”Få vet vad en cytodiagnostiker gör” Varje dag upptäcker Hanna Arvidsson och hennes kolleger cancer och förstadier till cancer som kan behandlas innan det är för sent. Med stundande pensionsavgångar blir bristen på cytodiagnostiker kännbar. Men få av de unga som måste lockas till yrket har en aning om vad en cytodiagnostiker gör. – Jag tror att vi har profilerat oss lite dåligt. När jag berättar för folk vad jag jobbar med gör så är det ingen som har hört talas om det. Vi sitter inne i labbet och är ganska dolda, säger Hanna Arvidsson. Även biomedicinska analytiker som är
antagningskriterierna, kanske fler skulle söka till utbildningen. « intresserade av cytodiagnostik är svåra att locka till yrket. – Löneskillnaden är inte jättestor mellan biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker och det är ändå ett års studier till, säger Hanna Arvidsson. #
HANNA ARVIDSSON Ålder: 31 år. Utbildning: Biomedicinareprogrammet, ettårig cytodiagnostikerutbidlning. Jobb: cytodiagnostiker på Länssjukhuset i kalmar. Om jag inte hade blivit cytodiagnostiker: jag har haft funderingar på att bli lärare, eller så hade jag nog forskat.
f OtO : j O N aS Li N D St R Ö M
Hanna Arvidssons väg till yrket skiljer sig från många andra cytodiagnostikers. Hon började med att läsa biomedicin. – Jag har alltid tyckt att det var spännande med kemi och medicin och tänkte mest på läkemedelsindustri och forskning, berättar hon. Men när jag var färdig kände jag att jag ville jobba ett tag, och inte börja på en forskarutbildning. Hanna Arvidsson hade sommarjobbat på cytologlaboratoriet på Länssjukhuset i Kalmar under utbildningen, och efter examen fick hon anställning där och skickades till den ettåriga cytodiagnostikerutbildningen i Stockholm. Hon är ett undantag, eftersom cytodiagnostikerutbildningen idag endast tar emot biomedicinska analytiker. – Jag tycker att det är lite tråkigt att de inte tycker att man är behörig om man har läst till exempel biomedicin. Det är brist på cytodiagnostiker idag och det kommer att bli värre. Om de breddade antagningskriterierna, kanske fler skulle söka till utbildningen, säger Hanna Arvidsson. Mycket av cytodiagnostikerns arbete görs vid mikroskopet och den som vill kunna upptäcka cellförändringar och cancer måste ha ett tränat öga. Till den allra största delen handlar det om att upptäcka livmoderhalscancer och andra cellförändringar i livmoderhalsen, men cytodiagnostiker letar också efter cancerceller i prover från till exempel urinvägarna, lungorna, bukhålan och hjärtsäcken. Varför är det brist på cytodiagnostiker?
» Om de breddade
Mikroskopet är cytodiagnostikerns viktigaste arbetsredskap.
N R1 2012
N A T U R V E TA R E
31