Naturvetare nr1 2016

N U M M E R 1 2 01 6 P R I S : 75 K R O N O R

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Finns det lek utrymme för på ditt jobb?

5

steg till ökad kreativitet

Trappa upp pensionen Djupt ner i Svalbards glaciärer

Rädda klotet 10 utmaningar f ör naturvetare

D U E LL O M S O C K E R S KATT S I D 9

|

I N N OVATI O N E R I S KO G E N S I D 12

| G EO CAC H I N G E FTE R J O B B ET S I D 6 4

Stipendier för jägmästare och skogsmästare Det är dags att söka stipendier från Kamratfonden och von Porats fond. Senast den 15 april ska ansökan till både stipendierna mejlas till Naturvetarna.

STIFTELSEN KAMRATFONDEN

SÅ ANSÖKER DU:

Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av jägmästare och skogsmästare eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen inom kåren. Medlemmar i Naturvetarna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av jägmästare och skogsmästare som väsentligt bidragit till att öka deras kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). Ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. Ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. Ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp.

Ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. Ange i ansökan hur det ska ske.

Det kan vara en rapport eller som en artikel i magasinet Naturvetare. Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

STIFTELSEN VON PORATS FOND Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare Ernst von Porats Donationsfond.

Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

Utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

FÖR BÅDA STIPENDIERNA GÄLLER: Ansökan kan normalt göras en gång per år.

Ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april.

Ansökningshandlingar returneras inte.

Mejla ansökan till: ulf.bergius@naturvetarna.se

INNEHÅLL

N R 1 2016

24

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Finns det lek utrymme för på ditt jobb?

SID 9

DUELLEN Är det dags att införa sockerskatt?

SID 13

Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz svarar på frågor om förbundets ägande av företag och fastigheter.

Glaciärforskaren Lena Håkansson har hittat sitt drömjobb på Svalbard.

36

SID 16

SID 29

Utmana hjärnan med en ny väg till jobbet.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: info@kompetenstillvaxt.se

Anna Norberg, AN redaktör 08-562 920 29

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

En ovanlig sjukdom kan förhindras med provrörsbefruktning med gener från tre föräldrar.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 24 mars, annonsstopp den 11 mars.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: NASA ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

GENER FRÅN TRE FÖRÄLDRAR

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

R E DAKTI ON E N

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

10 UTMANINGAR Vi listar de utmaningar för framtiden som är kopplade till naturvetenskap. Vi visar också vad som behöver göras.

64 Hitta gömda skatter med geocaching.

TÅL NATURVETARNA EN GRANSKNING?

Johanna Rösth, JR webbredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokning Anna Kreissl, tel: 08-20 12 21 Materialadress: info@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Sikta mot solen Vilka ska göra jobbet om inte naturvetare? Det måste förstås ske i samarbete med andra när vi ska rädda klotet från överhettning. Klimatfrågan har flyttat in i de politiska finrummen och står kanske allra högst på agendan för världens ledare.

Nu avser Sverige att gå före och höjer ribban ännu ett snäpp, i alla fall om miljömålsberedningen får som den vill. Den vill att utsläppen av klimatgaser ska minska med 90 procent fram till 2050. Redan nu knorrar Svenskt näringsliv, LO och LRF med hänvisning till att det är orealistiskt och att Sverige tappar mark.

I själva verket är detta världens chans för Sverige att visa att det är möjligt. Svenska landvinningar inom miljöteknik, energieffektivisering och resurssnålt jord- och skogsbruk ska bidra till det. I det jobbet har naturvetare en nyckelroll.

Längre fram i tidningen listar vi tio utmaningar för framtiden, gemensamt för dem är att de har sin lösning i naturvetenskap och teknik. Solenergin är till exempel här för att stanna. Läs om den bågformade fastigheten i Uppsala vars fasad är klädd med solceller.

Sådant kommer vi att se mer av i framtiden. Mer fantasieggande är forskningen om artificiell fotosyntes, som bygger på naturens eget sätt att producera biomassa.

Om forskarna på bland annat Ångströmlaboratoriet lyckas få processen att fungera i större skala så blir vinsten desto större.

Då lär vi klara 1,5-gradersmålet.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

”HALVE R AT ANTAL KO NTR O LLE R I N O M SVE N S KT DJ U R S KYD D” Oacceptabelt lågt. Sverige kommer trots löften i regeringsförklaringen om förstärkt djurskydd att ha ett historiskt lågt antal årsarbetskrafter inom djurskyddet 2016. Regeringen måste nu ta tag i den akuta situationen och göra

omprioriteringar. Ett inrättande av en Djurskyddsinspektion är den enda vägen framåt.

Naturvetarna på DN debatt 23 december 2015

”Naturvetenskapen är ingen världsbild, ingen åskådning, utan en metod för att samla kunskap. Det är en form av inbillad vidsynthet att likställa vetenskap med religion.”

Carl Johan von Seth i DN 12 januari apropå pseudovetenskap i skolan och Skolverkets beskrivning av naturvetenskapen som en världsbild bland många andra.

”S JÄLVK LART S KA D ET MAN P LU G GAR LE DA TI LL J O B B” Genom kontakter med den arbetsmarknad som väntar får man inte bara snabbare jobb efter examen, utan också mer relevanta jobb. Som student Theres Lundahl. måste man ta initiativ och kontakta arbetsgivare, både för praktik och sommarjobb. Men det handlar också om att besöka arbetsmarknadsdagar och nätverka

med företag. Det ger stor chans att knyta kontakt med arbetslivet.

Sveriges lärosäten bör snarast förbättra kvaliteten i utbildningarna så att fler naturvetare är förberedda för arbetslivet när de tar examen. Anledningen till att man pluggar är självklart att det ska leda till ett jobb.

Studentrådets ordförande Theres Lundahl, på Svenskt näringsliv 4 december 2105.

OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E

Globala utmaningar kräver nya samarbeten Världen står inför stora utmaningar, som att föda en växande befolkning, motverka antibiotikaresistens och hantera klimatförändringar. SLU satsar på nya former för internationellt samarbete för att möta utmaningarna. Nu uppmanar de andra svenska universitet att göra samma sak. År 2050 kommer världens befolkning att ha vuxit till över nio miljarder människor. De globala lantbruks-, skogs- och fiskerinäringarna måste då kunna förse två miljarder fler människor än idag med mat, djurfoder, energi och material. Hur ska vi kunna åstadkomma detta trots de pågående klimatförändringarna, i brist på ny odlingsmark och utan att orsaka ohållbara miljöeffekter?

De globala utmaningarna kan rimligen bara hanteras genom att vi skaffar oss mer vetenskaplig kunskap, att vi omsätter den kunskapen i handling och att vi gör det genom ett utvecklat internationellt samarbete.

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar sedan 2012

doktorander från 25 universitet på sex kontinenter har deltagit i workshops och kurser kring bioenergi, global livsmedelsförsörjning, invasiva arter, gröna och hållbara städer, framtidens skogsbruk, vattenbruk, viltfrågor och djurproduktion utan antibiotika. Aktiviteterna har lett till nya forskningssamarbeten, också inom andra vetenskapsområden och på andra nivåer.

Fler svenska universitet behöver öka sitt internationella engagemang om vi ska kunna lösa de globala utmaningarna.

med att samla de främsta universiteten på varje kontinent i en allians, Global Challenges University Alliance (GCUA, www.slu.se/gcua), för att utbilda morgondagens ledare i den globala bioekonomin. De medverkande universiteten ska ha starkt fokus på lantbruks-, skogsbruks-, veterinär-, miljö- och naturvetenskap. Genom GCUA bygger vi globala nätverk med både etablerade

forskare och doktorander. Doktoranderna får härigenom unika möjligheter att utbyta information och agera över hela världen när de går vidare i sina karriärer inom akademi, näringsliv, förvaltning, politik m.m.

GCUA har hittills arrangerat åtta tematiska workshops för seniora forskare och sex sommarkurser för forskarstuderande. Över 300 forskare och

Om vi ska kunna möta de stora globala utmaningarna behöver fler svenska universitet med olika inriktning öka sitt internationella engagemang.

Vi vill särskilt bjuda in universitet med mer teknik- eller samhällsvetenskaplig forskningsprofil än den SLU har, till en dialog kring global samverkan inom ramen för GCUA. Johan Schnürer, vicerektor för samverkan Carl-Gustaf Thulin, koordinator för GCUA SLU, Sveriges lantbruksuniversitet

OPINION

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F RÅGA: F R ÅN NYH ETS B R EV 10 –2 015

FI N NS DET UTRYM M E FÖR LE K PÅ DITT JOB B?

SE SI D 10.

MYCKET SKRATT

DET P OLITISKT KOR R E KTA STYR SAN N I NG E N

Jag måste ha skoj på jobbet, annars trivs jag inte. Var massor av år på statligt verk och vi skrattade mycket, men lekte gjorde vi dock aldrig. Nu jobbar jag privat och här har vi också mycket skratt.

Däremellan var jag kortvarigt på ett privat företag där skojsamheter mottogs med tystnad. Det är inte lätt att själv sätta en glad prägel på stämningen, men är man flera så funkar det!

Susanne

”

O ja! Lekfullhet är ett av våra värdeord och jag vågar påstå att det tillsammans med andra faktorer har gjort mig till en bättre medarbetare.”

Katja

I NTE SE R IÖST Leker vet jag inte? Men skrattar gör vi ofta och erfarenheten av det är att det kan komma sura kommentarer och sånt från andra avdelningar eller från ledningshåll. Jag har arbetat på ett flertal arbetsplatser, på ett flertal orter i Sverige och det är likadant överallt. Skratt, flams och fniss är strängeligen förbjudet på svenska arbetsplatser. Det anses väl inte seriöst eller nått?

Albert

”

LE KFU LLH ET KAN MAN G LÖM MA Nej. Det händer vid arbetsplatsträffar eller liknande, men i vardagen har miljön stramats åt. Man får inte hänga något på utsidan av sina bås. Förut hade vi arbetsmaterial upphängt för att kunna diskutera det med kollegor och visa vad som har gjorts. Det får vi inte längre ha utanpå båsen. Bokhylleutrymmet har krympts.

Från början sades det att vi bara skulle få en hylla nu har vi två, max tre, i sällsynta fall. En hel del av mitt arbetsmaterial har jag nu hemma vilket innebär att det tar längre tid att leta upp det jag behöver. Det är som att förbjuda datoravdelningen att ha datorer.

Anledningen till detta är att Lean production, med så kallad 5S, har införts och skall tillämpas även på kontoret. Man för fram detta under devisen att ”ordning och reda skapar säkerhet”.

Man får känslan av att arbetsgivaren försöker skapa en image som påminner om en banklokal, men vi har inga kundkontakter. Hit släpps besökare sällan in. Allt detta minskar både lust och kreativitet. Lekfullhet – Det kan man glömma!

Anställd

Nej det gör det inte. Jobbar på statligt verk och det är väl snudd på löneavdrag om man skrattar på arbetstid.”

Bjarne

6

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

LÄSARBREV

Läste med glädje artiklarna om mjölk i Naturvetare nr 6-2015, som var balanserade och sakliga. Förstår samtidigt att det finns kritiska röster. Om man presenterar fakta så accepteras det inte om det inte följer det som för tillfället anses politiskt korrekt. Jag minns hur jag ifrågasatte hemkunskapslärarens ”sanning” om smörets farlighet och margarinets nyttighet. Ett år senare var det ett stort inslag på nyheterna om att det fanns gifter i ett vanligt livsmedel, men man ville inte säga vilket eftersom det hade så många andra goda egenskaper. Strax fick vi reda på att vissa oljeväxtsorter förbjudits på grund av den skadliga erukasyran, som ingick i margarinet.

Ett exempel i dag är fosforns farlighet. Jag påpekade i en rapport till HaV att fosfor är ett essentiellt ämne som behövs för allt liv och pekade därefter på problemen med eutrofiering. HaV refuserade rapporten eftersom flera där anser att fosfor är ett gift.

Problemet uppstår när avloppsvatten släpps ut i ytligt vatten. Notera att enskilda avlopp som gått genom en markbädd inte medför att skadliga fosforhalter når vare sig ytliga vatten eller grundvatten. Men de kommunala reningsverken släpper ut avloppsvattnet med kvarvarande fosfor direkt i ytliga vatten som Fyrisån och Östersjön. Med 95 procent avskiljning av fosfor blir detta stora mängder direkt i ytliga vatten (väsentligt mer än fosfor från enskilda avlopp, som all fokus ligger på nu.)

Lars Hylander, forskare i Uppsala

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

MÄR KN I NG LÖSE R I NTE PROB LE M ET

F RÅN DU E LLE N: F R Å N NYH ETS B R EV 1

ÄR DET DAGS ATT I N FÖRA SOCKE RSKATT? SE SI D 9.

Förväntar man sig att en som livnär sig på att det säljs socker till folk ska rösta för sockerskatt? Det är fullständig bullshit att mer utbud och märkning löser problemet, numera är även nyckelmärkta livsmedel fullproppade med socker. Fy skam och sluta skylla på att konsumenten väljer att förgifta sig själv. Det ska vara billigt att köpa åtminstone basvaror av högsta kvalitet.

VI KTIG E N E RG I KÄLLA Vi får inte glömma att olika sockerarter tillhör våra viktigaste energikällor. Även stärkelsen i brödet vi äter omvandlas till sockerarter i kroppen. Vår kropp är alltså inställd på att förbränna socker. Detta biologiska faktum kan vi knappast ändra på. (I så fall skulle diabetiker inte behöva insulin.) Det är ett större problem att en del både äter för mycket och rör sig för lite.

Julia

ETT STEG I RÄTT R I KTN I NG

Christer Wallquist

Låter som en bra tanke!

Införande av sockerskatt vore verkligen ett steg i rätt riktning till att förbättra folkhälsan. Många har ingen aning om hur mycket dolt socker de får i sig och detta vore en tydlig markering att hög sockerkonsumtion faktiskt inte är hälsosamt. Bring it on!

Arne

Anna

”

R ÄT T E L S E :

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se november–december 2015

B LÅSKRAB BA

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven.

I förra numret skrev vi om invasiva arter. En av de arter man vill hålla koll på är blåskrabba, eller asiatisk strandkrabba. Den ser ut så här.

2. Fråga experten: Hur får jag fler semesterdagar?

FOTO: MATZ B E R G G R E N

3. DUELLEN: Är plastgran bättre än vanlig julgran?

4. Månadens fråga: Finns det utrymme för lek på ditt jobb?

5. Så undviker du deltidsfällan.

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

@tankeexperiment Vårens kurslitteratur! tur#evigstudent #retorik #na vetarekan

@myric asmamma #naturvetarekan

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Goda exempel som inspirerar Skriv något man blir glad av, sa en

av mina medarbetare, skriv något positivt. Oj, tänkte jag, det är inte min starka sida att skriva skojiga saker. Men det var väl inte det han menade. Jag tycker dock att han hade en viktig poäng. Många av oss har en förmåga att lyfta fram sådant som inte fungerar. I vår iver att hela tiden förbättra, effektivisera och leverera, så missar vi ibland att lyfta fram det som är positivt och allt bra vi gör.

Självklart behöver vi på Natur-

vetarna fortsätta att förändra och förbättra både löneprocesser och anställningsvillkor. Det är prioriterade områden och allt är i sanning inte perfekt. Men jag tror att vi kommer att lyckas bättre om vi kan lyfta fram det som faktiskt fungerar, hitta bra förebilder och fokusera på det positiva. Årets lönerörelse är i full gång.

Vårt mål är bland annat att löneavtalen på ett tydligt sätt ska beskriva att lönen ska sättas i dialog mellan chef och medarbetare i lönesättande samtal. I nästa steg gäller det att löneavtalen får genomslag på arbetsplatserna så att de lönesättande samtalen fungerar i praktiken.

Lika viktigt som att bevaka när nå-

got går fel är att lyfta fram de goda exemplen. Vi vet att det finns många

arbetsplatser där det fungerar utmärkt.

Vilka är framgångsfaktorerna och hur kan andra dra lärdom av dem? Då kan löneprocesser komma att fungera väl överallt. Hör gärna av dig med goda exempel. Vi vet att de finns och vi behöver sprida dem, bland annat i det här magasinet.

Ett annat fokusområde för Naturve-

N R 1 2 016

nas kansli, tillsammans med alla engagerade förtroendevalda och medlemmar, under 2016 ska nå framgång i våra målsättningar. Låt de goda exemplen inspirera och leda oss framåt.

Lika viktigt är att i samråd med ar-

betsgivaren skapa förutsättningar för att verksamheten ska kunna utvecklas.

I de samtalen har de lokala fackliga organisationen en nyckelroll. Hur ska vi ha det på vår arbetsplats? Vad är bra för just oss, och hur ska vi komma dit? Hör gärna av dig och dela med dig av hur ni diskuterar på er arbetsplats!

För organisationer som lever upp till sitt uppdrag och är goda föredömen.

Även om jag nu tycker att vi ska foku-

sera på positiva saker måste jag ändå lyfta det särskilda bekymret med visstidsanställningar som staplas på varandra på ett otillbörligt sätt. Självklart går det att komma tillrätta med detta missbruk. Ett steg i rätt riktning är att regeringen har lagt fram ett lagförslag som gör det svå-

H E L E N A N I C K L A S S O N , förbundsdirektör Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

Jag ser fram emot att vi på Naturvetar-

tarna under året är medlemmarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Målet är att dessa ska vara anpassade till individens och verksamhetens behov. För att nå hit måste vi veta vilka behoven är! Vad är viktigt för just dig för att du ska trivas, må bra och kunna utföra dina arbetsuppgifter på bästa sätt?

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

rare för arbetsgivarna att låta visstidsanställningar pågå under lång tid.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

helena.nicklasson@naturvetarna.se

För pseudovetenskap och kvacksalveri.

Duellen Är det dags att införa sockerskatt?

Läsk och godis är i dag billigare än frukt och grönt. Det vill en fetmaforskare ändra på med en sockerskatt. Nutritionisten på Livsmedelsföretagen menar att en sockerskatt är fel väg att gå för att få folk att äta mindre socker.

JA

NEJ

Karolinska institutet

nutrition vid Livsmedelsföretagen

CLAUDE MARCUS, professor vid

ELISABET RYTTER, medicine doktor i

Varför behövs en sockerskatt?

Fetma och övervikt är påtagliga hot mot folkhälsan. För samhällsekonomin innebär det en stor belastning med kostnader på omkring 35 miljarder kronor per år. Socker är något som vi faktiskt helt kan avvara och sockerkonsumtion bidrar till fetmaproblemet. Det finns beräkningar som visar på avsevärda positiva hälsoeffekter av en sockerskatt. En sådan skatt finns också i många andra länder. Vi beskattar annat där samhället anser att konsumtionen bör gå ner som tobak, alkohol och fossila bränslen. Det är nu dags för en sockerskatt!

I vår rapport om livsmedelsskatter visar vi att det finns det flera frågetecken kopplade till punktskatter på livsmedel. Det är ett trubbigt, i vissa fall rent av kontraproduktivt, verktyg att uppnå folkhälsopolitiska mål, så trubbigt att ett införande är svårmotiverat. Sockerskatt är därför inte ett bra verktyg för minska sockerintaget.

Finns det andra sätt att minska intaget av socker?

Alla metoder behövs. Däremot så kan det vara bra att kombinera sockerskatt med ett borttagande av moms på färsk frukt och grönsaker, då får man en dubbeleffekt som gynnar nyttigare konsumtion.

Det skulle också återskapa en situation som vi hade för trettio år sedan, då var frukt och grönt billigare och sötsaker dyrare än idag.

Ett varierat utbud av livsmedel så att man enkelt kan välja hälsosamt utifrån sina personliga preferenser. Bra märkning och marknadsföring så att man enkelt kan hitta de hälsosamma alternativen. Ökad kunskap om bra matvanor via till exempel förskola, skola, BVC och MVC.

Vilka är riskerna/fördelarna med socker?

Socker är ett trevligt njutningsmedel som vi kan använda oss av i måttliga mängder, det är inte en beroendeframkallande drog och inte heller något som gör barn hyperaktiva. Men socker påverkar klart risken för att man utvecklar fetma och diabetes och det finns därmed skäl att drastiskt minska konsumtionen.

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna är det, förutom den förhöjda kariesrisken, framförallt viktigt att begränsa intaget av tillsatt socker för att vi ska få ett tillräckligt intag av fibrer, vitaminer och mineraler utan att samtidigt få i oss mer kalorier än vi gör av med. Socker som finns naturligt i livsmedel behöver inte begränsas då det bär näring (fibrer, vitaminer och mineraler) med sig.

Bör även konsumtionen av andra sockerarter i frukt och bär minska?

Frukt och bär har många hälsoeffekter och konsumtionen bör tvärtom öka. Den mängd socker som frukt och bär innehåller är i jämförelse med övriga nyttigheter i frukt försumbar, i alla fall för den som inte har diabetes där lite andra villkor gäller förstås. Det har diskuterats mycket om fruktos är farligare än andra sockerarter men måttliga mängder fruktos är inte farligare än annat socker. Tvärtom krävs enorma mängder för att man ska kunna se en negativ effekt specifikt av fruktos på människa.

Absolut inte. Problemet med ett högt sockerintag är inte sockret i sig utan att det kan leda till att man får i sig för lite näring och/eller att man får ett alltför stort energiintag. Frukt och bär innehåller många nyttiga näringsämnen: fibrer, vitaminer mineraler och andra antioxidativa ämnen som har positiva hälsoeffekter. Socker från frukt och bär är därför inte något problem.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

9

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

DITT JOBB? FI NN S DET UTRYMM E FÖ R LE K PÅ Nu är det bevisat att lekfullhet gör oss mer kreativa. Allt fler följer Google och Spotify i spåren och inför leken som en naturlig del i arbetet. Nu undrar vi hur tillåtande det är med lek på ditt jobb?

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Ta leken på allvar Nu är det bevisat att lek på jobbet ger bättre resultat. Släpp på kontrollen och låt lekfullheten blomma, är forskaren Samuel Wests recept för att locka de unga talangerna.

Samuel West presenterar ny forskning.

För första gången har man i experi-

ment visat att lek har en positiv effekt på kreativiteten. Det gäller både för grupper och individer.

Samuel West, doktor i organisationspsykologi, står bakom rönen, som egentligen inte är särskilt nya, men som nu kan visas i studier.

– Det kanske mest intressanta är den tydliga ökningen i kreativitet för grupper som har lagt in moment av lekfullhet. Tidigare var det mer fokus på individen. Men i dag hyllar inte arbetsgivarna solospelarna, utan det är väl fungerande team som ger största utväxling.

FRAMGÅNG S FAKTOR

Hans förhoppning är att arbetsgivarna ska uppmuntra leken som en framgångsfaktor, nu när det finns belägg för det.

– Det gäller särskilt för arbetsplatser som ägnar sig åt innovativt arbete. Men studier visar också att läkare blir mer empatiska och dessutom mer effektiva på att samla in data om patienterna.

Men räcker det inte med kickoff och glada julfester?

– Nej, leken ska in i det dagliga arbetet. Det ska vara kul att gå till jobbet.

Den inställningen har särskilt den unga generationen som inte nöjer sig med bra lön. De vill ägna sig åt meningsfulla saker och samtidigt ha roligt.

GOOG LE OCH S POTI FY

Utmaningen för arbetsgivarna, menar han, är att tillgodose alla de önskemålen för att bli attraktiva och kunna rekrytera talangerna.

En intressant trend nu är att fler än pionjärerna Google och Spotify inför mer lekfullhet. Men det finns fortfarande en tröghet. Varför hänger inte fler på?

– Organisationerna är så fokuserade på resultat, kontroll och planer. Samtidigt vill man ha innovation, och då är leken ett bra verktyg. Men man ska vara medveten om att det orationella och lustfyllda inte alltid ger resultat direkt.

Samuel West förklarar att det inte behöver vara så märkvärdigt. Någon clown behöver inte hyras in.

– Pröva dig fram, en rolig hatt kan göra susen. Saker som är lite crazy

Det är viktigt med en tillåtande attityd” och går utanför det förväntade ger arbetsglädje.

TRAM S?

Men om någon vägrar att leka och tycker att det är trams?

– Leken är frivillig, det går inte att tvinga någon att vara med. Det handlar om inställning, att göra jobbet på ett roligare sätt.

Han påpekar att chefen har en viktig roll och sätter ribban.

– Chefen ger leken legitimitet och anger tonen. Därför är det så viktigt med en tillåtande attityd.

I de försök som Samuel West har genomfört har han lagt in lekfulla stimuli i verkliga jobbmöten. Där har det kreativa klimatet förbättrats i jämförelse med kontrollgruppen.

Improvisationsteater har han testat i andra försök.

– Även där var blev det en signifikant skillnad i gruppernas kreativitet, till fördel för den grupp som fick spela teater utan manus. LEL # Läs mer: www.superlab.se

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Så ska den gröna oljekällan ge nya material Skogskoncernen Stora Enso satsar på innovation för att utveckla förnybara produkter från skogen. Det nya labbet står klart att ta emot närmare hundra forskare från hela världen.

TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

När marknaden för tidningspapper viker ska innovationer rädda svensk skogsindustri. Det har Stora Enso tagit fasta på och startar ett nytt innovationscenter för biomaterial i Sickla utanför Stockholm.

– Vi samlar innovation och utveckling på ett ställe. Samtidigt ökar vi investeringarna i forskning inom det här segmentet trefaldigt, säger innovationschefen Mikael Hannus.

fekt i ett hållbart samhälle, där vi ska minska beroendet av fossil energi, säger Mikael Hannus.

I N N O V AT I O N

KE M I STE R B E HÖVS

Än så länge är det ganska öde i den nybyggda fastigheten med stora öppna ytor och eleganta trämaterial i detaljerna.

Labben och kontoren håller på att fyllas med forskare från världens alla hörn. Redan idag jobbar ett femtiotal personer från tolv olika länder där.

– Att valet föll på Stockholm beror bland annat på att det är lättare att locka hit kvalificerad personal, säger Mikael Hannus.

I första hand handlar det om kemister och tekniker, som ska utveckla framtidens förnybara produkter, men också att vässa de produkter som finns i deras portfölj i dag. Det kan gälla allt från pappersbaserade material i

12

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

TEXTI LI E R OCH PLAST

Mikael Hannus är innovationschef på Stora Enso.

förpackningar till bindor som suger upp vätska.

På labb står provrören uppradade. De innehåller olika fraktioner som har extraherats från ved. Vi hittar lignin som är råvara för tillverkning av bland annat lim och lösningsmedel.

Där finns också hemicellulosa som används som råvara inom sötningsindustrin. I södra USA håller Stora Enso på att bygga en demoanläggning för det.

Tallolja och mikrocellulosa är andra beståndsdelar som kan extraheras ur veden. Ur dem kan nya material, kemikalier och bränslen utvinnas.

– Dessa produkter passar per-

Hans entusiasm smittar av sig.

Näringsministern Mikael Damberg var på plats på invigningen och gladdes över satsningen.

– Innovation är precis vad Sverige behöver för att utveckla nya klimatsmarta och förnybara produkter i en allt hårdare global konkurrens, sa han.

Man kommer att samarbeta med både akademi och forskningsinstitut i jakten på nya gröna material.

– Vår roll blir att omsätta resultat från forskningen till kommersiella produkter.

Mikael Hannus förklararar att det är tekniskt möjligt att ersätta de flesta fossilbaserade material.

– Vi lägger fokus på biobaserade produkter som kan bli ekonomiskt lönsamma. Det kan till exempel gälla textiltråd och polymerer för plastapplikationer, liksom polyestrar för barriärplaster.

CE LLU LOSA SÄLJ E R

Han förklarar att användningen av cellulosa ökar i hela världen.

För Stora Ensos del gäller det kartong och wellpapp, hygien-

artiklar och mjukpapper, som stadigt växer.

– Trenden för tidningspapper går åt motsatt håll. I Sverige minskar konsumtionen med runt 5 procent per år. I USA går den nedgången ännu snabbare.

Basen för skogsindustrin är fortfarande sågade trävaror som står för hälften av råvarans förädling.

När får vi se de första innovativa produkterna från det nya centret?

– Vi börjar inte från noll, så inom fem år bör vi ha de första nya produkterna på marknaden.

Vilka de blir vill Mikael Hannus inte spekulera om när han beskriver de nordiska skogarna som den gröna oljekällan. #

STO R A E N S O Bildades 1998 genom en fusion av svenska företaget Stora och finska Enso Oyj. Har verksamhet i 35 länder med totalt 27 000 anställda.

Omsatte 10, 2 miljarder euro 2014.

Satsar drygt 1 procent av omsättningen på innovation och utveckling.

KLARAR NATU RVETAR NA E N G RAN S KN I NG? Efter avslöjanden om Kommunals spritfester och bostäder som hyrs ut till ministrar frågar vi ordförande Ivar de la Cruz hur det ser ut hos Naturvetarna.

Kan vi lita på det?

– Ja! Vi har full transparens med vår verksamhet och de företag vi äger. Vi är en facklig organisation som är politiskt oberoende.

Vilka företag äger Naturvetarna?

– Tillsammans med fem andra Sacoförbund äger vi bolaget Akademikertjänst, som i sin tur äger bland annat Akademikerförsäkring. Tanken med det är att vi ska kunna erbjuda bra försäkringslösningar för medlemmarna.

Vilka fler företag ingår i Akademikertjänst?

– Reseföretaget Akademikerresor äger vi för att bättre kunna planera våra resor på ett kostnadseffektivt sätt. Äger ni andra företag?

– Naturvetarna har en mindre ägarandel i det bolag som inkomstförsäkringen ligger i. Även här står medlemsnyttan i fokus. Äger Naturvetarna fastigheter?

– Vi äger en del av den fastighet där vi har vårt kansli i Nacka utanför Stockholm.

Kan vi lita på att pengar inte slösas bort på dyra fester?

– Ja, Naturvetarna har en tydlig policy för möten och konferenser. Vid festliga tillfällen serverar vi till exempel aldrig starkare drycker än vin till maten.

Så det finns inga lik i garderoben?

– Nej, ett relativt litet fackförbund som Naturvetarna måste använda medlemsavgifterna på ett sätt som är till nytta för medlemmarna. Det handlar om allt från att ge den bästa medlemsservicen till att påverka politiker och opinionen i frågor som är viktiga för naturvetare.

Finns det något att förbättra?

– Vi kan alltid bli bättre. Jag är särskilt stolt över att vi klimatkompenserar vår verksamhet och att vi investerar en del av vårt sparade kapital i etiska fonder, som både ger god avkastning och gör nytta i utvecklingsländer. LEL Det är tekniskt möjligt att ersätta de flesta fossilbaserade materialen med bioprodukter.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

13

Miljardsatsning på biologiska läkemedel N Y T T P R O G R A M Regeringen kommer att sjösätta ett nationellt program för biologiska läkemedel inom proteinforskning och tillverkning.

– En mycket bra satsning. Nu gäller det att forskningsidéer från akademin utvecklas och kommersialiseras i bolag, verksamma i Sverige, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna.

Totalt handlar det om miljardbelopp, där regeringen bidrar med 350 miljoner.

Resten står Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca för.

– Den här satsningen mot nästa generations biologiska läkemedel blir en del i att göra Sverige till ett av världens ledande forskningsländer. Inget annat duger för Sverige, säger forskningsminister Helene Hellmark Knutsson. LEL

Biologiska läkemedel har renats fram ur levande celler eller vävnad.

Kemistpris till veckade proteiner M E D A L J Pernilla Wittung Stafshede, profes-

sor i biologi och bioteknik, fick årets Arrheniusmedalj av Svenska Kemistsamfundet för sina studier av hur proteiner veckar ihop sig. Hon har bland annat tittat på hur proteiner transpor-

terar koppar i celler och att proteiner veckas snabbare i celliknande miljöer än i fri vattenlösning. Detta är grundforskning som bidrar till ökad förståelse av till exempel Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. AN

F OTO : N A S A

Svarta hål och geometri belönas

Universums kraftfullaste strålning uppstår i svarta hål.

P R I S A D F O R S K N I N G Ma-

tematikern Yakov Eliashberg får årets Crafoordpris i matematik för sitt arbete inom så kallad

14

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

symplektisk geometri och kontaktgeometri. Teorierna beskriver rymder i flera dimensioner och har samband med fysikens

strängteori och kvantfältsteori. Årets pris i astronomi går till matematikern Roy Kerr och astrofysikern Roger Blandford för deras arbete med roterande svarta hål.

Roy Kerr lyckades lösa Einsteins ekvationer för dessa och Roger Blandford har utvecklat modeller för hur de kan avge så starka ljusstrålar.

Under Crafoorddagarna 24 – 26 maj ges föreläsningar om ämnena och priset delas ut. AN

Topp 5… …mest diskuterade och delade forskningen under 2015

1. En ny typ av antibiotika

dödar patogener utan detek terbar resistens (Nature, januari 2015)

2. Förekomst av autism och MMR-vaccinationstatus bland barn i USA med äldre syskon med eller utan autism (JAMA, april 2015) 3. Accelererad artförlust orsakad av den moderna människan: Vi går in i det sjätte massutdöendet

(Science Advances, juni 2015)

4. Variationer i cancerrisk mellan vävnader kan förkla- ras av antalet stamcellsdel- ningar (Science, januari 2015)

5. En uppskattning av repro- ducerbarhet hos psykologisk vetenskap (Science, augusti 2015) Källa: Altmetric.com

Tidskriften Natures nyhet toppar listan över mest delad forskning 2015.

NYHETER

Är en ny köttskandal under uppsegling?

Livsmedelsverket jagar numera företag som fuskar med livsmedel. Statsinspektören Louise Nyholm har varit med och byggt upp den verksamheten.

ligt mer utbrett än det vi upptäcker.

Vi har utbildat inspektörerna ute i kommunerna och infört nya metoder för att hitta fuskarna.

… TI LL VI KTOR IA RAF T

Har ni tillräckligt med resurser?

Är en ny skandal på gång?

– Nej, den är betydligt överdriven, även om det alltid är allvarligt när företag fuskar. De bedrägerier vi jobbar med nu är inte i nivå med hästköttskandalen för några år sedan.

Hur ofta åker fuskarna dit?

– Nej, det är en verksamhet som behöver mer pengar. Sedan 2014 har vi ett särskilt uppdrag från regeringen när det gäller redlighet inom livsmedelsområdet.

Att jaga fuskare påminner om polisarbete?

– Förra året lämnade vi in tre fall till åtal.

Tyvärr har livsmedelsfusk låg prioritet. Vi jobbar för att det ska kunna leda till fängelse, vilket skulle vara en viktig signal och visa på brottets allvar.

– Ja till viss del, men vi har inte polisen befogenheter. Vi har mandat att göra förelägganden och åtalsanmälningar.

Trivs du med jobbet?

Vilka fall är aktuella nu?

– Före jul var det ett företag som sålde vanlig frukt som ekologisk, vilket gjorde att ett högre pris kunde tas ut. I somras fick vi in en anmälan om ett köttföretag som levererade mer kött än de hade tagit in som slaktade djur. Det innebär att kött som inte har besiktigats har kommit ut på marknaden.

Finns det ett mörkertal?

– Jag är övertygad om att fusket är betyd-

– Ja, det är spännande. Jag har själv varit med och byggt upp den verksamheten och jobbar med livsmedelsfrågor i nätverk inom EU och internationellt.

Livsmedelsmarknaden är global numera.

Varför är den här tillsynen viktig?

– Vi konsumenter ska inte bli lurade.

Den här typen av bedrägerier snedvrider konkurrensen och riskerar att slå ut seriösa företag. LEL

92 %

…av svenskarna tycker att det är viktigt att allmänheten involveras i forskningen och över hälften vill gärna delta själva i forskningsprojekt, framför allt inom hälsa. Det visar VA-barometern som presenterades i december.

Vetenskap och forskning förknippas främst med utveckling, kunskap och medicin. Man ser vetenskap som något positivt och förtroende för forskare är stort. Många

3 snabba

tror till exempel att forskningen inom tio år kommer att kunna lösa utmaningar inom energi, antibiotikaresistens och klimatförändringar. AN Källa: VA-barometern, en årlig undersökning som bygger på cirka tusen telefonintervjuer.

En av initiativtagarna till nätverket Kraftkvinnorna som bildades 2015.

1. Hur kom det sig att ni startade nätverket?

Vi hade helt enkelt fått nog! Alltför få kvinnor syntes i energibranschen trots att där finns så många kompetenta. Vi såg också ett behov av att locka fler kvinnor till en spännande bransch som behöver ny kompetens för att klara framtida utmaningar. En utlösande faktor var faktiskt Dagens Industris konferens i december 2014 där det var en kvinnlig talare på hela dagen. Många av oss som är med i nätverket var där den dagen och reagerade starkt.

2. Vad har hänt sedan starten?

Vi har haft flera träffar där vi bland annat fått dragningar om ledarskap, besök i Fortums Driftcentral, och på Svensk Energi där vi lyssnade till deras kvinnliga vd, Pernilla Winnhed, som också är med i nätverket. Vi har alltså både fått oss till livs intressant kunskap och haft möjligheten att dela erfarenheter och diskutera med varandra.

Det sista vill vi ha mer av, så i januari har vi en social frukost för att ge tillfälle att träffas, umgås och dela erfarenheter. Vi hade också ett lyckat seminarium i Almedalen.

3. Hur ser planerna för den närmaste framtiden ut?

Vi planerar ett större mingel hos Svenskt Näringsliv. Vi har också nyligen öppnat nätverket för fler, då blir minglet ett bra tillfälle för alla att träffas. Sedan ska vi börja planera för Almedalen. Snart kommer vi också att publicera en lista på kompetenta kvinnor i energibranschen på vår hemsida. AN

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

15

Vi listar tio utmaningar som har sin lösning i naturvetenskapen. Här beskriver vi de problem som världen står inför. Den allt överskuggande utmaningen är att klara 1,5-gradersmålet, som bland annat hänger ihop med den biologiska mångfalden.

TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

1. LIVSMEDELSSÄKERHET – HÅLLBART JORDBRUK Att försörja en växande befolkning med mat, samtidigt som allt fler äter animalier, är en nöt att knäcka. Skördarna i Afrika och på vissa håll i Asien kan öka utan att äventyra den långsiktiga bördigheten. Kossor har en plats även i framtiden, men de måste bli färre. Mindre kemikalier, förnybara gödselmedel och att sluta kretsloppen mellan stad och land, är andra utmaningar.

2. HÄLSA OCH MEDICIN Alzheimer ökar i takt med att vi blir allt äldre. Hur få med industrin på noterna när akademin satsar? Till exempel la Astra Zeneca ner sin forskning på alzheimer. I dag finns inga behandlingar och att utveckla nya är komplext och tidsödande. Andra utmaningar är antibiotikaresistens, cancer, malaria, reumatism, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

3. RENT DRICKSVATTEN Dricksvatten har koppling till klimatförändringarna och avsmältning av glaciärer, som utgör en viktig färskvattenkälla i många länder. Konkurrensen om vatten är en källa till konflikter, där uttaget till bland annat bevattning inte är hållbart. Långvarig torka i Kalifornien och Australien ställer problemet på sin spets.

4. HÅLLBARA STÄDER Det är inte bara i världsstäder som Peking som folk bär mask för att skydda sig mot luftföroreningar. Kolförbränning i kombination med allt fler bilar som trängs i stadsrummet tränger undan gröna lungor. Översvämningar i spåren på klimatförändringar blir vanligare, liksom smittspridning av bakterier, virus och parasiter.

5.

ENERGI, ÅTERVINNING OCH FÖRNYBARA MATERIAL

Kolanvändningen fortsätter att öka i världen, samtidigt som traditionellt byggande i stål och betong inte förändras. Vårt konsumtionsmönster med slit och släng gör miljöavtryck. Mer behöver återvinnas av till exempel mobiltelefoner och kläder, men även att öka deras livslängd. Naturligt råmaterial i all ära, men tillgången är begränsad.

16

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

TEMA

6. PANDEMIER Minns svininfluensan, fågelinfluensan och sars som satte skräck i en hel värld. Ebola gör sig ännu påmind. 70 procent av alla infektionssjukdomar går från djur till människa, så kallade zoonoser. De ökar när vi blir fler människor på jorden och när den biologiska mångfalden utarmas. Många pandemier startar i megastädernas utkanter där tamdjur och människa lever sida vid sida.

7. 1,5 GRADER 1,5-gradersmålet är den allt överskuggande utmaningen för mänskligheten. Parisavtalet har lagt en grund som i stort sett alla världens länder är med på. Nu väntar en tid av verkstad, att gå från ord till handling. Den globala utsläppskurvan ska böjas så snabbt som möjligt. Till 2050 ska utsläppen minska snabbt för att man därefter ska nå balans mellan utsläpp och kolinlagring.

8.

HÅLLBART SKOGSBRUK

Skogsbruket är en nyckel för att uppnå klimatmålet.

Produktionen i Sverige och Europa kan öka ytterligare, men med risk för att äventyra den biologiska mångfalden.

Globalt är utmaningen att stoppa nedhuggningen av regnskog för att bereda mark för beten och odling av bland annat palmolja. Nya biomaterial, bränslen och att bygga i trä är framtiden.

9.

BIOLOGISK MÅNGFALD

Planetens uppvärmning förändrar ekosystemen, med korallrev och isbjörnar som försvinner. Arktis drabbas först och förändringarna går så snabbt att vetenskapen inte hänger med i svängarna. I förlängningen drabbas matförsörjningen när mångfalden utarmas. Även förmågan att motstå förändringar, resiliens, försämras med mindre mångfald.

10. HÅLLBARA HAV Haven har en buffrande förmåga (som kan ha nått sin topp) mot klimatförändringar genom att fånga upp koldioxid med försurning som följd. Det tillsammans med varmare hav har gjort att populationerna av marina däggdjur, fåglar, kräldjur och fiskar i snitt halverats sedan 1970-talet. Och många viktiga livsmiljöer, som till en del utgörs av korallrev, fortsätter att försvinna. Havets ekosystemtjänster, som värderas till 21 000 miljarder kronor årligen, drabbas. Mikroplaster är ett annat problem.

>

F OTO : N AS A

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

17

TEMA

Det här behöver Många av de framtida utmaningarna har sin lösning i naturvetenskapen. Här visar vi vad som behöver göras för att klara dem. Att planeten inte värms upp med mer än 1,5 grader är en ödesfråga.

2.

HÄLSA OCH MEDICIN

4.

1. LIVSMEDELSSÄKERHET – HÅLLBART JORDBRUK

Skördarna kan höjas i delar av världen där jordbruket går på lågvarv. Slut kretsloppet mellan stad och land för att ta till vara näringsämnen, som den ändliga resursen fosfor. I det ligger att utveckla system för jordbruk som inte förorenar hav och vattendrag. Den långsiktiga bördigheten måste säkras, vilket bland annat handlar om att bygga upp förråden av organiskt material. Att använda antibiotika i förebyggande syfte i djuruppfödningen hör inte hemma i ett hållbart samhälle. Det mesta talar för att människor i västvärlden måste minska konsumtionen av kött. Detta för att maten ska räcka till en växande befolkning och för att minska klimatavtrycket.

18

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Jordbruket slukar enorma mängder färskvatten. Här behövs en bättre hushållning och återanvändning. Mycket finns att göra för att förstå hydrologin och vattnets flöden. Lika viktigt är att komma överens om en hållbar förvaltning av vatten. Glädjande att 89 procent av världens befolkning har tillgång till rent dricksvatten.

Forskning och innovation på komplexa områden som inte genererar vinster direkt.

Alzheimer och antibiotikaresistens är sådana exempel. Här hemma gäller det att säkra kompetensen och få unga att satsa på naturvetenskap och medicin. Utveckla Sveriges unika ställning i produktionen av miljövänliga läkemedel, där till exempel Astra Zeneca har järnkoll på sina utsläpp. Det behövs också fler medelstora life scienceföretag. Samverkan mellan akademi, sjukvård och industri måste bli bättre, liksom mobiliteten. Larm om antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare. Här behövs läkemedel med nya verkningsmekanismer.

Positivt att Uppsala universitet startar ett antibiotikacentrum som är tänkt att bli en internationell kunskapsresurs.

3. RENT DRICKSVATTEN

HÅLLBARA STÄDER

Färre bilar genom ett smartare resande ger plats för fler bostäder och mer grönska.

Träd i staden ger både renare luft och dämpar värmen heta sommardagar. Natur i städer har också förmåga att samla upp stora regnmängder. Även gröna tak och andra biologiska lösningar på tekniska problem har en given plats i den hållbara staden.

5.

ENERGI, ÅTERVINNING OCH FÖRNYBARA MATERIAL

göras!

Att ställa om transportsektorn från 85 procent fossilberoende till fossilfrihet kräver mer forskning kring resurs- och energieffektivitet. Om vind, sol och biobränslen ska ersätta olja, kärnkraft och kol behövs forskning över hela det förnybara, liksom hur kraftsystemet ska regleras. Utveckla system för att i högre grad återvinna sällsynta jordartsmetaller, som bland annat finns i mobiltelefoner.

6.

hållbart jordbruk som tar upp koldioxid i istället för att tillföra är nödvändigt.

PANDEMIER

8.

HÅLLBART SKOGSBRUK

ringar, som inte får rusa iväg okontrollerat.

Ekonomiska styrmedel kan behövas i jordoch skogsbruket för att få fler hagar, betesmarker och naturskogar som rymmer många arter. Även i haven och vattendragen måste man utveckla system som gör att antalet arter och populationer inte utarmas.

10. HÅLLBARA HAV Ett förbättrat varningssystem krävs vid utbrott av infektionssjukdomar för att förhindra smittspridning. Viktigt också att kunna upptäcka smittan i ett tidigt skede och ha en handlingsplan och beredskap för eventuella utbrott. En av de viktigaste åtgärderna vid en eventuell pandemi är att utveckla vaccin så snabbt som möjligt. Idealet är att starta det arbetet så fort en ny farlig influensatyp upptäcks, och alltså inte vänta tills de första dödsfallen inträffar.

7. 1,5 GRADER

Det behövs en global kraftsamling för att hejda planetens uppvärmning. Miljöteknik, förnybara material, satsning på sol, vind och bioenergi, återvinning, högre energieffektivitet är några exempel vid sidan av att bevara och återskapa ny regnskog. Ett

Det mesta talar för att uttaget av skogsråvara måste öka om vi ska få mer biobränslen och förnybara material. Här behövs mer forskning för att öka tillväxten utan att äventyra den biologiska mångfalden och andra miljövärden. Ett sätt är att skydda mer skog än vad som görs i dag i Sverige och utveckla metoder för hög biologisk mångfald i produktionsskogar. Skövling av regnskog måste upphöra.

9.

BIOLOGISK MÅNGFALD Förändringarna av de ekologiska processerna går nu så snabbt att forskningen inte hinner med. Orsaken stavas klimatföränd-

Att få till stånd en samlad förvaltning av haven är en nyckel där många aktörer är inblandade. Baltic Sea Action Plan är ett sådant exempel. Målet är att Östersjön ska få en god miljömässig status 2021, vilket bland annat innebär att utsläppen av kväve och fosfor ska minska. Blå tillväxt är en långsiktig strategi som ska stödja hållbar tillväxt i haven som helhet. Förbud mot mikroplaster i kläder och i hudkrämer bör ingå i en sådan strategi.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

19

TEMA

Naturvetare klarar biffen Att föda en växande befolkning, hitta botemedel mot alzheimer och hejda klotets uppvärmning är några av de problem som bland annat naturvetare ska lösa.

Klimatet är den stora utmaningen för framtiden. Även om vi klarar 1,5-gradersmålet så påverkas allt från möjligheter att producera mat till den biologiska mångfalden.

Om den utarmas så minskar ekosystemens förmåga att motstå förändringar, så kallad resiliens, som Johan Rockström så ofta påpekar. Agronomen och professorn i miljövetenskap varnade i sitt Sommarprogram för att världens alla korallrev och Amazonas regnskogar kollapsar om inte uppvärmningen hejdas.

Johan Rockström.

Kanske värre ändå är att isen på Grönland och delar av Arktis kommer att smälta och höja havsnivån med ofattbara fjorton meter, enligt Johan Rockström.

Att världens ledare tar hotet på allvar blev tydligt i Paris i december 2015 när de kunde enas om ett klimatavtal.

– Det är ett banbrytande avtal som är avgörande för framtiden och bra för naturvetare, säger Ivar de la Cruz, ordförande för Naturvetarna.

H ÖJT R I B BAN

Att man har höjt ribban och satt målet vid en temperaturhöjning på 1,5 grader istället för två grader, menar han visar på allvaret i frågan.

– Naturvetenskapen har fått sitt politiska genombrott, bland annat tack vara ihärdiga naturvetare som under lång tid har visat på tillståndet i världen.

Han förklarar att många av klimatproblemen har sin lösning i naturvetenskapen.

20

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Det gäller allt från energieffektivisering och grön el till nya biobaserade material och klimatanpassningar. Miljöteknik menar han kommer att uppleva en hausse.

– Att vässa tekniken för att hitta hållbara lösningar har vi bara sett början på. Sol, vind, vatten, bränsleceller och bioenergi blir viktiga delar i framtidens palett av förnybara energikällor. Lika mycket handlar det om att utveckla batterier som både laddar snabbare och har högre prestanda.

LYXA M E D B I FF

Kan vi lita på att tekniken löser problemen?

– Nej, delvis måste vi ändra vår livsstil, som att äta mindre kött. Vi lär inte behöva avstå biffen, men den kan bli en lyxprodukt, gärna ihop med ett rött ekologiskt vin, säger Ivar de la Cruz och tycker att man kan unna sig lite extra utan dåligt samvete.

Han menar att vi generellt behöver ändra våra konsumtionsmönster och fundera i cirkulära processer. Att börja räkna i koldioxidavtryck på samma sätt som man räknar boränta ligger nära till hands. ÖKAT TRYCK

Elin Röös, forskare på SLU, har tittat närmare på livsmedlens miljöpåverkan. Hon förklarar att trycket på jordbruksmark ökar.

Vi blir både fler och rikare, och äter därför mer kött och mejeriprodukter.

– Utmaningen är att producera mat på ett hållbart sätt, vilket bland annat innebär att inte hugga ner mer skog. Lyckligtvis Elin Röös. går den trenden åt rätt håll med minskad avskogning.

Hennes recept är att höja skördarna där de idag är låga, som i Afrika, samtidigt som vi i västvärlden måste äta mindre animalier och minska matspillet.

Kemikalier menar hon kan användas i vissa situationer med stor försiktighet i jordbruket.

– Ökande resistensproblem gör kemika-

lierna verkningslösa på sikt. Konstgödsel, som går att producera på förnybart sätt kommer att behövas även om kretsloppet mellan stad och land sluts. Förlusterna av lustgas och kväveföreningar måste kompenseras.

Hon tycker att kossan ibland har tagit oförtjänt mycket stryk.

– En viss mängd nötkreatur platsar i ett hållbart samhälle. De betar på magra marker och fungerar som dragdjur i tredje världen, där också gödseln är viktig. Men här i väst måste vi minska vår köttkonsumtion.

En viktig pusselbit för att klara miljömålen är skogen.

– Vi står inför spännande utmaningar, där allt talar för att uttaget av råvara kommer att öka. Tillväxten kan öka, men med risk för att utarma den biologiska mångfalden, säger Göran Ståhl, skogsprofessor vid SLU. Han tror dock att det är möjligt att utveckla Göran Ståhl. smarta modeller för att klara både till tillväxt och mångfald. Till exempel menar han att mer skog kan skyddas och att det finns goda möjligheter att bevara arter i det brukade landskapet.

FLE R E PI D E M I E R

Den biologiska mångfalden har också en viktig roll för att minska riskerna för pandemier.

– I ett utarmat ekosystem med färre arter av till exempel gnagare ökar risken för smittspridning, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Andra utmaningar som har mindre med klimatet att göra finns inom hälso- och sjukvården. Att hitta lösningar på antibiotikaresistens och botemedel mot alzheimer och cancer står högt på önskelistan.

– Vi blir allt äldre men det finns ingen behandling mot alzheimer. Det pågår mycket grundforskning inom akademin, men det behövs mer tillämpad forskning, säger Jonas Ekstrand, vd på Sweden Bio.

TEMA

Kan jordbruket bli en kolsänka istället för att bidra till utsläpp av klimatgaser?

Han menar att samhället och näringslivet måste hitta vägar för finansiering, där företagen för betalt för sin forskning. Det kan både handla om att förlänga patenten och få vården att använda nya och bättre produkter.

M I LJ ÖVÄN LI G LI FE S CI E N CE

Han framhåller svensk life science som ett föredöme när det gäller miljö.

– Miljövänlig life science är vår nisch. Till exempel har Astra Zeneca, Pfizer och GE järnkoll på sina utsläpp från tillverkningen.

Han påminner om att Sverige fortfarande är framstående inom life science, som står för 8 procent av svensk nettoexport.

– Vi kan bli ännu bättre genom mer samverkan och mobilitet mellan akademin, vårdsektorn och näringslivet. Det ska bli möjligt att gå mellan sektorerna. Om Jonas Ekstrand. vi öppnar upp för det har vi mycket att vinna, säger Jonas Ekstrand.

Han vill också se fler medelstora företag nu när mikroföretagen med färre än tio anställda ökar. Det menar han att svensk life science skulle må bra av. #

> N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

21

Solceller vässas och blir tunnare En kapplöpning om att utveckla solceller med högsta verkningsgrad pågår i världen. Ångströmlaboratoriet ligger i täten. I Uppsala finns också Nordens största solcellsfasad.

Energin från solen är oändlig. Om vi lyckas tämja den så har mänskligheten löst energifrågan och på köpet fixat klimatet.

Sverige ligger i framkant när det gäller forskning och utveckling om solenergi.

Men när det kommer till industriell til�lämpning ligger Kina täten. Ännu så länge står solen för en marginell del av den totala energianvändningen i världen. Desto mer glädjande är att forskningen går på högvarv. Ångströmlaboratoriet i Uppsala har en tätposition i Sverige, men samarbetar med flera andra lärosäten, som KTH och universiteten i Umeå, Linköping och Karlstad inom ramen för Solplattformen.

KAPPLÖPN I N G I VÄR LD E N

Verkningsgraden vässas nu i snabb takt och det pågår en kapplöpning bland forskare i världen för att öka verkningsgraden.

Solceller med kisel dominerar och är fortfarande snäppet bättre än alternativen.

På Ångströmlaboratoriet är det tunnfilm som gäller för den forskningsgrupp som

Marika Edoff jobbar med. De solcellerna är en hundradel så tjocka som kiselsolceller.

– Vi utvecklar hela tiden tunnfilmen och har nu nått en verkningsgrad på 19,5 procent. En forsMarika Edoff. kargrupp i Japan ligger på 22,3 procent. Vi har ett lika stort fokus på att göra tunnfilmen ännu tunnare och vi tittar också på att göra solceller på flexibla material.

Vad är poängen med det?

– Det sparar material och sänker kostnaderna samtidigt som solcellerna blir lättare, vilket är en fördel när stora ytor med solceller installeras på befintliga byggnader som tak, fasader och byggelement.

solpaneler. Det gör den till Nordens största solcellsfasad.

Syftet var inte i första handa att tjäna pengar. I stället ville byggherren Allmännyttan bygga upp kompetens kring solenergi för att kunna göra energieffektiviseringar i framtiden.

– Jag tror på byggnadsintegration.

Solcellsfasaden med sin svarta och glansiga yta tycker jag är estetiskt tilltalande.

Den är dessutom hållbar över tid.

Att använda plast istället för glas som bärare av tunnfilmen är ett sätt att göra solcellerna lättare. Då blir materialet dessutom böjligt.

– Eftersom plast åldras snabbt kan det också användas i kombination med metall eller glas.

Marika Edoff förklarar att tunnfilmen består av koppar, indium, gallium och selen. Både indium och gallium är sällsynta metaller, och kan komma att bytas ut mot andra metaller, till exempel zink och tenn, vilket gruppen också forskar på.

FASAD M E D S OLCE LLE R

GRÖN E L I U-LÄN D E R

Ett bra exempel på det finns i Uppsala.

Nära tågstationen, vid Frodeparken, är hela den bågformade fasaden klädd med

Kan solcellerna komma till nytta som grön el i utvecklingsländer?

– Ja absolut, genom att koppla dem till ett batteri och lagra energin. Det ger möjligheter att läsa läxor och göra annat under mörka kvällar. Man kan också tänka sig kraftverk i större skala för till exempel vattenrening.

Att utvinna energi från solen är något mer än rolig fysik och spännande utmaningar för Marika Edoff.

– Att kunna göra en insats för mänskligheten som är miljö- och klimatmässigt hållbar känns riktigt bra.

Nu hoppas hon att politikerna är kloka nog att ta till vara den förnybara energin.

– I dag är energi som produceras för egen användning skattefri, men nu finns ett lagförslag som går ut på att större anläggningar ska beskattas. Det är knasigt och motverkar omställningen till ett hållbart samhälle, säger hon engagerat. #

Den bågformade fasaden på huset vid Frodeparken i Uppsala är klädd med solceller.

22

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

TEMA

De härmar naturens fotosyntes Artificiell fotosyntes kan bli en del av framtidens energipalett. Om forskarna går i hamn med den målinriktade grundforskningen kan vinsterna bli hur stora som helst, både för miljön och investerarna.

Tänk dig att med solenergi skapa ett bränsle som går att lagra. Processen är helt ren och förnybar. Med naturens egen fotosyntes som förebild kan en Leif Hammarström. alkohol bildas, alternativt vätgas.

Ett sådant projekt pågår på Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

– Med sol som input testar vi två spår inom det som kallas för artificiell fotosyntes, säger Leif Hammarström, professor i kemisk fysik och gruppledare för det konsortium av universitet och högskolor som är med i projektet.

I dagsläget är ett åttiotal forskare engagerade, varav flertalet på Ångströmlaboratoriet. Med anslag från bland andra Wallenbergstiftelsen, Energimyndigheten

och Vetenskapsrådet kan jakten på nya bränslen fortsätta.

– Under mer än ett decennium har vi byggt upp en institution från grunden.

Då var vi lite av pionjärer och det största centret i världen för artificiell fotosyntes.

Nu finns det runt hundra forskningscentra i hela världen.

S P OR RAR VARAN D RA

Han beskriver det som att de tillsammans lägger pusslet, både i konkurrens och samarbete.

– Vi sporras av varandra för att nå nya framsteg och det stora språnget, som kan utveckla teknologin.

Hur långt har ni kommit?

– På labb har vi visat att det med solenergi går att spjälka vatten till vätgas och syre. Det är en komplex process som vi försöker förstå, det handlar bland annat

om att få katalysatorerna att bli effektivare och mer hållbara.

Inom tio år tror han att den första vätgasen ska kunna produceras, dock inte i stor skala.

– Glädjande att de första vätgasbilarna nu finns ute på marknaden och vätgasmackar håller på att byggas ut. I dag finns tre tankställen i Sverige.

LÄN G R E RÄCKVI D D

Räckvidden är längre än för elbilar och ligger på runt femtio mil för en tankning.

Eftersom vätgasen driver en elmotor så blir verkningsgraden nära 100 procent, vilket ska jämföras med bensinmotorn, vars verkningsgrad är max 30 procent.

– Men det handlar inte bara om att producera fordonsbränsle, utan det behövs också energi för till exempel uppvärmning.

Det andra spåret där metanol bildas testas också. I den processen ingår också koldioxid som kan fångas in från atmosfären eller från kraftvärmeverk där koncentrationen är högre. #

Solceller mer än en bra affär för Erik Solceller på tak blir en allt vanligare syn i Sverige. Den svarta och glansiga ytan smälter ofta in bra i stadsmiljön och på landsbygden.

Solcellerna i glas är underhållsfria och snön glider av dem.

Naturvetaren Erik Palmqvist gjorde slag i saken och installerade solceller på sitt lantboende i Småland. Även om han kan räkna hem investeringen så var inte pengarna drivkraften.

– Jag vill göra något bra för miljön

och klimatet. Det känns fint att kunna bidra till ett hållbart samhälle. Om inget oförutsett inträffar har anläggningen en driftstid på trettio år. Men redan efter Erik Palmqvist. tio år är investeringen betald och når break even.

Den 32 kvadratmeter stora solcellsytan ger el året runt, mest på sommaren förstås, men även en solig vinterdag i januari visar elmätaren ett positivt utslag.

– Taket har en perfekt lutning i söderläge och är dimensionerad för att alstra 8000 kilowattimmar per år, motsvarande vår årsförbrukning.

Vad gör du med överskottet?

– Vi har uppkoppling till elnätet och levererar ström dit. Värdet av den räknas av från elräkningen.

Fick du bidrag för att installera solceller?

– Vi har skickat in en ansökan till länsstyrelsen i efterhand. Sedan 1 januari 2015 kan man få bidrag för max 20 procent av installationskostnaderna. #

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Lena går på djupet i glaciärer Glaciärforskaren Lena Håkansson har hittat sin drömtjänst. Föga förvånande fanns den på världens nordligaste universitet UNIS på den arktiska ögruppen Svalbard.

TEXT

24

JOHAN JOELSSON

FOTO

J O N ATA N J A C O B S O N

Lena Håkansson känner av mörkerperioden som varar fram till mars. ”Man blir lite tröttare”, säger hon.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

> 25

R E P O R TA G E

D

et är slutet av november och polarnatten har precis lagt sig över fjordarna, glaciärerna och Svalbards bottenfrusna tundra. Det är beckmörkt i centralorten Longyearbyen vars två tusen invånare nu får vänta i fyra månader innan solen kommer tillbaka.

Men inifrån universitet UNIS – beläget i en futuristisk träbyggnad i utkanten av samhället – lyser ett varmt, gulaktigt sken.

Glaciärforskaren Lena Håkansson hälsar oss välkomna i strumplästen. Som Svalbardstraditionen bjuder är skor bannlysta inomhus, till och med i offentliga miljöer.

Lena Håkansson är en smula nervös. Om knappt ett dygn ska hon hålla en provföreläsning inför studenter, kollegor och universitetstoppar. En fast tjänst på institutionen för arktisk geologi står på spel.

G LACIÄR E R I N PÅ KN UTE N

Det är något av ett drömjobb för Lena Håkansson som inte kan tänka sig en bättre bas för sin forskning: – Jag jobbar ju med glaciärer. Det är fantastiskt att bara kunna gå utanför dörren och studera naturen. Universitet har en jättebra logistikavdelning som fixar båttransporter och säkerhetsgrejor, säger hon.

Intresset för berg och geologi väcktes när Norrköpingsbördiga Lena Håkansson som 13-åring såg ett bildspel om en svensk expedition till K2. Hon började själv klättra och åka alpint och sökte sig efter gymnasiet till Lund där hon studerade geologi på universitetet. År 2004 började hon doktorera på Grönlands inlandsis och dess historia.

STÖR R E I S ÄN MAN TROTT

Genom att samla och åldersbestämma stenprover och annat glacialt transporterat material undersökte hon hur isen utvecklats under de senaste 160 000 åren. I sin avhandling, som blev klar 2008, slog hon fast att Grönlandsisen, under en period för cir-

26

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

ka tjugo tusen år sedan, hade varit betydligt större än vad forskare tidigare trott.

– Vissa undrar vad den här typen av istidshistoria spelar för roll. Men vår forskning är viktig för att öka förståelsen för hur glaciärer och inlandsisar reagerar på klimatförändringar, säger hon.

Efter att ha arbetat vidare på Grönland – men också i nordvästra Ryssland, Island och Kirgizistan – kom Lena Håkansson till UNIS i augusti för en tidsbegränsad tjänst som forskare och lärare på en kurs i glacial geologi.

MOTIVE RAD E STU D E NTE R

Vid vårt besök håller hennes studenter på att skriva sina examensarbeten och sitter utplacerade lite här och där i de ljusa lokalerna. Lena Håkansson berättar att studenterna, som kommer från åtta länder, är väldigt studiemotiverade. Något som gör hennes jobb inspirerande och givande: – Studenterna har aktivt sökt sig hit för att vara just här! Det är stor skillnad från min tidigare undervisningserfarenhet, säger hon.

”

Det är fantastiskt att bara kunna gå utanför dörren och studera naturen”

S MÄLTE R S NAB BT

Under den period för cirka 20 000 år sedan, som i forskarvärlden kal�las för det sista istidsmaximat, var hela Svalbard och Barentsshelfen täckt av is. Idag är bara omkring 60 procent av Svalbards landområden täckta av glaciärer. En del av glaciärerna tros ha smält bort helt som en reaktion på ett varmare Arktis, men de växte till sig igen under den så kallade Lilla istiden som kulminerade vid förra sekelskiftet.

– Forskning visar att den senaste tidens uppvärmning har lett till snabbt

STU D E RAR S E D I M E NT

Parallellt med undervisningen är Lena Håkansson inblandad i två större geologiska forskningsprojekt. Det ena handlar om att göra en inlandsisrekonstruktion genom att studera sediment som avsattes i en fjord nära Longyearbyen. I det andra projektet undersöker Lena Håkansson och hennes kollegor ett system av mindre sjöar som finns på ön Nordaustlandet.

Genom att analysera sedimentkärnor som borras upp från sjöbottnarna hoppas Lena Håkansson att få fram ny information om hur glaciärerna reagerat vid olika historiska tidsperioder.

– Vi är speciellt intresserade av hur glaciärerna reagerade under de riktigt kalla perioderna. Vi hoppas kunna finna spår i de här sjöarna som låg väldigt nära den historiska iskanten, säger Lena Håkansson.

L E NA HÅK AN SS O N Ålder: 36 år.

Bor: I Longyearbyen.

Utbildning: MSc geologi, Lunds universitet. PhD glacialgeologi, Lunds universitet.

Gör just nu: Har nyss fått fast jobb som lektor på UNIS! Intressen: Berg, is och hundar.

Lena Håkansson studerar en topografisk karta för att hitta lämpliga områden för fältarbete.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

27

R E P O R TA G E

smältande glaciärer världen över. Vi måste göra något åt koldioxidutsläppen.

OPTI M I STI S K

Lena Håkansson berättar om en studie där man lyckades borra sig långt ner i Antarktis inlandsis för att analysera små luftbubblor inneslutna i iskärnor. Forskningen gjorde det möjligt att skapa en åtta hundra tusen år lång rekonstruktion av hur kol-

dioxidhalten i atmosfären har förändrats.

– Under de senaste åtta hundra tusen åren har koldioxidhalten aldrig varit så hög som idag.

Inlandsisarna i Arktis och på Antarktis håller enorma mängder färskvatten.

Om all is på Grönland skulle smälta skulle havsnivån höjas med sju meter. Och om Antarktis is skulle smälta höljs havsytan med sextio meter.

– En sådan utveckling är inte trolig. Men det behövs heller inga sextio meter för att konsekvenserna ska bli förödande. Snarare räcker det med en meter, säger hon.

Var ska det sluta någonstans?

– Det är skrämmande att det finns så starka ekonomiska intressen i oljeindustrin.

Men jag är ändå ganska optimistisk inför framtiden. Jag vill gärna tro att folk är goda och skärper sig, säger Lena Håkansson. #

Studenter på fältarbete. I bakgrunden syns Nordenskiöldbreen. F O T O : P R I V AT

Lena Håkansson genomför sedimentologiska undersökningar vid Kapp Ekholm med syfte att rekonstruera tidigare isframstötar.

Lena Håkansson blickar ut över landskapet från Esmarkbreen. F O T O : P R I V AT

28

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

VETENSKAP

Tre Tre föräldrar föräldrar kan kan bli bliverklighet verkligheti I Storbritannien Storbritannien

I början av 2015 blev Storbritannien första land i världen att legalisera provrörsbefruktning med gener från tre föräldrar. Denna metod ger kvinnor med ärftliga mitkondriella sjukdomar chansen att få friska barn, men metoden är kontroversiell.

TEXT

ISABELLA ROZENGREN

>

VETENSKAP

Mitokondriella sjukdomar är sällsynta, ungefär ett av tio tusen barn drabbas i Sverige, men sjukdomarna är väldigt allvarliga och i många fall dödliga.

– Många av barnen som ärvt en mitokondriell sjukdom dör när de är mycket små. Andra blir svårt sjuka och drabbas till exempel av muskelförtvining, hormonrubbningar och hjärnskador, säger Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER. En av sjukdomarna är Leighs syndrom som oftast drabbar små barn.

Sjukdomen gör bland Kjell Asplund. annat att barnet förlorar färdigheter och går tillbaka i utvecklingen, får hjärtproblem, nedsatt syn och hörsel och epilepsi. De flesta barn dör före fem års ålder i andnings- eller hjärtsvikt.

M ITOKON D R I E R FRÅN MAM MAN

Sjukdomarna ärvs enbart från mödernet, vilket beror på att vi människor får alla våra mitokondrier från vår mamma. Dödligheten beror bland annat på vilken typ av mutation det är samt på andelen skadade mitokondrier, vilket dessutom skiljer sig mellan olika vävnader i kroppen. Därför kan en kvinna med låg andel skadade mitokondrier vara frisk, men ändå föda barn med en hög andel, och svår sjukdom.

I dag finns inget bot för dessa sjukdomar. Däremot är det möjligt att förebygga dem genom att kärnan från ett ägg med skadade mitikondrier transplanteras till ett ägg med friska. Detta gör att cellens DNA förändras – en förändring som går i arv till kommande generationer.

Metoden kallas även för treföräldermetoden eftersom ett barn rent tekniskt består av gener från tre ”föräldrar”. Kjell Asplund tycker dock att den termen är missvisande.

30

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

– Här handlar det om en donation av ett mycket litet antal gener, drygt tjugo av totalt tjugo tusen, vilka vad man vet enbart är inblandade i kemiska reaktioner som omsätter energi. Det handlar alltså inte om ytterligare en förälder.

Däremot har tre personer bidragit med genetiskt material, säger han.

Exakt när detta blir kan han dock inte svara på. Däremot vet han att efterfrågan är stor.

M E R SVÅR FLÖRTAD E I SVE R IG E

– I Storbritannien föds ungefär 150 barn per år till mammor som har skadliga mutationer i mitokondrierna. Tekniken läm-

VÄNTAR PÅ TI LLSTÅN D

Framgångsrika kliniska studier har gjorts på möss och ett tiotal apor. Det har även gjorts mitokondriebyten på befruktade och obefruktade människoägg, men ännu har inget barn fötts med hjälp av ett sådant byte.

Metoden är föga förvånande omstridd och har bland annat anklagats för att vara oetisk eftersom den till viss del innebär att man designar ett barn. Det tycker man dock inte i Storbritannien där parlamentet i början av 2015 röstade ja till världens första lag som uttryckligen tillåter mitokondriebyten. Då sades att försök på människor skulle inledas under hösten, något som ännu inte har skett.

– Den brittiska tillsynsmyndigheten för reproduktionsfrågor HFEA, offentliggjorde sina krav för att utfärda en licens i slutet av oktober så nu håller vi på att sätta ihop en ansökan. Det är först när en klinik uppfyllt alla krav som metoden kommer att bli tillgänglig i Storbritannien, säger Doug Turnbull, professor i neurologi vid universitetet i Newcastle vars forskarteam har utvecklat tekniken.

Frågan är om vi får se denna familjeform i Sverige. Här är stödet för mitokondriebyten svagare.

Så här går det till 1. Cellkärnan tas ut ur mammans ägg.

2. Donatorns cellkärna tas ut för att ge plats åt mammans cellkärna.

3. Mammans cellkärna sätts in i donatorns ägg. Cellkärnan omges nu av donatorns friska mitokondrier.

4. Ägget befruktas med en spermie med hjälp av provrörsbefruktning.

5. Ägget sätts in i mammans livmoder.

VETENSKAP

par sig inte för alla dessa kvinnor, men vi uppskattar att vi kan genomföra tio till tjugo donationer per år.

I Sverige är stödet för mitokondriebyten svagare. Kjell Asplund menar att även om de kan acceptera metoden principiellt är det på tok för tidigt att inleda försök på människor.

– Britterna tycker att det är okej ur en etisk synpunkt. Vi har tittat på samma sak och vi tycker att det krävs fler grundläggande djurexperimentella studier. Hade det varit ett läkemedel hade det aldrig fått tillstånd till försök på människor på det här stadiet, säger han.

Med det inte sagt att det kan bli

verklighet i Sverige i framtiden. Redan nu skulle man med relativt kort varsel kunna dra igång liknande försök på några av landets större sjukhus.

– Det beror på hur framgångsrika forskarna är i Storbritannien. I den här typen av verksamhet kan man råka ut för många bakslag på vägen, säger Kjell Asplund. #

Mitokondriella sjukdomar Är en grupp sjukdomar som alla beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt. Några exempel på sjukdomar är Alpers sjukdom (ger svår leversvikt, epilepsi och hjärnskador) och MNGIE som står för mitokondriell neurogastrointestinal encefalomyopati (svår avmagring, blindhet, nedsatt mag- och tarmfunktion och hjärnskador).

En på tiotusen drabbas.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

31

Örter för hjärnan

113, 115, 117, 118…

Persilja, kamomill, röd paprika och timjan… Det skulle kunna vara en sång från sextiotalet, men det handlar om växter som innehåller ämnet apigenin. Brasilianska forskare har visat hur detta binder till östrogenreceptorer och därmed påverkar nervsystemet på flera sätt. Till exempel förbättras bildandet av nervceller och kopplingar mellan dessa. Forskarna tror att ämnet ska kunna användas i behandling av till exempel schizofreni, depression, alzheimer och parkinson. AN

… är atomnumren på fyra nya grundämnen som gör att den sjunde raden i det periodiska systemet nu är komplett. Ämnena är radioaktiva, med halveringstider på upp till en halv sekund. De har upptäckts av forskargrupper i Japan, Ryssland och USA, men även forskare vid Lunds universitet har deltagit i studierna. Nu återstår en namngivningsprocess som bör vara klar 2017. AN

Verksamma växter.

Topp 10

vetenskapliga genombrott 2015

Januari månads utgåva av Science.

enligt tidskriften Science

32

1.

Gensaxen CRISPR, som gör det möjligt att väldigt exakt klippa och klistra i arvsmassa, användes för första gången på mänskliga embryon.

2.

Två olika rymdskepp tog de första närbilderna på dvärgplaneterna Pluto och Ceres.

3.

Den så kallade Kennewickmannen levde i staten Washington för 8 500 år sedan. Nu visar DNA-analyser att han är släkt med den nutida ursprungsbefolkningen i Amerika.

4.

The reproducibility project visade att endast 39 av 100 psykologistudier gick att upprepa.

5.

Homo naledi, en ny människoart, hittades i en svårtillgänglig grotta i Sydafrika. Fyndet är svårdaterat, men ger en ny pusselbit i människans släktträd.

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Enkelt klipp.

Hjärnan på plats 4 och 9.

6.

Data från 273 jordbävningar och en modell över jordens inre har bevisat teorin om mantelplymer. Dessa är varma strömmar av material från jordens inre, som bland annat gör att kontinentalplattorna rör sig.

7.

Kliniska prövningar av ett nytt ebolavaccin visade att det ger hundraprocentigt skydd.

8.

Jästceller utrustades med gener från en bakterie, en råtta och flera växter, bland annat från vallmosläktet. Detta gör det möjligt att tillverka opiatmolekyler i jäst.

Råttan lånar ut gener.

9.

Neuroforskare har konstaterat att lymfsystemet även finns i hjärnan. Systemet sköter bland annat cirkulationen av immunceller, och det finns därför anledning att titta på kopplingar mellan hjärnan och immunsystemet.

10.

Den kvantfysiska teorin om så kallad spöklik avståndsverkan bevisades. Teorin innebär att en partikel kan påverka en annan över stora avstånd. AN

VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Strålar det från Tjernobyl?

Snart har det gått trettio år sedan haveriet av kärnkraftverket i Tjernobyl. Finns det fortfarande radioaktiva ämnen kvar i Västerbotten och på andra platser där nedfallet var stort. Kan vi till exempel äta renkött utan risk?

Radioaktiviteten man mäter från Tjernobyl i Sverige lär vara mätbar i ytterligare tre hundra år. Dock måste man veta att bara för att man kan mäta något är det inte farligt. Det är inga problem att äta renkött då och då, men man skall nog inte ha det som enda diet under året.

Fast äter man endast renkött under ett år får man nog andra, mer akuta problem också..

CH R I STIAN E KB E RG, PROFESSOR I KÄRNKEMI PÅ CHALMERS

Området närmast olycksplatsen i Tjernobyl kommer att vara farligt att vistas i under de närmaste hundra åren. 70 procent av nedfallet beräknas ha landat i Vitryssland.

Kan man överleva på bara bananer?

Jag har hört att banan är det ultimata livsmedlet som man överlever länge på, alltså om kosten bara består av bananer. Stämmer det?

Bananer innehåller inte alla essentiella näringsämnen, även om de äts i en mängd som täcker energibehovet. Det går inte att svara på hur länge man skulle överleva på enbart bananer eftersom det beror på en rad faktorer, exempelvis hur mycket energi och essentiella vitaminer och mineraler som finns lagrat i kroppen, om personen får vitamin D från solen, samt genetiska faktorer som personens behov av vitaminer och mineraler och hur bra kroppen är på att ta upp, behålla och återanvända dem. Däremot går det att visa på hur stor andel av det rekommenderade behovet av olika näringsämnen som ges av en mängd bananer som täcker energibehovet.

Energibehovet för en kvinna som är 165 cm lång, väger 60 kg, har ett stillasittande jobb men rör sig regelbundet på fritiden ligger på drygt 2 000 kcal. Det täcks av drygt två kilo bananer.

Näringsinnehåll i två kilo bananer i procent av dagsbehov: • • • •

Kolhydrater: 176% Protein: 27% Fett: 10% Fibrer: 134%

• • • • • • •

Vitamin C: 244% Kalium: 259% Magnesium: 240% Riboflavin: 170% Vitamin E: 140% Folat: 97% Niacin: 97%

• • • • • • • • •

Tiamin: 74% Fosfor: 68% Zink: 58% Järn: 54% A-vitamin: 24% Kalcium: 15% Jod: 5% Vitamin D: 0% Vitamin B12: 0%

Källa: Dietist Net (Kostdata) KAR I N JON SSON, DOKTORAND VID AVDELNINGEN FÖR LIVSMEDELSVETENSKAP, CHALMERS

En källa till kalium och magnesium.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

33

KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Johan ser en renässans för naturvetenskapen

Johan Kuylenstierna var med på klimatmötet i Paris, som blev ett bra avstamp för framtiden.

Han jobbar för att miljö och politik ska hänga ihop, att de politiska besluten ska grunda sig i vetenskap. A N N A N O R B E R G TEXT

– För fem-sex år sedan var det otänkbart att vi skulle kunna begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Men i dag finns tekniska lösningar inom energiområdet och en optimistisk syn på den fortsatta utvecklingen, säger Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm environment institute, SEI. Han deltog under klimatmötet i Paris på flera av SEI:s egna seminarier, men passade också på att träffa olika partners, politiker och företagsledare.

– Mitt intryck är att klimatförhandlingarna var mycket positiva och konstruktiva. Men, det var också tydligt att frågor som är känsliga inte riktigt går att få in i förhandlingsprocessen. Avtalet ger oss en ram, men det finns mycket kvar att göra för att verkligen översätta denna till konkreta åtgärder.

500 M I LJAR D E R

För att lyckas med klimatmålen behöver vi bland annat ställa om våra energisystem. I dag finns bra alternativ till fossila bränslen, som också gör att snabbt växande ekonomier kan välja förnybar energi i stället för att låsa sig vid fossila lösningar.

34

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

”

Vi behöver fortsatt forskning för att förstå jordens system”

– Men den ekonomiska balansen behöver förbättras. I dag läggs i storleksordningen 500 miljarder per år på olika typer av stöd till fossila bränslen. Det är ungefär fem gånger mer än stödet till förnybart. Fossil energianvändning måste också betala sina kostnader för miljö- och hälsopåverkan, till exempel med någon form av internationell avgift på koldioxid.

Han tycker också att det behövs politisk långsiktighet för vilka energisystem man vill ha, för att få satsningar på teknikutveckling för transportsektorn. För att kunna hitta nya lösningar i framtiden är den naturvetenskapliga grundforskningen också viktig.

– Vi behöver fortsatt forskning för att förstå jordens system. Vi har en bra grundläggande kunskap om hur klimatsystemet fungerar, men det finns så otroligt många olika samverkande mekanismer mellan till exempel atmosfären, haven och markförändringar.

VI KTIGA E KOSYSTE M

Johan Kuylenstierna talar om hur vi behöver förändra vår syn på och hur vi använder våra resurser, som vatten, livsmedel, biomassa och återanvändning

J O HAN K UYLE N STI E R NA Yrke: Vd för Stockholm environment institute, SEI, samt adjungerad professor i internationella vattenresursfrågor vid Stockholms universitet.

Utbildning: Geovetenskap med inriktning mot naturgeografi.

Drivkraft: Att jobba i lag med så spännande, utmanande och aktuella frågor.

Bästa klimattips: Släng aldrig mat. Var resurseffektiv och tänk ett varv till innan du köper en ny pryl.

Gör en ledig dag: Gärna ute på landet. Ibland är det skönt att göra ingenting.

av material. Olika länder har olika förutsättningar, men gemensamt är att vi behöver använda resurserna mer effektivt, dela på dem och inse att de i många fall är begränsade.

Han återkommer ofta till hur viktigt det är för naturvetare att kommunicera sin forskning. Till exempel för att förklara konsekvenser av att arter försvinner och hur viktiga ekosystemen är för vår matproduktion. Det är också en utmaning att förklara forskning och den okunskap som fortfarande finns på ett

sätt som gör att det ändå går att fatta politiska beslut.

– Annars finns det en risk att man tänker att ”Vi kan vänta med att göra något tills vi vet”. För att hantera klimatförändringarna måste vi förstå både hur naturvetenskapen och hur samhället och politiken fungerar.

R E NÄSSAN S FÖR NATU RVETE N S KAPE N

Han vill se en mix av samhällsvetenskap och naturvetenskap i forskningen. Lika viktigt är att olika naturvetare samverkar mer med varandra.

Hans bakgrund som geovetare och naturgeograf är till nytta i arbetet med hållbar utveckling på alla nivåer. Naturgeografins koppling till samhället är viktig eftersom han ofta arbetar i multidisciplinära miljöer.

– Jag ser det som en renässans för naturvetenskapen att den kan kopplas till de stora samhällsutmaningarna. Den har en viktig funktion för att hitta framtida lösningar för hållbara städer, energisystem och livsmedelssystem. #

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

35

MAN UALE N

Få idéerna att f löda Du har kört fast och det råder idétorka. Var lugn, det går att träna på att bli mer kreativ.

Börja med att bryta vanor och överraska hjärnan med något nytt.

T E XT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

I L L U S T R AT I O N

E M M A H A N Q U I S T / F O R M N AT I O N

Idéer har blivit hårdvaluta i arbetslivet.

Arbetsgivarna suktar efter kreativa idéer som kan leda till innovativa produkter och tjänster.

Vissa har förmågan, och andra inte, är en vanlig uppfattning om kreativitet.

– Det är en myt, kreativitet går att träna. Miljön är viktig för att få oss att tänka i nya banor, säger Gabriella Wejlid, författare och föreläsare om kreativitet och hur man kan förbättra minnet.

HJÄR NAN ÄR PLASTI S K

Forskning visar att hjärnan är plastisk och bygger om sig när den utsätts för nya situationer.

– Å andra sidan är det bekvämt och det går åt mindre energi att följa gamla mönster och göra som man alltid har gjort. Det är tryggt men leder inte till något nytt.

Då gäller det att ta sig vidare och klura ett varv till.

Hur ska man då göra för att inte fastna i gamla hjulspår?

– Överraska hjärnan. Med nya intryck kan nya tankar födas. Det kan vara så enkelt som att ta en annan väg till jobbet eller luncha med någon annan än du brukar. Öppna upp en för en ny diskussion vid kaffebordet.

Hon tipsar också om att byta morgontidning, läsa andra bloggar och besöka andra seminarier och branschmässor än man är van vid.

– Det kan leda till nya idéer. Kanske det

36

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

är möjligt att kombinera andra upplägg med vår metod att jobba. De flesta idéerna föds när olika sätt att tänka krockar.

S LÅR G N I STOR

En metod att gå utanför boxen är att sätta på sig andra glasögon, förklarar hon.

– Hur skulle en student lösa uppgiften?

Gör sedan samma tankeexperiment med Volvo, Apple eller med en konkurrent.

Att associera med slumpvis valda ord kan också vara ett sätt att hitta nya kombinationer. Då kan det slå gnistor, som när bilindustrin började samarbeta med IT och skapade den förarlösa bilen.

En mer vardaglig övning som man kan ägna sig åt, både på jobbet och hemma, är att hitta nya användningsområden för till exempel en kaffekopp. Då tränar man sin kreativa förmåga.

Det kan verka vara lätt som en plätt, men det finns hinder som kan hämma processen.

– Den egna censuren och prestationsångesten gör ofta att man låser sig.

Skapa en miljö där allt är tillåtet. I ett första skede handlar det om att få fram så många idéer som möjligt. I nästa steg bestämmer man sig för vilka idéer man ska gå vidare med.

GÖR TVÄRTOM

Hon slår fast att det inte är möjligt att vara kreativ och kritisk samtidigt. Då stoppas de goda idéerna redan i huvudet.

– Vrid och vänd på saker, låt den kreativa processen ta tid och ställ frågor som: ”Vad skulle hända om vi gör tvärtom och hur blir det om vi kombinerar de mest oväntade sakerna?

Kreativitet hänger ihop med fantasi som många upptäckter börjar med. Att växla mellan fantasi och logik är en nyckel.

Men om man kör fast och det råder idétorka?

– Ta en paus och gör något helt annat. Ibland kan det räcka att gå till fikarummet eller ta en rask promenad för att få igång hjärnan.

BÖRJA DAG E N KR EATIVT

Vid trötthet är det arbetsminnet som tar stryk, vilket ofta händer senare på dagen.

– Därför är ett bra tips att börja dagen med de kreativa uppgifterna. Att rensa i mejlen direkt på morgonen är slöseri med hjärnkraft.

Gabriella Wejlid slår också ett slag för att ha roligt på jobbet.

– Nya intryck, lek och humor stimulerar hjärnan. Varför inte använda lunchen till teater eller dans, aktiviteter som överraskar hjärnan.

Det menar hon får kreativiteten att gå igång. #

KARRIÄR

5

STEG TI LL Ö KAD K R EATIVITET

1. Gör hemläxan och samla in den information

du behöver.

2. Spåna fritt på idéer.

”

3. Se hur andra har löst liknande problem.

Överraska hjärnan. Det kan vara så enkelt som att ta en annan väg till jobbet”

4. Gör ett avbrott; fysisk aktivitet eller sömn.

Utan att du märker det sorterar hjärnan information.

5. Återuppta idéarbetet som ofta brukar bära frukt.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

37

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Hur får jag fler semesterdagar?

Hej, nytt år och nya semesterdagar. Förra året tog de slut redan i augusti. Jag som också vill vara julledig. Finns det något sätt att förhandla om fler semesterdagar?

N AT U R V E TA R N A : Bra att du börjar fundera på det redan nu. Det ger möjligheter att få mer semester utöver de lagstadgade 25 dagarna. De flesta har en eller två extra semesterveckor genom kollektivavtalet eller det lokala avtalet på arbetsplatsen.

Det här är en ganska vanlig fråga i jouren, särskilt nu i början av det nya året när semestern ska planeras.

Ett sätt är att växla semestertillägget mot längre semester. Tillägget är en extra utbetalning från arbetsgivaren under semestern. Tanken är att de pengarna ska täcka för ökade kostnader när du är ledig.

Enligt lag uppgår det beloppet till 0,43 procent, men de flesta kollektivavtal inom privat sektor ger 0,8 procent i semestertillägg.

Möjligheten till semesterväxling finns dock inte överallt. Ta reda på vad som gäller där du arbetar. Är du kommunalanställd är det inga problem, medan det kan vara svårare att växla semestertillägg mot extra semester inom landstingen, även om allt

38

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Att växla en lönehöjning mot några extra semesterdagar kan vara en möjlighet”

fler landsting öppnar för semesterväxling.

En annan möjlighet är att vid lönerevisionen växla en lönehöjning mot några extra dagars semester. Alla arbetsgivare är inte öppna för den typen av flexibla och individanpassade lösningar. Men det är alltid värt att försöka.

Tänk på att det kan vara svårt att växla tillbaka extra semesterdagar till en lönehöjning senare. Kom ihåg att en utebliven lönehöjning påverkar din pension.

I slutändan är det du själv som avgör om det är pengarna eller några extra semesterdagar som är värt mest för dig.

E LBA AB R E U,

ombudsman

PÅ N Y T T J O B B F L E R PÅ N Y T T J O B B

”Berätta för din omgivning att du söker jobb” Iulia Karlsson, PhD i medicinska biovetenskaper, gjorde ingen hemlighet av att hon sökte jobb. För att få en första kontakt med en arbetsgivare tog hon hjälp av en vän. Det ledde till intervju och nytt jobb som Regulatory Affairs Specialist.

Vad gör ni på Double Bond Pharmaceuticals?

– Vi utvecklar läkemedel mot bland annat levercancer och hjärntumörer.

Vi använder en unik drug deliveryteknologi på några välkända läkemedelssubstanser så att de kan riktas mot det organ som ska behandlas.

Vad gör du på din tjänst?

– Jag koordinerar bland annat mycket av arbetet med att utveckla läkemedlen och att få dem godkända i Sverige. Jag översätter texter, sammanställer dokument enligt myndigheternas krav och sköter kontakterna med dem. Vi är ett litet nystartat företag på fem personer så jag får hugga i där det behövs, till exempel har jag på eget initiativ startat upp en Linkedinsida och ett Twitterkonto för att öka vår synlighet.

Varför sökte du jobbet?

– En vän hade nyligen börjat arbeta här och trivdes bra. Jag bad honom höra efter om de var intresserade av mig och min kompetens. Jag fick komma på en ganska informell intervju och inom en vecka började jag jobba.

Annica Löfling Nytt jobb: Konsult på Semcon, som projektadministratör i investeringsprojekt på Astra Zeneca Södertälje.

Tidigare jobb: Produktionsingenjör/kvalificerare på nystartat bioteknikföretag.

Utbildning: Master i biokemi från École Polytechnique Fédérale de Lausanne/Uppsala universitet.

Bodil Elmqvist Nytt jobb: Hållbarhetsstrateg på COWI AB. Jag ska arbeta med hållbar stadsutveckling, klimatanpassning och forskning och utveckling.

Tidigare jobb: Forskare, lärare och studierektor på Lunds universitets centrum för uthållig samhällsutveckling.

Utbildning: Fil. dr naturgeografi.

Iulia Karlsson hugger gärna i.

Varför fick du jobbet?

– Jag tror det var för att de ville ha någon med höga ambitioner. Jag vill utforska min potential och inte vara begränsad till några få arbetsuppgifter. Dessutom är jag disputerad inom medicinska biovetenskaper vilket är värdefullt då jag ska förstå och ibland bedöma kvaliteten på andra studier.

Har du tagit stöd av Naturvetarna?

– Jag har använt mig av karriärrådgivningen. Coachen gav mig rådet att fokusera på vad jag vill och vilka mina styrkor och drivkrafter är. Hon var väldigt mänsklig och gav energi för att fortsätta tro på mig själv.

Ditt tips till andra som söker jobb?

– Var ärlig mot dig själv och fråga dig vilka drivkrafter du har. Dra dig inte för att berätta för din omgivning att du söker jobb. Ensam är du stark men tillsammans med dina kontakter är du oslagbar och dessutom synlig. J R

Johana Fernandez Nytt jobb: Laboratorietekniker vid Scilife lab Solna.

Tidigare jobb: Forskarpraktikant vid KI. Utbildning: Masterprogrammet i biologi med inriktning mot molekylärbiologi.

Linn Torstensson Nytt jobb: Arbetar mot kunder och personal i livsmedelsbutik genom företaget WA Dietistkompetens.

Tidigare jobb: Dietist på Danderyds sjukhus.

Utbildning: Dietistprogrammet i Uppsala samt ett par kurser vid sidan av arbetet så som mat och media, mervärdesmat, samt kroppssammansättning och sjukdomstillstånd.

HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB? I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

39

KARRIÄR

F Ö R E TA G A R E

Anna växlar upp sitt företag Hittills har Anna Bjertsjö Rennermalm inte behövt marknadsföra sitt företag Dustgoat.

Kunderna har strömmat till ändå. Naturvetarnas expert Pantea Ansari ger feedback och LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK tipsar om hur företaget kan utvecklas.

TEXT OCH FOTO

På ett café på Söder i Stockholm har Anna Bjertsjö Rennermalm bokat ett mötesrum.

– Det här är en bra möjlighet för mig eftersom jag har mitt kontor hemma. Här finns all teknisk utrustning som behövs.

Men vi nöjer oss med en kopp kaffe i det inglasade rummet. Vi går direkt in på företagsnamnet som inte lämnar någon oberörd. Varför Dustgoat?

– Namnet har sitt ursprung från en semesterresa i Portugal, där dammet yrde på campen och min son som nu är tolv år skrattade som en get.

Ett gåtfullt namn väcker intresse, men kan leda tanken till ITbranschen som ofta har fantasifulla namn. Fokus här ligger på rekrytering av specialister och chefer inom läkemedel, biologi, miljö, kemi och medicinteknik.

– Grunden för en bra rekrytering är just en väl genomarbetad kravprofil.

VETE N S KAP LE D E R RÄTT

Anna Bjertsjö Rennermalm har ett stort nätverk.

FR I H ET ATT VÄLJA

Varför lämnade du en trygg anställning för att köra eget?

– Jag trivdes bra, men kände att jag ville utveckla mina processer och jobba på ett sätt som jag vet fungerar. Jag har friheten att välja mina uppdrag och kunder.

Hon har också fått en bättre balans mellan jobb och fritid, med mer tid för familjen och resor.

40

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

– Visst kan jag sakna en kollega i vardagen, men jag har ett stort nätverk som stöttar och fungerar som bollplank.

Som rekryteringskonsult jobbar hon från ax till limpa, vilket innebär allt från att söka kandidater och sköta urvalsprocessen till att presentera lämpliga kandidater. Hon erbjuder också strategisk rådgivning i bland annat intervjuteknik, men också att göra kravprofiler och behovsanalyser.

Som naturvetare är beprövad vetenskap en ledstjärna för henne.

– Att gå på magkänsla vid en rekrytering funkar inte. Den kan ge en signal, men leder ofta fel. Fråga dig hellre fram, gå på djupet och ta referenser. Många arbetsgivare gör misstaget att extrapolera. En tidigare framgång hos en kandidat behöver inte innebär att den upprepas i ett nytt sammanhang.

Hon påpekar å andra sidan att en kandidats mindre lyckade insats tidigare kan vändas till något positivt i en annan miljö.

Under första året har Anna Bjertsjö Rennermalm jobbat med att utveckla sitt koncept. Men nu avser hon att växla upp till heltid.

– Det ska bli roligt att lyfta företaget. Hittills har jag haft fler uppdrag än jag har hunnit med, och har till och med fått säga nej. Även om hon gör mycket själv anlitar hon experter för till exempel bokföring. Själv lägger hon fokus på det hon gör bäst: Att hitta rätt person till rätt plats.

KARRIÄR

N AT U R V E TA R N A G E R G O D A R Å D AN NA B J E RTSJ Ö R E N N E R MAL M, R E K RY TE R I NG S KON S U LT O CH DI S P UTE RAD I K LI N I S K BAKTE R IOLO G I

F ÖR ETAG: D USTG OAT Affärsidé: Rekrytering av chefer och specialister inom läkemedel, biologi,

Arvode: Prissätter utifrån det värde jag tillför kunden, vilket kan variera. Därför tillämpar jag inte fast timtaxa. Om jag utgår från att mina kostnader ska täckas är det lätt att bli för billig. Rekrytering är en komplicerad process som tillför kunden stort värde.

Naturvetarna: Rätt tänkt att ta olika betalt för olika projekt istället för en och samma timdebitering på alla uppdrag.

Debiteringsgrad: Max hälften av min arbetstid. Administration, kompetensutveckling och nätverkande måste få ta tid.

Jag vill fortsätta vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda högklassiga tjänster.

Naturvetarna: Ett bra mål är att kunna debitera hela arbetstiden och baka in administration, nätverkande, och kompetensutveckling. Utveckling gynnar kunderna, särskilt de nya eftersom de får mer professionell hjälp.

Marknadsföring: Har hittills inte behövts, men avser att lägga mer kraft på det. Företaget har hemsida och finns på LinkedIn som är en viktig sajt för att hitta kandidater. Planen är att bli mer aktiv i sociala medier. Personliga kontakter är viktiga att vårda. Om det behövs mer tar jag in hjälp för marknadsföring.

Naturvetarna: Här finns en del att utveckla. En bra hemsida lockar kunder och fungerar lite som ett skyltfönster. Se till att sociala medier leder dit. Har man

kemi, miljö och medicinteknik. Erbjuder också tjänster för utvärdering av individer och team.

inte själv kompetens att utveckla webben så är ett bra tips att anlita experter.

Kompetensutveckling: Viktigt för att hålla sig uppdaterad. Så jag lägger mycket tid på det, både genom självstudier och kurser. De handlar både om att driva företag och att lära sig mer om till exempel verktyg för personlighetsanalyser.

Naturvetarna: Ännu ett sätt att utveckla företaget är att göra en affärsplan.

Semester: Har semester när barnen är lediga. Jag har inget emot att jobba då. Men är jag på badstranden så är det fullt fokus på det.

Naturvetarna: Tänk på att man behöver tid för att vila upp sig och få nya krafter, ta ut minst 25 dagar, som du skulle haft som anställd.

Försäkringar: Har ansvarsförsäkring för företaget, sjukförsäkring, olycksfalloch livförsäkring. Kommer att anlita Akademikerförsäkring för att få en översyn av mina behov.

Företagsform: Enskild firma.

någon lön från företaget. Jag har inga planer på att pensionsspara. Istället kommer jag med hjälp av goda rådgivare att investera pengar där de ger bäst avkastning.

Naturvetarna: Utgå från din situation och anpassa förvaltningen efter det, vilket du verkar göra.

A-kassa och inkomstförsäkring: Är med i a-kassan och har inkomstförsäkring genom Naturvetarna.

Avtalshjälp: Ska anlita avtal24 för en översyn av leverantörsavtal. Tack vare Naturvetarna är priset fördelaktigt och första rådgivningen är gratis. Bra att få den hjälpen.

Naturvetarna: Bra att du utnyttjar den förmånliga servicen. Det är så lätt att missa viktiga villkor som kan bli dyrt i efterhand.

Framtida projekt: Skriva en handbok om rekrytering, som kan kopplas till min blogg och pod.

Naturvetarna: Väldigt bra idé, som också fungerar som marknadsföring.

Naturvetarna: Jättebra, tänk även på att du själv kan välja hur många karensdagar du vill ha. Kolla också upp din SGI, sjukpenninggrundande inkomst, med Försäkringskassan om du skulle bli långtidssjukskriven eller gravid.

PANTEA AN SAR I

coachar företagare i Naturvetarna

Pensionsavsättningar: Har hittills inte varit aktuellt eftersom jag ännu inte tagit ut

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

41

MITT JOBB

LEG. S J U K H US FYS I K E R Annie Olsson, nuklearmedicin på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Pet-kamera:

Handbok:

Nyckelband:

Vid misstanke om en tumör i till exempel lungan vill man veta exakt var tumören sitter och hur utbredd den är. Patienten injiceras då med ett radioaktivt läkemedel. I det här fallet används Flour-18, märkt till en sockermolekyl.

Där tumören sitter är sockermetabolismen förhöjd. Det registrerar Pet-kameran som kan lokalisera cancern, gärna i kombination med skiktröntgen (datortomografi).

Är något av en bibel för en sjukhusfysiker.

Här får man koll på olika radioaktiva ämnens halveringstid, typ av strålning som sänds ut och med vilken energi. Utmaningen är att göra så bra bilder som möjligt med minsta möjliga stråldos.

Är kassör i Svenska sjukhusfysikerförbundet, som är en professionsförening inom Naturvetarna. De jobbar bland annat för att en femårig specialistutbildning för yrkesverksamma sjukhusfysiker ska bli erkänd av Socialstyrelsen.

Gitarr: En perfekt avkoppling och ett sätt att skingra tankarna. Att sjunga i kör ger harmoni och ny energi.

Men mest går hon igång på dans. Nu är det lindy hop, en slags swingdans, som gäller. Sin kärlek har hon redan hittat och i januari var det bröllop.

Dosimeter: Mäter den ackumulerade strålningen som Annie Olsson utsätts för.

Patienter som har injicerats med radioaktiva läkemedel är en källa till strålning. Säkerhetsmarginalerna är stora och den strålning som hon utsätts för på jobbet uppgår till runt en millisievert per år. Ungefär lika mycket kommer från den naturliga bakgrundsstrålningen.

Varningsskylt:

Fantom:

Pincett:

Ett fantom används bland annat för att kontrollera kontrast och upplösning i Pet-bilden. En bra bildkvalitet gör det lättare för läkaren att ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Det kan handla om skillnaden mellan liv och död.

Hon känner att hon gör stor nytta för patienter och deras anhöriga.

Används för att öka avståndet till strålkällan vid arbete med radioaktivt material. Kom ihåg att strålningen minskar med kvadraten på avståndet.

Strålningsmätare: Mäter den direkta strålningen. Den ger till exempel utslag om man kommer nära en patient som har injicerats med ett radioaktivt läkemedel.

TEXT OCH FOTO

42

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Varnar för att det är läge att skydda sig mot strålning. Bly är en effektiv barriär för gammastrålning som förekommer där Annie jobbar. Bålen och ögonlinsen är mest känsliga för strålning, medan armar och ben är mindre känsliga.

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

KARRIÄR

CHEF

Åsa f ick en drömstart

med sitt team

Det var efter en UGL-utbildning med Naturvetarna som polletten föll ner. Åsa Kjellgren kände sig redo att ta steget och bli chef för LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK ett nytt team på Livsmedelsverket.

TEXT OCH FOTO

>

KARRIÄR

D

e dagar när Åsa Kjellgren är inne på kontoret trivs hon som bäst. Då finns chans till informella möten och småprat.

– Då kan frågetecken rätas ut och jag får möjlighet till coachande samtal, som jag så gärna vill ha tid till. Att ha två medarbetarsamtal per år räcker inte för att ha koll på verksamheten och utveckla medarbetarna. Åsa Kjellgren är ganska ny som chef.

Det var i april förra året som hon tillträdde tjänsten som teamchef för sjutton akademiker, de flesta naturvetare. Teamet fungerar som ett stöd till livsmedelskontrollen, både till Livsmedelsverkets egen tillsyn av större livsmedelsanläggningar, och till kommuner och länsstyrelser.

– Det är en ny tjänst här på Livsmedelsverket, som har infört ytterligare en chefsnivå. Tanken är att vi ska jobba i team och att alla medarbetare ska ha sin chef nära.

H E LT AN NAT JOB B

I dag är hon endast chef och har släppt expertrollen helt.

– Det känns jättebra och jag var redo

1. Hitta din inre kompass.

2. Tydliggör ditt uppdrag.

3. Passa på att vara ny.

Det är tre råd till dig som är ny chef från Lotta Fogel, utbildare och coach i chef- och ledarskap, Läs mer på nästa sida.

44

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

att ta steget. Nu har jag ett helt annat jobb, säger veterinären efter elva år på Livsmedelsverket, där hon tidigare jobbade med handelsfrågor, import och export av livsmedel.

Hon stortrivs med att kunna fokusera på chefskapet som innebär att jobba genom andra och få dem att växa. Hennes helikopterseende och förmåga att greppa helheter kommer till sin rätt här. Åren som fackligt förtroendevald, senast som ordförande för den lokala Sacoföreningen, har bidragit till den bredden.

– Vem jag är som person blir viktigare som chef. En förutsättning är att man själv är intresserad av människor, gruppers utveckling och relationer. Och inte minst måste man ha kännedom om sig själv och hur man uppfattas av andra.

FAR HÅGA KOM PÅ S KAM

Men allt är inte en dans rosor. Det finns också svåra saker att hantera.

– Jag bävade lite för att ha lönesamtal, men de farhågorna kom på skam. Det var inte så farligt som jag trodde. HR hade lagt en bra grund och förklarat för alla hur löneprocessen fungerar och vilka principer som gäller för lönesättning.

Hennes egen fackliga bakgrund var ett stöd även om hon inte själv har förhandlat om löner. Kursen i förhandlingsteknik med Naturvetarna visade sig bli värdefull, men då på andra sidan förhandlingsbordet. Åsa Kjellgren har också gått UGL, Utveckling, grupp och ledarskap, i Naturvetarnas regi.

– Det var efter den som jag slutgiltigt bestämde mig för att söka chefstjänsten. Jag fick bekräftelse och kände mig stärkt att gå vidare.

”En förutsättning är intresse för människor, gruppers utveckling och relationer”

Vad fick du med dig från UGL-utbildningen?

– Jag fick en tydligare bild av hur andra uppfattar mig, både som en i gruppen och som ledare, liksom hur jag påverkar andra. Vi tränade bland annat på att ge utvecklande feedback. Ännu en insikt för henne var att alla människor är olika i grunden och har olika drivkrafter.

– Det gäller att förstå olikheterna och anpassa ledarskapet och sättet att kommunicera till olika personer.

NÄRVARAN D E OCH TYD LIG

Hur är du själv som ledare?

– Jag försöker vara närvarande och tillgänglig, vilket kan vara svårt när vardagsproblem och möten tar uppmärksamhet. Min roll är att skapa strukturer för medarbetarna och få dem att prioritera rätt i jobbet.

Att vara tydlig och våga ta tag i svåra frågor, som konflikter och andra personalproblem, ligger högt på hennes agenda. En ledstjärna är att alla insatser ska ge så stor utväxling som möjligt.

– Det kan till exempel innebära att

KARRIÄR

man jobbar i öppna forum på webben och når många samtidigt istället för att informera en person i taget.

Som ny chef har Åsa Kjellgren fått en bra start och är uppbackad av arbetsgivaren.

–Det känns lyxigt. Alla vi nya teamchefer går ett utbildningsprogram, med kurser i ledarskap, medarbetarsamtal, lönebildning, arbetsmiljö och annat.

Som kronan på verket har hon en egen coach som inte är knuten till arbetsplatsen.

– Vi träffas en gång per månad och pratar om aktuella saker, vilket utvecklar mig som ledare och person. Dessutom har jag ett nätverk med chefer inom Livsmedelsverket.

Vilken är din största utmaning?

– Efter att generaldirektören lite oväntat slutade strax före jul råder viss turbulens i organisationen. Då är det viktigt att få med sig teamet och ha fokus på verksamheten. Å andra sidan får man vänja sig vid att förändring är ett normaltillstånd. ”ALL I N”

Tidigare var hon var lite orolig för hur det skulle gå att vara chef över före detta kollegor.

– Det har gått bra och jag har fått ett positivt mottagande. Kanske min bakgrund som fackligt förtroendevald har hjälpt mig. Kollegorna är vana vid att vända sig till mig i känsliga frågor. Dessutom hade jag stöd från andra chefer.

Ditt bästa tips till blivande chefer?

– Du måste bottna i ditt beslut att bli chef och kanske lämna expertrollen.

När du är redo att ta steget så är det ”all in” som gäller. #

ÅSA KJ E LLG R E N Aktuell: Teamchef på Livsmedelsverket, sedan april 2015.

Utbildning: Veterinär.

Tidigare jobb: Veterinär med fokus på jordbrukets djur. Expert i handelsfrågor på Livsmedelsverket.

Fackligt: Satt i styrelsen för Sacoföreningen på Livsmedelsverket under tre år, senaste året som ordförande.

Bästa karriärtips: Som naturvetare är man många gånger bredare än man tror.

För den som är mer generalist än specialist kan chefsbanan vara ett bra val.

Uppskattar hos medarbetare: Tydlig kommunikation och en flexibel inställning.

Läser nu: Klingsor av Torgny Lindgren. Älskar hans karga språk och lugna berättarröst.

Familj: Nioårig dotter.

Gör en ledig lördag: Åker helst långfärdsskridskor så här års.

Isarna lockar.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

FOTO: D I N SÄK E R H ET. FOTO G R AF: J O HAN E K LU N D/ M S B

LYXIG KÄN S LA

45

KARRIÄR

TR E RÅD TI LL D IG SOM ÄR NY CH E F Du som är ny i din chefsroll kan behöva extrastöd och utbildning?

Lotta Fogel, utbildare och coach i chef- och ledarskap, sammanfattar vad som är viktigt att tänka på.

1. Hitta din inre kompass • Reflektera och ställ dig själv frågor som: Vad vill jag uppnå, vilka är mina värderingar, vad ger mig energi, vilka är mina styrkor och utvecklingsområden?

• Var dig själv, hitta din stil, skippa schablonerna.

• Var din egen bästa vän. Plocka fram saker du gjort bra varje dag och tillåt dig

själv att känna osäkerhet. Ge dig själv tid att lära och växa in i rollen.

• Hitta en ventil och ett stöd; en professionell mentor/coach eller en kollega, chef eller vän. Någon som kan hjälpa dig att reflektera kring dig själv och ditt ledarskap.

2. Tydliggör ditt uppdrag • Klargör vilka dina uppgifter och ditt ansvar, samt vilka befogenheter och resurser du har.

• Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan dig och din chef?

• Sätt upp tydliga mål, på längre och kortare sikt.

• Vilken tid finns avsatt för ledaruppdraget, och hur många övriga operativa uppgifter är det då rimligt att hinna med?

• Ta reda på medarbetarnas förväntningar på dig som chef.

• Vilka är medarbetarnas styrkor och utvecklingsområden?

• Hur du ser på medarbetarnas och arbetsplatsens utveckling

3. Passa på att vara ny • Våga vara ny – ställ frågor och lyssna.

• Stressa inte fram snabba resultat – väx in i ledarrollen.

• Börja med små konkreta förändringar.

Var dig själv och hitta din stil.

CH E FS FRÅGAN

Hur löser jag konflikten på jobbet?

Vi har problem i den personalgrupp som jag är ansvarig för. Motsättningar mellan några personer kvarstår trots samtal och försök till konfliktlösning. Jag har lyft frågan med min chef men får inget gehör. Han säger att problemet är mitt. Vi har ingen skyddsorganisation på arbetsplatsen, däremot finns ett skyddsombud.

Du tar upp en fråga som tyvärr inte är helt ovanlig. Konflikter tenderar att eskalera och kan äventyra hela verksamheten.

Därför finns det all anledning att ta problemen på allvar. Som chef har du oftast ett delegerat arbetsmiljöansvar, vilket innebär att ansvaret vilar på dina axlar. Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga

46

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall.

Om du har gjort vad som står i din makt kan det vara läge att ta hjälp av experter. De kan utreda arbetsmiljöproblemen och därefter ge konkreta råd för hur problemen kan lösas. Företagshälsovården har normalt sådan kompetens. Det finns även andra konsulter som kan göra detta arbete, men det kostar en slant.

Mitt råd är att du tar upp frågan med din chef tillsammans med skyddsombudet för att få stöd och visa allvaret i frågan. Ge en bild av problemet och föreslå lösningar. Visa också vad förslaget kostar arbetsgivaren. Lyft gärna fram att förhållanden i den sociala arbetsmiljön som till exempel konflikter kan stjäla tid och upp-

märksamhet. Det är viktigt att hänsyn till detta när man utformar arbetet och arbetsplatsen. Se till att det finns justerade minnesanteckningar från mötet.

Utan att frånsäga dig arbetsmiljöansvaret kan du på detta sätt skapa förståelse för ett gemensamt ansvar och att lösa problemen i din arbetsgrupp.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några aktiviteter under 2016.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

C H E FS F R E DAG

NY SOM CHEF

5/2

Stockholm

25/2

Göteborg: Bengt Kallenberg

12/2

Malmö

10/3

Uppsala: Bengt Kallenberg

4/3

Norrköping

7/4

Linköping: Hillevi Cederberg

18/3

Örebro

21/4

15/4

Uppsala

Göteborg www.naturvetarna.se/Chefsfredag

Karlstad: Hillevi Cederberg www.naturvetarna.se/Ny-som-chef

22/4

AT T D R I V A F Ö R E TA G 25/2

Göteborg: Anders Andersson

FA C K L I G A K U R S E R

10/3

Uppsala: Anders Andersson

Kurserna hålls i Stockholm

7/4

Linköping: Anders Andersson

8-12/2

UGL

16-17/3

Facklig grundkurs statlig sektor

13/4

Arbetsrätt/Förhandling

19-20/4

Facklig grundkurs kommun & landsting

26-27/4

Förhandlingsutbildning

16-20/5

UGL

18/5

Arbetsmiljö

24-25/5 Facklig grundkurs

privat sektor www.naturvetarna.se/fackligakurser

SEMINARIESERIE O M N ÄT V E R K

Karlstad: Anders Andersson www.naturvetarna.se/Inspirationsdagar 21/4

L E A D E R S H I P F R I D AY 26/2

Göteborg: Kelly Odell

8/4

Malmö: Pia Vingestråhle

20/5

Stockholm: Pia Vingestråhle

www.naturvetarna.se/LeadershipFriday

Ny som chef Ny i chefsrollen? Hillevi Cederbergs seminarium handlar om vad som kännetecknar ett gott ledarskap och vad du behöver för att utvecklas och lyckas som chef. Bengt Kallenberg talar om det personliga ledarskapet, olika situationer man ställs inför och några vanliga fallgroHillevi Cederberg. parna att se upp med.

Att driva företag Inspirationsdagar Hur hanterar du juridik och ekonomi för att ditt företag ska nå ökad lönsamhet och tillväxt? Anders Andersson ger lönsamma och handfasta råd för dig som funderar på att starta eget eller redan driver företag.

Survival of the best connected Seminar Use your network to get a suc-

AKADE M I KE RKO M P ETE N S 2/3

Malmö

7/3

Karlstad

8/4

Västerås Stockholm

17/2

Ultuna

20/4

7/4

Stockholm (läs mer på baksidan)

27/4 Borlänge www.akademikerkompetens.se

cessful career within or outside academia.

Naturvetarna welcomes you to an inspiring seminar and mingle with time for networking!

We will give you an orientation in: • The value of networks and what it’s all about • The academic research map in Sweden and its networking platforms • LinkedIn as a tool for networking When and where - 17 of February 4-6 pm: SLU Ultuna - 7 of April 4-6 pm: Karolinska Institutet www.naturvetarna.se/be-connected

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

47

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

STUDENT

”Det här är för roligt för att inte göra” På Luciadagen hade Stockholms universitet finbesök. 2015 års nobelpristagare i kemi, Aziz Sancar, var där och föreläste. Doktoranden Amanda Gonzalez Bengtsson var en av dem som höll i trådarna. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Hur lyckades ni få hit en nobelpristagare?

– Med goda förberedelser och stöd från prefekten gick det vägen. Nu vill prefekten och vi doktorander att det här ska bli en tradition. Till panelen fick vi också hit flera experter inom DNA-reparation från både Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Hur gick det till?

– Direkt när Nobelpriset tillkännagavs i oktober tog vi i doktorandrådet kontakt med Aziz Sancar, som gav klartecken. Samma brev gick till Nobelattachén som tar hand om pristagarna under Nobelveckan.

Hur var känslan för dig?

– Det var jättekul att arrangera detta. Jag hade förmånen att intervjua Aziz Sancar i samband med föreläsningen. Att engagera

sig vid sidan av studierna ger erfarenheter som är värdefulla i arbetslivet.

När började du engagera dig i doktorandrådet?

– Jag har varit med sedan Institutionen för molekylära biovetenskaper – WennerGrens institut bildades 2013. I år har jag valts som ordförande. Det är verkligen givande att få chans att påverka och arrangera seminarier, som den med nobelpristagaren.

Vilka frågor jobbar ni med i övrigt?

– Vi har haft event med fokus på unga forskare. De har bland annat handlat om hur man kan forma sin egen forskar-grupp och tips på hur man kan motivera sig själv, liksom att hantera motgångar och lära sig av dem.

Har ni gjort några bestående avtryck?

– Vi har tagit fram en enhetlig modell för utvärdering av doktorander. Den har tidigare sett väldigt olika ut.

Det handlar bland annat om verktyg för feedback och att få koll på framsteg. Vi har också sett till att alla nya doktorander får information om villkoren och vad det Amanda Gonzales är ordförande för en doktorandförening. innebär att vara doktorand.

48

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Hedrad med ett frimärke.

Hur hinner du?

– Det här är för roligt för att inte göra.

Jag har strategier för tidsplanering, som att göra det viktigaste först och inte det som är roligt och lätt.

När disputerar du?

– Om allt går enligt planerna är jag doktor i fysiologi i oktober i år. Jag har studerat vilka mekanismer som kickar igång det enzym som gör att kroppen producerar egna omega3-fettsyror. De skyddar mot bland annat bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Även hjärnan påverkas av de fettsyrorna.

Vad gör du sedan?

– Jag vill jobba på ett life scienceföretag, men inte på labb, utan mer tillämpat. Med en master i företagsekonomi breddar jag min kompetens. #

Bondpojken som blev nobelpristagare När Nobelpriset i kemi tillkännagavs möttes det av jubel i Turkiet. Aziz Sancar är den första turkiska nobelpristagaren inom naturvetenskap. Han besökte ett event vid Stockholms universitet under Nobelveckan.

TEXT

AMAN DA GON ZALE S

– För mig som bondpojke från Turkiet är det en ära att föreläsa på Stockholms universitet. Mina föräldrar var analfabeter, vilket gjorde att skolgång var av extra vikt för dem.

Han påpekar att forskning inte görs i ett vakuum, utan bygger på samverkan med andra forskare och kunskap som andra har tagit fram. Aziz Sancar fick ju också kemipriset tillsammans med de två forskarna Tomas Lindahl och Paul Modrich. Alla deras upptäckter kretsar kring DNA-reparation.

A Z I Z SAN CAR

SVE N S K FORS KN I NG LIGG E R VE R KLIG E N I FRAM KANT – Det är ingen tillfällighet att jag delar priset med en svensk. Svensk forskning ligger verkligen i framkant.

LUCIATÅG VÄCKTE M I N N E N

Eventet började med ett luciatåg, vilket Aziz Sancar uppskattade mycket, men att han tyvärr också blev ledsen för att det påminner honom om liknande traditioner inom islam och i hans del av världen: – Jag tänker på vad som nu pågår i Syrien. Det är en tragedi som krossar mitt hjärta. Jag har haft många åsikter om sociala frågor hela livet, men det är först nu som folk lyssnar på vad jag säger.

Han tycker att Sverige som har tagit emot många flyktingar ska vara stolta

Aktuell: Nobelpristagare i kemi 2015.

Utbildning: Läkare i grunden och disputerad i biokemi på University of Texas, Dallas.

Jobbar: På University of North Carolina i Chapel Hill, USA. Bor: I North Carolina med sin fru, professor i biokemi. Gudföräldrar till två barn.

Fritid: Damfotboll och att läsa böcker.

Råd till unga forskare: Utforska det du själv tycker är intressant. Följ din passion.

Du ska inte drivas av att försöka bevisa att någon annan inom forskningen har fel.

över vad de har gjort, det ger en forskare som han själv möjligheten att göra folkets röst hörd.

VI KTE N AV MÅNG FALD

Aziz Sancar menar att forskning handlar om att hitta de bästa forskarna, oberoende av nationalitet, till sin forskargrupp.

– I mitt team, kämpar vi alla med att tillsammans lösa problem för mänsklighetens bästa, istället för att kämpa emot varandra. Människor i allmänhet och världens länder kan dra lärdom av det förhållningssättet.

Aziz Sancars forskningsgrupp var först med att kartlägga reparation av skadat DNA som bland annat uppstår vid cancer. Han säger entusiastiskt: – Säg mig vilken gen du är intresserad av, så kan vi berätta hur det repareras i människan. Denna upptäckt gör mig mycket lycklig.

SÅ R E PAR E RAS DNA DNA utgörs av en sträng med nukleotider som hela tiden skadas av UVstrålning från solljuset, syreradikaler och cancerframkallande ämnen från till exempel rökning. DNA molekylen är instabil i sig själv. Varje dag uppstår spontana förändringar i genomet i cellen. Samtidigt blir det en del fel varje gång DNA kopieras vid cellens delning, vilket sker flera miljoner gånger per dygn hos människan.

UV-ljusinducerad cancer påverkas av dygnsrytmen. Det skulle kunna leda till cellgifter som är mest effektiva under en viss tid på dygnet.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

49

S PA N A R I N

BOKTIPS

Drick dig frisk Sätt färg på ditt liv med hälsodrycker. Dietisten Anna Ottossons bok landar helt rätt i tiden när influensor och förkylningar gäckar vår vardag.

Jag fastnar för ingefärsvatten med citron och honung, som ska drickas när man känner att det börjar kittla i halsen, eller ännu hellre i förebyggande syfte. Hälsobomben ”Holy water” bygger på blåbär och kryllar av antioxidanter. Hon frestar

också med ”Foodpower” med bland annat avokado och mango. Perfekt efter träning.

Smoothies i regnbågens alla färger är inte bara en fröjd för ögat, utan lika mycket för gommen. Färger signalerar antioxidanter. Bara att njuta och låta sig inspireras av alla recept på smaskiga smoothies, nyttiga buljonger och andra drycker som får oss att må bättre. LEL

C H A N S ATT V I N N A ! Var med i utlottnin gen av boken redaktion@natu Hälsorvetarna

drycker. Mejla

.se senast 29 februari.

Färgglatt och nyttigt.

berätta varför du läs i ämnesraden och Skriv Hälsodrycker av. d du vill läsa mer Naturvetare och va

er

PÅ V E R K A

Ta plats i bolagsstyrelsen

SMART EL

FÅNGA SOLL J US

Arbetar du på ett aktiebolag med minst 25 anställda där det finns lokalt kollektivavtal? Då har personalen enligt lag rätt att utse arbetstagarrepresentanter till bolagsstyrelsen. Detta är ett viktigt uppdrag med möjlighet att påverka. PTK har tagit fram en ny bok, Ta plats – en bok om inflytande i bolagsstyrelser, med information och goda råd om uppdraget. Du kan beställa den via PTK:s hemsida. AN

Little sun är en smart liten solcellsdriven lampa i form av en gul blomma som kan ge både mjukt och starkt ljus. Men det smartaste är att när du köper en lampa i Sverige är du med och finansierar en lampa för någon som bor i ett samhälle utan elektricitet.

Där säljs lamporna till reducerat pris för att ge en säker och lättillgänglig ljuskälla. AN FOTO: LITTLE S U N

POST

Brev från naturen

Skicka en kvagga.

50

N A T U R V E TA R E

Natur och miljö är temat för årets allra första nya frimärken. Här hittar vi havsörnen, som ska påminna om att det går att vända utvecklingen efter miljögifter. Naturhistoriska riksmuseet fyller 100 år och har bidragit med bilder ur sina samlingar. Till exempel tittar dinosaurieungen Maiasaurus ut ur sitt ägg, och en ståtlig mammut trampar fram bland DNAspiraler. AN

N R 1 2 016

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Fyra personer vann boken om fladdermöss Cristina Frycklund Fredrika Rasmussen Suzanne Hayling Alexandra Berggren Tre personer vann anteckningsböcker Matilda Elgerud Livia Wanntorp Rebecka Lindbom

Chans att vinna!

Du kan vara med i utlottningen av boken Rynkor och bark.

Mejla redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser Naturvetare och vad du vill läsa mer av.

PÅ LE K O C H A LLVA R

Linnéa gör poesi av träd Skogen är full av ungmör som dansar ut på hygget, fjollor i regnbågens färger och ståndaktiga karlar som står pall för kyla och stormar. I alla fall i Linnéa Jägruds värld.

I gränslandet mellan humanism och biologi har Linnéa Jägrud hittat sin nisch. Hon är limnologen på Skogsstyrelsen som på sin fritid har förverkligat en idé.

– Jag hade skrivklåda och ville ge ut en bok om träd på ett nytt sätt. Det var min drivkraft när jag på Bokmässan jagade en grafisk formgivare att jobba med.

Träden står i fokus utan att skymmas av skogen. Varje träd har sin personlighet. I hennes trädpoesi fastnar jag för aspen. Ynglingen som rasslar av ängslan för att sticka ut från mängden. De gömmer sig bland varandra, sprungna ur rotskott, men ändå tävlar om vem som når himlen först.

Men aspen blir aldrig medelålders, utan åldras fort och blir den perfekta boplatsen åt hemlösa fåglar och fladdermöss.

SYM B IOS

Även människor och träd lever som i symbios.

– Jag brukar tänka på min lunga som ett träd inuti mig själv, fast lite tvärtom.

Jag tar upp syre, medan trädet avger den livsnödvändiga gasen. Träd växer uppåt, medan lungan förgrenar sig nedåt.

I det kapitel som handlar om likheter har författaren fått svärmor att lite

motvilligt ställa upp på bild. Trädets oregelbundna och snirkliga årsringar påminner om svärmors vackra rynkor som rymmer både visdom och en historia man vill veta mer om. Även erotiken har fått sitt. En buktning, som förmodligen har sin källa i ett angrepp från en insekt eller svamp, jämförs med ett yppigt kvinnobröst.

– Hos träden finns alla former, där mångfalden berikar och låter fantasin skena i väg. Även den allmänt förekommande björken blir till poesi. ”Som en ungmö dansar den in på hygget och är lätt tycka om”, i alla fall för den som inte är allergisk.

FLE RA B U D S KAP

Mellan raderna kan man ana att Linnéa Jägrud har flera budskap med sin bok.

Den har koppling till dagsaktuella frågor om jämställdhet mellan könen och flyktingfrågan.

– Visst kan man tolka det så. Mångfald både i naturen och bland människor är viktigt för mig, liksom att vi är jämställda i samhället, och inte minst i skogen.

Hon påpekar att männens dominans i skogsnäringen speglar språkbruket, där träd ofta framställs som maskulina.

Det kan gälla för tallen som hon beskriver som skogens machoman.

– Tallen är rak, hård och står ståndaktigt rätt upp. Tallen skäms Biologi och humanism inte för sig utan är . kraftfull och klarar kyla och vind. Den är sinnebilden för att man aldrig ska ge upp.

Skogen har också sin fjolla.

– Framåt hösten kryper lönnen ur garderoben och visar hela sin präktiga regnbågsskrud. Han vet nog att han är för mycket ibland, men respekteras för sin läggning.

Sin talang för att tänka i metaforer har Linnéa Jägrud nytta av i sitt jobb som skogskonsulent med fokus på naturvård.

– Jag gillar kantzoner med rik biologisk mångfald där skogen och rinnande vatten möts. De är som skyddande hud för kroppens blodådror.

Då inser man lätt hur viktig den biologiska mångfalden är för skogens överlevnad. LEL Boken går att beställa på: www.noatunforlag.se

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

51

Gästkrönika

Vad gör du för att minska

faktaresistensen?

Ett av 2015 års nyord var faktaresistens. Ordet står för ett förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning. Den egna uppfattningen grundas i stället på annat, inte sällan konspirationsteorier eller inskränkt grupptänkande.

”När debatten blir skev fattas besluten på oklara grunder och tilliten i samhället minskar”

Språkrådet och Språktidningens nyordslista sätter genom sitt val av faktaresistens fingret på en allvarlig och negativ strömning i samhället.

Faktaresistensen har synts i etablerade nyhetsmedier, i politiska debatter, på jobbet och vid köksborden.

Faktaresistensens leder till att vi inte inser att de mycket allvarliga problemen med gängkriminalitet kan existera samtidigt som våld och mord i de flesta andra sammanhang minskar.

Under 2015 diskuterades så skilda ämnen som till exempel migration, våld, gmo och ekologisk odling ofta i ett uppskruvat känslomässigt tonläge av politiker, opinionsbildare, journalister och företagsledare, men utan att alltid vara förankrat i vad vi faktiskt vet. Eller kanske snarare, med ett enkelspårigt faktaurval.

Ett exempel på faktaresistens är oförmågan att se att våldet i samhället generellt sett minskar, samtidigt som gängkriminalitet och grov brottslighet är ett växande problem. Allt färre mördas i Sverige, samtidigt som det blivit vanligare att människor skjuts ihjäl i uppgörelser mellan kriminella.

52

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

När debatten blir skev fattas besluten på oklara grunder och tilliten i samhället minskar. Kanske kan det vara därför populistiska partier har medvind och förtroendet för politiker och journalister minskar.

Patrik Hadenius, chefredaktör för Forskning & Framsteg och Språktidningen

tens. Det var en tid av tro på fakta och forskning. Det var under höjdpunkten av de så kallade rekordåren och det mesta gick framåt och uppåt.

Jag hoppas på en renässans för denna starka önskan om rationalitet.

En grundsyn att forskning och systematiska studier ökar vår samlade kunskapsmassa vilket leder till att vi kan fatta kloka beslut.

Sedan starten har Forskning & Framsteg skrivit om nya forskningsrön och vetenskapliga resultat med stark samhällsrelevans. Detsamma gäller för den tidning du nu läser – Naturvetare – som delar samma vetenskapliga grundsyn. Det är vårt bidrag för att minska faktaresistensen.

Vad tänker du göra?

För att minska faktaresistensen och öka tilliten krävs det mer av många. Det behövs kunniga och engagerade lärare i skolan. Det behövs pålästa och självständiga journalister, redaktörer och publicister. Vi behöver utbildade och insatta politiker. Vi behöver företagsledare med kunskap och kompetens.

I år fyller tidskriften Forskning & Framsteg 50 år. När tidningen startades 1966 existerade inte ordet faktaresis-

Lyssna och låt dig påverkas av argument som bygger på fakta.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Hur stor var lönehöjningen för naturvetare 2015?

Tack till alla som svarade på löneenkäten i höstas. Nu kan vi presentera en aktuell lönestatistik för Sveriges naturvetare. Vi frågar Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna, hur det gick.

Med hur mycket höjde naturvetare sina löner förra året?

– Kvinnliga naturvetare lyckades något bättre. De höjde sina löner med i genomsnitt 3,8 procent, medan männen nådde 3,6 procent. Hela gruppen hamnade på 3,7 procent. För att få en rättvis bild av den genomsnittliga lönehöjningen för naturvetare har vi räknat på samma personer med samma befattning och arbetsgivare.

Om jag vill veta lönen för till exempel biologer födda 1975 inom life science-sektorn, hur gör jag då?

– Gå in på www.naturvetarna.se/sacolonesok och sök på de parametrar som

Så använder du statistiken

i Saco Lönesök 1. Gå in på www.naturvetarna.se/ sacolonesok . Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på den här tidningens baksida, och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer.

är intressanta för just dig. Läs mer nedan om hur du använder lönestatistiken.

Tänk på att inte söka för snävt, utan vidga gärna din sökning till exempelvis femårsklasser.

Hur hög var svarsfrekvensen?

– Ungefär som förra året, 54,5 procent.

På vilka sätt kommer statistiken mer till nytta?

– Den är ett jätteviktigt verktyg i vår lönerådgivning till medlemmarna. Lönestatistiken ger också svar på frågor om hur löneprocessen fungerade, om lönen bestämdes i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Det har

I snitt hö jde kvinnlig naurvetare a sin löner me a d 3,8 proce nt.

vi nytta av i vårt arbete med att förbättra löneprocessen på arbetsplatserna.

Något mer?

– Vi ställde också en fråga om huruvida de som inte omfattas av kollektivavtal har motsvarande förmåner, som pensionsavsättningar och fler semesterdagar, inskrivet i deras anställningsavtal.

Finns det statistik för chefer?

– Ja, den är viktig eftersom många naturvetare är chefer. Vi kommer att skriva mer om det i nästa magasin. Där kommer vi att gå djupare in i det statistikmaterial vi har. Håll också utkik på webben och i våra nyhetsbrev. LE L

4. Statistiken är inget argument sig, använd den för att sätta ett mål. Argumenten ska baseras på ditt ansvar, din kompetens och dina prestationer.

5. Statistiken är inget facit – den anger endast vad andra hade i lön när de lämnade uppgifterna. Använd statistiken som vägledning om i vilket lönespann du ska ligga.

2. Ta fram löneuppgifter för många urval.

Jämför löner i olika branscher, arbetsuppgifter och befattning för att se din potentiella löneutveckling och dina karriärmöjligheter.

3. Statistiken anger lönespannet. Stirra dig inte blind på medianlönen. Kanske nittionde percentilen kan vara en målbild.

Ta reda på vad som krävs i form av ansvar och prestationer för att komma dit.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

53

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

n o i s n e p n i d p p u Trappa pension. e över din E R G s u d r ö b t ORB ring i live ANNA N n. r en föränd a fö p p in a r tr tå s s v li u d Ta hjälp av Varje gång ig just nu? d r fö t g ti Vad är vik TEXT

Arbetsgivaren betalar in till din tjänstepension från och med att du fyllt: Du börjar tjäna in den statliga allmänna pensionen så snart du har en inkomst och betalar skatt. Även extrajobb under skoltiden räknas. Ju mer du tjänar och ju längre du arbetar desto högre blir den. Det finns dock ett tak, som är 36 312 kronor per månad för 2015. Den statliga pensionen har två delar, inkomstpension och premiepension.

a. 21 år om du är anställd inom kommun eller landsting. b. 23 år om du är anställd inom staten för dig som är född före 1988. För dig som är yngre börjar inbetalningarna från första dagen du börjar jobba.

Om du bildar familj kan det vara klokt att välja återbetalningsskydd. Det ger din familj ersättning om du skulle gå bort i förtid. Om du väljer återbetalningsskydd blir din egen pension lägre.

c. 25 år om du är privatanställd och har kollektivavtal och är född 1979 eller senare och från 28 år om du är äldre.

30 – 40 år 20 – 30 år 13 – 20 år

54

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Tjäna tus enlappa

r Välj sparan de med lå ga avgifter och ta bort on ödigt efterlevand eskydd!

Ju mer du tjänar, desto större del av pensionen kommer att bestå av tjänstepension. Om du byter jobb bör du kolla vilket kollektivavtal den nya arbetsgivaren har. Att byta från ett avtal med förmånsbestämd till ett med premiebestämd pension när du har jobbat länge, kan innebära att pensionen minskar rejält.

Från 61 års ålder kan du ta ut din statliga allmänna pension på del- eller heltid. Efter 65 kan du fortsätta arbeta, samtidigt som du tar ut pension. Du har rätt att arbeta fram till 67 års ålder, efter det måste din arbetsgivare godkänna detta.

När barnen flyttat hemifrån, eller om du har blivit ensamstående, kan du fundera på att ta bort återbetalningsskyddet för att få högre pension. Det kan också vara klokt att välja en låg risknivå för pensionssparandet när du närmar dig pension.

Du kan ta ut din tjänstepension från 55 år enligt avtalen för privat sektor och kommunal- och landstingssektor. För avtalen inom staten gäller 61 år.

60 – 70 år 50 – 60 år 40 – 50 år

Så kan du själv påverka: 1. Välj:

a. Premiepensionen, en del av den statliga pensionen, får du själv placera i de fonder som finns registrerade hos Pensionsmyndigheten. b. Beroende av vilken arbetsmarknadssektor du arbetar inom och när du är född, har du möjlighet att välja hur delar av eller hela din tjänstepension ska placeras.

2. Ta reda på:

a. vilka avgifter du betalar för fondförvaltning. Skillnaden

mellan höga och låga avgifter kan innebära stora skillnader i vilken pension du får ut. b. risknivån för de fonder du väljer. Denna bör generellt vara lägre ju närmare pension du kommer.

sionen negativt. Om du arbetar mindre deltid än din partner kan du föra över delar av premiepensionen till henne eller honom för att jämna ut kommande skillnader i pension.

5. Om du tjänar över 40 000

jobb inom privat sektor om det finns kollektivavtal, så att arbetsgivaren betalar in tjänstepension för dig.

kronor per månad kan du höja din framtida pension genom löneväxling. Det innebär att du byter en del av din lön mot att arbetsgivaren gör en extra pensionsavsättning.

4. Att jobba deltid under längre perioder påverkar pen-

6. Om du går i deltidspension minskar detta den pen-

3. Fråga när du erbjuds nytt

sion du får när du går helt i pension.

Tänk på detta om du inte har kollektivavtal: • Ta upp frågan om pension med din arbetsgivare.

Ibland tecknar arbetsgivaren individuella försäkringar för sina anställda.

• Om du själv ska spara till pensionen behöver du ha en högre lön för att få in samma summa på lönekontot som den som har kollektivavtal.

Här är din pension Tjänstepension Tjänstepension, eller avtalspension, får du genom kollektivavtalet.

För dig som är ung nu kommer tjänstepensionen att utgöra en mycket större del av din pension än för dagens pensionärer.

Den kollektivavtalade pensionen ser lite olika ut beroende på vad de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har kommit överens om. Generellt har du som är yngre en premiebestämd pension och du som är äldre en förmånsbestämd pension.

Att pensionen är premiebestämd eller avgiftsbestämd innebär att arbetsgivaren betalar in en premie motsvarande en viss procent av din lön. Pengarna placeras i fonder eller försäkringar och tjänstepensionens storlek avgörs av hur dessa utvecklas.

Att pensionen är förmånsbestämd betyder att pensionen är bestämd på förhand. Arbetsgivaren garanterar dig en pension som motsvarar en viss procent av din slutlön när du går i pension.

Privat sparande Frivilligt sparande är oberoende av allmän pension och tjänstepension.

Du väljer själv om du vill spara och hur du placerar pengarna. Från och med 2016 kan du inte längre göra avdrag för sparande i privat pensionsförsäkring i deklarationen. Du bör därför avsluta ditt sparande för att inte beskattas dubbelt. Många pensionsbolag erbjuder i stället andra sparformer för att spara till pensionen, till exempel kapitalförsäkringar.

Privat sparande

Mer information om pension Minpension.se – samlar information från staten och de privata pensionsbolagen så att du får en samlad bild av hela din pension. Här kan du också göra en prognos för din framtida pension.

Pensionsmyndigheten.se Pensionskoll.se Kpa.se – om tjänstepension för anställda inom kommun och landsting.

Spv.se – om tjänstepension för anställda inom staten och på statliga bolag.

Tjänstepension, eller avtalspension, får du genom kollektivavtalet

Collectum.se – om tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän med kollektivavtal.

Allmän pension Inkomstpension

56

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Premiepension

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Har du koll på pensionen?

1. Har du koll på pensionen?

2. Har du gjort några

aktiva val hur pensionspengar ska placeras?

3. Vad drömmer du om att göra som pensionär?

Mandy Rausch, 34 år, försöksansvarig Norden och Baltikum, Nufarm Norden

Jonna Kangas, 28 år, handläggare av landsbygdsstöd, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1. Jag har ingen koll men känner att jag snart borde göra något åt saken.

1. I know roughly how it works, but not the details.

2. Jag har inte själv gjort några aktiva val.

3. Have a house on a sunny Danish island and spend a lot of time gardening. And do some travelling.

3. Jag vill leva ett långt, friskt och roligt pensionärsliv.

2. No.

Jonas Engzell, 45 år, kommunekolog vid Miljöförbundet Blekinge Väst 1. Nej jag har ingen ”stenkoll”. Läser igenom det berömda orangea men det är ju bara en prognos och mycket kan hända innan jag går i pension.

2. Ja. 3. Då hoppas jag att jag får njuta av djur och natur samt syssla med lite amatörforskning, eller rent av doktorera?

Pensionsexperten ger goda råd Vår pensionsexpert AnnaLena Nordén ger råd till Jonna, Mandy och Jonas.

Jonna Kangas 28 år, arbetar inom staten Du som är statligt anställd tillhör tjänstepensionsavtalet PA03.

Den består av tre delar: förmånsbestämd ålderspension, kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och individuell ålderspension.

Du tjänar in till den individuella ålderspensionen från 23 års ålder. Din arbetsgivare betalar varje månad in pengar som motsvarar 2,5 procent av din lön. Du kan själv påverka storleken på din framtida tjänstepension genom att välja hur pengarna ska placeras och förvaltas.

Bestäm om du vill ha återbetalningsskydd för Kåpan Tjänste.

Återbetalningsskydd innebär att din familj får din pension om du går bort. Väljer du återbetalningsskydd blir din pension lägre.

Har du försäkring utan återbetalningsskydd blir din pension istället något högre eftersom du får del av arvsvinsten.

Arvsvinst är pensionspengar efter avlidna, med försäkringar utan återbetalningsskydd.

Sedan bör du också titta på dina tidigare anställningar eftersom de kan påverka storleken på din statliga tjänstepension.

Mandy Rausch 34 år, arbetar i privat sektor When you work in Sweden you earn your national retirement pension, ”allmän pension”, on the same conditions as a Swedish citizen working in Sweden.

It is important to know if your employer has a collective agreement or not.

With a collective agreement the employer pays an amount corresponding to 4,5 percent of your salary to your occupational pension, ”tjänstepension”.

If you want to get the corresponding pension money without a collective agreement you need to save more than 4,5 percent of your salary. The fees for funds and pension insurances are higher for you as a private saver.

Without an occupational pension your future economy can be limited. You have to make do with the national retirement pension. This may be something to have in mind the next time you negotiate your salary.

Jonas Engzell 45 år, arbetar inom kommun och landsting När du börjar arbeta inom

kommunen börjar du också tjäna in pengar till din pensionsförsäkring och din arbetsgivare sätter varje år in pengar i din pensionsförsäkring åt dig.

Pengarna placeras hos KPA i en traditionell pensionsförsäkring med återbetalningsskydd om du inte har gjort ett annat val.

Din arbetsgivare betalar in en viss procent av din lön till tjänstepensionen. Högre lön ger med andra ord högre tjänstepension. Ändras dina familjeförhållanden ska du se över ditt försäkringsskydd i form av återbetalningsskydd, som ger en extra trygghet till din familj. Din egen pension blir dock något lägre. Se gärna över förmånstagarförordnandet, alltså till vem dina pensionspengar betalas ut.

Vid föräldraledighet fortsätter du att tjäna in pengar till din tjänstepension.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

57

N AT N AT E TA N YNT Y T TFTRFÅRNÅ N U RUVREVTA R NRAN A

Sebastian kunde motivera sin lön Sebastian Bengtsson tog hjälp av Naturvetarna inför första jobbet efter examen. Resultatet blev att han fick ett arbete och en lön som han är nöjd med.

Det gäller att starta i tid och vara redo när det är dags att ta steget ut på arbetsmarknaden. Blivande agronomen Sebastian Bengtsson tog fasta på det och mejlade sitt cv till olika arbetsgivare Sebastian Bengtsson. två år innan examen.

– Det gick bra och jag fick napp. Jag jobbade heltid från juni till oktober. Nu under terminen jobbar jag extra på timme som rådgi-

motiver a värde j min lön, visa vilk ag tillfö e r arbet t sgivare n visa intr esse fö jag möt r dem er!

skicka m it arbetsg t cv till tänkb ara ivare

Börja skapa kontakter redan under studietiden och marknadsför dig.

58

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 1R 12 021061 6

vande säljare på växtskyddsföretaget Gullviks. Efter examen i sommar hoppas jag att det blir heltid igen.

FICK GODA RÅD

Innan Sebastian Bengtsson signerade anställningsavtalet ringde han till Naturvetarnas jour för att få tips om lön och annat som är viktigt inför en anställning.

– Det var jättebra och jag fick goda råd om hur jag skulle tänka vid en anställningsintervju och i löneförhandlingen.

Det gäller bland annat att kunna motivera sin lön och visa vilket värde man kan tillföra arbetsgivaren.

Utan att avslöja några siffror blev han nöjd med sin lön och vilka villkor som ska gälla.

– Nu känner jag mig tryggare, inte minst för att företaget har kollektivavtal, som ger en grundtrygghet i form av pensionsavsättningar och försäkringar.

Lönestatis tiken är nu uppdater ad! w ww.naturv etarna.se/ s acolones ok

När Sebastian Bengtsson började med att skicka ut cv fick HR-avdelningen på ett annat företag mejlet, och skickade det i sin tur vidare till lokalkontoren. Det gjorde bland annat att han fick det jobb han har i dag.

Att sälja och ge goda råd kring kemiska bekämpningsmedel i jordbruket känns bra för honom.

– Trenden går mot mer integrerat växtskydd som biologiska bekämpningsmedel, som redan i dag finns när det gäller betningsmedel. För mig är det viktigast med närodlad och svensk mat. LEL

MAR KNAD S FÖR D IG!

Hans eget karriärtips är att själv vara aktiv och skapa kontakter tidigt under utbildningen.

– Gå på mässor och berätta om dig själv och din kompetens. Marknadsför dig! Och inte minst: visa intresse för dem du möter. En bra idé är också att skicka sitt cv till tänkbara arbetsgivare och visa vem du är.

Naturvetarnas jour kan ge dig råd om villkor och lön inför första jobbet.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Utveckla dig själv med en personprofilanalys

ED NY M

LE

ÖR M MSF

Vilka är dina styrkor och hur agerar du under press? Med ökad självkännedom kan du till exempel förbereda dig inför nästa jobbintervju och utvecklingssamtal. Som första fackförbund erbjuder Naturvetarna sina medlemmar att göra en personprofilanalys till ett mycket förmånligt pris.

Självkännedom blir allt viktigare i arbetslivet, både för chefer och medarbetare. Alla beter vi oss olika i olika situationer. Nu erbjuder Naturvetarna sina medlemmar att göra en personprofilanalys, Thomas PPA, som används i fler än hundra länder.

– Det är ett verktyg för personlig utveckling och visar bland annat styrkor, begränsningar, drivkrafter och hur man agerar under press, säger Petra Thilers, PhD och legitimerad psykolog på företaget SLG Thomas.

OB E ROE N D E PART

Analysen bygger på DISC-teorins fyra beteendekategorier: dominans, inflytande, stabilitet och compliance (anpassning). Allt fler arbetsgivare och rekryterare använder tester och analyser i rekryteringsprocessen. Många av dem bygger på den här teorin.

– Det här är ett utmärkt tillfälle att med en oberoende part träna inför till exempel en anställningsintervju där Thomas PPA eller motsvarande ingår.

Det uppföljande samtalet med någon av Naturvetarnas certifierade rådgivare ingår som en viktig del.

Själva analysen tar bara åtta minuter att göra, medan det uppföljande samtalet kan ta upp till en timme.

– PPA bygger på flera val i varje fråga, där man ringar in vilket alternativ

som ligger närmast en själv. Resultatet fungerar som ett diskussionsunderlag inför det uppföljande samtalet, säger Petra Thilers.

PE R SON LIG ÅTE R KOPPLI NG

Hur går uppföljningen till?

– Vi diskuterar bland annat individens kommunikationsstil, värde för organisationen och vad som motiverar hen. Även frågor om rädslor och hur man agerar under press tas upp, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna.

Hon poängterar att Thomas PPA inte är ett personlighetstest, utan en beteendeanalys.

Varför erbjuder Naturvetarna nu detta till sina medlemmar?

– Som Petra Thilers säger ökar användandet av tester och analyser på arbetsmarknaden. Det gäller inte bara vid rekryteringar, många arbetsgivare använder dem också för till exempel utveckling av personalen. Thomas PPA är en av många olika analyser, gemensamt för alla är vikten av återkoppling.

Naturvetarna vill nu erbjuda våra medlemmar möjligheten att både genomföra en personprofilanalys och öva på återkopplingssamtalet, säger Ann Lundström.

Hon påpekar att analysen även kan ge ökad självkännedom, vilket medlemmen har nytta av i sin fortsatta karriär. LEL

Genom att göra en personprofilanalys och öva på återkopplingssamtal är du bättre förberedd inför en rekrytering.

SÅ BOKAR DU E N PE RSON PROFI LANALYS: 1. Gå in på www.naturvetarna.se/ personprofilanalys och anmäl dig genom att fylla i formuläret.

2. Du får en inbjudan att genomföra personprofilanalysen.

3. När du har gjort analysen kontaktar vi dig för ett uppföljande samtal.

4. Som medlem i Naturvetarna är priset 500 kronor. Marknadsvärdet är cirka 5 000 kronor.

NNRR1 12 021061 6NNAATTU URRVVEE TA TA R E

59

ÅN!

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

”Man måste hela tiden ligga steget före” Att jobba fackligt med arbetsmiljö och att vara miljöskyddsinspektör har beröringspunkter. Inom Region Gotland har två personer utsetts till Månadens naturvetare.

Anna Fagerberg är ordförande i Natur-

vetarföreningen sedan cirka fyra år.

Varför valde du att engagera dig?

– Jag ville vara med och påverka för en bättre arbetsmiljö och arbetsplats. Jag tyckte inte riktigt att arbetsgivaren lyssnade in personalen eller tog tillvara all kompetens.

Samarbete, energi och tydlig uppdelning av frågor gör att styrelsearbetet flyter på.

Organisationen har cirka sex tusen anställda, då går förändringar långsamt och kräver långt och intensivt arbete. Det gör att det fackliga arbetet kan gå lite trögt, men de har ändå medverkat till vissa förbätt-

TIPSA OSS! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats:

redaktion@naturvetarna.se

ringar. Hon säger att man ibland får dra saken till sin spets för att arbetsgivaren ska förstå deras synsätt.

Vilken förmåga behövs som facklig representant?

– Kompetens och att inte vara för mild i förhandlingar. Man måste kunna vara bestämd när det behövs. Jag upplever att det krävs mer kraft och kunskap idag än tidigare.

Anna Fagerberg säger att arbetsbelastningen är hög för alla grupper och inom kommuner är ekonomin ofta tuff. Arbetsmiljöfrågor brukar bli lidande vid besparingskrav. Vissa tjänster ersätts inte när personal går i pension. Föreningen arbetar för en god arbetsmiljö och försöker se till att tjänster inte försvinner. Kortsiktighet kan leda till sjukskrivning, som i sin tur kan leda till en högre kostnad än om mer personal hade anställts direkt.

Utöver det fackliga arbetet utövar Anna Fagerberg tillsyn mot företag med miljöfarlig verksamhet, vilket hon trivs väldigt bra med.

Marie Nygren är skyddsombud. Då re-

presenterar hon alla på arbetet, oavsett om arbetstagarna är med i ett fackförbund eller inte. Att inom styrelsen ta hjälp av var-

andra och bolla frågor är till stor hjälp.

Varför blev du skyddsombud?

– Jag har alltid tyckt det är utmanande med arbetsmiljöfrågor. En incident i bekantskapskretsen fick mig att göra slag i saken och börja jobba med detta.

Vad är viktigt i din roll?

– Man behöver vara lite frågvis och envis. De psykosociala frågorna växer och folk blir sjukskrivna i större utsträckning. Det går inte att lägga sig platt, förlika sig eller tänka att ”det ser nog likadant ut överallt”.

Marie Nygren säger att hennes uppdrag som skyddsombud och miljöskyddsinspektör påminner mycket om varandra i och med att man hela tiden måste ligga steget före i tanken. Risktänkandet är detsamma när man jobbar med arbetsmiljöfrågor som när man att jobbar med människors hälsa och miljö.

Marie Nygren säger att den största utmaningen är att kommunicera, mellan arbetsgivare och medarbetare liksom till verksamhetsutövare i rollen som miljöskyddsinspektör. Under våren kommer en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den är ännu skarpare än förut och hon säger att den kommer att bli ett bra verktyg. CJ

SOFIA LINDVALLS NOMINERING: ”Jag vill nominera mina arbetskamrater Anna Fagerberg och Marie Nygren på Samhällsbyggnadsförvaltningen på Region Gotland. De gör ett ovärderligt jobb

58 60

N A TT U U RRVVEETA TARREE N RN 1R 12 021061 6

när det gäller att försöka göra arbetsvillkor, arbetsmiljö och löner bättre för alla naturvetare på Region Gotland!!!

De är värda minst en tårta var!”

N YN T TY TFTR F ÅR NÅNNAT NU ATRU VR E TA V ER TA NRAN A

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Hållbara livsmedel AN NA FAG E R B E R G

Efter ett beslut av Naturvetarnas kongress i november förra året tillsätts en arbetsgrupp som ska ta fram en policy för servering och inköp av livsmedel i samband med Naturvetarnas aktiviteter. Särskilda hänsyn ska tas till livsmedelssäkerhet, hållbarhet och att värna om svensk livsmedelsproduktion. Policyn presenteras för Naturvetarnas förbundsråd i höst.

MAR I E NYG R E N

> Löner och löneprocessen

Ett prioriterat område för Naturvetarna är löner och att få löneprocessen att fungera bättre i praktiken. Grunden läggs i avtalen där det tydligt ska framgå att lönerna bestäms i lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Vi satsar på att stötta våra förtroendevalda och enskilda medlemmar inför lönesamtalet.

Lika viktigt är att utbilda chefer och se över arbetsorganisationen för att få en bättre fungerande löneprocess.

Aktuell: Månadens naturvetare.

Aktuell: Månadens naturvetare.

Fackligt uppdrag: Ordförande i Naturvetarföreningen inom Region Gotland.

Fackligt uppdrag: Skyddsombud på förvaltningen inom Region Gotland. Naturvetarföreningen inom Region Gotland.

Okänd talang: Dessertmästare.

Familj: Tre barn.

Bor: I Visby.

Vad gör man på Gotland på vintern? Naturen är fantastisk även på vintern.

Man upplever stranden på ett helt annat sätt. Fina utflyktsställen finns alltid nära.

Karg kalksten och varpaspel.

Bra med Naturvetarna: Ett bra kursutbud som är ett bra stöd för mig som skyddsombud.

Intressen: Djur och natur, har en gård med får och hästar.

Okänd talang: Varpa.

Familj: Sambo och tre barn.

Bor: I Klintehamn.

Vad gör man på Gotland på vintern? Upplever naturen, i mitt fall skogen, med häst.

F OTO: VA R PAK U N G E N

Bra med Naturvetarna: Bra centralt stöd i svårare frågor.

Intressen: Böcker. Tips: Simona Ahrnstedt Överenskommelser.

ser arbetsgivare på > Hur naturvetares kompetens?

En stor utmaning som den svenska arbetsmarknaden står inför är bristande matchning mellan tillgång och efterfrågan på kompetens.

Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt personer när de ska rekrytera och många nyexaminerade naturvetare upplever att det är svårt att få ett kvalificerat och relevant arbete.Under februari och mars genomför vi en undersökning av hur arbetsgivare resonerar när de rekryterar.

Vilka kompetenser söker de och vilka färdigheter upplever de att nyexaminerade saknar? Syftet är att hjälpa framtidens naturvetare att bli bättre matchade för arbetsmarknaden.

För varje enkät som slutförs skänker Naturvetarna 20 kronor till Mattecentrum – en ideell förening som erbjuder gratis läxhjälp till SveriMatchning och ges barn och unga.

matte för framtiden.

N 1R 12 021061 6NNAATTU NR URRVVEE TA TA R E

61 59

Trygga ditt företag och dig själv!

Vi hjälper dig med: 1. 30 minuters kostnadsfri rådgivning över telefon med jurist 2. Företagsavtal, som konsultavtal, kompanjonsavtal och sekretessavtal 3. Testamente och äktenskapsförord Servicen sker online i samarbete med avtal24 och anpassas efter dina behov. Tjänsten ingår i ditt medlemskap som företagare och är kostnadsfri.

Läs mer: www.avtal24.se/naturvetarna CHEF

Vi söker nu

Naturvårdshandläggare för att bilda naturreservat i kustnära och skogliga områden Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2016 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb.

Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på webbsidan www.slu.se/srh. Sista ansökningsdag är 25 februari.

Vi ser fram emot din ansökan.

62

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Vill du nå Sveriges naturvetare?

Annonsera i Naturvetare, i nyhetsbrev eller på webben.

Kompetenstillväxt

F Ö R AT T L I V E T Ä R V I K T I G T !

Cytodiagnostiker

Avdelningen för klinisk patologi och cytologi, Karlskrona

Anna Kreissl tel: 08-20 12 21 Materialadress: info@ kompetenstillvaxt.se

Läs mer på www.ltblekinge.se

Länsstyrelsen Östergötland söker

Handläggare inom vattenverksamhet Mer om tjänsten på vår webbplats:

www.lansstyrelsen.se/ostergotland

www.miljovast.se Miljöförbundet Blekinge Väst ansvarar för tillsyn och offentlig kontroll inom miljö- och hälsoskyddsområdet förmedlemskommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Verksamhetsområdet innefattar drygt 61 000 invånareoch har goda kommunikationer.

Miljöinspektör Lantbruk Arbetsbeskrivning Du kommer huvudsakligen att arbeta med: •Inspektioner och övrig miljötillsyn inom främst lantbruksföretag, trädgårdsnäring och golfbanor.

•Handläggning av tillståndsärenden angående kemisk bekämpning och remisser med lantbruksanknytning.

•Rådgivning och information till företag och kommuninvånare beträffande miljöeffekter och egenkontroll m m inom främst den gröna näringen.

•Andra förekommande uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Kvalifikationer Du behöver vara utbildad lantmästare, agronom, miljö- och hälsoskyddsinspektör eller ha annan utbildning som vi ser som likvärdig. Erfarenhet av handläggning, tillsyn och övrigt myndighetsinriktat arbete inom lantbruks- och trädgårdsnäringen är meriterande. Även erfarenhet av systemverktyget Miljöreda och simuleringsverktyget Macro-DB är meriterande.

Arbetet förutsätter körvana och B-körkort med manuell växellåda.

Kontaktpersoner: Jan Moberg, 0456-81 67 69, Johanna Randsalu, 0456-81 67 80, Per-Ola Persson, 0456-81 67 82 Ansök senast: 2016-02-21. Vi tar endast emot ansökningar via www.aditrorecruit.com. Referensnummer: 2016-L1

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Anna hittar gömda skatter Målet är att leta sig fram till en behållare som någon gömt, men skattjakten leder också till nya naturupplevelser och ny kunskap. Anna Sjöberg är geocachare.

TEXT

ANNA NORBERG

Ute i skogen. Telefonens koordinater säger att du är på rätt plats. Ledtråden lyder ”Granrot. Stor gran. Bakom sten”.

Och mycket riktigt, du hittar en sten under en stor gran. Och bakom den: skatten, en svart filmburk med grått lock.

– Geocaching är som en skattjakt med gps eller karta. Det är en hobby som man kan anpassa ganska mycket till vad man själv vill. Till exempel finns svårighetsgrader både på hur fysiskt svårt det är att hitta cachen och hur klurigt det är att lista ut var den är gömd, säger biologen Anna Sjöberg.

Hon har hållit på med geocaching i fem år och tycker att det roligaste är att man får en anledning att ta sig ut och se nya platser. Kanske hittar man en jättefin plats som man aldrig hade kommit till annars.

DYKUTR USTN I NG

Geocaching går ut på att med hjälp av koordinater och ledtrådar hitta en så kallad cache, alltså en gömma, som kan vara allt från en större matlåda, till de små behållare man kan sätta på hundhalsband. Inuti finns penna och papper för att man ska skriva i att man varit där.

– I vissa cacher finns det även bytessaker, som man får ta i utbyte mot

64

N A T U R V E TA R E

N R 1 2 016

Ledtråden lyder ”Granrot. Stor gran.

Bakom sten.” att man lägger dit något annat likvärdigt. Och så finns det så kallade Travel Bugs, som man får flytta mellan cacher.

Man kan skicka ut den med någon typ av mål, eller så låter man den bara resa runt och ser var den hamnar.

NÅG RA M I LJON E R GÖM MOR

Anna Sjöberg cachar året runt och har både pulsat i snö och satt på sig dykutrustning för att hitta gömmorna. Men oftast blir det en runda i skogen i sällskap med vänner och med en picknick halvvägs.

– Jag har också passat på när jag varit på väg någonstans, till exempel hoppat ur bilen och tagit en cache som sitter på en vägskylt. Eller letat när jag varit på resa.

Det blir nästan som en dagbok.

Det finns några miljoner gömmor spridda över hela världen. I Sverige är det ganska tätt, eftersom det här finns många som är aktiva inom geocaching. Man räknade till 75 000 cacher i början av 2014 och sannolikt har det blivit fler sen dess.

RÖVAR S PRÅKET

– Det vanliga är att man gör några cacher själv och hittar några hundra som andra gjort. Jag har gjort några egna, bland annat en lite klurigare mystery cache på rövarspråket.

För att lösa mystery cacher behöver man ta reda på och lära sig nya saker, och de så kallade earth cacherna ger kunskap om platsen man besöker. Anna Sjöberg tycker också att hon fått bra koll på kartor och koordinater.

– När jag jobbade på Trafikverket med att utvärdera naturvårdsåtgärder man gjort längs vägarna använde jag appen för att hitta rätt.

G EOLOG I S KA KRAFTE R

Den naturvetenskapliga utbildningen gör att man får ut lite mer av geocaching. Till exempel kan man behöva lösa klurigheter med latinska namn på fåglar eller ha kunskap om geologiska krafter för att svara på frågorna i en earth cache.

– Men geocaching passar alla, från rullstolsbundna till elitsportare, unga och gamla och oavsett vilket yrke du har. #

AN NA SJ Ö B E R G Yrke: Jobbade tidigare på Trafikverket.

Utbildning: Biolog.

Bor: I Perstorp.

Familj: Två syskon, föräldrar, sambo, styvbarn.

Favoritmiljö för geocaching: En slinga i skogsmiljö längs en vandringsled.

Antal hittade cacher: 987.

Med appen ser du alla gömmor som finns i närheten.

NÅG RA O LI KA S O RTE R S G E O CAC H I N G Mystery cache – Du måste räkna ut var den finns. Ledtrådarna kan vara till exempel fågelarter eller ett matematiskt problem.

Multi-cache – en skattjakt ute i naturen i flera steg där en cache ger ledtrådar till nästa.

TI P S TI LL D E N S O M VI LL B Ö R JA M E D G E O CAC H I N G

Earth cache – inte fysisk gömma, utan en plats ute i nationalpark eller naturområde. På plats svarar man på några kontrollfrågor och skickar till den som äger cachen.

På hemsidan geocaching.com hittar du koordinater och ledtrådar till olika cacher.

Event – en träff för geocachare, kan vara allt från korvgrillning till en fest.

Du behöver en gps eller en telefon med gps-funktion.

Kontakta andra geocachare som kan följa med och visa hur det funkar. Eller kontakta cacheägaren för att få hjälp.

Svårighetsgraden för att hitta cachen anges från 1 till 5 i två avseenden. Dels hur klurigt det är

att lista ut var den är gömd. Dels hur fysiskt svårt det är att ta sig till cachen. En etta betyder att platsen är väldigt lättillgänglig. En femma kan betyda att du behöver specialutrustning, till exempel dykutrustning, stege eller båt för att ta dig till platsen.

Det finns också information om till exempel vilken utrustning som behövs, hur långt det är att gå, om det är blött, om det finns grillplats och toalett.

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T GÖR VI PÅ LÖRDAG, ENLIGT SVENINGVARS

KASKAD

GREJA GREVE MÅNE

OSJÄLVISKHET

BRÅDSKANDE

DUPERA FÖRTRÖSTAN

DRA LINJER REKLAM HAR FOT & HATT

LEKFULL LÖPARE FÄRGBINDEMEDEL

PROTEINHORMON FÖR FUSKANDE LÄNGDSKIDÅKARE

PATRONBEHÅLLARE

ÖRFILSFÅGEL

NYLLET

NIGERKONGOSPRÅK

VETENSKAPLIG NOGGRANNHET SILVER ANTILOP

BITER SNÄRJER TILL HAVS DATORTELEFONI

ARGON FALLA I STRID

TYP AV JOLLE SKÅDA

GRÄSLIG SLÄTT TANKAR

TVÄTTA CIRKELBANA

DEL AV HÄSTBETSEL BESTÅR TILL ÖVER 95 % AV FLYTANDE KOLVÄTEN

HÖRSAL TYSK KARETA BLEKAKTIVATOR MINSANN

SNITSARE

OFFERBORD RAPACE HINDULEDARE

FLAT KNASANTAL ÄVEN TCHAD

BLOND

GER IVRIG SIG MED SAK

FLACKA RUNT

HOVSAMT FÖRBAND

STRIDSKUNG I KINA

ASTAT URAN

SMÉAGOL

VILL MEDLAREN

SKOJARE I LEKEN GRINA RANK DRYCK

AGASSI

DALSÄNKA INÄLVOR

FEJS PASSIONSPUNKT

NATRIUM FRUKTDALLER

ILBUD TÄPPA LEDER TILL Ö SKOLA

ÄR PORTER EXTREMT MÖRK VARIANT AV SÖTNOS ERSÄTTER MAN

KANT GÖRS PÅ NÖTEN

TOWER I TORONTO MITT I MOLKOM

KOL YTMÅTT

SVENSK FILMNYMF?

VÄRMER OCH SKYDDAR VRISTER OCH SMALBEN

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Nina Carlsson i Grödinge.

66 66

NR U ERTA V ERTA E1 N A TNUART V ER

N R116 2 0 1 6 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 23 februari vill vi ha din lösning.

LEMURKRYSS 2016

EFTER JOBBET

Naturvetare nr 2 I din brevlåda

24 mars

Kommer i nästa nummer Smarta kläder fångar solenergi Svensk innovation går på högvarv för att skapa framtidens textilier. Bomull ersätts kanske av tyg framställt av metangas, som tvättas i koldioxid och är sin egen solfångare.

Gratis wifi Datavetare och programmerare i gräsrotsrörelsen Freifunk kämpar ideellt för att bygga ut gratis trådlösa nät på hustaken i tyska städer.

Nya bättre läkemedel snabbare Många läkemedel binder till proteiner i kroppen. För att få effektivare läkemedelsutveckling undersöker ett forskarlag i Lund bindningsstyrkan mellan läkemedel och proteiner.

Läs också:

» Så förebygger du och hanterar konflikter på jobbet » 10 budord för den (o)fullständiga ledaren » Vad naturvetare gör efter jobbet

Vill du annonsera?

Kontakta Anna Kreissl, tel: 08-20 12 21 Materialadress: info@kompetenstillvaxt.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

K O N TA K T

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

www.naturvetarna.se

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 1 2 016

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B N AT U R V E TA R E N R 1 2 01 6

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Use your network to get a successful career within or outside academia

www.naturvetarna.se/ be-connected

Register no later than February 10

Naturvetarna welcomes you to an inspiring seminar and mingle with time for networking We will give you an orientation in: • • •

The value of networks and what it is all about The academic research map in Sweden and its networking platforms LinkedIn as a tool for networking

The event is open for university graduates in natural sciences (naturvetare) employed by a university, e.g. PhD students, researchers, coordinators/project leaders, and others.

The seminar is one hour, followed by mingle with drinks and snacks.

When: February 17, 16.00-18.00, 2016 Where: Audhumbla, SLU Ultuna,

VHC building 5, Ulls väg 26

Daniel Johansson.

Biologist and a member of Naturvetarna.