Page 1

N U M M E R 6 2017 P R I S : 75 KO N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

Vill du jobba i kontorslandskap?

3

tips som skapar motivation Nobelpriser som påverkar naturvetare Nya miljöer efter kalkbrytning Prata forskning så folk förstår

Jägare

Linnea vill få jakt och skogsbruk att samsas MYN D I G H ETE R F LYTTAR S I D 12

| RÄTT ATT H ÖJA B U LLE R G RÄN S E R NA? S I D 9

|

NY CAN C E R ATLAS S I D 35


ii % % 0 0 2 2 ll UUppptitl gil sgrsarababatt!t! sasammlinlin

Hemförsäkring med Hemförsäkring med allrisk (drulle) allrisk (drulle) Bilförsäkring Bilförsäkring Barnförsäkring Barnförsäkring Fritidshusförsäkring Fritidshusförsäkring

Konsten Konstenatt attvara vara rätt rättförsäkrad försäkrad ––i ilivets livetsalla allafaser. faser.

Visste dudu attatt Akademikerförsäkring erbjuder digdig som är är medlem i i Visste Akademikerförsäkring erbjuder som medlem Naturvetarna prisvärda försäkringar? Genom attatt samla dina försäkringar hoshos Naturvetarna prisvärda försäkringar? Genom samla dina försäkringar ossoss kankan dudu dessutom få upp tilltill 2020 % i%samlingsrabatt. Samlingsrabatten dessutom få upp i samlingsrabatt. Samlingsrabatten omfattar Hem-, Villahem-, Fritidshus-, Bil-, Barn-, och Djurförsäkring. omfattar Hem-, Villahem-, Fritidshus-, Bil-, Barn-, och Djurförsäkring.

akademikerforsakring.se/vara-forsakringar akademikerforsakring.se/vara-forsakringar

Naturvetare_185x235_2017_nr6_SakSam.indd 1 1 Naturvetare_185x235_2017_nr6_SakSam.indd

2017-10-11 16:11:24 2017-10-11 16:11:24


INNEHÅLL

N R 6 2017 MÅNAD E N S

FR Å G A :

Vill du jobba i kontorslandskap?

28

SID 9

DUELL OM BULLER Höjda gränsvärden för buller kan vara en risk för hälsan, men ger fler bostäder.

SID 12

MYNDIGHETER FLYTTAR Risk för att strålsäkerheten hotas när delar av Strålsäkerhetsmyndigheten flyttar till Katrineholm.

Ett nytt landskap växer fram i spåren på kalkbrytningen på Gotland.

SID 20

KOMMUNICERA FORSKNING Landets lärosäten satsar alltmer på att nå ut med sin forskning.

14

Nobelpris som svenska naturvetare har gått vidare med.

Ska jag berätta om min funktionsnedsättning?

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetensmedia.com R E DAKTI ON E N

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

Anna Norberg, AN redaktör (t.o.m. 30/9)

44

Christina Jägare, CJ layout 08-466 24 87

CANCERATLAS RÄDDAR LIV De vanligaste cancerformerna är nu kartlagda på gennivå.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 7 december, annonsstopp den 24 november. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Philippe Rendu. ANNONSBOKNING

Natalie von der Lehr, NL redaktör 0733-900 304

SID 35

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Alla gruvbolag tar inte ansvar

N

Vill vi leva i ett modernt samhälle måste vi acceptera att våra naturresurser tas till vara

u går skam på torra land. I den lilla byn Blaiken utanför Sorsele i Västerbotten grävde ett svenskt gruvbolag efter zink, bly och guld. Men det blev inte som man tänkt sig och bolaget gick i konkurs 2007. Det följdes av nya ägare som också försattes i konkurs. Idag gapar ett stort hål mitt i naturen utan att någon tar ansvar för efterbehandling. I efterspelet uppdagades att stora mängder metaller hade läckt ut och fortsätter att läcka ut i en närliggande sjö. Regeringen har sagt nej till att skjuta till de 300 miljoner kronor som krävs för att stoppa tillflödet av giftiga metaller. Med det i bakhuvudet känns det befriande att besöka ett kalkbrott på norra Gotland. Brytningen pågår för

fullt samtidigt som ett ambitiöst efterarbete äger rum i en annan del av gruvområdet. Här skapas en ny miljö med sjöar, dramatiska klippväggar och en färgprakt med örter av olika slag. Nordkalk tar sitt ansvar och renar dessutom vatten som kan bli dricksvatten till de boende i grannbyarna. Alla är förstås inte nöjda med de insatserna och menar att naturen ska se ut som den alltid har gjort. Överallt. Vill vi leva i ett modernt samhälle måste vi acceptera att även våra naturresurser tas till vara. Men det måste ske på ett hållbart sätt där de naturliga miljöerna också får livskraft, genom att till exempel gynna hotade arter. Läs också om Nobelprisen som tillkännagavs första veckan i oktober. Det är högtidsstunder för naturvetare, där upptäckter hyllas och får den uppmärksamhet de förtjänar.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Debatt: Flytt av Strålsäkerhetsmyndigheten äventyrar säkerheten Omlokaliseringen av sju myndigheter värnar varken den samlade kompetensen eller enskilda medarbetares kompetens i de myndigheter som berörs. Dessutom äventyras den nationella säkerhetspolitiken när stora delar av en expertverksamhet som Strålsäkerhetsmyndigheten flyttas.

Ivar de la Cruz och Per Klingbjer, Naturvetarna, på Altinget.se 14 september

Stor brist på växtagronomer Hushållningssällskapet har svårt att hitta rätt kompetens när de ska rekrytera. Just nu råder stor brist på bland annat växtagronomer. Det är så ont om kompetens att man sökt arbetskraft utomlands. Hushållningssällskapet menar att kompetenshöjningen har varit ett problem de senaste åren och SLU har haft svårt att fylla de 35 studieplatserna. – Vi har läst mycket kemi och grundkurser i biologi och läser just nu mikrobiologi, cellbiologi och genetik. När man tar examen efter fem år har man kammat hem både en kandidatexamen i biologi, en yrkesexamen (agronomexamen) samt en masterexamen, säger Elin Almén som är inne på andra året. Tidningen ATL 12 oktober 2017

”Vi vill med glimten i ögat visa hur det kan gå om man inte väljer naturvetarprogrammet”, säger Sofia Yngwe, kommunikationsansvarig på Teknikdelegationen. Då kan det gå illa, enligt pr-kampanjen som syftar till att locka unga att bli naturvetare.se Se filmerna på dagensmedia.se.

4

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Natt har blivit dag! Inför bygglov och miljöprövning för belysning Höstdagjämning. Sommarens ljusa nätter byts sakta ut mot höstens LED-upplysta skymning och vi omsluts av ett grågult töcken när stadens ljus reflekteras i moln och dimma. Kvicksilverlampor längs trottoarer samsas med moderna dioder, högtrycksnatrium synliggör förortens parkeringsytor och i grönområden tänds ljusslingor i träden i takt med att löven faller. Mörkret har jagats bort, människan har vunnit mot naturen och vi har skapat trygghet för oss själva, dygnet runt, året runt. Landsbygden vill förstås inte vara sämre. När tätorternas lockande glimmer höjer sig över horisonten tänder varje by fasadbelysningen och visar upp sina kyrkor. Kyrktuppen som symboliserar gryning och människans seger över mörkret, vänder sig stolt i vinden när lamporna under honom strålar över kulturlandskapet. Men samtidigt som vi står där och beundrar det upplysta tornet med anor från den mörka medeltiden, sitter långörade fladdermöss och trycker på vinden. I hundratals år har de bebott kyrkor, ätit skadeinsekter under taken och patrullerat grav-

som lyses upp nattetid. Nattfjärilar når helt enkelt aldrig fram till några blommor längre. Även om astronomer tidigt ringde i varningsklockan när de inte längre såg stjärnhimlen, är ljusföroreningar ett nytt begrepp för de flesta. Men sakta inser vi att djur och växter, vilka alla har utvecklats i en värld där ljus och mörker växlar, faktiskt påverkas av stadsljuset. Fåglar och fiskar navigerar fel, frukt uteblir och människor drabbas av såväl psykisk som fysisk ohälsa när melatoninhalter och sömncykler rubbas av ljuset.

En vacker fasad som lyser upp i höstmörkret kan vara förödande för fladdermöss, som inte vågar sig ut och sakta svälter ihjäl.

platser. Fram till nu. De vågar sig inte ut så länge fasaden är ljus, de svälter sakta och kolonierna krymper. Längs gatan nedanför jagar nordfladdermöss. De gömmer sig i det relativa mörkret ovanför gatlyktorna och dyker ner i ljuskäglorna för att fånga nattfjärilar. Insekterna har för-

gäves försökt att navigera efter månljuset men har lurats in i lyktornas förförande sken. De vet inte om det är natt eller dag och de som inte blir tagna av fladdermöss blir lätta byten för fåglar på morgonkvisten. I augustinumret av Nature presenterades data som visar att pollineringen minskar med över 60 procent i växtsamhällen

LED-tekniken som ska spara energi åt oss, riskerar nu att bädda in planeten i ständig dag. Det är dags att studera effekterna, att tänka efter och införa bygglov och miljöprövning för uppsättning av lampor.

Johan Eklöf, fladdermusforskare

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

5


K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 8-2017

VILL DU SITTA I KONTORSLANDSKAP? FÖRÖDAN DE FÖR E FFE KTIVITETE N Nej, det är förödande för effektiviteten och oerhört tröttande för den anställda. Sen finns det bättre och sämre landskap beroende på utformning och hur stor hänsyn som tas. Men förstår inte behovet av att prata så högt och privat som många gör.

JAG ÄR SOCIAL OCH STORTRIVS Jag är en väldigt social varelse och är inte särskilt lättstörd. Har tidigare delat rum med en kollega och ville fortsätta göra det efter en flytt. Då hamnade vi i ett ”kontorslandskap”, vi är fem fast anställda plus en visstidsanställd (maxantal i rummet) och jag trivs jättebra. Skulle dock inte stå ut i större landskap och ”aktivitetsbaserad arbetsplats” skulle få mig att säga upp mig från mitt fantastiska jobb. Ylva

Anna

FORSKNINGEN GER TUMMEN NER På min myndighet har ett par forskare systematiskt sammanställt forskningen på området. Sammanställningen tyder på negativa effekter på koncentration och prestationsförmåga, minskad interaktion inom arbetslag, men ökad interaktion mellan arbetslag. Och att det fungerar särskilt dåligt för personer med någon form av funktionsnedsättning. Samt att chefer i högre grad återfinns bland de nöjda. Men det finns begränsat med studier av hög kvalitet, som bäst före-efter-mätningar med självrapporterade data (det är den studietypen som forskarna hos oss avgränsade sin sammanställning till), vilket gör det än mer anmärkningsvärt att detta införs i så hög grad, därtill ofta mot personalens vilja, vilket även riskerar bli fallet hos oss.

”Nä aldrig i livet. Har suttit i kontorslandskap och det är förödande för hälsan.” Emma

HAR SVÄNGT I FRÅGAN Innan jag prövat var jag negativt inställd, men i dag skulle jag aldrig vilja gå tillbaka till eget kontor. Den effektivitet som kommer av möjligheten att snabbt och enkelt kunna hjälpa/be om hjälp/diskutera problem är ovärderlig. Nu har vi tyvärr inte fasta arbetsplatser och vinsten med kontorslandskap försvinner helt de dagar platser saknas vid dem jag faktiskt arbetar med. Marie

BÄTTRE ÄN JAG TRODDE

Besviken

”Jag sitter i ett abw-kontor och tycker att det fungerar fint.” Kristina

På mitt förra jobb flyttade vi till nya lokaler där allt var gjort för att sitta i kontorslandskap. Det mesta blev bra, jag var väldigt skeptisk men det fungerade bättre än jag trodde. Men ganska många tyckte det var jobbigt, några slutade och några mådde uselt. Nu delar jag ett stort rum med en kollega, mycket bättre! Vill inte tillbaka till kontorslandskap. Mattias

TÄNK PÅ AKUSTIKEN Jag arbetar med arbetsmiljö och ser sällan kontorslandskap/abw som är bra utformade akustiskt, så jag förstår de problem som framförs. Själv har jag arbetat i landskap de senaste åren och tycker det fungerar bra. Så klart med bra akustik. Leif

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


LÄSARBREV PÅ SAM MA T E MA

FÄRRE KONFLIKTER I KONTORSLANDSKAP PE RSON LIGA ÅSI KTE R Svårt att avgöra vad som är ”objektiva” resultat i artikeln och vad som är rena tyckanden, som: ”i ett kontorslandskap pratar man spontant med varandra, vilket är trevligt” eller ”samtidigt är det jättetråkigt att sitta på en arbetsplats där det är knäpptyst”. Det låter i mina öron mer som personliga åsikter. Man undrar vad som är underlaget för dessa påståenden. Per

HOPPLÖST FÖR NYCKE LPE RSON Jag har suttit i många år både i kontorslandskap (> 50-75 personer) och eget rum. Att sitta i landskap och vara nyckelperson är i det närmaste hopplöst, mycket eget arbete måste göras hemifrån på kvällar och helger eller i bokade konferensrum, för att överhuvudtaget få tid att koncentrera sig utan att hela tiden bli störd av frågor. Men värst av allt är den nya trenden att skrivbord och skåp är så små att dator plus ett par A4-papper knappt får plats; här är de aktivitetsbaserade arbetsplatserna den yttersta formen av vansinne – ingen har sin egen plats och det enda som betyder något är att ha minimalt antal m2 per anställd. Produktiviteten är numera helt betydelselös. Det är tydligen okej att vandra runt och leta efter ett tomt skrivbord på arbetstid, i stället för att arbeta. Många av mina kollegor jobbar med hörlurar för att kunna avskärma sig. Birgitta

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se augusti-oktober 2017.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Lönestatistik för naturvetare 3. Förbättringar i inkomstförsäkringen från 1 juli

4. Månadens fråga: Vill du sitta i kontorslandskap?

5. Omstritt beslut drabbar djuren

KAN KUNSKAP VARA ETT HINDER FÖR UTVECKLING? ”Kunskap och erfarenhet är ett hinder för utveckling.” ”Hen är för duktig och skapar bara osäkerhet i gruppen.” ”Hen är för strategisk för att jobba här.” ”Bättre att anställa en oerfaren som inte har några åsikter.” Den här typen av kommentarer hörs allt oftare. Vad är det som händer? Jag står häpen och vet inte riktigt hur jag ska agera. Hur kan kunskap och erfarenhet vara ett problem? Vi är alla olika personligheter, och denna olikhet är framgången i en fungerande utvecklingsprocess. Kunskap och erfarenhet måste vara en viktig bas för att utveckla verksamheten, och i dialogen skapas både kompromisser, förståelse och nya idéer. Att chefer nu så öppet nedvärderar kunskap och erfarenhet gynnar inte verksamheten. Att de utesluter kompetenta medarbetare med motiveringen att ”de är bara förvaltare och är inte utvecklingsbenägna” eller att ”de är för duktiga” ger mig olust att jobba. Känner du igen dig i att kunskap och erfarenhet inte längre är viktigt? Undrar oroad naturvetare

RÄTTE LS E R:

DE L AV ÄRAN I intervjun med Max Kesselberg i förra numret missade vi en sak. Medförfattare till boken Stora experimentboken är Carl-Olof Fägerlind som ska ha del av äran.

RÄTT PE RSON I samma nummer, 5-2017, hade vi ett reportage om en liekurs. Där blev det en olycklig namnförväxling. Bilden på sidan 28 visar deltagaren Margareta Leijon, och ingen annan.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

7


OPINION

LE DAR E N

P E R K L I N G B J E R , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Riskfylld f lytt och bra miljösatsningar Att naturvetare besitter livsviktig kunskap och kompetens för samhällets utveckling, vet både du och jag. Vi vet också att kvalitet bygger på att rätt person är på rätt plats, och att personen har den kompetens som krävs för uppdraget. Dessa självklarheter till trots, ser vi ibland att de insikterna glöms bort när politiska beslut fattas. Ett sådant exempel är beslutet att flytta några myndigheter, bland andra Strålsäkerhetsmyndigheten och Polarforskningssekretariatet, från Stockholm till andra delar av landet. Regeringens avsikt att hela landet ska leva och att kvalificerade jobb ska finnas i hela Sverige är i grunden god. Men så fel det blir när utpräglade expertmyndigheter lämnar huvudstaden. Av erfarenhet vet vi att många av de anställda inte följer med i flytten, vilket bekräftas av en färsk enkätundersökning som har gjorts bland de anställda på Strålsäkerhetsmyndigheten. Läs mer om den längre fram i tidningen. Risken för att berörda myndigheter dräneras på kompetens är uppenbar. Att det finns duktiga naturvetare i hela landet och på hela arbetsmarknaden råder det inget tvivel om. Däremot finns inte specialistkompetens inom alla områden att tillgå överallt. Det tar tid att bygga upp en organisation för forskning, analys och beredskap. Lika nischad som kompetensen är, lika nischade är uppdragen. Kunskapsintensiva verksamhe-

P E R K L I N G B J E R , förbundsdirektör

8

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

ter finns därför ofta i noder, och marknaden för tjänsterna är fokuserad till dessa få geografiska områden. För personalen på berörda myndigheter innebär en förändring av det här slaget en avsevärd störning. De som inte följer med till Katrineholm, Luleå eller någon av de andra orterna får se sig om efter andra jobb. Här har Naturvetarna den viktiga uppgiften att ge stöd och vägledning i frågor om karriär och lön till sina medlemmar. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra för dem. Många arbetsgivare välkomnar den specialistkompetens som nu blir tillgänglig. Den stora förloraren är istället alla vi andra som tillsammans utgör samhället. Med förlorad expertkunskap är risken stor att kvaliteten sjunker på de uppdrag som myndigheterna har. Det gäller bland annat strålskyddet i ett läge där kärnkraftsavfallet ska slutförvaras. Risken för ett kärnkraftshaveri i vårt närområde går inte heller att utesluta med Fukushima i färskt minne. Men det finns också regeringsbeslut som gläder en företrädare för landets naturvetare. Många politiska beslut kräver naturvetenskaplig kunskap och kompetens. Budgetpropositionen är ett exempel, där stora satsningar görs på miljö och klimat. För att de ska kunna förverkligas behövs naturvetare inom allt från fysik, kemi, biologi, geovetenskaper, life science till jord, skog och miljö.

per.klingbjer@naturvetarna.se

Dessa satsningar bidrar till att det ser ljust ut för naturvetare på arbetsmarknaden. Det bekräftas av Naturvetarnas prognoser över arbetsmarknadens utveckling. Framtidsutsikterna är enligt våra prognoser goda för naturvetare. Det råder balans eller liten konkurrens om jobben för de allra flesta naturvetarkompetenser på fem års sikt. Det är mycket positivt.

Per Klingbjer

För att Göteborg får en ny arena för life science och innovation, med mål att bli ett bli ett internationellt kluster i världsklass.

För att förundersökningen mot Paolo Macchiarini läggs ner. Det hade varit bra att få misstanken om vållande till annans död rättsligt prövad.


Duellen Var det rätt att höja bullergränserna? I somras höjdes gränsvärdena för buller när nya bostäder ska byggas. För små lägenheter gäller nu 65 dBA, mot tidigare 60 dBA. Allmännyttan välkomnar förändringen och menar att fler bostäder kan byggas. En professor i miljömedicin varnar för att fler kan komma att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.

NEJ

JA

MARIA ALBIN, överläkare och professor Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting och KI

PETTER JURDELL, chef Fastighet

och boende SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Varför var det rätt/fel att höja bullergränserna? Vi vet att exponering för trafikbuller ökar risken för flera viktiga folksjukdomar redan under de nivåer som tilläts med de äldre, striktare, bullerreglerna.

Nu är det möjligt att bygga fler bostäder per projekt än tidigare. Det är fortfarande inte möjligt att bygga på platser som tidigare inte var tillåtna. Reglerna för att bygga i mycket bullerstörd miljö är oförändrade.

Hur påverkas hälsan? De omedelbara effekterna är bland annat sömnstörning och blodtryckshöjning. Det blir en stressreaktion i kroppen. Inlärning och prestation påverkas också. Långsiktigt ökar risken för hjärtinfarkt och blodtryckssjukdom, troligen också stroke. Mycket talar också för en effekt på ämnesomsättningen med ökad bukfetma, som är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och diabetes.

Kraven på ljudmiljön inne i bostäderna är oförändrade. Buller är hälsovådligt och vi arbetar för att generellt sänka bullret i våra stadsdelar och i våra städer. En positiv hälsoeffekt med de nya bullerreglerna är att det nu är möjligt att exploatera tätare och vi får bygga betydligt mer hållbara stadsdelar som minskar segregationen och som möjliggör att fler kan bo och leva med gångavstånd till service och fritidsaktiviteter och med bättre kollektivtrafik.

Vilka är vinsterna? Såvitt jag förstår är Boverkets uppfattning att det i princip inte blir några vinster eftersom bullerreglerna inte var ett hinder för bostadsbyggandet enligt deras bedömning.

Min bedömning är att när lagstiftningen om några år når ut till de projekt vi byggstartar så är det möjligt att allmännyttan kan bygga minst 30 procent fler bostäder per projekt än vad vi annars hade gjort. Detta inom tätbebyggda områden där vi har eller riskerar få påverkan gällande trafikbuller.

Finns det risk för att vi bygger fast oss i hälsovådliga bostäder? Ja, definitivt. Det vi bygger nu skall användas av generationer framåt. Förutom risken med bullret i sig, finns det en risk för att byggandet i bullerutsatta områden också bryter den positiva trend vi sett under senare år där befolkningens exponering för luftföroreningar sjunker. Vägtrafiken är ju den huvudsakliga källan till exponering för både buller och luftföroreningar.

Det kommer att kunna byggas betydligt fler bostäder som endast har fönster mot gatan, och betydligt fler bostäder som endast har fönster mot tyst sida. Det kommer att bli fler och billigare bostäder per projekt framöver. Vilket även ger den positiva effekten att mindre grönytor kommer att tas i anspråk. Regelförändringen möjliggör att vi får bygga tjockare bostadshus med fler lägenheter i.

Kan ny teknik göra att bullergränserna kan höjas ytterligare? Nej. Men ny teknik, som redan finns, kan minska bullret från olika trafikslag. Däcken har stor betydelse, vägbeläggning och motorljud vid lägre hastigheter likaså. Även flyget tittar på mindre bullrande flygplanstyper (en del värstingar är redan borttagna) och på hur inflygningarna görs. Det är rätt väg att gå..

Jag vill utreda om vi helt kan ta bort bullerkrav på utsidan av fasaden och endast ha krav på inomhusmiljön, samt krav på tyst och solig uteplats. Kanske skulle vi kunna bygga ännu mer hållbart om vi helt tog bort kraven utsida fasad. Det skulle gynna en bättre kollektivtrafik och att fler kan cykla till jobbet. Bygger vi där det är tyst måste vi bygga glest och då tvingas fler att ha bil och N R 6 2 0 1 7 N A T U R V E TA R E 9 trafiken ökar.


M Å N A D E N S F R ÅG A :

VILL DU S IT TA I KONTOR S LAN DS KAP? Allt fler jobbar i kontorslandskap eller i aktivitetsanpassade kontor. Vissa trivs som fisken i vattnet med det, medan andra upplever att de blir störda och hellre vill ha sitt eget kontorsrum. Nu undrar vi hur din arbetsplats ser ut i dag och hur du skulle vilja ha det. Kommentera på www.naturvetarna.se/kontorslandskap

Jag har alltid någon att bolla idéer med.

10

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Läs kommentarer från webben, sid 6.


NYHETER

Färre konflikter i kontorslandskapet Cellkontor, kontorslandskap eller flexkontor? Det går trender i hur våra arbetsplatser utformas, men det gäller att vara medveten om hur det påverkar arbetsmiljön, till exempel risken för konflikter. Fundera en stund på vad det är som gör att du trivs på arbetsplatsen. Är det att du har trevligt med kollegorna och att samarbetet fungerar, eller Christina Bodin Danielsson. är det att du känner att du får ro att prestera bra? – Arbetsplatsens arkitektur ska stödja både möjligheterna till kommunikation och koncentration. Man behöver hitta en balans så att det fungerar, säger Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare vid Stressforskningsinstitutet och KTH, samt arkitekt vid Brunnberg & Forshed Arkitektkontor. MINDRE RISK FÖR KONFLIKTER I ÖPPET LAN D S KAP

Hon har sett i sin forskning att det finns fördelar med att sitta nära varandra i ett kontorslandskap, men att gruppen inte får bli för stor. Vad som är för stort varierar, men någonstans mellan tio och tjugofyra personer börjar det bli för många personer för att kontoret ska vara bra utifrån många förutsättningar. En öppen planlösning på

kontoret underlättar kommunikation och samarbete. Baksidan är att störande ljud påverkar koncentrationen och kan ge upphov till stress. – Vi gjorde en studie på hur risken för konflikter påverkas av arbetsplatsens utformning. Vi trodde att vi skulle ha fler konflikter i de öppna ytorna, eftersom ljud i sig ger en ökad risk för konflikter. Men vi fann att det var precis tvärtom. Sannolikt är det andra faktorer, till exempel bättre sociala relationer, som minskar risken för konflikter i ett öppet kontorslandskap. Effekten är större för kvinnor, som generellt värdesätter sociala relationer mer för att trivas på jobbet. PRATAR S PONTANT

Med hjälp av arkitekturen kan man också påverka var möten uppstår, och att de inte ska uppstå där det stör. – I ett kontorslandskap pratar man spontant med varandra, vilket är trevligt, men det kan också vara störande. Samtidigt är det jättetråkigt att sitta på en arbetsplats där det är knäpptyst. Olika former av öppna lösningar har olika för- och nackdelar. I flexkontoret, där man inte har någon fast arbetsplats, upplevs ofta en större möjlighet att själv påverka sin arbets-

situation. I det aktivitetsbaserade kontoret kan man själv välja en arbetsplats som är anpassad för de arbetsuppgifter man ska utföra. En förutsättning för att det ska fungera är dock att de viktiga stödmiljöer som behövs verkligen finns. KOM M U N I KATION OCH

Att dela lokal med chefen minskar risken för konflikter

KU N S KAPSUTBYTE

Så kallade cellkontor, där man sitter i ett eget kontorsrum, ger en större möjlighet till avskildhet och färre störande ljud. Nackdelen är att man får en arbetsplats där medarbetarna inte möts spontant lika enkelt. – Då tappar man kunskapsutbyte. I innovativa organisationer, som bygger mycket på samarbete och att man ska få utbyte med varandra, sätter man aldrig folk i cellkontor. Att dela rum med en kollega fungerar bra om det är personer som arbetar tillsammans. Då har man nytta av varandra i arbetet och skapar en bra gemenskap. AR B ETS M I LJÖN S KA STÖDJA AR B ETET

En forskningsstudie har visat att cellkontor och flexkontor är de kontorstyper där medarbetarna mår bäst. Det handlar sannolikt om känslan av att ha inflytande på och kunna påverka arbetsplatsens utformning.

– En organisation bör vara medveten om vad de gör när de utformar sitt kontor. Vad som fungerar bäst varierar med arbetsuppgifter och befattningar. Man bör också göra en tydlig inventering av olika behov hos olika individer. Christina Bodin Danielsson tillägger att förutom att kontorsmiljön ska stödja arbetet måste också ledarskap och digitala verktyg finnas på plats för att det ska fungera bra. AN

LÄS M ER Mer om arbetsplatsens utformning finns på Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se och i föreskriften Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2). www.av.se/ arbetsplatsensutformning

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

11


NYHETER

Myndighetsflytt som hotar strålsäkerheten Sju myndigheter kommer att flytta från Stockholm. En av dem är Strålsäkerhetsmyndigheten. Ett olyckligt beslut tycker Saco-S-föreningen som nu i samråd med myndighetsledningen jobbar för att säkerställa verksamheten och hitta bra lösningar för de anställda. Ännu är det inte klart hur

många av de anställda och vilka delar av Strålsäkerhetsmyndigheten som ska flytta till Katrineholm. Att det blir en utlokalisering har reElisabeth Tengborn. geringen beslutat och det lär inte rivas upp. – Det är verkligen olyckligt och drabbar våra medlemmar, säger Elisabeth Tengborn, ordförande i Saco-Sföreningen på myndigheten. Bara ett fåtal, 6 personer,

av de Saco-S- och ST-anslutna medlemmarna som svarat på en enkätundersökning avser att flytta till Katrineholm. LÅNGA R E SOR

Hon berättar att många bor norr om Stockholm och skulle få orimligt långa resvägar. Samma undersökning visar att 109 av de 174 som svarade anger att de tänker söka nytt jobb om deras tjänst berörs. Övriga kan tänka sig att pendla, men 70 procent av dem ser det som en övergångslösning medan de söker nytt jobb. – Nu arbetar vi på att hitta bra lösningar för medarbetarna, både för dem som flyttar med och för dem som avser

att lämna myndigheten. Det handlar bland annat om möjligheten att kunna jobba på resan till och från Katrineholm och att få arbeta på distans. Trygghetsstiftelsen har varit på myndigheten och informerat om vilket stöd de anställda som slutar kan få. Det handlar om allt från ekonomiskt stöd till coachning vid jobbsökning och att starta eget. Elisabeth Tengborn förklarar att ledningen inser problemet, där fack och arbetsgivare försöker hitta lösningar tillsammans. – Hittills har samarbetet

Sju myndigheter flyttar Dessa sju myndigheter fick i augusti besked om omlokalisering: delar av Strålsäkerhetsmyndigheten till Katrineholm. Polarforskningssekretariatet till Luleå, Myndigheten för kulturanalys till Göteborg,

12

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällsfrågor till Växjö, delar av ESF-rådet till Gävle, delar av Universitetsoch högskolerådet till Visby och delar av Tillväxtverket till Östersund.

Runt femtio medlemmar i Naturvetarna berörs av omlokaliseringen.

fungerat bra i samrådet. Det är arbetsgivaren som gör riskoch möjlighetsanalysen och fattar beslut. Däremot kan vi lyfta vissa frågor och på så sätt påverka processen. Det kommer att ske en MBL-förhandling i november gällande de verksamheter som kommer att flyttas. FLYTTAR OM ETT ÅR

I media har olika siffror över hur många som ska flytta presenterats. – Enligt arbetsgivaren kommer cirka femtio tjänster flyt-


75% av de fackligt anslutna på Strålsäkerhetsmyndigheten svarade på enkäten. 109 av 175 personer anger att de tänker söka nytt jobb om deras tjänster berörs av flytten.

tas i oktober 2018 och sedan ytterligare tjugo tjänster. Om tidtabellen håller kommer besked om det i slutet av november. Vilka som berörs får personalen veta i december. Planen är att det nya kontoret är på plats i Katrineholm oktober 2018. Det finns en stor oro för att kompetens går förlorad och att strålsäkerheten i samhället hotas. – Fyra kärnkraftreaktorer håller på att avvecklas, men för resterande sex finns inget slutdatum. Därför behövs fortsatt tillsyn både av de reaktorer som är i drift och de som kommer att avvecklas. Ännu en aktuell fråga är ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle som behöver granskas

TJ E R NOBYL GÄCKAR

Tjernobyl påverkar oss än i dag med förhöjd strålning i markytan på vissa platser i landet. – När haveriet i Fukushima inträffade hade vi dagliga möten med regeringskansliet. Det är viktigt att ha en hög beredskap och snabbt kunna reagera vid olyckor. Saco-S-föreningen vid Strålsäkerhetsmyndigheten får medhåll av Naturvetarna, som har drygt femtio medlemmar på de myndigheter som berörs av utlokaliseringen. – Det tar många år innan verksamheten är tillbaka på samma nivå. Därför är Naturvetarna kritiska till regeringens beslut att flytta myndigheter som närmast är att betrak-

ta som expertmyndigheter, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna. DYRT OCH I N E FFE KTIVT

Han hänvisar till utredningar, från bland annat Riksrevisionen, som visar att utflyttning av myndigheter blir kostsam, kompetens går förlorad och att effektiviteten och kvaliteten försämras. Ännu en viktig fråga som inte är klarlagd är huruvida de anställda som inte följer med i flytten har rätt till omställningsstöd från Trygghetsstiftelsen.

Vilka planer har du själv? – Jag har tre småbarn och har ingen anknytning till Katrineholm. Om min verksamhet flyttar dit så söker jag nytt jobb. Och i väntan på det får jag pendla, säger den disputerade kärnfysikern, som jobbar med beredskapsfrågor. Om det skulle hända en olycka vid ett kärnkraftverk i Sverige eller utomlands ingår Elisabeth Tengborn i den krisorganisation som bland annat ska ge expertstöd till räddningsledaren. LEL

Stöd från Trygghetsstiftelsen Inför uppsägningar på grund av arbetsbrist kan Trygghetsstiftelsen komma till myndigheten och informera om det stöd som kan ges. Det handlar om jobbcoachning, kompetensutveckling, seminarier om till exempel att söka jobb och om Linkedin, starta eget-coachning och resor till dessa aktiviteter.

För den tillsvidareanställde som sagts upp på grund av arbetsbrist kan Trygghetsstiftelsen fylla upp a-kassan till 80 procent av tidigare inkomst under 200 dagar, och därefter 70 procent under 100 dagar. Förra året fick drygt åtta av tio nytt jobb före uppsägningstidens slut.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

13


.

LM HO

CK ET ,S TO

TT

FO

TO

GR

AF:

GAB R

I E L H I LD E B R A N D , K U

IG NGL

Y AM

N

A TK

BI

N

E

16 , . AB 20 E D IA M A H M O U D BEL M R O E N D © AN : X D E L I L B A G RAF F OTO

Nobelpris som påverkar naturvetare Första veckan i oktober var högtidsdagar för naturvetare. Då tillkännagavs årets Nobelpriser i medicin eller fysiologi, fysik och kemi. Möt naturvetare som tar de upptäckterna vidare och använder dem i sin forskning.

14

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


NYHETER

Nobelpris till vår inre klockan Att vi har en biologisk klocka har varit känt länge. Den är individuell och finns i alla organismers celler. Nu har forskarna som får Nobelpriset i medicin eller fysiologi visat hur den mekanismen fungerar på molekylnivå. – Fantastiskt roligt att detta viktiga forskningsfält prisas. Att det skulle hända i år fanns inte på min radar, säger Maria Eriksson, docent på Umeå Plant Science Center. Den inre klockan har stor betydelse för Maria Eriksson. vår hälsa och behövs för att klara dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, kroppstemperatur och metabolism. Jetlag är ett typiskt exempel på när rytmen rubbas. Det kan få oss att må dåligt med följd att både sömn och matvanor påverkas.

I LLU STR ATI O N: M AT TI AS KA R L É N

Den cirkadiska klockan reglerar bland annat sömn, födointag, hormoner, kroppstemperatur och blodtryck.

mer vi får veta om detta desto lättare blir det att skräddarsy grödor och träd för olika klimat och på olika breddgrader.

dygnet. Det i sin tur påverkar bland annat metabolismen, men det är också tvärtom att metabolismen påverkar klockan.

VÄXE R S NAB BAR E PÅVE R KA KLOCKAN

Den inre klockan kan man själv påverka med till exempel kaffe, som gör att den naturliga sömnklockan flyttas fram. – Detsamma gäller blått ljus som skjuter fram sömnklockan. Ett tips är att inte använda läsplatta innan man ska somna på kvällen, säger Maria Eriksson. Hennes forskning handlar inte om det, men principerna är desamma. Hon leder en forskargrupp som använder kunskaperna om cirkadisk rytm hos växter. – Vi jobbar med att försöka förstå hur tillväxten sker. Ju

Det innebär att en havresort eller en proviniens av gran som växer bra i Umeå inte är optimal för Skåne. – Med hjälp av förädling kan man selektera fram växter som fungerar bra på olika breddgrader. I sin forskning använder hon främst plantmaterial av backtrav och hybridasp. I nästa steg testas grödor för jordbruket, liksom gran och tall. Vad betyder nobelpristagarnas upptäckter för din forskning? – De visar hur uttryck av gener slås på och av vid rätt tillfälle, under olika tider på

BÄTTR E TAJ M N I NG

Vad tittar ni på i er forskning? – I växter har vi sett att flera genuttryck i nätverk styr klockan. De nätverken försöker vi nu kartlägga för att bättre förstå hur dygnsrytmen påverkar tillväxten. Maria Eriksson höjer blicken ovanför växterna och ser

tillämpningar av de här upptäckterna inom medicin. – Det finns studier som visar att tajmingen i medicinering är viktig, och då svarar sannolikt människor med olika dygnsrytmer olika på samma läkemedel. I dagsläget består hennes forskarlag av tre personer, men hon hoppas kunna knyta fler forskare till sig. – Det här är ett spännande forskningsområde som kan få stor betydelse när nya växter tas fram, anpassade för olika delar av landet. LEL

N OB E LPR I S ET I FYS I OLOG I E LLE R M E D I CI N 2017 D E LAS LI KA M E LLAN: Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young ”De prisas för sina upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.”

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

15


NYHETER

Vågor i rymden gav Nobelpris i fysik Tänk dig två svarta hål som kolliderar och slås samman. Då frigörs enorma mängder energi i form av gravitationsvågor. Att de går att mäta och fångas upp har gett årets Nobelpris i fysik. Redan för hundra år sedan förstod Albert Einstein att det fanns gravitationsvågor. Med hjälp av en detektor med en otrolig precision kunde vågorna upptäckas i september 2015. Minns glädjescenerna bland världens astronomer som såg ett nytt fönster öppnas mot universum. En av de jublande var Jesper Sollerman, professor i astronomi på Stockholms universitet. – Priset var inte så överraskande mer än att det kom redan i år. Annars brukar upptäckter som har gjort för många år sedan belönas. HAR SJÄLV LETAT

Han har själv varit med och letat efter den visuella motsvarigheten till gravitationsvågor i rymden. Han påpekar att det är forskarna som har utvecklat och byggt LIGO-detektorn, som får Nobelpriset i fysik. Det har kostat otroligt mycket pengar och personella resurser. Man räknar med att fler än tusen forskare från tjugo länder har varit inblandade i LIGO-projektet.

NYTT FOR S KN I NG S FÄLT ÖPPNAS

”Pristagarna har med sin entusiasm och uthållighet på var sitt sätt varit oumbärliga för LIGOframgången”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sitt pressmeddelanden. – Det är en triumf för pristagarna, men även för forskningen. Det här öppnar ett nytt forskningsfält. I min forskning försöker vi hitta den optiska motsvarigheten, alltså ljus som kan ses i teleskop, till gravitationsvågor. Vi vill veta var i rymden den finns. Nu utvecklas LIGO för att bli ännu känsligare och fånga upp saker längre ut i universum. Vilken nytta kan forskarna ha av det?

Jesper Sollerman är professor i astronomi.

– Vi kan utforska och lära oss mer av explosioner och smällar, till exempel supernovor, som sker upp till miljarder ljusår bort. TRÅDAR HAR NYSTATS U PP

Kan det ge oss här på jorden någon nytta, mer än att vi får förståelse för universum? – Nej, det här är ren och klassisk grundforskning. För astro-

nomin finns en stor potential med gravitationsvågorna. Till skillnad från ljus hindras de inte av stoft som finns i universum. Skulle det kunna förklara gåtan om big bang? – Det kan vi inte göra i dag, men det skulle kunna bli möjligt att förstå universums uppkomst. Vid sidan av att det nu finns bevis för att gravitationsvågor finns har man också kunnat visa att svarta hål inte är påhitt. – Det har tidigare varit lösa trådar som har hängt där i hundra år. Nu har de nystats upp och gett klarhet. Detta hänger ihop, när två svarta hål slås samman bildas det gravitationsvågor.’’ LEL LIGO står för Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory.

N OB E LPR I S ET I FYS I K 2017 GÅR TI LL: Rainer Weiss som delar priset med Barry C. Barish och Kip S. Thorne.

16

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

I LLU STR ATI O N: J O HA N JA R N ESTA D

Gravitationsvågor skapades i en våldsam kollision mellan två svarta hål. 1,3 miljarder år senare når vågorna jorden i ett extremt försvagat skick. Dessa våglängder kan LIGO fånga upp.


Nobelpris ger oss ögon på atomnivå Det är få saker som övertygar så mycket som en bild. Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat kryoelektronmikroskopi så att vi kan se molekyler på atomnivå. – De har tagit fram en metod så att vi kan se bilder, som går att se med riktiga ögon, kommenterar Linda Sandblad, forskare vid Umeå universitet. Så sent som i maj i år invigdes en ny facilitet för kryoelektronmikroskopi vid Umeå Linda Sandblad. universitet i samarbete med SciLife Lab och Linda Sandblad är sprudlande glad över priset. – Det betyder såklart jättemycket att metoden uppmärksammas med Nobelpriset, kryoelektronmikroskopi har långsamt blivit mer och mer aktuellt. Hon har själv forskat på samma labb där en av pristagarna, Jacques Dubochet, började utveckla metoden i början av 1980-talet. – Det var på EMBL i Heidelberg (Tyskland), jag var där 2003 och lärde mig själva metoden. Nu använder hon kryoelektronmikroskopi för att undersöka bakteriernas inre och då specifikt hur bakteriernas skelettproteiner ser ut. – Bilder är väldigt viktiga. Årets pristagare har sett möjligheten i visualiseringen och att vi genom bilden kan se hur saker ser ut och få mer förståelse för

a

b

c

Under de senaste åren har forskare publicerat atomstrukturer för en rad avancerade proteinkomplex. a. Ett proteinkomplex som styr dygnsrytmen. b. En sensor av den typ som läser av ljudvågor som tryckändringar i I LLU STR ATI O N: J O HA N JAR N E STA D örat och hjälper oss att höra. c. Zikaviruset.

vad som sker inne i en cell och hur ett protein fungerar. De har verkligen jobbat för att utveckla den här metoden, säger hon. Upplösningen är så pass hög att det exempelvis är möjligt att ta fram en tredimensionell bild i atomupplösning av ett protein. KRYO – TA D ET KALLT

I vanlig elektronmikroskopi måste proverna vara i ett vakuum. Det betyder att de först måste fixeras och att man inte kan undersöka levande material. Jacques Dubochet började i stället använda vatten och upptäckte att om han kylde när vattnet ner så pass snabbt att det stelnade i sin flytande form blev det en transparent form av is. Den processen kallas för vitrifiering. – Man måste kyla ner vattnet till minus198 grader med

hjälp av flytande kväve, då funkar det, förklarar Linda Sandblad. Det låter egentligen ganska enkelt och logiskt? – Det är det! Man måste bara lära sig att preparera proven på rätt sätt, då blir det lätt. Jacques Dubochet och Richard Henderson var på besök i Umeå och invigde det nya kryomikroskopet och tittade på de första cryo-EM-experimenten i Umeå. Två av pristagarna, Joachim Frank och Richard Henderson, har utvecklat bildbehandlingsmetoder som bygger på kraftfulla beräkningar. Linda Sandblad betonar att det är en mycket viktig del av visualiseringen. NOGG RAN N H ET OCH TÅLAMOD

Linda Sandblad beskriver Jacques Dubochet som en entusi-

astiskt person som gillar att träffa unga forskare för att diskutera metoder. – Han har nog motiverat många av oss att jobba vidare. Men han är också en väldigt noggrann forskare och har lärt ut just det också – att man ska vara noggrann, ha tålamod, vara professionell och göra allting rätt. NL

N OB E LPR I S I K E M I 2017 GÅR TI LL: Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson, för utveckling av kryoelektronmikroskopi för högupplösande strukturbestämning av biomolekyler i lösning.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

17


NYHETER

Macchiarini frias Förundersökningen mot Paolo Macchiarini läggs ner. Åklagarna bedömer att det inte går att styrka brott. Men de anser att han har varit oaktsam och tagit risker. Vetenskap och beprövad erfarenhet har inte legat till grund för de tre transplantationerna, där en konstgjord strupe med stamceller har använts. Tanken var att den skulle växa ihop med kroppen och fungera som ett levande organ. Det var mellan åren 2011 och 2013 som transplantatio-

nerna utfördes på Karolinska universitetssjukhuset. Att de tre patienterna har avlidit går inte att koppla till felbehandlingen, utan de kan ha avlidit av andra skäl, menar åklagarna. Macchiarini har hela tiden hävdat att han har haft patienternas bästa för ögonen och att han inte har varit oaktsam. Men sista ordet är inte sagt. Det är möjligt att begära omprövning av beslutet att lägga ner förundersökningen. LEL

Nytt life science-kluster byggs i Göteborg Med Stanford University som förebild ska ett nytt internationellt kluster inom life science byggas upp i Göteborg. Tanken är samla hela värdekedjan: akademi, startups, näringsliv och vård på en plats för att skapa en högklassig innova-

tiv miljö för forskning och utveckling. Om allt går enligt planerna sker första inflyttning 2021, och tio år senare ska det finnas sjutusen arbetsplatser där. Astra Zeneca är en given part i detta projekt, där också fastighetsbolagen Ventura och Next step ingår. Astra Zeneca i Mölndal är en av företagets tre forskningsanläggningar i världen. Förra året satsade man 15 miljarder kronor i forskning och utveckling här. LEL

Bra att regeringen satsar på miljö Naturvetarna välkomnar de gröna satsningarna i budgetpropositionen. Att lägga mer resurser på miljö, klimat och naturvård är steg i helt rätt riktning. – Glädjande att regeringen vill minska tillflödet av plast i haven och i vår miljö. Här är det viktigt att utveckla biobaserade innovativa produkter som kan ersätta plast och som

18

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

bryts ner i naturen, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. Satsningen på renare hav för att bland annat motverka övergödning, få bort miljögifter och återställa våtmarker är Naturvetarna positivt till, liksom till satsningen på grönare städer. – Många av de utmaningar som samhället står inför förutsätter naturvetenskaplig kompetens.

Våra medlemmar, allt från forskare och produktutvecklare till chefer och projektledare, leder utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Naturvetarna är också positivt till att mer pengar tillskjuts miljö- och klimatforskningen.

Det är precis vad som behövs för att hitta lösningar på många av samhällets utmaningar, som antibiotikaresistens, livsmedelsförsörjning, smarta energilösningar och effekter av klimatförändringar. LEL

SATSNINGAR PÅ VÄG MOT GRÖNT SAMHÄLLSBYGGE Miljarder kronor år 2018

år 2019

Klimatklivet

0,8

1,3

Fossilfria transporter och resor

0,96

0,74

Bonus-malus (stimulerar klimatsmarta bilar)

0,02

1,25

Solceller

0,76

0,84

Rent hav och skyddat dricksvatten

0,69

0,79

Industriklivet

0,3

0,3

Levande och giftfri stadsmiljö

0,23

0,7

Skydd av nyckelbiotoper

0,27

0,27

Långsiktiga spelregler för hållbara biodrivmedel

0,51

0,95

Övriga miljö- och klimatsatsningar

0,48

0,72


55

miljoner...

ringen lägga ra år vill rege fy å p t t la e …förd projekt för at nget, IVA:s tik ak pr få på Jobbsprå abbt ska ademiker sn ar er is av t ig nyanlända ak råde. S amtid m so ke yr a ts tt inom si t de vill sa tiftelserna at t Wallenbergs r att projekte fö 8 miljoner l. til ytterligare 3 år rtsätt a fem sk a kunna fo

Ny arbetsmiljömyndighet till Gävle Regeringen har beslutat att skapa en ny arbetsmiljömyndighet som ska placeras i Gävle. Uppdraget blir att stödja det praktiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna genom att sammanställa, tillgängliggöra och kommunicera kunskap om arbetsmiljö. Myndigheten ska också arbeta med frågor om företagshälsovård, utvärdera arbetsmiljöpolitiken och stödja regeringen i det internationella arbetsmiljöarbetet. Uppgiften som nationell funk-

tion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv flyttas därmed från Arbetsmiljöverket till den nya myndigheten. – En utredare har fått i uppdrag att inrätta den nya myndigheten. I det uppdraget ingår även att fatta beslut om bemanning, säger Angelica Kauntz, departementssekreterare vid arbetsmarknadsdepartementet. Myndigheten ska vara igång 1 juni 2018 och sedan byggas upp successivt. AN

VARFÖR BEHÖVS ALLA ARTER? Naturvårdsbiologen Rebecka Le Moine har utsetts till Årets miljöhjälte av WWF. Hur känns det? – Jag fick nypa mig själv i skinnet för att förstå. Det är jätteroligt. Varför får du priset? – Bland annat för att jag tillsammans med en annan eldsjäl drog igång en satsning på att uppmärksamma FN-dagen för biologisk mångfald. Det anordnades seminarier och exkursioner över hela Sverige, totalt sjuttio aktiviteter. Vad driver dig? – Biologisk mångfald är en hjärtefråga för mig, och då inte bara isbjörnar, tigrar och vackra blommor. Men de är viktiga för att engagera människor. Vem säger nej till att rädda utrotningshotade tigrar? Varför behövs en anspråkslös lav djupt inne i skogen? – Den har ett egenvärde och vi människor har inte rätt att tränga ut arter som på olika sätt har en roll i det ekologiska systemet. Jag gillar inte synsättet att det måste finnas en nytta för att en art ska bevaras. Kan fler arter öka resiliensen? – Ja, det är ett bra skäl som många kan ställa upp på. Ett system med hög resiliens har lättare att motstå yttre störningar, som klimatförändringar. Vad gör du till vardags? – Jag jobbar som biologkonsult på Calluna. Det går hand i hand med mitt engagemang på fritiden. Här inventerar jag arter som är intressanta av naturvårdsskäl. Det kan till exempel vara inför en exploatering eller införande av naturreservat. Hur kommer tigrar in i bilden? – Under mina studier på Linköpings universitet ägnade jag mig åt olika tigerprojekt i Indien och Kambodja. I Kambodja är tigern utrotad, så nu försöker man hitta lösningar för att få den tillbaka, bland annat genom ekoturism, där ekologi och ekonomi förenas. Vad blir nästa steg? – Lägg 22 maj på minnet. Nu jobbar vi hårt för att få med så många som möjligt på nästa års dag för biologisk mångfald. Målet är att alla ska känna till den. LEL

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

Rar tiger.

19


TEMA

De pratar vetenskap så att folk förstår Allt fler naturvetare jobbar som vetenskapskommunikatörer. Med rötter i forskningen kan de vinkla och spetsa till nyheter så att de både blir intressanta och sanna. Amanda González- Bengtsson och Angelica Chirico coachar forskarna så att de själva kan göra jobbet. TEXT OCH FOTO:

20

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK


em vill skriva en forskningsrapport som blir hyllvärmare? Mycket forskning når inte utanför akademins väggar och bara några få tar del av den. Det vill Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) på Stockholms universitet ändra på. Därför inrättades en ny tjänst som vetenskapskommunikatör för snart ett år sedan. Det har inneburit ett lyft för det som kallas för universitetens tredje uppgift vid sidan av forskning och utbildning. Mer forskning når nu ut via pressmeddelanden, sociala medier och bloggar. G E R VE R KTYG E N

Vetenskapskommunikatören Amanda González-Bengtsson jobbar närapå heltid med det uppdraget. Vid sin sida har hon fem forskare som på en mindre del av sin arbetstid är kommunikatörer. – De flesta forskare inser att det här är viktigt. Det gäller att väcka frågan och inspirera, vilket bland annat är min roll, säger Amanda González-Bengtsson. Hon och kollegan Angelica Chirico ger verktygen så att forskarna själva ska komma på när det är läge att twittra om en forskningsnyhet, skriva pressmeddelande eller göra både och. – Har man väl startat och kommit

igång så går det av bara farten. Det är ett enkelt sätt att få kunskap och inspirera varandra, säger Angelica Chirico, som jobbar med kommunikation på tio procent av sin heltid. HÅLLBART FI S K E

Hennes fokus ligger på doktorandutbildningen, som handlar om marina reservat i havet utanför Kenyas kust. Utmaningen är att skapa ett hållbart fiske, där de lokala fiskebyarna ska kunna livnära sig på fiske utan att tömma havet på fisk. Målet är att få ett levande hav med koraller och sjögräs. Samarbetet med lokala organisationer, NGO, och lokala fiskebyar är avgörande för att lyckas. Även kenyanska havs- och fiskerimyndigheten är inkopplad. – Det är roligt med kommunikation. Jag är själv aktiv på Twitter, Facebook och Instagram. Här finns ett vetenskapligt tomrum att fylla, säger hon övertygande. Genom att bevaka de medierna får hon veta vad som händer inom hennes forskningsfält. Det är också en fantastisk möjlighet att knyta kontakter och interagera med andra forskare världen över. G I CK P OPPI U S

Amanda González-Bengtsson var länge inställd på att jobba inom life science, men upptäckte under sista året som doktorand att det var vetenskapskommunikation hon brann för.

Det är en fantastisk möjlighet att interagera med andra forskare världen över

– Jag gjorde inget medialt med min forskningsrapport. Med den kunskap och erfarenhet jag har i dag skulle jag ha kontaktat journalister och skickat ut pressmeddelande. Efter disputationen gick hon på Poppius journalistskola. I den vevan praktiserade hon på TV4:s Nyhetsmorgon och skrev manus till programledarna. Som vetenskapskommunikatör har hon hela tiden dialog med forskarna. När doktoranderna möts brukar hon vara med. Alla nyanställda forskare får information om möjligheterna att nå ut med sin forskning. – Jag har en stark drivkraft att visa vad vi gör och hur forskning kan bidra till samhällsutvecklingen. Publikationer i all ära, men det är lika viktigt att

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

21

>


TEMA

nå en större publik, vilket ökar chansen att forskningen kommer till nytta. Hon förklarar att det redan i dag är meriterande att kommunicera sin forskning. – Många framgångsrika forskare är duktiga på det. Vissa forskningsfinansiärer, som Marie Curie Action, ställer krav på att det ska finnas en plan för kommunikation.

ANGELICA CHIRICO

För att stötta forskarna har Amanda González-Bengtsson tagit fram populärvetenskapliga riktlinjer. NÄSA F ÖR NYH ETE R

Hur ska man tänka för att nå ut? – Börja med att kontakta en kommunikatör på institutionen. Tillsammans funderar vi på om din publikation kan bli allmänintressant. Finns det ett ny-

AMANDA GONZÁLEZBENGTSSON

hetsvärde? Kan vi välja ut något som kan bli en nyhet och hur ska den vinklas? är frågor man kan ställa sig, säger Amanda González-Bengtsson. Angelica Chirico fyller i: – Viktigt att tänka på är också hur och på vilket sätt det kan bli intressant för en bredare publik som inte är insatt i ämnet. Det gäller bland annat att välja de rätta kanalerna.

Ibland kan ett pressmeddelande leda till oväntade saker

Aktuell: Vetenskapskommunikatör på Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utbildning: Marinbiolog, inne på fjärde året som doktorand i marin fiskeförvaltning. Familj: Sambo. Gör en ledig dag: Tar en springtur med en kompis eller kollar på serier i soffan. Bästa Twittertips: Kommunicera gärna med bilder, använd ett enkelt språk och gå gärna ett steg längre än att endast skriva ren fakta – kommentera, dra slutsatser och tyck till.

22

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Aktuell: Vetenskapskommunikatör på Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Utbildning: Disputerad fysiolog. Familj: Fästman. Kopplar av med: Böcker, kramar och meditationsappen Headspace. Bästa tips för att nå ut: Ha kontinuerlig kontakt med journalister, Börja tidigt med att kommunicera dina resultat.

Välj rätt digital kanal.


I NTR E S SANT OCH SANT

I nästa steg tar de kontakt med kommunikatörerna centralt på Stockholms universitet. Där fattas det slutliga beslutet huruvida ett pressmeddelande ska skickas ut eller inte. Om så blir fallet kan budskapet putsas och vässas ytterligare. Är forskarna rädda för att budskapet förvrängs? – Visst kan det finnas en skepsis till vissa journalister som spetsar till och vinklar på sitt sätt. Det är här vi kommer in i bilden. Vi kan få det intressant samtidigt som det är sant, säger Amanda González-Bengtsson. Att de själva är forskare i botten ökar trovärdigheten. – Det är en fördel att vara disputerad

i det här jobbet. Vi känner oss trygga i att göra de rätta avvägningarna. Om vi ska larma gäller det verkligen att vi har fog för det. Vi är insatta i metoderna och kan granska nyhetsvärdet. R ÖSTA B ORT E N Ö

Många av de frågor som institutionen för ekologi, miljö och botanik har på sitt bord är intressanta för allmänheten. Till exempel skickade de i somras ut ett pressmeddelande som handlade om klimatförändringar. – Det visade ett scenario om hundra år där havsnivån i Östersjön stiger med en halvmeter och tretusen öar i Stockholms skärgård hamnar under vatten. Det ledde till att landets största mor-

gontidning utlyste en omröstning om vilken ö i Stockholm man kan klara sig utan. – Ibland kan ett pressmeddelande leda till oväntade saker. Vår avsikt var inte att rösta bort en ö, men det satte fingret på den viktiga klimatfrågan, vilket var en framgång, säger Amanda GonzálezBengtsson. Innan vi skiljs åt denna soliga dag i september tar Amanda González-Bengtsson och Angelica Chirico initiativ till att fotografera mig tillsammans med dem. Kommunikatörer som de är lägger de ut bilden på Twitter och berättar att de har blivit intervjuade av den här tidningen. Följ DEEP på Twitter, Facebook och Instagram, sökord: deepsthlmuni

5 TI PS FRÅN KOM M U N I KATÖR E N 1. Gör en nyhetsvärdering. Vad i din studie kan vara intressant för en bredare allmänhet? 2. Fundera på vilka följderna skulle kunna bli av din studie. Gör gärna kopplingar till aktuella frågor, som klimatet, världshaven, sjukdomar, skog och livsmedel. Ta hjälp av en kommunikatör när budskapet ska formuleras.

3. Hur kan nyheten vinklas och spetsas till utan att göra avkall på sanningen? 4. Ta hjälp av en kommunikatör när budskapet ska formuleras, liksom för att lägga upp strategin. 5. Välj rätt kanal. Formulera budskapet med 300 tecken på Twitter, eller håller det för ett pressmeddelande? En kombination av båda kan vara en lösning. Förstärk budskapet med bilder.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

23


TEMA

Åsa når ut med sin forskning om Östersjön De flesta har en relation till Östersjöns ibland grumliga vatten. Att växter gör vattnet klarare är en nyhet som borde intressera folk i allmänhet, tänkte Åsa Nilsson Austin och skrev ett pressmeddelande. Det var i samband med sin första pu-

blicering som Åsa Nilsson Austin skick-

ade ut ett pressmeddelande. Hon är doktorand i marin ekologi på Stockholms universitet. – Det är viktigt att nå ut med ny forskning. Jag såg ett nyhetsvärde i min studie som jag hade jobbat med länge. Hur gick det till? – Jag såg själv möjligheten och tog kontakt med vetenskapskommunikatören här på institutionen. Hon nappade direkt och hjälpte mig att skriva pressmeddelande. Jag fick några bra tips och sedan bollade vi texten mellan oss.

S KOLE X E M PE L

Texten handlade om att Östersjöns undervattensdjungler ger mer badvänligt vatten. De första raderna i pressmeddelandet är ett skolexemÅsa Nilsson Austin. pel. Hon skriver: ”När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvän-

Växter i havet gör gott för badvattnet som blir klarare. Växterna fungerar som en buffert för övergödning i havet.

24

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


ligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.” Alla har vi en relation till Östersjöns ibland lite grumliga vatten och känt hur växterna trasslar in sig i tårna. Den igenkänningen väcker intresse. – Poängen är alltså att vattnet blir klarare med växter. De konkurrerar om den näring som växtplankton lever på. Dessutom bromsar växterna upp vattnets rörelse så att partiklar kan sjunka till botten och sedimentera. D RAG H JÄLP FRÅN TWITTE R

Grumligt vatten släpper igenom mindre ljus vilket minskar tillväxten av växter, vilket gör att vattenkvaliteten hela tiden blir sämre. – Eftersom grumligt vatten ofta är en indikation på övergödning, kan man säga att växterna fungerar som en buffert mot det, säger doktoranden Åsa Nilsson Austin i pressmeddelandet. Växterna är också viktiga habitat – barnkammare – för abborre och gädda som lägger sin rom på växterna. Fältstudien har genomförts genom att ta prover i 32 skärgårdsvikar längs Östersjökusten, från Forsmark till Valdemarsvik. I nästa steg ska hon bland annat titta på om diversiteten av växter påverkar mängden ekosystemtjänster från dessa miljöer, som mängden rovfiskar, vattenkvaliteten liksom förekomsten av kol i sedimenten, som buffrar för klimatförändringar. – Hypotesen är att olika växter gynnar olika funktioner i ekosystemet och att en hög diversitet av växter på så vis skulle gynna fler ekosystemtjänster. Och självklart la hon ut nyheten med länk på Twitter, Facebook och Instagram. Det gav draghjälp.

Åsa Nilsson Austin fick god hjälp av kommunikatörerna på Stockholms universitet när hon skulle sprida sin forskning till en större publik.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

25


Allt f ler kommunikatörer på universiteten På ytan kan det se ut som kommunikatörerna har blivit många fler de senaste tio åren. En noggrannare titt visar ett yrke som har professionaliserats och spridit sig i hela organisationen. På Sveriges lärosäten har mycket

hänt de senaste tio åren när det gäller kommunikation. Utvecklingen har gått från tryckt informationsmaterial till att bli allt mer digitalt, och många nya kanaler har tillkommit. – Men jag tror att vi alltid kommer att ha både digital och analog kommunikation. Vi är ett 350 år gammalt universitet som inte kan vara helt digitalt, säger Caroline Runéus, chef för kommunikationssektionen vid Lunds universitet.

året startade också Sveriges Nätverk för Forskningskommunikation, Forskom. På de större lärosätena finns ofta en central kommunikationsavdelning, som bland annat tillhandahåller stöd, nätverk och plattformar för de som arbetar med kommunikation på fakulteterna. – Folk i allmänhet blir allt bättre på kommunikation, men det behövs alltid de som är bra på att producera innehåll. Film kommer att bli ett vanligare format. Jag tror också att vi framåt blir bättre på att mäta effekt, analys och uppföljning, säger Caroline Runéus.

Vid Stockholms och Lunds universitet finns runt hundra kommunikatörer, varav en mindre del, 15–16 personer, arbetar vid den centrala kommunikationsavdelningen. Även Göteborgs universitet närmar sig samma nivå; 86 personer har där titeln kommunikatör eller informatör. – Frågor om kvalitetssäkring, korrekta fakta och uppdaterad information behöver vi hantera genom att ha rätt kompetens, välfungerande kanaler och bra omvärldskoll, säger Anette Norberg, kommunikationschef vid Göteborgs universitet. AN

YR K E STITE L

Exakt hur många som i dag jobbar med kommunikation vid lärosätena är svårt att få en bild av. Fler har kommunikatör som yrkestitel i dag än för tio år sedan. Om det betyder att fler personer faktiskt jobbar med kommunikation eller om det är en vanligare titel nu är dock svårt att avgöra.

FI LM VAN LI GAR E

H U N D RA KOM M U N I KATÖR E R

Kommunikatörsyrket har också professionaliserats genom bland annat fler utbildningar i kommunikation. Förra

Linköpings universitet och SLU har ungefär femtio kommunikatörer, ungefär hälften finns på kommunikationsavdelningen.

Film blir ett vanligare format i framtiden.

Den tredje uppgiften Enligt högskolelagen har högskolor och universitet följande uppdrag: • Utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. • Forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.

26

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

• Att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Den sista punkten benämns ofta ”den tredje uppgiften”, och handlar om att

kommunicera sin forskning till allmänheten. Det kan till exempel handla om att medverka i media, samarbeta med organisationer, delta i olika debatter, arrangemang och forskningspolitiska sammanhang. AN


TEMA

Länken till media År 2000 startade Expertsvar när några lärosäten gemensamt ville göra mer av den tredje uppgiften, och ta fram en gemensam presstjänst. Resultatet blev en sajt där journalister både kan läsa pressmeddelanden och ställa frågor för att hitta en expert. I dag är ungefär femtio lärosäten anslutna. – Hos oss kan man få en samlad bild av den senaste svenska forskningen. Vi har sett att både antalet pressmeddelande och antalet frågor har stadigt vuxit,, men att antalet pressmeddelanden har mattats av något de senaste åren, säger Gustav Löfgren på Expertsvar.

Antal

Hans erfarenhet är att välskrivna pressmeddelanden med tydliga nyhetsvinklar med nya rön som berör oss människor, gärna och med bra bildmaterial, har lättare att få genomslag än andra. Ibland även utanför Sveriges gränser. – Det har kommit många skarpa journalister på en del lärosäten, som är bra på nyhetsvärdering. Jag ser också mer och mer bra bildmaterial och försök med rörligt material. Expertsvars pressmeddelanden och frågefunktion har 8 000 journalister anslutna. AN

Utveckling totalt antal pressmeddelanden till Expertsvar Diagramrubrik

2000 2000 1500 1500 1000 1000 500 500

2010 1

201 21

2012 3

2013 4

2014 5

2015 6

2016 7

Så ofta informerar lärosätena Under 13 månader (aug 2016 - sep 2017) skickades 1 008 pressmeddelanden till Expertsvar från nio av landets lärosäten. • Umeå universitet 279 • Uppsala universitet 238

• • • • • • •

SLU 127 Göteborgs universitet 94 Lunds universitet 83 Linköpings universitet 71 Stockholms universitet 54 Chalmers 32 Karolinska institutet 30

– Det är ett viktigt instrument, både för att skapa förtroende hos allmänheten och nå ut med det vi gör. Jag är själv forskare i kemi och jobbar med katalysutveckling, och tycker att det är roligt när man kan sprida kunskap om den forskning man håller på med. Det är också viktigt att vi visar upp det vi gör inom forskningen. Att vi som statligt finansierat lärosäte visar att vi gör något bra för de pengar vi får in. Hur tycker du att ni når ut? – Det är svårt att få en bra bild över det. Jag vet vad vi publicerar på hemsidan och skickar ut som pressmeddelanden, och vi ser vad som fångas upp på sociala medier. Det verkar som om vi når ut bra och sprids ganska väl.

2500 2500

00

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, hur ser du på forskningskommunikation?

År

Har du några exempel? – Till exempel nådde vi riksnyheterna med forskningen att 80 000 fler personer i Stockholms stad borde cykla till jobbet eftersom de har mindre än 30 minuters cykelväg. Det fick en del genomslag. Andra som fått uppmärkFler borde samhet är Emmanucykla. elle Charpentier, som gjorde en hel del av upptäckterna kring CRISPR/Cas9 vid Umeå universitet. Hon framhäver att det var i Umeå hon gjorde det, och hon syns ju ofta i medierna som möjlig nobelpristagare. AN

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

27


R E P O R TA G E


Nya miljöer växer fram efter kalkbrytning

Nya naturvärden skapas på norra Gotland när täkter läggs ner. Nu räddar Nordkalk fjärilar och är på väg att bli en leverantör av dricksvatten. Samtidigt utvidgas den nuvarande täkten. TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LE BÄCK

> N R6 2017

N A T U R V E TA R E

29


R E P O R TA G E

alkindustrin spelar stor roll för näringslivet på Gotland. Men miljövännerna är inte lika glada när nya täkter ska öppnas och menar att naturvärden går förlorade eller att dricksvattnet hotas. I de fallen är tillståndsprövningen en utdragen process där olika intressen vägs mot varandra. Nu har mark- och miljödomstolen gett Nordkalk tillstånd att bryta kalk till 2020. Det gör man i en befintlig täkt som ligger granne med anläggningen i Storugns på norra Gotland, där kalken processas innan den skeppas vidare till kunder runt om Östersjön. – Kalken används bland annat inom stålindustrin och vid vatten- och rökgasrening. Om kalken inte bryts här bryts den i andra länder som inte ställer lika höga miljökrav som svenska myndigheter, säger Gabriella Hammarskjöld, miljöchef på Nordkalk. RÄV OCH ROVFÅG E L

Men ett kalkbrott behöver inte betyda slutet för en rik biologisk mångfald om efterbehandlingen utförs enligt konstens alla regler. – Nej, verkligen inte. Däremot återställer vi inte miljön som den såg ut innan. I stället skapar vi något nytt, där den sammanlagda miljönyttan kan bli större. Täkten ligger granne med ett Natura 2000-område som hyser de arter som finns naturligt här. Det är en speciell känsla att befinna sig på den över 200 hektar stora täkten. Ljuset bländar och det dammar när maskinerna bryter loss stycken av kalk från berget. Lastbilar fullastade med råvara dundrar fram i det surrealistiska landskapet. Runt hörnet är känslan en helt annan.

30

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Här råder ett lugn med sjöfåglar som dyker ner i den gamla täkten som nu är ett gigantiskt vattenmagasin. Fisk har etablerat sig och rävar stryker runt i gryningen innan maskinerna har startat. – Fisken har kommit in med fåglar som har tappat sitt byte i sjön. Tillräckligt med föda verkar finnas i den näringsfattiga sjön eftersom fisken förökar sig. JOB BAR I HOP M E D LÄN SSTYR E LS E N

På klipphällarna har sedumarter av olika slag slagit rot. I jordhögarna runt omkring växer tistel, väddklint, blåeld och andra nektarrika blommor som gynnar pollinerande insekter och färgar vegetationen. Även rovfåglarna söker sig hit i jakt på föda. – Den här miljön kan också bli ett spännande friluftsområde med möjligheter till bad och andra aktiviteter. Många av de branta klipporna ska släntas ut, vilket minskar riskerna för besökare att skada sig. På andra håll behåller vi branterna som finns naturligt på många platser på Gotland. I arbetet med efterbehandlingen har Nordkalk haft ett gott samarbete med bland annat länsstyrelsen. De har gett tips på åtgärder som främjar biologisk mångfald. – Enligt länsstyrelsen har området stor potential att hysa biologiska värden på nytt. Det handlar till exempel om att anlägga olika strukturer som ger olika mikroklimat med både våta och torra biotoper. Vissa saker har vi redan gjort, men mer kan göras, säger Gabriella Hammarskjöld. Några av de åtgärderna är att skapa klipphyllor för att främja häckning av bland annat berguv och klippduva. Lodräta bergskanter släntas ut med en

GAB R I E LLA HAM MAR S KJ Ö LD Aktuell: Miljöchef på Nordkalk på Gotland. Utbildning: Agronom, mark-växt. Tidigare jobb: Departementssekreterare på jordbruksdepartementet. Avdelningsdirektör på Naturvårdsverket. Därefter programsamordnare för miljö- och energifrågor på Östersjöenheten på Sida Utmaning i jobbet: Att vara påläst och operativt drivande med målet att skapa miljöförbättring och gröna mervärden. Engageras av: Att bygga samarbeten mellan olika kompetenser som leder till utveckling och nytänkande. Bästa miljöargument: Det går nästan alltid att lösa miljöproblem och vända dem till nya möjligheter. Det finns många goda exempel på det.


Om kalken inte bryts här bryts den i andra länder som inte ställer lika höga miljökrav

Lastbilar fullastade med kalkråvara dundrar fram genom det surrealistiska landskapet.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

31


R E P O R TA G E

blandning av finare och grövre material. Även högar av blandade fraktioner kan läggas ut i form av halvmånar mot söder för att skapa varma zoner. ÖPPNAR FÖR HAVSÖR I NG

För att trygga lekplatserna för havsöring, som är basen i sportfisket på ön, har den disputerade experten Peter Landergren på länsstyrelsen gett goda råd.

Peter Landergren bidrar till att säkra havsöringens lekplatser.

– Det naturliga avrinningsområdet till bäcken hade skurits av. Enligt tillståndsdomen ska Nordkalk pumpa tillbaka en viss mängd vatten. För att jämna ut vattenflödet, särskilt när det är mycket vatten, har fördjupningar nu gjorts i bäcken, säger Peter Landergren. Han tycker att Nordkalk haft en bra ambitionsnivå just när det gäller att skapa förutsättningar för havsöring i den bäck som de avleder vatten till. Samarbetet med miljöchefen menar han har fungerat bra. Han påminner om att länsstyrelsen inte fattar några beslut, utan ger inspel till miljökonsekvensbeskrivningen. I det här fallet har länsstyrelsen gett klartecken till brytning om vissa villkor uppfylls. Beslut om tillstånd fattas av mark- och miljödomstolen. Vid betydande miljöpåverkan ska även myndigheter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten komma in med synpunkter. D R ICKSVATTE N PÅ GÅNG

Allt regnvatten och grundvatten som samlas i täkterna har hittills inte kom-

32

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Ett kalkbrott behöver inte betyda slutet för en rik biologisk mångfald

mit till nytta. Nu kan det bli ändring på den saken då vattnet kan komma att bli dricksvatten. – Vattnet är av god kvalitet och Region Gotland har visat intresse för det, säger Peter Landergren. Nu leds överskottsvattnet i en ringled från täkterna till en sjö, där vattnet sedimenteras och klarnas. – Magasinet fylls på under hösten och vintern. Målet är att kunna leverera tio liter vatten per sekund till samhällen och socknar på norra Gotland som under somrarna lider av vattenbrist, säger Gabriella Hammarskjöld. Hon påpekar att avsikten inte att är att tjäna pengar, utan drivkraften är att

kunna göra en insats och ändra på ryktet att kalkindustrin förstör vatten. GYN NAR FJÄR I LAR

Inte nog med det. Nu skapar Nordkalk i samarbete med Skogsstyrelsen och naturkonsulten Eva Götbrink miljöer som gynnar svartfläckig blåvinge och apollofjäril. En inventering och en skötselplan har gjorts på en fastighet som är utpekad som ett nytt Natura 2000-område. – Vi har röjt och öppnat upp för att förbättra livsutrymmet för fjärilarna. Det ställde Mark- och miljööverdomstolen som krav för att vi skulle få tillstånd att utvidga täkten. När tidningen Naturvetare besöker den rätt karga skogen med nakna stenhällar, som minner om istiden, får vi se flera rätt majestätiska apollofjärilar. Nordkalks satsning på miljö har gett ringar på vattnet. – Det finns en stolthet bland personalen för att vi jobbar med miljön. Vi känner oss duktiga, vilket vi har kvitto på från en av våra kunder som har granskat oss. LKAB:s bedömning är att vi har ordning på vårt miljöarbete. Överskottsvatten från täkterna leds i en ringled till en sjö där vattnet sedimenteras och klarnas.


KALK R E NAR OCH M I NSKAR LÄCKAG E Nordkalk på Gotland sysselsätter runt hundra personer. Hittills har företaget fått tillstånd för att bryta kalk från en befintlig täkt på norra Gotland, som räcker till 2020. Målet är att få ett förnyat tillstånd för brytning till och med 2024. Kalk används vid vatten- och rökgasrening, inom stålindustrin och vid tillverkning av tidskrifter. Närapå en tredjedel av materialet i ett glas utgörs av kalk. Jordbruket använder kalken i foder och sprider kalk på åkrarna för att höja pHvärdet. Strukturkalkning av åkermark görs i omfattande skala för att förebygga fosforläckage till Östersjön. Miljöprövning av gruvor görs enligt miljöbalken. Gruvdrift betraktas som miljöfarlig verksamhet. Innan mark- och miljödomstolen fattar beslut om tillstånd får bland annat Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Havs- och vattenmyndigheten och berörd länsstyrelse komma med synpunkter.

Örter som fetknopp, tistel, väddklint och blåeld har rotat sig i den gamla täkten. I ett projekt med bland annat Skogsstyrelsen har miljöer skapats som gynnar apollofjärilen. Marken som ligger utanför täktområdet kan bli ett nytt Natura 2000-område.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

33


Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E Öka dina möjligheter att kunna konkurrera om strategiska positioner! Denna utbildning ger dig erfarenhet av och kunskaper om hur en organisation fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt. Fyra programträffar under ett år. Läs mer på www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap.

AKADE M I KE RKO M P ETE N S Rikstäckande inspirations- och kompetensdagar med föreläsningar om exempelvis ledarskap, kreativitet och kommunikation. Program och anmälan finner du på www. akademikerkompetens.com. 6 nov

Uppsala

7 nov

Upplands Väsby

7 nov & 13 nov: webbinarium

för dig som vill veta mer

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. Du får tillgång till ett nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www. naturvetarna.se/fackligakurser 8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

14-15 nov

Förhandling

20-24 nov

UGL

5 dec

Arbetsmiljö

15 jan: kursstart i Lund

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ Chefsfredag. 10 nov

Örebro

17 nov

Stockholm

24 nov

Göteborg

1 dec

Malmö

S E M I N A R I E R O M C H E F E N O C H A R B E TS M I L J Ö N

Vad chefer med arbetsmiljöansvar bör veta Har du koll på ditt ansvar för arbetsmiljön? Vid våra seminarier lär du dig mer om krishantering, rehabilitering samt anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande. Mer information på www.naturvetarna.se/arbetsmiljoansvar. 30 nov Stockholm och webben

L E A D E R S H I P F R I D AY

25 jan Stockholm och webben

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. Mer information: www. naturvetarna.se/LeadershipFriday. 24 nov Göteborg

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

34

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


VETENSKAP

Canceratlas kan minska risken att dö i cancer Först kom en atlas över vår arvsmassa, och sedan kartlades proteinerna. Nu har svenska forskare undersökt uttryck av gener och proteiner i 17 olika cancerformer. Det möjliggör en tidigare upptäckt och en mer individanpassad behandling av cancer. TEXT

>

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

35


I Fredrik Ponténs kontor på Rud-

becklaboratoriet i Uppsala står ett mikroskop bredvid datorn. På skrivbordet ligger några objektglas med infärgade vävnadsprover för analys. – Det är så här vi diagnosticerar cancerfall just nu: vi tittar i mikroskop och letar efter synliga cellförändringar för att kunna ställa en cancerdiagnos. I vissa fall kompletterar vi med mer molekylära tester, förklarar han. M E R I N FOR MATION

det till hur exempelvis en elakartad tumör är och hur den skulle kunna svara på en viss typ av behandling. ATT S KAPA E N KARTA

Canceratlasen är en viktig del och en vidareutveckling av proteinatlasen, Human Protein Atlas, som innehåller information om gen och proteinuttryck i normala organ och vävnader. – Arbetet med proteinatlasen bör-

FOTO: MA R K HA R R I S

Genom att använda samma metoder som i den nya canceratlasen skulle man potentiellt kunna få mycket mer information av varje patientprov. Det skulle bidra till en bättre klassificering och i slutändan till en bättre diagnos och bättre behandling av cancer. – I dag kan vi se vilka proteiner som uttrycks i olika patienters olika tumörer och vad det i sin tur säger om överlevnaden. Vi kan titta på proteinuttrycket i hela tumören, i stället för enbart i enstaka celler, det blir mer heltäckande information. Vi kan lära oss mönster som vissa tumörer visar och kan koppla

Att kombinera och kunna dyka in i stora mängder data ger oss mer kunskap om hur cancer uppstår, vad som driver den och vad vi kan angripa

B LOD PROV FÖR B IOMAR KÖR E R

Canceratlasen kan bli ett viktigt verktyg för att upptäcka så kallade biomarkörer, tydliga förändringar av antingen gener eller proteiner som är enkla att mäta i tumörvävnad eller till exempel genom att ta ett blodprov. Fredrik Pontén tror inte riktigt att det kommer att vara möjligt att bota alla patienter med en avancerad cancer, däremot

CAN C E R: S LU M P MÄS S I GA M UTATI O N E R O C H M I LJ Ö PÅVE R KAN

Fredrik Pontén, läkare och forskare vid Uppsala universitet, har ägnat många timmar åt att analysera vävnadsprover för att diagnosticera cancer. Den nya canceratlasen kan i framtiden bidra till en bättre klassificiering av tumörceller och mer individanpassad behandling.

36

jade som ett pilotprojekt efter kartläggningen av den mänskliga arvsmassan. Mathias Uhlén, professor vid KTH, kom på idén att även kartlägga proteinerna, alltså genuttrycket. Han är skicklig på att framställa rekombinanta antikroppar och kunde därför börja med det projektet, berättar Fredrik Pontén. Nu har han och hans kollegor använt dessa antikroppar för att undersöka genuttryck i vävnader, celler och nu cancerceller. Att det heter just ”atlas” beror på att forskarna hela tiden använder ordet ”kartläggning”. Resultatet av arbetet blir många kartor som tillsammans blir en atlas. Proteinatlasen är en bra bas för jämförelse med cancervävnad, alltså canceratlasen.

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Cancer beror delvis på slumpmässiga mutationer, alltså genetiska förändringar, i vår arvsmassa. Vissa av dessa kan, ibland tillsammans med andra faktorer som exempelvis livsstil eller annan miljöpåverkan, leda till uppkomsten av cancer. Många stora studier går ut på att kartlägga genetiken bakom olika sjukdomar. Det är en viktig ledtråd i jakten på sjukdomsmekanismerna, men inte hela svaret, menar Fredrik Pontén. – Det viktiga är att känna till konsekvensen av mutationer, till det hör förändrade proteinuttryck och hur dessa proteiner i sin tur kan styra viktiga processer i cellen, påpekar han.


VETENSKAP

Uttryck av proteinet timeless i hudcancern melanoma. Både bilder visar vävnad från cancerpatienter med högt uttryck av timeless (mörkbrun färg) till vänster och låg uttryck till höger. Högt uttryck av timeless minskar chansen till överlevnad.

kan en tidigare upptäckt och mer specifik behandling till följd av nya cancerbiomarkörer vara av stort värde för att många patienter kan överleva sin cancersjukdom. – Sådana cancerbiomarkörer kan implementeras i sjukvården och på så sätt bli en förbättring för patienter. Tidig upptäckt av cancerceller, innan de har fått egenskaper som betyder att de kan slå ut immunsystemet och sprida sig, skulle dramatiskt minska risken att dö i cancer. B IOI N FOR MATI KE R I STÄLLET FÖR PATOLOG E R

Varje cancerfall är unikt och det kommer alltid att krävas noggrann analys av både varje enskild tumör och patient. I framtiden kan det vara en bioinformatiker som tolkar data från en tumör i stället för en patolog som tolkar en bild i mikroskopet, som det är i dag. Trots möjligheterna att kunna analysera mycket data på kort tid betyder det inte automatiskt att diagnosen bara är ett knapptryck bort, påpekar Fredrik Pontén. – Förut krävdes skickliga patologer som kan analysera prover, nu kommer det att behövas kunniga bioinformatiker. Superdatorn vid SciLife Lab har haft stor betydelse för arbetet med canceratlasen. – Vår studie visar styrkan i att utnyttja mycket stora datamängder inom medicinsk forskning med potential att för-

ändra hur medicinsk forskning bedrivs, kommenterar Mathias Uhlén i ett pressmeddelande från Uppsala universitet. FYLLA PÅ DATABAS E N

Just nu omfattar canceratlasen 17 olika cancerformer, Fredrik Pontén och hans kollegor undersöker möjligheten att göra samma typ av kartläggning för fler cancerformer och då särskilt för mer sällsynta typer av tumörer. – Just nu är till exempel inte leukemier med, det fanns helt enkelt för lite data. I dessa fall blir det viktigt att jobba med data från väldefinierade patientgrupper, det behövs bra prover och patientdata från väldesignade studier. Sverige är genom insamling av både prover i biobanker och registerdata bra på detta. Ett annat projekt för framtiden är att förfina datan som finns och lägga till exempelvis information om genetiska förändringar, som mutationer. – Att kombinera och kunna dyka in i stora mängder data på det sättet ger oss mer kunskap hur cancer uppstår, vad som driver den och vad vi kan angripa. Visionen är att på det sättet bidra till en bättre diagnostik och behandling. #

CAN C E R ATLAS E N • Totalt analyserades data från 17 cancerformer från totalt mer än 8 000 patienter. • Forskarna använde befintlig data från resursen The Cancer Genome Atlas (TCGA) – totalt 2,5 petabytes. • I analysen togs även hänsyn till överlevnad och atlasen innehåller så kallade ”interactive survival scatter plots” som visualiserar korrelationen mellan uttryck av ett visst protein i en enskild patients cancer och överlevnad. • Canceratlasen innehåller mer än 5 miljoner bilder. • Allt finns fritt tillgängligt på www. proteinatlas.org/humanpathology.

All data från både protein- och canceratlasen finns tillgänglig online och det ska vara lätt att använda för forskare i hela världen. Proteinatlasen har upp till 200 000 besök varje månad. – Dagligen kommer det ut flera publikationer som bygger på någon av våra antikroppar eller den information som vi visar i vår databas. Det är mycket tillfredsställande att kunna erbjuda en unik öppen resurs för alla forskare, kommenterar Fredrik Pontén. Originalpublikationen: Uhlen et al, Science 357, 660 (2017)

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

37


VETENSKAP

70 procent ... ... av markens kol finns i jordar som brukas av människor. Det betyder att upptag av kol i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost i den norra tajgan. Det har forskare från Stockholms universitet och Stanford University kommit fram till genom att kombinera globala och regionala data. – Det är lätt att förbise vilken enormt värdefull global resurs våra jordar är, säger Gustaf Hadelius från Stockholms universitet i ett pressmeddelande. Organiskt material i jord binder långt

mer kol än hela jordens atmosfär och alla växter tillsammans. Genom att förbättra skötseln av den mark som brukas av människor skulle man därför kunna öka koldioxidinlagringen. Förbättrad jordskötsel kan handla om att minska jordbearbetning, ha djur på bete året runt och att lägga på kompost på betesmarker. Plantering av fleråriga grödor kan lagra mer kol och minska erosionen genom att rötterna når djupare ner i marken. NL Källor: Jackson et al, Ann Rev of Ecology, Evolution and Systematic 2017 & Harden et al, Global Change Biology 2017.

Film med bladlöss

F OTO : K A R E N K LOT H

Forskare vid Umeå universitet har byggt upp en videoplattform för att filma och studera bladlössens sugbeteende på backtrav Arabidopsis thaliana, insamlade från 350 olika platser på norra halvklotet. Filmerna visar att bladlössen endast gjorde korta Protein som avskräcker.

besök på vissa växter och sög nästan inte upp någon ”sockersaft”. Forskarna kunde visa att ett visst protein, SLI1, gjorde att växten blev mindre åtråvärd. Proteinet finns längs kanterna av de så kallade floemkärlen, rören som transporterar sockersaft. Förekomsten av proteinet leder också till färre avkommor. Försvarsmekanismer mot bladlöss är av intresse för växtförädlingsföretag som försöker ta fram växter som inte kräver kemiska bekämpningsmedel för att hålla bladlössen i schack. NL Källa: Kloth et al, Plant Cell 2017.

Räkna med kaos Hur ser det ut när det blir kaos inuti atomerna, alltså på kvantnivå? Det har forskare vid Lunds universitet lyckats besvara genom att analysera statistiska egenskaper hos olika energinivåer i ett kvantkaos. Resultatet är en matematisk ekvation för att förutspå egenskaper hos kaos. – Ja, vi har fått fram en exakt ekva-

38

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

tion. Personligen är jag faktiskt förvånad att det överhuvudtaget var möjligt, säger Vladimir Osipov, forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet i ett pressmeddelande. NL

Ekvation framtagen för kaos.

Djur surfar på tsunami-vågen År 2011 drabbades Japan av en kraftig jordbävning och tsunami. En hel del föremål och skräp sköljdes ut till havs och landade till slut på stränderna på USA:s fastland och på Hawaii. Ett amerikanskt forskarteam undersökte föremålen och hittade många fripassagerare ombord. Drygt trehundra arter av kustlevande djur hade tagit sig hela vägen till andra sidan Stilla havet. Fenomenet att djur använder naturliga material som trädbitar eller alger som flotte är känt sedan tidigare. Detta har troligen bidragit till kolonisering av öar och även till ett visst utbyte av djurliv mellan kontinenterna. Men vanligtvis blir resvägen inte lika lång eftersom det naturliga materialet bryts ner på vägen. Föremål av plast klarar sig längre till havs och de surfande djuren kommer därmed längre. Den växande infrastrukturen längs kusterna, som bidrar till nedskräpningen i kombination med oväder kan leda till fler liknande scenarier där djurarter tar sig till nya orter. Om djuren klarar sig i sin nya miljö och hur detta påverkar ekosystemet återstår att se. NL Källa: Carlton et al, Science 357, 1402 (2017).


N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Finns det någon risk att bada vid en kyrkogård? Mitt favoritbad har en kyrkogård som granne. Finns det risk för att lakvatten därifrån kan innehålla gödande ämnen, kvicksilver och andra miljögifter? Även om relativt lite forskning finns när det gäller kyrkogårdars påverkan på miljön, så tyder det som gjorts på att risken för skadliga effekter på närliggande vatten är låg. Metaller kan i viss mån lakas ut, genom att till exempel silver och kvicksilver från tandfyllningar löses upp. Det är dock frågan om små mängder, och det mesta binds dessutom fast till jordpartiklarna. Ett exempel: effekter av askspridning på Skogskyrkogården i Stockholm undersöktes 2009. Man kunde se en viss ökning av silver, som ingår i amalgam, i markens översta skikt, men ett par decimeter ned i marken var

halterna av silver och övriga metaller, inklusive kvicksilver, mycket låga. Sjukdomsalstrande bakterier från döda kroppar anses ofta utgöra en större risk. Men dessa patogener bryts i allmänhet ned effektivt i jorden vid närvaro av syre. För att underlätta detta är svenska begravningsplatser normalt sett väl dränerade. Ännu finns inget fall påvisat då någon blivit ”förgiftad” av patogener som lakats ut från en begravningsplats. Det lakas även ut en del gödande kväve och fosfor, men i Sverige, där vi har relativt glesa begravningsplatser, rör det sig som regel om mycket små mängder i jämförelse med vad som kan komma från små avlopp eller från jordbruksmark. Med andra ord: är kyrkogården väl dränerad bör riskerna med att bada i ditt ”favoritbad” vara extremt små. JON PETTE R G USTAFSSON, PROFESSOR I MARKKEMI, SLU

Kan vi blåsa faran över för ozonskiktet? Nej, men i dag är värdena bättre jämfört med början av 1990-talet då det var som värst. Det är fortfarande inte tillräckligt bra. De ozonnedbrytande ämnena kan ha en uppehållstid på hundra år i atmosfären innan de förvinner. Över Antarktis är ozonhålet som störst just nu. Anledningen till att Antarktis drabbas värst är att stratosfären är ett avstängt område under vintern och våren på södra halvklotet, och då sker ingen tillförsel av ozonrik luft som produceras vid ekvatorn. Dessutom bidrar det kalla klimatet till att så kallade pärlemormoln bildas. De innehåller bland annat svavelsyra som bidrar till att klor och brom frigörs när solen återkommer på våren. Dessa ämnen bryter ner ozon. Men mycket har hänt sedan MontrealprotokolOzonmolekyl. let signerades för trettio år sedan. Det brukar beskrivas som en av historiens mest framgångsrika överenskommelser och har bidragit till att kraftigt minska de skadliga utsläppen. Sedan 1994 firas Internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet den 16 september varje år, efter ett beslut av FN:s generalförsamling. Att ozonskiktet är viktigt att bevara beror på att det skyddar människor, djur och natur mot den skadliga UV-B strålningen från solen. Med ett förtunnat ozonskikt ökar bland annat risken för cancer, starr och försämrat immunförsvar. MON ICA MÅRTE N SSON, METEOROLOG OCH FORSKARE PÅ UPPSALA UNIVERSITET

Professorn i markkemi menar att det i stort sett är riskfritt att bada nära en kyrkogård.

e? tar e v r atu n n a till se e a. åg ga frå din fr vetarn u n r d i N R6 2017 l 39 N A T U R V E TA R E vil Skicka @natu Vad ion a red

kt


KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Sara vaktar miljön när kärnavfall ska lagras Många naturvetare bidrar när kärnkraftsavfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. ANNA NORBERG Biologen Sara Nordén håller koll på naturen kring Forsmark. TEXT:

Ett knarrande ljud följt av ett nästan skällande läte ljuder i försommarskogen. Det är gölgrodan som leker i gölarna kring Forsmark. Ekologen Sara Nordén räknar grodorna genom att lyssna efter hanarnas parningsläten och titta med kikare. – Vi inventerar flera arter i området för att följa upp hur det går för dem. Jag arbetar också med skydds- och kompensationsåtgärder, till exempel att skapa nya gölar för gölgrodan, som är skyddad enligt artförordningen. M I LJÖPOLI S

o Gr

da

nl ek

:P ER

CO

LLI N D E R, S K B

Hon har arbetat som biolog i Forsmark i femton år. Ungefär halva veckan är hon på kontoret i Forsmark, som omges av skärgård, rikkärrsmiljöer och skogsmark. Resterande dagar jobbar hon på SKB:s kontor i den hypermoderna stadsdelen Arenastaden i Solna. Här är det skarpa vinklar, blanka ytor och ont om grönska. Naturen och framtiden är också två centrala frågor i hennes arbete. Just nu pågår en prövning för att bygga ett nytt förvar för använt kärnbränsle i berget vid Forsmark. Sara Nordéns roll i projektet är att utreda hur miljön kring kärnkraftverket kan påverkas av att man bygO ger i berget. OT

ar i

rk. gölarna i Forsma

40

F

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

– Om man till exempel vill gräva någonstans för en undersökning måste man kontakta mig. Jag är en slags ”miljöpolis”, som alla måste diskutera med innan man gör något i fält. Syftet är att få så liten påverkan på miljön som möjligt.

men hon fick bra stöd av sin chef. I början handlade arbetet mycket om radiologiska riskbedömningar, men nu är det naturvårdsfrågor som är hennes huvudfokus. – Det händer fortfarande någon gång

G U LYXN E OCH ÄLGAR

Sara Nordén är ensam ekolog på plats och står för den biologiska kunskapen. Kollegorna är bland annat geologer, geohydrologer och geohydrokemister. Till exempel tittar man på risken för att grundvattennivån ska påverkas när man bygger i berget, vilket kan påverka våtmarkerna i området. Hon jobbar också med det som händer på markytan, och tar in konsulter i ekologi vid inventeringar för att följa till exempel fåglar, större vattensalamander, orkidén gulyxne och älgar i området. – För företaget är detta viktigt, eftersom det finns höga naturvärden som man måste ta vara på i området, till exempel riktigt gammal skog och rödlistade arter. Den rollen jag har kom till för att vi ska göra detta så bra som möjligt. Därför behöver vi ha koll på populationerna och vara proaktiva. S N ITS LA BÅR D E R

Efter biologistudierna i Uppsala jobbade Sara Nordén ungefär fem år som konsult innan hon kom till Forsmark. I början var det en utmaning att få acceptans för rollen, eftersom det var ganska nytt att man skulle ta hänsyn till naturvärden,

SARA NOR DÉ N Yrke: Ekolog. Utbildning: Matnat-biologi i Uppsala Bor i: Knivsta Inspireras av: Mina arbetskamrater och den fantastiskt fina miljön i Forsmark. Gör en ledig dag: Umgås med familjen. Är gärna ute. Odlar grönsaker och rotfrukter på kolonilotten. Tips för utflyktsmål: Sajten Smultronställen i Uppland.


Jag är en slags miljöpolis, som alla måste diskutera med innan man gör något i fält”

ibland att vikten av skyddet för naturmiljön i området ifrågasätts. Men när man får diskutera blir det mer att vi arbetar tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt, ur alla aspekter. En typisk dag i Forsmark är Sara Nordén ofta ute en sväng i skogen, till exempel för att titta på en plats där man planerar ett borrhål, eller för att snitsla bårder i skogen. Bårderna är ett sätt att markera var viktiga gölar och våtmark finns, så att de inte körs sönder under skoglig skötsel under vintern. TA HAN D OM RAD IOAKTIVT AVFALL

– Jag tycker att det är ett jätteroligt jobb. Det finns en bred kompetens, ett öppet klimat där man delar med sig av kunskap och lär sig av varandra. Det känns också viktigt att bidra i ett projekt för att ta hand om det radioaktiva avfallet, som faktiskt finns, på ett bra sätt. Arbetsdagarna på kontoret i Solna är det mer administrativt arbete i form av rapporter och att granska och rapportera in data.

Det naturvetenskapliga tänkandet och sättet att hämta in information som Sara Nordén fick under sin biologutbildning kommer till användning i jobbet, men hon tycker också att man lär sig mycket efter hand. Valet att läsa biologi var känslomässigt. – Jag har alltid varit intresserad av djur och natur, och biologi var det som jag tyckte var roligast på gymnasiet. Jag hade inte tänkt ut vad jag skulle jobba med sedan, men jag tycker att jag har tur som hittade ett jobb där jag får arbeta som biolog.

Sara Nordéns uppdrag är att mimimera miljöpåverkan när kärnkraftsavfallet ska lagras. F OTO: LAS S E M O D I N, S K B

Nuvarande avfallsförvar – och prövning av nytt I dag finns ett förvar för lågaktivt avfall under vattnet utanför Forsmarks kärnkraftverk. Materialet är driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt från sjukvård och forskningsinstitutioner, till exempel kläder och utrustning som kan ha varit i kontakt med radioaktiva ämnen. Under hösten 2017 har det skett en miljöprövning av Svensk kärnbränslehan-

terings (SKB) ansökan om tillstånd för att bygga ett system för att ta hand om Sveriges använda kärnbränsle. Den tänkta platsen för förvaret är på femhundra meters djup i berget sydost om kärnkraftverket. Till underlaget för ansökan har till exempel geologer och ekologer bidragit med kunskap om områdets geologi, bergmekanik, termiska egenskaper, hydro-

geologi, hydrogeokemi och ytsystem. För säkerheten kring förslutningen har man samlat information och gjort försök för att få kunskap om till exempel kopparkorrosion, svetsmetoder och om bentonitleran som ska fungera som buffert runt kopparkapslarna. Miljöprövningen avslutas 27 oktober. Mer information finns på www.skb.se.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

41


FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Kan jag förhandla om en kortare uppsägningstid? Jag söker nytt jobb, och på de intervjuer jag har varit på vill de ofta att jag ska börja så snart som möjligt. Jag har tre månaders uppsägningstid hos min nuvarande arbetsgivare och undrar vilka möjligheter jag har att förhandla om en kortare uppsägningstid. Fråga din nuvarande arbetsgivare om det skulle vara möjligt att få sluta tidigare än vad uppsägningstiden anger. Det är dock inte säkert att arbetsgivaren vill att du ska sluta tidigare och du har heller ingen rättighet att få göra det. Men om du inte frågar så får du ju heller inte veta om det skulle vara möjligt. En annan möjlighet är att föreslå att din nuvarande och din blivande arbetsgivare byter tjänster med varandra. Det skulle ju till exempel kunna vara väldigt bra för din nuvarande

arbetsgivare att få tillgång till din kunskap och erfarenhet när de om ett antal veckor eller månader, som du och de kommer överens om, har anställt en ny medarbetare efter dig. Om det skulle falla i god jord så blir det kanske möjligt för dig att få sluta tidigare och på så sätt också kunna börja tidigare hos den nya arbetsgivaren. Vår rekommendation är att du inte ska säga upp dig innan du har skrivit på ett nytt anställningsavtal. Kommer du och de båda arbetsgivarna över-

ens om att du under en viss tid ska gå tillbaka till den arbetsplats som du lämnar så bör det också finnas skriftligt. Varmt lycka till!

ÅSA LI N D G R E N, ombudsman på Naturvetarna

Säg inte upp dig innan du har skrivit på ett nytt anställningsavtal

42

N A T U R V E TA R E

N R6 2017


KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Huanling marknadsför en ny app Rätt exjobb, erfarenhet av marknadsföring och en spontan ansökan blev nyckel till arbete direkt efter examen. Huanling Lai jobbar nu på företaget Natural Cycles, som har utvecklat en app för att förebygga eller planera graviditet. Hur fick du jobbet? – Mitt examensarbete handlade om preventivmedel och jag har även erfarenhet inom marknadsföring. När jag såg att företaget Natural Cycles sökte en Head of Medical Affairs skickade jag in en ansökan för att presentera mig som attraktiv kandidat för en mer junior position.

Vad jobbar du med? – Jag är junior medical marketing coordinator och jobbar med marknadsföring mot läkare, barnmorskor och apotekare. Just nu utvecklar jag innehåll på webbsidan och annan information för den gruppen. Så småningom kommer vi att försöka bygga upp relationer med vårdpersonal och samarbeten med forskare. Huanling Lai har en master i bioentreprenörskap.

Vad är den största utmaningen? – Natural Cycles kan användas som preventivmedel och för familjeplanering. Användarna gillar produkten men bland exempelvis läkare finns det en del som är skeptiska. Utmaningen ligger i att förmedla hur produkten fungerar och att det finns kliniska prövningar bakom produktutvecklingen.

grupp är det bra att jag kan svenska. Dessutom är det en fördel att jag kan läsa och ta till mig information på svenska. Ditt tips till andra? – Var proaktiv och nätverka! Och för den som är nyanländ och utan nätverk tror jag att det är en bra idé att kolla upp startups. Genom att kontakta VD:n direkt kan man dessutom slippa en lång rekryteringsprocess. N L

Du kommer från Kina, hur viktigt är svenska språket? – Vi är ungefär 40 anställda från 23 länder så vi pratar rätt mycket engelska på jobbet. Men för att kunna ha kontakt med min mål-

F L E R PÅ N Y T T J O B B Anna Carin Hagstig

Anne Heino

Lasse Rydqvist

Nytt jobb: Är en av 25 nyanställda dietister på Närhälsans dietistenhet i Göteborg, inom primärvården.

Nytt jobb: Mark- och utemiljöspecialist på avdelningen för bygg, teknik och ombyggnad på Stockholmshem.

Nytt jobb: Meteorolog på SMHI.

Tidigare jobb: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, område geriatrik, lungmedicin och allergologi; dietist, huvudhandledare, sektionsledare.

Tidigare jobb: Trädgårdschef på Huge fastigheter AB.

Utbildning: Leg dietist, medicine magister.

Utbildning: Landskapsingenjör.

HA

Tidigare jobb: MeteoGroup, SVT, Foreca, TV4. Utbildning: Meteorolog.

B? YTT JOB karriären. N Å S K C gi R DU O tt nytt ste

git e re som ta a.se. naturveta turvetarn nya a n @ n o ti k a ing av din d vn re ri k a s Tips b. och en be b o ild -j b a d ig e d e/le även m rvetarna.s Nu får du www.natu tjänst på

vi Här lyfter

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

43


MAN UALE N

Ska jag berätta, eller inte? Har man skyldighet att berätta på jobbet att man har migrän, MS, diabetes eller depression? Dold funktionsnedsättning som kanske inte syns utanpå men som kan påverka arbetsförmågan. Att vara öppen och berätta kan ge A N N I K A CA R L S S O N negativa konsekvenser, visar ny forskning. M A R G A R E T H A E L D H TE XT

Normen säger att man ska vara ärlig

och öppen. Men vilka risker tar man genom att berätta att man har en dold funktionsnedsättning, som MS eller fibromyalgi? Forskaren Maria Norstedt har undersökt vilka val anställda gör och vad det får för konsekvenser. – Många har negativa erfarenheter av att vara öppna med sin dolda funktionsnedsättning. Bemötandet blir annorlunda från chefer och kollegor och de känner sig annorlunda och avvikande, säger Maria Norstedt, doktor i sociologi och lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap vid Institutionen för socialt arbete, Malmö högskola.

I L L U S T R AT I O N

Flera har fått gliringar om att de kommer sent till jobbet, trots att de kommit överens med arbetsgivaren om anpassade arbetstider för att hantera sin energi på olika sätt. – De har upplevt att de blivit misstrodda när de inte orkat eller behövt extra stöd. Kollegor har uppfattat dem som arbetsovilliga, säger Maria Norstedt.

S KYD DA D ET PR IVATA

I studien ”Dolda funktionsnedsättningar i arbetslivet – olika perspektiv på att framträda” har hon intervjuat tio personer med dolda sjukdomar, så som fibromyalgi, Parkinson, MS, ADHD, bipolär sjukdom och synskada. Hon har även intervjuat chefer, HR-personal och företagshälsovård, inom offentlig och privat verksamhet. – Arbetslivet är en arena där man väljer att skydda det privata och presentera en annan bild av sig själv. De intervjuade som valt att vara öppna med sin funktionsnedsättning har känt sig ganska utsatta och otrygga, säger Maria Norstedt.

44

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

valt att framträda öppet. Det finns risk att man inte heller vågar byta jobb utan riskerar att bli inlåst på arbetsmarknaden, säger Maria Norstedt. Trots de negativa konsekvenser en öppenhet för med sig, valde de flesta i studien att berätta. Dels på grund av behovet av stöd från arbetsgivaren. – En del har upplevt att de fått mycket stöd från sina kollegor och att det känt sig lättade av att vara öppna, att inte behöva ljuga kändes viktigt. Vid akut funktionsnedsättning, som epilepsi, är det viktigt att omgivningen känner till sjukdomen och vet hur de ska agera när en kollega blir sjuk. Studien belyser även nedsatt arbetsförmåga ur arbetsgivaren synvinkel. – Genom den relativt starka lagstiftning vi har i Sverige tycks arbetsgivare vara rädda att anställa ”fel person på fel plats” och se funktionsnedsättningar som något som ofta leder till att personer inte kan utföra sina arbetsuppgifter. Men funktionsnedsättningar behöver inte nödvändigtvis innebära nedsatt arbetsförmåga. Likaså finns en rädsla för att nedsatt arbetsförmåga ska bidra till konflikter på arbetsplatsen, menar Maria Norstedt.

En funktionsnedsättning behöver inte innebära nedsatt arbetsförmåga

DOLD FU N KTION S N E D SÄTTN I NG

En del har upplevt att deras diagnoser har ifrågasatts. – Det har främst gällt diagnoser som betraktats som kvinnliga, som fibromyalgi. Det finns fördomar om att det är en gnällkärringsjuka, trots att diagnosen är etablerad. En dold funktionsnedsättning medför även oro inför framtida karriärmöjligheter och hur de ska bemötas. – Flera personer upplevde att chanserna att avancera inom organisationen, få mer krävande arbetsuppgifter och projekt och högre lön har minskat när man


KARRIÄR

5 saker att tänka på

1. Berätta men tänk, först igenom vad och hur och även vad man inte ska berätta. 2. Var beredd på att effekten inte alltid blir positiv. 3. Den som väljer att inte berätta har kanske starka skäl. Man kan vilja skydda sin självbild och vara lika kompetent och duglig som andra. 4. Man är skyldig att berätta om man har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom men behöver inte uppge diagnos. 5. Arbetsgivaren har tystnadsplikt enligt lag när det gäller en anställds sjukdom.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

45


CHEF

Gör du rätt saker i ditt

ledarskap?

Gör mer av det som betyder mest och få mer tid i verksamheten. Simon Elvnäs talade för chefer i Naturvetarna om hur man får ett ANNA NORBERG effektfullt ledarskap, vid ett fullsatt Chefsfredag. TEXT OCH FOTO

M

inns du första gången du hörde din egen röst inspelad? Lät den som du trodde? Tänk dig nu att du blir filmad när du håller i ett möte på din arbetsplats. Vad tror du att du får se? – Många av de chefer jag filmat säger ”nej, så där gör inte jag” när de ser sig själva på film. Men att filma och fundera på hur man låter är ett sätt att lära sig mycket, säger Simon Elvnäs, industridoktorand och beteendeanalytiker vid KTH, och författare till boken Effektfull – detaljerade studier av ledarskap – så ökar du effekten av din tid. 500 LE DAR E I TIO ÅR

Han har forskat på ledares beteende genom att följa femhundra ledare i olika branscher och olika typer av verksamheter under de senaste tio åren. Med hjälp av filmkameror har han undersökt vilka faktorer som påverkar hur väl ledarskapet fungerar. Han ställde tre frågor i undersökningen: • Vad gör du när du har för avsikt att utöva ledarskap? • Vad av det du gör har effekt? • Går det att förändra så att du får större effekter?

46

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Resultatet visade att många gör mest av det som betyder minst, och minst av det som betyder mest. Dessutom är arbetsdagen ofta väldigt splittrad på grund av frågor, aktiviteter, avbrott och planerade och oplanerade möten.

”Många gör mest av det som betyder minst”

VAR TYD LIG

– Nyckeln till att få minskad splittring är att titta på vad man gjort för att ställa till det för sig. Kanske har du sagt till dina medarbetare att du alltid är tillgänglig och att det är okej att avbryta när som helst? För att få färre frågor och avbrott tipsar Simon Elvnäs om att vara tydlig kring de anställdas uppdrag och mål, och att sätta tydliga gränser för när du är tillgänglig.

– Acceptera att veckan har fem dagar och fyrtio timmar. Boka in åtta timmar per vecka i kalendern för att ägna åt daglig planering och uppföljning, långsiktig planering, samordning mellan medarbetarna, verksamhetsuppföljning och egen ostörd och sammanhängande tid. U PPFÖLJ N I NG OCH ÅTE R KOPPLI NG

Simon Elvnäs har forskat på 500 ledare.

Att systematiskt följa upp och återkoppla till dina medarbetare minskar också antalet frågor från dem. Att ge tydliga instruktioner och tydlig information är ännu en nyckel. Men hur vet du att andra har uppfattat det du försöker förmedla? – Fråga: ”Hur har du förstått?” När du får det svar du vill ha har du nått fram. Det du gör som ledare bör ha två syften: att driva prestationer och att driva


KARRIÄR

relationer. Alltså att få medarbetare att göra saker och få dem att må bra. Det som betyder mest för att detta ska fungera sammanfattar Simon Elvnäs i två punkter: • Att uppmärksamma, följa upp och utvärdera utfört arbete. • Att ge värderad och bekräftande återkoppling. – Dina medarbetare vill veta om det de presterat är bra eller dåligt, och varför. Men den vanligaste återkopplingen chefer ger när medarbetare gjort något bra är ”ok”, ”mm” eller ”aa”. Det bekräftar att man lyssnar, men det behövs också en värdering i återkopplingen. VAR FÖR B E R E D D

Det visade sig i undersökningen att det som chefer lägger sin tid på framför allt är möten, skrivbordsarbete och att ”gå runt”. – Att gå runt är i sig inte positivt, det är vad du gör när du går runt som spelar roll. För att det ska vara effektivt behöver du vara förberedd och göra det systematiskt: Vem ska du prata med och om vad? I NVOLVE RA M E DAR B ETAR NA

Att träffa dina medarbetare oftare ger bättre tillit och bättre förståelse för vad de gör. Simon Elvnäs tipsar om att involvera medarbetarna i förbättringsarbetet, för att få till exempel ett ökat engagemang, minskat reaktivt arbete, färre frågor och mer tid i verksamheten. – Gör en bättre och sämre-analys

Det du gör som ledare bör ha två syften: att driva prestationer och att driva relationer.

för möten tillsammans, alltså listor på vad som gör att möten fungerar bättre eller sämre. Filma sedan ett möte för att se vad ni gör. Detta ger motivation att förändra. En annan lärdom från Simon Elvnäs forskning är hur synen på ledarskap ser ut. Det är vanligt att man tycker att andra är dåliga och att man själv är strax över genomsnittet som ledare. – Var medveten om att andra ser på dig på det sättet och prata med medarbetarna om hur ni har det på arbetsplatsen.

3

viktiga

beteenden för att få motiverade medarbetare som presterar och mår bra: Ge återkoppling på prestation. Uppmärksamma medarbetare för utfört arbete. Förtydliga deras uppdrag, mål och aktiviteter.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

>>

47


KARRIÄR

Vad tar du med dig från Chefsfredag? Åse Wästberg, enhetschef kommunikation, Sveriges geologiska undersökning

– Det var inspirerande, gav många tankeställare och mycket att ta med. Jag fick hela tiden idéer, till exempel upplever jag att vi behöver jobba med samordning mellan tjänstemän för att spara tid.

Åse Uppströmer, konsultchef, C.A.G. Mawell

– Jag tycker att det är viktigt att hänga med och få nya tankar och kunskap om ledarskap. Man blir aldrig klar. Jag tar med mig bättresämre-listan. Att man ska vara uppmärksam på vilka beteenden som ger effekt, göra mer av det som är bra och mindre av det som inte ger

John Sjöström, gruppchef miljöplanering och miljökonsekvensbeskrivning, COWI – Jag fick många insikter. Det var spännande, utmanande och mycket humor. Jag tar med mig att tänka ännu mer på kommunikation. Att man tar sig tid och pratar med medarbetarna och att vara mer förberedd. Det handlar mycket om vad man hoppas och tror att man lägger sin tid på, men att verkligheten kan vara en annan än man tror. Det skulle vara intressant att träna och bli bättre på att använda tiden mer effektivt.

CH E FS FRÅGAN

Borde vi inte ha en plan för kriser? Jag är gruppchef i ett familjeföretag, som för ett år sedan råkade ut för en tragisk olycka. Den händelsen hanterades oskickligt och många mår fortfarande dåligt. Jag har tagit upp frågan om behovet av en krisplan på företaget, men vår chef säger nej. Hur ska jag övertyga honom? Du lyfter två frågeställningar. Den första gäller hur ni ska hantera det som tidigare har hänt och den andra är hur du ska få din chef att förstå behovet av en krisplan. Har du frågat din chef hur han själv upplevde det som hände på arbetsplatsen? Osäkerhet i krissituationer kan leda till att man inte är mottaglig för andras känslor och reaktioner. Man är fullt upptagen med att hantera sina

48

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

egna känslor. Det kan upplevas som att man är kall och okänslig. Med den utgångspunkten i samtalet är det möjligt att din chef kan se värdet av en tydlig planering, så att ni är beredda nästa gång något händer. För att klara oväntade händelser och kriser måste företaget ha en plan för hur den typen av situationer ska hanteras. Det gäller också att förbereda sig mentalt för det oväntade. Med en krisplan kan man öva på mindre krissituationer. Det gör att både chefer och medarbetare förbereds och bättre vet hur man ska agera när en kris står för dörren. Med planering och övning i ryggen, är det lättare att hålla egna känslor i schack i en krissituation. Det möjliggör att kunna arbeta strategiskt och samtidigt vara empatisk.

I dina samtal med chefen kan det vara bra att veta att arbetsgivare är skyldiga att ha en krisplanering, enligt ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:7 första hjälpen och krisstöd”. Där framgår att det på varje arbetsplats ska finnas beredskap och rutiner för krisstöd. Chefer och arbetsledare ska ha tillräckliga kunskaper för att planera och ordna krisstödet på ett lämpligt sätt. Naturvetarna hade i höstas ett seminarium för chefer under temat krishantering som filmades. Du hittar filmen på www. naturvetarna.se/chef. E LI SAB ET E N GDAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer


MITT JOBB

G EO LO G ÅKE JOHANSSON, förste intendent vid enheten för geovetenskap Naturhistoriska riksmuseet TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Geologen: forskar inom isotopgeologi och berggrundsgeologi, alltså hur och när berggrunden bildades. Jobbar också med populärvetenskaplig information. Började arbeta på museet efter disputationen 1984. Fältväska, geologhammare, geologkompass, anteckningsbok och olika bergarter:

Stuff: Små bitar av granit har sågats upp för att undersöka mineralinnehållet. Stenen mals också ned till finkornigt pulver för kemisk analys eller skivas till tunna skivor som kallas tunnslip. Ur materialet separeras också kristaller av mineralet zirkon.

Någon gång om året blir det fältarbete för att ta prover på olika bergarter. Förr i tiden behövde man knacka loss 30 kilo sten för åldersbestämning av berggrunden. Numera räcker ett par kilo. Granitsten från Blekinge är 1760 miljoner år gammal. Den platta dalasandstenen är 1400-1500 miljoner år gammal.

Keramik och glasblåsning: Både hobby och exempel på vad man använder geologiska material till.

Roligast med jobbet: Känslan när man ser ett visst samband och hur saker hänger ihop. Och att skriva och rita figurer både för vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.

Mikroskop: Används för att plocka ut zirkonkristaller eller andra mineral för åldersbestämning ur ett koncentrat av tungmineral. Större ljusmikroskop används för att titta på mineralsammansättning och texturer i tunnslip.

Labb och analysutrustning:

Jordglob: Utanpå jordgloben syns Åke Johanssons rekonstruktion av superkontinenten Rodinia och hur världsdelarna satt ihop för 900 miljoner år sedan. För att fortsätta lägga detta pussel behövs samarbete mellan experter på olika områden och från olika länder och världsdelar.

Väst: Åke Johansson arbetar med museets aktiviteter under Geologins dag, och är ordförande i föreningen Geologins dag.

Populärvetenskap: Finns på museets websidor om geologi, informationsblad och i utställningar med geologisk anknytning. Som jourhavande geolog får han ofta frågan: ”Är detta en meteorit?”. Riktiga meteoriter är dock mycket sällsynta.

Uppsats: Slutresultatet av forskning, provtagning och analyser publiceras i en internationell vetenskaplig tidskrift.

Det finmalda stenpulvret eller zirkoner löses upp för att separera ut grundämnen man är intresserad av. Med olika analysinstrument kan man titta på isotopsammansättningen av till exempel bly och uran i provet och åldersbestämma bergarten för att få en bild av den geologiska utvecklingen.

Utmaningar i yrket: Det är få som sysslar med klassisk berggrundsgeologi just nu, och det finns risk att kunskap går förlorad. En annan utmaning är att få tid att läsa in sig på nya metoder och teknisk utveckling.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

49


1 300 millimeter

38

39

40

2

43 44 45 41 41

51

32

33 35

Staden översvämmades och många fick lämna sina vattendränkta hus när orkanen Harvey svepte in. Ett 40-tal människor miste livet och de materiella skadorna uppskattades till 26 miljarder dollar. – Ovanligt höga temperaturer i ytvattnet gav liv åt Harvey och andra tropiska cykloner som i början på hösten är vanliga i det här området, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på SMHI. Kan de nå Sverige? – Ja, de kan svänga av åt Storbritannien och sedan nå Sverige i försvagat skick. Är Harvey tecken på klimatförändringar? – Det är möjligt, men det skulle också kunna vara en slump. Om den här trenden fortsätter över tid så kan det handla om ett förändrat klimat.”

34

6 57 5 8 5 9 60 61 5 55 62 4 5 63 53 64 52 1

Det är inte bara Karibien som varje år drabbas av orkaner och skyfall. Monsunperioden som pågår från juni till september i Asien skördade i år hundratals liv i bland annat Indien Pakistan och Kina. Översvämningar i kombination med jordskred tvingade folk att fly från sina hem.

2 6 27 2 8 2 9 30 31

Vart tar dagvattnet vägen, alltså regn- och smältvatten från tak, parkeringar och andra ytor i städerna? I normalfallet leds vattnet, renat eller orenat, via ledningar ut i sjöar och vattendrag. För att minska belastningen kan vattnet fångas upp av vegetation, som gräsmattor, då det renas på vägen. Med en förväntan om ökad nederbörd i spåren på klimatförändringarna håller många svenska kommuner på att se över sin dagvattenhantering för att klara ett större tryck.

25

Så mycket regn föll det under några dygn i Houston, Texas vid den Mexikanska gulfen i månadsskiftet augusti-september.

24

meter

23

1,3

under i stort sett hela sommaren och hösten har ett högtryck legat närapå stilla över främst Iberiska halvön. Långt in i oktober fick man uppleva högsommartemperaturer med runt 30 grader. I spåren på det följde extrem

46 47

48

N R6 2017

22

är ungefär 600 millimeter. I Houston regnar det lite mer än dubbelt så mycket. Göteborg ligger hack i häl med sina runt 1 000 millimeter per år.

49

50

N A T U R V E TA R E

21

Normal nederbördsmängd i Stockholm under ett år

50

0

ten är som regel inget problem. Spår av luftföroreningar kan finnas, men ett större problem är avsaknaden av mineraler, som ger vattnet smak, och som finns naturligt i grundvattnet.

mätts under ett dygn i Sverige är 198 millimeter. Det skyfallet ägde rum i Fagerheden i Norrbotten 28 juli 1997.

LASSE RYDQVIST, METEOROLOG PÅ SMHI

2

Vatten är inte bara H2O. Att dricka regnvat-

Den största nederbördsmängden som har upp-

När lågtrycken har svept in över Skandinavien

19

torka som bland annat orsakade bränder i Portugal. Ett liknande scenario med ännu värre bränder lade delar av Kaliforniens främsta vindistrikt i aska.

regn motsvarar en vattenmängd på 1 300 liter på en kvadratmeter. Det innebär att en meter djup behållare med en yta på en kvadratmeter skulle svämma över med råge.

Trots rikliga höstregn har grundvattennivåerna ännu inte återhämtat sig i stora delar av landet. De små magasinen har fyllts på rejält, men det behövs ännu mer nederbörd för att fylla de större magasinen, enligt SGU. I norra Norrland är nivåerna högre än normalt i både små och stora magasin.

18

37

3

6

36

4

5

0 11 12 13 14 15 1 16 8 9 17 7

AV

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK


KARRIÄR

J U R I S T E N S VA R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal 24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Vågar jag signera avtalet? Jag och min kollega jobbar ofta med projekt åt större företag och har inte tänkt så mycket på ”det finstilta” i de avtal som vi skriver under. Jag hörde om en vän vars företag råkade illa ut när uppdraget inte gick som det skulle.. Hur kan vi som litet företag minska riskerna när vi ska skriva stora avtal?

Det är många företag som känner sig osäkra på vad ett avtal egentligen innebär och om man ska våga skriva under. Framförallt när det handlar om större avtal är det viktigt att ta sig tid att både förstå och värdera de fördelar och nackdelar som ett avtal innebär. Även om det är ett större företag som känns seriöst man har att göra med. De har ofta förtryckta blanketter och allmänna villkor som det är lika viktigt att förstå. Detta för att kunna värdera

AVTALSG RAN S KN I NG TI LL S PECIALPR I S HOS AVTAL24

Som företagarmedlem i Naturvetarna kan du bland annat få hjälp med avtalsgranskning av en erfaren jurist till specialpris. Du kan även skriva många viktiga avtal kostnadsfritt online.

Det kan vara svårt att se vilka risker det innebär för det egna företaget. de rättigheter och skyldigheter som uppkommer och vilka risker det kan innebära för den egna verksamheten. Om du eller ni på företaget känner er osäkra rekommende-

rar vi att ni tar hjälp med tolkningen innan ni fattar beslut och skriver under. Det kan vara svårt att se vilka risker det innebär för det egna företaget. Ibland gynnar avtalet den utfärdande parten i så stor utsträckning att ni bör omförhandla avtalet eller kanske till och med avstå från affären eller uppdraget. Med en avtalsgranskning får du ett bra underlag för att värdera avtalets innehåll och risker för ditt företag och kan sedan ta ställning till hur ni ska agera.

För att ta del av dina förmåner hos avtal 24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på: www.avtal24.se/naturvetarna.* Vid granskning av omfattande avtal kan priset bli högre, offert med fast pris lämnas i sådant fall.

LOU I S E D U FWA,

jurist på avtal24

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

51


KARRIÄR

STUDENT

Hantera stress med tydlig gränsdragning Det är inte bara i arbetslivet som den psykosociala ohälsan ökar. Allt fler studenter går in i väggen. Det blev tydligt på ett seminarium som LARS-ERIK Naturvetarnas studentråd anordnade under hösten. TEXT OCH FOTO:

– Det är ett viktigt ämne, jag har själv haft det tufft i perioder och jag har sett vänner som har drabbats av mental utmattning, säger Annica Ivansson, som läser biomedicin i Umeå. Hon är en av de nya studentmarknadsförarna som jobbar för Naturvetarna på studieorterna. – Nu har vi planer på att arrangera en liknande dag i Umeå, säger hon entusiastiskt. Hon berättar att de har fått verktygen för att undvika stress som i förlängningen kan leda till utbrändhet.

– Ett tidigt varningstecken är sömnproblem. Forskningen visar att sömnen är en nyckel för att man ska återhämta sig. Minnet försämras och man blir mer mottaglig för sjukdomar med för lite sömn. KORTA KAR E N STI D E N

Annica Ivansson menar att utbildningarna har dålig koll på psykosocial ohälsa och hur den påverkar studierna. – Här behövs större flexibilitet, med möjlighet att anpassa studietakten till individens behov. Man kan bli hårt drabbad och hamna i en svår ekonomisk sits.

LI LJ E BÄCK

I dagsläget är det en månads karenstid om man blir sjukskriven, vilket medför att den som är sjuk under längre tid än en månad får studiemedlet avskrivet först efter en månad. – Det innebär en stor stress. Karenstiden borde kortas till en vecka från den dagen man blir sjukskriven, säger Annica Ivansson. B RA TI PS

Vilka tips fick ni för att förebygga ohälsa? – Föreläsningen av arbetslivsfors-

5 TIPS SOM FÖREBYGGER OHÄLSA 1. Var tydlig med gränsdragning mellan studier och fritid. 2. Schemalägg dina studier. 3. Använd fritiden till att göra roliga saker som ger energi. 4. Ha dialog med utbildningen om att hitta lösningar. Annica Ivansson och Evelinn Sörenby avslutade dagen med zumba.

52

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

5. Var vaksam på tidiga tecken, som sömnproblem.


Får du ihop

livspusslet? Surdegarna växer på hög.

Punka på cykeln, måste ta bilen och fastnar...

Svårt att sova när man grubblar.

Även studenter kan behöva vabba.

Tentapress.

karen Christin Mellner var intressant. Hon menar att man i det gränslösa arbetslivet – gäller även studier – ska vara tydlig med sin gränsdragning och inte jobba/plugga jämt. Du behöver inte alltid vara tillgänglig och uppkopplad. Ännu ett tips som Annica Ivansson tar med sig är att schemalägga studierna och ge plats för annat som ger energi. Blivande nutritionisten Evelinn Sörenby blev inspirerad. – Jag ger tio av tio i betyg och är helnöjd med seminariet. Jag gillade särskilt den del som handlade om mindfulness, där vi fick bra tips på att hantera stress, blandat med egna övningar i workshops. Att klara tentor och hålla studietakten enligt CSN:s regler är källor till stress. Vad gör du själv för att koppla av? – Jag tränar och gör roliga saker. Det hjälper mig, säger Evelinn Sörenby. VI SAR FRAM FÖTTE R NA

Hon lyfter fram den del som handlade om vilka rättigheter man har på jobbet. – Det är viktigt att vara medveten om de möjligheter man har som anställd.

Själv hade jag ingen aning om dem. De rättigheterna regleras i en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket. Elba Abreu, ombudsman på Naturvetarna, redogjorde för den. – Många unga drabbas och går in i väggen, ofta för att de vill visa framfötterna. Men det borde inte hända om man känner till sina rättigheter, säger Elba Abreu. Det handlar bland annat om tydlighet i arbetsuppgifter och hur man ska prioritera, liksom vem man ska vända sig till om det blir problem. – För att inte detta ska bli en papperstiger måste arbetsgivaren säkerställa att den anställde känner till sina rättigheter. Vad kan man själv göra? – Dra i handbromsen när du ser tecken, och prata med chefen. Skyddsombudet har den viktiga rollen att bevaka att arbetsmiljölagen följs, liksom att vara uppmärksam på att kollegor inte jobbar för mycket övertid, säger Elba Abreu. #

6

saker som arbetsgivaren måste göra:

1. Säkerställa att de anställda vet vilka arbetsuppgifter de ska utföra. 2. Se till att alla vet vilka resultat som ska uppnås. 3. Om det finns några särskilda sätt som arbetet ska utföras på så måste medarbetarna få veta det. 4. Tydliggöra vad som ska prioriteras om tiden inte räcker till. 5. Klargöra vem man ska vända sig till för att få hjälp och stöd för att kunna utföra arbetet. 6. Vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

53


S PA N A R I N

SI M O N E SAYS

Prata och berör så att lyssnaren hör Bjud på dig själv och dela med dig av dina personliga erfarenheter, så ökar dina chanser att trollbinda lyssnarna och nå ut med det du vill förmedla. Det är ett av budskapen i boken Den personliga retoriken av retorikcoachen Heléne Hedqvist. Här ger hon konkreta tips om till exempel språk, manuskort och om att variera rösten under sitt framträdande. Boken avslutas med analys av

Simone finns på Tekniska Museet fram till 30 oktober och uppmanar bland annat besökarna att göra som hon säger.

VI N N

Maskar på höstsalong Så trollbinder du en publik.

några framgångsrika tal av bland annat prins Daniel och Steve Jobs. Givetvis bjuder författaren också på sina egna erfarenheter av hur man kan bli en bättre talare. Boken ges ut på Ekerlids förlag. AN

• Annica Löfling vinner Mikronationer • Christina Fagergren och Annica Löfling vinner Safthushållning • Niklas Boman vinner Stora experimentboken

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

VI N N

!

Vinnare i förra numret, grattis!

54

Vad skiljer de goda middagssamtalen från de mindre bra? Det reder Leena Männik Styren ut i boken Goda middagssamtal – Bli ett uppskattat sällskap vid bordet. Hon blandar exempel ur verkligheten med många konkreta tips på hur man kan påverka och utvecklas i hur vi genomför samtalet. Till exempel att visa intresse för andra genom att ställa frågor, och att förbereda sig genom att fundera ut vad man kan bidra med för att middagen ska bli trevlig. Många av tipsen fungerar i flera vardagliga samtalssituationer. Boken ges ut på Ekerlids förlag. AN

Mellan den 6 oktober till den 3 december pågår utställningen Höstsalongen på Fotografiska i Stockholm. Marinforskaren Fredrik Pleijel (Göteborgs universitet) är en av många som ställer ut sina bilder. – Jag forskar på havsborstmaskar och började fotografera för att dokumentera färgerna. Djuren är fantastiskt vackra, jag ville fånga det och hoppas att jag lyckas förmedla det också. I sin naturliga miljö visar havsborstmaskarna inte gärna upp sig eftersom detta innebär en risk att bli uppäten. Bilderna är därför tagna på labbet. NL Havsborstmaskar blir konst.

F OTO: F R E D R I K P LE IJ E L

NY HAN DBOK

Bli en snitsare på sällskapliga samtal F OTO: DAN I E L LU N D B ÄC K

Vill du uppleva artificiell intelligens på riktigt? På Tekniska museet i Stockholm blickar Simone – SIM.ONE på programmeringsspråk – ut över besökarna och uppmanar dem att göra som hon vill. Hon kan också känna igen ansikten och följa människors rörelse. Simone ingår i en ny utställning om artificiell intelligens (AI) som forskning. se har tagit fram. Besökarna kan även titta in i den artificiella intelligensens ”hjärna” och lära sig mer om hur AI fungerar. Utställningen pågår fram till den 30 november 2017, besök museets hemsida för mer information. På forskning. se finns mer information om de smarta algoritmerna bakom AI och var forskningen står i dag. NL

!


S PA N A R I N NY BOK

Den sociala förmågan går att utveckla. Det visar Henrik Fexeus i sin nya bok. Han ger handfasta råd, till nytta både i vardagen och på jobbet. En nyckel är lyssna in och visa intresse för andra. Forskning visar att vi håller på att förlora vår sociala kompetens. Vi blir allt sämre på att förstå och läsa av varandra, och vår empatiska förmåga minskar. – Det är illavarslande och innebär en förlust för både individen och samhället. Att ha goda relationer och vara delaktig ger mening i livet, och är grunden för lycka, säger Henrik Fexeus. Han är författare och har en akademisk examen i moralfilosofi. Kanske du har sett honom på tv där han bland annat har visat vilken betydelse kroppsspråket har när vi kommunicerar med varandra. HOPP FÖR ALLA

Nu har han kommit ut med en ny bok, som handlar om social fingertoppskänsla. Den beskriver inte bara vad begreppet innebär och varför det är så viktigt. Vi får verktygen som gör att vi kan bemästra både vardagliga och lite jobbiga sociala situationer. Den sociala förmågan går att träna. I våra spegelneuroner finns detta nedärvt, vilket var till fördel i evolutionen, skriver han. Man vad har gått fel på vägen? – Det hände något med televisionens intåg. Den blev ett substitut för mänskliga kontakter och en distraktion i umgänget. Nu varnar han för att sociala medier förstärker den trenden. – Både tv och sociala medier visar upp våra liv när det är som bäst: roliga fester, sköna solnedgångar med AW och glam. Som betraktare jämför man gärna det polerade livet med sitt eget torftiga liv. Klart att det föder frustration.

TA BORT PLI NG ET

Men framför allt gör de sociala medierna att vi ägnar mer tid framför skärmen och mobilen i stället för att mötas på riktigt och fördjupa relationerna. – Möten förutsätter emotionell empati som tar tid för hjärnan att processa. Pling i telefonen och koll på Facebook i jakt på nya likes stör oss och gör oss frånvarande. På sikt kan vi bli avtrubbade och inte bry oss våra medmänniskor längre. Henrik Fexeus menar inte att vi ska välja bort sociala medier, men att vi bör ha strategier för dem, som att stänga av plinget och vila från mobilen. I boken ger han tips om hur man kan få igång samtal och få dem att flyta bättre. – Ställ gärna öppna frågor, som ”Vad gjorde du i helgen?” ”Jag besökte min hemstad”, svarar kollegan. I stället för att fråga om fakta så kommer man längre genom att fråga: ”Hur var känslan att växa upp där och hur påverkade det dig?” Så menar han att ett meningsfullt samtal kan föras och som kan leda till en fördjupad relation.

Formulera varför du läser tidningen Naturvetare och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna En nödvändig manual i social kompetens, Goda middagssamtal – Bli ett uppskattat sällskap vid bordet eller Den personliga retoriken. Mejla till redaktion@ naturvetarna.se senast 16 november. Skriv bokens titel i ämnesraden.

till nytta i vardagen och på jobbet. Ta till exempel situationen där du håller föredrag och känner att det börjar sippra svett i pannan. – Försök inte dölja tillkortakommanden. En Som en bättre strategi är verktygslåda. att bekräfta och erkänna. Folk känner igen sig, vilket väcker sympati. Sedan finns det metoder mot nervositet som att använda tekniker som gör att man reglerar sin andning på rätt sätt. LEL

VI N N

V E M Ä R F Ö R FAT TA R E N ?

HENRIK FE X E U S Aktuell: Nya boken En nödvändig manual i social kompetens.

S E AN D RA

Att bara fokusera på sig själv i möten är ingen framgångsrik väg. Att visa intresse för andra och slösa med beröm ger tillbaka. – Alla vill bli sedda. Jämför med hur det är på gym där alla peppar varandra. Tänk om vi gjorde så på jobbet. Men kom ihåg att ge både ris och ros, och beröm något specifikt. Då blir det trovärdigt. Boken innehåller många råd som är

Utbildning: Akademisk examen i moralfilosofi. Har också studerat psykologi, marknadsföring och teater. Gör mer: Håller föreläsningar och är mentalist, där han på scen använder sig av psykologiska tekniker för att skapa illusionen av att kunna läsa tankar. Boken ges ut av Forum bokförlag.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

55

!


S PA N A R I N

Gästkrönika

Gerillaodling får det bortglömda hörnet att blomstra Gerillaodling kan på många sätt ses som en rebellisk reaktion på misskötsel och vanvård av det offentliga rummet och ett ifrågasättande av vem som äger rätten till det. Liksom mycket annan gatukonst såsom graffiti på fasader och godsvagnar och stickade kreationer av garn på trädstammar och statyer är gerillaodlingen ett uttryck för den växtintresserade som vill sätta sin anonyma prägel på samhället. Man kan beskriva det som en form av uppbyggande vandalism med ett positivt budskap. Detta budskap är att det offentliga rummet är till för oss alla. Vi ska alla kunna känna oss delaktiga i det och vad gör en mer delaktig i sin gemenskap än att sköta om en rabatt eller plocka grönsaker tillsammans? Kommunalt eller av företag etablerade planteringar har en tendens att bli opersonliga om inte misskötta eller helt frånvarande i många delar av vårt samhälle. Det är områden där det ofta inte kostas på mycket pengar, tid eller eftertanke. Gerillaodlingen har här en viktig uppgift att försköna eller försöka ge nytta åt detta bortglömda hörn. Man kan plantera doftande och vackra blommor. Annueller eller perenner, allt är uppskattat. Viktigt tycker jag dock är att man ska ha en tanke och färdig bild med det man

56

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

sår. Försök komponera växter som går väl ihop. Gerillaodlingen kräver ett visst engagemang om ska man få odlingen att överleva. Regelbunden vattning och ogräsrensning behövs varför det är värt att göra det tillsammans med vänner och andra växtintresserade. Många föredrar att sätta frön eller kasta ut så kallade fröbomber. Det är vanligtvis en boll gjord på en lerhaltig jord med frön inblandade. Fröbomber kan passa särskilt bra längs med vägrenar och liknande platser om du inte är alltför noga med grobarheten. Med frön sådda på plats kan det finnas risk att dessa inte syns till en början och att de därför trampas på eller misstas som

Tim Dillner är trädgårdsmästare och gerillaodlare.

ogräs. Rekommenderat är då att man förodlar inomhus innan man sätter ut plantorna. Färdiga köpta plantor är naturligtvis ett annat alternativ. Personligen har jag ett intresse för perenner och träd och buskar. Jag gillar något som kan bli en mer bestående del av platsen man odlar på. Förutom dekorativa växter har vi en uppsjö av bär och fruktgivande träd och buskar. Man kan med en skylt markera ut vad det är för växt och om frukten är ätlig då alla inte är så säkra. Syftet med gerillaodlingen är att man vill skapa något vackert och meningsfullt av de mer underskattade och bortglömda delarna av vår gemensamma omgivning.

Gerillaodling kräver ett visst engagemang om man ska få växterna att överleva.


Nytt avtal för naturvetare i staten – Det kommer att påverka friskvårdsinsatser, liksom karriär och kompetensutveckling. många av våra medlemmars – Det är glädjande och vitjänstepension på ett positivt sar att arbetsgivarna tar fråsätt. Det är också viktigt ur gan om ett hållbart arbetsliv ett jämställdshetsperspektiv. på allvar, säger Andreas NyEtt hållbart arbetsliv blir ström. nu ett eget arbetsområde för Något på minussidan? parterna att utveckla. Fokus kommer att ligga på ett – Som i alla förhandlingar är friskt arbetsliv, rehabilitering det ett givande och tagande. Rätt– Avtalet innehåller flera en att spara semester kommer av långtidssjukskrivna, föreförbättringar, som att vi tillsambyggande arbete mot ohälsa, att minska till 30 dagar. Samma mans med Arbetsgivarverket ska se över frågan om arbetstid och restid. Många av våra medlemmar deltar i olika internationella FLE R NYH ETE R I AVTALET samarbeten och reser mycket Arbetsgivarverket ska återPersonskadeavtalet – PSA föri tjänsten, säger Andreas Nykommande samla in statistik bättras genom att den 14 daström, Naturvetarnas förhandkring tidsbegränsade anställgar långa karenstiden tas bort lingschef på offentlig sektor och och kravet på vållandeprövning ningar och återrapportera den ledamot i Saco-S styrelse. försvinner. till parterna. Ännu en viktig förändring Kännedomen ska öka kring Bättre ersättning vid förebygär ett förbättrat intjänande av möjligheten att teckna enskilda gande sjukpenning. tjänstepension under föräldraöverenskommelser för att hanUtökad ersättning vid långtidsledighet. Nu kommer alla att tera individens möjlighet att försjukskrivning. tjäna in full pension under föräldraledigheten. Ett nytt avtal, som gäller tillsvidare, har tecknats för statligt anställda akademiker, däribland naturvetare. En framgång för Saco-S är att parterna ska öka satsningarna på ett hållbart arbetsliv.

förändring skedde i våras inom kommuner och landsting. LEL

Avtalet främjar jämställdheten.

ena arbete och privatliv. Arbetsgivarverket ska informera och kommunicera till arbetsgivarna om syftet med och förutsättningarna för provanställning Saco-S och Arbetsgivarverket har slutit en ny separat överenskommelse om RALS-T.

Kursen i affärsmannaskap breddade Annas kompetens Efter kursen känner sig Anna Karlsson tryggare i sin roll som kvalitetschef. Förväntningarna infriades för Anna Karlsson, som gick utbildningen i affärsmannaskap för ett år sedan. – Jag har nytta av det mesta, allt från att förstå ekonomiska rapporter till ledarskap och organisation, säger hon övertygande. Som kvalitetschef på Equalis sitter hon i ledAnna Karlsson.

ningsgruppen och måste ha koll på helheten. Hon är molekylärbiolog i botten och kände att hon behövde bredda sin kompetens. Vad tyckte du om upplägget? – Det passade mig bra att läsa på distans och samtidigt kunna jobba heltid. En bra mix mellan teori, föreläsningar och praktiska övningar. I övningen där deltagarna skulle presentera en affärsplan utgick Anna Karlsson från det företag där hon jobbar i dag. – Jag gjorde en affärsplan i syfte att utveckla verksamheten och fick feedback på det. Kan du rekommendera utbild-

ningen till andra naturvetare? – Ja absolut, särskilt om man jobbar lite bredare, som många naturvetare gör. Det kan handla om allt från ekonomi och verksamhetsutveckling till ledarskap och organisation. I ett företag som Equalis behövs den kompetensen när de erbjuder labben i sjukvården verktyg för att kvalitetssäkra sina undersökningar. – Vi arrangerar kontrollprogram som labben kan delta i. Vårt uppdrag är att se till att kvaliteten upprätthålls och förbättras, liksom att den är lika över hela landet. Det handlar om patientsäkerhet och jämlik vård. LEL

NY CHANS E FTE R J U L Programträffar: 1. 15-17 januari 2. 8-9 februari 3. 22-23 mars 4. 24-25 maj Vill du veta mer om utbildningen? Var med på ett av dessa webbinarium: • Tid: 7/11, kl 16.00 • Tid: 13/11, kl 16.00 Läs mer om utbildningen på www.naturvetarna.se/ affarsmannaskap

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

57


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Årets geolog vill väcka nyfikenhet I år har geosektionen utsett föreningen och temadagen Geologins Dag till årets geolog. Vi ringde projektledaren Nelly Aroka för att gratulera. Grattis till utmärkelsen. Hur känns det?

– Helt fantastiskt. Det är första gången en förening får utmärkelsen. Det ger oss mer energi att väcka nyfikenheten och öka kunskapen om geologi.

för Geologi. En av ledamöterna inspirerades av kanelbullens dag, och tyckte att det borde finnas en dag om geologi när det finns så många om bakverk. Två år senare firades dagen för första gången. Varför är det viktigt att skapa intresse för geologi?

– Vi ser att det fattas grundläggande kunskap om geologi, samtidigt som vi använder geologiska material till så mycket i samhället, till exempel elektronik, bilar och infrastruktur. Kunskapen är också

Vad är Geologins Dag?

– Det är dels en nationell temadag för geologi som alltid infaller andra lördagen i september. Då ordnar lokala arrangörer i hela landet aktiviteter om geologi för allmänNelly Aroka. heten, till exempel experiment, guldvaskning, besök i gruva eller att leta fossil. Vi jobbar också med att väcka nyfikenhet och visa vilken nytta kunskap om geologi ger samhället. Vi har bland annat informationsmaterial på hemsidan och en fototävling för skolor. Vem som helst kan bli medlem gratis via hemsidan. Hur länge har föreningen funnits?

– Föreningen skapades 1999 av Svenska Nationalkommittén

58

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Finns det en dag för kanelbullen måste det finnas en för geologin. Så föddes idén till Geologins dag som nu har 18 år på nacken.

viktig för att veta var man kan bygga och hämta dricksvatten. Geologi ger även ledtrådar

kring livets utveckling på jorden och om hur det kan se ut på andra planeter. AN

J U R I NS M OTIVE R I NG: ”Föreningen Geologins Dag har en stor samhällsnytta genom spridning av geologisk kunskap till alla och envar som är intresserade. Det årliga evenemanget ”Geologins Dag” hålls på ett flertal ställen runt om i landet och når

som på inget annat sätt en bred publik. Geologins Dag drivs av eldsjälar som på ett enastående sätt lyckas skapa nyfikenhet och intresse för geologins och geovetenskapens nytta i samhället.”


Lönen går att påverka Lönen är mer än en centralt satt siffra och går att påverka. Det blev Linus Jarl och Marijana Baban Pay Gomez medvetna om på Naturvetarnas utbildning för förtroendevalda. – Vi har fått verktygen för att kunna genomföra en bättre löneprocess, som utmynnar i en lön för individen. Det är en missuppfattning att lönen inte går att påverka, säger Linus Jarl. Han är biomedicinsk analytiker i botten och jobbar som ITarkitekt på Unilabs. Han är ny i rollen som förtroendevald och är ordförande i akademikerföreningen på företaget. Biologen Marijana Baban Pay Gomez är vice ordförande i akademikerföreningen på Manpower. Där är hon konsult inom området affärsstöd. – Mycket intressant och givande utbildning. Nu har jag fått grepp om hela löneprocessen, som är lätt att förväxla med en löneförhandling. Däremot

ska löneprocessen utmynna i lönesättning för individen, säger hon. De vill få medlemmarna och cheferna att inse möjligheterna med avtalet. – Det är så lätt att stirra sig blind på en siffra, alltså den centralt satta siffran för årets lönehöjningar. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan företagen, och individerna presterar olika. Det är individen som ska lönesättas utifrån kompetens, ansvar och resultat, säger Linus Jarl. Den insikten vill de dela med sig av i deras roller som förtroendevalda. – Vårt ansvar är att se till att avtalet tillämpas som det är tänkt och få till en fungerande löneprocess, säger de samstämmigt. LEL

Så funkar löneprocessen 1. I ett första steg sker löneöverläggningar mellan arbetsgivare och akademikerförening eller motsvarande. När ramen för årets lönehöjningar är satt är det dags att genomföra lönesamtal. Lönerevisionen ska sedan följas upp genom avstämning och utvärdering. De förtroendevaldas roll är att bevaka att löneprocessen fungerar som det är tänkt.

2. I botten ska det finnas en lönepolicy, som arbetsgivare och akademikerförening är överens om. Det ska finnas tydliga lönekriterier för hela personalgruppen och på individnivå. Det är viktigt att kriterierna är kända för alla medarbetare.

3. Tänk på att det inte är

Som förtroendevalda bevakar Marijana Baban Pay Gomez och Linus Jarl att löneprocessen fungerar som det är tänkt.

de förtroendevaldas uppdrag att förhandla fram en siffra, utan deras roll är att bevaka att processen fungerar. Varje medarbetare diskuterar själv med sin chef och kommer överens om ny lön, det gör inte de förtroendevalda. Däremot kan en förtroendevald informera och

coacha sina kollegor i hur de kan förbereda sig inför lönesamtalet.

4. Om en medarbetare är missnöjd med chefens hantering av lönesamtalet så ska det kommuniceras direkt till den lokala föreningen så att det kan tas upp vid avstämning och utvärdering. Om processen inte har fungerat som det är tänkt kan den lokala föreningen begära ett nytt lönesamtal och föreslå en handlingsplan i diskussioner med arbetsgivaren.

5. Kom ihåg att dokumentera lönesamtalet mellan arbetsgivare och medarbetare. Dokumentet ska bland annat innehålla uppföljning av resultat och mål inför nästa år, liksom vilka åtgärder som behövs för att klara målet. Det kan till exempel handla om kompetensutveckling. Glöm inte att båda parter ska signera det ni har kommit överens om.

En lönepolicy ligger i botten.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

59


r t ge e l ta ivav t k le kol m o s ner å rm e fö d i rv gla e p s Här

dig

K O L L E K T I VAV TA L – O M S TÄ L L N I N G

Kerstin fick jobb efter stöd från TRR För Kerstin Slettengren var det ett tungt besked att bli uppsagd. Men hon kom snabbt tillbaka till arbetslivet med stöd från Trygghetsrådet, TRR. Nu gör hon det hon gillar allra mest: forskar. Redan efter fyllda 40 år blir det svårare att få jobb, enligt en färsk studie. Men bilden är inte entydig. Trygghetsrådet, TRR, hävdar att det har blivit lättare för äldre på arbetsmarknaden, särskilt för 55+ som har en specialkompetens. Precis så var det för kemisten Kerstin Slettengren som blev uppsagd efter många år på Arla. Efter fem månader som arbetssökande hade hon en anställning på det rätt nybildade forskningsinstitutet RISE. – Jag fick jättebra stöd från TRR, som blev inkopplad direkt under uppsägningstiden. Så länge jag var kvar på Arla sökte jag jobb lite halvhjärtat och hade en liten förhoppning om att bli kvar. AR LA B LEV SVE N S KDAN S KT

Bakgrunden är att Arla fusionerade med ett danskt mejeriföretag vid millennieskif-

60

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Kerstin Slettengren är kemist.

tet och huvudkontoret flyttade då till Danmark. Även forskningen flyttade senare till Århus. – Jag övervägde att följa med dit, men bestämde mig för att stanna. När uppsägningen var ett faktum hösten 2015 la jag i en högre växel och sökte jobb brett. Tänkte att läraryrket kunde vara något för mig. Under den tiden blev TRR en fast punkt i tillvaron. Hon

hade hjälp av en coach som bland annat ställde frågor om vad hon vill göra och hur hennes kompetens kan komma till nytta. Kerstin Slettengren hade mycket kvar att ge i arbetslivet och ville vara med i ett sammanhang som ger mening. – Min drivkraft var längtan efter nytt jobb med nya kollegor. Vilka var dina framgångsnycklar? – Att ha ett öppet sinne, träffa folk och se möjligheter, i kombination med tålamod och uthållighet. Viktigt för

mig var också att skapa rutiner för mina ”arbetsdagar”, som bestod av att söka jobb. FI KA M E D KOLLEGOR

Att lägga in trevligheter som att sitta i solen med en jobbansökan och att fika med vänner och tidigare kollegor betydde mycket. – Att ta del av TRR:s utbud av seminarier och gruppövningar En stämningshöjare var också värdei vardagen med fullt. Jag träffade vänner. andra i samma si-

et FAKTA: Så stöttar Trygghetsråd Anställda på företag som är anslutna till Svenskt näringsliv har tillgång till Trygghetsrådets stöd. Avgiften för företagen är 0.3 procent av lönesumman.

Stöd ges vid uppsägning på grund av arbetsbrist. För att få stödet måste man ha varit tillsvidareanställd på företaget i minst ett år.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

VILKET STÖD KAN MAN FÅ? • Personlig coachning för att hitta ett nytt jobb. • Utbildning, för till exempel byte av karriär. • Seminarier och nätverk, liksom ett kontor att gå till. • Rådgivning för att starta eget. • Digitalt stöd med matchning av lediga tjänster.

• Psykologhjälp. • Ekonomisk ersättning när vissa villkor uppfylls, som: » Äldre än 40 år, men yngre än 65 år, fem års anställningstid. » Ha en inkomst över 27 100 kronor per månad. » Ersättning upp till 70 procent av tidigare lön, med a-kassa i botten.

Tack vare avtal mellan fack och arbetsgivare finns omställningsstöd.

tuation och kunde tänka nytt. Föreläsningarna handlade om allt från personlig utveckling till hur en jobbansökan ska se ut. I rollspel lärde de sig att intervjua varandra. En liknande övning deltog hon på i Naturvetarnas regi. – Det var jättebra och gav nya värdefulla kontakter bland naturvetare. Både Naturvetarna och TRR peppade henne att bli mer aktiv på Linkedin. – Jag hittade något enstaka jobb på Linkedin och fick information om några intressanta företag. Det fanns på min ”att göra lista” att bli mer aktiv där, men så fick jag jobb. PE R FE KT MATCH N I NG

Hur fick du arbetet på RISE? – Jag sökte en utannonse-

rad tjänst. Enligt TRR skulle chansen vara relativt liten att få jobb på det sättet. De flesta lyckas via kontakter eller genom att själv ringa upp och presentera sig. Lärarplanerna kunde hon då lägga på hyllan och insåg att det var forskning hon brann för. – Jag hade även en del andra positiva kontakter, bland annat från läkemedelsföretag. Men det hade gått många år sedan jag jobbade med medicinsk forskning, vilket gjorde det svårt att komma tillbaka dit. Jobbet på RISE beskriver hon som en perfekt matchning för båda parter. – Jag blev så glad när jag fick jobbet, som innebär mycket laborativt arbete inom organisk kemi. Roligt också att komma in i en ny

bransch med hållbarhet i fokus. Uppdraget är att med kemisk modifiering utveckla nya biobaserade produkter, som bioplaster och smarta förpackningar. – I dialogen med TRR pratade vi om etik, att jag själv kan tro på och stå upp för verksamheten. Att jobba med hållbara material är helt rätt för mig och gör det möjligt att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle. Att åldern skulle sätta käppar i hjulet var hon lite oroad för, samtidigt som hon tycker att det är en förlegad tanke. – Många äldre är friska och vill bidra. Småbarnstiden med vab-dagar är förbi. Dessutom ska vi arbeta längre av samhällsekonomiska skäl, säger hon optimistiskt. LEL

DETTA GER KOLLEKTIVAVTALET Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Kompetensutveckling Tjänstepension Lönerevision årligen Extra semester Övertidsersättning

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

61


Rätt verktyg gör jobbet bättre

Upptäck arbetsmiljöutbildningen för kommun- och landstingssektorn Hos oss finns verktyg för en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Kostnadsfritt såklart!

62

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta


Vill du jobba som ombudsman? Dina arbetsuppgifter blir att ge rådgivning, coachning och stöd för att stärka medlemmarna och deras villkor på arbetsmarknaden. I rollen som ombudsman i teamet för Privat Sektor kommer du att arbeta i en

bred och varierad roll med att ge service till medlemmar och förtroendevalda. Du kommer bland annat att arbeta med frågor rörande arbetsrätt, arbetsmiljö och rehabilitering både på individnivå och på kollektiv nivå. I rollen ingår även att hålla utbildningar och seminarier för medlemmar samt

förtroendevalda och på andra sätt stötta förtroendevalda i deras uppdrag. Tjänsten innebär en del resor och övernattningar. Läs mer och ansök på www.naturvetarna. se/lediga-jobb

Professor i husdjurens fysiologi - inriktning neurofysiologi

Sista ansökningsdag: 20 november 2017 - Fullständig annons: www.slu.se/lediga-tjanster

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån • Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt.

na Naturveta%r 4,68

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

63


EFTER JOBBET

Med siktet inställt på vilt Jakt och skogsbruk hänger ihop. Skogsmästaren Linnea Åkerlund har en given plats i laget, som jagar älg i trakterna runt Hudiksvall. Där jagas också tjäder och orre, vilkety bygger på ett fungerande samspel med hund. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

På en sekund förvand-

las lugnet till att adrenalinet och pulsen rusar. Ett brak bryter tystnaden i den tidiga gryningen. Det börjar ljusna när älgen med majestätiska kliv rör sig över myren. Just den här älgen får rusa vidare för att säkra en hållbar älgstam. Det är en kraftfull tjur – över tio taggar – med goda gener. Även tvåkalvs-kor skonas i samma syfte. – Älgstammen är på väg att återhämta sig efter en nedgång i samband med bygget av nya E4, säger Linnea Åkerlund, skogsmästaren som till vardags jobbar på LRF Konsult. I NG E N MACHOKU LTU R

Andra vecka i oktober är det högsäsong för älgjakt här. Då tar många semester för att jaga. Säsongen håller på ända in i februari, men då samlas jaktlaget mest under helgerna. – Vi är 26 jägare i laget, och det är verkligen en härlig lagkänsla, där vi delar på köttet. Vi har en tilldelning på totalt fjorton djur med lika många vuxna som kalvar. Fortfarande lever bilden kvar av älgjakt som ett sällskapsnöje för män. Men det håller på att luckras upp. – Jag känner mig välkommen och de flesta tycker att det är positivt att vi är två kvinnor laget. Här finns ingen machokultur och vi blir inte behandlade annorlunda på grund av vårt kön.

64

N A T U R V E TA R E

N R6 2017

För Linnea Åkerlund har jakten varit självklar ända sedan barnsben då hon följde med pappa och farfar ut på passet. För sex år sedan tog hon jägarexamen och deltar sedan dess själv i jakten. Vad är tjusningen? – Ovissheten, spänningen och naturupplevelsen. En kombination av allt. Fikat i soluppgången när man sitter ensam på passet är också värt mycket. B RA BALAN S

Vi kommer in på den klassiska frågan om det skjuts för många eller för få älgar. Vissa skogsägare vill öka avskjutningen för att skydda tallplantorna som älgen gärna äter. Jägarna har ibland den motsatta uppfattningen. – Många har dubbla roller, alltså att de är både skogsägare och jägare. Jag tycker att vi har en bra balans nu. Skogsbruket och jakten ska kunna samsas på samma marker. Linnea Åkerlund jagar inte bara älg, utan även tjäder och orre. Den startar i slutet av augusti och pågår till och med sista januari. – Vi var ute vid två tillfällen förra helgen, men vi lyckades inte skjuta några fåglar den här gången. Hunden Otto är bara två år och är fortfarande under upplärning. Det är en svår jakt som kräver ett säkert samspel mellan jägare och hund – en norrbottenspets i det här fallet. – Om hunden gör ett bra jobb och han utvecklas är det roligt. Jag och

min sambo går runt i skogen och hunden söker. Om han hittar en fågel så ska han följa efter och få den att sätta sig i trädet. Fågeln blir då fokuserad på hunden som har ståndskall och man kan smyga fram och skjuta. Just i år är det ett bra år för tjäder och orre, som livnär sig på insekter, barr, frön och bär av olika slag. HÖJ E R VÄR D ET PÅ S KOG E N

Att jakt och skogsbruk hör ihop upplever Linnea Åkerlund i sitt arbete. – Många markägare jagar, vilket gör att det alltid finns saker att prata om. Jaktintresset fungerar lite som socialt smörjmedel. Påverkar jakten skogens värde? – I södra Sverige med mer vilt betyder jakträtten mer för fastighetsvärdet. Detsamma gäller för mindre skogsfastigheter här uppe. Det som har störst påverkan på värdet på en skogsfastighet är virkesförråd och om skogsvårdsåtgärder är utförda, som återbeskogning och röjning. Annat som påverkar en skogsfastighets värde är allt från närhet till industri och tätorter till åldersfördelning och bonitet. Tillgänglighet, arrondering och bärighet spelar också roll. Även Linnea Åkerlunds yrkesval har koppling till familjen. Farfar inspirerade henne till att utbilda sig till skogsmästare. – Förväntningarna har infriats. Jobbet är så fritt och roligt som jag hoppades. Jag får vara ute mycket och hunden kan följa med.


JAK T F Ö R AL L A Starta med jägarexamen: För att få använda skjutvapen och jaga vilt krävs jägarexamen. Den får man efter godkänt teoretiskt prov och skjutprov. Det finns både intensivkurser och kurser som löper under längre tid. Du lär dig allt från skytte och vapen till artkännedom, viltvård, jakt, ekologi, eftersök, hundar, etik och moral och lagar. Hagel eller kula? För högvilt är det kulvapen som gäller – så kallade klass 1-vapen (högviltprovet i jägarexamen). Linnea Åkerlund har ett 6,5-kalibrigt vapen, vilket är ganska vanligt. Vid fågeljakt används hagelgevär eller finare kaliber. Hon använder en finkalibrig 22 Magnum. Klädkod: Kamouflerad klädsel som står emot hårt väder och regn är klädkoden. Rejäla skodon i form av kängor är att föredra. Glöm inte fikakorgen.

LI N N EA ÅK E R LU N D Yrke: Skogsekonom, jobbar med värderingar av gårdar och skog, skogsbruksplaner, rådgivning och deklarationer åt privata skogsägare. Utbildning: Skogsmästare. Bästa vilträtt: Tjädergryta med potatismos och svartvinbärsgelé. Gör mer efter jobbet: Spelar fotboll, lagar mat, fiskar, allmänt friluftsliv och träning.

Var får man jaga? Den som äger skog med jakträtt har rätt att jaga, antingen på egen skog eller i et viltvårdsområde. Om skogsägaren inte själv jagar (kan till exempel vara privatperson eller skogsbolag) kan jakträtten upplåtas mot betalning till annan person eller jaktklubb. Ett viltvårdsområde består av mark med flera ägare och arrendatorer, som ofta jagar tillsammans i jaktlag. Populärt: Runt 300 000 personer ägnar sig åt jakt i Sverige. Hälften jagar på mark de själva äger eller som ägs av släktingar. Magert och nyttigt kött: Älgkött betraktas som ett magert kött med hög proteinhalt och förekomst av essentiella näringsämnen, bland annat vitamin B12 och vitamin B3 (niacin). Det är också rikt på järn och zink. Ett tips vid tillagning är att inte krydda för mycket eftersom vilt har en egen smak.

N R6 2017

N A T U R V E TA R E

65


EFTER JOBBET

I DETTA OMRÅDE LIGGER LIBYSKA & NUBISKA ÖKNEN

I DETTA VATTEN UPPTRÄDER TYFONEN, EN INTENSIV TROPISK CYKLON REMSA RUND SAL

MELLAN ROSA SJUBARNSFAR TENOR & DENNA ERSATTES BAS UNDER MEDELTIDEN OFTA AV BROKAR OCH HOSOR

OKÄND BALDERSON

FJÄLLMASSIV & GÅS

BEHÖVER VARKEN REN ELLER REN

BINGE FÖR PÖMSIG

KRIMINELL

KONCIPIERA DRABBADES JESUS AV PÅ SLUTET? ÖVERJÄST ÖL

HANTERA VARSAMT

HIGH KAJA SOM FIDELITY KAN VAJA

HAR NÄSBORRAR PÅ USA:S NÄST HUVETS OVANSIDA STÖRSTA STAT GE UT

RUSADE SKATT JÄRNEK GÖRS DET I FOND FRANSGLANS KEL REVOLT PÅ IRLAND 1916

ÄR HETA PÅ SPIS & FEBRIGA

SAMMANFÖRS I KÖTTET

RYGGSTRIMMA PÅ HÄST

RAKETGEVÄR

FYRSIDING UTAN PARALLELLSIDOR

RIK MAN GER SÄDESSLAG?

PRATAT I NATTMÖSSAN BATORSTAD SVÄNGHJUL

KROMOSOMPAR NEDSATT MUSKELSPÄNNING

KILOTON TORKRUM? OFLYT TOFSIG TYP

DET VANLIGA MIKROSKOPET BESTÅR AV 2 POSITIVA LINSSYSTEM: OBJEKTIVET OCH - JA, VADÅ? HERREDJUR I JAPAN

SÅNT ORD ÄR GRÅBEN

VANADIN

HÄR ÄR ÄPPLET DEN VANLIGASTE FRUKTEN

SPELNINGARNA

TITAN

GJORDE MAN MED SKIVELSE

UTSEENDE

DET DROG VAGNAR FÖRR KANTADE

TEMPELTRÄD GÖMDA

TROSS GJORDE FRISK

GEOLOGISK AVLAGRING BJUGG

VIRUS VID HANFLODEN

TUMÖRLÄKARE KORTMAN UDDA FRU?

PÅ DEN SVAJPAS DET HÖGER HÅLLER OM MAN SIG I BAKLAJKAR GRUNDEN

FISKELINA MED KROK LEVER VI JU I

LEMURKRYSS 2017

Konstruktör: www.lena-holmlund.com

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Maria Einarsson i Värmskog.

66 66

NR U ERTA V ERTA E6 N A TNUART V ER

N 2R 0 127 2 0 1 7

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 16 november vill vi ha din lösning.

N AT U R V E TA R E N R 4 2 017

NA-K RYS S E T


Kommer Kommeri inästa nästanummer nummer

77 nrnr rere tata veve urur Nat Nat da da lålå evev n nbrbr i di i di

rr ee bb mm ce ce ee 77dd

Satelliter som övervakar världshaven Satelliter som övervakar världshaven PåPå Svalbard finns en en jättelik anläggning som tar tar emot Svalbard finns jättelik anläggning som emot satellitdata omom vadvad som händer i världshaven. DetDet gerger satellitdata som händer i världshaven. bland annat kollkoll på på oljeutsläpp ochoch isarnas utbredning. bland annat oljeutsläpp isarnas utbredning.

Ögon påpå atomnivå Ögon atomnivå LäsLäs omom hurhur svenska forskare använder detdet nobelprissvenska forskare använder nobelprisbelönta kryoelektronmikroskopet som görgör detdet möjligt belönta kryoelektronmikroskopet som möjligt att att studera cellernas byggstenar på på atomnivå. studera cellernas byggstenar atomnivå.

Extrapengar förför attatt behålla personal Extrapengar behålla personal Inför årets lönerevison lyckades facket få arbetsInför årets lönerevison lyckades facket få arbetsgivaren att att skjuta till mer pengar för för att att inteinte flerfler givaren skjuta till mer pengar inspektörer skulle sluta. inspektörer skulle sluta.

LäsLäs också om: också om:

» När detdet oväntade händer. » När oväntade händer. » Hur tänker rekryterarna? » Hur tänker rekryterarna? » Fråga en en naturvetare: HurHur funkar datamolnet? » Fråga naturvetare: funkar datamolnet?

www.naturvetarna.se www.naturvetarna.se E - PEO : info@naturvetarna.se ellereller - PSOT S T : info@naturvetarna.se

fornamn.efternamn@naturvetarna.se fornamn.efternamn@naturvetarna.se P OPSOTA Box 760, 131131 24 24 Nacka SD TARDERSESS: S : Box 760, Nacka B EBSEÖSKÖSKAS DARDERSESS: S Planiavägen 13 13 : Planiavägen

Kontakta Maja Söderhäll på på Kompetensmedia Kontakta Maja Söderhäll Kompetensmedia annons@kompetensmedia.com eller 08-20 12 12 21.21. annons@kompetensmedia.com eller 08-20

O RODRF D ÖFRÖ AR NADNED : E:

K AK R ARRI ÄRRI ÄSRESREV R I CVEI C : E:

IvarIvar de de la Cruz, 073–366 24 24 79 79 la Cruz, 073–366

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 24 80 80 karriar@naturvetarna.se, växel 08–466

F ÖFRÖBRUBNUDNSDDSI RDEI RKET Ö : R: K TRÖ

C HCEHF E S FSSESREV R I CVEI C : E:

PerPer Klingbjer, 08–466 24 24 36 36 Klingbjer, 08–466

KO NN TATA K TK T KO

Vill dudu annonsera? Vill annonsera?

M EMDEL D EM L ESMJ O SU J ORU: R :

jour@naturvetarna.se jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 24 80 80 växel 08–466 FörFör frågor kring lön,lön, anställning, frågor kring anställning, inkomstförsäkring med mera. inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 fredag kl. 13.00–15.00

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 24 26 26 chef@naturvetarna.se, 08–466 R ERDEAD KAT K I OTN I O: N :

redaktion@naturvetarna.se redaktion@naturvetarna.se A KAAK DAEDMEI K SAAS- KAA- K SASSAS , AA,E A E : A: MEI KRENRAN

www.aea.se, post@aea.se www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 33 00 00 växel 08–412 INK FÖ KÄRKI N I NOKMOSMT S T FRÖSRÄS RG I NEGNE: N :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 20 50 50 0770–78

VÄV X ÄE XL :E 08–466 24 24 80 80 L : 08–466

M EMDEL D EM I CVEI C : E: L ESMSSESREV R

A KAAK DAEDMEI K ÖFRÖSRÄS KÄRKI N MEI KREF R RG I N: G :

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se info@naturvetarna.se växel 08–466 24 24 80 80 växel 08–466

www.akademikerforsakring.se www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 10 20 20 020–51

N R 6N 2R061 7 2 0N 1 7AN TU VR EV TA ER A TRU ER TA

E

67 67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

www. naturvetarna.se /loneenkat

Lisa Brändström, agronom. Medlem i Naturvetarna.

Dags att svara på löneenkäten! Ditt svar bidrar till en bättre lönestatistik för naturvetare, men också till flera andra förmåner och tjänster som du kan ta del av. Ditt svar ger dig mer medlemsnytta. Alla medlemmar svarar på löneenkäten: anställda, studerande, arbetssökande eller företagare. Vi ställer också några särskilda frågor till dig som är chef, doktorand eller postdok. Enkäten har skickats till din e-post eller så kan du nå den genom att logga in via www.naturvetarna.se/loneenkat

Det här får du ut av löneenkäten: » Lönestatistik för naturvetare och andra akademiker i Saco lönesök. » Information om löneläge och löneutveckling inom olika branscher och sektorer. » Arbetsmarknadsinformation för naturvetare. » Personlig karriärrådgivning som bland annat baseras på vår kunskap om naturvetares arbetsmarknad. » Rapporter och utredningar om naturvetares och akademikers arbetsvillkor. The salary survey is also available in English!

Naturvetare nr6  
Naturvetare nr6  
Advertisement