Issuu on Google+

Posttidning

B

NUMMER 4

2013

Av s ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a N AT U R V E TA R E N R 4

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

TE MA

:

2 01 3

Miljö

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

Naturvetare och chef ?

–3 1 S I D 26

Som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. Vill du få tillgång till vår chefsservice anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef. Om du redan får våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier och annat behöver du inte göra någonting. NATU RVETAR NA CH E F G E R DIG:

» Aktuella seminarier om ledarskap, som leadership friday » Rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor

S KOG UTAN KALHYGG E FU N KAR

» Saco:s chefsseminarier och nyhetsbrev » Talent Management 11 september – program kommer » Nyhet: Rabatt på certifierad styrelseutbildning

Missnöjda postdocs på KI

» Affärsmannaskap för naturvetare

” ww

w. na

6

s het a g r il lt ip i sommar

Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare är klockren, det är precis vad jag jobbar med till vardags.

Meriterad

J E N NY FÄLDT, D O KTO R I M E D I C I N S K M I K R O B I O LO G I O C H C H E F. M E D LE M S E DAN 19 9 6.

tu

rve

ta

rn

a.s

CHEF

e/

Men ditt nätverk väger tyngre

OBDUCERA EN MUMIE SID 58

ch e

f

|

T I D AT T G R I LL A S I D 6 0

|

D U E LL O M L Ä R A R U N DA N TAG E T S I D 14


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Anette tar över efter Gunnar B Y T E Efter mer än 30 år inom Naturvetarna lämnar Gunnar Hallbäck över till Anette Andsten på kommunal sektor. Ditt bästa tips till din efterträdare? – Lyssna in och var lyhörd. Fånga upp problemet och försök hitta lösningar i samråd med medlemmen. Visa respekt för de arbetsrättsliga reglerna och kämpa för medlemmens rättigheter. Men var också tydlig med vad facket kan göra, vissa har orealistiska förväntningar. Vad ska du göra nu? – Jag lägger inte hatten på hyllan. Jag är öppen för uppdrag i den mindre skalan. Men visst blir det mer tid på sommarvistet på Öland. Från och med 1 juni möter medlemmarna Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna och med särskild erfarenhet av landstinget. Hon är biomedicinsk analytiker i botten. – Det ska bli otroligt spännande att få ta över efter Gunnar Hallbäck som har en gedigen erfarenhet inom kommuner. Jag hoppas att medlemmarna blir lika nöjda med mig som de varit med honom. Det blir en rolig utmaning för mig, säger Anette Andsten. LEL

F R U KO STS E M I N A R I U M :

L E A D E R S H I P B AT T L E

Naturvetarna släpper ny rapport om ledarskapet inom akademin. Är det möjligt att leda forskare? Den akademiska miljön med krav på frihet gör det speciellt att vara ledare inom akademin. Uppdraget är komplext och ska balanseras mellan utbildning, forskning och samverkan med världen utanför akademin. Men är det så stor skillnad mellan att vara ledare inom akademin jämfört med andra experttunga organisationer? Och vad kan ledare inom olika verksamheter lära av varandra?

Välkommen till Leadership Battle den 27 september! PÅ AG E N DAN: Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna, inleder frukostseminariet med att presentera en ny undersökning om ledarskap inom akademin. Därefter dags för battle. I panelen: Astrid Söderbergh Widding, rektor på Stockholms universitet, Charlotta Wikström, expert på talent management och mentorskap. Övriga medverkande meddelas senare. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör och vd Forskning och Framsteg

K O N TA K T

När: 27 september klockan 8.00–9.45

wwww.naturvetarna.se

Plats: Summit, Grev Turegatan 30, Stockholm

ww

w. na

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

Mer detaljer i program samt anmälan presenteras efter sommaren.

tu

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

rve

CHEF

ta

rn

a.s

e

Sommartid 15 juni –15 augusti måndag–fredag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.15–13.00

Nytt avtal med Svenska kyrkan L Ö N E R Naturvetarna har tillsammans

med andra akademikerförbund tecknat ett nytt treårigt kollektivavtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO). Det nya avtalet följer övriga avtal för 2013 med ett löneutrymme om 6,8 procent att fördela under tre år. Parterna har kommit överens om löneutrymme att fördela med som lägst 2,4 procent den 1 april 2013; 2,2 procent

den 1 april 2014 och 2,3 procent den 1 april 2015. De särskilda ersättningarna höjs 1 april 2013 och 1 april 2014. Övriga överenskommelser innebär bland annat krav på facklig förhandling om arbetsgivaren vill underskrida avtalets löneökningsutrymme då särskilda skäl (inte ekonomiska!) föreligger och arbetstagarorganisationen har färre än fem medlemmar. JR/EN

… och med Svensk handel M E R L Ö N E R Akademikerförbunden

och Svensk handel har kommit överens om ett löneprocessavtal med en stupstock på 6,8 procent att fördela centralt de kommande tre åren, om man inte kommer överens i lokala förhandlingar. Andra nyheter är att man infört

tydligare skrivningar om hur löneprocessen ska genomföras i löneavtalet, möjlighet för anställda att avbryta tidsbegränsad anställning med en månads uppsägningstid och en månads förlängd rätt till föräldralön. Läs mer om avtalsrörelsen på Naturvetarnas hemsida. JR/EN

I N Ä S TA N U M M E R : Tema: Life science

ÅDA I DI N B R EVL E R. B M 5 SE PTE

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. Sommartid 15 juni – 15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770-78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

67


INNEHÅLL

N R 4 2013

Vill ta socialt ansvar. Naturvetare har besökt Grönlands största arbetsgivare.

26

OPINION

TE MA

:

Miljö –3 1 S I D 26

SID 5

Ledare: Arbetsgivare kan missa talanger Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

Kämpande djurskyddsinspektörer prisas Djurförsök kan vara enda vägen Duellen: Ska Sverige behålla lärarundantaget? Månadens fråga: Semestertider kan ge grubbel

TEMA SID 26

Grönländskt företag satsar på CSR Ett nytt skogsbruk är möjligt

VETENSKAP

SID 32

Klä av en mumie med ny teknik Fråga en naturvetare: Nyser delfiner?

KARRIÄR

36 18

Rätt vänner ger jobb. Det alla vet men ingen ifrågasätter.

Utmattad. Reagera på stressen innan du träffar väggen.

Manualen: Bra arbetsmiljö förebygger utmattning Inspiratören: Tomas Andersson utvecklar Volvo Ledarskap: Mer attraktivt chefsskap med mentor På nytt jobb | Karlstads universitet i framkant

LEDIGA JOBB SID 54

SPANAR IN

Emmeli Nilsson, EN skribent/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

SID 64

Rörlighet lönar sig | Cytodiagnostikers utbildning läggs ner

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 5 sep med annonsstopp den 19 aug. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Ylva Sundgren. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT, Erika Lindbom EL.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

SID 58

NYTT FRÅN NATURVETARNA

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

SID 36

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87


Kontakter som smörjmedel Mitt första jobb fick jag genom en kompis. Uppdraget var att knacka dörr och sälja ägg och potatis till förortsbor i Stockholm. Det gav en hyfsad förtjänst till både mig själv och den småländska småföretagaren. Senare i livet efter universitetsexamen trodde jag att det skulle fungera annorlunda. Men även då var det kontakter som ledde till ett nytt jobb. Efter ett första möte kunde anställningsavtalet signeras. Visst brydde sig arbetsgivaren om mina meriter, men känslan var ändå att goda vitsord från min vän vägde tyngst. Kemin var också den rätta, vi kände att det skulle klicka. Klart att det fanns några som var mer kvalificerade än jag, men de hade inte de rätta kontakterna för att få chansen att komma till intervju. Så tillsätts många tjänster i dag, på gott och ont. Den som lever på bara kontakter blir inte långvarig på jobbet. I det långa loppet är min övertygelse att kompetensen avgör. I det här numret har vi ett reportage om just detta. Kanske svågerpolitiken gör att arbetsgivarna missar talangerna när de satsar på säkra kort? Eller är kontakter det smörjmedel som behövs vid matchningen på arbetsmarknaden? Läs också om villkoren för utländska forskare som kommer hit på stipendier. Så många som en tredjedel av alla runt 800 postdocs på KI har någon gång känt sig illa behandlade, enligt en färsk webbundersökning. Postdocs med stipendium tjänar mindre än anställda postdocs och går miste om försäkringar och pensioner. Att en forskningsnation som Sverige inte behandlar sina gästforskare bättre är illavarslande och kan skada KI:s goda rykte internationellt.

CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

B RA ARTI KE L OM FE E DBACK Läste en mkt bra artikel i @Naturvetarna om feedback. viktigt att som chefer/handledare/ledare tänka på detta! Karin Engen på twitter, artikeln finns på www.naturvetarna.se

Forskare saknar trygga villkor ”Forskare behöver vettiga villkor för att prestera. Hur ska de kunna bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet om de samtidigt måste oroa sig för sin grundläggande trygghet? Lärosätena förlitar sig på människors engagemang i stället för att erbjuda konkurrenskraftiga villkor. Bristen på incitament att välja högskolan som arbetsplats stärker knappast dess ställning. Vi vill att forskare och lärare ska ses som de omistliga resurser de är. Sveriges lärosäten måste ta sitt arbetsgivaransvar på allvar. Och regeringen måste se till att fler forskare och lärare tillsvidareanställs.” Sofie Andersson, Naturvetarna och Josefin Utas från Sveriges Ingenjörer skriver på Göteborgs-Postens debattsidor den 22 maj apropå att var tredje högskoleanställd inom teknik och naturvetenskap är visstidsanställd.

Fackordförande och social entreprenör ”Efter en stormig tid på AstraZeneca i Södertälje har Ivar de la Cruz förverkligat drömmen om att starta eget. Samtidigt är han ordförande i Naturvetarna. Den nya 20-procentstjänsten som ordförande för fackförbundet Naturvetarna kom därför lämpligt i höstas. I april 2013 startade han det egna bolaget Science4nxg Sweden AB med syfte att öka intresIvar de la Cruz. set för naturvetenskap och teknik hos unga. – Jag fick idén när jag för några år sedan fick i uppgift att komma till min dotters skola och berätta om mitt jobb som kemist. Barnen blev jätteintresserade och jag insåg att det finns ett jättestort behov, berättar han.” Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Nr 6. Juni 2013

4

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Gör karriär på dina villkor! Här har arbetsgivare ibland lite svårt

att hänga med. Om man själv har uppfattningen att den enda vägen att utvecklas är att bli chef så blir man kanske förvånad om medarbetare inte vill befordras. Lika illa är det om man som arbetsgivare endast premierar de som vill bli experter.

Jag får ofta höra att man inte ska befor-

dra experter till chefer eftersom man då förlorar en duktig specialist och får en dålig chef. Struntprat! Experter/specialister kan visst bli utmärkta chefer. Precis som alla andra. Under förutsättning att man har de kompetenser och drivkrafter som behövs! Man måste också ha insikten att man lämnar sitt expertområde för att ta sig an ett annat, nämligen ledarskapet.

Naturvetare behövs som experter

och specialister. Och den karriärvägen

måste värderas och belönas. Här har vi fortfarande en bit kvar. I många organisationer premieras inte experternas insatser tillräckligt. Naturvetarna har en viktig uppgift att stötta både enskilda medlemmar och den lokala arbetsplatsföreningen.

Om du är nyfiken på viken karriärinrikt-

ning och vilka drivkrafter du själv har kan du göra Natturvetarnas karriärprofilanalys. Läs mer på sidan 61 eller på webben.

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

Måste man göra karriär? Nja, det beror på vad man menar med karriär. Alla vill inte göra karriär om man begränsar det till att bli chef. Jag är övertygad om att alla kan och vill utvecklas. Därför säger vi på Naturvetarna: ”Gör karriär på dina egna villkor”. Det finns tack och lov inte ett rätt sätt! Alla är vi olika, vi har olika kompetenser och drivkrafter och därför ser karriärvägarna olika ut.

Naturvetare behövs också som che-

fer. I dagsläget är det för få naturvetare som lockas av den karriärvägen, även om de har både kompetensen och drivkraften. Därför stöttar och coachar Naturvetarna medlemmarna så att de är beredda att söka chefstjänster. Ledarskap är så viktigt att det borde vara ett naturligt inslag i alla akademiska utbildningar.

Det finns andra karriärvägar vid sidan av den uppåtriktade chefsrollen och den fördjupade expertrollen. Om du är mer inriktad på kreativitet, nätverkande och snabbhet kan din karriärväg betecknas som utvidgande eller episodisk. Personer som är förändringsbenägna och mindre konventionella är betydelsefulla i dagens arbetsliv. För arbetsgivarna ligger utmaningen i att forma organisationer och belöningssystem som passar för de karriärkomptenser man vill attrahera och behålla. I de allra flesta organisationer klarar man sig inte utan någon av dem!

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

För att Djurskyddsinspektörernas riksförbund, DIRF, har vunnit årets djurskyddspris. Det visar att de gör ett viktigt arbete för djurens bästa. Läs mer på sidan 8. För regeringen som inte ger cytodiagnostikerna legitimation trots att en utredning från Socialdepartementet har förordat det.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

5


LÄSARBREV

Det behövs både kommunal och statlig tillsyn! Slipper vi framtida skandaler med hästkött eller färgad fläskfilé genom att överföra tillsyn och kontroll från kommunal till statlig nivå? Ansvarig minister och EU-parlamentariker väljer felaktigt att förenkla och förminska frågan om organiserad brottslighet inom livsmedesindustrin genom att svara ja på den frågan. Återigen höjs rösterna att kommunalt organiserad tillsyn och kontroll ska centraliseras. Tyvärr saknas väl underbyggda argument och fakta som talar för att det skulle lösa noterade brister. Snarare bör fokus ligga på förtydligad ansvarsfördelning och samverkan på både

lokal och central nivå. Den kommunala kontrollen är effektiv och ändamålsenlig för små och medelstora livsmedelsproducenter. Närheten främjar effektivitet och täthet i kontrollen samt kunskap om den lokala situationen. Glöm inte att det var bra kommunal kontroll i dialog med andra aktörer som ledde till att åtgärder till slut vidtogs när det gäller fallet med den färgade fläskfilén! Som underlag till beslutet att överföra djurskyddet till länsstyrelsen låg ett par rapporter från Riksrevisionen. Granskningen av djurskyddet visade på brister i den kommunala tillsynen. Ett 30-tal kommuner hade inte

bedrivit kontroll. Statskontoret konsterar i en rapport att den ökade likvärdigheten åstadkommits på bekostnad av påtagligt försämrad frekvens och effektivitet i kontrollen. Så, innan en lösning på problemet med köttfusket formuleras bör alternativa lösningar undersökas. Vi välkomnar en dialog om vilka tillsyns- och kontrolluppgifter som lämpar sig för den lokala, nationella och europeiska nivån och inte fastna i en dialog om antingen eller. För detta krävs nog en ny utredning som tittar på den samlade bilden av ansvarsfördelningen av miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroll.

Så länge centralisering ensidigt föreslås som lösning på fusk och brister kommer vi inte att lösa problemet med köttskandaler. Det behövs förbättringsarbete på såväl lokal som nationell nivå, helst i samverkan. Förtydligad ansvarsfördelning och gemensam kompetensutveckling och kraftsamling är att föredra istället för en dragkamp om resurser mellan kommunal och statlig nivå. Andreaz Strömgren miljödirektör Sundsvall Sven Inge Svensson miljöchef Hässleholm, ordförande i föreningen kommunala miljöchefer

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Hur prissätter du din kompetens? www.naturvetarna.se

Kompetensen sätter priset Att sätta pris efter vad anställda har i lön inom samma bransch är i allmänhet inte en god idé! Ta till exempel en anställd riskcontroller på en bank som tjänar 60 000 kr i månaden. Kostnaden för banken är då 78 852 kronor om vi bortser från implicita kostnader. För denna anställda är timkostnaden cirka 500 kr i timmen. Anta nu att vi anlitar en management konsult för ett riskkontroll uppdrag. En typisk timpenning för konsulten i dagens marknad är mellan 1 500 och 3 000 kronor i timmen. I detta fall är det uppenbart att priset inte är satt efter vad den anställda kostar, snarare är det så att priset är satt efter kompetens, brist på densamma och det faktum att uppdraget är tidsbegränsat samt att konsulten bär risk.

En typisk timpenning för en konsult är mellan 1 500 och 3000 kronor, enligt Claes Cramer.

Claes Cramer

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N M Å N A D E N S F R ÅG A :

@

Varför kolla mejl varje dag?

NER H U R VA R VA R D U PÅ S E M E S TE R N ? Nyhetsbrev i maj, se sid 12.

Ingen semester som arbetslös Som arbetslös finns tyvärr inte semester från ovisshet och rotlöshet. Arbetssökandet fortskrider liksom utblottande anställningsintervjuer med resekostnader och ett och annat inhopp i blöjornas demensvård där månadslönen vid 100 % skulle bli 17 500 kr/månad. Njut så länge du har jobb! Finns till, men överflödig

Stressexpertens tips att kolla mail en halvtimme varje dag tycker jag inte låter särskilt smart om man vill stressa ned! Står facket bakom detta? Har man semester ska man inte kolla några jobbmail alls. Vart har vi kommit? Mitt tips är att ha en semester utan att man måste göra saker, ta dagen som den kommer och göra vad man känner för och vad vädret tillåter just då. Monica

Hej Monica!

Inga problem att koppla av Det är knappt jag förstår frågan? Jag har i alla fall inga som helst problem att koppla av på semestern. Men jag antar att hemligheten är att avsäga sig alla krav och måsten. Gör vad du tycker är kul. Börjar det kännas som ett jobb med alla fixarprojekt hemma så strunta i dem och gör nåt annat. Ta barnen och åk och bada till exempel. Eller läs en bok.

Nej, expertens tips är just tips från professorn vi har intervjuat och inte Naturvetarnas åsikt. Vi vill förmedla olika synsätt där det här kan vara ett sätt att hantera jobb i förhållande till ledighet. Har man ett jobb där man måste hålla koll på mejlen så kan det vara bättre att avsätta speciell tid för detta. Jag håller med dig att det bästa är om man totalt kan släppa allt som har med jobbet att göra under semestern. Emmeli Nilsson, skribent på Naturvetare

Albert

NYHET

ER

Utbildningen till cytodiagnostiker läggs ner

Djurförsök är ofta enda vägen

Se sid 65.

Nyhetsbrev i maj, se sid 65.

Oseriöst att lägga ner med så kort varsel

Jag tycker inte att artikeln om djurförsök i förra numret var alltför kritisk mot djurförsök. Snarare tvärtom. Lars Dahlbom

Att tre månader före kursstart lägga ned utbildningen är oseriöst och oprofessionellt. Studenterna har redan förberett sig med bokning av boende med mera. Håkan

ar pfattning Olik a up k. ö rs ö rf om dju

VI VILL VETA VAD DU TYCKER! SÄG D I N M E N I NG! Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna.se

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

7


NYHETER

Djurskyddsinspektörer vinner pris Årets djurskyddspris går till Djurskyddsinspektörernas riksförbund, DIRF. – Jätteroligt att få erkännande för vårt arbete. Priset på 10 000 kronor ger en kick att jobba vidare för djurens bästa, säger ordförande Eva Eriksmarck. Djurskyddsinspektörerna är inte vana vid att få priser, utan jobbar ofta i motvind och har en tuff arbetsmiljö, där hot och våld ibland är en del av vardagen. – Med priset hoppas jag att fler får upp ögonen för vår yrkesgrupp och att statusen höjs. Det här visar att vi gör ett viktigt arbete. Sveriges djurskydd, en av Sveriges största djurskyddsorgani-

PRISADE

DIRF:s ordförande Eva Eriksmarck tar emot prischecken.

8

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

Med priset hoppas jag att fler får upp ögonen för vår yrkesgrupp och att statusen höjs sationer med 13 000 medlemmar, står bakom priset. En anledning till att de får priset just nu är satsningen på kontroller av djurtransporter som gjordes under 2012. Man kontrollerade runt 550 transporter. De vanligaste bristerna handlade om smittskydd och dokumentation. I Skåne län har man framgångsrikt arbetat med frågan om extrem avel på hundar, där flera uppfödare har fått avelsförbud. Eva Eriksmarck ser möjligheter att kunna jobba mer effektivt i framtiden och kunna göra ännu större skillnad för Sveriges djur. – En stor del av vår arbetstid går till administration. Den kan bli effektivare framför allt när det gäller sällskapsdjur, vilket ger tid och utrymme för fler kontroller.

Hur ska ni använda prispengarna? – De kommer medlemmarna till nytta med mer kompetensutveckling och fortsatta insatser för en bättre arbetsmiljö. I dagarna kommer de i samarbete med Naturvetarna att presentera en enkätundersökning om hot och våld, som djurskyddsinspektörer utsätts för. Den ger svar på hur omfattande det är och hur hoten yttrar sig. – Här behövs ett samlat grepp för att komma till rätt med problemen. Sociala medier är en ny arena för trakasserier, där enskilda inspektörer drabbas. Som rättsläget ser ut i dag kan vi inte göra något åt det. En ny dom på området kan förhoppningsvis leda till en förändring, säger Eva Eriksmarck. LEL

SVE R I G E S DJ U R S KYD D S M OTIVE R I N G TI LL PR I S ET: Djurskyddsinspektörerna har en mycket viktig uppgift i att kontrollera efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen och att bevaka att djur inte far illa. Det är ett svårt och otacksamt arbete som leder till kritik och ibland även hot, både från dem som anser att för lite görs och dem som anser att för mycket görs. Vi vill uppmärksamma denna yrkesgrupp som tillsammans räddat många djur från lidande. Särskilt vill vi lyfta fram den satsning som gjorts på kontroller av djurtransporter och insatserna mot extremavel på hundar. Inspektörerna är idag både kunniga och professionella i sin yrkesutövning. Sveriges djurskyddsinspektörer utför ett mycket viktigt arbete med en tung arbetsbörda. Detta vill vi belöna och hylla genom att tilldela DIRF vårt djurskyddspris.


Djurförsök är ofta enda vägen I senaste numret av Naturvetare skrev vi om de etiska dilemman som finns runt djurförsök. Några reagerade på att artikeln var vinklad. A V V Ä G N I N G – Det finns en stor nytta med djurförsök och jag känner mig trygg med den prövning som sker i de etiska nämnderna, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna. Djurförsök är en fråga som berör. Det visar alla kommentarer på Månadens fråga i förra numret av Naturvetare. Meningarna går isär om avvägningen mellan djurs utsatthet och att utveckla nya läkemedel för människor. I anslutning till Månadens fråga fanns en artikeln med rubriken: ”Försök med svåra avvägningar” Flera medlemmar reagerade på artikeln, som de menar är allt för kritisk till djurförsök. Artikeln tog avstamp i att tre ledamöter i Stockholms norra djurförsöksetiska nämnd gick emot sin egen nämnd och ville stoppa försök med apor, eftersom de har likheter med människor. I artikeln gavs intrycket att hela nämnden vill stoppa djurförsök med apor, men så var inte fallet. Vi beklagar den missen.

Det i sin tur väckte frågor om Naturvetarna har samma uppfattning. Så är det förstås inte. Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz har själv ett förflutet i läkemedelsbranschen. – Det är viktigt för hälsan och läkemedelsutvecklingen att man tillåter sig att använda djurförsök. I många fall är det helt nödvändigt när nya läkemedel tas fram. Ivar de la Cruz är noga med att djuren får den bästa omvårdnaden och att de inte utnyttjas på fel sätt. Han påminner om att varje djurförsök prövas ordentligt i etiska nämnder, som representerar olika intressen i samhället. – Jag känner mig trygg med prövningen i de etiska nämnderna. Därmed inte sagt att vi ska stänga dörren till alternativ. Det finns en vilja att hitta alternativ till djurförsök, men kom ihåg att djurförsök ofta är enda vägen när läkemedel mot till exempel cancer utvecklas. Han är nöjd med att kosmetika-tester på djur är förbjudna i hela EU sedan 2009. Fem år tidigare förbjöds det i Sverige. – I den branschen har det skett en självsanering. ”Ej testat på djur” har blivit ett försäljningsargument. LEL

DJ U R F ÖR S ÖK S ETI S KA NÄM N D E R G RAN S KAR

nytta och eventuellt lidande djuren förväntas utstå.

Enligt lag ska alla djurförsök som ska användas i vetenskapligt syfte prövas av en etisk nämnd. Ungefär 1 700 ansökningar per år hanterar landets sju djurförsöksetiska nämnder. Lagen gäller försök på ryggradsdjur. Runt 95 procent av ansökningarna får klartecken, men vägen dit är ingen gräddfil. Det krävs omfattande dokumentation av upplägg, syfte,

I NÄM N D E R NA S ITTE R: - två jurister (ordförande och vice ordförande) - sex forskare och djurtekniker - sex lekmän som representerar politiska partier samt djurskyddsorganisationer KÄLLA: DJURFORSOK.INFO

Hallå där!

H U R ARG U M E NTE RA FÖR FLE R DI ETI STE R? På lite mer än tio år har dietisterna i Sörmlands landsting blivit fyra gånger fler. Ros-Marie Hedlund, chef för dietistenheten i Sörmland, avslöjar hemligheten bakom framgången. Hur har ni lyckats? – Kom ihåg att vi har gått från en låg nivå. År 2001 när jag blev chef var det bara fem dietister i länet. Nu är vi 21. Jag sitter med i ledningsgruppen och andra nätverksgrupper och har stora möjligheter att driva våra frågor. Vi är synliga på dietistenheten, tidigare var dietisterna spridda på olika kliniker i länet.

Vilka argument biter bäst? – Vi bidrar till kortare vårdtider och utvecklar vården, vilket sparar pengar åt landstinget. Vi kan ersätta dyra dropp med mat, näringsdrycker och sondnäring, vilket blir blir bättre för patienten. Vi har en unik kompetens inom nutrition.

Blir dietistrollen annorlunda? – Det gäller att vara öppen för förändringar och vidga vyerna. Till exempel så fick vi förra året så kallade PEG-dietister som sköter alla patienter i länet som behandlas med sondnäring. Tidigare hade sjuksköterskor det ansvaret. Sjukvården blir allt mer gränsöverskridande.

Finns det behov av fler dietister? – Ja absolut, inom primärvården finns det idag bara fem dietister på 25 vårdcentraler. Både i primärvården och slutenvården finns en potential att bli fler, vilket bygger på att vi vidgar vår roll och jobbar bredare.. En dietist per vårdcentral är ett rimligt mål, vilket skulle göra att vi då också kan jobba mer förebyggande.

Hur kommer ni dit? – Vi fortsätter att jobba långsiktigt och metodiskt för att få politiker och sjukhusledning att förstå vad vi kan tillföra vården. LEL

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

9


DUELLEN S K A S V E R I G E B E H Å L L A L Ä R A R U N DA N TAG E T ? Lärarundantaget innebär att forskare vid universiteten äger rätten till sina idéer. Forskaren Helene Andersson Svahn menar att det är en konkurrensfördel för Sverige. Professorn Marianne Levin, som har utrett lärarundantaget, har en annan uppfattning.

JA

NEJ

Helene Andersson Svahn, professor i nanobioteknik på KTH, ledamot i Sveriges unga akademi.

Marianne Levin, professor. jur. dr, fil. dr h.c. Stockholm universitet. Var regeringens utredare av Nyttiggörande av högskoleuppfinningar (SOU 2005:95)

1 . Ä R L Ä R A R U N DA N TAG E T P O S I T I V T F Ö R D E N E N S K I LDA F O R S K A R E N ?

Jag tycker lärarundantaget är mycket positivt för den enskilda forskaren och Sverige, det ger fantastiska möjligheter att ytterligare nyttiggöra forskningsresultat. Jag tror även att Sverige kan använda lärarundantaget som konkurrensfördel när det gäller att rekrytera toppforskare till våra universitet.

Behovet av pengar, stora projekt och teamwork för att nå spetsresultat kastar ofta forskarna i armarna på näringslivet. Även nya attityder till kommersialisering bidrar till att sudda ut gränser mellan akademi och näringsliv. Att flertalet forskare tvingas att välja jobb och lön före fria forskningsval är trots allt kanske inte så bittert. Forskarnas motivation ökar ofta när forskningen kommer till nytta.

2 . K A N F LE R I D É E R G Å V I DA R E O C H KO M M E R S I A LI S E R A S M E D L Ä R A R U N DA N TAG ?

Ja men del forskare kan vara i behov av stöd i denna process av till exempel innovationskontor och såddfinansiering.

Lärarundantaget försvårar för universiteten att träffa avtal med kommersiella forskningsfinansiärer. Den springande punkten är våra universitets och högskolors möjligheter att i en internationell konkurrens kommersialisera forskningen.

3 . F I N N S D E T R I S K F Ö R I N L Å S N I N G S E F F E K T E R AV I D É E R ?

Jag tror att det är större risk för inlåsning av idéer med andra system. Lärarundantaget är stimulerande och för ut idéer i samhället. Det skulle vara oerhört kostsamt att på andra sätt skapa incitament för ett universitet att kunna sålla mellan innovationer, välja rätt i vilka idéer man ska satsa på, och sedan driva innovationer till kommersialisering.

Det finns en potential i samarbetet mellan akademi och industri. Integrationen av det allmännas forskningsresurser med industrins ingår som en viktig del av EU:s ramprogram. Ett problem är att högskolan inte är rustad för att förvalta kommersialisering, eller tillåten att ta ekonomiska risker. Men anknutna holdingbolag, Almi/Innovationsbron, Vinnova med fler försöker bygga upp sådana modeller.

4 . S K A A LL A F O R S K A R E B LI E N T R E P R E N Ö R E R ?

Nej. Att åstadkomma innovationer är bara ett av syftena med vetenskap. Dock vet man aldrig var möjligheten att praktiskt tilllämpa en upptäckt kan dyka upp och när så sker ska förutsättningarna finnas för den forskare som är intresserad att driva sin upptäckt vidare till produkt eller tjänst.

”Skomakare bli vid din läst” och ”Ingen regel utan undantag” gäller även här. Forskare som nobelpristagaren Arvid Carlsson är ovanliga. Om kommersialiseringen ska lyckas och ge tillbaka resurser till universitetsforskningen, så krävs utvecklade resurser som sköter tekniköverföringen för offentligt finansierade forskningsorgan. Goda exempel finns bland annat i Belgien, Danmark, Korea, Tyskland och Storbritannien liksom i USA.

5. VAR FÖR HAR MÅNGA AN DRA LÄN DE R I NTE LÄRAR U N DANTAG, TROR DU?

Andra länder har andra system för att ta hand om innovationer, till exempel avancerade licenskontor knutna till lärosätena. Jag tycker dock att det är en extra drivkraft och inspiration att ha möjlighet att äga sina egna innovationer.

10

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

EU-kommissionen har sedan länge förordat att universitetsuppfinningar ska tillkomma universiteten. En sådan ordning tar bäst till vara tekniska framsteg och kan gynna små och medelstora företag. MIT och Stanford University lyfts ofta fram som goda exempel med sina enorma licensinkomster från forskning. Uppfinningar som drivs av forskarna själva får normalt en mindre gynnsam behandling ur ett kommersiellt perspektiv, där bland annat patentering är en kostsam faktor. Både enskilda och samhälle förlorar därmed resurser.


NYHETER

Stort jobbglapp mellan könen

Hälsa och humor ger bäst arbetsplats V Ä R T Svenska organisationer

prioriterar snabba resultat, men de anställda tycker att god hälsa är viktigast. Det visar en ny studie där tusen personer svarat på frågor genom att välja värderingsord. Svarspersonerna fick först beskriva organisationen de arbetar i nu och sedan vilka värderingar de anser behövs för att organisationen ska fungera bäst. Bakom undersökningen som går under namnet Sverigestudien står Sveriges kommuner och landsting, Preera, Skandia och Volvo IT. EN

J O B B I G T Över sju av tio barn har en

TIO I TOPP:

TIO I TOPP:

NUVARANDE VÄRDERINGAR

ÖNSKADE VÄRDERINGAR

1. Kostnadsjakt

1. Anställdas hälsa

2. Lagarbete

2. Humor/glädje

3. Ansvar

3. Lagarbete

4. Resultatinriktat

4. Erkännande av anställda

5. Förvirring

5. Ansvar

6. Hierarki

6. Ekonomisk stabilitet

7. Humor/ glädje

7. Anpassningsbarhet

8. Engagemang

8. Kvalitet

9. Byråkrati

9. Engagemang

10. Kortsiktighet

10. Medarbetarengagemang

När konsten möter vetenskapen K O P P A R G R U V A Det är inte bara naturveta-

re som ska rädda oss från gifter i miljön. Koppar som läcker från städernas tak är ett miljöproblem som en student på Konstfack uppmärksammar i sitt exjobb. På vårutställningen i projektet ”Super local urban mining” har han skapat ett kit för hur koppar kan återvinnas och samtidigt skona de känsliga ekosystemen.

En annan student har utvecklat ett system för att kunna använda T-banekorten till att låna cyklar som är utplacerade på stan. Eftersom korten är personliga vet man vid varje tidpunkt vem som har haft cykeln senast. Med inbyggd GPS får man också koll på var cyklarna befinner sig. LEL

Surt regn frigör koppar, som rinner ut i miljön och påverkar ekosystemen. Med återvinning har en lokal koppargruva skapats.

pappa som arbetar heltid. Men bara fyra av tio har en mamma som gör det, visar SCB:s senaste arbetskraftsundersökningar. Andelen barn med en förvärvsarbetande mamma har ökat lite under 2000-talet och nu traskar drygt åtta av tio mammor till kneget. Nio av tio pappor gör detsamma. Medan mammor arbetar mindre när de har barn som bor hemma gör papporna tvärtom. Ensamstående pappor jobbar dock mindre än de som är gifta eller har sambo, medan ensamstående mammor oftare jobbar heltid. En stor orsak till mammornas frånvaro på arbetsmarknaden är föräldraledighet, där de fortfarande tar ut tre fjärdedelar av föräldrapenningsdagarna. EN Hemma med mamma.

160 000 Så många nya jobb förväntas uppstå i den statliga sektorn de närmsta fem åren. På topplistan över de yrken där flest jobbchanser dyker upp finns ITspecialister, miljövetare och statistiker/ matematiker. Det kommer även finnas ett stort behov av agronomer, fysiker, kemister och tekniker generellt. Däremot minskar efterfrågan på chefer, vilket kan tolkas som ett symptom på arbetslivets specialisering där fler jobbar självständigt. Siffrorna kommer från fackförbundet ST som skickat ut en enkät till rekryteringsansvariga på statliga bolag, myndigheter och högskolor. EN

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

11


M Å N A D E N S F R ÅG A :

R E N U D R A V H U R VA R ? N R E T S E PÅ S E M Snart är det semestertider. Härligt, men också lätt att känna stress över allt vi vill ägna oss åt. Hur gör du för att slappna av och bli utvilad på semestern?

... l j e ara bbm b ska ina jo g Ja la m kol

12

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


NYHETER

Våga stå emot semesterkraven Flexibelt arbetsliv och höga förväntningar om ett lyckligt och lyckat liv. Det kan leda till svårigheter att koppla av, enligt Hugo Westerlund på Stressforskningsinstitutet. Trots att semestern borde vara en källa till återhämtning kan den orsaka motsatta känslor. Ofta är det mycket som ska hinnas med, människor man vill träffa och resor som ska göras. Kraven på att varva ner kan i sig bli stressande, särskilt med tillgång till den moderna tekniken. – Det flexibla arbetslivet gör det svårare att koppla av. Det var lättare på industrisemesterns tid. Nu är det fler som känner att de behöver vara uppkopplade under ledigheten, säger Hugo Westerlund som är professor och enhetschef för epidemiologi på Stressforskningsinstitutet.

Lär dig att inte ha så höga förväntningar på dig själv och livet

– Det är så mycket förväntningar överallt; man ska vara jättelycklig, resa och ha fullt upp. Var närvarande och njut av nuet istället. Lär dig att inte ha så höga förväntningar på dig själv och livet. Det låter enkelt. Men att sänka ambitionerna kan vara svårt när grannen bygger sommarstuga, kollegorna åker på temasemester i Peru och övriga tycks vara konstant upptagna med gastronomiska grillkvällar och svettiga löptävlingar – allt löpande dokumenterat på Facebook och Instagram. M E D IA HAR AN SVAR

TU NGA LYCKOKRAV

Han menar att stress kring semestern hör samman med allmänt rådande tankegångar i samhället.

– Vi borde arbeta med att stödja människor i att stå emot kraven, tycker Hugo Westerlund. Hur är svårt att säga, men media spelar stor roll. Där speg-

las i hög grad hur vi ”bör” vara. Är du bra på att ta det lugnt när du är ledig? – Jag är ganska bra Hugo Westerlund. på att koppla av men inte på att hitta en idealisk semester, där man både hinner vila och får positiva upplevelser. Det är lätt att det går för snabbt. Vi har minnen av de långa sommarloven under barndomen och sådär långt blir det ju aldrig i vuxen ålder. #

SÅ BÄD DAR D U F Ö R E N AVS L AP P NAD S E M E ST E R:

   

Gör en plan för hur eventuella arbetsuppgifter ska skötas. Meddela kollegor när du kan nås.

Koordinera med din familj. Arbete som kommer in i semestern kan orsaka gräl om man inte är överens om hur det ska skötas.

Bestäm att sitta exempelvis en halvtimme varje dag och gå igenom mejl om du måste. Planera en lämplig nivå beroende på jobb och vilken typ av person du är. Låt inte jobbet invadera semestern. Ha en lagom aktivitetsnivå: Var inte totalt passiv, men ha samtidigt inte för höga krav. Ta dagen som den kommer och förvänta dig inte perfektion.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

13


Catherine Preston, Hiske van Duinen och Loretxu Bergouignan har tagit initiativ till en dialog med ledningen om missnöjet bland internationella postdocs på KI.

Villkoren för KI:s postdocs måste bli bättre! 14

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


POSTD O K

Var tredje postdoc på Karolinska institutet känner sig illa behandlad, enligt en färsk undersökning. – Det är illavarslande och rimmar illa med Sveriges ambition att vara en ledande forskningsnation, säger Erik Allard, ombudsman på Naturvetarna. TEXT OCH FOTO

K

arolinska institutet, KI, har gott rykte i dag. Den kreativa miljön lockar forskare från hela världen. Men med dåliga villkor för postdocs som går på stipendier kan det goda ryktet komma att naggas i kanten. En grupp postdocs har organiserat sig och tagit initiativ till att skapa dialog med KI om situationen för postdocs, vars forskning finansieras med stipendier. – Brister i arbetsmiljön och svag support från KI gör att många inte kan prestera på topp. Infrastrukturen med labb, utrustning och den senaste tekniken är bra, men tryggheten saknas, säger Hiske van Duinen från Holland, en av initiativtagarna till dialogen med KI. Loretxu Bergouignan från Baskien, fyller på. – Många kommer hit med löften om kontrakt på två år, men som senare visar sig vara stipendier under sex månader i taget. Så många känner sig lurade. Det finns inga garantier för att det blir ytterligare sex månader, vilket ger en otrygghet, även om de flesta får förlängt. Hon förklarar att det är upp till forsk-

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

ningsledaren om det blir en förlängning eller inte. Knappt hälften av de drygt 800 postdocs på KI är finansierade med stipendier. En färsk webbundersökning visar att stipendierna motsvarar en månadslön på runt 20 000 kronor i genomsnitt, medan anställda postdocs tjänar omkring 23 000 kronor efter skatt. UTAN SOCIALT S KYD D S NÄT

– Ett stort problem är att postdocs som går på stipendier inte omfattas av det svenska försäkringssystemet och att stipendier inte är pensionsgrundande, säger Catherine Preston från Storbritannien. För att kompensera för detta måste ersättningen höjas. Många känner sig dessutom exkluderade och är rättslösa. – KI vill ha våra idéer, expertkunskaper och forskning, men de bryr sig inte om människan, säger Loretxu Bergouignan. Hon hänvisar till undersökningen som vittnar om att var tredje postdoc känner sig illa behandlad. Det gäller särskilt de som går på stipendier, men även en stor del av de anställda känner så. – Det här är ett strukturellt problem. Vem kan vara kreativ när man inte är

trygg, fortsätter Loretxu Bergouignan. AN STÄLL ALLA POSTDOCS

Vad vill ni uppnå? – I ett första steg vill vi att stipendier från KI ska ha en varaktighet på 12 månader och att socialförsäkringar ska ingå. Utöver det vill vi att stipendiernas miniminivå ska motsvara lägsta lönen för anställda postdocs. Nästa mål är att alla postdocs blir anställda och får lön, säger Hiske van Duinen. Intressant är att EU:s Marie Curie fellowships ställer krav på att KI anställer sina postdocs. Postdoc-föreningen ser gärna att andra finansiärer följer det exemplet. Ännu en viktig sak är att postdocs Hiske van Duinen. måste få reda på villkoren innan de kommer hit. – Som postdoc med stipendium hamnar man i en rättslig gråzon eftersom man varken är anställd eller student. Försäkringskassan och andra myndig-

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

15


POSTD O K

F OTO : S T E FA N Z I M M E R M A N

Ska man bedriva excellent forskning måste också anställningsvillkoren vara excellenta forskningsgrupp som alla är nöjda med sin situation. Han tar ändå kritiken på allvar. – Jag känner sympati för alla personer som inte har känt sig väl mottagna. Vi vill att alla ska känna sig välkomna till KI och felaktigheter ska rättas till. Han förklarar att avsikten är att stipendierna ska ligga i nivå med de anställdas löner.

VI KTIG G R U PP

Hur ser du på KI:s rykte som riskerar att försämras? – Just nu ser jag inte den risken, men är det en blid man vill sprida är det tråkigt. Att enskilda individer är missnöjda är svårt att komma ifrån. Våra postdocs är en av våra viktigaste grupper i forskningen. De värnar vi om. Vi har redan inlett en konstruktiv dialog med talespersonerna.

F OTO: R O LF C H R I ST E N S E N / S CA N P I X

heter vet inte hur de ska hantera den gruppen. En kollega var tvungen att återvända till sitt hemland för att få vård för sin kroniska sjukdom, säger Loretxu Bergouignan. Erik Allard. Erik Allard, ombudsman på Naturvetarna, förklarar att Naturvetarnas inställning är glasklar. – Ska man bedriva excellent forskning måste också anställningsvillkoren Hans-Gustaf vara excellenta. Vi Ljunggren. menar att alla postdocs ska ha riktiga anställningar där försäkringar och pensioner ingår, precis som för alla andra. Det gynnar även KI som får motiverade och trygga forskare som gärna sprider KI:s goda rykte.

– Stipendier på 12-13 000 kronor per månad för post docs är inte acceptabelt. KI:s egna regler stipulerar en betydligt högre miniminivå per månad. Våra postdocs ska ha det bra och kunna fokusera på sin forskning. Under hösten kommer KI att göra en översyn av hela stipendiesystemet.

B E D RÖVAD D E KAN US

Dekanus Hans-Gustaf Ljunggren är ansvarig för forskningen på KI. Han blir lite bedrövad över det som målas upp som ett missnöje, men tror inte att det är en generell uppfattning. – Jag har flera postdocs i min egen

16

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

KI:s goda rykte står på spel. Postdocs rör sig i den internationella forskarvärlden och berättar om villkoren på Karolinska institutet.


Är det dags att skrota stipendier? – Nej, då skulle många av de forskare som är här inte kunna vara här. Stipendierna tillför KI mycket och deras vistelse här är värdefull för dem. Stipendierna är en viktig pusselbit i det internationella utbytet. Det är en etablerad finansieringsform för till exempel kortare perioder av studier som jag är glad över att den finns. Att stipendiaterna inte omfattas av det sociala skyddsnätet menar han ingår i villkoren. – De har kommit hit av fri vilja och skall vara informerade om villkoren. Kom ihåg att det är en rätt kort tid, max 24 månader som man kan inneha stipendium från KI. Sedan övergår uppdraget till en anställning. Han påminner om att de flesta forskare själva har varit postdocs och vill ta väl hand om den unga generationen. FLE R B E HÖVS I FACKET

Den lokala Sacoföreningen har också tagit del av undersökningen. – Resultaten är inte överraskande och det är delvis känPatriq Fagerstedt. da problem. Internationella postdocs är en utsatt grupp och de har ofta dålig kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, säger Patriq Fagerstedt, ordförande i Saco-föreningen. Han tycker det är positivt att KI svarar på kritiken och inte viftar bort den. En dialog har startat.

– Ett problem är att postdocs är här så kort tid och sällan går med i facket. Därför har vi svårt att företräda dem. Patriq Fagerstedt håller med om att siffrorna i undersökningen är illavarslande. Det är känsliga frågor, där många kanske inte vågar säga sin mening av rädsla för att det kan skada deras karriär. STRATEG I SAKNAS

Han påminner om att stipendium är ett bidrag som inte är kopplat till prestation. Det gör att fack och arbetsgivare inte kan förhandla om nivån. – Rättsligt är det två skilda saker. Postdoc med anställning kan åläggas att utföra ett arbete, medan den som går på stipendium är under utbildning. Här behöver kommunikationen till stipendiaterna bli bättre för att tydliggöra skillnaderna. Hur påverkas KI:s rykte? – Ett försämrat rykte är den stora risken. Postdocs rör sig i den internationella forskarvärlden och kommer att berätta om de känner sig utnyttjade eller inte har utvecklats positivt i sin karriär. KI får svårare att rekrytera de bästa med följd att inflödet av idéer minskar. Och de som är här kan bli mindre motiverade. Patriq Fagerstedt beskriver det som att snålheten bedrar visheten. – Stipendier är tillåtna och ekonomiskt fördelaktiga för arbetsgivaren men avsevärt sämre än anställning för våra posdocs. Det blir otydligt när vi erbjuder båda typerna av ersättning. Han förklarar att det inte ännu finns någon tydlig strategi kring rekrytering och karriärvägar på denna nivå inom forskningssystemet på KI. #

20 000 kronor per månad uppgår ett stipendium till i genomsnitt. Stipendier på 12 000 – 13 000 kronor per månad förekommer. Sociala avgifter och pensionsavsättningar ingår inte. Anställda postdocs tjänar i genomsnitt 23 000 kronor efter skatt. K Ä L L A : R E S U LTAT F R Å N W E B B E N K ÄT S O M S K I C K A D E S T I L L 8 07 P O S T D O C S PÅ K A R O L I N S K A I N S T I T U T E T I D E C E M B E R 2 012 . 4 31 P E R S O N E R S VA R A D E .

Prefekten beslutar Varje institution med prefekten i spetsen tar beslut om postdocs. Det sker inte på lösa boliner, utan det finns ett regelverk kring detta, enligt dekanus Hans-Gustaf Ljunggren.

Kan pågå i flera år En postdoc med stipendium från KI kan pågå max 24 månader. Tillsammans med externa stipendier kan tiden med stipendier sträckas ut upp till sju år.

Om man blir sjuk Blir man sjuk eller föräldraledig under sin postdoc behåller man sitt stipendium. Men man får ingen kompensation för den förlorade tiden och det finns ingen garanti för en fortsättning efter sex månader.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

17


R E P O R TA G E T

Ditt CV väger lätt Sju av tio jobb tillsätts via kontakter. Bekanta har hjälpt varannan medlem i Naturvetarna och Jusek att få komma på anställningsintervju och överallt hörs uppmaningarna: Utnyttja ditt nätverk! Har svågerpolitiken blivit ideal? TEXT:

EMMELI NILSSON OCH ANN MARIE BERGSTRÖM

FOTO:

Y LV A S U N D G R E N

I L L U S T R AT I O N :

J O H A N J A R N E S TA D

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

19


R E P O R TA G E T

S

ystemutvecklaren Niclas Ranlinds fru gillar att resa och surfar gärna på resesajter. En dag när sommaren lider mot sitt slut är hon på ving.se och klickar i förbifarten på rubriken Arbeta hos Ving. ”Senior systemutvecklare. Vi söker dig som har arbetat några år med systemutveckling inom ASP. Net och C# efter datavetenskaplig eller civilingenjörsexamen.” – Jag var egentligen inte i jobbsökartagen, men tänkte ”varför inte?” och skickade in en ansökan, berättar Niclas Ranlind. Hans bästa kompis Tobias – ja verkligen

Ett fyrtiotal systemutvecklare känner sig kallade av Vings webbannons. Resebolag är attraktiva arbetsplatser, men har liksom andra företag svårt att få tag på IT-vetare. Så många ansökningar är bra för ett yrke där det är brist på arbetskraft. Andra arbetsgivare skulle hurra över 40 ansökningar av motsatt anledning. Det är en hanterlig mängd, till skillnad från de många hundra ansökningar som de översvämmas av när de annonserar ut jobb. Antalet vakanser – de tomma stolarna på arbetsplatserna – är mindre än en procent. Arbetslösheten däremot är närmare nio procent.

De tar hellre till en välbeprövad, klassisk metod: kontakter bästa kompis, Tobias var best man på Niclas Ranlinds bröllop några veckor tidigare i augusti – jobbar redan på Ving och har berättat att det är en väldigt trevlig arbetsplats. Men större roll än så spelar inte Tobias

på Niclas Ranlinds väg mot IT-avdelningen på Vings kontor i Stockholm. Tobias är driftchef och far runt i världen och skriver kontrakt med hotell. Väsensskilt från den ASP.Net- och C#-programmering som man ägnar dagarna åt på IT-avdelningen när systemen ska flyttas från stordatorer till moderna webbaserade system.

20

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

– Det är ju uppenbart att folk söker jobb bara för att de måste, fastän de inte har de kvalifikationer som krävs. Problemet är inte att folk söker för lite jobb, utan att det finns för få jobb. Det säger Ante Farm, ekonomidocent och författare till bland annat ett stort antal SCB-rapporter om arbetsmarknadsstatistik. Ännu värre var det fram till 2007. Då var det obligatoriskt att anmäla alla lediga jobb till Arbetsförmedlingen, som översköljdes av platser som inte fanns i verkligheten. Även när arbetsgivare tillsatte tjäns-

ter på egen hand var de tvungna att lägga ut en platsannons. Ett enormt problem för de sökande, enligt Ante Farm. Nu är den lagen upphävd, men kravet på arbetssökande att leverera ansökningar i parti och minut för att få ut a-kasseersättning finns kvar. Anstormningen av ansökningar är en av de faktorer som får arbetsgivarna att avstå från att annonsera ut tjänster. De tar hellre till en välbeprövad, klassisk metod: kontakter.

ARBETSFÖRMEDLINGEN: B IT I HOP OCH G E DIG UT I M I NG LET Underskatta inte vikten av att använda ditt nätverk när du söker arbete. Det kan ge mer än du anar – jobbet som aldrig annonseras ut kan bli ditt med de rätta kontakterna. Bit ihop och ge dig ut i minglet. Så låter det i Arbetsförmedlingens tidning Platsjournalen. Där tipsas arbetssökande om att bli kompis med personer som har stora nätverk och bjuda viktiga människor på lunch eller fika om de kan bidra till att man får jobb. På myndighetens hemsida finns även en checklista över vilka kontakter man bör gå igenom. Familj och släkt kan erbjuda jobb eller sälja in dig hos andra, skriver myndigheten, medan vänner kan rekommendera dig mer avspänt eftersom de inte behöver känna samma plikt som familjen att hjälpa dig.


Det tog ett halvt år från det att Niclas Ranlind skickade sin ansökan till Ving tills att han började jobba på företaget i DN-skrapan på västra Kungsholmen i Stockholm. – Referenserna och personlighetstestet är jätteviktiga steg i rekryteringsprocessen, säger Sara Hammarberg på hr-avdelningen. Men några genvägar genom kontakter var det aldrig fråga om.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

17


Bolagsstyrelser är ett tydligt exempel på nätverkandets effekter Någon på personalavdelningen känner en person som söker jobb i branschen. Syrran har kontakt med en tjej på Twitter som skulle passa bra. Eller så drar man sig till minnes praktikanten från förra våren som gjorde så bra ifrån sig. Det finns många skäl till att lediga jobb inte utannonseras. Vissa arbetsgivare söker konstant nytt folk, medan andra inte ens funderar på att anställa när en intressant förmåga plötsligt dyker upp. Det kan också vara så att anställda sägs upp i lågkonjunktur för att sedan återanställas när det blir högkonjunktur. Smidigt, billigt och dessutom reglerat i lagen om anställningsskydd. Tidigare anställda har förtur till nya tjänster, åtminstone i upp till nio månader efter uppsägning. Ante Farm har förståelse för arbetsgivarnas val av rekryteringsmetoder. De som har en pool av potentiella sökande väljer nog hellre någon där. – Arbetsgivare frågar sina kollegor: ”Känner du någon, har du någon kompis?” Medarbetare kan ju bli förbannade om arbetsgivaren söker utanför den kretsen. När kollegans bror faktiskt behöver jobb. När höstmörkret kryper in över Sverige har Niclas Ranlind nästan hunnit glömma att han har en jobbansökan ute. Han har det ju bra där han är, på Arbetsförmedlingens IT-avdelning. Då ringer Vings IT-chef Stefan Billing och vill träffas en tisdag i november.

22

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

Niclas Ranlind tänker igenom vad han ska svara på de förväntade frågorna: ”Varför vill du arbeta här?”, ”Vad kan du bidra med?” och så vidare. Ännu mer omsorg lägger han på vilket yttre intryck han ska ge. Dress coden på IT-avdelningar brukar vara skjorta och jeans, Niclas Ranlind ser till att han har en ren och prydlig sådan outfit. Och strax före mötet på Ving går han till frisören. Vid den här första intervjun pratar de mest om vilka kompetenser han har för arbetet med att avveckla stordatorsystemen. Niclas Ranlind nämner över huvud taget inte att han har en nära vän som jobbar på Ving. Men han har tidigare erfarenhet av att få jobb via kontakter. Första jobbet efter examen var på ett IT-konsultföretag. Då sa en kompis som jobbade på Arbetsförmedlingens IT-avdelning: ”Ge mig din cv så ger jag den till min chef.” Chefen läste Niclas Ranlinds cv och anställde honom. Arbetsförmedlingen, fackförbunden,

jobbcoacherna, alla ger de samma råd: nätverka, mingla, prata med grannen. Men man behöver inte vara ung eller nyanländ invandrare för att inte ha någon att nätverka och mingla med. Man kan helt enkelt tycka att det är jobbigt. Vara en introvert typ. Linus Jonkman har nyligen gett ut boken Introvert – den tysta revolutionen, där han talar sig varm för de inåtvändas styrkor i arbets-

I NG E N I D E NTITET – I NG E N E FFE KT? Det har gjorts ett antal försök med avidentifierade jobbansökningar. Under 2007 fick sju myndigheter i uppdrag av regeringen att ha försöksverksamhet, bland annat Boverket, Försäkringskassan och Rikspolisstyrelsen. När Statskontoret utvärderade det hela visade det sig att ingen av myndigheterna tyckte att det blev någon skillnad i vilka som valdes ut för intervju. Rekryteringarna tog mer tid än vanligt och det krävdes mer detaljerade profiler för tjänsterna, vilket också tog tid. Ingen av myndigheterna ville fortsätta med avidentifierad rekrytering efter försöket.

NÄTVE R K AVG ÖRAN DE FÖR I NVAN D RAR E OCH U NGA Att jobb förmedlas via nätverk är en orsak till att arbetsmarknaden i Sverige är etniskt segregerad. Chefer anställer oftare personer med samma bakgrund som dem själva, visar forskning vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering. För utsatta grupper kan arbetsgivarnas användning av nätverk därför förlänga arbetslöshet. En IFAU-rapport från 2011 visar att familjekontakter är extra viktiga ingångar till jobb för unga med låg utbildning och dåliga studieresultat. Informella nätverk spelar dessutom större roll för unga med utlandsfödda föräldrar än för unga med svenskfödda föräldrar.


R E P O R TA G E T

livet. De skyr arbetsmarknadsevent och grannprat som pesten, men finns desto mer på andra, tystare forum. – Mitt råd till arbetsgivare som söker den kompetens som är introvertas styrka – noggrannhet, koncentration, självständighet, kvalitetssäkring – är att använda digitala kanaler, hemsidan, chattar, sociala medier. Där är de introverta aktiva och synliga. Introvert eller ej. Var det inte personen

med rätt utbildning, passande jobberfarenhet och de efterfrågade egenskaperna som skulle få komma på intervju – inte den med rätt vänner? Här finns två ideal som krockar, enligt Pernilla Bolander, ekonomie dok-

tor på Handelshögskolan i Stockholm. Dels har vi det meritokratiska idealet: Arbetsgivare ska inte ta hänsyn till nätverk utan helt enkelt välja den som är mest kvalificerad, en tanke som härrör från Taylors scientific management. Den andra idén handlar om sociala processer. Den utgår från att människor inte kan fatta strikt rationella beslut och fick större genomslag i takt med att intresset för företagskultur ökade. Relationer spelar en avgörande roll på arbetsplatsen och det är grundläggande att de fungerar väl. Det stora problemet med nätverksprincipen, menar Pernilla Bolander, är att man inte själv får fatta beslut om man ska söka jobb eller inte. Andra fattar det åt en.

– Oftast tror jag inte det är medvetet uteslutande utan av praktiska, pragmatiska skäl. Ändå får det implikationer för individen. Bolagsstyrelser är ett tydligt exempel på nätverkandets effekter. Flertalet domineras av vita medelålders män. Enligt Pernilla Bolander utgör de ett extremt exempel på ett fenomen som genomsyrar hela arbetsmarknaden. – Jag tror arbetsgivare uppskattar att använda nätverk eftersom det gör det lättare att hantera processen. De får oftare folk som de vill ha, folk som liknar dem själva. Det finns förstås både för- och nack-

Niclas Ranlind, 29, pluggade systemvetenskap i Uppsala och blev klar för fem år sedan. Här berättar han om vägen till sitt tredje ”riktiga” jobb, utvecklare på reseföretaget Vings IT-avdelning.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

23


R E P O R TA G E T

delar med homogena arbetsplatser. Till fördelarna hör att samarbetet flyter smidigare med likasinnade människor. Man slipper förstå dem som tänker annorlunda. En nackdel är att färre ifrågasätter den rådande meningen i gruppen; det blir svårt att få flera perspektiv. – Om styrelser finns det en aktiv debatt, men den överförs inte på andra områden. Å andra sidan, vad ska man säga till folk som skickar in ansökan på ansökan men inte får napp, säger Pernilla Bolander. Visst, meriterna måste också vara rätt, säger de som förespråkar rekrytering via nätverk. Men inte desto mindre tycks meriterna minska i betydelse. Åsa Olli-Segendorf, filosofie doktor i nationalekonomi och för närvarande ekonom på Finansdepartementet, har studerat invandrares användning av kontakter. Nätverk verkar förmedla jobb som inte matchar kompetensen perfekt. Människor tar arbeten de inte är riktigt lämpade för. Istället för att matchas mot hela arbetsmarknaden så matchas de mot sitt kontaktnät, menar hon. – Man får inte en personal som är blandad utan en etniskt, åldersmässigt och könsmässigt homogen arbetsplats. Det avspeglas också i det faktum att utsatta grupper, som invandrare, får lägre lön när de rekryteras informellt. Grupper med starkare position i samhället som exempelvis svenskfödda män får däremot högre lön. Vilken sorts nätverk vi har tillgång till spelar med andra ord stor roll. När forskningsinstitutet Ratio nyligen undersökte rekryteringen bland snabbväxande företag visade det sig att privata nätverk som vänner och familj

24

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

Att kontaktrekrytering ökar homogeniteten på arbetsplatserna kan vara bekvämt i ett kort perspektiv var den främsta kanalen för att hitta nya medarbetare. Att passa in framträdde som det absolut viktigaste kriteriet för att få en anställning. Ja, det är ju så här arbetsmarknaden funkar. Folk kan ha hinkvis med formella meriter men ändå inte passa in, som samhällspolitiske chefen Gunnar Wetterberg på Saco uttrycker det. Att också facken uppmuntrar till nätverkande tycker han inte är konstigt. – Facken måste råda sina medlemmar det som är praktiskt och ger resultat. Vi ska verka för det bästa, men ge råd som tar hänsyn till hur verkligheten ser ut. Det är viktigare än någonsin att matcha sin arbetsgivare, ha rätt egenskaper och känningar. Kan inte arbetsgivaren säkerställa det genom personliga referenser så finns en uppsjö av tester att använda för att säkerställa korrekt personlighet. Någon vecka efter intervjun

Niclas Ranlind.

med Vings IT-chef får Niclas Ranlind ett mejl från Sara Hammarberg på hravdelningen. Mejlet innehåller en länk till ett webbaserat

personlighetstest som Niclas Ranlind fyller i hemma. Hundra frågor att ta ställning till som ska klura ut om hans personlighet passar in på Ving. Snön har lagt Sara Hammarberg. sitt vita täcke över Stockholm när Niclas Ranlind i början av december åker till Vings huvudkontor för tredje gången. – Det var nästan läskigt hur väl testresultatet stämde med hur jag själv uppfattar mig, säger Niclas Ranlind om genomgången av testresultatet med Sara Hammarberg. Det visade sig också att hans personlighet är en sådan som Ving vill ha. Man ska vara engagerad, nytänkande, öppen och omtänksam och ha fokus på kunderna, enligt Sara Hammarberg. Fyra dagar före julafton enas Niclas

Ranlind och Ving om lön och anställningsvillkor och strax efter nyår kommer anställningsbeskedet för underskrift. Den första mars började han på sitt nya jobb. Nu får framtiden visa om de är rätt för varandra, Ving och Niclas Ranlind.


D E F LE STA R E K RY T E R A S I N F O R M E L LT

Rekryteringen av en av de utvecklare som moderniserar flygplaneringssystemet på Ving verkar ha gått ”by the book”. Meriter och personkemi har vägts samman, så förutsättningarna är goda för både den nyanställda Niclas Ranlind och företaget. Men ett samhälle där de flesta jobb tillsätts via riskfria kontakter tar stora risker. Det finns många där ute som inte syns i nätverkssamhället, vare sig de är skickliga, arbetsamma, mediokra eller lata. Och vad får vi för samhälle där arbetsmarknaden – för att inte tala om näringslivet och politiken – förlitar sig på kontakter och nätverk? Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, ser stora risker med nätverkssamhället. – Det är ett grundskott mot det institutionaliserade system som vi med rätta var så stolta över och trygga i. Vi öppnar för korruption och ett samhälle som baseras på familjerelationer och i förlängningen maffiatendenser. Om alla vet att man i

första hand får jobb via kontakter, inte på meriter och via formella ansökningsförfaranden, vilka motiv finns då att skaffa sig de formella meriterna? Ylva Hasselberg ser inget positivt i att fackförbund, Arbetsför-

medlingen och jobbcoacher uppmanar människor att engagera sig i relationer för att det genererar nytta. Att man inte har vänner för att man tycker om dem utan för att använda dem till någonting, skaffa jobb eller få andra fördelar. Att kontaktrekrytering ökar homogeniteten på arbetsplatserna kan vara bekvämt i ett kort perspektiv, men man missar en chans till dynamik. På samhällsnivå är det ett ”mäktigt ifrågasättande av social mobilitet och annan utjämning”, för att använda Ylva Hasselbergs ord. Alla har nämligen inte samma resurser att byta med. – Den ena kan få sin begagnade bil reparerad av sin granne. Den andra har en granne som lånar ut sitt hus på Franska rivieran. #

mellan Jusektidningen och Naturvetare och publiceras i båda tidningarna.

ARTI K E LN ÄR ETT SAMAR B ETE

D I S KUSS ION E N FORTSÄTTE R... Under Almedalsveckan i Visby följer vi upp artikeln med ett seminarium om nackdelarna med att bara anställa dem vi redan känner. LÄS M E R PÅ sidan 55!

Enligt SCB:s senaste statistik är de dominerande rekryteringskanalerna på arbetsmarknaden ”vänner och bekanta”, ”arbetsgivaren kontaktade” och ”arbetssökanden kontaktade”, med tillsammans 69 procent av samtliga externrekryteringar. Sett från andra hållet är tendenserna likadana, om inte starkare: Svenskt Näringslivs rekryteringsbarometer visar att 78 procent av de tillfrågade företagen har använt informella kontakter som rekryteringsväg det senaste halvåret. Det är dessutom en siffra som ökat. År 2002 hade 63 procent använt informella kontakter. Detta gäller med stor sannolikhet också dig som läser detta. I en färsk undersökning som Naturvetarna och Jusektidningen har gjort bland sina medlemmar och läsare tror mindre än hälften att det huvudsakligen var formella meriter som gav dem det jobb de har idag.

N AT U R V E TA R E S VÄG TI LL J O B B Över hälften av Naturvetarnas medlemmar hade hjälp av kontakter för att få sitt senaste jobb. Bara drygt fyra av tio ansåg att de fått jobbet huvudsakligen genom formella meriter. FRÅGAN S OM STÄLLD E S VAR:

I vilken utsträckning uppskattar du att det var formella meriter (utbildning, erfarenheter) respektive ditt nätverk och dina kontakter som hade betydelse för att du kallades till din senaste anställningsintervju?

» I huvudsak formella meriter: 44 % » Lika delar formella meriter och kontakter/nätverk: 36 %

» I huvudsak kontakter eller nätverk: 15 %

» Minns ej/har inte gått på intervju: 5 %

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

25


TEMA – M I LJÖ

Från räkor till socialt ansvarstagande har du tänkt på vad som krävs för att vi ska kunna köpa skalade räkor i affären? Lisbeth Schönemann-Paul har som hållbarhetschef på Royal Greenland järnkoll på den processen. CSR är hennes främsta verktyg för att åstadkomma förändring m A R i TA T E R Ä s i en tid när fiske och hållbarhet står högt på den politiska agendan. TExT

Att skalade räkor i livsmedelsaffärernas frysdisk smakar mindre än handskalade är något som flesta av oss håller med om. En inblick i processen gör det lätt att förstå varför. Räkorna kommer in på trålare och mindre fartyg som Royal Greenland äger. Det är ungefär 25 procent av fångsten som går till anläggningen i Ilulisatt, resten fryses in på båten och går vidare till anläggningar i Europa för att packas eller bearbetas. I fabriken hettas räkorna upp med varm ånga och sedan skalas de med hjälp av mycket vatten, skakning och rullband. I slutändan sker en manuell granskning av de skalade räkorna. Att arbeta här är kanske inte något drömjobb, men Royal Greenland är Grönlands största arbetsgivare och räkor står för hela 50 procent av landets exportinkomster. I ett land där hotet om arbetslöshet är ständigt närvarande erbjuder företaget en välkommen möjlighet till försörjning.

26

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

CSR har varit en tydlig trend de senaste fem åren N Y T T J o B B m E d F i s k E PÅ AG E N dA N

Lisbeth Schönemann-Paul är hållbarhetschef, corporate sustainability and environmental manager, på Royal Greenland. Hon har varit anställd på företaget i tjugo år. Till en början arbetade hon med kvalitet och kvalitetsstyrning, men när miljöorganisationer som WWF och Greenpeace började uppmärksamma problemen med minskade fiskebestånd och förstörda ekosystem i havet fick hennes tjänst en annan inriktning. – WWF och Greenpeace satte fisket på agendan och det var där någonstans som mitt jobb föddes.

c s R A L LT V i k T i G A R E

För Royal Greenland är corporate social responsability, CSR, viktigt och styrande för företagets agerande när det gäller miljö, arbetsmiljö och det omgivande samhället. Inom ramen för detta formas strategier för att hantera verksamhetens påverkan på miljö och samhälle. Utgångspunkten är att företaget har ett mer långsiktigt etiskt ansvar än att bara se till att verksamheten är lönsam och inte bryter mot någon av de regleringar som finns. – CSR har varit en tydlig trend de senaste fem åren, berättar Lisbeth Schönemann-Paul. En viktig del i CSR-arbetet är att identifiera vilka utmaningar som finns i de olika delarna. Inom själva fisket är det frågor som rör fiskebestånd, energi, arbetsmiljö och avfall som är i fokus. När det gäller inköp handlar det framför allt om leverantörsstyrning i frågor som rör miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och korruption.


T Y d L i G A R E s U LTAT

På produktionsanläggningen i Ilulissat har ett omfattande arbete för att få ner vattenoch energiåtgången gett resultat. Vattenförbrukningen har gått ner med 20 procent och el- och oljeförbrukningen med 13 respektive 19 procent sedan arbetet startades. – Det visar att när man sätter fokus på en fråga, så går det att komma långt. Royal Greenlands lokala engagemang i Ilulissat omfattar sponsring, samarbete med lokala organisationer, lokala inköp och förutsätter en öppen kommunikation. I nuläget håller företaget på att återuppta ett arbete för att få igång Royal Greeenland Academy.

Målsättningen är att öka stoltheten och medvetenheten hos medarbetarna. Utbildningsnivån på Grönland är jämfört med andra nordiska länder låg och insatser av den här typen är viktiga för att samhället ska kunna utvecklas i en positiv riktning och att den sociala utslagningen minskar. #

LI S B E T H S C H Ö N E M A N N - PAU L Arbete: Hållbarhetschef, corporate sustainability and environmental manager, Royal Greenland. Tidigare jobb: Arbetade med kvalitet och provtagning av fiskprodukter på ett livsmedelsföretag. Utbildning: Akademisk utbildning med inriktning på livsmedel och miljö. Bor: I Danmark, men pendlar till Grönland cirka en gång i månaden.

Ilulissat isfjord är utsett till världsarv av Unesco. Inlandsisen håller fortfarande på att forma landskapet och mejsla ut fjorden, men om tjugo år kan somrarna här vara helt isfria.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

27


TEMA – M I LJÖ

Risk för tudelad arbetsmarknad Grönland har just beslutat om den så kallade ”storskalaloven”, som gör det möjligt för företag som investerar miljarder i utvinningsindustrin på Grönland att teckna kollektivavtal med utländska fackliga organisationer. På så sätt får företagen undantag från grönländska kollektivavtal när de importerar arbetskraft utifrån. Från fackligt håll är oron stor att den nya lagen kommer att leda till en tudelad arbetsmarknad, där importerad arbetskraft kan tvingas arbeta under oacceptabla förhållanden. I ett samhälle där de grönländska fack-

En ny lag på Grönland gör att importerad arbetskraft kan tvingas arbeta under oacceptabla förhållanden.

28

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

en länge arbetat för likvärdiga arbetsvillkor för den inhemska arbetskraften är detta en minst sagt ovälkommen utveckling. Oron för att naturresursutvinningen inte kommer att innebära en långsiktig räddning för Grönlands ekonomi är samtidigt stor. Anders Blaaberg som ingått i Grönlands ekonomiska råd är tydlig med att Grönland är långt ifrån en självbärande ekonomi och att den enda möjliga tillväxtstrategin handlar om att i betydligt högre grad utnyttja naturresurserna. Hur det kommer att gå i slutändan beror på hur skickliga de grönländska myndigheterna är på att ställa krav på mineralbola-

gen och kontrollera att de verkligen lever upp till överenskommelser och regleringar. Ett varningens ord kommer från Bela Galgoczi, som är senior researcher på ETUI: ”Multinationella företag är idag så starka att stater blir kraftlösa.” Han får medhåll från Mikkel Myrup, ordförande för Avataq (Grönlands natur- och miljöförening), som ser stora problem med en alltför stark tilltro till CSR. Grönland har idag inga resurser till en effektiv tillsyn och reglering, vilket tvingat landet in i en situation där det måste förlitas sig helt på bolagens självreglering och interna tillsyn. #


Solpaneler i hetluften Produktionen av solceller har ökat rejält de senaste åren, inte minst i Kina där staten ger förmånliga lån åt tillverkarna. De billiga panelerna har fått EU att rynka på näsan. Efter klagomål från branschen inom EU vill nu EU-kommissionen införa en 47-procentig tull på kinesiska solpaneler. Om det genomförs kan det få allvarliga konsekvenser för handelsrelationerna mellan Europa och Kina, enligt kinesiska företrädare som kallat tilltaget för protektionistiskt. Kina är idag EU:s näst största handelspartner. Förslaget har gått på på remiss hos medlemsstaterna och beslut tas i början av juni. Sverige har ställt sig kritiskt. EN Rädsla för konkurrens. EU vill införa en 47-procentig tull på kinesiska solpaneler.

…en fullsatt biograf på Söder i Stockholm. Naturskyddsföreningen bjöd in till möte om klimatet just när björkarna slog ut några dagar för sent en vecka in i maj. FN:s klimatpanel, IPPC, släpper sin femte rapport i höst. Första delen är en naturvetenskaplig beskrivning av läget. 250 författare och drygt hälften så många textgranskare är inblandade. Det får inte smyga sig in fel som det gjorde i förra rapporten där risker överdrevs. Det handlar om förtroende och att inte ge klimatförnekarna chans att ifrågasätta vetenskapliga fakta. Klimatexperten Markku Rummukainen släppte lite förhandsinformation från rapporten. Att vi har några kalla vintrar bakom oss ändrar inte huvudspåret. Han vågade lova att det inte blir någon kursändring i fråga om åtgärder.

här några tecken på det:

1. Under de senaste tio åren har den genomsnittliga temperaturen på jorden ökat med 0,5 grader.

2. Havsytehöjningen fortsätter som en följd av varmare hav (större volym) och smältvatten från glaciärer. Höjningen går snabbare nu än på 1990-talet.

3. Arktis havsis fortsätter att smälta. På trettio år har den istäckta ytan närapå halverats. Även tjockleken har minskat. Hur mycket varmare det blir beror på utsläppen av växthusgaser, som nu ökar med 2-3 procent per år, trots alla goda föresatser om motsatsen. Glädjande nog finns inga tecken på ändrade havströmmar. Däremot kan permafrostens upptining ge effekt, men det verkar inte vara så akut i dagsläget. Våra buffrande system på land och i haven är snart uttömda. Kolsänkan på land är rätt marginell, så det är bättre att strypa

utsläppen än att förlita sig på kolbindning i biomassa. Ökat pH i haven (30 procent hittills) ändrar artsammansättningen, med bland annat koraller som försvinner. Det omtalade tvågradersmålet är inte helt kört. För att klara det måste utsläppen kulminera snarast, dock senast 2020, för att sedan minska.

Lars-Erik Liljebäck

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

29


TEMA – M I LJÖ

Skog utan hyggen

kan löna sig Är det möjligt att bedriva ekonomiskt skogsbruk på annat sätt än i dag? Ja, menar Mikael Karlsson, vd för konsultföretaget Silvaskog. I naturliga blandskogar utan hyggen kan miljö och produktion mötas på riktigt. te x t

Skogen har alltid legat Mikael Karlsson varmt om hjärtat. Som barn byggde han kojor och klättrade i träd. Senare i livet fick han sin utkomst från skogen och nu är det jakten som drar. – Jag tyckte det var trist att jaga i en ungskog med gran i långa rader. Den är inte särskilt variationsrik. Det fick mig att tänka att det måste vara möjligt att bedriva skogsbruk på annat sätt. Han prövade sig fram och testade olika modeller och fastnade för det så kallade kontinuitetsskogsbruket, även benämnt Lübeckmodellen. Idén kommer därifrån och har tillämpats sedan 1990-talet i Tyskland. – Vi utgår från platsens naturliga förutsättningar. För att hamna rätt har vi bland annat tittat på gamla pollenkartor. Förenklat kan man säga att lövdominerade skogar är naturliga på bättre marker söder om Mälardalen, medan barrskogen dominerar norrut. G ranen k var

Mikael Karlsson.

30

N A T U R V E TA R E

Han förklarar att varje område har ar-

N R4 2013

L A R S - E R IK L I L J E B Ä CK

ter som trivs bäst i tidiga skeden, medan andra tar över senare i successionen. Där björk skjuter i höjden på hygget kan till exempel gran och bok dominera senare. I alkärret är alen både pionjär och så kallad klimaxart. – Granen kommer att försvinna. Den har blivit naturlig på vissa marker, men kommer inte att dominera som i dag. Han påpekar att monokulturer som inte är naturliga klarar förändringar sämre. – En blandskog är mindre känslig för angrepp av insekter, röta och stormar. Forskning visar att en blandskog med mer än 25 procent lövträd står emot stormen 50 procent bättre än ren uppvuxen granskog. Man kan också uttrycka det som att blandskogar har högre resiliens än monokulturer eftersom blandskogen har högre biologisk mångfald. Lö nar d et s i g ?

Men kan det vara ekonomiskt försvarbart att lämna det traditionella skogsbruket med slutavverkning? – Ja, säger han bestämt. Visst är det billigare per kubikmeter att slutavverka. Men du har inga kostnader för att plantera, röja och gallra i ett kontinuitetsskogsbruk. Plantering behövs i undantagsfall, som när

gräset har vuxit sig för starkt och inte ger träden chans att etablera sig. Mikael Karlsson förklarar att man med Lübeckmodellen avverkar de största träden, vilket ger ett högre värde per volym. Runt 75 procent av virket blir timmer. – Däremot behövs det mer inventering så att man inte tar ut mer än tillväxten. Vi får ett större virkesförråd jämfört med dagens skogar som i genomsnitt är 180 kubikmeter per hektar. Med växande äldre skog på hela fastigheten blir virkesförrådet närapå det dubbla.

Visionen är att skogen åter ska bli rik på biologisk mångfald J a k t o c h tur i s m

I Mikael Karlssons modell avverkas skogen mellan vart tionde och tjugonde år, beroende på var i landet och markens bonitet. – Men det är snävt att bara räkna virkesvärdet. Jakt, turism, bär och svamp, liksom övriga ekosystemtjänster representerar också ekonomiska höga värden. Samtidigt som Lübeckmodellen väcker intresse, så finns det belackare, särskilt inom industrin. Vilka reaktioner brukar du få?


80-120 år – En del säger: ”Det går inte och det blir dyrare att avverka. Det går inte att få upp ädel-löv”, vilket kan vara sant om man utgår från ett kalhygge. Södra påstår att en övergång till kontinuitetsskogsbruket i ett slutavverkningsbestånd sänker markvärdet under hela omloppstiden med 40 procent. Mikael Karlsson håller med om att det stämmer under vissa förutsättningar men inte när man står med ett kalhygge som skall planteras – då är förhållandet det motsatta. – Det är vanskligt att göra jämförelser, många ser traditionellt på det, vilket ofta leder fel. En fördel är att detta ger löpande intäkter från skogen. T R E V L i G A s ko G A R

Hans poäng är att produktion och miljö ska gå hand i hand. Visionen är att skogen åter ska bli rik på biologisk mångfald och

att den ska locka bärplockare och flanörer. Han vill helt enkelt skapa trevliga skogar. Det finns tillämpningar, där konsultföretaget Silvaskog med Mikael Karlsson som vd har gett goda råd och utfört stämplingar i omställningen till ett kontinuitetsskogsbruk. En av de anställda är skogsingenjör och några är biologer. – Både Göteborgs stad och Jönköpings kommun har vi som kunder, liksom privata skogsägare som vill bedriva ett skogsbruk i samklang med naturen. Men han är noga med att påpeka att metoden inte ersätter naturreservat. – Det här är ett produktionsskogsbruk som utgår från ekologiska principer. Man kan också fråga sig hur stort behovet är av massaved om 20 eller 50 år. Det menar han väcker frågan om hur smart det är att planera för den efterfrågan av virke som finns i dag. #

Traditionellt skogsbruk, så kalllat trakthyggesbruk, tillämpas i svenska produktionsskogar. Efter kalhuggning planterar man nya plantor. Röjning och gallring ingår under omloppstiden, som varierar från runt 80 år i södra Sverige till 120 år i norra Sverige.

FRÅN TYs kLAN d kontinuitetsskogsbruk, eller Lübeckmodellen, innebär att skogen inte kalhuggs. I stället sker en kontinuerlig gallring, där de största träden plockas ut.

40%

högre produktion ger trakthyggesbruk, enligt SLU:s och Skogforsks beräkningar.

Mikael Karlsson erbjuder bland annat rådgivning om kontinuitetsskogsbruk i konsultföretaget Silvaskog. Skogen på bilden är från Karelen.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

31


vetenskap

Obducera en mumie på egen hand

Vill du klä av en mumie och se vad som döljs inne i kroppen? Snart kan museibesökare obducera mumier och andra museiföremål på ERIKA LINDBOM egen hand, i alla fall virtuellt.

F oto : K a r l Z e t t e r s t r ö m - S tat e n s M u s e e r f ö r Vä r l d sk u lt u r

text

32

N A T U R V E TA R E

N R3 2013


VetenSKaP

T

ack vare en ny inskanningsteknik kommer besökare på Medelhavsmuseet i Stockholm snart att kunna plocka isär utställningsföremålen som de vill, med hjälp av ett virtuellt obduktionsbord. Medelhavsmuseet samarbetar i ett projekt med forskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT, Visualiseringscenter C i Norrköping och CMIV för att skanna in sex av sina åtta mumier inför en ny utställning om Egypten som kommer att öppna år 2014. – Syftet med projektet är att lyfta fram människan bakom mumien, berättar Elna Nord, utställningsproducent för Världskulturmuseerna. Genom att själva klä av mumien lager för lager, som en rysk docka, kommer besökarna själva kunna skaffa sig information om saker som personens ålder, kön, liv, hälsotillstånd och trosElna Nord. uppfattning.

På British Museum har det virtuella obduktionsbordet lett till upptäckten av ett 5500 år gammalt mord mer information om föremålets yta. Genom att sammanställa data från de tre metoderna kan en mycket detaljerad tredimensionell bild av mumierna och deras kistor sättas ihop. – Mumierna skannades redan för tio år sedan så vi förväntar oss inte någon stor ny upptäckt, berättar Andreas Lundell, kommunikatör för Världskulturmuseerna. Vi hoppas däremot på bättre upplösning av våra bilder. Möjligtvis kommer vi kunna se inskriptioner på amuletter i mumiernas lindning, och om vi får se mumiernas organ kan vi lättare förstå hur de levde, säger Elna Nord.

BÄttR e U PPLÖS N I NG

I projektet kombineras tre skanningsmetoder. Datortomografi, även kallat skiktröntgen, ger en tredimensionell bild av hur det skannade föremålet ser ut hela vägen igenom. Med dubbelenergi-datortomografi får forskarna även information om vilka material som finns inuti mumien. Fotogrammetri och laserskanning ger

VI RtU e LLt OB D U KtION S BOR D

De bilder som sätts ihop kommer att visas upp med hjälp av ett virtuellt obduktionsbord. – Bordet har en stor touch screen-display, förklarar Thomas Rydell från Interactive Institute Swedish ICT. Med hjälp av den kan man använda olika gester för att

se olika nivåer av mumierna. På det sättet minskas avståndet mellan forskningen och besökarna. Metoden med det virtuella obduktionsbordet utvecklades ursprungligen för rättsmedicinska obduktioner. Idag används den även inom sjukvården, exempelvis vid traumafall. Med bordets hjälp får experter ett bra format för att presentera, undersöka, diskutera och fatta beslut. M eteOR It FRÅN MAR S

Det är inte första gången som metoden används för att visualisera museiföremål. I ett samarbete med Natural History Museum i London har gruppen skannat in en meteorit från Mars, en kattmumie och en utdöd gecko som bevarats i en bärnsten i 20 miljoner år. På British Museum har det virtuella obduktionsbordet lett till upptäckten av ett 5500 år gammalt mord på en mumie från staden Gebelein i Egypten. – I framtiden kan metoden förhoppningsvis användas för att arrangera virtuella utställningar. Istället för att transportera gamla och ömtåliga föremål, skulle man kunna 3D-printa föremålen på plats. Förutom detta skulle forskare kunna få tillgång till digitala kopior att undersöka, istället för att resa runt till museer över hela världen, Thomas Rydell. Den som är nyfiken på mumierna och det virtuella obduktionsbordet kan besöka Medelhavsmuseet nästa år, då utställningen om Egypten öppnar. #

SÅ FU NG e RAR M etOD e R NA

Det virtuella obduktionsbordet används också för att lösa rättsfall och i sjukvården.

Datortomografi/skiktröntgen: röntgenstrålar skickas mot ett objekt från flera håll. Genom att strålningen försvagas (beroende på densiteten hos det material som den passerar igenom) och man även vet vilken vinkel respektive stråle kommer ifrån, kan datan ge en tredimensionell bild av både ytan och insidan av ojektet. Vid dubbelenergi-datortomografi används strålning med olika energinivåer. På så sätt kan man även få information om materialet som skannas.

Laserskanning: med hjälp av en laserstråle skannas ytan på ett objekt. På så sätt mäts avståndet mellan objektet och kameran, vilket ger en tredimensionell bild av föremålets yta. Fotogrammetri: Föremålet fotograferas många gånger från olika vinklar. Genom att fotografierna överlappar varandra får man en detaljerad bild av föremålets yta, exempelvis färger och material.

Foto: K r I Sto F e r Jan S S o n – I nte r aCtIVe I n StItute SWe d I S H I Ct NR4 3 2013

N A t U R V e tA R e

33


N F RÅGA E RE A T E V R U N AT

Blir delfiner snoriga? Delfiner är ju däggdjur men till skillnad från oss andas de genom sitt blåshål. Kan en delfin bli snorig, kan den bli förkyld och nyser den då?

Blir man smartare av träning? Det sägs att fysisk aktivitet och träning ökar den kognitiva förmågan. Är det sant? Hur fungerar det? Idag finns ett gott stöd inom forskningen för att träning påverkar den kognitiva förmågan på ett positivt sätt. när det gäller att minska risken för att utveckla demens brukar man rekommendera fysisk träning i kombination med social och intellektuell aktivitet. den forskning som har genomförts hittills har främst fokuserat på äldre personer, eftersom den kognitiva förmågan försämras med åldern. resultaten pekar på att fysisk aktivitet bromsar upp minskningen av den kognitiva förmågan når man åldras. man vet inte lika mycket om hur unga människors kognition påverkas av träning. Vissa studier visar att det finns en effekt men den är inte lika tydlig som hos äldre personer. till exempel har man, genom mönstringsdata, sett att män som fick bra resultat på sina konditionstest även gjorde bra ifrån sig på intelligenstester. mekanismerna bakom sambandet mellan träning och kognition är inte helt klara. en teori är att fysisk aktivitet leder till en nybildning av nervceller i hjärnan. Hos råttor som fått träna i springhjul har man bland annat observerat en ökad nybildning av nervceller i hippocampus, en del av hjärnan som är viktig vid inlärning och bildandet av nya minnen. Förutom detta vet man också att träning har en positiv effekt på balansen av olika signalsubstanser i hjärnan, bland annat serotonin som spelar en viktig roll vid depressioner. Hur som helst är det aldrig för sent att börja träna och det är alltid för tidigt att sluta. MAG N US LI N DWALL, U N IVe R S ItetS Le KtOR OCH FOR S KAR e PÅ I N StItUtION e N FÖR KOSt- OCH I D ROttSVete N S KAP, GÖte BORG S U N IVe R S Itet

34

N A t U R V e tA R e

N R4 2013

Delfiner blir inte snoriga på det sätt som vi blir. deras blåshål ser inte alls ut som vår näsa. de saknar de små hår som vi har i näsan som skall fånga damm och andra småpartiklar och de saknar även det slem som hos oss packar in dammet i snor, så att vi sedan kan fräsa ut det. Inuti vår näsa finns det en benlabyrint, där luktsinnescellerna sitter. Förkylning sätter sig ofta här och irriterar de slemproducerande cellerna så att vi blir snoriga. detta sker inte hos delfiner. de har visserligen en slemproducerande körtel i blåshålet som smörjer deras ljudläppar där de alstrar de klickljud som de använder i sitt ekolod. men jag har aldrig hört om någon delfin som fått fel på denna körtel som gett upphov till ”snor”. delfinerna andas väldigt sällan jämfört med oss och de lever i en miljö där det i princip saknas damm. de utsätts däremot för fukt som de riskerar att dra ner i lungorna. därför har de flera nivåer av spärrar, i form av ”luftsäckar” alldeles innanför blåshålet. I dem fångas fukten in och sedan kan delfinen pusta ut det infångade vattnet. Vi hör ibland våra delfiner ”hosta”, vilket är sådan rensning av blåshålet. Ibland kan delfiner drabbas av svampväxt eller mask i blåshålet. det kan irritera så att de ”hostar” för att försöka rensa blåshålet men det är inget som de blir ”snoriga” av. MAtS AM U N D I N, FOR S KN I NG SCH e F PÅ KOLMÅR D e N S DJ U R PAR K OCH ADJ U NG e RAD PROFe SSOR I ZOOLOG I PÅ LI N KÖPI NG S U N IVe R S Itet


VetenSKaP

Växter kommunicerar med rotsvamp Mykorrhiza kallas det som uppstår när en svamps trådar och en växts rötter lever i symbios med varandra. nätverk bildas mellan plantornas rötter och i en studie som publicerades i tidskriften ecology letters visade sig dessa kopplingar spela en viktig roll i växters kommunikation. I studien placerades bönplantor i grupper tre och tre. Plantorna täcktes med påsar för att förhindra luftburen kommunikation och i vissa grupper tilläts mykorrhiza att bygga upp ett nätverk mellan rötterna på plantorna. Sedan utsattes en av växterna i varje grupp för bladlöss. de plantor som var kopplade till en angripen planta via trådnätverket startade upp sina kemiska försvarsmekanismer innan lössen hann attackera dem, och klarade sig därmed bättre. Förhoppningen är att studiens resultat kan komma till användning vid olika plantodlingar, där man kan använda sig av en ”offerplanta” som lättare blir infekterad av bladlöss än de andra. På så sätt kan de övriga En väl förvarnad plantorna varnas i god bönplanta. tid och förbereda sitt försvar. EL

Fjällrävar med havsdiet dör av kvicksilver Forskare misstänker att antalet fjällrävar i världen sjunker på grund av att djuren får i sig kvicksilver genom sin diet. under 1970-talet sjönk antalet fjällrävar dramatiskt, bland annat på den lilla ryska ön mednyi. Forskare sökte länge efter någon bakomliggande infektion som kunde förklara minskningen men hittade ingenting.

Bakterieinfekterade myggor mot malaria Om man vill undvika parasitbärande myggor kan man injicera bakterier i dem. Forskare från michigan State university har visat att antalet parasiter i en malariabärande mygga är mindre om myggan även infekteras med bakteriestammen Wolbachia. det gör att malariaparasiten får svårare att passera från myggan till en biten människa. det visade sig även att Wolbachia-infektionen gick i arv från myggmamman till avkomman, vilket kan vara en fördel om dessa myggor i framtiden släpps ut i naturen för att försöka stoppa spridningen av malaria. Behandlingen hade dock inte samma effekt på alla former av malaria.

Idag finns fem typer av myggburen malaria, varav en stam som infekterar gnagare ökade i antal hos myggor som infekterats av Wolbachia. Studien publicerades i tidskriften Science i maj 2013. EL

Myggor med malaria måste motverkas.

Ingen god idé.

I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Plos one, har det visat sig att fjällrävarnas hårstrån innehåller höga halter av kvicksilver. Giftet förmodas komma från deras diet, som mestadels består av sjöfåglar. Kvicksilverhalten hos dessa rävar var mycket högre än hos fjällrävar från inlandet på Island. Halten av kvicksilver i världens hav har

fördubblats under de senaste hundra åren, bland annat på grund av industriella föroreningar. Högst är halten i den arktiska regionen, där ön mednyi ligger. rävarnas framtid ljusnade lite i början av året, då 140 länder skrev på ett avtal om att utsläppen av kvicksilver i miljön ska minskas. EL

3 2013 NR4

N A t U R V e tA R e

35


man UaLe n

Si D 36-37

i nSPi ratÖr e n

Si D 38-41

Län Ke n ti LL ar B etSLiVet Le DarSKaP

PÅ nYtt JoB B StU De nt

Si D 42-43

Si D 44-46 Si D 51

Si D 52-53

PLatSan nonSe r Si D 54-56 FrÅga eXPe rte n

Si D 57

mAN UAlE N

Upptäck

väggen i tid Akut yrsel, hjärtklappning och tryck över bröstet. När ambulansen anländer är blodtrycket högt och du misstänker det värsta. Hjärtinfarkt? S A R A - m A R A / S Ö D E R b E R G AG E N T U R Nej, utmattningssyndrom. E m m E l I N I l S S o N T E XT

F oto PÅ K e r St i n J e D i n g: Ca r o Li n e a n D e r S S o n

A

tt drabbas av det Socialstyrelsen kallar utmattningssyndrom verkar ofta komma som en blixt från klar himmel. Men tillståndet byggs upp under lång tid. Försämrad sömnkvalitet, hög upplevelse av krav, svikande minne och koncentrationsförmåga är några varningssignaler som ingår i Karolinska institutets självskattningstest. VI kTIGT m E D STÖTTN I NG

Kerstin Jeding är legitimerad psykolog med fokus på arbetspsykologi och arbetar vid Stressmottagningen i Stockholm. Hon menar att stressiga yrken med höga krav och låg egenkontroll visserligen ökar risken att drabbas, men att utfallet inte är självklart. – Har du ett lätt liv och arbete minskar förstås risken. Men arbetslöshet och att ha för lite att göra är också riskfaktorer. Dä-

36

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

I l l U S T R AT I o N

remot behöver vi extra stöd i svåra situationer. Grupper inom Naturvetarna som ofta har en pressad arbetssituation är inspektörer. De drabbas av hot och otillbörlig påverkan, Kerstin Jeding. samt möter människor och kanske även djur som mår dåligt. Samtidigt har de relativt små möjligheter att styra sin arbetssituation. För dem är det extra viktigt att få ventilera med någon. Det gäller att hitta den inre motivation som gör svårigheterna meningsfulla, exempelvis att hjälpa andra. VåGA pRATA

Hur ska man då göra om man märker att en kollega mår dåligt? – Visa att du ser personen. Säg: ”Jag ser att du ofta sitter kvar länge på jobbet och

du verkar väldigt trött. Vill du prata så finns jag här.” Svarar personen nej tack så har du gjort vad du kunnat. Bara att höra att någon sett kan vara enormt stödjande, säger Kerstin Jeding. För chefen gäller det att våga ta upp måendet på medarbetarsamtal. Det kan vara känsligt och gäller att hitta ett sätt att tala om arbetssituationen som inte är anklagande. Ett gott arbetsklimat är avgörande för att anställda ska ha en chans att må bra, enligt Kerstin Jeding. Forskningen visar att vi orkar betydligt mer med ett bra socialt stöd. – Det är viktigt med en stöttande arbetsmiljö där man har samtal och högt i tak. Då kan man ofta lösa situationer som uppstår eftersom man stöttar varandra. Inställningen till arbetet är något som genomsyrar organisationen och där sätter styrelse och ledningsgrupp tonen. Ansvaret för hälsan har man alltid själv, poäng-


Van liga tecken

på stress

Känslomässiga: onormal irritation och nedstämdhet, oro, ångest. Fysiska: trötthet, hjärtklappning, magbesvär, muskelspänningar, svettningar, darrningar och andnöd. Tankemässiga: onormal glömska och koncentrationssvårigheter. Källa: Str ess m ottag n i n g e n

H jälp att mäta stressen terar Kerstin Jeding. Men om arbetsplatsen inte erbjuder goda möjligheter att ta hand om sin hälsa ska man gå. Sår bar är klok

Bäst är naturligtvis att förebygga utmattningssyndrom. För den som ändå brakar i väggen finns hopp. Många som inte fått aktiv rehabilitering förbättras snabbt när de väl får det. Inga hinder finns heller mot att återgå till samma arbetsplats som tidigare, men

det kräver motivation och vilja till omlärning för att undvika den gamla ångesten. En fråga som Kerstin Jeding ofta får är den ökade sårbarheten efter en kollaps. Att inte klara samma tempo som tidigare kan kännas jobbigt. – Istället för sårbarhet skulle det kunna kallas en ny klokhet. Många som drabbas har bitit ihop och bara kört på tidigare. Att inte längre göra det är ett sundhetstecken. #

Testet KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale, kan användas för att bedöma hur nära väggen man står. Testet finns på Arbetarskydds hemsida www.arbetarskydd.se (sök efter stresstest). Fler tester hittar du bland annat på www.stressmottagningen.se För mer råd och hjälp kan du vända dig till sjukvårdsrådgivningen, din vårdcentral eller företagshälsovården.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

37


Tomas får Volvo att rulla säkert in i framtiden även om det just nu går trögt för Volvo på den europeiska marknaden jobbar konstruktörerna för högtryck. Fysikern tomas andersson är en av dem som utvecklar funktioner och finesser som gör att Volvo säljer i framtiden. TEXT

38

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

lAR S-E R I k lI lj E bäCk

FoTo

NICkE joHANSSoN


karriär

I N S P I R AT Ö R E N

>

Tomas Andersson är sektionschef för säkerhetselektronik på Volvo Personvagnar.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

39


A

tt jobba på Volvo var ingen pojkdröm för Tomas Andersson. Däremot har han som de flesta en relation till den industriella kronjuvelen, som numera är i kinesisk ägo. – Det är roligt att jobba på ett känt företag som är viktigt för Sverige. För att vara kvar på marknaden måste vi hela tiden utveckla nya bilar som kunderna vill ha. Som sektionschef basar Tomas Andersson för fyra olika grupper med totalt sextio personer, som utvecklar ny teknik inom säkerhet. Allt handlar om sensorer som känner av bilens rörelser, dess omgivning och eventuella hinder som dyker upp. De tar hjälp av bland annat radar, laser, kameror, ultraljud och gyroskop, som gör jobbet. S kolAD I kVANTm E kAN I k

40

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

Säkerhet är än i dag Volvos starka sida. Snart är de förarlösa bilarna här.

F oto: m ag n US J Ö n S S o n / X P / S Can P i X

Hans doktorandstudier hade inget med det att göra. Då var det kvantmekaniska fenomen på grundnivå som gällde, med fokus på ytfysikaliska fenomen. Hur kroppen reagerar på implantat är en tillämpning. – Efter disputationen var jag säker på att jag ville ut i näringslivet och helst stanna i Göteborg. Men jag visste inte så mycket om hur det var att jobba i industrin. Så dök ett ledigt jobb upp på Volvo. – Jag tror att jag fick det för mina personliga egenskaper. Det fanns inget krav på att vara disputerad, men det var heller ingen nackdel i konkurrensen med civilingenjörer. Hans teori är att doktorandtiden har format honom som person, vilket bland annat avspeglar sig i sättet att presentera sig och hans förhållningssätt i olika situationer. – Många forskare fokuserar på sin sakkunskap i stället för färdigheter, som kan tillämpas på en mängd områden. Det handlar om allt från problemlösning till att hitta strukturer och renodla frågor. I det öppna landskapet på kontoret


Karriär

a U to P i Lot e n Snart Här

i Torslanda är det högt i tak. När någon av produktutvecklarna lyfter en fråga blir många engagerade. – Vi lever i en kreativ miljö med hög tillgänglighet, på gott och ont. I botten finns det en respekt för varandra som gör det möjligt att jobba som vi gör. Kan man säga att det finns en Volvoanda? – Ja, alla sluter upp för att nå framgång. Det finns en skärpa och optimism för att göra rätt saker. Det behövs särskilt nu när vi står på egna ben efter Fords försäljning. Som en mindre spelare kan vi agera snabbt och anpassa oss, vilket kan ge oss fördelar.

Nära 5 000 personer jobbar med forskning och utveckling på Volvo personvagnar

VäXE R I kI NA

Ett kinesiskt ägande märks inte i det dagliga arbetet, men påverkar förstås framtiden. – Kina är den snabbast växande marknaden. Vi har byggt fabriker och öppnat ett kontor för forskning och utveckling där, vilket ger en bättre sits att etablera sig och växa på den kinesiska marknaden. Tomas Andersson förklarar att trafikmiljön är helt annorlunda och kineserna vill ha mer lyx. Med närvaro där är det lättare att fånga upp den marknadens speciella behov. job b Som G E R m E N I NG

Säkerhet är än i dag Volvos starka kort och man tillhör det absoluta toppskiktet. Nu är aktiva säkerhetssystem på frammarsch, där företaget har ambitionen att vara ledande. – Det känns meningsfullt att jobba med säkerhet, som minskar trafikolyckorna och räddar liv. Det var ett av skälen till att jag valde att jobba här. Vad är bäst med jobbet? – Kanske det låter trivialt, men att jag har roligt. Jag gillar ny teknik och att bryta ny mark. På sitt sätt kan man säga att jag är med och påverkar framtiden eftersom det vi gör inom säkerhetsområdet får effekter hos andra biltillverkare. Han beskriver processen att tänka nytt

och gå i mål med en produkt. Det är ett utpräglat lagarbete, där man jobbar tillsammans i nätverk. – Gränserna flyttas fram och vi kan aldrig slappna av. Vi måste lyckas med varje produktlansering. Det triggar mig, får inse att jag är lite av en tävlingsmänniska.

Redan i dag finns det bilar i produktion som hjälper dig att fickparkera. – Helt automatiska parkeringssystem ligger inte långt borta. Det är ett första steg till helt automatiserad körning, säger tomas andersson. Han förklarar att de bilarna kan bli säkrare än de som körs av människan. ambitionen är dock inte att förarlösa bilar tar över helt. – De ger möjlighet att slippa köra i vissa situationer, ungefär som när autopiloten styr ett flygplan. Den nya tekniken bygger på sensorer och elektronik med inbyggda datorer. När är vi där? – Jag tror vi får se prototyper före 2020. De kommer att ha vissa begränsningar, där utvecklingen sker gradvis. Kanske vi även får se bilar som kan fjärrstyras i till exempel parkeringssituationer.

to m a S a n D e r S S o n Utbildning: naturvetare, inriktning fysik, göteborgs universitet. Disputerad i ytfysik.

TE kN I kCH E F lIGG E R NäR mAST

Efter viss betänketid medger han att han i dag är mer chef än tekniker. Han gör inga konstruktioner längre, men som teknisk ansvarig måste han vara uppdaterad. – Kalla mig gärna teknikchef, de tekniska frågorna ger mig mest energi. När Tomas Andersson beskriver alla nätverk av datorer och avancerad elektronik inser man att det är lätt att gå vilse. – Utmaningen är att få allt detta att fungera tillsammans. Vi har vår egen mjukvarututveckling och samlar in information från flera sensorer. Det handlar om allt från farthållning och bevakning av döda vinkeln till automatisk inbromsning och parkeringsassistans. All utveckling på Volvo sker tvärfunktionellt. – Kom ihåg att allt ska mötas i en och samma slutprodukt. Det gör mig motiverad. #

Yrke: Sektionschef, Säkerhetselektronik, Volvo Personvagnar. Familj: gift, tre barn. Fritid: Barnens aktiviteter, innebandytränare. kopplar av med: Löpning, mat och en bok. kör: Volvo V70. Den perfekta bilen för barnfamiljen. Drömmer om att köra: nercabbat nu när det är sommar. Uppskattar hos medarbetare: Kompetens, engagemang, humor. ogillar: gnäll och folk som pratar mer än de lyssnar.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

41 41


läNkEN TIll ARbETSlIVET

Lång väg till fullf jädrad

arbetsmiljöinspektör

Som naturvetare kan man sadla om och bli arbetsmiljöinspektör. Det gjorde kemisten Marie Malmquist, som nyligen har avslutat internutbildningen på Arbetsmiljöverket. Den mer erfarna kollegan l A R S - E R I k l I l j E bäC k Adam Jansson delar med sig av sin rutin. T E XT & F oTo

D E T VA R N Ä R marie malmquist själv blev utsatt för kemikalier på jobbet som hon fick upp ögonen för arbetsmiljön. efter att ha jobbat tio år med det på astra Zeneca kände hon sig redo att ta steget fullt ut. Sedan drygt ett år tillbaka är hon arbetsmiljöinspektör på arbetsmiljöverket. Som alla andra startade hon med en internutbildning på heltid under åtta månader. men hon är ännu inte fullfjädrad i yrket. – Startsträckan är lång inom arbetsmiljö och jag lär mig nya saker hela tiden. att komma hit var ett steg uppåt i karriären, säger marie malmquist, som är kemist i botten. m I ljoN R EG N ÖVE R VE R kET

Det finns många erfarna personer på arbetsmiljöverket som hon kan bolla idéer med. en av dem är adam Jansson. Han kom hit 2001 och har sina rötter i skolvärlden, där han bland annat var studie- och yrkesvägledare. – Jag var lockad av att jobba med arbetsmiljö redan tidigt på 1990-talet, men då var det nedskärningar och inget staten ville satsa på. men ett decennium senare var bilden en

42

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

260

aR B ETS M I lJÖI N S P E KTÖR E R JOB BaR PÅ aR B ETSM I lJÖVE R K ET

helt annan. i spåren på utbrändhet och höga sjukskrivningstal blev det miljonregn här med många nya tjänster, säger adam Jansson. Vägarna in i jobbet är närapå lika många som de 260 inspektörerna på arbetsmiljöverket. gemensamt är att de har en högskoleutbildning och ett antal år i arbetslivet bakom sig. Själva yrket lär man sig i internutbildningen. I NG E N ålD E R S D I S kR I m I N E R I NG

att erfarenhet värderas högt avspeglar sig i åldersfördelningen, som har en tyngdpunkt på 50 plus. – Här finns ingen åldersdiskriminering. De yngsta är runt 35 år och snittåldern ligger på


Karriär

… t t a du e t s Vis

te a mås nställd etsmiljö. a io t n rb f l e r ä bbar med a rupp med jo r n e a s lemsg t m d a r e l u m p h s r n t e fö re …arb liga rutiner rna ä k t ö re rift k e s p s a h de på jöin fråga äringslivet. tsmil na. r e e b t r f n re …a vetar rer ä privata natur pektö at inom det s inom n i ö j il nn etsm land a …arb rknaden, b a m arbets

53 år. att jobbet är populärt märks inte minst i många ansökningar till lediga tjänster. Vad är tjusningen? – Det är en perfekt mix mellan att vara ute på inspektioner och att sitta på kontor. Varje inspektion är som ett nytt äventyr och inget är det andra likt. Det handlar mycket om att kunna ta folk och att kommunicera beslut som inte alltid är så populära, säger adam Jansson. ibland kan det handla om att skriva ut föreläggande som leder till miljoninvesteringar i till exempel ny ventilation. Som rätt ny på jobbet blev marie malmqvist utsatt av en hotfull livsmedelshandlare, som inte gillade kravet. men det hör till ovanligheterna. – i de flesta fall blir vi väl mottagna, även om en del kan vara avvaktande i början. och det finns ett intresse för arbetsmiljö. ingen vill utsätta sina anställda för risker. många tackar för att vi besöker dem och gör inspektioner, säger marie malmquist. kollA b RAN SCH E R

Fokus ligger på att förebygga stress och ohälsa, liksom olycksfall. De gör nedslag i olika branscher och har bland annat tittat närmare på säkerhetsrutiner och hot och våld bland livsmedelsinspektörer och djurskyddsinspektörer, som är utsatta yrkesgrupper.

1890

äR ÅRTalET FÖR YR K E SI N S P E KTION E N S B I lDaN DE

aDam Jan S S o n bakgrund: Lärare, studieoch yrkesvägledare och utbildningsplanerare inom vuxenutbildning. Uppdrag: Ledamot i Sektionen Sveriges arbetsmiljöinspektörer, inom naturvetarna. Var tidigare ordförande för Saco-föreningen på arbetsmiljöverket, distriktet i Stockholm.

– Vi åker också ut på begäran av skyddsombuden på arbetsplatserna. Det måste vi göra enligt lag, säger adam Jansson. även om de som tjänstemän inte fattar det formella beslutet om till exempel ett föreläggande väger deras röst tungt. – Vi gör bedömningen och är i realiteteten rätt ensamma i våra beslut. efter runt ett halvår kommer vi tillbaka och gör en uppföljning. om bristen inte är åtgärdad blir det utdömande av vite, vilket är mycket ovanligt. Kränkande särbehandling ligger på arbetsmiljöverkets bord. men de jobbar inte med enskilda fall, utan på en övergripande organisatorisk nivå. – Vi vet att det är stora problem med mobbning och liknande i arbetslivet. men det är svårare att komma åt eftersom det inte är lika påtagligt som risker på en byggarbetsplats eller i skogsbruket. Kanske vi borde göra mer på det området, spekulerar adam Jansson.

kopplar av med: Läsa böcker och påta i min trädgård.

mj U kA VäR D E N

Gör dig upprörd: orättvisor i samhället.

Det finns en tradition av att inspektera hårdvara och mätbara saker. – Där ligger fokus fortfarande, även om en uppmjukning är på gång. Kanske kan det faktum att kvinnorna blir allt fler påverka inriktningen. i början av 2000-talet gick det tio kvinnor på femtio inspektörer i region Stockholm. i dag är hälften kvinnor. Ditt bästa råd till Marie? – arbetsmiljön ute på arbetsplatserna är inte ditt ansvar. Det ligger på arbetsgivaren att de anställda inte utsätts för risker i jobbet. Vårt ansvar är att peka på brister och följa upp att de åtgärdas. #

Gör på semestern: Vandrar eller åker turskidor i fjällen. bästa lästips: Gryning i Kalahari och Skymning i Kalahari av Lasse Berg. ogillar: Sms:ande i trafiken.

mar i e maLm Q U i St bakgrund: Kemist och arbetsmiljösamordnare på astra Zeneca. behöver lära mer om: Belastningsergonomi.

Favoritapp: min träningsapp.

35 000

K RONOR P E R MÅNaD äR E N NOR Mal lÖN FÖR aR B ETS M I lJÖ I N S P E KTÖR E R PÅ aR B ETS M I lJÖ VE R K ET. DE M E R E R FaR Na TJäNaR U P P MOT 40 000 K RONOR.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

43 43


lE DAR S kAp

Alla vinner med en mentor Det är tuffare än någonsin att vara chef. Ett sätt för arbetsgivaren att göra ledarskapet attraktivt är att erbjuda en mentor. Mentorskapsgurun Charlotta Wikström gav goda EmmElI NIlSSoN råd på Leadership Friday i april. TEXT o FoTo

N

är Charlotta Wikström fick rollen som mentor första gången saknade hon redskap för hur mentorskapet skulle gå till och kände sig otillräcklig. Därför skrev hon ihop ett material. Det blev så populärt att det resulterade i en bok – Vinnande mentorskap. Den är nu inne på sjätte upplagan och finns även på engelska. – Det är bara sunt förnuft förpackat i en begriplig form, sa Charlotta Wikström som sitter på mångårig erfarenhet av såväl ledning som organisationsutveckling. TU FFAR E lE DAR Roll

Intresset för mentorskap ökar i samhället. Det är ett sätt för arbetsgivare att locka och behålla anställda eftersom de värdesätter personlig utveckling högt. Ökad konkurrens och flexibilitet i arbetslivet leder också till ett större behov av reflektion. Kunskapsekonomin ställer nya krav på vårt sätt att vara och ledarrollen har blivit tuffare.

44

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

– Det är ganska svårt att rekrytera chefer idag. Ofta är chefen inte heller den som kan mest, det är medarbetarna som sitter på kunskap. Chefen ska ”managa” kunskapen. Pedagogiken i ett mentorskapsprogram skiljer ut sig genom att vara skräddarsydd för adepten, dialogfokuserad och praktisk. Det som diskuteras under mentorssamtalen kan praktiseras i vardagen för att sedan tas upp till samtal igen. Programmet bör pågå under en längre tid vilket ger perspektiv. Dessutom är det fantastiskt roligt att vara mentor, påpekade Charlotta Wikström. – Jag får en kick av att se andra utvecklas. Jag älskar att gå till mötena.

med sig av sin livserfarenhet menade Charlotte Wikström som själv delade med sig av sitt favoritcitat: ”Dialogue is the art of thinking together.” Som mentor är det viktigt att vara mentalt närvarande under mötena med

AD E pTE N I FokUS

Skillnaden mellan en coach och en mentor är att den förstnämnda är expert på att få andra att prestera. Fokus ligger på resultat och coach har blivit en profession. En mentor arbetar gratis och delar

Charlotta Wikström skrev sin bästsäljare Vinnande Mentorskap 2004.


Karriär

Ökad konkurrens och flexibilitet i arbetslivet leder till större behov av reflektion sin adept. Man bör vara inställd på att lyssna, vilja inspirera, utmana och dela med sig av sina kunskaper. Dessutom ska man ha förståelse för adeptens villkor, ett brett nätverk och gott omdöme. En mentor måste också vara beredd på svåra situationer. Det är inte ovanligt att adepten efter en tid kommer fram till att han eller hon vill byta jobb. Även det omvända inträffar ibland – att adepten inser att verkligheten inte är svartvit och finner sig bättre till rätta på sin arbetsplats. Det viktiga för mentorn att minnas är att lojaliteten alltid ligger hos adepten. VI kTIGT m E D G RäN S E R

Hur ofta händer det att mentor och adept blir ett par, undrade en person ur publiken vilket orsakade stor munterhet.

En bra mentor förstår adeptens situation och strävar efter att hen ska utvecklas.

Visst finns risken att man matchar varandra nästan för bra. Charlotta Wikström hade inget uttömmande svar men kunde däremot kommentera det faktum att mentorer riskerar bli samtalsterapeuter åt sina adepter. Det gäller att ha en tydlig gräns och kunna uppmana personen att söka annan hjälp när det behövs. Tydliga gemensamma syften och

mål med mentorsträffarna är en framgångsfaktor, liksom att bestämma ett upplägg med teman inför träffarna. – Mentorskap kombinerar affärsskap med personlig utveckling, sa Charlotta Wikström avslutningsvis. För såväl mentor som adept. # Va D t YC Kt e D e Ltag a r n a?

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

45


Va D t YC Kt e D e Ltag a r n a?

Vad fick du ut av seminariet? Maja Ullberg, ordförande i nutritionistföreningen och till vardags teamleader på gymgrossistens regelavdelning Vad lockade dig hit? – Jag kom hit eftersom nutritionistföreningen funderar på att starta ett mentorskapsprogram. Jag vill veta mer om grunderna i ett mentorskapsprogram och vad som krävs. Vad tar du med dig härifrån? – Charlotte konkretiserade framgångsfaktorer på ett bra sätt, vad man behöver tänka på när man rekryterar både mentorer och adepter. Svårast tror jag det blir att rekrytera mentorer. De ska ha tid och många kanske är osäkra på om de har något att dela med sig av. Vi måste uppmuntra dem.

Per Eriksson, affärsansvarig på Sveaskog Varför ville du veta mer om mentorskap? – Det är intressant att lyssna på hur man kan utvecklas, både som person och i jobbet. Vad lärde du dig? – Jag fick förståelse för vad själva mentorskapet går ut på. Framför allt det hon sa om att jobba tillsammans, att man som mentor jobbar genom andra personer. Jag går själv ett mentorsprogram och nu har jag fått en bättre förståelse för skillnaden mellan mentor och coach.

På gång

FÖR C HEFER

11 september i Stockholm. talent management: Kräver unga specialister ett annat ledarskap? med annSofie rosenberg & Charlotta Wikström 19 september i linköping. ny som chef: Leda chefa coacha! med Åsa Lundquist Coey 20 september i Stockholm. Leadership Friday: Employer Branding med anna Dyhre läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Hur får jag feedback som chef? Jag har en känsla av att mina medarbetare uppskattar mig som chef, men jag är inte säker. Hur ska jag göra för att veta det? Våra samtal är inriktade på att ge feedback till medarbetarna, men jag får aldrig feedback, inte ens av min egen chef?

Fundera på hur du vill bli uppskattad som chef av dina medarbetare. Som chef driver du verksamheten genom dina medarbetare. Deras arbetsinsatser är ditt resultat. Din uppgift är att skapa förutsättningar för att de skall kunna utföra sitt arbete så bra som möjligt.

46

N A T U R V E TA R E

N 4 22001123 NR R 71

om du vill utvärdera ditt arbete i förhållande till dina medarbetare kan man dela upp dina uppgifter som chef så här: 1. Hur är du som chef när du leder och fördelar arbete? 2. Hur är du som ledare? Kan du ge visioner, inspirera och få igång dina medarbetare så att de tycker om att arbeta hos dig? 3. Hur är du som coach? Hur upplever varje medarbetare ditt stöd, din feedback och utvecklingssamtalen? 4. Hur är du som medmänniska? Det är i nöden som chefen prövas. om du vill få feedback från dina medarbetare är de fyra punkterna bra att utgå från. De ger dig bra input i ditt fortsatta arbete som chef. men det finns en risk med att vara chef och ha ett stort behov av bekräftelse från medarbetarna. Det kan styra dig på ett mindre bra sätt, särskilt när du som chef måste fatta lång-

siktiga beslut, som alla inte gillar. Återkoppling på ditt arbete skall du få från din chef i ditt löne- och utvecklingssamtal. Det finns olika metoder för att få medarbetarnas synpunkter. ett sätt är att göra en vanlig arbetsmiljöundersökning. Den ger ofta många svar om ditt ledarskap och vad medarbetarna tycker. Du kan också göra en ledarskapsprofil, enligt 360-gradersmodellen. Den innebär att ett antal medarbetare, kollegor och chefer får ge sin syn på ditt ledarskap. Kontakta gärna naturvetarna Chef. Vi kan ge råd kring detta.

Elisabet Engdahl Linder OMBUDSMaN FÖR CHEFER PÅ NaTURVETaRNa


AEA INFORMERAR NR 2 2013

Mr Wright Headhuntad mångsysslare på rätt plats

Nya och hårdare krav på landets arbetslösa

6

Steg som hjälper dig som är på väg att söka a-kassa

Katatina Bengtson Ekström om varför det är viktigt att söka jobb även i lågkonjunktur


Dyster prognos från Anders Borg.

Foto: PAvEl FlAto

DJUR M.M

Fortsatt hög arbetslöshet Regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att ligga kvar på över 8 procent under de närmaste åren. Mot arbetsmarknaden föreslår man bland annat följande:

1. Utöka yrkesvux med 7000 platser. 2. skapa 3 000 fler praktikplatser och 1 000 nya utbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken.

3. utöka högskoleutbildningar inom ingenjörs- och sjuksköterskeområdet med 1 400 platser.

”Vad skulle jag hitta på att göra?” Hade han stannat i England hade han kanske infriat sin tonårsdröm och blivit krigsfotograf. Eller författare. Men slumpen (läs kärleken) ville annorlunda: Richard blev trebarnspappa i Sverige. Och fritidsledare på en friskola i Stockholm. Jättespännande, tycker han i dag. TexT och foTo: Ann SvAlAnder Richard Wright är uppvuxen i Birmingham. Efter skolan läste han vidare och tog en B.A. Honours Degree vid universitetet i Wolverhampton. – Jag är utbildad fotograf och grafisk designer – det hette ”Electronic Media” då, på 90-talet, det låter ju lite skrattretande nu. Och på fotosidan var det likadant, knappast dagens teknik, men jag är glad för alla timmarna i mörkrummet och den genuina baskunskap jag fick.

Via Diesel till Sverige Ändå skulle det inte bli varken det ena eller det andra han ägnade sig åt när han väl tagit sin examen. En kort tid som frilans visserligen, men parallellt med ett jobb på klädkedjan Diesel för försörjningens skull. – Fast det var långt mer än bara brödföda, jag hade kul på Diesel. Det handlade mycket om marknadsföring, och jag fick resa. Diesel var känt för sin kontroversiella reklam, det var en kreativ atmosfär, vi jobbade mycket med events, jag har dj:at på modevisningar, såna där grejer. Och så var det indirekt Diesel som tog honom till Sverige. Richard träffade en svenska på filialen i London. När hon skulle flytta hem vid millennieskiftet så följde han med. – Jag kunde inte ett ord svenska, vad skulle jag hitta på att göra? Richard hade ett ess undanstoppat: sitt modersmål.

Inpass ”Många som flyttar hit och börjar jobba känner inte till a-kassan. Man får ingen ’Hej-och-välkommen-mapp’ med den informationen. Många har heller inte kunskapen med sig hemifrån, i England finns inte alls samma system. Som visstidsanställd språklärare t ex missar man ju helt inkomst under loven om man inte är medlem. Alla arbetsgivare borde ge info om det svenska a-kassesystemet, särskilt till dem som kommer utifrån.”

– Jag älskar det engelska språket – och jag menar verkligen älskar! Nu fick jag dela med mig. Dags för ”skolresan” Richard blev lärare på Berlitz International. Han har drillat näringslivet i affärsengelska och hållit skräddarsydda utbildningar med anställda i bank-, försäkrings- och offentlig verksamhet över hela landet. – På slutet som konsult i egen firma, Wright English. Massor av jobb, och massor av pengar att hålla reda på och ta ansvar för. Jag trivdes inte med det. Under den här tiden hade Richard haft ett

projekt på en högstadieskola, och hittat sin nisch: den åldersgruppen vill han jobba med – fantastiska 15–16-åringar. Här började det Richard kallar ”skolresan”. Men vi backar lite i tiden, för ännu har han inte jobbat på sitt nya språk, svenskan. Förhållandet med exet har spruckit, Richard har strax efteråt träffat sin fru, Anna, barnen börjar komma, firman är vilande och han får säsongsarbete på språkreseföretaget EF, men behöver nya utmaningar. – 2007 sökte jag ett säljjobb på Onoff och fick det. Jag förstod ju svenska men hade inte vågat börja prata. Han lär sig en massa TV- och radioglosor


13 816 AEA-medlemmar var arbetslösa i mars. Av dessa deltog 4 834 i olika arbetsmarknadsprogram.

AEA fortsätter växa Antalet medlemmar i AEA fortsätter att öka. I genomsnitt har vi det senaste året beviljat 2 700 nya medlemskap per månad. Vi har nu drygt 655 500 medlemmar.

41 år, fru, tre barn och två Rhodesian ridgebacks. Richard Wright kan se tillbaka på en kul resa som fört honom från barndomens Birmingham till livet i dagens Stockholm.

Ska du arbeta utanför Sverige eller är du tillbaka efter arbete i utlandet? BERGERBERGER THOMAS BERGER +46 (0)70 527 54 67 THOMAS@BERGERBERGER.SE FLINTBACKEN 24 118 42 STOCKHOLM WWW.BERGERBERGER.SE

När det gäller utlandsarbete och a-kassans regler finns det tidsgränser och detaljer som kan vara avgörande för din rätt till ersättning om du blir arbetslös.Kontrollera med oss innan du åker och direkt när din anställning utomlands upphör. Du når oss på 08-412 33 00. Fråga efter ”Utland”.

Nya regler och det nya språket lossnar. Men än i dag är det på engelska han uttrycker känslor, både de djupa, de varma och en del av de andra. Broängsskolan sökte engelsklärare, Richard lämnade elektronikbranschen för 7:or, 8:or och 9:or. – Jag hottade upp allt undervisningsmaterial – kidsen älskade det. Headhuntad Men som så ofta i skolvärden handlade det om visstidsanställning. Efter en pappaledighet gick han inte tillbaka. – Jag har funderat fram och tillbaka länge: ska jag börja plugga igen, jag har ju inte pe-

dagogiken. Det är tufft, nu sägs före detta kollegor upp, folk som har utbildning och erfarenhet, som är kanonbra med barnen men saknar behörighet. Kunde man inte bara gå ett halvårs fortbildning och få sitt leg? 2011 flyttade familjen till Telefonplan, samtidigt blev Richard headhuntad att vara med och designa strukturen för skolföretaget Vittras satsning i området. En verksamhet med en kreativ inriktning, en öppen och dynamisk miljö och internationell profil. Nu bygger man vidare för ett högstadium nästa år. Dit vill Richard följa ”sina” barn. Kanske får han fixa de där sista poängen på halvfart – för nu har han hittat rätt.

Från och med september 2013 förtydligas Arbetsförmedlingens och a-kassornas krav på arbetslösa. De viktigaste förändringarna handlar om vad som krävs för att man ska räknas som aktivt arbetssökande och att man snabbt måste anmäla ändrade uppgifter till sin a-kassa. För att du som är arbetslös ska få den ersättning som du har rätt till blir det nu ännu viktigare att du samverkar och håller kontakten med din arbetsförmedlare, och att du rapporterar vilka jobb du sökt på rätt sätt till Arbetsförmedlingen.


TIPS

Så söker du a-kassa

1 2 3 4 5 6

Förbered dig genom att ringa oss för att ta reda på vad din ansökan ska innehålla. Vi finns på 08-412 33 00. Anmäl dig på Arbetsförmedlingen direkt du blir arbetslös. Är Arbetsförmedlingen stängd? Anmäl dig första dagen därpå som de har öppet. Skicka in blanketterna Anmälan om arbetslöshet och Arbetsgivarintyg. Styrk perioder med sjukdom, föräldrapenning och vab. Skicka också intyg om du pluggat eller haft eget företag. På www.aea.se/blanketter hittar du allt du behöver Skriv under och skicka in användaravtal för internetkassan. I Internetkassan skickar du sedan in meddelanden och intyg, redovisar tiden som du är arbetslös på kassakort och ser uppgifterna i ditt ärende. Berätta för oss om du har pension eller om du har sagt upp dig. Planerar du att studera på deltid? Ansök om att få behålla a-kassan innan du påbörjar studierna – vi kan som mest godkänna 50 procents studietakt och får inte bevilja ersättning i efterhand. Läs om villkoren på www.aea.se.

TILL SIST

Förra året var antalet nyanställningar cirka 1,3 miljoner.

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Anställningar även i dåliga tider I mars var 415 000 personer arbetslösa i Sverige och finansminister Borg räknar med att arbetslösheten ska ligga kvar på över åtta procent de närmaste åren. Vi på a-kassan vet att det kan kännas omöjligt att få ett nytt jobb när man ser sådana siffror. Men det är då som man måste påminna sig om att arbetsmarknaden alltid rör på sig och att arbetsgivarna nyanställer även i dåliga tider. Förra året var antalet nyanställningar cirka 1,3 miljoner. Kontakterna med våra medlemmar visar att en period av arbetslöshet klarar man, men det är om arbetslösheten blir långvarig som den kan bli problematisk. Vad kan man då själv göra? Var med i a-kassan • Kolla tilläggsförsäkringar och omställningsavtal. • Använd Arbetsförmedlingen och deras kompetens. • Var noggrann med dina ansökningar. Korrläs och anpassa för varje jobb du söker. • Utforska dina nätverk och använd dem du känner. • Fortsätt söka även när det känns hopplöst. Att söka är enda sättet att få ett jobb och dessutom en förutsättning för att fortsätta att få a-kassa. Till sist, har du tankar eller funderingar om vår verksamhet – mejla mig gärna på kabe@aea.se

UTGES AV AKADEMIKERNAS A-KASSA Ansvarig utgivare: Annika Stenberg E-post: annika.stenberg@aea.se Telefon: +46(0)8 412 33 63


Karriär

PÅ N Y T T J O B B

”Det fanns ett glapp jag ville överbrygga” Varför är det kul att jobba med kommunikation? – Det är ofantligt stimulerande att få andra att komma till nya insikter genom att kommunicera något de inte redan visste. Jag har jobbat som redaktör för Bonniers familjelexikon och då upptäckte jag hur mycket kunskap som finns och skulle kunna komma till nytta om det bara delges bättre.

Drivkraften att sprida kunskap och engagemang om natur- och miljövetenskap tog geografen Erik Huss in i kommunikationsbranschen. Idag är han ny kommunikationschef för Sveriges Annonsörer. Till sitt nya jobb tar han med sig kunskaper om hållbarhetsfrågor. Varför bytte du bransch? – Det var svårt att få doktorandtjänster inom glaciologi som var mitt specialområde. Jag läste journalistik på Poppius och ville sprida kunskap om geovetenskap och miljövetenskap. Forskare sitter på mycket kunskap men har lite makt att påverka politiker och näringslivet. Jag kände att det fanns ett glapp som jag ville överbrygga och därför gled jag in på vetenskapskommunikation. På den tiden var den kombinationen ovanlig och eftertraktad. Vad lockade med Sveriges annonsörer? – efter fem år som pressansvarig på Kungl.

Vetenskapsakademien kände jag att jag nått så långt jag kunde där. när Sveriges annonsörer ringde var jag mogen att gå vidare. Jag håller just nu på med vårt eget varumärkesbygge, där värderingar som ansvar och hållbarhetsfrågor kommer att få ett större fokus. Vi kan då lättare engagera våra annonsörer att jobba mer ansvarsfullt med miljö och naturresurser. Den stora skillnaden här är att kommunikationen är mycket snabbare än i den akademiska världen.

Vad gör du i din roll? – mitt uppdrag är att hjälpa våra medlemmar med marknadskommunikation på ett ansvarsfullt sätt. Jag ger stöd och leder kommunikationsavdelningen på tre personer som jobbar med webb, sociala medier och nyhetsbrev. Jag ansvarar även för pressfrågor och budget. Har du nytta av din utbildning? – Jag har med mig det vetenskapliga förhållningssättet om kunskap och trovärdighet, att granska fler än en källa. Journalistiken har lärt mig att vända på steken och ta fram det viktigaste först i stället för sist i slutsatserna. Dessa två sätt att skriva och presentera information är ofta tvärt emot varandra. jR

F l E R på N Y T T j o b b Johan Hyllner Nytt jobb: Chief Scientific officer på the Cell therapy Catapult i Storbritannien. Tidigare jobb: CSo för Cellectis Stem Cells på franska Cellectis Sa. Utbildning: Professor och biolog. lena Strålsjö Nytt jobb: Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning. Tidigare jobb: samordnings-

Utbildning: Doktor i livsmedelsvetenskap från SLU.

uppdrag som Lilian fortsätter med). Utbildning: Kemistlinjen på Lunds universitet. PhD från Karolinska institutet.

lilian Walther Jallow Nytt jobb: Vetenskaplig sekreterare vid apotekarsocieteten. Tidigare jobb: Utbildningsledare inom Drug Discovery och Preklinikområdet på Läkemedelsakademin som är apotekarsocietetens utbildningsavdelning (ett

Susanna Dahlgren Nytt jobb: Senior global medical affairs manager på danska läkemedelsföretaget aLK-abelló som utvecklar allergi- och astmabehandling och diagnostik. Tidigare sysselsättning: Projektledare på astra Ze-

ansvar för utlysningar med särskilt ansvar för livsmedel och miljöföroreningar på Formas.

neca r&D i Lund och mölndal och på medicon Valley alliance i Köpenhamn. Utbildning: Doktorerat inom klinisk immunologi vid Karolinska institutet. Elin Hultman Nytt jobb: kommunekolog, norrköpings kommun. Tidigare jobb: reservatshandläggare, Länsstyrelsen Södermanland. Utbildning: naturresursprogrammet, SLU Uppsala.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

51 51


K taU S rD r ei änrt

Klar strategi för kontakter

med arbetslivet Karlstads universitet anses vara ett föredöme när det gäller arbetslivsanknytning. Vad gör de som inte andra gör? Och finns det något att lära? Tidningen Naturvetare träffade en av dem som håller i trådarna. m A R I T A TEXT

C

aroline Adolfsson Åhs är sedan 2005 samverkanskoordinator på fakulteten för teknik och naturvetenskap på Karlstads universitet. Hon är ansvarig för fakultetens arbetslivskontakter och projektledare för Karlstads universitets arbetsmarknadsdag. Anledningen till att universitetets arbete med att skapa arbetslivsanknytning i utbildningarna lyfts fram av Högskoleverket tror hon har att göra dels med hur arbetet är organiserat, dels att de metoder de använder kan användas på alla program. På Karlstads universitet finns 4,5 personer som arbetar med samverkan. I förhållande till antalet studenter är det fler än på de flesta andra lärosäten. De är alla centralt anställda, men placerade lokalt på olika fakulteter. Det innebär att de har regelbundna veckomöten där de utbyter erfarenheter med varandra, samtidigt som de har en tydlig ansvarsfördelning sinsemellan. läR UT NäTVE R kAN D E

Caroline lyfter fram tre aktiviteter, som hon tror har varit viktiga för att öka ar-

52

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

betslivsanknytningen. De har en välfungerande arbetsmarknadsdag, ett mentorprogram och sedan satsar de särskilt på att lära ut nätverkande. – Vi får ofta frågor om vi har listor på arbetsgivare, men vi har istället betonat att studenterna måste bygga upp sina egna nätverk. Vår kontaktportfolio hjälper dem med detta. När det gäller mentorprogrammet är det universitetet som ordnar mentorer, men det ställs krav på studenten. De måste själva ansöka och precisera varför de vill ha en Caroline adolfsson mentor. Åhs. – Eftersom det kräver en del resurser att ordna en mentor vill vi försäkra oss om att studenten verkligen är ”committed”. Universiteten arrangerar ett uppstartmöte, ett uppföljningsmöte och en avslutande träff. Utöver detta sker en del uppföljning

TE RäS /CH R I STI NA jäGAR E

via mejl och så ställs det krav på att adepten och mentorn tar fram en gemensam handlingsplan för vad de ska diskutera och hur det ska gå till. D IAloG m E D NäR I NG S lIVET

Karlstads universitet har en kontinuerlig dialog med de arbetsgivare som finns i regionen. Caroline berättar att Värmland är väldigt klustertätt och att detta underlättar. Det finns kluster för it, stål- och verkstadsindustrin samt pappersindustrin. – Vi är ofta ute på exempel frukostseminarier och lyssnar in vad som är på gång i branschen. Det gör att vi känner personerna ute på företagen och vet vem vi ska kontakta. På vissa program finns också externa ledamöter i programråden. koNTAkTI NVE NTE R I NG

För att få ett helhetsgrepp om hur samverkan sker, samt att säkerhetsställa att detta genomsyrar all utbildning har samverkanskoordinatorer också gjort en inventering av vilka kontakter med arbetslivet som förekommer på varje kurs.


StU D e nte r na mÅSte S K a r r i ä r J ä LV a a n S Ö oCH Pr eCi Ka S e r a Va r F Ö r D e Vi LL Ha e n m e n

Vad tycker du om arbetslivsanknytningen på karlstads universitet?

”Ett bra sätt att knyta kontakter” JOHaN Na MaCHO B E RG STRÖM Studerar till biomedicinsk analytiker, klar i juni – Bra, främst genom praktik, men också många gästföreläsare som varit väldigt givande. ett bra sätt att knyta kontakter! Via labbhandledarna har jag fått jobb två somrar i rad vid mikrobiologen på Centralsjukhuset här i Karlstad. På större orter finns det säkert ännu mer man kan göra, jag är nöjd!

”Det kunde ha varit bättre” DaVI D ÖlU N D Studerar biovetenskapligt program, inriktning bioteknik – Utbildningen har varit bra, men arbetslivsanknytningen kunde varit bättre. Vi har fått lite kontaktuppgifter till företag, men ingen har varit här och pratat. Kanske för att det inte finns så många möjliga arbetsgivare i Karlstad. Jag har hört att det är bättre på de andra programmen. Kanske för att det är legitimerade yrken?

– Vi har gjort vår hemläxa, konstaterar Caroline. Precis som många andra lärosäten kan det vara svårt att få studenterna att delta i aktiviteter som rör det stundande arbetslivet. För att få bukt med detta har de inrättat en referensgrupp med studenter. – Det håller inte att år efter år skriva i utvärderingar att arbetslivskontakterna brister och samtidigt inte komma på de aktiviteter som anordnas. SATS N I NG på kom m U N I kATIoN

Kommunikation, entreprenörskap och ledarskap är kompetenser som identifierats som extra viktiga i arbetslivet. Alla program på Karlstads universitet kommer att innehålla detta. På Handelshögskolan i Karlstad har man också tagit fram kurser i profession skills för att träna studenterna att använda och kommunicera sina kunskaper. Kurserna är populära och kan komma att erbjudas på fler program. – En fördel med vår modell är att det är lättare att föra vidare goda exempel, avslutar Caroline. #

”Man får lite eller ingen hjälp” aN Na KlEVE N Studerar biologiprogrammet på distans, klar 2014 – Kursen Biologi i praktiken kan man gå om man vill komma ut på en arbetsplats. tyvärr verkar det som om man vill gå praktikkursen så ska man ha fixat egen plats. man får lite eller ingen hjälp från universitetet, vilket man får veta först när man blivit antagen till kursen. På informationsdagar har man kunnat lyssna på personer från branschen som ger förslag på vad som kan vara bra att läsa. mer arbetslivsanknytning än så har jag inte uppfattat att det finns inom mitt program.

”Jag fick tips om sommarjobb”

aMaYa CaM PI llaY :

Studerar sista terminen till biomedicinsk analytiker – Jag älskar utbildningen! och arbetslivsanknytningen har varit bra. Praktik på olika ställen och labbhandledare från Centralsjukhuset. Första året fick jag hjälp av en lärare, som tipsade mig om ett sommarjobb som jag fick. Denne tipsar om jobb, här och i norge. Så jag tycker att universitetet hjälper studenterna. Varje år har vi ”Hotspot” då olika företag kommer och berättar om sina tjänster. Just då är det tyvärr få företag som har något att erbjuda dem med denna inriktning.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

53

to r


Avdelningen för Klinisk patologi Diagnostiskt Centrum, Kalmar söker

Cytodiagnostiker Sista ansökningsdag 27 juni. Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/ledigajobb

Landstinget BLekinge söker

Cytodiagnostiker till Blekingesjukhuset Ytterligare information: www.ltblekinge.se

HÖSTEXKURSION 2013 28-29 AUGUSTI I SAMVERKAN MED SKOGSSTYRELSEN

ANMÄL DIG TILL HÖSTEXKURSION 2013 Kom med och diskutera skogspolitikens följder och utveckling på plats i skogarna i Medelpad och Ångermanland! Det blir ett brett deltagande av beslutsfattare, forskare och olika intressenter inom skogssektorn. Du behövs också! Programmet omfattar tre block: • Skogspolitik: Miljöhänsyn, timmerförordningen, skogsproduktion. • Skogsskötsel: Adaptiv skogsskötsel, kontinuitetsskogsbruk, bioenergi. • Markanvändning: Skogens sociala värden, äganderätt, vindkraftsparker. För mer information och anmälan besök www.skogen.se Förvänta dig två händelserika och informativa dagar tillsammans med likasinnade. Ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter och träffa gamla bekanta. Anmäl dig nu!

54

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

PLATS OCH DATUM: Vi startar och avslutar i Sundsvall, 28 - 29 augusti 2013. KOSTNAD: Medlemmar i Föreningen Skogen 3900 kr, övriga 4200 kr (priser exkl moms). Logi tillkommer. ANMÄLAN OCH PROGRAM: www.skogen.se/ hostexkursion2013 FRÅGOR: Anmälan Lena Olofsson, telefon 08-412 15 80, program Anna Marntell, telefon 060-55 31 68. SISTA ANMÄLNINGSDAG: 28 juni 2013.


Se i A min lm ar ed ium ale n

Leve meriterna! SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m. Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång. Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!

Att sakna de rätta kontakterna kan bli ödesdigert även för den med välfyllt cv. Samtidigt riskerar arbetsgivare att missa duktiga människor som inte finns i deras kontaktnät. Ska vi anpassa oss till kontaktnätssamhället eller är det dags att uppvärdera meriterna? Välkommen på seminarium med: Marie Silfverstolpe, Almega Linus Zackrisson, MinKarriär Åsa Olli Segendorf, nationalekonom Onsdag 3 juli kl 11.30-12.30 Rindi,Tage Cervins gata 1,Visby

Årsavgifterna är: 270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5. Ange namn och adress. www.skogshistoria.se

Vi bjud e lunchm r på acka! Ingen anmälan. Seminariet webbsänds på saco.se.

Länsstyrelsen söker Vattensamordnare vid Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt. Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att offensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

55


HUVUDSPONSORER

Får du våra nyhetsbrev? Om inte så kanske vi saknar din rätta mejladress. Du kan själv ändra dina uppgifter på www.naturvetarna.se under ”Mina sidor” eller mejla till info@naturvetarna.se. Har du ny adress eller ny arbetsgivare passar du på att meddela det också.

56

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

1–3 OKTOBER JÖNKÖPING

Skön sommar! Önskar vi på Naturvetarna. även vi drar ner på tempot men håller öppet hela sommaren. Vår medlemsjour når du följande tider 15 juni–15 augusti: måndag–torsdag kl 08.30–15.30 fredag kl 13–15 lunchstängt kl 12–13


Karriär

Har du fått en ny tjänst, eller kanske ett sommarjobb? Grattis! Men glöm inte… Kollektivavtal: Har arbetsplatsen kol-

Lön: Förhandla så sent som möjligt. Du

lektivavtal är det kanon. avtalet reglerar alla viktiga frågor och ger bra grundskydd. om din arbetsplats inte har kollektivavtal blir anställningsavtalet desto viktigare.

måste först veta vad som förväntas av dig. använd Saco Lönesök och gå in på naturvetarnas hemsida för mer information.

Anställningsavtal: Ska innehålla bland annat befattningsuppgifter, anställningsform, lön och semester. även saker som befattning och tjänstepension måste regleras här om arbetsgivaren saknar kollektivavtal.

A-kassa: naturvetarnas a-kassa heter akademikernas a-kassa (aea) och kostar 90 kronor i månaden. ger trygghet om du blir utan jobb. Kompletterande inkomstförsäkring ingår för naturvetarnas medlemmar. läs mer på Naturvetarnas hemsida.

EN

Missa inte anställningsavtalet på sommarjobbet.

FRåGA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS E X P E RTE R SVARAR PÅ F RÅG O R F RÅN M E D LE M MAR NA

Vilken lön ska jag begära? äntligen examen och dags att börja jobba. Men jag är lite osäker på vilken lön jag ska begära och hur jag ska argumentera. Jag är biomedicinare och ska jobba med kliniska prövningar i ett privat företag. Daniel Hej Daniel! nummer ett är att du förbereder dig ordentligt. Undvik att ange löneanspråk direkt i ansökan. redan ingångslönen ska vara individuell och differentierad. Det finns ingen högsta eller lägsta lön, utan du själv sätter ribban. Pröva dina argument innan för att kunna få en så bra och så rätt lön som

möjligt. tveka inte att ringa naturvetarnas medlemsjour. Några tips: ta reda på så mycket som möjligt om arbetsgivarens krav och önskemål på den person som ska anställas. med en färsk utbildning och aktuella kunskaper har du trumf på hand. ange ett löneanspråk som du kan argumentera för. Har arbetsgivaren presenterat särskilda önskemål i annonsen eller vid intervjun? Hur väl motsvarar du arbetsgivarens önskemål, krav och prioriteringar? Fokusera på det viktigaste för arbetsgivaren och för tjänsten. argumentera utifrån dina tidigare erfarenheter och din kompetens med relevans för jobbet. Stäm gärna av med akademikerföreningen på företaget. gå in på Saco Lönesök och titta på aktuella lönelägen för den aktuella tjänsten efter något år i yrket. men det är du och din kompetens och dina erfarenheter som ska

värderas. Därför ska du inte stirra dig blind på siffrorna i lönestatistiken. Lönestatistiken fungerar som en vägledning. V��nta så länge som möjligt med att ange ditt löneanspråk. när arbetsgivaren väl har bestämt sig så ökar dina chanser att få den lön du begär. ta hjälp av naturvetarna. Diskutera fram en lönenivå som du kan argumentera för och stå för. ta reda på om dina argument håller. genom vår hemsida kan du också boka tid för att öva lönesamtal och bli en ännu skickligare förhandlare. lycka till! mAR IA kYlb E R G

ombudsman på Naturvetarna

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

57


S PA N A r i N a K T i V T Va l

App ger besked om mat

M aT O C H K U lT U r

Förebygg barnfetma Hur vi kan motverka fetma hos barn är temat i nysläppta Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. leg. dietist och medicine doktor Maria Magnusson är författare tillsammans med leg. dietist lena ljungkrona-Falk och gabriele eiben. Hur mycket är genetik och vad kan vi påverka själva genom sunda matvanor och motion, är frågor som boken tar upp, liksom om det finns olämpliga matkulturer och sociologiska förklaringar till barnfetma. Fokus ligger mycket på prevention. Hur barnfetma kan förbyggas med hjälp av riktlinjer som både föräldrar och professioner kan använda sig av. Författarna ställer frågan om det går att tala om barnfetma utan att bidra till ökad stigmatisering. Man får också tips på vilka samarbetspartners de olika professionerna som jobbar med barnfetma bör ha tillgång till. Målgruppen är dietister, skol- och barnsjuksköterskor, sjukgymnaster och andra som jobbar med prevention av barnfetma. Men även de som ägnar sig folkhälsoarbete i ett bredare perspektiv har glädje av boken. Boken ges ut av Studentlitteratur. lel Vad ligger bakom barnfetma?

Är du nyfiken på matens ursprung, om råvaran är svensk eller om den kommer från en helt annan del av världen? lrF har tagit fram en app som ger svar direkt i mataffären. efter den senaste tidens matfusk vill allt fler veta om matproducenten har rent mjöl i påsen. enligt en färsk undersökning tycker 83 procent av befolkningen att det är viktigt att känna till matens ursprung. Att råvaran är svensk tycker 75 procent är ganska eller mycket viktigt. Med den nya appen kan fler göra ett aktivt val och stödja svenska bönder genom att välja deras produkter. På köpet får vi ett öppet landskap och en levande landsbygd. Djuromsorgen är ofta bättre på svenska gårdar än i andra länder. ladda ner appen genom sökorden: ”Bonde på köpet”. lel

appen för den som bryr sig om hur maten är producerad.

ny TeKniK

Skriv ut en kebabtallrik – i rymden Ett företag i Texas håller med stöd av Nasa på att utveckla en 3D-printer som kan skriva ut mat. Apparaten är tänkt att användas av astronauter i rymden, rapporterar nyhetsbyrån reuters. Företaget vill försöka skapa mat som är både näringsriktig, tilltalande och god genom att kombinera proteiner, kolhydrater, fett och smakämnen med vatten eller olja. i övrigt ska den fungera som en vanlig 3D-skrivare där föremålet byggs upp lager för lager. Planerna är dock fortfarande på ett tidigt stadium och det kan ta flera år innan någon matskrivare är i bruk. en ännu på ritbordet.

58

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


BOKTi PSeT:

Grönt ljus för naturens medicin Vi köper egenvårdsprodukter för miljarder och allt fler växtbaserade läkemedel får bevisad effekt. Tre doktorer i farmakognosi kände av populariteten och skrev en bok för att öka kunskapen. Enligt en uppskattning av organisationen Svensk egenvård såldes egenvårdsprodukter för 2,8 miljarder kronor 2011. Mest populärt var vitaminer och mineraler, produkter för viktkontroll och medel för hjärta och kärl. Någon heltäckande statistik finns inte, men intresset för naturprodukter har ökat rejält de senaste decennierna. B RA EG E NVÅR D

Farmakognosi betyder läran om naturprodukter som används som läkemedel eller för att framställa läkemedel. lars Bohlin är professor i ämnet och en av författarna till Läkemedel från naturen – en integrerad del av medicinen. Han tror att en orsak till det ökade intresset för växtbaserade läkemedel är att fler har fått bevisad effekt och tagits upp i FASS. Att jämföra medicin lars Bohlin. från växtriket med vanliga läkemedel blir dock fel, menar lars Bohlin. – Jag tycker inte man ska ställa dem mot varandra. Men det kan vara rimligt att tänka sig naturprodukterna som egenvård, att man börjar med dem vid lättare besvär. De har sällan kraftfulla farmakologiska effekter och vissa är mer kosttillskott.

ett exempel som både är populärt och har väldokumenterad effekt är johannesört, som anses fungera mot lätt nedstämdhet och lindrig oro. KU N S KAP B E HÖVS

Det finns dock fortfarande de som ser växtbaserade läkemedel som flum. – Marknadsföringen är mycket dålig på vissa håll och det finns en del oseriösa företag. Det kan också blandas samman med homeopati, som ju har en annan syn på läkemedel, säger lars Bohlin. Med den nya boken hoppas författarna kunna sprida ljus där det behövs mer kunskap, framför allt hos vårdpersonal och apotek. Tidigare har det nästan enbart funnits engelsk litteratur som ofta är lokalt förankrad och svår att överföra till svenska förhållanden. Tanken är att även en bildad allmänhet ska ha glädje av boken. – Jag tror boken kommer i rätt tid. Vi har förankrat boken i en god vetenskaplig grund. läkemedel från naturen – en integrerad del av medicinen ges ut av Apotekarsocieteten. Författare är Lars Bohlin, professor i farmakognosi vid Uppsala universitet och farmacie doktor; Jan G Bruhn som också är farmacie doktor och har varit universitetslektor i farmakognosi vid Uppsala universitet samt Robert Burman som är farmacie doktor i farmakognosi vid Uppsala universitet. e n

H ITTA I DJ U NG E LN Nya EU-regler gör att uppdelningen av läkemedel från naturen nu ser ut så här: Naturläkemedel är baserade på djurdelar (till exempel fiskolja), bakteriekulturer, mineraler eller salter och bedöms som vanliga läkemedel. effekt och säkerhet hos naturläkemedel baseras främst på väletablerad användning och till viss del vetenskapliga studier. De ska bara användas för egenvård och är receptfria. Växtbaserade läkemedel innehåller växtdelar eller växtextrakt som aktiv beståndsdel och godkänns för försäljning på samma sätt som vanliga läkemedel. De kan vara receptfria eller receptbelagda. Traditionella växtbaserade läkemedel får också sin kvalitet bedömd på samma sätt som vanliga läkemedel. Säkerhet och effekt bedöms utifrån traditionellt bruk av växten under minst 30 år och det finns inga krav på kliniska studier. De ska bara användas för egenvård och är receptfria.

en ljusspridare i rätt tid.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

59


Gästkrönika

Klarar du citeringens skärseldar? Vad har vi universiteten till? Att ge oss nyheter förstås. riktiga nyheter. Sådana som ingen annan har hört talas om förut. Det har sina sidor. De gamla vanliga nyheterna har sin egen definition, åtminstone inom journalistiken. en (gammal vanlig) nyhet är något som tillräckligt många har hört tillräckligt ofta för att begripa att de aldrig hört den förut. Och varför skulle det vara annorlunda inom forskningen? Där är det kanske till och med värre? Där måste den dessutom passa in i paradigmet. Ta Daniel Scheman (Nobelpris 2011) och kvasikristaller som exempel. Dem ville nästan ingen ta i med tång ens när han publicerade dem. Och hur många kan få syn på en nyhet som knappt syns och strider mot allt man lärt sig? Det är svårare än att få syn på en trattkantarell. Och vem vill citera ett sådant resultat eller kan ens ta med dem i någon bibliometrisk mätning? Men det blev ett Nobelpris så småningom och en viktig pusselbit i specialstål från Sandvik. Just nu går många forskare i väntans tider. De biter nervöst på naglarna i väntan på besked om deras ansökningar hållit måttet. Om de klarat bibliometrins och citeringsin-

60

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

” dexens skärseldar. Och det är klart – förr eller senare kravlar sig kvasikristaller och andra verkligt goda och garanterat nya nyheter verkligen över citeringshorisonten. Men innan de sticker upp flyger de under handläggarnas radar och när de väl dyker upp kan det vara försent. ett kreativt projekt kan ha avlidit, en kreativ forskargrupp blivit upplöst och en ung lovande forskare tröttnat på vetenskapen och bytt bana.

Nu har vi också börjat ranka och fördela pengar till våra universitet efter vad

av peter sylwan, agronom och vetenskapsjournalist.

som går att mäta och räkna. Men att mäta och räkna handlar om kvantitet och inte kvalitet och ju längre rent kvantitativa mått styr tilldelning av resurser desto mer kommer de som vill ha resurserna anpassa sig till vad man mäter – det vill säga mer av det vi redan känner till. Vad som är ett kreativt universitet som lockar kreativa forskare som skapar nya nyheter går inte att beskriva i vad som går att mäta och beräkna, de måste bedömas – som vi gör med konsten. Och är det inte just vad kreativ nyskapande forskning är?

En annan del av vad som tillsamman utgör vår kultur. Och ingen skulle väl komma på att belöna konstverk och konstnärer efter hur mycket de producerar eller hur ofta andra citerar vad de sagt. Att fördela pengar till forskare efter hur mycket det citeras och hur mycket de publicerar är förvisso ett bra sätt att belöna duktiga och produktiva arbetare i kunskapsfabriken men inte de kreativa och nyskapande tvärviggar vi behöver för att hitta verkligt nya nyheter.


ww spris Medlem

w. na

nor o r k 0 25

tu

rve

ronor). 2 000 k a k ir c r dspris ä (markna

ta

rn

a.s

e/

ka

Vilka drivkrafter har du? Kar r iär p rof i lanalys e n g e r d i g väg le dn i n g

Vilka drivkrafter man har och hur den ideala karriärvägen ser ut är inte självklart. Med karriärprofilanalysen Decision Dynamics får du en skjuts i rätt riktning. Som medlem i Naturvetarna får du karriärprofilanalysen till ett förmånligt pris. Karriärprofilanalysen Decision Dynamics visar dina olika karriärinriktningar och drivkrafter. Du fyller i ett frågeformulär på webben. När du gjort formuläret får du en bild av dina karriärinriktningar, samt en rapport som förklarar och tolkar din bild. Karriärprofilanalysen beskriver också om det finns ett gap mellan dina drivkrafter och hur du ser på din karriär, vilket kan vara ett hinder i din karriärutveckling. Om du vill kan du också boka tid för personlig återkoppling. Du får då tala med någon av Naturvetarnas certifierade coacher. Karriärprofilanalysen får du till medlemspris 250 kronor (marknadspris är cirka 2 000 kronor). rria r Beställ den på ww w.n atu rvet arn a.se /ka CHEF

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

61

rri

ar


EFTER JOBBET

Locka fram smakerna på grillen Att grilla är ingen quick fix. För Karl-Magnus Edberg, kulinarisk kock vid Grythyttan, är grillning en upplevelse som får ta tid. Mästerkocken delar med sig av sina bästa tips och skippar marinaden. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

matar man på med ny ved, så att det hela tiden finns glöd i centrum av eldstaden.

TEXT

Grilltipsen duggar tätt så här

års. Men det är inte ofta man pratar om hälso- och miljöriskerna. För vem vill förstöra stämningen inför grillpremiären eller när gästerna ska leka små grodorna runt midsommarstången? Så vi ringde upp landets akademi inom gastronomi. KarlMagnus Edberg är en av kockarna som utbildar framtidens kulinariska mästare. Han är adjunkt i Grythyttan som hör till Örebro universitet. Karl-Magnus Edberg delar sin tid mellan Grythyttan och restaurang Sjömagasinet i Göteborg, som har en stjärna i Michelinguiden. U N DVI K CANCE R R I S KE R

Jag öppnar med en fråga som det finns lika många uppfattningar om som det finns grillmästare. Ska köttet marineras innan det läggs på grillen? – En fin köttbit behöver inte extra fett, de färdiga marinaderna man köper i affären

62

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

innehåller mest olja och blandade kryddor. Risken är att de bränner och bildar ämnen som kan vara en cancerrisk. Så svaret är nej. Karl-Magnus Edberg menar att det är viktigare att ha kunskap om värme och upphettning. Med en bra värmekälla blir det oftast ett bra slutresultat. I grunden är det enkla sambandet att en tjock köttskiva ska ha låg värme under lång tid, medan det motsatta förhållandet råder för tunna köttskivor. En tumregel är att låg temperatur främjar konsistens, medan hög temperatur lockar fram smakerna. Han vet vad han pratar om eftersom hans uppsats handlar om hur köttet påverkas av olika temperaturer. – Det är viktigt att köttbiten är torr på ytan, så torka gärna av den innan så att den inte bränner. Det fungerar utmärkt att salta innan grillning och se till att köttet håller rumstemperatur.

JOB BA M E D G LÖD E N

Här höjer han ett varningens finger. – Låt inte köttet ligga framme i solen, av livsmedelshygieniska skäl. Bakterierna stortrivs och växer snabbt till, särskilt i köttfärs som har en stor yta i förhållande till sin vikt. Han framhåller upplevelsen som lika viktig som slutresultatet. – Jag gillar att stå och vända på kött och det finns ingen kvick fix. Det handlar om att jobba med glöden och det får ta tid. En lammstek till exempel kan ta två-tre timmar innan köttet har fått den rätta färgen. Att grilla är en ritual som startar med att björkved sågas till och huggs upp. Grillkol är inte KarlMagnus Edbergs melodi. Men för den som väljer den genvägen ska kolet ha fått en grå färg innan man lägger köttet på gallret. – Ha tålamod med björkveden och vänta tills den rätta glöden infinner sig. När den falnar

FI S K ÄR E N UTMAN I NG

Det är inte bara de fina och dyra köttbitarna som går att grilla. Hans knep för att få högrev och andra sega delar att fungera är att koka det färdigt dagen innan och sedan grilla för att få yta. Att grilla fisk är en större utmaning och kräver träning. – Fisk har ett annat pHvärde och faller lätt isär. Grilla aldrig direkt på gallret, utan lägg hellre fisken i folie. För att inte förlora grillsmaken kan ett sätt vara att sätta på locket och låta röken bli en smaksättare. Feta fiskar som lax och makrill är lite enklare att grilla. Men Karl-Magnus Edberg varnar för den odlade laxen som han ofta väljer bort av miljöskäl. Grönsaker då? – Passar jättebra att grilla, särskilt sparris, kronärtskocka och fänkål. Ett tips är att snurra några varv i grillen och doppa i aioli. Man kan också lägga blandade grönsaker i folie. #


MÄSTAR E N S G R I LLTI PS: 1. Björkved ger bästa glöden och aromen. Kol funkar också, men vänta tills kolet har antagit en grå färg.

2. Skippa marinaden som lätt bränner och ger upphov till cancerogena ämnen. Pensla hellre på efteråt, gärna med en blandning av örter.

3. Salta och peppra går utmärkt att göra innan grillning, även om det finns risk för att kryddorna bränner.

4. Låt kött och fisk värmas till rumstemperatur innan det läggs på grillen, men se upp för mikroorganismer som frodas i solen. Det gäller särskilt köttfärs.

D I ETI STE N S BÄSTA G R I LLSÅS E R

PR OVA KAJ SAS FAVOR ITSALLAD

1. Tomatsalsa – hackade solmogna tomater, basilika, välhackad rödlök, olivolja och några skvättar balsamico, flingsalt och peppar. Rör om!

Gör en fräsch sallad med massor av färg; sugar snaps, tomater, paprika, rädisor, bitar av färsk sparris eller finskivad broccoli, och babyspenat eller ruccolasallad. Sätt extra smak med kapris, oliver, soltorkade tomater eller smulad fetaost.

2. Tzatziki – 10-procentig yoghurt, riv ner gurka, pressa i 1-2 vitlöksklyftor, salt och peppar. Voilá – klart. Anna Ottosson,, dietist, grundare och vd Foodpower, twitter @Anna Ottosson

– I min egen favoritsallad finns alltid strimlad rödlök och vinägrett gjord på en riktigt god olivolja, nymald svartpeppar och lite flingsalt, och kanske en mättande bas av bönor, matvete eller färskpotatis. Kajsa Asp Jonson, dietist och författare, driver företaget Mersmak kommunikation, som erbjuder konsulttjänster inom kost, hälsa och journalistik.

5. Torka av köttet innan, för att undvika att det bränner.

6. Låg temperatur under lång tid främjar konsistens, medan hög temperatur lockar fram smaker och aromer.

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

63


N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

analys

Det lönar sig att byta jobb! Bytt arbetsgivare

Nyttan av rörlighet Naturvetare har tidigare skrivit om vikten av att röra på sig men då har det handlat om löpning. Motion är nog så viktigt men nu tittar vi på en annan typ av rörlighet som nog har större betydelse för löneutvecklingen. Nämligen om man har bytt arbetsgivare under 2012. av alla medlemmar som besvarade löneenkäten var det ungefär 9 procent som hade bytt arbetsgivare. Sedan år 2004 har detta bara överträffats av rörligheten 2008, med 11 procent. Över tid har den genomsnittliga rörligheten legat på ungefär 7 procent. Det är därför viktigt att ha i åtanke att en del av dem som bytte arbetsgivare 2012 säkerligen gjorde så mot bakgrund av konjunkturen. resonemanget förstärks av att de som rört sig inom privat sektor har en förhållandevis dålig löneutveckling jämfört med tidigare år och det är inom privat sektor en avstannande ekonomi först registreras. Det finns förstås andra värden än löneutveckling. Om man har rotat sig på en tjänst eller i en ort där man trivs är det fullt förståeligt att man blir vid sin läst. Likaså är Naturvetarnas professioner olika rörliga. vissa kan röra sig mellan sektorer medan andra är begränsade till arbetsgivare inom samma sektor. Diagrammen visar också att rörligheten minskar med åldern, kanske då man har hittat rätt i sitt arbetsliv. Tittar man över tid ser man också att det lönar sig mindre att röra på sig i slutet av sin yrkeskarriär. Hur som helst lönar det sig att byta arbetsgivare om man tittar över tid, oavsett konjunktur, sektor och ålder. Sedan 2004 har den genomsnittliga löneutvecklingen för de som bytt arbetsgivare från ett år till ett annat varit ungefär 9 procent.

KR I STOFE R JÄRVI NG E,

Löneutveckling per sektor år 2011-12 Landstingskommunal Primärkommunal Statlig Privat 0%

2%

4%

6%

8%

10 %

12 %

Löneutveckling per 5-årsklasser år 2011-12 1985-1989 1980-1984 1975-1979 1970-1974 1965-1969 1960-1964 1955-1959 1950-1954 0%

2%

4%

6%

8%

10 %

Rörlighet per 5-årsklasser år 2011-12 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0%

19 50 -1 95

4 19 55 -1 95 9 19 60 -1 96 4 19 65 -1 96 9 19 70 -1 97 4 19 75 -1 97 9 19 80 -1 98 4 19 85 -1 98 9

UTR E DAR E PÅ NATU RVETAR NA

Ej bytt arbetsgivare

64

N A T U R V E TA R E

N R4 2013


Ledningsproblem kan drabba utbildning O T Y D L I G T Bara en tredjedel av akademins anställda är nöjda med ledarskapet på universitetet. Det framkom vid Naturvetarnas seminarium excellent ledarskap för excellent utbildning.

– vi måste ta tillbaka ledarskapet, sa umeå universitets rektor Lena Gustafsson. Hon leder ett av de lärosäten som fått bäst betyg i Naturvetarnas färska undersökning och pekade på vikten av att skapa trygga anställningar för att lärosätena ska kunna jobba långsiktigt. erik arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, sa att det främst är studenterna själva som frågar: ”vad vill vi med utbildningen?”

Ska alla forskare ha en fot i industrin? Att akademin och näringslivet är två olika världar blev tydligt på Bubbel & Debatt, som Naturvetarna arrangerade tillsammans med Sweden Bio, Apotekarsocieteten och Kemivärlden Biotech i maj. – förbered doktoranderna att våga gå på tunn is och testa näringslivet, sa Björn Nilsson, vd på Iva. Susanne Bredenberg, farmaceut vid Orexo och gästforskare vid uppsala universitet, lever som hon lär och är en

brygga mellan de två världarna. – vi får inse att det är två världar som inte går att smälta ihop helt. Det ställs olika krav, vilket avspeglar sig i meriteringen, men vi måste kunna prata med varandra och utnyttja varandras kompetenser. eva åkesson, rektor vid uppsala universitet, påminde om att akademin också ska vara en kritisk röst i samhället, vilket kanske inte alltid är så populärt hos företagen. – vår roll är bredare än att bara leverera forskningsidéer till industrin. Däremot är det oroande att forskningen i näringslivet minskar, samtidigt som den ökar i akademin. LEL

– Kan ingen formulera det får pedagogiken stryka på foten, slog erik arroy fast. anna forsby, docent och lärare i neurokemi vid Stockholms universitet, tyckte det är ett allmänt problem på Stockholms universitet att organisationen är så platt. Det gör att många främst säkrar sina egna intressen, menade hon. Hela rapporten presenteras den 27 september. EN

Susanne Bredenberg, Eva Åkesson och Björn Nilsson.

Utbildning till cytodiagnostiker läggs ner B A K S L A G Landets enda utbildning av cytodiagnostiker läggs ner. Samtidigt föreslår regeringen att yrkesgruppen inte ska få legitimation.

Lena Gustafsson, Anna Forsby, Erik Arroy och moderator Patrik Hadenius från Forskning & Framsteg.

Naturvetarna har, tillsammans med riksföreningen för klinisk cytologi, i många år arbetat för legitimation och en reglering kring arbetet med att ställa cancerdiagnoser från cellprover.

Det är därför ett bakslag att regeringen nu sju år senare fattar beslut om att inte föreslå någon legitimation för yrkesgruppen. år 2006 ansåg riksdagen att det vore önskvärt med legitimation för cytodiagnostiker och socialdepartementet i uppdrag att utreda frågan. utredningen såg inga hinder för att införa legitimation. Samtidigt har Karolinska institutet, som idag är det enda lärosäte som utbildar cytodiagnostiker, beslutat att ställa in höstens magisterprogram inom klinisk cytologi. Bakgrunden är enligt Karolinska institutet att dagens program inte motsvarar framtidens behov av cytodiagnostiker och att en ny utbildning därför behöver tas fram. FRIDA LAVENIUS

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

65


P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

”Med karriärstegar kan våra löner lyfta” Hans-Erik Källman är med i Naturvetarnas styrelse och arbetar som sjukhusfysiker. Drivet att åstadkomma en förändring för offentliganställda naturvetare genomsyrar vårt samtal.

näringslivet. en formaliserad karriärstege är viktig för att åstadkomma en bra löneutveckling genom yrkeslivet. Inom Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSff, har vi länge arbetat för detta. ett stort problem har nu kommit i fokus, och nu vill vi hitta en möjlig lösning och en bra utveckling.

Vad gör en sjukhusfysiker? – Idag har vi besiktat röntgensystem. Man kontrollerar prestandan, att systemet är strålsäkert och att bildkvalitén är bra. Jag arbetar i Landstinget Dalarna, med fyra sjukhus och sju vårdcentraler. Trivs kanonbra på jobbet i en liten grupp med fina kollegor.

2. Förbättra stödet till lokala föreningar: Naturvetargrupper i offentlig förvaltning är ofta små i jämförelse med andra, till exempel läkare. Hur förklarar man för en stor arbetsgivare varför relativt få naturvetares löneutveckling ska hanteras annorlunda än de stora gruppernas? De lokala föreningarna behöver stöd för att arbetsgivarna ska förstå fördelen med individuell lönesättning och sifferlösa avtal. CJ

– Det är vanligt att sjukhusfysiker forskar. Själv gör jag det på halvtid, med mål att ta fram verktyg för att skatta riskerna vid datortomografiundersökningar. Denna röntgenmetod är ett enormt starkt diagnostiskt verktyg som används för att undersöka de flesta av kroppens organ.

Varför är du engagerad i Naturvetarnas styrelse? – under kongressperioden 2013-2015 har vi en god chans att arbeta med kongressmotioner som är viktiga för medlemmar inom stat, kommun och landsting. Otroligt kul och spännande! Det är framför allt dessa motioner: 1. Kompetensutveckling och karriärstegar för naturvetare i offentlig verksamhet: Individens lön bestäms av olika saker inom offentlig verksamhet respektive det privata

66

N A T U R V E TA R E

N R4 2013

– SSff har en viktig roll för vår yrkesutövning. första steget var legitimation. Nästa steg är kompetensstegar och fortsatt karriärutveckling. – arbetet kräver utveckling under hela yrkeslivet, i takt med teknisk och vetenskaplig utveckling. SSff och den vetenskapliga föreningen för sjukhusfysiker, har inrättat ett specialistprogram. – Målet är att Socialstyrelsen ska formalisera specialistregistrering och att specialistbeteckning ska implementeras i aID (arbetsidentifikation för kommuner och landsting). Specialistregistrering innebär ett karriärsteg som ger nya möjligheter att utveckla lönerna.

– för drygt tio år sedan blev sjukhusfysiker ett legitimerat yrke. Yrket fick ett uppsving, och utbildningen blev mer populär. Jag upplever att yrket har omvandlats från ett ganska diversifierat till ett specificerat vårdyrke.

.

HAN S-E R I K KÄLLMAN OM SVE N S KA S J U K H U SFYS I K E R F ÖR B U N D ET (S S FF)

HAN S-E R I K KÄLLMAN Aktuell: Ledamot i Naturvetarnas styrelse. Utbildning: Legitimerad sjukhusfysiker och doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper vid uppsala universitet.

Bor: I falun. Familj: Tre barn, min livskamrat sedan klass 8 och två vovvar. Fritid: Musicerar med kamrater, fuskbygger fritidshus och driver ett utbildningsföretag tillsammans med en kollega.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Anette tar över efter Gunnar B Y T E Efter mer än 30 år inom Naturvetarna lämnar Gunnar Hallbäck över till Anette Andsten på kommunal sektor. Ditt bästa tips till din efterträdare? – Lyssna in och var lyhörd. Fånga upp problemet och försök hitta lösningar i samråd med medlemmen. Visa respekt för de arbetsrättsliga reglerna och kämpa för medlemmens rättigheter. Men var också tydlig med vad facket kan göra, vissa har orealistiska förväntningar. Vad ska du göra nu? – Jag lägger inte hatten på hyllan. Jag är öppen för uppdrag i den mindre skalan. Men visst blir det mer tid på sommarvistet på Öland. Från och med 1 juni möter medlemmarna Anette Andsten, ombudsman på Naturvetarna och med särskild erfarenhet av landstinget. Hon är biomedicinsk analytiker i botten. – Det ska bli otroligt spännande att få ta över efter Gunnar Hallbäck som har en gedigen erfarenhet inom kommuner. Jag hoppas att medlemmarna blir lika nöjda med mig som de varit med honom. Det blir en rolig utmaning för mig, säger Anette Andsten. LEL

F R U KO STS E M I N A R I U M :

L E A D E R S H I P B AT T L E

Naturvetarna släpper ny rapport om ledarskapet inom akademin. Är det möjligt att leda forskare? Den akademiska miljön med krav på frihet gör det speciellt att vara ledare inom akademin. Uppdraget är komplext och ska balanseras mellan utbildning, forskning och samverkan med världen utanför akademin. Men är det så stor skillnad mellan att vara ledare inom akademin jämfört med andra experttunga organisationer? Och vad kan ledare inom olika verksamheter lära av varandra?

Välkommen till Leadership Battle den 27 september! PÅ AG E N DAN: Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna, inleder frukostseminariet med att presentera en ny undersökning om ledarskap inom akademin. Därefter dags för battle. I panelen: Astrid Söderbergh Widding, rektor på Stockholms universitet, Charlotta Wikström, expert på talent management och mentorskap. Övriga medverkande meddelas senare. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör och vd Forskning och Framsteg

K O N TA K T

När: 27 september klockan 8.00–9.45

wwww.naturvetarna.se

Plats: Summit, Grev Turegatan 30, Stockholm

ww

w. na

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

Mer detaljer i program samt anmälan presenteras efter sommaren.

tu

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

rve

CHEF

ta

rn

a.s

e

Sommartid 15 juni –15 augusti måndag–fredag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.15–13.00

Nytt avtal med Svenska kyrkan L Ö N E R Naturvetarna har tillsammans

med andra akademikerförbund tecknat ett nytt treårigt kollektivavtal med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation (SKAO). Det nya avtalet följer övriga avtal för 2013 med ett löneutrymme om 6,8 procent att fördela under tre år. Parterna har kommit överens om löneutrymme att fördela med som lägst 2,4 procent den 1 april 2013; 2,2 procent

den 1 april 2014 och 2,3 procent den 1 april 2015. De särskilda ersättningarna höjs 1 april 2013 och 1 april 2014. Övriga överenskommelser innebär bland annat krav på facklig förhandling om arbetsgivaren vill underskrida avtalets löneökningsutrymme då särskilda skäl (inte ekonomiska!) föreligger och arbetstagarorganisationen har färre än fem medlemmar. JR/EN

… och med Svensk handel M E R L Ö N E R Akademikerförbunden

och Svensk handel har kommit överens om ett löneprocessavtal med en stupstock på 6,8 procent att fördela centralt de kommande tre åren, om man inte kommer överens i lokala förhandlingar. Andra nyheter är att man infört

tydligare skrivningar om hur löneprocessen ska genomföras i löneavtalet, möjlighet för anställda att avbryta tidsbegränsad anställning med en månads uppsägningstid och en månads förlängd rätt till föräldralön. Läs mer om avtalsrörelsen på Naturvetarnas hemsida. JR/EN

I N Ä S TA N U M M E R : Tema: Life science

ÅDA I DI N B R EVL E R. B M 5 SE PTE

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. Sommartid 15 juni – 15 augusti måndag–torsdag kl. 08.30–15.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770-78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R4 2013

N A T U R V E TA R E

67


Posttidning

B

NUMMER 4

2013

Av s ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a N AT U R V E TA R E N R 4

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

TE MA

:

2 01 3

Miljö

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

Naturvetare och chef ?

–3 1 S I D 26

Som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. Vill du få tillgång till vår chefsservice anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef. Om du redan får våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier och annat behöver du inte göra någonting. NATU RVETAR NA CH E F G E R DIG:

» Aktuella seminarier om ledarskap, som leadership friday » Rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor

S KOG UTAN KALHYGG E FU N KAR

» Saco:s chefsseminarier och nyhetsbrev » Talent Management 11 september – program kommer » Nyhet: Rabatt på certifierad styrelseutbildning

Missnöjda postdocs på KI

» Affärsmannaskap för naturvetare

” ww

w. na

6

s het a g r il lt ip i sommar

Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare är klockren, det är precis vad jag jobbar med till vardags.

Meriterad

J E N NY FÄLDT, D O KTO R I M E D I C I N S K M I K R O B I O LO G I O C H C H E F. M E D LE M S E DAN 19 9 6.

tu

rve

ta

rn

a.s

CHEF

e/

Men ditt nätverk väger tyngre

OBDUCERA EN MUMIE SID 58

ch e

f

|

T I D AT T G R I LL A S I D 6 0

|

D U E LL O M L Ä R A R U N DA N TAG E T S I D 14


... eller bli medlem direkt här! >

Ansökan: D U KAN Ä V E N GÖ R A D I N AN S ÖKAN P Å NA T U R V E TA R NA . S E

Förnamn

Efternamn

Personnummer

Mobil

Adress Postnummer

Postadress

E-post Anställd

Arbetssökande

Företagare

Student

Doktorand

med tjänst

Doktorand

STUDIER

Akademisk grundutbildning Mer än 5 år

4 år

3 år

2 år

Ej klar

Huvudsaklig ämnesinriktning

Avslutad/avslutas

Universitet/högskola

H ö g re a k a de m is k ut b i l d n i n g

Lic

Dr

Ej klar

Avslutad/avslutas

Huvudsaklig ämnesinriktning

Universitet/högskola

ARBETE

Arbetsmarknadssektor Privat

Kommun

Landsting

Stat

Företagare

Arbetsgivare Ort

Org. nr.

Befattning/tjänst/titel

Som ny yrkesverksam medlem erhåller du fyra försäkringar kostnadsfritt under 3 månader. Ta del av förköpsinformationen: www.akademikerforsakring.se/Forkopsinformation

utan tjänst


Vi hjälper dig att nå dina mål naturvetare har ofta höga mål och vilja att utvecklas, både under studierna och i arbetslivet. Vi ger dig verktygen för att komma vidare i karriären och få en lön som du är värd, utifrån din kompetens, ansvar och resultat. bli medlem på

www.naturvetarna.se eller fyll i talongen

Naturvetarna – ditt stöd i karriären » Karriär- och cv-coachning » Lönerådgivning » Arbetsrättslig expertis » Trygghet med inkomstförsäkring Vi vill bland annat: » Minska glappet mellan studier och arbetsliv » Lyfta fram naturvetares betydelse för samhällsutvecklingen » Skapa goda villkor för forskare och andra naturvetare

SAN DRA E LORANTA, MATE MATI K E R O C H M E D LE M I NATU RVETAR NA S E DAN 2008.

n a T U R V E Ta R n a

Kundnummer 201 132 73 131 20 Nacka


Naturvetare nr4 low