Page 1

N u m m er 1 2 01 5 P ris : 75 k r o n o r N AT U R V E TA R E N R 1 2 01 5

m å nadens

K arri ä r , vetenskap , N ä tverk

fr å ga :

Vilket är ditt mål f ör 2015?

Salt mäter strålning

7

tips. Så använder du lönestatistiken

Koraller dör av övergödning

Efter plugget

Sara och Peter fick jobb direkt d u e ll o m e ko mat sid 9

|

fåg larnas b i g ban g sid 29

|

p i m p e lf i s k e m e r än e n le k sid 6 4


EFTER JOBBET

ån Ny för m

f ö r f ö retagare

e i N at u r v

ta r n a

Tidningen Driva Eget Inspirerar och ger dig: – tips och råd som förenklar ditt företagande, ökar lönsamheten, får företagets pengar att växa, sänker skatten och hittar fler kunder. Mer på webben Du får tillgång till Driva Egets hemsida med guider för bland annat marknadsföring och försäljning, samt ett brett utbud av kalkyler för exempelvis prissättning och fakturering. Du kan också prenumerera på deras nyhetsbrev som kommer två gånger i veckan. et.se www.driva-eg

Nr 8 2014 79 kr

AV LIDER DU AR AVBOCK ? SJUKAN

Du får också:

RICHARD BRANSONS råd till Sveriges småföretagare

UNDVIK SKATTESMÄLLEN FÖRE TOLVSLAGET

hur man driver företag

» Driva Egets app Mobila kontoret

”HJÄLP! MIN KUND ÄR PSYKOPAT”

Nätsnackisen lyfte Jons burgare >>

» 100 kr rabatt på Driva Egets event Driva Eget-dagen

BLI RIK PÅ NÅGON ANNANS SNILLE

Stick ut på nätet

TEMA 10

SIDOR

r » Dra ifrån r på sociala medie som lyfter dig »Tjänaen me råd 29 i nätstrateg » med

DEG1408

» 100-sidig handbok med 401 råd om

ILLA ANDERS & CAM itiker!” ”Skärp er, pol

Ordinarie pris är 495 kr för en årsprenumeration. För Företagarmedlemmar i Naturvetarna ingår Driva Eget i medlemskapet. 2014-12-05

14:33

1 Omslag.indd

CHEF

66

N A T U R V E TA R E

N R1 2014


Innehåll

n r 1 2015 m å n ad e n s

16

fr å ga :

Vilket är ditt mål f ör 2015?

sid 9

Duellen Är ekomat bra för miljön? Forskare vid SLU är oense om det.

sid 12

Hur gick det sen? Zandra Hedlund har fått livet tillbaka efter att ha varit utbränd. Nu har hon bytt karriär.

Sara Hassanzadeh och Peter Gustafsson har båda läst vidare efter grundutbildningen.

34

sid 25

36

Jobba först – fira sedan. Då får du saker gjorda.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Det var ett vetenskapligt genombrott förra året. Åldrande möss som blir unga och nya bokstäver i DNA bidrog till att flytta fram forskningsfronten.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 26 mars, annonsstopp den 9 mars. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén. A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

fåglarnas big bang

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

strålande Salt Med vanligt koksalt mäter forskare strålningen i Tjernobyl. Salt fungerar bra vid låga stråldoser.

sid 29

Världens korallrev går att rädda.

Zandra tillbaka

Johanna Rösth, JR reporter 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Vilken banan väljer du? När jag var i Costa Rica för runt tio år sedan gjorde jag ett nedslag i en bananplantage. Jag gjorde mig beredd på att ducka för flygbesprutningar av kemikalier och vandra i en död undervegetation. Men mina förväntningar kom på skam. Bananföretaget hade städat upp det värsta på sin bakgård för att göra de europeiska konsumenterna nöjda. Låga löner var det enda arbetarna knorrade över. Det kan vara tillräckligt för att välja de lite dyrare ekologiska och rättvisemärkta bananerna. Då vet man att de anställda har löner som det går att leva på och har rätt att organisera sig fackligt. Men det finns ett annat skäl som väger minst lika tungt. Inte så att jag oroar mig för att rester av kemiska bekämpningsmedel skulle påverka min hälsa. Där kan vi vara trygga, enligt toxikologer på Livsmedelsverket. Värre är effekterna av den fortfarande stora användningen av kemikalier i odlingarna. Kemikalier läcker ut i vattendragen och når grundvattnet. Fiskar och andra organismer dör, vittnar en marinbiolog om längre fram i tidningen. Han talar om en vansinnig produktion, som ingen borde acceptera. Därför väljer han alltid ekologiska bananer. Vid sidan av den forskningen jobbar han för att rädda världens koraller, som på många håll håller på att gå under som en följd av övergödda hav, bland annat från jordbruket. Men också från avlopp och fiskodlingar. Glädjande är att korallerna återhämtar sig på mindre än ett år efter att utsläppen har stoppats. I Vietnam har man lyckats hitta lösningar som räddar korallerna samtidigt som fiskodlingen kan fortsätta.

che fR e daktör

4

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Naturv e tar e i m e dia

”Det är klart att jag blir glad när folk säger att de tycker att jag ser bra ut. Det tror jag att alla skulle bli.” SVT:s meteorolog Nils Holmqvist har fått många kvinnor att bli intresserade av väderrapporten. Aftonbladet 9 december 2014

10 000 till den som

fixar henne ett jobb

10 000 kronor i belöning till den som kan hjälpa henne till ett fast jobb. Stina Sundqvists inlägg på Facebook har rönt stor uppmärksamhet. – Jag har fått jättemycket tips och svar. Det är även flera företag som ringt och anmält intresse. Det känns verkligen jätteroligt. Och inte någon av alla dem som hört av sig vill ha några pengar, säger hon. Luleåbon Stina Sundqvist, 29, är utbildad ekolog och det är en sådan tjänst hon vill ha hjälp att få. – Det är väldigt hård konkurrens om ekologjobben på arbetsmarknaden. Det är 80-200 sökande på varje tjänst. När kan du ha något jobb klart, tror du? – Något har jag redan till februari, tror jag. Drömjobbet har jag om ett halvår. Stina Sundqvist, ekolog och medlem i Naturvetarna, intervjuas i Norrländska Socialdemokraten, NSD, 10 januari.

Att r e g le r a ett y r k e – e lle r i nte Många professioner strävar efter att bli reglerade. Kanske för att uppnå synlighet, tydlighet och högre status. Förhoppningen är säkert också att regleringen i slutändan ska bidra till bättre karriärmöjligheter och högre lön. Betänkandet om det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet har gjort frågan om regleringar högaktuell. Marita Teräs, strateg på Naturvetarna, skriver i tidningen Qvintensen, 17 december 2014


OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r s o m r ö r natu rvetar e.

Satsa på forskning i hela landet! Högutbildade har stått för hälften av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under åren 2001-2010. Våra regionala högskolor har bidragit till de framstegen. Nu är det dags att ge högskolorna utanför storstäderna ökade forskningsanslag. Sverige har under senare tid ökat antalet studieplatser och byggt ut framför allt högskolorna och de fyra nya universiteten. Resultatet är en kraftig uppgång i utbildningsnivå. Forskningsrapporten från Entreprenörskapsforum En fungerande arbetsmarknad – nyckel till innovation och kunskapsdriven tillväxt (2014 professor Johan Eklund m.fl.) visar att andelen högutbildade i regionerna runt de nya lärosätena har ökat med 34 procent. De nya forskningsresultaten visar att så mycket som hälften av svensk ekonomisk tillväxt under det senaste årtiondet förklaras av högutbildade anställda, medan resterande tillväxt härrör från bland annat teknisk och ekonomisk utveckling.

De regionala högskolorna bidrar till ekonomisk utveckling och borde få mer pengar till forskning, menar KK-stiftelsen.

Det är tydligt att de nya universiteten och högskolorna spelar en oerhört viktig roll i denna utveckling. Men tyvärr är det lika tydligt att dessa lärosäten kraftigt missgynnas ur forskningsperspektiv. Här går närmare 40 procent av alla studenter, men de får mindre än 9 procent av de statliga forskningsanslagen. Sett till effekten på samhällets utveckling bör möjligheterna med starka utbildnings- och

forskningsmiljöer över hela Sverige prioriteras. Tillväxten 2001-2010 hade inte kunnat ske om högskolorna inte kunnat verka och utvecklas. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är en ödesfråga för svenska företag, inte minst för bas- och tillverkningsindustrin som har sin produktion och utveckling utanför

storstäderna. Det är här som tillgången till utbildad arbetskraft behövs. Det är här som den kontinuerliga kompetensutvecklingen måste äga rum. Det är här som forskningen kan bidra till att finna lösningar på problem som företagen står inför. Behov av högutbildade får inte bli en anledning till varför företag måste flytta verksamhet ut ur landet. Om fördelningen i den kommande forskningspropositionen skulle justeras så att Sveriges nya universitet och högskolor under perioden fick upp till 15 procent av forskningsmedlen, tillsammans med en ökad stimulans för forskning i samproduktion med näringslivet, är jag övertygad om att det skulle stärka Sveriges konkurrenskraft betydligt.

Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen

OPINION

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

5


K o m m e n tar e r fr å n w e bb e n M Å N A D E N S F R ÅG A :

V ilk et ä r ditt mål f ö r 2 015 ? Läs mer på sid 10.

I nt e vi l a på han e n

Ut ve c k l as s o m ko m m u n i k atö r

Mitt jobbmål är att fortsätta ligga på topp och att inte vila på hanen. Är på en relativt ny arbetsplats och får väldigt mycket positiv feedback. Då är det lätt att man slappnar av och blir bekväm tänker jag. Privat vill jag få grepp om ekonomin och bli mera sparsam, i detta ligger också i att konsumera mindre, och i så fall köpa second hand i första hand. Bra för plånboken och miljön.

Att utvecklas i min relativt nya roll som vetenskapsjournalist och kommunikatör. Jag vill lära mig mer och få fler uppdrag och på så sätt informera allmänheten om all spännande forskning och vetenskap som finns. Frida HJ

Albert

”Mitt mål är att få fatt i ett jobb som jag trivs med som varar längre än fältsäsongen. Privat vill jag skaffa mig en trädgård.”

Cy k l a m e r Mina mål är att stressa mindre hemma och sluta oroa mig över små saker. Konsumera mindre och använda cykeln mer än bilen. Linn

Helena

”Jag ska förbereda mig så att livet som pensionär blir så bra som möjligt”. Tijej

DU E LLE N :

Ä R E KO M AT B R A F ÖR M I L J Ö N ? Läs mer på sid 9.

Jordbruk m er än to n p e r h e k tar Att kalla ekologiskt tankesätt för pseudovetenskapliga dogmer tycker jag är ett lågvattenmärke för en professor och anser att hans åsikter i övrigt inte heller är mycket värda. Ekologiskt tankesätt väger in fler aspekter än skörd i ton per hektar. Varje någorlunda bildad person förstår att

6

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

konventionella metoder skadar miljön på många olika sätt. Exempelvis övergödningen av Östersjön har koppling till mineralgödsel och inte naturlig näring. Man kan blunda för detta faktum en stund men inte för alltid, men tidsaspekten är väl en pseudovetenskaplig dimension för professorn. Vi har mycket outnyttjad jordbruksmark i Sverige samtidigt som vi redan är ett land som importerar mycket av vår mat. Igenväxning av jordbruksmark är ett problem med minskad biologisk mångfald som följd. Pseudoprofessor


OPINION

F R Å N N Y H E TS B R E V N R 10

F ö r bätt r ad in komstf ö r sä k r in g f r ån 1 janua r i

O n ö d i gt h öja tak et Inkomstförsäkringen är en trygghet, eftersom A-kassetaket ligger så lågt sedan lång tid tillbaka. Men att höja taket på 80 000 kr verkar onödigt. Alla borde klara sig på denna inkomst. Det vore bättre att förkorta tiden på minst12 månaders anställning för att kunna nyttja försäkringen. Alltför många tvingas idag ta kortare anställningar, som vikariats-, projekt- och säsongsanställningar.

”Bra jobbat; även om jag hoppas att jag aldrig behöver nyttja försäkringen!” m1nn13

Vänliga hälsningar Karin

Från Facebook.

Nat u r vetar nas ju l k al e n d e r Agronomen Magnus Stark var en av luckorna i vår julkalender på Facebook och Instagram. Fram till jul presenterade vi sedan en av våra professioner varje dag. Till exempel gömde sig kemist, hippolog, djursjukskötare, biomedicinsk analytiker och hortonom bakom några andra luckor. Det går bra att kika på julkalendern i efterhand och läsa mer om olika spännande saker våra medlemmar jobbar med. https://www.facebook.com/ Naturvetarna eller Naturvetarna på instagram.com

5

i topp på webben

Mest lästa på www.naturvetarna.se år 2014

1. Artikel: Ingen tackar dig när du blir sjukskriven. 2. Månadens fråga: Vill du jobba i kontorslandskap? 3. Månadens fråga: Har du blivit utsatt för trakasserier på jobbet? 4. Månadens fråga: Är du för gammal för att byta jobb? 5. Duellen: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

7


OPINION

L e dar e N

I va r de la c r uz , f ö r bundso r df ö r ande

Hur vill du se Naturvetarna i framtiden? Vi hade alla förhoppningar om en bra start på det nya året. Men terrorattacken på medarbetarna vid satirtidningen Charlie Hebdo i Paris har kastat en mörk skugga över januari 2015. Alla vi som tror på det fria ordet och att människor med olika bakgrund och etnicitet ska leva sida vid sida känner oss bestörta och sorgsna. Mitt i det mörka ska vi inte glömma de positiva händelserna som har manifesterats genom Nobels fredspriser. Pristagarna Kailash Satyarthi och Malala Yousafzai, som båda har överlevt dödliga attentat, visar på den positiva kraft som finns hos människor. Det ger mig glädje och värdighet att vara människa. De som på olika sätt gör goda insatser för mänskligheten är värda all uppmärksamhet och stöd. I andra delar av världen kan fackliga företrädare vara måltavlor för terror och förföljelse. Rätten att organisera sig och jobba fackligt tar vi för självklar här i Sverige, och har sin grund i det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938. Den rätten måste vi förvalta och utveckla på bästa sätt. För Naturvetarna handlar det om att vårda och utveckla avtalen, liksom att påverka politiker och andra beslutsfattare i frågor om till exempel forskning och utbildning, hot och våld på jobbet och psykosocial arbetsmiljö.

På kongressen i höst har du chans att påverka Naturvetarnas framtid. Jobbar vi med rätt frågor eller finns det annat som du tycker är viktigare? Vi i förbundsstyrelsen har tillsammans med kansliet redan börjat planera för hur saker ska löpa fram till kongressen. Nu närmast ska delegater nomineras till valet. Läs mer på den här tidningens baksida.

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Ni kanske tycker att jag är tidigt ute med att

inspirera inför kongressen. Men vi vet av erfarenhet att tiden rullar på snabbt. Rätt var det är så är det november och ni undrar var tiden tog vägen.

I princip kommer den mesta

av tiden på styrelsemötena framöver att vikas åt kongressen. Propositioner ska tas fram, motioner ska läsas och beslutas, men också bokslut och summering av den gångna mandatperioden. Allt detta för att lyckas med förbundets viktigaste händelse: kongressen i november. Men en kongress kan bara lyckas

om vi har medlemmarna bakom oss. Alla 31 000 medlemmar kan inte vara med på kongressen. Desto viktigare är det att ni väljer delegater med omsorg och att era kloka val ger oss en kongress som speglar vår medlemskår. Det finns inga speciella krav på en delegat förutom att man är medlem i Naturvetarna, och sedan är det en fördel om den som nomineras vill vara delegat.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

Alla medlemmar har chans att påverka förbundet genom egna idéer och tankar genom att skriva motioner.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

Önskar er alla med-

lemmar ett riktigt gott arbetsår. Kom ihåg att vi finns för er.

För decemberöverenskommelsen som ger förutsättningar för stabila och långsiktiga politiska beslut över blockgränserna. För att antroposofiska och andra motsvarande preparat kan komma att klassas som läkemedel utan att ha genomgått vetenskapliga och kliniska prövningar.


Duellen Är ekomat bra för miljön? Forskare vid SLU har under många år varit oense om värdet av ekologisk produktion. Trots att båda sidor lutar sig mot vetenskapen kommer de till olika slutsatser. Men de kan också lära sig av varandra.

JA

NEJ

Mar ia Wivstad , forskare och föreståndare

Holg e r Ki rchman , professor vid Sveriges lantbruksuniversitet

för Epok, vid Sveriges lantbruksuniversitet

Varför är ekologisk mat bra/inte för miljön? Den biologiska mångfalden gynnas och pollinerarna blir fler. Kemiska bekämpningsmedel sprids inte i miljön. Utsläpp av övergödande ämnen varierar mellan gårdar och produktionsinriktningar, vilket gör det svårt att bedöma vilket som är bäst i klassen.

Kväveläckaget är normalt större vid ekoodling. Räknat per producerad vara blir utlakningen betydligt större av både kväve och fosfor. Anledningen är att naturliga gödselmedel levererar växtnäring under hela året, även när växterna inte tar upp näringen.

Vilket odlingssystem är mest klimatsmart? Ekologiska mjölkgårdar släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser per liter producerad mjölk som konventionella. Ekogårdar ger visserligen cirka 10 procent lägre mjölkavkastning, men fodret odlas mer klimatsmart. Variationen i utsläpp av växthusgaser på gårdar som producerar vegetabilier är stor.

Det konventionella. Den lägre produktionen vid ekologisk odling leder till att mindre kol fastläggs i marken som mull. Dessutom måste naturmark (skog mm.) uppodlas för att maten ska räcka , vilket orsakar större utsläpp av växthusgaser.

Vilket är bäst för hälsan? Många studier visar att exponering för bekämpningsmedel utgör ett konkret problem för hälsan. För producenterna finns ökad risk för exempelvis Parkinsons sjukdom. Andra studier visar risk för inlärningssvårigheter hos barn till mödrar som på olika sätt exponerats för bekämpningsmedel.

Ekomärket är ingen garanti för att livsmedlen är mer hälsosamma. Gränsvärden för rester av kemiska bekämpningsmedel är satta så att man med god marginal ska kunna äta mat utan några kända hälsorisker. Många livsmedel innehåller naturliga substanser i mycket högre koncentrationer än bekämpningsmedel och dessa kan vara lika giftiga som syntetiska bekämpningsmedel.

Räcker ekomaten till alla? Det är en utmaning att få maten att räcka och fördelas rättvist. Ekologisk produktion ger idag lägre avkastning är konventionell, både i Sverige och på andra håll i världen, men skördegapet varierar starkt mellan produkter. Båda systemen utvecklas och bidrar på olika sätt till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Nej, om all åkermark skulle brukas ekologiskt i Sverige minskar mängden mat drastiskt eftersom eko-skördarna är 20-50 % lägre. Vi skulle bli mer beroende av livsmedelsimport. Cirka 1,8 miljoner hektar extra mark skulle behöva uppodlas för att täcka matbehovet vid 100 % ekoodling.


M å n ade n s fr åga :

Vi lk et är di tt må l fö r 2015? Att sätta upp mål är en bra metod för att kunna utvecklas. Det gäller även utanför jobbet och kan handla om allt från att göra drömresan till att oftare träffa sina vänner. Nu undrar vi vilka dina mål är för nästa år. Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

NAT U RVETARE

NR 1 2 0 1 5

Läs kommentarer från webben, sid 6.


Sätt upp mål som du själv kan påverka Mål ska vara möjliga att uppnå, gärna med delmål på vägen. Sätt hellre målet att förbereda dig perfekt och slipa dina talanger än att bli mästare. Det ger positiv energi, enligt mentala coachen Stig Wiklund. Det tog fem år för LRF:s regionkontor i Västernorrland att bli Sveriges bästa arbetsplats. – Vi satte ett tydligt mål och satsade på att utveckla medarbetarna. Vi fokuserade på några saker och valde bort. En nyckel är att ha tålamod: Håll i och håll ut, säger Stig Wiklund, tidigare regionchef. Så här i efterhand inser han att resan dit var roligare än själva priset, som blev något av en bonus och kvitto på att de gjorde rätt. – För en grupp är det viktigt att alla är med på tåget och att man har en gemensam målbild, som ska följas upp och utvärderas. Den ska hållas levande och inte gömmas undan. Sätt upp en skylt eller fäst målbilden på kylskåpet. I dag är han mental coach för flera världsstjärnor i skidor och för chefer i näringslivet. Den idrottsintresserade minns kanske Johan Olssons femmil på skid-VM, där han gjorde det omöjliga och gick loss efter mindre än halva sträckan och vann. S präng e r g rän s e r

Stig Wiklund menar att det finns många beröringspunkter mellan att lyckas i idrott och i arbetslivet. Båda handlar om att prestera och vara bäst när det gäller, där mental träning kan få folk att spränga gränser. – Att sätta upp mål kan också handla om att må bra, kopplat till mat, motion och sömn. Ett personligt mål kan vara att snitta

För en grupp är det viktigt att alla är med på tåget och att man har en gemensam målbild” Stig Wiklund är mental tränare för flera skidstjärnor.

till exempel 10 000 steg per dag, att träffa sina vänner oftare, eller att göra den där resan som man har drömt om länge. Han varnar för att sätt ribban för högt, även om det kan passa en del. Rimliga mål med delmål är bättre för de flesta. De måste vara möjliga att nå. – Det ger inre motivation att nå delmål och fira det. För högt uppsatta mål leder lätt till frustration och uppgivenhet när de inte uppnås. Med sina skidstjärnor har Stig Wiklund testat en metod som inte har resultatfokus. Det innebär att man släpper tanken på att till exempel bli bland de tre bästa i världscupen. – Sätt i stället upp prestationsmål, som bara du själv kan påverka. Då frigörs positiv energi och du undviker prestationsångest.

Hur kan ett prestationsmål se ut? – Det kan handla om förbereda sig på bästa sätt genom att slipa detaljer, som för skidåkaren kan innebära att träna stakning eller skejting. Kan jag använda metoden i arbetslivet? – Ja, istället för att sätta upp målet att bli befordrad lägger du fokus på sådant som du själv kan påverka. Förbered dig för uppgiften och öva på att vara ledare, slipa på detaljer och bygg upp en trygghet för att klara uppdraget. Precis så gjorde en av Stig Wiklunds chefer som han coachade. Istället för att bli frustrerad över mål som inte infriades blev hon glatt överraskad när hon erbjöds att bli högre chef. Vad är poängen med att sätta upp mål? – Själva processen har ett värde i sig och är ett sätt att medvetandegöra vad man vill och hur man ska nå dit. Positiv press ger energi och inre motivation. LEL

NR 1 2 0 1 5

NAT U RVETARE

11


NYHETER

Va d h ä n d e s e n ?

Zandra har återvänt till livet POSTTI D N I NG

B

N AT U R V E TA R

avsändare: Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturv etarna.se användarnamn: ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnumme r

N u m m e r 2 2014

E N R 2 2 01 4

Karriär, vet e n s K a p, n ät verK

månade n s fråga:

För nästan ett år sedan publicerade vi ett läsarbrev, som fick en otrolig spridning i sociala medier. Efter ett nytt uppsving runt nyår har texten delats totalt 150 000 gånger. – Jag har bytt karriär, säger dietisten och skribenten Zandra Hedlund. Texten som först publice-

rades i tidningen Naturvetare handlade om utbrändhet och berörde på djupet. Även de som inte har varit där själva kunde förstå hur det kan upplevas att inte orka någonting. Bara att stiga upp ur sängen på morgonen är ett stort projekt.

Jag orkar göra saker och är inte längre likgiltig och apatisk” När Zandra Hedlund skrev texten hade hon den värsta tiden bakom sig och hon jobbade halvtid på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Arbetstiden ökade successivt och hon gick upp i tid med målet att komma tillbaka på heltid.

12

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Men det var hon inte mogen för, utan föll tillbaka och försökte igen, och igen. Är samhälls d e battör

Nu är hon tjänstledig från sitt ordinarie jobb för att studera medieteknik. Den virala succén gjorde att hon fick erbjudanden från olika tidningar och webbar. I dag är hon samhällsdebattör och har skrivit för bland annat Aftonbladet och Nyheter 24. Zandra Hedlund har fått en ny karriär och ett mervärde i livet. – Nu inser jag att jag är duktig på att skriva och har hittat ett sätt att uttrycka mig. Jag skrev rätt mycket när jag var yngre, men inte på senare tid. Hon hade på känn att texten om utbrändhet skulle ge viss uppmärksamhet. – Men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att de stora tidningarna i Norden skulle publicera min text.

med på After work Genomslaget ingsociala medier kom också som en överraskning. Många har också kontaktat henne, en del bara för att tala om att de gillade texten, medan andra ville ha goda råd och dela med sig av sina erfarenheter. – När man är mitt upp i sjukdomen är det svårt att ge råd.

Vill du jobba i landskap?

Tema: Marknadsför din kompetens

Ta chansen att under trevliga former bredda ditt kontaktnät och få tips på hur du marknadsför dig själv och din kompetens. Vi startar med ett föredrag och minglar vidare under kvällen.

7

Läs mer och anm älan: www.n aturvet arna.se /afterw ork

tips som håller hjärnan pigg

Mer blågult på tallriken?

U n d e r vå r e n b e söKe r vi fö Ljan de orte r :

» göteborg: 20 mars, Gothia Towers,

» Linköpings universitet: 25 mars

Mässans gata 24

» stockholms universitet: 1 april

Tankenötter

» Karolinska institutet: 2 april

» Lunds universitet: 7 april » alnarp, sLU: 8 april

» Umeå universitet: 15 april

» Uppsala universitet: 23 april

Du är välkommen att

bjuda med en vän.

Vägen tillbaka Zandra Hedlund blev utbränd

d U E l l o m ko sT T i l ls koT

T sid 9 |

b l i E N m öT E s E xpE RT

sid 38

|

sj U N g A i kö R sid 64

Mår mycket bättr e

I dag är det annorlunda. Att inte vara på jobbet har gjort stor skillnad. I dag är hon formellt friskskriven. – Jag mår mycket bättre än för ett år sedan, även om jag inte är helt återställd. Under hösten har jag jobbat med min magisteruppsats i kostvetenskap och varit tjänstledig från arbetet. Det är ingen tvekan om att hon gillar uppmärksamheten, som kan ha påskyndat tillfrisknandet. Men hur var det att komma tillbaka till jobbet och hur reagerade kollegorna? – Reaktionerna från dem var positiva. Nästan alla kollegor har läst och tyckte det var bra. Chefen hade dock uppskattat att få veta att min artikel skulle publiceras. Vid sidan av det har folk kommit fram på stan och tackat. Det visar att man inte

Ett magasin som fick stor uppmärksamhet i media .

behöver vara rädd för att berätta. För mig har det varit till fördel att inte smyga med min sjukdom. Fick du den hjälp som du förväntade dig? – Stödet från Företagshälsovården passade inte mig. Jag orkade inte med den krävande behandlingsformen – kognitiv beteendeterapi – och fick skuldkänslor. M i n d fu ln e ss hjälpte

Desto bättre var stödet från den öppna psykiatrin vid Landstinget. – Där var det gruppbehandling som gällde och vi praktiserade medveten närvaro – mindfulness. Det var mer kravlöst


Vad fick dig att åka ti ll S i e r ra Leon e? Hippologen Johanna Bogren var volontär på ett av Läkare utan gränsers fältsjukhus för ebolasmittade i Sierra Leone i höstas. I sitt andra liv i Sverige är hon stallchef på polismyndigheten. – Jag mår bra av att göra saker som jag behärskar. Det är också ett unikt äventyr som jag inte vill vara utan. Att se en människa resa sig och bli frisk ger en otrolig lyckokänsla. Alla som överlever ebola firas med sång och dans på sjukhuset.

där och jag lärde mig att känna igen kroppens signaler. Hur märks det att du är nästan frisk i dag? – Jag orkar göra saker och är inte längre likgiltig och apatisk. Jag kan bli trött, men känner mina gränser. Så visst kan man

Vilken var din roll? – Jag jobbade med HR-frågor, vilket innebär att vara lite av allt i allo. Det handlar bland annat om att rekrytera personal, lägga scheman, se till att löner utbetalas och att säkerhetsutrustning finns på plats.

säga att jag har fått livet tillbaka. Ditt bästa råd till andra? – Våga be om hjälp och kontakta Företagshälsovården. Kom ihåg att arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön och ska ge stöd. Dra i handbromsen innan det är för sent. LEL

Hur fungerar en fältklinik? – För att inte smitta andra bygger man upp en klinik bara för ebolapatienter. Till 60 bäddar behövs närmare 300 lokalanställda och 20-30 internationella experter. Personal som behövs är bland annat läkare och sjuksköterskor, liksom personal som sprayar med klorin för att hindra smittspridning, kockar, ambulansförare och bårbärare för att nämna några. Är det svårt att rekrytera personal? – I Sierra Leone är det lätt eftersom jobben är så få där. Det är svårare att locka så många experter från andra länder eftersom man normalt endast jobbar en till två månader och sedan ersätts.

F oto : J e r r y B o m a n

Hur bedömer du riskerna? – Det är ett lugnt land, så det är säkert på det sättet. Med de hårda säkerhetskrav vi har så är risken liten att bli sjuk, men ett antal internationella volontärer har dock smittats, så visst finns risken. Av den inhemska befolkningen räknar man med att knappt hälften av de smittade som får vård överlever.

I dag mår Zandra Hedlund mycket bättre. Våga be om hjälp och dra i handbromsen är hennes råd till andra som är riskzonen.

Är en vändning på gång? – Ja, i Liberia där smittan slog till med full kraft direkt. Där lägger man också stora resurser för att jaga viruset. Hur var det att komma hem? – Det har gått bra, bland annat tack vare en förstående chef som tog reda på fakta om sjukdomen och dess smittspridning. Jag stod under temperaturkontroll under inkubationstiden, tre veckor efter hemkomsten. LEL

NR 1 2 0 1 5

NAT U RVETARE

13


NYHETER

M iljö viktigare än arv N y s t u d i e Vårt im-

munsystem påverkas mer av miljön än av våra genetiska anlag. Det visar en ny studie från Karolinska institutet. Forskarna har jämfört tvillingar och sett att deras immunförsvar ser olika ut

2 miljoner F o r s k n i n g s a n s l a g Sabine Reinfeldt och Malin Johansson har fått en miljon kronor vardera från Hasselbladsstiftelsen. Sabine Reinfeldt forskar i medicinteknik vid Chalmers tekniska högskola, och har tagit fram en ny typ av hörselimplantat. Malin Johanssons forskning inom medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs Universitet handlar om hur tarmen skyddas från bakterier. Detta kan leda till bättre behandling för personer med inflammatoriska tarmsjukdomar. Hasselbladsstiftelsen delar varje år ut forskningspengar till kvinnliga naturvetare vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet eller Karlstads universitet. Stiftelsen har också skrivarstipendier för naturvetare. AN

Chalmers satsar på bioteknik Chalmers har startat en ny institution för forskning inom bioteknik. Institutionen för biologi och bioteknik kommer att engagera 160 personer inom livsmedelsvetenskap, industriell bioteknik, sysJens Nielsen blir prefekt för institutembiologi och ketionen för biologi och bioteknik. misk biologi. Några tillämpningar är tillverkning av nya material, energi eller läkemedel. Satsningen innebär också ett större fokus på utbildningarna i bioteknik. AN s at s n i n g

14

NAT U RVETARE

NR 1 2 0 1 5

9

och att skillnaderna blir större med tiden. Miljön påverkar genom till exempel den normala bakteriefloran, infektioner, vacciner, födoämnen och andra faktorer som immunförsvaret känner av och anpassar

risker som hotar jorden

För fem år sedan definierades nio viktiga miljöprocesser som styr jordens stabilitet och hur stora förändringar i dessa som är hållbart för planeten. Ny forskning som publicerats i Science januarinummer visar att gränsen har överskridits för de fyra riskfaktorer som står högst på listan. Det innebär stora risker för dagens och framtida samhällen, till exempel störningar i ekosystem och högre temperaturer. Forskarna bakom rapporten hoppas att FN:s globala hållbarhetsmål, som ska antas i höst, kan skapa förutsättningar för långsiktig mänsklig välfärd inom planetens gränser. AN

Miljö

sig till. Forskarna bakom studien hoppas att fynden ska kunna bidra till att förutsäga vilka som har högre risk att drabbas av immunrelaterade sjukdomar, och till att utveckla behandlingar. AN

1. Klimatförändringar 2. Förlust av biologisk mångfald 3. Förändrad markanvändning, till exempel avskogning 4. Förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor 5. Ozonskiktets uttunning i stratosfären 6. Havsförsurning 7. Färskvattenanvändning 8. Mikroskopiska partiklar i atmosfären 9. Nya kemiska substanser


God djurhälsa ger konkurrenskraft Att ha friska djur och ett bra smittskydd är viktigast för det svenska lantbrukets konkurrenskraft. Det anser medlemmarna i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, enligt en ny undersökning. De tycker också att det är angeläget att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. Andra viktiga frågor är att undvika att handelsgödselskatten återinförs, myndigheters handläggningstider och livsmedelsindustrins förädling. l a n t b r uk

– En god djurhälsa är den största konkurrensfördel svenskt lantbruk har gentemot omvärlden. Vi har medlemmar inom alla led i lantbruket och många arbetar med att säkerställa att djuren mår bra. Att man anser att djurhälsa och smittskydd är viktigast är väldigt glädjande, säger Kristofer Jervinge, utredare arbetsmarknadspolitik Naturvetarna. AN

88 procent… b a r o m e t e r … av svenskarna tycker

att den vetenskapliga utvecklingen de senaste 10 till 20 åren har gjort livet bättre. Det visar Vetenskap & allmänhets barometer för 2013/14. Andra slutsatser är att de flesta anser att det är viktigt att satsa pengar på grundforskning och att några av de viktigaste ämnena är effek-

tivare och miljövänliga energikällor och genteknik för behandling av sjukdomar. Majoriteten av de tillfrågade har ganska eller mycket stort förtroende för forskare. Inställningen påverkas ofta av medias rapportering och ju mer forskning man läser om desto mer positiv verkar man bli. AN

3 snabba Börje Börjesson, ställföreträdande prefekt på Skogsmästarskolan vid SLU, har tilldelats Silverkvisten av Föreningen Skogen.

1. Hur känns det? – Lika roligt som överraskande. Jag var på ett seminarium om kommunikation i skogen när motiveringen lästes upp. Då viskade bordsgrannen till mig: ”Det måste vara du”. Annars brukar det vara någon som är mitt i skogsbranschen som får Silverkvisten. Även om jag är med och formar framtidens skogsfolk, så befinner jag mig lite i periferin. 2. Varför är det så viktigt med fler kvinnor i skogen? – Vi måste bredda rekryteringen och inte bara locka grabbar från landsbygden. Tjejer och killar med olika etnisk bakgrund från städerna berikar och ger en mer kreativ miljö. Det motverkar också en machokultur som branschen än i dag präglas av på sina håll. Kom ihåg att allt fler skogsägare är kvinnor. 3. Ännu ett skäl till priset är ditt arbete för kontakter med arbetslivet. Hur jobbar ni med det? – Det har blivit något av vårt signum. Våra kontakter med näringen måste hela tiden vårdas. Vi lägger in studiebesök och exkursioner hos företag och myndigheter, som också kommer hit och föreläser. Företagen är med på noterna, är generösa och ställer upp, vilket de också vinner på. LEL

Årets barometer visade att förtroendet för forskare minskat något, men från en hög nivå.

NR 1 2 0 1 5

NAT U RVETARE

15


87%

ha r et t r e le va nt ar b et e e ll e r är nö j da m e d s it t ar b et e o ch ha r i ng a p la n e r på at t by ta

N y r a p p o r t f r å n N at u r v e ta r n a :

Nybakade naturvetare får snabbt jobb Tre av fyra nyutbildade naturvetare har jobb tre månader efter examen. Men universiteten måste bli bättre på att förbereda studenterna för arbetslivet. Kunskap om arbetslivet ger en bättre start i karriären, menar rapportförfattarna. Text:

16

l ar s - er i k l i l j e b ä c k

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

foto:

A nna Le d i n W i r é n


TE M A

Sara Hassanzadeh och Peter Gustafsson ser en framtid inom life science.

När fick du ditt första jobb efter examen?

I vilken utsträckning fick du information om arbetsmarknaden under studietiden?

Mer än 12 månader

52 49

7-12 månader

27

37

24

37

1-3 månader

31

24 25

Liten eller mycket liten Varken eller Stor eller mycket stor Vet ej

Ju mer information man får om arbetsmarknaden under studietiden desto snabbare får man jobb efter examen, enligt Naturvetarnas undersökning.

%

20

14

43

4-6 månader Innan studierna avslutades

28

2

39 47

1


TEMA

N

ärapå alla, 94 procent av de som tog examen under läsåret 2010/11, har eller har haft ett kvalificerat arbete efter examen. – Arbetsmarknaden ser bra ut för naturvetare. De flesta etablerar sig snabbt och karriärmöjligheterna är goda, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna. Men det finns saker som kan bli bättre, visar den undersökning som hon har gjort tillsammans med kollegan Elisabeth Möller. – Många är missnöjda med den information som universiteten ger om karriärmöjligheter och den arbetsmarknad som väntar efter examen, säger hon. Intre s sant sam ban d

Rapportförfattarna ser ett samband mellan den bristfälliga informationen och hur väl man lyckas på arbetsmarknaden. De studenter som har fått liten inblick i arbetslivet tar längre tid på sig att komma in i jobbet och de har mindre relevanta arbeten. Här finns en stor skillnad mellan naturvetare som har gått en yrkesutbildning och de som har en generell examen. Hela 45

procent av dem med en generell masterexamen är missnöjda med informationen om arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för dem som har en yrkesexamen är 8 procent. De är också generellt nöjdare med kontakten med arbetslivet under utbildningen. Jägmästarna och skogsmästarna sticker ut med en nöjdhet på 80 procent, medan snittet är 54 procent, enligt Marita Teräs. S kär pn i n g k rävs

Att så många upplever att kontakten med arbetslivet är dålig tycker rapportförfattarna är oroande. – Här krävs det skärpning av universiteten, eftersom vi vet att kontakten med arbetslivet är så viktig för hur väl studenterna lyckas i yrkeslivet, säger Marita Teräs och Elisabeth Möller. Kanske den svaga kontakten med arbetslivet är en förklaring till att bara 54 procent av de nyexaminerade skulle välja samma utbildning igen om de fick välja på nytt. Men även här sticker naturvetare med yrkesexamen ut. Sju av tio skulle välja om samma utbildning. – Det främsta skälet är missnöje med karriärmöjligheter, vilket motsägs av rapporten, som pekar på att dessa i själva verket är goda. Möjligen kan det vara så att de nyutbildade inte är tillräckligt bra förberedda för arbetslivet snarare än att de har fel inriktning på sina studier, spekulerar Marita Teräs. Vi d gar s i na vyer

Desto mer glädjande är att många, 85 procent, vidgar sina vyer under utbildningen. Det handlar om allt från att arbeta extra och ha förtroendeuppdrag till att praktisera och göra exjobbet utanför akademin. – De får snabbare ett relevant och kvalificerat jobb, en fast anställning efter examen, säger Elisabeth Möller. H oppas på d rag h jälp

Elisabeth Möller och Marita Teräs har undersökt arbetsmarknaden för nyutbildade.

18

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Vad är ert budskap till universiteten? – De måste ta frågan om att förbereda studenterna för arbetslivet på allvar. Det behövs styrning och struktur för det. I dag

De som har e n yr ke s exam e n

är också g e n e r e llt nöj dar e m e d kontakte n m ed ar b etslivet u n de r utb i ldn i ng e n

bygger det allt för ofta på eldsjälar, vilket inte är hållbart, säger Marita Teräs. Vad kan studenterna själva göra? – Vi vill peppa dem att ställa krav på sin utbildning, samt att redan under studietiden börja fundera på vad de vill, vart de är på väg samt vad som krävs för att nå dit.

V i lk a t i llf r åg a d e s? Enkätundersökningen genomfördes i maj 2014. Av 2 600 naturvetare som tog en examen (kandidat-, magister-, master-, yrkes- eller forskarexamen) under läsåret 2010/11 svarade 52 procent. Enkäten skickades till alla naturvetare, både medlemmar i Naturvetarna och de som inte är medlemmar.

R a p p o r ts l ä p p Rapporten presenterades på ett seminarium 29 januari. Ladda ner rapporten: www.naturvetarna.se

H u r s e r d e t u t på d i t t l ä r o s ät e? Vi kan ta fram specifika fakta om de olika universiteten som ingick i undersökningen. Kontakta oss, så kommer Naturvetarna till ditt lärosäte och presenterar resultaten.


De flesta i min kurs fick jobb ganska lätt”

E r i k H å f f, j ä g m ä s ta r e

75%

m tr e ha de jo b b i no r te f e m ån ad e r n e am x e

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag?

>

Annat SÖKER ARBETE STUDERAR Arbetar heltid

DOKTORERAR FÖRÄLDRALEDIG

Arbetar Deltid

DRIVER EGET FÖRETAG


Erik har hittat rätt Som de flesta jägmästare fick Erik Håff jobb nästan direkt efter examen. I dag är han skogsförvaltare i Järfälla kommun, som har mycket tätortsnära skog. Där handlar det mer om att skapa ekologiska än ekonomiska värden. Efter ett kort mellanspel i ett tidigare

yrke som anläggningsdykare fick Erik Håff ett jägmästarjobb kort tid efter examen. Som skogsbränsleledare på Mellanskog såg han till att hyggesrester kom till nytta som biobränsle. – De flesta i min kurs fick jobb ganska lätt. Utbildningen var mycket bra. Den roll jag har idag som skogsförvaltare i kommunen hade jag inte klarat utan min jägmästarexamen. Däremot är han inte lika nöjd med arbetslivskontakten under utbildningen. – Den var främst inriktad på det traditionella produktionsskogsbruket i skogsbo-

lagen. Min profil låg på jakt, fiske och skogens sociala värden. De intressena blev inte lika väl tillgodosedda, sett till informationen om den arbetsmarknad som väntade. Men Erik Håff hittade rätt ändå. När det lediga jobbet i Järfälla blev ledigt sökte han det direkt. Där stortrivs han. – Det är ett mångsidigt jobb, där vi ökar värdet av skogen. Men inte virkesvärdet i första hand. Många här i Järfälla bor granne med skogen och gillar att vistas där. Jobbet handlar om att skapa miljöer för biologisk mångfald genom att gynna ekar och andra ädellövträd, liksom blomman-

de örter. För att uppnå det krävs det ofta röjning och fällning av barrträd. – Det är inte alltid så populärt att förändra miljön genom att fälla träd. En fördel är att jag ofta möter allmänheten direkt och kan förklara kommunens avsikter. Det kan ibland vara en pedagogisk utmaning. I jobbet ligger också ansvar för vil-

tet på kommunens marker, liksom för det småskaliga sågverket och att bygga bänkar, skyltar och annat som underlättar för invånarna att besöka skogen. Vad gör du om tio år? – Det finns ett mål att flytta hem till Jämtland. Men jag trivs bra här, så vi kanske blir kvar.

E r i k Håff Utbildning: Jägmästare, examen 2010. Arbete: Skogsförvaltare i Järfälla kommun. Familj: Fru och två barn i Viksjö. Bördig från Östersund. Ålder: 33 år. Håller sig attraktiv på arbetsmarknaden: Har koll på branschen och går kurser. Jag utmanar mig själv, som att framträda i media och hålla föredrag. Fritid: Familj och vänner, friluftsliv, jakt, fiske, utförsåkning och träning.

Det lilla sågverket, som drivs i egen regi, förser kommunens friluftsområden med virke till bänkar, skyltar och annat som gör att invånarna lockas ut i skogen.

20

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Filmtips: Monty Python och Band of Brothers.


TEMA

Bra f lyt för Kristin Exjobbet på Kemikalieinspektionen gav Kristin Häglund kontakter i textilbranschen. I dag är hon kemisk specialist på H&M. Kristin Häglund har dubbla kompetenser. Med nutrition i botten spetsade hon sin utbildning med toxikologi. – Jag har nytta av båda utbildningarna, som har kemin gemensam. I mitt nuvarande jobb på H&M betyder kunskaperna i toxikologi mest. Som nutritionist fick hon jobb direkt efter examen på ett konsultföretag för märkning av livsmedel. Det var ett sommarvikariat, där hon skötte konsumentkontakterna.

Till jobbet på H&M skickade hon in en spontanansökan och hoppades att de skulle höra av sig. – Det gjorde de när en i personalen skulle vara föräldraledig. Lagom till att vikariatet upphörde slutade en kollega. Då blev jag erbjuden en tillsvidareanställning. Så visst har det flutit på bra. Intresset för textilier väcktes när hon

gjorde exjobb på Kemikalieinspektionen, där hon knöt kontakter med folk i textilbranschen. I dag sätter hon kravspecifikationer på det globala klädföretagets tillverkning i olika delar av världen, främst Asien. – Men det handlar inte bara om kläder, utan även skor, accessoarer och övrigt sortiment som företaget erbjuder. Det är mycket att hålla sig uppdaterad om när det gäller potentiellt farliga kemikalier i olika material, som plast, glas och metall.

Hon förklarar att H&M går före och håller sig på en nivå som överstiger lagkraven. – Lagstiftningen är lite bristfällig när det gäller konsumentprodukter av det här slaget. Vi samarbetar med andra företag i världen för att göra produkterna säkrare. Just nu har Kristin Häglund annat i tan-

Dubbla examina har tagit Kristin Häglund till H&M.

karna. Hon är föräldraledig och avser att vara tillbaka på jobbet efter sommaren. Studietiden känns redan avlägsen. När jag frågar henne om hur arbetslivskontakten var så skilde den sig mellan utbildningarna. – När jag läste nutrition var det mest

vi själva, som genom Nutritionistföreningen ordnade studiebesök, arbetsmarknadskvällar och liknande. Toxikologutbildningen var mer

forskningsinriktad. Men det fanns ändå plats för studiebesök på kemikalieinspektionen, giftinformationscentralen och i läkemedelsindustrin. Det varvades med gästföreläsare som kom till Karolinska institutet.

K r i sti n Häg lu n d Utbildning: Kandidatexamen i nutrition år 2010, Stockholms universitet och masterexamen i toxikologi, Karolinska institutet år 2013. Yrke: Kemisk specialist på H&M. Ålder: 27 år Familj: Sambo Erik Ardelius (Frilansfotograf/journalist) och barnen Edvin 3 år och Henning 6 mån. Fritid: Fotboll. Lästips: Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson. Bästa karriärtips: Fundera på vilken slags karriär du vill göra.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

21


TEMA

Raka spåret för Peter Biomedicinaren Peter Gustafsson vet vad han vill och är nöjd med sitt utbildningsval. Det är forskning inom akademin som fångar hans intresse. Det var många som konkurrerade om den dok-

torandtjänst som Peter Gustafsson har. – Jag hade fördelen att behärska de molekylära teknikerna och kunde producera direkt, säger han ödmjukt.

Han ingår i en forskargrupp på 40 personer inom

hjärt- och kärlmedicin vid Karolinska institutet. – Min roll är att titta på hur genetiska variationer påverkar fettmetabolismen och hur fett inlag-

ras i blodkärlen, så kallad åderförfettning. Det är en vanlig orsak till stroke och hjärtinfarkt. Förhoppningen är att forskningen

ska leda till bättre behandlingsmetoder mot hjärt- och kärlsjukdomar. Grundforskningen handlar om att öka kunskapen om mekanismerna bakom sjukdomarna. Peter Gustafsson har precis fått en tjänst. De första två

åren var det doktorandbidrag som gällde, vilket är praxis på KI.

Även om han gick raka spå-

ret till forskningen, så gjorde han lite annat mellan kandidatexamen och masterexamen. Då var han assistent och jobbade med olika labbtekniker.

Det är ingen tvekan om att

han har hamnat rätt. – Om jag fick välja om utbildning idag skulle det bli samma. Det är så himla kul att gå till jobbet. Jag gillar den frihet som grundforskning innebär. Vad gör du om tio år?

Under studietiden fick Peter Gustafsson bra information om att göra karriär inom akademin.

22

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

– Jag har fått blodad tand för akademisk forskning, så det vill jag fortsätta med det, antingen här eller utomlands. Att jobba i andra länder skulle

gynna både min personliga och professionella utveckling. Han har inte stängt

dörren till världen utanför akademin. – Jag kan tänka mig att jobba i industrin under en period och sedan komma tillbaka. Det tror jag berikar forskningen.

Var du nöjd med arbetslivskontakten

när du gick grundutbildningen? – Fokus låg på akademin, som var mitt intresse och därför var jag mottaglig för det. KI ville ha kvar oss biomedicinare, vi är attraktiva som grupp.

P e t e r G u s ta f s s o n Examen: Master i biomedicin, 2012. Gör nu: Doktorand på Karolinska institutet inom hjärt- och kärlmedicin. Ålder: 26 år. Fritid: Distriktsdomare i innebandy. Håller igång fysiskt och träffar vänner. Bästa sida: Noggrann. Vill ha saker på mitt sätt (kanske också kan vara en svaghet). Boktips: The End of Faith – Religion, Terror and the Future of Reason av Sam Harris.


Sara byggde på sin BMA Att kombinera kunskaperna i labbvetenskap och biomedicin är målet för Sara Hassanzadeh. Men hon håller inte med om att det är gott om jobb för biomedicinska analytiker som har vidareutbildat sig.

– Det är en jättebra erfarenhet och kan bli den språngbräda jag hoppas på. Jag söker motsvarande jobb inom industrin, men där är konkurrensen hård.

Sara Hassanzadeh valde att bygga på

Hur var arbetslivskontakten?

sin BMA-examen med två år och få en master i biomedicin. – Det ångrar jag inte. Den examen är en väg in i life science-världen och ger andra möjligheter än att jobba inom landstinget, som i dagsläget inte har tjänster för den dubbla kompetensen.

Även om hon är nöjd med sin BMA-utbildning tycker hon att det är lite för låga krav för att komma in, liksom för att få examen. Det menar hon urholkar kvaliteten på sikt. – Men det är stora skillnader mellan utbildningarna. Som tidigare ambassadör för utbildningen fick jag bra inblick. Till exempel finns inte längre den kurs i instrumentteknik, som KI erbjöd tidigare. Den gav ett försprång på arbetsmarknaden.

Som klinisk prövningsledare är hennes roll att samordna och kvalitetssäkra de studier som görs. En studie handlar om hur sömn påverkar metabolism – ämnesomsättningen i kroppen. Där pågår även studier om fetma och anorexia.

– Praktiken i slutet av BMA-utbildningen var värdefull. I övrigt ordnade vi genom Naturvetarna studiebesök på bland annat Läkemedelsverket och Livsmedelsverket. Däremot håller hon inte med om att arbetsmarknaden för BMA är så bra som det sägs. – Det är få lediga jobb och de som finns är ute i landet. Jag vill jobba i UppsalaStockholm.

– Jag vill kunna kombinera mina kunskaper i labbvetenskap och biomedicin, och bidra till global hälsa.

Sara Hassanzade h Utbildning: Leg biomedicinsk analytiker, examen 2010, KI och masterexamen i biomedicin, examen 2013 från BMC, Uppsala universitet. Jobbar: Klinisk prövningsledare på Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet. Ålder: 27 år. Bor: I Uppsala. Kopplar av med: Tränar på gym, promenerar och umgås med vänner och familj. Stark sida: Driven och envis. Kan utveckla mitt tålamod. Förtroendeuppdrag: Var tidigare ordförande för BMA-föreningen inom Naturvetarna.

Vad gör du om tio år?

För sin egen del fick hon jobb direkt ef-

ter examen på ett privat vårdbolag efter att ha praktiserat där. Sedan följde en kortare anställning som BMA i landstinget. Men hon kände att hon ville utvecklas och komma vidare. Så i dag är

hon klinisk prövningsledare inom akademin.

Som biomedicinsk analytiker och biomedicinare vill Sara Hassandezah jobba inom life science-branschen.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

23


Skogsakademikernas stipendier Det finns pengar att söka från två stipendier som hanteras av Skogsakademikerna, som ingår i Naturvetarna. Dessa är Kamratfonden och von Porats fond. Stiftelsen Kamratfonden Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet. Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Stiftelsen von Porats fond Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare Ernst von Porats donationsfond. Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar ekonomiskt bidrag i en medicinskt eller socialt svår situation. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

För båda stipendierna gäller: Ansökan kan normalt göras en gång per år. Ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. Ansökningshandlingar returneras inte. Så ansöker du: Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). Ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. Ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. Ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp. Ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. Ange i ansökan hur det ska ske. Det kan vara en rapport eller som en artikel i Naturvetare. Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det. Skicka ansökan till: Skogsakademikerna c/o Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

CHEF


R E P O R TA G E

Saltet som fångar upp och mäter strålning Efter fältprover i Tjernobyl och i Fukushima har forskare i Lund utvecklat en metod för att mäta strålning med bordssalt. Vid låga stråldoser verkar salt fungera lika bra som dosimetrar. Text

Johan Joelsson

foto

J o n ata n J a c o b s o n

Maria Christiansson och Christian Bernhardsson bestrålar en docka från olika vinklar i experimenten.

>


R E P O R TA G E

E

tt saltkorn har betydligt bättre minne än vad man tidigare trott. I alla fall när det kommer till att registrera låga doser strålning. Med hjälp av vanligt bordssalt i svarttejpade behållare, utplacerade i Tjernobylområdet och i Fukushima, har svenska forskare upptäckt att salt i flera avseenden är lika pålitligt som de dosimetrar som används inom exempelvis kärnkraftsindustrin. Bakom de nya rönen står en Malmöbaserad forskargrupp inom medicinsk strålningsfysik knuten till Lunds universitet. Gruppen bildades 2006 och består idag av sex personer, bland annat Maria Christiansson och Christian Bernhardsson som båda disputerat med avhandlingar på temat salt och strålningsdetektion. Fokus på bor d ssalt

När vi ses i ett konferensrum på Skånes universitetssjukhus i ett vintergrått Malmö berättar de att det från början var tänkt att gruppen skulle studera hur tegel och porslin reagerar på strålning. Men eftersom processen är omständligare valde man att istället fokusera på bordssalt – en produkt som även har den fördelen att den finns i nästan alla hushåll världen över. Redan på 1950-talet upptäcktes det att salt hade ett slags ”minne”. Men efter att ha slagit fast att salt kunde fånga upp och registrera höga strålningsdoser i labbmiljö gjordes knappt någon ytterligare forskning i ämnet. – För något årtionde sedan blev apparaterna mer sofistikerade, vilket möj-

26

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Redan på 1950-talet upptäcktes det att salt hade ett slags ”minne”

liggjorde noggrannare mätningar. Det var då vi kom in i det här, säger Christian Bernhardsson. – Forskarna före oss konstaterade bara att det gick att använda salt. Men vi har nu testat det praktiskt i ryska byar samt i Japan, säger Maria Christiansson. Te stat i Tj e r nobyl

Genom att placera ut salt i Tjernobylområdet – i köksskåp, utomhus på fasta stationer och i behållare som människor burit runt halsen – har forskarna vid upprepade tillfällen kunnat mäta de strålningsnivåer som härstammar från den tragiska kärnkraftsolyckan 1986. Analyserna av det strålningsexponerade saltet har sedan jämförts med på plats-mätningar gjorda med traditionella dosimetrar. Successivt gick det upp för forskarna att saltets kapacitet att lagra information om hur mycket strålning det exponerats för, var betydligt bättre än vad man tidigare anat. Under fältarbetet, som pågick i flera år, strävade forskarna hela tiden efter att få saltet att registrera allt lägre nivåer av strålning. S kyd das från lj us

– Höga stråldoser, som man inte överlever, är mindre relevanta att studera. Vid lägre doser går det att sätta in behandling. Eller informera om att doserna är försumbara i förhållande till normal bakgrunds-

strålning, säger Christian Bernhardsson. I Maria Christianssons avhandling, som lades fram i våras och i huvudsak fokuserar på den konkreta utläsningstekniken, gjordes även mätningar med salt i japanska Fukushima. Precis som i Tjernobylområdet placerades saltbehållare ut i olika miljöer under en begränsad period. Försöken skedde både under 2013 och 2014. – Det var en kollega till mig som skulle dit i ett annat ärende. Så jag passade på att skicka med dosimetrar och salt som placerades ut med lyckat resultat, säger hon. En förutsättning för att metoden ska fungera är att saltet som ska avläsa

Så funkar det

Genom att bestråla det strålningsexponerade saltet med blått ljus – så kallad optisk stimulerad luminiscens – utsöndras energi i form av ljus från saltet. Detta ljus är proportionerligt med den strålning som saltet tidigare utsatts för. Ljuset som utsöndras från saltet när det bestrålas kan sedan mätas med hjälp av en så kallad OSLapparat.


R E P O R TA G E

Ce ntr u m för e ros ion ss kador Ystad har tillsammans med 21 andra kommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland bildat Erosionsskadecentrum. Det är ett samarbetsorgan för att få fram effektiv och miljöanpassad erosionsskyddsteknik. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisationen.

Strandfodring är bara en del i Ystads kommuns kustskyddsarbete.

Christian Bernhardsson genomför en fältmätning tillsammans Källa: NE med representanter från svenska Strålsäkerhetsmyndigheten och Research Institute of Radiation Hygiene, Sankt Petersburg.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

27


R E P O R TA G E

strålningen förvaras dunkelt. Om det utsätts för exempelvis solljus försvinner den energi som forskarna analyserar för att få fram strålningsinformation (se faktaruta). Fältproverna i Tjernobylområdet och i Fukushima har även kompletterats med mätningar utförda i laboratoriemiljö på Skånes universitetssjukhus och utomhus på räddningstjänstens övningsbana i Löddeköpinge. Strålad fantom

Där har en skivad gummidocka som ska representera en människokropp – en så kallad fantom – bestrålats från olika vinklar. Genom strålningsdetektorer och fasttejpade saltförpackningar på dockan har forskarna kunnat mäta hur mycket strålning mänskliga organ utsätts för beroende på var strålkällan kommer ifrån. Det här är ett spår som forskarna vill studera närmare i framtiden: – Att undersöka relationen mellan signalen i salt och risken för sena hälsoeffekter är något vi kommer att arbeta mer med, säger Christian Bernhardsson.

Salt

Salt är ett mineral som huvudsakligen består av natriumklorid. Föreningen utvinns dels ur havsvatten och saltsjöar, dels ur stensalt. Dessutom erhålls natriumklorid numera som biprodukt vid avsaltning av havsvatten. Salt har en urgammal användning inom livsmedelshanteringen på grund av sin konserverande effekt, samt som krydda. Källa: NE och Wikipedia

Christian Bernhardsson Ålder: 34 år. Bor: I Malmö. Utbildning: Sjukhusfysiker, doktor. Gör just nu: Forskare i medicinsk strålningsfysik, Malmö. Tidigare jobb: ”Har inte gjort något annat”.

Maria Christiansson Ålder: 34 år. Bor: I Ystad. Utbildning: Ingenjör i medicinsk bildvetenskap, doktor. Gör just nu: Arbetar halvtid som forskare i medicinsk strålningsfysik och halvtid som ingenjör på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Tidigare jobb: Forskningsingenjör.

Salt m e d pote ntial

Maria Christiansson och Christian Bernhardsson undersöker även förutsättningarna för att utveckla en slags billig saltdosimeter för allmänt bruk. Sådana skulle exempelvis kunna bäras av oövervakade privatpersoner i miljöer som misstänks vara kontaminerade. Eller, som ett komplement till traditionella mätinstrument, placeras ut på tusentals punkter i ett kontaminerat område för att få fram exakta strålningsnivåer för specifika platser. Saltet har potential och möjligheterna är många. – Vårt mål är att på sikt hitta ett billigt och effektivt sätt för att bestämma stråldoser för ofrivilligt exponerade individer, säger Christian Bernhardsson.

28

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

I laboratoriet bestrålar Christian Bernhardsson och Maria Christiansson det strålningsexponerade saltet med ljus, med hjälp av en så kallad OSL-apparat. I OSL-apparatens fack (bilden till höger) placeras små portioner salt som sedan belyses.


vetenskap

Fåglarnas big bang Och f ler vetenskapliga genombrott 2014 För 65 miljoner år sedan small det till och några fågelarter utvecklades till tusental. Den upptäckten var ett av förra årets vetenskapliga genombrott, enligt tidningen Science. Att kunna föryngra åldrande möss och genetikens två nya bokstäver bidrog också till framstegen. N ata l i e v o n d er Le h r TEXT

Intressanta i studier av evolutionen.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

29


vetenskap

Utveckling som smällde till

Foto: M i kae l Walle rste dt, U ppsala U n ive rsitet.

1

Ny forskning om fåglarnas evolution visar nu hur små förändringar kan göra stor skillnad och hur viktigt det är att bevara den biologiska mångfalden. Fåglarnas big bang visar vägen. Fåglar fascinerar och deras släktskap är en av de klassiska frågorna inom systematiken, förklarar Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet. – De första fågelarterna uppstod för ungefär 100 -150 miljoner år sedan, det är egentligen inte så länge sedan. I början fanns bara några få arter, nu finns mer än 10 000 och de kan se väldigt olika ut. Det finns ett egenvärde i att beskriva hur släktskapet ser ut eftersom det är en viktig pusselbit i att förstå hur livet omkring Hans Ellegren.

30

oss har uppkommit och för att förstå den biologiska mångfalden, påpekar han. Ny te kn i k

Hans Ellegren är själv fågelskådare, i alla fall i den mån han hinner. Nu visar han upp fåglarnas nya släktträd som hans forskargrupp och många andra forskare har tagit fram med hjälp av analysen av fåglarnas arvsmassa. I de aktuella studierna har arvsmassan från 48 fågelarter kartlagts och analyserats i ett stort internationellt samarbete. – Analysen är oerhört krävande och är omöjlig för en enskild forskargrupp. S må förän d r i ngar – stor s ki llnad

Ungefär samtidigt som dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan började fågelsläktet förgrena sig på allvar. Troligen finns ett samband mellan dessa händelser, men det är inte bevisat. Den snabba utvecklingen kan låta överraskande men är egentligen inte det. – Helt plötsligt fanns det ett utrymme där nya former kunde klara sig och utvecklas vidare till nya arter, förklarar Hans Ellegren. Husdjur är enligt honom ett bra och

kanske mer välkänt exempel hur nya former kan utvecklas när omständigheterna ändras. Vargar visar ganska liten utseendemässig variation men däremot finns det väldigt många hundraser. Dessa raser har utvecklats efter att människan har tämjt vargar och avlat vidare på djur med vissa egenskaper. Det blev underlaget för de hundraser som vi ser idag, som kan ha väldigt olika utseende och beteende. – Mycket av den genetiska variationen som finns i naturen kommer aldrig att leda till förgrening och bildande av nya arter. Men när utrymmet finns ser vi den typen av snabb utveckling som fågelsläktet uppvisar. I slutändan är det egentligen små genetiska förändringar som kan göra en stor skillnad. Vi ktigt att b evara mång fald en

De aktuella studierna av fåglars evolution visar alltså att evolution kan gå snabbt. Men den kanske viktigaste lärdomen är

Fågelsång som lär oss om minnet

Fåglar som minns, härmar och sjunger.

Kolibri.

Papegoja.

Bofink.

N A T U R V E TA R E

De första fågelarterna uppstod för 1OO - 15O miljoner år sedan

N R1 2015

Ett överraskande fynd var att förmågan att minnas och kunna återge olika ljud har kommit till oberoende av varandra i tre fågelgrupper: papegojor, sångfåglar (tättingar) och kolibrier. Den egenskapen är mycket ovanlig i naturen och är bland däggdjuren begränsad till människan. Därför kan vi lära oss mer om minnet och talförmågan hos människor genom att studera fågelhjärnan; zebrafinken används till exempel inom forskningen.


vetenskap

betydelsen av att bevara den biologiska mångfalden. Av de tre fågelsläkten som fanns för 70 miljoner år sedan utvecklades grenen Neoaves till de flesta av alla fågelarter som finns idag. – Man skulle kunna säga att det väl inte gör något om en art försvinner, men faktum är att det inte går att förutse vilken utveckling som kommer att ske och därför är det viktigt att bevara den biologiska mångfalden. Det är en viktig lärdom från dessa forskningsstudier, avslutar Hans Ellegren.

Fåglarnas evolution kartlagd Det är ett av de tio viktigaste genombrotten under 2014 Forskningssamarbetet The Avian

Phylogenomics Consortium har hittills involverat fler än 200 forskare från 80 institutioner i 20 olika länder. Projektet omfattar 23 vetenskapliga

artiklar, bland annat i ett specialnummer av den vetenskapliga tidningen Science. Science utnämnde studierna till

Fler genombrott Här är några ytterligare exempel från topp tio-listan, som tidningen Science har utsett. Läs hela listan på N a t a l i e v o n d e r Le h r www.sciencemag.org TEXT

2

Vaccin mot ebola

Ebola har skördat nästan 8 000 dödsoffer under 2014. De länder som drabbats är främst Guinea, Liberia och Sierra Leone. Mer än 20 000 människor har smittats med sjukdomen. Dessutom befaras det finnas många sjukdoms- och dödsfall som inte rapporterats. Utbrottet pågår fortfarande och flera kliniska försök med nya vaccin och läkemedel är på gång. Läs mer om ebola och de nya behandlingsmetoderna i Naturvetare nr 6 -2014.

Nya vaccin på gång.

ett av de tio viktigaste vetenskapliga genombrotten under 2014. Analysen av datamängden har krävt fler än nio superdatorcentra i USA och Tyskland. Databasen över de 48 fågelarternas arvsmassor är fritt tillgängligt för forskarsamhället. För 70 miljoner år sedan fanns bara

tre olika utvecklingslinjer; den explosiva förgreningen innebar en rekordsnabb utveckling av ett trettiotal släkten under bara cirka tio miljoner år. Hela 95 procent av alla 10 000 fågelarter som finns idag härstammar från denna explosiva förgrening. Förutom Ellegrens forskargrupp har

även Anders Ödeen och hans forskarkollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet bidragit till studierna genom att studera fåglarnas syn.

3

Gammal blir ung

När gamla möss får blod från yngre möss blir de som unga igen. Möss som är motsvarande 70 människoår gamla får starkare och uthålligare muskler, friskare hjärtan och en tillväxt av nya nervceller i hjärnan. Mössen får även ett bättre rumsminne och luktsinne. Forskarna bakom studien har kommit fram till att GDF11, en faktor som finns i blodet, ligger bakom föryngringen. GDF11 finns även hos människor och nu har det påbörjats kliniska försök där patienter med Alzheimers sjukdom behandlas med blodplasma från unga människor.

Nytt blod ger ny ungdom.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

31


4

We, Robots

Inspirerad av termiter bygger några robotar en stack. De jobbar oberoende av varandra men genom att följa vissa regler och läsa av omgivningen kan de tillsammans konstruera murar, trappor och byggnader. Robotarna kan hämta byggklossar och lägga dem på rätt ställe. I andra studier har robotar format bokstäver eller olika mönster genom att känna var de andra robotarna befinner sig. Byggrobotarna kan komma till användning vid katastrofer och för att bygga forskningsstationer på havsbotten eller på planeten Mars.

5

Byggrobot som snabbt reser ett nytt hus.

6 40 000 år

Genetikens alfabet får fler bokstäver Den genetiska koden är uppbyggd av bokstäverna A, T, C och G. Nu har forskare lagt till två nya bokstäver, X och Y, i levande E. Coli-bakterier. X och Y påverkar inte bakterierna men i framtiden kan det bli möjligt att använda tekniken för att skapa helt nya proteiner som är uppbyggda av andra aminosyror än de 20 som finns nu.

Så gammal visade sig den målning vara som hittades i en indonesisk grotta för flera decennier sedan. I år kunde forskare datera radioaktivt uran i droppstensformationer som växte på målningarna och på så sätt visa att de gjordes för 35 000 – 40 000 år se-

Med X och Y kan nya proteiner byggas. Strålande uran daterar grottmålningar.

32

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

dan. Tidigare har många forskare hävdat att den figurativa konsten först uppstod i Europa men nu verkar det som om asiaterna lärde sig att måla ungefär samtidigt som européerna – eller ännu tidigare, innan våra förfäder lämnade Afrika för 60 000 år sedan.


vetenskap

en F r å g a ta r e ve n at u r

Behöver fåglar

matas på vintern? Vilket är bästa sättet att stödutfodra sjöfåglar på vintern? Många sjöfåglar, som gräsänder, vigg, skrak, knipa, och knölsvan, klarar sig ofta bra under normala vintrar och de hittar utan större problem sin naturliga föda. Dock kan det bli svårt för vissa arter att hitta föda om vi får en mycket kall vinter med mycket is i både insjöar och längs kusterna. I dessa lägen gör stödutfodringen mycket nytta och kan minska dödligheten hos främst svanar, men också hos gräsänder. Dessa två arter tar sin föda från botten och när grunda

Går det att bromsa muskelförlusten? Med ökad ålder minskar muskelmassan har jag hört. Går det att kompensera med träning? Gäller samma princip för hjärnan? Utan träning kan man räkna med att förlora en knapp procent av sin muskelmassa per år efter fyrtio års ålder. En orsak är att vi generellt är mindre aktiva ju äldre vi blir. Med ökad ålder är det framför allt de snabba, typ II-fibrerna, som förloras. Det går utmärkt att bromsa denna muskelförlust genom både styrke- och konditionsträning. Explosiva övningar och styrketräning är särskilt viktiga för att aktivera typ II-fibrerna och därmed bevara eller till och med öka muskelmassan. Detta sker oavsett om vi är unga eller gamla. I vilken utsträckning de existerande muskelfibrerna blir starkare och mer uthålliga beror på typ av träning. Behåll musklerna.

vatten och vikar fryser till så har de problem hitta föda. Vigg, skrak och knipa är dykänder och klarar i allmänhet att hitta föda på djupt vatten eller på botten, bara det finns öppet vatten. När de gäller växtätare som svanar och gräsänder är bröd ett utmärkt foder, bara

det inte är mögligt. Det är tillåtet att fritt utfodra med spannmål, men däremot finns det regler för när man lägger ut förädlade produkter. Gör man det i mindre skala till fåglar hemmavid är det okej, men för större mängder krävs tillstånd. Torsten Mörner, statsveterinär vid SLU

Vill ha brödbit vid kyla.

När det gäller hjärnan finns det många studier som försöker förstå träningens positiva effekter. En faktor som undersöks mycket är proteinet BDNF (brain-derived neurotrophic factor), som hjälper till vid nybildning av hjärnceller och ökar vid fysisk ansträngning. Mer forskning kring detta behövs. J ess ica Norr bom, forskar e Karoli nska I nstitutet och Pe rson lig Tränar e

Är strålning från mobiler en risk? Hjälper det att använda handsfree för att miska riskerna med strålning? Inga mobiltelefoner ger så hög exponering för radiovågor att det medför några säkerställda hälsorisker, inte ens när mobilen hålls direkt mot kroppen. Det finns dock en svag, men veten-

skapligt grundad, misstanke om ökad risk för hörselnervstumör och gliom vid långvarig användning av mobiltelefon. Mobiltelefoner har använts utbrett av den vuxna befolkningen i mer än femton år nu. Om det hade funnits en så tydlig riskökning som en del forskare hävdar så borde det ha visat sig genom trendbrott i cancerstatistiken, vilket inte är fallet. Sedan 2004 rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att man av försiktighetsskäl Strålande använder handsfree eller högnalle. talarfunktion och håller ut mobiltelefonen från kroppen under samtal. Det är ett enkelt sätt att minska onödig radiovågsexponering av huvudet. Att lägga mobiltelefonen i fickan under samtal innebär bara en flyttning av exponeringen från huvudet till andra kroppsdelar. J i m my E sten b erg, myndighetsspecialist på elektromagnetiska fält vid Strålsäkerhetsmyndigheten

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

33


I N S P I RATÖREN

Korallreven

kan räddas

Det har tänts en strimma hopp för världens korallrev. Marinbiologen Michael Tedengren menar att de går att rädda om utsläppen av övergödande ämnen från avlopp, fiskodling och jordbruk minskar. Å s a F a g e r s t r ö m o c h L a r s - E r i k Li l j e b ä c k text

När haven tar emot koldioxid sjunker pH-

värdet, som på sikt påverkar korallernas livsmiljö. Men det är inte klimatförändringarna som är det största hotet mot världens koraller. – Ett större gissel i dagsläget är övergödning och andra föroreningar som gör att koraller blir sjuka av patogena mikroorganismer, säger Michael Tedengren, marinbiolog och forskare vid Stockholms universitet.

I n bygg d kon fli kt

Han har genomfört flera studier av belastningen på tropiska korallrev, bland annat i södra Vietnam, där fiskodlingen har ökat i omfattning. Många tusen fiskkassar i havet har blivit ett miljöproblem. – Tyvärr har kassarna anlagts i områden med korallrev. För att få en ändring till stånd samarbetar vi med en lokal NGO, Non-governmental organization. Vi tar fram riktlinjer för fiskodlingen, som bland annat handlar om att ha säkerhetsavstånd till korallreven, vilket vi har fått visst gehör för. Han beskriver det som en inbyggd konflikt där miljöintressen står mot lokalbefolkningens möjligheter att bedriva fiske och få en försörjning. De intressena försöker Michael Tedengren balansera, bland annat genom att också göra socioekonomiska studier. S körar e koralle r

En effekt av övergödningen är att korallerna blir skörare när kalkinlagringen inte hänger

34

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

Blekta och missfärgade koraller signalerar sjukdom i ett rev som utsatts för övergödning.


karriär

Fa k ta o m korallr eve n:

U ngefä r h ä l f t en av vä r l dens k o r a l l e r ä r h ota de på g r und av öve r gödn i ng med i den snabba tillväxten. De drabbas också av sjukdomar, som orsakar blekning och i förlängningen koralldöd. Ungefär hälften av världens koraller är hotade på grund av övergödning, som har sin källa i jordbruk, avlopp och andra verksamheter på land. I de korallrika reven utanför Florida har forskarna studerat hur särskilda experimentområden förändrats under tre års tid. Här har korallerna i vissa områden utsatts för kontrollerad övergödning med kväve och fosfor. R e par sig s nab bt

Rebecca Vega-Thurber är en av de amerikanska forskare som står bakom studien. – Vi blev chockade över hur snabbt korallerna fick sjukdomar och blektes då de utsattes för föroreningar på en ganska normal nivå. Mer förvånande var att korallerna kunde återhämta sig inom tio månader om tillförseln av näringsämnen stoppades, säger hon.

En sjukdom som hittades på ungefär hälften av korallerna i förorenade områden var ”dark spots syndrome”. – Det här är den första längre studien av övergödningens negativa effekter, som också utvärderar hur lång tid det tar för korallerna att hämta sig. Men korallrev utsätts för stress på många olika sätt – förhöjd vattentemperatur, utsläpp av gödningsmedel eller gifter, säger Michael Tedengren. Vän da tr e n d e n

Ett ständigt överskott av näringsämnen vore kanske inget problem i sig, om det inte gynnade tillväxten av patogena mikroorganismer som ger korallerna en sämre motståndskraft mot andra hot. Växthuseffekten, som ger en gradvis ökad temperatur i världshaven, är ju svår att komma till rätta med genom lokala åtgärder. Det är däremot fullt möjligt att motverka övergödning av korallreven genom satsningar på avloppsrening, och metoder för minskad avrinning från jordbruksområdena. – Vill vi rädda korallreven så gäller att minska den totala belastningen, och den här studien visar på en sådan möjlighet, säger Michael Tedengren. #

 Mer än 80 procent av korallreven i det Karibiska havet har försvunnit under senare tid.  En fjärdedel av allt liv i världshaven finns vid korallreven - trots att reven utgör mindre än en procent av den marina miljön.  Nästan 2 miljoner arter fiskar och andra vattenlevande djur är beroen de av korallrevens ekosystem.  Förutom försörjningsmöjligheter innebär korallreven skydd mot exempelvis tsunamier i många kust områden. K ä l lo r : O r eg o n S tat e U n i ve r s i t y, W W F

Mi c h a e l T e d e n g r e n Aktuell: Marinbiolog som forskar om koraller i tropiska hav och om grundläggande ekologi i Östersjön. Han är knuten till Stockholms universitet. Gör mer: Forskar om miljögifter från bananplantager i Centralamerika. Det är fortfarande ett stort problem med kemikalier som förorenar floder, sjöar och vattenreservoarer. ”Det är en vansinnig verksamhet. Därför väljer jag alltid ekologiska bananer.” Trivs bäst: Fantastiskt att få jobba med havsfrågor och att undervisa unga marinbiologer ute till havs. Reser på vintersemestern: Med familjen på Kap Verdeöarna.

Forskarna förvånades över hur snabbt korallerna repade sig när övergödningen upphörde.

Tips till unga forskare: Gör det du tycker är roligt – det är då du får fram din kreativitet.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

35


Man uale n

Jobba först n a d f ira se

Har du svårt att få saker gjorda? Du är inte ensam. Svåra eller tråkiga uppgifter skjuter vi gärna upp, medan vi direkt tar itu med det som är lätt och roligt. Psykologiforskaren Alexander Rozental tipsar om vad du kan göra för att slippa pressen inför deadline. T E XT

An na Nor b e rg

I L L U S T R AT I ON

M A R I A R AY M ON D S D OT T E R / S Ö D E RB E RG AG E N T U R

Det plingar i mobilen, en ruta om nytt

mejl skymtar på datorskärmen, musiken på radion går över i nyheter, det luktar kaffe … och jag kollar Facebook i stället för att påbörja den här texten. Den ska ju inte vara klar förrän om tre veckor och jag behöver ringa för att kolla upp några saker. – Jag gör det någon annan gång. I morgon hinner jag säkert, tänker jag. Prokrastinering betyder just detta: att skjuta upp något till morgondagen som vi borde göra i dag. Inom psykologin används ordet för att beskriva att man väntar med att göra något trots att man vet att det kan få negativa konsekvenser. – Oftast handlar det om obehagliga, tråkiga och svåra uppgifter, aktiviteter som på något sätt väcker motstånd. Det som är lätt att genomföra, roligt eller ger ett omgående resultat tar vi itu med direkt, säAlexander ger psykologen Alexander Rozental. Rozental, som forskar på hur man kan behandla prokrastinering. Han hjälper personer som har stora problem med att få saker gjorda. Där beteendet kan gå ut över arbete, studier, ekonomi eller relationer. – Men att skjuta upp saker är inte alltid ett problem. Ibland kan det vara smart, om man behöver tid för att fatta bra beslut, samla mer information eller tillbringa tiden med vänner eller familj. När uppskjutandet blir ett återkomman-

36

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

M ed g l ä dj e k l a r a r m a n o cks å st r essen b ät t r e de mönster med negativa följder kan det ge större problem med nedstämdhet och ångest. Eller fysiska problem, till exempel om man väntar med läkarbesök eller inte tar sin medicin. – Mycket går också ut över andra människor. Det påverkar våra relationer, till exempel trivseln hemma eller samarbetet med kollegor på jobbet. Varför prokrastinerar vi då? När vi vet att det varken är bra för oss själva eller omgivningen. Enligt Alexander Rozental handlar det om fyra faktorer: 1. Värdet. Det måste finnas en tillräcklig belöning, en morot för att ta itu med uppgiften.

2. Förväntan. Vi behöver tro på vår egen förmåga att slutföra uppgiften och ha tidigare erfarenhet av att bli belönade när vi gör det. 3. Tid. Ju längre fram i tiden värdet infaller desto mindre motiverade är vi. Därför känns träning, pensionssparande eller projekt med deadline långt fram mindre intressanta för oss i dag.

lar om självkontroll, att sätta upp mål för sig själv och ta sig förbi hinder och motstånd. De flesta människor skjuter upp saker. Forskningen tyder på att alltfler upplever att det ger dem problem i vardagen och att de skulle behöva hjälp. – Samhället har förändrats så att möjligheterna till snabba belöningar är fler, vilket gör det svårare att ta itu med angelägna saker. Alexander Rozentals tips för att få saker gjorda: 1. Använd konkreta delmål för större arbetsuppgifter med deadline långt fram i tiden, till exempel ”på måndag 14.00 ska jag ha skrivit två sidor på rapporten”. Det minskar möjligheten till undanflykter och det blir tydligt när man är i mål 2. Många uppgifter är inte belönande i sig – men försök att öka värdet av att bli klar med dem. Belöna dig själv när du klarat av de mål du satt upp för en arbetsdag med till exempel middag eller biobesök. 3. Försök att minska distraktioner i arbetet. Stäng av pling från telefon och mail. Ha inte flera program öppna samtidigt som tävlar om din uppmärksamhet.

ta med belöningen. Att kunna välja det som ger värde på lång sikt i stället för omgående.

4. Skapa en avskärmad miljö där du kan arbeta fokuserat med en sak i till exempel 45 minuter. Ta sedan paus. #

Samma faktorer är också nyckeln till att komma tillrätta med beteendet. Mycket hand-

Boktips: Dansa på deadline av Alexander Rozental och Lina Wennersten Hemsida: Dansapådeadline.se

4. Impulsivitet. Vår förmåga att kunna vän-


karri채r

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

37


karriär

Deltid slår mot pensionen

Tufft på jobbet ger sämre sömn

p e n si o n s f ä l l a En ny rapport från

Saco visar att deltidsarbete kan ha stor påverkan för din framtida pension. Hårdast slår det mot tjänstemän i privat sektor. En privatanställd tjänsteman med en månadslön på 45 000 kronor som går ner i tid med 25 procent går miste om två tredjedelar av tjänstepensionen. – Deltidsarbetet är förrädiskt eftersom det ofta får mycket större effekter på pensionen än vad som syns i lönekuvertet, säger Ossian Wennström, pensionsexpert på Saco och författare till rapporten ”Föräldraledigheten och den framtida pensionen”. JR

Växla lön mot pension Möjligheten att göra avdrag för pensionssparande begränsades vid årsskiftet.. Nu ligger maxbeloppet på 150 kronor per månad. Löneväxling är ett bra alternativ för dem som tjänar över 40 000 kronor per månad.

Det nya arbetslivet med ständig uppkoppling och utsuddade gränser mellan jobb och fritid gör att allt fler har sömnsvårigheter. Sömnforskarna ger rådet att varva ner innan man går och lägger sig, och att inte förlägga arbetsplatsen till sovrummet. Arbetsmiljön spelar också roll för sömnen. Stress och psykiskt påfrestande jobb ger sämre sömn, liksom mobbning. Personer som får bra stöd på jobbet, kontroll över sina arbetsuppgifter och att de blir rättvist behandlade har bättre sömn, enligt en undersökning från Statens beredning för medicinsk utvärdering. Grubblerier.

Det fungerar så att man byter en del av lönen mot pension. Pengarna dras på bruttolönen och beskattas när du tar ut dem. En poäng är att det blir lite lägre skatt för arbetsgivaren. Arbetsgivaravgiften för inkomster är 31,42 procent, medan löneskatten för pensionspremier är 24,26 procent.

Mellanskillnaden kan arbetsgivaren, om den vill, betala in till din pension utan att det kostar extra. Tänk på att om du löneväxlar så ska tjänstepensionen betalas in på den lön du hade före löneväxling. Annars förlorar du tjänstepension på att växla lön mot pension. LEL

fråga expe rte n: N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Vad händer med min ekonomi om jag blir uppsagd? Min arbetsgivare omorganiserar och har varslat om uppsägningar. Jag är orolig för att bli arbetslös och undrar vilket ekonomiskt skydd jag har om jag blir det?

Vid arbetslöshet får du ersättning från a-kassan med 80 procent av inkomsten på månadsinkomst upp till 18 700 kr. Som medlem i Naturvetarna har du också en inkomst-

38

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

försäkring som viktig medlemsförmån. Den kompletterar a-kasseersättningen för dem som har högre inkomster än så. Det betyder till exempel att den som tjäner 40 000 kr sammanlagt får 32 000 kr i månadsersättning. Från första januari i har vi förbättrat vår inkomstförsäkring genom att öka antalet ersättningsdagar från 120 till 150. Det motsvarar ersättning i nästan 7 månader. Vi höjer också ersättningstaket från 80 000 kr i månaden till 100 000 kr. Man kan dock aldrig få mer än 80 procent av sin inkomst i sammanlagd ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring.

Vill man ytterligare gardera sig mot inkomstbortfall vid lång arbetslöshet går det att teckna en tilläggsförsäkring som ger ersättning i nästan 14 månader. Til�läggsförsäkringen tecknar man individuellt och premien varierar med inkomsten. Att försäkra en månadsinkomst på 30 000 kr kostar 56 kr i månaden och 40 000 kr kostar 89 kr i månadspremie. Til�läggsförsäkring går att teckna via vår hemsida och där finns också all information om inkomstförsäkringen. Ulf Bergius, chef ekonomi och administration på Naturvetarna


AEA INFORMERAR NR 1 2015

CHARKUTERISTEN KNEP TOPPJOBB PÅ KAROLINSKA Starten på Lennart Martinssons yrkesliv var inte svår att förutspå. Fortsättningen blev desto mer överraskande.

Ny undersökning visar ungas vilja att hitta sitt drömjobb Ljusnande arbetsmarknad jobbig för många arbetssökande


Såklart unga vill jobba 85 procent av de unga tycker att det är viktigt med fast jobb och för gruppen 27-30 år är det 91 procent. 39 procent tror sig ha stora eller mycket stora möjligheter att få sitt drömjobb. Och man är beredd att gå långt för att få ett riktigt bra jobb: 82 procent är beredda att utbilda sig om krävs för att få jobbet, 68 procent kan tänka sig flytta inom Sverige

och 53 procent är beredda att flytta utomlands. Svaren är från en undersökning som Akademikernas a-kassa gjort i samarbete med bl.a. Arbetsmiljöverket och TCO, där Sifo har ställt frågor till 1 000 personer mellan 16 och 30. Rapporten hittar du på aea.se/generationjobb

Hittade rätt inom MEDLEMSPORTRÄTTET. Lennart Martinsson drömde om att bli ICA-handlare, en höjdarposition i femtonåringens värld. 20 år senare hade han nått nästan hela vägen fram. Då ställer han sig frågan: Är detta vad jag egentligen vill? Svaret blir nej. TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Pappa jobbade på ICA, storebrorsan jobbade på ICA och det var här, hos ICA-grossisten i Årsta som Lennart får anställning när han gått ut Enskede gårds gymnasiums tvååriga DK-linje, ”distribution och kontor”, med siktet inställt på sin handlarkarriär. – Jag började med att sälja mejerivaror på telefon. Och trivdes jättebra, jag hade ju ränt runt på pappas jobb sedan jag var liten. Finare än att vara säljare var det att vara inköpare, Lennart avancerar: – Jag blev inköpare på charksidan, och samtidigt fick jag en internutbildning till ICAhandlare. Till en konkurrent Det går ett par år, men så händer något som gör att Lennart avviker från sin kurs – han får ett erbjudande: han är headhuntad av konkurrenten Dagab till jobbet som inköpschef för kött och chark. – Då hade jag redan förstått att ICA-handlare, det skulle jag inte bli. Det är ett dygnet runt-jobb, mer som en livsstil faktiskt. Men efter fem år på Dagab vinner ICA honom tillbaka, de lockar med en helt ny idé, då 1994: ”snabbgross”. – Handlarna skulle kunna komma till hallarna i Årsta och själva plocka med sig de varor de ville ha. Det var ett nytt sätt att tänka, jag skulle vara med och starta verksamheten och ta en del av ansvaret. – Det var spännande, absolut, men också det slitigaste jobb jag haft. Jag fick verkligen kavla upp ärmarna.

TiPS

Var ärlig mot dig själv: vad är det egentligen du vill, med livet, med jobbet? Svaret finns där garanterat. Och låt inte ekonomin hindra dig från att ta klivet, den går att få ihop!

Lennart söker till psykologlinjen. – Och kom inte in! Jag hade 4,7 i snitt och behövde 5. Men enstaka kurser kunde man ju läsa så det gjorde jag. När jag tog mina första poäng, det var stort! Andra terminen får Lennart upp ögonen för sociologi, som tangerar socialpsykologi. Han väljer inriktningen ”kvantitativa utredningar”. – Jag hade börjat bli lite mer yrkesinriktad och visste att det fanns jobb för utredare inom forskningen, bland annat på Karolinska Institutet.

Dags för skolbänken Så när verksamheten väl rullar börjar Lennart se sig om efter något annat. – Jag funderade på controller och sökte ett par tjänster. Nog för att jag hade rätt bra koll på debet och kredit men att jag inte ens hade gymnasium så det räckte, det gick inte att ta sig runt. Jag insåg att jag måste utbilda mig. Till vadå? Lennart beställer hem en katalog från Stockholms universitet. – Wow, vilket utbud! Jag rannsakade mig själv, vad ville jag bli? Svaret fanns där, jag hade bara inte vågat lyssna … Jag ville bli psykolog! Lennart tar tjänstledigt ett år och börjar plugga på Komvux i rekordfart. Matte A, B, C och D på en termin. Och sedan samhällskunskap, svenska, engelska, historia. – Det var fantastiskt roligt att få ge sig ut på den resan. Visst, vi hade det inte så fett, vi sålde ena bilen och tältnätter i skärgården ersatte utlandssemester, men de sommarledigheterna är några av de finaste familjen haft …

Studier ger arbete Här gör han också sitt ex-arbete, Lennart förbereder en studie om cervixcancer och utformar en enkät riktad till kvinnor med invandrarbakgrund. I samma veva blir han headhuntad igen: en professor vill ha honom som forskningsassistent i sin stora tvillingstudie. Det har gått fem år sedan Lennart lämnade ICA. Efter ytterligare två år, 2004, börjar han arbeta som projektkoordinator på KI, man studerar mental ohälsa och hämtar in data. – Inte alls bara på papper, utan också i DNAform, vi samlar blod och saliv, gör biopsier och tar MRI-bilder av hjärnan. Ytterligare ett par år senare får Lennart titeln projektledare. – Jag började dra mer komplexa forskningsprojekt, från start till mål. Och där är han i dag, Lennart som helt och hållet bytte liv, på KI:s institution för medicinsk epidemiologi och biostatistik. – En fantastisk arbetsplats. Här är jag hemma, säger han.


A N N O N S F RÅ N A E A

Arbetsförmedlingen 2015 Av regleringsbrevet för Arbetsförmedlingen 2015 framgår att man har som mål att

• •

förbättra matchningen

minska ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet.

anpassa verksamheten till arbetsgivarnas och de arbetssökandes behov

m forskningen

90 kr Oförändrad avgift till AEA Även 2015 är medlemsavgiften till Akademikernas a-kassa 90 kr i månaden.

Kallelse till föreningsstämma Distriktens ombud vid Akademikernas a-kassas föreningsstämma kallas till ordinarie stämma torsdag 4 juni klockan 16.00 i AEA:s lokaler i Stockholm. Ärenden • fastställande av föregående års resultaträkning och balansräkning

Namn: Lennart Martinsson. Ålder: 52 år. Bor: Tungelsta. Familj: Fru och två söner, 14 och 23 år. Intressen: Målar akryl, åker ut med båten, går gärna och skrotar på landstället Lisö och snickrar och mekar.

beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna

fastställande av budget och avgifter för kassan för nästkommande år

val av ledamöter och suppleanter i styrelsen

val av revisorer och suppleanter

Övriga frågor som framläggs av styrelsen eller revisorer, samt fråga som väckts av medlem.


A N N O N S F RÅ N A E A

Tips

Det gäller för din a-kassa

1 2 3 4

Uppfyller du både arbetsvillkoret och medlemsvillkoret kan du få inkomstrelaterad a-kassa. Den har ett tak på 680 kr/dag. För nästan alla inkomstförsäkringar via fack och andra försäkringsgivare är det en förutsättning att du får a-kassa. Om du uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret har du rätt till s.k. grundbelopp om du är arbetslös, 320 kr/dag före skatt.

5 6 7

För 90 kr/månad kan du vara arbetslöshetsförsäkrad hos AEA.

Medlemsvillkoret innebär att du ska betala a-kasseavgift i minst 12 månader. Arbetsvillkoret är uppfyllt om du har arbetat 80 timmar eller mer i minst sex månader under en sammanhängande 12-månadersperiod. För att räknas som arbetslös ska du bl.a. vara anmäld på arbetsförmedlingen, kunna arbeta och vara aktivt arbetssökande. Ersättningsperioden är 300 dagar och är du helt arbetslös får du 5 ersättningsdagar per vecka. Har du barn under 18 år kan ersättningsperioden förlängas med 150 dagar.

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Jobbigt då andra lyckas hitta jobben

Faktum är att det kan upplevas tuffare att vara arbetslös när arbetslösheten sjunker.

Arbetslösheten minskar och förväntas fortsätta sjunka även under 2015 och 2016. I november 2014 var antalet arbetslösa 27 500 färre än för ett år sedan. Totalt var drygt 374 000 personer (16–64 år) inskrivna som arbetslösa (d.v.s. öppet arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd). Att arbetslösheten sjunker är förstås i grunden positivt, men faktum är att det kan upplevas tuffare att vara arbetslös när arbetslösheten är lägre. Det märker jag inte minst på de reaktioner vi får. Medlemmar berättar att det ibland känns riktigt jobbigt när arbetslösheten sjunker och det finns goda möjligheter att få jobb. ”Så varför är jag då utan?” blir frågan många ställer sig. Det är lätt att hamna i gamla spår så försök att hitta bra personer som kan komma med nya idéer och tankar. Kanske kan tiden som arbetslös leda till något nytt och på så sätt vändas till något bra. På nätet finns det också bra tips och råd, inte minst på arbetsförmedlingen.se. I AEA informerar nr 4/2014 skrev vi att regeringen ville höja dagpenningen, men de politiska förutsättningarna för en höjning i år verkar obefintliga. I stället väntar vi nu i februari på slutrapporten från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som utrett sjuk- och arbetslöshetsförsäkring sedan 2010.

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63


karriär

p å n y tt j o bb

Lars by tte sida till konsultbranschen Att gå från det rutinmässiga arbetet i kommunen till nya arbetssätt inom konsultbranschen sporrade biologen Lars Bohlin att ta nästa steg. Han har nytt jobb som miljöhandläggare på ÅF infrastruktur i Västerås. Vad ska du göra? – Jag kommer att bidra med grön kompetens när vägar och järnvägar ska byggas, bland annat genom att göra miljökonsekvensbeskrivningar och naturvärdesinventeringar i olika projekt. Vad lockade med tjänsten? – I första hand att få prova på något nytt efter 25 år i kommunen. Att jobba i projekt känns också lockande. Tidigare granskade jag miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsansökningar, nu kommer jag att sitta på andra sidan skrivbordet. Dessutom har företaget fått goda

Lars Bohlin

referenser som arbetsplats och det är viktigt. Vad blir största utmaningen? – Det blir intressant att skaka om i huvudet och anta nya utmaningar. Att ha kapacitet att ge det de vill ha blir också en utmaning, men jag tror det ska gå bra då jag har lång erfarenhet. Varför fick du jobbet? – De behövde någon med grön kompetens

och de kände mig sedan tidigare. Sedan tror jag det har att göra med personkemi. Som konsult måste man vara pålitlig och bra på att samarbeta. Att jag haft många kontakter med jordbrukare, djurhållare och näringsidkare genom åren är en fördel. Hur kan infrastruktur bli grön och hållbar? – Till exempel kan man göra passager under eller över vägar för att underlätta för djur och växter att röra sig. Genom att göra en miljökonsekvensbeskrivning kan vägens utformning anpassas för att minska påverkan på miljön. Att minska påverkan av buller och föroreningar av vattentäkter är andra utmaningar. Karriärtips till andra naturvetare? – Det är bra att veta vad man vill, men det är inte alltid samma sak som det man ville under studietiden. Det är okej att ta en omväg och gå efter magkänslan. JR

f l e r på n y t t j o b b

f oto: N o r d e n s a r k

Mario Baban Nytt jobb: Projektledare, Viedoc på Pharma consulting group. Tidigare jobb: Laboratorieingenjör på Fresenius Kabi. Utbildning: Biomedicinarprogrammet vid Uppsala universitet. Pernilla Thalin Nytt jobb: Vd på Nordens ark i Sotenäs kommun. Tidigare jobb: Chef för Orsa björnpark. Utbildning: Biolog.

Gisela Holm Nytt jobb: Dricksvattenexpert på branschföreningen Svenskt Vatten. Tidigare jobb: Ekotoxikolog på Astra Zeneca. Utbildning: PhD i ekotoxikologi/zoologi, biologlinjen med inriktning på akvatisk ekologi vid Stockholms universitet. Karin Elbing Nytt jobb: Säljspecialist på GE healthcare. Tidigare jobb: Biträdande forskare på medicinska fakul-

Anne-Li Fiskesjö Nytt jobb: Miljövårdsdirektör vid Länsstyrelsen i

teten vid Lunds universitet. Utbildning: Doktorsexamen i biovetenskap vid Chalmers tekniska högskola. Martin Wikström Nytt jobb: Expert/ Senior projektledare för forskningsoch utbildningspolitik på IVA. Tidigare jobb: Ansvarig för myndigheten Tillväxtanalys internationella arbete om forsknings- och utbildningspolitik. Utbildning: Kemist och neurobiolog, disputerad vid KI.

Södermanland. Tidigare jobb: Chef för naturvårdsavdelningen vid Huddinge kommuns miljöoch samhällsbyggnadsförvaltning. Utbildning: Jägmästare.

så u o ck Har d obb? j nytt

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

NR 1 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

43


karriär

FÖRETAGARE

Våga ta betalt

för dina tjänster!

Att prissätta sina tjänster handlar om fingertoppskänsla, enligt föreläsaren och författaren Björn Lundén. Han menar att de flesta företagare tar för lite betalt och inte inser sitt värde. l a r s - e r i k l i l j e bäc k T E XT

– Utgå från vad kunden är beredd att betala för en föreläsning, utredning eller annan tjänst. Kom ihåg att det alltid är möjligt att ändra sitt pris. Kunden vill ha kvalitet och är inte så priskänslig. Men det är inte så enkelt att det finns tabeller med färdiga arvodesnivåer som passar alla. En föreläsare kan ta allt från 6 000 kronor upp till en halv miljon för en dag. En tumregel är att den som utför jobbet föreslår ett pris. – Jag tar i normalfallet 25 000 kronor för en heldag. Och då ingår allt, resor, förberedelser, presentationsbilder, hotellrum. Kunden vill ha ett totalpris. Baka i n allt

Han menar att man med tiden lär sig hur tjänsterna ska prissättas. – Jag brukar kalkylera med 1 000 kronor i timmen för att komma fram till mitt pris. Kunden vill veta vad det kommer att kosta och gillar inte överraskningar. Det ska alltså inte tillkomma kostnader för tågresor, övernattning och annat. Baka istället in det i priset. Men det är ju olika momssatser. Hur ska man hantera det? – Kunden köper en tjänst och inte en resa. Därför är det helt fel att lyfta ut resan.

44

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Baka ihop allt och låt momsen vara 25 procent på det totala beloppet. Så det behövs ingen särredovisning? – Nej, det blir lite löjligt att göra det. Hur du reser och väljer att äta är kunden inte intresserad av. Kunden vill veta slutpriset, där allt ska ingå: förberedelser, resor, restid, PP-bilder och sådant. Hu r h itta rätt pr is?

Det finns några olika metoder för att hitta rätt pris. – Den kundbaserade prissättningen är den enda rätta, men också den svåraste. Det gäller att veta vad kunden är beredd att betala. Att förhandla om pris kan vara tungt, särskilt om man ligger långt ifrån varandra. I de fallen är det ofta bättre att avstå från uppdraget. – Björn Lundén har ett knep som dock ska användas med försiktighet. Med glimten i ögat kan han säga: ”Jag är för dyr för er.” När han sedan avslöjar sitt pris framstår det som lägre än vad kunden tänkte sig. Björn Lundén.

En tumregel är att lägga på 60 procent på den timlön du vill ha Det händer också att han lägger sig för lågt i pris och uppräcker efteråt att han hade kunnat få ut mer. – Gå inte i fällan och gräm dig över det. Dra i stället lärdom av det till nästa gång. Att sälja en tjänst är inte som att sälja en liter mjölk. Priset kan variera och styrs av vad kunden är beredd att betala vid det tillfället. Han berättar att vissa föreläsare tar mer betalt om det är många i publiken. – Jag gör inte den skillnaden. Tvärtom kan det vara lättare och roligare att tala inför en stor publik. B li i ng e n räkn e n iss e

Är det idé att prissätta utifrån sina egna kostnader? – Den kostnadsbaserade prissättningen är inget jag rekommenderar. Däremot måste jag veta vad jag får över efter av-


karriär

drag för semester, sociala avgifter, avtalsförsäkringar, pension, fika och annat. En tumregel är att lägga på 60 procent på den timlön du vill ha. Ovanpå det kommer kostnader för lokal, dator, telefon och annat. Björn Lundén menar att man måste ha koll på sina kostnader, men avråder

från att lägga för mycket energi på det. – Reducera inte ditt jobb till att bli en räknenisse. Det är inte värt besväret. Satsa i stället på det du är bäst på och som drar in pengar. Att sätta sitt arvode utifrån en tänkt månadslön på till exempel 40 000 kronor kan man visst göra.

B j ö r n Lu n d é n s b ä s ta t i p s

Hu r tar d u b etalt? Urban Åhgren, ekonomikonsult. Är agronomie doktor i industriell marknadsföring, SLU. – Jag utgår normalt från en miniminivå som ger en rimlig lön och täcker kostnader för arbetsgivaravgifter, pensionsavsättningar och liknande. I andra änden handlar det om att få ut varenda krona som kunden är villig att betala. Däremellan balanserar man på marknadens villkor. Vad tar du per timme? – Mellan 600 kronor och 1 200 kronor. Debiteringsgraden ligger på runt 80 procent, men det varierar. I vissa branscher, som läkemedelsindustrin, kan man ibland ta ut ett högre pris. Långa och säkra uppdrag säljer jag billigare än korta och tillfälliga jobb.

– Gör det på kul. Men lägg hellre tid och kraft på att göra ett bra jobb som skapar värde till företaget, avslutar Björn Lundén. Just när jag ska lägga på luren vill han säga en sak till: ”Klaga aldrig på att affärerna går dåligt. Ingen vill anlita en förlorare. Kunder attraheras av framgång.” #

Annika Söderpalm, Vera Kommunikation. Är journalist och disputerad i zoologi.

Ta reda på vad kunden är beredd att betala.

– Jag har räknat på vilket arvode jag behöver för att täcka mina kostnader. Jag har också tittat på vad konkurrenterna tar. Men det är nog dags att se över hur jag arbetar. Det känns som jag jobbar mycket och fakturerar lite. Vad tar du per timme? – Mellan 850 kronor och 1 100 kronor, beroende på typ av uppdrag och uppdragsgivare. och uppdragets storlek Jag tar bara betalt för effektivt arbete, och räknar till exempel inte in kafferaster. Mycket tid går till att sälja in eftersom mina uppdrag ofta handlar om bara några timmars arbete.

Klaga aldrig på att affärerna går dåligt.

Det är möjligt att ändra sitt pris. Gräm dig inte över ett för lågt satt arvode. Lär dig av det.

Baka in allt i priset, också resor och mat, använd ”en” momssats. Läs mer: www.blinfo.se

Kostnader för bilresa, fika och annat ingår i priset.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

45


LEDAR S KA P

Sätt gränser i ett

gränslöst arbetsliv Flexibilitet och frihet i arbetet är för många något att föredra framför stämpelklockan. Men om du inte själv sätter gränser kan det lätt resultera i stress och ohälsa. j o h a n n a r ö s t h TEXT

P

å Chefsfredag i Stockholm berättade Christin Mellner om sin forskning om hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv. Idag lever vi i ett samhälle där förändringar sker allt snabbare. För att kunna anpassa oss till detta ställs krav på flexibilitet, både för oss som individer och för organisationer. – Många uppskattar flexibiliteten och de flesta vill inte tillbaka till stämpelklockan. Men det innebär också ökade krav. Som

Skapa din egen gränskontroll genom att boka möten med dig själv är ett tips från Christin Mellner.

46

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

chef eller medarbetare vill man visa att man inte missbrukar förtroendet, säger Christin Mellner, forskare i psykologi på Stockholms universitet. Dagens teknik möjliggör också ett mer flexibelt arbetsliv. Man kan vara konstant tillgänglig, oavsett var man befinner sig och gränserna mellan jobb och privat suddas ut. – I ett arbete utan gränser är det lättare att gå utanför sina egna gränser. Många arbetar mycket på eget initiativ, fast man vet att det kanske inte är hållbart i längden, säger Christin Mellner. För många blir det gränslösa arbetet en stressfaktor. Stress av att inte kunna stänga av tankarna på jobbet eller av att känna att man inte räcker till. Förr fick de flesta en naturlig vila från jobbet på kvällar och vintern. Idag fungerar inte det i samma utsträckning. – För att hantera detta måste du själv sätta dina gränser. Reflektera medvetet och fundera på vilka gränskontroller du kan sätta upp. #

Fundera på vilka gränskontroller du kan sätta upp Ch r isti n s tips om att sätta g rän s e r Här är Christin Mellners tips på hur du skapar en egen gränskontroll: Boka möten med dig själv. Säg till hemma innan du måste jobba kväll. Ta ut tid i efterhand om du jobbat extra. Sätt tidsbegränsning om du ska jobba hemifrån. Sluta blanda ihop och mejla privat och jobb om vartannat.


karriär

8

tips för hållbart chefskap

1. Säg nej. Lär känna dina gränser och säg

ifrån när det blir för mycket. Det är bättre att göra färre saker riktigt bra än många halvbra. Lita på dig själv som chef och lyssna inte för mycket på hur andra säger att de gör. Så länge du levererar det som efterfrågas kan du göra på ditt eget sätt.

PAUS

2. Finns det tydliga mål, ansvarsfördel-

ning och rutiner? Annars ska du kräva av din arbetsgivare att det tas fram och tydliggörs. Det du har ansvar för, måste du också ha mandat och resurser för. Hur ni arbetar med att ta fram och konkretisera mål kan variera mellan organisationer, men det arbetet måste göras. Det gäller att hitta rätt nivå detaljstyrning kan också skapa stress.

3. Delegera och prioritera. Fokusera på

chef- och ledarskapet. Kräv administrativt stöd. Det kan vara en känslig fråga och du kan uppfattas som ”märkvärdig” om du inte hanterar din administration själv. Men alla vinner på att arbetet organiseras effek-

Boka in en paus i din kalender för återhämtning.

tivt och kompetensen utnyttjas på bästa sätt. Våga delegera uppgifter till dina medarbetare, och kom ihåg att ge de befogenheter som behövs för att kunna utföra uppgiften. Prioritera dina medarbetare och sätt av tid till samtal med dem. 4. Lägg in pauser. Ta chansen att ta en

långlunch, en sovmorgon, ett träningspass eller en tidig eftermiddag när det

går. Ett bra knep är att boka in egen tid i din kalender. Ibland blir det en intensiv arbetsperiod, och det kan också vara stimulerande. Men om det alltid är så, blir arbetsmiljön lidande och du måste säga ifrån. Ju mer du har att göra, desto viktigare är det att fortfarande planera in återhämtning. fo rtsättn i ng på nästa s i da

NR 1 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

47


karriär

5. Stäng av. Som chef behöver du ibland jobba på kvällar och helger, men inte jämt. Planera in tid när du ska vara helt ledig och försök att stänga av tankarna på jobbet då. Ägna dig gärna åt något annat intresse eller engagemang utanför jobbet. 6. Sovra bland informationen. Som chef behöver du inte läsa alla mejl. Du behöver absolut inte läsa alla mejl på en gång, ibland löser sig saker av sig själv. Var tydlig mot dina medarbetare vilken information du vill ha och hur du vill ha den presenterad. Be inte bara om underlag, utan även om lösningsförslag. Se också till att ha tydliga riktlinjer för hur ni hanterar mejl. Vem behöver informationen och vems är ansvaret att agera? 7. Använd tekniken – låt den inte styra dig. Teknik skapar flexibilitet. Det är positivt och ger dig möjlighet att utnyttja resor och väntetider för att jobba. Men glöm

inte att bort punkt 5 och 6: stäng av och sovra bland informationen, annars kan tekniken skapa stress. 8. Ha roligt på jobbet. Ta inte allt på för blodigt allvar, utan lek i vardagen och bejaka lust och glädje. Välj i större utsträckning arbetsuppgifter och människor som ger energi, försök att välja bort det som stjäl energi och som du vet att du går i gång negativt på. Se till att variera arbetsuppgifterna. Byt jobb om det roliga har försvunnit. K älla: Sac o C hefs r å d

Läs gärna ”Ha kul på jobbet och prestera bättre” i Naturvetare nr 7 2014: www.naturvetarna.se/ kul-pa-jobbet

Boka i n kom man d e

Ch e fs fr e dagar Är du chef och medlem i Naturvetarna? Då är du välkommen Chefsfredag som Naturvetarna har i samarbete med Svensk Chefsförening och flera andra Sacoförbund. Kom på ett spännande mingel där du kan nätverka med chefer inom olika delar av näringslivet. Det bjuds även på intressanta seminarier med efterföljande god dryck och tilltugg. På nästa sida ser du de aktuella datumen och orter för vintern och våren. På www.naturvetarna.se/chef kan du läsa mer om programmen och anmäla dig.

c h e fsfr å g a n

Vad ska stå i mitt chefsavtal? Jag har en tillsvidareanställning och har nu erbjudits ett chefsförordnande på tre år. Vad bör jag tänka på?

Arbetsgivaren bestämmer om förordnandet ska förlängas eller upphöra. Därför bör du redan från början göra klart vad som gäller. Av anställningsavtalet ska det framgå att du har en tillsvidareanställning och att det till den kopplas ett chefsförordnande. Gör också klart vilken typ av tjänst du har i botten. I avtalet ska framgå hur och när du ska få information om förordnandet skall upp-

48

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

höra. Skriftlig information sex månader innan, så att du får tid för omställning, är rimligt. Du kan få ditt avtal granskat om du skickar det till: chef@naturvetarna.se Lönen kan konstrueras antingen som ett chefstillägg på grundtjänsten eller som en chefslön. Har du det senare, bör du göra klart vad som gäller om förordnandet upphör, så att du inte tappar den löneutveckling du haft under tiden som chef. Se till att det klart framgår vad målet med ditt uppdrag är och på vilka grunder det kommer att utvärderas. Chefsansvar och chefsbefogenheter skall hänga ihop. Planera redan från början med vem och när utvecklingssamtal skall ske så att du och arbets-

givaren gemensamt kan utvärdera och utveckla uppdraget. Det är bra att göra en karriärplanering för tiden som chef, med utbildning/utveckling både som chef och ledare. Det kan också vara bra att du får möjlighet till någon form av externt stöd som chefsnätverk, coach eller mentor. Genom Naturvetarna chef kan du få ditt avtal granskat, hjälp med karriärplanering och hitta seminarier för chefer. E lisab et E n g dah l Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna


Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Kalender Boka in vårens seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter.

a k a dem i ke r k o m p e t ens 10/2 Norrköping

n y s o m chef 12/3 Västerås 19/3 Lund

18/2 Västerås

15/4 Göteborg

26/2 Uppsala

6/5 UmeåN O V E M B E R

17/3 Malmö

at t d r i v a fö r e ta g

8/6 Halmstad

12/3 Västerås

l e a de r sh i p f r i d ay 20/2 Göteborg Morgan Borg: Den inre kompassens makt 20/3 Stockholm

19/3 Lund 6/5 Umeå

fa ck l i g a ku r se r

24/4 Malmö

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

8/5 Göteborg Bengt Kallenberg: Laget framför jaget

C H E fsf r ed a g

18-19/2 Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor

13/2 Malmö

10/3 Stockholm – Utbildning i förhandling

20/2 Gävle

24-25/3 Stockholm – Facklig grundkurs privat sektor

6/3 Eskilstuna

5/5 Stockholm – Fackligt ledarskapp

13/3 Umeå

7/5 Stockholm – Kurs för arbets-

20/3 Norrköping

miljöombud

27/3 Jönköping

18-22/5 Vaxholm – UGL:

24/4 Sundsvall

Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

22/5 Göteborg

20-21/5 Stockholm – Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor

29/5 Stockholm

Läs me r på: www.naturvetarna.se/Kalender

49

NAT U R V ETARE

NR 7 2 0 1 4

Utveckling Lotta Fogels föreläsning berör följande ämnen: att vara chef och ledare, ledarstil och självkännedom, situations-/individanpassat ledarskap och att prioritera sin tid och hantera press och prestation. Lotta Lotta Fogel. Fogel har lång och bred yrkeserfarenhet och ledarerfarenheter från såväl näringsliv som offentlig förvaltning. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

15/4 Göteborg

Bengt Kallenberg: Laget framför jaget Morgan Borg: Den inre kompassens makt

Ny som chef

Att driva företag Marknadsföring Vilka är dina viktigaste kunder? Vilka utmaningar har dessa kunder? Vilket specifikt värde erbjuder du som är unikt i din bransch? Hur säljer du ditt unika värde Niklas Eriksson. på två minuter? Affärscoachen Niklas Eriksson föreläser om hur man marknadsför sitt varumärke och sin affärsidé. Anmälan sker två månader i förväg på www.saco.se

AkademikerKompetens Inspiration Fyra föreläsare samlas för att ge dig en riktigt givande dag. Det är en kostnadsfri förmån för dig som är yrkesverksam. Några av vårens föreläsare är Peter Österberg med temat ”Ledarskap, konflikt, kreativitet” och Cecilia Hedström med ”Om hur man tar sig vidare när livet förändras för alltid!”. Kelly Odell håller föreläsningen ”Mänskligt ledarskap – 10 budord för den (o)fullständige ledaren”. www.akademikerkompetens.se

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

NR 1 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

49


karriär

Gästkrönika

Kommunicerad forskning

räddar liv - Jag blickar ut över havet. Det är en kall dag i december. Sjöröken sveper in bron över Sundsvallsfjärden som i en vit slöja, och plötsligt: ”Pang pang pang, pang pang!”

Att tävla i bästa framträdande passar nog inte alla, men att berätta om sin forskning är varje forskares uppgift – så att resultaten kan komma till nytta, så att allmänheten vet hur skattemedlen används, så att politiker har faktabaserade beslutsunderlag, så att nyfikenhet på vetenskap kan väckas och nya generationer forskare växa upp.

Publiken rycker till. Mannen på scenen fortsätter: – Nu ser jag hur fordonen krockar ute på bron och jag hör hur bilplåt knycklas samman. Sedan blir det tyst. Kring elektroniska ögon forskar Benny Thörnberg. Sådana ögon kan till exempel se en tunn isskorpa som ett mänskligt öga inte upptäcker. Fördelarna med att ha koll på väglaget är uppenbara: Att kunna salta, sanda eller sänka hastighetsgränsen så snart halka uppstår. Benny Thörnberg var en av 55 forskare i Forskar Grand Prix 2014, en tävling i att presentera sin forskning så intresseväckande, begripligt och underhållande som möjligt. Det gäller att fånga publiken, förklara hur forskningen går till och vilka resultat den kan leda till – på bara fyra minuter. För att lättare klara utmaningen erbjuds coachning och föreläsningar i sådant som muntlig presentation,

50

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

Cissi Askwall Generalsekreterare Vetenskapsrådet

Det elektroniska ögat varnar för is.

retorik och dramaturgi. Presentationerna bedöms sedan av en expertjury och av publiken. Forskar Grand Prix i Sundsvall vanns av Benny Thörnberg. I den nationella finalen i Stockholm, där han tävlade mot sju andra regionala vinnare, kom han trea. Segrade gjorde Michael Braian som forskar om att 3D-printa tänder. För 2013 års vinnare Andreas Ohlin har segern sannolikt räddat liv. Hans forskning om hur ändrade hygienrutiner kan minska dödligheten bland för tidigt födda barn har fått stor uppmärksamhet. Många av Sveriges sjukhus har infört de nya rutinerna.

Forskning visar också att forskare som är duktiga på att kommunicera är mer framgångsrika. De har lättare att finna finansiering och samarbetspartners, och de får nya perspektiv och idéer – som gör dem till ännu bättre forskare. Problemet är att kommunikation inte lönar sig, i alla fall inte på kort sikt. Trots att det står i högskolelagen att forskare ska samverka med det omgivande samhället är det få lärosäten som räknar det som en merit vid lönesättning eller tillsättning av tjänster. Jag hoppas och tror att tävlingar som Forskar Grand Prix kan inspirera forskare att förstå värdet av kommunikation, så kan många fler få upp ögonen för hur forskning kan förbättra väglag och mycket annat i vår vardag. Läs mer: www.forskargrandprix.se


Apotekarsocieteten utlyser forskningsstipendier inom läkemedelsområdet Apotekarsocieteten är en ideell förening med fokus på läkemedel, från tidig forskning till användning. Som ett led i detta delar vi ut stipendier för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt samt post doc stipendium. Forskningens koppling till läkemedelsområdet ska framgå tydligt i ansökan.

Stipendier för forskarkurser, kongresser m m

✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse ✚✚ C D Carlssons stiftelse ✚✚ Apotekarsocietetens stipendiestiftelse för vetenskaplig forskning

Post doc stipendium

✚✚ Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser minst ett post doc stipendium för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet, i första hand utomlands, efter avlagd doktorsexamen. ✚✚ Richard Dahlboms stiftelse inom området läkemedelskemi.

Stipendieansökan ✚✚ Sista ansökningsdag för våren 2015 är den 31 mars. För mer information om kriterier, utlyst belopp samt ansökan gå in på vår hemsida www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. ✚✚ Ansökan kan göras för aktiviteter som börjar efter den 1 juli 2015. Stipendier delas inte ut i efterskott. Medlemskap i Apotekarsocieteten ger företräde. Inte medlem? Ansök på www.apotekarsocieteten.se ✚✚ För ytterligare upplysningar kontakta Birgitta Karpesjö, tel 08-723 50 42, birgitta.karpesjo@apotekarsocieteten.se.

3 mars 2015

Norra Latin, Stockholm

Foto: Istockphoto

Osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund Fyra myndigheter bjuder in till samtal kring osäkerhetens pris – beslut på bräcklig grund. Anmäl dig idag på lakemedelsakademin.se/lmr.

En del av Apotekarsocieteten

NR 1 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

51


STUDENT

KI först med öppna kurser online Som första universitet i Sverige ger Karolinska institutet öppna kurser online, MOOC. Kursen i statistik lockade 37 000 deltagare och marknadsför svensk utbildning i hela världen. l a r s - e r i k l i l j e b ä c k text

När KI fick inbjudan att vara med i ett samarbete med två av världens bästa universitet kunde man inte säga nej. MOOC, massive open online courses, har redan blivit en succé. Hittills har KI som pionjär i Sverige gett två kurser som är avslutade och två är på gång. Den ena är en metodkurs i statistik som lockade drygt 37 000 deltagare från 196 länder. Alla fullföljde inte, men närmare tre tusen blev godkända. – Det är ändå en mycket hög siffra i jämförelse med våra kurser som genomförs på plats, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på KI. Bästa mar knad s för i ng

Han menar att de har mycket att vinna på att vara med i samarbeten av den här typen där bland annat Harvard och Massachusetts Institute of Technology, MIT, ingår. En förutsättning för KI var att det inte fanns något vinstintresse, utan kurserna ska vara gratis. Det finns fler skäl till att KI gör den här satsningen.

52

NAT U R V ETARE

NR 1 2 0 1 5

Det är ett sätt att föra ut kunskap till nya grupper – Vi marknadsför oss internationellt och når nya studenter, främst på masternivå. Det är också ett sätt att föra ut kunskap till nya grupper. Och inte minst lär vi oss ny teknik och får nya idéer som vi kan använda inom våra ordinarie utbildningar. På vilket sätt? – Vi måste anpassa oss och ha mer användarvänliga program. Det KI visade vägen, men nu är också Lunds universitet och Chalmers fungerar inte med på gång med MOOC.


karriär

långa föreläsningar. Här är det korta inslag på runt sju minuter som gäller, följt av något som aktiverar, till exempel frågor och svar. Att erbjuda diskussionsforum finns det också behov av. Jan-Olov Höög. Jan-Olov Höög jämför med att zappa framför tv:n. Om det inte är tillräckligt roande och underhållande så tappar studenterna intresset och växlar till något annat. – Visst är det pedagogiska utmaningar, en av de större är att undervisningen sker på engelska, där vi konkurrerar med länder som har engelska som modersmål.

vi valde EdX, som startades av Harvard och MIT. Den skiljer sig från andra plattformar, då den bygger på öppen källkod. an d ra följ e r e fte r

Nu är även Lunds universitet och Chalmers på gång bland svenska universitet. – Vi ska inte konkurrera, utan samarbeta och marknadsföra Sverige som

en forsknings- och utbildningsnation. Däremot går det än så länge inte att tillgodoräkna sig kursen i en examen. En anledning är att det är svårt att verifiera vem som går kursen. Så hittills får man nöja sig med ett intyg. – På sikt tror jag att det är möjligt att hitta system för identifiering. Sådana säkerhetssystem finns som bekant redan i dag inom till exempel bankvärlden. #

Han visste att de håller en hög nivå forskningsmässigt, men att det fanns frågetecken kring det engelska språket. – Vi klarade även den konkurrensen, säger han. Nyckeln är att fängsla. Även kursen i ”Behavioral medicine” lockade många deltagare från hela världen, knappt 20 000. Så många som var fjärde var från USA, men också i länder som Kina och Indien är kurser online efterfrågade. Två procent av deltagarna i statistikkursen var svenskar. Hur funkar det tekniskt, vilken plattform används? – Det finns några olika ett välja mellan,

F oto: U lf S i r b o r n

nycke ln är att fäng s la

Studenter som läser online på KI får nöja sig med att se den här byggnaden på bild.

NR 1 2 0 1 5

NAT U R V ETARE

53


S PA N A R I N

Poddti ps

ny teknik

Ny elektronik i din vardag

F oto: g o o g le

Självkörande bilar har man pratat om rätt länge. Nu är vi nästan där. Elektronikmässan i Venedig första veckan i januari visade vägen. Kanske lite oväntat har Google utvecklat en bil som i början av året kommer att ta sig fram på egen hand på gatorna Silicon Valley. Volvo är inte sämre och har en självgående bil på gång. Så snart kan du fika och läsa tidningen i bilen även när du är ensam i bilen. En snackis på mässan var tvättmaskinen från LG, som gör det möjligt att köra två omgångar tvätt samtidigt, en för fintvätt och en för mer smutsad tvätt. Några andra heta trender: Tv-skärmar som är uppkopplade mot nätet och kan styras med fjärrkontroller. Självvattnade blomkrukor, flygande kameror och 3D-skrivare som lagar Googles självkörande bil. mat kanske vi också får nytta av. LEL

Odli ng

Ta in svampskogen i köket

F oto: E ko f u n g i

Svampsäsongen känns avlägsen och champinjonerna i affärens grönsaksdisk ser trötta ut. Om du ändå vill plocka färsk svamp kan du starta din egen odling hemma. Det finns flera olika svampodlingskit på marknaden. De består av svampkompost av till exempel sågspån och kaffesump som ympats med svampmycel. Du behöver i stort sett bara vattna, titta på när svamparna växer fram och skörda. Sedan kan du se fram emot att äta till exempel ostronskivling, shiitake eller igelkottstaggsvamp. AN

Pär Holm g r e n först ut som m i l jöpratar e Miljömärkningen Svanen har startat poddsändningar där man diskuterar klimat och miljö. Pär Holmgren, meterolog och miljödebattör, pratade i första avsnittet om hur jordklotet mår och om hur vi människor påverkar detta. Om energiförbrukning, konsumtion och klimatförändringar. Om hur dessa ökar risken för extrema väderförhållanden. Och om att miljömärkningen är viktig för att konsumenterna ska kunna göra bra val utan att behöva vara experter. Syftet med podden är att prata om vad var och en kan göra för att inte bidra till klimathotet och rädda världen lite varje dag. AN

boktips

För fler än storfiskare Flugfiske har aldrig fått mig att gå i spinn. Men något hände när jag bläddrade i boken ”Flugfiskeliv i strömmande vatten”. De vackra bilderna från olika vattenmiljöer, fiskar och flugfiskare i aktion vevade in mig i texten. Jag fick reda på en massa saker som jag inte kände till innan. Till exempel utsätter sig harren för stora risker när den hänger, gärna med några kompisar, vid ytan och låter sig matas av insekter och annat som kommer drivande med strömmen. Men det kan snabbt bli ombytta roller, där harren blir ett byte för fåglar som dyker blixtsnabbt genom luften. Och inte visste jag att det är en stor utmaning att fånga en storöring, som enligt författarna är kung där nere bland stenarna. Vid sidan av uttern har den i stort sett inga fiender, om nu inte flugfiskarna har tränat intensivt och blivit så skickliga att de lyckas få storöringen på kroken. LEL

Chans att vinna Shiitake (Lentinula edodes) Det svenska namnet är ekskivling.

54

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Boken om flugfiske lottas ut. Vill du vara med i utlottningen av vårt recensionsexemplar så mejlar du: redaktion@naturvetarna Skriv ”Flugfiske” i ämnesraden.


sent n yå rslö fte

Bli en bättre medarbetare Att gilla jobbet och göra sitt bästa är grundtipsen i ”En handbok för medarbetare”. Fysikern Peter Unelind och civilekonomen Niklas Madsen delar med sig av sina erfarenheter från olika roller i arbetslivet. et vimlar av böcker om ledarskap, men det är svårare att hitta litteratur för den som vill bli bättre som medarbetare. Den luckan har nu täppts till. – Det är lika viktigt för medarbetare som för chefer att utvecklas i samspelet med andra. I det ligger att ta reda på vem man är och hur man reagerar i olika situationer. Det som kallas för självkännedom, säger Peter Unelind, som i dag är global inköpschef på Sandvik. Peter Unelind, Att det blev en bok global inköpsberor på att han unchef på Sandvik. der åren har samlat på sig mycket kunskap och idéer i olika roller hos olika företag. – Jag ville dela med mig. Dessutom har jag jobbat med coachning på fritiden. Det är så ofta jag stöter på personer som vill komma vidare i yrkeslivet. Vill man se en skillnad måste man också göra något.

Vad skulle det kunna vara? – Gör ditt jobb så bra som det bara är möjligt. Det inger förtroende. Att vara trevlig och social i all ära, men du är väl på jobbet för att prestera? Sådant märks. Men jag vill bli chef, hur gör jag då? – Agera som om du redan är chef. Ta initiativ och styr upp processer som inte fungerar eller om det gnisslar mellan olika avdelningar. I stället för att prata bakom ryggen är det bättre att hitta lösningar och driva saker framåt. Visa ledarskap så blir du chef, tids nog. ”En handbok för medarbetare” är så konkret och rakt på som titeln ger signaler om. Man får tips om det mesta som är bra att veta i det dagliga arbetet. Det handlar om allt från att hantera mejl till att ha effektiva möten.

Tisdag:

Börja i d et li lla

Men de flesta sitter still i båten och låter möjligheter glida förbi. Han menar att det till slut blir en livslögn som förlamar. – Våga ta tag i saker och ändra beteende. Varför inte passa på nu när det är nytt år, säger han retoriskt. Man behöver inte göra allt på en gång. Börja i det lilla.

Skriv ner på eftermiddagen vad du ska göra dagen efter. Det ger struktur och inget faller mellan stolarna.

– Ett möte ska ha en tydlig agenda och i inbjudan ska det tydligt framgå vad målet är och varför jag ska vara med. Annars kan man tacka nej och nöja sig med att bli informerad i efterhand. Drygt 100 sidor med

bra tips.

Stäng mej lboxen

Peter Unelind lämnar inget åt slumpen. Därför är det naturligt för honom att sätta sig ner och lista vad som ska göras på jobbet. – Skriv ner på eftermiddagen vad du ska göra nästa dag. Det du inte hinner med hamnar överst på listan dagen efter. Skriv enkla punkter, det ger dessutom chans till reflektion. Att hålla fokus är en av hans deviser. Risken är annars stor att man fastnar i ekorrhjulet när man låter mejlboxen och kollegor som vill prata styra ens vardag. Men är inte det asocialt? – Nej det tycker jag inte, men om det känns så, be om ursäkt och förklara att du inte har tid. I boken tar han också upp den viktiga frågan om feedback och medarbetarsamtalet. – Berätta för chefen vad du har gjort. Det är inte skryt, utan ett sätt att hjälpa chefen att få en bild av dig och dina prestationer. Författarna påminner också om att gå hem efter jobbet och hitta en bra balans i livet. LEL

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

55


N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Nya löner för naturvetare ta fram löneuppgifter för flera urval. Använd de tabeller som passar din profil bäst, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna. Han påpekar att det är dina prestationer, din kompetens och ditt ansvar som ska värderas. Lönestatistiken ger vägledning om i vilket lönespann du bör ligga. Ett mått på hur bra den individuella lönesättningen fungerar är att titta på lönespridningen för en grupp. Det illustreras av diagrammen där vi bland annat jämför lönespridningen mellan offentlig och privat sektor. – Med större lönespridning följer som regel högre löner för hela gruppen, Det ger också större chans för individen att göra en lönekarriär, säger Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna. Hon har också tagit fram siffror för löneutvecklingen under 2014 för alla medlemmar i Naturvetarna. – Räknat på identiska individer som inte har bytt befattning höjdes lönerna med 3,7 procent mellan 2013 och 2014. Jämfört med märket i industrin som var 2,1 procent så lyckades våra medlemmar bättre, säger Magdalena Kubien. En anledning till det kan vara att många av Naturvetarnas löneavtal är sifferlösa. – Det visar att akademiker tjänar på sifferlösa avtal, säger Kristofer Jervinge. Svarsfrekvensen på löneenkäten hamTack till alla nade på 55 procent, vilket är som svarade tillräckligt för på löneenkäten! att lönestatistiken ska vara tillförlitlig. LEL

56

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

25 000

li fe sci e nce s kog s b ran sch e n

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000 60 000

65 000

70 000

Diagrammet visar den relativa lönespridningen för naturvetare i life science-branschen och skogsbranschen. De streckade linjerna anger medianlönen för respektive bransch.

K ä ll a: Nat u r v eta r n as lö n estat i st i k 2014.

– Titta inte bara på din yrkesgrupp, utan

Kä lla: N atu r ve ta r n as lö n estat i st i k 2014.

Tack till alla som svarade på löneenkäten. Ditt svar har bidragit till en tillförlitlig lönestatistik. Vi visar hur den kommer till nytta i förhandlingen.

20 000

offe ntlig s e ktor pr ivat s e ktor

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

55 000

60 000

Relativ lönespridning för naturvetare i privat och offentlig sektor. De streckade linjerna anger medianlönen för respektive grupp.


7 tips Använd lönestatistiken på rätt sätt. Läs mer på www.naturvetarna.se/sacolonesok

1. Gör många urval

5. Var påhittig

Ta fram löneuppgifter för många urval. Jämför löner i olika branscher och yrken, liksom för olika arbetsuppgifter och befattningar. Det ger vägledning om i vilket lönespann du ska ligga. Kom ihåg att det är dina prestationer som ska värderas.

Vissa arbetsgivare har sin egen lönestatistik. Då gäller det att vara kreativ och använda de tabeller som passar din profil bäst. Kom ihåg att Naturvetarnas statistik har samma relevans som arbetsgivarens, och kanske dessutom är mer aktuell.

2. Vad krävs för att komma upp en nivå?

6. Dina insatser ska värderas

Du känner att du ligger lågt i förhållande till andra. Ta upp frågan med din lönesättande chef och be om en motivering. Fråga vad som krävs för att komma upp på en högre nivå, och vilka lönekriterier som tillämpas.

Din lön ska inte sättas utifrån vad andra tjänar. Kom ihåg att det är ditt ansvar och dina insatser som ska bedömas, liksom hur kvalificerade dina arbetsuppgifter är och vilken kompetens som krävs.

Bransch

3. Vidga dina vyer

7. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök

Privat, statlig eller kommunal. Lönerna är som regel högre i privat sektor än i offentlig. Företagens lönsamhet påverkar också lönenivåerna.

Att titta på medianlönen kan vara intressant. Men vidga hellre dina vyer, och kolla in hela lönespannet, från 10:e till 90:e percentilen. Vad krävs för att du ska ta dig till 90:e percentilen? Kanske det är förknippat med större ansvar, fler arbetsuppgifter och att du behöver kompetensutveckling.

Kanske du redan nu ligger bra till lönemässigt. Då kan det vara läge att byta grupp att jämföra sig med. Gör ett nytt urval i Saco Lönesök. Kanske du har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter och större ansvar. Med det följer en högre lön.

Detta påverkar

din lön Marknaden

Tillgång och efterfrågan på olika yrkesgrupper och kompetenser. En bred arbetsmarknad med med många arbetsgivare ökar chansen till högre lön.

Lönsamhet och omsättning av pengar. Det finns högre finansiella värden i till exempel läkemedelsbranschen än i jordbruket.

Arbetsgivare

Individen Din kompetens, dina resultat och ditt ansvar.

4. Sätt upp mål Statistiken är inget facit för dig eller argument för att du ska ha högre lön. Använd istället statistiken som ett stöd för att sätta upp ett eget lönemål utifrån dina prestationer och förväntade resultat. Att sätta upp mål är en bra metod för att utvecklas.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

57


Sätt stopp för hot och våld på jobbet I december ordnade Naturvetarna ett seminarium på temat Hot och våld i arbetslivet – ett hot mot demokratin? Det blev en fullsatt tillställning med engagerade diskussioner och en känsla av att frågorna lyftes upp ordentligt. – Vi tycker att det är viktigt att göra

politikerna medvetna om att våra inspektörer hotas i arbetet. Och att framförallt hot på nätet blir mer och mer vanligt, säger Kristofer Jervinge, utredare hos Naturvetarna. Flera Sacoförbund deltog i diskussionerna. Representanter från Jusek, Sveriges Veterinärförbund och Akademikerförbundet SSR berättade om att hot och trakasserier är ett vanligt problem också för deras medlemmar. Inom vissa arbetsgrupper ses det till och med som en del i arbetet. – Men ”Jag ska döda dig!” är ett hot och ska polisanmälas av arbetsgivaren. Det ska finnas rutiner för hur man gör det, sa Erika Lejnefors från Jusek. De närvarande representanterna från justitieutskottet ansåg att Brottsförebyggande rådet, Brå, bör få i uppdrag att göra en kartläggning av hur situationen ser ut för tjänstemännen inom offentlig sektor när Kristofer det gäller trakasseJervinge, rier, hot och våld. Naturvetarna.

Vilken är den viktigaste frågan för din profession? >>>>>>>>>>>

58

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

Det är arbetsgivarens ansvar att polisanmäla hot och trakasserier i arbetslivet.

Margareta Jonsson, livsmedelsinspektör:

– Att våra arbetsgivare ska få lagligt stöd att vägra lämna ut våra personuppgifter. Hot och våld är aldrig acceptabelt. Vi ska vägra vänja oss vid ”lågfrekventa” hot. Martin Bertilsson, Miljöoch hälsoskyddssektionen inom Naturvetarna:

– Att våra medlemmar och deras familjer får en större trygghet. Det är lätt att få fram adressuppgifter och det kan ofta leda hot och våld även utanför arbetstid. Vi måste förhindra att sakägare,

aktivister och andra påverkar myndighetsutövningen genom hot och våld. Det leder i förlängningen till att genomförandet och efterlevandet av demokratiskt fattade beslut inte kan säkerställas. Elisabeth Schöning, Djurskyddsinspektörernas Riksförening inom Naturvetarna:

– Att ha bra säkerhetsrutiner och att de följs. Att arbetsgivaren tar problemen på allvar så att polisanmälan alltid blir gjord utan att den som är utsatt känner sig ifrågasatt. Arbetsgivarna behöver också bli mer offensiva mot nät-trollen och föra ut budskapet ”rör inte/hota inte vår medarbetare” i större skala till allmänheten. AN


N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Möt oss i vår nya lokal i Lund! I Lund kommer verksamheten främst att vara inriktad på karriärservice. Karriärrådgivning, intervju- och cv-coachning, karriärprofilanalys samt coachning i lönesamtal kan nu erbjudas i ett personligt möte i vår lokal i Ideon Science Park i Lund. Även vår specialiserade rådgivning för chefer, företagare, doktorander och studenter med fokus på karriärfrågor finns tillgänglig i Lund. – Målet är att öka utbudet av seminarier och aktiviteter i regionen, säger Johan Runesson som är karriärrådgivare på Naturvetarnas säte i Lund. Vill du boka personlig karriärrådgivning i Lund kontaktar du oss som vanligt via formulär på webben eller på karriar@naturvetarna.se. JR

Vi vill kunna träffa så många medlemmar som möjligt i personliga möten. Därför satsar Naturvetarna nu på att förstärka vår närvaro i södra Sverige. – Efterfrågan på våra tjänster har ökat i framförallt södra Sverige. Därför har vi valt att stärka upp vår verksamhet i Lund. Att kunna möta fler medlemmar ansikte mot ansikte hoppas vi kommer att skapa ett större mervärde för våra medlemmar, säger Helena Nicklasson, förbundsdirekJohan tör på Naturvetarna. Runesson.

Studenter får Forskning & Framsteg ningen Forskning & Framsteg utan kostnad under hela sin studietid. Det första numret har redan landat i din brevlåda. Övriga medlemmar i Naturvetarna får 10 nummer för 299 kr. LEL ”Kågg ” är vägen till ett b ättre De # 1–20

15

Pris 75 [€ 9.10. kr NOK 85] För Dig som är nYFi ken på allv ar

ssutom: Tacka

samhälle

månen för livet på jorde n

g & Fr amst eg #1—2 015 ebol a • måne

Kemisk ana av vin lys svensk från a ekfat

ns ursp rung

De husens sjuka gåta

– qog • sven ska

Kampe n ebolamot

ekFat

Att res a genom maskh ål i rymden

• inom husm iljö och ohäl sa

-01 01

074 4-

v 07

ESS 0744

ECKA

RESS

4

INTERP

2014-12-11

7 38807

INTERPR

d 2

Nyttig tidning på köpet.

U tm ä r k elser Årets hortonom 2015 delades ut för fjärde gången av Sveriges Hortonomförbund vid förbundets årsmöte i Alnarp den tredje december. Motivering: ”Hortonom Håkan Sandin har Håkan Sandin. genom sitt arbete som verksamhetsledare för Tillväxt trädgård i Alnarp, bidragit till att öka intresset för de gröna näringarna på många plan, både hos företagare och närliggande organisationer, samt inom akademin. Hållbar utveckling står i centrum och Håkan Sandin är en energisk igångsättare av olika projekt och utvecklingsidéer.” AN Vi gratulerar.

RETURV

R1_rygg.ind

40750 9 • retur 7 388074 407509veck a v 07

Läkare n Fredri k Rü överle varna somcker har mö forska tt kan rna att beseg hjälpa ra smitta n

OMSLAG_N

Nu öppnas möjligheter för studenter att jobba inom kommuner och landsting. Ett nytt avtal mellan Akademikeralliansen, där Naturvetarna ingår, har banat väg för det. Tanken är att studentmedarbetaren ska kunna jobba upp till 15 timmar per vecka och anställas för en termin i taget. En bonus är att studenten ska ha en mentor knuten till sig. Även kommuner och landsting vinner på avtalet. Där finns ett stort behov av personal under de tio kommande åren. Det här är ett sätt för arbetsgivare att attrahera kompetent arbetskraft. Avtalet började gälla 1 januari 2015. LEL

JOBBCHANS

Håkan Sandin är Årets hortonom

Fors knin

L ä sning Som naturvetare är det viktigt att hålla sig uppdaterad och ha koll på vad som händer i den vetenskapliga världen. Det kan gälla allt från nya läkemedel och supermaterial till hjärnans mysterier och rymdens gåtor. Men också sådant som ligger i gränslandet till samhällsvetenskap och humaniora. Vi är övertygade om att den typen av kunskap gör dig bättre rustad när det är dags att börja jobba. Våra egna undersökningar visar att naturvetare som skaffar sig en extra kompetens, till exempel ekonomi, IT eller juridik får ett försprång på arbetsmarknaden. Därför får nu alla studenter som är medlemmar i Naturvetarna tid-

Nytt avtal ger studenter jobb

14:26

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

59


P ro f il i N aturvetarna

”Ett bra sätt att utbyta erfarenheter” Magnus Hellstrandh var ombud på Naturvetarnas kongress 2012. Att få samhället att inse nyttan av naturvetare var en fråga han då drev.

MAG N U S H E LLSTRAN D Aktuell: Var ombud på Naturvetarnas kongress 2012. Uppdragsgivare: Forskningsingenjör på Swetox sedan ett halvår.

Vad lockade med att vara kongressombud?

Familj: Gift och två barn. Fritid: Sport, både att utföra och att titta på.

– Jag var väldigt fackligt aktiv i och det föll sig naturligt. Vid den tidpunkten arbetade jag heltid med nedläggningen av forskningsverksamheten vid Astra Zeneca i Södertälje. Jag blev nominerad av kollegor och det kändes väldigt bra.

Senast sedda film: Sune i fjällen. En perfekt helg: Att inte ha så mycket aktiviteter, hellre umgås med familjen.

Vad är ditt starkaste intryck av kongressen? – Det var intressant att få träffa så många olika typer av naturvetare med olika inriktningar. Det blev flera givande diskussioner! Jag hade aldrig varit på en kongress förut, men det var både trevligt och spännande att följa med i processer.

Hur fick du vara med och påverka? – Vi var uppdelade i olika grupper för att jobba med de inkomna motionerna. Inom

rna! a t e v r u t a N d e m Bra ”Den utbyggda medlemsservicen och inkomstförsäkringen.”

60

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

gruppen diskuterade vi specifika motioner, liksom formalia kring kongressen.

Varför tycker du att man ska delta på kongressen? – Det är ett ypperligt tillfälle att träffa andra fackligt aktiva personer. Man får chans att lyfta fram naturvetares ställning i samhället och förbättra för medlemmar. Och även möjlighet att påverka vilken riktning och innehåll som Naturvetarna ska ha.

Vad var roligt? – Att träffa andra medlemmar, med bakgrund inom olika sektorer: stat, privat och kommunal. Det var ett väldigt bra sätt att utbyta erfarenheter och träffa människor.

Har du tips på hur man bäst förbereder sig? – Det är förstås bra att läsa på i det material som skickas ut. Både vad som kommer att tas upp och hur det ska gå till. CJ

Läs mer om kongressen och hur du kan nominera till den på www.naturvetarna.se/kongress-2015


N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

M å nadens naturvetare

Toxikolog som framhåller allas roller Kerstin Kenne var med och startade ett framgångsrikt konsultföretag inom toxikologi. Nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Södertälje blev lyckosam för dem. För två år sedan

startade sex personer TKT, Toxicology Knowledge Team SweKerstin Kenne. den AB. När Astra Zenecas forskning i Södertälje lades ner fick de möjlighet och valde att starta eget. – Vi kände att det borde finnas behov i Sverige av vår unika expertis inom läkemedelstoxikologi. Små läkemedelsföretag har sällan toxikologer anställda för att bedöma risken för biverkningar. Startmaterialet och slutprodukten har man i regel kunskap om, men mellanstegen måste hela tiden riskbedömas. Rolig utmaning

Genom sin långa erfarenhet har de ett stort nätverk. De möter nästan alltid någon tidigare kollega, antingen de säljer sina tjänster eller hyr in expert-

kunskap inom närliggande områden som behövs i ett projekt. – Detta är den roligaste utmaningen vi har haft! Att vara egen och få bestämma själv, och att avgöra hur resurserna ska fördelas. Avgångsvederlaget gav oss möjligheten. Hur var processen i början?

– När vi startade var vi helt oerfarna som företagare, men hade mycket idéer om hur vi skulle driva företaget. Vi fick bra rådgivning inom juridik och ekonomi, och med tiden har vi nu byggt upp företaget på ett sätt som passar oss. Det kan liknas vid att bli förälder för första gången, man måste lyssna på sin magkänsla! För oss är det viktigaste att jobba som ett team, både för att säkra den vetenskapliga kvaliteten, men också för att minimera administrationen.

Hur är det att starta företag med kollegor?

– Vi är alla disputerade naturvetare som är vana att jobba självständigt. Det funkar inte att en plötsligt är allas chef. Alla måste visa varandra förtroende och lojalitet och kämpa tillsammans, och alla måste vara överens om beslut som tas. Om vi inte värderar allt arbete lika skulle det finnas risk att vissa arbetsuppgifter inte blir gjorda. CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna.

se/Manadens-naturvetare

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Film om vår lönepolitik

Varför: Vi tycker att lönen ska sättas individuellt – det ger bäst förutsättningar för en bra löneutveckling för våra medlemmar. Men varför tycker vi det? Hur tjänar både medarbetare och arbetsgivare på detta? En ny film ger svaren på dessa frågor och kan användas av förtroendevalda i deras arbete med den lokala löneprocessen.

> Motverka hot och våld

Varför: Flera av våra medlemsgrupper är utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning. Mest påtagligt är det för djurskyddsinspektörer, där tidigare undersökningar visar att sju av tio har hotats i jobbet. Det är förstås inte acceptabelt. Åtgärder: I löneenkäten, som medlemmarna svarade på i höstas, ställde vi frågor om hot och våld för att få en bild av hur utbrett problemet är. Strax före jul arrangerade vi ett seminarium i frågan, läs mer på sidan 58. Avsikten är att Naturvetarna nu ska intensifiera arbetet med att få politikerna att inse allvaret med hot och Inte acceptabelt. våld i arbetslivet.

i utbildning och > Kvalitet forskning Varför: Vi vill att all utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet och högkvalitativ forskning ska premieras. För att säkerställa kvaliteten måste bedömningen av vad som är kvalitet vara rättvis. Naturvetarna bemöter förslagen från Universitetskanslersämbetet och Vetenskapsrådet angående kvalitetsutvärdering samt kvalitetsdriven resursfördelning. En särskilt aktuell och angelägen fråga är att kunskap om och anknytning till arbetslivet ses som en kvalitetsaspekt för utbildningarna.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

61


Region Örebro län söker

Forsknings-BMA till forskningsmiljön Urologisk Cancer vid Urologiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro www.regionorebrolan.se/uso/jobb

Ansökan senast 22 februari 2015

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet. Inför fältsäsongen 2015 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Sista ansökningsdag 2015-02-25. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på: http://www.slu.se/srh Vi ser fram emot din ansökan.

Vi är Västra Götalandsregionen

Göteborgs botaniska trädgård

Just nu söker vi:

Botanister Vill du vara med och utveckla en av Europas främsta botaniska trädgårdar och ett av Västsveriges största besöksmål? Ref.nr: 2014/2131 Sista ansökningsdag: 2015-03-01

Mer information och fler jobb hittar du på:

www.vgregion.se/jobb

62

N A T U R V E TA R E

N R1 2015


Vi söker en rovdjurshandläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

VI SÖKER

Naturvårdshandläggare (ref.nr: 112-147-2015)

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller www.offentligajobb.se

Vill du nå Sveriges naturvetare?

www .face book .com /lans styre lsen idala rna

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna?

Boka er annons hos mig!

Annonsbokningen i sverige Ab Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

�� forskarutbildningsplatser till Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik Den nationella forskarskolan, FontD, är ett samarbete mellan nedanstående 11 lärosäten. Forskarskolan erbjuder 19 forskarutbildningsplatser, ledande till licentiatexamen, för yrkesverksamma lärare och förskollärare. I mån av plats kan även forskarutbildningsplatser i matematikdidaktik eventuellt erbjudas vid några av lärosätena. Forskarutbildningen pågår under fyra år och sker på 50 % av heltid parallellt med 50% undervisning på den egna skolan. Skolan betalar hela lönen. För närmare information se www.isv.liu.se/fontd/ lic-fontd3 Detta är sista chansen för er med examen före 1/7 2007 att antas enligt övergångsbestämmelserna (Förordning 2006:1053) - se hemsidan.

Sista ansökningsdatum 2015-03-15

Linköpings universitet (LiU) Lena Tibell, lena.tibell@liu.se, tel. 011-36 33 76 Jonas Hallström, jonas.hallstrom@liu.se, tel. 011-36 30 41 Högskolan Kristianstad (HKr) Andreas Redfors, andreas.redfors@hkr.se, tel. 044-20 34 21 Anders Jönsson, anders.jonsson@hkr.se, tel. 044-20 34 09 Malmö högskola (Mah) Jesper Sjöström, jesper.sjostrom@mah.se, tel. 040-665 80 50 Karlstads universitet (KaU) Niklas Gericke, niklas.gericke@kau.se, tel. 054-70 01 516 Mälardalens högskola (MDH) Tor Nilsson, tor.nilsson@mdh.se, tel. 016-15 34 19 Umeå Universitet (UmU) Mikael Winberg, mikael.winberg@umu.se, tel. 090-786 69 73 Madelen Bodin, madelen.bodin@umu.se, tel. 090– 786 96 18

Linnéuniversitetet (Lnu) Inger Edfors, inger.edfors@lnu.se, tel. 0480-44 62 48 Mittuniversitetet (Miun) Magnus Oskarsson, magnus.oskarsson@miun.se, tel. 0611-86144, 0730-363193 Högskolan i Gävle (HiG) Iiris Attorps, iiris.attorps@hig.se. 0738-230102 Högskolan i Halmstad (HH) Pernilla Nilsson, pernilla.nilsson@hh.se, tel. 0708-352772 Lunds universitet (LU) Ann-Marie Pendrill, ann-marie.pendrill@fysik.lu.se, tel. 031- 786 9018, 070-787 0427

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

63


EFTER JOBBET

Pimpelf iske mer än en lek

Isdubbar, spö och borr. Mycket mer behöver du inte för pimpelfiske, och för att uppleva en ny sida av naturen. Från isen. A N N A N O R B E R G TEXT

Sittande på en sträv renfäll ute på

sjön. Sol och kyla. Ren is och klart vatten. En skugga närmar sig under isen. Det pirrar till i magen. Stilla nu, bara en försiktig rörelse med pirken. Och lockblänket glimmar till. – I nio fall av tio simmar fisken vidare, men ibland låter den sig luras och nappar, säger biologen Micael Söderman.

Han tycker att pimpelfiske är spännande eftersom man kommer ut till ställen och miljöer man annars bara når med båt. – Det är häftigt att man är ute när det så kallt. Man borrar genom isen och någonstans därnere finns fisken. Fisket är nästan primitivt när man drar linan och fisken med händerna. Han tror att många lockas av det enkla,

att man bara behöver det korta pimpelspöet, en borr och en så kallad skrylla, en plastdunk man kan sitta på och ha sin utrustning i. Allt kan hängas över ryggen och är lätt att få med sig.

Grundmetoden för pimpelfiske är

att släppa ned betet till botten – rycka – räkna till tre – rycka – räkna till tre…

64

N A T U R V E TA R E

N R1 2015

– Men många har en utprövad rörelse med pimpelspö och lina som man tror bäst lockar fisken att hugga. I södra och mellersta Sverige pimplar

man mest abborre och i norr röding och harr. Fiskesäsongen är den tid på året då isen bär. – Man måste alltid tänka på säkerheten och ha med isdubbar runt halsen. Oavsett om isen är tjock eller tunn finns det alltid ställen där den är sämre. Jag har gått igenom med benet någon gång och det är väldigt kallt.

För en fisketur på fyra timmar kan det ligga dagar av förberedelser, då man slipar krokar, knyter tackel och planerar för att prova nytt bete eller nya vatten. Och tänker ut en taktik. – Det är en fördel att vara biolog om man ska bli en framgångsrik fiskare. Det gör att jag förstår fisken på ett bättre sätt. Till exempel när vissa arter leker och hur de rör sig under säsongen. Micael Söderman har varit intresserad av fisk och av fiske i olika former sedan han som barn följde med sina två

äldre bröder och sin morfar för att meta abborre. Intresset för naturen gjorde att han läste till biolog, och mycket i livet kretsar kring naturvetenskap. – Jag jobbar med att återställa våtmarker och fria vandringsvägar för fisk. Till exempel har sötvattenslekande gäddor fått problem när man dikat ut våtmarker och skapat vandringshinder som skurit av dem från deras lekplatser. Våtmarkerna är också viktiga för fåglar, och fungerar som reningsverk så att mindre mängder näringsämnen når kusten. Den som vill veta vilken fisk

man fått på kroken kan ta hjälp av appen Fisknyckeln, som Micael Söderman arbetat med att ta fram. I den finns information om alla Sveriges fiskarter. – Inget slår naturupplevelsen i att fiska. Att sitta i timtal på ett ställe och upptäcka saker och bli ett med naturen. Från att solen går upp till att den går ner. #


Vi ktig utr ustn i n g » Säkerhetsutrustning: isdubbar, ispik, livlina, flytoverall » » » » » » » »

Extrakläder Borr Ryggsäck eller skrylla Termos med varmt kaffe Mackor Pimpelspö Lina 0,18 nylon Bete och limkrok

Fö r d e n som vi ll b ö rja me d pimpe lfis k e » Ta kontakt med din lokala fiskeklubb och se om du kan få följa med ut. » Skaffa lämplig utrustning för det du vill fiska – du kan få hjälp i fiskebutiken. » Läs på om säkerhet på isen hos sportfiskarna.se eller issakerhet.se.

M i cae l S ö d erman Yrke: Projektledare fiskevård på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Utbildning: Ekologiprogrammet vid Högskolan på Gotland. Bor: Norrtälje. Familj; Sambo (biolog) och två barn. Bästa fångst: Mört på 950 g eller kanske min gräskarp på över 14 kg. Trendspaning: Internet och sociala medier gör att kidsen kan lägga upp bilder på sina gäddor direkt och få respons. Det har blivit ett uppsving för fisket.

N R1 2015

N A T U R V E TA R E

65


EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T RAGGA

GIRAFFDJUR

OVANLIG

KOSTYM

FLOCK

GRYMTOXAR ÄR JAG TILL MIN PRATMUSIK

VARA MED ORKAR STORPLANET

TYMIN ICKE ORGANISERAD KUNSKAP

KADAVER ASTRO-

TALA SOM TURIST HACK- LEDINS TJUVA ISABELLA IGT

DRAR NOMISK LÖRN- ENHET AKTIG BALLERINA?

VARUHUS

LÅNGHALMSMILAR

ELEKTRON

HAN SKREV ANNA KARENINA

HYLLNING

SLIPA

NATRIUM

MOBIL BLÅ BONDEBEFOLKNING?

ÖVERRUMPLARE

ÖGONRÖR TANKE

VERA I TUB FÅGEL FLERA SOM DU

SUBSTANSER MED PSYKOLOGISK EFFEKT

PADDA AVHÅLLSAMHET

TVENNE

SÅN KAN TRYTA

SÖNDERINGÅR DELADE I KULL MATEN BJÖRN SVÄVANDE DAM

FLÖT MED WEST

ÅTER

PÅ BIL FRÅN MANILA

PARK VERKSAM

ILSK FRONT

HAR UPPSTÅTT MELLAN KÄRA KATTER? BRÖDVERKSTAD

VASSSTRÅ

LÖPER SAMEREN HYDDAN LÄNGS?

BO UNDER JORD

SNABBLÄSA VILL SNATTARE

SAKRALT INTERJEKTION

RUTINERAD

GNOLA URAN KOLORERA SKÄNKA

AVSKAFFADES 1979

LEMURKRYSS 2015

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Elsa Landgren.

66 66

NR V ERTA E1 N A TNUARTVUERTA E R

2015

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 19 februari vill vi ha din lösning.


EFTER JOBBET Gn u g g a d i n a g e n i k n ö l a r

sudoku

ku r iosa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Var hittar du vanligen bakterierna Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus?

5

3 8 1

6

4

2

9

8

4

1) Av fyra schampoflaskor av plast går det att tillverka

7

en ny flaska. Om du samlar och lämnar 32 flaskor till återvinning. Hur många nya kan man tillverka?

2

3 5

6

2

9

1 5

2

Förra numrets sudoku: 9

4

7

6

5

2

3

1

8

6

1

5

8

4

3

2

7

9

3

2

8

9

7

1

4

5

6

4

7

9

2

6

5

1

8

3

8

3

2

7

1

9

5

6

4

1

5

6

3

8

4

7

9

2

5

6

1

4

3

8

9

2

7

2

8

3

1

9

7

6

4

5

7

9

4

5

2

6

8

3

1

7

Brukar du göra egna tankenötter?

www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

3) Åtta personer står i en rak kö. Hur lång tid tar det för dem att ställa sig i alla tänkbara ordningar, om det tar tio sekunder för dem att ställa sig i en ny ordning?

Skicka dem gärna till oss. Den klurigaste nöten publicerar vi i nästa nummer och belönar med en biobiljett. aturvetarna.se n@n redaktio

K o n ta k t

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

2) Ett tre meter högt träd planteras. Sedan växer trädet, så att det blir lika många centimeter högre varje år. Efter fem år är trädet 50 procent högre än vad det var efter två år. Hur högt var trädet efter fyra år?

Svar Kuriosa:I yoghurt. Tankenötter: 1) 10 (Först kan man göra åtta nya, sedan ytterligare två när man återvinner dessa).

8

TA N KE N ÖTTER

5

2) 6 meter högt. 3) 4 dygn och 16 timmar (Antal olika köer = 8 • 7 • 6 • 5 • 4 • 3 • 2 • 1 = 40320 köer -> 403200 sekunder -> 6720 minuter -> 112 timmar -> 4 dygn och 16 timmar).

3

6

7

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N RN1 R210 1 2 40 1N 5A R ER NTAUTR UVREVTA E TA

E

6767


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

KONGRESS 2015 Nu är det dags att nominera ombud till Naturvetarnas kongress i höst, där vi sätter riktningen för förbundets framtid. Vem vill du ge förtroendet att påverka naturvetares vardag och möjligheter i arbetslivet och i samhället? Du kan nominera dig själv eller någon annan du tycker har bra åsikter och idéer.

Skicka in dina förslag via hemsidan: www.naturvetarna.se/kongress-2015 Möjligheten att nominera ombud stänger 22 mars.

Jag vill jobba för en bättre löneprocess och för att det ska finnas tydliga karriärvägar för naturvetare. Det är på kongressen man kan påverka.” Itembu Lannes, kongressombud 2012. Arbetar som sjukhusfysiker på KI.

Natu rvetar nas ko n g r es s 13–14 nove m ber 2015 Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren. Uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information. CHEF

Naturvetare nr1 1  

Naturvetare får snabbt jobb efter examen, men det finns brister i arbetslivsanknytningen under studietiden.

Advertisement