Naturvetare, nr 3, 2011

NUMMER 3

2 01 1

TE MA

:

ård Trä&dg kap lands

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H

2-19 S ID 1

FOR SKAR E I NSPI R E RAR E LEVE R Kvinnor blir oftare projektledare DYR AFFÄR ATT TJUVFÄLLA TRÄD

5

TI PS FRÅN CH E FE N

Utmanare

Anette Norberg på nytt chefsjobb FÅ I H O P J O B B P US S LET S I D 24 | TR ÄNA LE DAR S KAP ET S I D 28 | B IOLOG E R STARTAR EG ET SI D 22

ÅR SM ÖT OF EN E S FÖ S I RE ON NI NG SAR PR

M I LJÖ - OCH HÄLSOS KYDDSS E KTION E N inom Naturvetarna har årsmöte fredagen den 25 mars.

Anmälan till Jonas Engzell via e-post senast den 16 mars. (Har du speciella önskemål avseende maten, till exempel allergier, så bör de framgå i din anmälan.)

Plats: Nacka, Stockholm Tid: klockan 15.00–17.30 Datum: 2011-03-25 Lokal: Naturvetarnas kansli, Planiavägen 13 i Nacka Kallelse till G EOLOG S E KTION E Ns årsmöte och inbjudan till föredrag Datum: Torsdagen den 14 april.

Plats: Nordenskiöldsalen, Stockholms universitet

Klockan: 16.00 – Föredrag av geolog Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, på temat ”SAMBA – kontinenternas dans eller När Sverige var granne med Amazonas” Klockan 17.00 – Paus Klockan 17.15 – Geologsektionens årsmöte (med öl och smörgås) Anmäl ditt deltagande i årsmötet senast torsdagen den 7 april till sektionens ordförande Christer Åkerman telefon: 070-2799796, e-post: perchrille@hotmail.com eller till kassör Otto Pile, SGU telefon: 031-7082671, eller e-post: otto.pile@sgu.se

NATU R B R U KS LÄRAR NAS PROFE SS ION S FÖR E N I NG bjuder till årsmöte måndagen den 16 maj, klockan 13.00 i Naturvetarnas lokaler på Planiavägen 13 i Nacka.

Inbjudan till utbildning i Systematiskt Arbetsmiljöarbete inom Naturbrukssektorn.

Plats: Birka Paradise som har sin kajplats nära Slussen i Stockholm.

Samling kl.16.00 i terminalen den 16 maj, avslutning ett dygn senare på samma plats.

Anmälan skickas till Jeanette Duvert på Naturvetarnas kansli, profession@naturvetarna.se Kostnad för kursen är 2 000 kronor plus resekostnader.

Ordförande Anders Hägg, anders.hagg@sabyholm.se Medlemsmöte i delförbundet SKOGSAKADEMIKERNA Vid medlemsmötet måndagen den 11 april 2011 kommer delförbundet att ordna en "miniexkursion" med naturfotografen och författaren Claes Grundsten på temat ”Världens skogar”. Inbjudan och föredragningslista finns på www.naturvetarna.se under nätverk Delförbundet Skogsakademikerna.

Plats: Stockholm Tid: Klockan 13.00 -17.00 Datum: 2011-04-11 Lokal: KSLA, Drottninggatan 95 B Vid frågor, kontakta Erik Palmqvist, 08-466 24 56

VA R M T VÄ L K O M N A !

Innehåll Opinion

N r 3 2011

sid 4

Ledare: Naturvetarnas hjältar på jobbet Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Forskare inspirerar elever Kvinnliga naturvetare tjänar mindre Kvinnor måste se möjligheterna Duellen: Lönar det sig med privat pensionsförsäkring?

SLU tar över forskningen om fisket

Tema trädgård och landskap

14

sid 12

Dyr affär att tjuvfälla träd Prisad park lyfter staden Så får du nytt liv i trädgårdstäppan

Vetenskap

20

sid 20

Biologisk dator på jäsning

Karriär

sid 22

Inspiratören: Nya perspektiv på naturvård Manualen: Alla har ansvar för jobbpusslet Chef: På glid mot nya utmaningar | Träning viktigare än talang för ledarskapet | En känslomässig utmaning att vara chef | Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

24

lediga jobb sid 32 Spanar in

sid 36

Gästkrönikör: Gränslös vetenskap lockar

medlemsnytt

sid 40

Seminarier om karriär och forskning | Caroline brinner för den svenska modellen | Kompetens nyckeln till framtiden för life science Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 28 april med annonsstopp den 12 april. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Margareta Eldh, Nathalie von der Lehr, Elisabet Engdahl Linder.

Fotograf omslagsbild: Ylva Sundgren.

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

2,7 procent går inte att förklara bort Öppna kontorslandskap fick tummen ner av våra läsare i förra numret av tidningen. Många kunde vittna om nackdelar med att tränga ihop folk i ett rum för att spara kvadratmeter. Trots goda avsikter om att komma närmare varandra och bolla frågor mellan borden så blir snedträffarna fler med störningar och avbrott som följd. Så det arbetsgivaren i de flesta fall vinner på mindre kontorsyta förlorar den på sämre effektivitet.

Den här gången skriver vi om löneskillnader mellan könen. I vårt elektroniska nyhetsbrev ställde vi frågan: ”Har ditt kön påverkat din lön?” Den frågan tog avstamp i den löneanalys som Naturvetarna har låtit göra. Den visar att kvinnliga naturvetare i genomsnitt tjänar runt 19 procent mindre än sina manliga kolleger. Efter att faktorer som befattningsnivå, antal år i yrket och yrken med hög andel kvinnor har eliminerats återstår en löneskillnad på 2,7 procent, som alltså inte går att förklara bort.

Lika illa är att männen dominerar stort på de högre chefsnivåerna. Glädjande är att fler kvinnor än män är projektledare, ett uppdrag som ofta är begränsat i tid och ansvar. Duktiga kvinnor kanske föredrar den rollen framför att bli chef, för att hinna med familj och barn.

Jörgen Ohlsson, som gjort studien, spekulerar om kvinnorna kanske är duktigare än männen på att leda projekt. Det kan mycket väl vara så att kvinnliga chefsämnen väljer att bli projektledare i stället för chefer. I så fall finns det en potential som inte kommer till nytta. Sedan kan man undra varför inte fler kvinnor väljer att gå vidare från projektledare till chef? Är det deras eget val eller blir de bortvalda?

För att fler kvinnor ska satsa på ett chefsjobb måste villkoren förändras med utrymme för att både kvinnor och män ska kunna ha ett liv vid sidan av jobbet och lägga tid på familjen. Ett mer flexibelt chefskap med större inslag av delegering skulle kunna lösa upp knutarna.

ch e fR e daktör N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

C H R I STE R YRJAS, VI C E FÖ R B U N D S O R D FÖ R AN D E

Naturvetarnas hjältar på jobbet En nära vän till mig, som tidigare ifrågasatte sitt fackliga medlemskap, blev invald i den lokala Saco-styrelsen där han jobbar.

Det fick honom att ändra inställning om facket. Han ser fördelar och lär sig hela tiden nya saker, både om löneförhandlingar och om företaget. ”Jag lunchade med vd igår, det var verkligen inspirerande” var hans kommentar. Det visar ganska bra vad det fackliga engagemanget på jobbet kan innebära. Ibland finns det en bild av att arbetsgivaren är negativ till dem som engagerar sig fackligt. Tvärtom har jag flera exempel där den fackliga erfarenheten har gett en skjuts i karriären. Det är inte ovanligt att chefer i arbetslivet tidigare har varit fackligt aktiva.

Runt om i landet har Naturvetarna runt 1200 lokala ombud som företräder dig i frågor om löner, MBL-förhandlingar, arbetsmiljö, milersättning, friskvård, lokaler, omorganisationer, konflikter av olika slag, utbildningar och annat. Men mycket utförs i det tysta, eftersom det många gånger kan vara känsliga frågor som avhandlas.

Häromveckan träffade jag Naturvetar-

föreningen på Kristianstad kommun, en relativt nybildad förening som jobbar för att förbättra villkoren för naturvetare inom kommunen. Återigen slogs jag av vilket viktigt arbete som bedrivs lokalt, av engagerade arbetsplatsombud som jobbar för oss alla.

Vi naturvetare har intressanta och stimulerande jobb och det är många saker som ska lösas under den tid som vi är på jobbet.

Att då locka personer att arbeta med fackliga frågor är en utmaning. Även om viljan och drivet finns där så är det långt ifrån alltid som tiden räcker till. Det finns ju ingen som fixar ditt arbete när du jobbar fackligt.

Fackligt arbete bygger på uthållighet och vissa frågor som vi driver tar flera år att få igenom. Därför är det bra om de som aktiverar sig fackligt orkar hålla ut några år så att man inte hela tiden får starta om från noll. Därför vill jag uppmuntra dig som idag är engagerad. Fortsätt göra det bra jobb du gör! Samtidigt så vill jag uppmana andra att ta chansen! Om du inte vill, kan eller hinner engagera dig, ge då din uppmuntran och uppskattning för det arbete som görs, en klapp på axeln betyder mer än vi tror.

Fotnot:

Några av våra medlemmar finns på arbetsplatser som av olika skäl inte har någon lokalförening. Finns du på en arbetsplats där ni är ett gäng naturvetare, eller Saco-anslutna medlemmar – försök då bilda en lokalförening, det tjänar alla på! Kontakta ombudsmännen på kansliet så hjälper de till!

D U UTVECKLAS SOM MÄN N I S KA OCH FÅR I N B LICKAR I AR B ETS PLATS E N Här några skäl till att engagera sig:

1. Det är intressant och kul att påverka din och dina kollegors situation.

2. Du får en inblick i arbetsplatsen som du annars inte skulle få.

3. Du utvecklas som människa när du ställs inför problem som kräver kreativitet och fingertoppskänsla.

C h r I s t e r y r j a s , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

att en demokrativåg sveper över Mellanöstern.

att flera miljarder till forskning inte kommer till användning, som en följd av en bristfällig organisation på universiteten.

OPINION

En viktig roll för facket

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

här finns en viktig roll för facket. Det är svårt för en enskild medarbetare att veta hur lönen är i det egna företaget – jämfört med andra med samma befattning. Lönen är något som man normalt sett inte diskuterar. Frågan är om de män som är representanter för facket, och chefen, på min arbetsplats tycker att det är en viktig fråga!

kVI n n lI ga natU rVEtar E tJänar M I n d r E – s E s I d 8

Hur ser det ut i andra länder? bra artikel om ett viktigt område. Samtidigt vore det intressant att se en jämförelse med hur det är i andra länder. Där gissar jag att Sverige ligger ganska bra till.

ann-KrIstIn

jOhan

Män kan drabbas dubbelt Kan det inte lika gärna vara precis tvärt om. Att arbetsgivarna faktiskt gör en högst individuell bedömning och att det missgynnar dem som tagit ut mycket föräldraledighet eller gått ner i arbetstid. Om man tror att det bara är kvinnor som drabbas av

detta så blir ju de män som varit jämställda och tagit ut mycket föräldraledighet dubbelt drabbade. Först blir de mindre meriterade, sen blir de bortkvoterade. jOhan

Månad E n s F råga på W E B B E n: har d Itt kÖ n påVE r kat d I n lÖ n?

Som kvinna blir man en bitch tyvärr får jag som kvinna lägre lön på en mansdominerad arbetsplats. Att säga att kvinnor måste stå på sig mera är faktiskt bara dumt. En kvinna som står på sig är en bitch – motsvarande man är driftig. Argumenten varierar men resultatet är alltid samma: lägst lön till kvinnan. En gång fick jag en jämställdhetssatsning och kom ikapp kollegorna – nästa löneförhandling fick jag mindre än alla andra. Vad ska jag göra bättre för att få mer lön? ”Du gör redan allt jättebra”, säger min chef.

KrIstIna

Halkade efter som mammaledig mer eller mindre indirekt, kan jag nog säga att min lön har påverkats av att jag är kvinna. När jag fick barn och var mammaledig i nio månader hängde inte löneutvecklingen med på samma sätt och argumentet var att jag hade jobbat mindre och chefen hade mindre tid att bedöma sedan förra lönesamtalet. Rätt eller fel? Svårt att säga. Männen är ju sällan föräldralediga lika länge som kvinnorna.

LOtta

Etnisk bakgrund påverkar ja, men inte bara mitt kön utan även att jag inte är etnisk svensk och inte har bekanta med chefsbefattning. Jag tror och vet att alla i viss mån känner till spelet bakom kulisserna men ingen vill eller vågar göra något åt det. De som kan påverka villkoren för de som är utsatta, har inte samma historia som de utsatta . sadIye

jörgen OhLssOn, författare tILL stUdIen Om natUrVetares Löner, KOmmenterar

Tack för intressanta kommentarer. I en internationell jämförelse ligger Sverige dåligt till när det gäller andelen kvinnliga chefer i arbetslivet.

Generellt är akademikerlönerna lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. Däremot har jag inga siffror på löneskillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker.

Johans kommentar visar att även jämställda män kan drabbas av orättvisa löneskillnader när de är föräldralediga och tar ansvar för familjen.

De får känna på det kvinnor generellt blir utsatta för.

Som Ann-Kristin skriver är det en stor utmaning för förbundet Naturvetarna att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor. I det ligger att få fler kvinnor att bli chefer. Den låga andelen kvinnliga chefer är den viktigaste enskilda orsaken till löneskillnader mellan kvinnor och män.

s K I C K a d I n I n s ä n d a r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5

nYHeter

Forskare inspirerar elever många är vi som vill sprida naturvetenskapens budskap. genom transfer har du chansen att åka ut till gymnasieklasser och berätta om ditt jobb. vi följde johan lundkvist, som forskar om alzheimers sjukdom vid astra Zeneca, när han mötte elever på sitt gamla gymnalar S-e r i K li lj e BÄCK sium i tumba. teXt & Foto

p e d a g o g Johan Lundkvist öppnar med att fråga eleverna om de känner någon som har alzheimer.

– En äldre släkting till mig har sjukdomen. Hon är glömsk och förvirrad, säger en av eleverna som läser tredje året på samhällsprogrammet på Tumba gymnasium.

Eleverna, som i dag har naturkunskap på schemat, blir intresserade och ställer frågor om den tickande bomb som både är ärftlig och förknippad med åldrande.

– I dag finns det inga läkemedel som botar Alzheimers sjukdom. Bland annat vi som är forskare på Astra Zeneca försöker lösa gåtan, säger Johan Lundkvist optimistiskt.

loCKa U nga

Han brinner för forskningen och om att berätta om nyttan med den.

– Som forskare har jag en skyldighet att sprida kunskap och väcka intresse för forskningen. Det behövs både för att locka in unga i yrket och för att visa andra vad vi håller på med. Därför är jag här i dag.

Eleverna sitter som tända ljus större delen av lektionen.

Vid ett tillfälle är det några som stör med sitt småprat.

Hur ska Johan lösa det här, tänker jag.

– Jag är här för er och vill ha uppmärksamhet, säger han och får som han vill.

Han uppmuntrar till frågor

CH E F PÅ DU B B LA STOLAR Naturvetarna riktar kritik mot att samhällsbyggnadschefen i Torsås kommun i Småland sitter på två stolar. Sedan 2009 har han ansvaret för såväl den tekniska verksamheten som myndighetstillsynen, vilket strider mot kommunallagen. Samhällsbyggnadschefen är direkt chef över tillsynspersonalen i bygg- och miljönämnden.

6

n a t U r v e ta r e

n r 3 2 0 11

Molekylärbiologen Johan Lundkvist trivs bland eleverna och bemöter dem med respekt.

och ger beröm, man riktigt ser hur eleverna sträcker på sig.

Hur vet man att någon har alzheimer, frågar en av eleverna.

– Det börjar ofta med att man är glömsk och förvirrad utöver det vanliga. Sjukdomen

– Det rimmar illa med vad en ansvarsfull kommun som Torsås borde arbeta med, säger Gunnar Hallbäck, ombudsman för Naturvetarna i tidningen Barometern. Jag hoppas att vi får en reaktion som resulterar i en lösning. Man måste ha en ordentlig vattendelare mellan driftsbiten och tillsynsdelen.

En möjlig lösning som Naturvetarna pekar på är att anställa en särskild chef för

bekräftas genom ett test, som visar att speciella klumpar av proteiner (senila plaque) ansamlas runt och i nervcellerna, säger Johan Lundkvist och visar bilder som tydligt illustrerar detta.

tillsynspersonalen, underställd samhällsbyggnadschefen. HM

SÅ UT VECK LAS NYA TJÄN STE R Sverige får alltfler kunskapsintensiva tjänsteföretag. Deras organisation skiljer sig från den produkttillverkande industrins, och fram tills nu har man vetat ganska lite

är! d å l l a H Hur flyttar man ett labb?

löS n i ng pÅ S pÅr e n

Problemet är att man inte riktigt vet varför det sker, och varför cellerna dör. Men stora framsteg har gjorts och kanske är forskarna en lösning på spåren.

– Under de senaste åren har vi upptäckt viktiga mekanismer kring utsöndringen av de peptider, som nervceller sprutar ut och aggregerar till plaque. Frågan nu är hur plaquen orsakar sjukdomen och när man måste börja behandla mot plaquen för att ha terapeutisk effekt.

Det finns olika ärftliga varianter av Alzheimers sjukdom, där orsaken till sjukdomen i de flesta fall ligger i mutationer i två av människans cirka 35000 gener. Dessa gener kodar för ett specifikt enzym, som när det hämmas är förknippat med sidoeffekter som kan orsaka cancer.

Forskare försöker därför angripa de farliga aggregerande peptiderna utan att hämma detta enzym. Den forskningen har gjort stora framsteg under de senaste tio åren.

– Våra kollegor i andra läkemedelsbolag är i sen klinisk fas, och förhoppningsvis kommer dessa tester visa att vi har förstått mekanis-

om hur den är uppbyggd. Forskare från KTH har nu gjort en kartläggning av hur tjänsteföretag företag leds och organiseras. Bland annat har forskarna identifierat tre olika nivåer där utveckling av nya tjänster sker – direkt på kundanpassningsnivå, på affärsutvecklingsenheter och på kunskapscentrum,

merna kring alzheimer och att vi är på god väg att utveckla läkemedel mot sjukdomen.

B e HövS dj U r För SöK?

Varför behövs djurförsök och är resultatet möjligt att överföra till människan?

– Jättebra fråga. Det vore inte etiskt att testa nya läkemedel direkt på människa, därför måste vi använda djurförsök vare sig vi vill eller inte, säger Johan Lundkvist.

Han förklarar att plaquen finns långt innan symptomen dyker upp.

– Förmodligen är det mest effektivt att behandla i ett tidigt skede av sjukdomen, innan hjärnan skadats för mycket av det neruodegenerativa förloppet. De pågående kliniska studierna kommer att sprida nytt ljus över dessa frågor.

När Johan Lundkvist försöker förklara de biokemiska mekanismerna bakom sjukdomen har eleverna lite svårt att hänga med i svängarna.

– Inspirerande och jättebra att det kommer hit smarta och engagerade personer, säger Jestin Altinsy, som bor i Södertälje och har sina rötter i Syrien. #

som ofta finns i utlandet, framför allt i USA. En stor utmaning är kunskapsåterföringen mellan verksamheten och dessa kunskapscentrum.

Rapporten ska användas som underlag i den nya innovationsstrategin, som regeringen presenterar nästa år. HM

Marie Duffield Marie Duffield, biomedicinare, BMA och konsult, var med och flyttade AB Biodisks mikrobiologiska laboratorieverksamhet från Solna till Labalme utanför Lyon i fjol, efter att företaget köpts upp av franska Biomérieux.

– Det gick transporter i omgångar från Solna med kylar, frysar och inkubatorer, allt som vi kunde ta med oss av vårt labb och använda under franska lagar och bestämmelser.

Vilka uppgifter hade du under flytten och i det franska laboratoriet?

– Jag var Validation officer. När produktionen flyttas måste man göra en validering för att kontrollera att produkten har samma kvalitet. Biodisks produkt är en graderad antibiotikaklädd remsa för att testa bakteriers känslighet. Jag utförde en stor del av valideringarna och lärde den franska personalen använda och läsa av testerna.

Hur var det att jobba i Frankrike?

– Det var en fantastisk erfarenhet att få komma utomlands och jobba. Frankrike är ett fantastiskt land med god mat. Den franska personalen hade ett oerhört säkerhetstänk, men det var intressant att se vilken platt organisation vi ändå har i Sverige. Jag skulle önska att den franska personalen hade fått ha lite mer att säga till om.

Vilka erfarenheter fick du med dig hem?

– Den här erfarenheten har gett mig helt andra arbetsmöjligheter. Jag visste att det skulle vara positivt för min cv, men så många samtal som jag har fått – det hade jag aldrig trott. Idag jobbar jag som konsult på Knowit IT Business Consulting och är uthyrd till ett stort läkemedelsföretag, där ett transferprojekt till Sverige pågår. # HM

n r 3 2 0 11

n a t U r v e ta r e

7

nYHeter

Kvinnliga naturvetare tjänar mindre Fler kvinnliga än manliga naturvetare är projektledare. men bland de högre cheferna dominerar männen stort. och fortfarande har männen högre löner på alla nivåer.

– en viss del av löneskillnaden kan utgöras av direkt könsmässig lönediskriminering, säger jörgen ohlsson, som står bakom rapporten om lar S-e r i K li lj e BÄCK naturvetarnas löner. teXt

S tat i S t i K Manliga naturvetare har i genomsnitt 19 procent högre lön än kvinnorna, enligt data från Naturvetarnas löneenkät.

– Det finns flera orsaker till den skillnaden. Kvinnorna är föräldralediga längre under ett viktigt skede av karriären och är mer sällan chefer. Ännu en faktor är att en hög andel kvinnor i vissa yrken drar ner lönen, säger Jörgen Ohlsson, tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna, som har gjort studien.

Han menar att dessa strukturella löneskillnader bygger på sociala och värderingsmässiga grunder, vilka tar lång tid att ändra. Om de skillnaderna elimineras så blir bilden en helt annan.

Då tjänar männen 2,7 procent mer än kvinnorna. Den könsmässiga lönepremien är alltså 2,7 procent efter det att hänsyn tagits till övriga lönepåverkande faktorer. lön e d i S Kr i m i n e r i ng?

Frågan är om det är ett uttryck för lönediskriminering.

– Det går inte att uttala sig helt säkert, men eftersom resultatet stämmer överens med

8

n a t U r v e ta r e

n r 3 2 0 11

andra motsvarande studier kan man hävda att en viss del av denna löneskillnad utgörs av direkt könsmässig lönediskriminering.

Men lönediskriminering är ju förbjudet enlig lag.

– Denna lönediskriminering kan möjligen förklaras med att arbetsgivarna generellt sätter en riskfaktor på hela gruppen kvinnor, utan individuell värdering, vilket alltså sänker lönerna.

HalKar e Fte r d i r e Kt

Redan på första jobbet halkar kvinnorna efter lönemässigt.

Männen har en ingångslön som ligger 3,1 procent högre. Efter ett år krymper skillnaden till 2 procent och efter två år är löneskillnaden mellan män och kvinnor utraderad.

– Möjligen kan det vara så att arbetsgivarna sätter en riskpremie på gruppen kvinnor vid inträdet på arbetsmarknaden. Efter ett par år inser arbetsgivarna att kvinnorna är minst lika duktiga som männen, samtidigt som facket och kvinnorna själva ställer krav. lÅg andel Kvinnliga CHeFer

Bland naturvetare som är hö-

Fullt så stor blir inte löneskillnaden mellan könen när faktorer som befattningsnivå och antalet yrkesverksamma år har räknats bort.

Kvinnor måste se möjligheterna I stället för att gå på rimlig lön borde kvinnorna ta sikte på möjlig lön i löneförhandlingen, menar Elisabet Engdahl Linder, chefsombudsman på Naturvetarna. Lika viktigt som lön är övriga villkor och titel.

gre chefer är 73 procent män.

Den manliga dominansen är mindre bland mellanchefer, medan kvinnorna tar över som projektledare med en andel på 57 procent.

Det är inte bara så att färre kvinnor än män har högre befattningar.

Jörgen Ohlsson Kvinnorna har analysehar också rat data från lägre löner Naturvetarnas på samma löne­enkät från befatt2008. ningsnivå.

Bland högre chefer tjänar männen 11,4 procent mer, medan de manliga mellancheferna har 3,9 procent högre lön än kvinnorna.

– Om kvinnor fick samma lön som männen i chefspositioner skulle sannolikt fler kvinnor vilja bli chefer och då skulle en stor del av de könsmässiga skillnaderna försvinna.

Detta visar att befattningsstrukturen troligen är den viktigaste orsaken till

könsmässiga löneskillnader hos naturvetare. Det finns inga belägg för att kvinnor skulle vara sämre chefer än män, snarare finns tecken på det omvända.

Kvinnliga projektledare

Att fler kvinnor är projektledare kan förklaras med att det inte är lika betungande som att vara chef.

– Projekten är ofta begränsade i tid, vilket gör det lättare att kombinera med familj och andra intressen. Samtidigt kan projektledaren få ett stort ansvar för såväl budget, personal som resultat, men som är tidsbegränsat och väljer därför att inte söka ett chefsjobb i linjeorganisationen.

Men varför väljer arbetsgivarna i högre utsträckning kvinnor än män som projektledare?

– Det skulle kunna bero på att arbetsgivarna tycker att kvinnorna är mer lämpade som projektledare, spekulerar Jörgen Ohlsson, de rådande värderingarna och maktstrukturen i arbetslivet till trots. #

m ö j l i g l ö n Statistiken visar att redan på första jobbet halkar kvinnliga naturvetare efter och får lägre lön än sina manliga kolleger.

– Som regel kan tjejer påverka genom att bli mer medvetna och tuffare i löneförhandlingen.

Många upplever en rädsla för att inte få jobbet om de begär för hög lön, säger Elisabet Engdahl Linder, chefombudsman på Naturvetarna.

Hon ser en könsmässig skillnad i sättet att förhandla, där kvinnorna är lite mer försiktiga. Det tycker hon är synd eftersom det finns så många duktiga kvinnor.

– I stället för att gå på rimlig lön borde kvinnorna ta reda på vad som är högsta möjliga lön för jobbet. Att begära högre lön ger också arbetsgivaren en signal som visar att man tror på sig själv och sin egen kompetens.

Elisabet Engdahl Linder menar att män som regel har ett annat förhållningssätt till lönestatistik.

– Män tar ofta reda på högsta lönen inom yrkesgruppen och siktar in sig på att få den lönen. Och får de inte den lön man vill ha så kanske det finns andra saker som kan vara av

värde, som betald restid, en speciell utbildning, längre semester eller en annan titel.

Andra tips inför löneförhandlingen är att ta reda på lönestrukturen och vad som är en möjlig lön för jobbet.

– Att förbereda sig ordenligt är grunden för att lyckas i löneförhandlingen, liksom att sätta upp mål för lön och villkor.

Men en förhandling handlar om mer än så.

– Lika viktigt är att få rätt titel. Det ger signaler om ställning i organisationen, vilket inte minst är viktigt i externa kontakter, men också internt. Är du ensam ansvarig för miljöfrågor i ett företag och chefsfunktioner för ekonomi, juridik har titeln direktör, se då till att du får den titeln också.

För att kunna driva frågor på ett effektivt sätt är det viktigt att sitta med i ledningsgruppen.

– Klargör lön och övriga villkor samt förutsättningar för ett chefsuppdrag innan du börjar på det nya jobbet, säger Elisabet Engdahl Linder.

En rapport från Saco visar att många kvinnor utför arbetsledande uppgifter utan att ha den titeln och den lön som motsvaras av arbetsuppgifterna. # LEL

NR 3 2 0 1 1

NAT U RVETARE

9

DUELLEN LÖ N A R D E T S I G M E D P R I VAT P E N S I O N S F Ö R S Ä K R I N G ?

Är det värt att lägga flera hundra kronor i månaden på en privat pensionsförsäkring? Den har skattemässiga fördelar, men det finns också nackdelar.

Jonas Lindmark på analysföretaget Morningstar är skeptisk, medan lar S-e r i K li lj e BÄCK Swedbank förordar privata pensionsförsäkringar. teXt

JA patriK nYgren Bonnier,

marknadschef Swedbank Försäkringar

1. Är det en bra affär att ha en privat pensionsförsäkring?

Ja, för de allra flesta. Man brukar säga att den allmänna pensionen tillsammans med eventuell tjänstepension ger lite mer än halva lönen när det är dags att sluta arbeta.

Då behövs ett privat pensionssparande.

Fördelen med pensionsförsäkring är att det kan kombineras med inslag som skyddar kunden och hans eller hennes anhöriga. I varje rådgivningstillfälle går vi igenom vilken typ av sparande som passar kunden bäst.

2. Är vanliga fonder att föredra för privat sparande?

För de flesta är det bra att spara i fonder, eftersom riskerna sprids på ett effektivt sätt. De som prioriterar trygghet högt kan välja att spara i en traditionella pensionsförsäkring.

Där placerar bankens specialister pengarna samtidigt som sparandet skyddas av en garanti.

10

n a t U r v e ta r e

n r 3 2 0 11

NEJ 3. Eller ska man satsa på aktier?

Det kräver lite mer intresse och tid.

Det kan vara bra för den som har koll på marknaden och som är beredd att ta högre risker för att öka avkastningsmöjligheten.

För många är istället aktiefonder att föredra eftersom riskerna sprids mellan flera olika bolag, i vissa fall även regioner och branscher.

4. Är det mer lönsamt på sikt att amortera på bostadslånen?

Man bör kombinera amortering på bostadslån med privat pensionssparande. Fördelen med ett privat pensionssparande är att man öronmärker pengar för framtiden. Det behövs nästan alltid för både löpande och oförutsedda utgifter.

Ett amorterat sparande på huset förutsätter däremot att man verkligen realiserar sitt sparande vid pensionering. Alltså säljer sitt hus.

Och det kan vara väldigt jobbigt att behöva ta det beslutet för att trygga ett bra liv som pensionär.

5. Behöver man pensionsspara privat över huvud taget?

Ja, det behöver de allra flesta. Dagens pensionssystem lägger stort ansvar på den enskilda individen.

Utan ett privat pensionssparande riskerar man helt enkelt att få väldigt lite pengar som pensionär. #

jonaS lindmarK,

analyschef Morningstar

1. Är det en bra affär att ha en privat pensionsförsäkring?

Som naturvetare brukar svara: ”Det beror på.” Att utnyttja avdragsrätten är främst intressant om man är höginkomsttagare, har kort tid kvar till 55 års ålder, tror på hög avkastning från aktiesparande och saknar bra tjänstepension.

2. Är vanliga fonder att föredra för privat sparande?

Breda aktiefonder är tryggare och bekvämare, men har avgifter i procent. Så länge sparkapitalet är litet får man mycket service för pengarna..

3. Eller ska man satsa på aktier?

Det finns en variant som heter IPS, individuellt pensionssparande, med samma skatteregler som för fondförsäkring och livbolag. Där har man har

större frihet att flytta pensionssparandet och kan spara även i enskilda aktier eller på bankkonto. En bra lösning för de som vill vara aktiva – men inte så lönsam för säljarna, så IPS syns sällan i reklamen.

4. Är det mer lönsamt på sikt att amortera på bostadslånen?

Min egen familj sparar främst genom att amortera bostadslån, men det beror även på att vi sparar mer kortsiktigt. Om aktie- eller räntesparande blir mest lönsamt beror på världsekonomin och börsutvecklingen globalt. Risktagandet blir definitivt lägre med amorteringar, vilket jag prioriterar.

5. Behöver man pensionsspara privat över huvud taget?

Yngre som är under 40 år har ofta anledning att prioritera annat sparande som ligger närmare i tiden. Börja med att bygga upp ett buffertsparande för att sedan kunna köpa sin egen bostad och ha råd att bilda och ta hand om en familj.

Men bankerna tjänar mer på pensionssparande. #

nYHeter

SlU tar över forskningen om fisket 1 juli i år kommer forskningen inom Fiskeriverket att överföras till SlU. alla tjänster följer med in i den nya organisationen. verksamheten blir samma som i dag, lar S-e r i K li lj e BÄCK men under ny hatt. teXt

Nu har regeringen bestämt sig för att SLU tar över forskningen från Fiskeriverket. Beslutet gick på tvären mot vad Naturvetarna och Sacoföreningen ville.

– Det känns ganska bra när jag har fått tänka på saken. SLU öppnar för smidiga och bra lösningar, säger Maja Reizenstein, ordförande i Saco-föreningen på Fiskeriverket.

Verksamheten kommer att fortsätta som i dag. Skillnaden blir att den nya Havs- och vattenmyndigheten kommer att beställa forskning från den nya institutionen vid SLU. Där kommer ansvaret för bland annat fiskefrågor, datainsamling och miljöövervakning i hav och sötvatten att hamna.

– Det vore önskvärt med långa kontrakt så att vi kan få arbetsro och jobba långsiktigt, säger Maja Reizenstein.

U n d e r n Y H at t

Friare ForSKning

Björn Risinger, blivande generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, är inne på den linjen.

– Det kommer troligen att bli långa kontrakt eftersom 80 procent av verksamheten består av datainsamling, som EU kräver att vi ska utföra.

Själva forskningen tror han kan bli friare med möjlighet för forskarna att söka medel från olika finansiärer. Björn Risinger är inte orolig för att forskningen inom fiskeriområdet utarmas som en följd av att forskarna väljer andra områden.

– En större utmaning är Björn Risinger att vara lika

VAR F E MTE TRAKAS S E RAD Uppemot en femtedel av arbetstagarna inom EU har blivit trakasserade på något sätt på jobbet. Det visar Europeiska byrån för säkerhet och hälsa på arbetet i en rapport, som Europaportalen har tagit del av.

Det handlar om såväl fysisk som psykisk mobbning och angrepp från till exempel kunder eller patienter. Unga män med

duktig som tidigare när det gäller att snabbt ta fram ny kunskap som ligger till grund för rådgivning till regeringen och i förhandlingar inom EU. Det kan bli svårare att hantera i två olika organisationer.

Björn Risinger är ändå övertygad om att det kommer att fungera bra med SLU som huvudman för forskningen. Han är van vid att hantera den här typen av relationer med SLU, bland annat på Naturvårdsverket och Artdatabanken.

– Med den styrka vi har på våra tre laboratorier är inte jag orolig, säger han.

SjöarnaS miljöStatUS

Maja Reizenstein är nöjd med att det inte blir några uppsägningar, utan alla tjänster följer med in i den nya organisationen.

– Vi passar bra in i SLU,

liten arbetslivserfarenhet löper större risk än andra grupper att bli utsatta för trakasserier av kunder och andra utomstående.

Fyra av tio chefer säger sig vara oroade över trakasserier på arbetsplatsen, men bara en av fyra har försökt göra något åt saken. I Sverige är det kollegorna, snarare än chefen som mobbar på arbetsplatsen, visar studien. HM

som liksom vi har verksamhet på många orter. Utöver de tre laboratorierna i Lysekil, Öregrund och Drottningholm har vi kontor på fem platser i landet.

Hon är ekolog och har sin bas på Drottningholm, inriktning sötvatten. Genom att undersöka populationen av fiskbeståndet och samla in data om ålder, tillväxt, könsmognad och annat får man ett svar på miljötillståndet i sjöarna.

Yrkesfisket i insjöarna är inte lika betydande som i haven.

Men det förekommer bland annat gösfiske i Mälaren. Även Naturvetarna ser fram emot den nya organisationen med tillförsikt.

– Utmaningen är att vara lika snabbfotad som tidigare och behålla den höga kvaliteten, säger ombudsman Jonny Andersson. #

SÄK RAR E AT T S LÅ LAR M Konstitutionsutskottet vill l att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som slår larm om oegentligheter. Medan den som lämnar anonyma tips till media redan har ett starkt skydd i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, är skyddet för den som vill anmäla till exempel korruption till en myndighet. HM

n r 3 2 0 11

n a t U r v e ta r e

11

TEMA TRädgÅRd oCH LANdsKAP

Dyr affär att tjuvfäll Sjöutsikt för någon kan vara en tragedi för andra. Att olovligen fälla träd på annans mark kan bli en dyr affär. Men det brister i kunskap om vilka värderingsmetoder som är lämpliga att använda för att lösa olika typer av rättstvister, menar arboristen LAR s-E R I K LI LJ E BäCK och jägmästaren Per Stjernberg.

TEXT

Det är få saker som väcker så starka

känslor som träd, särskilt om de har fällts utan lov. Några jublar över den nyvunna utsikten, medan andra sörjer en kär vän som alltid har funnits där. Den har gett skugga, vindskydd och glädje.

– Kanske trädet också hade höga miljövärden och bidrog till den biologiska mångfalden med insekter och fåglar. Allt detta sammantaget gör det komplicerat att värdera träd, säger Per Stjernberg, jägmästare och arborist, utbildad i USA. Ofta räknar man ut ett träds värde genom en formelmetod, där man matar in olika trädvariabler. För att få en anpassning till regionala förhållanden har olika nationella system utvecklats. Sverige tilllämpar lite olika metoder, där danska VAT03 är en av de vanligaste.

– Det finns en övertro på formel-

metoderna och resultatet blir olika beroende på vilken man använder. Därför får man ta dem med en nypa salt, särskilt om de ska användas i rättsfall. Men de kan under vissa förutsättningar vara väldigt användbara och ge en fingervisning om trädets värde.

Per Stjernberg, som själv har skrivit en rapport om vad som avgör ett träds värde, har gjort en genomgång av de senaste årens rättsfall av olovliga trädfällningar.

En av de mer uppmärksammade är den som ägde rum i Bromma förra året.

En fastighetsägare tjuvfällde tio hundraåriga tallar på kommunens mark för att få sjöutsikt. Boende och flanörer i området blev upprörda och menade att det var ett sätt för ägaren att öka värdet på sin fastighet. Deras strövområden hade mist en del av sin tjusning.

TRäd FÖR M I LJoN E R

Per Stjernberg trivs i rollen som klättrande och konsulterande arborist.

12

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

E RG P E R S TJ E R N B

BäT T R E U T s I K T

Kommunen polisanmälde övergreppet och krävde skadestånd. Brottet rubriceras som grov skadegörelse, men klassas inte som miljöbrott.

– I det här fallet har VAT03-metoden använts som ger ett värde på totalt 2,2 miljoner för de tio träden. Men fallet är ännu inte avgjort i domstol. Det kan aldrig vara rimligt att fastighetsägaren ska tjäna pengar på att olovligt fälla träden.

Skadeståndet bör alltså minst uppgå till fastighetens värdestegring som en följd av

Aktuell: Författare till rapporten ”Vad avgör ett träds värde?”

Yrke: Arborist på Jacksons trädvård.

Utbildning: Jägmästare på SLU med inriktning Arboriculture och Urban Forestry vid Purdue University.

Kopplar av med: En kopp kaffe, en bra bok, trevligt sällskap, gärna i solen framför fårstallet på Koster.

Bästa film: Eftersom jag är en trädnörd - The Big Trees med Kirk Douglas eller Spartree från 1979.

Favoritträd: Alla träd har sin plats i det ekologiska systemet.

Bästa karriärtips: Gör det du är intresserad av, inte det som ger mest pengar eller status.

sjöutsikten, säger Per Stjernberg.

I ett annat fall fick en kvinna betala nästan en halv miljon kronor efter att ha fällt grannens träd. I Norge är lagen annorlunda, där kan man under vissa förutsättningar såga ner träd på grannens tomt – och det med stöd av lagen.

la träd R i m l i g a vä r d en

Per Stjernberg påpekar svårigheten med att ge träd rimliga värden.

– Träden skapar olika värden för olika personer. Ett första steg är därför att fråga sig för vem man ska skatta trädets värde, och sedan fundera över hur viktigt trädet är för just denna person och vilken metod som är lämplig att använda för det specifika fallet.

Det finns mer objektiva värden som trädets miljönytta i form av kolsänka, hur mycket damm trädet binder och hur det påverkar vattenbalansen i marken, liksom den biologiska mångfalden. Värden som skönhet och att trädet skänker glädje är svårare att värdera.

– I vissa fall kan kostnaden för att återställa eller plantera ett nytt träd vara en rimlig straffsats. Det fungerar ibland, särskilt om träden är mindre, annars kan det bli orimligt dyrt, speciellt om man ska plantera fullvuxna träd.

F i lo s o f i s k t vä r d e

Det finns också filosofiska och sociologiska aspekter av trädvärdering. Träd har olika värde för olika personer. Han tar ett exempel.

– Min björk är ovärderlig för mig, men knappast för min pollenallergiska granne som vill ha sjöutsikt och sågade ner det.

Vad är då det totala värdet?

Han undrar också vad värdet är om hälften av de boende i en bostadsrättsförening eller kommun älskar trädet, medan hälften hatar det.

– Vem ska då ersätta vem, frågan han retoriskt och låter frågan hänga i luften eftersom han inte har något bra svar, men spekulerar om att de boende själva borde komma överens om en trädplan för föreningen innan skadan är skedd. Det är alltid bra att veta vad man har och vad man vill med sina träd. #

Träd har personliga värden, som att de ger skugga och är vackra. Det är lättare att värdera trädens miljönytta, som den biologiska mångfalden.

Jägmästaren som blev arborist Det var efter tredje året på jägmästarprogrammet som Per Stjernberg bestämde sig för att inrikta sig på trädvård. Så han åkte över till indiana i USA och utbildade sig till arborist vid Purdue University.

– I USA är den karriärvägen vanlig för jägmästare, vi som gick utbildningen hade alla samma bakgrund.

Han ser en brist i att det inte finns motsvarande studieväg här hemma.

– Det innebär att det inte heller finns karriärvägar för arborister inom akademin, vilket får till följd att forskningen halkar efter inom

området trädvård, det saknas en helhet med hänsyn till de behov som finns i branschen.

Per Stjernberg är konsulterande och klättrande arborist.

– Det passar mig perfekt, jag får jobba teoretiskt med trädplaner och besiktningar, träffa kunder och ge tips och råd, men också arbeta praktiskt med beskärningar och trädfällningar.

Just nu jobbar han på ett norskt företag, där han var med och byggde upp verksamheten kring trädvård. Snart ska han tillbaka till Sverige och företaget Jacksons trädvård.

På ideell basis skriver han rapporter om trädvård och hjälper till med Svenska Trädföreningens verksamhet, bland annat som medlem i redaktionen för tidningen Trädbladet. # LEL

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

13

Prisad park lyfter staden Den prisbelönta Sandgrundsparken i Karlstad visar hur bra resultatet kan bli när design och funktion gifter ihop sig till en romantisk skapelse.

– Fantastiskt roligt att vinna pris, men ännu viktigare är att få Karlstadbornas uppskattning, säger Mikael Lundh, landskapsingenjör och projektledare för den prisbelönta parken.

TEXT

Det är Sveriges Arkitekter som varje år delar ut Sienapriset för landets bästa utemiljö.

Sandgrundsparken ligger på en udde där Klarälven delar sig i två älvfåror, ett stenkast från centrum. Tidigare var här en plan gräsyta som har genomgått en förvandling och blivit en grön oas med böljande åsar med utblickar över älven och dalar med olika teman.

– Vi hade folkhälsan i fokus när vi planerade parken. Tanken var att stadsborna skulle komma hit och flanera, ägna sig åt rekreation och spontanidrott, men också fester med artister och kultur av olika slag, nu senast i form av eldkonst.

Trots det stora besökstrycket, särskilt sommartid då folk trängs på bryggor och soldäck, blir slitaget måttligt.

– Efter större arrangemang måste vi reparera gräsmattor, medan de naturlika rabatterna med perenner klarar sig bra.

Mikael Lundh och Christina Hägglund hade folkhälsan i fokus när de planerade Sandgrundsparken i Karlstad.

P L A N F Ö R dAg VAT T E N

OT I V E R I N G J U RYN S M 0 10 : APR I S ET 2 TI LL S I E N ”Den nya parken är en tidlös och romantisk skapelse, med säker växtbehandling och terrassering. Här ryms både robusta bryggor, vida utblickar och intima, mjukt formade blomstrande rum. Motivet har målats med bred pensel och resultatet har blivit en mycket vacker och användbar park.”

14

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

LAR s-E R I K LI LJ E BäCK

Det finns också en strategi bakom dagvattenhanteringen, även om parken i sig själv sväljer mycket vatten.

– Vi har valt genomsläppligt stenmjöl på gångvägarna som mer ger känslan av grusgång än asfalt.

Den biologiska mångfalden är imponerande med en mängd olika arter av träd, buskar och perenna örter. I parkens inre trivs boken, medan pil, ask och hägg föredrar de lite mer öppna och fuktiga ytorna ner mot älven.

– Björken ger en nordisk känsla med både den hängande varianten och ornäsbjörken. I

ormbunksdalen växer strutbräken, krolliljor, strandiris, nävor och myskmadra med fågelbär och mispel som höjer sig över mängden.

F LY T T AV ä N g

Ett spännande inslag som ökar mångfalden ytterligare är den örtrika ängen som flyttats hit från ett område som skulle exploateras.

– Ängsfloran har klarat sig riktigt bra, bortsett från orkidéerna som vi inte trodde skulle överleva flytten, säger Christina Hägglund, biolog och chef för park- och naturenheten i kommunen.

Få skönheter överträffar den poetiskt klingande magnoliadalen under blomningen

TEMA TRädgÅRd oCH LANdsKAP

i maj. Den mer prosaiska gräs- och träddalen inbjuder till lek och spel.

Som projektledare har Mikael Lundh varit med under hela processen. Han har hållit i trådarna för flera arbetsgrupper med företrädare från de olika förvaltningarna inom kommunen och stämt av med kommuninvånarna som har fått ge synpunkter under resans gång.

– Den demokratiska processen har fungerat bra och har tagit tid, men sett till slutresultatet var det en värdefull investering, säger Mikael Lundh.

TäT d I A Lo g

Landskapsarkitekten Torbjörn Andersson anlitades som arkitekt och kom in tidigt i processen.

– Vi har haft en tät dialog under hela processen, både när det gäller funktion och gestaltning. Sedan har det gällt att förverkliga idéerna under byggprocessen, säger Mikael Lundh.

Helt klart satsar Karlstad på sina parker, träd och gröna miljöer.

– Det finns en vilja att skapa miljöer som

I Karlstad finns en vilja att skapa miljöer där natur, kultur och människor kan mötas.

FOTO: Å K E E:S O N LI N D M AN A B

Bastanta bryggor skjuter ut i älven och bryter av den mjuka rundningen.

höjer livskvaliteten. Man har en tradition av att bygga gröna rum där natur och kultur möts.

Christina Hägglund fyller i.

– Det gäller även naturliga miljöer som den tätortsnära skogen och strövområden.

På stora torget är det hästkastanj som gäller. Några almar finns också, vilka är förskonade från almsjukan i en växtzon som klassas som tre.

– Vi har flera skyddade miljöer där växtzonen är närmare två än tre, vilket gör att många exotiska arter klarar sig bra här, säger Mikael Lundh.

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15

TEMA TRädgÅRd oCH LANdsKAP

TE SAR KITE K LAN DS KAP E RAR: KOM M E NT

N Roligt att en mindre kommun som Karlstad gör en park av internationell klass. Det höjer stadens attraktionskraft i ett läge där folk väljer livsstil med närhet till parker och grönområden mitt i staden. Trenden i dag är att kommuner satsar på sina offentliga rum för att kunna erbjuda en livsmiljö med hög kvalitet.

Platsen är fantastisk med udden som sticker ut i Klarälven som en fågelnäbb. Jag har velat förstärka den positiva sjökontakten och regissera den närheten. De fem åsarna ger ett sug ut mot det kalla och strömmande vattnet. Svackorna är inbäddade i grönska med olika biotoper, vilket ger en variation och olika upplevelser.

Thorbjörn Andersson, Sweco Arkitekter, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

F OTO: K AS P E R D U D Z I K

FOTO: Å K E E:S O N LI N D MA N A B

16

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Så får du nytt liv i trädgårdstäppan

FOTO: C O LO U R B OX

Vad är det med att köra fingrarna i jorden som får generation efter generation att vilja äga sin egen lilla täppa? Och hur får man den att bjuda på sköna dagar och goda skördar? Solveig Sidblad, hortonom och trädgårdsrådgivare sedan över tjugo HANNA MEERVELd år tillbaka, har svaren.

TEXT & FoTo

V

årsolens strålar har precis börjat tina upp ett vintervitt Stockholm när Naturvetare knackar på dörren till Koloniträdgårdsförbundets lilla kontor på Södermalm. Trädgårdssäsongen är än så länge bara en avlägsen hägring för de flesta entusiaster, men här är det redan bråda dagar. Trädgårdsmässan närmar sig och i år ska det bli en monter ut-

formad som en historisk vandring med anledning av att förbundet fyller nittio år.

Fenomenet koloniträdgård har dock funnits längre än så. Redan på 1890-talet anlades de första odlingslotterna i skånska Landskrona. Över hundra år senare finns det åter ett nyvaknat intresse för odling. Kolonilotten har fått ett uppsving också bland yngre, och den som vill odla upp några åtråvärda kvadratmeter måste på flera håll i lan-

det köa länge.

– Trädgården blir på något sätt en oas i det här stressade samhället. När allt snurrar på är det ändå skönt att få ha fingrarna i jorden, säger Solveig Sidblad.

JoRdEN äR gRUNdEN

Så hur tar man då hand om den lilla lott man fått att förvalta – vare sig det är en koloniträdgård eller en villa- eller radhusträdgård?

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17

TEMA TRädgÅRd oCH LANdsKAP

Pioner åldras med behag.

F OTO: C O LO U R B OX

– Det vanligaste felet är man att gapar efter mycket – man vill göra allt på en gång.

En del som skaffar odlingslott tror också att det bara är att så och plantera och sedan sköter allt sig själv, och så kommer man dit i slutet av säsongen och skördar! säger Solveig Sidblad och skrattar.

Så är det naturligtvis inte. Men med genom några enkla knep går det att skapa goda förutsättningar.

– Grunden är jorden, säger Solveig Sidblad. Fråga grannarna vad området har för jord. I de flesta fall är det bra att fylla på

med mull. Det luckrar upp en lerjord och gör en sandjord mer fuktbindande Komplettera med naturgödsel och kompost.

Första året kan man överväga gröngödsling – att bara så en blandning av baljväxter som binder kväve, framför allt klöver och lusern.

– De är jättevackra att se på och sedan kan man börja gräva upp en bit i taget, säger Solveig Sidblad.

Potatis, rädisor och plocksallad är bra att börja med för den som är ny på att odla för att äta, och klassiska sommarblommor som ringblommor och blåklint kräver inte särskilt gröna fingrar.

Om du tar över en gammal igenvuxen trädgård gäller det att inte börja röja för snabbt. Ha is i magen och vänta en sommar för att se vad du har, tipsar Solveig Sidblad.

– Det kan vara värt att ta dit en expert som går igenom trädgården. Kanske finns det riktigt gamla perenner som kan vara

B LA D S O LV E IG S ID

sällsynta, till exempel dagliljor eller pioner.

Gamla fruktträd är också guld värda, eftersom det kan ta minst ett decennium innan du får någon ordentlig skörd från ett nytt träd.

TäNK IgENoM sToMMEN

Innan du börjar på ny kula, ger Solveig Sidblad rådet att börja med att tänka igenom trädgårdens stomme.

TR ÄD M E D B U S KA R O CH KA N DU S KA PA R U M I TRÄD GÅR DE N – Titta på hur den ser ut i olika väderstreck och fundera på vad du vill använda ytan till. Var ligger solen på och var finns det ett blåsigt hörn?

Med hjälp av buskar och träd kan du skaffa dig lä för vinden och skapa olika rum och klimat i trädgården. Om du vill att det ska växa snabbt är häggmispel och fläder bra alternativ.

Det kan vara trevligt att ha en trädgård med en lång säsong, där något blommar hela sommaren. Antingen blandar du eller så delar du in trädgården i sektioner efter var du vistas mest under olika tider på vår, sommar och sensommar. Ökad effekt får du om du kontrasterar blomrabatter mot något mörkt, till exempel en häck, ett plank eller barrväxter. Tänk på att ha lite högre växter som ”lyfter” rabatten så att den inte bara blir en platt matta. oR EgANo soM og Räs

Född: 1956 i Dala-Järna Utbildning: Hortonom Jobb: Trädgårdsrådgivare Bor: I Tyresö med man och två barn Fritid: Trädgården, skridskor, skidor, paddling och körsång 18

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Trädgårdsdröm: När jag går i pension vill jag göra i ordning det skogs- och bergsparti som finns i ett hörn av min trädgård.

Det går att plantera i skrevorna där och kanske anlägga något vattendrag.

Favoritväxt: Luktärt

I de skuggiga och fuktiga partierna trivs ormbunkar och barrväxter. Även rhododendron gillar fukt, om det inte är alltför mycket skugga. Där det blir soligt och torrt passar till exempel fetbladiga växter, såsom sedumsläktet, gråbladiga växter, eterneller och kryddor som timjan och oregano.

– Oregano är det värsta ogräset hemma i min trädgård! säger Solveig Sidblad.

Där tillbringar hon en stund varje dag.

Trädgårdsintresset har hon sedan barnsben.

– Min far var trädgårdsanläggare, och jag tyckte att det var roligt att följa med honom på jobbet, säger Solveig Sidblad. Jag gillar att det är något levande man jobbar med, och genom att utbilda mig till hortonom fick jag

kombinera det med mitt naturvetenskapliga intresse för att förstå vad som händer och sambanden som ligger bakom.

Efter examen hann Solveig Sidblad arbeta som lärare på trädgårdsskola och som trädgårdskonsulent, rådgivare till yrkesodlare, innan hon landade på Koloniträdgårdsförbundet. Där har hon har hjälpt medlemmar med odlingsbekymmer i över tjugo års tid.

SVAMPAR OCH SNIGLAR

De vanligaste frågorna handlar om beskärning av buskar och träd och om växtskydd mot svampangrepp, insektsskador – och så sniglar förstås. På senare år har mördarsnigeln, eller den spanska skogssnigeln , som Solveig mer korrekt benämner den, varit mycket på tapeten.

– Det gäller att vara observant och plocka bort alla sniglar direkt. Att odla i pallkrage med en utåtböjd kant överst och strö järnfosfat runt pallkragen, kan också hjälpa, säger Solveig Sidblad, som följer Koloniträdgårdsförbundets ekologiska linje.

Sniglar tycker också bättre om vissa växter än andra, så det kan vara bra att ha med dem i beräkningen redan när du sår eller planterar.

trenderna. Ett tag skulle allting bara vara ”ljust och fräscht”, men nu är det åter tillåtet att vara lite djärvare. På Koloniträdgårdsförbundet tar man trendväxlingarna med ro.

M I SSTAG E N GÅR ATT RÄTTA TI LL – Ibland kan jag tycka att man gör det lite för avancerat, säger Solveig Sidblad.

Om man är intresserad av design, kan det ju vara roligt att försöka skapa något visst, men man blir lätt besviken om det inte ser ut som i trädgårdsprogrammet på tv, där de har allt på en gång.

Den som har råd kan idag i princip köpa sig en ”instant garden” med redan uppvuxna plantor och utrullad gräsmatta.

– Men det kanske inte riktigt är poängen, säger Solveig Sidblad. Lite av charmen med en trädgård är ju att man kan hålla på och flytta runt och göra misstag och det mesta går att rätta till. Trädgården förändras också med olika faser i livet. I en fas kanske man har glädje av en stor gräsmatta där ungarna kan springa och leka, och i nästa fas får rabatterna kanske breda ut sig lite mer. #

I N S TA N T G A R D E N

Tyvärr gillar de slemmiga små liven tagetes, en mormorsfavorit som annars känns härligt retro att så i år.

– Tagetes har varit en lite utskälld blomma, men nu är den tillbaka, säger Solveig Sidblad. De finns i många färger och blommar hela sommaren, och de är väldigt lättodlade, förutom då att sniglar gillar dem…

Trädgårdstrenderna följer inredningsRingblomma och blåklint kräver inte särskilt gröna fingrar.

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser!

Seminarium 30 mars Kan entreprenörskap rädda landsbygden?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 4 april En värld En hälsa – vem förlorar på minskad biologisk mångfald?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Konferens 5 april Den nya älgförvaltningen

Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Konferens 7 april Lokal mat – från produktion till konsumtion Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Seminarium 14 april hos IVA: Nya produkter från skogen Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

ÅR DE N VÅ R I TR Ä D G

Sammankomst 14 april Förlorar vetenskapen mark?

Så här års beskär många sina träd, men Solveig Sidblad tipsar om att det även går bra att beskära under juli, augusti och september, så kallad JAS-beskärning. Annars handlar den tidiga våren i trädgården mycket om att skydda växter från temperaturväxlingarna mellan dag och natt.

Solen kan snabbt väcka växter till liv och tina upp cellvävnaden, och när växten sedan fryser igen på natten kan cellerna sprängas.

Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Vi webbsänder också många av våra aktiviteter. Se www.ksla.se.

Under april kan man börja fylla på med jordförbättring och lägga ut kompostjord.

Redan nu kan man emellertid börja driva till exempel squash, gurka, tomat, chili och olika kålsorter inomhus, liksom tagetes och petunior, för att sedan flytta ut dem i slutet av maj eller början av juni, beroende på väderlek. Tänk bara på att de behöver vänjas vid utetemperatur, sol och vind och flyttas in och ut under någon veckas tid.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00 akademien@ksla.se, www.ksla.se

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Conference 9 May Global overview of tree retention as a biodiversity conservation tool Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

N R 3 2 0 11

KSLA_Naturvetaren03-2011.indd 1

N A T U R V E TA R E

19

2011-03-08 13:14:39

Biologisk dator på jäsning Genom att kombinera biologi och teknik har forskare i Göteborg kommit några steg närmare en biologisk dator.

På sikt kan systemet, som är uppbyggt av jästceller, förhoppningsvis utnyttjas för bland annat medicinska diagnoser.

TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

FOTO

MIKAEL ANDERSSON

J

immy Kjellén och Kentaro Furukawa, som ingår i Stefan Hohmanns forskargrupp vid Göteborgs universitet, har utnyttjat det faktum att jästceller kan kommunicera med varandra genom feromoner, som utsöndras av en cell, och tas upp av en annan, där de ger upphov till en reaktion.

Genom genetiska förändringar av celler av bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, kunde forskarna styra deras kommunikation med varandra.

– Vi använder oss av flera olika genmodifierade jästceller för att bygga någonting som liknar elektroniska kretsar i en dator, säger Jimmy Kjellén, doktorand vid Göteborgs

universitet och en av forskarna bakom det mångåriga arbetet.

De byggde också in ett system för att avläsa och kvantifiera kommunikationen (se faktaruta).

Att det var just jäst som forskarna valde att använda för studien berodde på flera faktorer, bland annat är jästceller lätta att odla och att modifiera genetiskt. Därför är det möjligt att konstruera ett bibliotek bestående av Duger till mer än jästceller med olika bara bullbak... genetiska föränd-

ringar som kan användas för att bygga komplexa syntetiska kretsar, ungefär som i ett lego-bygge.

– Våra resultat är ett ”proof of principle”, målet var att visa att det över huvud taget kan fungera, säger Jimmy Kjellén.

FRÅN ARTIFICIELLT SYSTEM TILL PRODUKT

Framtida användningsområden för de biologiska datorerna är till exempel tidig diagnos av sjukdomar.

En idé är att kunna ta ett blodprov till vilket man tillsätter jästcellerna, som fungerar som en sensor. Resultatet av analysen kan sedan kopplas till en sjukdomsbild. Ännu har forskargruppen inte något förslag på en sjuk-

VETE N S KAP I KORTH ET F R I T T F R A M F Ö R R Ö N TG E N U TA N K R I S TA L L I S E R I N G F Y S I K Röntgendiffraktion har länge varit ett nyckelverktyg för att avslöja biologiska strukturer. Men tekniken kräver att materialet som ska undersökas är packat i kristaller. För att kunna avbilda en enskild partikel har det krävts så stora röntgendoser att partikeln har förstörts på kuppen. Nu visar forskare vid Uppsala universitet och SLU tillsammans med ett internationellt forskarteam att det går att få fram bilder utan att kristallisera – med hjälp av frielektronlaser.

En enda röntgenpuls från frielektronlasern, fokuserad till en mikrometerstor punkt, innehåller lika mycket energi som allt solljus som träffar jorden – om det vore koncentrerat till en kvadratmillimeter. Instrumentet skickar ut röntgen-

20

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

störs. Forskarna har använt världens första frielektronlaser i hårdröntgenområdet, Linac Coherent Light Source vid Stanford National Accelerator Laboratory, och en aeorosolpartikelinjektor byggd i Uppsala. Deras bilder, som föreställer ett virus respektive ett membranproteinkomplex från en bakterie, togs för drygt ett år sedan och har nu publicerats i Nature. HM Premiär. Mimiviruset är världens största kända virus, och dess storlek har, tillsammans med dess ytstruktur, gjort att det har varit omöjligt att avbilda med elektronmikroskopi eller röntgenkristallografi.

pulser på bara någon miljondels miljarddel av en sekund och hinner skapa en bild innan partikeln hettas upp till 100 000 grader och för-

N Y M E TO D AV S LÖJ A R V I K T E N AV AT T S K I L J A S STATISTIK Vill du behålla figuren? Skilj dig!

I alla fall om du är en medelålders kvinna. En avhandling i statistik vid Umeå universitet visar att kvinnor mellan 40 och 60 års ålder i genomsnitt går upp mindre i vikt om de skiljer sig än

VETENSKAP

Källa: Nature

B I O LO G I S K A D ATO R E R – ETT EXE M PE L Glukos (socker) i odlingsmediet inducerar genuttryck av MFalpha i cell#8.

Cellen producerar feromon som utsöndras och binder till en receptor på ytan av cell#9.

dom som kan diagnosticeras på detta sätt.

– Det gäller att hitta en molekyl som ökar i mängd i samband med ett speciellt sjukdomstillstånd. Det intressantaste vore självklart att kunna bygga ett system för diagnos där det inte finns några bra metoder än, säger Jimmy Kjellén.

Han förklarar också att det behövs ett samarbete med kliniker på lång sikt, till exempel med Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Dessutom är grundforskningen beroende av fördelning av forskningsanslag.

Mer forskning behövs också för att kunna bygga ihop många celler som ska kommunicera med varandra i olika led. Risken finns

om de fortsätter att vara gifta. Depression efter skilsmässan är en förklaring till att de frånskilda kvinnorna i genomsnitt väger ett till två kilo mindre än sina gifta medsystrar. Någon liknande effekt på män märks inte i studien, men det kan bero på att underlaget av skilda män är för litet.

I studien ingår drygt 12 000 personer som har deltagit i Västerbottens läns hälsoundersökningar mellan 1990 och 2006.

Att undersöka effekter av skilsmässa är en statistisk utmaning, eftersom händelsen inte kan fördelas slumpmässigt. Skillnaden mellan skilda och gifta kan bero på individers egenskaper och erfarenheter, till exempel utbildningsnivå. I avhandlingen presenteras en ny metod där data i kombination med olika utjämningsparametrar

Externt tillsatt doxycyclin (dox) inducerar i kombination med signalmolekylen MFalpha uttryck av GFP (green fluorescent protein), som kan mätas.

niska kompetensen kring de elektroniska kretsarna.

– Personligen kan jag tycka att det behövs mer samarbete av detta slag och även mer kommunikation inom universiteten för att gynna grundforskningen, säger Jimmy Kjellén.

Själv planerar han nu att lämna akademin för att kunna bedriva mer tillämpad forskning.

– Den här publikationen blir ett avslut för mig. Jag är nöjd med det jag har åstadkommit och vill nu kunna se hur man praktiskt kan tillämpa grundforskningens olika pusselbitar, säger Jimmy Kjellén. #

att signalerna kan tunnas ut efter varje steg.

Jimmy Kjellén betonar dock att det nuvarande systemet fungerar bra efter optimeringen och att även ett mer komplext system skulle kunna fungera. Men för detta behövs tid, pengar och mycket arbete.

SAMARBETE MELLAN OLIKA DISCIPLINER

Forskningsresultaten, som har publicerats i Nature, är ett bra exempel på ett samarbete mellan olika discipliner. Forskargruppen i Göteborg har, tillsammans med en spansk grupp, bidragit med kompetensen kring jästcellerna och deras signalering medan ännu en spansk forskargrupp har stått för den tek-

får bestämma vilket samband som passar bäst mellan viktutvecklingen för gifta personer och sannolikheten att en person skiljer sig. Med rätt utjämningsparametrar minskar risken för feltolkning av resultaten. HM

M U S S E L S K A L B E R ÄT TA R Ö S T E R S J Ö N S H I S TO R I A M I L J Ö Kanske är det dags att ompröva uttrycket ”att sluta sig som en mussla”. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Luleå tekniska universitet har nämligen lyckats få tusenåriga musselskal att berätta Östersjöns historia.

För 3 000 år sedan var salthalten i Bottenviken upp till tio gånger högre än vad den är idag, avslöjar musselskalen, som forskarna har plockat

Jimmy Kjellén och Kentaro Furukawa har tagit oss ett steg närmare den biologiska datorn, genom att utnyttja jästcellers kommunikation.

fram ur strandvallar vid det stora innanhavet.

Det är främst landhöjningen och det minskade inflödet till Östersjön som har sänkt salthalten.

Ett tusenårigt musselskal kan vara svårt att skilja från ett helt nytt för blotta ögat, men forskarna har daterat skalen med kol-14metoden. Saltvariationen i vattnet kan utläsas av innehållet av grundämnet strontium i musslorna. Östersjöns vatten har under de senaste 10 000 åren gått från sött, till salt, till sött igen, för att sedan bli bräckt och allt sötare. Havets historia kan ge kunskap om hur det fungerar, bland annat när det gäller salthaltsskiktning, som försvårar utbyte av bottenvattnet. HM

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21

KARRIÄR

INSPIRATÖREN MANUALEN CHEF

SID 22–23

SID 24–25

SID 26-29

FRÅGA EXPERTEN PÅ NYTT JOBB

SID 30

SID 31

PLATSANNONSER

SID 32-35

I N S P I R AT Ö R E N

Nya perspektiv på naturvård

Många drömmer om det. Få vågar ta steget. Att vara sin egen har både risker och fördelar.

Biologerna Niina Sallmén, Karolin Ring och Emma Hultén gjorde slag i saken redan några år efter examen och startade Naturföretaget. Genom att kombinera sina kompetenser, vill HANNA MEERVELD de skapa nya möjligheter inom naturvård.

TEXT & FOTO

D

et var på en kurs om kryptogamer och naturvård vid Uppsala universitet hösten 2005 som Niina Sallmén, Karolin Ring och Emma Hultén träffades. På kursen fick de göra en inventering och lämna in en rapport, precis som om de hade arbetat på konsultfirma, och så var idén född.

– Vi tyckte att det verkade roligt att ta eget ansvar för sitt jobb. Det är lite dåligt med jobb inom biologbranschen, och är man konsult så ökar man sina sysselsättningschanser, säger Niina Sallmén.

Hon tror att hennes personlighet passar för företagande.

– Jag gillar att arbeta självständigt och att ta eget ansvar. Jag är väldigt bra på att jobba i projekt och gillar att genomföra dem och hålla i alla trådar – även i privatlivet, till exempel ordna fester.

Kollegan Karolin Ring är uppvuxen med företagande.

– Mina föräldrar hade eget företag, och min syster är också företagare. Jag ville också kunna bestämma själv och rikta in mig på vad jag vill göra, säger hon.

FRÅN TANKE TILL HANDLING

Det skulle ta fyra år innan Naturföretaget registrerades. Först skulle utbildningarna klaras av och tanken mogna. Efter

22

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

examen 2007, har Karolin Ring varit projektanställd på SLU, Uppsala universitet och länsstyrelsen. Niina Sallmén, som tog examen 2006, har haft projektanställningar på Länsstyrelsen i Uppsala län och varit co-koordinator för hotade arter. När nedskärningar innebar att hennes jobb på länsstyrelsen försvann i fjol, kunde hon få hjälp att starta eget företag från Trygg-

hetsstiftelsen, och idén blev verklighet.

Under förra året fick Naturföretaget sina sju första uppdrag. En del var klassiska inventeringsuppdrag, som ofta handlar om att följa en viss hotad art i ett naturområde eller att räkna exemplar av rödlistade arter och signalarter som kan vara tecken på att en naturtyp är viktig att bevara. Utifrån inventeringen kan man sedan göra skötselplaner för området.

Men företaget fick också illustrationsuppdrag, eftersom Emma Hultén också är utbildad illustratör.

– Det är en del av vår affärsidé att vi har en sådan bredd. Medan jag och Karolin bland annat kan GIS, kan Emma illustration och layout vilket gör att vi kan erbjuda bland annat skyltar, foldrar och hemsidor till naturreservat, till exempel.

OVÄNTADE UPPDRAG

– Lavar är bra signalarter för hotade miljöer.

Vissa lavar är tecken på att skogen har stått där länge, och det finns så många arter som är knutna till den sortens natur, och de speciella värden den har, till exempel död ved, säger Niina Sallmén.

Vad de inte hade väntat sig, var att två av deras första uppdrag skulle beställas av en arkitektfirma, som såg en genomgång av naturvårdsaspekter som en konkurrensfördel gentemot andra arkitektbyråer.

– Det var en inriktning som vi inte ens hade haft någon idé om att den fanns, säger Karolin Ring.

Naturföretaget fick analysera hur naturen kunde bevaras men också hur man kunde skapa nya miljöer vid ett trafik-

platsbygge utanför Hjulsta. De fick också komma med synpunkter på utformningen av ett ”blågrönt stråk” genom ett industriområde i Helsingborg som skulle binda samman havet med ett koloniträdgårdsområde.

– Vi lyfte fram att man kan tänka på att använda växter som finns i regionen och föreslog också miljöer som är viktiga för olika djurarter, till exempel öppen sand för bin och andra insekter och buskar för fåglar.

Flexibelt företagande

Just nu väntar Naturföretaget på att väckas ur sin vinterdvala av sommarens beställningar. Emma Hultén passar på att göra klart det sista av sitt examensarbete på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, där hon också arbetar som fotograf. Karolin Ring söker jobb i avvaktan på att uppdragen ska trilla in, så för tillfället är hon inte aktiv i företaget, medan Niina Sallmén ägnar sig åt att marknadsföra företaget på heltid.

– Jag mejlar alla biologer i vårt kontaktnät, och ansvariga för naturvård på länsstyrelser, kommuner och skogsbolag och berättar vad vi gör och vad vi skulle kunna hjälpa dem med.

Företaget marknadsför sig också via sin hemsida och Facebookgrupp.

Var befinner ni er om fem år?

– Det står ju i vår affärsplan! Utropar Niina Sallmén. Om fem år är vi en väletablerad aktör i naturvårdsbranschen och har så mycket upparbetade kontakter att vi lätt kan jobba med företaget på heltid om vi vill.

Hon är ganska säker på att hon vill det, medan de två kollegorna kanske kommer

Karolin Ring, Niina Sallmén och Emma Hultén vill hitta nya sätt att jobba med naturvård.

att kombinera företagandet med anställningar.

– Tillsammans har vi jättemånga idéer om vad vi skulle vilja göra, säger Niina Sallmén. I framtiden skulle vi vilja arbeta med naturvård på nya sätt. VI har alla olika egenskaper och tror att det kan

komma fram något nyskapande ur det.

Bland illustratören och biologen Emma Hulténs idéer finns bland annat frimärken och tapeter med naturmotiv.

– Det skulle vara värsta chansen att lyfta fram utrotningshotade arter i Sverige, säger Niina Sallmén. #

Natu r för etagar nas ti p s ti ll dig som vi ll starta för etag: » Läs på! Ta reda på så mycket du kan om att driva företag och fundera över till exempel vilken bolagsform som passar dig bäst. » Var seriös! Skaffa en bra försäkring och investera i ett bra bokföringsprogram. » Det behöver inte kosta så mycket! Rådgivning har Naturföretaget fått kostnadsfritt från Trygghetsstiftelsen och från Drivhuset som är knutet till Uppsala universitet. E kontor och mejladresser med företagets namn gick att fixa gratis på Google apps.

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23

KARRiÄR

MAN UAlE N

Alla har ansvar för jobbpusslet samspelet mellan chef och medarbetare har störst inverkan på arbetsmiljön. därför bör hela arbetslaget gå på kurs, inte bara chefen, anser forskaren johan bertlett.

MARgARETHA EldH TExT

i l l U S T R AT i o N

P

å senare år har begreppet medarbetarskap använts allt flitigare. Medarbetarna ska vara delaktiga i att nå företagets mål.

Johan Bertlett, som nyligen disputerat i psykolog vid Lunds universitet, pekar också i sin avhandling på vikten av att samspelet flyter mellan chefen och de anställda för att skapa ett bra arbetsklimat.

Det räcker inte, menar Bertlett, att enbart utbilda cheferna för att de ska få bättre förutsättningar att klara sina jobb.

En chefsutbildning leder inte automatiskt till att förståelsen mellan chef och anställd blir bättre.

Avhandlingen bygger på en studie av närmare 200 anställda på flygplatsen Arlanda. Johan Bertlett har tittat på hur olika faktorer påverkar arbetsklimatet på arbetsplatsen. Det handlar om medarbetarnas beteende, hur cheferna beter sig och samspelet mellan chef och anställda.

24

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

EMMA HANQUiST / Vol

UTbildA oCH dElEgERA

r eCe pt pÅ et t B ra ar B ets K li mat e N ligt JoHaN B e rtlet t:  att samspelet mellan chef och anställda flyter bra.  att chefen satsar på att vidareutbilda sin personal.  att chefen främjar informellt ledarskap och delegerar till de som är villiga att ta ett större ansvar.  att det finns förutsättningar för de anställda för att kunna leda sig själva och varandra.  att de anställda är villiga att axla ett större medarbetarskap. Det ger chefen möjlighet att fokusera på strategiskt ledarskap.  att hela arbetslaget utbildas och inte bara chefen.

Studien visar att chefen ensam har begränsade möjligheter att påverka arbetsklimatet. Istället är det samspelet mellan chefen och de anställda som ger störst effekt.

– En bra chef bör satsa på att utbilda sin personal och främja informellt ledarskap genom att delegera till dem som är villiga att ta större ansvar, säger Johan Bertlett.

– Givetvis krävs det en bra chef för att samspelet mellan chefen och de anställda ska fungera. Men det är viktigt att förstå att även chefens förutsättningar påverkas av de anställda. Om alltför stort fokus är på chefen blundar man för en stor potential som finns bland de anställda i företaget.

Johan Bertlett anser att det finns många vinster med att lösa problem på operativ nivå, framför allt blir kommunikationsoch beslutsvägarna kortare. På det viset kan chefen fokusera på strategiskt ledarskap.

– På arbetsplatser med ett gott arbetsklimat ger chefen förutsättningar till de

anställda att leda sig själva. Men det förutsätter att de själva är villiga att axla mer ansvar, säger Johan Bertlett.

HElA ARbETSlAgET

Samspelet bör också gälla vidareutbildning, menar Bertlett. Han anser att det är

onödigt att skicka enbart chefen på ledarskapsutbildning. Istället för företagen satsa på att utveckla hela arbetsteam.

– Jag utesluter inte traditionell ledarskapsutbildning utan menar att min modell kan fungera som ett viktigt komplement baserat på vad det är företaget vill

uppnå med utbildningen, säger Johan Bertlett.

– Min studie visar att det finns alternativa vägar till de traditionella individbaserade ledarskapsutbildningarna och att det många gånger gör större nytta om man utbildar hela arbetslag.

sats a pÅ at t utve CKla

H e la ar B etsteam Johan Bertlett vill gärna gå vidare och studera hur samverkan på arbetsplatsen påverkar produktiviteten, lönsamheten och sjukfrånvaron.

– Hittills har jag fog för att påstå att det påverkar företagens lönsamhet. Min studie bekräftar tydligt att samstämmighet har en positiv effekt på arbetsklimatet. Flertalet andra studier visar att det har en positiv effekt på produktivitet och lönsamhet och även minskar sjukfrånvaron, säger Johan Bertlett.

– Det behövs studeras närmare för att kunna slå fast att det finns tydliga fördelar för ett företag att satsa på det här perspektivet istället. Att det kan leda till att man utbildar och utvecklar sin personal och chefer utifrån ett samspelsperspektiv, eftersom det gagnar arbetsklimat men också företaget ekonomiskt. #

lÄsti p s An Employeeship Model and its Relation to Psychological Climate. A Study of Congruence in the Behavior of Leaders and Followers: Finns på Lunds universitets webbsida: www.lu.se

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25

CHEF

På glid mot

nya utmaningar Matematikern Anette Norberg har vunnit os två gånger i curling och laddar nu för VM. Hon menar att det finns många likheter mellan att lyckas i idrott och i yrkeslivet. Hon har precis tagit ännu ett kliv i karriären och blivit högre chef på Folksam.

TExT

lAR S­E R i K li lj E bÄCK

FoTo

y lV A S U N d g R E N

M

inns glädjescenerna från OS när curlingtjejerna hade vunnit guld för andra gången. En av dem var matematikern Anette Norberg, som lyfter fram lagandan som en framgångsfaktor.

– Glädje är ett av våra ledord och en viktig drivkraft. Vi tjänar inga pengar på curling, så lusten är nödvändig om vi ska nå resultat.

Men det är inte med guldmedaljen runt halsen som hon känner störst lycka, även om hon erkänner att det är stora ögonblick.

– För mig är vägen dit drivkraften, att ständigt vara på väg mot nya utmaningar.

I botten ligger både trygghet och glädje för att kunna lyckas.

FöRTRoENdE oCH ACCEpTANS

Nu är det VM som gäller, men med lite andra förutsättningar. Hennes lagkamrater är 20 år yngre, så hon fungerar både som mentor och spelare.

– Jag går mycket på känsla för att få till dialogen, vilket bygger på förtroende och acceptans från lagmedlemmarna. Kommunikation är nyckeln.

Går det synsättet att överföra till ditt jobb som chef på Folksam?

– Ja, det finns många likheter. Det handlar om att sätta mål, planera och ha driv-

26

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

kraften att nå resultat. Och inte minst att jobba i team.

Anette Norberg inser att mål och måluppfyllelse inte är lika tydliga på jobbet. Så det blir mindre jubel där än på curlingbanan. Drivkraften att möta utmaningar och att nå resultat är inte heller lika stark hos alla.

– Det måste jag förhålla mig till som chef. Det gäller att hitta roller och uppgifter för dem med svagare drivkrafter så att deras kompetens kommer till nytta.

aN et te No r B e rg aktuell: VM i curling i Esbjerg.

Yrke: Chef på Folksam. utbildning: Matematik-statistik, examen 1988, Uppsala universitet. familj: Pojkvän och två barn, 13 och 20 år. tränar: Curling/fys 10-15 timmar per vecka. läser nu: Solens enda son av Stefan Hjertquist.

Bästa film: Slumdog millionaire. sudoku eller korsord: Både och.

lEdA SpECiAliSTER

Att leda specialister med akademisk utbildning ställer särskilda krav.

– Även här är nyckeln att skapa dialog och kommunicera. Svårigheten är att få tiden att räcka till. Kom ihåg att ledarskap och coachning är ett yrke i sig. Många chefer fastnar i att lägga upp strategier, administrera och att fatta beslut. Den viktiga delen att coacha sina medarbetare hinner man inte med.

Framöver blir det ännu mindre av den varan. Hon har precis befordrats inom Folksam och är nu chef över tre avdelningar: juridik, produktutveckling och aktuarierna med totalt ett 50-tal medarbetare.

Tidigare var hon chef över bara aktuarierna.

– Utmaningen är att hitta strukturer och

arbetssätt, liksom att skapa relationer med andra inom företaget, som marknad, finans och ekonomi. Det ska bli skojigt att kunna påverka målen och inriktningen för hela företaget.

ANAlyS E RAR R i S K

Att analysera risk är hjärtat i den verksamhet som Anette Norberg leder, både när det gäller livförsäkringar och kundernas pensionssparande.

– Folksam är Sveriges tionde största investerare på Stockholmsbörsen. Utifrån olika risknivåer och garanterad avsättning räknar vi på lönsamheten.

Innan en ny produkt ska lanseras har den varit föremål för utredningar och lönsamhetsberäkningar. Utifrån ett behov på marknaden föds nya produktidéer.

– Det är där vi kommer in i bilden. Vi gör en utredning av den nya produkten där man väger in risk i prissättningen, vilket vi stämmer av med marknadsavdelningen som bedömer om produkten går att sälja.

Hon förklarar att de bygger matematiska och slumpmässiga modeller och räknar på olika scenarier, från bästa tänkbara utfall till värsta tänkbara scenario. För att få en fullständig bild gör man simuleringar med upp till tiotusen olika utfall.

Men det är inte siffror som Anette Norberg går igång på. Hon hävdar bestämt att hon inte är någon siffernörd som är särskilt mycket bättre på huvudräkning än någon annan.

– Jag gillar problemlösning, tänka lo-

5

CoaCHti ps frÅN CH e fe N

1. skapa dialog med medspelarna eller medarbetarna.

2. Jobba för att få acceptans och förtroende.

3. satsa på att bygga laget.

4. sätt upp mål, sikta lite högre än vad som är realistiskt för vissa medarbetare.

5. se till att personalen trivs och känner glädje att gå till jobbet.

Curling är lite som schack på is med problemlösning och riskanalys, som anette Norbergs jobb handlar om.

giskt och att göra sannolikhetsberäkningar, liksom att räkna på risk.

De förmågorna har hon nytta av på curlingbanan.

– Curling är lite som schack på is, med samma inslag av problemlösning och ris-

kanalys som i jobbet. Det är en del av tjusningen.

Hur kommer det att gå i VM? – Vi överraskade genom att vinna VMkvalet, så jag är optimist och tror på medalj och kanske seger. #

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27

träning viktigare än talang

för ledarskapet Visst finns det människor som verkar vara födda till ledare, men de flesta av oss måste träna för att ut­ veckla ledarskapet, på samma sätt som man måste träna för att bli bra i idrott eller musik. Sara Henrys­ son Eidvall och palle lundberg vill få chefer att kav­ HANNA MEERVEld la upp ärmarna.

TExT o bild

Många av cheferna i den

fullsatta föreläsningssalen sitter med uppräckta händer. Sara Henrysson Eidvall, psykolog med arbetslivet som specialitet, har frågat vilka av deltagarna på Naturvetarnas och Liber förlags Leadership Friday, som har en förälder som är eller har varit chef.

– Studier har visat att det finns en ärftlig komponent när det gäller ledarskap, säger Sara Henrysson Eidvall, men till största delen är det något annat.

Talang räcker till en viss del, men det krävs många timmar för att bli bra.

Kanske är det där med talang inte ens nödvändigt för att

kunna leda, men träningen är ett måste, fastslår hon i Träna ledarskap, tillsammans med sin medförfattare Palle Lundberg, kommundirektör i Helsingborgs kommun. De träffades när Sara Henrysson Eidvall började utveckla ledningsgruppen i Botkyrka kommun och träna Palle Lundberg, som var kommundirektör där. År 2009 utsågs Palle Lundberg till årets chef, och i fjol kom deras gemensamma bok ut.

VÄRldENS ÄldSTA yRKE

Vad är då hemligheten bakom träningen? En viktig komponent är att komma till insikt om vad man har för uppdrag och roll som ledare.

Träna och bli bättre på att – Ledare är världens äldsta yrke. Att ledarskapet överhu» Förstå ditt uppdrag, fatta beslut vudtaget har utvecklats är av på rätt sätt med rätt personer evolutionära skäl, säger Sara » Kommunicera, bilda och leda en Henrysson Eidvall. Ledarskap grupp, coacha medarbetare är att få människor att för en » Formulera mål, utveckla strate- stund avstå från sina egna begier och få med dig gruppen dit hov för att det är mer lönsamt att arbeta tillsammans för ett » Använda strukturer för ekogemensamt mål. nomi, HR och IT för att styra Ledarskapet hjälper oss att verksamheten hantera kollektiv problemlös» Ta ansvar för din egen utveckning, lösa konflikter, dela ut ling, hantera stress och arbets bestraffning och fördela rebelastning

28

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

surser. På samma sätt som ledaren har sin roll, har följaren sin, och de båda är ömsesidigt beroende av varandra.

– Om ledaren inte upplevs som rättvis, vill följarna inte följa. De kanske tolererar det ganska länge, men till slut blir de förbannade, säger Sara Henrysson Eidvall. Det kanske inte behöver gå så illa som för Ceausescu, som slutade på en bakgård i Bukarest. Men istället kan ju medarbetarna sätta sig ned med ett leende på läpparna och helt enkelt inte göra det ni säger.

Hon menar att man som chef måste man ställa sig frågan: ”Varför ska mina medarbetare följa mig?”

– En uppmaning styr bara 20 procent av vårt beteende, sedan är det konsekvenserna av beteendet, som styr, säger Sara Henrysson Eidvall.

Vi påverkas mer av att få positiva konsekvenser än av att

slippa negativa och ju säkrare och närmre i tid en konsekvens ligger, desto mer inflytande får den över vårt handlande.

Ledarens uppgift är att få gruppen att prestera väl i konkurrens med andra. Du tränar ditt ledarskap i skarpt läge i din vardag som chef genom att systematiskt gå igenom vilka styrkor och svagheter du har på olika områden och vad du behöver göra mer eller mindre av för att få gruppen att prestera bättre.

– Fråga dig själv: ”Vilka beteenden ska jag lägga in i ledarrollen och vilka ska jag inte ta med mig?”, uppmanar Sara Henrysson Eidvall.

KARTlÄgg diNA RollER

Som chef har du ofta många olika roller. Du är kanske ledare i en grupp, men följare i en annan, till exempel i organisationens ledningsgrupp.

Ett bra verktyg kan vara att kartlägga dina olika sammanhang. Ta en stund tillsammans med en sparringpartner, till exempel en annan chef, och intervjua varandra. Vilka sammanhang är du med i? Vad är målet för respektive sammanhang?

Vilken roll har du? Vad är målet för din roll? Vilka nyckelbeteenden leder till ditt mål? Och vilka leder bort från det?

– Då slipper du sitta på ett möte och känna dig förvirrad och undra varför du är där, säger Sara Henrysson Eidvall. #

En känslomässig utmaning

att vara chef Boken Chef med känsla och förnuft är en guldgruva för den

som är intresserad av ledarskap. Den bygger på forskning kring ledarskap i fråga om makt, värderingar, synlighet och utsatthet med koppling till chefens känslor. omä tr e k ä n s l

om syftet med verksamheten och har insikt om vad som behöver göras.

VÄRdERiNgAR

MAKT

Det är genom makten som du får instrumentet, men det är genom din egen auktoritet som du kan leda en grupp medarbetare. Auktoritet bygger på andras tilllit och förtroende och att alla är överens

Varför vill du bli chef? är en viktig fråga att ställa. Om det enbart är makt och goda villkor, så är det sällan grunden för ett bra ledarskap. Som chef är det bra att bli medveten om sina drivkrafter. Vad är syftet och vad vill du uppnå? # eel

ssiga

dilemman

Christer Sandahl är professor vid Karolinska institutet och gästprofessor vid lunds universitet där han leder projektet framtidens forskningsledare.

C H e f s N Ät v e r K

Christer sandahl pekar på tre känslomässiga dilemman för den som är chef. Alla har känslor, men det är viktigare för chefer att vara medveten om och känna till hur man reagerar i olika situationer.

kommer att förstoras upp och värderas. En chef kan därför inte som andra medarbetare reagera spontant, exempelvis om man blir arg. Ett känslomässigt utbrott kan undergräva din auktoritet för lång tid framöver.

STåR på EN SCEN - Som chef har du makt över andra och kan påverka medarbetarnas arbetssituation. Som chef står du alltid på en scen. Det du säger och gör

UTSATTHET

- Som chef är du ensam om svåra beslut. I krislägen förväntas du träda fram och stå för det som är svårt. I goda tider förväntas du lyfta fram dina med-

arbetare. En chef som inte agerar i utsatt läge kan förlora mycket i trovärdighet och förtroende.

- Som chef är man ensam att hantera egna känslor.

Den bästa metoden för att arbeta med detta är reflektion, att ge sig tid vända tillbaka och begrunda för att bygga kunskap om sig själv. Det krävs mod för att lära sig hantera egna känslor och andras känslor och bli en mogen ledare.

ENSAMHET

Under våren fortsätter Naturvetarnas chefsnätverk i Skåne och Uppsala-regionen. Syftet är erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan chefer som är naturvetare.

Om du vill delta, välkommen att kontakta chefsombudsman Elisabet Engdahl Linder: » 08-466 24 26 » 0733-66 24 26 » elisabet.engdahl-linder@ naturvetarna.se

cHEFsFråGAN

Hur privat kan jag vara på intervjun?

Hej, jag ska på anställningsintervju för ett chefsjobb. För mig känns det viktigt att skapa en bra relation, men frågan är hur privat jag kan vara utan att förlora respekten?

Hälsningar sophie Du kan fundera på vilka uppgifter av privat karaktär som kan vara av intresse för det här uppdraget. Har du haft en ledarroll på fritiden, så har du kanske omfattande erfarenhet av ledarskap. Är du småbarnsmamma som lärt dig att planera, prioritera, läsa av kroppsspråk och sätta gränser så kan det vara mycket bra erfarenheter för ett chefs-

uppdrag. Det som är intressant är den kompetens du utvecklat och de erfarenheter du gjort. Har du ett nätverk som kan tillföra jobbet professionella kontakter kan det vara intressant, liksom styrelseuppdrag.

Däremot är det mindre intressant om dina barn är jätteduktiga på att sjunga, eller att du älskar thaimat eller att du är gift för tredje gången. Privat information som gäller din familj eller vänner hör inte hemma på en anställningsintervju.

Något som du skall vara uppmärksam på är information som finns på nätet om dig. Googla ditt namn och se vad som kommer upp.

Ibland kommer oväntade saker upp – en del går att ta bort genom att kontakta källan. Det skall inte komma fram överraskningar under en anställningsintervju.

Är du med i Facebook? Du kan vara övertygad om att arbetsgivaren kommer att gå in och läsa om dig, ta del av din vänlista och titta på dina foton. Vill du inte det, kan du låsa dina sidor så att de enbart blir tillgängliga för dina vänner. På Linked In är det mindre vanligt med privat information. Se till att information, som som ligger öppet på nätet, är något du kan står för, även inför en presumtiv arbetsgivare. Det gäller även Twitter och bloggar som du har. Det är skillnad på att vara personlig och privat och det förra är betydligt bättre än det senare.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29

KARRiÄR

FRågA ExpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur förbereder jag mig för lönesamtalet?

Jag ska ha lönesamtal med min chef. Hur förbereder jag mig på bästa sätt?

HÄlS N i NgAR li N dA

Att löneförhandla innebär att du

måste planera och förbereda dig i god tid. I det ligger att hitta de rätta argumenten för att du ska ha en viss lön, och då måste du veta hur löneprocessen fungerar där du arbetar.

Din nya lön ska främst grunda sig på vad du har presterat under det gångna

Hur ska jag argumentera för att få gå på branschdagar?

Jag har fått en inbjudan till en branschdag som jag gärna vill gå på, men chefen säger nej. Jag hävdar att det är kompetensutveckling och ett sätt att bygga kontaktnät. Kan jag med någon rätt hävda att jag ska få gå? Har för mig att kollektivavtalet på min arbetsplats medger kompetensutveckling.

HÄlS N i NgAR KAR l

Att besöka branschdagar och gå ut-

året. Det vill säga, om du har uppfyllt dina mål, bidragit till verksamhetens utveckling, tagit på dig mer ansvar. Har dina arbetsuppgifter utvecklats åt det håll som du önskar? Om du har fått nya arbetsuppgifter eller höjt din kompetens så ska även detta räknas in som lönehöjande faktorer. Kolla också Naturvetarnas lönestatistik för att få en känsla av hur lönerna ligger i ditt yrke och i din bransch.

När du har samlat ihop alla argument och även kommit fram till en önskad nivå ska du sätta upp din lägsta nivå, mållön och det bud som du tänker ge till arbetsgivaren. Att ha en mållön i huvudet betyder att ditt lönebud bör ligga högre. Detta för att ge dig ett förhandlingsutrymme. Ibland kan det vara svårt att veta hur mycket högre denna nivå bildningar stärker din kompetens och borde ligga i arbetsgivarens intresse. Att du får ny kompetens har arbetsgivaren nytta av, ofta direkt genom att du blir effektivare på jobbet, men minst lika viktigt är den indirekta nyttan som större kontaktnät och nya sätt att tänka som kan göra dig mer kreativ.

Börja med att ta reda på om det finns en akademikerförening på arbetsplatsen.

Det är akademikerföreningen som med stöd av de centrala avtalen, som bland annat Naturvetarna tecknar med arbetsgivareorganisationer inom våra branscher, lägger grunden för att lokala avtal om kompetensutveckling tecknas på företagen.

Finns det ingen akademikerförening måste du själv försöka övertyga din arbetsgivare om branschdagens betydelse för att höja din och företagets kompetensnivå.

Inom bland annat bioteknik- och lä-

ligger, men det är inte helt ovanligt att lägga ett bud som är mellan 1000 och 3000 kronor högre, beroende på bransch och sektor. Ring till Naturvetarna så hjälper vi dig med den statistiken. Glöm inte heller att fråga om vad som står i kollektivavtalet.

När du sitter i själva lönesamtalet och har gjort alla förberedelser, blir det lättare för dig att argumentera för den ökade lönen, eftersom du har gjort en kartläggning av din kompetens, ansvar och hur du har presterat. Om du ändå inte får något bra gensvar från arbetsgivaren och hamnar på en nivå som ligger under din lägsta gräns, måste du ställa frågan till arbetsgivaren vad som är orsaken till detta och vad du kan göra för att nå upp till en högre nivå.

M i llA j oN S S oN

kemedelsbranschen har vi tillsammans med arbetsgivarorganisationen särskilt velat framhäva vikten av kompetensutveckling. I Kompetensutvecklingsavtalet står skrivet: ”Enskilda anställdas kompetensutveckling bör utgöra en viktig del i lönebildningen i företagen…” Det ska inte uppfattas som att kompetensutveckling ersätter lön, utan det ska tolkas som att frågan om kompetensutveckling är nära kopplad till lön och ska tillmätas stor betydelse.

I Kompetensutvecklingsavtalet står vidare: ”Den allt hårdare internationella konkurrensen kräver en målmedveten satsning på att utveckla kompetensen hos de anställda. Snabb produktionsutveckling ställer krav på nya kompetenser hos berörda anställda... Härvid har cheferna en viktig uppgift att översätta företagets behov till den egna arbetsgruppen…”

RAM ÓN SÁN CH E Z­löVy

E x p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

30

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Milla Jonsson Ombudsman

Ramón Sánchez-Lövy Förhandlingschef

p å n y tt j o b b

Henrik får landsbygden i Afrika att växa av kooperativ eller lösare nätverk. Genom Kooperation Utan Gränser stödjer vi nationella bondeorganisationer.

Att plantera träd i Vi-skogen är inte bortkastade pengar. Ökade skördar och större mångfald i oldingen är påtagliga resultat enligt biologen Henrik Brundin, som blir ny regionchef i östra Afrika.

V

ad gör du i Kenya?

– Jag är här för att reka boende, skola för barnen och annan vardagslogistik inför flytten hit i augusti, då jag börjar på jobbet som regionchef för Kooperation utan gränser och Vi-skogen i östra Afrika. Utöver Kenya ingår Tanzania, Uganda och Rwanda i mitt område.

Vilka är utmaningarna?

– Vi arbetar i några av världens fattigaste områden så utmaningar saknas inte.

Målet är att göra oss själva överflödiga genom att bygga upp strukturer som fungerar även när vi har dragit oss tillbaka. Fokus ligger på fattigdomsminskning och utveckling av jordbruket och landsbygden i stort.

Vad innebär det konkret?

– Vi bidrar med rådgivning och utbildning i syfte att höja produktionen, bygga upp lönsamma företag och fungerande organisationer, vilka kan vara i form

Klarar inte småbönderna det själva?

– Odlingen i dag är väldigt ensidig, till exempel majsodling, med skördar som minskar för varje år. Vi vill visa på alternativ som ökar skördarna på ett uthålligt sätt. Ett fungerande system här är agroforestry – samodling av träd och jordbruksgrödor.

Vad är poängen med agroforestry?

– Träden ger skugga och hjälper till att hålla kvar vatten i marken. På sikt ökar även mullhalten i jorden som är positivt för odlingen. På köpet får bönderna ved, virke och kanske frukt.

Vad driver dig?

– Det ska bli spännande att jobba i fält igen och bedriva bistånd nära målgruppen. Vi har tydligt fokus på resultat vilket är väldigt givande.

Så insatserna ger resultat?

– Ja absolut. Vi har hjälpt till att stödja många bönder att organisera och utveckla småföretag. Mångfalden i produktionen har ökat och många har höjt sin levnadsstandard. Konkret fattigdomsminskning! LEL

f l er p å n y tt j o b b Åsa Holmberg

Hanna Settergren

Projektledare på Sandvikenhus Tidigare jobb: Hyresgästföreningen Aros-Gävle där jag jobbat med olika projekt, bland annat inom miljö, samt som verksamhetsutvecklare Utbildning: Ekoteknik

Leg. dietist inom Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun Tidigare jobb: Projektanställd i nutritionsprojekt inom äldreomsorgen i Kungälvs kommun Utbildning: Dietistprogrammet, Göteborgs universitet

Patrik Svensson

Abel Gonzalez

Skogsinspektor på Norrskog distrikt syd Tidigare jobb: SCA skog Medelpads skogsförvaltning som produktionsledare Utbildning: Skogsmästare, examen våren 2010

Karttekniker på stadsbyggnadskontoret, Täby kommun Tidigare jobb: GIS tekniker på Svenska Kraftnät Utbildning: Master i Miljö och Utveckling

b

så nytt job Har du o ck

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­ vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

6ILLÖDUÖVETAÖMERÖOMÖHURÖMATENÖP¥VERKARÖMILJ N (URÖH¦NGERÖMATÖOCHÖKLIMATÖIHOP Ö 6ADÖ¦RÖMILJ SMARTÖMAT

MAT, MILJÖ, KLIMAT 7,5 HP %NÖH GSKOLEKURSÖP¥ÖDISTANS ÖGRUNDL¦GGANDEÖNIV¥ Ö(4Ö

www.slu.seÖ

-ERÖINFORMATIONÖHITTARÖDUÖP¥ Ö mat miljö hälsa kursen_med bakgrund_naturvetaren_185x56mm.indd 1

LV0083

+URSKODÖ

N R 3 2 0 11

16:27:05 N2011-03-07 A T U R V E TA RE

31

wood for life

Sveriges lantbruksuniversitet ArtDatabanken, Uppsala

Kärlväxtansvarig Vill du vara med och arbeta med kärlväxter i en central roll i svensk naturvård?

Produktionschef till Hasselfors sågverk

ArtDatabanken är en nationell kunskapsbank för information om biologisk mångfald. Ett av våra centrala uppdrag är att sammanställa kunskap om Sveriges djur och växter samt genomföra analyser av populationsstatus och miljötillstånd för den biologiska mångfalden i Sverige.

Vi erbjuder ett spännande och utvecklande arbete med ansvar för produktionsflödet genom timmerhantering och såglinjer. Vi söker dig med ett genuint intresse av produktion och teknik samt goda ledaregenskaper med en vilja och förmåga att leda andra.

Vi söker nu en kärlväxtansvarig som ska arbeta med faktasammanställning, analyser och kommunikation. Ref nr 770/2011 Sista ansökningsdag är den 8 april 2011.

www.setragroup.com

Fullständig annons finns på www.slu.se/lediga-jobb

Läs mer om tjänsten och skicka in din ansökan senast den 27 mars via vår hemsida.

Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa. Vi erbjuder miljöcertifierade träprodukter för inredning och byggnation till kunder inom bygghandel och industri. Setra har 1 100 medarbetare och omsätter cirka 4,6 miljarder kronor, varav 60 % avser export.

Vi söker en

Stiftsskogvaktare till Växjö stift Växjö stift omfattar huvuddelen av Småland samt Öland. Stiftskansliet, där ca 50 personer arbetar, ligger i det vackra området kring biskopsgården Östrabo i Växjö.

Egendomsförvaltningen i Växjö stift förvaltar ca 47 000 ha produktiv skogsmark fördelat på 4 distrikt. Sävsjödistriktets areal uppgår till drygt 11 000 ha. På kansliet i Växjö arbetar 8 personer med egendomsförvaltningen och förutom stiftsskogvaktare finns 17 tillsvidareanställda skogsarbetare varav 3 i Sävjö distrikt.

Som stiftsskogvaktare är dina arbetsuppgifter att bedriva ekonomiskt skogsbruk med budgetansvar på distriktet. Mer konkret innebär detta ansvar för och ledning av verksamheten där du har ett personalansvar för 3 medarbetare och ett ledningsansvar för inhyrda entreprenörer. Du ansvarar för planläggning och genomförande av avverkning, skogsvård och utsyning av rotposter samt virkesförsäljningar lokalt. I arbetsuppgifterna ingår också att utöva tillsyn över fastigheterna i distriktet samt att ajourhålla de digitala skogsbruksplanerna.

Du kommer att ingå i en arbetsgemenskap med skogsarbetare på distriktet, kollegor i andra distrikt, stabspersonal och ledning på stiftskansliet i Växjö.

www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

32

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Vi söker dig som har skoglig högskoleutbildning och minst 3-5 års yrkeserfarenhet från praktiskt skogsbruk. Vidare ser vi att du har goda ledarerfarenheter och lätt för att samarbeta. Har du erfarenhet från affärsförhandling och ett intresse för och vana av att använda skogliga IT-hjälpmedel är detta ett extra plus.

Vi erbjuder dig ett självständigt arbete med stort eget ansvar. Vi ser därför att du är strukturerad, ansvarskännande, resultatinriktad och är en god kommunikatör som kan hantera oväntade händelser och har ett problemlösningsorienterat arbetssätt.

B-körkort är ett måste.

Information om tjänsten Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta Claes-Göran Johansson, stiftsjägmästare, 0470-77 38 71 eller Sten Strömberg, stiftsskogvaktare och företrädare för Naturvetarna, 070-579 61 73.

I denna rekrytering samarbetar vi med AnnaKarin Yngwe, annpocon AB. Välkommen med din ansökan innehållande personligt brev och styrkt meritförteckning till Svenska kyrkan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö.

Ansökan ska vara stiftskansliet tillhanda senast den 11 april 2011.

Märk kuvertet ”Stiftsskogvaktare”.

Vattenvรฅrdsdirektรถr Rekryteras av Executive, ett affรคrsomrรฅde inom Manpower Professional specialiserat pรฅ ledande chefsnivรฅ.

Lรคnsstyrelsen โ fรถr det hรฅllbara samhรคllet.

Vi samordnar och driver statens insatser i Vรคstra Gรถtalands lรคn. Vi bidrar till trygghet fรถr den enskilde medborgaren. Vi stรฅr fรถr rรคttssรคkerhet, effektivitet, samarbete och helhetssyn.

Vi รคr cirka 800 medarbetare uppdelade pรฅ 16 enheter och 8 orter i lรคnet. Alla enheter samarbetar i en decentraliserad organisation med stort eget ansvar.

Rollen som vattenvรฅrdsdirektรถr รคr att leda och utveckla enhetens verksamhet med krav pรฅ god professionell kompetens, hรถg administrativ effektivitet och god service till nรคringsliv och medborgare. Fรถrutom adekvat utbildning har du erfarenhet av kvalificerat miljรถkvalitetsarbete i liknande roller. Enheten har ett 65-tal medarbetare placerade i Gรถteborg, Vรคnersborg och Mariestad.

Lรคs mer och ansรถk pรฅ www.manpower.se/executive (annonsnr 741614). Fรถr mer information om tjรคnsten kontakta chefrekryteringskonsult Gunilla Thulin, 0702-81 35 49, e-post: gunilla.thulin@manpowerprofessional.se Sista ansรถkningsdag รคr 1 april.

Manpower รคr ett auktoriserat bemanningsfรถretag.

9L VDPDUEHWDU PHG 3URIร FH UHNU\WHULQJ 9lONRPPHQ DWW NRQWDNWD 5HNU\WHULQJVNRQVXOW $QGHUV +XOWJUHQ WIQ

0LOM|KDQGOlJJDUH NOLPDW RFK HQHUJL WLOOV\Q DY PLOM|IDUOLJ YHUNVDPKHW SHUVRQHU

$UEHWVXSSJLIWHU NOLPDW HQHUJL 'LQD KXYXGVDN OLJD DUEHWVXSSJLIWHU lU DWW VDPRUGQD UHJLRQDOD QlW YHUN RFK DUEHWVJUXSSHU VDPW SODQHUD RFK JHQRPI|UD ZRUNVKRSV R VHPLQDULHU (Q U|G WUnG I|U DUEHWHW lU DWW VWlUND YnU UHJLRQDOD VDPYHUNDQ LQRP (QHUJLLQWHOOLJHQW 'DODUQD I|U DWW XWYHFNOD RFK JHQRPI|UD 'DODUQDV NOL PDW RFK HQHUJLVWUDWHJL 'X NRPPHU lYHQ DWW DUEHWD PHG DWW L VDPYHUNDQ PHG ORNDOD RFK UHJLRQDOD LQWUHV VHQWHU WD LQLWLDWLY WLOO nWJlUGHU I|U DWW |ND WLOOI|UVHOQ DY I|UQ\EDU HQHUJL I|UElWWUD HQHUJLKXVKnOOQLQJHQ RFK PLQVND XWVOlSSHQ DY NOLPDWJDVHU 'X NRPPHU RFNVn DWW JHQRPI|UD XWYHFNOLQJVSURMHNW LQRP UHJHULQJVXSS GUDJHW 3LORWOlQ I|U JU|Q XWYHFNOLQJ

9lONRPPHQ WLOO HWW YDFNHUW RFK KlQGHOVHULNW 'DODUQD RFK WLOO /lQVVW\UHO VHQ HQ VWDWOLJ P\QGLJKHW RFK UHJHULQJHQV I|UHWUlGDUH L OlQHW /DQGVK|YGLQJ HQ lU FKHI I|U YHUNVDPKHWHQ VRP RPIDWWDU PnQJD ROLND VDPKlOOVVHNWRUHU /lQVVW\UHOVHQV XSSJLIW lU DWW IUlPMD OlQHWV XWYHFNOLQJ RFK YHUND I|U DWW QDWLRQHOOD PnO JHQRPI|UV L I|UKnOODQGH WLOO 'DODUQDV I|UXWVlWWQLQJDU 9nUW DUEHWH E\JJHU Sn HQ VDPV\Q NULQJ PnO RFK SULRULWHULQJDU RFK XWJnU IUnQ GH I\UD OHGRUGHQ UlWWVVlNHUKHW NXQVNDS VDPDUEHWH RFK EUD EHP|WDQGH

$UEHWVXSSJLIWHU WLOOV\Q 7LOOV\Q DY PLOM|IDUOLJ YHUN VDPKHW LQRP ROLND EUDQVFKHU )|U GHQ HQD WMlQVWHQ V| NHU YL GHVVXWRP GLJ VRP YLOO YDUD HQ GHO DY OlQVVW\UHOVHQV DUEHWH PHG DWW XWYHFNOD WLOOV\QVYlJOHGQLQJHQ JHQWHPRW OlQHWV NRPPXQHU 9L NRPPHU DWW EHDNWD GLQ HUIDUHQKHW RFK NRPSHWHQV YLG I|UGHOQLQJ DY DUEHWVXSSJLIWHU

'X DQV|NHU YLD SODWVDQQRQVHQ Sn ZZZ SURIร FH VH XQGHU 6|N -REE /HGLJD -REE L 'DODUQDV OlQ VHQDVW DSULO

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

33

Sveriges lantbruksuniversitet

Centrum för miljö- och klimatforskning

Postdoktor För anställning inom området klimatpåverkan och klimatanpassning: Modellering av näringsomsättningen i terrestra ekosystem För mer information: se www.lu.se/om-lunds-universitet/arbeta-inom-lundsuniversitet/lediga-anstaellningar Sista ansökningsdag 31 mars 2011.

Försvarsmakten söker

KVALIFICERAD HANDLÄGGARE PREVENTIV MEDICIN till Försvarsmedicincentrum i Göteborg

Huvudsakliga arbetsuppgifter Ämnesområdet Preventiv Medicin (Force Health Protection) är omfattande och sträcker sig över infektionsmedicin, medicinsk underrättelseverksamhet, livsmedels- och vattenhygien, miljömedicin och miljö- och hälsoskydd. Du ska stödja Försvarsmakten nationellt och internationellt med insatser för att förebygga ohälsa och icke stridsrelaterade skador.

Ansökan görs via Försvarsmaktens hemsida: www.forsvarsmakten.se/ledigajobb

Ansökningsbrev och meritförteckning skall vara Försvarsmedicincentrum tillhanda senast den 15 april 2011.

Upplysningar Du är välkommen att kontakta avdelningschef Erik Casselbrant eller Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bo Forsberg. Dessa nås enklast via Försvarsmaktens växel 031-69 20 00

34

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap söker

6 postdoktorer 2 forskare 2 postdoktorer/forskare SLU och svensk djurhållning står inför stora utmaningar och nödvändiga förändringar. Förutsättningarna för att hålla djur i Sverige påverkas i allt högre grad av globala skeenden och av den förväntade klimatförändringen.

För att möta dessa utmaningar behövs vetenskapligt baserad kunskap. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap gör därför en fortsatt strategisk forskningssatsning inom området Den framtida djurhållningen, där utlysningen av följande anställningar utgör en viktig del. Anställningarna är tidsbegränsade till två år.

Postdoktorer inom: Nöt- och lammköttsproduktion, ref nr 570/11 Klimatförändringens effekter på produktionsdjurens fysiologi, ref nr 571/11 Reproduktiv hälsa hos husdjur, ref nr 572/11 Globala smittsamma sjukdomar – kliniska aspekter, ref nr 574/11 Nya produktionsmiljöer och djurvälfärd inom fågelproduktionen, ref nr 579/11 Klimatförändringen och nya smittsamma djursjukdomar, ref nr 573/11 Forskare inom: Globala smittsamma sjukdomar – vektorburna sjukdomar, ref nr 576/11 Mikrobiell livsmedelssäkerhet, ref nr 577/11 Postdoktorer/forskare inom: Globala husdjursgenetiska resurser, ref nr 575/11 Minskning av växthusgasemissioner från djurhållningen, ref nr 578/11 Sista ansökningsdag 26 april 2011.

Fullständiga annonser finns på www.slu.se/lediga-jobb

7J VUร LBS WFSLTBNIFUFO JOPN IBOEFM PDI NBSLOBE

Umeรฅ universitet

(QKHWHQ IยธU KDQGHO RFK PDUNQDG VยธNHU WYยง Q\D PHGDUEHWDUH VRP VND DUEHWD PHG SUR GXNWLRQ KDQGHO PDUNQDG RFK NRQNXUUHQV

9LG 8PHn XQLYHUVLWHW ยฟQQV YlUOGVOHGDQGH IRUVNQLQJ LQRP ร HUD RPUnGHQ 9L HU EMXGHU HWW DWWUDNWLYW XWEXG DY XWELOGQLQJDU RFK JRGD VWXGLHPLOM|HU &DPSXV XWJ|U HQ LQVSLUHUDQGH PLOM| I|U GH DQVWlOOGD RFK VWXGHQWHU VRP YDOW RVV

Miljรถanalytiker

+ร OLร QJOH

/ยฆV PHU RFK DQVยธN VHQDVW DSULO Sยง ZZZ MRUGEUXNVYHUNHW VH OHGLJDMREE

till Umeรฅ marina forskningscentrum Lรคs mer pรฅ: www.jobb.umu.se

:[VYH ,UZV :RVN () pY LU KLS H] :[VYH ,UZV RVUJLYULU VJO OHY [PSS \WWNPM[ H[[ Mย YZL :[VYH ,UZVZ Z]LUZRH THZZH VJO WHWWLYZIY\R ZHT[ ZrN]LYR TLK KLU ]PYRLZYr]HYH VJO KL[ IPVIYpUZSL KL ILOย ]LY Mย Y ZPU WYVK\R[PVU :[VYH ,UZV :RVN ILKYP]LY \[OrSSPN[ ZRVNZIY\R Wr \WWKYHN H] ZTr VJO Z[VYH ZRVNZpNHYL ZHT[ HUZRHMMHY VJO [YHUZWVY[LYHY ]PYRLZYr]HYH VJO IPVIYpUZSL [PSS ZPUH R\UKLY

Stora Enso Skog sรถker nu

Sektionschef Miljรถ Sektionschef Skogsskรถtsel Produktionsutvecklare avverkning Fรถr mer information och ansรถkan besรถk: www.storaenso.com/careers

www.storaenso.com/skog Lรคnsstyrelsen ร stergรถtland รคr regeringens lรคnskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hรฅllbart samhรคlle fรถr nuvarande och kommande generationer รถstgรถtar. Det gรถr vi genom arbete med planering, utveckling och uppfรถljning inom mรฅnga sektorer. En av vรฅra viktigaste uppgifter รคr att vara lรคnken mellan de som bor i lรคnet och de som styr vรฅrt land.

Lรคnsstyrelsen ร stergรถtland sรถker inom omrรฅdet EU:s jordbrukarstรถd

Funktionschef och Kontrollansvarig Sista ansรถkningsdag 7 april Lรคs mer om tjรคnsterna pรฅ lansstyrelsen.se/ostergotland

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35

S PA N A R I N

P L A S T PA R A D O X

Dammsugare från havet

N AT U R N Ä R A

Filosofiskt om träd

Våra världshav är fulla av plast. Bara i Bohusläns skärgård flyter mer än 5 000 kubikmeter iland varje år, och i Stilla havet flyter en soppa av Dags för vårstädning? plast dubbelt så stor som Texas. Samtidigt råder det brist på återvunnen plast på land. Denna ”plastparadox” står i centrum för projektet Vac from the Sea, som elektroniktillverkaren Electrolux drog igång i somras. Medan företagets båt samlar plast till ett antal dammsugare, ställer Sjöhistoriska museet fram till 30 mars ut solblekta, saltfrätta plastföremål. Kampanjen har kammat hem PR-pris, och det är svårt att inte bli såld på de plastutsmyckade dammsugarna. Det mest bedårande du någonsin sett i städväg – även om de är täckta med skräp! HM Följ båten på: www.electrolux.com/vacfromthesea

PENSION

Öppna det röda kuvertet

Pengar På sikt.

Om det orange kuvertet var en kalldusch så kan det röda kuvertet värma. I mitten av mars skickade Collectum ut det röda kuvertet till landets alla 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän. Kuvertet ger besked om värdeutvecklingen på tjänstepensionen under 2010. De som fyllt 35 år får också en prognos över hur stor pensionen kan bli den dagen de går i pension. För många kommer tjänstepensionen utgöra ett betydande tillskott till den allmänna pensionen. I det röda kuvertet får du också veta vad du får från ITP vid en långvarig sjukdom, liksom vad efterlevandeskyddet uppgår till vid dödsfall. Den som inte har gjort ett omval av förvaltare bör göra det nu. Enligt Collectum kan en 30-åring som sänker avgiften med en procentenhet få tusen kronor mer i pension under en femårsperiod.

Vill du veta mer om din pension går du in på www.radgivningstjanst.se. PTK hjälper dig att ge en samlad bild av ditt försäkringsskydd i dag och hur det kan förbättras. LEL

B O TA N I K

Frossa i orkidéer De kräver nästan inget vatten. De blommar länge, och sedan om och om igen. Det är lätt att tycka om orkidéer. Om du inte får nog av blomsterprakten i fönsterkarmen där hemma, kan du bege dig till Göteborgs botaniska trädgård. Fram till den 27 mars pågår Orkidéfrossan, med aktiviteter och visningar i samarbete Cattleya mossiae, med Västsvenska Orkidésällskapet, som finns på plats på slutdaen av Göteborgs gen. Men orkidéerna finns naturligtvis kvar även efter det. Göteskönheter. borg har Sveriges största samling av tropiska orkidéer – omkring 1 500 arter och kulturformer, som huserar i fyra växthus med olika klimat. Under 2010 lades ett antal hotade arter av det brasilianska släktet Hoffmannseggella till samlingen.

36

”När man betraktar den grova barken, innanför vilken saven ändå stiger varje vår och förmår bladen att slå ut med ny grönska, så är det en tanke som infinner sig, och som i all sin enkelhet är nästan obegriplig. Den har levt hela tiden.” Så skriver Christel Kvant inför Kvilleken, Sveriges och Europas troligen äldsta ek, som har stått på sin plats norr om Vimmerby Inger ödmjukhet. i Småland sedan vikingatiden. Christel Kvant har skrivit många trädgårdböcker, men i Trädets tid gräver hon djupare i vår relation till naturen och trädets roll i människans liv och livsåskådning. Hon tar oss från asken yggdrasil, via heliga lundar till dagens kult kring julgranen.

Viktor Kvant står för de suggestiva illustrationerna och Tobias Kvant, för formgivningen! HM www.norstedts.se

NY SAJT

Hjälp att hitta praktikplats En praktikplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden. Under februari öppnade Praktiksajten.se. Här kan privatpersoner öppna konton och presentera sig och vilka praktikplatser de är intresserade av, och företag och organisationer kan lägga ut praktikplatser. Sajten kan sedan matcha ihop personer och praktikplatser med varandra. Tjänsten är än så länge gratis, för både sökande och arbetsgivare, men framöver kan en avgift komma att tas ut för arbetsgivarsidan.

Praktikplatser är inte det enda som praktiksajtens grundare vill hjälpa oss att hitta. De startade i fjol även sajten Ilovegratis, där man kan skänka bort och få saker, samt Nyligenstulet där man kan efterlysa sådant man har blivit av med. HM

HM

P.S. Är du ute efter en meriterande praktikplats eller ett internship i en internationell organisation? Ta en titt på praktikförmedlingen, www. prak-

www.gotbot.se

tikplats.org. HM

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Läs mer: www.praktiksajten.se

GÄSTKRÖNIKAN

Gränslös vetenskap

T

lockar

a några tusen forskare, tusen journalister, och så ett gäng nyfikna studenter och vetenskapsintresserade lekmän. Blanda och häll ner i en gigantisk amerikansk konferensanläggning. Vad får du?

Ett årsmöte för AAAS – American Association for the Advancement of Science.

AAAS är världens största vetenskapsförening, har funnits i över 150 år och ger ut tidningen Science. Årsmötena flyttar runt mellan nordamerikanska städer och drar minst sex tusen deltagare varje gång. Forskare håller föredrag om språkutveckling, nanoteknik, björnsömn, sopbränning, tarmbakterier, kemisk signalering…

Jag blir alldeles vindögd av att läsa programmets närmare 200 punkter. Årets möte i Washington D.C. är mitt tredje. Det hjälper inte, jag blir vindögd ändå. Hur ska jag veta vilket symposium som är bäst av de sjutton som körs samtidigt?

Bland de mest uppmärksammade ämnena i år var forskning om solens aktivitet. Den går i cykler och kommer att ha en topp omkring 2013. Solforskarna ansåg att vi behöver samla mer kunskap om så kallade solstormar och finna sätt att skydda oss från dem. En framtida solstorm liknades vid ”A global Katrina”,

NATU RVE TAR E O CH E KO NO M E R SA M SA S

Och visst är det multidisciplinärt. Under gemensam rubrik på ett symposium samsas ofta ett par naturvetare, en ekonom, en beteendevetare och en myndighetsrepresentant, till exempel. för att ge perspektiv på de möjliga skadeverkDet svåra kommer när moderatorerna ska ningarna. Inte på hus, vägar och broar som knyta ihop symposiesäcken. Det finns tid för stormen Katrina, men på våra satelliter och lite publikfrågor, men ingen moderator verkar jordens elektronik – vilket skulle bli lika kata- ha förberett något eget. Ingen avrundning som strofalt. Den senaste större solstormen inträfsammanfattar symposiet, belyser komplikatiofade 1859, och då fanns inte mycket elektronik ner och konflikter. att skada.

Det är synd. En slutdiskussion skulle göra AAAS-mötena är fantastiska tillfällen att få föredragen mer spännande och lättillgängliga. höra det senaste inom forskningen, och ming- Då kanske AAAS rentav kan locka allmänhela med dem som bedriver den. Mötets mål lig- ten hela vägen in i föreläsningssalen. Sedan ger också på många sätt rätt i tiden: internatio- kan man följa upp med att sänka priset på de nellt, samhällstillvänt och multidisciplinärt. föreläsningar som läggs ut på nätet. Tretton Men når man målen? dollar för en ljudfil i mp3? Kom igen.

Vi tar vi en titt på internationaliteten. Årets I somras hölls Euroscience Open Forum, möte har titeln Science Without Borders, veAAAS lillasyster, i italienska Turin. De lägger tenskap utan gränser. Även om majoriteten av upp strömmade bildsändningar av alla sina fötalarna är amerikaner så finns alla världsdelar reläsningar – gratis. representerade och var femte journalist är utlänning.

Lisa Kirsebom Samhällskontakten då? Ambitionen har frilansande vuxit rejält på senare år. Nu satsar man på Favetenskapsjournalist mily Science Days med fri entré, där barn och och naturvetare vuxna kan se demonstrationer, höra populärvetenskapliga föredrag och testa experiment.

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender APRIL

Vill du jobba som arbetsmiljöingenjör?

Nya utbildningar i Arbetsliv & Hälsa Start hösten 2011 Sista anmälan 15 april Info och anmälan: www.aloha.org.umu.se

1 4 4-5 4 6 7-8 11 13 14

Sista ansökningsdag; stipendier inom arbetsmiljö Utveckla dig på Kunskapsdagarna, Jönköping DRF:s kongress 2011, Göteborg Sista anmälningsdag: Riskanalys och riskvärdering Stockholm Meeting 2011, Stockholm Nationell konferens om Vatten, Avlopp och Kretslopp, Uppsala Medlemsmöte i delförbundet Skogsakademikerna, Stockholm Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Malmö Symposium: The effects of top predators on ecosystems and biodiversity, Stockholm

RE A N G F Ö R N AT U R V E TA N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ A.S E N R TA E V R U AT N .

W W L E N DA R I E T PÅ W PÅ G Å N G ? T I P S A K A

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37

ÅR SM ÖT OF EN FÖ E S S ION RE NI NG SAR PR

DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND

Ta möjligheten att vara med och påverka DRF:s framtid!

Anmäl dig till årsmötet på söndagen den 3 april.

För att ta del av årsmöteshandlingarna måste du registrera dig på hemsidan, www.drf.nu, där du kan logga in.

RIKSFÖRENINGEN FÖR KLINISK CYTOLOGI Årsmötet äger rum torsdagen den 7 april kl 16.00 på Högbo Brukshotell, Sandviken.

OBS! Årsmötet är endast öppet för medlemmar.

Mer informaton finns på www.cytodiagnostiker.se

g Ny hö

ur k e l o sk

s!

GRÖN ENTREPRENÖR Naturens, djurens och trädgårdens betydelse för upplevelsen, 5 hp

FORTBILDNING PÅ DISTANS Är du intresserad av naturupplevelser och/eller landsbygdsutveckling? I höst erbjuder SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) en ny fristående högskolekurs, 5 hp.

Kursen är på distans med fyra kursdagar i Alnarp.

Aktuell forskning samt kunskap om entreprenörskap varvas med goda förebilder inom området. Kursen är avgiftsfri.

ANMÄLAN kan göras från den 15 mars men senast den 15 april 2011 genom att gå in på www.studera.nu.

För att söka efter kursen; ange anmälningskod SLU10253.

Mer info finns på http://fortbildningalnarp.slu.se Har du frågor så kontakta Lena Johnson, Omvärld Alnarp, 040–41 52 69 eller lena.johnson@slu.se.

k!

Ny bo GRÖN ENTREPRENÖR

Naturupplevelse och hälsa –forskningen visar vägen

BIOMEDICINSKA ANALYTIKERFÖRENINGEN kommer att ha årsmöte i Stockholm lördagen den 9:e april kl. 13.00.

Mer information finns på www.bmaforeningen.se

VA R M T VÄ L K O M N A !

Johan Ottosson Susanna Lundqvist Lena Johnson

För dig som är intresserad av Naturupplevelse och Hälsa Beställ boken på http://fortbildningalnarp.slu.se

38

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

0nVWH I|UVlNULQJDU YDUD VYnUW" 7LOOK|U GX GHP VRP YDUNHQ W\FNHU DWW GHW lU UROLJW HOOHU OlWW DWW YlOMD I|UVlNULQJVVN\GG" 'X NDQVNH LQWH HQV lU VlNHU Sn RP GX KDU GHW VN\GG VRP GX EHK|YHU" (OOHU RP GX UHQW DY lU |YHUI|UVlNUDG" 9L Sn $NDGHPLNHU)|UVlNULQJ YLOO J|UD GHW HQNODUH I|U GLJ DWW EOL UlWW I|UVlNUDG 'lUI|U YlOMHU YL XW I|UPnQOLJD I|UVlNULQJDU VRP ILQQV Sn PDUNQDGHQ VRP YL VHGDQ SDNHWHUDU Sn HWW VlWW VRP J|U DWW GX InU GHW ElVWD VN\GGHW I|U MXVW GLJ 'HW HQGD GX EHK|YHU DQJH lU KXU GLQ IDPLOMHVLWXDWLRQ VHU XW RFK XWLIUnQ GHW InU GX HWW NRPSOHWW I|UVlNULQJVSDNHW .UnQJOLJDUH lQ Vn W\FNHU YL LQWH GHW VND YDUD

%HV|N RVV Sn ZZZ DNDGHPLNHUIRUVDNULQJ VH RFK J|U IDPLOMHVN\GGVWHVWHW

1DPQO|VW

TA UT SVĂ„NGARNA! Boken Skogstokig ger praktiska tips till dig som har egna idĂŠer om hur du vill skĂśta skogen. Lite tokiga idĂŠer som kan fĂśrgylla din skogliga vardag.

Vad sägs om att skapa profitskog, jaktskog, 1700talsskog eller kÜrsbärsskog. SkÜt skogen pü det sätt du drÜmmer om! Kompromissa inte!

Boken kÜper du i SKOGENs nya webbshop pü www.skogen.se frün och med 29 mars. Där kan du provläsa lite ur boken innan du slür till. Det gür även bra att beställa pü 08-412 15 90.

NYHET! Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

39

MEDLEMSNYTT

F Ö L J D I N M AG K Ä N S L A O C H D I N PAS S I O N . H A G Ä R N A E N P L A N , M E N VA R S Å F LE X I B E L AT T D U K A N VÄ X L A S PÅ R .

D E T VA R N ÅG R A AV D E T I P S S O M U N G A N AT U R V E TA R E F I C K AV S I N A M E R E R FA R N A F O R S K A R KO LLE G O R PÅ N AT U R V E TA R N AS K A R R I Ä R S E M I N A R I E R U N D E R VÅ R V I N T E R N .

Krokiga vägar till drömjobbet K A R R i ä R T i P S Mycket inspirerande, tycker Jonas Eriksson, som går tredje året på sin doktorandutbildning i molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

– Jag gillar särskilt tipset om att framhålla meriter som att ha coachat ett fotbollslag när man söker jobb. Den erfarenheten har jag själv.

LUST oCH PASS ioN

Lika nöjd är Elina Hjertström, nybliven doktor inom medicinsk biokemi, specialiserad på alzheimer.

– Jag hade förmånen att få personlig cv-coachning från Naturvetarna. Det var verkligen vär-

defullt, där jag bland annat lärde mig att inte skicka med publiceringar när man söker jobb utanför akademin.

De räknar inte med att karriären kommer att gå som på räls.

– Det är lite upp och ner, man får inse att det kan ta tid innan man får drömjobbet, säger postdok Jonas Eriksson. Å andra sidan visade kvällens talare att vägen fram till målet ofta är krokig.

DRiVKRAfT oCH KREATiViTET

Lars-Erik Nyström, forskningschef vid GE Healthcare, tecknar en bild av vilka medarbetare de vill ha.

– Matte, fysik och kemi är grunden, vi vill ha experter som kan de biologiska processerna.

Men lika viktigt är personliga egenskaper som drivkraft, kreativitet och idérikedom.

Tröskeln in till GE Healthcare är hög utan att vara avskräckande.

– Vi tittar bortom nuet och bedömer potentialen att kunna leda och motivera sina medarbetare, liksom om de sökande är lagspelare eller individualister.

De som är disputerade på GE Healthcare jobbar inte bara med forskning. Marknad, försäljning och produktutveckling växlar doktorerna mellan.

Kenneth alness är vd för två företag som sp HA GäR NA E N PLAN

Även Kenneh Alness, vd för de två företagen Bioagri och Incotec, karriärväg har varit krokig.

Erfarna kollegor inspirerade unga forskare V ä G V A L Ska man stanna kvar i universitetsvärlden eller söka sig ut i näringslivet? Det är frågan för många av dagens unga forskare. På Naturvetarnas seminarium ”Karriär och forskning” i Göteborg fick unga naturvetare inspiration och tips av

kollegor som delade med sig av sina egna forskarkarriärer. lrica Marklund, Konsultansvarig på Proffice Life Science Väst, har låtit magkänslan vägleda henne i karriären, från cell- och molekylärbiologi till rekrytering, eller ”Från cell till människa”, som hon kallade sitt föredrag.

Hon rekommenderar rörlighet i karriären, inte minst för att det kan leda till att man upptäcker nya sidor hos sig själv.

GöR M E DVETNA VAL

Maria anvret fick många frågor.

40

N A T U R V E TA R E

N R 3 2 0 11

Maria Anvret utvecklade temat i sitt föredrag, och gav tips på hur man kan ge magkänslan lite hjälp på traven, och göra medvetna val som leder till att man utvecklas. Hon gav rådet att samla en kärna av personer

kring sig som man litar på och som kan fungera som bollplank inför de ”ja” och ”nej” som avgör karriärens riktning.

– Varje steg man tar ska addera något till en själv. Om du tackar ja till något där de vill ha mycket av dig, men du själv inte får så mycket, då är du inte lika intressant längre efter det, när du har gett allt, sade Maria Anvret.

Hon är molekylärbiolog i botten och har arbetat inom såväl akademin som läkemedelsindustrin och jobbade för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, innan hon fick det jobb hon har idag, som professor i innovation och entreprenörskap vid Sahlgrenska akademin.

TYD LiGAR E KAR R iäRVäGAR

De allra flesta disputerade naturvetare lämnar akademin, men för den som vill stanna – eller komma tillbaka – finns det gott hopp om att karriärvägarna ska bli mer lättöverskådliga framöver. David Turner, prefekt för den Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, redogjorde för den nya tjänstestrukturen, i kölvattnet av regeringens autonomiutredning.

Han hoppas att universiteten nu ska lyckas skingra det han kallar för ”det grå molnet”, där forskare har hankat sig fram på tidsbegränsade anställningar i väntan på en fast tjänst, men utan några tydliga riktlinjer för hur de ska uppnå den.

– Det värsta exemplet jag har

nya kontakter. Pausmingel på Hotell Eggers i Göteborg.

pringer ur forskningsidéer.

– Lusten är min starkaste drivkraft. Ha gärna en plan, men var flexibel och våga frångå den.

Båda företagen springer ur

forskningsidéer. Bioagri har utvecklat ett miljövänligt betningsmedel med en bakterie i stället för kemikalier.

Redan under studierna till agronom utvecklade han nya metoder, bland annat en effektiv sprututrustning. Hans innovativa förmåga upptäcktes av Anders Wall som gav ett stipendium till honom.

– För att utvecklas är det viktigt med uppmuntran, att någon annan tror på mig. Det ger självförtroende och en kick i karriären.

sion. Hon är biokemist och disputerade inom cancerforskning.

Hon tackar forskarutbildningen för att hon har kommit dit där hon är i dag.

D U B B LA KoM PETE N S E R

Maria Sörby älskar att leverera.

Maria Sörby, administrativ chef Science for Life Laboratory i Uppsala, tillförde ännu en dimen-

Prefekt David turner vill se tydligare karriärvägar på universitetet.

sett var en person som hade 30 halvårsanställningar i rad. Det krävs inte så lång analys för att inse att det inte är någon bra personalpolitik, sade David Turner,

som propagerade för en fyraårig tjänst, ”biträdande lektor” som den saknade länken mellan postdoktorstudier och lektorstjänst.

Han tog också upp rena lärar-

Men kom ihåg att även specialister behöver kunna administration, ekonomi och ledarskap. Mitt tips är att skaffa dubbla kompetenser, liksom att ta reda på sina drivkrafter. Jag älskar att leverera.

PATE NT PÅ jäSTSVAM P

– Den ger möjligheter och tillträde till många spännande jobb.

tjänster och befattningar som enbart tjänsteman eller ledare som möjliga framtida karriärer inom universitetsvärlden.

– Man är inte begränsad till bara forskning, sade han.

I kaffepausen och under minglet efter seminariet flockades deltagarna kring talarna.

– Särskilt Ulrica Marklunds föredrag var intressant, eftersom jag inte har tänkt stanna inom akademin för alltid, sade Maja Sohlin, postdoktor inom MR-fysik. Jag fick lite tips och idéer.

Sambon Patrik Fors, disputerad kärnkemist, har redan tagit steget till näringslivet och arbetar som konsult på Vattenfall.

Han överraskades till viss del över hur liten skillnaden mellan de två världarna är.

Professorn och vice rektorn vid SLU, Johan Schnürer, framhåller passionen som drivkraft.

– Man pratar mycket om problembaserad inlärning, men jag tror på passionsdriven inlärning.

I trettio år har han jobbat med en jästsvamp som kan tämjas för att producera allt från etanol till probiotika till mjölkkor, som är en patenterad världsprodukt. # LEL

– Jag hittar fler och fler likheter, sade han. Mitt arbete består fortfarande av en frågeställning som jag ska lösa och skriva rapport om. # HM

Patrik Fors har lämnat akademin, Maja Sohlin är kvar.

N R 3 2 0 11

N A T U R V E TA R E

41

MEdLEMSnYtt

Caroline brinner för den svenska modellen Caroline Lindeberg hjälper akademiker i it- och telekombranschen att starta lokala fackliga föreningar på sina arbetsplatser.

– jag brinner för att få människor att förstå att vi är en samtalspartner som vill uppnå precis samma mål som ledningen – att företaget ska gå framåt, säger hon.

P Å P L A t S Det var ett jobb där personalvillkoren inte var de bästa, som fick Caroline Lindeberg att välja att läsa personalvetenskap. Till skillnad från många av hennes kurskamrater, som arbetar inom HR och är företagsledningens högra hand, har Caroline Lindeberg alltid haft ett arbetstagarperspektiv.

Sedan februari är hon lokalföreningsrekryterare för anställda inom IT- och telekombranschen som är medlemmar i Naturvetarna, Sveriges Ingenjörer, Jusek eller något annat Saco-förbund. Och jobbet passar henne som hand i handske.

– Det var inte riktigt givet att jag skulle hamna här, men jag känner att jag sitter på rätt sida av bordet nu, säger hon.

Under utbildningen fick Caroline Lindeberg väldigt lite information om den svenska modellen där parterna på arbetsmarknaden gemensamt reglerar löner och villkor.

– I andra länder går man in och reglerar precis allt. Det gör vi inte i Sverige. Här går fackförbund in och sluter avtal lokalt, och det blir mycket flexiblare, säger Caroline Lindeberg.

För att den svenska modellen ska fungera behövs lokala fackliga representanter som vet vad som händer på arbetsplatsen.

42

n A t U r v E tA r E

n r 3 2 0 11

– Det är många delar av kollektivavtalen som ska regleras, och framför allt drivas, lokalt.

De centrala avtalen kanske inte är optimalt anpassade för alla arbetsplatser och det behövs lokala aktörer som tar vara på frågor om alltifrån lön, övertidsersättning, jourtider och semester till fusioner med andra företag.

Hon tipsar alla som vill starta en lokalförening att de ska ta kontakt med henne eller Naturvetarna för att få hjälp med formalian.

– Men det är också viktigt att men tar en tidig kontakt med HR på företaget. Ta ett förutsättningslöst möte eller en fika och presentera er och visa att vi är här för att vara en input till er om vad som händer på företaget. Poängen är att ni vill åt samma håll i slutändan!

n DE B E RG Ca R o LI n E LI aktuell: Ny på posten som lokalföreningsrekryterare för IT- och telecomområdet.

Född: 1983 i Stockholm.

Utbildning: Personalvetare.

Fritid: Klubben och festivalen ”Popaganda”, stå-upp-komiker.

Dröm: Att få alla arbetsgivare och arbetstagare att förstå den svenska modellen, särskilt unga. Det är en vinst för alla att arbetstagarna mår bra.

Caroline var med och startade en lokalförening, som hon blev ordförande för, och tycker inte att man ska låta sig avskräckas av att kollegorna inte sitter på samma arbetsplats.

Man kan hålla kontakt via mejl och ha telefonkonferenser.

Caroline Lindeberg arbetar efter en lista med prioriterade företag inom sektorn.

– Men folk tar kontakt med mig också, säger hon. Det går bra att ringa om man så bara vill ställa frågan: ”Vad tusan är en lokalförening?”! # HM

Kon SU LtAr B EtE UtMAn i nG

Många inom IT-branschen jobbar på konsultbasis. Caroline Lindeberg har själv arbetat ett par år på bemanningsföretag, och vet att det är en situation med särskilda utmaningar.

– Man sitter inte på sin arbetsplats, utan ute hos en kund, och har i praktiken två chefer, arbetsgivaren och kunden. Dessutom finns alla medlemmar hos en arbetsgivare på olika ställen.

REn a E n LoKaLFÖ VI LL DU StaRt

InG?

Vill du starta en akademikerförening på din arbetsplats?

Ta kontakt med Naturvetarna, så får du hjälp med formalian. Om du arbetar i IT- och telekombranschen, kan du vända dig direkt till Caroline Lindeberg, som finns på Sveriges Ingenjörer.

Tänk också på att tidigt ta kontakt med och informera HR eller ledningen på din arbetsplats. Det ger en mycket bättre start, än om ni presenterar er först när ett problem har uppstått.

Kompetens nyckeln till framtiden för life science Många hoppas att den nya innovationsstrategin ska hjälpa svenska uppfinningar inom life science att nå marknaden. En februarikväll samlades företag, branschorganisationer och myndigheter på Hotell Anglais i Stockholm för att diskutera vad branschen behöver. Årets första ”Bubbel och Debatt” arrangerades av fyra aktörer verksamma inom life sciencebranschen – Naturvetarna, Sweden Bio, Apotekarsocieteten och tidningen Kemivärlden Biotech. Efter champagne och snittar på egen bekostnad, vidtog upprättandet av en veritabel önskelista över vad som ska ingå i innovationsstrategin, som kommer 2012. Sune Rosell, styrelseledamot i Umeå-företaget Creative Antibiotics slog fast att svensk life science är i kris.

– Ingen växer, ingen tjänar pengar. Vi är ett antal småbolag, sade han, och fick medhåll av Anna Sandström, handläggare på Vinnova, Verket för innovationssystem.

– Det finns en förbättringspotential, sade hon. Företag påtalar tillgången till sjukvården för kliniska prövningar, kapital i tidiga skeden och kompetens som är svår att köpa in när man inte har stora riskkapitalister på kroken.

i n n o vat i o n

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79

– Jag går på ”Bubbel och debatt” för att hänga med i vad som är på gång i branschen och snappa upp intressanta kunder och kandidater, sade Hanna Sandvall, rekryteringskonsult på Proffice Life Science, här tillsammans med kollegan Sanna Baradaran.

Ganska snart kom debatten att handla om ett ämne som delar branschen i två läger: lärarundantagets vara eller icke vara. Sune Rosell, själv professor och tidigare bland annat forskningschef och vetenskaplig chef inom Astrakoncernen, tycker inte längre att forskare ska ha rätt till sina egna innovationer på det sätt som lärarundantaget ger dem.

– De flesta små bolag går kaputt på grund av konflikter mellan affärsutvecklare och forskare. Vi måste se till att en handfull amatörer inte får bestämma, sade han. jäm för me d USA

Det amerikanska systemet, där universitetet har rätt till uppfinningar istället för enskilda forskare, framhålls ofta som en förebild, men Martin Wikström, programchef för forskning och utbildning på Naturvetarna, gav en mer komplex bild.

– Jag tror inte att skillnaden i innovation mellan Sverige och USA har något med

lärarundantaget att göra. Det handlar snarare om den mer prestigelösa relationen mellan näringsliv och akademi i USA, sade han.

Om Martin Wikström fick önska sig bara en sak i innovationsstrategin, så är det en satsning på kompetens.

– Utan det fungerar inget.

Vi måste kunna attrahera duktiga forskare till Sverige.

Branschorganisationen Sweden Bios medlemsföretag har i undersökningar framhållit kunnig arbetskraft som en avgörande faktor – Kompetens är absolut det viktigaste, men det är också viktigt med skattetrycket, att Sverige ska vara ”business friendly”. Allt som är negativt måste slipas bort, sade projektledare Karin Aase.

Panelen var överens om att det gäller att få regeringen att förstå att life science är en framtidsbransch för Sverige.

– Regeringen måste se till olika branschers unikheter, flaskhalsar och drivkrafter, sade Anna Sandström. # HM

O R D F Ö R AN D E :

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 A K A D E M I K E R NA S E R K Ä N D A A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20 AKADEMIKERRÅDGIVNING:

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

NR 3 2 0 1 1

N A T U RV E TA R E

43

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Oreda på jobbet?

Känner du att frågor om lön, friskvård, kompetensutveckling, milersättning och annat inte riktigt fungerar som det borde? För att hitta lösningar behövs en dialog med arbetsgivaren. Men det är svårt att nå framgång på egen hand.

S TA R TA E N LO K A LF Ö R E N I N G !

Den svenska modellen med kollektivavtal och inflytande bygger på att det finns en lokalförening som tar till vara dina intressen. Tillsammans får ni tyngd att föra fram åsikter om verksamheten och krav på förbättringar.

U T B I LD N I N G PÅ W E B B E N

Ta chansen och lär dig mer om hur det fackliga arbetet fungerar genom vår grundkurs på webben.

ww w. na tu rv et ar na .se

N AT U R V E TA R N A HJ Ä LP E R

Kontakta Naturvetarna så kommer någon av våra duktiga ombudsmän och hjälper er att komma igång. Det handlar om allt från formalia till hur frågorna ska drivas för att ni ska lyckas med det ni vill uppnå.

N AT U R V E TA R N A U T B I LDA R

Om det redan finns en lokalförening på jobbet så erbjuder vi utbildning. Vi kommer till er och lär MBL, förhandlingsordning och annat som har med det lokalfackliga arbetet att göra.

Elba Rubilar-Abreu, Vincent Paciello Lundvall och Milla Jonsson är några av våra ombudsmän som kan hjälpa dig att starta en lokalförening.

B L I M E D L E M I N AT U R V E TA R N A och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalificerat nätverk så kan du enkelt bli medlem.

Ä R D U N AT U R V E TA R E

Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap. Ännu enklare är att gå in på, w w w. n a t u r v e t a r n a . s e klicka på ”Bli medlem”.