Page 1

N U M M E R 3 2017 P R I S : 75 KO N O R

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Får du träna på arbetstid?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

Hightech-jordbruk spar diesel Hitta ny kunskap i misstagen Närhet och grönska formar framtidens städer

Pejl på lejon Ingela får lejon och massajer att samsas D U E LL O M PAP PALE D I G H ET S I D 9

| K U L ATT GÅ TI LL J O B B ET S I D 42

|

NÅ E N D I G ITAL P U B LI K S I D 6 4


Sten med mossa. Som luktar så där... mossigt. I en tid där allt fler drömmer om att simulera fysisk närvaro i den digitala världen, är vi stolta och glada över att presentera den verkliga verkligheten. Vi kallar det för Natural Reality, och vi lovar, det är den mest amazing, immersive 360-experience du kan tänka dig. Dessutom är det gratis, klimatsmart och tillgängligt för alla. Så, klipp ut glasögonen här brevid och ge dig ut på ett storslaget NR-äventyr i naturen. Du kommer snubbla på stenar, känna doften av mossa och höra ljudet av kvistar som knakar under dina fötter. Och framförallt kommer du upptäcka att det finns mycket kvar att kämpa för.

Var med oss i kampen för framtida NR-upplevelser genom att sms:a MEDLEM till 72 900 * eller gå in på naturskyddsforeningen.se. Idag är vi 226.000 medlemmar, men vi vill gärna bli fler. *Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift. När du har sms:at får du en länk med mer information om hur medlemskap i Naturskyddsföreningen fungerar.

Dela din bästa NR-upplevelse:

#naturalreality


INNEHÅLL

N R 3 2017 MÅNAD E N S

FR Å G A :

Får du träna ? på arbetstid

SID 13

24

GRUNDVATTNET SJUNKER Låga grundvattennivåer i nästan hela Sverige kan ge problem med vattenförsörjningen.

SID 31

FRAMTIDENS STAD Tänk dig en stad där du har nära till allt och inte behöver bil. Gator och parkeringsplatser blir mötesplatser för människor.

Lejonen i Ngorongoro får hjälp att överleva av biologen Ingela Jansson.

SID 60

PRATA MER LÖN Dialog mellan chef och medarbetare är nyckeln till att sätta lön så att båda är nöjda.

16

Snart sköter robotarna äppelplockningen.

38

R E DAKTI ON E N

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

I sociala medier kan du dela kunskap och diskutera vetenskap med många.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 15 juni, annonsstopp den 31 maj. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Froster. ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

NYA KANALER

Använd misstagen för att utvecklas.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

SID 64

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetensmedia.com

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Uppkopplat jordbruk skonar Östersjön gentligen är det inte så konstigt. Precis som samhället i övrigt påverkas jordbruket av digitaliseringen och robotiseringen. Det lär inte dröja länge innan vi får se förarlösa eldrivna fordon som rycker ogräs på åkrarna. Tekniken finns redan i dag, nu återstår det att göra den lönsam för bönderna.

Att kunna bekämpa i rätt ögonblick sänker doserna av kemikalier

Vi ser drönare som sveper över fälten och ger en bild av bladmögelangrepp i potatis. Den varnar om att svampen är på gång att föröka sig. Att kunna bekämpa i rätt ögonblick sänker doserna av kemikalier. Hightech-jordbruket sparar också diesel när traktorn inte behöver köra lika ofta över fälten. Med hjälp av sensorer kan kvävebehovet mätas i växande gröda, med mindre läckage av växtnäring som följd. En ren vinst för Östersjön och vattendrag.

Du möter också hightech-bonden på Tosterup slott, som skapar lönsamhet och minskar miljötrycket tack vare digitaliseringen.

Läs också om det nya landmärket som ska byggas i Linköping nästa år. Om alla fönsterglas faller på plats kommer ett 70 meter högt växthus att producera grönsaker mitt i stan. Mer närodlat kan det inte bli, i alla fall inte i industriell skala. Som alltid spänner tidningen över ett brett fält. Månadens fråga handlar om möjligheten att kunna träna på arbetstid. Läs några av svaren som publiceras längre fram i tidningen. Många studier visar att vi inte bara blir friskare med fysisk aktivitet. Vi blir också smartare. Det ökade blodflödet gör att kopplingarna mellan olika delar av hjärnan förbättras, vilket är till nytta vid problemlösning och när nya idéer ska kläckas. Det borde arbetsgivarna ta fasta på och låta medarbetarna träna på arbetstid.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Naturvetare fick skadestånd efter kränkningar Den tidigare koordinatorn för reformationsåret utsattes för kränkande särbehandling under sin projektanställning vid sekretariatet för teologi och ekumenik, på kyrkokansliet. Detta konstaterar den oberoende faktagranskning som genomförts av Länshälsan. Nu ska koordinatorn få skadestånd och en ursäkt från Svenska kyrkans generalsekreterare Helen Ottosson Lovén. – Detta är helt i enlighet med vad Naturvetarna anser att en arbetsgivare ska göra i en sådan situation, säger koordinatorns fackliga ombud Elisabet Engdahl Linder, vid fackförbundet Naturvetarna. Kyrkans tidning 12 april 2017

4

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Befria universiteten för bättre forskning Universiteten måste ges möjlighet att bygga egna förmögenheter, och dessutom behöver monopolsituationen där staten ger anslag med ena handen och tar ut höga hyror med den andra, ändras. Detta bör göras: 1. Öka basanslagen. 2. Lärosäten i Sverige måste ha möjlighet att bygga upp en förmögenhetsbas. 3. Statliga forskningsmedel bör inte användas till att finansiera vinst i statliga företag via ett orimligt hyressystem. Debattinlägg i tidningen Dagens Samhälle, 3 april 2017, signerad Forska Sverige, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna med fler.

”MILJÖ ÄR EN TVÄRVETENSKAPLIG BRANSCH. DÅ ÄR DET OFTA DET HÄR SOM KOMMER UPP: HELHETSFÖRSTÅELSE, SAMARBETSFÖRMÅGA, ATT MAN KAN KOMMUNICERA OCH TA PÅ SIG LEDARTRÖJAN” Marita Teräs, utredare på Naturvetarna, i tidningen Karriär (tidigare Miljöaktuellt) 20 mars 2017


OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Resan till Mars är vår räddning – även om vi inte når fram “Målet är att bli en rymdfarande civilisation och ett multiplanetärt släkte”, säger multimiljardären och lägger till att, om vi lyckas minskar risken väsentligt att vi blir utplånade.

kan vår färd till en annan planet alltså rädda den vi redan har.

Uttalandet från september 2016 hade antingen ignorerats eller förlöjligats om det inte kom från Elon Musk, grundare av både Tesla- och Space X och affischnamn nummer ett för människans ambition att resa till och kolonisera Mars. Resan till Mars är vår räddning. Den ökar vår möjlighet att överleva som släkte väsentligt, även om vi inte ens kommer fram. Är det någon gång i världshistorien det finns fog för ordspråket är det nu: resan är målet. Med dagens teknik skulle det kosta ungefär 10 miljarder dolfar att transportera en person till Mars. Det kostnaden ska pressas ner till 200 000 dollar genom att återanvända rymdfarkoster och raketer, en revolution för rymdindustrin. Möjligheterna till forskning i rymden öppnas upp för en hel värld och våra transporter når en ny fas i historien, eller vad sägs om åka

För att lyckas med utmaningen att resa till Mars krävs att mänsklighetens skarpaste hjärnor samarbetar över alla gränser.

från Tokyo till New York på 25 minuter? Inte minst går vi in i en era av rymdturism. Många astronauter vittnar om den djupa insikt de fått av att se jorden från ovan, vacker och bräcklig. Jag tror att det kommer leda till ett fundamentalt skifte i inställningen till vår planet och miljö. Både färden till den röda planeten och vistelsen där kommer att ske i ett slutet kretslopp. Slit-

och-släng-mentaliteten från vår blåa planet måste lämnas till historien, den är inte hållbar vare sig här eller där. Men Mars-färden ställer frågan på sin spets och tvingar fram lösningar som vi även kan använda här på jorden. För när vi väl lyckas bygga ett fungerande kretslopp i ett slutet skrov i rymdens vakuum, kan vi enkelt återskapa det här. Paradoxalt nog

Space X fokuserar på transporten, dit och hem, men för att lyckas med denna ultimata utmaning krävs att mänsklighetens skarpaste hjärnor samarbetar över nationsgränser mellan det privata och offentliga. Den internationella rymdstationen ISS är ett stort fredsprojekt, där amerikaner, ryssar, japaner och kineser samarbetar med européer och mängder av andra nationaliteter. Marsprojektet kommer att bli ofantligt större och mer krävande, det största fredsprojekt människan skådat. Mars är den gemensamma utmaning som svetsar oss samman i ambitionen att säkra vår överlevnad som släkte, även om vi inte ens når fram. Magnus Aschan, journalist och grundare av Teknikministeriet, som jobbar för ökad kunskap om teknik i samhället.

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

5


K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 4-2017

FR ISKVÅR DSB I DRAG FRYSE R I N N E

FÅR DU TRÄNA PÅ ARBETSTID?

Nej, tyvärr och det känns trist för det hade gjort mycket om den möjligheten fanns. Har frågat några gånger vid löneförhandlingar men det är tvärstopp. Vi får dock friskvårdsbidrag, men det fryser oftast eller alltid inne då de inte är möjligt att utnyttja förmånerna. De verkar alltid utformade för en viss målgrupp.

Jag tänker bättre efter en runda.

Albert

ALLA M I N UTE R RÄKNAS Landstinget i Värmland erbjuder inte träning på arbetstid. Alla minuter räknas med stämpling. Friskvårdsbidrag erbjuds med 1 200 kronor per år.

ETT STEG I FE L R I KTN I NG Linköpings kommun tog bort friskvårdstimmen (1 timma per vecka) för några år sedan. Det ersattes med ett friskvårdsbidrag på 2 500 kronor per år. Tycker inte att det är i ett steg i rätt riktning vad gäller deras ambition att vara en attraktiv arbetsgivare. Nisse

Birgitta Johansson

ger konstigt nog ”Jordbruksverket lig tta område. Ingen inte i framkant på de .” träning på arbetstid F

VI U PPM U NTRAS ATT TRÄNA

JOGGAR OCH STR ETCHAR I HOP

På mitt jobb finns det ett styrketräningsrum och en träningslokal med flera olika träningspass i veckan. Det finns ingen uttalad policy om att man får gå på arbetstid. Men vi kontorsråttor är i allmänhet dåliga på att träna och uppmuntras att utnyttja träningsformerna. Mycket bra tycker jag!

Vi har gemensam stretch 30 minuter varje måndag. Vi få också promenera eller jogga tillsammans 30 min före lunchen på fredagar. På detta sätt främjas både motionen och gemenskapen. Katarina

Jessica

LE DE R YOGA PÅ JOB B ET Jajamen! Jag leder yoga varannan vecka 1 timme på min arbetsplats. Men vi får göra varje vecka om vi vill. En gång i veckan har vi även Qi gong tillsammans i 30 min med hjälp av ett inspelat program. Linnéa

Katten är stretchens stormästare.

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


LÄSARBREV

”Nej, vi får inte träna på arbetstid. Det är jättesynd.” Isabel

E N TI M M E PE R VECKA På Naturvårdsverket har vi, och uppmuntras använda, en friskvårds-/träningstimme av arbetstiden per vecka. Per

AR B ETSG IVAR E N STÖDE R Ja, vi får träna på arbetstid. Det är inte så uttalat hur mycket, men det beror ju på hur mycket man har att göra för stunden. Arbetet är flexibelt och innebär ibland sena kvällar och det gör att dagarna ser väldigt olika ut. Det som begränsar är så klart tiden – men vissa veckor när det är lite lugnare så kanske man tränar två gånger på arbetstid och andra veckor när tiden inte finns så blir det inget alls. Vi har några träningspass på lunchen och gym i huset, så arbetsgivaren underlättar för oss att träna. Sofia

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se mars – april 2017. 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Månadens fråga: Får du träna på arbetstid? 3. Månadens fråga: Vad gör ni för att stärka lagkänslan på jobbet? 4. Vägen från trivsamma till effektiva team

VÄGEN FRÅN TRIVSAMMA TILL EFFEKTIVA TEAM: NYHETSBREV NR 3-2017

TVI NGA I NTE FRAM G R U PPR E LATION E R I TEAM Tyvärr tycker jag att teamet och gruppen alltför ofta blandas ihop, både här och i verkligheten. Att det optimala teamet ska ha 6-8 medlemmar bygger på en förutfattad mening om en viss typ av grupprelation dem emellan. Det finns inget som säger att teamet måste ha så djupa grupprelationer som sociala grupper ofta har, tvärtom kan det vara ett hinder. Teamet och gruppen utvecklas förvisso på likartat sätt, men på helt olika nivåer och relationerna och tilliten bygger på andra principer. Team och grupp kan på sikt bli samma eller så kan de divergera, vilket inte behöver påverka teamets effektivitet. Att tvinga fram grupprelationer i teamet kan däremot förhindra eller förstöra teamets relationer och därmed dess effektivitet.

Grupprelationerna kan också förskjuta teamets målbild och värderingar till något helt annat än teamets syfte vilket ytterligare kan minska dess effektivitet. Det finns många sätt att organisera ett fungerande team. Det första tipset till chefer bör nog vara att inte peta i teamrelationer bara för att de inte följer den utopiska mallen, det andra att inte försöka tvinga fram sociala grupprelationer i teamen och det tredje att inte försöka tvinga ihop team av personer med uppenbart motsatta värderingar och målbilder. Alltför många sätter också stor tillit till de beteendeprofiler som nämns ovan, utan att förstå att beteendeprofilerna fungerar dåligt på individnivå och varierar både med roller, erfarenheter och gruppens utveckling. Johan Artikeln som läsarbrevet hänvisar till finns på www.naturvetarna.se/ vagen-fran-trivsammatill-effektiva-team

/Redaktionen

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N D U E LLE N : NYHETSBREV NR 4-2017

BORDE DET BLI FLER PAPPADAGAR I FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN? JA! Självklart skall man öka antalet pappadagar för öka jämställdheten! Sofie Nylander

5. Per Klingbjer ny förbundsdirektör vid Naturvetarna

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

7


OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

”Vi är okej” Fredagen den 7 april kl. 14.53 sänkte sig mörkret över Drottninggatan i Stockholm. Det många fruktade skulle kunna hända blev verklighet. Tiden stod stilla och tankarna rusade i den stunden. Sociala medier blev den digitala mötesplatsen där människor visade omtanke om varandra. ”Vi är okej”, var den vanligaste uppdateringen på Facebook denna eftermiddag.

olika aspekter. En av de saker som gjort intryck på mig är den samlade kraft som dådet har skapat. Vi står enade tillsammans. Den stora manifestation dagarna efter visade på en stor beslutsamhet om att vi inte kommer att vika ner oss för terrorism. Vi kommer inte att ändra livsstil på ett sätt som terrorister vill att vi ska göra.

Telefonen gick också varm. Jag ringde till Naturvetarnas kansli för att försäkra mig om att alla medarbetare var i säkerhet. En kedja av sms och mejl utgick snabbt till alla i personalen. Febril aktivitet pågick på kansliet ända in på kvällen. Det visade sig att vi hade en bra beredskap för kriser i vår närhet, där varje medarbetare kunde ge ett lugnande besked.

Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, fångade det bra i sin söndagskrönika den 16 april: ”Terrorn försöker rubba oss. Vi ska bli rädda, osäkra och ge upp vårt sätt att leva. Sverige har hittills visat en rejäl motståndskraft mot sådana provokationer.” Kampen mot terrorism, hat och fanatism bekämpas bäst när vi använder våra mellanmänskliga förmågor och ger tillit, värme och tid till varandra.

Som av en händelse hade vi bara ett par veckor innan attentatet haft en diskussion i styrelsen om hur vi skulle agera vid en krissituation. Det var en konsekvens av en policy som vår samarbetspartner Akademikerresor har tagit fram för att hålla koll på personal som är ute och reser i tjänsten och om något alvarligt händer. Vi kunde snabbt konstatera att vi bör se över hur vi agerar vid en krissituation.

Det är inget som byggs upp på kort tid utan en medveten satsning. Fackföreningar, som Naturvetarna, är en viktig komponent i det arbetet. Vi bor i ett land som det finns anledning att vara stolt över. Det gäller inte minst vår förmåga att se varandra och stötta varandra när vi som mest behöver det. I grunden handlar det om til�lit och förtroende, som tillhör det svenska samhällets starka sidor.

När jag skriver detta är påskfirandet precis avslutat. Dagarna går vidare och tidningar skriver om händelsen ur många

Ur detta går mina tankar till er medlemmar och förtroendevalda. Hur ser det ut på era arbetsplatser? Kan ni snabbt få en

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

bild av var medarbetarna befinner sig om det värsta skulle hända? Det kan vara klokt i att avsätta tid för diskutera detta och andra kriser som kan uppstå på era arbetsplatser. Med en krisberedskap står vi bättre rustade om det som vi inte vill ska hända ändå händer.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För March for science, en manifestation för vetenskap över hela världen, som Naturvetarna deltog i.

För livsmedelsfusket som blir allt mer raffinerat. Här måste myndigheterna samarbeta för att kunna sätta dit skurkarna.


Duellen Borde det bli fler pappadagar i föräldraförsäkringen? Kvinnliga akademikers livslön är 2,8 miljoner kronor lägre än männens. En tredelad föräldraförsäkring, där en tredjedel av ledigheten är öronmärkt till ena föräldern, skulle minska löneskillnaderna, menar Saco. Kristdemokraterna tycker att det är fel väg att gå.

JA

NEJ

ordförande för Saco

för Kristdemokraterna

GÖRAN ARRIUS,

ARON MODIG, riksdagsledamot

Ditt främsta skäl till att tredela/inte tredela föräldraförsäkringen? Det går inte att blunda för de negativa effekter snedfördelningen av föräldraledigheten har på kvinnornas situation på arbetsmarknaden. Beslut som må vara välgrundade på familjenivå får stora konsekvenser på samhällsnivå. En tredelning är ett lämpligt steg på vägen för att skapa ett jämställt arbetsliv.

Eftersom familjer ser väldigt olika ut menar vi att man inte kan ha en mall för hur alla föräldrar ska dela på föräldraförsäkringen. Tvärtom: eftersom familjer ser så olika ut behöver flexibiliteten och valfriheten i föräldraförsäkringen vara så stor som möjligt. Det är också vad Kristdemokraterna står för.

Hur skulle jämställdheten i arbetslivet påverkas av en sådan förändring? Kvinnorna står i dag för tre fjärdedelar av föräldraledigheten, sex av tio vabbdagar och en majoritet av det obetalda hemarbetet. Det är tydligt att det snedvridna ansvaret för hem och familj straffar sig på arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna tror att jämställdheten i hela samhället ökar om enskilda människors och familjers inflytande över sina egna liv ökar. Detta påverkar också jämställdheten på arbetsmarknaden.

Kan det på sikt minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Löneskillnaderna uppstår i 30-årsåldern, alltså samtidigt som de flesta bildar familj. Det hänger ihop. En tredelning skulle öka männens familjeansvar och därmed även kvinnornas delaktighet i arbetslivet.

För Kristdemokraterna är inte det primära målet med familjepolitiken att minska löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Vi vill arbeta emot diskriminering eller osakliga löneskillnader på arbetsmarknaden men vi tror inte att föräldraförsäkringen är rätt verktyg för det arbetet.

Hur viktig är möjligheten för föräldrar att kunna göra fria val? Saco har alltid prioriterat den individuella valfriheten starkt. En tredelad föräldraförsäkring är en rimlig avvägning mellan att värna en hög grad av individuell valfrihet och behovet av att påverka utvecklingen mot en mer jämställd arbetsmarknad.

För Kristdemokraterna är den möjligheten grundläggande.

Hur skulle föräldraförsäkringen se ut om ni fick bestämma? Sacos förslag är en tredelad föräldraförsäkring där vardera föräldern tilldelas varsin del och den sista tredjedelen går att fördela fritt eller överlåta till närstående.

Vi vill inte se några öronmärkta månader alls i föräldraförsäkringen. Vi vill istället öka flexibiliteten och valfriheten ytterligare genom att införa möjligheten för föräldrar att överlåta föräldrapenning till andra närstående. Vi vill också kraftigt utöka antalet dubbeldagar. N R3 2017

N A T U R V E TA R E

9


M Å N A D E N S F R ÅG A :

TID? FÅR DU TRÄNA PÅ AR B ETS Forskning visar att fysisk aktivitet gör oss smartare och mer stresståliga. Många arbetsgivare inser det sambandet och erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag och tid för träning. Nu undrar vi på vilket sätt din arbetsgivare uppmuntrar fysisk aktivitet. Kommentera på www.naturvetarna.se/trana-pa-arbetstid

Jag tänker bättre efter en runda.

10

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Läs kommentarer från webben, sid 6.


NYHETER

Promenaden som gör dig smartare Träna hellre kroppen än hjärnan om du vill bli smartare och klara stress bättre. Du behöver inte tokträna, utan det räcker med en halvtimme tre gånger i veckan, enligt överläkaren i psykiatri, Anders Hansen. Att fysisk aktivitet är positivt för hälsan är allmänt känt. Att cykla eller springa en sväng får oss att må bättre. Men inte nog med det. Vi blir också smartare av att träna. Det är till och med bättre än att ägna sig åt korsord, sudoku eller appar för hjärnträning. – Att lösa korsord Anders Hansen. gör oss duktiga på just det, men det gör oss inte smartare, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri, som har studerat träningens positiva effekter på hjärnan. BÄTTR E KOPPLI NGAR

Hur kan det vara så? Enligt honom finns det starka belägg för sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiva färdigheter. Både minnet och den kreativa förmågan förbättras. – Varför det är så är inte helt klarlagt, men att det är så vet vi. En förklaring kan vara det ökade blodflödet i hjärnan vilket ger bättre syresättning, liksom att kopplingarna mellan hjärnans olika delar förbättras. Till exempel stärks frontalloben, som är något av ett centrum för beslutsfattande, och dess kopplingar till andra delar av hjärnan.

Den som tränar blir mer stresstålig och kan stå emot den ökade stressen i arbetslivet.

för att uppnå effekt. Man behöver alltså inte springa maraton eller åka vasalopp för att klara vardagen bättre. – Konditionsträning där pulsen höjs är bäst, och det räcker med 30 minuter tre gånger i veckan. Det kan handla om löpning, cykling eller simning. Även raska promenader ger resultat. E R SÄTTE R 50 M E D ICI N E R

Hjärnan krymper efter 25-årsåldern. Med träning kan den utvecklingen bromsas eller till och med vändas, säger Anders Hansen. B ROM SAR STR E SS

Som om det inte räcker är träning bästa medicin mot stress. I samband med träning ökar stresshormonet kortisol, men det minskar snabbt efteråt och stabiliserar sig på en lägre nivå än hos dem som inte ägnar sig åt fysisk aktivitet. Den som tränar blir alltså mer stresstålig och kan stå emot den ökade stressen i arbetslivet. – Träning är vansinnigt viktigt för hjärnan. Det finns delar av hjärnan, vars uppgift är att bromsa stress. Forskning visar att dessa delar växer med träning, säger Anders Hansen. Det krävs inte särskilt mycket träning

Lite tillspetsat jämför Anders Hansen fysisk aktivitet med läkemedel. – Träning kan ersätta femtio eller hundra mediciner. Det gäller även vid lindrig till måttlig depression, då fysisk aktivitet kan bytas ut mot medicin. För den som däremot har en djup depression och knappt orkar gå ur sängen behövs andra åtgärder. Ett viktigt budskap är att hjärnan är plastisk. Den kan utvecklas i en positiv riktning hos alla, oavsett om vi är barn eller gamla, om vi har neuropsykiatriska funktionshinder eller om vi har drabbats av en depression. Huvudsaken är att var och en börjar på sin individuella nivå och sedan strävar vidare utan att ge upp. Helst varje dag, gärna på förmiddagen. Den omedelbara effekten, särskilt vad gäller minnet, sitter i några timmar. Enligt studier fungerar hjärnan som bäst direkt efter träningen. Det är alltså då man ska lösa de verkligt kniviga problemen. # LEL

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

11


NYHETER

Grundvattnet sjunker i nästan hela Sverige Låga grundvattennivåer i hela landet utom Norrbotten kan ställa till problem med vattenförsörjningen i sommar. Ny teknik och högre vattenpriser är tänkbara lösningar när allt fler ska dela på den värdefulla resursen. Larm om vattenbrist och låga

grundvattennivåer har duggat tätt under senaste året. Öland och Gotland är särskilt drabbade, men även andra delar av landet hotas av vattenbrist i sommar. – Mycket regn innan värmen kommer kan rädda situationen, och det Fredrik Theolin. behövs stora nederbördsmängder för att fylla på depåerna, säger Fredrik Theolin, grundvattenexpert på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han har full koll på aktuella nivåer i landet och kartläggningen blir hela tiden bättre. – Just nu har vi sextio mätare utspridda över landet och fler är på gång. Mätningen sker automatiskt var fjärde timme och varje dag får vi aktuella data. Men det finns luckor, blinda fläckar på kartan, som behöver täckas upp. LOKALA VAR IATION E R

Särskilt på sommaren är nederbörden lokal, och på bara några kilometer kan det skilja mycket när regnskurarna drar fram över landskapet. 12

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

– Det behöver komma stora regnmängder på sommaren för att grundvattnet ska fyllas på. Det mesta avdunstar eller tas upp av vegetationen. Den som vill ha koll på läget går in på SGU:s hemsida där

det finns kartor och grafer som visar nivåerna i olika delar av landet. Nu är planen att göra scenarier, som också kommer att kunna följas på webben. – Vi jämför med historiska nederbördsmängder och tittar

på olika scenarier. Nu ser det dystert ut om inte regnmängderna överstiger de normala den kommande tiden. Men det är inte låga nivåer i hela landet. I Norrbotten är det mer vatten än normalt. Skåne och de nordliga delarna av västkusten ligger nära det normala. PR IVATA B R U N NAR HOTAS

Grundvattennivåer i stora magasin, som finns i sandoch grusåsar.

över det normala nära det normala under det normala mycket under det normala

I Skåne kan sommartorka ställa till problem även under ett normalår. Eventuell torka kan även drabba de östra delarna av landet ända upp till Västernorrland, där magasinen inte återhämtat sig efter vintern. Grundvattennivån är inget entydigt begrepp och man skiljer mellan stora och små magasin. De små magasinen finns i moränmark och fylls på snabbt, men töms också snabbt under torrperioder. – I de små magasinen, där många privata brunnar har sin källa, sjunker vattennivån med en centimeter per dag under sommaren. På årsbasis kan det skilja så mycket som tre till fyra meter mellan lägsta och högsta nivå. De stora magasinen hittar man i grus- och sandåsarna, där det är möjligt att göra större uttag. Uppsalaåsen är ett sådant exempel.


HUR GÅR DET FÖR DE UPPSAGDA? Trygghetsrådet, TRR, arbetar med råd och stöd till den som har blivit uppsagd. Vi har pratat med Claes Åberg, marknadschef vid TRR om vad deras statistik säger om arbetsmarknaden.

”Grundvattnet är inte tillräckligt för att försörja stadens invånare med vatten.” – Grundvattnet är inte tillräckligt för att försörja stadens invånare med vatten. Därför fyller man på med vatten från Fyrisån som renas naturligt genom åsen. Men nya lösningar behövs när staden växer och nederbördsmängderna kan komma att förändras i spåren på klimatförändringarna. LE D N I NGAR LÄCKE R

Fredrik Theolin förklarar att ny teknik kan behövas, liksom att styra konsumtionen. – Det förekommer ett visst läckage i alla vattenledningar. Uppsala ligger bra till med runt 20 procents förluster i ledningsnätet. Att hälften av det renade vattnet försvinner på vägen från reningsverk till konsument är inte ovanligt. Så där finns en förbättringspotential. Han tror också att vattnet kommer att bli dyrare, vilket kan minska konsumtionen. Att spola toaletten med rent vatten kan säkert också komma att förändras, spekulerar han. Har ni också koll på vattenkvaliteten?

– Ja, den påverkas av hur mycket vatten det finns i marken. Vid låga nivåer blir koncentrationen av de flesta ämnen högre vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Exempelvis blir halterna av metaller högre. Å andra sidan finns risk för inblandning av humus från ytvatten när vattennivåerna är höga. Intressant att notera är att blyhalterna i vattnet har minskat rejält när bensinen blev blyfri. Hur är läget på Gotland? – Lite bättre än förra året, även om det är marginellt. Där vågar man inte borra för djupt av risk för saltinträngning i kalkstenen. Öland då? – De åtgärder man har vidtagit, bland annat i form av en vattenledning från fastlandet gör att utgångsläget är bättre än förra året. Dessutom har en särskild kartläggning av grundvattenmagasinen utförts från helikopter. Resultat från den kommer att underlätta planeringen av framtida vattenförsörjning. LEL

Vad kan ni se i er statistik? – Arbetsmarknaden är urstark och ser fantastiskt bra ut för tjänstemän. Det finns ett sug efter kompetens och det är många som får jobb just nu. Hur snabbt får man jobb? – Normalt tar det sex-sju månader. Många får ett lika bra eller bättre jobb än de hade tidigare. Vi ser också att en av tre får en högre lön på sitt nya jobb. Många har alltså gått under sitt marknadsvärde på sitt gamla jobb. Borde man byta jobb oftare då? – Processen att bli uppsagd och söka jobb kan vara påfrestande, men när man väl kommit igenom den är det många som säger: ”Varför gjorde jag inte det här tidigare”. Jag tycker att fler borde våga släppa taget och söka nytt. Det skulle ge större rörlighet på arbetsmarknaden, och ge fler möjlighet att komma in. Hur ser det ut för olika branscher? – Den bransch som anställer flest är service och tjänster. Den innehåller dock ganska många olika typer av verksamheter. En av sju får jobb inom den branschen. Vi har också sett att offentlig sektor, där det tidigare varit tufft att komma in, har börjat anställa fler. Nu får drygt en av tio jobb inom den sektorn. Hur är det för olika åldrar? – En större andel personer över 50 år får jobb, vilket är positivt när vi kommer att behöva jobba längre. Ålder är ofta det första hindret många som kommer till oss tar upp, men vi kan konstatera att kompetens slår ålder, och att man inte är för gammal för att få jobb. Många får också ett bättre jobb än de hade innan. Hur får man nytt jobb? – Den snabbaste vägen är genom kontakter. En av två hittar ett nytt jobb på det sättet. Vi ser också att internet och sociala medier blir allt vanligare och att en av tre får jobb den vägen. Hos Trygghetsrådet får man en personlig rådgivare, som skräddarsyr hjälp beroende på vilka behov man har. Man får stöd under två år med till exempel att starta företag, skola om sig eller att söka jobb. AN

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

13


3 snabba…

5

Hur går det med tvåltillverkningen?

miljoner kronor…

sd

ju r .

satsar forskningsrådet Formas på elva projekt för att kommunicera forskning kring hållbar utveckling. Till exempel handlar det om skogens roll i framtidens städer, djurfria metoder för att testa kemikalier, hur jordbruket historiskt har påverkat landskapet och möjliga användningsområden för alger och tång. AN

ök

Malin Lindmark, geoekolog som gör handgjord ekotvål hemma i byn

rs

Ratan norr om Umeå under namnet Malin i Ratan.

är

r

e

1. Hur kom det sig att du började tillverka tvål? – Jag har alltid gillat hantverk och att skapa något. När jag för sjutton år sen blev introducerad i det gamla hantverket att göra tvål fick jag möjlighet att kombinera skapandet med mitt intresse för kemi. Det började som en hobby och har genom egenanställning utvecklats så att jag nu har kunder över hela Sverige. 2. På vilket sätt har du nytta av din naturvetenskapliga bakgrund? – Jag har bra labbvana, kunskaper om god tillverkningssed, förståelse för kemin bakom tvålprocessen och kunskaper vid val av ingredienser så att jag får en slutprodukt som är bra för hud, hår och miljö. Även alla myndighetskontakter, tester och dokument som hör

till vid tillverkning av kosmetiska produkter har jag lättare att förstå med min utbildning i bagaget. 3. Hur ser framtidsplanen ut? – Jag skulle vilja öka produktionen av vår handgjorda ekotvål, ta fram nya kompletterande produkter eller kanske kurser och föreläsningar. Jag vill att fler ska förstå och få kunskap om den fasta tvålens förträfflighet. Den kan ersätta duschcreme, schampo, raklödder och lotion i badrumsskåpet, och spara in många onödiga förpackningar i badrummet. Just nu är jag med i en tävling där vinsten är mentorskap och pengar för att starta ett aktiebolag. Arrangörerna vill få fler företag i Västerbotten. Jag ser fördelar med att utveckla företag på landsbygden och vill gärna fortsätta att verka i min hembygd. AN

s For

kni

n

ö gf

rf

Nya världsmästare i virkesförsörjning I den internationella tävlingen Wood Supply Game kammade jägmästarstudenter från SLU hem både första och andra platsen. I tävlingen simulerar man hela processen från skog till slutkund för att

skapa den mest effektiva virkesförsörjningen. SLU-studenterna slog både de andra lagen och de robotar som spelade spelet. AN

Bra för miljön. Studenterna ser till att virket snabbt kommer från skog till användare.

14

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


NYHETER

Nysatsning i Bjuv Nu kan Bjuv bli ett centrum för cirkulär livsmedelsproduktion. Ett nytt företag, Foodhill AB, vill ta vara på ortens möjligheter med mark för odling av livsmedel och delar av Findus nedlagda fabrik. Det finns sedan tidigare en tanke om att under namnet Food Valley of Bjuv ha en kretsloppsbaserad produktion av livsmedel på orten, där resterna från grönsaksproduktionen används för att göra biogas och gödsla markerna. – Vi ser en möjlighet att få ihop helheten nu med en produktion där den enes avfall är den andres tillgång. Vi har även logistiken på plats i Bjuv med bland annat ett stort modernt fryslager, säger kommunstyrelsens ordförande Anders Månsson. AN

Från grönsaker till biogas och gödsel – och tillbaka.

Uppsalas superdatorer är igång Nu finns två nya superdatorer vid UPPMAX i Uppsala: Bianca och Rackham. De ska användas för forskning inom till exempel bioinformatik och materialvetenskap. Bianca är Sveriges första datorsystem för säker bearbetning av storskaliga känsliga data, som dna-data från människor. Rackham är Upp-

sala universitets största datorsystem med mer än 6 000 beräkningskärnor, och därmed ett bra system för minneskrävande och dataintensiva beräkningar. Systemet är ungefär tio gånger kraftfullare och har dubbelt så mycket minne som sin föregångare, systemet Tintin. AN

Kraftfulla datorer räknar snabbt.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

15


Hightech-jordbruk spar diesel Jordbruket blir alltmer tekniskt och uppkopplat. Tosterups gård på Österlen ligger i fronten för den här utvecklingen. Det är en anledning till den goda lönsamheten. TEXT OCH FOTO:

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Jan Ehrensvärd investerar runt två miljoner kronor varje år i bland annat ny teknik.

16

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


TEMA

D

et var för åtta år sedan som Jan Ehrensvärd vände hem och tog över gården. Då var driften inriktad på att vara kostnadseffektiv. Så är det än i dag, men den nya ägaren till slottet har tagit flera steg till. Och då inte bara genom att ha tillfört en äppelodling som ger liv på gården året runt. – Vi har satsat på förädling med egen must och cider som har överträffat alla förväntningar. Vi levererar direkt till krogar i premiumsegmentet, liksom till Systembolaget, säger Jan Ehrensvärd.

som styrs med sensorer sveper femtio centimeter över markytan och portionerar ut så mycket som behövs på varje kvadratdecimeter. – Med en N-sensor läser man av grödans färg. Ju djupare grönt desto mindre kväve behöver tillföras. På det sättet kan givan optimeras till nytta för både miljö och ekonomi.

E L FRÅN S OLCE LLE R

S E N S OR E R STYR B EVATTN I N G

Även maltkornet är en kundnära produkt som levereras till Carlsberg. Här är det avgörande att hålla en jämn kvalitet och ha full kontroll på råvaran. Men det är inte därför tidningen Naturvetare är här. Vi blev tipsade om att Tosterup ligger i fronten när det gäller teknik och elektronik. – Men vi vill inte vara allra först, utan är på banan när den nya tekniken har satt sig, säger civilekonomen som bland annat jobbat för Tetra Pak i Australien. Några investeringssynder finns inte här. Lite drygt två miljoner kronor lägger man på inköp av maskiner och ny teknik varje år. Nu senast har man utökat sin lagringskapacitet till 3 500 ton med en ny omrörningssilo som gör att de kan lagra spannmål och sälja när priserna är förmånliga. Den drivs bland annat med el från solceller på taket. Vårbruket har precis startat sista veckan i mars, även om det regnar just den här dagen. – Vi har lagt ut den första givan med flytande kväve på höstvetet och på maltkornet. Istället för att bara använda gödningsslungan kör vi även ut kväve med växtskyddsprutan, vilket vi tror kan ge en jämnare och mer exakt spridning. De trettiosex meter långa armarna

Alternativet hade varit att använda en teknik som cropsat, en satellit som tar bilder på fältet. Men den tekniken har ännu lite att bevisa, tycker Jan Ehrensvärd. En annan elegant lösning är sensorerna som är kopplade till bevattningssystemet i den 14 hektar stora äppellunden. – Sensorerna är placerade under markytan och mäter fuktigheten. Med den datan kan bevattningen styras så att olika sorter får rätt mängd vatten. Ännu en finess är väderstationen som varnar för annalkande angrepp av till exempel skorv. Det gör att bekämpning kan sättas in innan skadan är skedd. Tosterups gård är certifierad av Svenskt Sigill. – Vi har analyserat möjligheten att ställa om till ekologisk drift, men hittills har det fallit på att hitta gödsel till drygt femhundra hektar utan djur. Idag använder vi mineralgödsel, där vi med teknikens hjälp kan optimera den mängd som växten kan ta upp. Det minskar risken för utlakning och spar pengar.

Robotiserade lösningar är snart här."

– Robotiserade lösningar är snart här. Det kan handla om självgående lätta maskiner som kan identifiera ogräs och rensa bort det. Även äppelodlingen går åt det hållet med robotar som känner igen mogna äpplen och plockar dem. Den behöver ingen rast och vila utan jobbar dygnet runt. – Samma sak med beskärning där artificiell intelligens kommer in i bilden.

NY TEKNIK PÅ TOSTERUP - Via en app kan produktionen av el från solcellerna följas varje minut. Totalt produceras närmare 80 megawattimmar per år. - Kvävesensor som läser av behovet av kvävegödsling i fält. - Sensor som måter markens fuktighet, kopplad till bevattning. - Med markkartering får man en bild av markens innehåll av bland annat fosfor, kalium och pH som via en fil kan skickas till traktorns dator, så att tillförsel av näringsämnen kan ske med rätt dos. - Dataväxt, ett analysprogram som ger koll på företaget. Ett viktigt underlag för att kunna fatta strategiska beslut. - Kombimaskiner som kultiverar och sår. Andra maskiner hanterar både växtskydd och lägger ut näring.

R OB OT R E N SAR OG RÄS

När det gäller växtskyddsmedel litar han på att Kemikalieinspektionen gör sitt jobb. Men han är övertygad om att en förändring är på gång.

Jan Ehrensvärd följer produktionen av solel via datorn. Han passar på att kolla vetepriserna.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

17

>


TEMA

Än idag plockas äpplena för hand på Tosterups gård. Det är bara en tidsfråga innan robotarna tar över det jobbet.

18

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


TOSTERUP GÅRD DRIVS UTAN DJUR - Runt 600 hektar åker, varav 14 hektar äppelodling.

Roboten klipper de grenar som den är programmerad att ta bort. Hur påverkas personalstyrkan av det? – Vi är redan idag så slimmade vi kan bli på växtodlingen men den dagen robotiseringen sker inom äppelodlingen så kommer antalet arbetstimmar att minska drastiskt. Idag lägger vi cirka cirka fyrahundra timmar per hektar. Tekniken kommer istället att förändra arbetets innehåll och går mot övervakning och kontroll av mjukvaran. Vi får också mer tid till att tänka strategiskt, både sett till affärsutveckling, ekonomi och miljö. DATAVÄXT G E R KOLL

Han påminner om att tekniken kan krångla. – Det blir allt mer elektronik och mjukvara som vi inte själva kan fixa, vilket gör att vi måste ha ett nära samarbete med våra maskinleverantörer. Datorn är ett självklart redskap. Programvaran Dataväxt ger svar på allt från antal arbetade timmar per hektar till hur mycket gödsel som har lagts på åkrarna. – Det är ett jätteviktigt analysinstru-

ment som ger oss koll på kostnader. Hur skulle vi annars veta vilket pris vi kan ta för till exempel brödvete och det vete som förädlas till Absolut Vodka. Där finns också information om gödselgivor samlade. – I samarbete med Greppa näringen gör vi växtnäringsbalanser och säkerställer att vi bara lägger ut så mycket gödsel som växterna kan ta upp. KOM B I MAS K I N E R

Som grund för det ligger markkarteringen, som visar hur mycket växtnäring det finns i marken. En bild av det aktuella läget skannas in och skickas till datorn i traktorn, som gör att fosfor och kalium kan läggas ut i rätt dos. För att spara diesel och minska markpackningen använder de kombimaskiner som luckrar upp jorden och sår på en gång. På köpet spar de in arbetskostnader. – På vissa marker sår vi direkt på stubben. Det gör att mer kol stannar i marken och att mikrolivet blir rikare och maskarna fler. Skördarna påverkas bara marginellt uppåt, men nettot blir bättre. #

- Förädling av äpplen till cider, prisbelönad must och maltkorn till ölet Eriksberg. - 125 hektar skog med gran och lövskog. Gott om kronhjort. - Skördenivåerna ligger på runt nio ton för vete, raps fyra ton, maltkorn sex till sju ton. Sockerbetor, gräsfrö och kvävefixerande grödor ingår också i växtföljden. - Ägaren Jan Ehrensvärd är ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.

En ny tornsilo och tork köptes förra året.

Cider producerad av gårdens äpplen.

Jordbearbetning och sådd på en och samma gång minskar jordpackningen.

Ett medeltida slott tolv kilometer från Ystad.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

19


Drönaren vakar över potatisen Ur sitt fågelperspektiv tar drönaren bilder av odlingsfälten. På så sätt kan man bekämpa potatisbladmögel med mindre besprutning och färre arbetstimmar. Ett mekaniskt surr hörs över potatisåkern.

Och där, fjorton meter upp, kommer en meterstor tingest flygande, med snurrande propellrar och en kamera på magen. Det är en drönare på jakt efter potatisbladmögel. – Tanken är att hjälpa odlarna att tidigt hitta angrepp, så att de vet när det är läge att gå ut och bekämpa. Att leta efter angreppen manuellt är väldigt arbetsintensivt, säger växtbiologen Erik Alexandersson. Han arbetar med projektet Enblightme! vid SLU i Alnarp, som ska ta fram en metod där bilder från drönare Erik Alexandersson. analyseras för att hitta tecken på potatisbladmögel. Just nu tränar man superdatorn Watson genom att visa den bilder av angripna odlingar och jämföra med friska potatisfält. AG G R E S S IVA AN G R E PP

– Sedan ska vi testa den med riktiga bilder för att se att den hittar angreppen. Vi testar också att vi ska använda hyperspektralkamera för att fånga upp indicier på tidiga angrepp, som syns i till exempel det infraröda spektrumet, men som odlaren inte kan se med blotta ögat.

Drönaren får en bra överblick över fälten.

I dag bekämpas potatisbladmögel genom schemalagd besprutning, och i ekologisk odling tar man bort angreppen manuellt. Angreppen är aggressiva, och varje möjlighet att tidigt hitta dem och skjuta upp förloppet ger potatisen tid att växa i storlek och ge odlaren en större ekonomisk vinst. – Det gör att man kan behovsanpassa besprutningen. Över tjugo procent av alla kemiska bekämpningsmedel som används i jordbruket går till potatis. FÄR G S K I FTN I N GAR

Projektets mål är att lansera en prototytapp, som odlaren ska kunna lita på, upptäcka angreppet och agera på informationen. En utmaning är att bevisa att man kan hitta angreppet tidigt nog. – Vi tror mycket på hyperspektralanalysen, eftersom vi kan se saker där. Det blir spännande att se hur långt vi kan ta det. Redan i dag används drönare för att hitta näringsbrist i odlingar och kunna gödsla där det behövs, så kallad precisionsodling. För framtiden spår Erik Alexandersson att man skulle kunna utveckla flera tillämpningar inom växtskyddsbiologi. Till exempel för Alternaria, eller torrfläcksjuka, som ger färgskiftningar, och för angrepp av nematoder. AN #

ENBLIGHTME! Projektet är tvärvetenskapligt. SLU deltar med experter på växtskyddsbiologi, precisionsodling och bildanalys med drönare. Från IBM finns till exempel kompetens inom datavetenskap och ekonomi.

DRÖNARDRIVEN BILDANALYS Drönaren flyger relativt lågt över fältet, eftersom angreppen av potatisbladmögel är mycket lokala och inte syns på högre höjd. Bilderna skickas till en superdator på annan plats, som bygger upp information, tittar på mönster och återkommande fenomen och hela tiden lär sig, beroende på den feedback den får. Superdatorn meddelar sedan om det är troligt att det finns potatisbladmögel eller inte.

Drönaren skickar bilder från fältet till en dator, som larmar om misstänkt potatisbladmögel.

20

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


TEMA

Växthus blir nytt landmärke Odlat i stan har man gjort länge. Det nya är att odla på höjden i industriell skala med fotosyntesen som drivkraft. I Linköping ska det innovativa höghuset förse den lokala marknaden med grönsaker. Om alla fönsterglas faller på plats kom-

mer ett nytt spektakulärt växthus att stå färdigt i Linköping i slutet av 2018. Det är sjutton våningar högt och reser sig sjuttio meter över markytan. Bakgrunden är att världens befolkning växer och allt fler flyttar in till städerna. Den odlingsmark vi har idag kommer inte att räcka. Men det handlar inte Owe Pettersson. bara om det. – Vi sätter en standard för ny innovation som kan bli en exportvara, säger Owe Pettersson, vd för företaget Plantagon som driver projektet. KONTOR I VÄXTH U S ET

Femhundra ton bladgrönsaker och kryddor kommer att produceras för den lokala marknaden varje år. Huvuddelen ska konsumeras i huset, som också kommer att rymma kontor. – Vi har anlitat hortonomer och andra experter för att få till en optimal odling, som i det närmaste är helt automatiserad. Med ett slutet system blir det ingen negativ miljöpåverkan alls. Vi klarar oss utan pesticider, och växtnäringen cirkulerar i ett slutet system utan att kväve och fosfor läcker ut i miljön.

biogasanläggningen. I gengäld levererar vi biomassa dit. Ungefär hälften av den biomassa som produceras i växthuset utgörs av rötter. Minst lika fiffigt är att kontorsdelens överskott på koldioxid pumpas in i växthusen och ger en extra skjuts till plantorna. Åt andra hållet förser växterna människorna med syre. S PAR VATTE N

– Vi skapar ett energisystem i balans, där fotosyntesen styr fastighetsprojektet. Den artificiella belysningen kommer att generera värme till hela fastigheten plus restvärme som vi lagrar. I det ligger att fasadens dubbla glas, som ger en jämn och kontrollerad temperatur, fångar in solenergi, vars överskott kan lagras.

Den här lösningen är vattensnål, bara en liter går åt för att odla ett kilo grönsaker. Men blir det lönsamt? – Ja, annars hade vi inte gjort den här satsningen. En poäng är att vi kortar vägen från odling till konsument. Utan dyra transporter och mellanhänder kan vi kapa kostnaderna, säger Owe Pettersson optimistiskt. Sweco är med som en partner och finansieringen är i stort sett klar. Det finns ett stort intresse för att hyra kontorslokaler i den spektakulära och innovativa byggnaden. Även SLU med sin kompetens om odling och energisystem är med på tåget. Ett motsvarande växthus är på gång att byggas i Singapore, där bristen på mark är mer påtaglig än i Linköping, vars omgivningar är rena kornboden. Vad gick fel förra gången? Planen var väl att börja bygga 2012? – Vi fick ett negativt besked i detaljplanen på grund av några sällsynta fåglar som hade sin häckningsplats där vi tänkte bygga. På den nya platsen finns inga sådana hinder. Så om allt går i lås kommer det kombinerade växthuset och kontoret att stå färdigt under senare delen av nästa år. #

S PI LLVÄR M E FRÅN E N E R G IVE R K

Själva växthuset kommer att placeras i söderläge, medan kontoren får husera på den norra sidan. Hur klarar ni uppvärmningen på vintern? – Vi samarbetare med Energibolaget här i Linköping och utnyttjar spillvärmen från

En framtidsbild av hur växthuset kan se ut. Bäddar av grönsaksodlingar rör sig automatiskt.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

21


TEMA

Sensorer och algoritmer säkrar djurens välfärd förutom för mjölkkor där mjölkroboten förenklar arbetsbördan och där robotens beslutsstödssystem även kan generera andra mervärden idag. Hon är övertygad om att värdekedjan, från jord till bord, kommer att förändras, med nya affärsmodeller som växer fram, vilket skulle göra det möjligt för mindre producenter att lättare nå en större marknad.

Ny teknik är på väg att revolutionera jordbruket. Forskaren Anna Rydberg visar hur sensorer och algoritmer kan förbättra djurhälsan och öka lönsamheten. Betande djur i en sommarhage kanske man inte förknippar med algoritmer och sensorer. Än är vi inte riktigt där, men på god väg. – Artificiell intelligens har exploderat på senare tid. Det kommer även att påverka jordbruket, säger Anna Rydberg, expert på bildanalys vid forskningsinstitutet Rise, där JTI nu ingår. Hon är naturgeograf i botten och har disputerat på bildanalys med tillämpning inom jordbruket. Hon har bland annat varit med och utvecklat en metod att skatta grisars vikt med hjälp av kamera. B I LD VI SAR VI KTE N

Utvecklingen på det här området går rasande snabbt. På senaste mässan för djurteknik visades den senaste tekniken, som gör det möjligt att fotografera grisen med en Ipad med 3D-kamera, vars programvara sedan räknar ut vikten. – Sensorer och algoritmer för artificiell intelligens i kombination ger nya möjligheter, som att få koll på rörelsemönster hos djur. Det kan också handla om att återskapa en hästs rörelser för att kunna finslipa detaljer i travstilen. Ännu en tillämpning är övervakning av djur, både i djurstallar och i djurhagar. – Om ett djur rör sig på ett onaturligt sätt kan det vittna om sjukdom eller skador. Sensorerna kan också användas i fårhagen och varna om att varg har tagit sig in i hägnet, då fåren blir rädda och rör sig på annat sätt.

M OB I L G R I S HYD DA

Sensorer mäter djurens temperatur och tillväxt, och när det är läge för slakt.

hyllan finns redan idag information om uppfödare och ras. I framtiden kommer det finnas all information som en konsument kan önska sig: hälsa under uppfödningen, djurvälfärd, användning av antibiotika och om djuret har gått på bete. Anna Rydberg ser framför sig att djurens öronmärkning blir elektronisk, med plats för mycket information om varje djur. – För att det ska ske måste lantbrukarna tjäna på det, och där är vi inte riktigt än,

Man kan också räkna med att tekniken kan underlätta för system för ekologisk djurhållning i framtiden. En mobil grishydda med automatisk utfodring, har tagits fram av forskare på Rise. – Det fiffiga är att systemet flyttas runt så att gödseln fördelas över en större yta, samtidigt som marken bearbetas. Idag flyttas fållan med traktor, men i framtiden kan det göras till ett autonomt system som flyttar sig automatiskt. Hur är svenska lantbrukares IT-mognad? – De stora lantbruken satsar på teknik och ligger i framkant. Det handlar bland annat om att kunna övervaka driften och fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt för att optimera produktionen. #

LÄG E F ÖR S LAKT

Sensorer kan mäta djurens temperatur, som kan signalera att ett djur inte mår bra. Även tillväxten kan mätas med den här tekniken, liksom när djuren ska gå till slakt. – Tekniken ger också möjligheter till bättre spårbarhet. På vissa köttbitar i butiks-

22

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Anna Rydberg, forskare vid Rise, räknar med att djurens öronmärkning snart blir elektronisk.


Mjölkrobot kopplas ihop med biolabb I dag finns robotar som mjölkar och gödslar ut. Mängder av data om djuren samlas in och lagras på gården. Utmaningen är att göra dem tillgängliga för mjölkbönderna. – Vi jobbar med användarvänlighet och att förbättra integrationen mellan olika system. Man behöver till exempel ha koll på djurens hälsa, utfodring och personalens arbetsmiljö, säger Eva Mårtensson, informationsansvarig på DeLaval Sales AB. De har bland annat utvecklat ett biolabb som analyserar prover direkt från mjölkningsroboten och visar om korna får tillräckligt med näring och var de befinner sig i laktationscykeln. En kamera bedömer hullet som indikerar om korna behöver mer eller mindre foder, och om någon kanske är sjuk. Med driftsledningssystemet kan man också styra utfodringen i detalj, bland annat genom att kraftfoderstationernas givor anpassas till individuella kor. – Ju mer du automatiserar desto lättare bli det fysiskt att sköta mjölkproduktion. Då kan man i stället lägga tid på att ta hand om kalvar, driftsledning och att identifiera risker. AN

Avfall på väg till åkern Att få ut mat- och toalettavfall på åkern är en gammal dröm som kan förverkligas. I dag bränns det eller rötas och bara en liten del hamnar i jordbruket. – Ett källsorterat toalettavfall i snålspolande system gör det möjligt att återföra en kvalitetssäkrad gödselprodukt till jordbruket, säger Ida Sylwan, vid Rise, enheten för jordbruk och livsmedel, på deras webb. Ett treårigt projekt om detta drivs av Stockholms stad och budgeten ligger på 16,4 miljoner kronor. LEL

Svart låda ger hela bilden Nu har även jordbruket fått sin svarta låda. Den uppkopplade lådan läggs i traktorn och får sköta jobbet som innebär att samla in data om körning på fält. Den ger svar på vad till exempel såmaskinen gör i realtid, på vilket fält den går och hur stor bränsleförbrukningen är, men även hur mycket tid som läggs på körning mellan olika fält. Det är företaget Dataväxt som tillhandahåller en Logmaster som registrerar allt som görs i fält. Poängen är att få koll på driften kopplad till ekonomin, som vad det kostar att producera ett kilo vete. LEL

Vilka kompetenser behövs? När jordbruket blir mer hightech behövs kompetens som kopplar ihop teknik med biologi. – Teknik, som bildanalys, sensorer och datasimuleringar, finns redan men glappet till biologin måste överbryggas, säger Linda Tufvesson, prefekt vid institutionen för biosystem och teknologi vid SLU Alnarp. De som har den kompetensen kan räkna med en bra arbetsmarknad. För att tekniken ska få sin tillämpning i lantbruket behövs bland annat rådgivare som har båda kompetenserna. – Agronomer, lantmästare, biologer med fler som har teknikintresse är lämpliga för de jobben, liksom civilingenjörer med intresse för biologi. Vissa av de kurser som institutionen för biosystem och teknologi ger ligger i gränslandet mellan biologi och teknik. LEL

Han vill se fler robotar i jordbruket Robotgräsklipparen finns närapå i var mans trädgård. I jordbruket har robotiseringen gått långsammare. – Vi står inför ett genombrott, men robotarna måste bli billigare för att det ska vara lönsamt för lantbrukaren. En lösning är att flera bönder samverkar och delar på en robot, säger Stefan Ericson, lärare och forskare i automationsteknik på Högskolan i Skövde. Ogräsrensning som bygger på GPS, sensorer och kamerateknik är på gång. Utmaningen är att få roboten att se skillnad på ogräs och gröda. – I dag finns det förarlösa koncepttraktorer som kan användas till flera saker som plöjning och sådd. Tekniken är här, men det behövs regelverk kring användningen. Ännu en utmaning i lantbruket i jämförelse med industrin är att man måste ta hänsyn till vädrets växlingar. – Det behövs många olika sensorer som samverkar. Om det är dimma fungerar inte kameran, utan då får andra sensorer göra jobbet, säger Stefan Ericson. LEL

För att robotarna ska slå igenom på allvar i jordbruket måste de bli billigare, menar forskaren Stefan Ericson på högskolan i Skövde.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

23


R E P O R TA G E

Att leva med lejon

utan att döda dem Biologen Ingela Jansson bytte björnforskning i Dalarna mot lejon i Tanzania, med enbart massajer som kollegor. Vardagen på savannen är dammig och blodig. Här försöker man få lejon och boskap att leva sida vid sida.

TEX OCH FOTO

ANNA FROSTER

F O T O D E T TA U P P S L A G : C O L O U R B O X


> N R3 2017

N A T U R V E TA R E

25


P

recis bakom biopubliken hörs strilandet av en ko som kissar. Filmduken är ett lakan som hänger i en taggbuske, och biosalongens tak är en gnistrande stjärnhimmel över savannen. Fyra förundrade massajkvinnor får se en film om hur man kan leva med lejon utan att döda dem. Flera av dem har aldrig sett rörliga bilder tidigare och de skrattar förundrat. Långa örhängen pinglar och blänker i månskenet. Klockan närmar sig midnatt, enda chansen att se film på den här boplatsen är i nattmörkret. TAGG B US KAR S KI LJ E R AV

Luften är mättad av get, vi befinner oss tillsammans med kanske hundra getter och

några kor i en rund inhägnad byggd av taggbuskar. Högarna med taggbuskar är det enda som skiljer boplatsen från lejon, hyenor och leoparder på savannen, som sträcker sig många väglösa mil åt alla håll. Detta är en vanlig arbetsdag för Ingela Jansson i Ngorongoro-området i norra Tanzania. Som doktorand på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jobbar hon med att kartlägga genetiken hos lejonen här. Hon samlar in lejonbajs, hårtussar och studerar morrhårsprickar, som är individuella för varje lejon. Men situationen är för akut för att bara forska. PROB LE M M E D I NAVE L

Allt tyder på att lejonen lider av inavel, eftersom de lever avskurna från andra stammar, som den i Serengeti, bara några mil bort. En lejonhanne som kommer vandrande därifrån kommer med största Massajerna jagar lejon för att försvara boskapen, men också för att visa mod.

Att stoppa en lejonjakt kräver ofta långt mer mod och uthållighet än att delta i jakten

sannolikhet att falla offer för ett spjut, eftersom savannen är befolkad av människor som helt och hållet lever på sin boskap. Parallellt med forskningen jobbar Ingela som projektledare för Kopelion, som går ut på att utbilda en massajkrigare i varje by till lejonväktare. En av väktarna är Sandet Kitumi som bor i cirkeln av taggbuskar där vi befinner oss nu. Tanken med att visa filmen är att resten av hans familj ska få större förståelse för hans uppgift. Det verkar framgångsrikt, kvinnorna vill se filmen om och om igen. STOPPA LEJONJAKTE N

Lejonet är ett mycket speciellt djur för massajerna. Att jaga lejon handlar förstås om att försvara boskapen, men också om att visa sitt mod, förklarar Ingela. – Vi försöker vända på det, så att lejonväktarna får lika mycket respekt som lejondödarna. Det verkar fungera ganska bra, det viktiga är att vara nära lejon, sedan om man dödar eller spårar är inte så viktigt. Bara det senaste året har Ingela och hennes 15 massajkollegor stoppat 26 lejonjakter, där folk handgripligen varit på väg ut med spjuten. – Att stoppa en lejonjakt kräver ofta

26

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


R E P O R TA G E

långt mer mod och uthållighet än att delta i jakten, säger Ingela, och får medhåll av Tate, en av de få massajerna i projektet som pratar engelska. Han översätter för Sandet Kitumi, som inte talar swahili, utan bara massajspråk. Ingela har enbart massajer som kollegor och pratar flytande swahili. Men hur hamnade egentligen en biolog från Karlskoga här? – Jag hade någon slags naiv dröm om Afrika redan när jag utbildade mig till biolog.

I N G E LA JAN S S O N

Utbildning: Biolog från Umeå universitet. Jobb: Doktorand på SLU. Ingela kartlägger lejonens genetik och rörelsemönster, samt interaktioner mellan människor och rovdjur i Ngorongoro-området. Parallellt är hon projektledare i organisationen Kopelion, som arbetar för fredlig samexistens mellan lejon och massajer. Udda arbetsmetoder: ”Ett sätt att ta reda på om det är lejon i trakten är att fiska. Då binder jag fast ett köttstycke i jeepen och lägger mig för att sova. Sedan vaknar man någon gång mitt i natten av att bilen skakar. Jättepraktiskt, då slipper man sitta uppe och spana hela natten!”

G E NOM AFR I KA PÅ CYKE L

Ingela gjorde sitt examensarbete inom Svenska björnprojektet, där hon bland annat jobbade med att promenera nära radiomärkta björnar, för att se hur de reagerade på människors närvaro. – Men mest satt jag vid datorn och längtade till Afrika. När björnjobbet var klart följde Ingela med en klasskompis från biologutbildningen som skulle cykla genom Afrika, med en vag idé om att hitta jobb längs vägen. Efter några månaders cyklande gjorde hon en paus utanför Dar es-Salaam hos några vänner. Varje dag cyklade hon in till ett internetcafé, där hon sökte upp alla tänkbara projekt där hon skulle vilja jobba och mejlade vilt åt alla håll. – Efter en månad gav jag upp och cyklade vidare till Moçambique. Första gången jag kunde kolla mejlen där hade jag fått ett svar från Serengeti Lion Project. Det var bortom vad jag hade kunnat drömma om, så det var bara att vända. FÖR LORAD E KOR

Ålder: 47 år

Vanlig middagsmeny: Om Ingela är ute hos folk blir det ofta grillad get och blodsoppa. Kommer hon hem till sitt eget hus brukar det vara sent på kvällen, då blir det ofta bara popcorn, ”men det älskar jag!”.

Samling vid grillen, där getköttet och blodsoppan tillreds.

Efter några år i Serengeti blev det aktuellt att starta upp ett projekt med lejon-

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

27


R E P O R TA G E

forskning och bevarande i angränsande Ngorongoro, och detta har Ingela drivit sedan 2011. Tanken var att avveckla sig själv på några år, för att projektet skulle drivas av enbart lokala krafter, men det har tagit längre tid än hon trodde. Om Ingela skulle återvända till Sveri-

Under det senaste året har Ingela jansson och hennes massajkollegor stoppat 26 lejonjakter.

28

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

ge skulle hon ha svårt att bemöta attityderna i rovdjursfrågor, tror hon. – Jag tycker att tonläget är lugnare här, trots att folk riskerar så mycket mer. Hon berättar om en halvsidesförlamad man som nyligen blev av med den ena av sina två kor. Han hade svårt att försörja

sina barn redan före den händelsen, och Kopelion vädjade till myndigheterna att ge honom någon slags stöd, men fick inget svar. – Det är inte helt okluvet ska jag säga, att åka ut och säga till folk att de ska leva med lejon, säger Ingela.


I NG E N HÄM N D

Ändå sade den här mannen till sina släktingar att inte hämnas på lejonen, berättar hon. Ingela upplever att ju fattigare folk är, desto mer står de ut med. Rika massajer med 200 kor visar ofta mer ilska när de blir av med ett djur, menar hon.

– De fattigaste har lättare att uthärda en förlust, det är så mycket annat som är utom deras kontroll, medan de rika tror att de kan kontrollera allt. På det fladdrande lakanet under stjärnhimmeln slutar filmen med orden: ”En värld utan lejon kommer att sörja för evigt.”

Vi försöker vända på det, så att lejonväktarna får lika mycket respekt som lejondödarna.

L E J O N J Ä G A R E B L I R L E J O N V Ä K TA R E Kopelion bildades 2011, med inspiration från Serengeti Lion Project som har drivits sedan 1960-talet. I Serengeti-projektet sysslar man dock enbart med ekologisk forskning, medan Kopelion till stor del handlar om direkt bevarande. Målet är att bevara lejonen i Ngorongoro-kratern och göra det möjligt för dem att röra sig till och från Serengeti. Detta är avgörande för att hejda inavelsproblemen.

Organisationen utbildar tidigare lejonjägare till lejonväktare, som sedan arbetar bland annat med att förebygga angrepp på boskap. Ett sätt är att spåra och pejla lejon, för att kunna varna massajbyarna. Huvuddelen av Kopelions inkomster kommer från privata donationer och naturskyddsorganisationer. Ingelas doktorandlön och vissa fältkostnader bekostas av Vetenskapsrådet. Läs mer: www.kopelion.org Värda att vaktas.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

29


KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS F R E DAG Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ Chefsfredag. 5 maj

Stockholm

12 maj

Göteborg

19 maj

Malmö

LEAD E R S H I P F R I D AY

FA C K L I G A K U R S E R 16 maj

Arbetsmiljö

30 aug

Löneprocessen

17-18 okt

Facklig grundkurs kommun och landsting

24-25 okt

Facklig grundkurs privat sektor

8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

12 maj Stockholm

14-15 nov

Förhandling

29 sep Stockholm

20-24 nov UGL

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday.

Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www. naturvetarna.se/fackligakurser

5 dec

Arbetsmiljö

Chefen och arbetsmiljöfrågor

19 maj

När kan en arbetsmiljöansvarig chef bli dömd för arbetsmiljöbrott?

28 sep

När det värsta händer - chefens krav på krishantering vid allvarliga oförutsedda händelser

Välkommen till Naturvetarnas seminarieserie om chefen och arbetsmiljöfrågor. Seminarierna är i Stockholm men filmas och finns sedan på www.naturvetarna.se/chef.

26 okt

Kan man skriva vad skit som helst om en chef? Om anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande

30 nov

Vilka krav kan man ställa på en chef vid en rehabiliteringsutredning?

S E M IN

CH E F E R R IE F Ö R E S IE R A

Filmat seminarium: 20 april hade Naturvetarna seminariet ”Kränkande särbehandling på din arbetsplats? Nya redskap för hur du kan hantera detta.” Se det filmade seminariet på www.naturvetarna. se/chef

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

30

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


VETENSKAP

Närhet och förarlösa bilar formar framtidens stad Tänk dig en stad där du har nära till allt och inte behöver en bil. En stad som domineras av gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik och där ytan som nu används för gator och parkeringsplatser blir en mötesplats för människor. Välkommen till framtidens stad. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

>


Alexander Ståhle, stadsbygg-

nadsforskare vid Kungliga Tekniska högskolan, har ingen större lust att sitta ner för en intervju. Istället föreslår han en promenad till hans nästa möte i det något dammiga men soliga vårvädret. – Nu är vi Gamla stan, här är det bilfritt. Men vi ska komma ihåg att det inte alltid har varit så trevligt här, kommenterar han. FÖR HUNDRA ÅR SEDAN

För hundra år sedan var Gamla stan en smutsig och ohälsosam miljö, och det var då idén om den mer utspridda bilstaden föddes. – Sedan dess har den förverkligats och det har blivit en självförstärkande process. Ju mer vi satsar på bilstaden, desto fler kör bil, desto fler vägar måste vi bygga. Då blir det lättare att köra bil, fler gör det, och det behövs ännu fler vägar. Bilen är en naturlig del i vardagslivet. Hur vi bor, handlar och pendlar till arbetet är kopplat till ett samhälle som bygger på biltrafik, förklarar Alexander Ståhle. PLATS FÖR NÄR H ET

Promenaden går vidare genom Slussen som just nu byggs om för mindre biltrafik och

32

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

en ökad gång- och cykeltrafik. På den bilfria Götgatan på Söder byts det höga bullret från bilarna ut mot en gatukonsert. Alexander Ståhle tar fram sin Alexander Ståhle. mobil och filmar. – Det är sådant som kan hända när man inte har bilar på gatan, det blir så konkret här. Genom att frigöra rum för människor i staden händer saker som man inte kan planera för men som uppstår när människor kan mötas på ett naturligt sätt. Stadsmiljön, flödet av människor, butiker och restauranger runtomkring skapar en kritisk massa av intressanta händelser som genererar stadskultur och sociala värden, menar han. Den kritiska massan och närheten är enligt honom essensen till varför städer finns. – Staden är svaret och närheten är syftet. Det som driver städer är möten och utbyten av varor och tjänster. När man pratar om infrastruktur och teknik kan man bli förblindad av frågan i sig, men det är inte det som bygger städer. Därför heter boken

jag har skrivit Alla behöver närhet. E KO-, TE KNO-, E LLE R FR I STAD

Eftersom transportsystem och stadsutvecklingen hänger tätt ihop har Alexander Ståhle i samarbete med framtidsforskare vid MIT i Boston undersökt hur framtidens transporter kan utvecklas. – Kommer det en ny teknologi kan den förändra staden mycket, precis som bilen eller spårvagnen gjorde. I projektet samlade han och hans kollegor trender för stadsutveckling och trafik från fyrahundra experter. De kunde identifiera fyra huvudtrender varav två är relativ säkra, nämligen den fortsatta urbaniseringen och förtätning av städerna samt den teknologiska utvecklingen. – Vi kommer att se en fortsatt utveckling från nya digitala system till det som kallas för internet of things, saker som kommunicerar med varandra. Ett sådant exempel är självkörande bilar. De två mer osäkra trenderna är energitillgång och socioekonomiska faktorer och det är också de som är mest intressanta i framtidsforskningen.


VETENSKAP

– Vi har kommit fram till att den framtida staden kan se ut på tre olika sätt. Ekostaden är resultatet av en energikris, Teknostaden bygger på en hög social kontroll och utnyttjandet av den teknologiska utvecklingen, som till exempel självkörande bilar. Fristaden är lite mer av en fri utveckling av det läget vi har nu och baseras på privatbilism. DYRA P-PLATS E R

Efter Götgatan tar den bilfria drömmen slut och bilarna står trångt parkerade på både sidorna av gatorna. I snitt står en bil 96 procent av sin livstid stilla och att bygga en ny parkeringsplats kostar ungefär en halv miljon. – Detta är inga små summor och parkeringsplatserna skulle kunna användas för andra ändamål. Men vi har på något sätt intalat oss att detta är ett slags behov som vi har. Behovet är påhittat och ett resultat av den infrastruktur vi har byggt och den stad som vi har planerat under 1900-talet, menar Alexander Ståhle. Hur den framtida staden ser ut hänger mycket på hur teknologin kring självkörande bilar utvecklas. – I princip kan bli det så billigt att man

kan åka omkring i självkörande taxibilar. Behovet för parkeringsplatser och att äga en egen bil försvinner. VI LKE N STAD VI LL VI HA?

Alexander Ståhle brukar föreläsa och debattera om den framtida staden och har under de senaste åren fått mer och mer positiva reaktioner. Han är optimistiskt. – Det har hänt enormt mycket de senaste åren och vi har makt över framtiden inom vissa givna ramar. Det massbilismen har lärt oss är att vi kan bygga den stad vi vill ha, inom de resursbegränsningar som finns. Vi måste fundera över hur vi vill ha det, om vi vill bo så att man kliver ut på gatan som består av parkeringsplatser och en livsfarlig biltrafik eller in i ett område där vi kan trivas och umgås, avslutar han.

VILL DU VETA MER? Läs Alexander Ståhles bok Alla behöver närhet – så blir framtidens städer eller besök www. stockholmcyclo.com

Vad är den urbana grönskan värd? Under ett fyraårigt forskningsprojekt har forskare i Göteborg utvecklat metoder för att värdera den urbana grönskan. Ekosystemtjänster som biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatreglering, markstabilisering, rekreation och välbefinnande, har undersökts. – Det som sticker ut mest är vikten av den informella grönskan för välbefinnande och rekreation. Grönytorna mellan bebyggelse är mycket uppskattade, det händer mycket där och folk använder ytorna för olika aktiviteter, förklarar Sofia Thorsson, forskare vid Göteborgs universitet Hon poängterar att det därför är viktigt att värdesätta och bevara den urbana grönskan som finns. – Självklart är nya bostäder viktigt men jag hoppas att stadsplanerare och politiker kan ta välgrundade beslut och att man är medveten om vad man väljer bort. Den nya metoden kan vara ett sätt att synliggöra vad man väljer bort och skapar också en helhet av ekosystemtjänsterna. Metoden består av fem olika steg där man bland annat inventerar och bedömer funktionseffektiviteten hos den urbana grönskan. Just nu jobbar forskarna på att ta fram en lättförståelig manual så att metoden enklare kan implementeras. – Den urbana grönskan är också viktigt för det lokala klimatet, till exempel för att hålla nere temperaturen vid värmeböljor, men också för att hantera kraftiga skyfall, dämpa buller och förbättrar luftkvalitén. Arbetet har skett inom forskningsprogrammet Mistra Urban Futures, läs mer på: www.mistraurbanfutures.org


VETENSKAP

Topp 10 vetenskapliga genombrott 2016 1. Upptäckten av gravitationsvågor. 2. Upptäckten av den jordliknande planeten Proxima B vid vår närmaste stjärna. 3. Datorprogrammet Alpha Go vann över världens näst bästa Go-spelare. 4. Att rensa ut åldrande celler gav möss bättre hälsa och längre liv. 5. Schimpanser, bonoboer och orangutanger kan föreställa sig andras tankar.

Biologiska beräkningar Små små energieffektiva molekyler som räknar snabbare än en vanlig dator. Det handlar om en biologisk dator där molekylära maskiner förflyttar trådformiga biomolekyler i ett nätverk i nanoskala. Själva nätverket motsvarar ett matematiskt problem, där molekylerna genom att gå olika vägar kan göra flera parallella beräkningar. AN

6. Möjligheten att designa nya proteiner. 7.

Molekyler räknar snabbt.

Labbodlade musägg gav friska möss.

8. Hela jorden befolkades av en enda stor migrationsvåg från Afrika för över 50 000 år sedan. 9. Bärbar utrustning för gensekvensering. 10. Tillverkning av metalinser, extremt tunna linser, som alternativ till glasoptik. AN

34

Källa: Science

Varmare klimat kan ge små djur

100 piko-

När temperaturerna på jorden har varit högre har däggdjuren blivit mindre. I en ny studie jämför man vad som skett under två historiska värmeperioder: en extremt varm period för femtiosex miljoner år sedan, och en mindre uppvärmning för Så här kan den tidiga hästen Arenahippus femtiotre miljoner år sedan. För den första (Sifrhippus) ha sett ut, enligt en modell på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. perioden har man tidigare sett att däggdjuren blev mindre. Forskare i USA och Nederländerna har nu undersökt fossil från den senare perioden och konstaterat samma typ av förändring. Arenahippus, en tidig häst, minskade i storlek med ungefär trettio procent under den tidigare värmeperioden och ungefär fjorton procent under den senare. Även växtätaren Diacodexis minskar i storlek under de varma perioderna. Forskarna tror att anledningen kan vara att den mindre storleken hjälper djuren att hantera värmen bättre, eller att de har behövt ändra sin kost på grund av torka. AN

Så länge varar tillståndet där en nydesignad molekyl fångar upp och sänder ut ljus. Det är forskare i Lund som har skapat ett järnkomplex som vid rumstemperatur sänder ut orange ljus, vilket gör den unik bland järnföreningar. Molekylen skulle kunna vara ett alternativ till det ovanligare grundämnet rutenium när man tillverkar solceller. Hela namnet? [Fe(3,3´-dimethyl-1,1´bis(p-tolyl)-4,4´-bis(1,2,3-triazol5-ylidene))3]3+. AN

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

sekunder…


Är fryst kyckling bättre än färsk?

F RÅGA E N E N AT U R V E TA R

Just nu rapporteras om smittskyddsläkare som avråder från att äta färsk kyckling. Hur är det med fryst kyckling? Är det bättre?

Kan järngrytan bli en järnkälla? Är det sant att järn avges vid matlagning med järngryta, och kan kroppen ta upp det? Detta är sant. Vid beredning av maten i järngrytan löses små mängder järn ut och ökar matens järnhalt. Detta händer särskilt vid lång upphettning i sur miljö vid beredning av till exempel frukt och bär. Kroppens förmåga att ta upp järn beror på många olika faktorer. Biotillgängligheten av järn kan ökas eller hämmas genom andra faktorer i kosten. Vid samtidigt intag av till exempel C-vitamin, kött eller fisk ökar absorptionen av järnet från kosten. Däremot hämmas järnabsorptionen genom till exempel ämnen som kalcium, fytater eller kli eller vid samtidig konsumtion av te, kaffe, choklad och mjölk. Man skiljer mellan två typer av järn, så kallat hemjärn som finns i kött och köttprodukter och icke-hemjärn som finns i växtprodukter. Hemjärnet kan absorberas till ungefär 25 procent, medan upptaget av icke-hemjärn är betydlig lägre.

Det sägs att man tidigare botade blodbrist (järnbristanemi) med hjälp av en järnspik i rödvin. Traditionellt bereddes mesost och messmör i järngrytor och därför var dessa livsmedel rika på järn. Idag använder livsmedelsindustrin stålgrytor vid processen av dessa produkter. Därför är det tillåtet att berika dessa två livsmedel med järn. COR N E LIA WITTHÖFT, PROFESSOR I LIVSMEDELSVETENSKAP VID LINNÉUNIVERSITETET

Ju surare miljö desto mer järn löses ut.

Varför måste man frysa sushilaxen?

Varför fryser man lax som ska användas i sushi. Vad är det som sker i fisken då? Och måste man frysa den, eller finns det andra alternativ? Man fryser lax för att ta död på eventuella parasiter som kan finnas in fiskköttet. Det är båda nematoden Anisakis simplex och fiskbinnikemask (Diphyllobotrium latum) samt sug-

maskar (leverflundror av familjen Opisthorchiidae). Parasiter är vanliga i vildfisk, och kan dödas både vid frysning och uppvärmning, men enbart frysning fungerar för sushi. Lagen kräver frysning till minus 20°C i minst tjugofyra timmar i Sverige. Ett alternativ till frysning är förvaring vid tillräckligt hög salthalt under viss tid, till exempel åtta-nio procent under sex veckor, men troligen fungerar det inte för sushi. IVAR VÅG S HOLM, PROFESSOR I BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSA, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Anledningen till att smittskyddsläkaren avråder till att äta färsk kyckling är att antalet fall av campylobakterinfektion har God hygien vid tillagningen ökat i Sverige de seminskar risken. naste åren. Orsaken till detta är enligt Livsmedelsverket en kraftig ökning av andelen färskt kycklingkött som säljs till konsument och en ökad förekomst av bakterier i den svenska produktionen. Frysning har en viss avdödande effekt på bakterien, vilket generellt gör det säkrare att äta fryst än färsk kyckling. Det är dock viktigt att notera att den avdödande effekten är större vid långsam nedfrysning än ”chock-frysning” som sannolikt används vid kommersiell produktion. Campylobakter anses vara den vanligaste orsaken till bakteriell diarrésjukdom i västvärlden. Många fall tros bero på konsumtion av dåligt tillagat kycklingkött. Svensk kyckling har generellt lägre halter farliga bakterier än kyckling från både andra europiska länder och länder i till exempel Asien. Campylobakter är naturligt förekommande i kyckling och risken för att bakterien finns i kycklingprodukter oavsett om det är svensk eller utländsk, färsk eller fryst, är alltid överhängande. Jag skulle inte avråda från att äta färsk kyckling, då kyckling till exempel miljömässigt är ett mycket bättre alternativ än nötoch fläskkött. Det är dock alltid viktigt att ha god hygien vid hantering och tillagning. Alltså att tvätta händerna ofta och noga, genomsteka kycklingkött, inte använda samma kniv och skärbräda till rå kyckling som till annan mat, samt diska och rengöra kök och utrustning noga. KLARA BÅTH, SEKTIONSCHEF MIKROBIOLOGI OCH HYGIEN, RISE, RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN

Vad

e? tar e v r atu n n a till se e a. åg ga frå din fr vetarn u n r d i a natu vill ick Sk ion@ akt red

x

x

x


I N S P I R AT Ö R E N

Snabbare provsvar med patientnära analyser Region Skåne ligger långt framme när det gäller patientnära analyser. Biomedicinska analytikernas roll är att utbilda vårdpersonal, kvalitetssäkra analyserna och stötta vårdenheterna i regionen. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

När Labmedicin blev en gemensam förvaltning i Region Skåne 2009 blev samarbetet lättare. Nu utbildar man och kvalitetssäkrar på samma sätt i patientnära verksamhet i hela Skåne. Mandana Österlund Berenji är en av 20 biomedicinska analytiker i regionen som utbildar vårdpersonal i hur patientnära analysinstrument ska användas och hur proverna ska hanteras i den så kal�lade preanalytiska fasen. Hon har sin bas på Skånes universitetssjukhus i Lund, klinisk kemilaboratoriet, och jobbar tillsammans med tre andra heltid med patientnära verksamhet. Totalt finns femton tjänster i patientnära klinisk kemi i hela Skåne. De övriga arbetar på andra sjukhus i regionen. – Det är jättespännande, särskilt om man gillar att träffa folk och hålla i utbildningar. Vi utbildar främst undersköterskor och sjuksköterskor, men vi utbildar också en del läkare som lär sig att använda de patientnära analysinstrumenten på främst akut-, intensiv- och operationsavdelningar. Utbildningarna innehåller preanalytik, analys och resultathantering. SVAR D I R E KT

Den stora poängen med patientnära analyser är att man kan få snabba provsvar, ofta bara inom några minuter.

36

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Flera av instrumenten är uppkopplade till laboratoriets datasystem vilket gör att provsvaren hamnar direkt i patientens journal och blir tillgängliga för vårdpersonalen, som snabbt kan sätta in en medicinsk behandling när det behövs. Men behövs de vanliga labben då? – Ja absolut, de patientnära analyserna står för en mindre del av alla analyser och resultaten blir som regel inte lika exakta som på labb och de är mycket dyrare. Resultat från blodgasanalyser håller dock samma kvalitet. HJÄLPE R VARAN D RA

Mandana Österlund Berenji och hennes kollegor är ansvariga för kvalitetssäkring, utbildning, kontakt med företag och de sitter med i upphandlingar av patientnära instrument. Metodansvaret för patientnära analyser som utförs i Region Skåne ligger också på biomedicinska analytiker. De övervakar instrumenten, och när något går fel, till exempel att ett instrument krånglar, får de en signal om det i datorn. Då rycker de ut och löser problemet. – Vi hjälps åt och täcker upp för varandra i hela Skåne. Vid allvarliga fel och haverier, som vi inte lyckas lösa själva, får vi ta hjälp från tillverkarna men det händer inte så ofta. För det mesta fixar vi problemen själva.

VA D Ä R PAT I E N T N Ä R A A N A LYS E R ? Med patientnära analyser menas analyser, som utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, på patientvårdande enheter. Både provtagning och analys sker då nära patienten.

U P P H A N D L A D E PAT I E N TNÄR A I N STR U M E NT S O M A N VÄ N D S

» Blodgasinstrument för analys av pH, pCO2, pO2, elektrolyter, Hb och meta- boliter, med fler. » Urintestremsaavläsare för semikvanti- tativ analys av U-Glukos, U-Ketoner, U- Leukocyter, U-Nitrit, U-Protein och U-Hb. » Glukos och Hb-mätare. » CRP för analys av C-reaktiv protein. » HbA1C.


KARRIÄR

Vi hjälps åt och täcker upp för varandra i hela Skåne.

STÖTTAR VÅR D PE R SONALE N

Deras roll är att hjälpa och ge stöd när det behövs. De ger utbildning och kvalitetssäkrar analyserna så att man ska kunna lita på resultaten. I Skåne finns ett fåtal biomedicinska analytiker som jobbar på vårdcentralslaboratorier. – Vi har gjort det bästa av situationen och utbildat personalen som ar-

betar där, oftast undersköterskor. Allt för att få bra kvalitet med de förutsättningar man har. Charlotte Wigermo processledare för patientnära klinisk kemi-verksamheten i Skåne, berättar: – Vi har ett regionalt uppdrag att besluta om val av metod, instrument och kvalitetssystem för patientnära analyser. Vi ligger långt framme med uppkoppling av patientnära instrument och utbildning av användare. Hennes ansvar är att driva utvecklingen framåt och se till att verksamheten förbättras. – Vi har blivit mer synliga för andra vårdyrken. Framför allt tycker vi som jobbar här att det är stimulerande och roligt, säger Charlotte Wigermo. #

MANDANA ÖSTERLUND BERENJI Aktuell: Biomedicinsk analytiker i Region Skåne, med bas på Klinisk kemi, Skånes universitetssjukhus i Lund. Jobbar med patientnära analyser, metodansvar för urinanalyser. Bäst med jobbet: Stimulerande och varierande jobb. De patientnära analyserna – här testremsa för urin – är uppkopplade till datasystemet, vilket gör att provsvaren hamnar direkt i patientjournalen.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

37


MAN UALE N

Hitta ny kunskap i misstagen

Den här artikeln kom till efter ett tips från er läsare. Har du idéer om vad vi ska skriva om? Kontakta redaktion@ naturvetarna.se

Höga krav på jobbet och för lite tid att leva upp till dem, ger en ökad risk för stress och ohälsa. Med struktur och tydliga förväntningar får du en bättre arbetssituation. TE XT

ANNA NORBERG

I L L U S T R AT I O N

E M MA HANQU I ST

Ibland blir det fel, men det behöver

inte vara ett misslyckande. I stället kan ni ta vara på det ni lär er, och använda det för att tänka nytt. Hur hanterar ni saker som går fel på arbetsplatsen? Locket på? Letar syndabockar? Eller har ni en konstruktiv diskussion om vad ni kan lära er av situationen? I verksamheter där utvecklingen går snabbt och man är beroende av ständigt nya innovationer, till exempel hos ITjättarna i Silicon Valley, är ett misslyckande något man måste använda sig av. – Företaget har fokus på människorna, och att skapa möjligheter för dem att vara kreativa och komma med nya innovationer. Här måste det finnas utrymme för att testa och att vara öppen med om något går fel, säger Annika Steiber, vd vid Berkeley Research Group, som har studerat Googles ledarskapsmodell på plats i företaget. VÄR LD E N S M E ST I N NOVATIVA

Tillsammans med Sverker Alänge, forskare vid Chalmers tekniska högskola, har hon skrivit boken Silicon Valleymodellen: Lärdomar från världens mest innovativa företag. – Vi kan lära oss av dem att se en

38

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Ledningens inställning är viktig. möjlighet till lärande när något går fel. Men det förutsätter att cheferna är intresserade, ställer frågor och är glada att man lär sig. Det behövs också rutiner för att ta vara på det man har lärt sig och göra förändringar, säger Sverker Alänge. Han nämner öppenhet och snabba informationsvägar som viktiga faktorer för en innovativ verksamhet. GÖRA VÄR LD E N BÄTTR E

– Ledningens inställning är viktig, till exempel vad de skriver och säger. De behöver också lyssna och ha tillit till sina medarbetare. Ett typiskt citat i boken är: ”Om jag har en bra medarbetare som kommer med en idé, stöttar jag den även om jag inte riktigt förstår”, säger han. Han berättar att på Google värderas etik väldigt högt. När de rekryterar är de noga med att anställa etiska människor, som inte tar genvägar i jobbet.

– Det finns en stark känsla av vi-kultur bland de anställda. Man delar med sig och får tillbaka. Företaget har fokus på att förändra världen och göra den bättre och mer rättvis, vilket är ett sätt att locka och motivera många duktiga människor, säger Annika Steiber. U N DVI K ONÖD IG BYRÅKRATI

För att lära sig och kunna bidra till utvecklingen måste det vara tillåtet att experimentera och ibland misslyckas. Men Annika Steiber förtydligar att det ska vara för att du tagit en risk och lärt dig något, inte att du gör samma misstag flera gånger. Hon tillägger att det också är viktigt att kunna fatta snabba beslut om något behöver förändras. Därför undviker företagen onödig hierarki och byråkrati, och är snabba att genomföra besluten, till exempel att gå från desktop till mobilt på sjuåtta månader. – Det handlar om den kultur man har i organisationen. Alla måste förstå att vi behöver lära oss snabbt för att få ny kunskap och fortsätta vara relevanta. Det här ska finnas med på ledningsgruppens agenda och vävas in i rutiner för utvärdering, befordran och nyrekryteringar, säger Annika Steiber. #


KARRIÄR

7 tips F Ö R AT T VÄ N D A M I S S TA G T I L L I N N O VAT I O N

HITTA INNOVATIONER MED 70/20/10 - REGELN

1. Se på misstag som en möjlighet att lära sig. 2. Ha en öppenhet kring det som går fel och diskutera vad ni kan lära er av det.

till exempel en arbetsrutin eller inriktningen på ett projekt. 5. Basera besluten på data och fakta, inte på känslor.

3. Lyssna och ställ frågor.

6. Ha tillit till dina medarbetares idéer.

4. Fatta och genomför beslut snabbt om något behöver förändras,

7. Dela med dig av kunskap till andra

70 procent av arbetstiden arbetar du med kärnverksamheten i din nuvarande roll. 20 procent av tiden arbetar du i strategiska projekt som förbättrar det du gör i dag. 10 procent av tiden arbetar du med att tänka nytt, på någon helt ny affär, produkt, eller sätt att spara kostnader. Alltså att göra något helt annorlunda än i dag.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

39


KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Har jag rätt att vara tjänstledig för studier? Jag har planer på att sätta mig i skolbänken igen. Jag har en masterexamen inom naturvetenskap och vill vidga min kompetens med en utbildning i kommunikation. Vilken rätt har jag att vara tjänstledig för studier under två år?

Som arbetstagare har man rätt till ledighet för studier, enligt studieledighetslagen. För att få ledigt för utbildning krävs att man har varit anställd minst sex månader när ledigheten inleds, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Du kan själv välja vad du vill studera och hur länge du ska studera. Tolkningen av vad som räknas som studier är relativt generös och omfattar all utbildning som följer en kursplan med syfte att förmedla kunskaper. Det behöver inte vara en högskoleutbildning, men rätten till ledighet gäller inte självstudier eller utbildningar av hobbykaraktär. Om det rör sig om en begärd ledighet under längre tid än en vecka kan

arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i sex månader. Oftast är inte det här något hinder då de flesta arbetsgivare har en välvillig inställning till studier. Gäller det en kortare ledighet som sammanlagt inte överstiger en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp begärd ledighet i två veckor. Det finns inga regler för hur långt innan man måste begära studieledighet, men självfallet uppskattar arbetsgivaren en god framförhållning med hänsyn till sin egen planering. Om du av någon anledning vill avbryta dina studier har du rätt att gå tillbaka till arbetet i förtid. Din arbetsgivare har rätt att skjuta på återgången en viss tid, som varierar beroende på hur lång ledighet du beviljats.

Tänk också på att ditt kollektivavtal i vissa fall kan innehålla avvikande regler avseende tillämpningen av studieledighetslagen.

JAKOB LI N D MAR K, ombudsman på Naturvetarna

Du kan själv välja vad du vill studera och hur länge du ska studera.

40

N A T U R V E TA R E

N R3 2017


PÅ N Y T T J O B B

Per höjer blicken Per Skyllberg gör som 56-åring sitt tredje karriärbyte i livet. Den tidigare kommunekologen är nu översiktsplanerare i Nyköpings kommun.

Hur lyckades du ta det steget? – Min erfarenhet avgjorde. Tidigare har mitt fokus legat på naturvård, som bland annat är en del av översiktsplanen. Jag har jobbat i både översikts- och detaljplanering i andra kommuner, vilket gör att jag har koll på miljöbalken och plan- och bygglagen, PBL. Vilka utmaningar ser du? – Nyköping har höga tillväxtambitioner och siktar på att gå från 55 000 invånare till 70 000. Det ställer krav på planeringen där dagens värden ska integreras med de nya vi skapar. Bland annat vill man växa på ett hållbart sätt. Närheten till Skavsta flygplats och den planerade Ostlänken bidrar till uppsvinget. Vad innebär det? – För att minska bilberoendet och skydda naturen finns en politisk vilja att förtäta staden istället för att expandera. Man vill också behålla en levande stadsmiljö, liksom att leva upp till devisen ”Nyköping vid havet”.

Per Skyllberg kan numera titulera sig översiktsplanerare och är full av förväntan.

Söker du nytt jobb? Lediga tjänster finner du på www.naturvetarna.se/lediga-jobb.

Vilken blir din roll? – Som enda översiktsplanerare är jag placerad

på strategienheten på samhällsbyggnadsavdelningen. Det innebär att jag har en nyckelroll i kommunens utveckling, där både interna och externa intressen ska samsas i samråd. Får miljö och natur högre prioritet nu? – Det vågar jag inte säga. Jag kommer säkert att hamna i lägen där jag får dagtinga med mitt samvete, vilket alltid är fallet i politiskt styrda verksamheter. Skillnaden nu är att jag själv är en del av besluten. Ditt tips till andra som vill växla spår? – Se till att skaffa erfarenhet inom det område du vill jobba. Ge signaler till chefen och ta upp frågan i medarbetarsamtalen om hur du vill utvecklas. Våga ge uttryck för dina önskemål. En klok chef lyssnar på personal som den vill behålla. Använd också ditt eget nätverk och prata med personer i rätt position. Hur är din känsla? – Det här passar mig perfekt, jag har velat ta det här steget ett tag. Roligt också att som 55+ kunna byta spår. Jag har gått från fritidspedagog till biogeovetare och nu översiktsplanerare.. L E L

F L E R PÅ N Y T T J O B B Stina Grönevall

Mia Sklenar

Nytt jobb: Nutritionskonsulent på Region Halland.

Nytt jobb: Utredare vatten på Tyréns AB.

Tidigare jobb: Kostutvecklare på Halmstads kommun med inriktning äldreomsorg. Utbildning: Kandidatexamen från dietistprogrammet 2006.

Tidigare jobb: Vikarierande kommunekolog i Vaxholms stad. Utbildning: Master i ekologi och naturvård från Uppsala universitet.

NYTT JOBB? ären. Å S K C O U D HAR tt steg i karri m tagit ett ny

turvetare so nya jobb. Här lyfter vi na na.se om ditt n@naturvet ar Tipsa redaktio

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

41


CHEF

”Vad får dig att längta till jobbet varje dag?” Struktur, strategi och mandat i all ära. Att gilla människor och vara nyfiken på hur medarbetarna fungerar är grunden för att lyckas som chef, menar Helena Källerman, som talade för naturvetare LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK och andra akademiker på Chefsfredag i Örebro. TEXT OCH FOTO

I

all anspråkslöshet delar Helena Källerman med sig av sina erfarenheter som ledare i olika roller. Hon utger sig inte för att vara någon annan än sig själv, ”och det handlar inte om rocket science”, som hon själv uttrycker det. Men hennes föreläsning på Chefsfredag innehåller många guldkorn, som de flesta chefer kan ha nytta av. Här lägger hon fokus på mellanchefen. Och hon lär som hon lever. – En framgångsnyckel är att våga vara sig själv. Men kom ihåg att det lika ofta är motigt som inspirerande att vara chef. Det är roligt, men inte alltid lätt. R I K KÄLLA

Hon har en rik källa att ösa ur, bland annat från en chefsroll för Läkare utan gränser i Nairobi. – Efter några år som controller ville jag ha en utmaning. Att ligga ute i fält innebär att man har folk omkring sig hela tiden. Människor beter sig olika i

42

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Med dessa erfarenheter i bagaget kan Helena Källerman mejsla fram några gemensamma nämnare som är viktiga för chefer. – Grunden är att man gillar människor och att man är nyfiken på hur medarbetarna fungerar. Om man inte är det blir det motigt att vara chef. TYD LIGGÖR U PPD RAG ET

Helena Källerman har en rik källa att ösa ur, bland annat från en chefsroll för Läkare utan gränser.

olika situationer. Alla gillar inte heller förändring, som jag går igång på. Sedan var hon chef på HP, där besluten togs i USA med små möjligheter att påverka. Därefter tog hon steget över till Sweco, där hon var vd för ett av företagets bolag, med helt andra förutsättningar. – Alla ville vara med och bestämma, vilket gjorde att besluten måste förankras för att få med alla på noterna.

Hon ger tipset att ta reda på var i organisationen man befinner sig och vilket uppdraget är. – Vilka förväntningar finns det på mig, vilket mandat har jag och vilka är målen? Var börjar och slutar mitt ansvar? Om inte uppdraget är tydligt får man själv formulera det, men vara noga med att få okej från chefen. Att vara tydlig i förändringsarbete är ännu ett gott råd. – När organisationen ändras blir det jobbigt för många och det skapar oro. ”Blir jag av med jobbet?”, är en vanlig reaktion. Hennes råd är att vara transparent och inte mörka något, hur jobbigt det än


KARRIÄR

Tjohoo, äntligen måndag!

Vad tyckte du om seminariet? Karolina Pousette, affärsområdeschef för avel på Växa Sverige

Grunden är att gilla människor och vara nyfiken på hur medarbetarna fungerar

– Matnyttiga tips och lätt att känna igen de situationer man ställs inför som chef. Jag försöker inspirera och motivera mina medarbetare, men jag har aldrig frågat vad som får dem att längta till jobbet. Det ska jag göra nu. Varför kom du hit?

är. Att se över sin egen arbetstid tycker Helena Källerman att man ska göra med jämna mellanrum. – De flesta lägger mest tid på de arbetsuppgifter de gillar. Kanske det behövs en omprioritering för att få större utväxling. Gör gärna en översyn av hur du fördelar din arbetstid i relation till önskat läge. MÖTE N = JOB B

Hon påminner om att en stor del av chefsjobbet innebär att sitta i möten, vilket är chefens jobb. Tiden för eget arbete är begränsad. – Det kan ändå finnas anledning att fråga sig om alla möten behövs. Se till att lägga in tid för informella möten i vardagen och visa intresse för dina medarbetare. En förlösande fråga som kan öppna upp är: ”Vad får dig att längta till jobbet varje dag?”. Det kan ge svar på så mycket annat, som att medarbetaren kanske inte har tillräckliga utmaningar för att utvecklas eller att den upplever stress.

– Förstår man medarbetarna är det lättare att leda dem. Titta även på deras arbetsbeskrivningar. Men kom ihåg att alla inte gillar att göra nya saker, medan andra utmanas av det.

– Som rätt nybliven chef behöver jag input och inspiration, liksom att nätverka. En lyckad premiär för mig här på Chefsfredag. Jag kommer tillbaka.

B LI S E D DA

Om någon har för mycket att göra kan det vara en bra idé att hjälpa medarbetaren att prioritera. – Det är dessutom ett bra sätt att få medarbetarna att känna sig sedda. Helena Källerman pratar mycket om företagets/organisationens kultur som ska samspela med strategin. – Det handlar om hur man vill att medarbetarna ska agera och vilka ord som ska användas, liksom vilken stämning man vill ha. ”Att rädda liv där behoven är som störst”, gällde på Läkare utan gränser. – Den kulturen ska genomsyra organisationen och alla ska leva upp till den.

Viktigare än att formulera strategier är att agera och visa handlingskraft, säger hon och påminner om att ledarskap till 98 procent är kommunikation. Läs mer: Helena Källerman har skrivit boken Uppdrag mellanchef. Den hjälper dig som nybliven mellanchef att snabbare komma in i ditt uppdrag, göra rätt prioriteringar, förstå din omgivning och på så sätt blir framgångsrik i ditt ledarskap. Boken ges ut av Liber förlag. NÄSTA SIDA : Helenas sju tips

till chefer

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

43


KARRIÄR

7 TIPS TILL CHEFER Helena Källerman ger sina bästa tips om chefsskap här: 1. Ha koll på uppdraget, din roll och ditt mandat – det styr din vardag. 2. Ta reda på var i organisationen du verkar, liksom hur beslutsvägarna går.

4. Lär dig jobbkulturen och hur strategin samspelar med den. 5. Inse att kommunikation, information och möten är ditt jobb. 6. Ha struktur, det ger frihet att vara kreativ och att kunna parera oväntade händelser. 7. Ta kommandot – fokusera på det du kan påverka och som leder till att du levererar.

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och möjlighet att delta i nätverk för chefer.

3. Förstå, interagera och gilla människor för att din vardag ska bli rolig.

CH E FS FRÅGAN

Hur får jag bukt med mobbning på arbetsplatsen? Jag är ny chef på en mindre arbetsplats. Jag har tagit över en personalgrupp där det tidigare förekommit tendenser till mobbning mellan medarbetare. Jag tänker redan från början ta tag i denna situation och vill gärna få klarhet i hur jag kan agera. Det låter bra att du redan från början fått denna information så att du med friska ögon kan leda verksamheten utifrån de utmaningar du fått. Först kan vi titta lite på vilka krav lagstiftning och föreskrifter ställer på dig som arbetsgivare. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagagaren utsätts för ohälsa. Lagen säger också att arbetsgivaren systematiskt skall

44

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

leda planera och kontrollera verksamheten, så att arbetsmiljön fyller kraven på en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter § 6 säger också att du som chef skall veta hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Men – den säger också att anställda och arbetstagare skall samverka för en god arbetsmiljö – något som är viktig information till de anställda. Mitt förslag är att du gör en liten medarbetarenkät för att få klarhet i om det finns organisatoriska problem som behöver åtgärdas. Ibland är oklarheter i arbetsuppgifter, för hög arbetsbelastning, konkurrande arbetsuppgifter mellan medarbetare, grogrund för kränkande särbehandling. Detta för att se om du behöver vidta organisatoriska åtgärder. Som chef bör du tydligt tala om att du

inte tolererar kränkande särbehandling eller mobbning på arbetsplatsen. För att väcka de positiva krafterna i din personal sätt gärna bidrag till arbetsmiljön som ett lönekriterium, så har du ytterligare förtydligat din syn på arbetsmiljöfrågor som en del i er verksamhet. På www.naturvetarna.se/chef finns ett filmat seminarium om kränkande särbehandling och hur du hanterar detta. E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer


E G E T F Ö R E TA G – J U R I S T E N S V A R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Vad ska ingå i ett konsultavtal? Jag har blivit erbjuden ett konsultuppdrag inom bioinformatik för ett helt nystartat företag. För mig innebär det att jag ska starta bolag och det har jag ganska bra koll på, men vad är viktigt att tänka på som konsult?

Noshin Kardel, affärsjurist på avtal24,

ger här råd om vad som är viktigt att tänka på när du går in i en konsultroll. I varje förhållande mellan konsult och uppdragsgivare uppstår situationer som bör regleras i förhand för att undvika oklarheter och tvister. Här listar hon några av de viktigaste: I M MATE R I E LLA RÄTTIG H ETE R

Det kan uppstå delade meningar om vem av parterna som ska ha rätt till de immateriella rättigheterna för arbetsresultatet. Det ligger ibland stora ekonomiska fördelar i att äga dessa och det är därför oerhört viktigt att i förväg bestämma vem som ska ha rätt till resultatet. S E KR ETE SS

I ett konsultavtal kan parterna bestämma om uppdraget och/eller den information som utbyts mellan konsulten och uppdragsgivaren ska vara sekretessbelagd. EXKLUS IVITET

Uppdragsgivaren kan vilja avtala om att konsulten inte får ha andra uppdrag under avtalstiden, särskilt om det avser

Ju fler skyldigheter man tar på sig, desto mer ersättning kan man kräva. uppdrag som på något sätt konkurrerar med uppdragsgivarens verksamhet.

S KR IV KOM PANJONAVTAL KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL 24

Hos avtal24 kan du som företagarmedlem i Naturvetarna kostnadsfritt skriva konsultavtal online, alternativt tillsammans med en jurist för 2 995 kr (ordinarie pris 5 990 kr). För att ta del av dina förmåner hos Avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på www.avtal24.se/naturvetarna

E R SÄTTN I NG FÖR KON SU LTU PPD RAG ET

N OS H I N KAR D E L,

jurist på Avtal 24

Alla åtaganden ovan kan verka betungande för konsulten, men försätter denne i en bättre förhandlingsposition. Som konsult får man tänka på att ju fler skyldigheter man tar på sig, desto mer ersättning kan man kräva av uppdragsgivaren. FÖR SÄKR I NG

Som konsult bör du se till att ha en branschanpassad företagsförsäkring som innehåller en ansvarsförsäkring för att täcka eventuella skadeståndskrav. Rättsskydd är också att rekommendera och brukar ingå i de flesta företagsförsäkringar.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

45


E G E T F Ö R E TA G

De lever sin dröm som företagare Friheten att kunna styra sitt arbete är den starkaste drivkraften till att starta eget, enligt Naturvetarnas undersökning. Det gäller också för veterinärerna Jonas och Anna Malmsten, som tillsammans driver tre företag. T E XT

L A R S - E R I K L I L J E BÄC K

Det hela började med att Jonas Malmsten ville vara tjänstledig under ett år för att skriva en bok om älgar. Det majestätiska djuret har alltid fascinerat honom och det fanns en kunskapslucka att fylla.

Men hans arbetsgivare Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, sa nej till tjänstledighet. Så han sa lite oväntat upp sig och startade eget. – Då började uppdragsgivare med koppling till vilt att ringa. Tack vare

mitt stora nätverk fick jag uppdrag som gällde allt från föreläsningar och en frågespalt i tidningen Svensk jakt till att vara djurparksveterinär på konsultbasis. I viltparken håller han koll på bland annat smittskydd, hälsa, hygien och foder. Han är också konsult åt Svenska Jägarförbundet och Svenska Kennelklubben. Sedan tidigare erbjuder han experttjänster om att hålla hjortdjur i hägn i samarbete med Gård & Djurhälsan AB. ÅNG RAR I NG ET

Älgar har alltid varit en passion för Jonas Malmsten. Nu skriver han en bok om dem. Den handlar bland annat om att hitta en bra balans mellan antal älgar, jakt och skogsbruk.

46

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Efter drygt ett år som företagare är han nöjd med beslutet och slipper pendla till Uppsala varje dag – en resa på en timme. Framför allt gillar han friheten, att kunna styra sitt arbete. På gården som han driver tillsammans med hustrun Anna Malmsten, finns det alltid saker att göra. – Jag kan välja att klippa får eller lägga grunden för ett nytt orangeri på förmiddagen. För att senare under dagen och kvällen kunna förbereda en föreläsning, säger han och det låter som det perfekta upplägget. Anna Malmsten, som är doktorand vid SLU och gör studier av vildsvinens reproduktion, fyller i:


KARRIÄR

– Vi lever vår dröm och är närapå självförsörjande på mat med egna lamm, ägg, grönsaker och vilt. Vi bakar vårt bröd på mjöl av säd från grannbonden. Nu är planen att skaffa två kor för att inte behöva köpa mejeriprodukter. GÅR D E N VÄXE R

Överskottet säljer de på gården till besökare som hittar till det stadsnära jordbruket som växer. Mest stolt är

kanske Anna Malmsten över odlingen av grönsaker som en restaurang i Stockholm erbjuder finsmakare. Nu ser hon framför sig att bygga en livsmedelslokal och butik. Hon sköter gårdsförsäljningen som drivs som enskild firma. Detsamma gäller själva gården. Jonas Malmsten har valt en annan lösning för sitt företag Viltkonsult som ligger i ett eget aktiebolag.

– Jag vill hålla isär företaget från vår privata ekonomi. Att starta aktiebolag underlättades av att kravet på aktiekapital halverades till 50 000 kronor och att revisortvånget försvann. Även om familjen Malmsten lever i nuet så blundar de inte för pensionen, som i dag känns avlägsen. – Mitt fokus ligger på att få en inkomst som gör att jag får så hög

Kohagen – Anna Malmsten

Viltkonsult Jonas Malmsten AB

Företagsidé: Gårdsförsäljning av grönsaker, vilt- och lammkött, lammskinn, och ägg utanför Vallentuna.

Företagsidé: Rådgivning och hjälp inom allt som rör hägnat och frilevande vilt. Förvaltning, forskning, reproduktion och sjukdomar.

Företagsform: Enskild firma, som är ett enkelt och första steg. Det passar bra när man samtidigt har en anställning. Utbildning: Biolog och veterinär. Doktorand vid SLU. Gjort tidigare: Har bland annat drivit veterinärpraktik.

Familj: Maken Jonas och barnen Vidar, Silje och Liv, som alla deltar i gårdens arbete. Oväntad talang: Designar smycken.

>>

Företagsform: Aktiebolag för att hålla isär privatekonomi och företag. Utbildning: Veterinär, doktor i kliniska vetenskaper vid SLU. Postdok-studier på halvtid. Gjort innan: Har bland annat varit distriktsveterinär och biträdande statsveterinär på SVA. Tips till andra: Våga ta steget. Gör en ledig dag: Jagar eller fiskar tillsammans med hela familjen.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

47


KARRIÄR

allmän pension som möjligt. Utöver det avsätter jag pengar till investeringssparkonto. VÅGA TA STEGET

Vilket är ditt råd till andra som funderar på att starta eget? – Våga ta steget om du känner att du har något att bidra med och är kreativ. Många uppdragsgivare föredrar att ha konsulter istället för att anställa. Du saknar inte kollegor? – Nej, jag har familjen nära och jag möter många genom jobbet. Med ett stort nätverk, Jonas Malmsten. som tidigare kollegor och uppdragsgivare, är jag aldrig ensam. Att hela tiden förkovra sig är

självklart för Jonas Malmsten, vilket han på halvtid gör som postdoktor vid SLU i Umeå. Tillsammans med olika kollegor från SLU och SVA har de forskningsmedel för två olika forskningsprojekt om älg och vildsvin. ENA BENET I AKADEMIN

Ännu en koppling till SLU är uppdraget som försöksdjursföreståndare vid samma institution i Umeå. Han sitter också med i universitetets försöksdjursråd. – Jag gillar verkligen att ha kvar ena benet i akademin. De båda världarna berikar varandra. Men hur hinner du med? – Det undrar alla. Att ha kontoret hemma är ett sätt att spara tid. Så länge jag gör roliga saker fungerar det bra. Jag spelar inte golf längre och går inte på gym. Vi har heller ingen tv.

Hur går det med boken om älgar? – Den blir klar i höst och har fokus på praktisk och hållbar älgförvaltning. Det handlar bland annat om att hitta balansen mellan antal älgar och andra intressen, som jakt, skogsbruk och trafikrisker. På vissa håll i landet minskar stammen, medan den ökar på Anna Malmsten. andra. Boken har redan rönt viss uppmärksamhet, där Jonas Malmsten är eftertraktad föreläsare i bygdegårdarna. Både han och hustrun kan emellanåt rycka ut på veterinäruppdrag och förlösa kalvar eller behandla sjuka hundar.

Naturvetarnas tjänster till företagare: Individuell rådgivning om bland annat arvodesfrågor, start av företag och hur företaget kan utvecklas. Inkomstförsäkring ingår i medlemskapet.

Personlig karriärrådgivning. Företagsförsäkring och andra försäkringar. Teckna avtal. Avtal 24 hjälper dig att utan kostnad skriva företagsavtal, testamente och äktenskapsord. Tidningen Driva Eget.

Skriv konsultavtal kostnadsfritt online! www. naturvetarna.se/avtal24.se

48

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Rabatt på kvalificerad rådgivning och service om immaterialrätt och affärsjuridik. Nätverk och seminarier.

Ditt medlemskap i Naturvetarna ger dig tidningen Driva eget åtta gånger per år.


Naturvetare som driver företag gillar friheten 675 naturvetare driver företag på hel-

tid. En fjärdedel av dem har två företag. Ungefär lika många driver företaget som aktiebolag som enskild firma. Några få har företagsformen ekonomisk förening. MÅNGA G I LLAR FR I H ETE N

De viktigaste skälen att starta företag: 1. Frihet att styra sitt arbete. 73% 2. Har expertkunnande som efter-

frågas. 45%

3. Utmaning och möjlighet att växa.

42%

4. För att undvika arbetslöshet. 28%

En tredjedel av företagarna är konsulter och säljer rådgivning och service.

5. Möjlighet till högre inkomster. 15%

M I LJÖ I TOPP

2 av 5 planerar att utöka verksamheten. En tredjedel av dem har planer på att anställa. D E FLE STA SÄLJ E R TJÄN STE R

En tredjedel har rådgivning och service, till exempel konsult, som sin huvudsakliga arbetsuppgift. I övrigt sticker inget ut. Företagarna ägnar sig åt allt från produktion och projektledning till utvecklingsarbete och kommunikation.

Flest naturvetare med eget företag är verksamma inom: 1. Miljö, natur, hälsoskydd 17% 2. Life science 12% 3. Skog 11% 4. Lantbruk 8% 80 procent upplever att deras utbild-

ning är relevant för jobbet som företagare. 18 procent tycker inte det, men de är nöjda med sin utbildning ändå.

Visste du att 700 av dem som

svarade på Naturvetarnas löneenkät har eget företag vid sidan av sin anställning? Svarsfrekvensen var 56 procent. Källa: Naturvetarnas löneenkät 2016, där specifika frågor ställdes till dem med eget företag som huvudsaklig sysselsättning.

Naturvetarna kommenterar: Allt fler naturvetare tar steget och blir företagare. För att få koll på trender och förändringar kommer vi genom enkäter fortsätta att kartlägga företagare i Naturvetarna. Att en tredjedel säljer tjänster inom rådgivning och service ligger i linje med trenden att tjänstesektorn växer. Det krävs inga större investeringar, utan affärsidén ligger i den egna kompetensen. Ännu en trend är digitaliseringen som gör det lätt att koppla upp sig på olika plattformar, där företagare och uppdragsgivare möts.

Bara några få har valt lösningen egenanställning. Den lär växa eftersom man slipper administration och fakturering. Å andra sidan kan man inte göra avdrag för omkostnader i företaget. Positivt att så många har planer på att utöka. Det visar att företag genererar nya jobb.

Drivkrafterna för att starta eget varierar och det gäller att det passar in i livssituationen. Frihet att styra sitt arbete och att göra det man är bra på är de vanligaste skälen till att star-

ta eget. För andra kan eget företag bli lösningen på att kunna bo kvar, det gäller särskilt på landsbygden. Att lika många har aktiebolag som enskild firma är intressant. Aktiebolag innebär ett större åtagande och en mer långsiktig satsning. Fördelen är att företag och privatekonomi Marita Teräs, hålls isär. utredare.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

49


STUDENT

Ta hjälp innan du mår sämst Studieårens ständiga krav på prestation är en utmaning, och det är vanligt att må dåligt ibland. Men det finns hjälp att få, av till exempel Studenthälsan. A N N A N O R B E R G TEXT

Ont i magen inför tentan, oro inför framtiden eller stress över att hinna med inlämningsuppgifter och seminarier. Under studietiden kanske du också flyttat till annan ort och ska växa in i rollen som vuxen och självständig. – Det är ett samhällsproblem att unga vuxna, särskilt kvinnor, mår psykiskt dåligt. Och på universitetet har vi ju just unga vuxna, säger Helena Lindvall, verksamhetschef vid Studenthälsan vid Umeå universitet. TA KONTAKT!

De har sett att allt fler söker sig till dem för att få hjälp med oro, ängslan och stress. Det är numera den vanligaste anledningen till att man tar kontakt med Studenthälsan i Umeå. Här kan man få hjälp med hälsorådgivning och stödsamtal, men de som har behov av mer behandlande insatser hänvisas till sjukvården. – Ta alltid kontakt med oss! Det går att nå oss både genom att ringa och genom att komma hit på drop-in. Vi bokar in de personer vi har möjlighet att hjälpa, och annars ger vi råd om var man kan vända sig, till exempel vårdcentralen eller psykiatrin.

50

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Studentlivet innehåller många utmaningar, till exempel genom kraven på att prestera. På Studenthälsan i Umeå erbjuds samtal, grupper och föreläsningar för att hantera stress, oro och sömnsvårigheter. LJ US LAM POR

– Vi vill nå studenterna innan de mår så dåligt att de får problem med studierna. Vårt uppdrag är att jobba hälsobefrämjande och förebyggande. De har också ett lugnt rum, där man kan sitta i lugn och ro och samtidigt få ett extra tillskott av ljus. Ljuslamporna köptes in för att mota mörkret under vinterhalvåret i Umeå, men det finns ingen entydig forskning som visar att ljuset gör skillnad. – Många uppskattar ändå att sitta en stund i ljuset, och rummet är mycket populärt, framför allt hos våra utländska studenter. Vi har femhundra besök i månaden. TYSTNAD S PLI KT

Helena Lindvall tillägger att många inte söker hjälp alls och i stället mår dåligt i det tysta. Hon uppmanar till att hellre ta kontakt tidigt, då det är lättare att komma till rätta med problemen. Studenthälsan har tystnadsplikt och

det kostar ingenting att besöka dem. Utbudet varierar beroende på studieort, men du kan få hjälp med till exempel stress- och sömnproblem, självkänsla, oro, nedstämdhet, ångest och studiesvårigheter. Formatet är allt ifrån enskilda samtal och internet-baserad behandling till seminarier och kurser. #

SÅ KAN DU ÖKA DI N M OTSTÅ N D S K R A F T M OT AT T M Å DÅ LI GT 1. Sov och vila tillräckligt. 2. Ta hand om kroppen med regel-

bundna rutiner, genom att äta bra och att röra på dig.

3. Gör saker som får dig att må bra. 4. Hitta sätt att uttrycka dina

känslor och tankar: berätta, måla, skriv, sjung…

5. Hitta gemenskap och få stöd

från omgivningen i till exempel en förening eller ett nätforum.

Källa: 1177.se


KARRIÄR

3 frågor till Theres Lundahl, ordförande för Naturvetarnas studentråd som studerar miljövetenskap vid Lunds universitet 1. Hur kommer det sig att studentrådet har engagerat sig i frågan om psykisk ohälsa? – Vi ser att det är en stor fråga bland studenterna på våra lärosäten och något som våra medlemmar vill att vi driver. Vi i styrelsen ser också detta problem i vår vardag och vi brinner för att jobba med frågan. 2. Hur hänger det ihop med er fokusfråga om arbetslivsanknytning? – Hur man mår under studietiden påverkar kanske om man slutför utbildningen och kommer igång att jobba. Och om man mår dåligt redan nu, hur blir det då i arbetslivet? 3. Vad vill ni göra? – Vi vill få ut information om att man inte är ensam, att det tyvärr är vanligt att må psykiskt dåligt, och ge tips på vart man ska vända sig för att hitta en lösning. Dock, värt att notera, bara för att det är vanligt förekommande betyder det inte att det är okej att må psykiskt dåligt. 4. Hur ska ni göra detta? Vi planerar just nu en temadag om psykisk (o)hälsa för att ge Naturvetarnas studentmedlemmar kunskap och verktyg för att kunna förebygga psykisk ohälsa och upprätthålla psykisk hälsa både under studietiden och arbetslivet. Vi vill också sprida kunskapen i andra kanaler.

ST U D E N T H Ä LS A N

Studentlivet innehåller många utmaningar.

Studenthälsans uppdrag är att arbeta med problem som är relaterade till studierna, men de kan hjälpa dig med vart du kan vända dig för att få hjälp med sådant som är utanför deras uppdrag. Kontakta dem även om du är osäker på vilken typ av hjälp du behöver.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

51


S PA N A R I N

N Y U TSTÄ LLN I N G

Exakt vetenskap

NY BOK

Inspiration för den moderna torparen

Under 1800-talet blev svenska forskare världsledande inom till exempel kemi, spektroskopi och astronomi. Bakgrunden var en ny syn på naturvetenskap där forskning blev ett yrke. Man fokuserade på att mäta exakt och utvecklade mättekniker och mätapparater. Uppsala universitets nya utställning Drömmen om det exakta berättar om denna naturvetenskapliga storhetstid. AN

Dina planteringar kan hjälpa till att öka den biologiska mångfalden. Det är en röd tråd i boken Naturvård för torpare. Här finns både avsnitt om torpens och ängens historia, och avsnitt med handgripliga tips om hur man anlägger en damm, sköter en äng eller hyr en ko (!). Fina fotografier och illustrationer förstärker texterna och gör boken lättillgänglig. Själv är jag svag för de detaljerade teckningarna av till exempel vatteninsekter och typiska ängsväxter. AN

Naturvetenskapen behöver noggranna mätningar.

NY BOK

SÅ STYRS I N FOR MATION

t. Längtan till lande

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Algoritmer väljer ut vad du får läsa.

Funderar du över varför du ser vissa annonser och inlägg i sociala medier, men inte andra? Och varför dina träffar för ett sökord skiljer sig från kollegans? Internetstiftelsen i Sverige, IIS, har fördjupat sig i algoritmerna som styr vad du ser och tagit fram guiden Algoritmer – så påverkar de din vardag. AN

52

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

VI N N!

Sophia Steinick-Sandberg vinner boken Bemötandekoden, Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)liv.

CHANS ATT VINNA! Tvivel. En bok om faktaförvirring samt Naturvård för torpare. Läs mer på nästa sida.


Vi lottar ut boken Tvivel. En bok om faktaförvirring samt Naturvård för torpare. Du kan delta i utlottningen genom att mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Mejla senast 22 maj. Skriv bokens titel i ämnesraden.

NY BOK

En bok i rätt ögonblick. Bättre tajmning kunde inte Maths Nilsson ha när han i samma veva som March of science genomfördes i hela världen släppte sin nya bok. Boken tar upp frågan om faktaresistens

– oviljan att ta till sig kunskap som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men han går ett steg till och frågar retoriskt vem man ska lita på när vetenskap kommer i konflikt med ideologi, känslor och ekonomi. Han gör en grundlig genomgång av miljöskandaler genom åren, allt från DDT och dioxin till asbest och uttunnat ozonskikt. Det blir särskilt intressant när han speglar spelet bakom, där olika intressen, ofta industrin eller miljöorganisationer, gör andra tolkningar av vetenskapliga slutsatser. – Minns asbesten i bromsar som har ett tydligt samband med uppkomst av cancer hos människor. Eftersom stora ekonomiska intressen står på spel har forskare, finansierade av industrin, ifrågasatt studierna och menat att bevisen för att sambandet stämmer inte är tillräckliga.

ing inte tar klimathotet på allvar när forskarna är eniga om att mänsklig påverkan står bakom klimatförändringarna. KÄN S LOR PÅVE R KAR

Maths Nilsson ger sig också in i det getingbo som LCHF kan liknas vid, utan att ta ställning själv. Han beskriver den infekterade debatten där känslor och tyckande ofta väger tyngre än vetenskap. – Experterna är inte ense om huruvida kolesterol är farligt för hälsan. Många väljer ändå en sida och driver det stenhårt. Tyckarna – de självutnämnda experterna – får ofta större genomslag och utrymme i media än forskarna som sitter inne med fakta. Körsbärsplockarna kallar han dem som väljer ut en vetenskaplig studie som ligger i linje med deras intresse och stärker den tes de driver. Att det sedan finns tjugo studier som pekar i motsatt riktning väljer de bort.

S PR I D S I SOCIALA M E D I E R

Det menar han skapar förvirring och gör det svårt för politiker och lekmän att tolka informationen. – Det är egentligen allvarligare än faktaresistens eftersom det blir svårt att säga att någon har rätt eller fel. Det finns alltid studier som stärker ens egna intressen. Det har blivit vanligare med sociala medier där ”vetenskapliga fakta”, som företräder ett visst intresse, snabbt får spridning. Han ryggar förstås inte för klimatdebatten, där tro ofta går före vetande, med inslag av fundamentalism. – Fundamentalisterna är lyckligtvis få och tar inte till sig andras argument. De flesta vill ändå söka sanning och få klarhet. Men visst är det oroande att USA:s reger-

M I LJÖRÖR E LS E N KAN ÖVE R D R IVA

Skogsdöden på 1980-talet tas upp som ännu ett exempel. Det sas att surt regn var orsaken, men så var det inte. – Vissa hävdar att skogsdöden är en myt, vilket jag inte vill säga. Det var ingen bluff, men den överdrevs av miljörörelsen och media som hakade på, vilket gjorde att debatten blev onyanserad. Inte heller då lyssnade man tillräckligt på forskarna. Så vi kan inte heller lita på miljörörelsen? – Lika lite som industrin sitter miljöorganisationerna inne med den enda sanningen. Ett klassiskt exempel är ogräsmedlet roundup som enligt vissa studier orsakar cancer, medan andra inte gör det.

Inte ens myndigheterna kan man alltid lita på. – I normalfallet kan vi göra det. Men det händer att de stöder sig på studier som industrin har finansierat, vilket kan vara tveksamt. LE L

I tider av faktaresisten s.

V E M Ä R F Ö R FAT TA R E N ?

MATH S N I LS S O N Karriär: Kemist som har jobbat i läkemedelsindustrin i olika roller i mer än tjugo år. I dag är han konsult som processingenjör på Astra Zeneca i Södertälje och jobbar där några dagar i veckan. Varför en bok: Med tidigare avgångsvederlag från Astra Zeneca förverkligade han sin dröm och skrev på heltid under ett år. Sedan har det fortsatt. Detta är hans tredje bok. Lönsamhet: Att skriva böcker är en hobby som han inte tjänar pengar på. Han gillar att skriva och får utlopp för sin kreativitet.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

53


S PA N A R I N

Gästkrönika

Att odla i stan sänker pulsen och ger nya vänner Så här års skickas det dagligen statusuppdateringar mellan odlarna i min grannodling, Zinkens odlingsgrupp. Vi berättar att vi gödslat, förgrott, eller att vitlöken börjar titta upp. Vi har möten också, där vi bestämmer vad vi ska odla i år och vi ses vid odlingarna för att plantera och sköta om. Det senare, att tillsammans sköta odlingarna är det roligaste. Frön av bönor, morot, sallat, ringblommor och annat sås, kålplantor, tomatplantor och små pytteplantor av sammetstagetes planteras omsorgsfullt ut lite här och var i odlingarna. Jordärtskockor och potatis sätts i jorden. Sedan gör vi ett skötsel- och bevattningsschema. Vi är ungefär sex familjer som odlar. Det är på fjärde året vi gör det och alla som bor i vår brf är välkomna. För alla barn i kvarteret har vi också satt jordgubbsplantor så att de kan plocka om de vill. På hösten har vi skördefest för alla i föreningen. Annars är det vi odlare som sköter om och skördar. Ytan vi brukar är kanske 50 kvadratmeter och var en spillyta som inte användes till något. Nu surrar här biologisk mångfald till grannarnas förtjusning. En och annan tycker kanske att virrvarret är lite oordnat, köksträdgårdsväxter och blommor

54

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

i en röra. Varje år har vi en noggrann plan, som vi genast överger när vi väl planterar och sår. Fast en sak håller vi fast vid, att hålla ett strikt växelbruk åtminstone när det gäller kål och potatis, som annars, om de odlas på samma ställe år efter år lätt drabbas av potatisbladmögel respektive klumprotssjuka, vars sporer överlever i jorden under vintern. Sånt vill man inte ha in i odlingen, då är det ajöss med kål, potatis och tomat i många år framöver. Men varför odlar vi egentligen i staden? För att få egna råvaror, för att göra omgivningen vackrare, för att koppla av. Dagens tillvaro, där vi hänger på sociala medier dygnet runt och skickar mejl till jobbkollegor mitt i natten stressar oss – att arbeta med jorden, att sköta om växter har en lugnande verkan. Pulsen går ner. Jag tror också att vi längtar efter ett socialt sammanhang och vi vill påverka vår närmiljö, känna att platsen utanför ytterdörren är vår gemensamma, att den gröna ytan har en identitet. Social status spelar ingen roll och

Ulrika Flodin Furås, stadsodlande trädgårdsjournalist och fotograf

det är avkopplande, det är oviktigt om min medodlare är sopåkare eller psykolog. Odlandet för oss närmare varandra. Att stadsodlingen dessutom hjälper den biologiska mångfalden i staden är ett fantastiskt plus, att kliva ut ur lägenheten och plocka råvaror till dagens lunch är ren lycka. Chefredaktör för Koloniträdgården och författare till boken Gatsmart odling.

Lycka är att odla och skörda sin egen vitlök.


MITT JOBB

M I LJ ÖSTR ATEG JENNY ÅNGMAN, MILJÖSTRATEGISK CHEF, JÄRFÄLLA KOMMUN TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Miljöstrategen: Arbetar brett med mil-

Sjöar och hav: När hon började plugga til�-

jöfrågor inom kommunen. Med fysisk planering av stadsdelar där man vill se till att byggandet blir miljömässigt hållbart och att områdets struktur hjälper invånarna och andra aktörer att leva miljörätt. Att ta fram styrdokument i form av en miljöplan, som kommunens förvaltningar planerar sina åtgärder efter. Eller att delta på interna workshops för att till exempel bilda naturreservat.

lämpad miljövetenskap var tanken att bli marinbiolog, men det är en tuff arbetsmarknad. Intresset finns dock kvar i form av dykning på fritiden.

Bakgrund: Examen i tillämpad miljövetenskap. Har arbetat med miljö i olika roller på flera platser i landet. Hon har stor nytta av sin naturvetenskapliga grund och lär sig hela tiden nytt. Utbildningen gav också en grund i juridik och miljöledningssystem. Utbildning i 40 poäng miljö- och hälsoskydd gav en bra ingång i att arbeta med miljöfrågor inom kommunen.

Att jobba kommunalt: Ger möjlighet att göra skillnad och bidra till ett hållbart samhälle. Här finns stora möjligheter att påverka när man tar ner de nationella miljömålen till konkreta åtgärder i kommunen. Till exempel att man installerar solceller på tak i kommunen, ställer miljökrav i upphandlingar, så att man till exempel köper el från förnybara energikällor, och att ge företag och invånare i kommunen energi- och klimatrådgivning.

som används för att ta fram ett kvalitetsprogram för den nya Barkarbystaden.

Vatten: Genom kom-

Personal: Sex personer arbetar med miljö-

Översiktsplan: Järfälla kommun har

strategiska frågor, miljöplanering eller miljödiplomering. Jenny Ångman inspireras av att coacha och se andra utvecklas i sina yrkesroller.

över 74 000 invånare och planerar för 100 000 år 2030. I planerna finns nybyggnation av tusen bostäder om året, den nya stadsdelen Barkarbystaden och en ny tunnelbanesträckning. Man vill expandera nära kollektivtrafiken och bevara grönområden och stränderna längs Mälaren.

Citylab Action: Vid exploatering av nya stadsdelar behöver man göra avvägningar mellan ekonomisk, ekologisk, rumslig och social hållbarhet och bland annat säkerställa en god ljudmiljö och luftkvalitet. Citylab Action är ett verktyg för att certifiera hela stadsdelar,

munen rinner både den ganska förorenade Bällstaån, och Igelbäcken med väldigt rent vatten. För att förbättra respektive behålla vattenkvaliteten behöver man se till att det finns möjlighet att rena dagvatten. Vattenkraven blir hela tiden tuffare.

Cykelpool: Jenny Ångman är projektledare i flera olika projekt för kommunens strategiska miljöarbete. Just nu jobbar de bland annat för en bil- och cykelpool.

Trender: Det behövs fler miljöplanerare och energi- och klimatrådgivare. Det har varit vanligt att det finns en person som är kommunens miljöstrateg, men nu börjar man anställa ytterligare någon.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

55


Per har visioner för Naturvetarna Redan efter några dagar på nya jobbet som förbundsdirektör på Naturvetarna har Per Klingbjer idéer om hur förbundet ska utvecklas och växa. I ett läge där arbetsmarknaden snabbt förändras, menar han att facket har mycket att bidra med. Roliga utmaningar går som en röd tråd genom Per Klingbergs karriär. Nu ska han tillsammans med medarbetarna på Naturvetarna ta förbundet och dess medlemmar ett steg till. – Det finns en stor potential i Naturvetarna som organiserar en så viktig grupp i samhället, vilket sammanfattas väl i devisen: ”Naturvetare skapar världens framtid.” Per menar att naturvetare har lösningar på många av samhällets utmaningar.

Det handlar om allt från klimat och miljö, livsmedelstrygghet och hälsa till ren och säker energi, smarta transporter och råvaruförsörjning. – Ja, listan kan göras lång, där naturvetare har nyckelroller. Att leda en sådan organisation känns både ansvarsfullt och roligt. FRÅN AN D RA S I DAN

Som naturvetare och disputerad i natur-

geografi med en avhandling om klimat och glaciärer är Per sedan studenttiden medlem i förbundet och har kunnat följa det genom åren. Han har börjat mejsla fram idéer för hur förbundet ska utvecklas. – Naturvetarna ska vara det självklara valet för naturvetare. Dit ska vi komma genom att tydligt kommunicera våra ställningstaganden och bli mer synliga. Har du som medlem varit i kontakt med Naturvetarna? – Ja, och jag fick ett professionellt bemötande och den hjälp jag behövde. Den servicen är viktig att upprätthålla och utveckla. Vi kommer också att behöva utveckla stödet till de förtroendevalda ute på arbetsplatserna. Själv har Per aldrig haft något fackligt uppdrag, men som arbetsgivare har han i samråd mött facket från andra sidan. – Det har varit lätt och konstruktivt att samarbeta med facket. De förtroendevalda kan se saker på andra sätt och bidrar ofta till bra idéer, som har gjort att vi har kunnat möta varandra och komma vidare. KOM PLEX AR B ETS MAR KNAD

Per Klingbjer menar att naturvetare har lösningar på många av samhällets utmaningar.

56

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

Per Klingbjer menar att fackets roll kommer att bli ännu viktigare. – Vi står inför en snabb omställning på arbetsmarknaden som blir allt mer komplex. Bland annat digitaliseringen gör att jobb försvinner och nya tillkommer. Vi måste vara med i dessa diskussioner för att kunna påverka och bidra till utvecklingen. I det menar han också att den psykosociala arbetsmiljön ligger. – Den måste vi ta på största allvar, vil-


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

ket arbetsgivaren är skyldig till genom de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket, som nu har ett år på nacken. Utan att komma med färdiga lösningar tror Per att trygghet, en tillåtande miljö och hur vi uppträder mot varandra samt att ha ett tydligt innehåll och en tydlig omfattning i arbetet, är en del av en organisations framgång. – Här har både arbetsgivaren och de förtroendevalda på arbetsplatsen en viktig roll. Det handlar om att tillsammans hitta hållbara lösningar. FOR S KN I NG OCH UTB I LD N I NG

Per Klingbjers engagemang går inte att ta miste på när vi sitter på ett café på Nytorget på Södermalm i Stockholm, där han har sin hemvist. Croissanten ligger närapå orörd långt in i intervjun. Ivrigt delar han med sig av sina tankar och visioner för Naturvetarna. Med förflutet på ABB, Stockholms universitet, Regeringskansliet och på Sveriges geologiska undersökning, SGU, i olika roller känns han som klippt och skuren för Naturvetarna. Frågor om forskning och utbildning har legat på hans bord, ofta i ledande roller. Han kommer närmast från en tjänst på SGU där han hade ansvar för bland annat forskning och verksamhetsutveckling.

Jag uppskattar uppriktighet.

ella friluftsorganisationerna, som har 25 medlemsorganisationer med 1,7 miljoner medlemskap. I botten ligger ett intresse för att vistas i naturen. Han gillar skönheten i naturen och njuter av såväl skärgårdens kobbar och skär som dalgångar och toppar i fjällen. – Förutom att friluftslivet är kul, så är det är en del av civilsamhället och viktigt för folkhälsa, demokrati och social inkludering, liksom att värna och sprida kunskap om vår natur. LEL

Per Klingbjer Aktuell: Tillträdde jobbet som Förbundsdirektör på Naturvetarna den 2 maj. Utbildning: Naturvetare i botten och disputerad i naturgeografi. Karriär: Haft ledande roller i frågor om forskning och utbildning på Stockholms universitet, Regeringskansliet och på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Ideellt engagemang: Ordförande för Svenskt Friluftsliv. Kopplar av med: Vandrar i naturen, gärna fjällen. Åker skridskor på vintern, springer emellanåt. Är i huset i skärgården. Familj: Hustru och dotter, som pluggar på KTH. Favorit på SVT Play: Nyheter. Uppskattar hos kollegor: Uppriktighet. Läser just nu: Per Wästbergs Stockholm.

G I LLAR FR I LU FTS LIV

Som om inte det räckte har han en ledande roll inom det svenska friluftslivet. Han är ordförande för Svenskt Friluftsliv, en paraplyorganisation för de ide-

Som ordförande för Svenskt Friluftsliv gillar Per Klingbjer att vandra i fjällen, men också att vara i skärgården.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

57


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Jonas lämnar över till Martin Efter tolv år avgår Jonas Engzell som ordförande för professionsföreningen Hälsa och Miljö inom Naturvetarna. Frågan om hot och våld har lyfts under hans tid, men mycket återstår att göra. Jonas Engzell. Några gånger under de här åren har det hettat till. – När djurskyddet gick från kommunen till staten var många engagerade och det var livliga diskussioner. Om övrig tillsyn ska gå samma väg splittrar medlemmarna. Även jag är osäker på vad som är bäst, både sett till verksamheten och våra medlemmars arbetsmiljö. Vilken är den största framgången? – Att frågan om hot och våld har lyfts i samhället. Det har vi gjort i samarbete

med kansliet och förbundsstyrelsen. Naturvetarna, är numera en självklar part när frågan diskuteras politiskt. Men flera steg kvarstår för att få bukt med hot och våld i samband med tjänsteutövning. Han ser det som ett arbetsmiljöproblem som måste få en lösning för att medlemmarna ska känna sig trygga och kunna utföra sitt arbete. Ytterst menar han att det handlar om medborgarnas rättssäkerhet. – Det är viktigt att våga prata om hot och våld. Om vi lägger locket på kommer miljöbovarna undan. Man känner sig också mindre ensam som inspektör om man får läsa om andra fall, till exempel i den här tidningen. Vad har varit roligast? – Möten med medlemmar och studenter, där vi har visat vad yrkena inom hälsa och miljö innebär. Kanske jag har hjälpt någon att hitta rätt i karriären. Vid sidan av miljö- och hälsoskyddsinspektörer och livsmedelsinspektörer är även miljöstrateger och kommunekologer med i Hälsa och Miljö. Biologen Jonas

Mer ti kung d för exe sfisk mpe lvis are.

Engzell är själv kommunekolog och jobbar på Miljöförbundet Blekinge Väst. På hans bord ligger allt från hotade arter till grundvatten och detaljplaner. Vad ska du göra nu? – Fågelskådning är min passion. Nu får jag mer tid till det och familjen som delar intresset för fåglar. Ditt bästa ögonblick i fält? – När jag höll en gräshoppsångare i handen och det visade sig vara samma fågel som jag ringmärkte året innan. Den hade alltså varit ner i Afrika och vänt. Nu tar Martin Bertilsson, som till vardags jobbar som miljökonsult på RSM & CO, över ordförandeklubban för Hälsa och Martin Bertilsson. Miljö. LEL

De vässade sin förhandlingsteknik Att förstå motparten är en nyckel till en lyckad förhandling. Det och andra tips fick naturvetare som gick Naturvetarnas förhandlingskurs i slutet av mars.

Emily Dock Åkerman och Mattias Wåtz.

58

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

– Jag gillade rollspelet, där vi växlade mellan att vara arbetsgivare och facklig part. Det var en nyttig övning, säger kemisten Mattias Wåtz, som till vardags är upphandlare i Aneby kommun och arbetsplatsombud för Naturvetarna. Den kunskapen har han också nytta av i jobbet när kommunen handlar upp varor och tjänster. För zoologen Emily Dock Åkerman, ordförande för Saco-föreningen på Naturhistoriska riksmuseet, kom den här utbildningen lägligt. – För mig var det jätteviktigt att gå den här kursen eftersom jag kommer att förhandla med arbetsgivaren i skarpt läge. I en förhand-

ling handlar det också om att förstå motpartens underliggande motiv. Och sedan gäller det att ta reda på var smärtgränsen går. Hon påpekar att målet inte är att vinna en förhandling, utan att båda parter ska bli nöjda. – En viktig insikt är att det alltid finns saker att förhandla om. Finns det inget förhandlingsutrymme om till exempel lönen kanske det är möjligt att till exempel få fler semesterdagar, säger Mattias Wåtz. Upplägget med att varva teori med praktiska övningar under två dagar tycker de är bra. LEL


Avtal 2017 Framgångar i avtal med Ikem Naturvetarna har tillsammans med Sveriges Ingenjörer träffat ett treårigt avtal med arbetsgivarna inom Ikem, Innovations- och kemiföretagen. – Glädjande att vi har fått igenom flera av våra yrkanden, även om vi helst hade sett högre löneökningar. Nu jobbar vi för att det kan bli mer i de lokala förhandlingarna ute på företagen, säger Naturvetarnas förhandlingschef Bo Seving. Här är de viktigaste förändringarna: 1. Lönehöjning ska motiveras Det treåriga avtalet, som gäller från och med 1 april, ger lönehöjningar på 6 procent plus 0,5 procent i avsättningar till deltidspension. Totalt 6,5 procent alltså. I avtalet framgår hur löneprocessen och de lokala förhandlingarna ska gå till. – Bra att parterna är överens om att lönesättande chef ska ge en motivering till föreslagen lönehöjning och vad medarbetaren ska göra för att påverka sin löneutveckling. 2. Provanställningen bort En viktig del i avtalet är att olika typer av visstidsanställningar har rensats bort och ersatts av en tidsbegränsad anställning. Det innebär också att provanställningen försvinner som anställningsform. – Nu är det slut på missbruk av visstidsanställningar, som inte längre kan staplas ovanpå varandra. Det här ger en tydlighet och är till fördel för våra medlemmar. En tidsbegränsad anställning

kan pågå under minst en månad och max 24 månader under en treårsperiod. Sedan kan man komma överens lokalt om att utöka den tiden med 12 månader.

Mäktig manifestation för vetenskap Runt 2 500 personer deltog i March for science i Stockholm. Det blev en mäktig manifestation för vetenskap och källkritik, men också mot faktaresistens och falska nyheter, ”fakenews”. Naturvetarna var en av 70 organisationer som stöttade marschen.

3. Forskarstuderande gynnas Även doktorander och postdoks som anställs för forskning påverkas. För postdok gäller att en tidsbegränsad anställning på två år blir norm, med möjlighet till förlängning om det finns särskilda skäl. För doktorander får den första anställningen gälla högst ett år, som sedan får förlängas med högst två år i taget. – Det är en viktig förbättring som stimulerar utbytet mellan akademi och industri. 4. Fler dagar med föräldralön Vinnare är också föräldrar som har rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse. Den extra slant som arbetsgivaren skjuter till genom föräldraledighetstillägg, även kallad föräldralön, kommer att utbetalas under fler dagar efter kortare anställningstid än tidigare. 5. Mer till deltidspension Avsättningen till deltidspension ska öka med ytterligare 0,5 procent utöver de 0,7 procent som avsätts i dag. LEL

Anställning under två år blir norm för postdoks i industrin.

I ett läge där Donald Trump lättar på klimatlagstiftningen samtidigt som Ungern lägger ner universitet måste vetenskapen försvaras. Detta gjordes på 605 platser i världen den 22 april. Forskningsministern och miljöministern var på plats och talade på Medborgarplatsen. Helene Hellmark Knutsson påminde om att forskningspolitik inte har någon politisk färg. – Vi ser hur det öppna samtalet manipuleras och det är viktigt att visa att riksdagens demokratiska partier stöttar vetenskapen, säger Helene Hellmark Knutsson och lyfter fram att tilliten till vetenskapen möjliggör demokrati och utveckling. LEL Varför deltog du i marschen? Elisabeth Ekener, forskare inom social hållbar utveckling på KTH: – Jag är en av initiativtagarna och är helnöjd, både att så många kom och att det blev så festligt. Vetenskap behövs för att kunna fatta bra politiska beslut som grundar sig på fakta. Våra värderingar avgör hur vi använder ny kunskap. Blir det någon fortsättning? – Det finns en ambition att göra något mer, men det är inte säkert att det blir en marsch. Johannes Bergsten, förste intendent på zoologiavdelningen på Naturhistoriska riksmuseet: – Det behövs motkrafter till det som händer i världen, som gasattackerna i Syrien och att USA hotar med att hoppa av klimatavtalet. Det är frustrerande. Jag tror på politiska beslut fattade på värderingar och evidensbaserade fakta.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

59


w m r so e n å förm e id ar v l g spe Här

ko

tiv llek

avt

a

ig er d g t le

ATT LÖN E N HÖJS VARJ E ÅR TAR VI FÖR G IVET. M E N DET FI N NS I NG E N LAG SOM SÄG E R ATT DET SKA VARA SÅ. ISTÄLLET ÄR DET PARTE R NA PÅ AR B ETSMAR KNADE N SOM HAR KOM M IT ÖVE R E NS OM DET I KOLLE KTIVAVTALE N.

K O L L E K T I VAV TA L – L Ö N E R E V I S I O N

Prata mer om lön Dialog mellan chef och medarbetare är nyckeln till en lönesättning som båda kan vara nöjda med. I botten måste det finnas en tydlighet om vad man ska göra för att kunna höja sin lön, menar Sten Wolme, ordförande för Saco-S-föreningen på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Sten Wolme är övertygad om att den lönemodell som tillämpas inom statlig sektor gynnar akademiker. Lönen sätts i lönesättande samtal på Länsstyrelsen i Västra Götaland. En gång om året, 1 oktober, är det lönerevision enligt det tillsvidareavtal (RALS-T) som gäller i staten. – Akademiker kan som regel tala för sig och argumentera för sin egen lön. De kan visa på vilket sätt deras prestation och resultat bidrar till att utveckla verksamheten.

TA I OR D E NTLIGT

Det är förstås en sanning med modifikation. Kanske kvinnor ibland har svårare att framhålla sina förtjänster, spekulerar Sten Wolme. – Det kan vara en könsskillnad. Jag försöker peppa dem som ringer och frågar om aktuella lönelägen vid nyanställning. ”Var inte blyg, du har inget för att lägga dig lågt. Det är inte därför de väljer dig, utan arbetsgivaren är intresserad av din kompetens”, brukar jag säga till dem som söker jobb här. Utifrån den lönestatistik som finns informerar han om lönespannet för en viss tjänst. Med rätt kompetens bör den sökande ha ett löneanspråk som ligger i det övre skiktet. Det är också viktigt att jämföra med andra statliga myndigheter, till exempel genom att använda Saco Lönesök. LÅG STARTLÖN HÄNG E R M E D

Sten Wolme är ordförande för Saco-Sföreningen på länsstyrelsen i Västra Götaland.

60

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

– Lönen vid nyanställning är jätteviktig eftersom det senare i karriären är svårt att höja lönen dramatiskt. En för låg lön vid nyanställning riskerar att hänga med, även om snedsitsar kan vara möjliga att rätta till i efterhand. Det har man gjort i Västra Götaland i den årliga lönekartläggningen. Det gällde några kvinnor som bedömdes ha likvärdiga kvalifikationer och arbetsuppgifter som sina manliga kollegor. En

anledning till löneskillnaderna var att kvinnorna hade börjat på lägre löner. Sten Wolme menar att man i de årliga lönesamtalen ska höja blicken och titta framåt. – Ta en dialog med arbetsgivaren om vad du ska göra för att kunna höja din lön på flera års sikt. Det kan handla om att utveckla ditt arbete, och ibland även byta tjänst, vilket kan förutsätta kompetensutveckling. B EG RÄN SAT LÖN E UTRYM M E

Men det är inte alltid de lönesättande samtalen fungerar som det är tänkt. – Lönesättande chefer är bakbundna av ett löneutrymme att fördela. Vissa får beskedet ”fortsätt som idag”. Det håller inte. Vi måste ha en diskussion om vad man ska göra för att kunna påverka sin lön. Där behövs en tydlighet som har stöd i avtalet. Han påminner om att det lönesättande samtalet är just ett samtal och inte en förhandling. – Nyckeln är att ha en bra dialog om lön och arbetsuppgifter, med möjlighet att påverka dessa, men kom ihåg att arbetsgivaren i slutändan är den som sätter lönen. UTVECKLA LÖN E PROCE SS E N

Det görs en årlig undersökning om hur löneprocessen fungerar på Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet är att utveckla processen. Vid senaste revisionstillfället gjordes en förändring. Istället för att ha två lönesamtal om resultat, påslag och löneläge i båda samtalen har de renodlats.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

TÄNK PÅ I LÖNESAMTALET 1. Lägg fokus på dig själv och dina

resultat. Använd gärna Saco Lönesök för att få koll på lönerna i din bransch och på din befattningsnivå.

2. Följ upp dina resultat under året i

– I det första lönesättande samtalet pratar vi om individens resultat och mål. I den andra delen några veckor senare, pratar vi lön. Fördelen är att det första lönesättande samtalet blir mindre laddat och ger möjlighet för chefen att få hela bilden innan lönen sätts. Även om det finns saker att förbättra menar Sten Wolme att löneavtal utan centralt satt siffra är till fördel för akademiker. – Vi behöver ha en bättre dialog med arbetsgivaren om löneutrymmet, för att kunna rekrytera och behålla, samt ut-

veckla verksamheten. Arbetsgivaren upplevs ibland vara styrd av märket, som parterna inom industrin fastställer. ÖVE R S KOTT GÅR TI LLBAKA

Han förklarar att Länsstyrelsen i Västra Götaland genererar ett överskott nästan varje år. Pengar som inte förbrukas går tillbaka till staten, om överskottet är för stort. – Varför inte lägga mer på höjda löner, frågar han retoriskt. Till exempel gamla snedsitsar. Argumentet från arbetsgivaren är att den vill vara försiktig och ta höjd för sämre tider. AN

3. Ta reda på om din lön har höjts i takt

PRIVAT SEKTOR

med hur du och dina arbetsuppgifter har utvecklats under de senaste åren?

4. Sätt upp mål för nästa år, både för

dig personligen och för verksamheten.

5. Vad behöver du för att nå målen?

Det kan handla om allt från en ny dator till kompetensutveckling.

6. Du och chefen kommer överens om

ny lön.

7. Titta framåt och sätt upp mål för din

NÄR HÖJS LÖNERNA?

relation till uppsatta mål när det gäller: ditt ansvar, dina arbetsuppgifter, din kompetens och prestation.

lön på flera års sikt, och vad du behöver göra för att nå dit.

DETTA GER KOLLEKTIVAVTALET

Parterna inom industrin går före och kommer överens om lönehöjningar och andra villkor. Avtalstiden varierar. Det avtal som nyligen träffades mellan facken och arbetsgivarna inom industrin löper över tre år. När märket är satt följer övriga avtalsområden efter och lägger sig på en likvärdig nivå. Inom vissa områden, som tjänstesektorn, finns ingen centralt satt siffra.

Föräldralön

STATLIG SEKTOR

Arbetsskadeförsäkring

Här gäller tillsvidareavtal med lönerevision oftast 1 oktober varje år. Det förutsätter kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation (Saco-S) för att vårda avtalen och justera dem vid behov. Några centralt satta siffror finns inte i avtalet, vilket ger möjligheter till högre lönehöjningar på lokal nivå.

Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Kompetensutveckling Tjänstepension Lönerevision en gång per år

KOMMUNAL OCH LANDSTINGSKOMMUNAL SEKTOR

Extra semester

Inte heller här finns någon centralt satt siffra för parterna att hålla sig till. Avtalen löper tillsvidare och anger att löneöversyn ska ske 1 april varje år.

Övertidsersättning

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

61


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Naturvetarna möblerar om och vässar servicen Naturvetarnas kansli har fått en ny organisation och blir starkare i förhandlingar och rådgivning. Vi har pratat med de nya teamcheferna. 1. Vem är du? 2. Vad jobbar ditt team med? 3. När kommer jag som medlem i kontakt med er?

Anna Centerdal, teamchef medlemsrådgivning

Roma Uddin, teamchef och förhandlingschef privat sektor

1. Utbildad i bland annat retorik och arbetsrätt. Arbetade heltid tre år som förtroendevald på Adecco med rådgivning och förhandlingar. Anställd på Naturvetarna sedan 2014 som lokalföreningsrekryterare och ombudsman sedan 2015.

1. Utbildad inom molekylär cellbiologi.

2. Vi jobbar med rådgivning inom arbetsrätt och arbetsmiljö för medlemmar och förtroendevalda. Vi hanterar även medlemskap i förbundet, till exempel nya medlemmar och aviseringar av medlemsavgift. Inom teamet finns också service för förtroendevalda. 3. Vi är din första kontakt när du vill ha hjälp från förbundet, till exempel om du har problem på din arbetsplats och behöver rådgivning eller förhandlingshjälp. Om du har frågor om ditt medlemskap är det också oss du kontaktar, eller om du är förtroendevald och till exempel vill ha en lista över dina medlemmar.

Ann Lundström, teamchef karriärservice 1. Jag är en disputerad mikrobiolog som tagit vägen via försäljning inom Life Science till karriärrådgivning på Naturvetarna. Nu har jag fått förmånen att leda vår Karriärservice i den nya organisationen.

2. Vi erbjuder våra medlemmar en rad tjänster för att stärka dem i deras karriärer. Vi erbjuder coachning i allt från CV till LinkedIn. Man kan göra och få återkoppling på personlighetsanalyser och vi genomför seminarier vid förfrågan, bland annat om arbetsmarknaden. 3. Lättast kommer du i kontakt med oss genom att anmäla dig till någon av våra tjänster via hemsidan. Du kan också möta oss när vi är ute på våra olika event, till exempel de vi erbjuder våra företagare och chefer.

62

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

10 år på kvalitetskontroll på Cepheid AB, 6 år som ordförande i den lokala Akademikerföreningen. Lokalföreningsrekryterare för 8 Saco-förbund i två år. Ombudsman inom privat sektor på Naturvetarna sedan 2013.

2. Rådgivning till medlemmar i jouren och i enskilda ärenden. Förhandling med arbetsgivare i kollektiva förhandlingar och individfrågor, gällande allt ifrån en omorganisation till rehabiliteringsärenden. Vi stöttar och utbildar våra förtroendevalda, håller medlemsmöten, seminarier och workshops. Vi förhandlar också ett antal kollektivavtal på central nivå. 3. Om du kontaktar jouren och eller om din arbetsgivare kontaktar oss för en MBL-förhandling. Även vid medlemsmöten eller på något seminarie/workshop. Är du förtroendevald så har vi kontakt vid utbildningar eller som stöd i en lokal förhandling.

Andreas Nyström, teamchef och förhandlingschef offentlig sektor 1. Civilingenjör kemiteknik, teknologie doktor i polymerkemi, docent i nanomedicin från KI. Har jobbat som Saco-S ordförande 2013-2015 på KI, ombudsman på Naturvetarna sedan 2015, ledamot i Saco-S-styrelse och representantskapet inom Saco-S sedan 2016. 2. Vi jobbar med förhandlingsfrågor för enskilda medlemmar, och med stöd, råd och strategier för fackligt arbete gentemot våra fantastiska förtroendevalda inom offentlig sektor, alltså staten, landstinget och kommuner.

3. Antingen när du har ett individärende som till exempel arbetsbrist (uppsägning) eller som förtroendevald i någon av våra föreningar inom offentlig sektor.


etare v r u t a n ges Nå Sveri Här är utgivningsdatum för 2017. För mer information och bokning, kontakta Kompetensmedia: 08-20 12 21 eller annons@ kompetensmedia.com

Kommunekolog

Nyhetsbrevet via e-post

Tidningen Naturvetare

Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10

Annons- Utgivning stopp

Nr 4

31 maj

15 jun

Nr 5

25 aug

7 sep

Nr 6

13 okt

26 okt

Nr 7

24 nov

7 dec

Annons- Utgivning stopp 16 maj 18 maj 6 jun 8 jun 8 aug 10 aug 26 sep 28 sep 7 nov 9 nov 12 dec 14 dec

FÖR EN GRÖNARE SAMHÄLLSPLANERING Biologisk mångfald, grön infrastruktur, samhällsutveckling, ekosystemtjänster, analys, dialog, samverkan, NVI, kompensationsåtgärder, naturvägledning, vatten, land, stad. En vanlig dag på jobbet… Mer information om tjänsten och vad vi tänker oss hittar du på www.trollhattan.se/ledigajobb

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,68 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

na r a t e v r u t a N 4,68 %

• Ring 0771-388 788 om du vill ha ett lånebesked direkt. • Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund). • Besök seb.se/medlemslan. • Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar. Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,68 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,68 %, blir den effektiva räntan 4,78 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 350 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2016-09-07.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

63


EFTER JOBBET

@EmilNilsson twittrar om vetenskap Ett rovdjursspår på Instagram eller en populärvetenskaplig artikel på Twitter. Emil V. Nilsson delar och diskuterar vetenskap i många kanaler. A N N A N O R B E R G TEXT

I Instagramflödet syns utsnitt ur

vännernas vardag, bilder av ett band på turné, ett sponsrat inlägg om hamburgare. Och så en extrem närbild på en vitsippa från kontot Vetenskapspedagogen. – Många diskussioner om biologisk mångfald, klimat och populärvetenskap pågår i sociala medier, så om man vill påverka och vara en del av samhällsdebatten måste man finnas där, säger biologen Emil V. Nilsson, som står bakom kontot. Han gör själv ett antal inlägg i veckan. Vid intervjutillfället i Emil V. Nilsson. början av april handlar inläggen mycket om arbetet med att röja gammal betesmark, men annars kan det handla om att han har varit ute och sovit i skogen, eller deltagit i någon kurs. POPU LÄRVETE N S KAP

– Jag ser också sociala medier som ett sätt att förmedla mina kunskaper i ekologisk botanik. Mina inlägg glider ofta över i populärvetenskap. Det var med detta det började; efter disputationen 2005 ville Emil V. Nilsson jobba som populärvetenskaplig skribent. Då kom Facebook och Twitter, som gav

64

N A T U R V E TA R E

N R3 2017

helt nya möjligheter att göra inlägg och berätta om när man var ute i naturen, och att sprida det man skrivit. – Jag har skrivit för till exempel Forskning & Framsteg, och jag ser att jag får uppmärksamhet för det jag skriver genom att tipsa i sociala medier. Det är tydligt att det först då blir en debatt eller diskussion om ämnet. En av utmaningarna i att kommunicera via sociala medier är det korta formatet. Skriver man för långt är det få som läser. Skriver man kort ger det utrymme för tolkning, eller att någon väljer att misstolka. MÄN S KLIGAR E I NTE R N ET

– Det är alltid lättare om man känner eller har träffat människan man har en dialog med. Inga emoji i världen kan väga upp mänskliga möten. Min ironiska 90-talshumor fungerar till exempel inte alls i sociala medier, och det är väl en svaghet att man inte kan skämta på samma sätt. Han tycker att risken för konflikter vägs upp av att de sociala medierna ger möjlighet till nya nätverk. Till exempel att man kan få tips av någon man inte känner, hitta personer som är intresserade av samma saker, eller få kommentarer från hela världen på en forskningsartikel. En annan fördel tycker han är att internet har blivit mycket mänskligare.

Där det tidigare bara var text och bild finns nu digital kommunikation från människa till människa. Emil V. Nilsson använder också sociala medier i jobbet på naturmuseet Biotopia i Uppsala. Där är inriktningen att låta följarna komma bakom kulisserna på museet, och till exempel visa och berätta om vad som händer före och efter en utställning. Här jobbar han också med Naturpodden, som spelas in under olika utflykter i Upplands natur. NYR E NOVE RAD E BAD R U M

– Ibland vet jag inte om jag ska göra inläggen för jobbets räkning eller på mina privata konton. Men jag syns nog mer i mina egna inlägg. Det kan handla om blommor, att spåra stora rovdjur, ett tjäderspel, eller att jag har varit på konsert. Man färgas mycket av vad andra lägger ut. Själv försöker han lyfta fram biologisk mångfald och värdet av natur och kulturlandskap. Han tycker att grundsynen han fått från sin utbildning, att vara förankrad i fakta, syns i bilderna han publicerar. – Det är viktigt att de som har kunskap visar den i sociala medier, och inte förlorar sin möjlighet att kommunicera genom att bara lägga upp bilder på sitt nyrenoverade badrum. Det är här diskussionen förs, inte i kommentarsfälten på tidningarnas debattsidor. #


”Det är här diskussionen förs, inte i kommentarsfälten på tidningarnas debattsidor.”

E M I L V. N I LS S O N Bor i: Västeråker utanför Uppsala. Utbildning: Disputerad inom ekologisk botanik vid Uppsala universitet. Arbete: Verksamhetsutvecklare vid naturmuseet Biotopia. Intressen: Fågelskådning och naturvård. Inriktning på närvaro i sociala medier: Naturvägledning och populärvetenskap. Antal följare på Instagram: Över 400. Antal följare på Twitter: Över 1 000. Trender inom sociala medier: Det kommer nya saker hela tiden, till exempel Snapchat, som kanske kan vara tilltalande för att saker försvinner efter ett tag. Instagram: vetenskapspedagogen Twitter: @EmilNilsson

T I PS T I L L D I G S O M VI LL KO M MA I GÅN G •

Välj kanal: Instagram och Twitter är enkla och ganska direkta. Instagram är bildbase- rat och Twitter textbaserat. Facebook är mer obegränsat.

• Använd din smarta telefon. • Starta ett konto på det eller de sociala nätverk du vill vara på. • Lägg upp en bild och en kort beskrivning av dig själv. •

Fundera igenom vad du vill fokusera på, och av vilken anledning du vill att man ska följa dig. Är det för att du är rolig? Kunnig? Har något intressant att berätta?

• Bjud in dem du redan känner att följa dig. •

Ta bra bilder för att lägga upp. Bilder med människor fungerar alltid bäst, till exempel en bild på dig själv när du gör det du vill berätta om.

• Var personlig, men inte privat. • Håll en linje. Det kan ta ett tag innan någon bryr sig. • Se inte det sociala nätverket som den enda kommunikationsvägen.

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

65


EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T SYNDABEKÄNNELSE GRUNDA DEN DEL AV MELLANHJÄRNAN SOM BILDAR GOLVET I TREDJE HJÄRNKAMMAREN KAN LUSTIGKURRE SIG

PJOSKA

DROPPE AV SALT VÄTSKA

KISTA LOJAL

LEKFULL

STAD 20 KM VÄSTER OM MILANO NÄBBIGT GÅR ARG SÅN FATTAR TJECHOVJON UPP I LISTIG KUSE DRAMA

KRAFTKARLSGÖRA

SNURRAS DET RUNT

GEOLOGISK PERIOD CIRKA 299-251 MILJONER ÅR FÖRE NUTID

KOPULATIONSORGAN HOS PLATTMASKKLASSEN DIGENA SUGMASKAR

ÄGGSTADSSPRIT

GJORDE ÄVENTYRSLYSTEN MYRA HEMIFRÅN?

ENERVERAR FÄSTE

GÖR ENSAM MAMMA?

SPILLRA MITT I NATTEN

SÄGER STURSK SON

OSMIUM JOD KLASSISK SNABB I TRAPPA

LÄGGER TASKMÖRT PÅ LAXEN

SMAKSAK GÅR MED SKUR

LÅNG PÅ LAG LÅT GÅ VAR BORG 1980 I SITT

STAT FASON ALSTRA LIV

MIKROSKOPISKA

LAVIN

FORNTIDA LATINSK GUDOMLIGHET

ADENIN

KAN SKORRA HÄNGT LÄPP

FÖRKLARADE FOTOEFFEKTEN

LÅTA FÅ FAKTAFLOPP PÅ BIL FRÅN MANILA

NÖT I SKOGEN

LITEN PUPILL RÄFSA

VIGGA NEKROLOG

SÅN KUNG VAR LOUIS XIV

BIFALL I BÖN

ÄR DEN BÄSTA JORDEN?

K-MÄRKT METALL SICKAN PÅ FILM SKA DET PÅ GRÖNAN

ANKLAGA INFÖR DOMSTOL

FLINGFALL

INIFRÅN AKTINIUM

HANDBOLLS-PASS PIKAR

STÄLLS PÅ BANAN JÄRNLADY

FILMPRIS FÄRSKA GREPPA BYGGELEMENT

HÅG MED GAS TVÄTTA LÖFTE ROLLS ROYCE

TOG HEM GULDET

BÅLVÄXT

DEN SLANTSLOGS DET VID

DOM BEGÅR DEN ALLVARLIGASTE FORMEN AV STÖLD

Konstruktör: www.lena-holmlund.com / Lemur-kryss

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Stefan Andersson i Norrköping.

66 66

NR U ERTA V ERTA E3 N A TNUART V ER

N R127 2 0 1 7 20

NJURE

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 24 maj vill vi ha din lösning.

KVÄVE

HEN SKRIVER PROTOKOLL UNDER MÖTE


Naturvetare nr 4 i din brevlåda

Kommer i nästa nummer

15 juni

Astronomen som kartlägger Vintergatan I tre år har satelliten Gaia tagit fotografier av rymden. Dessa används nu för att skapa en 3D-karta över Vintergatan. Astronomen Lennart Lindegren spelar en nyckelroll i karteringen.

Knacka kod – nyckeln till framtiden Algoritmer styr allt mer av våra liv när våra prylar blir uppkopplade. För att hänga med i den utvecklingen menar många att programmering ska bli ett obligatoriskt ämne i småskolan.

Djurens etologi När lantbrukets djur får möjlighet att utöva sitt naturliga beteende mår de som bäst. Det har en professor i djurskydd tagit fasta på.

Läs också om:

» Så lyckas du med första intrycket » Små barns hjärnor och lekfullt lärande » Fråga en naturvetare: Vilken skada kan mårdhunden ställa till med?

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll på Kompetensmedia annons@kompetensmedia.com eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Per Klingbjer, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R3 2017

N A T U R V E TA R E

67


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Chefen och arbetsmiljöfrågor Under våren och hösten kan du delta på seminarier med teman om chefens arbetsmiljö. Seminarierna sker i Stockholm och är öppna för dig som är chef och medlem i Naturvetarna eller Akademikerförbundet SSR. >> När kan en arbetsmiljöansvarig chef bli dömd för arbetsmiljöbrott? (19 maj) >> När det värsta händer - chefens krav på krishantering vid allvarliga oförutsedda händelser (28 september) >> Kan man skriva vad skit som helst om en chef? Om anställdas medverkan vid utvärdering av chefsförordnande (26 oktober) >> Vilka krav kan man ställa på en chef vid en rehabiliteringsutredning? (30 november) Läs mer och anmäl dig på www.naturvetarna.se/chef

SEMI

NAR I E

EF ÖR CH F E I SER

ER

Alla seminarier filmas och läggs på www. naturvetarna.se/chef. Nu kan du se ett seminarium om kränkande särbehandling och redskap för hur du kan hantera det.

Naturvetare 3 2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you