Naturvetare nr5

N U M M E R 5 2 01 5 P R I S : 75 K R O N O R N AT U R V E TA R E N R 5 2 01 5

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

Sover du tillräckligt mycket?

1 bil istället för 14

10

steg till förändring

Jämställd

Birgitta vill öka mångfalden i skogen D U E LL O M SJÄLVTE STE R S I D 9

|

D NA LAG RAR DATA S I D 26

|

MÅN S K E N S B O N D E E FTE R J O B B ET S I D 6 4

Fototävling med ekotema Nu kan du vara med och tävla i Naturvetarnas fototävling. Årets tema är eko. Du gör din egen tolkning av ordet och skickar bilden till oss. Årets bästa bild utses under Naturvetarnas kongress den 13-14 november 2015.

De tolv bästa fotona, ett för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka.

1:a pris är cirka 5000 kronor för valfri prenumeration på Ekolådan.* 2:a och 3:e pris är en leverans av frukt- och grönsakslåda. * Om du bor på en adress där Ekolådan inte levereras får vi komma överens om en annan ekolösning.

SÅ HÄR GÖR D U:

Fotografier från vår fototävling 2012.

Mejla dina bilder till kongress@naturvetarna.se. Bilden bör om möjligt vara högupplöst.

Skriv ”Fototävling” i ämnesraden. Ange ditt namn, vad motivet är, var bilden är tagen och några ord om kopplingen till temat. Du som tävlar måste vara medlem i Naturvetarna.

 Undersökning av potentiellt förorenade massor i samband med markberedning.

Foto: Daniel Larsson.

Genom att delta i tävlingen godkänner du att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering i våra kanaler och informationsmaterial. Vi anger alltid vem som är fotograf.

Senast den 27 september vill vi ha dina bilder.

 Undanplockning av flodpärlmusslor.

Foto: Andreas Karlberg.  Naturvårdsbränning i Storklintens ekopark. Foto: Lisa Lind.

INNEHÅLL

N R 5 2015

18

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Sover du tillräckligt mycket?

SID 9

DUELLEN Behöver vi fler självtester?

SID 14

KI JOBBAR IHOP MED MAX PLANCK Båda vinner på samarbete när ny kunskap om medfödda metabola sjukdomar ska tas fram.

Med hälften kvinnor i ledningsgruppen kan mångfalden inom SCA Skog i Västerbotten öka.

26

SID 31

Med självkörande bilar och nya sätt att optimera flödet kan antalet bilar komma att minska rejält.

Då frigörs plats för fler cykelbanor och parkeringsplatser.

SID 64

När hårddisken är full kan DNA bli lösningen.

Dela med dig och du får tillbaka.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 29 oktober, annonsstopp den 12 oktober.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Andreas Nilsson.

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

MÅNSKENSBONDE Efter jobbet väntar ett annat arbete för Christer Yrjas. På fritiden föder han upp lamm och håller hagarna öpnna.

40

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

FRÅN 14 TILL 1 BIL

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Macho på väg bort Smaka på ordet macho, många associationer dyker upp. Några synonymer enligt den svenska ordboken är manschauvinistisk, grabbig, sexistisk och nedlåtande.

Den svenska skogsbranschen brukar ibland beskrivas som macho. Det är jakt och bastubad i en värld som kvinnor sällan har tillgång till. Kanske inte ens alla män gillar den kulturen, som en kvinnlig skogsförvaltare längre fram i tidningen så träffande uttrycker det.

Berättelser och kommentarer på vår webb bekräftar den här bilden. Även om det förstås inte är så på alla arbetsplatser. Men det är illa nog att det förekommer att kvinnor upplever sig diskriminerade.

Faktum är att skogen tillsammans med byggoch gruvbranschen tillhör de mest mansdominerade på arbetsmarknaden. Gemensamt för dem är att de vill få in fler kvinnor. Man har insett betydelsen av en jämn könsfördelning för att bli framgångsrik.

Glädjande nog är en förändring på gång. Från flera håll får vi rapporter om att arbetet med värdegrunder och attityder pågår.

Men det måste gå snabbare för att inte fler kvinnor ska lämna branschen helt eller välja att jobba i skogens utkanter.

Flera positiva initiativ har tagits för att locka fler kvinnor.

Ett sådant är den så kallade skogskursen för tjejer som du kan läsa om längre fram tidningen. Den satsningen från SLU ger hopp om att skogen blir mer modern i framtiden.

Det fina är att skogsbolag, Sveaskog, Skogsstyrelsen med fler är med på tåget.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

N AT U R V E TA R E I M E D I A

TU F F AR B ETS B Ö R DA G Ö R ATT P E R S O NAL LÄM NAR Situationen är kritisk på blodcentralen i Lund. Det säger två fackförbund som varnar för att personalen går på knäna.

– Personal har slutat och nu fattas det kompetens inför hösten. Det pressar personalen som får jobba extra. Vi befarar att fler ska sluta, säger Barnabas Kolumban, ordförande för Naturvetarna i Region Skåne, som tillsammans

med Vårdförbundet organiserar biomedicinska analytiker.

Problemet handlar i grund och botten om att arbetsgivaren för ett par år sedan sade upp ett särskilt arbetstidsavtal.

– Det avtalet möjliggjorde mer vila för personalen som jobbar både kvällar och helger, säger Kolumban.

Sydsvenskan 28 juni, 2015

”Vi har exceptionella förhållanden i Norden med tanke på de långa ljusa dagarna på sommaren. Ljuset är ju positivt, men grödor från söder som är vana vid en annan dygnsrytm kan bli stressade. Nu bedrivs inte växtförädling på sådana egenskaper – något som vi kommer att behöva ägna oss mer åt.”

Agronomen Line Strand i Filter nummer 45 (augusti-september 2015) om förutsättningarna för jordbruk i Sverige med varmare väder.

I N G E N LÄTT FÖ R KYLN I N G ”Jorden bara blir varmare och varmare, i Indien kokar asfalten redan, stiger värmen ytterligare någon grad så smälter Grönland, korallreven och Amazonas regnskogar kollapsar.

Planeten har satt upp stoppskylt efter stoppskylt, men vi kör bara förbi dem. Vi

tycks tro att jorden har drabbats av en förkylning, men det är cancer.”

Johan Rockström i Sommar. Hans program i P1 blev klassat som ett av de viktigaste sommaren 2015. Han är agronom och professor i miljövetenskap.

OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E.

Så skapar vi en hållbar mineralförsörjning Gruvor och täkter har under senare år hamnat allt mer i fokus i miljödebatten. Flera planerade projekt är starkt ifrågasatta med allvarliga risker för såväl biologisk mångfald som människors livsvillkor. Några exempel är Norra Kärr utanför Gränna (hotar Vättern och andra höga naturvärden), Kallak/ Gallok i Jokkmokk (kraftig störning för renskötseln, risk för världsarvet Laponia) samt kalkbrottet i Ojnareskogen på Gotland (hotar vattentäkt och unik natur).

Samtidigt har vi sett flera gruvor gå i konkurs och efterlämna stora kostnader för återställande av miljöskador. Mineralindustrin är utan jämförelse landets största producent av avfall och dessutom en stor klimatbov, med över 10 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Det är en smutsig bransch. Utmaningarna för Sveriges geologer och gruvindustri är stora.

Metaller och andra mineral behövs i samhället, nu och i framtiden. Men eftersom nya fyndigheter vanligen har låga malmhalter vilket innebär stora dagbrott och ännu större avfallsdammar blir miljöpåverkan från gruvor och täkter

grad än idag, bland annat genom att utjämna villkoren för återvinningsindustri kontra gruvindustrin (den senare betalar idag ingen deponiskatt).

4. I sista hand: nybrytning av mineral under förutsättning att detta görs på ett miljömässigt och socialt hållbart och acceptabelt sätt.

Ojnareskogen på Gotland är exempel på en omstridd brytning, där miljövärden står mot näringslivsintressen.

generellt sett allt större. Den nuvarande mineralpolitiken och lagstiftningen gynnar i allt väsentligt fortsatt exploatering, där miljöprövning kommer sent i processen och kraven på företagen ofta är lågt ställda.

1. Effektivisera mineralanvändningen: minimera behovet av nytillförsel genom att utveckling av teknik och material gynnas samt ställ krav på att nya produkter utformas återvinnings- och återbrukbara.

Naturskyddsföreningens lösning är att vända på frågan.

Vi skissar nu på en mineralhierarki som utgår från det hållbara samhällets behov, inte från gruvbolagens.

2. Stimulera återbruk: andrahandsmarknader och reparationer.

3. Urban mining: återvinn redan brutna mineral i högre

Det finns redan idag goda exempel på återvinning, t ex Rönnskärsverken som tidigare var ökänt för sina utsläpp men idag är världsledande inom elektronikåtervinning. Men dessa exempel behöver mångdubblas. Sverige behöver innovationer som skapar smarta, miljövänliga lösningar för framtiden – inte fler gruvbolag som kör på i gamla hjulspår. Först då kan vi få en mineralförsörjning som är hållbar på riktigt.

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen och Jonas Rudberg, sakkunnig för gruvor och skog vid Naturskyddsföreningen

OPINION

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

LÄSARBREV R E PLI K

KO M P ET E N S ÄR G R U N D E N F Ö R RÄT T VI S E F Ö R M E D L I N G E N S AR B ET E Helena Nicklasson skriver den 16 juni att kompetens alltid ska gå före kön och härkomst. Rättviseförmedlingen håller helt med. Redan den 26 februari i år skrev jag en debattartikel på SVT Opinion där rubriken faktiskt var ”Kompetens sitter varken i hudfärg eller kön”. Även om våra åsikter i stort stämmer överens verkar Nicklasson missförstå vad vi arbetar med, därför vill jag här gärna förklara.

Rättviseförmedlingen kommer under hösten att lansera ett analysverktyg för att kunna ta fram statistik om huruvida svensk nyhetsrapportering speglar mångfalden i samhället. Genom verktyget kommer vi att kunna synliggöra vilka som kommer till tals i de artiklar och reportage som publiceras utifrån faktorer som kön, ålder och bakgrund. Syftet är att genom övergripande statistik kunna upptäcka eventuella mönster där vissa grupper osynliggörs.

Att bli medveten om strukturer och normer är ett första steg för att kunna skapa förändring. Jag är tacksam för att vi genom statistik kan visa på att män i snitt tjänar 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor under ett arbetsliv, för det gör att vi kan arbeta för att utjämna dessa löneskillnader. Det är viktigt att studier visar att någon med ett arabiskt klingande namn måste söka dubbelt så många jobb som

någon med ett svenskt klingande, för då kan vi arbeta för att göra rekryteringsprocesser öppnare och bättre. Statistik är vårt verktyg för att förstå verkligheten och kunna förändra den.

Kompetens ska alltid gå före. Men när framförallt personer från en viss grupp får vara experter, ha höga positioner eller leda fackförbund, framstår det som att kompetensen endast finns hos dem. Vilket ju såklart inte stämmer. Det är därför som Rättviseförmedlingen sedan starten efterlyst kompetenta personer från underrepresenterade grupper – eftersom att vi är fullt övertygade om att kompetens varken sitter i kön, bakgrund eller funktionsvariation.

Det är viktigt att synliggöra normer, våga leta utanför de egna nätverken och ge plats åt de som vanligtvis inte får utrymme att visa vad de går för. Bara så kan vi vara säkra på att vi verkligen får tag på den mest kompetenta i varje sammanhang.

Seher Yilmaz Ordförande för Rättviseförmedlingen

H E L E NA N I C K L ASS O N KO M M E NT E RAR:

Tack Seher för din respons på min ledare. Jag är glad att vi är överens i sak: kompetens sitter varken i hudfärg eller kön. Det borde vara så självklart att vi inte skulle behöva diskutera det.

Men vi är dessvärre inte där ännu. Jag håller med om att det är viktigt att synliggöra normer och våga leta utanför egna nätverk för att säkerställa kompetensförsörjning. Jag menar att vi måste jobba mycket mer med värderingsförändring. Både när vi värderar individers kompetens, så att inte kön eller härkomst vägs in på ett

Kom ihåg!

felaktigt sätt, och vid rekrytering så att vi får ett så brett urval som möjligt av sökande. Annars riskerar vi att gå miste om talanger.

Jag känner mig inte helt övertygad om att det är ett statistiskt analysverktyg som behövs. Vi vet hur det ser ut, det är dags att börja agera.

Helena Nicklasson Förbundsdirektör Naturvetarna

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

6

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

@myricasmamma

Agronom på jakt eft er den perfekta bladlusbilden. @lina norrlund

LÄSARBREV

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

R E P L I K PÅ NA-D E BAT T:

Precis som Naturskyddsföreningen välkomnar vi en effektivare mineralanvändning. Det är utmärkt med ökad återanvändning och produkter som redan på konstruktionsstadiet förbereds för återvinning. För våra metaller är mycket väl lämpade för just det.

De är grundämnen som inte försvinner, till skillnad från olja och gas som bryts ner när de används för energiutvinning. Metaller kan användas, omformas, och återvinnas. Det blir extra intressant i en cirkulär ekonomi där kretslopp ska slutas för att vår råvarukonsumtion över tid ska vara hållbar.

Dock räcker det inte (än) med enbart återvinning för att upprätthålla vår levnadsstandard, eller för att inte förvägra de miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom ett bättre liv. Vi behöver tillföra mer primära resurser (gruvdrift) in i systemet.

Sandahl och Rudberg skriver också att ”Sverige behöver innovationer som skapar smarta, miljövänliga lösningar för framtiden – inte fler gruvbolag som kör på i gamla hjulspår.”

Det är helt riktigt, kör man i gamla hjulspår hamnar man snabbt på efterkälken. Därför satsar Sverige stort på forskning och innovationer inom den svenska mineralbranschen, såväl på företagen som inom akademien. Det är inte en slump att Luleå tekniska universitet har utsetts till en av noderna i EU:s hittills största råvarusatsning ”RawMatTERS”.

Sverige har en gruvnäring i världsklass. Det är vi stolta över.

Per Ahl, vd SveMin, branschorganisationen för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige.

M Å N A D E N S F R ÅG A : F R Å N N Y H ETS B R EV 6

H U R M YC K E T N AT U R V E TA R E Ä R D U I S O M M A R ?

M E R NAT U R VETAR E PÅ S O M MAR E N På semestern är jag naturvetare mer än på jobbet nästan. Framförallt så kan jag vara ute och se och uppleva naturen live! I stället för ifrån skrivbordet.

Lena

S O M B I O D L AR E M E D F E M K U P O R FÅR JAG E N FANTAST I S K I N SY N I L IVET F RÅN I N S E K T VIA B LO M M O R O C H FÅG L AR. S E DAN HAM NAR H O N U N G PÅ NY BAK AT B R Ö D, M U M S.

Olof

KO L L AR G U B B S L E M Gubbslem, Gonyostomum semen, är en encellig alg som förekommer i sjöar världen över.

Fåglarna går aldrig fria från min blick. Naturen i övrigt får större uppmärksamhet på semestern. Miljöfrågorna släpper jag till viss del för att jag ska få semester, men de frågorna tar ju aldrig riktigt semester. Mot slutet av sommaren brukar det bli närstudier av gubbslem och andra ”spännande” vattenorganismer.

Peter

M Å NA D E N S F R ÅG A : F R Å N N Y H ETS B R EV 7

S OV E R D U T I LLR ÄC K LI GT M YC K E T ?

SVÅR T AT T VAR VA N E R Nej, jag sover inte tillräckligt under arbetsåret. Kaffe gör att jag klarar arbetsdagen, men förvärrar problemet till nästa natt. På semestern kan jag sova ut, ofta till 9-10, och ofta en liten lur efter maten på eftermiddagen. Tillbaka på jobbet igen har jag svårt att varva ner på kvällen, det är tusen saker i huvudet och jag somnar ofta framåt midnatt för att sedan ändå vakna 1-2 timmar före klockan. Och ja, datorn är ett problem att släppa på kvällen. Vad gör man?

T E C K E N PÅ ST R E SS

i topp på webben Mest lästa på www.naturvetarna.se juni-augusti 2015 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven.

2. Månadens fråga: Sover du tillräckligt mycket?

3. Fråga experten: Måste jag läsa mejl på ledig tid?

4. Sov ordentligt om du vill lyckas i karriären.

5. Så undviker du deltidsfällan.

Sömnen är verkligen superviktig.

Sömnstörningar hör till de tidiga tecknen på stress om det inte finns andra orsaker. Då ska man ta ett steg tillbaka och inte låta det fortgå under lång tid till utmattningsdepression. Bristen på återhämtning är problemet om man lider av stress och då är sömnen bland det viktigaste. Ett tips från en som varit långtidssjukskriven.

Swede

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Avstamp för framtiden Hösten smyger sig på och erbjuder

stora händelser för Naturvetarna. I november är det kongress.

har tagit oss igenom dessa på ett mycket bra sätt, bland annat uppsägningen av dubbelanslutningsavtalet med Unionen.

Vid förra kongressen för tre år se-

Framtidsfrågorna har varit i fokus: att

dan blev jag vald att företräda Naturvetarna. Det har varit en omtumlande resa för mig. Från att ha företrätt medlemmar på en arbetsplats till att representera landets naturvetare på nationell nivå och på en betydligt större arena. Det har varit enormt lärorikt med många möten med medlemmar och engagerade människor i fackliga kretsar.

En av mina viktigaste iakttagelser är

att vi är ett förbund som behövs där ute, och många har efterfrågat en djupare samhällspåverkan från vår sida.

Stora frågor som människor står inför tar sitt avstamp i naturvetenskapen.

Därför är det oerhört viktigt att vi fortsätter den resan och tar plats i samhällsdebatten.

Om vi blickar tillbaka har vi i stort sett följt och nått de prioriteringar som kongressen beslutade om för tre år sedan. Styrelsen är nöjd med det arbete som kansliet har utfört. Vi har haft några svåra beslut under åren och vi

göra oss relevanta, attraktiva och sätta avtryck som förbund. Därför har vi arbetat med att ta fram en ny plattform för att stärka varumärket Naturvetarna.

Vi ska göra oss kända bortom våra egna gränser med ett tydligt budskap om vilka vi är och vad vi står för. Ni kommer att får höra mer om detta under kongressen.

Detta blir min sista ledare för den här mandatperioden och jag hoppas att jag kan fortsätta skriva ledare med nytt förtroende under nästa kongressperiod. Jag har gett besked att jag ställer upp som ordförande igen och frågan ligger nu hos valberedningen och slutligen hos er medlemar.

Jag vill passa på och tacka hela kans-

liet för ett mycket väl utfört arbete! Vill också tacka mina styrelsekollegor som gjort arbetet i styrelsen konstruktivt, produktivt och roligt! Några av er lämnar styrelsen och jag önskar er lycka till.

Tack också till delegater i förbundsrå-

det och professionsföreningarna som vi

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

träffar minst en gång per år för avstämningar. Sist men inte minst ett stor tack till er medlemmar som gett mig förtroendet att vara er ordförande.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För Obamas kraftfulla ambitioner att minska utsläppen av klimatgaser.

För att så få söker till lärarjobben i kemi och fysik.

Duellen Behöver vi fler självtester?

Ett hemmatest ger ett snabbt och säkert svar om möjlig sjukdom, menar vd:n för Dynamic Code. Läkaren är mer skeptisk och menar att självtester kan skapa onödig oro och leda till fler onödiga kontakter med vården.

JA

NEJ

AN N E KI H LG R E N , vd Dynamic Code

KARIN TRÄFF NORDSTRÖM, specialist i

och fil.lic. i biokemi

allmänmedicin och ordförande för SFAM

Varför är självtester osäkra?

Självtester skall ge värdefulla svar och vara kvalitetssäkrade av extern part. De ska vara CE-märkta för säker provtagning samt ha utvecklats och analyseras i ett ackrediterat laboratorium. Detta för att all provtagning och laboratorieanalys skall utföras på kvalitativt sätt och lika för alla prov. Det är även viktigt att ge bra instruktioner om hur provet tas och hur man använder testet.

Alla tester, även de vi använder i sjukvården, har ett visst mått av osäkerhet. Självtesterna är ofta av samma typ som vi använder i sjukvården men när man testar själv får man inte tillgång till den professionella kompetens som kan hjälpa den enskilde att tolka svaret.

Vilka är de största bristerna?

Hemtester är att är tillgängliga på ett smidigt sätt och kan snabbt ge korrekt diagnos och behandling till patienter, eller förebyggande hälsoinformation. Det finns tester som är kopplade till medicinsk rådgivning och recept på medicin i direkt anslutning till ett självtest. Det gäller till exempel bakteriell vaginos och kombitestet klamydia och mykoplasma. Där får man idag digital medicinsk rådgivning och möjlighet till e-recept på medicin att hämta vid närmsta apotek.

Den största bristen är de tester som inte fyller något som helst medicinskt behov, till exempel att testa om en fästing har borrelia eller om en kvinna har svampinfektion i underlivet. Det är symptom hos människan som avgör om man ska behandlas för borreliainfektion, inte om fästingen är bärare. Medel mot svampinfektion i underlivet är receptfritt, symptomen lätta att känna igen och det finns ingen anledning att ta ett test som fördröjer behandlingen med tre dygn.

Kan de skapa onödig oro?

Oro skapas främst av misstanke om en åkomma och det är viktigt att få en snabb säker diagnos och vård. På samma sätt som bristfällig vård och felbehandling i dagens sjukvårdsapparat skapar oro kan förstås bristfälliga självtest göra det. Men bra hemstester, som motsvarar de krav som beskrivits ovan, torde inte skapa en ökad onödig oro, snarare tvärtom.

Ett testsvar som tyder på sjukdom kan vara falskt positivt och skapa onödig oro och sjukvårdskonsumtion när svaret ska utredas vidare inom vården. Det kan också leda till onödig självbehandling med läkemedel.

Ett testsvar kan också vara falskt negativt, det vill säga kan missa ett sjukdomstillstånd. Det är därför det är viktigt att koppla provsvaret till en kontakt med vården.

Kan självtesterna utvecklas och användas mer i sjukvården för att spara pengar och resurser?

Ja, sjukvården kan kompletteras och förenklas med en diagnostik som den vårdsökande redan har utfört. Folk månar om sin hälsa och skaffar sig information genom bland annat tester. Det leder sannolikt i stället till mindre behov av offentlig sjukvård. Patienter som har ett säkert testsvar med sig när de kommer till första besöket i vården kan då få en snabbare och mer korrekt behandling.

Jag är tveksam till att utveckla självtester där utfallet riskerar att leda till fler och onödiga kontakter med vården. Däremot tror jag på att utveckla till exempel Egenbedömningstjänsten på www.1177.se och liknande tjänster där man får hjälp att värdera sina symptom och råd om egenvård.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

?

SOVE R DU TI LLRÄCK LIGT MYCK ET Sömnen är kanske den enskilt viktigaste faktorn för att må bra och göra goda prestationer. Men många väljer bort sömn för att få tid till annat, medan andra av olika skäl har störd sömn. Nu undrar vi om du sover gott om nätterna.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Sov ordentligt om du vill lyckas i karriären Har du tänkt på hur du uppfattas efter en natt med dålig sömn? I sin forskning visar Tina Sundelin att personer som lider av sömnbrist är mindre attraktiva och kan ha svårare att få jobb.

Känslan att vakna utvilad slår det mes-

ta. Man har sovit sina sju-åtta timmar och man liksom skuttar ur sängen med ett leende på läpparna.

– Det bär man med sig under dagen i mötet med andra människor. Personer som har sovit ordentligt upplevs som mer hälsosamma och attraktiva, säger Tina Sundelin, sömnforskare på Stockholms universitet.

Hon har studerat hur folk uppfattas när de har sovit för lite respektive tillräckligt mycket.

– De som lider av sömnbrist ser inte bara Tina Sundelin. trötta ut. Hela deras bild påverkas negativt och de uppfattas som sämre ledare och kan vara mindre anställningsbara. Sömnbrist kan göra att karriären inte går i önskad riktning.

KAFFE HJÄLPE R TI LLFÄLLIGT

Går det att motverka?

– Ett leende piggar upp, liksom kaffe, i alla fall tillfälligt. Det kan också vara idé att använda smink som tar bort mörka ringar runt ögonen.

Kan fysisk aktivitet hjälpa?

– Ja, då mår man bättre och kan göra att man ser piggare ut.

Det är inte bara ytan som påverkas ne-

gativt av för lite sömn. På minuslistan hittar vi allt från försämrad tankeförmåga och svårigheter att fokusera till sämre motståndskraft mot sjukdomar.

Hur mycket sömn behöver vi?

– För de flesta är det optimalt med mellan sju och nio timmars sömn per dygn.

Men det är ganska individuellt hur bra man klarar sig med för lite sömn. Det finns de som fungerar hyfsat med fem timmar.

VARVA N E R

Tina Sundelin påpekar att barn och tonåringar behöver upp till tio timmars sömn.

Så hennes tips är att låta tonåringarna ligga kvar i sängen när föräldrarna tycker att det är dags att gå upp.

Men om man har svårt att sova?

– Varva ner en timme innan sängdags, stäng av datorn och mobilen, som har ett ljus som triggar igång vakenhetshormonerna. Läs hellre en bok i lite skum belysning utan att fresta på ögonen. Träna inte heller försent och ligg inte och grubbla.

Då kan det vara bättre att bryta mönster och gå upp.

Sängen menar hon ska vara en helig plats, där jobb är tabu.

– Undvik också tupplurar på dagen. Det kan göra att nattsömnen blir störd.

I första hand vänder hon sig till personer som väljer bort sömn för att jobba el-

Sängen ska vara en helig plats, där jobb är tabu” ler ägna sig åt annat, som att sitta vid datorn efter midnatt.

– Många sover inte mer än sex timmar per natt, samtidigt som allt fler klagar på dålig sömn.

G LÖM SÖM NAPPE N

Kan man ta igen missad sömn?

– Ja, natten efter är djupsömnen bättre, vilket leder till snabbare återhämtning. Men kom ihåg att redan två nätter med sömnbrist ger negativa effekter. Och går det längre är risken för utbrändhet överhängande.

Kan en sömnapp vara en lösning för den som är orolig?

– Nej, dels kan man inte riktigt lita på den och dels kan den skapa onödig oro.

Hennes bästa tips är att prioritera sömn.

– I dag är det trendigt att sova lite, fast det borde vara tvärtom. Sov ordentligt och få en bättre livskvalitet, säger hon övertygande. LEL

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Små nanopartiklar en växande hälsofara Smutsavstötande tyg, luftrenande marksten, målsökande medicin… De så kallade nanopartiklarna ger många nya möjligheter. Men för dem som tillverkar dem kan de vara en hälsofara jämförbar med asbest.

– Framförallt kolnanorör,

som med sin avlånga form påminner om asbestfiber, kan ge inflammationer och i förlängningen en ökad risk för cancer, säger Maria Hedmer, forskare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Nanopartiklar mäts i miljarddelar av en meter. De uppkommer naturligt vid till exempel skogsbränder och piskande hav. Vi skapar dem också i svetsrök och dieselavgaser. Det nya är att vi tillverkar dem avsiktligt och i ett specifikt syfte.

I NGA G RÄN SVÄR D E N

– Exponering för partiklar är en av de största riskerna för ohälsa i arbetet. Och för nanopartiklar i arbetsmiljön finns i dag inga gränsvärden.

Vi försöker lära oss mer genom att utveckla mätmetoder att mäta i de lokaler där man

12

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

I Maria Hedmers forskargrupp arbetar man med att ta fram metoder för att bättre kunna mäta nanopartiklar i arbetsmiljön. Det ger möjligheter att kunna sätta och övervaka gränsvärden för nanopartiklar.

producerar partiklarna, säger Maria Hedmer.

Hon berättar om hur mätningar av kolnanorör med elektronmikroskop skiljer sig åt från analyser av elementärt kol i luften. Det är därför viktigt att veta att man mäter på rätt sätt.

– Vi såg också att det är vik-

tigt att mäta både i luften och på ytor. För finns det på ytan så kommer det så småningom tillbaka till luften, säger hon.

NYA EG E N S KAPE R

Tills det finns mer toxicitetsdata och gränsvärden för nanopartiklar i miljön tycker Maria Hedmer att försiktig-

hetsprincipen ska råda. Och att man ska ta till de skyddsåtgärder som finns, till exempel att jobba i slutna system eller i dragbänkar. Och använda andningsskydd och skyddskläder. Även när produktionen står stilla.

Vad är det då som gör nanopartiklarna särskilt skad-

VI LKA CHAN S E R HAR N I I BOSTON?

När partiklarna blir tillräckligt små får de nya egenskaper liga? Jo, när partiklarna blir tillräckligt små får de nya egenskaper. Det är just det som gör dem så intressanta att använda i olika produkter. Men det påverkar också hur giftiga de är. ÖKAD EXPON E R I NG

– Partiklarnas storlek, form och struktur är viktigt för att bedöma deras risk för hälsan. Större partiklar som man andas in fastnar i nä-

Studenter från Uppsala åker till Boston och tävlar i syntetisk biologi, iGEM, i september.

Molekylärbiologen/ kemisten Dianna Zeleskov känner sig som en vinnare, hur det än går. san eller i luftrören, men de minsta partiklarna hamnar i lungalveolerna, säger Maria Hedmer.

Kroppens försvarssystem i form av makrofager kan bryta ner en del av partiklarna. Men de klarar inte av att omsluta fibrer och detta kan ge inflammationer, hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer.

– Den ökande användningen av nanopartiklar ger en ökad yrkesmässig exponering. Det är därför viktigt att vi arbetar med att ta fram gränsvärden och arbetsmiljöföreskrifter för att inte upprepa problemen med asbest, säger Maria Hedmer. AN

NANO

NANOPARTI KLAR…

» Nano är ett prefix som står för 10-9, alltså en miljarddel.

» är mellan 1 och 100 nm stora

» Det används till exempel i nano- meter (nm) och nanogram (ng). » En nanometer är mindre än ett pollenkorn. » Många biomolekyler, som glukos, antikroppar och proteiner mäts i nanometer.

Glukosmolekyl.

» kan ha olika kemisk sammansätt- ning, form och laddning. » kan sitta ihop med varandra på olika sätt. » kan ha olika funktion genom att man kopplar på olika saker på ytan » har andra mekaniska, kemiska, elektriska, mekaniska och toxiska egenskaper än större partiklar med samma kemiska samman- sättning. » finns på ytor, i vätskor, i fasta material och i luften.

– Jag hoppas att vår presentation faller juryn i smaken. Om vi vinner ett pris är det en bonus. Det här är en unik chans att vinna ny kunskap och nya erfarenheter. Man kan säga att vi får testa forskarlivet.

Vad går ert projekt ut på?

– Vårt team har utvecklat en metod för nedbrytning av PAH, polycykliska aromatiska kolväten.

De är cancerogena och bildas genom ofullständig förbränning av organiska ämnen, som trä, olja, kol och petroleumprodukter.

Hur funkar det?

– Vi jobbar med E. coli-bakterier där vi med hjälp av ett fluorescerande protein tar reda på var PAH finns samtidigt som ett system för att oskadliggöra molekylerna sätts igång.

Var finns tillämpningen?

– Vi har kontakter med industrin som har visat intresse för att rena aska och förbränningsgaser. Ännu en tillämpning är rening av förorenade marker och jord.

Hur påverkar de kroppen?

– PAH bryts ner i cellerna med hjälp av enzymer och bildar en så kallad PAH-epoxid. Den är mycket reaktiv med kroppens DNA, som den binder till och kan orsaka mutationer.

Varför fastnade ni för detta ämne?

– Vi är miljöintresserade och PAH finns överallt i vår omgivning, som i grillad mat, snus och cigaretter.

Vilka är konkurrenterna?

– De kommer från hela världen. Av 280 team är fyra från Sverige. Bara i vårt lag är vi 16 studenter på kandidat- och masternivå som deltar. LEL

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

13

KI och Max Planck jobbar ihop Karolinska institutet har startat ett prestigefyllt samarbete med Max Plancksällskapet i Tyskland. De drar nytta av varandras styrkor i jakten på att bättre förstå bakgrunden till och hitta botemedel mot medfödda metabola sjukdomar.

KI har sedan tidigare samar-

beten med ledande universitet i Asien och Nordamerika.

– Nu tar vi ett steg till med nya strategiska samarbeten i Europa, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning på KI. Han är glad för att jobba ihop

med ansedda Max Planck-organisationen i Tyskland och särskilt med Max Planck-institutet i Köln.

BÅDA PARTE R B I D RAR

Han menar att det kan bli en ingång till ett fördjupat samarbete mellan de båda organisationerna.

– Vi börjar i en liten skala, som innebär ett utbyte som sträcker sig över fem år, och där båda parter initialt bidrar med 8,5 miljoner kronor vardera.

Fokus kommer att ligga på medfödda metabola sjukdomar, alltså sådana som rör störningar i ämnesomsättningen.

Medfödda metabola sjukdo-

Hans-Gustaf Ljunggren.

mar är ovanliga men allvarliga sjukdomstillstånd. Men med bättre diagnosmetoder upptäcks och kartläggs nu allt fler fall.

U N I KT PATI E NTMATE R IAL

Nu når KI på ett bättre sätt den starka forskningsmiljön inom Max Planck. Vad får då forskarna i Tyskland och Max Planckinstitutet i Köln?

– Vi har god samverkan med hälso- och sjukvården, vilket ger oss många fördelar i internationella samarbeten. Vår till-

Forskarna i Köln får tillgång till KI:s unika patientmaterial, medan KI får in in en fot i en stark forskningsmiljö.

14

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

gång till unika patientmaterial och våra väldokumenterade register är värdefulla, säger HansGustaf Ljunggren.

Hittills har forskarna vid Max Planck-institutet i Köln mest använt sig av djurmodeller. Nu får de nya möjligheter att etablera samarbeten med kliniska forskare vid KI, i sökandet efter bland annat nya behandlingar mot den här typen av sjukdomar.

– Vi kompletterar varandra på ett sätt som båda vinner på.

D E LAD E I P-RÄTTIG H ETE R

Redan nu drar det nya samarbetet igång med rekrytering av forskare.

NYHETER

Lundabolaget Alligator i miljardaffär Ett forskarlag på Alligator har utvecklat en molekyl som nu testas på cancerpatienter i fas ett. Den globala läkemedelsjätten Johnson & Johnson satsar sex miljarder kronor i ett samarbete med Alligator.

Johanna Diehl, internationell koordinator på KI.

En viktig fråga att reglera var rätten till upptäckter, intellectual properties, IP. – Vi är överens om att dela på IP-rättigheterna. Det är inte ovanligt att man gör så i samarbeten av detta slag, säger Johanna Diehl, internationell koordinator på KI. Hur löser ni frågan om publiceringar?

– Vi tillämpar sedvanlig praxis vad gäller författarskap vid vetenskaplig publicering. Det finns både internationella och nationella konventioner och skrivningar som reglerar detta.

Tanken är också att doktorander och postdoks ska knytas till samarbetet. Men som så ofta är bostäder för gästforskare ett gissel.

– Det är en ständig utmaning i Stockholmsregionen men vi hoppas alltid på att det löser sig i det enskilda fallet, säger Johanna Diehl optimistiskt. LEL

Efter flera bakslag kom ett glädjebesked från Lund i augusti. Forskningsföretaget Alligator Bioscience inleder ett samarbete med läkemedelsjätten Johnson & Johnsson.

Affären värderas till sex miljarder kronor.

– Mycket positivt. Det vittnar om att vi har hög kompetens inom svensk life science. Det ger självförtroende att kunna locka kapital till Sverige, säger Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz.

G LOBAL KON KU R R E N S

Alligator Bioscience är ett litet företag med 25 anställda, som sedan 2009 i globala konkurrens har utvecklat molekylen ADC1013, för behandling mot cancer. Det testas just nu på ett mindre antal patienter med långt framskriden cancer i första fasens kliniska prövningar.

– Den här affären visar hur det fungerar i dag, med stora bolag som inte längre själva tar risken att utveckla nya läkemedel i tidiga skeden. Istället tecknar de så kallade inlicensieringsavtal med forskningsbolag om läkemedelskandidater som har kommit en bit på väg, säger Ivar de la Cruz.

H I STOR I S KT AVTAL

Avtalet innebär att Johnson & Johnson betalar en del initialt till Alligator och följer

upp med delbetalningar i takt med utveckling och godkännande. Ovanpå det köper bolaget aktier i Alligator, vilket bäddar för ett långsiktigt samarbete.

Avtalet beskrivs som historiskt och är ett av de största i skånsk läkemedelshistoria.

Alligator har sina rötter inom akademin och startades av Carl Borrebaeck vid Lunds universitet 2001. Nyckeln till framgång är den egna proteinoptimeringstekniken Find, som gör det möjligt att förändra egenskaperna hos proteinläkemedel.

I M M U NTE RAPI

Molekylen ADC-1013 verkar som immunterapi och går in och återaktiverar kroppens eget immunsystem, som kan upptäcka och angripa cancern.

I dag finns tre läkemedel mot cancer som fungerar på det sättet. Malignt melanom är ett sådant exempel där överlevnaden har ökat från några procent till 50 procent för patienter med långt framskriden cancer. Studier har även visat god effekt på lungcancer, bröstcancer och prostatacancer.

M E R I PI PE LI N E

Nu tar Johnson & Johnson över utvecklingen av molekylen efter att fas ett är avslutad. Det gör att resurser frigörs för Alligator att jobba vidare med sina två andra läkemedelskandidater inom cancerbehandling, som är i prekliniska fas.

– Om fem år räknar vi med att ha utlicensierat ytterligare ett eller två projekt, säger Claes Eriksson till sajten 8till5, stärkt av den här framgången. LEL

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

15

NYHETER

10 -I-TOPP ATT PLUGGA P O P U L Ä R A Nu har över

universitet 3 784 sökande till 155 platser.

versitet, 1 672 sökande till 65 platser.

3. Dietistprogrammet, Göteborgs universitet, 3 109 sökande till 55 platser.

6. Naturvetenskapligt/tekniskt basår, Malmö högskola, 1 553 sökande till 122 platser.

4. Tekniskt-naturvetenskap-

7. Högskolans basår, Naturve-

1. Djursjukskötare kandidatpro-

ligt basår, naturvetenskap,

tenskaplig, Göteborgs universitet,

gram, Sveriges lantbruksuniversi-

Uppsala universitet, 1706 sökande till 40 platser.

1 393 sökande till 120 platser.

240 000 nya studenter påbörjat sin universitets- eller högskoleutbildning. Här är de mest populära naturvetenskapliga programmen, sett till antalet behöriga sökanden:

tet 4 266 sökande till 55 platser.

9. Datavetenskap och applikationsutveckling, Malmö högskola, 1 227 sökande till 77 platser.

10. Biomedicinska analytikerprogrammet, Uppsala uni-

versitet, 1 215 sökande till 43 platser. AN * Källa: statistik från Universi-

8. Biomedicinska analytikerpro-

tets- och högskolerådet. Urval

2. Data- och systemvetenskap-

5. Kandidatprogram i data-

grammet, Göteborgs universitet,

efter Naturvetarnas medlems-

ligt kandidatprogram, Stockholms

vetenskap, Stockholms uni-

1 274 sökande till 75 platser.

grupper

Samarbete med Sustainergies H Å L L B A R T Naturvetarna har inlett ett samarbete med Sustainergies, en plattform för näringsliv, akademi och studenter som vill samarbeta kring hållbarhet. Syftet är att ge naturvetarstudenter som är intresserade av hållbarhet bättre möjligheter att förbereda sig inför arbetslivet. Redan i oktober kommer vi gemensamt att bjuda in till tävlingen Sustainergies Cup. Håll utkik!

Sök stöd för innovativ naturvård S I S TA C H A N S E N

Har du nya idéer? Då ska du söka stöd för innovativ naturvård.

Det är WWF som stöder projekt som vill främja bevarande av biologisk mångfald och minska det ekologiska fotavtrycket.

Sista ansökningsdag är den 14 september 2015. LEL Har du idéer om hur till exempel älgen kan samsas med skogsbruket?

Läs mer wwf.se

Fler djursjukskötare ska utbildas Ä N T L I G E N Nu är det nästan

bestämt att det blir totalt tjugo nya platser på djursjukskötarutbildningen, tio i höst och ytterligare tio 2016. I dag antas fyrtio studenter varje år till en av de populäraste utbildningarna.

– Under flera år har vi i vårt budgetförslag pekat på behovet av en ökning. Nu ser det äntligen

16

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

ut att bli av, säger Lena Andersson-Eklund, prorektor på SLU. Anledningen är att det blir fler utbildningsplatser till alla universitet som en del i regeringens satsning på att bygga ut högskolan.

– Nu kan vi utöka djursjukskötarutbildningen utan att dra ner på något annat, säger Lena Andersson-Eklund, som intygar

att de är redo för att ta emot fler studenter.

Att det är stor brist på legitimerade djursjukskötare vittnar hela branschen om.

– Verkligen ett välkommet besked. Nu kan fler förverkliga sin dröm att utbilda sig till djursjukskötare i Sverige, samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter

kompetensen, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

I dag är alternativet för alla som inte kommer in på utbildningen på SLU i Uppsala att studera i England eller Norge, vars utbildningar till djursjukskötare håller tillräckligt hög nivå för att kunna söka legitimation i Sverige. LEL

Besök från rymden L A N D N I N G Tänk dig att

hundra astronauter samlas i din hemstad. Hundra livs levande personer som har varit i rymden.

Det blir snart verklighet för den som bor i Stockholm, Linköping eller i Kronobergs län. Den 20 – 27 september i år håller Association of Space Explorers (ASE) sin årliga konferens här. Astronauterna kommer under den tiden bland annat att besöka både grundskolor och gymnasieskolor.

– Vi vill ta vara på det unika astronautbesöket för

att öka intresset för naturvetenskap, teknik och matematik hos elever. Och långsiktigt få fler att söka sig till dessa utbildningar eftersom den kompetensen behövs, säger Marcus Brunskog, projektledare för projektet Mot nya höjder i Kronobergs län.

Eleverna i länets grundskolor har fått olika experiment och utmaningar inom dessa ämnen, kopplade till rymden. Och i slutet av september får många av klasserna besök av en astronaut. AN

Efterlängtad höjning av a-kassan Nu är det klart att taket i a-kassan höjs. I somras röstade riksdagen ja till att höja inkomsttaket till 25 000 kronor per månad.

Förändringen började gälla den 7 september och innebär att alla som tjänar upp till 25 000 kronor per månad får ut 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan under de 100 första dagarna. Idag ligger taket på 18 700 kronor.

– Det var på tiden och något vi har jobbat för länge, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Men är det tillräckligt?

– Nej, men det är ett steg i rätt riktning, säger han och påminner om att ta-

ket i a-kassan inte har höjts på 13 år.

För de flesta av Naturvetarnas medlemmar innebär inte höjningen något i praktiken. Detta då inkomstförsäkringen kompletterar a-kassan och ger 80 procent av tidigare inkomst upp till 100 000 kronor per månad.

Efter höjningen kommer a-kassan att stå för en större del än i dag av ersättningen till arbetslösa. Inkomstförsäkringen faller ut för inkomster på över 25 000 kronor per månad.

Efter 100 dagar är inte ersättningen från a-kassan lika generös. Då blir den högsta dagpenningen 760 kronor, mot dagens 680 kronor.

Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 kronor per dag till 365 kronor. LEL

3 snabba TI LL JOS E P H I N E GAR P SÄTE R...

...från Dietisternas Riksförbund, DRF, som varit projektledare för att ta fram ett förslag om ansvarsfördelning mellan landstinget och kommun för dietister inom äldreomsorgen. Ett förslag som kan leda till fler tjänster och högre lön för dietister.

1. Hur har det gått?

– Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms län, KSL, har tagit beslut om en överenskommelse som ger kommunerna i Stockholms län ansvaret för dietister inom äldreomsorgen.

2. Hur känns det?

– Det är jätteroligt att förslaget har gått igenom.

I grund och botten handlar det om att samhället inte ska diskriminera personer på grund av ålder.

Att man inte ska fråntas rätten till nutritionsbehandling när man kommer till ett särskilt boende.

3. Vad innebär beslutet?

– Att KSL rekommenderar kommunerna att anta förslaget. I nästa steg tar kommunerna inom länet beslut om de vill ingå i överenskommelsen och säkra tillgången på dietister inom kommunerna. Förhoppningsvis betyder det att det blir fler dietisttjänster i Stockholm. Och eftersom lönerna inom kommunen generellt ligger högre kan det ge effekter på löneläget även inom primärvård och landsting. AN

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

17

TEMA

Chefen som vill öka mångfalden Med hälften kvinnor i ledningsgruppen kan kompetensen inom SCA Skog i Västerbotten breddas. Även om det är en lång startsträcka kan den processen påskyndas med Birgitta Boström som chef.

TEXT:

18

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK OCH AN NA NOR B E RG

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

FOTO:

ANDREAS NILSSON

TEMA

38 %

A V D E P R I V AT A S KOG SÄGAR NA ÄR KVINNOR

B I R G I T TA B O S T R Ö M Aktuell: Skogsförvaltare och chef för SCA Skog i Västerbotten, med totalt 60 anställda, varav sju kvinnor.

Utbildning: Jägmästare.

Familj och bor: Gift och två söner, 21 och 17 år. Sörmjöle, by vid havet två mil söder om Umeå Gör en ledig dag: Påtar i min trädgård och drömmer om att skapa ett arboretum, spelar golf. Åker skidor vintertid.

Bästa karriärtips till tjejer: Våga anta utmaningar. Berätta för din chef vad du vill uppnå i karriären. Då är ni åtminstone två som kan se till att det blir så.

Läser just nu: Trädgårdsform av Karin Janrik och Viveka Ljungström.

Favoritskog: Munkängarna på Kinnekulle, naturskönt område fullt av ädla lövträd – magiskt!

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

19

>

TEMA

P

å SCA Skog i Västerbotten jobbar man för att ta in ny kompetens och erfarenhet vid rekryteringar. Men kvinnorna är få. Ute i den operativa verksamheten är bara två av trettiotvå tjänstemän kvinnor.

– Visst är det möjligt att få in fler. Vår låga personalomsättning gör att förändring tar tid. Det är dessutom svårare att rekrytera till små orter som Åsele och Dorotea, säger Birgitta Boström.

Men nu är något på gång.

– Vid våra senaste rekryteringar har vi haft många och kvalificerade sökanden även till mindre orter, vilket är glädjande. Andelen kvinnor är dessvärre fortsatt mycket låg.

STÖPTA I SAM MA F OR M

Hon är själv skogsförvaltare och chef över SCA Skog i hela länet.

– Jag är den första och än så länge den enda kvinnliga skogsförvaltaren inom företaget. Vid förvaltningskontoret i Umeå är fem av elva kvinnor. Här finns även tjänster inom bland annat administration, och arbetsmarknaden är annorlunda i Umeå än i inlandet.

Hon är noga med att påpeka att erfarenhet och kompetens står i fokus vid rekryteringar.

– Det handlar också om vilken kompetens man kan bidra med till gruppen. Vi vill inte att alla ska vara stöpta i samma form och då kan könet vara en kompetens.

Hon menar att en nyckel till större mångfald är att få in fler med annan utbildning än den skogliga.

– Vi är för likformade, vilket är ett aber för oss. Därför satsar vi nu på att rekrytera andra kompetenser, som ekonomer och säljare, till de tjänster där det är möjligt. Basen kommer även i framtiden vara skoglig utbildning.

högsta ansvarig på SCA Skog i Västerbotten. Jag tror att det många gånger kan vara mycket svårare för en ung kvinna och lite av en ”udda fågel” att bli accepterad som en i gänget än vad det har varit för mig, som högsta chef för verksamheten.

Tidigare när hon jobbade på sågverk, där kompetensen och erfarenheten var bredare, var det större acceptans för att tänka annorlunda.

Däremot kunde hon uppleva sig diskriminerad när hon jobbade internationellt.

I flera andra länder är skogsbranschen mer konservativ än i Sverige.

upp värdefrågor. Det handlar bland annat om hur man som individ påverkar andra med sitt beteende och vilket ansvar man själv har för stämningen.

Reaktionerna bland medarbetarna har varierat. Vissa tycker att det är nyttiga övningar, medan andra inte ser värdet.

– Jag tror på mångfald. Med fler kvinnor blir det ett annat språkbruk och bredare synsätt, vilket gör oss starkare på marknaden. Större mångfald i personalgruppen är en konkurrensfördel.

VI LL VARA F ÖR E B I LD

MACH OK U LTU R FI N N S

Vi kommer in på frågan om machokultur, som hon håller med om finns även i Sverige.

– De flesta skogligt utbildade är intresserade av jakt och friluftsliv, vilket kan vara en grogrund för en typisk manlig kultur, där tjejer inte känner sig bekväma.

Men det gör nog inte alla män heller.

Hur jobbar ni med genusfrågan?

– Vi har utbildningsdagar där vi tar

Att hälften i ledningsgruppen är kvinnor tror hon kommer att märkas i hela organisationen om några år.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser nu. På sikt är jag övertygad om att det kommer att sätta spår. Jag vill själv vara en förebild för tjejer inom skogsbranschen.

SVÅRAR E F ÖR U N GA KVI N N OR

För egen del har hon bara blivit positivt bemött i rollen som chef och kvinna.

– Jag kom in som skogsförvaltare och

20

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Större mångfald i personalgruppen är en konkurrensfördel, menar Birgitta Boström.

”

Vi vill inte att alla ska vara stöpta i samma form och då kan könet vara en kompetens"

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

21

Fortsättning från föregående sida.

Vad behöver göras mer?

– Jag tror att man ska börja tidigt, redan i grundskolan och på gymnasiet. Skogen i skolan är ett bra exempel. Detsamma gäller satsningen i Skinnskatteberg som erbjuder unga tjejer inblickar i skogsbranschen under en vecka.

OCEAN RACE

Vad gör SCA-koncernen?

– Ett tydligt ställningstagande var starten i Ocean race med bara kvinnor i besättningen.

Inom vårt affärsområde, SCA Forest Products, finns flera goda exempel på kvinnliga chefer på sågverk, liksom på pappers- och massabruk. Även om kvinnosatsningen i Ocean race var en stark symbolik menar hon att det dagliga arbetet för ett mer jämställt arbetsliv är viktigast.

– Frågan är uppe på bordet och det har hänt en del. Det är lättare att komma in som kvinna i dag. Ett bekymmer är dock att fler kvinnor än män lämnar skogsbranschen, vilket vi med gemensamma krafter måste ändra på. #

SCA SKOG Västerbotten skogsförvaltning ansvarar för SCA:s virkesanskaffning och skötsel av egna skogar inom Västerbottens län. Förvaltar närmare en halv miljon hektar mark, varav 362 000 hektar är produktiv skogsmark.

Med uttag från den egna skogen och köp från privata skogsägare försörjer man den egna industrin med råvara.

Förvaltningskontoret ligger i Umeå.

Lokalkontor finns i Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Norsjö, Umeå, Lycksele, Storuman och Rundvik.

22

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Från macho till modern?

Skogsbranschen vill locka fler kvinnor. Hittills har dock välkomnandet varit ljumt. Men nu börjar något hända som kan förändra synen på genusfrågan.

Lena Abrahamsson är professor.

Kvinnor upplever sig bli bemötta

på ett fördomsfullt sätt. Sexistiska kommentarer förekommer och kvinnliga studenter känner sig osynliggjorda.

Det framkom i en undersökning som professor Lena Abrahamsson och hennes kolleger vid Luleå tekniska universitet har gjort.

– Många kvinnliga jägmästare och skogsmästare drar sig bort från skogen. De jobbar i periferin som handläggare, experter och i andra roller utanför den operativa verksamheten, säger hon.

Så såg det ut för två år sedan då forskargruppen gjorde intervjuer och enkätundersökningar med kvinnor i branschen. Men nu är något på väg att hända.

”

Man har kommit ett steg på väg, även om mycket återstår att göra.”

– Skogsbranschen ser problemen och har börjat ta itu med dem.

Nu är de negativa kommentarerna inte alls lika många. Man har kommit ett steg på väg, även om mycket återstår att göra.

I jämförelse med andra mansdominerade branscher, som stål, gruv och papper, menar Lena Abrahamsson att förutsättningarna är bättre i skogen.

– Det finns fler kvinnor i hela kedjan, inte minst bland skogsägare, och många kvinnor gillar skogen.

Men det avspeglar sig dåligt på utbildningarna och i arbetslivet. Är macho på väg bort på riktigt?

– Vi ville undersöka om det var så och om branschen är mer modern. I vissa kretsar lever machokulturen kvar, medan andra har kommit längre i arbetet med att förändra attityder i genusfrågan. Är jakten ett problem?

– Den gränsar till macho och uppfattas så av omvärlden. Här behövs en större öppenhet och att kvinnor välkomnas. Då kommer det att ske en förändring, men det händer inte över en natt.

Nu har forskarna i Luleå tagit ett steg till och samarbetar med branschen för att den ska bli mer jämställd. #

TEMA

E lin

som väljer utbildningen och det är vanligare att de hoppar av utbildningen eller lämnar branschen. Väl på plats skiljer sig förväntningarna på män och kvinnor åt. Som tjej får man beröm för att man håller ordning på administrationen. Som kille för att du är duktig på maskiner och traktplanering. Det här ger begränsningar i arbetslivet.

Varför ser det ut så, tror du?

– Det finns få kvinnliga förebilder och jag upplever att jag måste framhålla och visa min kompetens för att komma till samma nivå som män. Att jag behöver hävda varför jag är här.

Det finns också en stereotyp bild av ett naturromantiskt arbete där robusta kil-

r

lar är ute i skogen och hugger i. Men ofta handlar det om högteknologiskt arbete med hög precision, verksamhetsutveckling och organisationsfrågor.

Vad kan man göra åt detta?

– Första steget är att rekrytera personer med annan livserfarenhet, bakgrund och intressen. När de väl kommer in behöver de bli behandlade efter sin kompetens. Jag upplever att vi går sakta framåt, vilket är välbehövligt. Det är ju struntprat att män skulle vara bättre på att hålla på med träd. #

en. ets lkr

ombud skriver du att innan du går i pension ska skogsbranschen vara jämställd. Varför är det här en viktig fråga för dig?

– Det är livsviktigt för branschens överlevnad här i Norden där träden växer långsamt och det kanske tar 100 år innan vi realiserar dem. Vi behöver de största idéerna och de bästa hjärnorna. Och vi behöver rekrytera personer med annan bakgrund för att se saker på annat sätt och få influenser utifrån.

Hur ser det ut nu?

– Nu rekryteras i stort sett ur samma källor hela tiden. Det är få tjejer

ta

”

När jag går i pension ska skogsbranschen vara jämställd"

Skog och träd, men också högteknologiskt; arbetet i skogsbranschen är mer varierande än den stereotypa bilden.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

23

ressombud i n ong orr hk av oc a

I din presentation som kongress-

äs

e

"Det finns få kvinnliga förebilder"

Olofsson, jäg m

TEMA

K O M M E N TA R E R F R Å N N AT U R V E TA R N A S W E B B , PÅ F R Å G A N :

Har du upplevt dig diskriminerad på jobbet?

Problemet finns bland chefer

Utpräglat manlig bransch

Jag jobbar inom skogsbranschen. Bland mina kollegor, både manliga och kvinnliga, upplever jag aldrig känslan av att man gör skillnad på varandra. Men däremot märker jag en skillnad uppifrån, främst vid rekryteringar och lönefrågor. Jag har flera gånger känt mig jobba i uppförsbacke redan vid första intervjun på grund av att jag inte är man och 50 år. Jag har flera gånger fått frågan hur min kille ser på att flytta, vad min kille arbetar med (under själva intervjun) mm. Låter kanske oskyldigt, men jag frågar mina manliga vänner om de fått samma utfrågningar om deras partner under anställningsintervjuer och svaret är alltid det samma, aldrig. På min senaste intervju så blev jag faktiskt så stött att jag sa åt högste chefen att det inte är min pojkväns meriter som skulle ge mig jobbet utan mina. Så problemet finns bland chefer, det är den attityden man ska jobba med.

Bytte bransch och utbildade mig till skogsmästare, vilket skulle visa sig vara fel val om avsikten var att få ett arbete där de nya kunskaperna kom till användning. En mycket sorglig bransch ur jämställdhetsperspektiv. Trodde inte att det fanns en sådan utpräglad manlig bransch fortfarande på 2000-ta”En mycket let. Det är helt otroligt.

Har sökt massor av jobb, sorglig bransch men det anställs nästan ur jämställdbara (vita) män i 30hetsperspektiv” 40 års ålder som har jakt som intresse. Hos skogsbolagen finns bara några få procent kvinnor. Måste vara sämst i landet, mycket sämre än inom både polisen och militären. Detta trots att nästan 40 procent av skogsägarna är kvinnor. Försökte få hjälp och informera Naturvetarna när jag blev uppenbart diskriminerad, men de var måttligt intresserade tyvärr. Arbetar nu som Sfi-lärare, trots att jag inte har den utbildningen, men trivs mycket bra med ambitiösa och trevliga kolleger och elever.

”Jag märker en skillnad uppifrån”

Lena

Ingela

Vad säger facket?

För Naturvetarna är det viktigt att stötta kvinnliga chefer inom skogssektorn, men även kvinnliga tjänstemän och studenter. Mansdominansen inom sektorn är ett problem. Därför måste jämställdhetsstrategier förändra bilden av branschen för att kunna undvika att anställda känner sig diskriminerade.

24

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Här har ledningen en avgörande roll. Företag som aktivt jobbar med jämställdhetsfrågor är mer framgångsrika.

Kunskap om makt och kön är en framgångsfaktor och konkurrensfördel för att kunna fatta insiktsfulla och bra beslut. Genom att ledningen kommunicerar värdet av jämställdhet på ett tydligt sätt

kan det förankras på alla nivåer i organisationen.

Om du som medlem i Naturvetarna känner dig diskriminerad när det gäller din yrkesutövning kan du vända dig till akademikerföreningen eller motsvarande på ditt arbete. Du kan också kontakta Naturvetarnas medlemsjour för råd och stöd.

Harriet Rehn, ombudsman på Naturvetarna

TEMA

Populär skogskurs för tjejer Under några dagar i juli fick trettio tjejer smak för vad skogsbranschen har att erbjuda.

Rekordmånga lockades till

årets skogskurs i Skinnskatteberg.

– Det blev verkligen lyckat, där tjejerna mellan 16 och 23 år kan tänka sig en framtid inom skogen, säger Linnéa Forsén, en av kursledarna som själv läser andra året till jägmästare.

Målgruppen är tjejer utanför skogliga kretsar, även om många hade någon koppling till skogen.

Programmet under de fyra dagarna var fullspäckat. En fastighetsmäklare visade vad det yrket innebär. Sveaskog tog ut dem till en slutavverkning med både skördare och skotare i aktion.

– Det kanske mest spektakulära var besöket i det eldhärjade området i Västmanland. Vi hann också med att under Skogsstyrelsens ledning studera nyckelbiotoper. SCA och Södra gav smakprov på olika yrkesval.

Tjejerna fick också känna på vad studentlivet erbjuder med fest och traditioner.

Hur upplever du jämställdheten inom branschen?

– Det känns positivt och jag hör att kvinnor välkomnas till Skogssverige. Branschen börjar ta jämställdheten på allvar, så något är på väg att hända, säger hon optimistiskt och hoppas att SLU fortsätter med satsningen på tjejer. #

ASTR I D MATS DOTTE R BYGG E, 17 ÅR

”Imponerande bredd av yrken” – Det var jättekul, inte minst att möta alla engagerade tjejer. Intressant att se den stora bredden av yrken som finns inom skogsbranschen.

Hon går naturvetenskapligt program och kan tänka sig en framtid som jägmästare, inspirerad av föräldrarna som är skogsakademiker.

SAB I NA JAG E BO, 16 ÅR

”Jag känner mig peppad” – Att skogsbranschen domineras av män avskräcker inte. Tvärtom får det mig att kämpa och göra ett bra jobb. Jag funderar på att utbilda mig till jägmästare efter tips från bekanta.

Själva kursen gav henne massor av ny kunskap, bland annat om SCA, vars företrädare berättade hur det är att jobba som virkesköpare i Sundsvall med omnejd. Där har Sabina Jagebo sina rötter.

– Skogskursen är bland det roligaste jag har gjort någonsin.

B LOGGTI PS:

Locka fler att bli jägmästare 42 procent av dem som ska börja programmet i höst är tjejer, vilket är glädjande. Värre är att allt färre söker sig till utbildningen. I höst kommer alla 76 sökande in, och någon reservlista finns inte.

Läs mer på bloggen: www.jagmastare.com

Postivt möte med skogsbranschen.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

25

DNA lagrar data n채r h책rddisken blir full Han har sparat Shakespeares sonetter och Martin Luther Kings tal i konstgjort DNA. Den brittiske biologen Nick Goldman tror sig ha funnit framtidens lagringsmedium.

TEXT

26

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

JOHAN JOELSSON

FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

R E P O R TA G E

N ICK GOLD MAN Nick Goldman har en examen i matematik och disputerade 1992 med en avhandling i molekylärbiologi. Han har bland annat arbetat på Naturhistoriska museet i London och universitetet i Cambridge. År 2002 började han på EMBL-EBI där han idag leder en egen forskargrupp.

>

R E P O R TA G E

R

egnet hänger i luften när vi släpps in på European Bioinformatics Institute, EMBL-EBI, i Hinxton. Det högteknologiska centret, som känns en aning malplacerat där det ligger utkastat på den brittiska landsbygden, skulle kunna beskrivas som ett dygnet runt-öppet bibliotek.

Hit skickas molekylärbiologisk forskningsdata som lagras och tillgängliggörs så att andra forskare kan få nytta av den.

Men de senaste åren har mängden data som skickats till Hinxton ökat exponentiellt. Samma sak kan sägas om den totala mängden information som sparas på hårddiskar runt om i världen.

När Nick Goldman, molekylärbiolog och forskningsledare på EMBL-EBI, i en studie för några år sedan räknade ut att vi om 150 år kommer att behöva ett extra jordklot bara för att kunna härbärgera alla hårddiskar väcktes tanken på alternativa lagringsmetoder.

textfil som klargjorde hur koden skrivits och hur informationen skulle läsas.

När allt var klart skickades koden till ett amerikanskt företag som specialiserat sig på att skriva artificiellt DNA. Efter några veckor kom ett provrör med en knappt synbar partikel i retur. Det minimala kornet innehöll DNA-sekvenserna som forskarna sedan lyckades läsa tillbaka till sina ursprungliga filformat med en träffprocent på mellan 99,9 och 100.

– Om man sparade hela världens samlade digitala information i DNA hade lådorna med provrör rymts i bakluckan på en mindre skåpbil, säger Nick Goldman.

FÄRGG LADA LEGOKLOSSAR

Vi träffar honom och forskarkollegan Paul Bertoni i ett sammanträdesrum på EMBL-EBI. Sedan Nature publicerade deras artikel 2013 har intresset från omvärlden varit enormt. Nick Goldman tar fram en låda färgglada legoklossar för att illustrera experimentet.

Lite förenklat kan man säga att forskarna konverterade de digitala filernas binära ettor och nollor till DNA-molekylens byggstenar: adenin, tymin, cytosin och guanin. Sedan hackades spiralerna upp i mindre bitar.

För att veta hur dessa förhöll sig till varandra skapades ett system som, genom noggrann indexering, band samman de olika bitarna i en lång hypotetisk

EMBL-EBI

European Bioinformatics Institute är ett center för forskning och tjänster inom bioinformatik och en del av European Molecular Biology Laboratory. Centret bildades 1992 och finansieras bland annat av EU:s 21 medlemsstater och EUkommissionen.

AVANCE RAD KOD

På en hotellbar i Hamburg kom plötsligt idén. Borde man inte kunna lagra digital information i DNA? Under tre år arbetade Nick Goldman och hans forskargrupp med att utveckla den avancerade koden.

När programmeringsarbetet var klart valde teamet ut fem filer som skulle sparas i konstgjort DNA. Valet föll på en textfil med 154 Shakespeare-sonetter, en 26 sekunder lång ljudfil med delar av Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”-tal, en pdf-fil med James Watsons och Francis Cricks artikel om DNA-molekylens struktur samt en jpeg-bild föreställande EMBLEBI:s högkvarter. Dessutom sparades en

28

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Paul Bertoni och Nick Goldman tror att det bara är en tidsfråga innan stater, myndigheter och företag börjar arkivera viktig information i DNA.

R E P O R TA G E

Ett provrör informationsbärande DNA kan rymma ett helt bibliotek, enligt Nick Goldman.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

29

R E P O R TA G E

DNA-kedja. Nick Goldman, som till vardags arbetar med evolutionsbiologisk forskning, menar att DNA är det i särklass bästa mediet för långsiktig informationslagring.

– Jag har studerat mammut-DNA och häst-DNA som är tusentals år gammalt. Även om det inte förvaras i labbmiljö, utan kommer från en urtidshäst som frös ihjäl i Sibirien, är det stabilt under en extremt lång tid, säger han.

EXTR E MT DYRT I DAG

Även lagringsdensiteten är häpnadsväckande. Om man skalade upp Nick Goldmans experiment skulle man få plats med cirka 2,2 petabyte data per gram konstgjort DNA. Det motsvarar cirka 468 000 dvd-skivor.

Men vad är då haken? Tja, det finns ett par stycken. Att skriva digital information i DNA är extremt dyrt. Den knappa megabyte information som Goldmans forskargrupp skrev kostade cirka 110 000 kronor. Sedan tillkom kostnaderna på cirka 2 000 kronor för att läsa tillbaka DNAsekvenserna.

Men Nick Goldman och Paul Bertoni är övertygade om att kostnaderna kommer att kapas dramatiskt när fler aktörer ger sig in på marknaden. Men priset är inte den enda hämskon. När digital information väl skrivits i DNA går det inte att göra några ändringar eller uppdateringar, exempelvis i en text.

M I N D R E PLATS

En annan nackdel är att informationsbärande DNA förstörs i samband med avläsningen. Nick Goldman är övertygad om att vidare forskning kommer att mynna ut i en avläsningsteknik som inte är lika ”destruktiv”.

30

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Att skriva digital information i DNA är extremt dyrt Vi följer med till institutets datacenter som rymmer drygt 40 petabyte data. Bakom glasrutor syns hårddiskar från golv till tak. En avancerad kylanläggning ser till att hålla hårddiskarna rätt tempererade.

– Informationen som lagras här hade rymts i 18 gram DNA, säger Nick Goldman.

Det är inte orimligt att hårddiskarna kommer att gå i graven precis som disketterna och cd-skivorna. Nick Goldman är övertygad om att DNA kan bli en seriös utmanare. Han tror inte det dröjer länge förrän privatpersoner, myndigheter och statliga arkiv börjar spara värdefulla dokument och bilder i konstgjort DNA. SOM FRÖVALVET PÅ SVALBAR D

På längre sikt tror han att världssamfundet kommer att skapa en bank med värdefull information sparad i DNA. Han drar paralleller till det globala frövalvet på Svalbard där kopior av världens viktigaste matgrödor förvaras i ett utsprängt valv. Tillsammans med en kollega har Nick Goldman redan börjat göra skisser på hur ett DNA-valv hade kunnat utformas.

– Så länge vi bygger valvet på ett tryggt ställe och lämnar instruktioner om principen och koden så kommer mänskligheten, förr eller senare, att kunna läsa det. Även efter en imaginär apokalyps, säger Nick Goldman. #

Det globala frövalvet på Svalbard.

Andra DNt Aexperimen År 2012 publicerade genetikern George Church och biokemisten Sri Kosuri en liknande studie i Science. I deras studie kodades George Churchs senaste bok, elva jpeg-bilder och ett Javascriptprogram i artificiellt DNA. Deras kod var dock inte lika sofistikerad, vilket ledde till en högre felprocent vid avläsningen.

VETENSKAP

En bil

istället för f jorton Så skulle verkligheten kunna se ut om bilpendeltrafiken i Stockholm ersätts med självkörande elbilar. Ett bättre trafikflöde, mindre avgaser och partiklar, samt cykelbanor istället för parkeringsplatser kan bli positiva bieffekter. N A T A L I E V O N D E R TEXT

LEHR

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

31

VETENSKAP

Pilotstudien från KTH började med en ganska vild frågeställning: vad händer om alla som nu pendlar med bil i Stockholmsområdet istället samåker med självkörande elbilar, så kallade Shared Autonomous Vehicles (SAV)?

– Vi ville få en uppfattning om potentialen av upplägget. Det bygger på att bilpendlarna ska åka till ett visst ställe vid en viss tid på dagen och kan tänka sig att samåka, förklarar Daniel Jonsson.

Daniel Jonsson.

Han är forskare vid KTH:s centrum för trafikforskning och handledare till Pierre-Jean Rigole som adresserade frågeställningen genom simuleringar i ett datorprogram i sitt examensarbete tidigare i vår.

TI D OCH PLATS FÖR AN NAT

Så fungerar en förarlös bil

Resultatet blev att en självkörande bil

32

GPS-information tillsammans med data från höjdoch hastighetsmätare ger en exakt positionsangivelse.

skulle kunna ersätta fjorton vanliga personbilar. I verkligheten skulle några fler bilar behövas, det kanske inte alltid finns fler personer som ska resa åt samma håll och för att korta väntetiderna kan antalet också behövas justeras något uppåt. Det skulle också kunna bli så att fler väljer att använda självkörande bilar istället för kollektivtrafiken.

– Själva trafiken skulle kanske inte minska så mycket men det finns ändå många fördelar. Till exempel kan man använda restiden för att göra någonting annat än att köra själv och behovet av parkeringsplatser skulle minska, påpekar Daniel Jönsson.

Den därmed lediga ytan mitt i staden skulle till exempel kunna användas för att bygga fler och bättre cykelbanor. Familjernas vardagsbestyr med skjuts av barn till olika aktiviteter skulle också kunna underlättas om en självkörande bil kunde sköta körningarna.

– Då kan det bli förändringar i hur LADAR är en optisk avståndsmätare där ljus används istället för radiovågor (RADAR). Används för att läsa av vägmarkeringar, exempelvis för filer och vägkanter.

man schemalägger dagen eftersom man frigör tid.

Det är inte meningen att ersätta kollektivtrafiken, men på de sträckor som kollektivtrafiken inte täcker kan självkörande bilar vara ett bra komplement. Andra tillämpningsområden skulle kunna vara transporter av varor.

E N D E L I ETT STÖR R E NÄTVE R K

Privatpersoner kan redan köpa elbilar men marknaden är trög. Det beror dels på kostnaden, dels på begränsningen av körsträckan eftersom bilen måste laddas med jämna mellanrum.

– Men om det till exempel finns en operatör som tillhandahåller en tjänst för jobbpendlingen kan det innebära ett genombrott för elbilarna. Då betalar man för den tjänsten man utnyttjar och behöver inte bekymra sig för resten, ungefär som när man beställer en taxi.

Egentligen skulle man kunna införa ett system med elbilar som körs av taxi-

En videokamera registrerar allt från trafikljus, bilens position på vägen via trafikskyltar till andra bilar och trafikanter.

RADAR (framåt och bakåt) känner av andra fordon i trafiken. Används redan idag bland annat till farthållare som automatiskt håller avståndet till bilen framför men även för funktioner som automatiskt fickparkering.

Ultraljudssensorer mäter avståndet till objekt som befinner sig väldigt nära bilen, som andra fordon och trottoarkanter.

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

En dator håller koll på all information som samlas in av bilens olika sensorer och kameror. Datorn styr, gasar och bromsar sedan bilen utifrån denna information. Det är viktigt att datorn förstår alla trafikregler, formella såväl som informella.

KÄ LLA: S E BASTI AN TH R U N / STA N D F O R D O C H G O O G LE

VETENSKAP

chaufförer redan nu. Men det är tveksamt om det skulle löna sig ekonomiskt.

– Det behövs en bra affärsmodell. Troligen blir systemet billigare med autonoma bilar. En del av vår forskning handlar om hur efterfrågan på sådana tjänster skulle bli. I längden gäller det att ändra folks beteende, det enklaste är att byta ut den tråkiga pendelresan först och att behålla sin vanliga bil, säger Daniel Jonsson.

TE KN I K, J U R I D I K, ETI K OCH SÄKE R H ET

Googles självkörande bil, Google car, har fått mycket uppmärksamhet och testas just nu i vissa delstater i USA. Självkörande bilar är utrustade med bland annat GPS, sensorer och kameror för att kunna navigera i trafiken.

Några tekniska problem återstår att lösa, till exempel fungerar kamerorna inte om det regnar, snöar eller om sikten är dåligt. Bilarna är programmerade att inte köra på saker och personer, det kan potentiellt leda till en situation där fotgängare korsar gatan lite hur som helst eftersom bilarna alltid kommer att stanna. Det i sin tur kan störa trafikflödet. En juridisk fråga är vem som ska hållas ansvarig om någonting händer och en etisk fråga är hur bilen ska välja i en situation där den kommer att krocka oavsett hur den väljer.

Lastbilar som kör i kolonn Ett annat tillämpningsområde för självkörande bilar finns inom godstransporter. Det kallas för platooning och går ut på att flera lastbilar kör efter varandra. I den första lastbilen sitter en chaufför, de andra lastbilarna är autonoma och följer efter. Det skulle minska bränsleförbrukningen och öka effektivitet och säkerhet. KTH samarbetar med Scania, som har kommit långt inom utvecklingen av systemet. Försök på provfält har gett lovande resultat och inom de närmaste åren kan systemet sättas in i den riktiga trafiken.

– De tekniska bitarna går att lösa, det är nästan svårare att lösa den juridiska och etiska knuten, kommenterar Daniel Jonsson.

Han berättar också att de självkörande bilarna är säkrare än vanliga bilar i trafiken. Reaktionsförmågan är bättre än människans och om bilarna kan kommunicera med varandra kan trafikflödet bli smidigare. Bilarnas hård- och mjukvara och möjlighet till nätverksuppkoppling kan däremot leda till en annan typ av säkerhetsproblem.

– Det finns en risk för virus, eller ännu värre, intrång av hackers. Det krävs en mycket hög IT-säkerhet för att förhindra detta. En annan fråga är integriteten – en operatör vet mycket om dina resvanor.

S KAPA NYA VANOR

Exakt när vi kommer att kunna pendla med självkörande bilar är svårt att förutspå. Det handlar om ett samspel mellan den tekniska utvecklingen, ekonomiska intressen och nya lagar och regler. Inte minst ska den nya tekniken också accepteras av samhället.

– Det gäller att testa ett par gånger för att upptäcka fördelarna, sedan blir det en vana. Vem vet, den dagen kanske kommer där vi undrar hur vi någonsin kunde köra i en vanlig bil mitt i stan. #

Resultaten från examensarbetet School för Poetic Computation Frågeställning: Vad händer om alla bilpendlare i Stockholmsområdet istället skulle börja använda sig av självkörande taxibilar – så kallade Shared Autonomous Vehicles (SAV)?

Genom datasimuleringar fick PierreJean Rigole fram följande resultat: » De 136 000 bilar som just nu trafikerar Stockholmsområdet varje dag skulle kunna ersättas av 9 700 självkörande bilar. En förarlös bil skulle alltså kunna ersätta 14 personbilar. » Resenärerna skulle behöva acceptera 13 procent längre restid (i genomsnitt) och en väntetid på sex minuter innan den självkörande bilen dyker upp. » Miljö- och trängseleffekten skulle vara måttlig. » Endast en 20-del av dagens parkeringsplatser skulle behövas. » Troligen skulle trafiksäkerheten öka.

Förarlösa bilen är lika revolutionerande som den smarta telefonen. En flotta med förarlösa elbilar blir en viktig pusselbit i framtidens hållbara transportsystem.”

Pierre-Jean Rigole

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

33

Hopp för grodsläktet Flera grodarter kan snabbt slå på resistens mot vanliga bekämpningsmedel. De använder så kallad fenotypisk plasticitet, som förändrar uttrycket av vissa gener.

Det här är det första exemplet på ryggradsdjur som utvecklar resistens på detta sätt.

Skogsgrodan,

Lithobates sylvaticus, ställer om på bara en generation, även vid låga doser bekämpningsmedel. Det här är en snabb anpassning jämfört med förändringar i själva generna, som tar flera generationer.

Forskarna bakom upptäckten hoppas att detta ger ökat hopp för groddjuren. Men det ger också kunskap om hur andra arter, till exempel skadedjur, kan utveckla resistens. AN Grodan anpassar sig snabbt.

33 000 … proteinkodande gener har bläckfisken Octopus bimaculoides, fler än människans 20 - 25 000.

Många av generna hör ihop med bläckfiskens välutvecklade nervsystem, som bland annat gör att dess armar fungerar på egen hand. Andra specialiserade gener gör att bläckfiskarna kan smaka med sugkopparna och ändra färg på sitt skinn. Hela bläckfiskens genom har kartlagts och publicerades nyligen i tidskriften Nature. AN Kartlagt blötdjur.

Kraftfull El Niño på väg I slutet av året kan väderfenomenet El Niño bli det kraftigaste som hittills uppmätts.

Mätningar av lufttryck, yt- och vattentemperatur i Stilla havet tyder på att temperaturerna började stiga ovanligt tidigt, och att detta kan bli andra året i rad

34

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

som El Niño inträffar. Normalt sker detta med tre till fem års mellanrum.

Konsekvenserna kan bli kraftiga regnväder och översvämningar på den amerikanska västkusten, och torka i Australien, Indonesien och Indien. AN

Små blir gasjätte Små stenar svischar runt i rymden, dras närmare varandra, slås ihop och blir embryon till planeter. Modellen för hur planeter bildas kallas pebble-accretion, ungefär småstenstillväxt.

Nu har modellen förfinats ytterligare genom att man tänker sig att stenarna samlas så långsamt att gravitationen mellan dem inverkar. När två små planetembryon kommer nära varandra stöter den större ut den mindre och kan sedan själv fortsätta att växa till.

Simuleringar med den nya modellen ger fyra gasjättar, på mellan 5 och 15 astronomiska enheter från solen. Detta stämmer bra med vad som faktiskt finns i solsystemet: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. AN

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Kan man manipulera vädret? Är det möjligt att få soligt väder vid fester, eller regn vid torka?

Det mest kända är försök med ”cloud seeding”. Det går ut på att man tillför moln små partiklar, till exempel silverjodid eller torr-is. Tanken är att påskynda bildandet av nederbörd i syfte att antingen åstadkomma regn på en viss plats eller hålla det borta från någon annanstans. Metoden har en fysikalisk grund, men det är fortfarande oklart hur effektiv den är. Det är svårt att veta om försök verkligen lett till regn på ett visst ställe, eller om det ändå skulle ha regnat.

Hur ta kål på mördarsnigeln?

Vilket är bästa sättet att bli av med mördarsniglar? Bör de döda sniglarna ligga kvar i gräset?

Mördarsniglar eller spansk skogssnigel blir man inte av med. Vi får acceptera att de finns men göra Hatad och jagad. det svårt för dem. De älskar högt gräs och andra platser där de kan gömma sig för solen. Så fort luftfuktigheten blir hög ger de sig ut på jakt efter föda.

På platser där det brukar finnas sniglar lägger man på våren ut järnfosfat i små högar.

Det finns flera produkter på marknaden, en av dem är ferramol. Sniglarna äter av detta och dör inom en vecka. Då minskar man populationen redan från början. Sedan får man fortsätta att med jämna mellanrum lägga ut järnfosfat.

De första behandlingarna på våren är viktigast, även om man inte sett en enda snigel. Det är inte farligt för fåglar och andra djur.

Det har också föreslagits att på något sätt försvaga extrema väderfenomen som till exempel tropiska cykloner. Återigen har man inte lyckat visa någon märkbar effekt, vilket kanske inte är så oväntat med tanke på den stora mängden energi som frigörs i dessa stormar.

Vi påverkar ändå oavsiktligt vädret på oli-

ka skalor. Stora städer kan ha en värmeöeffekt jämfört med omgivningarna. Ansamlingar av luftföroreningar kan påverka regionala temperatur- och vindförhållanden, och så har vi utsläppen av växthusgaser.

MAR KKU R U M M U KAI N E N, PROFESSOR VID LUNDS UNIVERSITET, CENTRUM FÖR MILJÖOCH KLIMATFORSKNING

Svårt att tämja vädret.

Vet man var de har sin barnkammare kan man vattna ut nematoder som tar död på små och unga sniglar. Kortklippt gräs, komposten på avskild plats, öppen jord som bearbetas är exempel på åtgärder som gör att sniglarna trivs sämre. Att samla in så många man orkar är bra. Döda sniglar bör inte ligga kvar på marken då det blir föda åt andra sniglar. Bättre att döda dem mekaniskt än att lägga dem i salt, som de lätt kan snigla sig ur.

B I RG ITTA SVE N SSON, FÖRSÖKSLEDARE VID SLU, ALNARP

Hur nyttig är chokladen?

Det kom en rapport om att man bör äta 100 gram choklad per dag.

Finns det belägg för det, eller är det en önskedröm?

Det är stor skillnad på choklad och choklad. För att få en positiv hälsoeffekt ska det vara choklad med väldigt hög halt kakao.

Helst 80 procent, men åtminstone 70-75

procent. Det är då som chokladen har en hög halt av de ämnen som är bra för oss, så kallade flavonoider. Flavonoider är väldigt bra för våra blodkärl.

En chokladkaka innehåller mycket fett och socker. Äter man för mycket av det tar man bort den positiva effekten. Man kan alltså inte äta en vanlig mjölkchokladkaka.

100 gram per dag låter väldigt mycket.

Det kan räcka med mindre. 30 gram ger också en positiv effekt. Men som alltid handlar det om vem man är, vilka gener och förutsättningar man har, är man diabetiker eller överviktig är det kanske inte så bra att äta stora mängder. Är det väldigt mörk choklad med riktigt hög kakaohalt kan det alltså vara bra att äta stora mängder. Men regelbundet intag av små mängder är också bra. Framför allt blir man glad av det.

MAR I E ALM I NG E R, DOCENT PÅ BIOLOGI OCH BIOTEKNIK, AVDELNINGEN LIVSMEDELSVETENSKAP, CHALMERS

Ju mörkare desto bättre.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

35

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Peter växlade spår efter coachning Att gå från akademin till näringslivet var ett stort steg för Peter Sandin. Tack vare stöd från Trygghetsstiftelsen hittade han sin väg. Nätverkande i rätt forum gav LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK honom jobbet på Leica Biosystems.

TEXT

O

FOTO

Peter Sandin är i Tyskland när tid-

ningen Naturvetare ringer. Resorna till Leica Biosystems i Wetzlar, norr om Frankfurt, har blivit täta. Han är där för att lära sig produkterna.

– Jag kommer att fungera som stöd till våra säljare och kunder. Det handlar om att visa hur mikroskopen fungerar och hur de ska användas inom cytogenetik och patologi, men även vid fosterdiagnostik och att diagnosticera sjukdomar hos nyfödda barn.

Kunderna finns inom sjukvården och medicinsk forskning.

Att Peter Sandin hamnade här var inte självklart efter många år inom akademin.

Han har både varit postdok i Dublin och forskat på Chalmers.

– För mig var det en stor grej att byta bana. När jag blev arbetslös i november förra året fick jag hjälp av Trygghetsstiftelsen för att komma vidare.

GAV NY E N E RG I

Han fick tillgång till en karriärcoach och ekonomiskt stöd.

– Samtalen med karriärcoachen var mycket värdefulla och gjorde att jag kom till insikt om vad jag ville göra. Jag hade många möjligheter och visste inte riktigt vad jag skulle satsa på.

De mötena gav ny energi under en pe-

36

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

”

Man kan säga att jag har skapat min egen tur"

Peter Sandin fick tillgång till en egen karriärcoach. Efterhand växte bilden fram inom vilket område han ville jobba.

riod då han var utan arbete. Till en början träffades de ungefär varannan vecka.

– Även workshops om att söka jobb och få inblick i hur en rekryterare tänker var givande.

En nyckel var att han pratade med många, både kolleger och vänner. Efter hand växte bilden fram inom vilket område han ville jobba.

– När jag hade inriktningen klar för mig så var det nätverkande och möten i rätt forum som gällde. Eftersom jag var seriös i mina planer och visste vad jag ville blev jag intressant för arbetsgivarna.

TVÅ JOB B PÅ GÅNG

Jobbet han har i dag halkade han in på av en tillfällighet.

– På vägen hem från en nätverksträff pratade jag med en annan deltagare, som berättade om det lediga jobbet på Leica Biosystems. Ett krav var att kunna prata svenska vid sidan av kompetens och erfarenhet av mikroskopi.

Så när rekryteraren ringde var det ingen tvekan om vad han ville. Sedan följde en sedvanlig intervjuprocess som Peter Sandin gick vinnande ur.

Som om inte det räckte hade han samtidigt ett annat jobberbjudande, som också hade dykt upp efter nätverkande och samtal under avspända former.

– Det jobbet var inte ens utannonserat. Att träffa människor och nätverka är mitt tips till dem som söker jobb.

Att det har fungerat för mig beror på en kombination av tur och skicklighet.

Man kan säga att jag har skapat min egen tur.

PETE R SAN DI N Aktuell: Fått stöd från Trygghetsstiftelsen.

HÖG R E TE M PO

Vilken är utmaningen i nya jobbet?

– Att lära mig att navigera i ett så stort företag och förstå alla strukturer och processer. Tempot lär också vara högre med tydliga deadlines och högre stressnivå.

Men det är inget som avskräcker Peter Sandin. Tvärtom stimuleras han av det och ser det som en väg till personlig utveckling.

Finns det någon baksida?

– Det skulle vara att jag har jobbet hemma, även om jag mest kommer att vara ute på kundbesök. Så det självklara mötet och fikat med kollegor får jag hitta på annat sätt.

Yrke: Applikationsspecialist på Leica Biosystems, med ansvar för den nordiska marknaden.

Utbildning: Civilingenjör. Disputerad i fysikalisk kemi på Chalmers.

Bor: Göteborg.

Familj: Flickvän.

Gör en ledig dag: Klättrar.

Bästa egenskap: Trygg i mig själv.

Läser just nu: Massor av produktmanualer.

Bästa karriärtips: Inse ditt eget värde, var framåt och ta initiativ.

L E I C A B I O SYS T E M S

Mikroskopen används inom cytogenetik, patologi och fosterdiagnostik.

Var ett tyskt företag men ägs numer av det amerikanska företaget Danaher. Leica Biosystems är världsledande inom utrustning, lösningar och automatisering inom patologi. Produktportföljen täcker hela arbetsflödet från patientprov, preparering och färgning till analys, allt för att hjälpa läkarna att ställa korrekta diagnoser.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

37

FO RTSÄTTN I N G F R ÅN FÖ R EGÅE N D E S I DA.

Chefen sitter i England och kollegorna är utspridda i Sverige och Europa. Han är dock företagets enda applikationsspecialist när det gäller mikroskopi och cytogenetik i Norden.

STÄNG E R I NGA DÖR RAR

Som anställd på ett utländskt företag

ville han vara säker på att inte missa pensioner, försäkringar och annat som ingår i kollektivavtal.

– Jag tog kontakt med Naturvetarna som kollade mitt anställningsavtal. Det innehåller alla delar som behövs för att jag ska känna mig trygg, säger naturvetaren som är civilingenjör i botten.

Kan du tänka dig att komma tillbaka till akademin?

– Jag stänger aldrig några dörrar och tror på idén om rörlighet. Men om jag ska vara uppriktig känns det inte som jag kommer tillbaka till akademin. Frågan är också om jag är välkommen. #

STÖ D PÅ VÄG E N TI L L NY T T J O B B TRYG G H ETS STI FTE LS E N I NOM STATE N Hjälper statsanställda att komma vidare efter uppsägning på grund av arbetsbrist eller när en visstidsanställning löper ut.

Från och med januari 2015 gäller ett nytt avtal om omställning.

Som uppsagd får man en egen konsulent där man tillsammans avgör vilka insatser som behövs. Du kan också ansluta dig till stiftelsens rekryteringsservice.

Ett visst ekonomiskt stöd utgår.

Läs mer: www.tsn.se

TRYG G H ETS R ÅD ET I P R IVAT S E KTOR Stöttar tjänstemän som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist hos arbetsgivare som är anslutna till Trygghetsrådet. PTK och Svenskt näringsliv är avtalsparter.

Består av två delar: 1. Personlig rådgivning innebär att du får en egen rådgivare som stöttar och utmanar dig på vägen mot nytt jobb eller start av företag. Rådgivning beviljas till dem som uppfyller villkoren.

38

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

2. Avgångsersättning är en ekonomisk ersättning som komplement till a-kassan till personer över 40 år.

AGE beviljas till dem som uppfyller villkoren.

Läs mer: www.trr.se

O M STÄLLN I N G S FO N D E N I KOM M U N E N Uppdraget är att stötta anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist inom kommuner och landsting, samt företag och kommunalförbund som är medlemmar i Pacta. Fokus ligger på att hjälpa varje jobbsökare till ett nytt jobb.

Läs mer: www.omstallningsfonden.se

NATU RVETAR NAS KAR R IÄR S E RVICE Ger medlemmarna möjlighet att utvecklas inom sina professioner och karriärer. Vår karriärrådgivning bygger på Naturvetarnas expertkunskaper om naturvetares karriärmöjligheter, kompetenser och arbetsmarknad.

Vi erbjuder bland annat: • Personlig karriärrådgivning • Lönesamtalscoachning • Cv- och intervjucoachning • LinkedIn-coachning Läs mer: www.naturvetarna.se/ karriarservice

KARRIÄR

Missa inte:

BUBBEL & DEBATT I GÖTEBORG

23 september är du välkommen att delta i en diskussion om nationella forskningscenter och revirtänkande i life science-Sverige. Det satsas mycket pengar på nationella miljöer för life science i Sverige i syfte att stärka landet som helhet i den globala konkurrensen. Hur ska dessa nationella center agera för att akademi och företag i hela landet ska kunna utnyttja den kompetens som finns? Kom och ge din syn! Mingel och tilltugg från klockan 16. Anmälan hittar du på vår hemsida naturvetarna.se.

Mot att leda Ur innehållet: 1. Framtidens medarbetare väljer sin chef – nya villkor med omvänd referenstagning Anna Dyhre, författare till boken Employer branding 2. Din beteendestil – hur är du och när fungerar du bäst?

Bengt Kallenber, chefs- och ledarutvecklare.

Lönsamt dela lika på föräldraledigheten

Att mammor oftare än pappor stannar hemma med barnen bygger på en myt. En färsk undersökning visar att många familjer tjänar på att dela föräldraledigheten även om den ena föräldern tjänar mer än den andra. Föräldralön som finns i kollektivavtalet gör det möjligt, visar Saco i en rapport.

I en räknesnurra på www.saco.se kan du och din partner se vilken fördelning

PLATSER KVAR TILL DEN POPULÄRA CHEFSKONFERENSEN

av föräldraledigheten som är den mest optimala för er. Där får man också veta hur mycket man har kvar att leva på.

Föräldralön brukar ge cirka 10 procent av lönen under lönetaket på runt 37 000 kronor i månaden, och cirka 90 procent av hela lönen över lönetaket. Hur länge du har rätt till föräldralön varierar, oftast från tre månader upp till ett år. LEL

3. Organisatorisk och social arbetsmiljö Erik Gunnarsson, Arbetsmiljöverket och Ullika Dahlén, Svensk chefsförening.

När: 8-9 oktober 2015 Var: Djurönäset, unik miljö i Stockholms skärgård Anmälan: Direkt Läs mer i kalendariet på www.naturvetarna.se

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

När har jag rätt till en fast tjänst?

Jag jobbar inom landstinget och väntar på en tillsvidareanställning. Men återigen erbjuds jag en tillfällig anställning på ett år. Har tidigare haft ett vikariat på ett halvår. Min nuvarande ettåriga visstidsanställning löper ut i september. När har jag rätt att få tillsvidareanställning?

Det är inte möjligt att stapla tillfälliga anställningar på varandra hur länge som helst.

För dig som jobbar inom landstinget eller i kommunen gäller att du kan vara visstids-

anställd sammanlagt tre år under en femårsperiod, vikariat och allmän visstidsanställning räknas ihop. Ännu så länge har arbetsgivaren rätt att erbjuda dig en visstidsanställning eftersom den sammanlagda tiden i ditt fall blir två och ett halvt år. När tiden för visstidsanställningar är mer än tre år under en femårsperiod går din anställning över till en tillsvidareanställning.

Om du återigen blir erbjuden en visstidsanställning på ett år och kommer upp i tre och ett halvt år med visstidsanställningar hamnar du i ett annat läge. Efter tre år kan du, som sagt var, hävda din

rätt att bli tillsvidareanställd. Om det skulle bli problem så kontaktar du Naturvetarföreningen på din arbetsplats eller Naturvetarnas jour.

Det ska också påpekas att anställda inom landstinget går under ett kollektivavtal som heter AB, Allmänna bestämmelser. Det avtalet har lite andra regler än LAS när det gäller visstidsanställningar.

AN NA CE NTE R DAL

Ombudsman på Naturvetarna

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

39

MAN UALE N

Gefåroch du tillbaka Kan snällhet löna sig? Ja, du har mycket att vinna på att hjälpa andra, enligt framgångsfilosofin Givers Gain. Att vara hjälpsam och generös gör dig lyckligare – och på sikt mer framgångsrik. M A R G A R E TA E L D H M A R I A R AY M O N D S D O T T E R T E XT

Givers Gain är ett amerikanskt uttryck

och betyder att den som ger får tillbaka.

Nyckeln är att du inte ska tänka vad du får i utbyte. Själva poängen med Givers Gain är att hjälpa andra. Vare sig det handlar om tid, energi, kunskap, idéer och kontakter eller att lyfta fram någon annan.

– Du ska ge för att du vill. Om du snabbt tänker egoistiskt, vad får jag ut av det här, eller har baktankar när du ger, så är det inte Givers Gain, säger Nina Jansdotter, pr-konsult och karriärcoach, som tillämpat Givers Gain under hela sin karriär.

Det finns mycket mer att vinna, menar hon, på att man jobbar tillsammans än om var och en fokuserar på bara sig själv. Dessutom är det mycket roligare att vara generös, än snål.

– Att vara snäll och hjälpa en vän eller kollega är en skön känsla. Det boostar självkänslan och gör att du känner dig nöjd med dig själv, säger Nina Jansdotter.

Det i sin tur leder till att man framstår som mer attraktiv för andra för att man sänder ut positiva signaler.

– Du får en särskild utstrålning och karisma.

Idén med Givers Gain bygger på ett generöst tänkesätt, att om du ger av dig själv

40

N A T U R V E TA R E

NR5

2015

T E XT

och hjälper andra, så får du tillbaka. Men kanske inte nödvändigtvis av den personen du hjälper. Tanken är att du får igen längre fram. Men när, var, hur och av vem du får tillbaka, är inget som går att planera. Vare sig det gäller vänskap eller karriär, principen är densamma. Du ger för att du kan.

– Alla goda och fruktsamma relationer bygger på ett ömsesidigt givande och tagande, så kallat win-win, över tid får alla ut lika mycket, säger Nina Jansdotter.

Hon får medhåll av Adam Grant, professor i organisationspsykologi och aktuell med bästsäljare Ge och Ta – en annorlunda framgångssaga, där han krossar myten att det krävs vassa armbågar för att nå toppen. Tvärtom är snällhet en framgångsfaktor, menar han.

LÅG SJÄLVKÄN S LA

Vi luras att tro att generösa människor som ger utan att förvänta sig något tillbaka, är naiva och riskerar att utnyttjas.

Men ju generösare du är mot andra, desto större chans har du att lyckas själv. Istället för att du låter rädsla och revirtänkande styra dig.

– Egentligen är det bara tecken på låg självkänsla. Att tro att det bara räcker till den som roffar åt sig snabbast bottnar i

grunden på en känsla av att vara värdelös och oduglig, säger Nina Jansdotter.

Konkurrens och revir kan ge kortsiktig vinst och öka självförtroendet. Men på längre sikt, menar hon, blir vi ensamma och isolerade.

För att generositet ska förvandlas till framgång, gäller det att vara medveten om hur och när vi ger av vår tid och energi.

– Risken finns att du ger till fel personer och av fel anledning eller att du blir utnyttjad av personer som inte förstått att vara generös tillbaka. Ibland kan du behöva din tid och energi själv. Men då får man sätta stopp, säger Nina Jansdotter.

G E N E RÖST FLÖD E

Var noga med att omge dig med andra som har ett generöst flöde. Bygg en inre nätverkscirkel omkring dig som stöttar och ger feedback.

– Du ska inte behöva jobba så hårt för att de ska förstå.

En annan fallgrop är att du kan framstå som stark och självständig. Det gör att andra kan ha svårt att förstå att du kan behöva hjälp tillbaka.

– Då gäller det att vara tydlig med vad du behöver hjälp med. #

KARRIÄR

FÖR DE LAR M E D G IVE R S GAI N: • Ger en känsla av meningsfullhet och samhörighet.

M E N SE U PP M E D…

• Att hjälpa andra boostar självkänslan och gör dig glad.

• Att inte bli utnyttjad. Släpp dem som negativt använder dig.

• Bygger ett starkt varumärke och ger dig gratis god pr.

• Att inte bli utbränd. En osjälvisk givare som ger okritiskt till allt och alla förlorar i inkomst och hamnar långt ner på statusstegen.

• Du får stöd och hjälp av andra.

• Trevligt att jobba tillsammans istället för att konkurrera.

• Energitjuvar som utnyttjar din generositet. Du kan behöva din tid och energi själv.

• Du blir lyckligare och mer framgångsrik.

• Att inte ge till fel personer och av fel anledning.

• Att du lär dig att ta emot. Ibland kan det vara svårare.

Kom ihåg: Ge och Ta. Källa: Pr-konsult Nina Jansdotter och professor Adam Grant.

N R5 2015

LÄ S T I P S !

Ge och Ta av Adam Grant.

Konsten att vara snä ll av Stefan Einhorn.

N A T U R V E TA R E

41

KARRIÄR

F Ö R E TA G A R E

Hur kan Patricias

företag utvecklas?

Vi har tittat närmare på Patricia Badhs företag ”Näringsrätt kostrådgivning”.

Naturvetarnas expert Pantea Ansari ger feedback. Frågan är bland annat om arvodet kan höjas. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Efter fyra och ett halvt år har Patri-

Därför anlitar hon en redovisningsbyrå för bokföring och ekonomi.

– Jag har ordning och reda på kvitton och fakturor. Därför är det ingen stor kostnad att köpa den tjänsten.

En utmaning för många företagare är att ta rätt betalt. Patricia Badh fick hjälp av en artikel i den här tidningen.

– Experten på Naturvetarna visade hur man kan tänka. Jag utgick från den inkomst jag ville ha när jag bestämde arvodesnivån.

Vi har tittat närmare på Patricia Badhs företag. Pantea Ansari, företagsrådgivare på Naturvetarna, ger feedback.

cia Badh bra rull på sitt företag. Hon kan leva på det och har både säkra och tillfälliga uppdragsgivare.

Hittills har hon vare sig behövt annonsera eller göra sig mer känd i sociala medier.

– Jag har valt bort det medvetet eftersom jag inte har behövt det. Men om marknaden skulle vända får jag ompröva det beslutet.

UTB I LD N I NG OCH NÄTVE R K

Kvalitet är ett honnörsord för henne och nödvändigt för att hålla sig konkurrenskraftig.

– Det handlar också om trovärdighet. Jag vill hålla mig ajour med den senaste forskningen och kunna hänvisa till aktuella studier. Därför satsar jag kontinuerligt på vidareutbildning.

Lika viktigt är att vara med i olika nätverk, som Dietisternas riksförbund och Svensk idrottsnutrition.

– Jag är också engagerad i barnens idrott, vilket ger nya kontakter och uppdrag.

GÖR D ET HON ÄR BÄST PÅ

Patricia Badh har fokus på det hon är bäst på: att föreläsa och erbjuda enskild rådgivning om kost och idrottsnutrition.

42

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Patricia Badh gör det hon är bäst på. Bokföring och ekonomi köper hon in.

KARRIÄR

N AT U R V E TA R N A C O A C H A R PATR I C IA BAD H, LEG. DI ETI ST O CH I DROT TS N UTR ITION S RÅD G IVAR E

Affärsidé: Erbjuda kostrådgivning individuellt och i grupp. Föreläsningar för allmänhet, idrottsföreningar samt företag.

Några uppdragsgivare: SISU Idrottsutbildarna, kommunal äldrevård och skolor, företagshälsovård, KF Väst, apoteken och Bräcke Rehabcenter Mösseberg.

Omsättning: Knappt 400 000 kronor per år hittills, uppskattningsvis ca 550 000 i år.

F ÖR ETAG: NÄR I N G S R ÄTT KOSTR ÅD G IVN I N G

och kanske starta olika partnerskap, till exempel med en sjukgymnast.

Arvode: 550 kronor per timme. Tar betalt för förberedelser och resa till föreläsning. Samma arvode för individuell rådgivning.

Semester: Fyra-fem veckor på sommaren och två på vintern. Då ofta i samband med idrottsläger tillsammans med barnen, vilket ger nya kontakter och uppdrag. Hon lägger också tid på egen träning. I höst blir det Lidingöloppets tremil.

Naturvetarna: Bra att pensionsspara.

Ett tips är att ringa PTK:s rådgivningstjänst för att se vad som är rimligt att spara och hur.

Naturvetarna: Här litar jag på att Patricia har tagit reda på vad marknaden är villig att betala. Men det kan vara bra att även ha lite olika paketerbjudanden.

Marknadsföring: Har hemsida, men är inte aktiv i sociala medier. Annonserar inte, utan den bästa marknadsföringen är att hålla föreläsningar med hög kvalitet. Det ger nya uppdrag, både föreläsningar och kostrådgivning.

Naturvetarna: Bra att hon tar ledigt, det är inte många egna företagare som gör det. Man behöver sin ledighet.

Många egna företagare försöker också att ta ledigt när deras uppdragsgivare har semesterstängt. Då ligger ju ändå verksamheten nere.

Naturvetarna: Här håller jag inte med.

Världen ser annorlunda ut idag och det finns många sätt att marknadsföra sig, man ska se till att använda dem. Annars kommer konkurrenterna att gå om en.

Försäkringar: Har företagsförsäkring som bland annat innehåller rättsskydd, ansvarsförsäkring och olycksfallsförsäkring. Sjukvårdsförsäkring för snabb vård och sjukförsäkring vid långvarig sjukdom.

Kompetensutveckling: Går hela tiden på kurser, oftast på universitetsnivå. Att delta i olika nätverk, som Dietisternas riksförbund och Svensk idrottsnutrition, är också ett sätt att förkovra sig.

Naturvetarna: Bra! Det är alltid bra att ringa sitt försäkringsbolag och kolla igenom aktuella priser och försäkringar en gång per år. Bara för att vara på den säkra sidan!

Naturvetarna: Detta är bra! Att hänga med i utvecklingen kommer att gynna Patricia. Hon kan dessutom träffa andra

Pensionsavsättning: 1 500 kronor per månad till en pensionsförsäkring, motsvarande tjänstepension.

A-kassa och inkomstförsäkring: Är med i Akademikerna a-kassa och omfattas av Naturvetarnas inkomstförsäkring.

Naturvetarna: Bra! Det finns även en tilläggsförsäkring man kan teckna. Läs mer på vår hemsida eller ring oss.

Debiteringsgrad: Tre dagar per vecka, varav två dagar är till fast uppdragsgivare.

Här beror det på hur hennes ekonomiska situation ser ut. Räcker det med tre dagar per vecka ska hon jobba så mycket. Annars gäller det att få nya kunder. Se till att ha flera lite större fasta kunder. Verksamheten ska kunna fortsätta även om man tappar en kund.

Bästa hälsoråd: Riktig mat anpassad för individen, mer grönt för de flesta.

Fysisk aktivitet varje dag med varierande intensitet.

PANTEA AN SAR I

coachar företagare i Naturvetarna

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Beatrice fångade jobbet genom nätverkande Nästan direkt efter exjobbet började agronomen Beatrice Ramnerö sitt nya jobb på Lantmännen. Där ska hon kika närmare på vilken kompetens som behövs inom Lantmännen för att möta behoven från framtidens lantbruksföretag.

Beatrice Ramnerö vågar ta för sig.

– Idag har lantbruksföretag helt andra förutsättningar jämfört med tidigare då både marknaden och företagen blivit allt större. Jag ska även undersöka hur vi långsiktigt tryggar den kompetensförsörjning som behövs.

Varför är detta en viktig fråga?

– Det signaleras från flera håll inom branschen att de har svårt att hitta den kompetens de behöver. Det gäller både erfaren och nyutexaminerad kompetens med rätt profil. En utmaning är också att få unga intresserade av att vidareutbilda sig inom lantbruk och produktion.

Vilken kompetens tror du kommer vara viktig för lantbruket?

– En djupare förståelse för marknaden och för hur den påverkar det enskilda lantbruksföretaget. Kompetens kring ny teknik, personalfrågor och miljöfrågor kopplade till lantbruket är också efterfrågade, för att nämna några.

Hur fick du jobbet?

– Under studietiden var jag engagerad som kårordförande och så driver jag projektet Agronomuppropet. Jag tror att nätverkandet kan ha bidragit till att jag fick jobbet. Jag ringde för att

berätta mer om mig och vad jag kan bidra med.

Vi bokade ett möte och sedan blev jag erbjuden att jobba med detta projekt.

Varför ville de ha dig?

– Dels för att jag är agronom med kunskap om lantbruksföretag. Men även för att jag jobbat med liknande frågor i kåren och genom egna initiativ under studietiden.

Vilken personlig egenskap är bra för ditt jobb?

– Att jag vågar ta för mig, kan ha bidragit till att de la märke till mig. Även att kunna jobba självständigt är viktigt eftersom jag ensam ska driva projektet framåt med stöd från min närmaste chef.

Tips till andra nyexaminerade?

– Sök inte bara utannonserade jobb. Ring företag som du är intresserad av och berätta varför du vill jobba hos dem och vad du kan bidra med. Ett nej är det värsta som kan hända. Ett annat tips är att engagera sig i annat under studietiden. Gå med i kåren, starta eget företag eller engagera dig fackligt. Det ger dig annan kompetens som väger minst lika tungt som din utbildning. J R

F L E R PÅ N Y T T J O B B

Luis Carvajal

Emelie Bladin

Per Bergenheim

Nytt jobb: Livsmedelsinspektör i Södertälje kommun.

Nytt jobb: Servicesäljare för Norden på Thermo Fisher Scientific.

Nytt jobb: Forskningsassistent, Aging Research Center, KI.

Nytt jobb: Forskningsingenjör, Uppsala universitet.

Nytt jobb: Chef för Skogssällskapets Marknadsområde Väst.

Tidigare jobb: Livsmedelsinspektör i Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund.

Tidigare jobb: Account Manager på Medicago AB.

Tidigare sysselsättning: Student.

Tidigare sysselsättning: Student.

Utbildning: Magisterexamen i molekylärbiologi från Uppsala universitet.

Utbildning: Tvåårig masterexamen i biomedicin vid Karolinska institutet..

Utbildning: Kandidatexamen i nutrition, masterexamen i biologi med inriktning miljötoxikologi.

Tidigare jobb: Skogsförvaltare vid Koberg och Gåsvedholms godsförvaltning.

Utbildning: Livsmedelstekniker vid Lunds universitet samt hotell och restauranglinje.

44

Simon Peyda

Johan Persäter

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

SÅ HAR DU OCK ?

B B JO T NY T

Utbildning: Jägmästare.

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

MITT JOBB

C HAR LOTTE LU N D STR Ö M Medicinsk biolog på Avdelningen för rättskemi, Rättsmedicinalverket Linköping.

Detektiven: Det finns en viss

Dragskåpet suger: Allt labo-

dramatik kring analyserna då de ingår i utredningar för brott och oklara dödsfall. För Charlotte Lundström är dock tjusningen med jobbet att lösa problem. Hon gillar också mixen mellan arbetet på labb, kontor och med de avancerade analysinstrumenten. Att kunna identifiera nya okända substanser, som internetdroger, innebär nya utmaningar.

Nya metoder behöver ständigt utvecklas och uppdateras.

rativt arbete sker i dragskåp. Ett kontrollerat luftflöde säkerställer arbetsmiljön på labb där kemikalier hanteras.

Vial (behållare av glas): Efter tillsats av extraktionsmedel och centrifugering koncentreras provet till ett extrakt och överförs till en vial.

Pipett mäter rätt: Används bland annat för att tillsätta buffertar och lösningsmedel i provet.

Pipetten behövs också när referenslösningen, som är kontrollprovet med de substanser som ska analyseras, tillreds.

Penna för fackligt arbete: Är självklar i jobbet, men också i hennes roll som fackligt förtroendevald. Hon sitter både i den lokala styrelsen för Saco-medlemmar på Rättsmedicinalverket i Linköping och i den centrala styrelsen för verket i hela landet. Nu närmast väntar löneprocessen som drar igång efter semestrarna. Charlotte gillar uppdraget som förtroendevald: Det är allmänbildande och ett bra sätt att ställa upp för sina kollegor.

Handskar, labbrock, täckta skor och skyddsglasögon behövs för att skydda händer, ögon och andra utsatta delar av kroppen från kemikalier och blodsmitta. Lika viktigt är att skydda proverna från att kontamineras.

Blodprov ger svar: Även urin, hår och muskelprov analyseras.

De kompletterar varandra vid misstanke om brott. Om till exempel en person som är inblandad i en trafikolycka hävdar att intaget av alkohol gjordes efter olyckan kan analysen av blodprovet i kombination med urinprovet bli en del av lösningen.

Vätskekromatograf: Vialen med provet placeras i en vätskekromatograf, som på bilden, eller i en gaskromatograf där substanser separeras. Sedan detekteras de med en masspektrometer. Varje prov är avidentifierat och har ett nummer så att inga förväxlingar sker under hanteringen.

Putande mage: I september beräknas den lilla födas. Innan föräldraledigheten är planen att hinna med semester och ytterligare några veckors arbete.

TE XT OCH F OTO: LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

45

KARRIÄR

CHEF

10 steg till förändring – med chefen som lots

”Jag är inte ute efter att ha rätt. Jag söker förändring.” Så sa Nelson Mandela när han klev ut från fängelseportarna i februari 1990. De orden är kanske ledarskapets starkaste insikter, menar kommundirektören Pär Eriksson som talade på Chefsfredag i Gävle. Ta del av hans tio tankar om ledarskap. L A R S - E R I K L I L J E BÄC K T E XT

1

VÅG A G Ö R A F Ö R F LY T T N I N G E N Förändring och utveckling är grunden i ledarskap. Enligt Pär Eriksson har förändring ett egenvärde. I dag går allt så snabbt, för att inte bli frånåkt måste man hela tiden se över hur man jobbar och att man gör rätt saker. På bara tjugo år har Pär Erikssons hemstad Eskilstuna och många andra svenska städer gått från att vara traditionella industristäder till moderna städer.

– Men vi är inte färdiga. Vi har dubbelt så hög arbetslöshet som riket som helhet. Den här typen av förändringar tar runt trettio år att genomföra.

2

LEV B U DSKAPET Det handlar om trovärdighet och att leva som man lär. Ord och handling måste stämma överens.

Men det är lätt att gå i fällan och förblindas av makt. Exempel på det ser vi då och då i arbetslivet.

– Om du ska förmå leva budskapet behöver du bygga upp en inre värde-

46

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

kompass. Ett signalsystem som reagerar när du är på väg åt fel håll.

3

M ÖT E TS M AG I Det är i mötet mellan två människor som det kan slå gnistor och saker kan hända.

– Varje enskilt möte är viktigt. Lägg tid och kraft på det och var proffsig, respektfull och nyfiken på den andra. I det ligger att kunna lyssna på varandra och se den andres goda intentioner.

Han vill höja blicken från floskler som att ha kunden i centrum.

– Se mötet som en stark ideologisk och känslomässig övertygelse om att det är där förändring och utveckling sker.

4

Ä LS K A D I N A M E DA R B E TA R E Det finns alltid personer man upplever som svåra och kanske stör sig på. Pär Eriksson ser dem som en utmaning och ett sätt att utveckla sig själv, inspirerad av Kay Pollak.

– I ledarskapet måste medarbetarna känna sig uppskattade och bli sedda.

Utan den attityden misslyckas du i ledarskapet. Det är särskilt viktigt nu när det är konkurrens om duktiga medarbetare.

Om vi ska nå förändring måste vi förstå att medarbetarna är viktigast.

– Vi måste helt enkelt älska våra medarbetare. Inte av taktiska skäl eller för att det låter bra, utan för att vi i djupet av våra hjärtan tror på det. Om inte så kommer medarbetarna att avslöja oss.

”Vi måste helt enkelt älska våra medarbetare”

5

VA R SY N L I G O C H Ä K TA Det är inte alltid de verbala och karismatiska ledarna som sätter avtryck. Ofta är det andra chefer man ser upp till.

– De chefer man verkligen gillar är nästan alltid de som är äkta och synliga,

KARRIÄR

VE M ÄR PÄR E R I KS S O N? Han är aktuell med boken Tio tankar om ledarskap – en obändig tro på förändring. Pär Eriksson har pratat om boken Pär Eriksson. för chefer inom Naturvetarna och andra Saco-förbund.

Pär Eriksson tar avstamp i sin egen verklighet som kommundirektör i Eskilstu-

na. Med ett förflutet som både medarbetare och chef på olika nivåer har han erfarenheter som han vill dela med sig av.

Pär Eriksson utsågs till Årets ledarutvecklare 2013 av tidningen Chef.

Eskilstuna har gjort en stor satsning på medarbetarna. 8 500 medarbetare har tränats på att bli katedralbyggare inom Modigt medarbetarskap, för att möta den nya tidens krav.

Läs också hans blogg, som han skriver varje torsdag och söndag:

7

V I K T E N AV ÖV E R E N S KO M M E LS E R De breda penseldragen för hela företaget eller organisationen dras med fördel inför hela gruppen, så kallade arbetsplatsträffar där alla får en gemensam grund att stå på.

– Istället för monolog söker jag dialog och använder gruppens kompetens. De som är med på tåget sprider energi och entusiasm, medan de skeptiska ifrågasätter och analyserar.

Men den kanske viktigaste överenskommelsen sker mellan chef och medarbetare. Det är då man kan gå på djupet och följa upp.

– I de årliga utvecklingssamtalen stakas färdriktningen ut. Men det räcker inte. Uppföljande samtal behövs kontinuerligt, runt var tredje vecka. Peka också på saker som inte funkar. Försök att skapa ett klimat där medarbetaren kan kritisera chefen.

de som bär vardagliga och mänskliga drag av just äkthet.

För att kunna coacha och stödja medarbetarna måste man vara på plats. Han menar att det också handlar om att ha koll och analysera läget på arbetsplatsen. Hur mår medarbetarna, är vi överens om hur vi ska jobba och går vi åt rätt håll?

6

SÖK FÖRÄN DR I NG I STÄ L L E T F Ö R AT T H A R ÄT T När Nelson Mandela klev ut från fängelseportarna i februari 1990 fick han frågan om han skulle straffa de vita. Skulle det bli inbördeskrig? ”Jag är inte ute efter att ha rätt.

Jag söker förändring.”

– De orden och den inställningen är en av ledarskapets starkaste insikter. Det har blivit ett av mina mantran när jag pratar om ledarskap, säger Pär Eriksson.

Bra att ha i vardagen.

pareriksson.wordpress.com

En förebild i sin prestigelösa hållning.

LÄS M E R PÅ NÄSTA S I DA

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

8

SAMAR B ETE ÄR E N I ND I V I D U E L L FÄ R D I G H E T Att lära känna varandra och bygga laget med goda relationer är självklart. Pär Eriksson går ett steg till och menar att vi alltid i alla möten måste vara inställda på samarbete.

– Den trygga arbetsplatsen finns inte längre. Man går in och ut i projekt. Så du måste ha förmåga att samarbeta och bygga nätverk.

Han citerar Volvos före detta vd Leif Johansson som pekade ut vilka kompetenser han ville se hos sina medarbetare: ”Förmågan att orientera sig i otydliga organisationer med otydliga chefer och otydliga budskap. Inte för att det är något att sträva efter, utan för att det är en verklighet vi allt oftare har att hantera.”

– När tryggheten inte längre finns på arbetsplatsen måste den finnas i oss

själva. Just därför är samarbete en individuell färdighet.

själv uppleva och erfara ledarskapets paradoxer in på bara skinnet.

9

10

L E DA R S K A P E TS PA R A D OX E R Det tar tid att bli en duktig chef och det finns ingen väg som alla kan gå. Ledarskapet är personligt. Det är komplext och innehåller emellanåt motstridiga budskap.

– Ledarskap är att balansera på en smal spång. I chefsrollen är jag inte en del av gruppen, samtidigt som jag behöver vara nära medarbetarna för att lära, förstå och leda.

På den smala spången måste man kunna orientera sig själv. Man kan inte fråga om allt.

– Men man kan få stöttning och goda råd av sin chef. Men ytterst måste man

SAN N I NG E NS ÖG ON B LICK – VIKTEN AV ATT GÖRA En organisation är dess människor.

De sätter kulturen och avgör hur framgångsrik den ska bli. Både ett toppstyrt och fritt ledarskap leder ofta till suboptimering.

– Det modiga och mogna ledarskapet förmår analysera de olika delarnas hälsa och rytmik. I botten ligger att ha en vision om vart vi ska. Det kan vara allt från att skapa en bra miljötillsyn till att bygga en hållbar stad.

Han menar att visionen ska skapa lust och glädje, en känsla av att jag vill vara med.

CHEFSFR ÅGAN

Hur få balans i det fria arbetslivet?

Jag är relativt ny som chef på ett litet life science-bolag. Alla medarbetare har fri arbetstid, själv startar jag min arbetsvecka på söndag kväll och mejlar till medarbetarna.

En av dem avser att inte besvara dessa mejl. Hur hanterar jag det?

Du beskriver en arbetsplats med hög arbetsbelastning, men med stor frihet att lägga upp det egna arbetet. En frihet

48

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

som också kan innebära arbetsmiljörisker för dem som är djupt engagerade i sitt arbete och som har svårt att sätta gränser.

Som chef i det ”gränslösa” arbetet är det bra att fundera på hur man skall hantera sitt arbetsmiljöansvar och förebygga utmattningssyndrom. En viktig roll i det gränslösa arbetet är att skapa struktur och trygghet.

Struktur kan till exempel handla om att bara skicka mejl när alla medarbetare har möjlighet och vilja att ta del av dem, alltså i normalfallet under ordinarie arbetstid.

I tryggheten ligger känslan av att kunna säga ifrån när det blir för mycket att göra.

En nyligen gjord undersökning av

forskaren Christine Mellner visade att 55% av intervjuande medarbetare, inte vågade säga ifrån till chefen, när arbetsbelastningen blev för hög.

Att du har en medarbetare som säger ifrån, är något att uppskatta som chef.

Det är också ett sundhetstecken för organisationen.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du Naturvetarnas aktiviteter i höst.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

12/9 Geologins dag flera orter i landet 12-13/9 Konferens djursjukskötare Stockholm

23/9 Bubbel & Debatt Göteborg

LE DAR S KAP 11/9 Leadership Friday Malmö 11/9 Chefsfredag Luleå, Stockholm 25/9 Chefsfredag Sundsvall, Göteborg 8-9/10 Mod att leda Stockholm 9/10 Chefsfredag Jönköping, Malmö 16/10 Leadership Friday Stockholm 21/10 Ny som chef Norrköping 23/10 Chefsfredag Örebro, Stockholm 5/11 Ny som chef Gävle 6/11 Leadership Friday Lund 13/11 Chefsfredag Norrköping 18/11 Mace ledarskapsdagar Göteborg 19/11 Ny som chef Malmö 27/11 Chefsfredag Uppsala 27/11 Ny som chef Stockholm 8/12 Mace ledarskapsdagar Malmö

F Ö R E TA G A N D E 8/10 Att driva eget Stockholm 21/10 Att driva eget Norrköping 5/11 Att driva eget Gävle 19/11 Att driva eget Malmö

KO N G R ES S

I N S P I R AT I O N 15/9 Akademikerkompetens Gävle 21/9 Akademikerkompetens Stockholm 29/9 Akademikerkompetens Luleå 6/10 Akademikerkompetens Göteborg 13/10 Akademikerkompetens Lund 20/11 Mace inspirationsdag Göteborg 26/11 Mace inspirationsdag Stockholm 4/12 Mace inspirationsdag Malmö

A F FÄ R S M A N N A S K A P F Ö R N AT U R V E TA R E 21/9 23/9 28/9 28/9

Information inför kurs Stockholm Information inför kurs Göteborg Webbinarium om kursen webben Information inför kurs Lund

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna hålls i Stockholm.

1/10 Löneprocessen 5-9/10 UGL: Utbildning i

Nycklar till ledarskap och karriär Chefsfredag Ulrika Sedell är en föreläsarna under höstens Chefsfredagar. Hon är en av författarna till boken Bortom glastaket. Ta del av Ulrika Sedell. spännande fredagsmingel med nätverkande och seminarium. www.naturvetarna.se/chefsfredag

Kan sociala medier sköta försäljningen?

Att driva eget Linus Zackrisson ger dig tips om rätt närvaro på rätt ställen. Han har grundat MinKarriär.se där han arbetar som föreläsare Linus och rådgivare inom arZackrisson. betsmarknadsfrågor. www.naturvetarna.se/inspirationsdagar

ledarskap & medarbetarskap

13-14/10 Facklig grundkurs

Inspiration och kunskap

kommun- och landstingssektor

Akademikerkompetens

20-21/10 Facklig grundkurs

Rikstäckande kompetensdagar om bland annat ledarskap, kreativitet och kommunikation. Det är en exklusiv, kostnadsfri medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller söker jobb.

privat sektor

22/10 Förhandlingsutbildning 25-26/11 Facklig grundkurs statlig sektor

13-14/11 Naturvetarnas kongress

1/12 Utbildning för arbetsmiljö-

Stockholm

ombud

27/9 Sista dag att delta i fototävlingen

8/12 Fackligt ledarskap

www.naturvetarna.se/ akademikerkompetens

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

49

Läs mer på sidan 2!

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

49

Gästkrönika

Förarlösa bilar + app

= framtiden I våras gick den snabba förändringen upp för mig. När jag vid min kusins bröllop skulle fråga några yngre gäster om telefonnumret till taxi var deras första reflex att ta fram Ubers app.

Den internetbaserade tjänsten för förmedling av taxi- och samåkningstjänster Uber startade 2009 och är idag etablerad i 55 länder. Företaget är värderat till 15 miljarder dollar. I sommar har vi i media sett hur tjänsten utmanar arbetsrätten och lagstiftningen om taxitrafik. Oavsett var dessa frågor landar måste vi börja förhålla oss till tjänster som Uber.

I våras körde för första gången en förarlös bil från kust till kust i USA. Många bedömare tror att 2030 så är förarlösa bilar väl etablerade på marknaden.

Lägg ihop utvecklingen med tjänster som Uber och förarlösa bilar så har vi något helt nytt. Något Uber själva har insett. De vill köpa elbilstillverkaren Teslas hela årsproduktion 2020 om Tesla utvecklar förarlösa bilar.

50

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Utvecklingen går nu så snabbt att det är viktigt att stads- och trafikplanerare som arbetar med hållbar stadsutveckling förhåller sig till att vi inom 10-15 år kan ha en stor andel förarlösa eltaxibilar i trafiken.

Kommer denna utveckling att minska eller öka trafikens miljöpåverkan? Svaret är inte givet. Om billiga och smidiga förarlösa eltaxibilar tar resenärer från kollektivtrafiken kan trängseln öka och elbilens minskade utsläpp ätas upp av ökad trafik. Kan vi istället hitta ett samspel mellan kollektivtrafiken och förarlösa eltaxibilar så kan trängsel och utsläpp minska.

Detta kräver styrmedel och planering som dynamiskt hanterar många aktörer,

Vinner privatbilismen eller kollektivtrafiken?

Andreas Englund, konsult inom miljö och affärsutveckling, 2:e vice ordförande för Naturvetarna

”Mark frigörs och städer kan förtätas” allt från professionella taxiföretag till privatpersoner som hyr ut sina förarlösa bilar när man är på arbetet.

Jag ser framför mig ett trafiksystem dominerad av yt- och energieffektiv spårbunden trafik med täta avgångar som tar resenärer längs de stora trafikstråken. Från hållplats till dörr möts resenären i båda ändar av förarlösa eltaxibilar. Med ett sådant trafiksystem behövs få parkeringsplatser och kanske mindre vägkapacitet. Mark frigörs, städer kan förtätas och transportsträckorna därmed minskas.

Vi är inne i en god spiral. Hur många vill äga en bil när alternativet är smidigare? Innebär utvecklingen privatbilismens eller kollektivtrafikens död?

Eller både och? Vi står inför stora förändringar.

Apotekarsocieteten utlyser forskningsstipendier inom läkemedelsområdet Apotekarsocieteten är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar vi ut stipendier för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt samt post doc stipendium. Forskningens koppling till läkemedelsområdet ska framgå tydligt i ansökan.

Stipendier för forskarkurser, kongresser m m

✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse ✚✚ C D Carlssons stiftelse ✚✚ Apotekarsocietetens stipendiestiftelse för vetenskaplig forskning

Post doc stipendium

✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser minst ett post doc stipendium för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet, i första hand utomlands, efter avlagd doktorsexamen. ✚✚ Richard Dahlboms stiftelse inom området läkemedelskemi.

Stipendieansökan ✚ Sista ansökningsdag för hösten 2015 är den 31 oktober. För mer information om kriterier, utlyst belopp samt ansökan gå in på vår hemsida www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. ✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 januari 2016. Stipendier delas inte ut i efterskott. Medlemskap i Apotekarsocieteten ger företräde. Inte medlem? Ansök på www.apotekarsocieteten.se ✚ För ytterligare upplysningar kontakta Birgitta Karpesjö, tel 08-723 50 42, birgitta.karpesjo@apotekarsocieteten.se.

utfall

FUNDERAR DU PÅ ATT BYTA KARRIÄR? Bristen på lärare inom naturvetenskap och matematik är stor, och chanserna till framtida arbete är mycket goda för den som vill arbeta i skolan.

Göteborgs universitet startade därför våren 2015 en ettårig påbyggnadsutbildning (KPU) till lärare för de som redan har en högskoleexamen i naturvetenskap eller matematik. Utbildningen har hög studietakt, och intresset har varit stort ute i skolorna precis som hos blivande lärare och beslutsfattare.

Nu är det dags att söka till våren 2016. Sista ansökningsdag är 15 oktober 2015.

lun.gu.se/akpu

Fler lediga jobb på sidan 62-63.

KARRIÄR

STUDENT

Plugga smart och få tid till annat Läs det du brinner för och hitta en balans mellan plugg och festande, är Theres Lundahls bästa tips till andra studenter. Att engagera sig i studentkåren eller LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK Naturvetarna ger personlig utveckling.

TEXT OCH FOTO

Som ordförande för Naturvetarnas studentråd kan Theres Lundahl påverka studenternas situation.

– Kontakter, karriärtips och nätverk ger ett försprång på arbetsmarknaden.

Dessutom är det väldigt roligt att enga-

gera sig och träffa andra naturvetare.

En av årets fokusfrågor för studentrådet är arbetslivsanknytning. Många studenter är missnöjda med den, enligt en undersökning från Naturvetarna som gjordes för ett år sedan.

Naturvetarnas studentråd i Almedalen: Marcus Bäcklund, Pia Swierz, ordförande Theres Lundahl, Elias Tony (marknadsförare på Naturvetarna), Sandra Lundahl, Daniel Jansson och vice ordförande Björn Jensen.

52

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Hur är kopplingen till arbetslivet på din utbildning?

– Den är bra, särskilt på den senaste kursen i miljögeologisk markundersökning här på Lunds universitet. Det var många externa föreläsare, bland andra en miljökonsult som visade vad jobbet innebär.

Hittills är hon nöjd med utbildningen i miljövetenskap. Nu börjar det tredje året och hon har bestämt sig för att läsa vidare till en master. Inriktningen kommer att ligga på markvård, med fokus på sanering av förorenade marker.

– Jag är intresserad av mycket, men brinner för miljöfrågan, där också frågor om vatten och klimat kommer in i bilden.

I somras var hela studentrådet inom Naturvetarna på plats i Almedalen.

Hur var det?

– Det var en häftig atmosfär och en öppenhet som är unik. Var som helst kunde statsministern och andra viktiga personer dyka upp. Vi var förstås flitiga seminariebesökare och bevakade allt från frågor om studentbostäder till studiemedel.

Ditt bästa tips till andra studenter?

– Ta vara på studietiden och ha roligt.

Välj det som engagerar dig. Och försök att hitta en bra balans mellan plugg och festande. #

7 snabba inför skolstarten 1. Dela bostad Det råder brist på studentbostäder på många orter, särskilt i de större studentstäderna. Har du ännu inte fixat bostad är det hög tid nu. Om du inte får ett studentrum kan det vara idé att dela bostad med någon annan och hyra i andra hand. Att köpa en liten bostadsrätt kan vara ett alternativ nu när räntorna är låga. Men var uppmärksam på månadsavgiften så att den inte drar iväg.

2. Hitta billiga kursböcker Att köpa på nätet är oftast billigare än i bokhandeln. Ännu mer prisvärt är att köpa böckerna av en äldrekursare. Kolla att det är rätt upplaga och att inte boken har gått i arv genom flera årskurser.

3. 9948 kronor Totalt uppgår studiemedlet från CSN till 9948 kronor per månad, varav 2 828 kronor är bidrag. För den som har barn utgår ett tillägg. Tänk på att första dagen i skolan lämna in din studieförsäkran, som visar att du är inskriven som student, så att du får pengarna i tid. Se också till att hålla studietakten så att du slipper bli återbetalningsskyldig. Dra dig inte för att kontakta CSN om du undrar över något.

4. Hitta rätt Lite pirr i kroppen kan göra att den bästa orienteraren med GPS i handen irrar runt på Campus. Ta exakt reda på var och när introduktionen äger rum. Ett tips kan vara att reka innan.

5. Vidga dina vyer Att bara sitta på sin kammare och plugga leder sällan till framgång. Koppla av studi-

erna med annat. Studentkåren har mycket att erbjuda som kan utveckla andra talanger.

Att bli ambassadör för Naturvetarna är ett annat sätt att vidga sina vyer.

6. Dryga ut kassan Det finns många sätt att få den snåla studentbudgeten att räcka längre. Att dela bostad med kursare är ett sätt, liksom att ha ett förråd med matlådor. Laga storportioner och frys in. Att ta med fika i termos kan också vara en idé. Men ge inte avkall på matens kvalitet och näringsinnehåll. Med bara spagetti på menyn kommer du inte att lyckas med studierna.

7. Håll dig i trim

CH ECKLISTA

Plugget som språngbräda i din karriär Ställ krav på utbildningen att du blir förberedd inför arbetslivet.

Fundera tidigt på vilka dina mål är och hur du vill använda din utbildning i arbetslivet.

Ta initiativ till samtal om karriärmöjligheter med kursare, lärare och studievägledare.

Missa inte aktiviteter som arbetsmarknadsdagar och karriärseminarier.

Nätverka med alumner, branschfolk och yrkesverksamma.

Det är lätt att bli en hösäck om man inte ägnar sig åt någon fysisk aktivitet. Cyklar du till skolan sparar du dessutom en slant. Utan att bli en kroppsbyggare är det en bra idé att gå på gympass eller liknande för att orka med studierna.

Omvärldsbevaka på nätet och i branschpress för att hålla koll på arbetsmarknaden.

Sparar pengar och ger motion.

Var fackligt ansluten för att tidigt få stöd i din karriärutveckling.

Arbeta extra eller praktisera för att få erfarenhet.

Välj kurser och exjobb utifrån de arbetsgivare och branscher som intresserar dig.

Vinn en matlåda!

Varför är det viktigt för dig att vara med i Naturvetarna som student?

Dela med dig till redaktion@ naturvetarna.se så är du med i utlottningen av matlådor. Vinnarna presenteras i nästa nummer av tidningen Naturvetare.

B o ka 2 8-2 9 n in ovembe r Då är de t kongre ss med Naturve tarnas s tudentrå d.

Läs mer på den här tidn ingens b aksida.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

53

S PA N A R I N

HÅLLBART NY BOK

Boken som renar vatten

Från sjukskrivning till dejtingexpert

Gudinnekoden får dig att skratta och njuta hämningslöst medan du letar efter kärleken. Boken är skriven från en kvinna till en annan och är den perfekta månadsguide n till din alldeles egna, gudomliga vulvakraft.

Den kittlar din aptit, hjälper dig att reflektera och lyfter dig till ditt mest fantastiska jag. Du är en kraftfull, briljant, snygg, sexig och fullständigt oemotståndligt läcker gudinna!

Du är värd det allra bästa, tjejen.

Våga inte välja något annat!

Männen står redan på rad och väntar på dig därute. Så vad väntar du på?

ISBN 978-91-87512-11-7

www.vattumannen.se

APPTIPS

LAB BA I APPE N Det finns flera appar för barn som handlar om naturvetenskap. De kan upptäcka allt från rymden, till matematik, biologisk mångfald och återvinning. En av redaktionens favoriter är Toca lab där barnen får skapa grundämnen och samla ihop hela periodiska systemet. För det krävs både bunsenbrännare och centrifug.

En annan favorit är Thinkrolls där man tar sig igenom labyrinter genom att lösa problem och samtidigt lära sig fysik. AN Samla grundämnen.

54

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Gudinnekoden

Maria Ivarsson har dejtat hundratals män i sitt liv. Hon är utbildad journalist och miljövetare och bor i Stockholm. Till vardags jobbar hon med miljöfrågor och har varit en populär, återkommande radioröst i livsåskådningsprogrammet Vid Dagens Slut i P1. Hon är också utbildad i att coacha och har blivit prisbelönt för sina coachinsatser. I den här boken coachar hon dig till att dejta - som en gudinna!

Miljövetaren Maria Ivarsson insåg efter en utmattningsdepression att hon hade prioriterat jobbet i alltför hög utsträckning framför vänner och kärlek.

– Så jag skrev den bok jag själv behövde. Min samlade kunskap om personlig utveckling och dejting som jag fått efter att jag började fundera på vad som är viktigt i livet.

Resultatet blev boken Gudinnekoden. I den skriver författaren om sina egna erfarenheter knutet till uppdrag och konkreta tips för läsarna.

Gudinnekoden Det handlar om dejting och om hur man Maria Ivarsson kan hitta kärleken. Men även en hel del om att stärka sin självkänsla och att själv ta ansvar för och påverka situationer.

Naturvetenskapen smyger in i slutet av Den lustfyllda boken med tips på var man hittar till exmånadsguiden till kärlek empel aminosyror som är bra för lusten.

Det här är framför allt en dejtingbok för kvinnor, där vägen till lycka definieras som att hitta en partner. Men även för den som har andra mål i livet finns en del att hämta i tipsen om personlig utveckling. Och det är inspirerande att ta del av Maria Ivarssons egen historia: att vända en sjukskrivning till en ny bana i livet. AN

Maria Ivarsson

I den här boken kan man inte bara läsa om varför vattenrening är viktigt. Den renar också vatten på riktigt. Varje sida är ett filter med nanopartiklar av koppar eller silver som dödar bakterier. Fältförsök visar att så mycket som 99 procent av alla bakterier i kontaminerade vattenbrunnar i Sydafrika, Ghana och Bangladesh har slagits ut efter att vattnet har filtrerats genom pappret.

Efter rening är vattnet ungefär Vågar du knäcka gudinnekoden? lika rent som ett genomsnittligt amerikanskt kranvatten. Hur Om författaren länge räcker då boken?

Under fyra år kan vatten renas som uppfyller behoven för en person, enligt forskaren 9HSTBSH*fbcbbh+ Teri Dankovich på Carnegie Mellonuniversitetet i Pittsburgh, USA. Rent Boken kan göra skillnad. Sju hundra milsom joner människor i världen saknar tillgång till kranvatten i rent dricksvatten. Miljontals barn dör i diarUSA. réer orsakade av mikroorganismer. LEL

Chans att vinna

Vi lottar ut ett exemplar av Gudinnekoden. Du deltar i utlottningen genom att mejla redaktion@naturvetarna.se.

Skriv Gudinnekoden i ämnesraden och berätta varför du läser tidningen Naturvetare och om det är något du saknar.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numrets utlottningar Sara Beckman vann boken Bisyssla.

Fem personer får boken Nonviolent communication: Helena Stolt Olsson, Ann-Sofie Edenhamn, Camilla Norrgård Sundberg, Rose-Marie Landin Nilsen, Eva Engström.

Vi lottar ut böcker!

Berätta varför du läser Naturvetare och om du saknar något: redaktion@ naturvetarna.se

VETE NSKAP

DNA-trådar som knyter oss samman I sin nya bok Min europeiska familj de senaste 54 000 åren tar vetenskapsjournalisten Karin Bojs oss ut på en resa i tid och rum, bland annat på jakt efter sitt eget ursprung. Hon hittar sin anmoder i Ursula.

Det var för 54 000 år sedan som människan lämnade Afrika och korsade sig med neandertalarna. Det visade sig bli ett lyckokast som gjorde oss mer motståndskraftiga mot sjukdomar och ökade chansen att överleva. Än i dag härstammar vårt DNA till runt 2 procent från neandertalarna.

Där tar vetenskapsjournalisten Karin Bojs avstamp i sin nya bok och väver ihop den med sin egen familjs historia.

Med hjälp av DNA-analyser har hon hittat sitt ursprung i Europas anmoder Ursula, som egentligen är haplogruppen U5 i vårt DNA. I mitokondriernas DNA kan man följa sin släktlinje nästan hur långt tillbaka som helst.

S PÄN NAN D E MÖTE

Den närapå 500 sidor tjocka boken är fylld med spännande fakta om folkvandringar och vårt ursprung, men också personliga utvikningar och lite drama. Det hettar till när den moderna människan möter neandertalaren någonstans i dagens Mellanöstern. Hon spekulerar om hur det sexuella mötet gick till och utesluter inte våldtäkt.

Avkomman som hon kallar för trollungen tar gruppen väl hand om och klarar den bistra vintern, samtidigt som andra småbarn blev sjuka och dog.

Trollungen fick ett stort antal släktingar som vandrade i alla väderstreck och spred sig över hela världen, bland annat till hennes egen hembygd under bronsåldern för si sådär 3 800 år sedan.

D NA OCH S LÄKTFOR S KN I NG

Men hur kan hon veta det? Det är förstås en kvalificerad spekulation, men genom att kombinera släktforskning, modern DNA-teknik och arkeologiska fynd av skelett har man kunnat skissa ett släktträd.

DNA har också gett ledtrådar till hur jordbruket spreds från Mellanöstern upp till våra trakter i Europa. Men det innebär inte att Karin Bojs bara har bondgener. Så här skriver hon i förordet: ”När jag följer mina egna mitokondrier och därmed min raka mödernelinje hamnar jag flera tiotusentals år tillbaka, hos istidssläktingar som jagade renar och hjortar. När jag följer min farmors mitokondrier går mödernelinjen tillbaka till Syrien och platsen för det första jordbruket. Jag är en mix, det är alla”.

TR E DJ E VÅG FRÅN ÖSTE R

Men hon konstaterar att den förklaringen till Europas tidiga historia inte är tillräcklig. DNA-forskare börjar bli överens om att en tredje våg kom från öster.

Karin Bojs lämnar inget åt slumpen

Går på djupet i vårt släktträd.

och går grundligt tillväga, som det anstår en vetenskapsjournalist. Hon har plöjt hundratals vetenskapliga studier, åkt runt på arkeologiska utgrävningar i tio länder och träffat forskare. En av dem är Svante Pääbo, chef för genetiska avdelningen på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi. Honom träffar hon två gånger under de två år som hon har jobbat med boken på heltid.

Han har mer än någon annan bidragit till att kartlägga människans tidiga historia genom att studera gammalt DNA. Han visade att DNA kan överleva i vävnad som är flera tusen år gammal. LEL

KAR I N B OJ S Författare och vetenskapsjournalist , tidigare vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.

Hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Den nya boken Min europeiska familj de senaste 54 000 åren ges ut på Albert Bonniers förlag.

Har tidigare givit ut böckerna: Syra själv – konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier och Vikten av gener: hur DNA påverkar din vikt.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

På spaning i Almedalen Varje dag under Almedalsveckan gjorde vi en spaning och lyfte fram en spännande naturvetare. Här är fyra av dem som gjorde skillnad i debatten. Naturvetarna deltog i AN NA NOR B E RG OCH LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK flera seminarier.

TEXT OCH FOTO

Måltidens möjligheter

Svante ger hopp om klimatet

Dietisten Elisabeth Rothenberg talar om den stora poten-

klimatomställningen.

Att det som hittills gjorts har gått överraskande bra. Och att det finns mycket att göra för den som är bra på Svante problemlösning.

Axelsson.

– Jag vill visa det positiva i situationen och fokusera på hoppfullhet i stället för hopplöshet, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Han pratar om klimatet, och om sin bok Vår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på

tialen som finns i offentliga måltider. Dietisternas riksförbund, DRF, deltog under Almedalen i seminarier och mingel där man diskuterade måltider i vård, skola och omsorg. Och hur dessa kan bidra till en bättre hälsa.

– Till exempel kan man på förskolan vidga barnens smakpreferenser. På så sätt kan de förknippa god mat med mer än det som i sämsta fall är energität, men näringsfattig mat, säger Elisabeth Rothenberg.

Hon talar också om hur måltider i skolan kan bidra till goda levnadsvanor för barn som kanske inte får det hemifrån. Och hur maten i äldreomsorgen har en roll i god livskvalitet för hälsa och gemenskap.

Skolmaten kan ge bra matvanor.

56

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Agronomen Svante Axelsson talade om

Nudging en knuff till hållbara val Ett nytt begrepp dök upp i Almedalen.

Ministern Per Bolund välkomnar nudging, som kan få oss att agera hållbart utan att vi tänker på det. Men han fick mothugg av en debattör som menar att det inte hör hemma i en demokrati.

Nudging grundar sig på kognitiv och socialpsykologisk kunskap. Ett exempel är positiv återkoppling med en smiley när man förbrukar mindre energi. Fotavtryck som visar vägen till soptunnan är ett annat.

Det nya är att man nu gör det i ett gott

klimatkrisen. Med den vill han ge nya perspektiv och få människor att känna att ”om det är såhär lätt, varför händer inte mer”.

– Det lilla vi har gjort på klimatområdet har gått överraskande bra, till exempel går energiomställningen fort och utsläppen från bilismen minskar. Men egentligen har vi bara börjat.

Vilken roll har naturvetare i klimatomställningen?

– Eftersom problemlösning är den stora utmaningen, kommer de som är bra på detta att ha mycket att göra. Och jord- och skogsbruket är vinnare i det fossilfria samhället, men har också stora utmaningar.

Han tillägger att klimatarbete är ett lagarbete för att formera politik eller praktiska lösningar. Det är en fördel att kunna kommunicera och att som naturvetare även läsa lite ekonomi och juridik.

syfte. I dag används det mest för att få folk att handla mer chips och godis.

RÄD DA PLAN ETE N

Per Bolund, finansmarknads- och konsumentminister, är positiv till idén och bidrar gärna till att människor agerar på ett sätt som gynnar klimat och hälsa.

– För mig är det naturligt att använda nudging för att rädda planeten. Det ska vara lätt att göra rätt.

DJÄVU LE N S ADVOKAT

Per Bolund.

I panelen fanns en djävulens advokat som gav

VÅRA F RÅG O R I

Almedalen

Eva Thörnelöf är vikarierande generaldirektör för Naturvårdsverket.

i Almedalen. På en fullastad cykel möter vi generaldirektören Eva Thörnelöf nere i hamnen. Hon var bland annat med på seminariet Klöver över – vad gör vi med dem?

AVKASTAR 2 PROCE NT

spänst åt debatten. Mattias Svensson avfärdade nudging med demokratiska argument.

– Det är inget staten ska ägna sig åt. Förr hade vi kollektivanslutning till kyrkan och ett medlemskap i facket innebar också stöd till det socialdemokratiska partiet. Staten ska inte ge en knuff åt något håll.

Per Bolund fattar inte kritiken och var tydlig i sitt budskap.

– Fotsteg till soptunnan är inte en väg till diktaturens brant. Det ska inte vara svårare att göra hållbara val än att göra dåliga val, som ofta är fallet i dag.

Nu har hon själv planer på att placera pengar i den här typen av projekt.

– I dessa tider med minusränta jagar inte jag ränta. Avkastningen har ändå varit bra de senaste åren, 2 procent förra året, enligt Oikocredit.

Som gd är Eva Thörnelöf efterfrågad att sitta med som expert i paneler på olika seminarier. Dessa har handlat om allt från återvinning av metaller från deponier och hushållssopor till plattformar för hållbara städer.

– Frågan om hållbara städer är intressant och innebär ett koncentrat av allt: luftkvalitet, avlopp, trafik, parker och natur som en buffert och platser för avkoppling. Även hälsofrågan kommer in här.

– gör schyssta placeringar

NATU RVETAR NA PLACE RAR PE N GAR I ETI S KA PR OJ E KT

>

2. Lyft professionerna i vården. ”Alla professioner inom vården måste ges möjlighet att ta ansvar, men de måste också själva visa framfötterna och ta för sig. Det är en process som måste ske både från golvet och från ledningen.”

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna, medverkade i panelen på seminariet Olika professioner – gemensamma ambitioner om framtidens vård.

3. Säkra diagnoser.

Naturvetarna spred budskapet att legitimation för cytodiagnostiker måste införas nu. Bakgrunden är att det varannan dag dör en kvinna i Sverige i livmoderhalscancer och att 30 000 diagnostiseras med misstänkt förstadium till sjukdomen.

SaraMara / Söderbe rg Ag ration: Illust entu r

– Jag är glad över att Naturvetarna går före och utmanar andra fackförbund att också placera pengar i hållbara projekt. Som medlem känner jag mig stolt, säger Eva Thörnelöf, vikarierande generaldirektör för Naturvårdsverket.

Hon gillar att projekten är så konkreta och begripliga.

– Att låna ut pengar till soldrivna ledlampor i Indien känns bra. Att över 80 procent av mikrolånen går till kvinnliga entreprenörer i utvecklingsländer visar också att pengarna gör nytta.

N ANTA UTMAN I N G E

SaraMara / Söderbe rg Ag ration: Illust entu r

”Jag känner mig stolt som medlem”

Mitt i folkvimlet Lugnet har lagt sig

1. Hållbara bananer smakar bättre.

Andreas Englund, andre vice ordförande för Naturvetarna, var med i panelen på Oikocredits seminarium Klöver över – vad gör vi med dem?

Läs mer här bredvid.

I N F ÖR LE G ITI MATI ON F ÖR CYTOD IAG N OSTI K E R N U!

>

”

Det finns inget rätt och fel när det gäller cv. Syftet är att väcka nyfikenhet. Fokusera på det du kan bidra med. Ett glapp kan väcka frågor, men fundera på vad du lärt dig under den tiden och öva på din berättelse.”

Marita Teräs, strateg hos Naturvetarna, deltog i panelen på AEA:s seminarium om hur man kan hantera glapp i sitt cv.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Naturvetarna på Pride Naturvetarna deltog på Pride sista helgen i juli. Det är en viktig manifestation för att alla ska kunna vara sig själva på jobbet, menar Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna.

För honom är det självklart att delta på Pride och gå i spetsen för tolerans för olikheter på arbetsplatsen och i hela samhället.

– Även om vi i Sverige har kommit en bra bit på väg i jämförelse med andra länder finns en del kvar att göra. Och inte minst är det viktigt att vidmakthålla de framsteg vi har gjort.

Han menar att det fortfarande är så att alla inte vågar komma ut på arbetsplatsen.

– Många gånger är det lättare att visa sin sexuella läggning i storstäderna. I kunskapsintensiva branscher är förståelsen nog större, spekulerar Ivar de la Cruz.

Han gick själv med i den festliga paraden, som ringlade sig genom Stockholms innerstad och lockade flera hundra tusen åskådare.

– I år ökade vi vårt engagemang och hade tillsammans med Saco och andra Saco-förbund ett tält på festivalområdet. Många kom fram och diskuterade hbtq-frågor med Naturvetarnas representanter. LEL

ning Utbild AFFÄRSMANNASKAP FÖR NATURVETARE Kursstart: 13-15 januari 2016 Anmäl dig senast 4 december

58

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Josefine Jerlström på Naturvetarna pratade hbtq-frågor och gick i paraden.

• Strategiskt tänkande och affärsmässiga beslut • Affärsidé, organisation och marknadsstrategi • Ekonomisk analys och ekonomistyrning • Affärsplan och affärsplanering

Vi laddar inför avtalsrörelsen Nästa år upphör de nuvarande avtalen inom flera områden.

Naturvetarna förbereder sig inför kommande förhandlingar.

– Just nu har vi möten för att planera och förbereda oss på olika sätt. Våra avtalsdelegater är utsedda och vi kommer att ha en avtalskonferens med dem i september, säger Roma Uddin, ombudsman på Roma Uddin.

Naturvetarna.

Avtalsdelegaterna är ett antal förtroendevalda inom respektive avtalsområde, som tillsammans med ombudsmän från Naturvetarnas kansli utgör våra förhandlingsdelegation.

Delegaterna ger synpunkter och för fram vad som är viktigt för medlemmarna. Ombudsmännen förhandlar sedan med representanter från arbetsgivarorganisationerna under avtalsrörelsen.

– I december kommer vi att lämna våra yrkanden för förändringar i kollektivavtalen och förhandlingarna under våren, säger Roma Uddin.

De nya kollektivavtalen innebär förändringar i både allmänna villkor och i löneavtal och ska gälla från mitten av 2016. AN

Vill du veta mer om kursen? Välkommen på någon av dessa infoträffar: Stockholm 21 september, Göteborg 23 september, Lund 28 september eller webbinarium 28 september. Du kan också läsa mer på naturvetarna.se/affarsmannaskap

Vår klimatpåverkan fortsätter minska A V T R Y C K Naturvetarna minskade sin kli-

matpåverkan med nio procent förra året.

Det fortsätter den tidigare trenden med minskade utsläpp.

Från 2013 till 2014 har Naturvetarnas utsläpp minskat med 13 ton koldioxidekvivalenter, eller 9 procent. Det motsvarar 13 flygresor tur och retur till södra Europa, eller över fem tusen mil i bil.

Kansliet analyserar varje år sin klimatpåverkan från el, värme, tjänsteresor, pappersförbrukning och tidningen Naturvetare.

Jämfört med 2012 har utsläppen minskat med en fjärdedel.

– Det är glädjande att vi minskar klimatavtrycket år efter år. Som fackförbund vill vi ta ansvar för framtiden och hela tiden utmanas att göra

Antal ton CO2-ekvivalenter Diagramrubrik 180 80

In June Naturvetarna visited the European spallation source, ESS, during a lunch seminar to inform the many international employees about the benefits of joining a union. We have spoken to Paul Henry, deputy chairman for the local union board at ESS.

170 70 160 60 150 50 140 40

What information did you ask for?

130 30 120 20 110 10

0

2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2011

mer, säger Ivar de la Cruz, Naturvetarnas förbundsordförande.

Förbundet kompenserar utsläppen genom trädplantering i Uganda och Mocambique. AN

fer i Naturvetarna ännu mer attraktivt. Du som är chef får den nya Chefstidningen hem i brevlådan.

Med åtta nummer per år erbjuds chefer utan kostnad den viktigaste tidningen för chefer. Den går både på djupet med inspirerande läsning och ger konkreta tips på hur man kan fortsätta att utvecklas i sitt ledarskap. Chefstidningen är ett oberoende forum för ledarskaps-, HRoch organisationsfrågor och vänder sig till akademiker som är chefer.

Du som är medlem i Naturve-

– The relationship between unions and employers in Sweden. For example the unions’ role in salary negotiations, collective agreement barPaul Henry gaining and access to training and career development information.

Non-Europeans here on work permits with limited term contracts asked for specific information on whether they would qualify for unemployment insurance.

How was the response from the audience?

Nya Chefstidningen inspirerar naturvetare L Ä S V Ä R T Nu gör vi medlemskapet för che-

Naturvetarna visits ESS

tarna och har en chefsbefattning med ansvar för personal, budget och verksamhet får tidningen kostnadsfritt. Är du inte chef erbjuds du att prenumerera på Chefstidningen med en rabatt på 20 procent (normalpris 595 kronor per år). Mejla din adress och ditt personnummer till prenumeration@akademssr.se. Ange att du är medlem i Naturvetarna. LEL

– A positive response from all invitees, particularly in highlighting the role of the central union and local board in representing the employees in discussions with the employer and giving support to members on a range of topics. Several members were also unaware of the support/ advice that they could ask for if their roles and responsibilities changed in the organization.

What did you think of the seminar?

– I think that it was a valuable information effort that we should repeat in the future with particular themes. It highlighted the role of the local union organization to all of our staff and increased our profile to potential and current union members. We hope that this lunch seminar will help to increase membership in Saco affiliated unions. AN

Hem i brevlådan.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

59

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

”Gå samman och stärk din profession” Jeanette Duvert älskar att prata med medlemmar och hitta lösningar när det behövs. ”Jag har en brådskande fråga som är något kaosartad...” är en inte helt ovanlig inledning på ett mejl till henne.

J EAN ETTE D UVE RT Aktuell: Koordinator för Naturvetarnas professionsföreningar och projektledare när nya föreningar ska bildas.

Intressen: Familj och vänner, konst, sport, resor; i stort sett allt som tillför glädje i livet.

Jeanette Duvert är koordinator för Naturvetarnas professionsföreningar och projektleder bildandet av nya föreningar.

Varför behöver man en professionsförening?

– Naturvetarnas medlemmar är experter på sin profession och dess villkor. Professionsföreningarna är våra referensgrupper och remissinstanser i olika frågor. De är också ambassadörer för sin profession och för Naturvetarna. Genom träffar, webbforum, tidning, nyhetsbrev och annat har de ett nätverk. Vi fungerar som ett bollplank och tillsammans driver vi många frågor.

Hur startar man en professionsförening?

– Ni bör vara minst 3-5 personer för att kunna bilda en styrelse. Det finns en del ni bör tänka

rna! a t e v r u t a N d e m Bra Som medlem i Naturvetarna är du rik på möjligheter!

Allt från studieval till karriärmöjligheter.

60

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Senast sedda film: ”We’re the Millers” men går oftare på teater och musikaler.

Jeanette Duverts dag blir sällan som hon planerat, ”men det brukar bli bra ändå”.

igenom, exempelvis vilka mål ni har och vilka frågor ni ska driva. Vilka kan bli medlemmar?

Ska det tas ut en medlemsavgift eller inte?

Om ni vill bilda en professionsförening så kontakta mig på profession@naturvetarna.se.

Bästa sommarminnet: En Greklandsresa med mina söner och svärdöttrar, oslagbart fartfyllt äventyr!

Hit skulle jag vilja resa: Västindien för de vackra stränderna och vattnet.

Okänd talang: Mina söner och vänner säger att jag kan få den suraste att le.

Varför finns det inte för alla grupper?

– Det bygger alltid på att medlemmarna själva driver föreningen. Vi stöttar med utbildningar, ekonomiskt och rent praktiskt med lokaler och annat. Vissa grupper/utbildningar är så breda att det är svårt att nå alla. En del grupper som inte finns som en professionsförening hos oss har vi istället nära samarbeten med, exempelvis Kemistsamfundet.

Professionsföreningar i Naturvetarna: • Agronomförbundet • Biomedicinska analytikerföreningen • Delförbundet Skogsakademikerna • Dietisternas Riksförbund • Djurskyddsinspektörernas Riksförening • Ekoingenjörernas Riksförbund • Geosektionen

Vad har du gjort tidigare på Naturvetarna?

– Jag började för fjorton år sedan på vår medlemsservice. Sedan har arbetet växlat till konferenser och kongresser vilket har varit både roligt och utmanande. Senast var jag annonsansvarig och jag har även arbetat med våra profilprodukter, medlemstidning och korrekturläsning. CJ

• Miljö- och hälsoskyddssektionen, MoH • Naturbrukslärarförbundet • Nutritionistföreningen • Sektionen Sveriges Arbetsmiljöinspektörer, SSAI • Svenska Sjukhusfysikerförbundet • Sveriges Cytodiagnostiker • Sveriges Sjukhusgenetiker, SSG

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

”Otroligt roligt att vara fackligt engagerad” Fanny Huynh är Månadens naturvetare. Hon har förbättrat kommunikationen, ökad synligheten av Naturvetarna på arbetsplatsen och ser till alla medlemmars bästa.

Fanny Huynh är

arbetsplatsombud på Centrum för medfödda metabola sjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset.

Hon blev headhuntad som leFanny Huynh. damot till lokala styrelsen och fick även förtroendet att företräda sina naturvetarkollegor som arbetsplatsombud.

Tack vare sina dubbla examina har Fanny Huynh bra koll på andra naturvetenskapliga utbildningar, och understryker vikten av att vara tydlig med att alla naturvetare representeras, inte bara en särskild yrkesgrupp.

VI KTIGT M E D I N FOR MATION

Öppenheten är också betydelsefull, så att man sprider den information man får ge ut. Hennes erfarenhet är att de flesta är tacksamt inställda så länge de får någon information.

Ungefär 450 naturvetare på Karolinska universitetssjukhuset Solna och i Huddinge, inklusive närvårdslaboratorierna, är med i föreningen.

– Vi är underrepresenterade jämfört med arbetsstyrkan, säger Fanny Huynh.

Hon tycker att man i högre grad behöver lyfta fram fördelarna med att vara medlem i Naturvetarna jämfört med andra förbund, exempelvis försäkringar som är mer förmånliga.

ROLIGT OCH LÄROR I KT

Fanny Huynh säger att det är otroligt roligt att vara fackligt förtroendevald. Hon har lärt sig mycket, även om hon var rätt insatt när hon började.

– Jag kan varmt rekommendera att engagera sig fackligt på jobbet. Trivs man med det så kan man även gå med i den lokala föreningens styrelse.

Hon arbetar som kvalitetssamordnare. Främst handlar arbetet om att säkerställa en effektiv och högkvalitativ laboratoriediagnostisk verksamhet för vårdkedjan.

I grunden är Fanny Huynh legitimerad biomedicinsk analytiker och har en master i biomedicin. På gymnasiet gick hon ett utökat naturvetenskapligt program med forskningsinriktning. CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna. se/Manadens-naturvetare

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Rekrytering av nya medlemmar Varför: Naturvetarna är ett förbund som växer, men vi kan bli fler ändå. Genom att mer offensivt marknadsföra vår service och våra erbjudanden, och starkare nå ut med åsikter och ställningstaganden, ska vi locka fler att bli medlemmar.

Hur: Under 2015 arbetar vi i åtta rekryteringsteam. I teamen utvecklar vi dialogen med och aktiviteter för lika många olika branscher, som jord och skog, life science och landsting.

> Varumärket Naturvetarna

Varför: Naturvetare är en yrkesgrupp som ofta arbetar med de stora frågorna som formar vår framtid, men ändå inte är tillräckligt känd.

Utmaningen för Naturvetarna är att synas och nå ut med angelägna budskap och frågor.

Hur: Vi vill bli tydligare i vår kommunikation, stärka identiteten och öka kraften i varumärket. Därför utvecklar vi nu en varumärkesplattform med visuell identitet och logotyp, ser över budskap och tar fram en ny kommunikationsstrategi. Allt i syfte att i slutändan bättre stödja våra medlemmar, både individuellt och som grupp.

> Inspel till forskningsproppen

Varför: Många av Naturvetarnas medlemmar arbetar med forskning, direkt eller indirekt.

För att de ska kunna göra ett bra jobb är det viktigt med bra forskningsvillkor och goda möjligheter att arbeta som forskare, både inom akademin och i näringslivet.

Hur: Inför den forskningspolitiska propositionen försöker Naturvetarna påverka politikerna: vi vill ha bra villkor för forskningen och forskarna! Exempel på vad vi driver är tydligare karriärvägar i högskolan och bättre samverkan inom forskning.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

61

Holmen Skog, region Mitt, söker

Virkeschef Enhetsbeskrivning Region Mitt anskaffar årligen cirka 4,5 miljoner kubikmeter massaved och sågtimmer. Största mottagare av virket är Holmen-koncernens anläggningar Iggesunds Bruk, Iggesunds Såg och Hallsta Pappersbruk.

Regionen förvaltar även cirka 275 000 hektar av Holmens skogsmark.

Vidare har du goda ledaregenskaper samt god förmåga att samverka med andra funktioner inom och utom företaget.

Anställningsvillkor Tjänsten är en tillsvidareanställning där stationeringsort är regionkontoret i Iggesund. Tillträde sker enligt överenskommelse.

Arbetsuppgifter Som virkeschef ansvarar du för försörjningen av Iggesunds Bruk och Såg samt Hallsta Pappersbruk. Det innebär ansvar för regionens handel med sågtimmer, massaved, flis och bränslesortiment. Samt ansvar för alla virkesflöden, virkeskvalitén, lager och regionens virkesavdelning.

Underställd virkeschefen finns fyra medarbetare.

Du rapporterar direkt till regionchefen och ingår i regionens ledningsgrupp.

Sista ansökningsdag 16 september 2015.

Kompetens och personliga egenskaper Vi söker dig med högre skoglig utbildning och med flera års yrkeserfarenhet. Du är en van förhandlare och ledare.

Som person är du strategiskt lagd och drivs av handling och resultat.

Unionen: Per-Arne Berg, 070-205 99 77 Per-Arne.Berg@iggesund.com

Kontakt: Thomas Bouvin, 070-333 88 21 thomas.bouvin@holmenskog.com Facklig kontakt: Ledarna: Tony Carlsson, 070-311 25 95 tony.carlsson@holmenskog.com Akademikerföreningen: Krister Söderkvist, 070- 289 80 11 krister.soderkvist@holmenskog.com

GS: Sven-Erik Sydh, 070-274 23 18 sven-erik.sydh@holmenskog.com

Holmen Skog ingår i Holmen-koncernen och svarar för virkesförsörjningen till koncernens svenska enheter, bedriver handel med virke och förvaltar skog. Holmens egna skogar omfattar en miljon hektar. Holmen tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror.

62

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

Fler lediga jobb på sidan 51.

Väx med oss! Nu söker vi:

Kungsbacka kommun söker

Arbetsmiljöingenjör till förvaltningen för Teknik

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsa OnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa Gå in, läs mer och ansök på www.kungsbacka.se/jobb Sista ansökningsdag 2015-09-14

Väx med oss! Nu söker vi: Jägmästare/skogsmästare

Jägmästare/skogsmästare

Med ansvar för stadens skogsskötselplan och skogsbruksplan i Väx med oss! Nu söker vi: samråd med dina kollegor på Tekniska kontoret erbjuder rollen som

jägmästare/skogsmästare mycket samarbete och ansvar. Vi ser gärna Med för stadensavskog och skogsbruksplan i sskötselplan att ansvar du har erfarenhet att arbeta med naturvärden och tätortsnära samråd medeftersom dina kollegor Tekniska erbjuder rollen skogsbruk det är på en viktig del i kontoret tjänsten. Välkommen till ensom jägmästare/skogsmästare mycket samarbete och ansvar. Vi ser gärna grupp med driv och utvecklingsambitioner!

Jägmästare/skogsmästare

Medduansvar för stadens sskötselplan och skogsbruksplan i att har erfarenhet av skog att arbeta med naturvärden och tätortsnära Sista ansökningsdag: 2015-09-27 samråd med dina kollegor på viktig Tekniska rollentill som skogsbruk eftersom det är en del kontoret i tjänsten.erbjuder Välkommen en jägmästare/skogsmästare mycket samarbete och ansvar. Vi ser gärna grupp med driv och utvecklingsambitioner! att du har erfarenhet av att arbeta med naturvärden och tätortsnära Jobba med det viktigaste. Västerås stad har 10 000 medarbetare inom 100 olika yrken, Sista ansökningsdag: 2015-09-27 skogsbruk det är att enbygga viktig del och i tjänsten.

Välkommen till en alla med deteftersom gemensamma målet en stolt väl fungerande stad där framtidstro står i centrum.

Välkommen till en arbetsplats full av liv. Läs mer på www.vasteras.se grupp med driv och utvecklingsambitioner!

Sista ansökningsdag: 2015-09-27 Jobba med det viktigaste.

Västerås stad har 10 000 medarbetare inom 100 olika yrken, alla med det gemensamma målet att bygga en stolt och väl fungerande stad där framtidstro står i centrum. Välkommen till en arbetsplats full av liv. Läs mer på www.vasteras.se Jobba med det viktigaste. Västerås stad har 10 000 medarbetare inom 100 olika yrken, alla med det gemensamma målet att bygga en stolt och väl fungerande stad där framtidstro står i centrum. Välkommen till en arbetsplats full av liv. Läs mer på www.vasteras.se

IVL söker en

Senior Projektledare inom hydrologi Läs mer på www.ivl.se/karriar

Förbundet söker en

Miljöinspektör till Miljöskyddsavdelningen

Sista ansökningsdag 1 oktober 2015.

För mer information se www.smohf.se N R5 2015

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Christer ger liv åt hagarna Som så kallad månskensbonde föder Christer Yrjas upp lamm. Han gör en insats för den biologiska mångfalden och vårdar ett kulturarv. Köttet och skinnen han säljer är nu på väg att täcka produktionskostnaderna.

TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

När Christer Yrjas sitter på en sten i

den pastorala idyllen och lammen kryper upp i famnen trivs han bäst. Då är all möda med att laga stängsel och fylla i krångliga EU-blanketter värd varje minut.

– Lamm är förhållandevis lättskötta, nu på sommaren tittar jag till dem minst en gång per dag. Utöver tillskott av vatten och mineraler sköter de sig själva på betet.

De värmländska skogsfåren föds upp ekologiskt med bara grovfoder. Det gör att köttet är rikt på nyttiga omega 3-fettsyror.

NÄRA B RÖSAR P

På randen till Österlen, nära de böljande backarna vid Brösarp, driver mark-växtagronomen sin fårfarm. Här är det mer skog och de magra markerna går inte att jämföra med de feta jordarna på slätten.

– Därför passar det så bra med lammproduktion här. Med EU-bidrag har jag restaurerat gamla naturbeten, där ek och björk ger skugga till djuren heta sommardagar. Den senaste stormen tog fem björkar, som kommer att värma huset i vinter.

Efter fem år som fårbonde är han på

64

N A T U R V E TA R E

N R5 2015

väg mot break even. Passionen för djuren och att hålla liv i hagarna kostar honom snart ingenting om allt går som planerat.

VARG E N KOM M E R

Däremot har de gett upphov till oro på senare tid. Förra våren strök vargen förbi hans hagar, lyckligtvis utan att riva några får.

– Genom en grupp på Facebook håller vi varandra informerade om var det finns varg. Det vore en mardröm att komma ut i hagen och bli vittne till döda och skadade lamm. Det är ju inte bara djur som dödas, det är också ett avelsresultat som förstörs när man valt fina djur till avel.

Det framkommer inte när media rapporterar om vargangrepp. Även vildsvinen har blivit ett gissel, men på ett annat sätt.

– De bökar upp vallarna och ställer till med stor skadegörelse. Så jag måste sätta stängsel runt vallarna.

MAS KI N STATION I N PÅ KN UTE N

Brukar du marken själv?

– Jag harvar och sår, säger han och för-

bannar traktorn som precis gav upp och måste repareras. Fler maskiner har jag inte råd med. Så det känns bra att ha maskinstation, som bland annat skördar och plastar in ensilage i närheten.

Men hur hinner du?

– Jag har gått ner från heltid till deltid i mitt jobb på Hushållningssällskapet i Skåne. Nu jobbar jag bara 60 procent för att också ha tid för mitt politiska uppdrag (C) som ordförande för familjenämnden här i Tomelilla kommun.

R ETAR APTITE N

Han tycker att han har den perfekta mixen, där jobb, politik och jordbruk berikar varandra. Att bjuda vännerna på lammkött är en annan höjdpunkt.

Det vattnas i munnen när han berättar om delikata kotletter, innerfiléer och stekar som grillas eller tillagas på annat sätt med timjan, vitlök och andra kryddor som förhöjer lammsmaken.

– Glöm inte att skriva om lamningen.

Trots sömnbrist och mycket jobb vill jag inte vara utan de tidiga morgnarna i april när lammen ska förlösas. #

”Välj bort det importerade köttet och ät mindre kött, men av hög kvalitet” C H R I STE R YRJAS Yrke: Agronom och landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet i Skåne.

Politiskt uppdrag: Ordförande för familjenämnden i Tomellila kommun.

Fackligt uppdrag: Ordförande för akademikerföreningen på Hushållningsssällskapet i Skåne.

Känd från tv: Medverkade i Bonde söker fru.

Familj: Tillgänglig för lantligt intresserad kille.

Semesterresan gick till: Finland.

Bästa lammrätt: Rödbetssoppa gjord på lammbog – delikat!

F RÅN U LLI GA LAM M TI LL KOTLETT Lammen föds i april och går ute på bete fram till slakten i september-oktober. 33 tackor och två baggar resulterade i över 60 lamm i våras.

Djuren skickas på slakt och kommer tillbaka vakuumpackade som styckningsdetaljer, allt från kotletter och filéer till färs och stek. Ett lamm ger 15-20 kilo kött och betingar ett pris på runt 130 kronor per kilo. Mejla christer.yrjas@gmail.com om du är intresserad. Hög kvalitet har hittills gett nöjda kunder.

Skinnen är långulliga, eller kort-

klippta och skiftar i olika färger, från ljusa, över brunt till svarta och olika blandningar. Det ger ett levande material, som betingar ett högre pris än de lammskinn som ett känt möbelföretag erbjuder.

Arealen uppgår till 20 hektar med åtta hektar åker, runt fem hektar naturbeten och resten skog. EU:s gårdsstöd och ekostöd ger ett nödvändigt tillskott i kassan.

Ekologisk drift. Gödsling med ströbädd från fåren och flytgödsel från en granne. Odlingen sker utan

kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel.

Klimatpåverkan: Eget foder och beten på magra marker ger mindre utsläpp än konventionell produktion. ”Välj bort det importerade köttet och ät mindre kött av hög kvalitet” är Christer Yrjas råd till den klimatmedvetna.

N R5 2015

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T HYALJUDCINT- SIGNALFÅGEL PRYL

CESIUM

TORKAD INDISK HAMPA

VARV (PER NÅGOT)

REGNBÅGSHINNOR BREDBLADIG YXA

FÄSTFOLK SPANSK FLOD FERIE

BALKANDELSTAT

SMILA ÖVERFÖRT SYNTETISKT GULKROPPSHORMON

MITT I GAGNEF

MELLAN STOKE & TRENT

RÖRA MED SUDD

SNURRA

KAN MAN RYGG PÅ ANNAN

STAD GOTBLIR BRASSEHÄPEN PÅ MED LANDDANS SÄNGEN? BUENOS FORNBY

ELEKTRONHJÄRNA

IRIDIUM

AMORTERAT

CUMULONIMBUS

NOLL ÅTTA

KYLARE KORPEDGAR

VASOPRESSIN WCFÅGEL SKIVA

KALL KÅRE

BORSTA TRYCKENHET

LITIUM INMUNDIGAS

LEGAT FÖRMÖRKELSE

ABU DHABI ROVA

LUKTEN FESTLIGT

TRÄSOFFA KRYP TESLA AKTINIUM

SKRIKANDE MATTA?

OSOCKRAT KAPITEL

KARPFISKEN VAS RADIUM VÄSTKUSTÅ

HÖMÅNAD

KOPPAR HÄSTEN MASSA ASAGUD

MUSSELKULA VÄXER

BROM KVAL ÖVER VAL

DOFT ÄNGSLAN BÖKADE VISST

CYPRESSVÄXTER

JÄMRAR FOSFOR

ANHÅLLER SKADA

TRADITIONELL ORDKLASS

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Catarina Hansson i Trollhättan.

66 66

NR V ERTA E5 N A TNUARTVUERTA E R

2015

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 24 september vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2015

EFTER JOBBET

Naturvetare nr 6 I din brevlåda

Kommer i nästa nummer

29 oktober

Vägar ur mjölkkrisen Sveriges mjölkbönder går på knäna. Wapnö gård i Halland har hittat en nisch som ger eko.

”The digital dark age” Hur ska den gigantiska mängden information som produceras i dag bevaras för framtiden? Djupt ner i en gruva i Österrike kan bli lösningen. Inkapslade i stengodsplattor räknar upphovsmannen med att den digitala informationen ska överleva istider och naturkatastrofer.

Fuskarna steget före forskarna Trots förfinade analysmetoder är det svårt för forskarna att hålla jämna steg med dem som dopar sig för att springa snabbare, kasta längre och hoppa högre. Vi gör ett nedslag på labb och visar hur jakten på fuskarna går till.

Läs också om:

Vill du annonsera?

» Mentorskap för doktorander » Visselblåsaren som följde sitt samvete » Duell om nudging

Kontakta Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 3N R 25 0 1250N 1 5AN TA UTRUVREVTA E TA R ER

E

67 67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vid förra årets kongress stod klimatfrågan och värdet av att engagera sig i fokus.

Studentrådets kongress 2015 Vad gör Naturvetarna för studenterna?

I dag ligger fokus på arbetslivsanknytning och karriär. Nu har du chansen att påverka vilka frågor som Naturvetarnas studentråd ska jobba med under kommande år. Du får också vara med och välja styrelse för studentrådet.

Kom och lyssna på Kjell Dahlin som ger bästa retoriktipsen om hur du ska nå fram med ditt budskap. Han är känd för sin bok Popretorik och är en inspirerande föreläsare. Ett utmärkt tillfälle att nätverka och träffa andra naturvetare.

Var: Quality hotel Globe i Stockholm När: Vi börjar med lunch lördag den 21 november och avslutar på söndag eftermiddag 22 november Påverka genom att skriva en motion: student@naturvetarna.se Kandidera till styrelsen: student@naturvetarna.se Naturvetarna står för eventuell resa och logi.

ngress www.naturvetarna.se/student-ko