Naturvetare nr2

N U M M E R 2 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

Vad tjänar naturvetare?

4

FR Å G A :

Stannar du du hemma när är sjuk?

Det ultimata labbet vägar ur konflikten

Fri wif i

Datavetare i gräsrotsrörelse fixar det D U E LL O M HÄLS OTE STE R S I D 9

|

N U KAN S KAD LI G STR E S S FÖ R E BYG GAS S I D 12

| MATTE HJÄLP S I D 6 4

Nya siffor!

Sätt mål inför lönesamtalet Använd Naturvetarnas lönestatistik för att sätta mål vid nästa löneförhandling. Statistiken ger dig koll på aktuella lönelägen.

Använd lönestatistiken för att:

» Jämföra löner i olika branscher, arbetsuppgifter och befattning för att se din potentiella löneutveckling och dina karriärmöjligheter.

» Se hela lönespannet. Det ger dig mer vägledning om vart du kan ligga, medianlönen är inget facit för vad som är rätt lön.

» Sätta ett lönemål. Argumenten ska baseras på ditt ansvar, din kompetens och dina prestationer.

Ta del av lönestatistiken! Logga in med ditt medlemsnummer (finns på baksidan av tidningen)

www.naturvetarna.se/sacolonesok

INNEHÅLL

N R 2 2016

24

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Stannar du du hemma när är sjuk?

SID 9

DUELLEN Gör hälsoundersökningar nytta?

SID 12

Den 31 mars börjar nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket att gälla.

En gräsrotsrörelse med bland annat datavetare jobbar för gratis wifi i Berlin.

16

SID 29

Funktioner bakas in i framtidens hållbara material.

Hur ska en vanlig människa med sina fel och brister leva upp till alla krav som ställs på chefen?

36

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 4 maj, annonsstopp den 22 april.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson

R E DAKTI ON E N

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

DEN (O)FULLSTÄNDIGA LEDAREN

Klargör förväntningar och undvik konflikter.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

NYA LÄKEMEDEL Kemister vid Lunds universitet lägger grunden för utveckling av nya läkemedel.

SID 42

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

NU KAN STRESS FÖREBYGGAS

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Nu kan sociala ohälsan minska ånga jobbar så mycket att de blir sjuka. Det nya gränslösa arbetslivet bidrar till det, vi är ständigt uppkopplade och kan kolla jobbmejlen när som helst på dygnet.

känner att man är en i laget och en viktig kugge i maskineriet. Med ett högre mål än själva arbetsuppgifterna upplever man meningsfullhet, vilket också är ett vaccin mot utmattningssyndrom.

Men så har inte alla det på arbetsplatsen. Sjukskrivningar på grund Att jobba mycket är inget problem för mig, säger en av social ohälsa ökar. Det har Arbetsmiljöverket tagit fasta på och har del. Däremot vill de ha uppskattning för det de gör och för första gången skrivit föreskrifter om den organisatoriska och soha kontroll och inflytande över ciala arbetsmiljön. De börjar gälla 31 mars och sin egen arbetssituation. ...meningsfullhet, vilket ställer nya krav på arbetsgivarna.

”

också är ett vaccin mot Med de förutsättningarna är De måste ta fram en plan för detta och visa risken att drabbas av uthur de ska uppnå målen. Tanken är inte att slå utmattningssyndrom arbetsgivarna på fingrarna, utan att visa dem brändhet säkert mindre. hur de med en bättre arbetsmiljö får friskare medarbetare som med Men hjärnan behöver vila och laddas om på nytt. glädje går till jobbet varje dag. Det tjänar alla på.

Vi behöver koppla av jobbet och göra helt andra saker, allt från att springa i skogen till att Längre fram i tidningen skriver vi om hur de nya föreskrifterna ska läsa en bok, träffa vänner och gå på mutillämpas. De arbetsgivare vi har pratat med är väl förberedda för förseum. Balans i livet gör att vi klarar en hög arbetsbelastning under kortare perioder. ändringarna. Men alla har säkert inte gjort sin hemläxa. Om man som anställd upptäcker det bör man i första hand ha en dialog med arbetsLika viktigt är att man som medarbetare givaren. Om inte det hjälper, prata med skyddsombudet.

”

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

-20c

”MED HJÄLP AV EN STEKTERMOMETER FRÅN RESTAURANGEN KONTROLLERADE JAG ATT TEMPERATUREN VAR MINUS 20 GRADER. BLANDNINGEN HÄLLDES ÖVER I TVÅ LAGER AV SVARTA SOPSÄCKAR, PLASTEN FÖRMEDLAR KYLAN NER I HÅLET OCH ISEN KYLDES UPPIFRÅN OCH NER ISTÄLLET FÖR OMVÄNT – NERIFRÅN OCH UPP.” Kemisten Hans Nyman berättar om hur han reparerade isen,

under en hockeymatch mellan HV71 och Karlskrona, med hjälp av en blandning av snö och ett kilo salt som hämtades från restaurangen, Jönköpingsposten 21 februari

SJ U KH USFYSI KE R KAN SNART B LI SPECIALISTE R Ett strålskyddsdirektiv från EU öppnar för specialistutbildning för sjukhusfysiker.

I dag ges vidareutbildning bara på professionsbasis. Sjukhusfysikerna hoppas att en ny specialistutbildning ska kunna införas efter ungefär samma modell som för läkare.

– Att få en etablerad utbildning till speci-

4

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

alist är något som vi har diskuterat mycket det senaste året. Det här är en möjlighet för oss som yrkesgrupp att få en officiellt godkänd specialitet, vilket förstås är bra, säger Marie-Louise Aurumskjöld, ordförande för Svenska sjukhusfysikerförbundet.

Dagens medicin, 24 februari

”U N IVE R S ITET B E H ÖVE R E N STAR K R E KTO R S R O LL” Naturvetarna är övertygade om att det moderna lärosätet förutsätter både en stark topp och en stark botten. Roll- och ansvarsfördelningen måste vara tydlig, men också kopplingen mellan lärosätesledningens strategiska utvecklingsarbete å ena sidan, och utförandet av verksamheten på institutionerna å den andra. Naturve-

tarna vill se en bred systemöversikt med tydliga och balanserade styrsystem. Målet med forskningspolitiken måste vara att främja hög kvalitet i utbildning och forskning – inte att säkra enskildas positioner.

Andreas Nyström, om-

budsman, och Frida Lawenius, samhällspolitisk chef för Naturvetarna, på SvD Debatt 2 mars

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP.

Belöna forskarna för dialog och samverkan Forskning har uppmärksammats mycket i massmedia på sistone, och tyvärr inte i så smickrande sammanhang. Men rapporteringen om den fuskmisstänkte kirurgen och forskaren Paolo Macchiarini tycks inte ha lett till något större förtroendetapp för forskning och forskare i allmänhet. Händelserna påminner dock om vikten och värdet av öppenhet och insyn i forskning – och att forskare uppmuntras och belönas inte enbart för banbrytande forskning utan även för dialog och samverkan.

Varje år sedan 2002 undersöker Vetenskap & Allmänhet allmänhetens syn på vetenskap genom medverkan i den årliga SOM-undersökningen och genom vår egen VA-barometer. I den senaste barometern i höstas hade 84 procent mycket eller ganska stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.

Med tanke på den senaste tidens händelser gjorde vi en extra opinionsmätning sista veckan i februari. Förtroendet i den nya

har förstås en viktig roll – men helt avgörande är hur forskarna själva agerar.

Förtroendet för forskare vid landets lärosäten är fortfarande gott, enligt Vetenskap & Allmänhets färska opinionsmätning.

mätningen låg på i stort sett samma nivå som tidigare. Dock hade andelen med ”mycket stort förtroende” minskat några procentenheter och andelen med ”ganska stort förtroende” ökat något, jämfört med tidigare.

Trots den stora uppmärksamheten kring Macchiarini i media är förtroendet för forskare vid lärosäten alltså gott. Om fel och försummelser upptäcks och ger

påföljder verkar förtroendet för forskare generellt kunna bibehållas. Händelserna vid Karolinska institutet visar samtidigt på vikten av att forskning är transparent och att den granskas.

Samverkansuppgiften är sedan länge inskriven i högskolelagen. Men för att forskare verkligen ska kunna prioritera samverkan behöver arbetsgivare och forskningsfinansiärer konkret efterfråga och belöna forskare som inte bara är skickliga på att forska utan också bjuder in olika samhällsaktörer och allmänheten till dialog. Att enbart belöna forskare för publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter gynnar inte en sådan utveckling. I de många utredningar som nu pågår till följd av Macchiarini-affären är det en aspekt som inte får glömmas bort.

Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Alla som påverkas av forskning måste kunna ta del av forskningens resultat, men också förstå hur forskning går till och hur den regleras, kontrolleras och finansieras. Massmedia

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: FRÅN NYHETSBREV 2–2016

STAN NAR DU H E M MA NÄR DU ÄR SJ U K?

D U E LLE N : FRÅN NYHETSBREV 2 SE SI D 10.

VISAR HÄNSYN

E N B RA FÖR MÅN SOM ÄR BORTA N U

Som doktorand hade jag en handledare som var mycket bestämd på den här punkten – stanna hemma! Det har hängt med sedan dess. Jag tycker att det hör till vanlig hederlig hänsyn till andra att inte gå till jobbet när man är sjuk. Verksamheten blir ju också lidande i längden när fler blir sjuka.

Maria

”

Ja, om jag känner mig sjuk stannar jag hemma. Jag irriterar mig gravt på kollegor som inte gör så.”

Malin

HAR I NTE RÅD ATT VARA H E M MA

KAR E NSDAG E N FÅR M IG ATT JOB BA Jag tar mig alltid till jobbet om jag kan utföra något meningsfullt, samt inte smitta ner mina kollegor. Kanske inte alltid bra för min hälsa, på lång sikt. Men karensdagen gör att jag förlorar en tjugondel av månadslönen och det blir även mindre till tjänstepensionen.

MagnusMiljö

Albert

VI KTIGAR E M E D TRÄN I NG

3. Expertfrågan: När ska jag berätta att jag vill vara föräldraledig?

4. Så undviker du deltidsfällan.

Lööv

Ylva

H E M MA VI D FE B E R Jag stannar för det mesta hemma och definitivt vid feber, influensa och magsjuka. Problemet är att vi endast är tre personer på arbetsplatsen och jag är ansvarig för att arbetsuppgifterna blir gjorda. Är då de andra två hemma p.g.a. sjukdom eller vård av barn får jag pallra mig till jobbet ändå så länge jag kan stå på benen.

Maria

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se januari-februari 2016 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven.

2. Månadens fråga: Stannar du hemma när du är sjuk?

5. Probiotika – bluff eller mirakelkur för magen?

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

Jag tycker att hälsoundersökningar gör nytta, brukar vara ett bra tillfälle att ta upp småkrämpor, frågor om livsstil och andra besvär som inte den vanliga vårdcentralen verkar ha tid att lyssna på.

Och på en arbetsplats där jag arbetade så upptäcktes en allvarlig sjukdom som en kollega hade utan att veta det. Jag blev väldigt förvånad när jag tidigare hörde nyheten att detta med att hälsoundersökningar skulle vara meningslöst och håller som sagt inte med, men det gjorde arbetsgivaren som nu tagit bort den möjligheten. Det känns trist.

Hälsoundersökningar kan vara bra verktyg om det görs frekvent för att få reda på personens mående. Detta är både kostsamt och tidskrävande. Jag tror mer på att arbeta förebyggande genom fysisk aktivitet. Det vill säga träning i någon form, eftersom träning medför bättre immunförsvar, mindre kortisol, bättre sömn med mera. Det vore intressant om man kunde jämföra studier som handlar om hälsa och träning för att få reda på vilket som är det mest långsiktiga verktyget för individen.

Har inte råd att stanna hemma för förkylning. Förlorar nästan 2 000 för bara ett par dagar. Då måste jag ha feber för att stanna hemma. Hade karensdagen försvunnit hade läget varit annorlunda. Då hade jag inte förlorat lika mycket.

6

GÖR HÄLSOUNDERSÖKNINGAR NYTTA?

N R 2 2 016

LÄSARBREV

FOSFOR FRÅN E NSKI LDA AVLOPP FÖROR E NAR Läsarbrevet från Lars Hylander, ”forskare i Uppsala” i Naturvetare 1-2016 innehåller så mycket felaktigheter att det inte får stå oemotsagt.

På något sätt har han fått för sig att en markbädd är någon slags hokus pokus-maskin som tar bort effekten av fosfor i avloppsvatten. Fosforföreningarna i hushållsavloppsvatten är naturligtvis inget ”gift”, som Hylander påstår att flera hos Havs- och vattenmyndigheten skulle anse. Jag kan inte tala för myndigheten, men jag är övertygad om att de mycket väl vet vad fosfor har för roll i ytvatten. Det är inget gift, men fosforn i utsläppt avloppsvatten bidrar till övergödning – oavsett hur vattnet har behandlats. Det råder ingen tvekan om bland seriösa forskare.

Vidare påstår Hylander att en markbädd inte släpper ut renat avloppsvatten i ytvatten.

Detta är också fel. Eftersom en markbädd har ett tydligt ut-

Kom ihåg!

lopp släpps vattnet ut precis i ytan, dessutom betydligt ytligare än de flesta kommunala avloppsreningsverk.

Det är riktigt som Hylander skriver att avskiljningen av fosfor i de svenska kommunala avloppsreningsverken är 95 procent, men enskilda avloppsanläggningar har en avsevärt lägre avskiljningsgrad.

En flerkammarbrunn plus markbädd renar bara 25-75 procent av fosforn i hushållsspillvatten.

Det kan vara bra att ha koll på fördelningen av fosforutsläppen till Östersjön.

Den största antropogena källan är jordbruket; år 2006 var den 45 procent. De kommunala reningsverken står för 24 procent och de enskilda avloppsanläggningarna för 13 procent, enligt Naturvårdsverket. De enskilda avloppsanläggningarna ligger på tredje plats och deras bidrag är ingalunda försumbart. Och de släpper heller inte ut ”snällare” fosfor än de kommunala anläggningarna.

Henrik Tideström, limnolog

OKR ITISKT ”E R BJ U DAN DE” I NATU RVETAR E I senaste numret av Naturvetare erbjuds medlemmarna en ”personprofilanalys”, Thomas PPA. Analysen påstås vara ett verktyg för personlig utveckling. Men denna typ av tester är starkt ifrågasatta.

Lennart Sjöberg gjorde år 2000 en omfattande genomgång av flera olika testverktyg, bland annat Thomassystemet. Så här skriver han: ”Och det är i sanning märkligt att Thomassystemet, föråldrat och förenklat som det är, med framgång kan säljas till svenska företag som ett sätt att mäta personligheten eller som en grund för organisationsutveckling.”

Stiftelsen för Tillämpad Psykologi säger i ett nyhetsinslag (SVT 2009) om Thomas PPA att testets teoretiska förankring är ”oacceptabelt, och tenderar att kullkasta instrumentets trovärdighet.”

Att man väljer att kalla det ”beteendeanalys” i stället för test är bara ett sätt att försöka undvika kritik för ovetenskaplighet.

Det står naturligtvis var och en fritt att utsätta sig för vilka tester man vill, men varför erbjuder Naturvetarna okritiskt denna ”förmån” till sina medlemmar, utan att ens nämna

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb efter ditt godkännande.

att det ur vetenskaplig synpunkt är starkt ifrågasatt? I samma nummer av tidningen gör förbundsdirektören Helena Nicklasson på ledarplats tummen ner för pseudovetenskap och kvacksalveri.

Den här typen av tester blir allt vanligare på arbetsmarknaden. Borde inte en facklig organisation motarbeta den utvecklingen?

Per Widén, docent NATU RVETAR NA SVARAR:

Naturvetarna har ett tydligt uppdrag från medlemmar att stärka dem på arbetsmarknaden. Den här typen av analyser och tester används idag av allt fler arbetsgivare och rekryteringsföretag i bland annat rekryteringsprocessen.

Det är en utveckling som pågår vare sig vi vill eller inte.

Naturvetarnas avsikt med att erbjuda medlemmarna att göra en personprofilanalys, Thomas PPA, är att ge dem en möjlighet att pröva på verktyget och få ökad självkännedom användbar i till exempel en jobbintervju eller ett utvecklingssamtal.

Att vi valde just det här verktyget beror på att det ger en icke-kritisk beteendeanalys av en person som avser att betona hans eller hennes styrkor på arbetsplatsen. Analysen bygger på självskattning, det finns inga rätt eller fel svar. Vi är medvetna om att analysen inte ger hela bilden av en persons beteende i olika professionella situationer.

Därför är det uppföljande samtalet med någon av våra certifierade karriärrådgivare så viktigt.

Christel Lindgren, chef karriär och arbetsmarknad

@perskyll #naturvetarekan föd

a upp lamm.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Kan du tänka dig att bli lärare?

Många naturvetare har engagerade lärare att tacka för sitt yrkesval. Jag minns särskilt min gymnasielärare i kemi som gjorde mig nyfiken på hur atomer reagerar med varandra. Jag fascinerades av möjligheten att bygga nya molekyler som kan bli läkemedel och ge människor ett bättre liv. Min kemilärare var en viktig katalysator i valet av yrkesbana.

Men tyvärr ges inte dagens elever samma chans. Lärare i kemi och flera andra naturvetenskapliga ämnen är på väg att bli en bristvara. Enligt skolverket kommer det att behövas 70 000 nya lärare de närmaste fem åren. Stora pensionsavgångar och ett litet tillflöde av utbildade lärare i naturvetenskap är att vänta. Vissa skolor kommer säkert att klara lärarförsörjningen, medan andra i mer utsatta områden kan komma att stå utan lärare i naturvetenskap.

Risken är uppenbar att potentiella begåvningar går förlorade och inte får chans att bli nyfikna och upptäcka den kunskap som beskriver naturen, hittar lösningar på miljöproblem och skapar värden för människor.

Ett land som Sverige med en liten befolkning och hög levnadsstandard behöver vårda sina utbildningsresurser och arbeta för att alltid ligga i topp. Utbildningskedjan måste vara stark och

obruten hela vägen för att befästa vår ställning som en kunskapsnation, som lever på innovationer och att hitta smarta lösningar.

Det kommer att behövas ett batteri av åtgärder för att locka fler till läraryrket. Lönen är ett sådant lockbete. Många aktiviteter pågår nu som syftar till att attrahera lärare i naturvetenskap och teknik. Ett exempel är den kompletterande pedagogiska utbildningen för naturvetare och ingenjörer som kan tänka sig att växla spår och bli lärare. Även forskare och doktorander erbjuds den möjligheten.

Varför inte också låta nybakade naturvetare få plugga ett pedagogiskt år under ekonomiskt fördelaktiga former?

Det skulle kunna bli den sporre som behövs för att säkra tillgången på lärare. Ännu en möjlighet är att öppna upp för att kunna röra sig mellan sin profession och läraryrket. Här tror jag att vi naturvetare kan spela en viktig roll i att vitalisera denna arbetsmarknad. Med en legitimation i handen skulle vi kunna göra stor skillnad för eleverna, för lärarkollegiet och inte minst för vår egen stimulans och utveckling.

Se läraryrket som som en av många karriärvägar för naturvetare. Möjligheten finns idag och bland annat KTH erbjuder

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

pedagogisk utbildning på distans. Men lika viktigt är att de som är lärare i dag tillägnar sig mer kunskap om naturvetenskap. Det gäller hela vägen från förskola upp till gymnasium.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För den nya livsmedelslagen som kan komma att stärka livsmedelsinspektörens roll.

För forskningsfusk var det än förekommer. Med större öppenhet och dialog med allmänheten och andra intressenter kan forskningsfusk förebyggas.

Duellen Gör hälsoundersökningar nytta?

Många arbetsgivare låter sina anställda göra regelbundna hälsoundersökningar. Helt i onödan, menar en läkare och hänvisar till forskning som visar att hälsokontroller inte leder till bättre hälsa. Ett företag som erbjuder hälsoundersökningar har en annan uppfattning.

JA

NEJ

WILL STODDART, CEO för Werlabs, som

MATS REIMER, Barnläkare och bloggare på Dagens Medicin

erbjuder hälsokontroller och hälsoanalyser

Ditt främsta skäl till att göra/inte göra en hälsoundersökning?

Hälsokontroller av den typ som vi erbjuder är bevisat effektiva, enligt en metastudie vid Cochraneinstitutet. Det gäller särskilt i jämförelse med mer klassisk hälsoundersökning, så kallad screening, som ju istället ofta syftar till att upptäcka sjukdom i ett tidigt skede.

Det är ett vanligt missförstånd att hälsokontroller som följs upp med hälsofrämjande åtgärder är det samma som screening.

Forskningen visar att hälsoundersökningar inte ger oss ett längre och friskare liv. Vårdens resurser används bättre till vård av sjuka än till att leta efter dolda tecken till sjukdom hos friska. På samma sätt som vid till exempel mammografi finns risk för falskt positiva svar (att en frisk person är sjuk) och för överdiagnostik (hittar en sjukdom som inte kommer att ge symtom).

Kan resultatet ligga till grund för en livsstilsförändring?

Ja, det är vedertagen kunskap numera att tillgången på fakta och data gällande den egna kroppen upplevs som motiverande och väcker ett intresse för den egna hälsan. Att testa sig målmedvetet, och dela med sig av sina livsstilsförändringar och resultat, tycks ge bättre effekter på hälsan än en läkarkonsultation. Många av oss har svårt att ens komma ihåg läkarens råd efter avslutat besök.

Vi vet redan vad vi kan göra för en bättre hälsa: inte röka, inte dricka för mycket, äta lagom och mer vegetariskt, röra på sig varje dag och vårda sina vänskaper.

Får jag en förvarning om eventuell sjukdom som är under uppsegling?

I vissa fall, ja. Bland annat vid insulinresistens, ett förstadium till diabetes, som syns om man kontrollerar blodsocker och HbA1c över tid. Men vi varnar också när enzymanalys visar på att man ligger i riskzonen för icke alkoholrelaterad fettlever. Det är ett förstadium till skrumplever som, rätt behandlat, kan gå tillbaka. Vi har fångat upp ett flertal unga personer under 25, som tack vare omgående livsstilsomläggningar, minskat risken radikalt för att drabbas av insulineller leverrelaterade besvär senare i livet.

Knappast på ett meningsfullt sätt.

Finns det risker med hälsoundersökningar?

Ja, om företaget som säljer dem också erbjuder andra typer av tjänster som de tar betalt för, som olika typer av scanningar, ultraljud, läkarkonsultationer och liknande. I sådana fall finns det en uppenbar risk för överbehandling. Testföretag som på ett eller annat sätt hänger samman med läkemedelsbolag eller hälsokostföretag riskerar också att tappa i trovärdighet.

Privata aktörer som säljer hälsokontroller eller provtagning av friska handlar omoraliskt. När de hittar positiva fynd, som sannolikt är falskt positiva, blir det den offentliga vården som får bekosta vidare utredning. Gentester blir än mer etiskt komplicerat: finner man en genetisk riskfaktor har du skapat oro även hos dina nära släktingar genom att ge ett svar på en fråga de aldrig ställt.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

9

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

UK? STAN NAR DU HE MMA NÄR DU ÄR SJ Många går till jobbet trots att de är sjuka och borde stanna hemma. Förkylningen drar ut på tiden och man riskerar att smitta sina kollegor. Nu undrar vi om det händer att du går till jobbet när du är sjuk.

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

När du går sjuk till jobbet påverkas hälsan När du är sjuk bör du stanna hemma och vila tills du är frisk. Men många går till jobbet ändå och sätter därmed både sin och andras hälsa på spel.

Atjoooo… nysningar, skrällande

hosta, snörvel, febersvettig panna och dimmig blick. Borde den här kollegan verkligen vara på jobbet?

– Att man går till jobbet fast man borde vara hemma kan ha många orsaker. Det kan vara ekonomin som påverkas av karensdag och lägre ersättning, eller att vi ofta är så specialiserade på våra arbetsuppgifter och inte har någon vikarie. Konsekvenserna om man stannar hemma blir så stora att man hellre går och jobbar, säger Staffan Marklund, senior professor i arbetshälsovetenskap vid Karolinska institutet.

TI LLFÄLLIGA AN STÄLLN I NGAR

Hans forskning på sjukfrånvaro och så kallad sjuknärvaro visar att båda dessa ökar risken för att man är sjuk igen ett år senare. Men sjuknärvaro, alltså att man går till arbetet trots att man är sjuk, gör risken för framtida hälsoproblem flera gånger större än om man inte varit sjuknärvarande.

– Vi har sett att om man återkommande går till jobbet när man är sjuk har det en negativ effekt på framtida hälsa. Sambandet syns även sedan vi tagit hänsyn till andra parametrar som kan inverka.

I undersökningen såg de också att de som har tidsbegränsade anställningar oftare går till jobbet när de är sjuka än de som har fast anställning.

– Det tyder på att det inte ses som okej att vara sjukskriven; att man ska gå till jobbet i vilket tillstånd som helst. Eftersom det blir allt vanligare med tillfälliga anställningar är detta ett problem.

FÖR MYCKET ATT GÖRA?

Förutom den egna hälsan kan man också riskera att smitta sina kollegor. För vissa sjukdomar har den värsta smittrisken passerat när symtomen visar sig, medan det till exempel för kräksjuka är viktigt att hålla sig hemma för att inte smitta andra.

– Det fanns tidigare en positiv syn på att folk gick till jobbet trots att de var sjuka. Man ansåg att det tydde på att de var engagerade och ambitiösa. Men det är bättre för arbetsgivaren att fundera på om personen har för mycket att göra.

Behövs någon som kan ersätta så att de kan vara hemma och därmed snabbare återhämta sig?

BACKU P

Staffan Marklund talar också om hur detta inte bara är ett problem för individen, utan även för arbetsgivaren. Om man har personal som ofta är sjuka på jobbet innebär det att de inte kan göra sitt bästa.

– Cheferna borde ta upp frågan om sjuknärvaro i utvecklingssamtalet. Hur ser risken ut för detta och kan man hantera det med backup-system eller genom att jobba i team? Så att man inte har en organisation där man räknar

Förkylning, smittar lätt, framför allt under de första sjukdomsdagarna” med att alla är på jobbet hela tiden.

Om du har ett jobb där du känner att det inte finns utrymme för att vara frånvarande är det alltså klokt att praStaffan Marklund. ta igenom med chefen hur ni kan förbättra situationen. Du kan också ta hjälp av ditt skyddsombud, som tar upp arbetsmiljöfrågor med arbetsgivaren. AN # TA I NTE M E D D I G S M ITTAN TI LL J O B B ET Calicivirus, eller vinterkräksjuka, smittar upp till två dygn efter att man blivit frisk och symptomfri

Låt viruset stanna hemma

Förkylning, smittar lätt, framför allt under de första sjukdomsdagarna.

Influensa, smittar redan dygnet innan man får några symtom. Smittsamheten är som högst när man är som sjukast och man smittar upp till fem dagar efter att sjukdomen brutit ut.

KÄLLA: FO LK HÄLS O MYN D I G H ETE N

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Nu kan skadlig stress förebyggas Den 31 mars träder nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft.

Arbetsgivaren måste sätta upp mål för bland annat delaktighet och socialt stöd från chefer och kollegor. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Att gå in i väggen och drabbas av utmattningssyndrom har blivit ett gissel i svenskt arbetsliv. Allt fler stressar och jobbar mer än de borde göra.

Det gränslösa jobbet med ständig uppkoppling bidrar till det.

För första gången har Arbetsmiljöverket tagit fram nya föreskrifter om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.

– Sjukskrivningarna har ökat kraftigt på senare tid, varav en del är kopplade till den sociala arbetsmiljön. Det gäller särskilt inom sektorer där många kvinnor jobbar, som skola, vård och omsorg, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket och medicine doktor i psykologi.

Han har tillsammans med bland andra juristen Mikael Syk tagit fram de nya föreskrifterna.

– Äntligen är vi i hamn. Under fyra år har vi jobbat med detta och haft långa diskussioner med arbetsmarknadens parter.

ARBETSMILJÖ

ändring. Viktigt därför att både fack och arbetsgivare informerar om detta.

Vad händer om man inte följer föreskrifterna?

– Då kan det bli rättsliga påföljder. Föreskrifterna är tvingande lag. I ett första steg påpekar vi bristen, som arbetsgivaren får chans att rätta till. Om det inte sker kan vi gå vidare med föreläggande om vite.

När lagen träder i kraft den 31 mars ska arbetsgivarna ha gjort sin hemläxa. Det handlar bland annat om att sätta upp mål för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, liksom att ha en plan för att utbilda chefer inom organisationen.

Man ska också ha gjort en riskbedömning av arbetsmiljön.

Hur ska detta följas upp och kontrolleras?

– Det kommer att ingå som en del i den ordinarie inspektionsverksamheten, där någon av våra arbetsmiljöinspektörer besöker arbetsplatserna.

STÖD FÖR AR B ETSG IVAR NA

Tanken är att föreskrifterna ska fungera som ett stöd för arbetsgivarna. Man kommer till exempel att ge ut en vägledning som visar hur föreskrifterna ska följas.

– Jag hoppas och tror på för-

12

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

R UTI N E R S KA FI N NAS

Konkret kan det handla om att titta på personalens arbetsbelastning, övertid och arbetstidens förläggning. Men också om kränkande särbehandling förekommer.

Hemläxan ska vara gjord den 31 mars. Om inte, så kan det bli rättsliga påföljder.

Sådant får inte förekomma i arbetslivet, menar Ulrich Stoetzer.

– Här gäller det för arbetsgivaren att jobba förebyggande och ha rutiner för åtgärder om det skulle behövas. Att skapa utrymme för delaktighet och socialt samspel ingår i arbetsgivarens ansvar.

Vad kan jag själv göra om det finns brister i organisationen?

– Vänd dig till arbetsgivaren i första hand. Om du inte får gehör så pratar du med skyddsombudet. Se till att skapa dialog med arbetsgivaren och försök lösa problemen tillsammans. #

Läs mer om arbetsmiljö här: www.naturvetarna.se/arbetsmiljo

VAD S KA KO LLAS? Organisatorisk arbetsmiljö: ledning, styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar Social arbetsmiljö: socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor

VARFÖR VANN DU LÄRARPRISET? Den tidigare medicinforskaren Aladdin Pramanik har fått årets lärarpris i matematik.

H U R J O B BAR N I M E D AR B ETS M I L J Ö ?

SWECO

R EG ION S KÅN E

LANTMÄN N E N

Annica Hedmark, HRdirektör, Sweco Sverige

Charlotta Tinghammar, HR-strateg

Eva Fröberg Direktör

– Vi har gått igenom våra processer och säkerställt att vi har möjlighet att mäta, undersöka och riskbedöma de områden som föreskrifterna berör. Vi har också uppdaterat våra arbetsmiljöutbildningar och vår interna information.

– Vårt arbetsmiljöarbete utvecklas ständigt och föreskrifterna bidrar till det. Vi inväntar också den vägledning som Arbetsmiljöverket ska ta fram som stöd för arbetsgivare.

– Genom att öka kunskapen om föreskrifterna och vad de innebär. Vi har bland annat haft en utbildning för alla inom HR. Utöver det kommer vi att se över våra arbetsmiljömål samt säkerställa att våra chefer får utbildning och har rätt verktyg för att hantera kraven i föreskrifterna.

Välkomnar ni föreskrifterna?

– Ja, absolut. Vi arbetar sedan tidigare målmedvetet med dessa frågor, men föreskrifterna visar konkret hur vi kan jobba med den psykosociala arbetsmiljön, vilket ger oss ett stöd att fokusera på rätt saker.

Kommer sjukskrivningarna att minska?

– Svårt att säga, då vi redan arbetar med dessa frågor men det ska bli spännande att se vilka effekterna blir.

Välkomnar ni föreskrifterna?

Det mesta av det som berörs i föreskrifterna är reglerat sedan tidigare.

Kommer sjukskrivningarna att minska?

Det är svårt att sia om. I fokus just nu är att, i samarbete med personalorganisationerna, ta fram en regionövergripande plan för en hälsofrämjande arbetsplats och att minska sjukfrånvaron. Arbetet omfattar fler områden än de föreskrifterna omfattar.

Välkomnar ni föreskrifterna?

– Lantmännen arbetar aktivt för en god arbetsmiljö och föreskrifternas mål handlar om detta, så ur det perspektivet är de bra.

Kommer sjukskrivningarna att minska?

– Lantmännen arbetar aktivt med att främja en god arbetsmiljö och gör redan mycket av det som föreskrifterna talar om. De bidrar dock med att sätta fokus på frågan och ger därmed förhoppningsvis en ökad effekt.

Hur känns det?

– Mycket bra. Jag är så nöjd med att få erkännande för det jag brinner för: att undervisa och få ungdomar i Sverige att tycka om och förstå matematik.

Vad är hemligheten?

– Att se personen bakom varje elev och anpassa undervisningen till var och ens behov. Istället för att börja med teorin utgår jag från den praktiska til�lämpningen av till exempel integraler. Det motiverar eleverna att lära sig mer.

Hur kan det se ut?

– Med hjälp av integraler kan man bland annat räkna ut hur stor vatten- och energiförbrukningen är i ett hem, eller beräkna förändringen i befolkningsstorlek i Sverige över tid.

Hur kan svenska elever bli bättre i matematik?

– Matematiken måste göras intressant, så att en ny generation elever blir duktiga i matematik. Innan miniräknaren kommer in i klassrummen hos de lägre årskurserna måste eleverna lära sig grunderna väl.

Vad har du själv för bakgrund?

– Jag är ursprungligen från Bangladesh och har arbetat som forskare i 25 år på bland annat Karolinska institutet. Jag är docent inom medicinsk biokemi och biofysik och har därför stor vana från akademin att undervisa. När forskningsklimatet blev allt hårdare och anslagen började sina för åtta år sedan bestämde jag mig för att bli lärare på heltid.

Undervisar du i fler ämnen?

– Ja, främst i kemi, men har även behörighet att undervisa i flera andra ämnen. Jag har en lektorstjänst utfärdad av Skolverket.

Vilka delar ut priset?

– Kungl. Vetenskapsakademien fattar beslut om vilka som ska få Beijerstiftelsens lärarpris till minne av Ingvar Lindqvist. Pristagarna får 50 000 kronor och 20 000 kronor tillfaller min arbetsgivare International IT College of Sweden i Stockholm och fördelas lika mellan naturvetenskapliga aktiviteter och inköp av litteratur inom naturvetenskap och matematik. LEL

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

13

800

universitet… …kvalar in på listan Times Higher

Education World University Rankings, som återkommande rankar världens universitet. För 2016 ser toppen ut såhär: 1. California Institute of Technology, USA 2. University of Oxford, Storbritannien 3. Stanford University, USA

Plus för 50+ E R F A R E N Det har blivit lättare för personer över 50 år att få

en ny anställning efter att ha blivit uppsagda. Det visar siffror från Trygghetsrådet, TRR. Tio procent fler 50-59 åringar fick nytt jobb under 2015 jämfört med året innan. Motsvarande siffra för personer över 60 år är elva procent.

– Det är glädjande att färre tjänstemän blir uppsagda. Trenden att fler äldre får nytt jobb visar att arbetsgivarna värdesätter erfarenhet och kompetens.

TRR:s statistik visar också att aktiviteten i nätverk och i sociala medier lönar sig när det gäller att hitta nya jobb, säger Calle Leinar, Trygghetsrådets vd i ett pressmeddelande. AN 60 är snart det nya 50. Erfarenhet och kompetens värderas alltmer vid nyanställningar.

Caltech, California Institute of Technology.

Flera svenska lärosäten finns också med på listan:

28. Karolinska institutet 81. Uppsala universitet 90. Lunds universitet

L A S Ett riksdagsbeslut ger

136. Stockholms universitet

fler rätt att omvandla sin visstidsanställning till tillsvidareanställning. Men de nya reglerna gäller inte inom högskolan, där det även i fortsättningen finns risk för missbruk av tillfälliga anställningar.

Nu får den som har haft flera tidsbegränsade anställningar i sammanlagt minst två år hos samma arbetsgivare rätt till tillsvidareanställning.

Anställningarna ska ha följt på varandra med max sex månaders mellanrum.

Detta är en följd av att riksdagen har beslutat om förändringar i lagen om anställningsskydd, LAS. Tidigare gällde att man räknade visstidsanställningar inom en femårsperiod, men nu tas den tidsramen bort.

155. Kungliga Tekniska högskolan 180. Göteborgs universitet 201–250. Chalmers och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU 251–300. Linköpings och Umeå universitet

F OTO: K I / U LF S I R B O R N

301–350. Örebro universitet

KI:s Aula Medica, Solna campus.

KÄLLA: TI M ES H I G H E R E D U CATI O N.C O M

14

Nya regler för tillfälliga anställningar

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Den som har haft flera tillfälliga anställningar hos en arbetsgivare får nu större möjlighet till en fast anställning.

Syftet är att minska arbetsgivares missbruk av tillfälliga anställningar. De nya reglerna gäller från 1 maj 2016.

– Det är positivt att regeringen förbättrar reglerna, men det är ett problem att detta inte gäller visstidsanställda inom högskolan. Det finns en

risk att unga väljer bort högskolan till förmån för andra arbetsgivare med bättre villkor.

Då kan svensk forskning och utbildning gå miste om många duktiga forskare och lärare, säger Sofie Andersson, utredare forsknings- och utbildningspolitik på Naturvetarna.

NYHETER

De flesta forskare rekryteras internt K A R R I Ä R Lärar- och fors-

kartjänster tillsätts ofta internt på svenska lärosäten.

Det här riskerar att få effekter på bland annat forskningskvalitet och mångfald inom akademin. Över hälften av högskolans lärare och forskare har disputerat vid det lärosäte de anställs vid. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.

– En hög intern rekrytering kan innebära både att man inte hittar den bästa kompetensen och att internationaliseringen minskar. Vi håller med Vetenskapsrådet om att detta är ett problem för forskningens kvalitet och genomslag i samhället, säger Andreas Nyström,

ombudsman inom statlig sektor hos Naturvetarna. Ökad rörlighet mellan akademi, näringsliv och andra organisationer är en prioriterad fråga för Naturvetarna. Förbundet ser också att det finns ett problem med att tjänsterna inte blir utlysta, vilket i förlängningen riskerar att minska mångfalden inom akademin.

– Om lärosätena hade som norm att utlysa tillsvidareanställningar öppet skulle det öka tryggheten och fler skulle våga byta jobb inom akademin.

Vetenskapsrådets rapport visar att de större lärosätena har en högre grad av intern rekrytering än de mindre. Re-

krytering av personer med utländsk doktorsexamen är högst inom naturAndreas Nyström. vetenskap, knappt 30 procent.

– Internationell forskningserfarenhet ses som en merit.

Det borde även erfarenhet från andra lärosäten och privat sektor göra. Om man har en bredare rekryteringsbas får man en högre forskningskvalitet, säger Andreas Nyström.

Bilden i VR:s rapport stämmer med den undersökning som förbundet gjorde för några år sedan. AN

Utbildning till cytodiagnostiker startar igen K O M P E T E N S Magisterprogram-

met i diagnostisk cytologi startar på nytt vid Karolinska institutet i Stockholm. Ett välkommet beslut enligt Naturvetarna eftersom det råder stor brist på cytodiagnostiker.

Naturvetarna och Sveriges Cytodiagnostiker som är en professionsföreningar i förbundet, har träffat representanter för utbildningen för att diskutera dess innehåll.

– Cytodiagnostiker har en unik och viktig kompetens i vårdkedjan då de är specialister på att identifiera cellavvikelser och diagnos-

ticerar cancer. Att utbildningen startar igen är positivt eftersom bristen på deras kompetens är märkbar i och med stora pensionsavgångar, säger Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Utbildningen av cytodiagnostiker lades ner våren 2013. Naturvetarna har under flera år drivit att cancerdiagnostiken ska regleras liksom flera andra områden inom vården. Det är viktigt för att säkra kvaliteten och följa upp eventuella misstag inom cancerdiagnostiken. JR

3 snabba

…TI LL JÄG MÄSTAR E N H E R MAN S U N D QVI ST, som är ny generaldirektör för Skogsstyrelsen sedan slutet av februari.

1. Hur ser du på skogsstyrelsens roll i skogspolitiken?

Skogsstyrelsens uppdrag är att se till att regeringens skogspolitik förverkligas. Jag vill att Skogsstyrelsen ska uppfattas som en tydlig aktör och ta aktiv del i diskussionen om vad vi ska ha skogen till.

2. Hur ska vi kunna balansera miljö- och klimatmål med produktionstakt för industrin?

Med mer kunskap och kloka avvägningar. För avvägningar behöver alltid göras. En utgångspunkt för mig är att allt vi gör idag kan vi också göra bättre.

3. Hur tror du att kompetensbehovet för naturvetare inom skogsnäringen ser ut på några års sikt? Kommer det in nya grupper?

Skogen ska vara motorn i omställningen till en bioekonomi.

Då kommer det att behövas ny kompetens, till exempel för att utveckla nya produkter av skogsråvaran. AN

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

15

TEMA

När funktioner byggs in i materialet Vad sägs om en frukosttallrik som rengör sig själv, eller gardiner med inbyggda solceller? Forskningen ger materialet nya funktioner. Råvaran kommer från jord- och skogsbruk, återvinning och restprodukter.

TEXT

16

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

ANNA NORBERG

F OTO : I N N V E N T I A

TEMA

Materialet i förpackningen reagerar på värme och fukt. När man tillsätter varmt vatten expanderar den och öppnar sig själv.

>

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

17

Mer hållbart och mer high tech Framtidens material kan vara mer hållbara alternativ till befintliga material, ibland med förbättrade egenskaper på köpet. Eller helt nya material med nya funktioner, som närmar sig gränsen för vad vi är vana vid att betrakta som material.

"

Vi kopplar ihop industriföretag längs olika värdekedjor, från råvara till färdig produkt. Vi vill gärna att företagen är aktiva deltagare i projekten, så att vi inte bara har ett gemensamt startmöte och sedan levererar resultatet vid projektets slut. Vi kopplar också in kompetens från andra högskolor och forskningsinstitut för att driva utvecklingen framåt i projekten."

NATU R F I B E R KO M P OS IT eller kolfiber ger en lägre vikt för slutprodukten. När till exempel bilen eller båten blir lättare sänker man också bränsleförbrukningen. Man kommer ifrån behovet av råolja och får produkter som är koldioxidneutrala vid förbränning. Naturfibrerna ger mindre slitage på tillverkningsutrustning, har bra ljudabsorberande egenskaper och ganska goda mekaniska egenskaper. Förutom karosser och båtskrov kan de användas i sportartiklar, byggnader, möbler, inredningsmaterial och industriella produkter.

MARIELLE HENRIKSSON, CENTRUMLEDARE FÖR KOMPETENSCENTRET ECOBUILD

F OTO : I N N V E N T I A

som arbetar med ekoeffektiva och beständiga material för byggnader, möbler, textil och fordon. I projekten matchas råvaruproducenter, till exempel en massaproducent, med en producent av konsumentvaror som altangolv och kläder.

Modellbilen har försetts med tak av kolfiber som minskar dess vikt.

F OTO : D AV I D A X E LS S O N

SJÄLVR E N G Ö RAN D E MATE R IAL, till exempel en tallrik som försetts med en extremt hydrofob yta och som man bara behöver skölja av efter att man använt den.

Skålen och brickan har en smutsavvisande yta och behöver inte diskas med diskmedel.

18

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

O P TI S K F I B E R byggs in i kompositmaterial och kan sända signaler och mäta olika saker. Till exempel skulle man kunna mäta utmattning av materialet i en flygplansvinge.

Nya mer miljövänliga sätt för att G Ö RA TRÄ M E R B ESTÄN D I GT utvecklas. Till exempel UV-absorberande klarlack som skyddar träet och ger ett längre underhållsintervall eller behandling med olika biobaserade ämnen, så att det inte suger upp fukt som kan ge röta och mögel.

F OTO: I DA LI N D ST R Ö M

"

Vi håller på och återupptäcker textilen och hur vi kan berika den. Alla har en relation till textil så den är därför en jättebra plattform för till exempel sensorer. När vi tar in annan teknologi får vi en ny generation av smarta textilier.

Materialet är inte längre bara material. Det är en komponent som funktionaliseras och material som tidigare varit stela kan röra sig. När de får funktioner behöver vi också fundera på om de ska ha sin egen energiförsörjning.

NILS-KRISTER PERSSON, CHEF FÖR SMART TEXTILES TECHNOLOGY LAB - RESEARCH FOR SMART TEXTILES

Med en ny fiber kan kläderna mäta både hjärtat och andningen.

KL ÄD E R K AN B E HAN D L A PATI E NTE R, till exempel genom att inbyggda elektroder stimulerar spända muskler så att de slappnar av.

ÅTE R VI N N I N G AV MATE R IAL blir lättare om grunden är biobaserade ämnen, i stället för att blanda till exempel metall och trä eller plast.

F OTO : J A N B E R G

Olika typer av E N E R G I PR O D U KTI O N byggs in, till exempel gardiner med solceller eller kläder som fångar upp och omvandlar mekanisk energi till elektrisk spänning.

S MARTA TEXTI L I E R, alltså textil som försetts med sensorer för att mäta olika saker. Används till exempel inom sjukvården: en t-shirt kan mäta ekg eller snuttefilten kan bli ett andningslarm för spädbarn. För sportområdet finns många sätt att mäta rörelser, till exempel med en socka som mäter hur du sätter ner din fot under maratonloppet.

F OTO: H Ö G S KO L A N I B O R ÅS.

TEMA

Textil med solceller skulle kunna användas för att fånga sol på till exempel fasader.

Dräkten är försedd med elektroder som stimulerar spända muskler.

En förbrukad produkt blir råvara för en ny.

Här hämtas råvarorna Mycket av forskningen går ut på att ersätta fossila råvaror, men också att hitta nya råvaror som kan ge nya egenskaper. Den genomgående trenden är att använda biobaserade och förnybara råvaror.

 Biomassaavfall från till exempel socker-

 Växtoljor, från till exempel sojabönor, sol-

bli textilier.

ros eller raps, kan modifieras på olika sätt och sedan användas till härdplast eller i stället för lösningsmedel.

 Lignin, en biprodukt från pappersmassa-

 Växtfibrer, från till exempel lin, jute och

processas i bioraffinaderier för att göra så kallade plattformskemikalier. Alltså ganska enkla molekyler, som används för att tillver-

hampa kan användas som förstärkningsmaterial i kompositer.

rör eller björkflis kan användas för att tillverka så kallad furfurylalkohol, som används för att tryckimpregnera trä.

ka till exempel plast, färgtillsatser, textilier, hygienartiklar och läkemedel.

 Råvara från skogen eller jordbruket kan

 I bioraffinaderierna kan man också produ-

tillverkning, kan bli kolfiber.

 Skogs- och jordbruksråvara kan också

Rester från bland annat livsmedelsproduktion tas till vara.

cera fordonsbränsle, som metanol eller etanol.

 Restprodukter från olika industrier kan tas till vara. Till exempel innehåller fågelfjädrar proteiner som man kan göra fibrer, och i förlängningen textil, av. Eller kanske kan man göra plast av räkskal eller lim av olika typer av protein.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

19

TEMA

VAR FÖR ÄR TEXTI LB RANSCH E N I NTR ESSANT FÖR NATU RVETAR E? I början av 1900-talet började textilindustrin i Sverige växa snabbt. På 50-talet var produktionen på topp och sysselsatte omkring 115 000 personer.

Därifrån började textilindustrin konkurreras ut länder med lägre löner och på 80-talet fanns i princip inga jobb kvar.

Men med dagens teknik håller detta på att ändras.

MIKAEL SKRIFVARS, PROFESSOR I POLYMERTEKNOLOGI, HÖGSKOLAN I BORÅS.

MATE R IAL S O M R Ö R S I G när de påverkas av omgivningen:  Självöppnande eller självstängande förpackningar

TRÅDAR AV NAN O C E L LU LOSA, alltså fibriller som friläggs ur ved, ger en fiber som är starkare än stål.

F OTO : I N N V E N T I A

 Små cylindrar, stentar, för medicin- ska tillämpningar, som förändras med temperaturen  Gardiner som släpper igenom eller stoppar ljus  Vätskefilter som öppnas eller stängs  Hårliknande trådar som reser sig och ger ett isolerande luftskikt

Innventias pilotanläggning för tillverkning av nanocellulosa.

TE KN I S K A TEXTI L I E R kan ha flera inbyggda funktioner, till exempel geotextil som först fungerar som marktäckare för en odling, men bryts ned efter en tid och frigör näringsämnen för kommande odlingar. Eller en markduk som försetts med sensorer för att varna för utsläpp av diesel och bensin under en bensinmack.

Smart Textiles stickade blodkärl ska ge bra flöden i kärlen efter en bypass-operation.

Att göra T YG AV TRÄ är inte nytt, men nu tittar man på mer miljövänliga alternativ till viskosprocessen och om pappersmaskinerna kan ställas om för att producera textilliknande material. Färdigt papper kan också bli tyg, genom att man stickar så kallat pappersgarn.

I över hundra år har vi kunnat göra tyg av trä, men nu kanske vi också får lära oss sticka i pappersgarn.

20

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

FOTO: H E N R I K B E N GTS S O N

F OTO : A N N A S I G G E

"

Det finns ett intresse i samhället för material som man tillverkar från biomassa, till exempel naturfiberkompositer. Det kan ge avsättning för lin och hampa och möjlighet till ny industri och verksamhet inom jordbruket.

Men vi ser också möjligheter att utnyttja skogsbaserade fibrer. Just nu sker väldigt mycket forskning och utveckling på biopolymerer, biokompositer och naturfiberkompositer. Både inom akademin och på små och medelstora företag."

Vad händer i Borås?

Nu är textilbranschen på framväxt igen, och det är den tekniska utvecklingen som driver det framåt. Mycket Erik Bresky. av utvecklingen i Sverige kopplas till Smart Textiles, ett forskningslabb kopplat till Högskolan i Borås.

Textila materialer är framtiden, säger Erik Bresky, processledare för Smart Textiles. Tidigare var skog och malm vår basindustri och ur det fick vi innovationer, som exempelvis kullager, vilket är grunden för Sverige som industrination. Nu ser vi hur nanoteknologi, kemi, polymera material men även skog via textila processer kommer skapa nya innovationer.

Ett exempel av många är elektriskt ledande fibrer i kläder. De kommer till exempel kunna ladda en telefon och skapa textila sensorer liknande en smartphone-skärm.

Kan detta vara en växande arbetsmarknad för naturvetare?

Det är fullt möjligt, menar Erik Bresky.

Och Smart Textiles resultat talar samma språk. Hittills har över 450 forskningsoch företagsprojekt avslutats och målet för 2016 är att inleda ytterligare 50 internationella forskningsprojekt och skapa upp till 2000 nya arbetstillfällen, många inom områden där naturvetare är verksamma. Leo Wallin

Trä istället för bomull och olja i framtidens material Tyg av trä, genomskinligt papper och karosser av kolfiber. På Innventia forskar man om förnybara material som kan finnas på marknaden om några år.

Råvaran hämtas från den svenska skogen.

Samtidigt fördubblas efterfrågan på textil vart femtonde år, säger Fredrik Aldaeus vid forskningsinstitutet Innventia.

Här forskar man bland annat om hur träråvara kan användas för att göra tyg.

Bakgrunden är både behovet av en mer hållbar textilproduktion och en minskad efterfrågan på papper.

– Man har använt cellulosafiber för att göra textil, till exempel viskos, ända

sedan slutet av 1800-talet. När sedan oljan blev billig började man använda den i stället, men nu svänger det tillbaka till mer förnybara råvaror.

S NAB BVÄXAN D E OG RÄS

Det går att använda alla växter som innehåller cellulosa till att göra tyg. Vad som betraktas som förnybart är olika från land till land. I Sverige räknas den svenska skogen dit. I andra delar av F OTO : I N N V E N T I A

Jag håller ett vitt, platt och lite fluffigt föremål i handen. Mjukhet mot fingertopparna. Jag gissar att det är bomull, men jag har fel. Det är tillverkat av träfiber och PLA, alltså polymeriserad mjölksyra.

– Den globala bomullsproduktionen kan snart inte öka mer. Bomull kan bara växa på vissa ställen i världen, där det kanske är ont om vatten och man vill använda marken till något annat.

”

Den globala bomullsproduktionen kan snart inte öka mer”

Innventias pilotanläggning kan ställas om för olika försök. Till exempel för att producera tygliknande material eller olika papperstyper.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

21

världen kan det vara bambu, eukalyptus eller snabbväxande ogräs.

– I den tidiga viskosproduktionen ville man få fram en silkeskänsla, men nu vill man i stället behandla den så att den känns som bomull. Eller kanske merinoull för friluftskläder. Vi jobbar mycket med att göra massa som är lätt att använda i viskosprocessen, med till exempel mindre åtgång av kemikalier och energi.

Eftersom det finns en överkapacitet i pappersmaskinerna tänker man sig också att producera tygliknande material från skogsråvara i dem. Blandningen avgör hur tyglikt det känns. PLA, som är en restprodukt från massabruket, gör produkten mjukare, och man testar också att blanda i återvunna textilier.

Innventia tittar även på andra sätt att använda biobaserade material. Fredrik Aldaeus pratar om en bioekenomi och om cirkulär ekonomi, alltså att råvaran ska vara förnybar och att man i stort sett inte får något avfall.

Man vill också ta vara på olika biprodukter och restströmmar från industrin.

– Allt du kan göra av olja kan du göra av trä.

Fredrik Aldaeus.

Vi tittar till exempel på att göra olika bioplaster. Här är det inte självklart vilka egenskaper

F OTO : I N N V E N T I A

D E N KOM P OSTE R BARA STOLE N

Forskningen fokuserar på att förbättra de mekaniska egenskaperna hos kolfiber från lignin och att hitta nya sätt att använda dem.

VÄVA MATE R IAL PÅ M O LE KYLN IVÅ Tänk dig en väv, trådar som korsar varandra och bildar ett rutmönster, och så krymper du den tills du inte längre kan se den med blotta ögat. Ett sådant material har nyligen tagits fram; forskarna

22

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

kan väva på nanonivå. De har använt koppar för att få organiska trådar att bilda en tredimensionell vävd struktur.

Kopparjonerna kan tas bort, flyttas och sättas tillbaka för att ändra materialets

egenskaper. Ett tänkbart användningsområde för detta är att fånga och lagra koldioxid.

Forskningsresultatet publicerades i tidskriften Science i januari.

TEMA

de ska ha. Ska de vara biologiskt nedbrytbara eller ska vi återvinna dem?

Han berättar om den komposterbara stolen som stod utanför fönstret och långsamt bröts ned, medan en likadan stol stod innanför rutan och fungerade som sittplats.

Man forskar också på pappersmaterial som till exempel reagerar på värme eller vatten, har en smutsavvisande yta, är elastiskt eller genomskinligt.

– Vi vill visa vad som går att göra och sedan tar vi kontakt med företag som kan se vad det kan användas till. Den forskning vi jobbar med ska inte behöva ta så lång tid till marknaden. Det handlar kanske om fem-tio år framåt i tiden.

I forskningsinstitutets lokaler finns utrustning för att ta vara på så kallad svartlut, en biprodukt från massaproduktion.

Svartluten innehåller lignin, en biopolymer som finns i växternas cellväggar. Ligninet renas fram, smälts och pressas genom ett munstycke. Ut kommer en ligninfiber. Den ser ut som långa svarta hårstrån och rullas upp på en stor blå cylinder.

– Sedan ska de karboniseras, så att det bara blir kol kvar. På så sätt får vi en kolfiber från en biobaserad råvara.

F OTO : I N N V E N T I A

VÄXTE R NAS CE LLVÄG GAR

Kolfiber från lignin kan göra produkter lättare, billigare och miljövänligare.

Träflis kokas, blötläggs och slås sönder för att få fram fiber.

Kolfiber är ett lätt och starkt material. Jag får fingra försiktigt på en radiostyrd bil, som har både tak och batteri av kolfiber.

Den togs fram i samarbete med forskningskoncernen Swerea och KTH för att visa hur lättviktsmaterial från skogen skulle kunna användas i framtiden.

– Det finns en stor optimism för biobaserade material. Den svenska industrin bygger för detta, både genom att göra mindre justeringar i befintliga anläggningar och bygga helt nytt.

Så, vem vet, nästa klänningsinköp kanske är i tyg gjort av bambu och kanske kan jag ställa köksstolen i komposten när den gått sönder.

F OTO : I N N V E N T I A

RAD I OSTYR D B I L

Tygliknande material har till exempel testats i förpackningar som viker ihop sig själva.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Gräsrotsrörelse f ixar gratis wif i i Berlin

Gräsrotsrörelsen Freifunk monterar upp teknisk utrustning på hustak för att erbjuda medborgarna trådlösa nätverk och fritt internet. Vi följde med till svindlande höjder i Berlin.

TEXT

Christina Amhof och Boris Niehaus inspekterar Freifunkantennerna på Neukölln Arcadens tak.

JOHAN JOELSSON

FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

> N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

25

R E P O R TA G E

E

fter att ha tänt en cigarett och rättat till den gula skyddshjälmen börjar Sven-Ola Tücke klättra upp för en trettio meter hög brandstege av det skrangligare slaget.

Långt där nere under honom avtecknar sig takåsarna i stadsdelen Kreuzberg.

Väl på plats i Emmauskyrkans torn öppnar han sin verktygslåda. I tornrummets åtta fönstergluggar sitter routrar med parabolliknande antenner riktade mot stadens alla väderstreck. Med rynkad panna börjar Sven-Ola Tücke undersöka kablar med en spänningsmätare för att ta reda på varför internetanslutningen i kvarteren strular.

NÖR DVAR N I NG

– Vårt system kräver en relativt hög nörddensitet. Det behövs en teknikkunnig supportperson per kvadratkilometer, säger han.

Sven-Ola Tücke, som till vardags arbetar som programmerare, har varit med i Freifunk sedan rörelsen bildades 2002. Initiativet startade som en reaktion på att det vid millennieskiftet fanns en mängd ”vita fläckar” på Berlinkartan dit Deutsche Telekom och andra bolag inte kunde leverera bredbandsuppkoppling.

Initiativet låg helt rätt i tiden. Frekvensbandet ISM hade precis blivit fritt och priset för den tekniska utrustningen, som krävdes för att skapa ett trådlöst nätverk i staden, började sjunka.

grundare Elektra Wagenrad och Jürgen Neumann som vi senare träffar på Freifunks högkvarter c-base.

– Vi har även exporterat den här tekniken till Indien, Indonesien och länder i Afrika. Vi har skapat något för allmänhetens bästa som nu används över hela världen. Det ger mig en bra känsla, säger Elektra Wagenrad.

SÅ FU N KAR D ET

Men hur fungerar tekniken i praktiken?

Lite förenklat kan man säga att medborgare som sympatiserar med Freifunk upplåter sina privata trådlösa nätverk till rörelsen. Genom ett avancerat program, som utvecklats av Freifunk-en-

”

Sedan starten har Freifunk Berlin monterat upp drygt åtta hundra routrar på hustak vilket gör det möjligt för en stor del av stadens invånare att koppla upp sig gratis mot internet med hjälp av wifi. Freifunkrörelsen har spridit sig över Tyskland.

Idag finns det lokala avdelningar i ett 260-tal städer och orter, berättar rörelsens

26

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

G RATI S SU R F

Freifunk ser alltså till så att folk kan surfa gratis på internet genom att privatpersoner delar med sig av sina trådlösa nätverk. Några moraliska betänkligheter kring detta har de inte: – Vi har inte fått några negativa reaktioner från de stora internetleverantörerna. För varje gratis uppkoppling finns det ju någon som har betalat, säger Jürgen Neumann.

Men det är uppenbart att Freifunk har påverkat de kommersiella aktörerna. För

Vårt system kräver en relativt hög nörddensitet”

tusiaster, samt uppmonterade routrar på hustak runt om i Berlin kopplas alla dessa nätverk ihop till ett lokalt nätverk.

För att göra internettillgängligheten mer robust har Freifunk nu fått sponsring av ett par mindre internetleverantörer som bistår med gratis uppkoppling vid vissa routrar. För att få så bra räckvidd som möjligt har Freifunk satt upp routrar i en grundinfrastruktur, eller ryggrad, som löper genom hela Berlin.

KYR KTOR N OCH VATTE NTOR N

800 ROUTRAR

rad finns det ingen enskild centralpunkt som kan få hela systemet att haverera, säger Jürgen Neumann.

Den tekniska utrustningens placering – hustak, kyrktorn och vattentorn – har strategiskt valts ut för bästa räckvidd.

En av fördelarna med den så kallade mesh-teknologin som Freifunk använder är att mjukvaran kan förses med en algoritm som gör att trafiken leds om automatiskt om någon router kraschar.

– Eftersom strukturen är decentralise-

en tid sedan sökte och fick telekommunikationsjätten Kabel Deutschland 300 000 euro från den regionala myndigheten Medienanstalt Berlin-Brandenburg – som bland annat ansvarar för fördelningen av radiofrekvenser – för att sätta upp hundra routrar i Berlin.

DYG N ET R U NT

I närheten av dessa kan Berlins invånare surfa gratis i 30 minuter per dag utan att teckna abonnemang. Från samma myndighet fick Freifunk Berlin 30 000 euro. För pengarna satte rörelsen upp tre hundra routrar.

– Till skillnad från Kabel Deutschland erbjuder vi fritt internet 24 timmar om dygnet, alla dagar på året, säger Jürgen Neumann och ler.

Freifunks verksamhet bygger på ideellt arbete. Efter Edward Snowdens avslöjande om massövervakning har många studenter anslutit sig till rörelsen.

Sven-Ola T체cke kontrollerar sp채nningen i en kabel.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

DATASTU D E NT

På köpcentret Neukölln Arcadens tak träffar vi Freifunk-volontärerna Christina Amhof, som studerar datavetenskap på universitetet, och frilansjournalisten Boris Niehaus. Vi klättrar upp för en stege och kommer till takets högsta punkt där de kraftfulla Freifunkroutrarna sitter monterade på metallställningar.

– Intresset för Freifunk har ökat i takt med att fler blivit medvetna om datasäkerhet, lagstiftning och informationsöverföring, säger Christina Amhof.

På håll syns Emmauskyrkans torn där Sven-Ola Tücke fortfarande kämpar med det mystiska kabelfelet. Plötsligt går det upp för honom vad det är som spökar.

Han saknar rätt verktyg men lagar felet temporärt genom att klippa av änden på en sladd och sätta dit en ny.

– Så där ja! Nu borde det fungera i några veckor i alla fall, säger han. #

Christina Amhof och Boris Niehaus samtalar om Freifunks kommunikationskraft och samhällsnytta.

Teknikstrul i tornet. Sven-Ola Tücke reparerar en router i Emmauskyrkan.

28

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

VETENSKAP

Kemister

lägger grunden för nya läkemedel Proteinets struktur är flexibel tills det binder till något.

Om man vet hur kroppens proteiner ser ut i detalj kan man också lättare designa läkemedel som binder till dem. Mikael Akke, forskare i fysikalisk kemi vid Lunds universitet, har länge jobbat med det, men det är först nu alla bitar faller på plats.

TEXT

>

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

29

VETENSKAP

– Vi har länge jobbat utifrån en ofullständig förståelse, jag vill få klarhet i vad det är som gör att saker fungerar, förklarar Mikael Akke.

Det var den grundvetenskapliga nyfikenheten som ledde Mikael Akke in i projektet som en av hans samarbetspartners har kallat för ”det nördigaste projektet någonsin”.

RÖR LIGA PROTE I N E R

Målet är att förstå bindningar mellan ett protein och en annan molekyl, till exempel en läkemedelskandidat, på en mycket detaljerad nivå. Ett protein som Mikael Akke och hans kollegor studerar är galectin-3, som bland annat spelar en roll i utveckling av cancer.

Galectin-3 binder till andra molekyler med hjälp av en så kallad kolhydrat-bindande domän som kan inta olika konformationer. Det vill säga att den kan röra på sig och se olika ut. Det i sin tur påverkar hur molekyler som till exempel läkemedel kan binda.

– Det handlar om ganska små rörelser. Proteinet har en viss struktur och

så länge det inte har bundit till någonting är det flexibelt. När det binder läkemedlet måste det stanna i en viss konformation för att hålla tag i det.

Proteinet går från ett Mikael Akke. oordnat till ett ordnat tillstånd, då pratar man i kemin om en entropiförlust.

Mikael Akke visar med händerna hur det fungerar. Hans ena hand formar en halvcirkel, med en ficka där någonting kan komma in och binda. I det oordnade tillståndet rör sig fingrarna lite lätt, det är det som kallas för konformationell entropi. När de greppar fingrarna på den andra handen, som föreställer läkemedlet, är de stilla, då har det oordnade tillståndet, entropin, gått förlorat.

– Man har länge sagt att det inte kan handla om så stora effekter. Eller egentligen har man nog gissat att den konformationella entropin har effekt, men det har varit för besvärligt att göra ordentliga beräkningar. Men nu kan vi

mäta och uppskatta hur entropin bidrar och då ser vi högst signifikanta effekter.

D ETALJ STU D I E R I OOR D N I NG

Mikael Akke och hans forskningsgrupp använder sig av kärnmagnetisk resonans för att kunna bestämma de fysiska och kemiska egenskaperna hos atomer och molekyler. De experimentella resultaten ger tillsammans med matematiska beräkningar och molekyldynamik-simuleringar en bild av proteinets entropi, dess olika oordnade tillstånd.

– Det vi gör är att vi tittar på ett specifikt protein, galectin-3, och en serie av ligander som sinsemellan är väldigt lika men som har små skillnader. Ligand kallas den molekyl som binder till proteinet. Genom att undersöka effekten av dessa små skillnader kan vi bena ut vad som är viktigt för bindningen. Sedan kan vi gå vidare och titta på en annan serie.

Om Mikael Akke och hans kollegor hittar en ligand som binder optimalt kan det bli aktuellt att gå vidare till läkemedelsutveckling. Två av hans samarbets-

Konformationell entropi 1. Entropi beskriver graden av oordning eller ett mått på antalet olika tillstånd som en molekyl kan ha.

Ligand

2. Mer oordning innebär högre entropi.

3. Konformationell entropi beror på hur många olika konformationer en molekyl kan ha.

4. Styrkan i bindningen mellan protein och ligand beror bland annat på vilken grad av oordning som tillåts när de är bundna till varandra.

5. Om rörelsefriheten är stor blir bindningen starkare.

30

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Free protein Ett protein kan förekomma i olika tillstånd.

Det kallas också för konformationell entropi eller oordning. Bilden visar ett protein (röd) i oordnat tillstånd (vänster), storleken på konen representerar hur många konformationer den

Bound protein del av proteinet som kan binda till en specifik molekyl (ligand) kan anta. Vid bindning av en ligand (gul) blir rörelsefriheten, den konformationella entropin, mindre. Det kal�las för en entropiförlust.

VETENSKAP

partners har redan ett avtal med ett läkemedelsföretag. Projektet, som finansieras av Wallenbergs stiftelse, har nu gått in i tredje året och omfattar sju seniora forskare och deras forskningsgrupper.

– För att få en så komplett bild som möjligt har vi skapat en synergi av många olika forskningsfält. Vi har med experter som kan beräkningskemi, organisk syntes för att tillverka läkemedelskandidater, cellbiologi, biokemiska och medicinska frågeställningar, och strukturbiologi. Jag står för fysikalisk kemi och den experimentella uppskattningen av bindningsentropin.

E N PUSS E LB IT

Mikael Akke poängterar att projektet inte kommer att lösa läkemedelsindustrins problem att ta fram nya läkeme-

del. Där finns andra hinder på vägen, men samtidigt är hans forskning en viktig pusselbit.

En detaljerad förståelse av bindningen mellan protein och ligand bidrar till möjligheten att kunna finslipa läkemedelskandidater från början och att kunna göra rätt val på detaljnivå redan från början av utvecklingsprocessen. Som forskare är han själv intresserad av att ta reda på så mycket som möjligt om den nördiga biten, som handlar om den konformationella entropin.

– Där är vi egentligen inte bara intresserade av att hitta en ligand som binder optimalt, utan kanske hellre av att titta på någonting som binder halvbra för att förstå varför det blir så.

Det är viktigt för den fullständiga förståelsen. #

Sju forskargrupper Projektet handlar om att detaljstudera bindningen mellan en ligand (molekyl) och ett protein. Liganden kan till exempel vara en läkemedelskandidat som kan binda (och därmed påverka) ett protein som orsakar sjukdom, som cancer).

Projektet omfattar sju forskargrupper, sex vid Lunds universitet och en vid ESS, European Spallation Source i Lund.

Bland kompetenserna finns beräkningskemi, organisk kemi, fysikalisk kemi, strukturbiologi, biokemi, cellbiologi och medicin.

Mikael Akkes forskning kombinerar experimentella försök med beräkningar och simuleringar.

Kanske det nördigaste projektet någonsin, enligt Mikael Akke själv. Målet är att förstå bindningar mellan ett protein och en annan molekyl.

Han studerar hur konformationell entropi, proteiners oordnade tillstånd, påverkar bindningen.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

31

Mer forskning att hålla utkik efter under året En av spaningarna som den vetenskapliga tidskriften Nature gjorde inför 2016 var beviset för gravitationsvågor, men det finns fler saker att hoppas på i år.

K ÄLL A: NATU R E, I S S U E 7584, 7 JAN UAR I 2016

1. Koldioxid fångas för kommersiell användning. Pilotprojekt över hela världen fångar redan upp koldioxid ur luften i mindre skala. I år förväntas flera projekt i full skala dra igång, till exempel för användning i växtodling eller omvandling till bränsle 2. Genteknik för att bota sjukdomar.

Forskare i USA tittar på hur man skulle kunna använda genteknik för att bota blödarsjuka och beta-thalassemi. Under året kan forskarvärlden kanske också komma fram till gemensamma regler för säkerhet och etik för att använda genteknik på Genteknik och etik. människor.

3. Nya kosmiska observationer. Ja-

mörk materia. Ifrån partikelacceleratorn i CERN kommer mätningar som antyder att man kan vara på väg att upptäcka en ny elementarpartikel.

4. Rymdsonder utforskar Mars och Jupiter. I år kommer planeten Mars nära jorden och därför startar expeditionen ExoMars 2016 som ska analysera gaser i planetens atmosfär och testa landningsteknik. I juli anländer Junoexpeditionen till Jupiter. I september avslutar rymdsonden Rosetta sitt uppdrag genom att störta på kometen den har följt. I september skjuts Osiris-rex upp för att nå asteroiden Bennu och samla in prover.

5. Kina satsar på nya satelliter och teleskop för att utforska rymden.

pan skickade i februari upp Astro-H, ett satellitobservatorium som förväntas ge ny information om bland annat universums struktur och uppkomst, och om

Siktar mot stjärnorna.

Vå gor Kände du hur rumstiden krusade sig i höstas?

Det gjorde detektorerna i LIGO-anläggningen, som letar efter så kallade gravitationsvågor från rymden, alltså rörelser i rumstiden som skapas

32

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

6. All världens mikroorganismer.

Under året väntas de första resultaten från det så kallade Earth microbiome project, som analyserar mikroorganismer från miljöer över hela världen. Den biologiska mångfalden blir sannolikt stor, då man topsar allt ifrån komodovaranens tungflora till jordprover från den sibiriska tundran.

7. Sömngener. Neuroforskare hoppas

kunna identifiera vilka gener som styr sömnen. Om dessa kan ringas in kan det vara en hjälp för att förstå till exempel sömrubbningar och vissa psykiska problem som är förknippade med störda sömncykler.

8. Ljusare än ljust. 21 juni, vid sommarsolståndet, invigs världens modernaste synkrotronljusanläggning MAX IV i Lund. I slutet av året startar partikelacceleratorn SESAME Energirikt ljus. i Jordanien. AN

n e d i rym

av mycket tunga himlakroppar. Mätningarna presenterades i februari och är ett stort genombrott inom fysiken, eftersom detta är ett bevis för att svarta hål verkligen finns.

Albert Einstein förutsåg fenomenet för hundra år sedan, som en del i den allmänna relativitetsteorin, men det här är första gången det uppmäts. AN

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Hur mår våra goda bakterier när vi äter antibiotika?

Två kilo bakterier lever vi alla i symbios med. Hur påverkas de goda bakterierna av antibiotika? Finns det risk för att de slås ut av en alltför flitig användning av antibiotika?

Når vi tar antibiotika blir vår tarmflora kraftigt påverkad och många av de “goda” och “nyttiga” bakterierna i vår tarm slås ut. Det finns några forskare som menar att den nuvarande överviktsepidemin beror på omfat-

tande användning av antibiotika till barn, och att dessa därför inte har utvecklat en sund tarmflora. Detta är dock inte bevisat. Det är dock generellt bra med en restriktiv antibiotikaanvändning, också för att förhindra utveckling av antibiotikaresistens. Man skall dock alltid använda antibiotika till behandling av de infektioner där de har visat sig ha en klar effekt.

J E N S N I E LS E N, PROFESSOR VID AVDELNINGEN FÖR SYSTEMBIOLOGI, CHALMERS

Den sunda tarmfloran kan rubbas.

Hur påverkar äggfrossan kroppen?

Påsken närmar sig med stormsteg. Vi brukar roa oss med att äta så många ägg som möjligt. Tidigare pratade man om risken för kolesterol som täpper igen blodkärlen. Är det en myt och finns det andra risker/nytta med ägg?

Kolesterol behövs i kroppen, som själv producerar kolesterol motsvarande innehållet i ungefär tre ägg. Kroppens kolesterolproduktion anpassas efter intaget från maten. Såklart kan det bli fler ägg än tre under påskafton, men den främsta effekten av att äta många ägg under en period är ett bidrag av fina vitaminer och mineraler. Exempelvis ger fyra ägg a 50 gram hela dagsbehovet av vitamin E och B12 samt långt över halva dagsbehovet av selen och A-vitamin.

Lägg därtill påskens lax och sill så har du

en hälsobomb för kroppen och kärlen. Ägg innehåller även en hel del protein, vilket ger hög mättnad som gör att du orkar äta mindre En hälsokorg ihop med sill och lax.

av onyttiga livsmedel. Det som främst höjer kolesterolnivån i blodet och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar är socker och raffinerade kolhydrater samt mättat fett.

KAR I N JON SSON, DOKTORAND VID AVDELNINGEN FÖR LIVSMEDELSVETENSKAP, CHALMERS

Vad vill du fråga en naturvetare?

Hör av dig till: redaktion@ naturvetarna.se

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

33

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Labbet som värnar kompetensen Mångfald i arbetsgruppen, i allt från ålder och kön till utbildning och ursprung, har bidragit till framgången för ett specialistlabb på Karolinska universitetssjukhuset. För att få personalgruppen att fungera har man jobbat med teambuilding. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

På jakt efter det ultimata labbet ham-

nar vi på Karolinsk universitetssjukhuset i Solna. Ett tips förde tidningen Naturvetare hit. ”På specialistlabbet för molekylär patologi fungerar det bra och man sätter kompetensen i fokus för att kunna leverera bästa resultat”, säger ryktet.

Men just den här dagen i slutet av februari ligger halva personalstyrkan däckad i influensa eller är hemma för vård av sjuka barn. Därför är det stressigt när lika många provsvar ska fram som en vanlig dag.

OLI KA UTB I LD N I NGAR

En framgångsfaktor är mångfalden. Här jobbar unga och äldre med olika etniska bakgrunder och en mix av kvinnor och män. Deras utbildningar skiljer sig också åt.

– När vi rekryterar utgår vi från kompetens. Nu när det är svårt att hitta biomedicinska analytiker har vi anställt personer med andra bakgrunder, säger enhetschefen Semra Öz Baloglu.

De drar nytta av varandras kompetenser och olika erfarenheter från andra labb.

– Vi utför samma arbetsuppgifter, men har lite olika roller, säger labbin-

34

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

”

Utvecklingen går otroligt snabbt i cancervården”

genjör Johanna Keskitalo som är molekylärbiolog i botten. Hon har jobbat här i snart fem år.

Betydligt färskare är Linnea Jonsäll, civilingenjör inom molekylär bioteknik, som kom hit förra året.

– Jag ser också fördelar med olika bakgrunder. För att det ska fungera är inskolningen med handledare viktig, säger hon.

M E RVÄR D E FÖR PATI E NTE R NA

Den biomedicinska analytikern Homeyra Naserhojati tillhör de mer erfarna med över femton år på nacken här. Även hon har samlat på sig färdigheter från privata labb innan hon kom hit.

– Vi representerar en stor bredd av kompetens som ingen utbildning kan ge, säger hon. Vi utvecklas och lär oss hela tiden nya saker, vilket är en del av tjusningen med jobbet.

Utvecklingen går otroligt snabbt inom cancervården med individuella behandlingar och högspecialiserad vård. Det är

bland annat en följd av nya läkemedel som är mer skräddarsydda och målstyrda än tidigare.

– Överlevnaden och mervärdet för patienterna har ökat med de nya behandlingsmetoderna, säger de samstämmigt.

Med snabbare och bättre analyser minskar dessutom vårdkostnaderna.

G E N S E KVE N S E R I NG G E R SVAR

Här är analyserna inriktade på somatiska tumörer på lunga, neuro, mage-tarm och melanom.

– För de prover som kommer hit vet vi redan innan vilken cancerform det handlar om. Vi analyserar var i arvsmassan mutationen finns. Utifrån det kan läkaren avgöra vilket läkemedel som ska sättas in, förklarar Johanna Keskitalo.

Experterna analyserar var i arvsmassan mutationen finns.

De visar på datorn hur de genetiska defekterna ger utslag på kurvan över DNA-strukturen. Innan dess har provet från blod eller vävnad analyserats i ett avancerat analysinstrument.

Teknikutvecklingen har gjort att det här labbet har vuxit snabbt.

– För bara några år sedan jobbade bara en person på labbet för molekylär patologi. Nu avser vi att rekrytera ytterligare en person och bli sju, säger Semra Öz Baloglu.

Men det goda arbetsklimatet har de inte fått gratis.

– Vi har jobbat på att lära känna

varandra och hur var och en fungerar i olika situationer, säger Johanna Keskitalo. Viktigt att komma ihåg är att vi är här för patienternas skull och att vi respekterar varandras arbetssätt inom ramen för vårt uppdrag.

GÅTT U R KON FLI KTE R

De sticker inte under stol med att de har haft problem i personalgruppen.

– Det har funnits konflikter, med dess olika faser som vi har gått igenom. Genom att fortsätta jobba med det har vi gått stärkta ur problemen

”

Vi analyserar var i arvsmassan mutationen finns”

och fortsätter att växa som grupp, säger Semra Öz Baloglu.

Men nu är tiden ute. Många vill ha provsvar innan de drar iväg på sportlov.

– Vi signerar och ansvarar för att provsvaren håller kvalitet enligt ISO-standard. Sedan lämnas svaret till patologen som vi har en dialog med. Det medicinska ansvaret ligger hos läkaren som avgör vilken behandling som ska sättas in.

Det goda ryktet är de stolta över och inspirerar dem. #

H Ö G S P EC IALI S E R I N G

Just den dagen när Naturvetare besöker labbet är de manliga kollegorna sjuka eller vabbar. Fr. v. Linnea Jonsäll, Homeyra Naserhojati, Semra Öz Baloglu och Johanna Keskitalo.

Labbet för molekylär patologi är ett av åtta specialistlaboratorier inom klinisk patologi på Cancercentrum vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Hit kommer cancerprover för analys från både Karolinska, öppenvården och från sjukhus i andra delar av landet. Den höga specialiseringen gör att labbet kan hålla bästa kvalitet.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Fånga förväntningar och kom ur konflikter Konflikter på jobbet ger ofta ett försämrat arbetsklimat. Men med rätt kunskap A N N I K A CA R L S S O N går de både att förebygga och nysta upp. A N N A N O R B E R G TE XT

Högljudda diskussioner, ilsket rod-

nande kinder eller viskningar i korridoren. Konflikter på arbetet kan ta sig olika uttryck och uppstå inom många olika områden. Här möts normer, värderingar och förväntningar. Både outtalade och uttalade.

Kanske är det kollegor som inte passar tider, kvarlämnade kaffekoppar eller känslan av att de roliga arbetsuppgifterna alltid går till någon annan, du är frustrerad över?

I L L U S T R AT I O N

Så fort jag börjar prata avbryter hen mig”

VAD ÄR EGENTLIGEN PROBLEMET?

– En konflikt uppstår när man har önskemål som man inte vill släppa, och upplever att någon annan hindrar detta. Man blir frustrerad och minst en av parterna agerar på något sätt mot den andra, säger Thomas Jordan, vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han ringar in vanliga typer av konflikter på arbetsplatser:  fördelningsfrågor, till exempel prio-

FÖRTROE N D E

riteringar eller pengar,

 positionsfrågor, som vem som får en viss roll eller vems ord som väger tyngst,  olika typer av ordningsfrågor: som ansvarsfördelning och rutiner, hur man beter sig eller vilka värderingar man har.

36

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

 Fortsätta påverka – vilka sätt kan vara värda att pröva? Går det?  Acceptera – kan jag gilla läget? Fungerar det både praktiskt och psykologiskt?

Med kunskap om de olika typerna av konflikt är det lättare att hantera dem.

Till exempel kan man när man planerar en förändring på arbetsplatsen titta på inom vilka områden det finns risk för konflikter. Då kan man också fundera på sätt att förebygga detta.

– För att lösa en befintlig konflikt är det klokt att börja med att ta tid till att ta reda på parternas önskemål. Vad är egentligen problemet?

Om man hittar de underliggande behoven blir det lättare att förstå varandra.

VE M S OR D VÄG E R TYNG ST?

Vad gör man då om konflikten inte verkar gå att lösa? Thomas Jordan tar upp de val man står inför:

När en konflikt skapar upprörda känslor handlar det ofta till någon del om beteende.

– Vi har olika normer för detta i bagaget, och de egna upplever man som självklara. För att kunna prata om någons beteende krävs förtroende och stöd eftersom det finns en risk att personen går i försvar. #

 Lämna – det är stressande att vara kvar i en konfliktsituation och om det inte finns utsikter för att det ska bli bra kan det vara mer konstruktivt att lämna.  Förbli frustrerad – om man stannar kvar och inte väljer finns en risk att man blir bitter.

3

O L I K A KO N F L I K TN IVÅE R

1. Individnivå: En viss persons egenskaper i en viss roll skapar konflikt.

2. Relationsnivå: Samarbetssvårigheter mellan flera personer.

3. Systemnivå: Konflikten är ett symptom på problem med arbetsorganisationen.

Läs mer: www.socav.gu.se/samverkan/ arbetsplatskonflikt

Konflikthantering är en del i den UGLutbildning som Naturvetarna erbjuder sina förtroendevalda. Mer information om detta finns på våra sidor för förtroendevalda på www.naturvetarna.se

KARRIÄR

4

VÄG A R U R KO N F L I K T E N

Omständigheter och situationen avgör vad man kan göra. Försök först att bena ut på vilken eller vilka nivåer konflikten är. Vad behöver ni göra på de olika nivåerna?

varandra och komma fram till en lösning som alla kan acceptera.

överens om att hålla sig till samma spelregler, även om man tycker olika.

2. Ha en diskussion där parterna får föra fram sakliga och relevanta argument. Målet är att förhandla fram en överenskommelse.

4. I sista hand kan den ena parten besluta ensidigt, den formella makten används för att till exempel beordra något, omorganisera eller omplacera någon. Här är det viktigt att tänka igenom möjliga konsekvenser innan, vara tydlig med varför man gör som man gör och bemöta alla inblandade på ett bra sätt. #

1. Börja med att skapa dialog, alltså samtal med en individ eller i grupp, för att reda ut till exempel förväntningar, roller eller oklarheter i organisationen. Målet är att förstå

3. Använd arbetsplatsens formella procedurer, till exempel arbetsbeskrivningar, regler, rutiner och avtal. Målet är att alla är

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

När bör jag berätta att jag vill vara föräldraledig?

Vi får ofta frågor kring föräldraledighet och planering av föräldraledighet från våra medlemmar. Förutsättningarna är olika beroende på om du är gravid eller om du skall vara föräldraledig som den andra partnern.

Till dig som är gravid skulle jag ge rå-

det att vänta med att berätta till dess att de medicinska förutsättningarna är så klara som möjligt. Detta varierar, men efter tolfte veckan brukar vara en minsta gräns. Samtidigt vill arbetsgivare kunna planera sin verksamhet så bra som möjligt. Genom att ta upp diskussionen om föräldraledighet i rimlig tid har både du och arbetsgivaren större möjligheter att anpassa arbetsuppgifter och mål.

Den som ska vara föräldraledig ska anmäla det till sin arbetsgivare minst två månader före ledighetens början*. Vissa kollektivavtal kan kräva anmälan tidigare, till exempel tre månader för den som arbetar inom kommun och landsting.

Om dina arbetsuppgifter kan innebära risker för fostret, till exempel laborativ verksamhet, eller fysiskt krävande arbetsuppgifter, behöver du så tidigt som möjligt planera med arbetsgivaren så att du kan få andra arbetsuppgifter. Om du inte kan bli omplacerad av din arbetsgivare kan du få så kallad graviditetspenning från försäkringskassan.

38

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Den som ska vara föräldraledig ska anmäla det till sin arbetsgivare minst två månader före ledighetens början”

Arbetsgivare får fråga om graviditet under en arbetsintervju, men inte använda svaret i sin bedömning om du är den mest lämpade kandidaten. Du får inte missgynnas på grund av din graviditet.

Ett undantag finns dock för tidsbegränsade anställningar, vikariat och allmän visstidsanställning. Om du på grund av graviditeten inte kommer att kunna arbeta en avsevärd del av anställningstiden får arbetsgivaren säga nej.

Föräldralediga får inte missgynnas eller gynnas på grund av sin föräldraledighet. Det brukar innebära en löneökning i linje med medel hos din arbetsgivare om du har varit föräldraledig under större delar av en lönerevisionsperiod.

ANDREAS NYSTRÖM,

ombudsman statlig sektor * Enligt föräldraledighetslagen (FörL) 13§ så skall den arbetstagare som avser att ha mammaledighet 4§, hel ledighet med eller utan föräldrapenning 5§, delledighet med föräldrapenning 6§ eller delledighet utan föräldrapenning 7§, anmäla det till sin arbetsgivare minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt.

PÅ N Y T T J O B B F L E R PÅ N Y T T J O B B

Jakob skapar en global mötesplats för skogen Jakob Hirsmark ska projektleda världens största skogsmässa.

Det ligger på hans ansvar att fylla Elmia Wood 2017 med utställare och skogsmaskiner från jordens alla hörn. Ett uppdrag som passar honom perfekt.

Vad lockade med Elmias skogsmässor?

– Min bakgrund som jägmästare och skogsägare, i kombination med att jag de senaste åren jobbat med andra mässor på Elmia. Att projektleda världens största skogsmässa kändes som en spännande utmaning. Det är femhundra utställare och 54 000 besökare från alla kontinenter och under själva mässan är det ett hundratal medarbetare på plats.

Vilken är din roll som projektledare?

– Jag ansvarar för den strategiska planeringen och inriktningen på Elmias fyra olika skogsmässor. Jag leder mässteamen som tar fram innehåll för att få olika utställare och event till mässorna. Dessutom sköter jag samarbeten med partners och branschföreningar. Jag har precis träffat en tysk samarbetspart för att diskutera vår mässa Forest Romania och Österrikes ambassad för att diskutera hur våra mäs�sor kan hjälpa österrikiska företag att hitta kunder i Sverige.

Vilka egenskaper är bra att ha när man leder mässor?

– Det är viktigt att kunna se saker ur ett helikopterperspektiv. Att zooma ut och se hur en mässa kan tillfredsställa olika målgrupper och göra nytta för hela branschen. Även nätverkande är viktigt. Det gäller att hitta win-win situationer mellan

Cecilia Sandström Nytt jobb: Miljökonsult specialiserad på arktiska frågor på Ramböll i Luleå.

Tidigare jobb: Doktorand inom arktisk ekologi, vid Arctic Centre, Rijkuniversiteit Groningen.

Utbildning: Marin biolog, Msc vid Göteborgs universitet, marina programmet.

Magnus Bäck Nytt jobb: Produktionschef/ Business Area Manager för affärsområde Teknik- och fjärranalys på Foran Sverige.

Tidigare jobb: Kundansvarig för skog och lantbruk, Danske Bank.

Utbildning: Skogsmästare.

Malin Gustavsson Strömqvist

Jakob Hirsmark har en utmaning.

olika aktörer och veta vilka som är bra samarbetspartners.

Hur har du användning av din naturvetenskapliga kompetens?

– För att en mässa ska bli riktigt bra måste den vara relevant för målgrupperna och branschen. Min kompetens gör det lättare för mig att förstå vad leverantörer inom skogsbruket, skogsägare, entreprenörer och tjänstemän från skogsföretag efterfrågar så att vi kan skapa en intressant mötesplats.

Du har valt en lite annorlunda karriärväg för en jägmästare – varför?

– Jag började på Sveaskog, men sedan fortsatte jag med bioenergifrågor på bland annat Svebio. Det ledde till ett jobb på Elmias bioenergimässa.

Jag har inte vetat vart nästa steg ska ta mig men jag har medvetet riktat in mig på skogs- och energifrågor. För tio år sen hade jag inte trott att jag skulle jobba med mässor, men nu är jag glad för det. Det här är ett drömjobb för mig. J R

Nytt jobb: Livsmedelsinspektör, Örebro kommun.

Tidigare jobb: Compliance Officer Regualatory affairs på Gymgrossisten Sweden AB. Utbildning: Kandidatexamen i nutrition.

Sofia Lindman Nytt jobb: Byggnadsrådgivare hos Hushållningssällskapet/ HS Konsult AB i Uppsala.

Tidigare jobb: Internationella kontoret på DeLaval i Tumba med olika ritningsuppdrag över mjölkkostallar.

Utbildning: Agronom med inriktning husdjur och bygg, examinerades i våras.

HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

39

ch ril o !

7 ap arna.se g n i t p e v ö r k u K A R R I Ä R eläser i Lirnast på nat för sna sson äl dig r e d m n n A A s er ril.

And d 21 ap a t s l r i Ka

F Ö R E TA G A R E

Lönande råd för små företag Att vara företagare är inte alltid lätt. Men fördelarna väger upp nackdelarna!

Det var Anders Anderssons budskap på seminariet Att driva företag i JOHANNA RÖSTH Göteborg.

TEXT OCH FOTO

Det var allt från etablerade företagare

till dem som nyligen startat eller funderar på att starta företag som möttes i Göteborg för att lyssna till Anders Andersson, grundare av tidningen och sajten Driva eget, och hans lönande råd till företagare.

– Det behöver inte vara så administrativt krångligt som många tror att starta företag. Idag vill till och med myndigheter hjälpa till. Visst kan du lägga ut detta på experter, men det är en stor fördel att göra det själv för att ha koll på ditt företag, säger Anders Andersson.

Han satsade på att spräcka hål på några vanliga farhågor om att starta företag. Utöver känslan av otrygghet och ensamhet är ett vanligt orosmoln är att inte få företaget lönsamt.

– För att lyckas måste du våga ta risker och låna pengar. Kanske måste du vara beredd att sänka familjens levnadsstandard till och med. Sök bidrag, men förlita dig aldrig på det. Din idé måste kunna stå på egna ben.

För att lyckas räcker det inte med att ”det rullar på”. Det gäller att alltid förnya sin affärsidé och vara flexibel för förändringar inom branschen och världsekonomin.

– För små företag är lättare att ha en personlig relation med kunder och att göra snabba förändringar. Det är det som gör att små företag kan konkurrera med de stora. Så ta vara på att vara liten, säger Anders Andersson.

40

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

5 snabba tips

1. Behåll tryggheten - be din arbetsgivare om tjänstledighet i sex måna-der för att prova på att starta företag, eller starta företag vid sidan om.

2. Logga in på verksamt.se, där finns mycket hjälp som underlättar ditt arbete.

3. Bli en fena på det administrativa.

Skatteverket, Almia och Nyföretagarcentrum med flera arrangerar bra kurser.

4. Skaffa ett bra bokföringsprogram och håll koll på alla utgifter från början, det sparar mycket tid och pengar.

5. Sök bidrag. Tillväxtverket, Vinnova och även länsstyrelser har bidrag. Läs mer på driva-eget.se/bidrag

Hej medlem, vad fick du med dig från seminariet?

Olle Linder, Skogstjänster, konsultföretag som gör skogsbruksplaner.

– Att man inte ska slå sig till ro när företaget går bra, utan hela tiden utvecklas och hänga med i vad som händer inom branschen och regler för företagare. Åsa Granath, Environmental Consulting, rådgivning inom mark, vatten och miljöteknik.

– Vikten av att vara uthållig i sitt företagande och att se konkurrenter som kollegor och möjliga samarbetspartners.

Mikael Faber, Fabers Fältinformation, utför fältarbete med inriktning på geologi, foto och GIS.

Marjan Hohr, leg. biomedicinsk analytiker, och Maria Erikson, leg. audionom, lyssnade på Anders Anderssons föreläsning.

– Jag tycker marknadsföring är svårt, men att ställa om från att ”sälja mina tjänster” till att ”mina tjänster kan vara till stor nytta för er” kommer att göra mig bekvämare i kontakten med kunder.

Att försöka sätta pris på tjänstens kundnytta istället för att se till generella prissättningar och behovsintäkter.

KARRIÄR

MITT JOBB

JÄG MÄSTAR E Hans Högberg, lärare i skogsskötsel vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg

TEXT OCH FOTO

Flugfiske:

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Relaskop:

När sommaren närmar sig drar Hans Högberg norrut och söker sig till fjällbäckar och åar som lämpar sig för flugfiske. Det är främst harr och öring som nappar. Han gillar spänningen och den triumf som följer när fisken har fastnat på kroken.

Ett instrument, vars resultat man får ta med en nypa salt. Det ger i alla fall en hyfsad bild av virkesvolymen per hektar.

Mätningen är subjektiv och ingen kommer fram till exakt samma volym som någon annan.

Skogsplan:

Klave:

Planen finns ofta digitalt i handdatorn och består av kartor och fotografier i flera skikt. Ett av dem visar våtmarker och vattendrag. Ett annat ger en bild av topografin, och ett tredje har information om trädslag och hur tätt träden står.

Allt detta ligger till grund för hur basvägar och så kallade basstråk ska anläggas.

Handdator eller Ipad:

Mäter trädets diameter i brösthöjd. Här finns också data om trädslag och trädens täthet. Via blåtand förs den informationen över till en handdator eller en vanlig padda, som är betydligt billigare och därför på väg att ersätta handdatorn.

Här samlas all information om det skogsområde som ska avverkas. Den ligger till grund för den så kallade traktplanen som maskinföraren får i sin hand. Här får man veta allt från trädslag, volymer och kvaliteter (timmer, massa och skogsbränslen) till hur naturvärden ska skyddas.

GPS: Anger positionen med stor exakthet. En teknik som är självklar i dag, men som ingen kunde drömma om för tjugo år sedan.

Höjdmätare: Trädets höjd mäter man genom att rikta lasern mot trädets topp. Tekniken bygger på trigonometri och mäter vinklarna, som räknas om till höjdmeter. Informationen skickas sedan till klaven.

Åldersborr: Haglöfs borrar, som är spridda i hela världen, tar ut ett tvärsnitt av trädet och visar årsringarna. De ger både information om trädets ålder och historiska tillväxt.

Studenter: Att se människor växa och göra det oförväntade, då går Hans Högberg i spinn. Att chefer i näringslivet ger positiv feedback

på tidigare studenter gör att han efter mer än trettio år i Skinnskatteberg tar sig till jobbet på lätta steg.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

41

KARRIÄR

CHEF

Den (o)fullständige ledarens bästa tips

Hur ska en vanlig människa med sina fel och brister kunna bli en bra ledare?

Ungefär så tänkte den erfarne chefen Kelly Odell när han bestämde sig för att LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK skriva en bok om ledarskap.

TEXT OCH FOTO

A

lla som vill bli bättre ledare kan också bli det. Det hoppfulla budskapet predikar Kelly Odell, ledarskapskonsult och författare till boken ”Mänskligt ledarskap”, som han pratade om för chefer på Naturvetarnas Leadership Friday.

Att han är präst i botten avspeglar sig i bokens undertitel. Men hans tio budord är inga påbud, utan mer tankar kring ledarskap.

– Våra värderingar och relationer, liksom hur vi ser på andra människor är avgörande för vår framgång som ledare.

PR E SS OCH STR E SS

Kelly Odell lutar sig mot en lång karriär som ledare och chef på bland annat Volvo Personbilar och Telia Mobile. Han har också en examen från Handels i Stockholm.

– Ju mer jag lärde mig om ledarskap desto mer missnöjd blev jag med min egen prestation. Jag hade fel förväntningar efter att ha läst böcker Kelly Odell.

42

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

”Chefen är bara en mänsklig resurs som arbetar och skapar nytta som alla andra” om ledarskap. De utgår som regel från bästa läge när allt fungerar. Verkligheten är annorlunda, med press, stress och dåliga dagar.

Hans bok tar avstamp i riktiga människor som inte alltid beter sig perfekt.

Så han ställde frågan: – Hur ska jag, en vanlig människa, med mina fel och brister, kunna bli en bra ledare. Lösningen kanske ligger i att utveckla ett ledarskap som tar avstamp i att ledare har svårt att leva upp till förväntningarna om ledarens fullkomlighet.

– Chefen är bara en mänsklig resurs som arbetar och skapar nytta som alla andra. En dålig chef kan däremot förhindra många medarbetare från att kunna eller vilja utföra sitt arbete.

Därför menar han att det är så viktigt att chefen förstår sin roll att utveckla medarbetarna och få dem att nå resultat.

Men det finns inget recept för framgång.

Det gäller att hitta sin egen ledarstil.

Han strör metaforer och små ordspråk omkring sig, som den här: ”Följer du receptet på pannkaka får du alltid en pannkaka, om du tror att du kan följa ett recept på lyckat ledarskap blir det också pannkaka.”

Därför ska hans tio budord ses som en vägledning till att lyckas som chef.

FÖR STÅ S I N ROLL

Att följa recept blir pannkaka.

Lite för att ta ner ledaren från sin piedestal klargör han att medarbetarna skapar merparten av nytta.

PÅ SIDA 44 BERÄTTAR TVÅ DELTAGARE VAD DE TYCKTE OM SEMINARIET.

KARRIÄR

10 TAN KAR OM LE DAR S KAP VAR ÖDMJUK Som chef är du också medarbetare.

Som chef är man varken sämre eller bättre än andra människor. Studier visar att chefer möjligen är mer emotionella och sociala. Ha en nyanserad uppfattning om dina styrkor och svagheter. Be om feedback på ditt eget beteende. Skaffa en mentor som du vågar vara öppen med.

VÅGA DELEGERA Kom ihåg att du är chef för att leda andra. Inte för att du själv har alla svaren. Ofta är det lättare att vara chef för en verksamhet som man själv inte är expert på. Då lägger man sig inte i detaljer och rollerna blir mer renodlade. Som ledare är du bollplank men inte den som löser problemet. Låt medarbetaren ta ansvar för sitt arbete och lär dig att vara tyst lite oftare.

BEHÅLL DIN FRIHET

får inte vara det värsta som kan hända. Ofta kan det vara tvärtom och leda till en ny karriär.

Skapa en kultur där man tar kalkylerade risker och se till att lära av misslyckanden.

LEVERERA VERKLIGA RESULTAT Oroa dig inte för organisationens policy och kultur. I det långa loppet är det resultatet som räknas. Ibland kan det bli viktigare för en grupp individer att behålla makten än att utveckla verksamheten. Som ledare måste man hela tiden kunna kommunicera mål och syfte, så att medarbetarna vet hur de själva ska kunna bidra. Lägg fokus på att skapa nytta.

INSPIRERA ANDRA Om du inte brinner för ditt uppdrag se till att göra det utvecklande och stimulerande. Då blir du också bra som ledare. Det räcker inte att gilla läget. Är du själv motiverad är det lättare att inspirera andra att hitta sin inre motivation.

Investera tid och pengar i medarbetarnas kompetens, öka deras självbestämmande och skapa delaktighet.

Det handlar om integritet, där du kan stå för och gilla det du gör. Sök dig någon annanstans om du inte har passion för jobbet. Hamna aldrig i en ekonomisk situation där du inte har råd att hoppa av. Ha därför alltid lite sparade pengar och se till att du har ett anställningsavtal som reglerar uppsägningstid och avgångsvederlag.

Intuition är bättre än ingen information alls, men fakta är alltid bäst. Tänk vilket kaos det skulle bli om var och en skulle förlita sig på sin magkänsla istället för fakta. Fatta beslut på analyser och faktaunderlag. Om inte det går se till att underlagen kommer från den som är mest kompetent på området.

SÄG VAD DU TYCKER Skapa ett klimat där medarbetarna vågar vara uppriktiga och säga vad de tycker.

Tala om när något går fel i verksamheten och stå för det. Att komma med det i efterhand är en dålig strategi. En chef som lyckas skapa högt i tak frågar ärligt vad medarbetarna tycker och låter dem också få tala om det.

STÖTTA DINA MEDARBETARE Dina medarbetare väljer att jobba med dig av egen fri vilja. Ta upp frågan med dem och prata om varför de valde sina jobb. Det kan ge dig insikter om deras drivkrafter. Var tydlig med mål och fundera på varför medarbetarna ska ställa upp på dem.

GÅ FRÅN CHEF TILL LEDARE

LÄR DIG HANTERA RISKER Att vara chef innebär att ta risker, i alla fall om man vill nå utveckling och resultat. Men många är rädda för att misslyckas och kanske få sparken. Men det

BASERA BESLUT PÅ FAKTA

Fundera på vilken kultur du vill skapa.

Kom ihåg att det var arbetsgivaren som valde dig som chef. Men att det är medarbetarna som bestämmer om du är deras ledare. Istället för att kräva acceptans för ditt chefskap ska du vinna förtroende och respekt. Fundera på vilken kultur du vill bidra till att skapa och vilket arv du vill lämna efter dig när du lämnar. #

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

43

KARRIÄR

Leadership Friday

Vad fick du ut av Leadership Friday?

Pia Vingestråhle föreläser på temat Framtidens ledarskap. Vilka krav kommer framöver att ställas på vårt ledarskap?

Vilka utmaningar står vi inför? Hur kan vi möta dessa utmaningar och skapa ett hållbart och framgångsrikt ledarskap? 8 april i Malmö och 20 maj i Stockholm. www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

Malin Fredriksson, livsmedelskemist och tidigare kvalitetschef på CocaCola

Magnus Berglund, linjechef och läkemedelsforskare på Sobi AB – Som relativt ny chef är jag i lärandefasen och håller på att forma min egen ledarstil. Utmaningen för mig är att skapa utrymme för mina medarbetare, lyssna och coacha dem. Eftersom jag också jobbar operativt kan jag verksamheten väl.

– Bra att vända på frågeställningarna och våga vara öppen och ärlig med det obekväma. Lika viktigt är det att känna efter vad man brinner för. Ännu en insikt är att ledarskapet kan användas i andra sammanhang, det kan till och med vara en fördel att inte kunna verksamheten.

Vad gillar du Leadership Friday?

Vad gillar du Leadership Friday?

– Tyvärr kom jag lite sent och missade minglet. Ändå en lyckad premiär och jag lär komma tillbaka.

– Inspirerande! En chans att nätverka och få nya idéer. Uppskattar också konceptet med en timmes föreläsning tidigt på dagen.

CH E FS FRÅGAN

Vad ska jag tänka på inför ett chefsjobb?

Jag har blivit erbjuden ett chefsjobb på min nuvarande arbetsplats, vilket känns hedrande och roligt.

Vad bör jag tänka på innan jag tackar ja till den här utmaningen?

I dag har jag en expertroll.

Grattis till ditt erbjudande. Arbetsgivaren ser din potential och vill att du tar ett steg till i din karriär. Det finns några saker som du bör tänka på så att uppdraget blir så stimulerande och utvecklande som möjligt.

Som chef har du stora möjligheter att påverka verksamheten. Du kommer att jobba genom dina medarbetare för att uppnå bästa resultat för din arbetsgrupp.

Din roll blir bland annat att coacha och utveckla dina medarbetare i deras expertroller, liksom att planera och följa upp

44

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

verksamheten. Du går från att vara specialist till att vara ledare.

För att trivas och kunna göra ett bra jobb i din nya roll är det viktigt att du delar organisationens värderingar och kan stå upp för dem. Som chef kommer du närmare besluten för hela verksamheten och du kommer troligen att ingå i ledningsgruppen och få ett större ansvar.

Fundera på vilken din roll blir och vilket mandat och vilka befogenheter du har, liksom vem du ska rapportera till? Ta också reda på om företaget går bra och eller om det finns brister i lönsamheten.

Lika viktigt är att du själv får stöd i form av till exempel en mentor eller att kunna ingå i olika nätverk. Försäkra dig också om att du får den kompetensutveckling som behövs för att kunna göra ett bra jobb.

Som chef behöver du förhandla om ny lön och övriga villkor. Din kompetens, marknadsläget, befattningens komplexitet, gruppens storlek och arbetsgivarens löneläge påverkar din lön. Övriga villkor framgår av kollektivavtal och av företagets personalpolicy.

Innan du skriver på ditt nya anställningsavtal, låt gärna någon på Naturvetarna titta på det.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Akademikernas a-kassa informerar

K A R R I ÄNr R 1 2016

VILL DU HELLRE FÅ DITT NYHETSBREV VIA E-POST? WWW.AEA.SE/ANMÄL

Du är smart!

Eftersom du läser det här. Allt enligt Göran Arrius – sista sidan.

6,6 %

Arbetsförmedlingens prognos för arbetslösheten 2017.

JAKTEN PÅ LIVET GAV JOBB Max Wahlund har länge sökt efter en mening i såväl livet som i jobbet.

Nu har han hittat en väg till bägge.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

45

Kallelse K Atill R Rföreningsstämma IÄR Akademikernas a-kassa kallar distriktens ombud till ordinarie föreningsstämma måndag 13 juni, 16.00 på Klara Norra Kyrkogata 33 i Stockholm. Ärenden • fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning

• beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna • fastställande av budget och avgifter för kassan för nästkommande år • val av ledamöter och suppleanter i styrelsen • val av revisorer och suppleanter • eventuella övriga frågor som framläggs av styrelsen eller revisorer, och frågor som väckts av medlemmar. Frågor ska anmälas skriftligen till Akademikernas senast den 28 februari 2016.

Livskaos ledde Max Den stillsamma miljön i Linköpings domkyrka står i skarp kontrast till den livshistoria som Max Wahlund kan berätta. Jobben har varit många liksom svårigheten att hitta lugn och ro i livet. Ett mål han nu tror sig ha nått.

TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

Hela livet har Max Wahlund jagat en sysselsättning som får alla bitar att falla på plats. Nu känns allt mer rätt än någonsin. Men det är inte främst jobbets förtjänst.

– Om jag ska vara ärlig, så har min historia blivit som den blev eftersom jag ständigt har letat efter sätt att stå ut med livet, säger Max Wahlund.

Vintersolen lyser starkt genom stora fönster i kyrkans kansli alldeles intill domkyrkan i Linköping. Stiftets pressekreterare som sitter vid ett bord intill pentryt låter så tillfreds att det nästan är svårt att ta honom på orden.

Men det är så han har upplevt det. Efter uppväxten i Bromma pluggade han journalistik och började jobba på Svenska dagbladet. Ganska snart infann sig en känsla av tomhet.

– Jag har alltid haft en känsla av otillfredsställelse. Oavsett vad jag gjort så har jag tänkt: ”jaha, är detta vad jag ska göra hela livet?”

Ständigt sökande Max Wahlund har stannat som mest ett par år på varje jobb eller lärosäte. Sedan har han sökt sig vidare igen. Det har tagit honom från reporterjobb i Stockholm till studier i Frankrike, Nederländerna och Jerusalem. Det har också fått honom att leva klosterliv i perioder, dels i den kristna ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Östergötland och dels i ett buddhistkloster i Frankrike.

– Hela tiden har jag tänkt att jag inte klarar att leva som alla andra, som går till jobbet varje dag och babblar om bolån, säger Max Wahlund.

46 N A T U R V E TA R E N R 2 2 0 1 6 Länge var han storkonsument av alkohol.

”Hela tiden har jag tänkt att jag inte klarar att leva som alla andra, som går till jobbet varje dag och babblar om bolån.”

Därefter drack han inte en droppe på sex år.

Men mot känslan av meningslöshet hjälpte det varken att dricka eller vara nykter. Inte heller tron på Gud hjälpte honom. Anställningsintervjun för jobbet som pressekreterare åt Svenska kyrkan i Linköping för ett drygt år sedan blev ett sanningens ögonblick.

– Jag måste vara ärlig, sa jag till biskop Martin Modéus. Jag vet inte hur det är ställt med min tro. Jag vet inte om jag tror på Gud. Det hade biskopen inga problem med. Han svarade: ”Här är vi lutheraner. Det viktiga är inte om vi tror på Gud, utan om Gud tror på oss.”

– Då insåg jag att jag är en riktig lutheran.

Prat om det lutherska arvet och den lutherska arbetsmoralen i Sverige består till stor del av missuppfattningar, enligt Max Wahlund.

Luther stod snarast för en syn som innebär att vi inte behöver anstränga oss för att vara tillräckliga. Vi duger som vi är, och när vi inser det och gläder oss åt det så blir vi också ganska snälla mot varandra.

I själva verket är det pietismen vi ska beskylla för vår kultur av lydnad och hårt arbete.

– Vi har blivit pietistiska ateister! Jobbar som

galärslavar, sedan åker vi på yoga och tittar in i en vägg i tio dagar. Visst, det kan vi väl göra, men vi kan i alla fall inte belasta Luther för det.

Medicin gav nytt ljus Max Wahlund har hela sitt arbetsliv växlat mellan att jobba ett par år och spara pengar för att sedan ge sig iväg på äventyr igen. Eftersom de äventyrliga perioderna oftast har bestått av studier eller klosterliv så har de inte krävt några större utgifter.

När han behövt ett jobb igen har det blivit hos arbetsgivare där han har haft en fot inne sedan tidigare, ofta Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter. Men det har hänt att han försökt få jobb på andra håll. Bland annat har han sökt jobb som kyrkvaktmästare – och hos Polisen.

– Jag skrev i mitt personliga brev att jag precis hade genomgått en stor personlig kris, men nu ville vara med och bidra till samhället, berättar Max Wahlund och gapskrattar åt minnet.

I somras fick han nog av olust och kriser som inget verkade bita på och gick till en läkare. Läkaren gav honom diagnosen dystymi, som är en mild depression, och medicin mot sjukdomen.

Plötsligt försvann många problem och driften att jaga vidare minskade.

Hans nuvarande tjänst som pressekreterare på Linköpings stift kändes redan från början som en stor gåva. Jobbet kombinerar hans journalistiska och teologiska kompetens på ett bra sätt.

– Nu känns det jättekul. Jobbet plus medicineringen gör att jag inte behöver fara runt längre.

Medlemsavgift 2016 Månadsavgiften till Akademikernas för 2016 är 100 kronor. Det är samma avgift för alla oavsett sysselsättning och inkomst.

på rätt väg

KARRIÄR

Därför ska du vara med i a-kassan Kolla vår film som på en enda minut presenterar de viktigaste skälen till varför du bör vara medlem i a-kassan.

Du hittar den på vår hemsida aea.se.

6,6 %

Sjunkande arbetslöshet Arbetslösheten för året 2015 kommer att landa på 7,5 procent för att sjunka till 6,6 procent 2017 enligt Arbetsförmedlingens prognos.

Max Wahlund Ålder: 43 Bor: Linköping.

Utbildning: Har läst bland annat filosofi, religionsvetenskap, statsvetenskap och journalistik.

Yrke: Pressekreterare i Linköpings stift, Svenska kyrkan.

Fritid: ”Tidigare var jag mån om att använda tiden väl. Nu skiter jag helt i det vilket innebär att jag äter glass och kollar NHL-hockey när jag är ledig.”

Pension påverkar ersättningsnivån Att ta ut pension kan göra att du får väsentligt mindre i a-kassa om du skulle bli arbetslös, även om pensionsbeloppet är litet. Har du börjat ta ut pension påverkas a-kassan även om du avslutar pensionsutbetalningarna.

Läs mer på www.aea. se/pension.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

TIPS

Grunden för a-kassa är arbete Alla som är arbetslösa kan få a-kassa.

Det som krävs är att du: 1 Karar arbetsvillkoret.

2 Är anmäld på arbetsförmedlingen.

3 Vill och kan ta jobb.

Arbetsvillkoret innebär i korthet att du ska ha arbetat minst sex månader under den senaste 12-månadersperioden. För att få räkna med en månad krävs att du fått betalt för minst 80 timmar. Om du varit helt sjuk, föräldraledig eller studerat kan 12-månadersperioden på vissa villkor förlängas så att du får räkna med arbete längre tillbaks i tiden.

Målet är att du snabbt ska hitta ett nytt jobb. Därför ska du försöka anstränga dig för att få nytt jobb och komma ihåg att rapportera ditt arbetssökande till arbetsförmedling. Det får inte finnas några hinder för dig att ta arbete, därför måste egen verksamhet och studier ofta avslutas för att du ska räknas som arbetslös.

Som mest kan du få 910 kronor om dagen, och då krävs att du varit med i a-kassan i minst 12 månader. Då kan du också ha rätt till inkomstförsäkring via ditt fackförbund. Om du varit med kortare än 12 månader eller inte alls blir det som mest 365 kronor om dagen före skatt.

Nr 1 2016 Utges av Akademikernas a-kassa Ansvarig utgivare: Annika Stenberg 48

N R 2 2 016 N A T UE-post: R V E TA R E annika.stenberg@aea.se

Telefon: +46(0)8 412 33 63

Göran Arrius, ordförande Akademikernas a-kassa.

Jag vågar påstå att du är en klok person

”

I höstas så höjdes taket i a-kassan.

Det var verkligen på tiden.”

Vi känner inte varandra, har troligtvis aldrig träffats. Men ändå vågar jag påstå att du är en väldigt intelligent person. En förutseende individ som planerar för negativa överraskningar och som tar ansvar för din och dina närståendes framtid.

Det stämmer, eller hur? Men hur i hela friden vet han det, frågar du dig.

Jo, du läser ju just nu Akademikernas informerar, vilket betyder att du med största sannolikhet är medlem i Akademikernas a-kassa.

Du har alltså valt att investera en liten summa i dag för att säkerställa din ekonomiska trygghet imorgon. Mycket klokt.

I höstas så höjdes taket i a-kassan.

Det var verkligen på tiden, senast det skedde var 2002. Det vill säga samma år som sista avsnittet av Rederiet sändes på SVT, Brasilien slog Tyskland i VMfinalen och euron infördes.

Mycket har hänt sedan dess. Bland annat har reallönerna ökat med 25 procent. Det är alltså hög tid att även ersättningen från a-kassan höjs.

De flesta akademiker som är medlemmar i ett fackförbund omfattas i dag av en inkomstförsäkring utöver a-kassan.

Det innebär att de betalar tre gånger för sitt inkomstskydd. Först avgiften till a-kassan, sedan arbetsmarknadsavgiften som arbetsgivarna betalar in och sedan avgiften till inkomstförsäkringen.

Det är orimligt. Det ska finnas en tydlig koppling mellan vad du betalar in och vad du får ut. En fungerande a-kassa gör att fler vågar byta jobb och vi får en mer dynamisk arbetsmarknad.

Det tjänar alla på.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några av vårens aktiviteter.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS F R E DAG 18/3 Örebro

AKADE M I KE RKO M P ETE N S

15/4 Uppsala

8/4

Västerås

22/4 Göteborg

20/4

Stockholm

www.naturvetarna.se/Chefsfredag

27/4

Borlänge

www.akademikerkompetens.se

S U R V I VA L O F T H E B EST C O N N ECTE D Stockholm

7/4

Du hittar ett referat från ett tidigare seminarium på sidan 59.

Arbetsrätt/Förhandling Facklig grundkurs kommun & landsting

Vidga din naturvetenskapliga kompetens

26-27/4

Förhandlingsutbildning

Affärsmannaskap Utbildningen Affärs-

16-20/5

UGL

Linköping: Hillevi Cederberg

18/5

Arbetsmiljö

Karlstad: Hillevi Cederberg

24-25/5 Facklig grundkurs

www.naturvetarna.se/Ny-som-chef

privat sektor www.naturvetarna.se/fackligakurser

Linköping: Anders Andersson

21/4 Karlstad: Anders Andersson

www.naturvetarna.se/Inspirationsdagar

L E A D E R S H I P F R I D AY 8/4

Malmö: Pia Vingestråhle

20/5 Stockholm: Pia Vingestråhle

www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

mannaskap för naturvetare ger dig kunskap om hur en affärsdrivande verksamhet fungerar strategiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och affärsmässigt. Kursen pågår maj-november. Anmäl dig senast 15 april. Läs mer på www.naturvetarna.se/affarsmannaskap

Lönande råd för små företag

AT T D R I V A F Ö R E TA G 7/4

hade otroligt mycket kunskap att dela med sig av!” Det tycker Gertrud Gybrant på Länsstyrelsen Värmland efter att ha lyssnat på henne i Karlstad. 8 april föreläser bland annat Anitha Risberg i Västerås.

Läs mer och anmäl dig via www.naturvetarna.se/ akademikerkompetens Anitha Risberg.

19-20/4

NY SOM CHEF 21/4

Kurserna hålls i Stockholm

AkademikerKompetens ”Anitha Risberg

13/4

www.naturvetarna.se/be-connected

7/4

FA C K L I G A K U R S E R

Nöjda medlemmar

Å R S M ÖT E I PROFESSIONSFÖRENING 14-15/4 Sveriges cytodiagnostiker 21/4

Naturbrukslärarförbundet

22/4

Djursjukskötarnas Riksförbund

www.naturvetarna.sekalender

Inspirationsdag Har du koll på ekonomin och juridiken kring ditt företag? Anders Andersson som driver tidningen och sajten Driva eget ger lönande råd för små företag. Du hittar ett referat från Anders Anderssons föreläsning tidigare i våras på sidan 40. www.naturvetarna.se/ Anders Andersson. Inspirationsdagar

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

49

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

49

KARRIÄR

STUDENT

Studenter vann pris för hållbara innovationer Det slog gnistor när studenter och näringsliv möttes i Sustainergies cup. Företagen fick nya idéer som kan komma till nytta i deras arbete med hållbarhet. Studenterna knöt LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK kontakter och får chans att komma vidare i karriären.

TEXT OCH F OTO

Fest och glam var det när vinnarna i årets Sustainergies cup utsågs. Totalt 75 000 kronor låg i potten för de tre klasserna klimat, transport och förpackningar.

Uppgiften för studenterna var att hitta hållbara och smarta lösningar som kan komma till nytta i samhället.

Scania, Billerud Korsnäs och Trafikver-

ket var värdar för de olika prisklasserna.

– Det här är ett utmärkt sätt för oss att komma i kontakt med studenter och få del av deras idéer. Vi har hela tiden behov av innovativa lösningar för att utveckla nya produkter och tjänster, sa företrädaren från Scania.

Arrangören, den ideella föreningen Sustainergies syfte är just att skapa in-

teraktion mellan studenter, akademi och näringsliv. Det nya här är att koppla ihop karriär och hållbarhet.

SVE R IG E S BÄSTA

Även Billerud Korsnäs och Trafikverket vill bidra till hållbarhet och ha dialog med studenterna. Scania var först ut och kallade upp finalisterna på scenen. Applåderna tog aldrig slut när Sveriges bästa studentgrupp hyllades.

– Det här är hur roligt som helst, säger de unga kvinnliga pristagarna, som har en tvärvetenskaplig kompetensprofil i gruppen.

Två av dem är blivande civilingenjörer från KTH, en är humanekolog och den fjärde är ekonom och statsvetare.

– Vi fick priset för vår idé att skapa en ny logistiktjänst. Vi vänder upp och ner på begreppen och förvandlar avfall till en resurs. Genom att ha både leverans av nya varor och hämtning av uttjänta varor i samma körning kan transporterna optimeras och göras mer hållbara. Både miljön och Scania vinner på det, säger Lena Lundberg entusiastiskt.

NYA PROJ E KT FÖR PE NGAR NA

Priset för hållbara transporter gick till Lena Lundberg, Yrsa Lindberg, Linnea Heiskala och Marta Andersson. Den tvärvetenskapliga kompetensen i gruppen blev ett vinnande koncept.

50

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Gruppen är väl sammansvetsad och har tävlat ihop tidigare.

Ny chans !

ETT UTMÄR KT SÄTT ATT KOM MA I KONTAKT M E D STU DE NTE R OCH FÅ DE L AV DE RAS I DÉ E R – Det här har vi jobbat med under hösten vid sidan av studierna. Det har verkligen varit en kul resa, som vi kan rekommendera andra studenter att göra, säger Linnea Heiskala.

Vad ska ni göra för pengarna?

– De kommer vi att använda för att jobba med nya hållbara innovativa projekt. Det här gav mersmak, säger de samstämmigt.

S MARTA CH I PS

I vimlet möter vi Anders Larsson som segrade i klassen förpackningar med Billerud Korsnäs som värd. Utgångspunkten var att titta in i kristallkulan och hitta lösningar för de behov som finns om femtio år.

– Ur förpackningarna skapar vi kolkällor och suger upp kol från atmosfären. Det gör vi genom att omvandla gamla förpackningar till biokol, som passar utmärkt för odling och kan lagras i jorden, säger Anders Larsson som läser inAnders Larsson. dustriell ledning och

innovation på Uppsala universitet.

Han och hans studentgrupp passade på att lämna in ännu ett tävlingsförslag.

Det handlar om att i förpackningarna installera smarta chips som har koll på innehållet med avseende på bland annat mängd, temperatur och mikrobiologisk aktivitet. All data skickas vidare till en skärm på kylskåpet.

Minst lika segerrusig är Tim Isaksson, som pluggar tillämpad klimatstrategi på Lunds universitet. På egen hand tar han hem segerchecken på 25 000 kronor från Trafikverket.

– Mitt förslag syftar till att få folk att göra klimatsmarta val, med nudging som utgångspunkt. Målgruppen är de som flyttar och byter boende. I det skedet är folk som mest beTim Isaksson. nägna att byta livsstil.

Till exempel ska de få ett gratis resekort, som underlättar att åka kollektivt.

I höst kom utlysning fö mer en ny r delt agan de i Sustaine Ännu är in rgies cup. ga teman klara.

Håll utkik på www.susta inergies.s e

KVITTO PÅ ATT I DÉ N HÅLLE R

Han förklarar att de via webben ska informera om smart resande, som bland annat visar hur lång tid det tar att cykla från den ena förorten till den andra. Där får man också veta hur mycket man sparar på att inte äga bil själv och istället ingå i en bilpool.

– Jätteroligt att få ett kvitto på att idén håller. Om den sedan förverkligas är det bingo. Motsvarande en månad har jag jobbat med detta, klimatfrågan är en passion för mig.

Pengarna ska jag använda till att jobba med nya idéer. #

PLATTF OR M F ÖR KAR R IÄR OCH HÅLLBAR H ET Sustainergies är Sveriges främsta plattform för näringsliv, akademi och studenter som vill samarbeta kring hållbarhet. I deras metoder ingår studentkonsulter, casetävlingar, rekryte-

ringar för praktik- och studentjobb, workshops och mentorskapsprogram.

De driver inspirationsbloggen mitthållbarhetsjobb.se. Verksamheten startades 2009 och finns i hela landet.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N

BOKTIPS

Odla egna grönsaker Planteringslusten vaknar direkt när jag får boken i min hand. Det här är en fin handbok med tydliga instruktioner från plantering till tillagning av olika grönsaker. Omslaget är i tåligt vaxduksliknande material som visar att boken är tänkt att användas på plats i odlingen, men de fina illustrationerna gör att den också funkar fint som blädderbok på soffbordet. Trettiosex grönsaker, från A, som i aubergine, via M, som i majs, till Z, som i zucchini, har fått varsitt kapitel. Till detta kommer några kapitel om möjliga

odlingsplatser, jord och näring och hur man kan planera sin odling.

Alla fingrar gröna blev årets köksträdgårdsbok 2015 och har nu kommit i nyutgåva. Du kan vinna boken genom att mejla redaktion@naturvetarna.se senast 11 april. Skriv Alla fingrar gröna i ämnesraden och berätta varför du läser Naturvetare och vad du skulle vilja läsa mer av. AN Vilka grönsaker vill du skörda i sommar?

PRISAD UPPFINNING

Koppla frukt till datorn Kanske vill du spela piano på bananer eller använda trolldegsbitar som handkontroll när du spelar dataspel. Makey Makey är en liten experimentlåda med bland annat sladdar och krokodilklämmor. Ett litet kort kopplas in via datorns USB-port och sedan kan man testa att ersätta datorns tangenter med nästan vad som helst som kan leda elektricitet. AN

Vinn en vinnarbok

”Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren”, Karin Bojs släktkrönika som följer dna-spår långt tillbaka i tiden, vann Augustpriset 2015 i kategorin facklitteratur. Vi har några exemplar att lotta ut. Mejla redaktion@ naturvetarna.se senast 11 april. Skriv Min europeiska familj i ämnesraden och berätta varför du läser Naturvetare och vad du skulle vilja läsa mer av.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Fyra personer vann boken Hälsodrycker

Ta en tugga av äpplet för att göra mellanslag?

52

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Anna Malmberg David Gray Lassiter Petra Lundin Birgitta Edvinsson

Chans att vinna!

Var med i utlottningen av boken Sveriges berggrund.Mejla redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser Naturvetare och vad du vill läsa mer av.

NY BOK

Häng med geologparet på en resa i Sveriges geologi. Två miljarder år gamla händelser kopplas ihop med nutid. Kul också med insikten om att all biologi går tillbaka till geologin.

Lite tidigt att komma med sommartips redan nu. Men den här boken kommer att packas ner på nästa semesterresa i Sverige.

– Vi ville sprida kunskap och höja allmänbildningen. Det behövs eftersom det inte finns något skolämne i geologi.

Vi har lagt mer möda på att väcka intresse än på detaljer, säger den pensionerade professorn i berggrundsgeologi, Sven Åke Larson.

Det har de lyckats med. När man bläddrar i boken är det svårt att slita sig.

Två miljarder år gamla händelser kopplas ihop med nutid. Ett exempel är orten Mångsbodarna som har en vätskekontroll i Vasaloppet, men också ett gammalt stenbrott.

– Större delen av Vasaloppsspåret vilar på sandsten som bildades för 1,48 miljarder år sedan. Där finns också dalaporfyren som är drygt tvåhundra miljoner år äldre. Den syns på många vägar i Dalarna som har en slitstark beläggning av ljusröd porfyr.

M E D PÅ R E SAN

Bilderna i boken är fantastiska och tagna av författarna själva. Sex år har det tagit från ax till limpa, från att idén föddes till att den landade från tryckeriet. Det hela började som ett pensionärsprojekt. Sven Åke Larson fick snart med sig hustrun Eva-Lena Tullborg, som fortfarande är yrkesverksam geolog, på resan.

Boken har många förtjänster. En är

det lite lättsamma anslaget, man behöver inte ha några förkunskaper i geologi för att hänga med. Facktermer som granit, gnejs och basalt finns förklarade i en ordlista. Vi får till exempel veta att kvarts endast består av kiseldioxid.

Författarparet har sett till att man har glädje av boken i hela landet. Om en av våra yngsta nationalparker, den i Kosterhavet, kan man läsa följande: ”Här sprack jordskorpan upp för cirka 1,45 miljoner år sedan, varvid kiselfattig magma trängde fram i sprickor från jordens mantel och skapade en svärm av svarta diabasgångar. De kallas av ortsbefolkningen för djävulens harvedrag.”

VAR MAR E PÅ DJ U PET

Gruvnäringens betydelse för Sverige får man också en känsla för. Stora ekonmomiska intressen står till exempel på spel när Kiruna stad ska flyttas.

Som turist är det möjligt att resa ner bland schakt och orter. Men inte trodde jag att temperaturen ökar med djupet.

– Anledningen är att det alstras värme när radioaktiva ämnen som uran sönderfaller. Det märks redan på några hundra meters djup. I en gruva i Sydafrika råder rena bastuvärmen på tre tusen meters djup.

Riktigt spännande blir det när de kopplar ihop geologi med biologi.

– All biologi och olika jordarter går tillbaka till geologin. Till exempel finns bergarten hyperit i Värmland, en mörk bergart

Populärt oc om geolo h underhålland e gi.

som har bildats på stora djup och som är rik på järn, magnesium och kalcium. Den har skapat jordar där hassel och vissa örter trivs, som insekter lever av, som i sin tur lockar till sig nötkråkan. Allt hänger ihop.

OVÄNTAD MÅLG R U PP

– Boken riktar sig främst till en naturintresserad allmänhet. Men det visade sig att boken lockar fler än målgruppen. Lite överraskande beställde många yrkesverksamma geologer boken till jul. Det var förstås hedrande och roligt, säger författarna. LEL

Författar- och geologparet Sven Åke Larsson och Eva-Lena Tullborg.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

53

Gästkrönika

Vi tar världen

till Sverige...

Vi upplever nu en av de största flyktingkatastroferna sedan andra världskriget. Många människor söker sin tillflykt hos oss i Sverige. Nu har flyktingströmmen minskat och samhällsdebatten kretsar allt mer kring vilka utmaningar alla nyanlända innebär för samhället. Reformer kommer att behövas på till exempel bostadsmarknaden. Men vi måste också ta vara på möjligheterna och se till att alla som nu kommer hit med olika kompetenser och erfarenheter kan bli ett välkommet tillskott.

I industrin finns ett växande behov av kompetens till följd av tillväxt och pensionsavgångar. Dessutom kan mångfalden skapa en positiv dynamik, ge mervärde i diskussioner, kundkontakter och vid problemlösning.

”Mångfalden kan skapa en positiv dynamik, ge mervärde i diskussioner, kundkontakter och vid problemlösning”

54

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Industrisektorn omfattar ungefär en femtedel av alla privatanställda i Sverige och står för en fjärdedel av Sveriges BNP samt tre fjärdedelar av exporten. Alltså spelar industrin en avgörande roll för sysselsättningen generellt i Sverige. Samtidigt betalar svenska arbetsgivare bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa.

Många av våra medlemsföretag har hittat bra integrationslösningar på arbetsplatsen. IKEM har tagit flera viktiga initiativ till att tillvarata nyanländas tidigare kompetens och bidra till integration. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och övriga parter inom industrin jobbar vi med att ta fram snabbspår, för såväl yrkesarbetare som för ingenjörer och naturvetare. En kombination av språk, praktik och validering som ska vara enkel för företagen samtidigt som tiden för individen att komma ut på en arbetsplats kortas.

Magnus Huss, förbundsdirektör på IKEM, innovations- och kemiindustrierna i Sverige

små orter som har ett högt mottagande av nyanlända och behöver fler arbetstillfällen. Jobben är både högkvalificerade och instegsjobb.

Den accelererande globaliseringen av näringsliv, utbildningar, finansmarknader och arbetsmarknader ställer krav. För att Sverige ska fortsätta att vara, ett på många sätt ”rikt” land, måste vi bli bättre på att attrahera kapital, idéer och smarta människor från hela världen.

Men det behövs fler insatser från samhället. Den viktiga pusselbiten är en långsiktigt hållbar språkutbildning och att lyckas matcha individerna med jobben på ett bra sätt.

Industrijobben finns i hela landet, vilket är särskilt viktigt för de många

Olika kompetenser och erfarenheter kan bli en tillgång för industrin.

adsfria Teckna din kostn nu! gravidförsäkring

Kan tecknas av både mamma och partner Ersätter vid olycksfall och dödsfall för mamma, barn och partner Krishjälp vid dödsfall eller om barnet föds med en allvarlig sjukdom

Sveriges första gravidförsäkring – även för pappor!

Akademikerförsäkring och Moderna Försäkringar lanserar tillsammans Sveriges första gravid­ försäkring som inte fokuserar på mödraskapet – utan föräldraskapet! Nu är det inte bara den som bär barnet som kan skydda sin lilla familj utan även pappa och partner.

akademikerforsakring.se/gravid

Naturvetaren_185x235.indd 1

2016-03-14 16:43 N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

55

Så mycket tjänar naturvetare L Ö N E S TAT I S T I K Här ger vi några smakprov på naturvetares löner

inom olika arbetsområden och på olika befattningsnivåer. Vi visar också med siffror att det lönar sig att byta jobb. Ännu fler urval kan du göra på Saco Lönesök, där alla akademikers löner från 2015 är samlade.

Naturvetarna kommenterar nedan.

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Olika arbetsområde olika lön

Ökat ansvar ger högre lön

Marknadskrafterna har stor påverkan på lönelägen inom olika arbetsområden. Ofta handlar det om skillnader mellan utbud och efterfrågan av en viss kompetens. De ekonomiska förutsättningarna i en bransch påverkar också löneläget. Ju högre värdet är på de varor och tjänster som produceras inom en bransch, desto högre är som regel lönerna.

Naturvetarna förespråkar en lönepolitik där kompetens, prestation och ansvar ska löna sig. Med ökat ansvar följer högre lön. Samtidigt ska expertspåret alltid vara ett lockande karriärval för naturvetare.

Med en doktorshatt i bagaget har man större möjligheter att odla en karriär som expert. Vi ser också att många disputerade går vidare och blir chefer på olika nivåer. Naturvetarna anser att även disputerade som väljer expertrollen ska ha möjligheter att göra en lönekarriär.

- IT - Kemi

Högre chef (i ledningsgrupp) Mellanchef (chef över chefer) Enhetschef/Gruppchef -

- Lantbruk - Life science - Livsmedel - Miljö/Hälsoskydd/Naturvård - Samhällsbyggnad - Skog - Statistik/Fysik/Teknik -

-

-

20 000

-

-

- Trädgård/Utemiljö 30 000

40 000 kr/mån

50 000

60 000

Annan typ av chef Projektledare Specialist Handläggare Doktorand Assistent Utbildningstjänst -

- Hälso-och sjukvård

Högsta chef (VD/GD/Direktör) -

-

- Djur

-

- Arbetsmiljö

-

AV

På sidan www.naturvetarna.se/ sacolonesok kan du läsa mer om hur du använder lönestatistiken.

20 000 50 000 80 000 110 000 kr/mån

Så tolkar du diagrammen 10:e percentil: 10 procent av alla löner är lägre.

Undre kvartil: 25 procent av alla löner är lägre.

Median: Mittenvärdet. Hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre.

Medellön: (ringen). Genomsnittlig lön. Övre kvartil: 25 procent av alla löner är högre.

90:e percentil: 10 procent av alla löner är högre.

56

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Stor lönespridning hög livslön Differensen mellan tionde och nittionde percentilen visar lönespridningen inom en grupp. Ju större lönespridning inom till exempel en profession desto högre livslön, enligt Sacos undersökningar.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Kristofers bästa lönetips

Kristofer Jervinge är utredare på Naturvetarna.

Ständig kompetensutveckling är en nyckel. Visa framfötterna och utveckla dig med nya arbetsuppgifter och ta större ansvar. Berätta om det i lönesamtalet och se till att det får ett rejält genomslag i lönekuvertet. Ta reda på vad du verkligen vill och värdesätter, om det är den trygghet du har idag eller om du kan hitta en annan användning för din kompetens. Naturvetarnas karriärservice

kan hjälpa dig, bland annat genom att ta reda på dina drivkrafter.

Ett tips är också att boka tid för lönesamtalscoachning med någon av Naturvetarnas experter.

Sebastian höjer sin lön med 18 procent För Sebastian Sarudis har det verkligen lönat sig att byta jobb. Han höjer sin lön med 18 procent när han går från Sahlgrenska universitetssjukhuset till länssjukhuset Ryhov i Jönköping.

Lönande att byta jobb Det är bra med en viss rörlighet på arbetsmarknaden. Inte minst på ett individuellt plan kan det vara väldigt utvecklande att byta miljö, kollegor och arbetsuppgifter. Att man oftast kan få en högre lön, vilket lönestatistiken visar, är förstås också en vik-

tig sporre för att byta jobb. Det visar inte minst intervjun med Sebastian Sarudis härintill. Att många byter arbetsgivare i samma sektor och mellan sektorer driver också upp lönenivåerna. Det gör att arbetsgivarna blir tvungna att agera utifrån en konkurrens om olika kompetenser.

Privat Staten - myndighet Universitet, högskola Kommun Landsting 0%

1%

2%

3%

Ej bytt arbetsgivare

4%

5%

6%

7%

8%

Har bytt arbetsgivare

Löneutveckling 2014-2015 för naturvetare som har bytt, respektive inte bytt, arbetsgivare. Chefer har exkluderats för att inte enstaka stora lönehöjningar ska påverka.

– Jag hade stått och stampat lönemässigt under flera år och kände att jag måste göra något radikalt. Då hade jag ändå blivit specialist, vilket innebär ett större ansvar.

Som sjukhusfysiker med inriktning strålterapi kommer han att utföra samma jobb som tidigare. Men från och med i maj har han en annan arbetsgivare.

Hur kan lönen skilja sig så mycket mellan landstingen?

– Sahlgrenska är ett universitetssjukhus i en attraktiv region, medan Ryhov har svårare att locka kvalificerad personal och då blir lönen ett Sebastian verktyg, spekulerar SeSarudis. bastian Sarudis.

Han trivs med sina kollegor och jobbet på Sahlgrenska, men kände att ett byte var enda sättet att få upp lönen. Han bor i Ulricehamn som ligger mittemellan Göteborg och Jönköping, så restiden blir ungefär samma som i dag.

Hur gick löneförhandlingen?

– Jag utgick från Naturvetarnas statistik, men chefen höjde budet med en tusenlapp. Det gick inte HR med på och hänvisade till arbetsgivarens statistik, vars lönenivåer är lägre än Naturvetarnas lönestatistik. Budet från HR var ändå markant högre än min nuvarande lön så jag accepterade det.

Han är tacksam för goda råd och argument från Naturvetarna. Men tidigare hade inte chefen mandat att höja lönen.

Då återstod det att byta arbetsgivare.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

57

NYYTTTT FFRRÅÅN N N NAT ATU U RRVVEETA TARR N NAA N

Tvärvetenskap och hållbarhet i fokus I februari ordnades Akademikernas högskolepolitiska forum. Diskussionerna handlade mycket om vilken roll högre utbildning och forskning har i en hållbar framtid.

I år var var temat för Akademiker-

nas högskolepolitiska forum Högre utbildning och forskning för en hållbar framtid. Dagen bjöd på parallella seminarier om till exempel forskningsfinansiering, hur vi matchar kompetens och jobb, arbetsvillkor, rörligheten på arbetsmarknaden och om digitaliseringens konsekvenser. I minglet mellan seminarierna diskuterades mycket om hållbarhet och möjligheter till olika samarbeten. Bakom arrangemanget står tretton Sacoförbund, Saco studentråd och Saco.

– Naturvetarna är med och arrangerar akademikernas högskolepolitiska forum för att vi vill sätta högre utbildning och forskning på den politiska agendan. Det Sofie Andersson. finns andra forum för utbildningspolitik och för forskningspolitik men inget som på samma sätt som forumet sätter fokus på kopplingen däremellan, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna. AN

Johan Rockström var en av talarna under Akademikernas högskolepolitiska forum.

58

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 2R 12 021061 6

Nya bankförmåner V A R D A G S E K O N O M I Naturvetarna och Danske Bank har inlett ett samarbete för att erbjuda medlemsförmåner som kan stärka vardagsekonomin. Erbjudandet innehåller bland annat: egen personlig rådgivare, kostnadsfria vardagstjänster i ett år och bolån med en mycket konkurrenskraftig ränta. AN Läs mer på www.naturvetarna.se.

Naturvetarna vill få löneprocessen att fungera bättre A V TA L S N Y T T Avtalsrörelsen är igång på all-

var. Naturvetarna och SLA, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet, har växlat yrkanden.

– Löneavtalet som det ser ut idag är bra, men dess intentioner har inte fullföljts ute på företagen. Därför yrkar vi på att parterna tar fram ett gemensamt utbildningsmaterial om löneprocessen, säger Harriet Rehn, ombudsman på Naturvetarna och ansvarig för förhandlingarna med SLA. Vid sin sida har hon förhandlingsdelegationer med förtroendevalda.

Här är några av Naturvetarnas yrkanden: • Löneutrymme om 2,8 procent vid en ettårig avtalsperiod, om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

• Gemensamma utbildningar för att förtydliga löneprocessen för lönesättande chefer och förtroendevalda.

• Vid föräldralön ersätts kravet på en sammanhängande anställningsperiod av krav på sammanlagd sådan, och föräldralön betalas för sammanlagt 6 månader.

• Det ska vara möjligt att lokalt komma överens om att omvandla semestertillägget om 0.8 procent per betald semesterdag till fler betalda semesterdagar.

Senast den 1 juni 2016 ska nya avtal vara klara, där SLA Skogsbruk är först ut. Läs mer på www.naturvetarna.se/avtal16. JR

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Alla skulle vinna på bättre arbetslivsanknytning En av tre nyutexaminerade hittar inte ett tillräckligt kvalificerat arbete. En av fem rekryteringar misslyckas. Det visar rapporten ”Bättre matchning på vägen ut i arbetslivet”.

Varannan student upplever arbetsanknytningen under utbildningen som bristfällig. Det visar Anna Jansson i sitt examensarbete. Bättre arbetsanknytning skulle kunna öka studenternas rörlighet på arbetsmarknaden, både yrkesmässigt och geografiskt. Lärosätena arbetar för att öka arbetsanknytningen, men får En av tre är trots det mycket kritik. Bristerna besvikna. är bland annat otillräcklig information om utbildningens koppling till arbetsmarknaden och att de inte tillräckligt tränar och uppmuntrar egenskaper som arbetsmarknaden efterfrågar.

Representanter för näringslivet anser att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka utbildningsutbudet i högskolan. Större påverkan skulle leda till att det blev lättare för arbetsgivare att matcha arbetsuppgifter med kompetens.

Rapporten ger också exempel på hur god arbetsanknytning kan se ut, till exempel gästföreläsare och studiebesök, traineeprogram och praktikplatser, och karriärcentrum där man under studietiden låter studenten bygga en kompetensportfolio med fokus på vad utbildningen ska leda till.

Fler lästips om arbetslivsanknytning: • Naturvetarnas Studentråds checklista för arbetslivsanknytning • Naturvetarnas rapport Akademisk utbildning en språngbräda för karriären. CJ

N AT U R V E TA R S E M I N A R I U M :

Survival of the best connected

Use your network to get a successful career within or outside academia Save the date

Daniel Johansson.

Biologist and a member of Naturvetarna.

17 February SLU Ultuna

I mitten av februari hölls seminariet Survival of the best connected på SLU. Ämnet för dagen var nätverk för doktorander och postdoks i akademi och näringsliv, och hur man kan använda LinkedIn som ett verktyg för ANNA NORBERG att bygga nätverk.

TEXT

Vad tyckte du om seminariet?

Göran Adelsköld, miljöanalyssekreterare

– Jag var mest nyfiken på LinkedIn och tycker att jag fick bra tips och råd för det. Till exempel att man kan göra personliga förfrågningar. Jag kom hit i dag för att jag var nyfiken på att se hur Naturvetarnas lokala arrangemang ser ut.

Steffi Burchadt, senior lecturer

– I wish somebody had told me all of this before, when I was a PhD-student. It was useful information on what to think about during different stages in your career. I think we should know how to use social networks so they work for us.

Aodhán Butler, PhD-student

– This gave a new perspective on networking. It was good to hear the union’s perspective on working conditions at the university. The LinkedInseminar was interesting. I have been using LinkedIn as a CV-bank, but it seems to have more possible uses than I thought.

Maria Garcia Juanatey, post doctoral

– It was great, especially the talk about issues during the academic career. The seminar about networks helps you to think about things that you already do, but to be more strategic and be aware of the networks you have.

Next seminar takes place April 7 at Karolinska Institutet in Solna. Register before March 31 at www.naturvetarna.se/be-connected.

N 1R 22 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

59

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

”Ta reda på vad jobbet kommer att innebära” Den perfekta representanten för den nya generationens forskare – och en glädjespridande duracellkanin. Så beskrivs Helena Cucak av sina kollegor.

I januari började Helena Cucak jobba

på Agilent Technologies, som arbetar med cancerdiagnostik. Som ny på jobbet är det många intryck. Efter två veckor är de enbart positiva: spännande projekt och hjälpsamma kollegor.

– Här är en skön och avslappnad atmosfär. Företaget ger en bra känsla och bryr sig verkligen om sina anställda.

Biologi, kemi och matematik har alltid stått högt i kurs hos Helena Cucak.

En engagerad biologilärare på gymnasiet fick henne att välja biomedicin på Lunds universitet. 2006 tog hon magisterexamen med inriktning immunologi.

TIPSA OSS! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats:

redaktion@naturvetarna.se

58 60

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 2R 12 021061 6

– Jag har alltid haft ett intresse för hur människokroppen fungerar, och hur olika sjukdomar påverkar.

VI KTIGT M E D KONTAKTE R

När hon gjorde sitt magisterprojekt kom hon i kontakt med en person som behövde en doktorand. Hon trivdes där med både handledare och kollegor. Men trots att Helena Cucak gillade att vara på immunologen, ville hon hellre till industrin. Det som lockade var att arbetet är mer konkret, reglerat och fokuserat.

Inom akademin tyckte hon att det kunde vara ganska abstrakt och det var lätt att hamna i sidospår.

Under två år gjorde hon en postdoc på Novonordic i Danmark och studerade olika immunologiska mekanismer inom diabetes, bland annat kopplingen mellan immunförsvar och typ2-diabetes. Hon bytte sedan till ett mindre biotech-företag utanför Köpenhamn, och fortsatte där arbetet med typ2-diabetes.

– Det är en utmaning att gå från ett NOMINERING FRÅN HELENAS TIDIGARE KOLLEGOR: ”Vi vet ingen mer driven, inspirerande och mångsidig forskare. Efter disputationen har hon visat att en ung tjej kan slå sig fram inom life science genom att visa enorm kompetens, fokus och energi. Helena sprudlar alltid av glädje och engagemang, även då hon är pressad. Det smittar av sig på alla de hundratals kollegor som har haft möjligheten att arbeta med

stort företag till ett litet.

Helena Cucak tycker att den största skillnaden är att man på ett stort företag är involverad i en mindre del av verksamheten.

I ett litet företag Helena Cucak. har man bättre överblick på hela projektet, vilket är väldigt lärorikt.

Så småningom sökte hon sig till DAKO som sedan köptes upp av Agilent Technologies. Att få arbeta med att utveckla diagnosmetoder för cancer lockade henne att söka jobbet.

Varierande uppgifter och ständigt nya projekt att sätta sig in i, är en drivkraft för Helena Cucak. Ingen dag är den andra lik; en dag i möte, en annan dag protokollskrivande och en tredje dag presentation av data. När hon började henne. Hon anses vara en glädjespridande duracellkanin på arbetet. Helena är också extremt mångsidig och älskar så mycket mer än sitt arbete: resa, träna, dansa och inte minst alla sina vänner och sin familj. Vi anser att hon är den perfekta representanten för den nya generationen forskare, som är så mycket mer än den traditionella bilden av en forskare som en skäggig kuf som sitter ensam och grubblar.”

N YN T TY TFTR F ÅR NÅNNAT NU ATRU VR E TA V ER TA NRAN A

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

på de > Kompetensförsörjning medicinska laboratorierna plugga tyckte hon att det var svårt att föreställa hur arbetsdagarna skulle vara.

– Mitt råd till andra är att försöka få en förståelse för vad jobbet kommer att innebära, inte bara att ämnena ska vara intressanta att läsa.

SAM LAR E N E RG I

Helena Cucak utstrålar glädje och engagemang. Hon säger att hon har mycket energi, och poängterar hur viktigt det är att ha andra intres-

sen, som ger energi. Tillsammans med sin man och vänner har hon genomfört ”Toughest”, en hinderbanetävling på åtta kilometer i Köpenhamn. Tävlingen har 40 hinder, bland annat armgång, ringar, väggar och nät att krypa under. Att göra något i grupp gör det ännu roligare.

– Vissa hinder var jättetuffa! Men det var kul, alla var så glada och gjorde sitt bästa. Nästa omgång i tävling blir i Malmö i maj. CJ

> Fokus på digitaliseringen

H E LE NA CU CAK Aktuell: Månadens naturvetare.

Flera stora trender påverkar hur naturvetares arbetsmarknad kommer att utvecklas. Just nu är frågan om digitaliseringens effekter het på den politiska arenan och Naturvetarna bevakar och medverkar i frågor om hur naturvetares arbetsmarknad påverkas.

Naturvetarna medverkar därför när de nordiska och tyska fackliga organisationerna tillsammans diskuterar utmaningarna för framtidens arbetsliv utifrån digitaliseringen effekter och är med i panelen när Saco belyser frågan på ett seminarium den 6 april.

Arbetar som: Research Scientist på DAKO. Intressen: familj, vänner och fika (och då inte prata jobb!)

Planer för året: Australien. Där lockar äventyr, vacker natur, stränder, dyka, snorkla.

Favoritfilm: Mystic river, Höstlegender.

Okänd talang: pochera ägg.

Hemligheten är färska ägg, ättika och salt i vattnet, och att inte låta det koka för mycket.

Bra med Naturvetarna: Intressanta reportage och tips i tidningen om hur man blir en bra ledare och hur man kan man må bra i sitt arbete.

Inom sjukvårdens laboratorier finns flera naturvetenskapliga specialistkompetenser som tar hand om alla prover som behövs för att ställa diagnos, behandla och följa upp patienternas sjukdomstillstånd.

För flera av dessa grupper råder idag stor brist på kvalificerade medarbetare. Naturvetarna håller därför, tillsamBristvara. mans med representanter från professionerna, på att ta fram en handlingsplan för kompetensförsörjning och kompetensutnyttjande på framtidens medicinska laboratorier.

> Ny webbplats Helena Cucak i en av grenarna i tävlingen Toughest.

Vi arbetar med att förnya och förbättra vår webbplats. En del i detta är att ta reda på vad du som besökare tycker är viktigt. Därför möts du av tre frågor när du går in på naturvetarna.se under våren. Hjälp oss att få ett bra underlag för den nya webbplatsen genom att besvara dessa.

Till hösten kommer du att se resultatet i form av nya naturvetarna.se.

N 1R 22 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

61 59

Å R S M ÖT E N P R O F E S S IO

N S-

FÖR E N I NGA

R

Sveriges cytodiagnostiker Datum: Torsdag-fredag 14-15 april Ort: Uppsala

Naturbrukslärarförbundet Datum: Torsdag 21 april Ort: Stockholm

Djursjukskötarnas Riksförbund Datum: Fredag 22 april Ort: Solna Mer information om program och anmälan: www.naturvetarna.se/professionsforeningar

VA R M T VÄ L K O M N A !

Vill du leda framtidens hälso- och sjukvård?

Karolinska Universitetssjukhuset har påbörjat en omvälvande förändringsresa. Under 2016 inför vi en ny tematisk organisation där vi arbetar i interdisciplinära team runt patienten. Vill du vara med och bygga för framtiden och utveckla din egen kompetens?

Läs mer om vår förändringsresa och vilka ledare vi söker på karolinska.se/framtida-karolinska

Vi söker en

Energi- och klimathandläggare Ansök senast 1 april Läs mer på: www.lansstyrelsen.se/halland

62

N A T U R V E TA R E

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas främsta, med ett särskilt ansvar för högspecialiserad vård och en betydande roll i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver vi världsledande forskning och utbildning.

N R 2 2 016

Naturvetare_C_90x235_0324.indd 1

2016-02-19 13:13

Vill du nå Sveriges naturvetare?

Kompetenstillväxt Maja Söderhäll

Annonsera i Magasin Naturvetare, i vårt nyhetsbrev eller på webben.

tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Tanums kommun i norra Bohuslän Miljö- och byggnadsförvaltningen söker

Handläggare för enskilda avlopp till miljöavdelningen Välkommen med din ansökan senast 28 mars 2016.

Läs mer om tjänsten på www.tanum.se/jobb

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

na Naturveta%r 4,93

• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna.

Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr. Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2015-04-10.

SEB Naturvet_nr 2-16 185x116.indd 1

2016-03-08 15:50

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Sofia hjälper andra att förstå matematikens språk Ett stort intresse för matematik och en vilja att hjälpa andra att förstå gjorde att biologen Sofia Lundberg började jobba ideellt. A N N A N O R B E R G TEXT

Klockan är halvsex på måndags-

kvällen och räknestugan öppnar på Lundellska skolan i Uppsala. Eleverna droppar in efterhand. Några har varit här många gånger förut, medan andra kommer för första gången. De tar en frukt och sätter sig och börjar räkna.

En hand sträcks upp i luften och någon av volontärerna kommer fram och börjar reda ut matteproblemet.

– Det kan vara stor skillnad på frågorna, en enklare uppgift från ettan i gymnasiet eller en svårare från tredje året. En del vill ha utmaningar på hög nivå inom matematik eller är nyfikna på hur de kan använda kunskaperna i framtiden, säger biologistudenten Sofia Lundberg.

Hon har arbetat ideellt på Mattecentrum i två år och tycker att det roligaste är kontakten med eleverna och att se en elev lyckas och gå framåt. När det märks att man lyckas förmedla sin kunskap i matematik.

”Jag tycker att det är viktigt att alla kan få hjälp” fram till vad de tycker är svårt eller förklara problemet på flera olika sätt, och kanske går det inte på en kväll.

Alla är välkomna till mattestugorna för att få läxhjälp i matematik. Hit kommer framför allt gymnasieelever, men även elever från nian som vill ha en bra start inför gymnasiet, eller vuxna som läser mattekurser på komvux för att få behörighet att vidareutbilda sig inom naturvetenskap.

– Jag tycker att det är viktigt att alla kan få hjälp. Själv hade jag mycket stöd av mina föräldrar, men det är inte alla som har den möjligheten, eller ekonomiska möjligheter att betala för läxhjälp.

KÄR NÄM N E

LI R KA LITE

– Att kunna hjälpa någon som kanske kommer in och är lite sur och uppgiven, men som går ut glad och positiv inför ett väntande matteprov. Ibland kanske man får lirka lite för att komma

64

N A T U R V E TA R E

N R 2 2 016

Hon berättar om hur hon själv halkade efter i matte i högstadiet, trots att hon tyckte att det var det roligaste ämnet, eftersom hon inte fick bra stöd av läraren. Med en ny lärare på gymnasiet gick det bättre.

– Den pedagogiska biten är väldigt viktigt. Jag upplever att matematik är något många har svårt för. Men det är ju ett viktigt kärnämne. Det finns överallt: från att handla i butik till att mäta och bygga ett hus. Jag tror också att matematik övar problemlösningsförmågan och den behövs ju överallt.

EG ET VACKE RT S PRÅK

I framtiden vill Sofia Lundberg arbeta som gymnasielärare i matematik och biologi, eftersom hon tycker att det är kul att lära ut och förmedla kunskap. Volontärarbetet i räknestugan ger henne möjlighet att öva och utveckla sin pedagogik för att nå ut till så många som möjligt.

– Och att hålla på med matematik och leka med siffror är väldigt kul. Det är som ett eget vackert språk. Just vägen från uppgift till svar tycker jag är fascinerande: att identifiera vad som ska göras, hitta en metod för detta och komma fram till ett svar. Och i matte är svaret antingen rätt eller fel. #

Under februari geno mförde Naturvetarna en unde rsökning bland arbetsgivare som har medarbetare med natur vetenskaplig högskoleutbildn ing. För varje avslutad enkät skä nks 20 kronor till Mattecentr um.

S O F I A LU N D B E R G Ålder: 24 år.

Bor: I Uppsala.

Utbildning: Läser masterprogram i ekologi och naturvård.

Planerar att läsa lärarprogram till hösten.

MATTE C E NTR U M …är en ideell förening som startade 2008. Den finns i dag i 27 städer och har 108 räknestugor i veckan. Till dessa är alla välkomna, oavsett skola, ålder och kunskapsnivå, för att få läxhjälp eller för att bli stimulerad i sitt matematikintresse. Det behövs ingen föranmälan och det är gratis att

delta. Fem tusen elever besöker räknestugorna varje månad och träffar några av Mattecentrums 550 volontärer.

Om du är intresserad av att bli volontär kan du titta på hemsidan mattecentrum.se, om det finns räknestugor på din ort, och kontakta föreningen.

Familj: Pappa och syster hemma i Värmland.

Läser: Kriminalare och fantasy.

Favoritområde inom matematik: Kombinatorik – till exempel att räkna på hur många olika sätt du kan sortera tio böcker på en hylla.

Länktips för att öva matte: matteboken.se innehåller teori och uppgifter att lösa från grundskolans årskurs 3 till högskolan.

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T DRAR MAN NER I NÖDSITUATION

BOMBANDE ENOLA

UTSÄNDER LJUS

DIFFUST AVGRÄNSAD INFEKTION I HUD

KALIUM CUERCUS ROBUR LÖFTE

DELPERIOD FOGAR SIG I

GE UT I TRYCK SKIDORT SPANSK PROVINS

ELEKTRON

VAD ÄR DET SOM VADAR?

MÄN SOM KÖR

PUTSA

MÅTT RING- MELLAN TENNISLAR I STOKE & SLAG KISTAN TRENT

STYR PÅ ANSTALT

UNG OXE

TUSSAUD I LONDON GIBBON SILKESAPOR DÖPTE TELNING

BRÄNNS I BRÄNNING? KAN SLÅS OM HALS

FERMIUM

BERÄKNA VOLYM HASTA

SPRIDA INFEKTION

SÅN OST ÄR ÖVERDRAGEN MED RÖD PARAFFIN

LYRAESTJÄRNA EGYPTEN

TÄMJA DJUR

HAVSVIK HÄR SLÅR GUL & BLÅ

DRIVER STORT PLAN

FULLBLOD GENER RINGEN MED KARTA ÄDELSTENSSKYDD?

SÖTNOS

HAR HÅL TYSK STARK SOM HUND MÅL

DENIMBYXOR

TÖCKNET OPEN

SKÄNKA LÄRAN OM ÄGG

FÅR IVRIG GE SIG TILL

MED SMAK AV KININ TELLUR SNILLRIK

FRUKTBÄRANDE DJUR

FERIE I SLOVENIEN

SAMLA MITT I SOLNA BÄRS

GÅR BAKLÄNGES FLIT POTA-TISPRICKAR

KÖ

SNÅLVATTEN

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Julia Eldh i Uppsala.

66 66

NR U ERTA V ERTA E2 N A TNUART V ER

N R126 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 11 april vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2016

EFTER JOBBET

Naturvetare nr 3 i din brevlåda

4 maj

Kommer i nästa nummer Roboten som kan lära nytt Vi är vana vid att se människoliknande robotar som utför förprogrammerade handlingar. Icub går ett steg längre och samlar på sig nya erfarenheter i form av data. Forskningen sker på ett labb i Norditalien.

Vi tar tempen på akademin Flera svenska universitet och högskolor placerar sig högt på internationella rankningslistor. Men hur mår forskarna och lärarna? Många hankar sig fram på tillfälliga anställningar och karriärvägarna är begränsade. Det finns också brister i ledarskapet.

Löneprocess som fungerar Alla har inte lönesättande samtal med sin chef. Vi visar hur löneprocessen går till när den fungerar som det är tänkt.

Läs också om:

» Bli mästare på att mingla och nätverka » Omstart för invandrade akademiker » Kan svenska myggor bli smittbärare?

Vill du annonsera?

Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 2 2 016

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Äntligen en annons som kan löna sig.

Du har fått helt nya förmåner som medlem i Naturvetarna!

Danske Bank och Naturvetarna har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Från och med nu kommer du t ex kunna få: • Egen personlig rådgivare • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året • Bolån från låga 1,29 %* Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram.

Gå in på danskebank.se/naturvetarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/naturvetarna I samarbete med:

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr