Naturvetare, nr 9, 2010

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H N U M M E R 9 2010

Överlevare HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN

STUDENTKÅREN STÅR PÅ EGNA BEN BEHÖVS VARGJAKT I VINTER?

SID 11

NÄR KONSULTERNA BLIR ETT B-LAG

SID 6

UTMANING: 70% MER MAT TILL ÅR 2050

SID 12

on the road again...

Karriärvägar för forskare och doktorander möt inspiratörer som visar på karriärvägar både inom akademin och i näringslivet. Vi kommer också att diskutera den pågående omstöpningen av karriärstrukturer efter doktorsexamen. hur kommer framtidens karriärsystem att se ut?

Vi kommer till: 

göteborgs universitet – 10 februari



sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala – 17 februari



Karolinska institutet, stockholm – 24 februari



Lunds universitet – 10 mars



Umeå universitet – 17 mars

Alla seminarier pågår kl 17–20.

Kom gärna tidigare på eftermiddagen och få kvalificerad karriärrådgivning, skräddarsydd för naturvetare. Gör en intresseanmälan för karriärrådgivning samtidigt som du anmäler dig till seminariet.

Vi bjuder på dricka och tilltugg i samband med seminariet.

Anmälan: www.naturvetarna.se

N A T U R V E TA R N A . S E

Innehåll Opinion

N r 9 2010

sid 4

8

Ledare: Vidga vyerna och välkomna de olika Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Fast i flexibilitetens fälla Kårerna klarar sig själva Astra Zeneca satsar i Mölndal Duellen: Behövs det vargjakt i vinter?

Tema Lantbruk

sid 12

6 utmaningar för jordbruket och matproduktionen Agronomförbund i medvind Studentkrönika: Emma Tylstedt – Falukorv är ingen råvara

Vetenskap

sid 18

Biologisk mångfald i backspegeln

Karriär

sid 22

Inspiratören: Maggies mat ger livsgnista Manualen: Ta pulsen på projektet Chef: Hitta styrkorna och väx på jobbet Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

18

lediga jobb sid 30 Spanar in

sid 34

Gästkrönikör: Anna Ottosson – Dags att nyansera mat- och hälsodebatten

medlemsnytt

sid 37

Naturvetare lär sig ekonomernas språk | Djurskyddsinspektörer går samman | Åsa vågar sticka ut från mängden | Sofia coachar i karriären

24

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 27 januari med annonsstopp den 11 januari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Omslagsbild: Christopher Du Rietz och Henrik Gustafsson.

Fotograf omslagsbild: Pontus Tideman.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

När språngbrädan blir en fälla Att jobba som konsult kan låta lite tjusigt, beroende på vem arbetsgivaren är. Att vara konsult och komma från ett bemanningsföretag är minst av allt en tjusig tillvaro. En bekant till mig som vill vara anonym har varit uthyrd till samma arbetsgivare under mer än fem år.

Han vittnar om utanförskap och känsla av andra klassens arbetskraft, lite som ett B-lag, som inte får vara med på personalfester eller delta i andra aktiviteter som företaget ordnar.

Lönerna är ofta lägre än för den personal som är anställd direkt av företaget.

En del av lönen som skulle gått till den anställda hamnar i stället i bemanningsföretagets fickor, vilket är själva affärsidén för uthyrning av personal. Å andra sidan kan ett jobb på ett bemanningsföretag vara en språngbräda till en fast anställning på det företag man är uthyrd till eller andra jobb. Man får en chans att visa vad man går för.

Men kom ihåg att arbetsgivaren betalar ett ganska högt pris för att jämna ut toppar i produktionen och slippa ha ett anställningsförhållande med den som utför jobbet.

Läs mer om bemanningsbranschen lägre fram i tidningen. Efter publicering på vår webb har flera konsulter hört av sig till oss och vittnat om liknande upplevelser. Ännu fler kommentarer på webben har vi fått i den heta vargdebatten, som verkligen berör. Behövs det en upprepning av förra årets vargjakt är frågan, liksom hur många vargar det ska finnas i Sverige. Inte ens forskarna är överens. Däremot finns det en samsyn när det gäller den genetiska variationen, som inte är tillräckligt stor, med risk för att vargstammen drabbas hårt vid till exempel ett parasitangrepp.

Läs också om jordbrukets utmaningar för framtiden. För naturvetare i allmänhet och agronomer/lantmästare i synnerhet råder ingen brist på saker att sätta tänderna i. De har den kompetens som behövs för att utveckla system som kan försörja en växande befolkning, samtidigt som miljön ska skonas och mer koldioxid ska fångas upp.

ch e fR e daktör

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

C H R I ST E R Y R JAS , V I C E F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Vidga vyerna och välkomna de olika De flesta är positiva till invandrare, i alla fall i teorin. Men när det kommer till kritan söker sig många ändå till det som är invant och tryggt. En reaktion som är förståelig men som utifrån ett arbetsplatsperspektiv är galet!

Forskning visar nämligen att ju mer olik varandra man är på en arbetsplats desto högre kreativitet och utvecklingskraft får man!

Jag är ingen expert på historia men så

rig värld. I Sverige har vi invandrare, män, kvinnor, bögar, transsexuella, unga, blinda med fler. Alla dessa vill bli bemötta, i arbetsliv och privat, för vad de är, och inte förväntas att vara.

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

Arbetet utgör en stor del av våra liv, därför är det viktigt att vi trivs på jobbet. För att göra det måste vi alla bidra till att skapa ett öppet och trivsamt arbetsklimat. Det är inte en fråga som ligger på arbetsgivaren, utan vi har alla ett ansvar för arbetsmiljön.

Att vara en välkomnande och inkluderande arbetsplats är viktigt, inte bara på pappret utan också i handling. Handen på hjärtat, hur ser det ut på din arbetsplats?

J U M E R OLI K VARAN D RA MAN ÄR PÅ E N AR B ETS PLATS

pass mycket inser jag att Sverige inte skulle vara vad det är i dag om det inte funnits personer som sökt sig hit och bidragit med utveckling. Det finns många goda exempel på invandrare, som har byggt upp företag och vidgat våra vyer kulturellt. Själv är jag både svensk och finsk medborgare, eftersom mina föräldrar kom hit från Finland i slutet av 1960-talet. I samma veva kom många italienare och jugoslaver. Går vi längre tillbaka i historien finns flera exempel på vikten av inflytande utifrån för Sveriges utveckling. Minns flamländare som invandrade på 1600-talet och var med och utvecklade den svenska gruvbrytningen och järnhanteringen.

väntar generellt. Därmed inte sagt att alla som kommer hit ska ha en enkelbiljett rakt in i vården och äldreomsorgen. I stället ska vi utnyttja den kompetens som kommer hit på ett sätt som gynnar både individen och hela landet. Man behöver inte heller vara nationalekonom för att förstå att ju fler personer som bor i ett land, med driv och vilja, desto fler arbetar och bidrar till bruttonationalprodukten. Arbetsmarknaden är inget nollsummespel med ett fixt antal arbetstillfällen, som när de är uppfyllda så står övriga utan arbete.

Egentligen borde det räcka med att studera den demografiska utvecklingen i Sverige för att inse att vi i princip borde öppna våra gränser för alla som vill komma hit.

Arbetskraftsbristen gör sig gällande inom vissa områden och stora pensionsavgångar

Visst blir livet enklare med fördomar, och jag erkänner att många fördomar kan vara underhållande men, faktum kvarstår att en fördom är just vad den är, en dom i förhand.

Därför måste vi alla jobba med våra fördomar så att de inte låser in oss i en enkelspå-

D E STO M E R KR EATIVITET

En av mina närmaste vänner har hiv, det är inget som märks på ytan och han lever ett helt normalt liv, förutom att han morgon och kväll tar en cocktail av mediciner för att hålla virusnivåerna i schack. Istället för att hålla sin sjukdom dold har han valt att berätta om den, han åker runt i skolor och på träffar och föreläser om hiv och aids. En av anledningarna till att han gör det är för att han är så trött på den okunskap och de fördomar som möter en hiv-smittad idag. Med kunskap kommer man långt, det är inte farligt att ta en hiv-smittad i hand, det är definitivt inte farligt att kramas!

Så sluta att vara så förbaskat politiskt kor-

rekt, agera professionellt istället! Det tjänar du på, det tjänar din arbetsplats på, det tjänar samhället på! Du formar världen, låt inte världen forma dig. Öppenhet börjar hos dig, du själv bestämmer vilken värld du vill forma och då kan du agera efter det. Nästa gång ni ska rekrytera en ny medarbetare, eller när du träffar en för dig ny person – ge den personen chansen att visa vad han eller hon går för, utan att ha förutfattade meningar.

C h r I s t e r y r j A s , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Att tågresandet fortsätter att öka.

Att svenskarna äter sig till igenväxta landskap genom att gynna utländsk köttproduktion.

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N FaSt I F LE X I b I LItEtE n S FÄLLa – S E S I D 6

Massflykt av unga forskare Visst har sverige blivit ett låglöneland och disputerade forskare är knappt vatten värda längre. Det finns för många av oss och marknaden är mättad, vilket bemanningsföretagen utnyttjar. Addeco life science ville ge mig en lön som var lägre än den jag hade när jag var doktorand! Jag ledsnade totalt och jobbar numera i England. Det sker en massflykt av begåvade unga forskare från ”kunskapsnationen” Sverige, men från politiskt håll görs inget.” tess

Vad gör facket? jag är förvånad över att fackföreningarna har gått med på dessa avtal. Där jag jobbar omfattas jag av ett kollektivavtal som Unionen har träffat. Vid t ex sjukfrånvaro så får man bara sjukersättning motsvarande 64 procent av månadslönen.

Och vadå kompetensutveckling genom att man får flytta omkring mellan olika bolag. Det är ungefär som att kalla uteliggare för globetrotters för att de får se så många trappuppgångar.”

ALfOnsO

Det suger sverige har blivit ett låglöneland för högutbildade. Är själv disputerad och hankar mig fram på tillfälliga anställningar, projekt och a-kassa. Det suger, hade jag inte haft familj så hade jag flyttat utomlands.” mArKUs

SÅ FÅr D u P E n S I O n S P E n Gar na att VÄXa F rÅn natu rVEtar E n r 8-2010

b E H ÖVS D Et Var GJakt I VI ntE r? – S E S I D 11

Köpt forskare Liberg är kattforskaren som finansieras direkt av C-märkta departement. I andra länder skulle hans akademiska integritet ifrågasättas hårt. Skönt att andra forskare av rang äntligen börjar höras i frågan. För Liberg handlar vargfrågan bara om att leverera vilt till jägare och har inget med naturens mångfald eller biologiska värden att göra.” dIAnA

Varför denna häxjakt jag håller med Radesäter. Varför ska det finnas ett visst antal vargar? Vad är det som styr, vad är det som stör, vad är det som skrämmer? Vi borde inte kasta sten i glashus, är det någon art som ska tänka på att backa så är det arten människa. Det är bedrövligt med denna häxjakt på en så liten grupp djur. Kanske det är väldigt spännande med jakt på varg? Vi människor är fega som inte kan finna oss i att vi är en del av en värld där ingen art är mer värd än någon annan.”

LenA AresKOg

Var ska tusen vargar finnas? radesäters inlägg borde kompletteras med en karta och en beskrivning av hur han ser på var tusen vargar ska finnas i Sverige. Värmlands yta är idag täckt med drygt 15 vargrevir med 50-60 vargar.”

LArs fUrUhOLm, rOVdjUrsAnsVArIg I VärmLAnd

Får jag skylla mig själv? tiden är förbi då man på förhand visste vad man skulle få i pension. Så om jag får suga på ramarna får jag skylla mig själv?!

Naturvetarna är ett fackförbund. Hört talas om solidaritet?” jOeL natu rVEtar E SVarar:

Artikeln var en beskrivning av hur pensionssystemet fungerar i dag, där du själv ska placera en del av dina pensionspengar i fonder. Kom ihåg att det är fackförbunden som genom kollektivavtalen har förhandlat fram tjänstepensionen. Den kommer att utgöra en betydande del av din framtida pension. För att få hjälp att med de rätt komplicerade pensionsvalen kan medlemmar vända sig till Akademikerrådgivning, som Naturvetarna är delägare i.

LArs-erIK LILjebäCK, ChefredAKtör

VI VILL VetA VAd dU tyC Ke r!

Säg din mening och skriv en insändare.

Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

s K I C K A d I n I n s ä n d A r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

5

Fast i flexibilitetens Ett jobb på ett bemanningsföretag kan bli en bra språngbräda ut i yrkeslivet.

Men konsultjobbet kan också innebära utanförskap och sämre förmåner än kollegorna som har fast anställning på arbetsplatsen, även efter flera års arhANNA MEERVEld bete sida vid sida.

TEXT

A R b E T S V i l l k O R Den största arbetsgivaren för naturvetare bland bemanningsföretagen är Proffice Life Science, och de flesta uppdragsgivarna finns inom läkemedels- och bioteknikindustrin.

– Det blir allt vanligare att man hyr in personal, säger Agneta Forssén, vd för Proffice Life Science. Många av företagen har haft en tuff tid, och skaffar sig nu flexibilitet genom att hyra in alltifrån laboratorieassistenter till kvalificerade forskare.

TR E PARTE R

Elba Rubilar-Abreu, OM KR I NG E N PROCE NT AV DE SVE N S KAR ombudsman på NaSOM HAR AR B ETE, VAR AN STÄLLDA AV turvetarna, tycker att man kan se en korETT B E MANN I NGS FÖRETAG ÅR 2009 tare tids arbete på bemanningsföretag som en inkörsport till fast jobb och en chans att visa framfötterna.

Inom life science är konsultuppdragen ofta långa. Tio år på ett och samma företag ger idag ingen rätt – Det finns säkert också de till fast tjänst på arbetsplatsen. som trivs med att vara konsulter uppdragsgivaren inte sträcka sig. betsgivare tolkar direktivet på även under längre tid, men min Agneta Forssén uppskattar – Vi förstår att konsulterna olika sätt idag. När det nya dierfarenhet är att de flesta uppleden genomsnittliga uppdragstirektivet införs hoppas vi att det ver det som vill känna sig som en del av föden på Proffice Life Science till väldigt job- retaget, och därför är de med till omkring nio månader, men ofta inte ska gå att göra olika tolkningar på den här punkten. # bigt att man exempel på utbildningar, men vi varar uppdrag i flera år. har många konsulter och ingen inte har en – Anställningen och trygghemöjlighet att ge dem samma förvanlig tvåten finns hos oss, och ett uppOKÄNT ANTAL partsrelation måner som de anställda. Vi vill drag kan vara i en eller flera med sin ar- också ge våra anställda något dagar, veckor, månader eller år Omkring 170 av Naturveextra, säger Ann-Lena Mikiver, betsgivare, säger hon. Våra konsulter får tarnas medlemmar har upputan en tre- presschef på Astra Zeneca. kompetensutveckling genom gett att de är anställda av ett möjligheten att prova på olika Elba Rubilar-Abreu partsrelation bemanningsföretag. De tre TydligARE REglER mellan ararbetsuppgifter hos flera företag. största, Manpower, Proffice och betstagare, bemanningsföretag och Agneta Forssén tror att de flesta Senast nästa år ska Sverige Adecco, har inga siffror på hur uppdragsgivare. Många känner sig konsulter upplever att uppha infört EU:s nya bemanningsmånga naturvetare de har, och dragsgivaren nästan blir som en direktiv, kanske blir reglerna också diskriminerade, säger hon.

Proffice Life Science, som enarbetsgivare.

Enligt ett avtal mellan arbetskring de långa uppdragen tyddast anställer naturvetare går – Men vissa kan uppleva att givarorganisationen Almega och ligare då. inte ut med sitt personalan”det är skillnad på mig på det Akademikerförbunden, en sam– Vi menar att intentionen tal. Astra Zeneca är kund hos här företaget – jag har varit här i redan i det EU-direktiv som gälverkansorganisation för SacoförProffice Life Science, men hur ett och ett halvt år, men när det bund där Naturvetarna är med, ler nu, är att löpande verksamhet många konsulter som arbetar är kick-off är jag inte med.” Men inte ska utföras av personal från ska konsulter få delta i aktiviteter på företagets svenska anläggvi har egna personalfester och på arbetsplatsen, såsom personalbemanningsföretag, säger Elba ninga vill de inte svara på. mötesplatser för våra konsulter. fester, men längre än så behöver Rubilar-Abreu. Men fack och ar-

6

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

NyhETER

fälla

är! d å l l a H

Aina illiano är ordförande för Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal. hon ser både för- och nackdelar med konsulter.

Jag blöder för dem som har

Vad hittar man i en proteinatlas?

jobbat här länge” av personal anser vi att företaget ska anställa. Det finns de som har arbetat här som konsulter i fem eller till och med tio år, och som vill bli anställda, och dem blöder jag för.

Om dessa konsulter har den kompetens som behövs för en tjänst, och den inte finns internt, förordar akademikerföreningen dem när de diskuterar bemanning med företaget.

– Men i de neddragningstider som råder just nu, anser vi att de anställda ska ha jobben i första

Aina Illiano uppskattar

antalet konsulter till upp till tio procent av arbetsstyrkan. Hon anser att det kan vara nödvändigt att ta in konsulter då behovet av personal går upp och ned beroende på hur det går för de olika projekten.

– Vad vi däremot helt vänder oss emot är när företaget tar in konsulter på lång tid, säger Aina Illiano. Om det finns behov

Anders har varit anställd av Proffice och arbetat på Astra Zeneca i fem år. han är inte orolig för att hans arbetsuppgifter ska försvinna, men väl medveten om att företaget en dag kan bestämma sig för en annan konsultlösning.

hand, säger Aina Illiano.

Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal har inget samarbete med konsulternas akademikerförening, men för däremot en dialog med läkemedelsföretaget kring konsulternas situation.

– Det är viktigt för oss att både Astra Zeneca och konsultbolagen har en bra personalpolitik, så att konsulterna behandlas väl och också får tillgång till bland annat kompetensutveckling, säger Aina Illiano. #

Man känner sig som något katten har släpat in”

Som konsult har Anders ett annat kollektivavtal än sina kollegor på arbetsplatsen. Han har en vecka mindre semester och får ingen föräldralön om han skulle bli föräldraledig och ingen bonus om arbetet går bra. Någon kompensation för detta i form av högre lön tycker Anders inte att han har, och han skulle hellre vara anställd av Astra Zeneca.

– Det är inte bara det rent påtagliga, avtalsmässiga, utan också mer subtila saker. Vi som konsulter är till exempel inte välkomna med våra barn på barnens julfest på företaget, berättar Anders.

När det blev hårt tryck på gymmet höjdes plötsligt avgiften för konsulter och om konsultkontraktet bryts får de inte några pengar tillbaka.

– Man känner sig som skräp – som någonting katten har släpat in, säger Anders. Företaget har skapat ett A- och ett B-lag.

Anders har utvecklingssamtal dels med sin chef på Astra Zeneca och dels

med sin chef på Proffice.

Han är fackligt engagerad, men upplever att akademikerföreningen på Astra Zeneca inte vill kommunicera med föreningen på Proffice.

– De pratar inte med oss, för vi konkurrerar ju om deras jobb, säger han.

Han råder ändå alla som tar anställning på bemanningsföretag att gå med i akademikerföreningen om det finns någon, annars att starta en.

– Man får mer kommunikation med bemanningsföretaget på det sättet, säger han.

Anders heter egentligen något annat. #

”Man känner sig som något katten har släpat in”

Mathias Uhlén

Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga Tekniska högskolan och chef för projektet Human Protein Atlas:

Nu är ni halvvägs till målet att skapa en atlas över människokroppens proteiner – vad innebär det?

Vi har kartlagt 10 000 proteiner. Totalt har människan 20 000 gener som kodar för proteiner, om man inte räknar med isoformer och splice-varianter. Vi firar också att vi har kommit upp i tio miljoner bilder av proteiner i vävnader och att vi gör om designen i databasen och bygger in mer kunskap, istället för att bara leverera bilder. Bland annat lägger vi in en bedömning av tillförlitligheten.

Vad kan proteinatlasen användas till?

– Min förhoppning är att man i framtiden ska kunna använda atlasen väldigt mycket för stratifiering av patienter – att kontrollera vem som svarar på behandlingen och vem som inte svarar – och för att upptäcka sjukdomar i tid. Allt sådant kommer att baseras på proteiner, tror jag.

Används de delar av atlasen som redan är färdiga?

– Vi har tusentals forskare som är inne i databasen varje dag. De går in och tittar på sina favoritproteiner. Med enkla sökverktyg kan man få fram listor på var proteinerna finns. Vissa finns överallt – så kallade housekeeping-proteiner – och en del finns bara i en viss vävnad.

Hur mycket vet vi om vad proteinerna gör?

– De flesta av proteinerna har ingen studerat! Omkring 20 procent är relativt väl studerade, 40 procent har ingen någonsin studerat, och ytterligare 40 procent är lite halvdåligt studerade – här behövs det samlas upp och struktureras.

När är hela atlasen klar?

– År 2015 ska vi ha en karta av alla människans proteiner. # H M

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

7

n y h eter

Kåren klarar sig sjä Den första juli avskaffades kårobligatoriet, som ålade varje högskolestudent att gå med i en studentkår. Under höstterminen har de som ska bevaka landets naturvetenskapliga utbildningar för första gången själva fått värva sina P O N T U S T ID E M A N medlemmar – med varierande resultat. Hann A M eerve l d TEXT

Blötsnön lägger sig som en ljuddämpande matta kring Fysicum. I rum L309 bjuder Christopher Du Rietz och Henrik Gustafsson på kaffe och pepparkakor. De är ordförande respektive vice ordförande i Lunds naturvetarkår, Luna, den enda renodlade studentkåren för Naturvetare i Sverige och en kår som har klarat omställningen efter kårobligatoriet bra hittills.

– Det har gått jättebra! Vi ligger på 87 procent av heltidsstudenterna på Naturvetenskapliga fakulteten och 79 procent av det totala antalet studenter, säger Christopher Du Rietz.

Men så har ju Lunds studentkårer gått samman med universitetsstadens nationer och Akademiska föreningen, som bland annat äger de flesta av Lunds studentbosChristopher Du täder och Rietz bildat ett de facto-obligatorium som går under namnet ”Studentlund”.

– Vi kände när det blev tal om att avskaffa obligatoriet att vi måste ha något sätt att ha kvar våra studenter, säger Henrik Gustafsson.

På kårexpeditionen trängs datorer och pärmar med myssoffor och fikabord. Luna har sänkt sin medlemsavgift från 200 till 70 kronor per termin och flytten från den gamla kårvillan är ett led i besparingarna. Fikasugna fysikstudenter tittar gärna förbi.

– Faktum är att vi har fått

FOTO

Utbildning

8

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Henrik Gustafsson och Christopher Du Rietz håller koll på de naturvetenskapliga utbildningarna i Lund.

bättre kontakt med studenterna här, även om det förstås är mycket fysikstudenter som kommer, säger Henrik Gustafsson som har tagit ett års paus från studierna i just fysik.

Kårens fika, fester och pubkvällar fyller en viktig funktion.

– Det är vi som sätter själva identiteten ”naturvetare”. När du kommer till kåren kommer du med din identitet som naturvetare och vi stärker den, säger Christopher Du Rietz, som själv läser på biologprogrammet, men har tagit ledigt från studierna för att

arbeta heltid på kåren. Det är viktigt att man känner att man ska bli något och att man vet vad det är man blir, att man inte bara läser ett antal kurser.

Men kåren står inte bara för festligheter. Huvuduppgiften är bevakningen av utbildningskvaliteten

älv

Emma holmquist Sköld, ordförande för Consensus, studentkåren vid Hälsouniversitetet i Linköping, 32 procent:

Martin Nilsson, studentombud för Studentkåren i Skövde, Institutionen Vård och natur, med omkring 5 procent av studenterna: – Det har väl gått halvbra, kan man säga. Vi gjorde om den interna strukturen för att spara pengar, och bytte till ett billigare medlemssystem, som skulle kunna skicka e-fakturor. När terminen startade hade vi inte full styrelse och medlemssystemet fungerade inte fulltständigt.

Högskolan har gått in och kompletterat det statliga övergångsstödet. De flesta kårer som Naturvetare har frågat ser högskolornas stöd snarast som en slags outsourcing av den obligatoriska utbildningsbevakningen. Martin Nilsson skulle dock helst vilja att StuVi hann inte dentkåren i Skövde på sikt blev oberoende, och till våren satsar marknadsföra oss” de mer på marknadsföringen.

– Klarar vi att öka vår rekrytering, så vill vi bli ekonomiskt oberoende så snart som möjligt, säger han. Vi ska ju granska högskolan, och då är det ett problem att de finansierar oss.

Studentkåren i Skövde behöver ha 1800 medlemmar för att gå runt. Idag ligger medlemssiffran på knappt 600. För läsåret 2010-2011 räknar man med en förlust på 250 000 kronor och inför vårterminen blir det eventuellt ytterligare personalnedskärningar. Studentkåren i Skövde för också samtal med högskolan om att ta hand om bostadsförmedling på studieorten och för interna diskussioner om att stänga kårhuset för dem som inte är medlemmar.

på Naturvetenskapliga fakulteten.

– Det är väldigt mycket förebyggande arbete. Vid tillsättning av professorer tittar vi på Henrik Gustafsson deras pedagogiska erfarenheter, säger Christopher Du Rietz.

– Vi läser igenom kursplaner och ser till att de till exempel får tillräckligt tydliga kursmål, fyller Henrik Gustafsson i.

I den utredning som mynnade ut i att kårobligatoriet avskaffades uppskattade man att kårerna behöver 310 kronor per student för att bedriva sin studiebevakning. Un-

der en övergångsperiod på tre år betalar staten 105 kronor per läsår och potentiell medlem, baserat på antalet studenter i somras. Universiteten går in och fyller på upp till 310 kronor till de studentkårer som Naturvetare har haft kontakt med.

Christopher Du Rietz är inte orolig för att kåren om några år måste kunna stå på egna ben.

– Lösningen finns inom räckhåll redan innan stödet försvinner, säger han. Vi ser stora möjligheter bland annat i vår arbetsmarknadsdag, som blir större och större, och där vi kan ta ut avgifter från företagen.

Luna tänker också söka stöd från Sveriges enade student- och ungdomssamarbetsförbund, Sesus.

– Vi är per definition en ungdomsförening, säger Christopher Du Rietz. #

F OTO : TO B I A S N E S E L I U S

N HU R GÅR RE KRYTER INGE EF TE R OB LIGATOR IET?

– Vi har haft ont om folk i kårstyrkan och ska nu försöka marknadsföra oss bättre.

Till våren har Consensus bland annat planer på en bal. Via kårkorrespondenter i alla klasser ska kåren få ut information om vad de gör direkt till studenterna.

– Det är lätt att titta bort från en affisch, men det Vi jobbar för alla kan man inte göra om man får information muntligt, sästudenter” ger Emma Holmquist Sköld.

Hon tycker dock inte att medlemssiffrorna påverkar studiebevakningen.

– Det här gör vi för alla studenter, inte bara för de 32 procenten.

Simon Jonasson, ordförande i Ultuna studentkår, 75 procent:

Det har gått över förväntan, men det är för att vi har jobbat hårt. Vi har lagt väldigt mycket energi på att synas, och vi har lyckats visa vad vi är duktiga på.

Men rekryteringen har haft ett pris. Att uppdatera hemsidan, gå ut och tala inför klasser och tillverka skyltar har tagit mycket energi.

– Vi har lagt den tid på studiebevakningen som vi har mäktat med, men marknadsföringen har tagit mycket Marknadsföringen tar tid. Som tur är har det tid och energi” inte varit några större frågor att driva just det här året. När det väl behövs drivas något stort för studenternas skull så är jag lite orolig för att man inte hinner med marknadsföringen och då kanske förlorar medlemmar. Men vi får hoppas att vi inte kommer dit. Vi har en bra verksamhet och har inga planer på att ändra vår organisation.

AN S LUTN I NG SG RAD I TIO KÅR E R FÖR NATU RVETARSTU DE NTE R:

lU NA 79 %

luna (Lunds naturvetarkår): 79% Consensus (Hälsouniversitetets studentkår i Linköping): 32% lintek (Studentkåren vid Linköpings tekniska högskola): 42% göta studentkår, naturvetarsektionen: 40% Studentkåren i Skövde, IVN-sektionen: 5% Stockholms universitets studentkår: 67% (inga siffror för naturvetare) Ultuna studentkår: 75% Uppsala studentkår: 86% Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten: 62% Uppsala teknolog- och naturvetarkår: 34% Umeå naturvetar- och teknologkår: 68%

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

9

n y h eter

Astra Zeneca satsar i Mölndal Samtidigt som Astra Zeneca förstärker forskningen i Mölndal kommer personal att sägas upp. Men det behövs också ny kompetens som passar in i det nya som håller på att byggas upp. Naturvetarna var på plats i Mölndal och mötte medlemmar som både är optimistiska L A R S - E R IK LIL J E BÄ C K och lite oroliga.

TEXT&FOTO:

Det finns lite smolk i glädjebägaren, men mest är det uppåt på Astra Zeneca i Mölndal. Där ska det globala företaget satsa på forskning.

– Vi har fått en fin chans, nu är det upp till oss att ta den och leverera, säger Aina Illiano, ordförande i Akademikerföreningen på Astra Zeneca i Mölndal.

Helt klart är att de omkring två tusen anställda snart kommer att bli fler. Utöver att forskningen från Lund flyttar hit så hamnar funktioner som myndighetskontakter och att formulera läkemedel här. Den farmaceutiska avdelningen kommer att växa från 260 till runt 500 anställda.

Så det är glada tongångar när Naturvetarna och andra akademikerföreningar är på plats och

d u b b l a k ä ns l or

möter medlemmar. Många kommer fram och pratar med företrädare från de olika förbunden.

– Jag är med i Sulf och har tänkt gå över till Naturvetarna, men är osäker på hur det går med inkomstförsäkringen, säger Sara Moses, disputerad molekylärbiolog.

Naturvetarnas Ramón Sánchez-Lövy förklarar att en inkomstförsäkring i ett annat Sacoförbund följer med vid ett byte.

Förstär kn i ng från Lun d

Sara Moses kollega Patrik Andersson, som också jobbar med toxikologiska värderingar, är nyfiken på nyheter från Naturvetarna. Som personalombud vill han hålla sig informerad.

De lyser av optimism och har fått veta att deras kompetens

behövs efter omorganisationen. Deras grupp får förstärkning från Lund när forskningen läggs ner där.

– Vi är lyckligt lottade, men det finns andra på företaget som är oroliga när företaget delvis gör en omfokusering vad gäller sjukdomsområden, säger Patrik Andersson.

Aina Illiano intygar att det kommer att behövas nya kompetenser, men med risk för övertalighet på vissa områden.

– Företaget ger chans till utbildning under sex månader för att klara de nya jobben. I dagsläget vet vi inte vilka som drabbas. Hittar man inte kompetensen här blir det extern rekrytering av bland annat naturvetare.

Omorganisationen går nu i rasande fart, flera av de anställda

Aina Illiano är ordförande för akademikerföreningen på plats.

får besked under december.

– Det är lite dubbla känslor. Vi är inne i ett spännande skede där mycket händer, samtidigt som alla inte får plats, säger Aina Illiano, som själv går och väntar på klartecken för sitt jobb som projektledare inom databehandling.

För att råda bot på obalansen har företaget inrättat en intern rekryteringscentral där kompetenser och lediga tjänster matchas mot varandra.

– Det vittnar om att det finns vilja från företaget att värna om personalen och hitta lösningar.

Jag hoppas att så många som möjligt från Lund tar chansen att flytta hit. De har en nyckelkompetens som är svår att ersätta.

Lovan d e prod u kter

Toxikologerna Patrik Andersson och Sara Moses har fått besked om att de fårbehålla sina jobb på Astra Zeneca i Mölndal.

10

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Det finns produkter i pipeline, både i tidig forskning och närmare marknaden. Aktuellt just nu är ett diabetesläkemedel som Astra Zeneca har tagit fram i samarbete med BMS. Aina Illiano tror på fler samarbeten av den typen, liksom att köpa idéer från mindre bioteknikföretag.

– Viktigt att betona är att vi kommer att fortsätta med forskning i tidiga skeden. Detsamma gäller de kliniska prövningarna, även om en del kommer att omfördelas till Asien och Östeuropa. #

DUELLEN B E H Ö V S D E T VA R G J A K T I V I N T E R ?

Minns förra vinterns vargjakt då 28 vargar fälldes. Om allt går enligt planerna blir det en ny jakt i vinter för att hålla vargstammen nere. Men det råder delade meningar om hur många vargar som ska finnas i landet. En professor i zoologi menar att Sverige klarar långt fler än 1000 vargar.

JA OlOF libERg,

viltforskare vid Grimsö forskningsstation, SLU och koordinator för SKANDULV

NEJ

temporär och gäller bara fram till 2012. Vi väntar med stort intresse på resultatet från den utredning som nu arbetar med nya mål för de svenska rovdjurstammarna.

TOMMy RAdESäTER, profes-

3. hAR Vi TillRäCklig

sor i zoologi, Stockholms universitet

OCh VAd häNdER OM dEN

3. hAR Vi TillRäCklig gENETiSk VARiATiON i dEN SVENSkA VARgSTAMMEN

1. bEhöVS dET VARgJAkT i

OCh VAd häNdER OM dEN

1. bEhöVS dET VARgJAkT i

ViNTER?

äR FöR liTEN?

ViNTER?

Om man ska leva upp till Riksdagens temporära maximinivå på 210 vargar kommer det att behövas en viss reglerande jakt även i vinter.

Nej, vi har för liten genetisk variation, vilket på sikt kan innebära risker om vargstammen skulle utsättas för nya problem. Det stora genetiska problemet just nu är dock inte brist på variation, utan den höga nivån på inavel som leder till mera närliggande problem, som minskande kullstorlekar och ökande frekvens av missbildningar.

Nej, inte mer än skyddsjakt på besvärliga individer, som man med säkerhet vet river boskap eller ställer till annan skada.

Hellre fria än fälla vid tveksamma fall.

2. äR 200 VARgAR EN RiMlig NiVå FöR SVERigE?

200 vargar i Sverige kan räcka för att uppfylla kravet från EU på så kallad gynnsam bevarandestatus om samtidigt kravet på tillräckligt stort genetiskt inflöde uppfylles, det vill säga en till två nya vargar per varggeneration. Personligen tycker jag det vore rimligt om Sverige höjde sin ambitionsnivå något över 200. Sen får man inte glömma att Norge åtagit sig att hålla minst 30 vargar, vilket innebär att nivån för Skandinavien blir 240. Det vore kanske rimligt att även norrmännen höjde sin nivå något. Men man ska också komma ihåg att Sveriges nuvarande maxnivå på 210 vargar är

4. hUR MiNiMERA RiSkEN FöR iNAVEl?

Ökat inflöde av nya vargar utifrån. Se också svaret på fråga 1.

5. VilkEN RöST VägER TyNgST i dEN SVENSkA VARgdEbATTEN?

Beror nog på vem man frågar. Dessutom talar varken stadsbor, landsbygdsbor eller forskare med en röst. Det finns olika uppfattningar inom var och en av dessa grupper. # LEL

2. äR 200 VARgAR EN RiMlig NiVå FöR SVERigE?

Nej, 200 vargar är för lite om vi ska ha en livskraftig vargstam. För att få tillräcklig genetisk variation skulle det behövas minst 500 vargar. Men vårt stora land skulle klara långt fler än 1000 vargar, vilket skulle vara positivt för övrigt vilt som älg, kronhjort och dovhjort. De skulle bara minska marginellt i antal. Det hårda betestrycket skulle också minska vilket är till fördel för skogsbruket, liksom för den biologiska mångfalden och för att motverka klimatförändringarna. Kom ihåg att vegetationen binder koldioxid.

gENETiSk VARiATiON i dEN SVENSkA VARgSTAMMEN äR FöR liTEN?

Den genetiska variationen i den svenska vargstammen är omvittnat låg, vilket ger dålig genetisk variation med inavelsdepression.

Man kan säga att man samlar alla ägg i samma korg, vilket ger vargstammen dålig buffring mot förändringar i miljön. Vid till exempel ett parasitangrepp ökar risken för att hela stammen stryker med.

4. hUR MiNiMERA RiSkEN FöR iNAVEl?

Se till att det finns stor genetisk variation, vilket man kan uppnå på två sätt; plantera in varg för att få en snabb effekt eller vänta på naturlig invandring, vilket tar längre tid.

5. VilkEN RöST VägER TyNgST i dEN SVENSkA VARgdEbATTEN?

I de flesta fall lyssnar politikerna lika mycket på alla. Det är många intressen som ska vägas mot varandra i denna kontroversiella fråga, där det ofta går en skiljelinje mellan storstad och landsbygd. Att begränsa vargstammen till 200 när det behövs minst 500 vittnar om att politikerna inte lyssnar tillräckligt på oss forskare. # LEL

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

11

JORDBRUK

6

utmaningar för jordbruket och matproduktionen Allt fler ska dela på knappa resurser som vatten, olja och fosfor. Enligt FAO måste matproduktionen i världen öka med 70 procent fram till 2050. Men det ska ske på ett uthålligt sätt, som binder kol och inte läcker näring och kemikalier till miljön.

Epidemier och antibiotikaresistens är andra gissel. Här tar vi upp sex av de

F OTO: ©FAO/SA R A H E LLI OT

utmaningar som jordbruket står inför.

TExT

lAR s-E R i K li lJ E BäcK

Investeringar i jordbruket ger god utväxling i fattigdomsbekämpningen. Men jordbruksbiståndet har minskat kontinuerligt sedan 1960-talet.

12

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

ÖV E R G Ö D N I N G O C H K E M I K A LI E R I M I L J Ö N

Elegant kemi i stället för brutal teknik Det moderna jordbruket läcker växtnäring till hav, sjöar och vattendrag. Minns de blågröna algerna som varje sommar gör livet surt för semesterfirarna. Peter Sylwan ser lösningen i ett sofistikerat samspel mellan GMO, selektiva kemikalier och perenna grödor, utan jordbearbetning.

Motsvarande 30-40 procent av tillförd växtnäring till våra åkrar går till spillo och ställer till problem på andra håll. Jordbruket jobbar för att stoppa övergödningen, främst genom Greppa näringens rådgivning till bönderna.

Kemiska bekämpningsmedel är ett annat gissel och ett nödvändigt ont i en del av växtodlingen. I skånska åar och i brunnar hittar man ofta rester av växtskyddsmedel.

– Vi är fångade i en föråldrad mental miljökarta. Det är inte konstgödsel och bekämpningsmedel i sig som är problemen, säger agronomen och vetenskapsjournalisten Peter Sylwan.

B O R T m E D p lO g E N

Han vill inte utesluta kemin i jordbruket och menar att vi ska fokusera på målet och inte medlet.

– Det är resultatet som räknas när de

negativa effekterna på omgivningen ska bort. Om konstgödseln framställs med förnybar energi och bekämpningsmedlen bryts ned och är selektiva så är de okej. Plogen är en värre Peter Sylwan bov, den gör jorden lika steril som efter en kemisk bekämpning räknat på predatorer, maskar och mikroorganismer.

När jorden vänds och syre tillförs börjar mineraliseringen. Om det inte finns någon gröda som fångar upp näringsämnen och jord så rinner de bort. Dessutom frigörs koldioxid.

– Minskad gödsling löser inte problemet. Ändrade växtföljder med insådd och perenna grödor är mitt recept. Men de perenna grödor som finns av till exempel vete, majs, sorghum och ris har låg avkastning.

Mer än en tredjedel av tillförd växtnäring går till spillo och orsakar övergödning i haven, här i Laholmsbukten

En anledning är att de kommersiella växtförädlingsföretagen inte har något intresse av att förädla perenna grödor. Där har staten ett ansvar. m yc K E T AT T V i N N A

Peter Sylwan talar om elegant kemi i stället för brutal teknik och syftar på samspelet mellan GMO, perenna grödor och en odling utan jordbearbetning.

– Här finns mycket att vinna. Behovet av diesel minskar radikalt, liksom näringsläckaget och markpackningen. På köpet behöver man inte gödsla lika mycket och den biologiska mångfalden ökar när plogar och harvar inte längre stör det sofistikerade livet i marken.

Men det finns en hake, som han beklagar.

– Så länge allmänhet, politiker och industri inte är intresserade av den här sortens GMO får vi vänta på en förändring. #

Med perenna grödor utan plöjning skulle mycket växtnäring kunna räddas kvar på åkern.

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

13

JORDBRUK

S Ä K R A LI VS M E D E L

Färre djur på vägen håller smittan borta Med jämna mellanrum dyker farsoterna upp. Svininfluensan, galna kosjukan och fågelinfluensan har de flesta i färskt minne.

Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU, menar att det inte är storleken på besättningarna som orsakar epidemier, utan att djur flyttar mellan olika gårdar.

Utbrott av olika slag

får stort utrymme i media och skapar oro. Ta till exempel galna kosjukan som några experter trodde skulle drabba flera miljoner människor, men det Ivar Vågsholm blev bara knappt 200 fall.

Att galna kosjukan stoppades är bland annat är ett resultat av förbudet mot kött och benmjöl i djurfoder.

Vad som orsakar utbrotten har experterna en ganska bra bild av. De stora besättningarna kan vara ett problem.

– Det är inte storleken i sig som är be-

3

kymret, utan att så många djur flyttar mellan olika besättningar. Det var så mul- och klövsjukan spred sig och orsakade en katastrof för Storbritanniens djurägare. Med få djur på vägen och hög biosäkerhet är det möjligt att hålla smittan borta, säger Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU. s måBöN D E R i As i E N

Den småskaliga djurhållningen i Asien, som brukar beskyllas för att sprida smitta mellan djur och människa, kan vara ett problem.

– Här måste man vara ödmjuk och inse

att småbönderna är beroende av djuren för sin överlevnad. Man får titta på den lokala situationen och minimera riskerna.

Ett riskmoment är när djuren slaktas på marknadsplatsen. Då kan smitta gå från djur till människa, så kallad zoonos som i fallet Sars, säger Ivar Vågsholm. s A l m O N E l l A O c h cA m py lO BA K T E R

Andra smittor, som salmonella och campylobakter borde vara är lättare att kontrollera. Bakterierna oskadliggörs genom kokning eller annan uppvärmning, men ändå är salmonella och campylobakter de vanligaste smittorna inom EU. Med listeria är det värre då den smittar via livsmedel som kylförvaras i lång tid innan förtäring. Bakterien som finns i skinka och rökt lax kan vara dödlig för högriskpatienter, närmare hundra personer drabbas per år i Sverige, varav upp till 30 procent med dödlig utgång.

– Riskgrupper kanske ska ha särskilda råd. Listeriabakterien är lite lurig för den växer snabbt i kylskåpstemperatur, åtta grader, och behöver inte visa tecken på otjänlighet, som till exempel gäller för ost. #

K LI M AT F Ö R Ä N D R I N G A R N A

Småbönder får betalt för att binda kol Så mycket som en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser står jordbruk och markanvändning för. Genom att binda mer kol i mark och vegetation kan utsläppen minska. En lösning kan vara på gång inom ramen för klimatförhandlingarna i Mexiko.

Redan förra året i Köpenhamn kom världens länder överens om principerna för REDD, Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation, som syftar till att minska avskogningen och att öka kolförrådet i befintliga skogar, bland annat genom att restaurera skogar.

– REDD är redan hett både i ett globalt och i nationella perspektiv. Nu börjar även jordbruket och matproduktionen inkluderas i ekvationen, säger Peter Holmgren, skoglig doktor och ansvarig för klimatoch energifrågor vid FAO. B E TA lT F ö R g lO BA l N y T TA

Han målar upp en bild där det finns en ef-

14

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

terfrågan och betalningsvilja för en global nytta som bara kan levereras av lokala brukare av mark och naturresurser.

– Det handlar om stoPeter Holmgren ra pengar, upp till hundra miljarder USD per år, som de stora utsläppsländerna kan komma att betala till utvecklingsländer som binder kol. Knepet blir hur man skall ersätta de lokala leverantörerna på landsbygden.

Det finns lösningar för att bruka jorden på ett klimatsmart sätt, exempelvis genom att plöja mindre för att bevara kolet i marken eller att tillämpa agrofo-

restry, ett sambruk av jordbruksgrödor och träd.

– Det gäller också att använda resurser som vatten och gödsel på ett effektivare sätt för att öka produktionen och samtidigt binda mer kol och minimera utsläppen.

Det gäller samtidigt att hitta lösningar som höjer produktionen av mat i delar av världen som lider av livsmedelsbrist.

B i O lO g i s K m å N g FA l D h OTA s

Även djurhållningen kan bli klimatsmartare. Med färre och effektivare djur minskar utsläppen av växthusgaser.

Men ett mer rationellt jordbruk i utvecklingsländerna är inte bara av godo.

Strukturförändringar med större enheter kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Det finns också en oro för GMO-grödor. Frågan är också hur fattiga småbönder och lokalbefolkningens rättigheter kan drabbas om klimatpengar driver upp det ekonomiska värdet på mark och naturresurser. #

4

F O S F O R B R I ST

Dags att sluta kretsloppen Bara en femtedel av all fosfor som bryts hamnar på tallriken. Resten försvinner på vägen, där en del hamnar i haven. Om några decennier tar fosforn slut, så det hastar på att utveckla system för återvinning av den ändliga resursen.

Fosforfrågan måste hanteras i ett stör-

re sammanhang för att skapa hållbara och effektiva system där även vattenfrågan kommer in. De begränsade resurserna fosfor och vatten hänger ihop säger Tina Schmidt, forskare vid Linköpings universitet.

Hon vill titta på hela systemet och återföra forsfor till marken, där djurhållning och växtodling hänger ihop. Ett av problemen är att den cirkeln bryts.

– Men det handlar också om att minska behovet av fosfor genom ändrade kostvanor, som att äta mindre kött och att hantera maten bättre för att minska svinnet.

sTigAN D E pR i s E R

Agronomen och vetenskapsjournalisten Peter Sylwan ser också möjligheter att genom växtförädling ta fram kornsorter där djuren kan tillgodogöra sig all fosfor. I dag hamnar en stor del av fosforn i gödseln.

Att fosfor är en bristvara blir allt mer uppenbart. När spannmålspriserna nådde en topp för två år sedan steg fosforpriserna med 800 procent på kort tid. I dag kostar fosformalmen dubbelt så mycket som före 2008.

– Det visar på känsligheten i systemet där EU är en stor importör. De stora fyn-

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser!

digheterna finns i Afrika, mest i Marocko och i det politisk känsliga Västra Sahara. pEAKE N FöR s KJ UTs

Hur länge fosforn räcker tvistar experterna om. Bedömningarna spänner mellan 30 år och 300 år.

– Nya data visar att fosforn kan räcka lite längre Tina Schmidt än vad man tidigare trodde. Men då har man inte tagit hänsyn till att befolkningen ökar och att behovet av fosfor blir större. Det troliga är att peaken förskjuts några decennier från tidigare beräknade 2035.

Tina menar att det ändå är bråttom att hitta lösningar för att få fosforn att cirkulera och att minska förbrukningen.

– Det är en stor utmaning, men tyvärr finns inte resursfrågan på den politiska agendan. Lantbrukarna, industrin och andra aktörer börjar inse allvaret och att stora förändringar behövs.

Hon påpekar att det finns goda exempel i Sverige med system för till exempel urinseparering och slamåtervinning, som gör att fosforn kan cirkulera. #

Seminarium 13 januari Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företagsoch landsbygdsutveckling i Sverige?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 18 januari Stadsbon och landet utanför – ett samtal med tre perspektiv Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 1 februari Vilken forskning på lövskog krävs för framtiden?

Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 15 februari i Göteborg: Hållbart vattenbruk – en möjlighet för Sverige?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se www.ksla.se.

En femtedel av den fosfor som bryts hamnar på tallriken. Utmaningen är att återvinna fosforn och få den att ingå i ett kretslopp.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

KSLA_Naturvetaren09-2010.indd 1

2010-11-30 16:51:09 N R9 2010

N A T U R V E TA R E

15

5

G LO B A L LI VS M E D E LS F Ö R S Ö R J N I N G

Fler munnar att mätta Antalet hungrande i världen minskade förra året från en miljard till 925 miljoner. Men nu finns en risk att trenden vänder. Matpriserna stiger, bland annat som en följd av sämre skördar i år. Fram till 2050 måste livsmedelsproduktionen öka med 70 procent, enligt FAO. Vi vill undvika en upprepning av de hung-

ker till stigande livsmedelspriser. Nu är läget mer komplicerat.

– Det ryska exportstoppet som en följd av sommarens torka spelar in, liksom att banker, pensionsbolag och andra investerare trissar upp priserna med bland annat terminshandel. Det skapar stora prisfluktuationer på råvarumarknaden, vilket påverkar fattiga som spenderar en stor del av sin inkomst på livsmedel.

FOTO: ©FAO/G I U LI O NA PO LITA N O

erkravaller som inträffade i ett trettiotal länder under 2007-08 då matpriserna steg dramatiskt, säger Jakob Lundberg vid FAO Norden i Stockholm.

Då utpekades höga oljepriser och produktionen av bioenergi i jordbruket som orsa-

g O D U T Vä x l i N g

FAO vill se ökade investeringar i jordbruket, vilket ger god utväxling i fattigdomsbekämpningen.

– Problemet är att den typen av bistånd har minskat konstant sedan 60-talet, till förmån för utveckling av demokrati, banker och domstolar.

FAO varnar för livsmedelskris i världen.

6

Egentligen råder ingen matbrist i världen i dag, men maten når inte fram.

Jakob Lundberg påminner om att 2,5 miljarder människor försörjs av småjordbruk.

Jakob Lundberg – Tidigare var målet bara att öka produktionen. Nu handlar det lika mycket om att skapa uthålliga system där man utgår från lokala metoder och marknader. Bättre utsäde och odlingsmetoder, liksom tillgång på vatten är grunden. Ibland kan det också behövas tillförsel av växtnäring, säger Jakob Lundberg. ”l A N D g R A B B i N g ” på g OT T O c h O N T

En företeelse som växer i omfattning är så kallad landgrabbing, där länder som Kina och Saudiarabien arrenderar odlingsmark för att trygga det egna landets matförsörjning.

– Det är både en risk och en möjlighet.

Nytt kapital tillförs och nya jobb skapas, men det kan slå undan fötterna på de lokala bönderna, med risk för att landet hamnar i ett beroende av bistånd, säger Jakob Lundberg. #

A N T I B I OT I K A R E S I ST E N S

Satsa på smittskydd och djurmiljö Resistenta bakterier är på väg att bli ett allvarligt hot inom djur- och humanmedicinen. För att skydda människor kanske vissa antibiotika bara ska få användas i humanmedicinen, menar Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU. Infektion med resistenta bakterier (ESBL) är idag lika vanliga som salmonella på människa, enligt Smittskyddsinstitutet.

I djurhållningen har man kunnat byta ut ett verkningslöst antibiotika mot ett som biter mot till exempel juverinflammation.

Men den möjligheten blir allt mindre. Fram till 1986 slösade man med antibiotika i den svenska djurhållningen. Det var ett undermedel mot bland annat juverinflammation och som medel för att öka tillväxten hos djuren.

16

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Efter påtryckningar från Sverige är det förbjudet inom hela EU att tillsätta antibiotika i djurfoder i förebyggande syfte.

BäT T R E DJ U R m i l J ö

– Jag vill se en djurhållning där inte antibiotika används som ersättning för en god miljö. Att det är möjligt visar laxodlingen i Norge där man på 20 år har minskat användningen av antibiotika med 99,8 procent samtidigt som produktionen har ökat

med 20 gånger, säger Ivar Vågsholm, professor i livsmedelssäkerhet på SLU. F O R s K N i N g B E h öV s

Han vill att djurhållningen går samma väg.

Lösningen är vaccinering, bättre smittskydd och miljö. Men det behövs forskning för att nå den antibiotikafria djurhållningen.

– Vi måste hitta lösningar på detta, tänkbart är också att vissa antibiotika bara får användas i humanmedicinen. Å andra sidan är det djurplågeri att inte behandla sjuka djur.

Frågan är också om människor kan smittas via livsmedel eller djur. Sjukhus i Nederländerna isolerar veterinärer och lantbrukare, som jobbar med svin, för att inte riskera spridning av resistenta bakterier. #

JORDBRUK

Agronomförbund i medvind Tidningen Agronomen blev en succé direkt. Deras stipendier och årliga Agronomdag är också populära. Så inte undra på att det är lockande att vara med i Agronomförbundet.

M

agnus Thelander är en stolt ordförande för nästan 1 900 agronomer.

Själv är han livsmedelsagronom och jobbar på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, med fodersäkerhet. Det är ett viktigt första steg för att förhindra att få in salmonella och andra obehagligheter i livsmedelskedjan.

– Sverige ligger tillsammans med Finland och Norge i framkant inom området, säger Magnus Thelander.

B e h ov av tekn i kag rono m er

Kopplingen till arbetsmarknaden är viktig för honom som ordförande.

– Det gäller att näringslivet får den kompetens den behöver. Ett akut problem är bristen på teknikagronomer. Överum, Hushållningssällskapen, Akron och Rekordverken med flera skriker efter dem men det utbildas inte längre några teknikagronomer. Kombinationen teknik och lantbruk är unik och svår att få på annat sätt.

Med anledning av det skrev Agronomförbundet tillsammans med några företag och organisationer ett öppet brev förra hösten till jordbruksministern och rektorn för SLU om att utbildningen borde införas igen.

– Vi har hamnat i ett moment 22, det finns inte någon utbildning för studenter att söka och SLU vågar inte erbjuda den av risk för tomma platser. Med anledning av detta har SLU bjudit in till rundabordssamtal för att diskutera frågan med näringen.

Agronomförbundet delar varje år ut två stipendier. Frågan är också vem som blir Årets Agronom 2011?

Ännu en hjärtefråga är behovet av praktik bland dagens studenter.

– Utan praktik är det svårt att jobba som rådgivare, särskilt som allt fler inte är uppväxta på gård. Det gäller särkilt markväxtagronomer som får läras upp när de börjar arbeta.

Ma s ter på g å n g ?

Ännu en fråga som har stötts och blötts en tid är att förlänga utbildningen med ett halvår så att den blir femårig, det vill säga en master. Frågan har varit uppe med SLU som är positiva men pengar måste då skjutas till från departementet.

– Det är master som i vissa fall räknas om man ska jobba eller forska utomlands. Därför är det viktigt att agronomutMagnus Thelander bildningen harmoniseras med Bolognamodellen.

Tack vare ett resestipendium som Agronomförbundet delar ut är det möjligt för studenter att göra kortare studieresor utomlands med koppling till utbildningen.

– Ett större stipendium är till minne av agronom Axel Adler. Dessutom delar vi ut Sven Johan Perssons arbetsmiljöstipendium. Och så utser vi Årets Agronom som delas ut på Kamratmiddagen i mars där medlemmarna kan nominera kandidater, säger Magnus Thelander.

Så inte undra på att det är lockande att vara med i Agronomförbundet. #

s tudentkr ö n i kan

Falukorv är ingen råvara Få vet idag vad de egentligen äter och tillverkningen av frukostlimpan är för många ett okänt fenomen. Det arbete som lagts ner bakom odlingen av råvaran, transporterna, malningen på kvarnen, bakningen och försäljningen är något som gemene man verkar ha glömt bort. Vissa tror till och med att falukorv är en råvara.

Kunskapen om jordbruksnäringen har alltmer glidit ut i periferin i mångas medvetande medan intresset för miljön bara ökar. Detta är en aning paradoxalt eftersom kopplingen mellan jordbruk och miljö är oerhört stor. Många miljöproblem såsom övergödningen av Östersjön och utsläpp av växthusgaser härstammar till stor del från just jordbruket.

Medan den breda massan vet allt mindre om jordbruk är dagens lantbrukare mer kunniga än någonsin. Av denna anledning kommer framtidens rådgivning troligen att handla mer om hanteringen av den byråkrati som genomsyrar lantbruket idag. Förutom rådgivning har agronomer alltid haft, och kommer också i framtiden att ha, en nyckelroll i att informera om jordbruket och dess villkor. Äta kött? Ekologiskt eller inte? GMO i Sverige? Bioenergi eller matproduktion? Kunskap behövs för att kunna fatta de viktiga beslut som vi konsumenter ställs inför. När till exempel vår svenska Falukorv varumärkesskyddades behövdes korrekta uppgifter och information, framförallt vetskapen att det inte är en råvara utan en produkt bestående av minst 40 % fläsk- och nötkött. Beslutet påverkade kanske inte världen i stort men är ett exempel på vilken betydelse djupare kunskap har för riktiga beslut, nu och i framtiden.

Emma Tylstedt Blivande mark- och växtagronom

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

17

Aacarisilkesapa (Mico acariensis).

Biologisk m책ngfald i backspegeln

B i o lo G i s k m Å n G fA l D

Samtidigt som den biologiska mångfaldens år går mot sitt slut, avslöjar svenska botaniker tillsammans med ett internationellt forskarteam hemligheten bakom jordens artrikaste miljö, Amazonas: Det var Andernas bergveckning som lade grunden för dagens mångfald.

teXt

hAnnA meervelD

f oto: G eo r G e s N é r o N

G

rodor. Fåglar. Ormar. Spindlar. Och ett grönt hav av lianklädda träd, buskar och blommor. Ingenstans i världen är artrikedomen så stor som i Amazonas regnskog.

Bara under de senaste tio åren, mellan 1999 och 2009, har 1 200 nya arter av djur och växter som tidigare varit okända för världen upptäckts här, enligt en sammanställning av vetenskapliga artiklar som Världsnaturfonden släppte i slutet av oktober.

Artbildningen i Amazonas är en ständigt pågående process, men Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård varnar samtidigt för att arter hela tiden dör ut. Sedan forskare vid Göteborgs universitet började arbeta med Ecuadors flora för 40 år sedan, har redan flera hundra växter försvunnit från kartan.

– Utrotningshastigheten har exploderat, men det är mycket svårare att fastlägga att en art är utdöd, säger han. Det kan gå lång tid, och så plötsligt hittar man några exemplar av en art igen någonstans.

Men hur uppstod all denna mångfald av djur och växter? Här har forskarna varit oense. En hypotes har varit att dagens arter härstammar från öar av regnskog, så kallade refugier, från den geologiska tidsepoken Pleistocen, som varade från cirka 11 600 till 2,6 miljoner år sedan. Refugierna skulle ha bevarats under istider då resten av regnskogen förvandlats till savann, varefter

UtrotN i Ng s HAstig H EtE N HAr EXPlodE rAt, M E N dEt är MYCkEt svÅrAr E Att fAstläggA Att E N Art är Utdöd Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid göteborgs botaniska trädgård

djur- och växtliv blommat upp och spridit sig på nytt.

Under 1990-talet kunde forskare visa att de centrum av biologisk mångfald i regnskogen som pekades ut som bevis för refugteorin, i själva verket var resultatet av ett felaktigt sätt att samla in forskningsmaterial.

Fossil och molekylära släktskapsstudier tydde på att den explosiva utvecklingen av nya djur- och växtarter hade börjat långt tidigare. Forskarvärlden höjde sakta blicken och en ny teori tog form: Kunde den mäktiga bergskedjan som utgör regnskogens gräns i väster ha något med uppkomsten av det rika djur- och växtlivet att göra? krockAn D e plAttor

Andernas veckning skedde i flera etapper, med början för över 100 miljoner år sedan, då havsbottenplattan under Stilla havet började glida in under den Sydamerikanska kontinentalplattan. Processen gick från söder till norr och från väst till öst. Centrala Anderna höjde sig mycket för omkring 65

till 35 miljoner år sedan, medan bergskedjans norra delar har haft sin mest dramatiska utveckling under de senaste 15 årmiljonerna. Nu har Alexandre Antonelli, tillsammans med bland annat holländska och sydamerikanska forskarkollegor, tagit ett samlat grepp kring den vetenskapliga litteraturen på såväl geologins som biologins område och jämfört veckningsprocessen med daterade molekylära släktskapsträd för hundratals olika arter i dagens Amazonas.

– Vi har samlat geologer, paleontologer, paleoekologer, växt- och djursystematiker och gått igenom allt som finns och plockat ut det absolut största möjliga datasetet, säger Alexandre Antonelli.

Resultatet, som publicerades i Science den 12 november, skriver om Amazonas historia. Det är väldigt få arter som är så unga som man hittills har trott.

– I och med att bergskedjan bildades stängdes Amazonasområdets dränering norrut och allt vatten började istället dränera österut. Under en period för mellan 23

n r9 2010

n A t U r v e tA r e

19

B IOLO G ISK M Å N G F A L D

och 11 miljoner år sedan täcktes ett område på en miljon kvadratkilometer av sjöar och sumpmarksområden, berättar Alexandre Antonelli. När Amazonfloden bildades för omkring sju miljoner år sedan, torkade denna yta upp och blev tillgänglig för evolution av landlevande djur och växter. Samtidigt försågs området med näringsrika sediment när det nybildade berget vittrade sönder.

Det skiljer området från nästan alla andra områden i tropikerna, som är väldigt näringsfattiga. Det har regnat på dem i hundratals miljoner år redan.

Det är i dessa områden som tidigare hade varit vattentäckta som man hittar den absolut största diversiteten idag.

Här finns den största artrikedomen bland Cajsa Anderson, vid Botadäggdjur och niska trädgården i Madrid groddjur. Prehar studerat släktskap. liminära analyser av pollen i sediment från de närmaste två miljonerna år efter Amazonflodens etablering visar en ökning av antalet växtarter med tio till femton procent och bilden bekräftas av utvecklingen inom flera trädsläkten, som forskarna har fått fram med hjälp av molekylära släktskapsanalyser.

fl od i Ama zo na s vi ss a fi s ka rt e r i en är när mast s läkt me d arte r i en annan flod, och det fi nn s

i ng en för b i n de ls e me llan flode r na

Tyvärr har det visat sig att evolutionshastigheten inte är konstant, och därför måste forskare idag kalibrera sina molekylära klockor med hjälp av fossil och uppskatta evolutionshastigheten utifrån modeller för hur DNA-sekvenser förändras och hur förändringshastigheten är fördelad längs en gren eller mellan grenar i ett släktträd. Alla dessa nya metoder är mer eller mindre kontroversiella.

– De artiklar vi har gått igenom bygger i allmänhet på någon av de metoder som utvecklats de senaste 15 åren, säger Cajsa Anderson, forskare verksam vid Botaniska trädgården i Madrid, och en av medförfat-

tarna till artikeln i Science. Vi satte upp stränga kriterier för vilka studier vi använde.

Alla dateringsmetoder beter sig illa om man stoppar in för lite data. Artiklar där antalet studerade arter var lågt jämfört med det totala antalet kända arter, är därför till exempel inte med. De åldrar vi har angivit måste ses som preliminära, men förhoppningsvis ger de tillsammans en någorlunda bild av de tidsperioder då olika släkten har divergerat.

Att de alpina arter som finns i nordvästra Sydamerika idag, uppstod efter Andernas bergveckning, enligt de dateringsmodeller som forskarna har använt, stärker deras bild av att de har hamnat rätt i sin historieskrivning. En annan ledtråd är de olika arterna av ciklider i regnskogens många floder.

– Just det här med fiskar har varit intressant, säger Cajsa Anderson. Släktskapsstudierna visar att vissa fiskarter i en flod i Amazonas är närmast släkt med arter i en annan flod, och det finns ingen förbindelse mellan floderna. De här arterna delade på sig vid samma tid som Anderna höjde sig och floderna i området ändrade riktning. Jag blev uppmuntrad av att vi hittade så tydliga kopplingar.

Elektrodcylindrar håller positroner och antiprotoner på plats. När antiväteatomerna bildats stängs de in i en yttre magnetisk fälla.

varandra, och eftersom vår värld består av väldigt mycket materia, har antimaterian en kort livslängd här. Alpha-fysikerna, som publicerade sina resultat i en artikel i Nature i mitten av november har hittills lyckats hålla kvar 38 antiväteatomer tillräckligt länge för att kunna studera dem. Knepet för att fånga de heta och snabba antiväteatomerna är en magnetisk fälla. Forskarna vill bland annat se om antiväteatomerna absorberar och utstrålar ljus vid samma våglängder som väteatomer, vilket är en viktig princip inom partikelfysiken. Kanske kan mätningarna ge ledtrådar till varför det finns så lite antimateria. Vid Big Bang ska lika mycket antimateria som materia ha bildats – men vad hände med antimaterian? HM

Att veta när två arter skildes under evolutionen är emellertid inte lätt – nuförtiden.

På 1960-talet lanserade amerikanska och japanska forskare ”den molekylära klockan”, en behändig teori som byggde på att evolutionshastigheten var konstant, och att de genetiska skillnaderna mellan två arter därför kunde avslöja hur länge det var sedan de bildades från en gemensam anfader.

Kontrove r s i e lla klockor

vete n s kap I korth et A n t i m at e r i a fa s t i f ys i k e r n a s fä l l a FYSIK En tiondels sekund. Så länge har fysiker i Alpha-experimentet vid Cern utanför Genève lyckats fånga antimateria. Forskarna, som kommer från femton olika universitet och forskningscentra världen över, bland annat Stockholms universitet, har tillverkat antiväte, väteatomens motsvarighet i antimaterians värld. Medan väteatomen består av en proton och en elektron, består antiväteatomen av en negativt laddad antiproton och en och en positivt laddad positron. Antiväte producerades för första gången vid Cern redan 1995, men så fort antimateria och materia möts, förintar de

20

N A T U RVETA RE

NR 9 2 0 1 0

Voyriella parviflora.

Alexandre Antonelli hoppas att artikeln ska vara en hjälp för framtida geologiska och biogeografiska undersökningar i Amazonas och ge en fingervisning i bevarandearbetet.

– Om man tittar bakåt och ser hur mångfalden påverkas av geologiska och klimatologiska förhållanden, kan man sedan projicera framåt och bygga modeller för hur klimatprocessen kommer att påverka naturen. Man måste ha långsiktiga perspektiv när det gäller artbevarande.

Alexandre Antonelli understryker att vi inte kan försöka bevara enskilda arter, utan måste skydda hela ekosystem och bevara olika sorters regnskog.

– Västra Amazonas är oerhört artrikt och geologiskt intressant och hyser en stor outnyttjad resurs för bland annat läkemedel.

Där finns många unika arter som är anpassade till torrare skogar. Det här området borde man verkligen prioritera att bevara.

Han liknar regnskogens ekosystem vid ett flygplan.

– Man kan plocka ut mutter efter mutter och planet fortsätter att flyga, men till slut kommer man till en gräns, där det inte fungerar längre. Vi vet inte var den gränsen ligger, men vi kan vara ganska nära vid det här laget. # Alexandre Antonelli, själv från Brasilien, hoppas att hans forskning kan bidra till bevarandet av regnskogen.

h ä s tA r h A r D e t B r A i h o p D J U r h Å l l n i n G Många hästägare är rädda för att deras hästar ska skadas om de får vistas tillsammans med andra hästar. Men en avhandling skriven av elke Hartmann vid sLU visar att oron för till exempel bett och sparkar är överdriven. totalt studerades 106 olika möten mellan oskodda hästar, som inte kände varandra och bara en lättare skada uppstod. Avhandlingen tar också upp säBland annat visar elke Hartkerheten för hästskötaren. mann att de övriga hästarna är mindre benägna att följa med till grinden om man tar ut en häst i taget. Avhandlingen är en del i ett samnordiskt forskningsprojekt kring grupphållning av hästar som nu avslutas efter fyra år. HM

D n A -ko n t r o l l e n B r i s t e r n ä r ce lle r D e lAr s iG G e n e t i k så faller då ytterligare en av genetikens dogmer. Allt DNA korrekturläses inte när det kopieras. Upptäckten, som har gjorts av forskare vid Umeå universitet i samarbete med amerikanska kollegor kan ge en viktig bit till pusslet om varför mutationer och i förlängningen cancer, uppstår. resultaten, som har publicerats i tidskriften PLos Genetics, kommer från försök med bagerijästen Saccharomyces cervisi-

ae, som är en vanlig modellcell inom genetiken. Det så kallade mismatch repair-systemet är ett sista kontrollsteg som dubbelkollar att rätt byggstenar har satts in när DNA kopieras inför celldelningen. systemet gör sitt jobb under syntesfasen i cellens livscykel, men om replikeringen av DNA avbryts, fylls luckorna i när cellen förbereder sig för delning utan någon medverkan av mismatch repairsystemet. HM

n r9 2010

n A t U r v e tA r e

21

KARRIÄR

INSPIRATÖREN MANUALEN CHEF

SID 20–21

SID 22–23

SID 24–25

I N S P I R AT Ö R E N

FRÅGA EXPERTEN PÅ NYTT JOBB

SID 26

SID 27

PLATSANNONSER

SID 30

Maggies mat g

Sedan dietisten Maggie Rodebjer tog över ansvaret för kosten, har det blivit fler kontroller, mindre näringsdrycker och mysigare måltider för de äldre i Norrtälje.

Samtidigt som äldreboenden går från storkök till småskaligt, sparar de pengar HANNA MEERVELD på dyra näringsdrycker.

TEXT&FOTO

M

aggie Rodebjers karriär som dietist har tagit henne från nordirländska Londonderry via Wales, runt jorden och till Sverige. I Storbritannien har hon gjort sig ett namn som klinisk dietist och dietistchef, men också arbetat med nutrition inom segling och travsport. Efter några år som konsult i Kina, Japan, Thailand, Vietnam och Indonesien, där hon satte samman nutritionsteam på en rad sjukhus, har Maggie Rodebjer nu landat i Norrtälje, där hon arbetar för att öka livskvaliteten hos de äldre i kommunen genom att förebygga undernäring.

– Livskvalitet är att kunna göra saker på sitt eget sätt, oavsett om man är 60, 70 eller 90 år gammal, säger Maggie Rodebjer.

Med sig i bagaget har hon det strukturerade arbetssätt som hon nötte in under de tidiga åren i yrkeslivet då hon arbetade mycket med klinisk utvärdering hemma i Storbritannien. Hon är noga med att alla åtgärder ska baseras på fakta. Aktuell forskning ska omsättas i handlingsprogram, utbildning, utvärdering och återkoppling. När det gäller äldres nutrition, är det först de senaste 15 åren som Maggie Rodebjer tycker att forskningen har tagit fart på allvar.

– Vi blir allt äldre, säger hon. År 1900 var medellivslängden omkring 55 år, idag är den cirka 83 för kvinnor och 79 för män.

Redan när vi fyller 30 börjar vi tappa i muskelmassa, och efter 60 går processen fortare. Det är inte bara muskler i armar och ben som drabbas, utan också musklerna i hjärtat, mellan revbenen, i diafragman, i tarmen, kring halsen med mera.

22

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Maggie Rodebjer har satt den brittiska modellen i verket i Norrtälje. Aktuell forskning omsätts i handlingsprogram, utbildning, utvärdering och återkoppling.

– Till slut påverkas livskvaliteten på allvar. Om vi vill minska risken för undernäring måste vi minska muskelbortfallet, säger Maggie Rodebjer.

R EG E LB U N D NA KONTROLLE R

Maggie Rodebjer rör sig vant i kommunhusets korridorer, hejar och skojar medan

passerkortet öppnar dörr efter dörr på väg in mot arbetsrummet. Här huserar hon sedan två och ett halvt år tillbaka, anställd på den så kallade Tiohundra-förvaltningen, ett unikt samarbete mellan kommunen och Stockholms läns landsting som ska garantera en obruten vårdkedja.

Maggie Rodebjer har infört regelbundna

ger livsgnista kontroller av de boende på kommunens 22 äldre- och demensboenden. Fyra gånger om året bedöms risk för undernäring genom att man väger samman BMI, aptit och vikthistorik med eventuella akuta sjukdomar och förvirringstillstånd. Över hälften av de gamla på äldreboendena har bedömts vara undernärda.

U PPD RAG ET VÄXTE

Från början var det bara tänkt att Maggie Rodebjer skulle undersöka förekomsten av undernäring hos de äldre. Men att stå vid sidan av och titta på är inte hennes melodi.

– Med hjälp av ett utbildningsprogram, nya rutiner och regelbunden uppföljning inom en tvärprofessionell ram, har undernäringsförekomsten minskat, berättar hon.

Maggie Rodebjer har också utökat sitt uppdrag och sett över den mat som serveras vid äldreboendena.

– Om maten inte smakar bra, så äter man inte, och då ökar risken för undernäring.

Nu har vi skrivit strikta upphandlingsavtal kring kostens näringsinnehåll och råvarukvaliteten, berättar hon.

Kosten ska bland annat innehålla tillräckligt mycket protein, vätska, vitamin B12, D-vitamin, C-vitamin, folsyra, fiber och omega 3-fett syror. De två nya äldreboenden som har öppnat i Norrtälje under hösten, har efter en ny upphandlingsprocess fått en ny matleverantör. I framtiden, i de nya äldreboenden som byggs i kommunen, ska maten tillagas i små kök för grupper

om åtta personer. Lika betydelsefull är stämningen och miljön kring måltiderna. Maggie Rodebjer har introducerat konceptet ”pedagogiska måltider” i hela kommunen.

– Det handlar om att man dukar fint och lägger upp maten på ett snyggt sätt och att personalen inte har bråttom och inte pratar jobb under måltiderna, säger Maggie Rodebjer.

De som bedöms vara undernärda får extra skummjölkspulver i sin kost.

– Forskningen visar att äldre har ett ökat behov av protein, särskilt protein från mjölk och särskilt vassleprotein, förklarar Maggie Rodebjer.

STR I KT M E D NÄR I NG S D RYCKE R

Extra kalorier tillförs helt enkelt i form av en klick smör. Tidigare behandlades undernärda rutinmässigt med näringsdrycker.

Nu används de bara om skummjölken och smöret inte fungerar.

– Vid behov har vi ett strukturerat program för näringsdrycker.

Vi har också infört logopedbedömningar för dem som har svårt att svälja, och det har visat sig att långtifrån alla behöver konsistensanpassad kost.

De nya rutinerna har inneburit en besparing på 300 kronor per person som behandlas för undernäring.

I N FÖR NYTT MÅTT

Maggie Rodebjer tror att undernäring är minst lia vanligt bland dem av Norrtäljes gamla som bor kvar Smör och protein från mjölk - ett recept på livskvalitet för äldre.

MA GG I E RO DE BJ E R Född: 1961 i Londonderry, Nordirland Utbildning: Kemi och dietistutbildning vid universitetet i Cardiff, Wales Aktuell: Förebygger undernäring hos äldre i Norrtälje Bor: I Vaxholm med man och två barn, 7 och 5 år gamla Fritid: Löpning (har sprungit fem maratonlopp), skidåkning, musik, medlem i SWESPEN, Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism, ESPEN, European Society for Clinical Nutrition and Metabolism, och bevakar deras kongress åt japanska systerorganisationen, JSPEN

hemma, och nästa år vill hon organisera kontroller även hos dem. Under 2011 vill Maggie Rodebjer införa handgreppsstyrka som mått på muskelmassa. Det ger en bättre bild av hälsotillståndet än vikten.

– Man kan vara överviktig och ändå vara undernärd, förklarar Maggie Rodebjer.

Hon har dragit igång ”Lätt med fett” – ett frivilligt program för långsam viktminskning med sjukgymnastik och en försiktig minskning av fettintaget. Resultaten visar att det aldrig är för sent för en nystart.

– Man får inte räkna ut de här människorna bara för att de är gamla, säger Maggie Rodebjer. De har mycket kvar och det är fantastiskt att se en person förändras och bli en helt annan människa som ser tio år yngre ut. #

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

23

KARRIÄR

MAN UALE N

Ta pulsen

på projektet Plötsligt går det inte framåt längre. Arbetet står och stampar medan klockan tickar på. Något är sjukt i projektet – men vad? Lär dig att ställa diagnosen och komma vidare med projektstyrningskonsultens framgångsrecept.

TEXT

HANNA MEERVELD

V

i jobbar alltmer i projekt.

Att dela in arbetet i delmål ger överblick, effektivitet och flexibilitet i ett samhälle där hjulen snurrar allt fortare.

– Projektformen ger oss koll på både pengar och tid. Projekt betyder planering – att tänka efter före, säger beteendevetaren Monica Lööw, konsult på Cordovan performance med tjugo års erfarenhet av projektstyrning och författare till flera böcker på området, bland annat Att leda och arbeta i projekt.

Projektformens ökade popularitet har gjort många medarbetare och kanske i synnerhet många högskoleutbildade, till projektledare – en roll som ger tillfälle att bredda sin kompetens och prova på ledarskap i mindre skala, men också en roll som kan innebära stora utmaningar.

Att projektet som arbetsform bygger på delaktighet och ansvarstagande hos medarbetare som jobbar mot ett gemensamt mål inom rimligt räckhåll, bäddar för engagemang, arbetsglädje och goda resultat. Men ibland tar det stopp. Vad är det som står på när projektet inte presterar som det ska?

Bakom en sprucken tidsplan eller ekonomi ligger ofta ett energiunderskott.

– Medarbetarna har tappat motivationen och det känns inte som att det finns någon kraft i projektet, säger Monica Lööw.

BYGG TEAM ET

Orsaken kan vara att projektgruppen inte har fått ägna sig tillräckligt mycket åt teambuilding. Och nej, med team-building me-

24

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

I L L U S T R AT I O N

ANNE-LI KARLSSON/WOO AGENTUR

TT FO KU S HA M NA R LÄ FÖR MYCK ET

PÅ DETALJ N IVÅ nas inte överlevnadskurser i skogen eller extravaganta kick-offer.

– Sådana aktiviteter har oftast en mycket kortvarig effekt, säger Monica Lööw. Givetvis måste man ha roligt, men den viktiga team-buildingen handlar om att man sätter upp projektets karta tillsammans med medarbetarna – att de får vara med och bryta ned arbetet i olika delar och att alla förstår vad deras del i helheten är.

Delaktigheten och medarbetarnas engagemang är färskvaror, som måste underhållas. Här är kommunikation A och O. – Man måste planera för kommunikation arbeta aktivt med den under hela projektet, säger Monica Lööw.

Ofta är anledningen till att gruppen dräneras på energi just brist på kommunikation. Bland de symptom som kan dyka upp finns konflikter mellan projektdeltagarna.

– Det är viktigt att lyfta upp konflikter till ytan så fort som möjligt, säger Monica Lööw.

För att upptäcka konflikter i tid gäller det för projektledaren att föra dialog med deltagarna och att lyssna och vara uppmärksam på inte bara vad de säger, utan hur de säger det.

Att medarbetarna är överens behöver å andra sidan inte betyda att allt är frid och fröjd, i alla fall inte om samstämmigheten beror på att de liknar varandra till kompe-

tens och personlighetstyp. Då kan projektet istället bli ineffektivt av den anledningen.

– Vi har en tendens att söka oss till personer som liknar oss själva, säger Monica Lööw. Men man måste sätta ihop en grupp med olika kompetenser för att få den rätta dynamiken, som driver projektet framåt. Även om det innebär att det blir lite tuffare i början, så blir resultatet bättre.

S KR IV KONTRAKT

Att deltagarna i projektet inte levererar kan naturligtvis också bero på något så enkelt som att de inte har tillräckligt med tid för projektet.

– Alltför många projektledare betraktar sitt projekt som en isolerad ö. Man måste lära sig att blicka utåt och titta på hela arbetssituationen för projektmedarbetarna, säger Monica Lööw.

Det kan vara bra att skriva ett kontrakt

P ROJ E KTETS VAN LIGASTE SJ U K D OMAR:  För lite avgränsning  För lika kompetenser i projektgruppen  För lite tid för team-building, delaktighet och förståelse av var och ens roll i projektet  För lite kommunikation  Otydliga överenskommelser med cheferna i linjeorganisationen  Ingen uppföljning

eller i alla fall en överenskommelse via mejl med chefen i linjeorganisationen redan från början om hur många timmar och hur lång tid en medarbetare ska få arbeta i projektet. Om det inte finns någon överenskommelse är det oftast lättast att prioritera det löpande arbetet, där man har sin närmaste chef.

Detta kan också vara en god hjälp när det gäller att undvika den kanske mest klassiska projektfällan: att vara alltför ambitiös med vad projektet ska innehålla och uppnå.

– Avgränsning är en stor framgångsfaktor när det gäller att arbeta

i projekt, säger Monica Lööw. Man måste bestämma sig för vad som ska göras, men också vad som inte ska göras.

Om projektets gränser inte är tillräckligt tydliga, kan resultaten utebli, även om aktiviteten är hög – medarbetarna jobbar på, men med fel saker.

– Fokus hamnar lätt för mycket på detaljnivå. Det viktigaste är att se till att projektet jobbar med rätt saker – inte bara att man gör saker på rätt sätt. Projektledaren måste lägga mycket tid på att kom-

municera vad det är som projektet ska jobba med.

Det gäller att hela tiden hålla fokus på orsaken till att projektet startades upp från första början – de effekter som arbetet ska uppnå. Det händer alltför ofta att projekt genomförs och avslutas utan att någon följer upp om projektets arbetsmål också faktiskt har lett till att dessa så kallade effektmål har uppnåtts, berättar Monica Lööw.

– Vi nådde projektmålet men inte de önskade effekterna. Operationen lyckades men patienten dog. #

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

25

KARRIÄR

CHEF

Hitta styrkorna och

väx på jobbet

När mår du bäst, har mest flyt och får mest gjort? Det är frågor som chefer bör ställa till sina medarbetare lite oftare. John Steinberg, som talade på Naturvetarnas seminarium Leadership Friday, menar att fokus i medarbetarsamtalet ska ligga på styrkor.

L

åter du dina medarbetare växa på jobbet eller känner du dig hotad av medarbetare som har bättre idéer än du själv?

– Ge utrymme åt dem som lyser och sticker ut. Det är då arbetsplatsen kan utvecklas, säger John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare till ett fyrtiotal böcker om ledarskap, kommunikation och värderingar.

Hans recept är att fokusera på styrkorna hos folk. Ställ frågor om vad medarbetarna gjorde bra och vad nästa utmaning är. Då får de chans att överträffa sig själva. Hur långt den filosofin ska drivas är en balansgång.

– Chefens dilemma är vad man ska kontrollera och vad man ska frigöra?

Det handlar om att ta vara på talangerna och få dem att göra det de är bra på.

S KAPA SAM MAN HANG

I sin bok Hitta styrkorna – samtal som stärker medarbetarna refererar han till Aaron Antonovsky, som har forskat kring relationen stress, hälsa och

26

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

TEXT&FOTO:

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

välmående. Han kom fram till tre saker som påverkar människors hälsa: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, vilket skapar sammanhang.

– Frågan en chef bör ställa sig är ”hur jag kan bidra till välmående för att ta fram det bästa hos alla”. Vägen dit är att fokusera på det positiva, undanröja hinder, stärka varje

individ och uppmuntra varje framsteg.

På en öppenhjärtlig arbetsplats där man är nyfiken och uppmuntrar varandra, menar han att det är lätt att känna sig trygg.

I den miljön blir man kreativ, provar nya idéer och utvecklar sin kompetens och når bättre resultat.

– Som chef har du ett ansvar att skapa en öppen och uppmuntrande stämning.

Dina positiva kommentarer och nyfikna frågor är som vattnet i öknen, som får blommorna att sträcka på sig.

GÖR D ET D U B R I N N E R FÖR

Han vänder sig mot likformighet och att alla ska passa in i mallen. Vi är fångade i ett rättvisetänkande där alla ska göra allting, även den som inte gillar arbetsuppgiften och är dålig på att utföra den.

– Så många som möjligt, ska så ofta som möjligt, få göra det de brinner för och är bra på. Nyckeln är ”så ofta som möjligt” – men inte hela tiden. Det är då medarbetarna kommer till sin rätt och presterar på topp.

Helst skulle John Steinberg döpa om medarbetarsamtal till styrkesamtal.

– Det borde i alla fall handla om det. Hos alla går det att hitta styrkor som går att bygga vidare på. Prata om framgångar och positiva upplevelser.

När medarbetaren upplevde flow och en känsla av att må bra. Fråga hur den Hela arbetsplatsen utvecklas när de som lyser och sticker känslan uppstod och ta med den in i nästa projekt. ut får utrymme, menar John Steinberg.

S PÄN NAN D E G R E PP

”ROOM LIG HTE R” B E HÖVS

John Steinberg testade ett spännande grepp på Leadership Friday genom att fråga en i publiken vad hon såg på tv kvällen innan. Svaret blev ishockey för att hon gillade spänningen. John Steinberg drog slutsatsen att hon behöver mer spänning i jobbet och frågade vad hon skulle göra för att få det.

Samspelet med publiken fortsatte i form av speed coachning.

Med några enkla frågor om styrkor, nöjdhet och utmaningar fick två i publiken vägledning om hur de är som chefer och hur de kan komma vidare.

Den ena chefen hade nått framgångar med att alla hade tagit del av måldokumentet och att hon hade fattat självständiga beslut.

Hon kom till insikt om att hon fattar beslut med både förnuft och magkänsla.

Den andra chefen i publiken fick insikt om sin styrka att vara tydlig på ett mjukt sätt där alla får chans att komma till tals och blomma upp. Att det var så hade han inte riktigt tänkt på tidigare.

John Steinberg påminde om otraditionella styrkor som inte värderas på samma sätt som mätbara färdigheter som att räkna, analysera och skriva.

– Sätt värde på ”room lighter”, de som får andra att må bra, ”wower”, som uppmuntrar och överraskar, ”vi-are” som skapar vi-känsla, fixaren, nätverkaren och andra förmågor som bidrar till gruppens utveckling.

Den typen av styrkor menar han ska uppmärksammas i ett medarbetarsamtal. #

F ÖRÄLD RAS MART - Handbok för chefer och medarbetare PLATS: 21 januari kl. 8.30–10.00 Lilla Nygatan 14 i Stockholm ANMÄLAN: www.naturvetarna.se/chef För mer information: Elisabet Engdahl-Linder: 08-466 24 26 elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se

CHEF

LEADE R SH I P FR I DAY ÄR ETT SAMAR B ETE M E LLAN NATU RVETAR NA CH E F, DI K SAMT NATU R OCH KU LTU R

CHEFSFRÅGAN

Hur ska jag hantera mobbning på jobbet?

En av mina medarbetare är utsatt för mobbning av två kollegor. Hon blir mer och mer utfryst och baktalad. Jag har nu märkt att de har undanhållit henne information som skickas runt på vår avdelning. Jag inser att jag som chef har ett ansvar, men vet inte riktigt hur jag ska agera. Jag skulle vilja ha några konkreta råd för att hitta en lösning, eftersom de som gör detta också är mina skickligaste medarbetare.

Hälsningar Stina

Som chef har du ansvar för arbetsmiljön på din arbetsplats, så du måste ta tag i detta.

Börja med att ta reda på vad som händer.

Be din medarbetare som är utsatt för mobbning göra en redogörelse och be om kon-

kreta exempel. Det är bra om någon annan kan bekräfta hennes berättelse. Ta sedan de utpekade medarbetarna, var och en för sig, och be att få höra deras berättelse. Om det verkligen är fråga om kränkande särbehandling, informera och förankra ditt förslag till åtgärder hos skyddsombud och facklig företrädare. De kan ofta ge bra råd och stöd.

Här ett fyrpunktsprogram som du kan följa: 1. Ta upp med berörda medarbetare, var och en för sig, att kränkande särbehandling inte är acceptabelt. Koppla gärna beteendet till arbetsplatsen som helhet - en god arbetsmiljö är allas ansvar, även medarbetarnas.

Om löneutvecklingen inte tidigare har varit kopplad till medarbetarnas bidrag till helheten, gör det nu och gör upp tid för återkoppling.

2. Mobbning och kränkande särbehandling sker ofta i skymundan. Det är sällan någon vill skylta med att man är en mobbare. Klargör vad du förväntar dig av medarbetarna och vad du inte accepterar. Lyft frågan om

allas ansvar för arbetsmiljön. Var tydlig med hur du värderar och hur du utvärderar medarbetarskap, utan att gå in på person. Medarbetskap är en del av arbetsprestationen som bland annat utvärderas i samband med lönerevision.

3. Den som blivit utsatt för kränkande särbehandling mår ofta dåligt och behöver extra insatser och uppmärksamhet. Se till att hon får stöd genom företagshälsovården eller annan stödperson utanför arbetet. Följ upp hur det går genom att du som chef under en period har lite tätare kontakt .

4. Bestäm en tidsram när du följer upp det som har hänt med alla inblandade. Då ser du också om dina insatser gett resultat.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

27

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

första steg att din chef har lönesamtal med dig varje år. Men för att det ska ge något i realiteten måste lönesamtalet fyllas med ett vettigt innehåll och här finns ofta en hel del att göra. Börja med att ta fram lönekriterier som gäller för ditt arbete. Övergripande lönesättningsprinciper räcker inte för att åstadkomma en fungerande individuell lönesättning.

Detta jobb måste ske i samarbete med din chef eftersom kriterierna ytterst är arbetsgivarens styrmedel.

Sätt också upp ett lönemål och kommunicera målet med din chef.

Fråga din chef vad du ska göra för att nå ditt lönemål, kanske mynnar det ut i en handlingsplan som sträcker sig över flera lönerevisioner ifall ditt mål inte är möjligt att nå på ett år. Var be-

DET ÄR ETT

Hur får jag lönesamtalet att fungera?

I ert nyhetsbrev läste jag att allt fler chefer har lönesättande samtal med sina medarbetare. Jag har lönesamtal med min chef, vilket låter bra. Men i verkligheten har chefen inte mandat att sätta lön och alla får nästan samma lönehöjning. Vad kan vi göra för att ändra på det?

HÄLS N I NGAR AG N ETA

Vad är poängen med det statliga avtalet?

Jag har svårt att se poängen med det nya avtalet inom statlig sektor. På vilket sätt är det modernt och ger utrymme för individuella lösningar?

HÄLS N I NGAR DAN

har våra medlemmar oftast stort ansvar, vilket ställer höga krav på cheferna och att samarbetet

INOM STATLIG SEKTOR

med medarbetarna fungerar bra.

Den statliga verksamheten är dessutom satt under ständig förändring med nya krav och nya lagar, samtidigt som myndigheter har rationaliseringskrav som inte kompenseras ekonomiskt. Det gäller att vid varje givet tillfälle använda sina resurser på bästa sätt och komma överens om åtaganden, men också om lön och löneutveckling.

Det är här som det nya avtalet kommer in i bilden. Både arbetsgivare och arbetstagare behöver stöd i den här processen och avtalet tycker jag ger en bra beskrivning och vägledning av hur det ska gå till.

Det är prestationen och de uppnådda resultaten som ska bedömas och belönas, vilket sker bäst genom lönesättande samtal.

redd att ta på dig nya och mer avancerade arbetsuppgifter och släpp enklare.

Prata med dina kollegor och bilda en lokal Naturvetarförening, då kan ni jobba mycket aktivare med lönefrågorna på er arbetsplats. Ta hjälp av ombudsmännen om ni behöver det.

Se också till att tala med den lönesättande chefen, här kan en lokal Naturvetarförening stötta er med att bland annat ställa krav på arbetsgivaren att medlemmarna får ha lönesamtal med lönesättande chef samt att sätta upp gemensamma mål för att öka lönespridningen.

Slutligen, läs löneavtalet noga och bjud in arbetsgivaren till en diskussion om hur löneavtalet ska implementeras på just er arbetsplats.

M ON I KA E LOWS ON

Cheferna har inte alltid mandat att sätta lön eller att påverka sitt eget löneutrymme, utan pengarna fördelas lika över hela myndigheten utan analys av var de gör mest nytta. I avtalet talas det därför om syftet med lönebildningen och hur man ska koppla ihop detta med verksamhetens krav och budgetarbetet. Det banar väg för de egna möjligheterna att komma överens med sin chef om vad det är jag ska göra och vilken lön jag ska ha för det jag gör.

För de lokala parterna är det nya avtalet bättre och tydligare än de tidigare.

De centrala parterna är överens om att ge stöd till de myndigheter som kör fast eller inte kommer överens.

B O S EVI N G

E X P E R T PA N E L E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

28

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

Monika Elowson Ombuds man privat sektor

Bo Seving Ombudsman statlig sektor

PÅ N Y T T J O B B

Lyckat karriärbyte för Christina Efter tio år som forskare tar Christina Caesar steget över till att jobba med kommunikation. Karriärcoachning från Naturvetarna ledde henne till tre jobbintervjuer.

U

ppdraget som kommunikatör är att nå ut till en bredare publik med den forskning som bedrivs på Chalmers. Men hon har redan tjuvstartat lite i den nya yrkesrollen.

– De senaste två åren har jag jobbat både med forskning och kommunikation. Nu blir jag renodlad kommunikatör på Institutionen för mikroteknologi och nanoteknik, vilket känns väldigt bra.

Hur hamnade du här?

– Jag har alltid gillat att skriva och göra presentationer och sammanfattningar. Jag har lätt för att knyta kontakter. Så det är mina personliga egenskaper som har tagit mig hit. Mina sociala talanger tillsammans med min doktorsexamen i fysikalisk kemi ger en unik kompetens.

Vilken är utmaningen?

– Att förenkla utan att fördumma, bland annat genom att använda en terminologi som allmänheten och näringslivet, som Chalmers har nära koppling till, förstår och kan ta till sig.

Vilken hjälp fick du från Naturvetarna?

– Jag hade en timmes rådgivning med Helena Nicklasson på en Naturvetardag i Göteborg. Det gav verkligen en aha-upplevelse om att tänka strategiskt när man skriver en jobbansökan.

Vad lärde du dig?

– Hur jag ska marknadsföra mig och min kompetens och se ansökan som ett reklamblad. Jag lärde mig att plocka ut nyckelord som ska backas upp med konkreta exempel

på lyckade resultat.

Vilka är dina nyckelord?

– Motiverad, proaktiv och strategisk, vilket jag kunde visa med tidigare erfarenheter och uppnådda resultat.

Viktigt är också att Christina Caesar koppla nyckelorden till de egenskaper som efterfrågas och visa vad arbetsgivaren vinner på att anställa mig.

Hur går du vidare?

– Jag har två mentorer, den ena är min nuvarande chef här på Chalmers och den andra är en profil inom reklambranschen.

Med båda kan jag bolla karriärstrategiska frågor, utifrån deras olika kompetenser. Och vem vet, nästa steg är kanske att jobba i näringslivet? LEL

F L E R PÅ N Y T T J O B B Helena Jauhiainen

Johanna Brunge

Medlemsutvecklare på GRO Service.

Tidigare jobb: Säljare, Kolff Plants bv.

Utbildning: Hortonom.

Mia Hansdotter Vårdenhetschef på Länsenheten för ätstörningar, Landstinget Gävleborg.

Tidigare jobb: Enhetschef på Barn- och ungdomshabiliteringen i södra Hälsingland.

Utbildning: Dietetikerexamen, NHH, Göteborg. Magisterexamen kostvetenskap, Umeå universitet, fil kand matematik/fysik/kemi, Stockholms universitet.

Konsult på miljökonsultfirman U & W. Ska serva företag med klimatanalyser och affärsstrategier, men även erbjuda klimatkompensation i form av trädplanterings- och teknikprojekt i utvecklingsländer.

Tidigare jobb: Miljö- och kvalitetsansvarig på speditionsföretaget Panalpina.

Utbildning: Miljövetare med masterexamen.

Erik Granerot Skogvaktare på Statens fastighetsverk i Jokkmokk.

Tidigare jobb: Inspektor på Norra Skogsägarna.

Utbildning: Skogsingenjör.

David Hårsmar

Mathias Gustavsson

Energirådgivare vid Rådgivarna i Sjuhärad.

Tidigare jobb: Projektledare vid Borås Energi och Miljö AB. Utbildning: Teknikagronom.

IVL Svenska Miljöinstitutet, enheten för Klimat och Hållbara samhällssystem, med placering i Göteborg.

Tidigare jobb: Naturskyddsföreningen där han

B

SÅ NYTT JOB HAR DU O CK

arbetat med miljömärkningen Bra Miljöval för el, värme och fjärrkyla.

Utbildning: PhD Humanekologi.

Ellinor Svan Åström Leg. dietist på Kungsbacka närsjukhus.

Tidigare: Leg. dietist på lasarettet i Landskrona.

Emelie Stenman Forskningskoordinator och AKC-samordnare på Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.

Tidigare jobb: Clinical Research Associate på det medicintekniska företaget Quick Cool.

Utbildning: Bioteknolog, disputerad kärlforskare.

Emma Johnsson Vikarie produktionsledare och skogsvård, distrikt Björna, Holmen.

Tidigare jobb: Sommarjobb på Södra Skogsägarna.

Utbildning: Jägmästare.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

29

Länsstyrelsen i Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgötar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Länsstyrelsen Östergötland söker

Handläggare

av miljöbalksärenden med inriktning mot vattenverksamhet till Naturvårdsenheten Sista ansökningsdag för tjänsten är 30 december 2010

Mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/ostergotland

LÄNSSTYRELSEN

ÖSTERGÖTLAND

1DWXUYnUGVHQKHWHQ V|NHU

9LOWI|UYDOWQLQJVXWYHFNODUH RFK YLN 5RYGMXUVKDQGOlJJDUH

Söker

biolog till reservatsbildning, allmän visstidsanställning För mer information se

www.lansstyrelsen.se/sodermanland

9lONRPPHQ PHG GLQ DQV|NDQ YLD ZZZ RIIHQWOLJDMREE VH

Välkommen med Din ansökan senast den 10 januari 2011.

/lV PHU Sn ZZZ ODQVVW\UHOVHQ VH GDODUQD

Ett vattentätt karriärsval!

Nu söker vi: Hydrogeologer COWI har utökat verksamheten med teknikområde hydrogeologi. Utökningen har skett genom förvärvet av Aqualog AB. Gruppen hydrogeologi, som idag består av 7 personer, arbetar med grundvattenfrågor, huvudsakligen inom infrastruktur, vattenförsörjning och miljö och är verksam inom COWIs samtliga affärsområden. COWI är inne i ett expansivt skede och söker nu både erfarna och nyutbildade hydrogeologer. Du kommer att fungera som tekniker/handläggare av projekt. Beroende på erfarenhet finns även möjlighet till projektledning.

Thomas Lindblad, Gruppchef Hydrogeologi, tel: 010-850 12 70 :PZ[H HUZ RUPUNZKHN pY den 4 januari. 7r www.cowi.se RHU K\ HUZ RH VJO SpZH TLY VT [QpUZ[LYUH

30

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa. Vi är totalt ca 6000 medarbetare, varav 850 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom Industri, Infrastruktur, byggnad & fastighet samt miljö.

www.cowi.se

Lantbrukskonsulent

Alcontrols konsultavdelning arbetar med utredande verksamhet kring vattenkemi och biologi och består av limnologer, kemister och biologer. Just nu står vi inför möjligheter till expansion och söker ytterligare en limnolog eller vattenkunnig biolog till vår konsultavdelning.

www.lansstyrelsen.se/skane

ALcontrol Laboratories är ett av Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier för miljö- och livsmedelsanalyser i Storbritannien, Holland och Sverige.

I Sverige är vi ca 300 medarbetare spridda på flera orter från Malmö i söder till Umeå i norr. Huvudkontoret är beläget i Linköping. Besök oss gärna på www.alcontrol.se.

Länsstyrelsen är statens företrädare i länet. Vi arbetar med tillsyn, kunskapsspridning och ärendehandläggning inom nästan hela samhällsområdet.

Vi är ca 500 medarbetare och har kontor i Malmö och Kristianstad.

Vår vision är ett dynamiskt samhälle i balans – en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Som limnolog i konsultteamet kommer att du att arbeta med projektledning för statusbedömningar, åtgärdsutredningar och recipientkontroll främst i limniska miljöer men också i brackvattensystem. Du kommer även delta i företagets uppdragsutbildningar.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

ALcontrol söker limnolog

Du är placerad vid något av våra laboratorier i Linköping, Umeå, Karlstad eller Malmö men kan komma att driva projekt över hela Sverige.

Låter det intressant? Läs mer om tjänsten på www.alcontrol.se.

Välkommen med din ansökan senast den 14 januari 2011.

www.alcontrol.se

Mark är en attraktiv kommun med flera små och medelstora orter som alla präglas av gemenskap.

Här värnar man om varandra och om sin livskvalitet. Strax utanför storstaden lever invånarna i harmoni med naturen. Kinna är det administrativa och kommersiella centrat. Kommunen har 34 000 invånare och på kommunen arbetar cirka 3 300 personer. Det innebär att Mark är en medelstor kommun med Göteborg på bekvämt pendlingsavstånd. De tider då de flesta börjar och slutar sitt arbete för dagen går det minst en buss åt vardera hållet varje kvart.

Här är det läge för det goda livet!

Läs mer på www.mark.se

Mer information hittar du på vår hemsida.

Vi ser helst att du söker tjänsten via www.lansstyrelsen.se/skane > Jobba hos oss > Lediga jobb.

Välkommen med din ansökan.

Sista ansökningsdag är den 26 december 2010.

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 www.lansstyrelsen.se/skane

söker en

Handläggare för förvaltning av naturreservat Vi söker en kvalificerad medarbetare som vill delta i utvecklingen av den viktiga uppgiften att förvalta skyddad natur.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/varmland Ansökningstiden går ut den 31 december Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Var med och påverka framtiden!

Du erbjuds en chans att vara med och utforma kommunens nya bygg- och miljökontor tillsammans med totalt 30 medarbetare och gå en spännande tid till mötes.

Marks kommun påbörjar nu arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och den nya plan- och bygglagen kommer inom kort. Åtgärdsplanerna enligt vattendirektivet och riskbaserad miljötillsyn är några andra exempel på intressanta uppgifter för det nya kontoret.

Till bygg- och miljökontoret söker Marks kommun nu tre nya medarbetare:

Enhetschef till plan- och bygglovsenheten (annonsnr: 690581) Enhetschef till miljöenheten (annonsnr: 704314) Byggnadsinspektör (annonsnr: 704315) Ansök och läs mer på manpower.se via respektive annonsnummer.

För mer information kontakta rekryteringskonsult Karina Andersson, 033-23 74 62. Vi ser gärna att du ansöker snarast då urvalet sker löpande.

Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag.

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

31

Vi fortsätter bygga Havs- och vattenmyndigheten och söker nu till den nya myndigheten

&KHIHU I|U .XQVNDSVDYGHOQLQJHQ 3ODQHULQJVDYGHOQLQJHQ cWJlUGVDYGHOQLQJHQ 7LOOV\QVDYGHOQLQJHQ

Karlstads universitet söker

UNIVERSITETSLEKTOR I BYGGTEKNIK REFERENS 3517

Havs- och vattenmyndigheten ska ha ett samlat ansvar för havs- och vattenmiljöfrågor. Myndigheten ska starta den 1 juli 2011 och ha sitt huvudkontor i Göteborg. Myndighetens uppgifter baseras på verksamhet som avser havs- och vattenmiljöfrågor vid Naturvårdsverket och Fiskeriverket.

UNIVERSITETSADJUNKT I BYGGTEKNIK

Läs mer på www.sou.gov.se/havochvatten

REFERENS 3518

Mer information kau.se/ledigatjanster

KAU.SE

Är du vår nästa Miljökonsult?

Vattenfall Power Consultant söker fler konsulter som i nära samarbete med våra kunder kan utföra miljörelaterade uppdrag. Du kan komma att arbeta med generella miljöuppdrag men även specialistuppdrag inom områden som exempelvis vatten och limnologi.

Läs mer om tjänsterna och ansök via www.vattenfall.se/jobb Sista ansökningsdag är 31 december.

Vi ser fram emot din ansökan!

32

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Skogshistoriska Sällskapet ger årligen ut medlemsbladet Skogshistoriska Tidender med fyra nummer per år och Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift.

Sällskapet anordnar varje år skogshistoriska exkursioner i olika delar av landet.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!

Betala medlemsavgiften 270 kr/år.

Familjemedlemsskap 350 kr/år. Studenter 100 kr/år.

Plusgiro 480 61 67-5 Eller kontakta Kassören Bengt Stenerås E-post: bengt.steneras@swipnet.se Tel: 0511-167 88 Mob: 0703-916 788 www.skogshistoria.nu

Skyddar soldater mot miljön och miljön mot soldater

Är du intresserad av att utvecklas inom ditt kompetensområde eller göra internationell tjänst?

Vi ger dig möjlighet att förbereda dig via Försvarsutbildarnas kurser. Några kurser som kan nämnas är CBRN, UGL (utveckling grupp och ledare), mediaträning och kriskommunikation. Välkommen med din ansökan även du som är student.

Läs mer om oss på www.forsvarsutbildarna.se/ miljoochhalsa

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

33

S PA N A R I N

T I L L S K O LT R Ö T TA T O N Å R I N G E N :

Genvägen till toppbetyg Egentligen vill du att tonåringen ska engagera sig i skolarbetet av ren kunskapstörst. Om så inte sker, vill du i alla fall att han eller hon skaffar sig hyfsade betyg och kan studera vidare. Naturvetargymnasisten Douglas Berglund hävdar att han har receptet på hur man gör just detta. I En lat jävels guide till MVG i alla ämnen, lär han ut alltifrån hur man snackar sig igenom skönlitterära analyser till hur man kommer försent – MVG-style.

Studieteknik extra light eller svidande kritik av skolsystemet? Avgör själv. En särskild eloge till kapitlet om hur man bemästrar matten utan onödig sifferexercis. HM www.frankforlag.se

TI LL MOB I LNÖR DIGA MOSTE R N:

Appar som klappar 2010 var året då appar – applikationer – plötsligt var på allas läppar, och för dem av oss som har förmånen att äga en Iphone eller android-mobil, också ständigt till hands. Många appar är gratis, andra kostar en liten slant att ladda ned från app-butiken. Varför inte ”låna” mobilen och överraska med användbara program till jul? Sju kronor kan närmast tyckas vara en symbolisk summa för att få My flora med 128 arter eller Våra träd, med beskrivningar av 26 svenska träd i din Iphone på skogspromenaden. Vilse i skogen?

Med MotionX kommer man snabbt på rätt spår. Och till våren, när oönskade gäster dyker upp på åkern eller i kolonilotten behöver Jordbruksverkets Ogräsdatabas inte vara mer än några knapptryckningar bort. Är informationstörsten av mer medicinsk eller molekylärbiologisk art? Oroa dig inte, med Pub Med On Tap eller Pub Med Mobile har du hela National Library of Science i fickan. HM www.rawapps.com

T I L L F I L O S O F I S K E FA R FA R :

En teori för allt Hur uppför sig universum? Hurdan är verkligheten?

Var kom allt detta ifrån? ”Traditionellt sett är detta filosofins frågor, men filosofin är död. Filosofin har inte hållit jämna steg med utvecklingen inom vetenskapen, särskilt fysiken”, konstaterar Stephen Hawking och Leonard Mlodinow i inledningen till The Grand Design.. Sedan tar de med läsaren på en svindlande resa genom alternativa världar, verkligheter och historier som landar i M-teorin. Kan den förena supersträngteorierna till en modell för ett universum som skapar sig självt? Det här är ett verk som kräver en del av sin läsare – men med tanke på ämnet är det ändå imponerande att det inte har blivit någon tegelsten utan en fullt njutbar fysik- och historielektion, berättad med hjälp av fotbollar, guldfiskar och en gnutta självdistans. HM www.rbooks.co.uk

34

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

VINNARBI

DRAG ET!

N AT U R V E TA R E S J U L R E C E P TTÄ V L I N G A V G J O R D

Julmustskinka Den juligaste skinkan du någonsin kommer att äta. Riktigt god, mör och saftig. Görs alltid flera gånger varje jul eftersom den mystiskt försvinner så fort vi har besök.

1 lättrimmad julskinka (varför inte prova vildsvinsskinka?) julmust av ditt favoritmärke så att det täcker skinkan i en gryta 1-2 gula lökar 1 äggula 1 dl osötad senap eller några matskedar senapspulver och ca 3 msk ströbröd Skölj skinkan i kallt vatten och låt nätet sitta kvar.

Lägg den i en gryta med svålen nedåt. Täck med julmust. Dela lökarna i klyftor och lägg dem i grytan.

Koka upp och sjud på låg värme under lock, cirka en timme per kilo. Skinkan blir saftigast om den får kallna i spadet. Ta av grytan från spisen när innertemperaturen på skinkan nått 70 grader, och ställ den utomhus, om du har möjlighet.

När skinkan svalnat så mycket att du kan hantera den, tar du av nätet och skär av det mesta av svålen. Spara dock ett fettlager och skåra det i rutor. Lägg skinkan på folie med fettet uppåt. Värm ugnen till 225 grader. Koka ner en liter av julmustspadet till en sirap och blanda 1–5 matskedar av den med äggulan, senapen och ströbrödet. Smörj in skinkan med blandningen och låt stå i ugnen i 15 minuter eller tills den fått fin färg.

Varma hälsningar!

Tim och Charlotte Malmborg

GÄSTKRÖNIKAN

Dags att nyansera mat-

och hälsodebatten

M

at har blivit en av de mest omdebatterade frågorna i Sverige under senare år. Allt fler bryr sig om vad de äter.

Inte enbart för att se bra ut eller för att passa in i dagens ideal. Bra mat hjälper människor att må bra, att prestera bättre och att på sikt hålla sig friskare. Vi ser ett allt större intresse för mat och vad vi stoppar i oss.

En stor anledning till debatten är hur livsmedelsindustrin har utvecklats i den moderna västvärlden. Mat har i många fall reducerats till vatten, konstgjorda smaker och lukter och tillsatta vitaminer. Råvaran har krympts ner och blivit en tillsats bland tillsatserna. Potatismos är förknippat med pulver, fiskpinnar är många gånger mindre än 50 procent fisk och antalet tillsatser överstiger ibland antalet vitaminer och mineraler.

Många konsumenter har blivit mer medvetna om innehållet i maten. Tidningarna är fulla med tips på recept och vad du ska äta till lunch och middag. Dieterna avlöser varandra. Det finns en uppsjö med sajter som ger tips på alla världens recept. För att inte tala om tv-program där det syltas, grillas och bakas.

Men trenden är inte entydig. Det pågår två parallella trender som är varandras direkta motsatser. Å ena sidan jagar vi konsumenter rena råvaror, utan mystiska E-nummer, transfetter och färgämnen. Vi ratar tillsatser i maten

GO DI S SO M F U LLK OM LIG T K RYL LAR AV TI LLS ATS E R O CH E-N U M M E R

sens hälsobloggare. Expressen med sina två miljoner besökare per dag. Expressen representerar kvällstidningsjournalistiken som på många sätt driver på debatten. Jag behöver väl inte säga att jag gillar utmaningar. som är där för att sminka upp eller dölja dåFokuset på tillsatser har varit stort de seliga råvaror. Vi vill helst känna bonden. Vi naste åren mycket tack vare Mats-Eric Nilsyogar och ligger på spikmatta. Lär oss och sons två kioskvältare Den Hemliga kocken meditera och funderar på down-shifting. och Äkta vara. Debatten har faktiskt lett till Ekologiskt mode kommer starkt och orfler upplysta konsumenter och en livsmedganiska hår- och hudvårdsprodukter säljer elsindustri som försöker göra bättre mat som aldrig förr. med mindre tillsatser i. Det är en positiv utÅ andra sidan så är det allt fler som väljer veckling som pågår just nu. skönhetskirurgi och att spruta in förlamanDet finns en enorm kraft i maten. Genom de nervgift under huden, med hjälp av bodet vi väljer att stoppa i munnen kan vi påtox. Men det som kanske blir mest motsäverka hur vi mår. Bra mat ger oss både kraft gelsefullt är att samtidigt som vi jagar efter och styrka att orka prestera och må bra. Bra tillsatsfri mat så äter vi svenskar också mest mat ger också skydd mot flera av våra välgodis i hela världen. Godis som fullkomligt färdssjukdomar. Jag arbetar för att fler förekryllar av tillsatser och E-nummer. tag tar ett ansvar för maten de producerar, Mediedebatten är fanatisk på många sätt för bättre mat i skolor och i sjukvården. Det och jag tycker att den leder många gånger finns fortfarande oändligt mycket som kan till ett osunt förhållande till mat. Jag startade förändras och förbättras. Inte minst kan alla min blogg i syfte att naturvetare vara med nyansera mat- och och påverka livsmedelshälsodebatten. Jag kedjan och matdebatten kunde få upp till åtpå ett positivt sätt. tio mer eller mindre hätska kommentarer på ett inlägg. Ett exAnna Ottosson empel som visar hur Dietist, matentrepremycket ämnet berör nör, föreläsare och och engagerar. Nuförfattare mera är jag Expreswww.annaottosson.se

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

I tidskrifter når din annons inte vem som helst. Det är poängen. www.sverigestidskrifter.se

JAN UAR I

26

Trädgårdskonferenser i AlnarpAulan, Alnarpsgården, Sundsvägen 6, Alnarp

FE B R UAR I

7-8

Proteins, Peptides and Peptidomimetics: Applications in Drug Discovery and Drug Development, Uppsala ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E L A K NG? TI PSA N AT U R V E TA R E PÅ G Å E S .

A N W W W . N AT U R V E TA R

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

35

Redaktion & kansliet Ăśnskar er alla en

God Jul & Gott Nytt Ă…r!

Medicin och farmaci

Nästa nummer av tidningen den 27 januari annonsstopp den 11 januari.

Tema: Skog

Livsviktig utbildning

HAR VI RĂ„TT U PPG I FTE R OM D IG?

Masterprogram i: Âť Biomedicine, 120 hp Âť Infection Biology, 120 hp Âť International Health, 120 hp Âť Medical Nuclide Techniques, 120 hp Âť Molecular Medicine, 120 hp

Pü www.naturvetarna.se kan du logga in som medlem och gÜra dina ändringar.    

har du bÜrjat arbeta/studera yttat bytt e-postadress vill ansÜka om autogiro

Du kan även kontakta oss via info@naturvetarna.se

ForskningsfĂśrberedande utbildning: Âť Uppsala Graduate School in Biomedical Research, 60 hp

AnsĂśk senast 15 januari Camilla

Margareta

www.uu.se/master

Marie

www.bmc.uu.se/UGSBR

(WW I|UVlNULQJVVN\GG YLG VMXNGRP VRP lU EnGH HQNHOW RFK RPIDWWDQGH

)LQQV GHW"

'HQ I|UVWD MDQXDUL ODQVHUDU $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ HWW ElWWUH RFK HQNODUH I|UVlNULQJVVN\GG YLG VMXNGRP 6MXNVN\GG 6MXNVN\GGHW JHU GLJ HNRQRPLVN HUVlWWQLQJ EnGH YLG WLOOIlOOLJ RFK YDUDNWLJ DUEHWVRI|UPnJD 2PIDWWDQGH WU\JJKHW XWDQ NUnQJHO

5LQJ RVV Sn Vn EHUlWWDU YL PHU

$NDGHPLNHU)|UVlNULQJ I|UPHGODU HWW EUHWW XWEXG DY I|UVlNULQJDU H[NOXVLYW WLOO GLJ VRP PHGOHP L $NDGHPLNHUI|UEXQGHW 665 ',. )|UEXQGHW 6YHULJHV $UEHWVWHUDSHXWHU 6YHULJHV ,QJHQM|UHU 1DWXUYHWDUQD HOOHU 6YHULJHV )DUPDFHYWI|UEXQG 'HVVD I|UEXQG lJHU RFNVn $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ RFK KDU JHWW RVV YnUW XSSGUDJ DWW WD IUDP EUD I|UVlNULQJVO|VQLQJDU WLOO GLJ VRP I|UEXQGVPHGOHP

19 B LQGG 36

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

MEDLEMSNYTT

Naturvetare lär sig ekonomernas språk Affärsplaner, bokslut och verksamhetsstyrning går som ett rinnande vatten för den första kullen natur­ vetare som har fått diplom i affärsmannaskap.

– Jag har fått ett nytt mind set. Nu kan jag läsa en års­ redovisning och förstå den, säger en av deltagarna.

Det är ex­­­am­ensdags för de 23 naturvetare som gått distansutbildningen i affärsmannaskap vid Lunds universitet. Det sista passet ägde rum i Stockholm.

– Jag är helnöjd och har lärt mig ekonomernas språk. Nu kan jag argumentera för mina projekt på affärsmässiga grunder.

För att kunna vara inno­vativ måste man ha finansiering, säger Pål Lundin, projektchef på Astra Zeneca i Mölndal. Även för Maria Sörby, som till vardags är administrativ chef på Science for life laboratory i Uppsala, har utbildningen levt upp till förväntningarna.

– Affärsplaner finns med i varje projekt. Jag får direkt nytta av kunskaperna när jag ska lägga budget och styra verksamheten. Möjligen hade jag önskat ut b i ldn i n g

ännu mer handfasta kunskaper i ekonomi.

Maria Sörby påminner om nyttan av utbytet mellan del­ tagarna, som alla bär på kunskaper och erfarenheter.

göra en affärs- och marknadsplan och lägga budget för ett verkligt projekt.

– Det utvecklade sig till något av en tävling mellan teamen och deltagarna levde sig verkligen in i spelet, säger Pål Lundin.

N ytt m i n d s e t

– Jag har fått ett nytt mind set. Nu kan jag läsa en års­ redovisning och förstå den.

De är överens om att den här kompetensen är viktig för naturP ussel b i t p å plats vetare.

Maria Iwarson, forskare inom – Affärsmannaskap borskogsbränslen på Skogforsk, de ingå som en naturlig del känner att hon har fått en pusi grundutbildningen för alla selbit i sin kompetens som hon natur­vetare, säger de samstämtidigare har saknat. migt.

– Jägmästare är ofta svaga i De kan rekommendera utekonomi och affärsverksamhet. bildningen till andra.

Jag får nytta av mina kunskap­er – Ja absolut, nästa version i projekt som jag driver, där jag blir säkert ännu bättre efter att har budgetansvar. För att få ige- barnsjukdomarna har åtgärdats, nom sin budget måste man vara säger de. tydlig med vad pengarna ska anDe hastar in på den sista fövändas till. Det ger trovärdighet. reläsningen som handlar om att Hon vill särskilt lyfta fram tydliggöra ett erbjudande, idendet företagsspel som de jobbade tifiera kunden och göra ditt ermed i team. Uppdraget var att bjudande unikt.

7,5 universitetspoäng får de med sig hem och ett diplom, som vittnar om att de har förvärvat affärskompetens. strate g i s k satsn i n g

Naturvetarnas chefombudsman Elisabet Engdahl Linder är också nöjd och påminner om att detta är en pilotutbildning som hela tiden utvecklas.

– Det är en strategisk satsning för att få fler naturvetare in i på viktiga positioner inom ­affärsdrivande verksamheter.

Positioner som vanligtvis innehas av civilekonomer, civil­ ingenjörer och läkare.

Naturvetarnas roll är att granska kvaliteten och att marknadsföra utbildningen. I slutet av januari kommer en ny chans.

Men det är bara några av de 24 utbildningsplatserna kvar.

– Vi har också ordnat några av föreläsarna, som Lars Kry, vd för Proffice Sverige AB, Mohammed Homman, vd för Vironova AB, samt Stina Gestreilus, vice vd för Medicon Valley Alliance, säger Elisabet Engdahl Linder. LEL

Den första kullen naturvetare från utbildningen i affärsmannaskap är redo för strategiska positioner i företag och organisationer.

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

37

MEDLEMSNYTT

Djurskyddsinspektörer går samman Nu har Djurskyddsinspektörernas Riksförening, DiRF, tagit det första steget till att bli en professions­ förening inom Naturvetarna. Ett enigt extra årsmöte fattade det beslutet i november. Det slutgiltiga beslut­ et fattas på det ordinarie årsmötet i mars.

– Det känns jättebra att vi tar det här steget nu. Det är naturligt eftersom nästan alla djurskyddsinspektörer är med i Naturvetarna, säger Eva Eriksmarck, ordförande i Djurskyddsinspektörernas Riksförening.

Hon ser många fördelar med att bli en professionsförening inom Naturvetarna.

– Vi får större tyngd som förening med möjligheter att påverka villkoren för landets djurskyddsinspektörer. Aktuellt just nu är att få tillsynen att fungera med samsyn och likriktning efter övergången från kommunerna till länsstyrelserna.

N ÄT V E R k

U T VÄ R D E R i N g På g å N g

I december startar Jordbruksverket ett projekt som ska utvärdera övergången med avse-

ende på bland annat samsyn i tillämpningen av djurskyddslagen och att intentionerna med övergången till statlig kontroll implementeras fullt ut. Det är också regelförändringar på gång, där tanken är att man ska gå från detaljregler till funktionsregler.

Djurskyddsinspektörerna säger enhälligt ja till naturvetarna.

tolkningar, säger Eva Eriksmarck, som är djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Västmanland.

SE TiLL HELHETEN

För till exempel häst, som är först ut, anger föreskriften att hästar dagligen ska kunna röra sig i sina naturliga gångarter, dock saknas mått på hagars storlek. Det handlar mer om att se till helheten och att djuren mår bra utifrån sina behov.

– Det finns en stor oro för hur kontroll av funktionskrav ska fungera, vilket försvårar vårt arbete med utrymme för olika

N YA P E N g A R

Men det finns ljusglimtar. Vid årsskiftet skjuter regeringen till 25 miljoner till länsstyrelsen, öronmärkta för djurskyddstillsynen.

– Det är positivt och mycket efterlängtat. Belastningen har sedan övergången varit extremt hård. Ärenden ligger på hög och får vänta tills de värsta anmälningarna har åtgärdats. I de fles-

ta län hinner man inte med att göra oanmälda rutinkontroller.

Men det finns också fördelar med övergången, som att inspektörerna har fått fler kollegor och jobbar närmare veterinärer och jurister.

DIRF har många frågor på sitt bord framöver.

– När vi blir en professionsförening inom Naturvetarna kan vi jobba med våra frågor på facklig tid och inte bara på fritiden, som hittills. Dessutom kan vi få hjälp med medlemsregister och annan administration från Naturvetarnas kansli. LeL

n At U R V e tA R n A G Ö R s K i L L n A D

Åsa vågar sticka ut från mängden åsa Norman utnyttjade sitt medlemskap i Naturvetarna och besökte ett av Saco:s inspirerande seminarium.

– Jag lärde mig att våga sticka ut och vara lite provo­ kativ, säger åsa Norman, som till vardags är miljö­ utredare på teknikkonsultföretaget Tyréns. ”Konsten att bli något utöver det vanliga” var Göran Adléns titel på sitt föredrag.

– Jag gillade särskilt den del som handlade om det personliga varumärket, vem du är och de signaler du sänder ut. Att han lyfte fram kunskap som en viktig del kändes bra. Det räcker alltså inte att synas, utan det måste finnas substans bakom, säger Åsa Norman.

Hon känner att hon direkt får nytta av det i sitt arbete.

– Företag måste våga om de PA S S i O N

38

N A T U R V E TA R E

N R9 2010

ska sticka ut. Jag som anställd kan bidra genom att visa mod att stå för mina idéer och våga argumentera för dem. Det kan företaget vinna på om vi till exempel kommer med en innovation.

– Släpp fram din passion, ta reda på vad du är bra på och gör det ännu bättre, sa Göran Aldén.

För Åsa Norman handlar det om att bli ännu bättre som konsult för att till exempel kunna jobba mer som projektledare.

I dag är det främst miljökonsekvensbeskrivningar inom samhällsplanering som gäller, något som kräver ett stort allmänkunnande och förmåga att samla ihop och kondensera expertutredningar.

LÄM NA LAgOM LAN D ET

Göran Adlén visade hur man kan bygga upp sitt eget varumärke och lämna det gråa och trista lagomlandet. Det gör man genom att fördjupa sig inom ett område, bli en nörd, vara mer kreativ än andra och få saker att hända.

VÄC k A i N T R E S S E

Vad innebär det och hur gör du det intressant?

– När Slussen i Stockholm ska byggas om passar man på att minska risken för översvämningar. Just nu arbetar jag med miljö-

Åsa norman släpper fram sin passion.

konsekvensbeskrivningen för tillståndsprövningen för Mälarens nya reglering, som bland annat kommer att påverka jordbruk, kulturmiljö och dricksvatten.

Karriärfrågor intresserar Åsa Norman, även om hon ännu inte har provat Naturvetarnas karriärprofilanalys för att få svar på vilken karriärtyp hon är.

– I ett första steg har jag skaffat boken om karriärplanering, genom Naturvetarna. LeL

Naturvetarna ger stöd till CSN-drabbade De naturvetarstuden­ ter som har drabbats av återkrav från CSN kom­ mer Naturvetarna att hjälpa med lån.

– Vi kommer att erbjuda medlemmar ett räntefritt lån på ett belopp som motsvarar återkravet, säger Moa Neuman, studenthandläggare på Naturvetarna. Villkoret är att de har följt studieplanen och tagit sina poäng.

Omkring hundra naturvetarstudenter har kommit i kläm mellan CSN:s stelbenta regler och

STU D E NTSTÖD

högskolornas kursplaner.

Flera tekniska fakulteter har ett upplägg där studenterna läser heltid räknat på helår, men mindre än heltid under en av terminerna.

– Det har gått bra hittills, men nu har CSN skärpt granskningen och sätter dit dem som inte uppfyller CSN:s krav för varje termin, säger Moa Neuman.

Nu har även regeringen insett det absurda i situationen och kommer att ändra reglerna. Men för dem som redan har drabbats av återkrav är det osäkert om detta hjälper.

– Vi välkomnar ändringen av CSN-reglerna. Den tolkning som CSN gjorde är helt orimlig, säger Moa Neuman, som varnar för att den ändrade regeln kan komma att gälla teknologer. Naturvetarna har påtalat den orättvisan för regeringen så att även naturvetarstudenter omfattas av de nya reglerna.

Om fler naturvetare har drabbats av återkrav från CSN är de välkomna att höra av sig till: student@naturvetarna.se LeL

Sofia coachar i karriären Ska du söka jobb?

Mejla ditt cv till Naturvetarna så får du coachning. kanske är den som står för tipsen Sofia Sjöholm. Sedan mitten av oktober ingår hon i Naturvetarnas karriärservice­team.

Sofia Sjöholm är ekotoxikolog i botten. Arbetet på ett rekryteringsföretag efter examen var bara tänkt som en inkomst tills biologjobbet skulle trilla in, men gav istället yrkeslivet en ny inriktning.

– Man vet aldrig vilka jobb som kommer att föra en framåt i karriären, säger Sofia Sjöholm.

Senast kommer hon från en tjänst på Trygghetsfonden TSL, där hon ingick i en grupp som jobbade med om-

R å D g i VA R E

ställningsbidrag till företag vid personalneddragningar. Jobbet på Naturvetarna gav en chans att kombinera kompetensen inom naturvetenskap med erfarenheterna från rekryteringsbranschen. Framför allt är det de varierande arbetsuppgifterna och den personliga kontakten med medlemmarna som Sofia Sjöholm trivs med.

– Vi vill hjälpa medlemmarna att utvecklas i sin karriär, säger hon. Många tänker nog bara på Naturvetarna när de behöver hjälp med något problem, men vi har mycket mer att erbjuda, till exempel karriärsamtal och intervjuträning.

Just nu arbetar Sofia Sjöholm med CV-coachning.

Hennes vanligaste tips är att koncentrera sig på det som är relevant för tjänsten man söker och att marknadsföra sin kompetens.

K O n tA K t wwww.naturvetarna.se e - P O s t : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O s tA D R e s s : Box 760, 131 24

Nacka B e s Ö K s A D R e s s : Planiavägen 13 V Ä X e L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79 ORDFÖRAnDe:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U n D s D i R e K tÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 m e DLe m sJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 m e DLe m s s e RViCe:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRiÄRseRViCe:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHeFsseRViCe:

sofia sjöholm, ekotoxikolog.

– Det gäller både utbildning och tidigare jobb. Fokusera på vilka erfarenheter du har skaffat dig och hur du har kunnat utnyttja dina personliga egenskaper.

När hon har blivit varm i kläderna kommer Sofia Sjöholm också att ha karriärsamtal med naturvetare som befinner sig i början av yrkeslivet.

Vid sidan av karriären är det träning som gäller för Sofia Sjöholm, som också är en bokmal av rang. Hm

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADe m i K e R nAs e R KÄn DA A R B e t s LÖ s H e t s K A s s A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00, i n KOm stFÖR sÄK R i nG e n:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADemiKeRFÖRsÄKRinG:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 AKADemiKeRRÅDGiVninG:

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

N R9 2010

N A T U R V E TA R E

39

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Har du rätt lön?

Naturvetarnas lönestatistik hjälper dig i löneförhandlingen Svara på löneenkäten så bidrar du till hög kvalitet på lönestatistiken I januari kommer årets löneenkät i din inbox.

Uppdatera din mejladress på medlemswebben.

Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina inloggningsuppgifter är:  Användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.  Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Vinn en I-pad!

Du har chans att vinna en I-pad om du svarar på löneenkäten innan 31 januari.

N A T U R V E TA R N A . S E