Ofta är det okunskap som ligger bakom en dålig hantering av livsmedel. Att komma tillbaka efter en inspektion och se de förbättringar som har gjorts ger mig en kick.

För att lyckas som inspektör fungerar det inte att komma med pekpinnar. Luis Carvajals recept är dialog, att gå varsamt fram, påpeka brister och tålmodigt förklara.

– Många tar illa vid sig. En avvikelse kan för vissa kännas som en prick hos polisen.

R i ngde p oli s

I de flesta fall går det fredligt till och inspektionerna kan genomföras som planerat. Men ibland hettar det till.

– Vid ett tillfälle under mina fem år här har jag tillkallat polis. Ägaren till en godisbutik var inte nöjd med mina anmärkningar. Stämningen blev hotfull och han ville köra iväg oss. Vi är alltid två när det finns risk för problem, vilket vi lyckligtvis var vid det här tillfället.

Vi drar vidare till nästa verksamhetsutövare, som är en skola, just innan lunchrusningen. Det är skinande blankt överallt och maten som snart ska serveras håller sina 60 grader med råge. Även kyl och frys lever upp till temperaturkraven.

S pår av n ötter

Nästa stopp är ett rätt nystartat café, som även erbjuder korv, varma smörgåsar, godis och läkemedel, som har blivit möjligt efter apotekets avreglering.

– När det gäller inspektion av läkemedel tittar vi bland annat på att det finns tydlig information. Piratkopior och otillåtna medel är inget jag har stött på hittills, säger Luis Carvajals.

Han kollar godisförpackningarna så att det framgår om det finns spår av nötter och andra allergener. Där finns inget att anmärka på. När han upptäcker att golvmoppar och annan städutrustning förvaras på toaletten slår han larm.

– Så får det inte vara, risken finns att bakterier och virus från toaletten kan förorena lokalen.

Caféägaren protesterar inte, utan gör som inspektören säger. Så är det i de flesta fall. #

20

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Luis Carvaja kollar alla skrymslen och vrår under sina inspektionsrundor.

5 snabba 1. Vad kostar en inspektion?

Kunden betalar 3 090 kronor för en inspektion, som normalt tar totalt tre timmar. Beroende på bland annat riskfaktor görs besöken en gång vartannat år upp till tre gånger per år.

2. Bäst med jobbet?

Jag gillar mötet med folk. Som tidigare kock har jag ett ess i skjortärmen. Jag kan deras vardag och har lätt att skapa dialog.

En tjusning är också att se förbättringar.

3. Värsta utbrottet?

Sexhundra elever på en skola fick vinterkräksjuka. Novovirus i

färdig mixsallad från Italien var den misstänkta smittkällan.

4. Vilken är den vanligaste smittkällan?

Grönsaker som inte har tvättats, och dålig personlig hygien hos personalen. Handtvätt förebygger. Hantera inte pengar i samband med matlagning. Använd separata skärbrädor för kött och grönsaker.

5. Hur stor är risken att drabbas?

Den är liten. Vi har fungerande inspektioner som förebygger sjukdomsutbrott. Mycket information hittar man på vår webb.

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

GMO – genväg eller återvändsgränd Kanske vill du göra din majs tåligare mot insektsangrepp eller torka? I dag kan vi direkt klippa in önskade anlag hos våra växter med hjälp av genteknik, men metoden är omtvistad. Och få produkter hittar ut på marknaden.

EU har världens hårdaste lagstiftning

kring genetiskt modifierade organismer (GMO). För att få odla dem måste man visa att de inte riskerar att sprida sig eller korsa sig med andra växter. Det rigida regelverket är ett problem enligt vetenskapsjournalisten Peter Sylwan.

– Nu är det bara de stora multinationella företagen som har råd – och de är Peter Sylwan. inte intresserade av att utveckla grödor med samhälls- och konsumentnytta. Andra spännande tillämpningar av gentekniken kommer inte fram. Jag tycker att regelverket borde omfatta all växtförädling och titta på växternas egenskaper, nytta och risker oavsett vilken teknik man använt, säger han.

Han talar om hur man skulle kunna odla växter som själva bekämpar ogräs, svampar och insekter. Växter som tar upp mer näring ur jorden så att man kan gödsla mindre.

Fleråriga växter som gör att man slipper plöja, skyddar jorden, ökar mångfalden och tar upp mer växthusgaser från luften. Eller växter som har bättre näringsvärde och där man tagit bort ämnen som människor inte tål.

– Om det är några som borde vara mest intresserade av gentekniken så är det de som nu är mest skeptiska – eko-bönder och eko-konsumenter, säger han.

M on ok u lturer

Naturskyddsföreningen är mer kritisk och ser inte miljönyttan.

– Sättet man använder gentekniken

inom jordbruket i dag är ohållbart. Det bygger på systematisk användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, säger Johanna Sandahl, ordförande för NaturJohanna Sandahl. skyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är neutral till tekniken i sig, men tycker att den genmodifierade organismen måste utvärderas med tanke på miljö, hälsa och hur odlingen påverkar socioekonomiskt.

– Ofta är det låg biologisk mångfald i odlingarna. Men stora monokulturer av en gröda är ohållbart oavsett om det är GMO eller ej, säger Johanna Sandahl.

I m p orterad mat

Om man vill sälja livsmedel som innehåller GMO inom EU måste man lämna in en ansökan. Av dokumentationen ska det framgå att grödan är säker för människa, djur och miljö. Trettioåtta produkter är i dag godkända och endast ett fåtal säljs i Sverige.

– Hos de stora livsmedelskedjorna finns Zofia Kurowska. bara någon enstaka produkt. I butiker som importerar mat från USA är det mycket vanligare. Framförallt i varor som innehåller majs eller soja, säger Zofia Kurowska, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

D et gyllene r i s et

För produkter som malts i en kvarn är det nästan omöjligt att undvika att det blandas in spår av GMO. Det här kan bli ett problem för länder som odlar en gröda som inte är godkänd. Ett exempel är golden rice, som förändrats för att klara torka och för ökat innehåll av vitamin A. Det kan vara viktigt för regionen där det odlas, men kan göra det svårt att exportera produkter som innehåller ris till EU. – Om vi hittar spår av något som inte är godkänt måste hela partiet förstöras. Vi har så svåra regler att det stoppar även det som är bra, säger Zofia Kurowska. AN #

M ä r k n i ng Alla livsmedel som innehåller, består av eller har framställts av GMO ska märkas. Mjölk, kött och ägg som kommer från djur som har ätit genetiskt modifierat foder behöver dock inte märkas.

Det finns ingen standard för märkning av GMO-fria varor. Vissa miljömärkningar innebär dock att produkterna är producerade utan GMO-grödor och att djuren fått foder utan GMO. Källa: Livsmedelsverket

O dl i ng I Sverige odlades under 2014 tolv olika grödor i så kallade fältförsök. Det handlar om till exempel insektsresistent majs, äpple och päron med förbättrad rotningsförmåga och olika typer av hybridasp. Odlingarna finns i Skåne, Halland och i Umeå. Detta är försöksverksamhet och ingenting som kommer ut på butikshyllorna.

Källa: Jordbruksverket

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

21

K A N V I L I TA PÅ M AT E N ?

Risk att resistenta bakterier sprider sig Köttet du väljer ur kyldisken kan innehålla antibiotikaresistenta bakterier. Framförallt om du väljer kycklingkött eller importerat griskött. Men risken att smittas via maten är liten. Risken för att resistensen sprider sig är större.

Enligt Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket är det ovanligt att antibiotikaresistenta bakterier smittar genom maten.

Under hösten har vi hört om anti-

biotikaresistenta bakterier hos danska grisar och i importerat danskt och tyskt griskött. Tre av fyra danska grisar har bakterien och den följer med till var femte köttförpackning. Det handlar om så kallade MRSA-bakterier, som är resistenta mot flera typer av antibiotika.

– Det finns inget som tyder på att den smittar genom maten, men om man får den på sig kan den ge sårinfektioner som är svåra att bli av med.

Därför är det i första hand en arbetsmiljöfråga för dem som arbetar nära smittade djur, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog vid Livsmedelsverket.

Svår b ehand lade i n fe kti oner

Det kan dock finnas andra typer av resistenta bakterier i mat, till exempel vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella. Eller så kallade ESBL-bildande bakterier, en variant av tarmbakterien E. coli, som är resistent mot en viss typ av antibiotika.

– Eftersom det är tarmbakterier kan de smitta om man får dem i sig, och till exempel ge svårbehandlade urinvägsinfektioner, säger Åsa Rosengren.

22

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Kök s hy g i en f ö r at t u nd v i k a at t f å i dig bakte r ier

• Tvätta h änderna in nan du b ö direkt nä rjar laga m r du hante at och rat rått kött • Håll isä och kycklin r rått kött g. och andra skärbräd livsmedel, or och kök d is k a sredskap n skurit kö oga när du tt och kyck ling.

• Genomst ek alltid få gel och kö • Skölj grö ttfärs. nsaker.

Källa: Livsm edelsverke t

Bakterierna finns inte kvar i kött som är genomstekt, eftersom de dör vid upphettning.

MRSA-bakterier kan överföras mellan djur och människor. Bild: NIAID.

I en ny studie har man visat att ESBLbakterier är vanliga i kycklingkött oavsett ursprungsland, men även finns i gris- och nötkött från andra EU-länder, i importerad fisk och enstaka bladgrönsaker. Det är dock ovanligt att de smittar via maten.

G od hyg i en

– Om du skulle få en stek med antibiotikaresistenta bakterier kan du hantera det med god hygien i köket. Det behöver inte bli en svår blodinfektion, säger Åsa Rosengren.

E n sven s k gr i s

ESBL-bakterier har hittats hos fyra av tio svenska slaktkycklingar, trots att denna typ av antibiotika inte används för kycklinguppfödning i Sverige. Smittan har spårats till importerade avelsdjur som haft med sig bakterierna och fört dem vidare.

MRSA har bara hittats hos en svensk gris, sannolikt för att vi inte använder antibiotika till djur på samma sätt som många andra länder. Där ges det även till friska djur i förebyggande syfte, och den höga användningen leder till att fler bakterier utvecklar resistens. Som konsument kan man hjälpa till att undvika detta genom att välja kött från djur som inte utfordrats med antibiotika. AN #

Mycket kvar att avslöja för hemlige kocken Alla har vi blivit lurade av mat som inte håller vad den lovar.

Med högre krav på att producenterna talar sanning skulle matfusket minska, menar Mats-Eric Nilsson. ”Vi har inga onödiga tillsatser”, sa livs-

medelsindustrin när boken "Den hemlige kocken" släpptes 2007. Det var matjournalisten Mats-Eric Nilsson som granskade maten. Han avslöjade bland annat att glassen magnum pistage hade syntetiska smakämnen och färgades grön med spenat.

Många hade anledning att känna sig lurade. Han fick Dafgård att se över sina recept som inte alls var så äkta som man gav sken av. Jennys kåldolmar till exempel innehöll 67 ingredienser, varav många färgämnen, konsistensgivare och smaksättare. I dag återstår ett färgämne.

– De flesta tillsatser gick att ta bort, utan att någon blev sjuk, säger Mats-Eric Nilsson.

M i nn s lasagne fu s k et

Men mycket återstår att göra för att få bukt med matfusket. Det visar inte minst hästköttskandalen i Findus lasagne. Det som skulle vara noga utvalt svenskt nötkött avslöjades som rumänskt hästkött tillagat i Luxemburg. Minns också den färgade fläskfilén som såldes som oxfilé. Ännu en strid han gick var den mot restaurangbranschen i boken "Saltad nota".

– Där är konsumenten i ett ännu mer utsatt läge. Halvfabrikat används utan att man får veta det och matens ursprung är höljt i dunkel.

Han är kritisk till den svenska livsmedelstillsynen.

– Livsmedelsverket har varit för mesigt i att ställa krav på redlighet, att producenterna talar sanning. Livsmedelskontrollen borde vara nationell för att få den mer effektiv. I dag tillämpas reglerna olika i olika kommuner, vilket skapar utrymme för godtycke.

Vad väljer du själv i butiken?

– Rätt mycket ekologiskt. Svenskt

Mats-Eric Nilsson vill se en nationell livsmedelskontroll för att få den mer effektiv.

ekokött som kostar lite mer har jag råd att välja när jag äter mindre kött.

Ditt råd till konsumenterna?

– Ställ krav på att få veta ursprung: Var och hur djuren är uppfödda, liksom hur grönsakerna är odlade. Välj kvalitet istället för lägsta pris. #

Toxikologen tar larmen med en nypa salt I tre av fyra frukter finns det rester av kemiska bekämpningsmedel, larmade miljöorganisationerna om för inte så länge sedan. Men det finns ingen anledning till oro, enligt Anneli Widenfalk, riskvärderare på Livsmedelsverket.

– Halterna är så låga att de inte utgör någon hälsorisk. Analysmetoderna har blivit så mycket bättre att spår av kemikalier numera påträffas ofta. Man kan också analysera fler ämnen nu än tidigare.

Så det finns ingen anledning till oro?

– Nej. Tack vare tuffare granskning och hårdare krav inom EU är de far-

ligaste pesticiderna borta.

I en procent av proverna som togs av Livsmedelsverket 2013 överskreds gränsvärdet.

– Då ska man Anneli Widenfalk. komma ihåg att gränsvärdena är satta med god marginal.

För att pesticiderna ska utgöra en hälsorisk måste halterna vara minst hundra gånger högre. Vi har också undersökt kombinationseffekter av bekämpningsmedel i frukt. Där har vi inte heller kunnat se några hälsorisker.

Det händer att vissa frukter har förhöjda halter, bland annat citrusfrukter. Tor-

kade gojibär från Kina har också stuckit ut i mätningarna.

– Det skadar inte att skölja frukt och grönsaker, om inte annat för att få bort smuts och mikroorganismer.

Värre än rester av växtskyddsmedel är bland annat glykoalkaloider och mögelgifter som kan bildas naturligt i maten. Även miljögifter som DDT, dioxin och PCB är en större risk.

– Det är därför vi ger råd till känsliga grupper om att begränsa intaget av östersjöfisk, även om halterna har gått ner. Äter du själv ekologiskt?

– Det kan finnas många goda skäl att välja ekologisk mat, men inte av omsorg om hälsan. Själv köper jag ekologiska bananer för miljöns och arbetarnas skull. #

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

23

Under några intensiva veckor läggs 80 000 kubikmeter sand ut på stränderna i Ystads Sandskog och vid Löderups Strandbad.

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

Hård kamp

mot hungrigt hav Ystad är den kommun som drabbats hårdast av erosionen.

Miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog för en tuff och mångfacetterad kamp mot det hungriga havet.

Text

J o h an J o e l s s o n

foto

J o natan J a c o b s o n

>

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

25

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

D

et blåser kalla vindar från Östersjön.

Ute till havs ligger släpmuddringsfartyget Magni-R inbäddat i dis. Båten har precis kommit tillbaka till kusten efter att ha varit ute vid Sandhammar bank och muddrat upp 1 200 kubikmeter sand.

Nu har skeppet dockats vid en lång pipeline som sträcker sig in till den sargade strandlinjen i Ystads sandskog. Från rörets mynning sprutar det ut vattenblandad sand. Strandremsan, som idag bara är ett tiotal meter bred, ska när arbetet är färdigt bli minst 80 meter.

och vid Löderups strandbad, två mil utanför Ystad. År 2011 påbörjades även arbetet med så kallad strandfodring.

Det innebär att man hämtar sand från havsbottnen och återför den till kustlinjen. Fram till 2023 har kommunen tillstånd från mark- och miljödomstolen att hämta tillbaka 340 000 kubikmeter från Sandhammar bank. Vid årets strandfodring, som beräknas kosta 10 miljoner kronor, tas 80 000 kubikmeter sand upp och läggs på stränderna i Ystads sandskog och vid Löderups strandbad.

– Det är svårt att hitta rätt sandkvalitet på land. Därför måste sanden hämtas från havet, säger Mona Ohlsson Skoog.

E ros ionen s fi en d e

Dan s karna s neg lar

Bland ett tiotal nyfikna eftermiddagsflanörer står Ystads kommuns erosionsfiende nummer ett, miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog, och överblickar arbetet. Trots att hon gläds över att stranden nu breddas sticker hon inte under stol med att kommunen står inför stora utmaningar på sikt.

– Vi kommer att bli tvungna att låta erosionen fortgå på vissa platser, även i naturområden och reservat. Det känns inte bra. Men eftersom kommunen får bekosta allt kustskyddsarbete själv finns det inte resurser att vara överallt, säger hon.

Eftersom Ystad är den enda kommunen som använt sig av strandfodring, med sand från havet, följer andra kustnära kommuner arbetet med spänning. Men metoden är inte helt okontroversiell. I Danmark, som länge sugit upp sand från havsbottnen i Öresund för att förstärka kustlinjer och få material till byggprojekt, finns kritiska röster. Magnus Eckeblad, sakkunnig inom havsmiljöfrågor på organisationen Oceana i Köpenhamn, menar att den danska sandsugningen i Öresund ödelagt bottnar och förstört viktiga lekplatser för plattfisk.

– Det är tråkigt om Ystad skulle utvidga strandfordringen på ett sätt som vore skadligt för havsmiljön, säger han.

Pär Persson arbetar som vattenstrateg på Länsstyrelsen Skåne. Han anser att strandfodringen är mer effektiv som erosionsskydd än vågbrytare och hövder. Han ser samtidigt en fara i att metoden skulle sprida sig och bli allmängods i svenska kustkommuner. Men mark-

M o n a O h lss o n S k o o g Ålder: 35 år.

San d från havs botten

I Skåne har kustskyddet seglat upp som en allt viktigare samhällsbyggnadsfråga.

I Ystad har erosionen stått högt på agendan ända sedan skadeverkningarna upptäcktes på 1980-talet. I sitt omfattande kustskyddsarbete har kommunen uppfört bryggor, vågbrytare och hövder – allt för att begränsa erosionen i Ystads sandskog

26

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Bor: Sjöbo kommun.

Utbildning: Geovetare.

Har tidigare arbetat med: Inom Ystads kommun.

Gör just nu: Miljö- och klimatstrateg i Ystads kommun.

Erosion

Erosion betyder nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris. Kusterosion innebär att havet bryter ned och transporterar bort sanden vid kusten så att stranden förskjuts inåt land. Ett flertal faktorer ligger bakom kusterosionen, bland annat vågor, vattenståndsförändringar och strömmar.

Källa: NE och Ystads kommun

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

Centru m f ö r er o s i o n s s k a d o r Ystad har tillsammans med 21 andra kommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland bildat Erosionsskadecentrum. Det är ett samarbetsorgan för att få fram effektiv och miljöanpassad erosionsskyddsteknik. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisationen.

Strandfodring är bara en del i Ystads kommuns kustskyddsarbete.

Källa: NE

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

27

S T R A N D E N ÅT E R S K A PA S

och miljödomstolen, SGU och även länsstyrelsen har bedömt Sandhammar bank som en lämplig plats att hämta sand ifrån.

– De tillstånd som kommunen erhållit för strandfodringen medför ett omfattande miljökontrollprogram för att säkerställa att inga bestående skador uppkommer som påverkar miljön i havet, säger Mona Ohlsson Skoog.

Vägar borta

Hon menar att strandfodring måste till som en del i arbetet med att säkra Ystads framtida överlevnad. Själv är hon uppvuxen i Löderup och har följt erosionens ödesdigra framfart under lång tid.

– Vid Löderups strandbad har vägar och stigar försvunnit, campingen har fått flyttas och hus har rasat i havet, säger hon.

Löderups strandbad är den värst erosionsdrabbade platsen i Sverige. Sedan 1960 har strandlinjen förskjutits två hundra meter inåt land. Kommunen håller koll på erosionen genom att göra årliga mätningar i samarbete med Lunds tekniska högskola.

– Genom att ta ut fixpunkter och skapa profillinjer kan vi räkna ut hur stora volymer som försvunnit eller ackumulerats på begränsade ytor, säger Mona Ohlsson Skoog.

”

Vägar har försvunnit.

Campingen har f lyttats och hus har rasat i havet”

ringen vi gjorde 2011, då 100 000 kubikmeter sand återfördes, eroderades 40 000 kubikmeter. År 2013 kom dock en del av den eroderade sanden tillbaka, säger hon.

För att få en bättre överblick och hitta lämpliga verktyg för att begränsa erosionen framöver har Ystads kommun tillsatt en omfattande utredning. Kon-

sulter har fått i uppdrag att studera hur kusten kommer att påverkas med olika typer av skydd.

– Vi vill ha alla tänkbara alternativ så att vi inte låser in oss i ett hörn. För det är nu vi måste fatta de långsiktiga besluten, säger Mona Ohlsson Skoog och blickar ut över de grå vågorna som sakta rullar in från Östersjön. #

San d en ström mar ti llbaka

Sjöfåglar flockas kring sanden som sprutar ut ur röret på stranden. Mona Ohlsson Skoog vill inte likna strandfodringen vid ett Sisyfosarbete. Men klart är att en stor del av den sand som nu återförs i sinom tid kommer att förflyttas med de kustparallella strömmarna österut till Sandhammar bank igen.

– Året efter den första strandfod-

28

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Mona Ohlsson Skoog visar erosionen vid Löderups strandbad. På datorn syns två flygbilder tagna med 52 års mellanrum.

vetenskap

vetenskap

I spåren av

Nobelprisen När pristagarna har hyllats och fått sina medaljer friskar vi upp minnet med en snabbrepetition. Här visar vi också hur upptäckterna har tagits vidare i ny forskning inom kemins, fysikens och An na Nor b e rg och Lar s-E r i k Li lj e bäck medicinens värld.

TEXT

I världens fokus under en dag i december. Stockholms stadshus stod färdigt 1923. Arkitekt: Ragnar Östberg.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

29

N o b e l p r i s e t - f ys i k

Pristagare som skapar nytt ljus

– Det här priset går i Alfred Nobels anda och skapar stor nytta för mänskligheten, sa Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien, KVA, när priset tillkännagavs.

Det var på 1990-talet som pristagarna lyckades få ut de starka blå strålarna från en halvledare. Under flera decennier hade forskare världen över försökt klara det. Tidigare fanns bara röda och gröna dioder, vilka inte räcker till för att skapa vitt ljus – för det behövs den blå dioden.

Led-lampan har starkt vitt ljus och lång livstid. Men den stora poängen är att den är energisnål. Rekordet just nu är 300 lumen per watt, vilket ska jämföras med glödlampans 16 lumen per watt.

H e la lj uss pe ktrat

Tekniken utvecklas hela tiden. Ett forskarlag på Lunds universitet jobbar för att göra led-lampan effektivare och kunna kontrollera ljusets färgsammansättning och färgtemperatur.

– Effektiviteten kan i dag ligga så högt som runt 50 procent. Med hjälp av avancerad nanoteknik, bland annat med användning av nanotrådar, räknar vi med att kun-

na höja effektiviteten samtidigt som vi kan anpassa belysningen till olika behov, säger Lars Samuelson, professor i nanoteknologi vid Lunds universitet.

Där jobbar femton personer med forskning och utveckling av materialvetenskap för lysdioder, som bygger på pristagarnas uppfinning, men där avancerad nanoteknik används.

– Även ljuskvaliteten går framåt, där vi i framtiden kan få fram hela ljusspektrat. Jämför med de billiga lysdioder som finns på Lars Samuelson. marknaden i dag. Du hittar dem i ficklampor och ger ett kallt ljus som förvränger färgerna. Ljusdioder med bra kvalitet kostar flera hundra kronor i dag, säger Lars Samuelson.

300 lm/W

16 lm/W 0,1 lm/W

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

H ett om råd e

Forskningsfältet led-lampor har länge varit hett i forskarvärlden och har uppmärksammats med andra priser runt om i världen.

– Pristagarna är etablerade i forskarvärlden. I egenskap av ledamot i KVA:s fysikklass kan jag inte säga mer än så, säger Lars Samuelson. #

Det finns också andra tillämpningar av den blå ljusdioden, som Lundagruppen utvecklar i ett forskningsprojekt. Det handlar om vattenrening. Ultraviolett ljus i våglängder mellan 250-280 nanometer dödar bakterier och slår sönder DNA. – Den tekniken kommer att bli stor och kan förse alla världens länder med rent dricksvatten, säger Lars Samuelson, som ser en framtid där dioderna drivs med el från solceller.

70 lm/W

30

Ännu ett användningsområde är vattenballast som används i båtar, där tekniken på ett enklare och billigare sätt än i dag kan oskadliggöra bakterier i ballasten.

Vattenren i ng

Led-lampan är överlägsen andra ljuskällor.

OLJELAMPA GLÖDLAMPA Oljelampa Glödlampa (Ca 15 000 f.Kr.) (1800-tal) (ca 15 000 f.kr.) (tidigt 1800-tal)

Upptäckten av de starka blå strålarna belönas. Utmaningen är göra led-lampan ännu effektivare.

LYSRÖRSLAMPA Lysrörslampa (1900-tal)

(1900-tal)

LED Led (2000-tal) (2000-tal)

Årets pristagare i fysik Isamu Akasaki, Meijo University, Nagoya, och Nagoya University, Japan Hiroshi Amano, Nagoya Univer-

sity, Japan

Illustration: © Johan Jarnestad/The Royal Swedish Academy of Sciences

Årets Nobelpris i fysik går till uppfinningen av det blå led-ljuset.

Det finns i mobilen, datorn och ficklampan. En forskargrupp i Lund tar led-lampan ett steg till.

Shuji Nakamura, University of

California, Santa Barbara, USA

Juryns motivering ”för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”

N o b e l p r i s e t - KE M I

Lysande molekyler syns i cellen Årets Nobelpris i kemi handlar om teknik som gör det möjligt att titta på vad som händer inne i våra celler. Det är ett viktigt hjälpmedel inom till exempel cancerforskningen där man kan följa hur enskilda molekyler påverkar cellerna.

Med ett vanligt mikroskop kan man titta på saker som är större än 0,2 mikrometer, till exempel däggdjursceller, bakterier och vissa virus. Hur processerna inuti dem ser ut fick man fram till slutet av nittiotalet gissa sig till. Då togs det superupplösta fluorescensmikroskopet, eller nanoskopet, fram.

Lysan d e mole kyler

Den andra tekniken kallas enmolekylsmikroskopi. W. E. Moerner upptäckte att ett fluorescerande protein kan tändas och släckas på beställning. Genom att koppla det till andra molekyler i cellen kan man få dem att lysa upp när man vill och synas som enskilda punkter i mikroskopet.

Erik Betzig byggde vidare på detta och använde svaga upprepade ljuspulser för att olika molekyler i ett prov skulle lysa vid olika tidpunkter. Bilder av detta läggs ihop till en enda högupplöst bild.

I dag är nanoskopet standardutrustning på många labb där man vill undersöka enskilda molekylers vägar inuti levande celler.

Åter sänt lj us

Det finns två olika principer för att förbättra upplösningen hos mikroskop förbi den teoretiska gränsen. Båda bygger på att man använder fluorescerande molekyler, som återsänder ljus när de blivit belysta.

Stefan Hell har tagit fram den så kallade stimulated emission depletion, eller STEDtekniken. Den innebär att man belyser ett mycket litet område, en nanometer, av ett prov åt gången. Samtidigt släcker man all fluorescens runtomkring med hjälp av ytterligare en ljusstråle. Genom att svepa över provet och mäta ljusnivåer hos molekylerna får man en bild med hög upplösning.

Ce llernas fun ktioner

– Vi använder nanoskop dagligen.

Det är ett fantastiskt hjälpmedel och vi skulle inte kunna göra den forskning vi gör i dag utan det, säger Paraskevi Heldin, professor vid Uppsala universitet och forskare vid Ludwig Institute for Cancer Research.

Hennes forskargrupp studerar hur mikromiljön påverkar Paraskevi cellernas funktioner.

Heldin.

Till exempel hur ett protein förflyttar sig och förändras inne i cellen.

– Vi kan se var enstaka proteiner befinner sig och hur de interagerar med andra molekyler. Vi tittar särskilt på hur ämnet hyaluronan påverkar vissa egenskaper hos bröstcancerceller, säger hon.

Möj lig b ehan d li ng

Med hjälp av den informationen försöker de bland annat ta reda på varför cancercellerna börjar överproducera ämnet och dess receptor på cellytan, CD44.

På detta sätt vill de öka förståelsen för de molekylära mekanismerna kring invasiv bröstcancer. Och hoppas att det ska leda till att utveckla rutiner för prognos och behandling. #

Årets pristagare i kemi Eric Betzig, Howard Hughes

Medical Institute, USA

Stefan W. Hell, Max Planck Institute for Biophysical Chemistry, and German Cancer Research Center, Germany

I llu st r at i o n: J o h a n Ja r n esta d/ K u n g l. V et e n s k a p sa k a d e m i e n.

William E. Moerner, Stanford University, Kalifornien, USA

Juryns motivering

I ett STED-mikroskop skickas två laserstrålar. En (blå pilar) för att lysa upp provet och en (orange pilar) för att släcka allt ljus kring ett nanometerstort område. Genom att svepa mikroskopet över provet får man en bild med mycket hög upplösning.

Ӂrets pris handlar om hur det optiska mikroskopet blev ett nanoskop.

Pristagarna belönas för utvecklingen av superupplöst fluorescensmikroskopi.”

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

31

N o b e l p r i s e t - M E D I C IN

Råttan hittar.

Årets Medicinpris handlar om hjärnans positioneringssystem, alltså vår inre karta och kompass; hur vi kan förstå var vi befinner oss och hur vår hjärna kan lära sig att hitta i nya omgivningar. Det här kan vara till nytta inom alzheimerforskningen.

koordinatsystem över omgivningen i hjärnan.

Andra nervceller registrerar huvudets riktning och rummets gränser.

När all denna information slås ihop skapas ett positioneringssystem i hjärnan, som gör att vi kan känna av var vi är och hitta vägen till en annan plats.

Tänk dig att du skulle behöva fundera i varje ögonblick på var du är, aldrig kände igen dig och inte kunde lista ut hur du ska ta dig till en ny plats. Årets nobelpristagare har studerat råttor och kommit fram till vilka celler i hjärnan som ser till att vi faktiskt klarar av att hitta både bort och hem.

John O’Keefe upptäckte 1971 hur olika nervceller i hjärnans hippocampus aktiverades beroende av vilken plats en råtta befann sig på. Han drog slutsatsen att cellerna, som han döpte till place cells, eller platsceller, motsvarar en inre karta av den miljö vi befinner oss i.

U ppfattar ru m m et

U n i kt mön ster

May-Britt Moser och Edvard Moser upptäckte 2005 en annan typ av nervcell i hjärnan, så kallade grid cells, eller rutnätceller. Dessa aktiverades i ett unikt mönster varje gång råttan passerade vissa punkter i rummet. På så sätt bildas ett

– Det här är ett exempel på forskning som ger oss ökad förståelse för hur hjärnan fungerar. Den beskriver förmågan vi har att uppfatta rummet och kunna hitta och hitta tillbaka, säger Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Huddinge.

Hennes forskargrupp tittar på hur sjukdomsförloppet i hjärnan ser ut vid Alzheimers sjukdom. Och hon påpekar att de observationer som finns av människor stämmer väl med det som pristagarna har visat i djurmodeller.

Agneta Nordberg.

Det finns också studier som visar att plats- och rutnätsceller även finns hos människor. Och man har visat att personer som lätt kom ihåg Agneta och kunde lära sig Nordberg. nya gator hade större hippocampus.

– De studierna är gjorda på unga, friska personer. Men det öppnar för att man skulle kunna studera detta på patienter och få mer kunskap, säger Agneta Nordberg.

Förän d r i ngar i hjärnan

Ökad kunskap ger nya idéer om hur man kan gå vidare. Och i förlängningen tror Agneta Nordberg att det här kan bli en väg för att kunna angripa de förändringar i hjärnan som leder till Alzheimers sjukdom. #

Större h i ppocam pus

– Det är framförallt de områden i hjärnan där plats- och rutnätscellerna finns som påverkas vid Alzheimers sjukdom. Och den som blir sjuk kanske inte kan tänka ut hur man ska ta sig från en plats till en annan, säger

Årets pristagare i medicin John O’Keefe, professor i kognitiv neurovetenskap vid University College i London.

May-Britt Moser och Edvard Moser, vid Norges teknisk-na-

turvitenskapelige universitet i Trondheim.

Juryns motivering

I en ny stad kan vi känna igen oss och hitta rätt med hjälp information från rutnäts- och platscellerna i hjärnans navigeringssystem.

32

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

”för deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan.”

F oto: U lf S i r b o r n

Vår inbyggda GPS lokaliserad

vetenskap

Rymdsonden Rosetta.

Hälsningar från rymden I november sattes landaren Philae ner på en komet efter att ha varit på väg i över tio år; och tillsammans med rymdsonden Rosetta färdats längre än fem gånger jordens avstånd till solen.

Philae skickade tillbaka mätdata och bilder från kometen under 64 timmar tills dess batterier tog slut.

Uppdraget fortsätter för Rosetta, som

B i ld:

ska följa kometen och samla information när den närmar sig solen. Då hoppas man också att Philaes solpaneler ska ge den energi nog att vakna till liv igen och fortsätta skicka data.

I augusti nästa år förväntas kometen vara 186 miljoner kilometer från solen, sedan vänder den och färdas bort från oss igen. Rosetta följer med fram till

december nästa år.

På detta sätt vill man ta reda på mer om solsystemets historia. Till exempel hur det uppstod och utvecklades, hur kometer fungerar och vilken roll de spelar i hur planeter utvecklas. AN

Våra proteiner är kartlagda Efter elva år är Mathias Uhléns forskarlag i mål. Den så kallade proteinatlasen är klar.

Kroppens runt 20 000 proteiner har kartlagts. Nu vet man vilka proteiner som bygger upp kroppens olika organ.

Förvånansvärt många proteiner är desamma i njure, lever och andra organ.

– Vi människor tycks ha ett basmaskineri av proteiner som verkar i alla celler. De ser till att cellen får energi, kopierar arvsmassan och bildar rätt proteiner. I runda slängar

Extrem livsform ger hopp om nya läkemedel För första gången har forskare visat att den uråldriga livsformen arkéer kan producera ett enzym med antibakteriell verkan. Dessa encelliga organismer lever ofta i extrema miljöer, till exempel nära så kallade hydrotermiska källor där hett, mineralrikt vatten strömmar ut djupt nere på havsbotten.

Eftersom arkéerna inte träffar på så många andra livsformer har man

handlar det om runt 10 000 proteiner som verkar överallt i hela kroppen, säger Mattias Uhlén.

Han menar att den största nyheten är att det är så få proteiner som utmärker ett organ. I njuren är det endast 68 proteiner som det finns mer av än i andra delar av kroppen och som gör att njuren gör det den gör. Men inget av proteinerna är unikt.

Bara en handfull organ har specifika proteiner. Insulin i bukspottkörteln, det prosta-

Arkéerna liknar bakterier, men har en annan typ av cellväggar.

tidigare inte trott att de innehåller ämnen som kan bli läkemedel. Det enzym man nu har hittat är dock verksamt mot ett stort antal bakterier, bland annat Staphylococcus aureus, som kan bära på antibiotikaresistens (MRSA).

Detta ger hopp om att arkéerna skulle kunna vara en bra källa till nya antibakteriella läkemedel. AN

ESA

Samma protein i olika organ.

taspecifika PSA och tropinin i hjärtat är sådana exempel.

Det mesta talar för att nyttan med kartläggningen kommer att bli betydande.

– Jag skulle bli besviken om inte i stort sett all läkemedelsutveckling använder sig av vår proteinatlas, säger Mattis Uhlén. LEL

40 procent

Så hög kan proteinhalten i lupin vara i bästa fall. Det är mer än dubbelt så mycket som i ärtor. Hittills har lupin odlats som foder. Men nu kan en ändring vara på gång. Tyska forskare har lyckats framställa ett nästan smaklöst protein från lupin, som normalt har en utpräglad bismak.

Tanken är att proteinet ska användas som råvara i allt från glass till korv. LEL

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

Råvara till korv och glass?

33

vetenskap

en a g å r F ta re naturve

Vart tog den vita haren vägen?

Jag undrar vart den på vintern vita skogsharen har tagit vägen? Förr sågs den ofta i Mälardalen, men nu inte alls.

Skogsharar blir vita på vintern. Men i sydligare områden som till exempel Småland så blir de mer gråblå, ibland benämnda moharar.

Har de vita skogshararna blivit färre? Med senare snöläggning och tidigare snösmältning så finns det en risk att hararna missar tiden för pälsömsning och är vita mot brun eller grön bakgrund. Studier på den amerikanska snöskoharen visar att de inte hinner med att förändra sin pälsömsning då klimatet förändras.

För våra egna skogsharar så är det möjligen samma sak. Men dessutom blir skogshararna utkonkurrerade av de större fälthararna. Hanar av fältharar parar sig med honor av skogsharar som därmed föder hybrider. Dessa hybrider har oftast en spräcklig pälsfärg på vintern. Så skogsharen har generellt minskat i antal i Syd- och Mellansverige men även i Norrland. Men detta är förmodligen relaterat till en ökning av fältharar, ett varmare klimat och en förändrad markanvändning.

An d er s Ang er björn, professor i e kolog i, Stocholms universitet

Sällsynta i ett varmare klimat.

34

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Vill granen ha socker?

Hur får man julgranen att överleva trettonhelgen?

Det viktigaste är att se till att julgranen har vatten och har möjlighet att ta upp det vatten som man ger den. Därför bör man alltid kapa av den nedersta decimetern eller så, på julgranen precis innan man tar in den och sen ska man direkt sätta den i vatten. Om man vill kan man också skala av lite av barken längst ner på stammen (bara några centimeter). Så länge granen använder det vatten som man ger den, alltså så länge vatten försvinner från behållaren den

Varför är fikon så söta?

Varför är torkade fikon så extremt söta när de färska saknar sötma. Är de nyttiga eller bara en sockerbomb?

Många frukter och bär blir sötare ju mer mogna de blir och under lagring, detta beror bland annat på att en del av kolhydratinnehållet bryts ned till monosackarider som har en högre söthetsgrad än till exempel dioch tri-sackarider med två eller tre sammankopplade monosackarider.

Men, den främsta orsaken till

står i, så är allt frid och fröjd. Om man märker att den dricker mindre kan man kapa av en decimeter till av stammen och sen ge den färskt vatten.

Att ge granen socker har sannolikt ingen verkan. Möjligen kan det vara negativt då det lätt blir bakterietillväxt och därmed kan det bli svårare för granen att ta upp vatten.

Vatten är nyckeln.

Torg ny Näs holm, Professor, E kofysiolog i, Sve r ig es lantb r u ksu n ive rsitet

att torkade fikon är mycket sötare än de Lite nyttiga. färska är att en stor del av vattnet har försvunnit vid torkningen, vilket leder till en koncentrering av de naturliga sockerarterna, som är ganska högt i fikon.

Jag anser inte att fikon är direkt nyttiga, även om de innehåller en del bra saker. Ur hälsosynpunkt är det bättre att välja färska frukter (bättre än juicer också eftersom det ger högre fibertillskott). Torkade nypon däremot är oftast inte särskilt söta, om ingen tillsats gjorts, detta är ett bra alternativ.

Marie Alminger, Chalmers

karriär

F ÖRETA G ARE

Skydda dina innovationer

Vad skulle ditt företag vara utan dina idéer? Håll koll på rätten till dina innovationer så säkrar du värdet i ditt företag. Anders Tangen, vd på immaterialrättsbyrån Brann, visar vad du bör tänka på som företagare, och varför det är värt att anlita en jurist för en timme. J O H ANNA RÖST H text

Sverige är ett av världens mest patent-

täta länder. Trots det är kunnandet om immaterialrätt relativt dåligt bland Sveriges småföretagare.

– Att skydda en innovation är viktigt för att bygga upp ett värde i sitt företag, säger Anders Tangen, vd på immaterialrättsbyrån Brann. Så mycket som 60 till 80 procent av värdet i börsnoterade företag utgörs av intellektuellt värde. Det kan till exempel vara personalens kunskap, patent på uppfinningar, eller varumärke.

I tekniktunga företag ligger ofta merparten av värdet i patentportföljen, medan varumärken kan stå för större del av värdet i andra typer av företag, som Coca-Cola.

– Det är därför viktigt att skydda din innovation så att andra inte ska ta din idé och sälja den på en annan marknad. Tänk igenom vilken marknad du vill finnas på och var dina konkurrenter verkar, säger Anders Tangen.

Patent är en nationell rättighet, och man ansöker om patentskydd i respektive land. I Europa har man ett regionalt samarbete. En ansökan kan lämnas till Europapatentverket men den måste idag valideras i de länder du ansöker om patent. Under 2016 förväntas patentskydd med enhetlig verkan för ett antal länder i Europa införas, ett system som Sverige har arbetat hårt för att införa.

Gör sake r i rätt or d n i ng

En patentansökan ska skickas in innan en innovation blir offentlig. Tyvärr händer det att företag går ut med en ny innovation och sedan kommer på att den ska skyddas.

Företagare i Naturvetarna har genom Brann AB rabatter på rådgivning och service i frågor om immaterialrätt och affärsjuridik.

Då kan det vara för sent.

– Många naturvetare är vana att publicera vetenskapliga artiklar för att få synlighet. I vissa länder går det att göra en ansökan om patent i efterhand, andra inte, säger Anders Tangen.

En viktig aspekt är också att se till att inte göra intrång på andras patent. Sedan är det dags att fundera på din patentstrategi. Hur en sådan ser ut beror på vilken bransch man arbetar inom.

Lägg vi kt vi d avtalet

– Ett läkemedelsföretag har vanligtvis en global marknad och går in i ett stort antal länder med en bred portfölj. Hur ett företag arbetar med patent kan också variera med i vilken fas företaget befinner sig, till exempel om det nyligen är startat och fokuserar på att skaffa nya patent, eller är ett moget företag med en stabil patentportfölj där fokus

kan ligga mer på att bygga upp varumärket, säger Anders Tangen.

Om flera driver ett företag tillsammans är det viktigt med ett ägaravtal för att reglera vad som händer om någon vill lämna företaget.

– Ta inte avtalsmallar rakt av, de är ofta anpassade för större företag och kan vara utdaterade. Även avtalsjuridik utvecklar sig med tiden. Det är bättre att ta en timme med en jurist som kan anpassa det efter dina förutsättningar, säger Anders Tangen.

Vad kan Brann hjälpa Naturvetarnas medlemmar med?

– Vi har experter som arbetar med patent och annan immaterialrätt, till exempel jurister som arbetar med avtalsfrågor.

Vi kan skräddarsy våra tjänster utifrån era behov och budget. Mitt råd är att ta hjälp av en byrå för att bygga upp ditt företag rätt redan från grunden. Det ger större värde i längden. #

V a d ä r i m m at e r i a l r ät t ?

Immaterialrätt innebär kortfattat skydd för innovationer, varumärken och design genom exempelvis patent, varumärkesskydd, designskydd eller juridiska avtal.

Patent- och registreringsverket (PRV) är myndigheten som ansvarar för skyddet i Sverige.

Om du vill lära dig mer, kolla in PRVskolan: www.prv.se

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

35

INS P IRATÖREN

Olga utforskar

universum

Dagens upptäcksresande jobbar med optiska sensorer och mjukvara för stora datamängder. Olga Botner leder ett projekt där sydpolens is används för att söka svar om dramatiska händelser i yttre rymden. A n n a N o r b e r g text

Mitt på sydpolen, i ett platt öde landskap av is och snö, finns något som liknar ett nyss landat rymdskepp. Runtomkring och under det, som rötterna på ett träd, löper kilometerlånga kablar ner till glansiga, basketbollstora klot av glas och metall. Långt ner i isen ska de fånga spåren av partiklar från yttre rymden.

– Vi kan inte bara bygga samhället på det vi vet i dag. Det måste finnas utrymme för att undersöka sådant som ingen försökt förut. Att titta utanför ramarna för att se vad som finns på andra sidan, säger Olga Botner.

Hon leder Ice Cube-projektet, där man undersöker så kallade neutriner från rymden. Neutrinon är en elementarpartikel, eller ”elektronens kompis”, som Olga Botner uttrycker det.

De finns överallt omkring oss och det finns flera olika typer.

Neutriner från rymden har mycket högre energi än de som finns i jordens atmosfär. Partiklarna stoppas inte av ljus, stoft och strålning utan går rakt fram. Forskarna tror därför att dessa kan berätta om de mest våldsamma och avlägsna processerna i universum, som svarta hål och utbrott av gammastrålning.

Utan för ramar na

– Att försöka förstå det universum vi lever i är viktigt för att få nya pusselbitar i kunskaps-

36

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

Vid Sydpolen letar Ice Cube efter partiklar från svarta hål och exploderande stjärnor.

F oto: Sve n Li d st r o m. I c eC u b e / N S F

Svarta hål

karriär

I c e Cu b e n e u t r i n o o b s e r vat o r i u m

»

Ice Cube är beläget vid den geo grafiska sydpolen.

»

Detektorn består av en kubikmeter

is belägen på mellan 1,5 och 2,5 kilometers djup.

sökandet. När vi lär oss mer om naturen kan vi förbättra våra livsvillkor. Dessutom tycker unga människor att det här är spännande och det kan få dem att välja en forskarbana, säger Olga Botner.

Hon talar om hur studenterna utmanas att tänka på nya sätt och utvecklas som forskare. Och om glädjen i att lyckas lösa en utmanande uppgift.

I llu st r ati o n: I c eC u b e C o llab o r at i o n.

»

V i kan in t e b ara bygga sa m h ä ll e t på d e t vi v e t i dag

Illustration av hur en neutrino passerar genom detektorn. 5 160 optiska moduler fångar upp ljusblixtar från partikelns krockar med atomkärnor i isen. Färgskalan från rött till blått visar tiden för reaktionerna och man kan utläsa riktning och energiinnehåll hos neutrinon.

– Vi hoppades att vi skulle göra en stor upptäckt med Ice Cube, och det har vi gjort. Det är en dröm som går i uppfyllelse att plötsligt kunna se dessa budbärare från fjärran universum.

Olga Botner har varit med i projektet sedan 1998. Innan dess arbetade hon med elementarpartikelfysik, först i Köpenhamn och sedan flera år vid CERN. Men hennes intresse för astronomi och viljan att jobba i en mindre arbetsgrupp gjorde att hon sökte sig till neutrinoprojektet.

gången upp spår efter utomjordiska neutriner. Man ser inte själva partiklarna, men när de krockar och reagerar med atomkärnor i isen uppstår ljusblixtar, som registreras av optiska sensorer.

– Nu vet vi mer om partiklarna vi letar efter, vilken riktning de har och hur energirika de är. Och vi har insett att vi behöver en tio gånger större detektor för att kunna utöka sökningen.

E n ku b i kki lom ete r i s

På an d ra s i dan

Då hade man undersökt möjligheten att lägga detektorer i Torneträsk och även i Grönlandsisen, men varken vattnet eller isen var tillräckligt transparent. Man måste borra djupare ner, så långt att luftbubblorna försvinner och isen blir genomskinlig. Resultatet blev Ice Cube, ett observatorium i en kubikkilometer is vid Sydpolen. År 2011 fångade IceCube för första

Därför är utmaningen nu att övertyga myndigheterna om att det är värt att fortsätta projektet.

– Grundforskning är grundbulten i dagens samhälle. Att söka kunskap för att försöka förstå, inte för att man tror att det finns en metod eller en pryl den kan användas till. Skräckscenariot skulle vara om man tänker att allt redan finns på Wikipedia. #

I isen finns kablar och över 5 000

optiska moduler som ska fånga upp

ljusblixtar.

»

Ungefär 300 forskare vid 43 institutioner från tolv länder deltar,

bland annat Uppsala och Stock holms universitet.

»

En gång per år utlyses platser för

övervintring. Det viktigaste är psyket, att man är frisk och att man

kan hantera datorer och tekniska

prylar.

»

http://icecube.wisc.edu

Olg a B o t n e r Utbildning: Doktor i fysik, inriktning på elementarpartikelfysik.

Arbete: Professor i experimentell elementarpartikelfysik och talesperson för Ice Cube.

Andra uppdrag: Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och i Nobelkommittén för fysik.

Starka sidor: Analytisk, bra på att organisera och lyssna in medarbetarna.

Drivkraft i jobbet: Att få umgås med studenter.

Familj: Sambo (fysiker), son (meteorolog).

Ogillar: Personer som saknar empati eller inte ger raka besked.

Läser: Science fiction sedan barndomen och biografier.

Gör en ledig dag: Gärna promenad i skogen eller åker till hemlandet Danmark.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

37

Man uale n

kul

Ha på jobbet och prestera bättre Bjud dina kollegor på rosa sockervadd på nästa projektmöte. Då händer oväntade saker som skapar en miljö för kreativitet och problemlösning, enligt psykologiS a r a -m a r a / S Ö D E RB E R G AG E N T U R forskaren Samuel West. l a r s -e r i k l i l j e bäc k T E XT

Hur kul får man ha det på jobbet? Nära på hur roligt som helst. Men ännu viktigare är känslan av meningsfullhet, att det man gör kommer till nytta och att man ser sin roll i flödet, från ax till limpa.

–Upplever man inte mening i jobbet så spelar det ingen roll hur glatt det är. Det goda resultatet kommer ändå inte att uppnås, säger Samuel West, psykolog och forskare på Lunds universitet.

Han förklarar att arbetsglädje mer handlar om välbefinnande och harmoni än att befinna sig i ett ständigt lyckorus.

–Arbetsglädje hänger ihop med positiva saker, som engagemang, delaktighet och kreativitet.

Våga ta steg et

Samuel West slår ett slag för mer lekfullhet på jobbet. Hur kan det gå till?

–Gör något oväntat. Våga ta steget och kliv utanför din komfortzon. Kasta in en boll, bjud på en udda fika. Sätt en lösmustasch på alla vid nästa möte. Det kan ge oanade effekter på stämningen och det kreativa klimatet.

Han vill få fler att visa sin glädje på jobbet, inte minst chefen som anger tonen på en arbetsplats. Att vara lekfull är ett risktagande. Men även individen har ett ansvar

38

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

ILL U S T RAT I O N

M e d gl ä dj e klarar m an ocks å st r e ss e n b ät t r e att visa arbetsglädje och vara frikostig med beröm och komplimanger, som många är svältfödda på.

–Alla vill skapa ett klimat för innovation, men de flesta misslyckas. Där är sig själva, delar med sig av sina ofärdiga idéer, vågar göra misstag och bejakar varandra har större chans att lyckas.

Krän k i ng e n

Lekfullhet menar Samuel West stimulerar öppenhet och trygghet i gruppen. Men finns inte risken att seriositeten går förlorad?

–Det är möjligt att vara stressad och glad samtidigt. Med glädje klarar man också stressen bättre. Om man är lekfull i grunden är det lätt att växla spår och bli seriös. Motsatsen är mycket svårare.

Kan man gå för långt i sin iver att vara lekfull?

–Ja, om man bjuder sina kollegor på haschtårta som någon gjorde på en arbetsplats. Det får inte heller vara kränkande eller närma sig mobbning.

Hur får man med alla?

–Det gäller att hitta på aktiviteter som alla kan gilla. Det måste bygga på frivillighet, man kan inte tvinga på någon att delta.

Och alla gillar inte att gå på spa med sina kolleger.

Stöd i for s kn i ng e n

För moderna innovationsföretag är det viktigaste att personalen trivs. Sura miner hör inte hemma där. Det första man möts av på Spotifys kontor är ett biljardbord, där delar av personalen kopplar av.

–Det visar på vikten av att koppla av och leka för att sedan kunna vara kreativ och hitta lösningar på problem.

Det finns i stöd i forskningen för Samuel Wests teser. I försök på collagestudenter i USA har man visat hur lekfulla möten kan ge bättre resultat. Nu har han i sin egen forskning undersökt om improvisationsteater kan ha samma effekt på folk i arbetslivet.

–I nuläget kan jag inte säga mer än att resultaten ser lovande ut. Att dela en rolig och social upplevelse skapar trygghet och engagemang. Det arbetslag som har gjort det ser av allt att döma ut att prestera bättre än de som inte delar den upplevelsen. #

karriär

Forskarens

tips

1. Våga vara lekfull och visa arbets- glädje. Det bygger relationer.

2. Gå utanför ramen och låt alla bära lösmustasch eller roliga hattar på arbetsmötet.

3. Uppmärksamma andra med beröm

och komplimanger.

4. Dela med dig av halvfärdiga idéer.

5. Fjärma dig från tråkmånskulturen.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

39

karri ä r

Synder på jobbet

Sista chansen att besvara löneenkäten

o e t i s k t ILM, Institute of Leader-

Har du ännu inte svarat på årets löneenkät från Naturvetarna? Du har fortfarande chansen.

Ditt svar är viktigt för att lönestatistiken ska bli tillförlitlig, till nytta för dig i löneförhandlingen.

ship & Management, i England har frågat mer än 1 600 chefer om vad de upplevt av oetiskt beteende på arbetsplatsen. För att minska synder på jobbet bör man ta fram etiska riktlinjer.

Här är listan: • Lögner för att dölja egna fel 72 %.

• Prata illa om kollegor 68 %.

• Skylla på någon annan om inte jobbet blir gjort 67 %.

• Ljuga för att dölja någon annans misstag 63 %.

• Ta åt sig äran för det som andra har gjort 57 %.

• Låtsas vara sjuk för att kunna stanna hemma 56 %.

• Ljuga om kunskap och erfarenheter 54 %.

• Sno med sig billiga grejer från jobbet 52 %. LEL

Se upp för penntjuven.

Löneenkäten hittar du här: www.naturvetarna.se/loneenkat

GILLA LÖN

25 000 kronor Taket i a-kassan höjs till 25 000 kronor. Det har regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om i budgetpropositionen. Frågan avgörs av riksdagen efter den här tidningens pressläggning. Regeringen föreslår att taket höjs från 680 kronor till 910 kronor under de första hundra dagarna. Därefter är ersättningen 760 kronor.

Förändringen föreslås att träda i kraft 1 maj 2015. Det kommer att belasta statskassan med 1,7 miljarder kronor i år och 2,3 miljarder kronor nästa år. LEL

fråga expe rte n: N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Får jag ut min lön vid en konkurs?

Företaget där jag jobbar har gått i konkurs. Vad händer med min lön, semester och annat?

Du kan vara lugn. Den statliga lönegarantin skyddar dig. I ett första steg kontaktar du Naturvetarna och informerar oss om situationen. Sedan inleder vi en dialog med konkursförvaltaren, där vi bevakar dina intressen.

Gör en sammanställning av dina skulder till företaget. I den ska finnas utebliven lön, semester, uppsägningstider och

40

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

utlägg för till exempel resor.

Sammanställningen lämnas över till konkursförvaltaren som ser till att pengarna betalas ut från den statliga lönegarantin, dock max fyra prisbasbelopp, motsvarande 177600 kronor 2014. Överskjutande belopp hamnar i konkursboet. Chansen för dig att få de pengarna är i de flesta fall liten.

Om problem uppstår i samband med detta och du inte får de pengar du har rätt till kan vi begära omprövning av konkursförvaltarens beslut.

Viktigt att veta vid en konkurs är att avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare sätts ur spel. Vid konkurs gäller lagen om anställningsskydd. Notera också att bara innevarande års och föregående års

semester ingår i fordran till arbetsgivaren.

Det finns också en inskränkning i ersättning av övriga fordringar. Det är bara utlägg gjorda de tre senaste månaderna innan konkursen som ersätts.

Har du inget nytt jobb på gång anmäler du dig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och ansöker om ersättning från a-kassan. Kom ihåg att du har en inkomstförsäkring genom Naturvetarna. Den ger dig 80 procent av hela din tidigare lön, upp till en månadsinkomst på 80 000 kronor, under ett halvår. elba abreu ombudsman på Naturvetarna

AEA INFORMERAR NR 4 2014

ANNA �AR KITEKT Anna Kåresjö tänkte sig en konstnärlig bana och i yrkeslivet hittade hon rätt inom arkitekturen

Regeringslöfte: Vill höja ersättningstaket i a-kassan Göran Arrius, Saco: Därför fortsätter AEA att växa

Nu har AEA

675 000

medlemmar Arbetslösheten i Akademikernas a-kassa är 2 % Arbetslösa i september: 9 073 (1,3 %) Programdeltagare 4 579 (0,7 %)

AEA-info i mejlen Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/ anmal

Tuffa år gav utdelning Medlemsporträttet. När Anna Kåresjö skulle välja väg efter skolan ville hon ha ett kreativt yrke. Hon slog in på konstnärsbanan - men såg snart sin begränsning.

Tio år senare gick hon ut KTH som arkitekt, den perfekta kompromissen.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Anna Kåresjö har alltid gillat att rita och måla, hon var bäst i klassen på det. Och det man tycker är roligt vill man förstås hålla på med.

Samtidigt har Anna en pragmatisk syn på tillvaron. Hon ville kunna få ett ”riktigt” jobb.

– Jag gick samhällsvetenskaplig linje, men med inriktning på multimedia, lite kul ville jag ju ha.

När hon tog studenten hemma i Tumba 2001 fyllde hon 20 och var ett år äldre än sina klasskamrater. Det där extra året hade Anna spenderat i Minnesota som utbytesstudent.

Och Anna ville se mer av världen. Hon jobbade i charken på Konsum, på Ikea, i Nordeas kundtjänst, bodde hemma och sparade pengar. Sedan reste hon jorden runt, österut via Japan till Asien, Australien och Nya Zeeland.

– Jag kom hem på våren därpå och det var dags att börja plugga, men vad?

Konstnärlig inriktning Anna hittade en konstnärlig grundutbildning tänkt som förberedelse för högskolestudier i konst eller design.

– Under det året förstod jag att jag inte skulle bli konstnär, jag är absolut inte så fri i mitt skapande som man måste vara. Men så hade jag råkat läsa en artikel om arkitektyrket, det hade jag inte alls tänkt på, jag kände inte ens någon arkitekt.

Anna sökte och togs ut till det två dagar långa arkitektprovet på KTH. – Vi fick en massa uppgifter, jag kommer ihåg två: att designa ett smycke och att ge förslag på ett torn till Venedig.

Anna kom in på första försöket. Framför henne låg fem års hårdkörning, utbildningen

TiPS

Var trevlig och hjälpsam mot alla – praktikanten kan bli din chef! Är du trevlig skaffar du dig goda kontakter.

Men ta ingen skit, och jobba inte gratis, om det inte ingår i utbildningen.

är tuff. Det var vinna eller försvinna som gällde, godkänd eller ej.

– Jag gick två och ett halvt år, sedan tog jag ett par sabbatsår och gjorde praktik. Jag behövde skaffa mig en konkret bild av jobbet.

Anna åkte sex månader till London och praktiserade på DEGW, specialiserade på att designa kontor och med stora kunder runt om i världen – bland annat Google.

– Där upptäckte jag hur roligt det är med inredning, det tycker jag fortfarande.

Med den inriktningen kunde hon fortsätta under det följande praktikåret på Koncept Stockholm, som inte minst gav massor av värdefulla kontakter, flera jobbar hon med i dag.

– Och den allra sista tiden innan jag gick tillbaka till skolan var jag här, på Tengbom.

Anna gjorde sin andra halva av utbildningen, mastersdelen, med inriktning på landskapsarkitektur:

– Mitt sistahandsval, men det visade sig vara jättekul.

I hundra dagar jobbade hon med examensarbetet.

– En serie stugor, som utslängda mitt i Tiveden, ett ”landskapshotell” med en arkitektur tänkt att förstärka naturupplevelsen i en urskog där kastblocken från istiden ligger huller om buller. Mina stugor hade en skev skala att förhålla sig till, det var spännande. Fast förknippat med sjukt mycket ångest inför att projektet ju skulle bedömas.

Men Anna blev godkänd och 2011 hade hon sin examen. Efter att ha testat landskapsarkitektens yrke helt kort, på Nivå i Stockholm, var hon tillbaka på Tengbom som projektanställd.

– Då hade jag förstått platsens betydelse, att arkitekturen har en stark relation till sin omgivning tycker jag är superviktigt!

Rita eget hus? Nej tack!

Efter ännu en utvikning, till AG Arkitekter, har Anna Kåresjö i dag sin fasta plats på Tengbom.

– Tredje gången gillt, cirkeln är sluten. Just nu jobbar vi fyra stycken med att inreda TeliaSoneras nya huvudkontor som byggs ovanpå Mall of Scandinavia i Arenastaden. 46 000 kvadratmeter!

Anna har aldrig ångrat sitt yrkesval.

Men åt sig själv skulle hon aldrig vilja rita och bygga: – Hela processen verkar för omständlig och jag vet av erfarenhet att det alltid blir felaktigheter och kompromisser i ett nybygge.

Nej, vann jag mycket pengar skulle jag i stället köpa ett stort funkishus och renovera det tidsenligt.

Regeringen vill höja a-kassetaket Regeringen föreslår att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 680 kronor till 910 kr/dag de första 100 dagarna från 1 maj 2015.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger att värdet av a-kassan urholkats men att höjningen gör att det återigen blir en inkomstrelaterad försäkring.

Kom ihåg din aktivitetsrapport! http://www.arbetsformedlingen.se

g i yrkeslivet

Hälsningar

Kom ihåg att aktivitetsrapportera!

Arbetslös i jul?

Var snabb med att deklarera dina kassakort i samband med årets jul- och nyårshelger eftersom de innehåller få vardagar då det är möjligt att betala ut pengar. Se www.aea. se/utbetalning för mer information.

Namn: Anna Kåresjö. Ålder. 33 år.

Bor: Vällingby.

Familj: Man och 1-årig dotter.

Intressen: Fynda 50-/60-tal på loppis, baka, renovera hus, vara ute på landet och i skog och mark och t ex plocka svamp.

Komiker intervjuar Lyssna på när Simon Svensson, en något cynisk komiker, intervjuar om kunskap. Det blir inte bara intressanta, utan roligt också när han samtalar med en ärekebiskop, en GD, en före detta kriminell med flera. Intervjuerna hittar du på www.aea. se/lyssna

Tips

Om du blir arbetslös

1

ring oss om du riskerar att bli arbetslös. Vi hjälper dig med vad du behöver veta och lotsar dig genom din ansökan om ersättning. Ta också reda på om du har andra försäkringar som du kan få ifrån när du blir arbetslös, t ex via trygghetsavtal eller fackförbund.

2 3 4

sök jobb och ta all hjälp som du kan få med att skriva ansökan och CV. Berätta för din omgivning att du söker nytt jobb – de flesta får jobb via kontakter. anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och ta reda på hur du ska aktivitetsrapportera. Du kan bara få pengar för dagar som du är anmäld. anmäl dig på www.aea.se/Minasidor för att kunna skicka in blanketter och de kassakort som är underlag för utbetalningarna från a-kassan.

5

Om ersättning: Efter 7 karensdagar kan man få upp till fem ersättningsdagar per vecka. Högsta dagpenning är 680 kronor, ersättningen är skattepliktig och pensionsgrundande.

Ersättningsperioden är 300 dagar, med 150 dagar extra till föräldrar med barn under 18 år.

Göran Arrius är ordförande i Saco och i Akademikernas a-kassa.

A-kassan ger trygghet i förändring – Akademikernas a-kassa växer rejält och har fått 34 500 nya medlemmar de senaste 12 månaderna – nettoökningen är 1 000-2 000 per månad. Den goda utvecklingen beror förstås på att akademikerna blir fler, men inte bara på det. De som söker medlemskap gör det för att de har behovet av att skydda sin vardagsekonomi ifall de skulle bli arbetslösa. Konkret kan det innebära att man vågar köpa en bostad, byta jobb eller vidareutbilda sig, säger Göran Arrius som är kassans ordförande.

– Och a-kassan är ju grunden för de inkomstförsäkringar som ingår i många förbundsmedlemskap vilket också är ett viktigt incitament för att gå med. Vi har låg avgift tack vare att vi har många medlemmar att sprida riskerna på och en effektiv administration. Vi har korta handläggningstider och dessutom vet vi genom undersökningar att det är lätt att komma i kontakt med vår trevliga och kunniga personal.

Allt detta sammantaget gör oss till det självklara valet för alla yrkesverksamma akademiker, säger Göran Arrius.

FakTa

Med nära 675 000 medlemmar är Akademikernas största kassan någonsin i Sverige. För 90 kr/ mån kan akademiker gå med och vara med hela arbetslivet.

75 % av medlemmarna är också med i något av Sacoförbunden eller i Vårdförbundet som erbjuder inkomstförsäkringar som kompletterar a-kassan.

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

karri ä r

p å n y t t j o bb

”Jag är på rätt plats” För geologen Cecilia Jansson är jobbet inte bara ett jobb. Det är ett intresse som alltid funnits där. I sin nya tjänst som chef på jordavdelningen på Sakab får hon bidra till att hitta nya lösningar för återvinning av förorenade naturresurser.

Vad gör du i ditt jobb?

– Jag är chef på jordavdelningen. Vi tar emot jord och vatten som är så pass förorenat så det inte får ligga kvar där människor rör sig och vistas. Vi utför både sanering och tar emot, sorterar och behandlar förorenade material och vatten. Sakab är ensam i Sverige om att ta hand om riktigt höga halter av exempelvis PCB från byggnadsmaterial eller mark. De farligaste föroreningarna eldas i vår anläggning i Norrtorp och blir energi.

Varför sökte du den här tjänsten?

– Jag sökte aldrig jobbet utan jag blev faktiskt uppringd. Jag har frågat hur de hittade mig men de vill inte berätta. Det är ett utvecklande jobb

Cecilia Jansson

där vi även ska hitta nya behandlingsmetoder.

Jämfört med konsultbranschen där jag jobbat tidigare är det spännande att jobba med entreprenad. I skarpt läge är det verkligen fara för miljön. Då är det snabba beslut som gäller.

Vad gör dig passionerad för mark- och vattenfrågor?

– Miljöintresse har jag alltid haft, det är inte bara ett jobb för mig. Jag samlar stenar och mineraler och reser gärna för att besöka geologiska sevärdheter. Jag är på rätt plats och har valt rätt utbildning. Däremot visste jag inte riktigt vad jag kunde jobba med när jag började

läsa geologi, jag läste bara utifrån mitt intresse.

Största utmaningen i ditt jobb?

– Att implementera vår nya strategi. Vi har alltid jobbat utifrån återvinning och kretsloppstänket men nu är det mer uttalat och vi ska satsa på att hitta nya användningsområden. Behandlat material ska återvinnas och bli en resurs på annat sätt. Vi vill ta vår del i avfallshanteringen och inte flytta på problemet så att våra barn får ta hand om det.

Hur är det att vara chef?

– Det är första gången för mig så det är med skräckblandad glädje. Det är en omställning att sitta på andra sidan i projekten där jag nu är på utförarsidan. Men jag känner mig trygg då jag har en bra grupp som är väl sammanhållen. Som chef tycker jag det är viktigt att vara öppen, lyhörd, tydlig och tillgänglig. Det har jag alltid tjatat på mina chefer om.

Ett råd till andra naturvetare som letar jobb?

– Att våga marknadsföra dig och berätta att vad du är bra på. Ring upp och prata med arbetsgivare för att visa vem du är och att du är intresserad. JR

fl e r p å n y t t j o b b Patriq Fagerstedt Nytt jobb: Forskningssekreterare på Vetenskaps-rådet samt i sekretariatet för JPIAMR, Joint Programming Initiative for Antimicrobial Resistance, på VR. Tidigare jobb: Samordnare på avdelningen för forskningsstöd på Karolinska institutet.

Utbildning: Postdoktorala studier på universitetet i Anwerpen och Karolinska Institutet, doktor i

medicinsk vetenskap (neurovetenskap), samt kemistlinjen på Stockholms universitet.

Mikael Karlsson Nytt jobb: Senior advisor på konsultbolaget 2050.

Tidigare jobb: Ordförande för Naturskyddsföreningen.

Utbildning: Agronom och PhD i miljö- och energisystem från Karlstads universitet.

Emmy Sandberg Nytt jobb: Nordisk produktutvecklare i Team Axa på Lantmännen Cerealia (ett vik till och med januari 2016).

Tidigare jobb: Inköpsanalytiker på Lantmännen gemensamma funktioner.

Utbildning: Nutritionist.

Har d

Anne Heino Nytt jobb: Trädgårdschef på Huge fastigheter.

Tidigare jobb: Utbildare på Grönlunds.

Utbildning: Landskapsingenjör.

jobb? nytt å s k I tidningen och på webben u oc lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på

www.naturvetarna.se/nytt-jobb

NR 7 2 0 1 4

NAT U RVETARE

45

L EDARSKA P

Den inre kompassen

leder rätt

Med en inre kompass och koll på egna värderingar blir du mer genuin som ledare. Fler kommer att följa dig och du får lättare att fatta svåra beslut, enligt Morgan Borg som talade på NaturLar s-E r i k Li lj e bäck vetarnas Leadership Friday i oktober.

TEXT

J

ag har en bråkdel av en sekund på mig att få er att lyssna på mig.”

Så öppnade Morgan Borg, författare och förändringscoach, sitt föredrag för chefer inom Naturvetarna. Han hänvisar till vetenskapen och våra nedärvda beteenden, som förklaras med spegelneuroner i hjärnan. De får oss att blixtsnabbt skilja på gott och ont, liksom vad som är genuint och inte.

”Vi fick medarbetarna att känna ansvar och vilja att bidra”

Få m e d på tåg et

Han har mångårig erfarenhet av förändringsprocesser i företag, både inom fordonsindustrin och läkemedelsbranschen.

Två av tre förändringar, som fusioner mellan olika företag eller enheter, går fel.

– Vi glömmer den viktigaste faktorn, att få med människor på tåget. Då spelar det ingen roll hur många tjusiga powerpoints man visar upp. Det handlar om att vara känslomässigt närvarande och möta medarbetarna på djupet.

46

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

Det är här den inre kompassen kommer in i bilden.

– Du måste själv bottna i en värdegrund som får dig att tro på det du gör och som motiverar dig.

Hans budskap är att man tar reda på sin värdegrund, allt från människosyn och etiskt förhållningssätt till viljan att göra gott och annat som är viktigt för en.

– Min livsuppgift är att tala till människors känslor för att få ett bättre arbetsklimat, vilket skapar värden för organisationen. Det driver mig i mitt jobb. För andra kan det handla om helt andra saker, som att vara volontär och åka till Afrika och bekämpa ebola, med risk för sitt eget liv.

R e sultat i fokus

Morgan Borg signerar sin nya bok.

Morgan Borg ger aldrig avkall på prestation och resultat, som är det överordnade målet.

– Jag ser och gillar dig som människa, men du ska också prestera när du är på jobbet.

karri ä r

Vad tar du med dig från seminariet?

Ta reda på din värdegrund innan du pekar ut färdriktningen.

Anki Nilsson, disputerad biolog, tidigare vd i ett mindre bioteknikbolag – Viktigt att vara sann både mot sig själv och andra. Att ge positiv feedback utan att mena det genomskådas.

Jag är den raka typen som kanske låter mer barsk än jag är. Det gäller också att kunna tala om saker som är jobbiga.

Lotta Klinge Härberg, verksamhetschef för dietistkliniken på Karolinska universitetssjukhuset

Att det är värdeskapande att jobba med den inre kompassen visar han med ett exempel från läkemedelsvärlden. När ett företag blev uppköpt stod fabriken i Sverige inför hotet att läggas ner.

– Efter att ha bytt ut halva ledningsgruppen fick vi igång en process där vi jobbade med mjuka värden och skapade en kultur i världsklass. Vi fick medarbetarna att känna ansvar och vilja att bidra.

Nyfi ke n på folk

För att få med folk i förändring använder Morgan Borg de tre honnörsorden: närvaro, respekt och empati.

– Med den egna värdegrunden som plattform är jag nyfiken på människor och är närvarande i mötet. I respekten ligger att alla medarbetare är lika mycket värda. fortsättning på nästa sida

– Medarbetarna är det viktigaste vi har. Som ledare måste jag förstå min roll och skapa motivation i förändringsprocesser. För att nå resultat måste jag ha medarbetarna med mig. Jag gillar de enkla råden som att visa glädje och känsla.

Vad tycker du om Leadership Friday?

– Ett enkelt sätt att få näring för kropp och knopp.

Ett bra format och trevligt avslut på veckan. Så jag kommer tillbaka!

NR 7 2 0 1 4

NAT U RVETARE

47

karri ä r

Det skapar en trygg och kreativ miljö.

Människor utan medkänsla borde inte finnas i toppskiktet bland chefer.

Boktips för den som vill lära mer om sig själv.

Speg e ln e u ron e r na avs löjar d ig

”Att bli en öppen ledare handlar inte om att använda en metod. Utan lösningen är att bli medveten om mina djupaste värderingar om mig själv och för andra”, skriver han i sin bok Den inre kompassens makt.

– Om jag inte själv är medveten om mina värderingar kommer jag att bli avslöjad om jag uttrycker något jag innerst inne inte kan stå för. Då finns risken att min sympatiska utstrålning går förlorad.

Så återigen handlar det om att vara genuin i sitt uppträdande. Något annat kommer att avslöjas. Även de jobbiga frågorna ska upp på bordet, enligt Morgan Borg, allt från att någon inte levererar eller brister i kompetens till att rela-

Boka in kommande

Leadership Friday Elizabeth Kuylenstierna Feedback 23 januari: Stockholm

tionerna inte fungerar och att medarbetare känner sig utanför gruppen.

– Spegelneuronerna avslöjar dig om du uppträder under falsk flagg.

Därför är det så viktigt att ha gjort hemläxan och tagit reda på sina värderingar för att till fullo kunna använda den intre kompassen som ett verktyg att leda.

Han påminner om att glädje i jobbet motiverar, liksom att tala om tidigare framgångar. #

Morgan Borg Den inre kompassens makt 20 februari: Göteborg Bengt Kallenberg Laget framför jaget 20 mars: Stockholm Morgan Borg Den inre kompassens makt 24 april: Malmö Bengt Kallenberg Laget framför jaget 8 maj: Göteborg

c h e fsf r å g a n

Borde vi ha en krisplan?

Jag är nybliven vd för ett mindre, men starkt växande företag och har funderat på behovet av en krisplan. Jag har i min närhet sett, att chefer som inte kan hantera kriser, ofta får sluta i förtid.

Du tar upp något som inom ledarskap kallas the *crucial point, prövningens punkt, eller det är i motgång ledarskap prövas. Det är det absolut svåraste tillfället för en chef, därför att man måste agera, fast man inte vet hur man skall agera.

48

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

Att inte agera är också ett aktivt beslut. Detta är punkten då ditt ledarskap kommer att utvärderas. Det är då du syns och det som man kommer ihåg.

En krissituation är en sådan händelse. Några mycket tydliga exempel på the ”crucial point”* är tsunamin, och Lottie Knutsons agerande som chef på Fritidsresor eller oljeläckan i Mexikanska golfen när ordförande Carl-Henric Svanberg, ordförande för BP, pratade om ”the small people”.

Att ha en krisplan, med en tydlig organisation, med vem som gör vad, vid oförutsedda händelser är idag helt nödvändigt. En krissituation kan vara information som sprids som en löpeld i sociala medier. Eller allvarliga arbets-

miljöproblem eller brottslighet som uppmärksammas eller en olycka.

Du är som vd företagets ansikte utåt och det är du som kommer att utvärderas, oavsett vems felet är. * The crucial point, John.C.Maxwell

Eli sab et E n g dahl Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

karriär Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Kalender Boka in vårens seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter. Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se/Kalender

n y so m c h e f

l e ad e rs h ip friday

Att driva företag

12/3

23/1

Marknadsföring Vilka är dina viktigaste kunder? Vilka utmaningar har dessa kunder?

Vilket specifikt värde erbjuder du som är unikt i din bransch? Hur säljer du ditt unika värde på två minuter? Affärscoachen Niklas Eriksson föreläser om hur man marknadsför sitt varumärke och sin affärsidé. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

Västerås

Stockholm Elizabeth Kuylenstierna: Feedback

19/3 Lund 15/4 Göteborg 6/5

UmeåN O V EMBE R

at t driva för e tag 12/3

Västerås

20/2 Göteborg Morgan Borg: Den inre kompassens makt 20/3 Stockholm Bengt Kallenberg: Laget framför jaget

15/4 Göteborg

24/4 Malmö Morgan Borg: Den inre kompassens makt

6/5

8/5

19/3 Lund Umeå

fackliga kurs e r 22/1 Stockholm – Utbildning löne-

Göteborg Bengt Kallenberg: Laget framför jaget

C HEfsfr e dag

processen

30/1

2-6/2

6/2

Vaxholm – UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

18-19/2

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor

Stockholm (prel)

13/2

Göteborg (prel)

27/2

Malmö (prel)

6/3

13/3

Umeå

24-25/3

20/3

Norrköping

27/3

Jönköping

17/4

Gävle

24/4

Sundsvall

22/5

Göteborg (prel)

29/5

Stockholm (prel)

5/5

Stockholm – Fackligt ledarskapp

7/5 Stockholm – Kurs för arbetsmiljöombud 18-22/5

Vaxholm – UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

20-21/2

Stockholm – Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor

Inspiration Under våren kan hålls Akademikerkompetens i Stockholm, Göteborg, Malmö, Halmstad, Norrköping, Gävle, Luleå, Uppsala, Lund och Västerås. Datumen sätts i mitten av december. Kika in här för mer information www.naturvetarna.se/kalender

Örebro

10/3 Stockholm – Utbildning i förhandling Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor

Akademikerkompetens

Eskilstuna

Ny som chef Utveckling Lotta Fogels föreläsning berör följande ämnen: att vara chef och ledare, ledarstil och självkännedom, situations-/individanpassat ledarskap och att prioritera sin tid och hantera press och prestation. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

Nytt år – nya möjligheter att lägga in i almanackan. de

ce

mb

er

20 ja

nu

4 6

12

18

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

ar

27

NR 7 2 0 1 4

i

2

21

3

9

15

10

16

22

17

23 30

NAT U RVETARE

u ar

i

8

14

20

29

49

br

1

7

13

19 26

28

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

fe

5

11

25

15

24 31

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

49

karri ä r

Gästkrönika

Att jobba länge lönar sig

– oro gör det inte Jag liksom många andra ser fram emot livet som pensionär. Det är då vi får tid att förverkliga drömmar, umgås med dem vi tycker om, kanske resa.

På jobbet pratar jag pension jämt och ständigt, men då kanske främst för att det är det jag jobbar med.

Men så fort jag börjar prata om de pengar som ska utgöra pensionen övergår människors positiva känsla i frustration och oro. Och värre blir det. Ju mer som sägs och skrivs om pension, desto större blir förvirringen.

Den tunga känslan av ett ogenomträngligt system fullt av fallgropar leder många gånger till passivitet eller felaktiga beslut. Tänk så fel det är.

Jag tror inte att orsaken till att människor blir förvirrade och oroliga av att tänka på pensionen är att de lider brist på information. Snarare tvärtom. Vi blir uppvaktade av banker, försäkringsbolag och rådgivare som erbjuder sina tjänster och produkter. Hundratals sanningar sprids om vad som är viktigast att ta tag i.

Pensionen beskrivs som så svår och ogenomtränglig att fatta beslut om, att man absolut måste ha hjälp. Hjälp

50

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

Anna Allerstrand, pensionsspecialist på PTK

enkel princip: sambandet mellan avlönat arbete och pension. Ju längre arbetsliv och ju högre lön desto större pension. Visserligen finns det ett tak för intjänandet inom den allmänna pensionen, men det tar den kollektivavtalade tjänstepensionen höjd för. De som tjänar mer än taket på 36000 kompenseras med en högre andel tjänstepension.

Jobba på arbetsplatser som har kollektivavtalad tjänstepension. Då kan du vara lugn.

som gärna kostar en rundlig summa i form av pengar som dras från din pension. Antingen som synliga avgifter eller som osynlig provision när du väljer det alternativ som rådgivaren förespråkar.

Det är ett i grunden felaktigt påstående att man måste engagera sig för att få en vettig pension. Du får pension vare sig du engagerar dig eller inte. Den svenska pensionsmodellen bygger nämligen på en

Visst har du möjlighet att göra din pension ännu bättre och anpassad efter din egen situation om du lägger lite tid på den. Du kan välja sparande med låga avgifter (smartare än att jaga runt efter den högsta förväntade avkastningen) och du kan se till att du inte är överförsäkrad. Men mitt bästa tips för att få en god pension har ett betydligt mänskligare perspektiv. Att genomföra det kan vara nog så svårt, men att begripa det är knappast svårt.

Ta hand om din hälsa så att du kan satsa på ett långt arbetsliv. Jobba heltid i så stor utsträckning som möjligt.

Jobba på arbetsplatser som har kollektivavtalad tjänstepension. Enklare – och svårare – än så blir det inte.

Examensring för Biomedicinska Analytiker som medlem köper du den via Naturvetarna!

15% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Skicka din beställning till: profession@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott.

Leveranstid cirka 3 veckor.

DRF är en mycket aktiv förening som arbetar för att stärka dietistens yrkesroll och nätverk. Genom att vara verksam i DRF kan Du vara med och påverka arbetet med det Du tycker är viktigast.

Va r m e d o ch u t v e ck l a DR F

Du behöver ingen erfarenhet eller förkunskaper om styrelsearbete. Det viktigaste är engagemang och driv, samt förstås tankar om vad du vill förbättra i dietisters arbetssituation. Genom att engagera dig är du med och bygger framtidens DRF.

KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2015/2016.

Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida angående stipendium för studieresa! Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 hp) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn och Södertäljes kommuner).

Ansökningsblankett och information om vilka bilagor som skall bifogas finns tillgängligt på Gålöstiftelsens och Sixten Gemzéus stiftelses hemsida www.galostiftelsen.se/ www.gemzeusstiftelse. se från 10 november 2014! Observera att i år görs ansökan via Gålöstiftelsens hemsida! Ansökan skall vara oss tillhanda senast den 19 januari 2015 !

Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08-651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@gemzeusstiftelse.se Stockholm i oktober 2014 STYRELSEN

Några av förbundets stora frågor är att bredda kompetensområdet, hjälpa medlemmar att få tjänster inom nya områden, samt synliggöra vår kompetens. Läs mer om vårt arbete på www.drf.nu.

Enligt stadgarna kommer det att väljas 3 ledamöter för styrelsen samt flera övriga poster på årsmötet under våren 2015. Arbetet är ideellt. Geografisk spridning och yrkesinriktning beaktas.

Har du några funderingar, välkommen att kontakta valberedning.drf@gmail.com Vill du nominera dig själv eller någon annan? Maila namn, arbete, bostadsort, kontaktuppgifter och gärna lite bakgrundsinformation till adressen ovan. Personen måste vara medlem i DRF.

h ä l sn i ng a r f r å n va l b e r e d n i ng e n :

Vem blir Årets Agronom 2015?

Agronomförbundet delar årligen ut agronompriset ”Årets Agronom” till en person som är en god ambassadör för agronomkåren. Mottagaren kan verka på det regionala, nationella eller internationella planet.

Känner du någon som du vill nominera till utmärkelsen Årets Agronom 2015? Skicka din nominering till Agronomförbundets ordförande senast den 15 januari 2015.

För mer info, se hemsidan: www.agronomforbundet.se.

Ulrika Sundin Wennergren (Ordförande), Jeanette Pettersson, Eva Rise och Hanna Settergren.

NR 7 2 0 1 4

NAT U RVETARE

51

S T U DE N T

Engagerad naturvetare leder studenterna Theres Lundahl är ny ordförande för Naturvetarnas studentråd. Hon studerar miljövetenskap vid Lunds universitet.

– Det ska bli jättekul att få fler naturvetare att engagera sig.

Det ger så mycket tillbaka, sa hon efter att ha fått medlemmarnas förtroende. l a r s - e r i k l i lj e b ä c k text

Theres Lundahl menar att ju fler studenter som engagerar sig desto lättare att kunna påverka i frågor som är viktiga för naturvetare.

– Vi fortsätter att jobba med arbetslivsanknytning som många utbildningar måste bli bättre på. Att få inblickar och kontakt med den arbetsmarknad som väntar

är viktigt för att veta vilka krav som arbetslivet ställer.

Hållbar h et

Ännu en hjärtefråga är att kommunicera och nå ut med naturvetares frågor till omvärlden, som till exempel ett hållbart samhälle. En viktig fråga är också kvaliteten i utbildningarna.

– Vi vill slå vakt om kopplingen till forskningen och mötet med forskare. Det är nödvändigt för att studenterna ska få aktuell kunskap och senaste nytt inom forskningsvärlden.

Arti ste r för m i ljön

Theres Lundahl är taggad för uppdraget att leda studenterna.

52

NAT U RVETARE

NR 7 2 0 1 4

Under paneldebatten med bland andra meteorologen Pär Holmgren blev det tydligt att engagemang kan göra skillnad.

Som naturvetare har han dragit nytta av sin andra passion som rockmusiker och bildat föreningen Artister för miljön.

– Musik, teater och skådisar är viktiga att få med. De kan beröra med hjärtat och är ett perfekt komplement till natur-

Ta ut svängar na och gör det som är roligt vetare som står för fakta och vetenskap, sa Pär Holmgren, som lever som han lär och kör elbil.

Ta ut svängar na

Han var en av huvudtalarna på Naturvetarnas rådslag och fick studenterna att känna ett visst hopp i klimatfrågan.

– Det börjar hända saker nu när klimatsmarta lösningar drivs av entreprenörer som kan tjäna pengar på förnybara bränslen, samtidigt som luften i Peking är en hälsofara som en följd av koleldningen.

Han gav också goda råd i karriären.

– Ta ut svängarna och gör det som är roligt. Att jobba med något man brinner för ger störst chans att lyckas med studier och i arbetslivet. #

karri ä r

Ha ku l i hop dr ive r de flesta Engagemang var temat för studenternas rådslag. Här några citat från paneldebatten. ”Under uppväxten startade jag ett fotbollslag. Som pappa satt jag i styrelsen för barnens fotbollslag. Efter tv-tiden låg mitt fokus på miljöorganisationerna och jag satt med i Naturskyddsföreningen styrelse.”

Pär Holmgren, meteorolog och miljödebattör

Vill du också engagera dig i Naturvetarna? Mejla

studentrad@naturvetarna.se

Rebecka Prentell pratade drivkrafter.

Naturvetarnas studentråd 2 O 15

”Det ligger i den svenska folksjälen att vara engagerad. Undersökningar visar att drivkraften inte är att rädda världen eller utveckla sitt ledarskap. Viktigare är att möta andra likasinnade och ha roligt tillsammans i en trygg miljö.”

Rebecka Prentell, vice ordförande för LSU, som samlar Sveriges ungdomsorganisationer ”Som fackligt förtroendevald på Astra Zeneca stöttade jag medlemmar och hjälpte dem att komma vidare efter nedläggningen av forskningen i Södertälje. Det engagerade mig helhjärtat.”

Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna ”Även om ideellt engagemang ser bra ut på cv:n får inte det vara drivkraften. Sådant skiner igenom.”

Rebecka Prentell

Naturvetarnas nyvalda studentråd. Vice ordförande Björn Jensen, Malmö högskola, Pia Swierz, Lunds universitet, ordförande Theres Lundahl, Lunds universitet, Markus Bäcklund, Linköpings universitet och Peter Solsjö, KI. Saknas på bilden: Sandra Lundahl, SLU Alnarp, Daniel Jansson, Umeå universitet.

Lär dig att kommunicera vad engagemanget har gett dig, vilken din roll var och vad du brann för. Det säger mycket om personen om du har fått förtroende att hålla ordning på ekonomin eller om du var den som fixade fester.”

Rebecka Prentell

NR 7 2 0 1 4

NAT U RVETARE

53

S PA N A R I N V I ta m i n t i l l s k o t t

Mjölk mot mörkret

Ta k o n ta k t

Skogsmatr i ke ln är här Nu är äntligen skogsmatrikeln färdig och kommer att skickas ut till medlemmarna i Skogsakademikerna före nyår. Här hittar du landets alla jägmästare och skogsmästare. En bibel för den som vill hålla kontakt med sina kollegor, både professionellt och socialt. För den som inte är medlem i Naturvetarna kostar matrikeln 600 kronor och kan beställas genom att mejla till: matrikel@naturvetarna.se LEL

Sve r ig e S demiker

S ko g S a k a

Ett av fyra förskolebarn i norra Sverige har redan under sensommaren för låga halter av D-vitamin. Och under vintern blir de fler. Det visar forskning av dietisten Inger Öhlund vid Umeå universitet. Norrmejerier har reagerat på detta och tagit fram en mjölk med extra D-vitamin, Norris mellanmjölk. Den innehåller dubbelt så mycket D-vitamin som vanlig mjölk.

Under sommaren är solen den viktigaste källan till D-vitamin, men på vintern behöver vi få det genom maten, till exempel från fisk, mjölk och margarin. AN

2014 –2015

1 2 01 4 – 2 01 5

sve r i g e s

s ko g saka

demiker

Bi o t ip s Från 2D ti ll 3D

Årets julklapp gör verklighet av ritningen

Naturvetare på film » Interstellar – science fiction där forskare letar framtid i rymden. » Pingvinerna från Madagaskar – kommer med nya uppfinningar för att rädda världen (juldagspremiär). » The imitation game – om matematikern Alan Turing (premiär i januari). » The theory of everything – om fysikern Stephen Hawkins (premiär i januari).

Vilken tycker du själv är den bästa filmen med naturvetare i huvudrollen? Skicka ditt tips till redaktion@naturvetarna.se.

Vi belönar det bästa tipset med två biocheckar.

Räkna dagar na

Naturvetarkalendern Drömmer du om att designa dina egna konstverk eller uppfinningar i datorn och se dem växa fram i verkligheten?

Vi tror att 3D-skrivaren, som gör fysiska objekt av ritningar, kan bli årets julklapp. Kanske är den fortfarande vanligast som arbetsverktyg för att till exempel ta fram prototyper.

Men den finns även för hemmabruk för den som vill göra allt från prydnadsföremål och legobitar till mer avancerade konstruktioner. Kanske kan du skriva ut din egen bakmaskin (årets julklapp 1988)? AN

54

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Snart landar Naturvetarnas väggkalender för 2015 hos dina förtroendevalda. Här lyfter vi fram engagerade naturvetare och hur du kan påverka förbundets framtid. Alla medlemmar kommer att kunna beställa den via vår hemsida så länge upplagan räcker. Först till kvarn. AN

Vinnare...

i utlottning en av M ed näb bar och klor i förra numret är Kaj sa See b e rg i Laholm.

ä ppe ll anserin g

Aromatiska och runda Snart träffar du Agnes, Folke, Lovisa och Trulsa i trädgården.

Det tar flera decennier att ta fram en ny äppelsort, men nu lanseras fyra stycken som ska passa för svenska odlare. e befintliga äppelsorterna är inte optimala, och klimatet förändras så att vi får nya problem med insekter och svampar. Det gör att vi inte kan fortsätta att odla det vi har. Vi kan inte heller använda internationella sorter som är gjorda för att besprutas, säger Hilde Nybom, professor vid institutionen för växtförädling vid Balsgård, SLU. I år släpper de fyra nya äppelsorter med lite olika egenskaper. De heter Agnes, Lovisa, Trulsa och Folke.

– Folke är tänkt att just vara ett äpple för folket, som man kan lagra över vintern. Vi döper sorterna med olika människonamn som ska vara lätta att komma ihåg. På senare tid har vi fått önskemål om ett Estelle-äpple, men det har inte Hilde Nybom förädlar. blivit något än.

Från b lom ma ti ll fru kt

Det svenska klimatet gör att de äpplen som ska odlas här måste vara vinterhärdiga och hinner gå från blomma till frukt under vår korta vegetationsperiod. De behöver också kunna lagras och vara motståndskraftiga och sunda sorter för att klara restriktionerna för bekämpningsmedel i Sverige.

– Vi väljer ut två befintliga sorter att korsa.

n ya svenska Äppe lsor t er Agnes – lättskött träd med saftiga, aromatiska, mörkrosa äpplen som mognar i augusti.

Rekommenderas för zon 1-3, men fungerar upp till Umeå i zon 5.

Minst den ena ska vara vinterhärdig och den andra har kanske krispigare frukter eller någon intressant sjukdomsresistens.

500 plantor om året

Från att man befruktar en blomma av den ena föräldrasorten med pollen från den andra brukar det ta 20 år tills man har en ny äppelsort. På Balsgård tar man fram ungefär 500 fröplantor per år med olika egenskaper.

Från dem väljer man i första steget det träd som ger god och fin frukt och i nästa steg tittar man på själva trädets egenskaper. Senast man lanserade nya sorter var 2003.

– Takten beror framförallt på hur mycket pengar man satsar på växtförädling. Nu är det i stort sett jag själv som jobbar med det.

Det satsades mer förr då man tyckte att det var väldigt viktigt att producera egen mat i Sverige. Nu importerar vi i stället 80 procent av frukten vi äter.

Trulsa – Söta, aromatiska, tegelröda äpplen mognar kring månadsskiftet augusti/ september. Rekommenderas för zon 1-3.

Lovisa – Mörkröda, söta, snälla äpplen med ovanligt lite äppelsyra.

Skördas i mitten av september. Rekommenderas för zon 1-3.

Hos plants kolan

Ett ökat intresse för lokalodlat gör dock att det blir vanligare med äppelodling. Och det ökar motivationen för växtförädlarna att ta fram och lansera nya sorter.

Det går redan att köpa årets nykomlingar hos några plantskolor. De är framförallt tänkta för hemträdgårdsodlare, men kanske kommer några äpplen att säljas i yrkesodlarnas gårdsbutiker.

– Mina favoriter är Agnes, som är god och mild och mognar i augusti. Och Folke senare på året. Den sorten är kraftfull och aromatisk, men blir rundare och mildare efter några veckors lagring. AN

Folke – Produktivt träd. Gulgröna och orangeröda frukter med sötsyrlig smak. Skördas i början av oktober och mognar under november – december. Går att lagra till våren och passar bra för must och mos. Rekommenderas för zon 1-4, men har också odlats i Umeå.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

”Forskarnas fokus ändras hela tiden” Den nya forskningsministern gav flera viktiga besked på seminariet Forskning för framtiden, som lockade över 200 personer. Naturvetarna var värd tillsammans med Vetenskap & Allmänhet och Sveriges unga akademi.

Det gick ett sus i publiken när forskningsministern klev upp på scenen. Hon infriade förväntningarna och gav löften som ger hopp för framtiden.

Helene Hellmark Knutsson lyssnade på Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna, och lovade att staka ut en färdriktning för forskningspolitiken.

– Det kommer vi att göra, utan att lägga oss i detaljer. Vi litar på forskarna och respekterar autonomin, sa Helene Hellmark Knutsson. Läs mer på sid 12.

Den internationella forskarvärlden är imponerad av de satsningar som Sverige gör på forskning i dag. En av dem som la grunden till det var Lars Leijonborg, som hade Danmark som förebild.

– Vi lyckades höja anslagsnivån till forskningen kraftigt, vilket gjorde det möjligt att bygga ESS och MaxIV, sa han.

Var fjär d e är kvi nna

Carl Tham, forskningsminister 1994-98, var en frisk fläkt.

– Då fanns en dold diskriminering i den akademiska världen. Att gynna kvin-

Frida Lawenius och Helene Hellmark Knutsson.

nor vid tillsättningar var ingen populär reform, men den satte fingret på ett viktigt problem och har gett förändring.

I dag är 24 procent av alla professorer på landets universitet kvinnor. Ett litet framsteg, men fortfarande mycket kvar att göra, var alla överens om. Ännu ett avtryck Carl Tham gjorde var att högskolan byggdes ut över hela landet.

Höj da basans lag

Balansen mellan basanslag till universiteten och att söka medel från forskningsråd

var en het fråga. Forskningsministern vill höja basanslagen.

– Det måste finnas en bas av pengar i akademin. Att ägna en tredjedel av tiden åt att söka pengar är inte hållbart, sa Carl Tham.

Ett citat som jag tar med mig kommer från forskaren Christian Broberger, tidigare ordförande för Sveriges unga akademi.

Han sa så här i en film som visades under seminariet: ”Vad min forskargrupp forskar med om ett år vet vi inte i dag. Nya upptäckter och ny kunskap gör att fokus hela tiden ändras.” LEL

#fofram14 12 november Stockholms univ@Stockholms_univ Stark grundforskning är en förutsättning för tillämpad forskning och innovation menar Astrid Söderbergh Widding Annette Graneli @AnnetteGraneli Jag skulle gärna se att man diskuterade jämställdhetsproblematiken på universitet och högskolor Crazy Scientist, PhD @wandedob Universitetens administration måste minska, inte rimligt att det ska äta upp 30%40% av ett anslag SwedNanoTech @swednanotech Forskningsutveckling kräver långsiktiga investeringar och balans mellan olika delar i systemet. Spännande paneldebatt på Rival!

Crazy Scientist, PhD @wandedob Många unga forskare väljer andra karriärer för att det är för svårt att få forskningsanslag Mats Grahn @MatsGrahn "Håll huvudet kallt" Carl Thams råd om forskningspolitiken till nya regeringen

Tidigare forskningsministrar gav perspektiv i sin frispråkighet.

56

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Har styrelsen gjort sitt jobb?

I oktober träffades företrädare från olika delar av Naturvetare för att följa upp årets arbete. Så tyckte några av dem som var där.

Anna Svensson, student i geovetenskap, Uppsala universitet, valberedningen – Det var spännande att se hur styrelsen presenterade de frågor som tidigare tagits upp under styrelseinternatet. Särskilt intressant tycker jag var arbetet med varumärket och etiska fonder.

Eftersom jag sitter i valberedningen är det en del av mitt arbete att titta på hur styrelsen jobbar med frågorna. Jag tycker också att frågor om värvning och studentfrågor är viktiga.

Kajsa Bovin, hydrogeolog hos Sveriges geologiska undersökning, SGU, Geosektionen – Det har varit intressant, och det var kul att få veta mer om Naturvetarna. Det känns tryggt att vara med i en stabil organisation och där det finns resurser om man behöver hjälp. Jag tycker att det är viktigt att synliggöra geovetenskap; att få folk medvetna om vad geovetare gör och dess betydelse för samhället.

Gert-Ove Stångberg, datatekniker vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, mellansvenska valkretsen – Det var intressant med varumärkesarbetet. Intressant att höra att det är en prioriterad fråga att jobba med hur arbetsgivare och arbetstagare kan samarbeta kring lönefrågor. Vi har problem i landstinget då vi inte tycker att arbetsgivaren följer det centrala avtalet.

Sonny La, sjukhusfysiker, Blekingesjukhuset, södra valkretsen – Det var väldigt trevligt att komma och träffa folk fysiskt. Viktigt även att träffa förbundsstyrelsen, som styr Naturvetarna. Förbundsrådet är ett viktigt forum där man gör en uppföljning av att man gör det man ska. Jag brinner för att man ska satsa mer på förtroendevalda och på utbildning. Och jag tycker att man sett resultat under det gångna året. Det ger resultat när man ligger på. AN

Förbundsråd hålls en gång per år för att följa upp kongress- och styrelsebeslut.

Deltagarna är representanter från varje valkrets, från professionsföreningarna, förbundsstyrelsen och valberedningen.

Den 13–14 november 2015 hålls nästa kongress.

Sjukhusfysiker strålade samman i Vann N ätver k I mitten av november hölls det nationella mötet om sjukhusfysik på Vann spa i Bohuslän. 148 av landets sjukhusfysiker och 20 utställande företag deltog.

– Jag arbetar inom strålterapi och ser det som mycket positivt att genom mötet få en bred bild av vad som är aktuellt även utanför mitt eget specialområde, säger Caroline Adestam Minnhagen, sjukhusfysiker vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg Under mötet presenterades årets bästa examensarbeten. Stipendiater för insatser inom radiofysik föreläste om sina ämnen.

Alla hade möjlighet att innan mötet skicka in bidrag för att diskutera olika specialom-

råden. Det ordnades också workshops om kvalitetssäkring inom strålterapi, skiktröntgenmetoden SPECT-CT respektive ”Ungt forum – livet efter legitimationen”.

– Det är ett fantastiskt bra forum att få träffa kollegor i landet, knyta kontakter, utbyta erfarenheter och lyssna till intressanta föreläsningar inom sjukhusfysikerns alla arbetsområden, säger Caroline Adestam Minnhagen.

Mötet anordnas årligen av Svensk förening för radiofysik och Svenska sjukhusfysikerförbundet. Nytt för i år var att mötet föregicks av två specialistkurser, som en del i ett kompetensutvecklingsprogram för legitimerade sjukhusfysiker. AN

Mötet för sjukhusfysiker samlar många olika specialområden.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

57

Upprop som ger råg i ryggen Alla agronomer är ambassadörer. Så glöm inte ditt ursprung i din roll som vd, generalsekreterare, chefredaktör, politiker eller forskare. Det var en slutsats på Agronomuppropets fokusdag sista oktober.

Yrkets bredd är en styrka. Agrono-

mer finns överallt på arbetsmarknaden, med tyngdpunkt inom lantbruk, där ungefär hälften jobbar. Övriga finns i närliggande branscher som livsmedel och miljö, visar Naturvetarnas undersökning om trender på arbetsmarknaden.

– Vi står inför många globala utmaningar inom hälsa, livsmedelsförMarita Teräs

sörjning, miljö och klimat. Säkra och spårbara livsmedel kommer att bli ännu viktigare i framtiden, sa Marita Teräs och jämförde med de krav som ställs på läkemedel.

Hon gav agronomerna råg i ryggen och tipsade om att bredda sig och skaffa ytterligare en kompetens. Det kan handla om allt från kommunikation och ledarskap till regelverk, IT och entreprenörskap.

Politi s kt sakkunn ig

Martin Andersson var en av dagens inspiratörer som visade vilka spännande jobb man kan få som agronom. Han är politisk sakkunnig för Fredrick Federley i Europaparlamentet och har sin bas i Bryssel. Vägen dit har gått via LRF, Scan och Axfood.

– Våga byta jobb, var nyfiken, mingla, nätverka och gör alltid ett bra jobb, är mina karriärtips. Håll utkik efter lediga praktikjobb hos

oss, sa Martin Andersson.

Dröm som s log i n

Rickard Hellqvist tog publiken med storm och konstaterade att agronomer gillar agronomer. I det egna företaget är fyra av fem agronomer.

Han berättade om sin resa, som inte alltid gått som på räls.

– Vi testar i tre år, sa vi som nybaRickard Hellqvist kade agronomer strax före millennieskiftet. Mottot var att utveckla vinnare i livsmedelsbranschen genom miljöoch kvalitetssäkring. I dag har vi de kunder vi drömde om, som Pågens, Kavli, Arlafoods storhushåll med fler.

Struktur, hårt arbete, gnet, passion, tajmning och innovation är några av hans framgångsfaktorer. LEL

Nya avgifter nästa år Vid årsskiftet gör vi vissa justeringar i medlemsavgiften till Naturvetarna.

Generellt gäller att avgiften kommer att baseras på hur mycket du tjänar.

I enlighet med tidigare kongressbeslut höjs den ordinarie avgiften med fem kronor från 1 januari 2015. Det innebär att för alla som har en inkomst på mer än 20 000 kronor per månad höjs medlemsavgiften till 240 kronor per månad. Även de reducerade avgifterna höjs med fem kronor.

58

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

En nyhet är att i princip alla, utom studenter, doktorander och pensionärer får en inkomstbaserad avgift. Tänk på att du själv måste meddela oss om du har en inkomst under 20 000 kronor per månad för att vi ska kunna tillämpa de reducerade avgifterna.

Naturvetarnas kongress fattade beslut om höjningen för att kunna göra

strategiska satsningar och öka medlemsnyttan.

– Att stärka medlemmarna på arbetsmarknaden är viktigt för Naturvetarna. Vi kommer nu att kunna öka vår synlighet och vår närvaro på fler arbetsplatser, säger Helena Nicklasson förbundsdirektör för Naturvetarna. Vi avser också att utöka vårt kursutbud och våra rådgivningstjänster, som karriärsamtal och lönesamtalscoachning.

Vi hoppas också kunna förbättra vår inkomstförsäkring.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Tjänstesektorn växer för naturvetare Efter Lund och Göteborg drog turnén med Naturvetarnas rapport om trender på arbetsmarknaden vidare till Stockholm inför fulla hus. En trend är att 30 procent fler naturvetare jobbar i tjänstesektorn i dag än för fem år sedan.

Lika många naturvetare, 22 procent, jobbar med forskning och utveckling i dag som för fem år sedan. Men det har

rapports l ä pp

Vad tyckte publiken?

Lars Askelöv, förhandlingschef på Ikem – Intressant rapport och viktig information för oss. Naturvetare är en framgångsfaktor för våra företag. Särskilt specialister kan vara svårt att rekrytera i dag. Spännande att life science är den största branschen för naturvetare.

skett en förskjutning från industrin till akademin, vilket kan förklaras med Astra Zenecas neddragningar.

Marita Teräs menar att naturvetarrollen blir mer strategisk och bredare, alternativt att vara utpräglad specialist. I båda fallen handlar det om att vara globalt rörlig. Att bredda sig mot affäsmannaskap, juridik, data eller matematik/statistik är vinnande koncept. LEL AnnaLena Troedsson, biolog och tidigare konsult på läkemedelsföretag – Jättebra. Det var inget som direkt överraskade mig, men det är nyttigt att bli påmind om trenderna. Jag kom fram till att jag ska kontakta Naturvetarnas karriärrådgivning.

Jag vill diskutera min framtida karriär, där jag är öppen för att jobba med något annat inom naturvetenskap.

N at u r v

e ta r e s

a r b e ts

mar kNa

d & tr e Nder

Nya möjlig heter i en föränderl ig omvärl d

20 14

Ladda ner hela rapporten från www.naturvetarna.se

Fler b erör da Nytt för företagare

En nyhet för företagare är att avgiften kommer att baseras på inkomst, precis som för anställda. Företagare får specialiserad rådgivning utöver den ordinarie servicen.

– Våra rådgivare coachar företagarna och fungerar som bollplank i bland annat arvodesfrågor. En nyhet är att vår karriärrådgivning kommer att ingå som en service till företagare. Det är en efterfrågad tjänst som vi hoppas stärker företagarna, säger Christel Lindgren, ansvarig för företagarservice på Naturvetarna.

Den 1 januari lanserar vi även den nya tjänsten Avtal 24, som hjälper företagare att skriva avtal. Läs mer på den här tidningens sista sida. Vi erbjuder rabatterad rådgivning hos immaterialrättsbyrån Brann AB. Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet precis som tidigare liksom förmånliga och uppskattade företagarförsäkringar.

Post dok med stipendium, liksom utlandsanställda inom Norden, får även de en avgift som grundar sig på inkomst.

Avgiften för dem som har reducerade avgifter höjs med fem kronor. Utlandsanställda utanför Norden får också en höjning med fem kronor. Medlemmar som är utomlands utan anställning betalar i fortsättningen en minimiavgift på 90 kronor per månad. LEL

Läs mer här: www.naturvetarna.se/ medlemsavgift-2015

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

59

P ro f i l i N aturvetarna

”En kick att se de förtroendevalda växa” Att gå samman och bilda en akademikerförening på jobbet ger styrka. Anna Centerdal hjälper till att komma igång.

ordning för mötet till vilka rättigheter och skyldigheter en förening har. Tänk på att ni måste vara minst tre medlemmar i en akademikerförening. Inom Saco samarbetar vi med varandra och har en förening för alla akademiker på ett företag.

Varför behövs en akademikerförening?

Vad är tjusningen för dig i jobbet?

– Det kan handla om att medarbetarna vill ha mer information om vad som händer på företaget. Många vill också kunna påverka löneprocessen. Behovet uppstår ofta inför eller efter en omorganisation. Då blir det skarpt läge, där alla berörs på något sätt. Lokala frågor kräver lokal kunskap och därför är det viktigt med en akademikerförening.

– Att träffa medlemmar och få dem att engagera sig. Så roligt att se hur de utvecklas och blir bättre i sin roll. Jag har själv jobbat fackligt lokalt på ett bemanningsföretag. Det är också stimulerande att nystarta föreningar som har gått på lågvarv under en tid. LEL

Vad tycker företagen?

– De är som regel positiva. Ofta tar arbetsgivaren själv initiativ och vill ha en lokal motpart att förhandla med i stället för att förhandla med kanske 30 medarbetare, var och en för sig. Utan en facklig lokalförening måste företaget förhandla med Naturvetarna centralt i vissa frågor.

Så båda kan vinna?

– Ja, absolut. En lokal akademikerförening kan i samverkan med arbetsgivaren hitta

rna! a t e v r u t a N d e m Bra ”Alla engagerade och drivna medarbetare som brinner för att naturvetare kan göra skillnad.”.”

60

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

lösningar på de problem som finns på företaget. Det kan gälla allt från bilersättning till löner och övertidsersättning.

Men är inte arbetsrätten svår?

Den lär man sig efterhand med hjälp av Naturvetarnas experter. Naturvetarna erbjuder facklig utbildning för förtroendevalda. Håll utkik i den här tidningens kalender på sidan 49.

Anna center dal Aktuell: Hjälper till att starta akademikerföreningar på företag inom life science, kemibranschen, skogsindustrin, jord- och skogsbruk.

Uppdragsgivare: Saco-förbunden Naturvetarna, Sveriges ingenjörer, Läkarförbundet, Jusek, Sveriges farmaceuter, Civilekonomerna och SSR.

Vilken roll har du?

Familj: Nybliven sambo i Fisksätra.

– Jag hjälper till att starta föreningar på företagen inom områdena IKEM, SLA och Skogsindustrierna. Där finns bioteknikföretagen, skogsföretagen, Hushållningssällskapen och andra företag inom jordbruk.

Fritid: Springer, ser film, hänger med vänner, gärna på restaurang.

Så det är bara att ringa dig om jag vill starta en förening?

– Ja, eller mejla, så kommer jag ut till företaget och hjälper till att starta föreningen.

Det handlar om allt från stadgar och dag-

Bästa biotips: Apornas planet.

Gör i jul: Umgås med familj och vänner. Långa sovmorgnar står också på schemat.

Okänd talang: Kan vrida armen ett varv.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

M å na d ens naturvetare

Hon hjälpte skidlandslaget till bättre prestation Viola Adamsson har satt nordisk mat på världskartan.

Hon kombinerar forskning med yrkeskunnande i kostvetenskap och vann pris i den stenhårda kokbokskonkurrensen.

var fullt friska, kvinnor och män i olika åldrar, och alla var lätt överviktiga.

– Vi satte upp en näringsprofil och en livsmedelsprofil som kosten skulle uppfylla, samt recept för 21-dagarsmenyer. Studierna pågick under sex veckor. Resultaten visar att den hälsosamma nordiska kosten har likartade effekter som den mer kända medelhavskosten.

– Jag reste med svenska landslaget i längdskidåkning under sju VM och två OS och ett flertal världscuper som kostansvarig. Jag coachade även svenska teamet i årets gröt-VM i Carrbridge, Skottland!

Du har även vunnit pris för din kokbok?

Viola Adamsson arbetar med att

utveckla forskningen inom nordisk mat på olika sätt.

– Forskningen handlar om hälsosam nordisk mat. Vid millennieskiftet var det som att intresset för kost och hälsa exploderade. Då började jag fundera på effekten av nordiska livsmedel. Jag har undersökt om hälsosam nordisk mat, baserad på livsmedel som kan odlas, skördas och födas upp i Norden, kan ha liknande effekter på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom som den traditionella medelhavskosten.

De gjorde två randomiserade, kontrollerade, kliniska studier. Deltagarna

Ja, första pris i den svenska tävlingen ”Årets svenska måltidslitteratur 2012” som utses av Måltidsakademin i Grythyttan. Boken gick vidare och jag fick det internationella priset ”Best Scandinavian Cookbook in the World” för boken Nordens bästa mat som bygger på min forskning.

Varför valde du att bli medlem i Naturvetarna?

Det passade min grundutbildning, och det jag jobbade med. Jag har fått en hel del rådgivning i olika sammanhang, särskilt när jag började som doktorand. CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna. se/Manadens-naturvetare

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Hot och våld på jobbet

Varför: Naturvetarna vill att alla professioner inom Naturvetarna som är utsatta för hot och våld ska få ett utökat skydd i lagen. Djurskyddsinspektörerna har kommit en bit på väg. Deras personuppgifter får inte lämnas ut efter begäran, enligt offentlighetsprincipen. Djurskyddsinspektörerna behöver inte heller legitimera sig när de är ute på uppdrag.

Nu jobbar Naturvetarna för att även miljö- och hälsoskyddsinspektörerna och livsmedelsinspektörerna ska åtnjuta samma lagliga skydd..

kongress > Naturvetarnas 2015

Varför: Alla medlemmar kan påverka Naturvetarnas framtid. Vi arbetar nu med nästa kongress, som kommer att genomföras 13-14 november 2015.

Under våren kommer alla medlemmar att kunna vara med och nominera och rösta på ombud till kongressen. Vem tycker du har bra idéer? Fundera också på vad du tycker att förbundet ska arbeta med och ta chansen att motionera till kongressen. Mer information kommer i alla våra kanaler.

för bättre > Nätverket hälsa, vård och omsorg

Varför: Vi vill stärka våra medlemmars professioner och möjligheter inom hälso- och sjukvården.

Därför medverkar vi i ett projekt tillsammans med andra arbetstagarorganisationer för att granska vårdens ledning och styrning och hitta nya vägar framåt. I november träffades de olika professionerna för att diskutera sin syn på styrning inom vården. Under nästa år kommer vi att ordna seminarier lokalt för att jobba vidare med detta.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

61

Biomedicinsk analytiker, Skellefteå Biomedicinsk analytiker med fysiologisk inriktning sökes till Medicin Geriatriska kliniken i Skellefteå.

Möt vår värld på www.vll.se

Vi söker Vill du jobba med engagerade medarbetare i en organisation som sätter servicen till medborgare och kunder främst?

Välkommen till Karlskrona kommun, Blekinges största arbetsgivare med 5 500 medarbetare.

Världsarvsstaden Karlskrona med sitt unika läge mitt i skärgården är en av Sveriges soligaste städer och bjuder på fantastisk natur oavsett om du gillar hav, skog eller landsbygd.

Laboratorieingenjör till tekniska förvaltningen

Mer information på karlskrona.se/jobb eller 0455-30 30 00

Linnéuniversitetet söker

Biträdande universitetslektor i djurskydd

Chef miljötillsyn

Chef miljötillsyn

Institutionen för biologi och miljö, Kalmar

Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötillsyn och efterbehandling i Dalarna.

Läs mer om anställningen på Lnu.se

Vi digden som villleda leda funktionenförför miljötillAnsök senast 6 januari 2015 Vi söker söker dig som vill funktionen syn och efterbehandling Chef miljötillsyni Dalarna.

miljötillsyn och efterbehandling i Dalarna.

Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-

Chef miljötillsyn

Ansök senast den 6 januari 2015 syn och efterbehandling i Dalarna.

Vi söker dig som vill leda funktionen för miljötill-

Läs om jobbet: syn mer ochsenast efterbehandling i Dalarna.

Ansök den 6 januari 2015 www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb Välkommen till ett universitet där allt är möjligt!

Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

62

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Ansök den 6 januari 2015 Läs mersenast om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb Läs mer om jobbet: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Scandinavian Seed AB

Scandinavian Seed startades 1996 och är1996 Sveriges startades och är första oberoende företag, utanSveriges egen växtförädling, som första oberomarknadsför utsäde till det svenska lantbruket. Scandiende företag, utan navian Seed ägs av Svenska Foder AB, Forsbecks AB egen växtförädling, och Skånefrö AB. Kontoret ligger i Lidköping. som marknadsför utsädeBesök till det svenska lantbruket. Scandinavian Seed oss gärna på www.scandinavianseed.se

ägs av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB. Kontoret ligger i Lidköping. Besök oss gärna på www.scandinavianseed.se

Scandinavian Seed AB söker

Produktchef

Scandinavian Seed AB söker

Produktchef Läs mer på www.kajson.se

Har du frågor angående tjänsten

Läs mer på www.kajson.se

är du välkommen att ringa vd Johan Klingspor, 0510- 48 40 51äreller Har du frågortel. angående tjänsten du rekryteringskonsult välkommen att ringa vd Anna JohanKajson, Klingspor, 733. tel 0510-48tel.

40041151 eller45 rekryteringskonsult Anna Kajson, tel 0411-457 33.

Naturvetaren Produktchef.indd 1

Cytodiagnostiker!

Patologilaboratoriet/Laboratoriemedicin Till Patologilaboratoriet på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping söker vi just nu en kollega till vår kunniga och trevliga personalgrupp som består av sex cytodiagnostiker. Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i en trevlig arbetsmiljö. Varmt välkommen till oss!

Du kommer att arbeta med diagnostik av cytologiska prover. I arbetsuppgifterna ingår, förutom egen diagnostik av cervixcytologi och urincytologi, även förgranskning av allmäncytologiska prover.

Tillsvidareanställning, dagtid. Tillträde enligt överenskommelse.

Vi söker dig som är utbildad cytodiagnostiker.

Välkommen att kontakta områdeschef Maria Kullman 036-322458.

Facklig företrädare för Vårdförbundet är Irene Sjövall Sanned 036-323718 och för SACO Gerd Gansberg 036-326962. Sista ansökningsdag 141218.

2014-11-28 11:36:17

olgaandfriends.se foto: jonas kullman

Headhunta den skogsförvaltare som ska leda vårt nya förvaltningsbolag.

Hittelön: En lyxupplevelse för två.

Tipsa en vän!

Läs om hittelönen!

www.meraskog.com

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Angelica bakar sin dröm

Kakor och tårtor till kalaset eller till fikat på jobbet. För dietiststudenten Angelica Nylander handlar bakning om att experimentera och anpassa recept till olika dieter. A N N A N O R B E R G A N ge l i c a N y l an d er TEXT

f oto

– Jag bakar för att jag älskar det. Jag tycker att själva processen är det intressanta, sedan ger jag bort bakverken, säger Angelica Nylander.

Intresset har hängt i sedan barndomen.

Redan som sjuåring var hon känd i sin lilla by för att baka goda drömmar. När hon sedan började plugga till dietist fick intresset en nytändning. Och hon började upptäcka hur man kan anpassa recept till olika dieter och allergier.

till den ingrediens man vill byta ut eller hur man kan tänka kring mängder av det man vill ersätta med.

Hon brukar byta ut ingredienser, och det är en hel vetenskap att hitta rätt.

– Jag tycker att en del ingredienser kan vara lite lömska. Man kan läsa om hur de ska vara, men måste prova, så att man lär sig egenskaperna hos det man ska byta ut.

Hur det funkar och vilken konsistens och smak det ger.

Stig mati ser i ng

M i ljöpåver kan

– Ofta smakar den allergianpassade kakan inte som en vanlig kaka. På barnkalaset kanske man får en dadelboll i stället för en chokladboll, och den är annorlunda både i smak och utseende. Det blir en sorts stigmatisering att alltid vara speciell för att det är någonting man inte tål. Och speciellt barn är känsliga för detta.

Hon vill i stället utveckla något som är enkelt och gott som man kan bjuda alla på. Och som man klarar av även om man inte är så van att baka.

Just nu experimenterar Angelica Nylander med vegansk bakning och provar att byta ut animaliska ingredienser i recept en i taget. Om man byter ut alla samtidigt blir det svårt att veta hur man ska justera till nästa försök.

– Animaliska produkter påverkar miljö och ekonomi, så jag tycker att det är intressant att lära sig att baka utan dem. Att få in ett nytt tänk.

Löm s ka i ng re d i enser

– Många allergianpassade recept är för krångliga och tar inte upp olika alternativ

64

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

Hög re när i ng s i nnehåll

Förutom allergier och dieter kan man göra enkla anpassningar av recept. Till exempel minska sockermängden eller ersätta sockret med något utan att det blir

mindre sött. Eller höja näringsinnehållet genom att lägga till eller ta bort något.

– Det är kul att få en hälsoapproach på bakning genom min utbildning och genom min naturvetenskapliga bakgrund.

Att jag kan använda de kunskaperna för att skapa eller modifiera recept så att de fortfarande är goda.

Hon hoppas att det ska kunna vara användbart för flera olika grupper. Och att hon längre fram ska kunna använda kunskaperna och arbeta med produktutveckling eller för att ta fram nya recept.

Eg en hasselnöts kräm

– Det är inte jättesvårt att anpassa recept till olika dieter och allergier. Det handlar mycket om kunskap och erfarenhet. Om någon både går på diet och är allergisk, till exempel inte kan äta nötter, ägg eller gluten, blir det väldigt restriktivt. Man kan tappa detta att det ska smaka som en vanlig kaka. Men det är inte omöjligt.

Nu till jul är målet att göra om en typisk amerikansk cookie med kanel och chokladknappar i, så att den blir veganvänlig och glutenfri. Och att göra egen hasselnötskräm av kakao och hasselnötter, som har lågt GI. #

An g e li ca Nylan d er Gör: Studerar fjärde terminen på dietistprogrammet i Umeå.

Favoritbakverk: Drömmar.

Trendspaning: Ökat utbud av ersättningsprodukter för vegansk bakning och dieter.

Inspiration: vegoteket.se (blogg med allt från soppor till kakor).

Tips för julbaket: Det går att omvandla vanliga kakor till juliga med hjälp av kryddor, som kardemumma.

Socker,- och glutenfria krabbelurer med hallonsås, tre sorters kakor: knäckflarn, kokosklossar med mörk choklad och bondkakor med mandel, och cake-pops med mörk chokladfyllning och smält vit choklad.

Kom igång och baka för olika dieter: » Få in frukt i bakverken, ersätt till

» Pröva, så att du blir van vid hur olika

» Ägg mot sojamjöl. Men tänk på att

exempel tårtans smörkräm och grädde

med frukt som innehåller vitaminer, mineraler och antioxidanter. Samtidigt tar du bort det som man kan vara allergisk mot.

ingredienser fungerar och reagerar med

varandra.

sojamjöl endast fungerar som binde- medel. Det kan vara en anledning till att

du inte får till kakan som du tänkt.

Byt ut

» Mjölk mot havre- soja- eller mandel -

» Börja enkelt, ta ett vanligt recept och byt ut en ingrediens i taget.

» Läs på, vilka ersättningsprodukter som

finns och hur de kan användas.

» Vetemjöl mot majs-, kokos- eller mandelmjöl. Tänk på att kokos- och mandelmjöl suger åt sig mer vätska än

vetemjöl. Mandelmjöl är väldigt sött, så du kan minska sockermängden till hälften.

mjölk.

» Smör och margarin mot vegetabiliska

motsvarigheter

» Gelatin mot agar-agar.

N R7 2014

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T HAR BRUSEFFEKT HÄLLS ÖVER RYDBERG & LINDSTRÖM?

STYRMEDEL

T

FINNS SOM ÄLG I SKOG

PUR

ÄR GRATIS? ÄGG I SKÄGG? IRONS HON ÄR PÅ BLÅ I DUKEN KALMARSUND KAN MAN FÖR KRÅKOR

SIMFÅGEL

AYERS ROCK

VISAT GOMMEN

GÖRS REDUKSPIK PÅ TIONSSPIS DONNA

PÅ SÖT OMEDELBUMS GRÖT

SPETS STAVMIXER?

VILDA PARTYT KÄTTJA

JOBBAR DOLLY FRÅN

RESPEKTERA KLIPPT

PUSSHELG FIRN

ANTILOP PULSÅDER

UPPSATS

BESVIKEN

KLOK TRAKTERAR HON?

GOTTGJORT

FOTDEL PALLADIUM

MMMM MMMM ÅTER

TUPPIS BRYNT ÖSTEN PUCKO

UNG I PUNG

HAR VISSA NAMN

KÅRE STRUMPSTOFF

THORS BÅT RASIST GOSIG NASSE

FRONT SKÄR

GJORDE HAN

DONA OCH FIXA

BUSIGT KORN LIRAR PÅ KANT VILL FRUSEN

SÅNT PLAN LÄMNADE DENVER PÅ VÅTT MÅTT

BOKSTAVLIGA TERMEN

KYLT INDIVIDUELLT

ÄNDSTATION LILLA I VÄSTERGÖTLAND GRYM

SNILLE ANNO DOMINI

GRAMSE SOM BI KOSTHÅLLNINGEN

UTSETT GREPPA INLEDER STYCKE

LEMURKRYSS 2014

RYMDSOND UPPSÄND 1999, AV ZIGGY?

Konstruktör: Lena Holmlund

Vinnare av förra numrets korsord är Rebecka Lindbom. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

66 66

NR V ERTA E7 N A TNUARTVUERTA E R

2014

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast 7 januari vill vi ha din lösning.

E ik R n JO BBr ET G n ugga di n a EgFeTn öla

sud o ku

ku r i o sa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Vilken är den vanligaste metallen i jordskorpan?

9

1

5

TA N K EN ÖT T ER

2

6 1 2

7

6

4 1

1) Dela in delfinerna i varsitt område med hjälp av två kvadrater.

8

2 6

9

8 4

9 9

8

6

5

3

Förra numrets sudoku: 8

9

6

1

7

2

5

3

4

4

3

2

8

9

5

7

1

6

1

7

5

4

3

6

9

8

2

6

2

7

5

1

3

4

9

8

5

1

3

9

4

8

2

6

7

9

4

8

6

2

7

1

5

3

7

6

4

3

5

1

8

2

9

3

5

9

2

8

4

6

7

1

2

8

1

7

6

9

3

4

5

Brukar du göra egna tankenötter?

Skicka dem gärna till oss.

Den klurigaste nöten publicerar vi i nästa nummer och belönar med en biobiljett. naturvetarna.se on@ akti red

2) En flaska julmust som rymmer en tredjedels liter är fylld till tre fjärdedelar. Daniel dricker 2 deciliter ur flaskan. Hur många centiliter julmust finns det sedan kvar?

Svar Kuriosa: Aluminium. Tankenötter: 1) Svar i nästa nummer.

5

2) 5 centiliter.

5

ORDFÖRANDE:

K o n takt www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00 julstängt: kl 13. 00 den 23 dec – 28 dec, samt 31 dec – 6 jan.

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

4 A N RN1R 27 021041N N TAUT R URVE V E TATARE RE

6767

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Naturvetarna bidrar till humanitär hjälp I år skickar vi inga julkort. I stället skänker vi pengarna till ett viktigt och aktuellt ändamål i tider av epidemier, väpnade konflikter, hungersnöd och naturkatastrofer i olika delar av världen.

10 000 kronor ger vi i bidrag till Läkare Utan Gränser, en organisation som

verkar bland de mest utsatta människorna i länder som Syrien, Sydsudan, Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken, Irak och Ukraina, totalt 70 länder.

Läkare Utan Gränser ger sjukvård till människor som drabbas av humanitära

kriser och sprider kunskap om deras situation. Läkare Utan Gränsers fältarbetare finns på plats i Latinamerikas kåkstäder, på den afrikanska landsbygden och bland papperslösa flyktingar i Sydeuropa.

! l u j d o G önskar

Personal på Läkare Utan Gränsers ebolacenter i Kailahun, Sierra Leone. Foto: P.K. Lee.

CHEF