Naturvetare, nr 8, 2010

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H N U M M E R 8 2010

Så kan Sverige slippa en miljökatastrof

TE MA

:

s Finan ar g n i r k försä

&

HYDROLOGER VARNAR FÖR BRISTER I VATTENFÖRVALTNINGEN SÅ MAXAR DU PENSIONEN

SID 12

MODERNT AVTAL FÖR STATEN

SID 11

MÖT NOBELPRISENS VARDAGSHJÄLTAR

SID 18

Nominera pristagare till skogsbranschens utmärkelser Genom Föreningen Skogen delar skogsbranschen varje år ut Greve Carl Bernadottes Skogspris till en person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster. Styrelsen bjuder in medlemmar i Föreningen Skogen att nominera pristagare.

Inbjudan gäller även utmärkelserna Guldkvisten och Silverkvisten.

Priserna delas ut av H.M. Konungen på Skogsnäringsveckan den 12 april 2011.

Förslag med upp till en hel A4-sidas motivering skickas med post eller epost till föreningens kansli, Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se. För mer information och mottagare under 1900-talet se www.skogen.se under ”utmärkelser”.

Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se • 08-412 15 00

Innehåll Opinion

N r 8 2010

sid 4

Ledare: Investera i kunskap nu!

Kommentarer från webben

Nyheter

sid 6

Vattenkartläggning kan förhindra miljökatastrof Vad kommer efter forskarassistenten?

Duellen: Är värdet av DNA-tester överdrivet?

Tema finans & försäkringar

sid 12

Så får du pensionspengarna att växa Tveksamt att köpa pensionsförsäkringar Se upp för miljö- och etikfonder Bolag som försäkrar försäkringsbolag

Vetenskap

sid 18

Nobelprisen 2010. Läs om naturvetare som tillämpar de belönade upptäckterna.

Karriär

6 14

sid 22

Inspiratören: Biomedicinska analytiker roterar och spar pengar Manualen: Bygg ditt varumärke genom Face book Chef: Peka med hela handen - i början Fråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

lediga jobb sid 30 Spanar in

sid 34

Gästkrönikör: Gunnar Wetterberg | Sverige borde höja ribban till 1,2-1,5 procent

medlemsnytt

24

sid 37

Nu kommer miljöjobben inom miljöteknik

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 0345–8296 Upplaga: 32 500 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 16 december med annonsstopp den 2 december. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribent i detta nummer: Margareta Eldh Omslagsbild: Georgia Destouni Fotograf omslagsbild: Renato Tan Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM journalist 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Regeringen blundar för vattenfrågan Vill du veta om du bär på någon ärftlig sjukdom som kan bryta ut senare i livet? Med ett enkelt DNA-test över nätet kan du få svar, i alla fall enligt testföretagen själva. En förhöjd risk gör att du redan nu kan sätta in motåtgärder och minska risken för att drabbas av en ärftlig sjukdom.

Sant eller falskt? Det tvistar experterna om. Professorn i molekylär patologi Johan Björkegren, som själv är medicinsk rådgivare i ett DNA-analysföretag, menar att vi ska avdramatisera gentesterna och ge möjlighet för dem som bär på en sjukdomsgen att ändra livsstil.

Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, menar att dagens DNA-tester har en låg precision och skapar onödig oro. Dina föräldrars och far- och morföräldrars livslängd och sjukdomar ger än så länge bättre svar på framtida sjukdomar än gentester, enligt Niklas Dahl.

Läs den spännande duellen dem emellan i tidningen.

Missa inte heller hydrologen, som varnar för att en giftkatastrof liknande den i Ungern kan inträffa även i Sverige. Georgia Destouni och hennes kollegor vid Stockholms universitet ser stora brister i svenska myndigheters kunskap om riskerna att föroreningar sprids i våra vatten.

Hon menar att den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö, som sjösätts nästa sommar, inte gör saken bättre. Ansvaret för våra hav och vattendrag blir ännu mer splittrat mellan olika myndigheter. Den risken påpekade Naturvetarna i sitt remissvar till regeringen i våras.

Regeringen verkar inte förstå eller blundar för att grund- och markvatten påverkar våra hav och vattendrag. Det som händer på land har i allra högsta grad bäring på tillståndet i våra hav och vattendrag. Det bär giftkatastrofen i Ungern en tragisk vittnesbörd om.

ch e fR e daktör

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

3

LE DAR E N

T H O M AS M A LM E R , F Ö R B U N D S D I R E KTÖ R

Investera i kunskap nu!

Nu har jag kommit i ordning på Na-

svartjobben men knappast bidra till fler välavlönade naturvetarjobb.

turvetarnas kontor och ser ut över Sickla köpkvarter. Det som en gång i tiden var Atlas Copcos tillverkningscenter med tusentals anställda har nu blivit ett shoppningcenter – en illustration av en allt snabbare globalisering.

Det av regeringen tillsatta Globaliseringsrådet presenterade förra året analyser av Sveriges situation i globaliseringen och vilka utmaningar vi står inför. Många förslag visade vad Sverige behöver göra, allt från FoU-avdrag och förbättrad grundskola till reviderat skattesystem. Dessa förslag som så väl behövs verkar regeringen parkerat långt ned i arkivet.

Västvärlden har svårt att konkurrera med Asien när det gäller produktionskostnader samtidigt som de asiatiska marknaderna växer. Kina är inte bara världens största bilmarknad, de har också två tredjedelar av världens solvärmeinstallationer.

Ord och övergripande strategier räcker

Kina är en mix av rikedom och fattig-

dom samt diktatur och hyperkonkurrens.

I absoluta tal har Kina större FoU-investeringar än Japan. Och det går undan. Företaget Huawei, som idag är en av Ericssons svåraste konkurrenter, är bara 22 år gammalt. Billig arbetskraft finns fortfarande men den växande marknaden och kunskapen blir allt viktigare motiv för företag att investera i Kina.

Naturvetenskap är grunden för mycket

av Sveriges välstånd. Med EU:s starkaste offentliga finanser och stor export har vi ett gott utgångsläge. När andra länder behöver spara sig ur krisen har vi möjlighet att investera i kunskap för framtiden för att konkurrera med kunskap och kreativitet och inte med låga löner. För att lyckas måste vi ständigt förnya oss, ligga i kunskapsfronten och vara attraktiva för företag att verka och investera i.

NATU RVETAR NA HAR E N VI KTIG ROLL ATT S PE LA I SAM HÄLLSUTVECKLI NG E N Så hur ser då den nyvalda regeringen

på detta? ”Sverige ska förbättra sitt företags- och innovationsklimat. En innovationsstrategi ska tas fram”, skrev man i regeringsförklaringen. I budgetpropositionen hittar man ordet forskning 85 gånger, innovation 108 gånger och naturvetenskap två gånger. Men konkreta förslag lyser med sin frånvaro, bortsett från förslaget att utreda halverad moms för restauranger. Det skulle möjligen minska

t h O m a s m a L m e r , förbundsdirektör Naturvetarna thomas.malmer@naturvetarna.se

4

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

inte långt i en värld där vi varje dag måste förtjäna vårt välstånd i stenhård global konkurrens. Regeringen måste våga investera i utbildning, forskning och innovation så att vi kan leva gott också i framtiden. Naturvetarna har en viktig roll i att visa hur kunskap blir nya jobb och lyfta dessa frågor i samhällsdebatten. Världen väntar inte på Sverige – regeringen behöver investera för framtiden nu.

nu börjar tidigare forskningssatsningar på miljöteknik ge resultat med nya miljöjobb för naturvetare.

regeringens passiva inställning till framtidssatsningar i budgetpropositionen

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Vaddå god arbetsmarknad? johan Löfstrand talar om ”god arbetsmarknad för naturvetare” - det känner jag inte alls igen. Jag skulle kunna tänka mig att byta arbete med honom.

(Om jag får välja parti själv förstås.) jOhan

naTU rVETar E g ö r nYTTa I r I ks Dag E n. f rÅn naTU rVETar E n r 7-2010

Naturvetare är överrepresenterade i riksdagen att verka för fler naturvetare i riksdagen kan ju tyckas förmätet när de redan är överrepresenterade där. Under en procent av Sveriges vuxna befolkning är naturvetare men i riksdagen sitter fyra procent. Det skulle ju kunna vara så att naturvetare är bättre än andra människor och därför borde styra över dem förstås. anders jOhanssOn

LÄSARBREV

Kärnkraft är en fråga om etik jag invänder mot att kärnkraftfrågan bara skulle vara politisk som KVA hävdar i Naturvetaren nr 7-2010. Frågan är huvudsakligen etisk och moralisk eftersom avfallet vi lämnar är aktivt längre tid än vi kan överblicka. Det avgör frågan. Det handlar om etthundratusen år framåt, lek med tanken att för lika lång tid tillbaka i tiden korsade de första människorna det torrlagda Röda havet. Hur kan vi ens tro att vi kan kommunicera avfallets farlighet till de som hittar tunnorna i oktober år 102 010! Vilka tror vi hittar dem?

B I O DYnaM I s kT J O r D B r U k kan räD Da ö sTE r sJ ö n, f rÅn naTU rVETar E n r 6-2010

Ockult jordbruk passar inte i Naturvetare Om ni som skrev och publicerade artikeln om biodynamisk odling lagt bara någon minut på att ta reda på vad biodynamisk odling egentligen är, hade ni hittat svaret: ockult jordbruk. Varken mer eller mindre. www.faktoider.nu/biodynamiskt.html peter OLaUssOn

VaD kO M M E r E fTE r fO r s karas s I sTE nTE n? s E s I D 10.

Vi vill se en separat karriärväg för forskare en viktig diskussion som pågår och där Saco-förbunden har olika uppfattningar är om det bara skall finnas en karriärväg för lärare (oberoende av om man forskar eller undervisar eller både och) eller om det även skall finnas en karriärväg för forskare. De flesta naturvetare på min arbetsplats, forskningslabb inom medicinsk fakultet, anser att det måste finnas en separat karriärsväng för forskare. rUne nILssOn

VI VILL Veta Vad dU tyC Ke r!

Säg din mening och skriv en insändare.

Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

per WIhL, KemIst

s K I C K a d I n I n s ä n d a r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

5

n y h eter

Vattenkartläggning kan förhindra miljökatastrof En giftolycka liknande den som inträffat i höst i Ungern kan ske i Sverige. Det anser hydrologer vid Stockholms universitet som pekar på stora brister i den svenska Hann A M eerve l d renat o tan vattenförvaltningen.

TEXT

6

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

tigheten var betydligt lägre, så var volymen större än i höstens ungerska miljökatastrof.

– Det var stor dramatik när det hände, men det är klart att det kan hända igen och ansvarsfrågorna måste redas ut.

Det finns ett generellt problem här som vi måste ta tag i, säger Georgia Destouni.

Går att föruts e

I ett forskningsprojekt som har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har hon tillsammans med två kolleger sammanställt en rapport som visar hur man skulle kunna förutse och begränsa de farligaste effekterna av föroreningarna.

Ett av budskapen i rapporten är att koncentrationen av ett ämne som läcker ut ofta spelar mindre roll för miljöeffekterna vid ett utsläpp än till exempel nedbrytningen av ämnet i vattnet och markens skiktning.

Därför går mycket av miljöriskerna att förutse genom att kartlägga förhållandena nedströms från en potentiell föroreningskälla.

– Idag är det väldigt mycket

f oto: B o li d e n / L a r s D e va ll

Arbetet med att sanera mark och vatten som drabbats av det röda giftslammet från Magyar Aluminiums anläggning utanför staden Aikaj i västra Ungern har bara börjat. Även om man lyckas sänka det dödligt höga pH-värdet på restprodukterna från aluminiumframställningen, finns tungmetaller som bly, arsenik och krom kvar. Efter att utsläppet från den brustna dammen färgat floden Mascal röd och dödat allt liv i den, för vattnet gifterna vidare ut i Donau.

Bland andra svenska experter ger nu råd kring saneringen, men hydrolog Georgia Destouni och hennes kollegor vid Stockholms universitet ser stora brister i svenska myndigheters kunskap om riskerna att föroreningar sprids i våra vatten. De menar att en liknande olycka kan inträffa i Sverige.

– Det har ju inträffat här.

Det senaste uppmärksammade dammbrottet skedde vid koppargruvan i Aitik år 2000, säger Georgia Destouni.

Då läckte 1,6 miljoner kubikmeter vatten med en förhöjd kopparhalt ut. Även om gif-

forskning

FO T O

Dammbrott har skett även i Sverige. År 2000 läckte vatten med förhöjd kopparhalt ut från dammen vid gruvan i norrländska Aitik.

fokus på gränsvärden för enskilda ämnen, säger Georgia Des-touni. Istället borde man prioritera högriskområden.

Pågåen d e proce ss

Ett annat budskap är att det kan ta årtionden innan man kan

överblicka effekterna av ett utsläpp. Olyckor sätter fokus på riskerna när gifter sprids i miljön, men föroreningen av vårt vatten är i själva verket en ständigt pågående process.

– Jag skulle säga att den långsamma kontinuerliga förore-

förVALtN i NG E N AV SötVAttE N Är i DAG frAG M E NtE rAD PÅ MÅNGA OLi kA MyN DiG H EtE r

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

7

ningen är allvarligare än de stora olyckorna även om olyckor såklart är mer dramatiska, säger Georgia Destouni. Övergödningen i Östersjön är till exempel resultatet av förorening under lång tid. När vi ser effekterna så har det redan gått mycket långt.

Rapporten riktar forskarna till den uppsjö av myndigheter som har ansvar för sötvattenmiljön, med en förhoppning om att de ska kunna samarbeta och länka sina ansvarsområden och åtgärder.

– Förvaltningen av sötvatten är idag fragmenterad på en massa myndigheter som har ansvar för varsin liten del av vattnet och gör mätningar på olika ställen, säger Georgia Destouni. Den nya havs- och vattenmiljömyndigheten får hand om ytvattenkvalitén, medan naturvårdsverket har hand om marken med alla förorenings-

Egentligen är den långsamma föroreningen allvarligare än de stora olyckorna, anser Georgia Destouni.

! r ä d å l l Ha Ska Jordbruksdepartementet skrotas?

Efter nyår byter Jordbruksdepartementet namn till LandsEskil Erlandsson bygdsdepartementet. Eskil Erlandsson följer i spåren och blir landsbygdsminister.

8

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

– Nej, inte alls. Namnbytet är ett sätt att tydliggöra bredden av vårt ansvarsområde, som rymmer mer än jordbruk. Skog, fiske och livsmedelsförädling ligger också på vårt bord.

Så det är ingen nedprioritering av jordbruket?

– Nej, de gröna näringarna med jordbruk och djur är motorn i företagandet på landsbygden. Jag vill öka den svenska produktionen av mat och energi, liksom stärka jordbrukets konkurrenskraft.

källor runt om ytvattnet, SGU har ansvar för grundvattnet som föder föroreningarna till ytvattnet, SLU mäter koncentrationer av ämnen i vatten, SMHI mäter vattenflödena och Kemikalieinspektionen har ansvar för vissa ämnen, medan ytterligare någon myndighet har ansvar för dammsäkerhet.

Georgia Destouni tror inte att den nya Myndigheten för havs- och vattenmiljö som ska starta sin verksamhet nästa sommar kommer att förbättra situationen för sötvattenförvaltningen.

– Det blir bara ännu en fragmentering för sötvattnet, eftersom den kommer att ansvara för vatten från med vattendragens och sjöarnas strandlinjer. Man skär totalt bort mark- och grundvatten, säger Georgia Destouni. Det verkar finnas en okunskap om hur inlandsvatten hänger ihop med havet. #

nästa år då vi tillför ytterligare 30 miljoner kronor till de runt 140 miljoner som Jordbruksverket och länsstyrelserna förfogar över i dag. Tillsynen är viktig och måste fungera. Den kommer att ligga kvar på länsstyrelsen för att tillsynen ska vara likvärdig över hela landet.

Hur går det för minken?

Hur ska ni säkra djurskyddstillsynen?

– En utredning om djurskyddet för alla djur är på gång och ska redovisas till Jordbruksverket vid nyår. Fram till dess måste minknäringen följa gällande lagstiftning, vilket kontrolleras av landets djurskyddsinspektörer.

– Vi gör rejäla förstärkningar

Vilken hållning har Sverige i

förhandlingarna om EU:s jordbrukspolitik, CAP, inför 2013?

– Vi vill ha större fokus på pelare 2, alltså miljö- och landsbygdsutveckling på bekostnad av produktionsstöden som vi menar ska fasas ner. Sverige driver också linjen att jämna ut stöden, så att historiska stödnivåer spelar mindre roll.

Ser du någon öppning när det gäller odling av GMO-grödor?

– Vi har en gemensam policy inom EU och den ligger fast.

Sverige har genom Jordbruksverket godkänt odling av stärkelsepotatissorten Amflora för industriellt bruk. LEL

NyhETER

DUELLEN Ä r vÄ r d e t av d n a -t e s t e r Ö v e r d r i v e t ?

DNA-tester över nätet är en växande marknad. Många vill veta om de bär på ökad risk för sjukdomar, som kommer till uttryck senare i livet.

Men det råder delade meningar om värdet av DNA-tester och att riskerna för framtida sjukdomar överdrivs. l A R s - E R i k l i l J E B ä c k AV

JA NiklAs dAhl,

professor i klinisk genetik, Uppsala universitet.

information, som kommer med svaren, betonas ibland att det rör sig om relativa risker och risknivåer. irrationella och psykologiska effekter av svaret måste ibland sättas i perspektiv och diskuteras med professionell personal.

Möjligheterna att diskutera svaret med en medicinsk erfaren person finns inte kopplat till analyssvaret.

1. äR VäRdET AV dNA-TEsTER öVERdRiVET?

4. BoRdE sJUkVåRdEN RU-

Ja, informationen för individen har mycket låg precision med dagens tester. svaret ger oftast låga absoluta risksiffror även om de är förhöjda från bakgrundsrisken. information om individens föräldrar samt far- och morföräldrars livslängd och sjukdomspanorama har högre prediktiv precision om livslängd och sjukdomar än dagens kommersiella gentester.

TiNMässigT ANVäNdA sig

2. kAN Vi liTA På dE dNA-

Ja, flera sådana tester är rutinmässigt etablerade inom dagens sjukvård. Gemensamt för dessa genvarianter är att de har ett relativt högt prediktivt värde och hög specificitet. de antas också vara av stor betydelse för patientens val av livsföring, preventiva åtgärder eller behandling för en sjukdom.

öVERdRiVET?

NäTET?

sJUkVåRdEN koMMA ATT

för de tester som jag själv sett - Ja. slutsatserna bygger på vetenskapligt och statistiskt väl genomförda studier.

ökA oM flER dNA-TEsTAR

BEskEd oM RiskER föR fRAMTidA sJUkdoMAR?

risken finns att man övertolkar betydelsen av resultaten med onödig oro som följd. i skriftlig

professor i molekylär patologi, docent i molekylär medicin, tartu universitet och karolinska institutet, medicinsk rådgivare DNA-guide AB 1. äR VäRdET AV dNA-TEsTER

5. kAN BElAsTNiNgEN På

oRoA sig i oNödAN EfTER

JohAN BJöRkEgREN,

AV dNA-TEsTER?

TEsTER soM ERBJUds öVER

3. kAN folk koMMA ATT

NEJ

nej, men dna-testernas betydelse är överdriven. Kliniska genetiker känner sig oroliga eftersom de ser dna som sitt forskningsområde. dna-tester för folksjukdomar, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, ger lika mycket information som biomarkörer i regelrätt bruk i kliniken idag. sådana exempel är ldl-kolesterol (”det farliga kolestolerolet”), CrP (snabbsänkan) och andra risker som högt blodtryck.

sig?

2. kAN Vi liTA På dE dNA-

sannolikt inte med dagens låga precision hos kommersiella tester. vi kan på sikt förvänta oss en ökad precision, vilket ger individen större anledning att vidta åtgärder. detta kan då kräva muntlig information kring resultaten med vårdpersonal men även uppföljning som kräver vårdkontakt. #

TEsTER soM ERBJUds öVER NäTET?

Ja fullt ut, mätningarna håller samma kvalitet som de som utförs i den offentliga vården.

3. kAN folk koMMA ATT oRoA sig i oNödAN EfTER BEskEd oM RiskER föR fRAMTidA sJUkdoMAR?

nej tvärtom, 90 procent av företaget dna-Guides kunder känner sig nöjda eller mycket nöjda med sitt testresultat och 25 procent av alla som testat sig har motiverats till förändringar i livsstilen för att kompensera för de risker de bär på i sina arvsanlag.

4. BoRdE sJUkVåRdEN RUTiNMässigT ANVäNdA sig AV dNA-TEsTER?

det finns flera kliniska forskare som anser att dna-tester redan idag har en viktig roll att fylla i att identifiera och behandla individer som till exempel drabbas av tjocktarmscancer. flera privata vårdgivare ser värdet i dna- tester samt att det finns en stark efterfrågan hos framför allt unga som vill ha mer objektiv information och jämföra med doktorns omdöme.

5. kAN BElAsTNiNgEN På sJUkVåRdEN koMMA ATT ökA oM flER dNA-TEsTAR sig?

det förefaller inte så. tvärtom kan resurser på sikt frigöras från kostsam vård av redan sjuka till preventiv vård av individer med ökad risk för en viss sjukdom. vi borde uppmuntra de som är intresserade av sitt dna, inte reglera och förbjuda. intresset för dna tester är ytterst ett tecken på en ökad hälsomedvetenhet, vilket är det starkaste verktyget mot ohälsa i samhället. #

9

NyhETER

Vad kommer efter forskarassistenten? stora förändringar är på gång inom universitetsvärlden. forskarassistenterna skrotas.

Vad som kommer efter ska avgöras under hösten.

AV

lAR s-E R i k li lJ E Bäck

k A R R i ä R Vä g A R Det var närapå fullsatt i Petrénsalen på Karolinska institutet när Naturvetarna, Saco-S och några andra Saco-förbund bjöd in till diskussion om framtidens karriärvägar och system för anställningar.

I dagsläget har 40 procent av alla personal vid universiteten en tidsbegränsad anställning.

Det vill regeringen ändra på.

Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska gälla från och med 1 januari 2011, med möjlighet för fack och arbetsgivare att förhandla om kortare anställningar.

– Det är vi glada för, tillsammans kan vi lösa detta bättre än regeringen. Det kan bli mer likt de villkor som gäller i näringslivet. När pengarna för ett projekt tar slut uppstår arbetsbrist som är skäl för uppsägning, spekulerade Robert Andersson, förhandlingschef på Sulf. flygAN d E sTART

Det gillade inte en i publiken som menade att grundforskning är annorlunda och bygger på långsiktighet både i finansiering och planering.

– Det är viktigt att skapa struktur och förutsägbarhet i systemen, sa Martin Wikström,

10

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

programchef för forskning och innovation på Naturvetarna.

Han påpekade också vikten av finansiering, behov av utrustning och annan infrastruktur.

– Det gäller att ge forskarna en flygande start med support och möjligheten att bygga upp en forskargrupp med doktorander och postdoktorander.

Han skissade på en möjlig modell som bygger på den amerikanska tenure track, som är en väg till tillsvidareanställning. Med ett eller några års mellanrum ska forskarens insatser utvärderas, där kanske fem års forskning kan leda till en fast tjänst.

Martin Wikström vill se ett system som stimulerar rörlighet, både mellan akademi och näringsliv och mellan universitet.

– Det ska finnas ett tydligt ansvar från universitetens sida och långsiktighet där utgångspunkten är att det ska gå bra för den unga forskaren.

En knäckfråga är hur det ska gå för dem som är inne i systemet i dag.

– Vi måste skapa tydliga övergångsregler för dem som har en pågående forskarassistenttjänst, sa Martin Wikström.

R i s k föR AVhoPP

På vägen ut från mötet fångade jag några naturvetare som bekräftade bilden av osäkerhet.

– Som ung forskare ser jag inga tydliga karriärvägar, så jag välkomnar en förändring, sa Ganela Kustovic, som forskar på kardiovaskulära sjukdomar.

Vad hon ska göra när hennes postdok går ut i maj står skrivet i stjärnorna.

forskarna Ganela kustovic, Gustav Nilsonne och Eva kloskowska vill kunna planera för sin framtid.

Naturvetarnas Martin Wikström vill ge unga forskare en flygande start, med möjlighet att bygga upp en egen forskargrupp.

– Även om jag brinner för min forskning vill jag kunna planera för min framtid. Om osäkerheten kvarstår kommer jag att lämna forskningen, säger hon.

Hon vill se någon form av system med tenure track, ungefär som det KTH har. s PETs foR s kN i Ng

Forskaren Gustav Nilsonne är inne på samma spår.

– Jag vill se ett mer strukturerat system och är optimist.

Bra att man vill satsa på spets-

forskning och höja kvaliteten, säger han och rusar tillbaka till sin forskning i kognitiv neurologi.

Han ser ljust på sin framtid med förhoppningar om att kunna bedriva självständig forskning som docent om fem år.

Eva Kloskowskas framtid är inte lika utstakad. Hennes postdok går ut i maj, så vad som händer med hennes forskning om alzheimer är oklart. Själv är hon gravid och planerar att vara mammaledig. #

Nytt statligt avtal sätter individen i fokus – Glädjande att vi äntligen är klara. Det är ett modernt sifferlöst avtal där medlemmarna själva kan påverka sina löner och villkor, säger Bo Seving, ombudsman på Naturvetarna.

N Y R OLL FÖ R FA CK E T

Saco-S, där Naturvetarna ingår, har träffat avtal med Arbets­ givarverket för drygt 80 000 akademiker inom staten.

- Det nya avtalet ger oss bättre verktyg för den lokala lönebildningen. Det stärker och motiverar våra medlemmar och bidrar till att utveckla de statliga verksam-

heterna, säger Edel Karlsson Håål, ordförande i Saco-S. Det nya avtalet, som är skräddarsytt för Saco-S, ger stabila förutsättningar för ett långsiktigt arbete med löner och anställningsvillkor.

man kunna välja mellan högre pensionssparande, högre lön eller längre semester.

Ny roll för facket

Proce ssavtal

Avtalet löper tillsvidare och är ett så kallat processavtal, som ska stödja den lokala lönebildningen och förtydliga att lönerevision sker varje år.

Tanken är att den individuella lönesättningen ska motivera medlemmarna så att också verksamheten utvecklas.

Möjligheterna att träffa enskilda överenskommelser ökar. Det innebär att Naturvetarnas medlemmar i ökad

Bo Seving ger goda råd och coachar medlemmarna.

utsträckning själva kan påverka sina villkor så att de bättre passar den egna livssituationen. Exempelvis ska

- Naturvetarna ska ge stöd och råd. Men det är individen själv som ska välja innehållet. Det fackliga uppdraget blir därför lite annorlunda, där vi fungerar mer som rådgivare och coacher, säger Bo Seving.

Men det finns också utmaningar.

- Tillsammans med Arbetsgivarverket ska vi nu se till avtalet tillämpas på rätt sätt. Vi kommer att göra stora gemensamma satsningar för att uppnå det, säger Edel Karlsson Håål. LEL

Ny tan kesmedja för internationella s kogs frågor

B iomedici ns ka analy ti k e r möt tes i Stock holm

Ett nytt sekretariat för internationella skogsfrågor, SIFI, såg dagens ljus 21 oktober. Det är en oberoende tankesmedja som springer ur en kommitté som har jobbat med frågorna i tio år och som kommer att fungera som styrgrupp till sekretariatet.

– Vi gör omvärldsanalyser, anordna seminarier och tar fram information på ett tillgängligt sätt, säger Fredrik Ingemarson, projektledare för sekretariatet, som har sitt säte på Kungliga skogsoch lantbruksakademien, KSLA, i Stockholm.

SLU och KSLA står som fi-

n ä tver k

ana ly s

nansiärer till en början. Det händer mycket på den internationella skogsarenan, som påverkar den svenska skogsnäringen.

– Klimatfrågan är förstås het, liksom markresursen, där produktion av skog, mat och energi konkurrerar om både mark och vatten. Handelsfrågor, den ekonomiska utvecklingen och trender i byggindustrin påverkar oss i hög grad.

Bland annat vill vi stimulera till ökat byggande i trä.

Läs mer på www.sifi.se, där även nyhetsbreven, som kommer ut varje kvartal publiceras. LEL

– Vi hade ett mycket givande möte i syfte att främja samarbete och dra nytta av varandras erfarenheter, säger Monica Fröjd, biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhus.

Hon var en av arrangörerna till det nordiska mötet för biomedicinska analytiker som jobbar med transplantationsimmunologi. Av 60 möjliga var 40 personer med på mötet på Karolinska universitetssjukhuset i september.

I Sverige finns det sex labb som utför utredningar inför transplantationer av organ och stamceller. I Nor-

ge, Finland och Danmark finns ett motsvarande labb i varje land.

– Även om vi använder samma metoder så jobbar vi väldigt olika mellan de olika labben.

En het fråga just nu för de svenska biomedicinska analytikerna är att en del av den långa upplärningstiden ska ge universitetspoäng.

– Vi tänker oss att man varvar praktik och teori under upp till ett och ett halvt år, ungefär på samma sätt som läkarna har sin ATtjänstgöring, säger Monica Fröjd. LEL

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

11

FINANS – FÖRSÄKRING

n e p s n o i s n e p u Så får d

18,5 = 5 , 2 16 + 8,5 procent av din

tt 1 ipen är a ionen i  Princ s till pens tt ä vs a t s inkom systemet. pensions a ig tl ta s t de nerna rar pensio t finansie n e dag. c i ro r p  16 nsionäre om är pe s m e d r fö era själv plac nt får du e c ro p  2,5 P M. genom P

12

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

ngarna att

växa

Tiden är förbi då man på förhand visste vad man skulle få i pension. I dag har du själv makten och ansvaret för om du får guldkant på din tillvaro som pensionär eller om du får LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK suga på ramarna.

Privat pension Tjänstepension

TEXT

D

et bästa sättet att trygga sin ålderdom är att vara attraktiv på arbetsmarknaden och ha en bra lön. Då får man också en hög pension eftersom pensionen grundar sig på livsinkomsten, säger Jonas Lindmark, analyschef och redaktör på fondanalysföretaget Morningstar.

Han förklarar att det är grunden för en bra pension, som kan spetsas med att göra bra val, både när det gäller PPM och tjänstepension, som arbetsgivare med kollektivavtal betalar in till sina anställda.

– Se pensionen och sparande som en helhet, där säkra placeringar av tjänstepensionen kan balanseras med högre risk för PPM-fonderna. Om tjänstepensionen har en global tyngdpunkt kan PPM inriktas mot svenska fonder.

L Ä R D I G SYS T E M E T

Jonas Lindmark menar att det finns goda skäl att själv sätta sig in i detta för att inte bli lurad. Framför allt handlar det om att se till helheten och sin egen situation.

Hur ska jag då lyckas med PPM och ITP? – Välj en bra förvaltare, sprid riskerna och välj fonder med låga avgifter. Tänk på att duktiga förvaltare kan byta fond, därför bör du minst en gång om året kolla vem förvaltaren är. Även sina val bör man se över och justera minst en gång per år.

– Fonden kan när som helst byta storlek och strategi beroende på vem som är förvaltaren. Det är inte så krångligt att ta reda på. Fondernas rapporter hittar du på fondbolagens hemsidor.

L ÅG A AVG I F T E R

Men om jag inte är aktiv, utan vet av erfarenhet att jag inte kommer att röra fon-

derna på några år. Hur ska jag tänka då?

– Då är det låga avgifter som gäller. Du gör också klokt i att undvika de mer specialiserade fonderna. I en globalfond eller en Europafond ger man förvaltaren frihet att flytta pengarna, vilket bör löna sig om förvaltaren är duktig. Väljer du i stället en smal fond tar du själv ansvaret att välja rätt och litar på att valet fortsätter att vara rätt.

MAXIMERA RISKSPRIDNINGEN GENOM ATT VÄLJA FEM OLIKA PPM-FONDER Jonas Lindmark menar att det sällan ger betalt för den ökade risken att placera alla pengar i en smal fond.

– Ännu ett tips till den passiva fondspararen är att maximera riskspridningen genom att välja fem olika PPM-fonder, vilket ger bättre riskspridning utan att avkastningen behöver påverkas negativt. Fler fonder än så får man inte välja.

G R AT I S AT T BY TA F O N D E R

Han påpekar att det är gratis att byta fonder hos PPM och att det inte påverkar skatten.

– Sett till hela ditt sparande är det bäst att göra ändringar i PPM. Om du är en aktiv fondsparare så är ett tips att lägga www. pensionsmyndigheten.se som en favorit i din dator.

Hur går det om jag är helt passiv och inte väljer PPM-fonder alls?

– Då hamnar pengarna i 7:e AP-fonden, som tidigare har fått kritik för att de har spelat för högt. Nu är soffliggarens pengar generationsanpassade med en lägre risk för dem som är äldre än 55 år.

Jonas Lindmark påminner om att PPM utgör en rätt liten del av den statliga pensionen.

Allmän pension

– Efter tio år med PPM har den genomsnittliga spararen knappt 60 000 kronor, medan de med högre inkomst har sparat runt hundratusen kronor. I början när pengarna inte har hunnit växa spelar valet mindre roll. Då kanske det är bättre att satsa på karriären än att placera sina fonder.

P E N G A R N A VÄ X E R

För en 50-åring är det annorlunda.

– Med mer pengar är det viktigare att välja rätt, vilket gäller både för PPM och tjänstepensionen, som för de flesta betyder mer för pensionen. #

PPM-TESTA DIG Är du osäker på vilka PPM-fonder du ska välja? Då kan du gå in på www.morningstar. se och klicka på ”verktyg”. Där kan du göra ett PPM-test och få tips på lämpliga fonder utifrån din speciella situation. Där hittar du också information och argument för de olika fonderna.

Du får också veta fondens ”rating” som är ett slags betyg, som baseras på mer än historiskt resultat. Ratingen bygger på en matematisk modell med hänsyn till fondens avgift och risknivå. Hög risk sänker betyget.

Varje år brukar tidningen Dagens Industri utse årets förvaltare, där man tittar på de bästa under året, det långsiktiga resultatet och om den passar småsparare. Det intressanta är att flera av förvaltarna har placerat sig högt på listan flera gånger, så det verkar vara en topplista att lita på..

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

13

FINANS – FÖRSÄKRING

Tveksamt att köpa pensionsförsäkringar För att dryga ut pensionen är det många som varje månad betalar in pengar till en privat pensionsförsäkring. Men det är inte så säkert att det är en lönsam affär. En av nackdelarna är att man låser in pengarna till 55-årsdagen.

– De flesta har sparbehov för ett kortare perspektiv mitt i livet, när barnen bor hemma och eventuella huslån ska avbetalas. De flesta har alltså betydligt lägre omkostnader som pensionär än när de är mitt uppe i livet, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar.

Han menar att det finns anledning att lita på det allmänna pensionssystemet i kombination med de pengar som arbetsgivaren betalar in som tjänstepension.

– Det bygger på att man omfattas av kollektivavtal där arbetsgivaren gör avsättningar för tjänstepension. Sammantaget får

många en högre levnadsstandard som pensionär än som yrkesverksam.

Jonas Lindmark är inte heller så säker på att det är bättre att skjuta upp skatten på de 12 000 kronor som man maximalt får pensionsspara för att få skatteavdraget.

– Om kommunalskatten blir högre än i dag, som en del experter tror, kanske det är bättre att skatta för pengarna i dag.

Hans tips är i stället att köpa aktier eller aktiefonder.

– Genom att köpa aktier i ett investmentbolag så sprider du riskerna utan att själv behöva ha kunskap om de olika företagen.

Fonder kan vara bekvämare men det kostar i avgifter.

Att bankerna är offensiva i sin marknadsföring av bundet pensionssparande har en naturlig förklaring.

– Bankerna tar ut en avgift som de får in under en lång tid. Därför rekommenderar de gärna fonder med höga avgifter, säger Jonas Lindmark. #

Se upp för miljö- och etikfonder Många naturvetare frågar efter etikoch miljöfonder. Det finns en vilja att pengarna används till projekt som gör nytta och har en etik- och miljöprofil.

Men det är lätt att gå vilse och bli lurad. En undersökning som Svenska Dagbladet har gjort visar att både etiska och miljövänliga förvaltare, som till exempel KPA, investerar i miljövidriga projekt. Detsamma gäller bankerna SEB, Nordea, Handelsbanken och Swedbank.

Flera av bankerna rekommenderar globala etikfonder, som investerar i bolag som utvinner oljesand och ifrågasatta gruvbolag.

Granskningens slutsats är att det inte är någon större skillnad mellan etikfonder och vanliga fonder.

– Det visar att det är små möjligheter att påverka företag som bedriver miljövidrig verksamhet. Risken att bli utsatt för bojkott eller hamna vid skampålen är liten, säger

14

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar.

Han menar att man som fondsparare knappast kan påverka företagen genom sina fondval.

– Vill man som privatperson göra något bra för mänskligheten är det bättre att engagera sig politiskt. Sedan kan det kännas bra för mig som privatperson att inte köpa fonder som investerar i oljeutvinning eller annan verksamhet som jag inte gillar.

Jonas Lindmark påminner om att man som aktiehandlare har svårt att påverka bolagen.

– Om jag köper en aktie så går inte pengarna till företaget, utan till den som säljer aktien. Därför har jag som aktieköpare ingen påverkan på företaget.

För den som vill tjäna pengar avråder han från att investera i miljöteknik.

– Jag är skeptisk efter tre år av nedgång.

Bubblan har spruckit. Å andra sidan är aktierna lägre värderade nu och den som tror på uppgång har större chans tjäna en slant. #

Missa inte tjänstepensionen Tjänstepensionen kommer att utgöra en stor del av din framtida pension. Ditt val av fonder avgör hur stor din pension blir.

Så mycket av din lön avsätts till din framtida pension: P R I VATA N S TÄ L L D

Du får själv placera 4,5 procent av lönen upp till cirka 32 000 kronor i månaden och 30 procent på lönedelar däröver, om du är född 1979 eller senare.

För äldre uppgår premien till två procent av lönen, så kallad ITPK. Födda tidigare än 1978 har också en förmånsbestämd pension som är tio procent upp till runt 32 000 kronor per månad och 65 procent på lönedelar därutöver.

Om du inte väljer placeras pengarna i en traditionell försäkring hos Alecta.

KO M M U N -O C H L A N D S T I N G S A N S TÄ L L D

4,25 procent (4,5 procent år 2010) av lönen får du placera själv. Om du inte väljer hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos KPA Pension. Tjänar du mer än cirka 32 000 kronor per månad får du en förmånsbestämd pension på minst 55 procent på lönedelar över det beloppet.

S TAT L I G T A N S TÄ L L D

2,5 procent av lönen får du själv placera. Om du inte gör något val hamnar pengarna i en traditionell försäkring med återbetalningsskydd hos Kåpan Pensioner. Du som tjänar mer än runt 32 000 kronor per månad får även en förmånsbestämd pension. Den uppgår till 60-65 procent på lönedelar över det beloppet. #

KOLL U D R A H

på din pension?

1.

2.

3.

4.

Har du bytt PPM-fonder?

Har du koll på din tjänstepension?

Köper du privata pensionsförsäkringar?

Ditt liv ut som pensionär?

Peeter Päts, agronomie doktor, docent, forskningsrådgivare på Högskolan Väst i Trollhättan Ålder: 52 år

1.

Jag ligger kvar i mitt första val med en fond och följer inte utvecklingen. Har andra fonder hos samma förvaltare och de ligger över index.

2.

Eftersom jag har jobbat i både Norge och Danmark får jag statspension även därifrån.

AMF förvaltar min tjänstepension i tre olika fonder, som jag själv har valt.

3.

tegiska val. Hittills har jag inte brytt mig så mycket, men nu har jag för första gången öppnat det orange kuvertet.

2.

Nej, jag gör ingenting, utan litar på att tjänstepensionen blir bra. Förhoppningsvis är de som förvaltar min tjänstepension bättre än jag på detta.

3.

Nej, jag vill ha pengarna nu. Däremot har jag några räntefonder och sparar på ett sparkonto med lite högre ränta.

Mitt val är att inte välja alls. Och det har inte varit dåligt, till och med bättre än för en bekant som har gjort stra-

4.

Håller mig i form för att få vara frisk även som pensionär.

Jag vill ta för mig av livet och umgås med mina barnbarn, resa och ha roligt. Jag är inte superorolig för min ekonomi, men kan känna viss osäkerhet.

Maria Kaaman, doktor i medicinsk vetenskap, projektledare PR & communication, SwedenBIO Ålder: 32 år

1.

Jag är en typisk soffliggare, som är på väg att resa mig ur soffan och börja engagera mig.

2.

Genom jobbet har vi en rådgivare, som sköter tjänstepensionen åt oss. Det känner jag mig nöjd med. Jag utgår från att rådgivaren har sett till att göra ett nyval så att jag får del av de lägre fondavgifterna.

Seminarium 30 november Kan fiskar känna smärta och uppleva lidande?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 3 december Internationella karriärvägar – svenska och finska erfarenheter inom skogsbruket

Kontakt: fredrik.ingemarson@ksla.se

Seminarium 8 december Foreign investments in developing countries

Kontakt: magnus.stark@ksla.se Håkan Randahl, biokemist, eget företag, ledamot i Naturvetarnas styrelse Ålder: 62 år

Ekologiskt Forum 8 december på Wanås Gods: Ekologiskt lantbruk greppar kvävet

Kontakt: inger.kallander@ekolantbruk.se

Seminarium 9 december Biologisk mångfald efter 2010 – hur kan de areella näringarna ta sitt sektorsansvar?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

1. Jag har valt fonder med

Det blir friskt och aktivt med kajakpaddling, resor och svamplockning, utan oro för min ekonomi.

1.

Nej, har däremot ett eget sparande som ska gå till boende här och nu.

Då ska jag åka till Provence och måla, hitta på roliga saker som jag inte hinner med nu. Jag borde kanske vara orolig för min ekonomi, men det brukar lösa sig. Jag är van att rätta mun efter matsäck.

4.

Ålder: 42 år

3.

4.

Sparar det maximala beloppet på 12 000 kronor, som medger skatteavdrag. Tre olika fonder även där.

Monika Fröjd, biomedicinsk analytiker på Karolinska universitetssjukhuset

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser!

ganska hög risk eftersom det är rätt lite pengar det handlar om. Några av dem är ryska småbolagsfonder. Jag är ingen aktiv sparare och har inte bytt fonder sedan PPM-starten.

2. Har inte gjort något omval för att få lägre fondavgifter, så jag har inte mer än hyfsad koll.

3.

Jag är mer aktiv i min egen aktieportfölj som har stigit med 15-20 procent i år. Har svårt att se att fondförvaltarna skulle göra det jobbet bättre.

På köpet slipper jag fondavgifterna.

4. Jag kommer att jobba vidare som konsult i ungefär samma omfattning som i dag. Kan bli större fokus på iaido, som är en japansk budosport. #

Konferens 14 december Torvmark, en viktig resurs

(samarr med 14th International Peat Congress Stockholm 2012) Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 15 december Framtidens viltförvaltning Presentation av boken ”Vilt, människa, samhälle”

Kontakt: magnus.stark@ksla.se Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se www.ksla.se.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

KSLA_Naturvetaren08-2010.indd 1

2010-10-27 11:51:27

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

15

Han försäkrar försäkringsbolagen Vad är det värsta som kan hända? För de flesta av oss är det en retorisk fråga, men för aktuarie Olof Fält är det en frågeställning som bäst besvaras i form av ett antal scenarier med olika sannolikhet. För att kunna förmedla rätt försäkring åt försäkringsbolag måste han ständigt räkna på riskerna runtomkring oss.

TEXT OCH FOTO:

Stormar kan bli dyra för Olof Fälts kunder.

HANNA MEERVELD

S

äkert har du försäkrat ditt hem, dig själv och din familj, om du har någon. Men har du funderat över hur du kan vara säker på att försäkringsbolaget har råd att betala ut din ersättning den dag då något händer? Jo, de har givetvis försäkrat sig i sin tur.

Hos återförsäkringsbolag.

På det internationella företaget Guy Carpenters Stockholmskontor arbetar 25 personer med att förmedla återförsäkring till försäkringsbolagen i Norden och Baltikum. Fem av dem är aktuarier – försäkringsmatematiker – och Olof Fält leder sedan sex år tillbaka deras arbete med att försäkra försäkringsbolagen och deras risker. Just nu har de bråda dagar. De flesta återförsäkringskontrakt löper över ett år, och går ut vid årsskiftet. Då måste de nya kontrakten redan finnas på plats.

– Något kan ju hända den första januari, säger Olof Fält.

exempel alla personolycksfallsförsäkringar hos ett försäkringsbolag. Den andra är fakultativ återförsäkring där ett försäkringsbolag eller ett så kallat captivebolag, som försäkrar en enda organisation, återförsäkrar en enskild risk, till exempel en industri, ett fartyg eller en fotbollsarena. Det handlar om värden för flera miljarder kronor, och försäkringsbolaget som försäkrar dem måste kunna betala för en skada.

– Återförsäkring är ett alternativ till kapital, och återförsäkringsmarknaden är egentligen en kapitalmarknad, förklarar Olof Fält.

Inget enskilt återförsäkringsbolag vill stå för så stora kostnader ensamt. Därför sprids riskerna alltid på flera bolag, och en del av förmedlarens jobb är att hitta en bra uppsättning återförsäkrare åt sina kunder.

– Vi vet vilka bolag som tycker om vilken typ av affär, säger Olof Fält.

S VA R TA S VA N A R

S PR I D E R R I S KE R

Återförsäkring kan delas upp i två grenar.

Den ena är kontraktsåterförsäkring, där en hel försäkringsportfölj återförsäkras, till

16

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

Det är framför allt vädrets och naturens makter som kan gräva hål i återförsäkringsbolagens kassor.

– Dyrast är orkaner i USA, sedan kommer jordbävningar och översvämningar, säger Olof Fält.

Men även så kallade man made-katastrofer har lett till stora utbetalningar. Det mest kända exemplet är den elfte september.

Idag pågår en dragkamp mellan återförsäkrare å ena sidan och försäkringsbolag och återförsäkringsförmedlare å den andra, där återförsäkringsbolagen vill exkludera skador till följd av terrorism från sina kontrakt.

– Men vi ser till att de inte lyckas! säger Olof Fält.

En kategori av skador som inte går att kvantifiera går under benämningen ”svarta svanar”.

– Ingen visste att det fanns svarta svanar, förrän man steg iland i Australien, förklarar Olof Fält.

På samma sätt hade till exempel ingen i försäkringsbranschen kunnat föreställa sig att asbest orsakade cancer, vilket gav upphov till enorma skadeståndskrav framför allt i USA med åtföljande utbetalningar på ansvarsförsäkringar som gjorde

FINANS – FÖRSÄKRING

STUDENTKRÖNIKAN

Matematik – grunden för allt vårt vetande att många återförsäkringsbolag tvingades i likvidation.

– Vad nästa svarta svan blir vet ingen, kanske nanoteknik, spekulerar Olof Fält.

E N G Å N G PÅ 2 0 0 Å R

Men mer än spekulera kan han och hans kollegor inte göra. Istället räknar de på det som går att föreställa sig.

Oväntade olyckor som kan bli dyra för försäkringsbolag med många personolycksfallsförsäkringar, till exempel. Vad händer om Råsunda rasar? Om två flygplan krockar? Enligt nya EU-regler som snart kommer att träda i kraft måste alla försäkringsbolag och återförsäkringsbolag ha så mycket kapital och återförsäkring att de kan klara av det värsta scenariot som har en sannolikhet att inträffa i genomsnitt en gång på 200 år.

O LO F FÄ LT Namn: Olof Fält Utbildning: Kandidatexamen i matematik, med inriktning på matematisk statistik Jobb: Aktuariechef på återförsäkringsförmedlaren Guy Carpenter, tidigare aktuarie och chef för återförsäkring på Länsförsäkringar Bor: Lidingö Familj: Fru och tre barn Fritid: Matlagning, fiske, båtliv Läser: Håkan Nesser

Inför varje nytt kontrakt förhandlas priserna på återförsäkring om. Har antalet försäkringstagare eller antalet skador stigit under året som gått, kan försäkringsbolagen räkna med dyrare återförsäkring. Den största risken i de nordiska länderna är stormar. Efter stormen Gudrun, till exempel, gick priserna på återförsäkring upp för de svenska och danska försäkringsbolagen.

Flera av jättarna inom återförsäkringsbranschen finns i Europa och det största återförsäkringsbolaget i världen, Swiss Re, försäkrar försäkringsbolag i många länder på den europeiska kontinenten. Om en stor storm drar fram över Europa känner företaget av det rejält.

L ÄT T AT T B L I D U K T I G

Men faktum är att branschen hämtar sig ganska snabbt från katastrofer. När priserna går upp blir det attraktivt att ge sig in på marknaden, och nya återförsäkringsbolag pumpar in nytt kapital. I USA har till exempel den 11 september och orkanen Katrina resulterat i hela egna årgångar av nykomlingar inom återförsäkring, ”class of 2002” och ”class of 2005”.

– Pengarna flyttar dit lönsamheten är bäst, säger Olof Fält.

Egentligen hade han tänkt bli ekonom.

– Jag var lite för lat på gymnasiet, så jag kom inte in på ekonomlinjen, men jag tyckte att det var kul att plugga matte, och eftersom jag ville jobba med något ekonomiskt så blev det försäkring.

Han har inte ångrat sitt val.

– Det är ett fantastiskt spännande jobb, och man får arbeta med ett rätt brett spektrum, alltifrån hästförsäkring till marinförsäkring, säger han.

Det är ganska få människor som sysslar med återförsäkring i Sverige, så det är lättare att bli respekterad inom återförsäkring än att bli Sveriges bästa nationalekonom. #

Matematik! Vad är det? Något svårt? Något vackert! Något abstrakt! Något användbart? Frågan är inte ny. Tvärtom är den väldigt gammal!

Många är de kvinnor och män som under årens lopp gjort avtryck på vår jord och i våra historieböcker. 1900-talets stora politiker och massmördare, renässansens målare och medeltidens författare, de gamla kinesiska imperiebyggarna, en skallig man vi kallar Buddha och en långhårig vid namn Jesus. De har alla det gemensamma att de påverkat världen med sina idéer, uppenbarelser politik och religion. Världen och värden har skiftat. Imperier har skapats och fallit. Blott en sak har genom årtusenden bestått! Pythagoras sats är densamma idag som för 4 500 år sedan.

Platons idéer om en verklighet skild från den sinnliga världen är alltjämt föremål för diskussion.

Efter den sjätte kommer den sjunde såväl som i Gnesta, så och i himmelen!

Matematiken är tidlös och gränslös! De logiska satserna, bevisen, korrilarierna, lemman och axiomen är lika för alla. Det finns ingen kungsväg till matematik. Dess sanningar är lika sanna idag såsom om fem hundra miljarders miljarder år!

Men inte nog med det! De matematiska sanningarna kan också appliceras just här och just nu! Matematiken är för ingenjören vad staffliet är för konstnären, lika viktig för fysikerna som noterna för en musiker och lika oumbärliga för de flesta naturvetare som litteraturen för en humanist.

Med differentialkalkylen utvecklar tekniska matematiker morgondagens teknik och innovationer! Med stokastisk modellering driver finansmatematikerna ekonomin framåt. Med statistisk modellering beskriver matematiska statistiker verkligheten på helt nya sätt!

Logisk, vacker, tidlös, futuristisk, innovativ och användbar. Matematiken är allt detta och mer därtill!

På ett sätt är matematiken grunden för allt vårt vetande.

Idag, igår och imorgon!

E RIK BÜLOW NYUTBILDAD MATEMATIKER

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

17

VETE N S KAP – N OB E LPR I S E N 2010

De forskare vars upptäckter belönas med Nobelpris ska ha gjort ”mänskligheten störst nytta”, enligt Alfred Nobels testamente. Här möter du några av dem som ser till att forskningen bakom årets fysik-, kemi- och medicinpris kommer mänskligTEXT

HANNA MEERVELD

Liv på is. Sandy Christiansen, biomedicinsk analytiker, fryser in de embryon som inte sätts in i livmodern den här gången.

18

N AT U R V E -

F OTO: T H O M AS LÖ F QV I ST / SY D SVE N S K A N S CA N P I X

heten till godo.

MEDICINPRISET

Skapar liv på labb Fler än ett av tio par lyckas inte skaffa barn på naturlig väg.

För dem kan forskningen som i år belönas med Nobelpriset i medicin betyda skillnaden mellan barnlöshet och efterlängtat familjeliv. Sandy Christiansen är ännu inte en fullfjädrad embryolog men hennes arbete i labbet har redan satt minst ett barn till världen.

I

korridoren på Skånes universitetssjukhus’ reproduktionsmedicinska centrum hänger bebisfoton. Föräldrar tittar gärna förbi och visar upp resultatet av klinikens arbete. Sandy Christiansen och hennes sex kollegor på fertilitetsklinikens labb har fullt upp. Varje vecka tar kliniken emot tjugo till trettio par. Läkare plockar ut ägg, och personalen på labbet befruktar dem, odlar embryona och sätter tillbaka ett av dem i livmodern. Arbetsuppgifterna roterar och Sandy Christiansen räknar ut att hon har utfört ett hundratal befruktningar sedan hon började arbeta på kliniken i september i fjol.

– Det är lite speciellt. Man skapar ett liv.

Det är härligt när det lyckas. Man känner verkligen att man gör något meningsfullt, säger hon.

En flödescytometer surrar i bakgrunden under intervjun, medan den avslöjar kvaliteten på spermaprover. Hittills har Sandy Christiansen arbetat med så kallad standardIVF, där man tillsätter spermier till ägg och låter naturen göra jobbet själv. När kvaliteten på spermierna är dålig måste man injicera en spermie i ett ägg med hjälp av en maskin – en teknik som kallas mikroinjektion eller ICSI – intercytoplasmatisk spermainjektion.

Det håller Sandy Christiansen på att lära sig.

– Jag kan ladda maskinen och aktivera spermierna genom att slå på dem, berättar hon.

KRÄVE R E R FAR E N H ET

Sandy Christiansen är utbildad biomedicinsk analytiker och på jakt efter titeln ”embryolog”, som utfärdas av European Society of Human Reproduction and Embryology. För att få den måste man ha minst en kandidatexamen inom life science, till exempel i biomedicin eller som biomedicinsk analytiker.

Sedan måste man ha minst tre års erfarenhet från arbete på en fertilitetsklinik och ha utfört ett visst antal mottaganden av nyplockade ägg, mikroinjektioner och nedfrysningar av befruktade ägg. När man uppfyller dessa

krav får man avlägga en skriftlig tentamen.

Sandy Christiansen kände inte till att man kan jobba med IVF som biomedicinsk analytiker innan hon läste annonsen för det jobb som hon har idag.

– Jag trivs jättebra. Det är spännande och varierande. Man har mycket patientkontakter och jobbar ihop som ett lag, säger hon.

LYCKAS I NTE FÖR ALLA

FYRA M I LJON E R BAR N Redan på 1950-talet började Robert Edwards arbeta för att förverkliga sin vision om provrörsbefruktning som hjälp för ofrivilligt barnlösa. Efter kartläggningar av bland annat hur olika hormoner påverkar mognaden av ägg och under vilka förhållanden spermier kan befrukta ett ägg, lyckades han genomföra den första provrörsbefruktningen år 1969. Idag är provrörsbefruktning eller in vitro-fertilisering, IVF, en vedertagen teknik. Sedan det första provrörsbarnet såg dagens ljus år 1978 har ytterligare cirka fyra miljoner barn kommit till världen tack vare tekniken. En anledning till att Nobelkommittén har avvaktat fram till nu med att belöna forskning som redan har rört vid så många människors liv är att den har väntat in uppföljningsstudier kring provrörsbarnens hälsa. Bland annat är det nu fastställt att provrörsbarnen kan få barn på naturlig väg i samma utsträckning som genomsnittet.

Idag blir mellan 30 och 35 procent av alla par som får IVF gravida vid första behandlingen.

Kliniken i Malmö har nyligen infört ett poängsystem där varje par får insatser värda sex poäng finansierade av landstinget.

En överföring av ett färskt befruktat ägg är värd två poäng.

Naturlig 4. Celldelning Det befruktade ägget börjar Om ägget har varit fryst, dras befruktning dela sig och kallas nu embryo. ett poäng. Ett par kan alltså få till exempel ett färskt ägg och fyra frysta eller två 5. Implantation Embryot fäster vid slemhinnan färska och två frysta. i livmodern, där det fortsätter – Tyvärr är det fortatt utvecklas. farande en del som går 3. Befruktning En spermie befruktar ägget. härifrån utan att lyckas, En reaktion i ägget gör det säger Sandy Christiansen. ogenomträngligt för andra spermier.

Omkring vart femte par står barnlösa efter att 2. Ägglossning ha använt alla sina chanEtt ägg lossnar och börjar sin vandring 1. Äggmognad ser. Vid kliniken i Malmö till livmodern.

Ett ägg mognar i äggstocken. pågår forskning för att öka chansen för graviditet. Ofta är det en biome3. Implantation När ägget har delat dicinsk analytiker eller en sig några gånger, förs det tillbaka in i embrylog som får ge belivmodern, där det skedet att befruktningen ska fästa vid slem1. Äggplockning hinnan. eller celldelningen har gått Med hjälp av en tunn nål plockas mogna 2. Befruktning snett. Förutom de egenägg ur äggstocken.

Spermier tillsätts för att skaper som de kontakterna befrukta ägget. kräver är det också bra om man kan samarbeta och är duktig på att räkna celler om man vill jobba med IVF. – Spermier rör sig snabbt! tipsar Sandy IVF används när spermier och ägg inte kan mötas under normala förhållanden. Vanliga anledningar är Christiansen. # tilltäppta äggledare, för få ägg eller störningar i produktionen av sperma.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

19

F YS I K P R I S E T

Svensk satsning på supermaterial Årets Nobelpris i fysik belönar upptäckten av grafen, ett tvådimensionellt kolmaterial som bland mycket annat ska kunna ge oss snabbare datorer. Forskare i Linköping har utvecklat en metod för att ta fram grafen som lämpar sig för det ändamålet, och de hoppas kunna starta tillverkning i stor skala.

F OTO: M I KA E L SY VÄ JÄ R VI

U

20

pptäckten av grafen är en upptäckt i ordets rätta bemärkelse, eftersom det hönsnätslika kolatomskiktet tillsammans med många andra likadana skikt utgör grafiten i en vanlig blyertspenna. Vi har alltså alla burit omkring på detta framtidsmaterial i våra skolryggsäckar. Årets fysikpristagare, ryskfödde holländaren Andre Geim och rysk-brittiske Konstantin Novoselov, båda professorer vid University of Manchester, plockade fram grafenet, och till att börja med använde de helt enkelt tejp och rev av grafenlagren från en bit grafit. Det helt tvådimensionella materialet har en rad unika Rositza Yakimova hop- egenskaper som pas på tillverkning av snabbt gjorde grafen i Linköping. det till många fysikers älskling när forskarna publicerade artikeln om sin bedrift i Science i oktober 2004.

En av dem som inspirerades var Rositza Yakimova, professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet. Hon hade tillsammans med kollegor under några års tid studerat vad som händer när man värmer upp kiselkarbid till höga temperaturer. Från början var syftet att hitta sätt att hindra att kollager bildas på materialets yta. Gruppen hade visat att grafitskikt bildades på kiselkarbiden.

– Vi började undra om inte vi också höll på att göra grafen, berättar Rositza Yakimova.

Hon började laborera med att få fram allt tunnare lager av grafit och inledde ett samarbete med forskare i Lund. År 2008

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

kunde de publicera resultatet av de mätningar som gjordes där: de hade framställt grafen, av mycket god kvalitet. Det som hade startat som ett hobby-projekt vid sidan av övergick till en aktiv forskningsgren, och snart började förfrågningar och beställningar komma in till labbet i Linköping.

– Grafen på en bas av kiselkarbid kan bli användbart inom elektroniken, bland annat i transistorer, berättar Rositza Yakimova.

Tillverkningsprocesserna gör det opraktiskt att använda fritt grafen, som det som Geim och Novoselov har framställt. Det lämpar sig bättre för att studera olika fenomen inom fysiken.

Nu arbetar forskarna i Linköping vidare med sitt ytbundna eller epitaxiella grafen.

För att det ska bli användbart måste det vara pålitligt och jämnt över större ytor.

– Målet, eller kanske snarare drömmen – drömmålet! – är att när vi är säkra på att vi kan göra grafen som är likadant över stora ytor, öppna en produktionsanläggning här i Linköping, säger Rositza Yakimova.

I LLUSTR ATI O N: KVA

Grafen, som består av endast ett lager kolatomer, kan framställas ur grafiten i en vanlig blyertspenna och anta många former.

Rositza Yakimovas grupp förser redan flera forskargrupper med grafen på samarbetsbasis, för ett pris på 20 000 kronor per kvadratcentimeter. De räknar med att lämna in en patentansökan nu i november.

– Om transistorerna blir tillräckligt bra, och om inga andra problem dyker upp, är jag säker på att vi kommer att få kunder, säger Rositza Yakimova. #

G E N IALA G RAFE N Kolatomerna i det hönsnätslika grafenskiktet är starkt bundna till varandra.

En tänkt hängmatta av grafen som väger lika mycket som ett morrhår skulle i teorin hålla för en hel katt att ta sin middagslur i.

Strukturen är nästintill perfekt, vilket gör att elektroner kan färdas i det utan att störas och grafen leder elektricitet lika bra som koppar.

Eftersom materialet nästan är

helt genomskinligt lämpar det sig för pekskärmar, ljuspaneler och kanske också solceller. Grafen är lätt och elastiskt och leder värme bättre än något annat material man känner till. Det kan ge oss inte bara snabbare transistorer utan också böjbar elektronik, elektriskt ledande värmetåliga plaster och detektorer som kan känna av en enda molekyl som fäster på ytan. Kanske även satelliter, flygplan och

bilar i framtiden skulle kunna byggas av grafen-kompositmaterial.

Det helt tvådimensionella grafen öppnar också dörrar till kvantfysikens värld. Elektronerna i kolskiktet beter sig som om de inte hade någon massa och far fram med en hastighet på en miljon meter i sekunden, vilket bland annat innebär att grafen kan utnyttjas som ett småskaligt alternativ till stora partikelacceleratorer.

VETE N S KAP – N OB E LPR I S E N 2010

KEMIPRISET

Kemisk arbetshäst kan bli snällare Fysikpriset till kolmaterialet grafen får sällskap av ett kemipris som belönar männen bakom tre palladiumkatalyserade reaktioner som kopplar samman kolatomer. En av dem – Suzuki-reaktionen - används dagligen när nya läkemedelsmolekyler tas fram på Astra Zeneca i Lund.

S

trukturen på en läkemedelsmolekyl avgör hur effektivt den kan binda till sin målmolekyl i kroppen och vilka biverkningar den ger. Peter Sjö, avdelningschef för läkemedelskemi på Astra Zeneca R&D i Lund, tar tillsammans med omkring 35 kemister fram cirka 2 500 tänkbara läkemedelsmolekyler varje år. En viktig arbetshäst är Suzuki-reaktionen, en av de palladiumkatalyserade kolkorskopplingsreaktionerna som har inneburit en revolution inom läkemedelskemin.

– Suzuki-reaktionen är ett extremt värdefullt verktyg.

Den är klar på en timme. Man kan göra 20 eller 30 parallellt och testa till exempel en metylgrupp i olika posiPeter Sjös labb gör tioner. Utan tillgång 2500 molekyler i år. till palladiumkemin hade vi spenderat veckor på varje enskild substans, säger Peter Sjö.

Peter Sjö började använda Suzukireaktionen på Astra i Lund i början av 1990-talet – Ett bra mått på hur mycket en reaktion används är hur många olika startmaterial man kan köpa, förklarar han. När jag började använda Suzukireaktionen fanns det omkring 25.

Idag finns det hundratals.

Läkemedelskemisterna på Astra Zeneca i Lund tillverkar stora antal närbesläktade

aktivitetssamband, förklarar Peter Sjö.

Det finns läkemedel som till stor del tas fram med hjälp av palladiumkatalyserade kolkorskopplingsreaktioner, men på Astra Zeneca bygger man helst om syntessekvenserna inför den storskaliga tillverkningen.

– Palladium tillhör samma grupp som nickel i periodiska systemet, och vi vill undvika att spårmängder av metall finns kvar i läkemedlen, säger Peter Sjö.

SÄKRAR E M E D JÄR N

Men i framtiden kan läkemedelstillverkning med kolkorskopplingsreaktioner bli riskfritt. Åtminstone om Göteborgsforskaren Per-Ola Norrby lyckas med sin idé att istället för palladium använda järn som katalysator.

– Järn har samma egenskap att sända runt ett par elektroner som palladium, men det är den enda tungmetall vi tillsätter i mjölet, förklarar han.

Kolkorskoppling med järn upptäcktes året innan den med palladium, men reaktionen övergavs eftersom järnet är alltför kemiskt våldsamt och urskillningslöst. Medan palladium kan koppla ihop komplexa molekyMed palladium kan kemister koppla samman ler med många funktionella grupper förstör kolatomer och skapa stora molekyler. Här järn startmaterialet. Men Per-Ola Norrby är en kopia av ett gift från en havssvamp. övertygad om att det ska gå att använda järn som katalysator. Han hämtar sin övertygelse från naturen. molekyler i jakten på de optimala struktu– Det finns så vitt jag vet inget enzym rerna som kan mildra luftvägssjukdomar som använder palladium som katalysator, som astma och KOL. säger han.

STR U KTU R OCH AKTIVITET Kemisterna studerar nu de palladiumkaFörutom bindning till målmolekyler i den talyserade reaktionerna för att ta reda på exinflammatoriska processen testas också läkeakt hur atomerna förflyttar sig. Sedan vill de medelsmolekylernas löslighet, hur snabbt de tämja järnet genom att låna från enzymernas passerar genom membran, hur de står sig mot värld och att bädda in det i organiska ligander kroppens nedbrytningsprocesser och vilken som hindrar oönskade bindningar. effekt de har på odlade celler och försöksdjur.

– Men enzymer är stora. Vi vill göra något – För varje effekt finns det ett strukturmindre som fungerar på samma sätt. #

LIVETS K E M I Kolbindningar är grunden för livets kemi. År 1912 fick Victor Grignard Nobelpriset i kemi för sin metod att med hjälp av magnesium få kolatomer att reagera med varandra. Nu har tre av hans efterföljare, amerikanen Richard Heck och japanerna Ei-ichi Negishi och

Akira Suzuki fått samma utmärkelse. Genom att låta kolatomer mötas på en palladiumatom har de, var och en för sig, hittat sätt att komma förbi Gringnardreagensets begränsningar i precision. Richard Heck använde kolatomer som är naturligt svagt

aktiverade, olefiner, medan Negishi bytte ut Grignards magnesium mot zink, och Suzuki mot bor. Tack vare dessa så kallade kolkorskopplingar kan kemister idag syntetisera komplexa molekyler.

Förutom inom läkemedelsut-

veckling används kolkorskopplingarna bland annat för att tillverka växtskyddsmedel och inom elektronikindustrin för att tillverka coatingmaterial och för att optimera ljuset från organiska lysdioder, som består av molekyler som strålar ut ljus.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

21

kARRiäR

iNspiRATÖREN MANUAlEN chEf

siD 22–23

siD 24–25

siD 26–27

fRågA EXpERTEN på NyTT jobb

siD 28

siD 29

plATsANNoNsER

siD 30–33

i N s p i R AT Ö R E N

Biomedicinska roterar och sp

På lasarettet i Visby trivs de biomedicinska analytikerna. de växlar mellan olika arbetsuppgifter och lär sig hela tiden nya saker. Genom den unika modellen med arbetsrotalAR s-E R i k li lj E bäck tion blir de mindre sårbara och mer effektiva.

TEXT och foTo

N

ågra nackdelar kan inte Tina Malmqvist komma på, fast hon tänker så det knakar. Det var efter ett karriärseminarium som hon gick vidare med idén om arbetsrotation.

– De flesta vill jobba varierat och inte bara med en sak. Dessa personer har en så kallad utvidgande karriärprofil. Det har vi tagit fasta på när vi har organiserat arbetet för de biomedicinska analytikerna, på lasa-

rettet i Visby, säger Tina Malmqvist, chef för laboratoriemedicinskt centrum.

Basen och själva hjärtat är kemlabb och blodcentralen, dit de flesta är knutna. De enheterna kräver mest personal och är bemannade dygnet runt. Det är på blodcentralen, som det livsviktiga blodet från Gotlands blodgivare tas om hand. sVAR på D ET M E sTA

På kemlabb råder febril aktivitet när proverna analyseras på allt från röda och vita

blodkroppar till fetter, levervärden och läkemedelsrester.

– Vi får svar på det mesta, som till exempel om en patient har haft eller löper risk att få en hjärtinfarkt. Om så är fallet frigörs hjärtmuskelproteinet Troponin I. Redan två timmar efter att provet har tagits kan patienten få sin diagnos, säger Matias Lundström, en av de drygt 40 biomedicinska analytikerna på lasarettet i Visby.

Han förklarar att ett 150-tal olika analyser utförs, främst från blod, urin och spinalvätska. Tekniken i de moderna kemianalysinstrumenten bygger på fotometri och färgomslag genom tillsats av kemikalier.

Matias Lundström har utvidgat sin kompetens med att också jobba på fyslabb.

– Det är ett stimulerande komplement där jag bland annat utför arbets-EKG, blodtryck och ultraljud på hjärtat. g i llAR ATT VäXlA

Han gillar variationen och att växla mellan olika avdelningar på en och samma dag.

12 00 0 B MA I SV E R IG E  Det finns ungefär 12 000 legitimerade biomedicinska analytiker i Sverige.  Inom tio år har 75 procent av kåren gått i pension. Redan i dag är det brist på BMA. Om inte fler utbildas kommer det att bli akut brist inom några år.  Medianlönen var 23 000 kronor per månad 2009.  Grundutbildningen är treårig. Flera universitet erbjuder vidareutbildningar på magister- och masternivå.

Matias Lundström och Carina Petterson gillar variationen i jobbet. Ena dagen är det kemlabb som gäller och därefter väntar fyslabb eller vattenlabb.

22

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

a analytiker par pengar – Det gör att jag på morgonen inte vet hur dagen kommer att gestalta sig, vilket är spännande.

Kollegan Helen Sandelin, som vid sidan av kemlabb och blodcentralen, jobbar på vattenlabb och håller på att lära sig det mikrobiologiska labbet.

– På uppdrag av tekniska förvaltningen och privatpersoner utför vi analyser av dricksvatten, badvatten och vattentäkter.

Vattenlabbet gör oss attraktiva som arbetsgivare, eftersom många biomedicinska analytiker vill jobba lite bredare.

Detsamma gäller möjligheten att jobba på mikrobiologen. soM ETT fälTsj U kh Us

Vi går vidare på labbet och möter Carina Petersson. Hon analyserar blodet på patienter som äter hjärtmedicinen waran, där det handlar om att få rätt dosering av den blodförtunnande medicinen.

– Dosen påverkas av många faktorer, som till exempel motion, infektioner och ålder. Därför måste blodet analyseras med jämna mellanrum så att blodet vare sig koagulerar för snabbt eller för långsamt.

Hon bekräftar att rotationen gör att de får en bredare kompetens.

– Vi hjälper varandra, vilket ger bra sammanhållning och förståelse för varandras arbete. Risken finns att man glömmer bort något moment om det går för lång tid emellan, men eftersom vi är ett ackrediterat labb så har vi olika dokument där alla förändringar och nyheter antecknas, säger Carina Peterson. Även för Benno Lindgren passar rotationen som hand i handsken.

– Det är ungefär som att jobba på ett

– Kom ihåg att vi inte har någon labbläkare på plats utan vi bedömer ofta själva analyserna, som ligger till grund för behandling, säger Monika Jonsson som har sin hemvist på det mikrobiologiska laboratoriet. Även det menar hon är ett skäl till höjda löner för ett detektivarbete som räddar liv. # Carina Petersson

Benno Lindgren

fältsjukhus. Man måste kunna lite av allt, säger han och refererar till sina utlandsuppdrag som biomedicinsk analytiker i bland annat Bosnien, Somalia och Saudiarabien.

Han förklarar att blodförsörjningen är nummer ett och att kemlabbet och analyserna är ungefär som hemma.

– De har skjutit på mig många gånger, riskerna har ökat på senare år där fältsjukhusen inte längre är fredade zoner, bland annat som en följd av självmordsbombare. gÖR lAb b läkAR E N s job b

Chefen Tina Malmqvist ser fler fördelar med arbetsrotation.

– Vi är mindre sårbara där en kollega kan gå in om någon blir sjuk. Vi behöver inte ha extra personal vid nyanställningar eftersom de mer erfarna kan täcka upp.

Kom ihåg att det tar ungefär två år att bli självgående som biomedicinsk analytiker.

Dessutom minskar belastningsskadorna.

Arbetsrotationen har inneburit att mer arbete kan utföras på kortare tid av färre personer. Pengar har sparats, men allt har inte kommit personalen tillgodo (medianlönen är 25 000 kr).

NATU RV ETAR NA JO B BA R FÖ R B MA - Naturvetarna vill införa karriär- och kompetensstege som ligger till grund för lönesättningen.

- Fyra kompetensnivåer föreslår Naturvetarna: Trainee/nybörjare, erfaren, kom petent/skicklig och expert/specialist.

- Det ska löna sig att höja sin kompetens och ta större ansvar.

- Många BMA delar Naturvetarnas syn på yrkets utveckling och lönesättning.

Därför tar allt fler steget över till Naturvetarna, som har en egen expert på området i Elba Rubilar-Abreu, som själv är BMA. - På samma sätt som Naturvetarna besökte BMA på lasarettet i Visby kommer vi ut till andra arbetsplatser och inspirerar medlemmarna i syfte att höja kompetensen och lönerna.

- Naturvetarna samarbetar med universiteten för att kunna skapa funktionsoch specialistutbildningar.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

23

kARRiäR

MAN UAlE N

Bygg ditt varumärke genom Är man dödsdömd utan blogg? Inte alls, men att blogga, twittra och nätverka på Facebook och Linked In är ett smart sätt att bygga upp sitt varumärke MARgAREThA ElDh EMMA hANQUisT/Vol – helt gratis.

TEXT

S

ophie Sundberg driver det egna företaget www.ypsilon.nu, där hon arbetar med referensmarknadsföring (mun till mun marknadsföring) och håller utbildningar om konsten att nätverka och mingla. Nyligen fick hon pris som Årets affärsnätverkare 2009 och för tre månader sedan startade hon sin affärsblogg på Facebook.

– Det var mest på skoj och jag blev väldigt paff när jag fick mitt första uppdrag genom Facebook efter bara ett par veckor, säger Sophie Sundberg. läTT och g RATi s

Att blogga och använda sociala medier, Twitter och Linked In för affärskontakter är ytterligare en dimension till att nätverka. Sophie Sundberg bjuder idag enbart in till event via Facebook.

– Det är ju så lätt, ett par knapptryckningar så sprids eventet, istället för att lägga tid på mejl. Facebook har du tillgång till jämt och det är lätt att få nys om intressanta event och mässor, säger Sophie Sundberg.

Gustaf Oscarson, 27, är en av nätverkets starkast lysande stjärnor på senare år, författare till fjolårets storsäljare Mind Your Own Business, även känd för sin succé i SVT:s Draknästet. På sina bloggar nyttforetag.com och generationen.com, vänder han sig till småföretagare med gratis nätverkstips.

– Det mesta handlar om varumärkesbygge, jag twittrar

24

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

i l l U s T R AT i o N

PA R G E N E RO S IT ET S KA

R I NGAR PÅ VATTN ET i affärssyfte 1-2 gånger i veckan för att få folk att se oss på sajten och jag kanske lägger ner cirka 15 minuter om dagen på att blogga och twittra, säger Gustaf Oscarson.

AffäR s NyTTA

Hans råd till blivande bloggare är att nischa in sig på det man är bra på, använda bloggen som affärsnytta.

– Att framställa sig själv som expert ökar trovärdigheten gentemot företag, men få utnyttjar den möjligheten, säger Gustaf Oscarson, som själv inte läser andra bloggar.

– De flesta är ointressanta och innehåller för lite matnyttigheter.

Den virtuelle säljcoachen Max Söderpalm, 43, författare till de senaste årens mest lästa svenska säljböcker, bland annat Den rätta gnistan, är en intensivbloggare som ger tips och peppning till säljare, försäljningschefer och konsulter.

– Bloggen är en kanal för mig att komma ut med mina åsikter men utan värde dör det ganska snabbt. De som blir långvariga inom bloggvärlden är de som kommer med något nyttigt.

Det gäller att ha en plan, en strategi och inte

bara slänga sig ut i den sociala mediesfären.

Alla är eniga om att bloggen ska vända sig till den egna branschen. Att ge tips och råd är också ett sätt att öka sin trovärdighet och dra intresset till de tjänster man erbjuder.

– Ge är det nya ta, 2000-talets affärstrend är att hjälpa andra istället för att få den egna verksamheten att växa. Samtidigt är det härligt, generositet skapar ringar på vattnet, säger Sophie Sundberg.

Hon menar att många säljare behöver komma bort från säljprocessen och istället få folk att köpa.

– Många säljare kommer att springa förbi de som inte nätverkar, i sociala medier och i real life. Att nätverka är den nya tidens sätt att sälja, istället för att försöka sälja på dina tjänster och produkter, jobba på rekommendationer, då slipper du hamna i kalla samtal, säger Sophie Sundberg. koM plE M E NT Ti ll ”R EAl li fE”

Att marknadsföra sig via de sociala medierna är billigt, twitter och Facebook är gratis.

Bloggen är en del i affärsstrategin att skapa en bild av bloggaren som expert.

– Sociala medier är ett komplement till real life, först behöver jag få den personliga kontakten. Att träffa människor är den riktiga behållningen, men bloggen är bra sätt att upprätthålla sitt nätverk, säger Gustaf Oscarson.

Många företag är fortfarande dåliga på att utnyttja

nätet, alla borde ha en juste sajt menar Gustaf Oscarson.

– Man kan förlora mycket på att inte finnas på nätet.

Max Söderpalm bloggar konstant, det senaste året även på Facebook som han

använder som en blogg. Twittrar säljtips gör han till sina engelska läsare.

– Jag kanske lägger ner två dagar i veckan på sociala medier, resten är jag ute och föreläser och skriver böcker.

Roligast med bloggandet är när jag får

feedback, säger Max Söderpalm.

Alla är eniga, företag som i framtiden inte inser nyttan av de sociala medierna som marknadsföringskanal och som värdefull affärsnätverkskanal är dödsdömda. #

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

25

k arr i ä r

chef

Peka med hela handen - i början Ledaren har större betydelse för en grupps framgång än man kan tro.

Forskning från USA visar att bara 14 procent av alla lag uppnår högsta möjliga nivå av produktivitet. Nyckeln är tydliga mål, strukturer och fungerande processer.

TEXT

Lar s - E r i k L i l j e b ä c k

V

ad är det som gör att vissa grupper är framgångsrika, medan andra står och stampar utan att lyckas?

De enskilda individerna i gruppen är viktiga, men utan ett bra ledarskap spelar det ingen roll hur skickliga individerna är.

– Ledarskapet har en avgörande betydelse för ett företags framgång när det gäller innovation och affärsstrategi, säger Stuart Pledger, konsult i ledarskap och certifierad av Susan Wheelan för att arbeta med Integrated Team Development Model.

trettio år s for s kn i ng

Det handlar om att gå från grupp till ett fungerande team, där bland annat gruppens storlek har betydelse. Enligt Susan Whee-lan vid Temple University i USA, som under 30 år i sin forskning har utvecklat det hållbara ledarskapet, är den optimala gruppstorleken åtta personer.

– Då kan man dra nytta av varje individs kapacitet och alla kan hålla sig uppdaterade på ett informellt sätt.

Det gäller både ledningsgrupper och arbetsgrupper i linjeorganisationen.

– Grunden är att ha tydliga mål, roller och strukturer, liksom fungerande processer, säger Stuart Pledger, vd och konsult vid Sustainable Leadership Laboratory, som talade vid Naturvetarnas och tidningen Kemivärldens seminarium om cleantech. Läs mer på sidan 38.

Det är lättare sagt än gjort. Innan en grupp blir produktiv genomgår den fyra ut-

26

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

När arbetslaget står på topp präglas stämningen av tydliga roller, en gemensam målbild, öppen kommunikation, liksom energi, trivsel och nöjdhet. Men bara 14 procent når dit.

vecklingsskeden, vilket ställer olika krav på ledaren. Forskning från USA visar att bara 14 procent av alla grupper når den fjärde fasen. Då präglas gruppen av tydliga roller, en gemensam målbild, öppen kommunikation, liksom energi, trivsel och nöjdhet.

– Så mycket som 80 procent av arbetstiden är effektiv och ger klirr i kassan. Uppgiften för ledaren är att ge ansvar och ta ett steg tillbaka, men också att coacha och

stödja. Då kan gruppen fortsätta att vara högpresterande.

Fallg ropar

Men vägen dit är lång och behoven varierar under de olika faserna. Stuart Pledgar varnar för några fallgropar.

– Ett vanligt misstag är att man pratar om målet, men inte om vägen dit. Ofta är det för mycket fokus på personliga relatio-

h iTTA sTyR koR NA – samtal som stärker medarbetarna

OF TA ÄR DE T FÖ R MYCKE T FOKUS PÅ

PE RSON LIGA R E LATION E R

är steget inte långt till missnöje och att syndabockar utses.

– Då gäller det för ledaren att ha metoder för att hantera olikheter och skapa utrymme för att prata om konflikter, liksom att våga ta obekväma diskussioner.

ner och man tror att man måste gilla Ti lliT och sTR U kTU R Har gruppen tagit sig igenom det varandra. Andra fällor i grupputvecknålsögat är det dags för tredje fasen, ling är att man träffas för sällan och att som kännetecknas av tillit och strukgruppen är för stor. tur. Gruppen För att är mer tillfreds undvika fäloch samarbetet lorna gäller ökar där ledadet att vara ren får en mer medveten om rådgivande än de olika faledande roll. serna i gruppKonflikter föreutveckling. De kommer, men flesta känner kan hanteras säkert igen sig och är mindre i starten där hotfulla. man söker – Gruppen trygghet och är på väg att tillhörighet. mogna till fullStämningen ändning, då präglas av Pekar med hela handen, gör bara ledaren i ska ledaren ha artighet och tidiga skeden av en grupps uppbyggnad. en delegerande konflikträdsla. stil, lyssna och Målen är otydcoacha, få andra att leda. Involvera hela liga och det saknas struktur. teamet och inte styra i detaljer.

– I det skedet är ledarens uppgift att Stuart Pledger hyllar det svenska leformulera målen, skapa struktur och darskapet, som är mindre personfixerat fatta beslut. Ledaren pekar med hela handen, men uppmuntrar också och ger än i USA. Jämför med Microsofts vd feedback samt har tålamod med passivi- Steve Ballmer, som tar väldigt mycket plats. tet och beroende.

– Om mål, struktur och processer oppos iTioN och koN fli kT fungerar i en grupp så blir den mindre Den andra fasen utmärks av opposition sårbar för vd-byten. Då är laget starkare och konflikt där ökad trygghet börjar än sin vd. tillåta olikheter. Målet håller på att klarHur påverkas gruppen av andra byten? göras och folk börjar ifrågasätta. Både – Om hälften av gruppen byts ut så ledaren och medlemmarna utmanas kliver man i normalfallet tillbaka till fas och det uppstår konkurrens. Därifrån ett och får börja om från början. #

plATs: 19 november kl. 8.00–9.30 Lilla Nygatan 14 i Stockholm ANMälAN: www.naturvetarna.se/chef För mer information: Elisabet Engdahl-Linder: 08-466 24 26 elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se Nästa leadership friday äger rum 10 dec, med tema Motivationsmyten. Anmäl dig redan nu!

LEADE R SH I P FR I DAY ÄR ETT SAMAR B ETE M E LLAN NATU RVETAR NA CH E F, DI K SAMT NATU R OCH KU LTU R

CHEF

F Y R A FA S E R I G R U P P UT VECK LI NG 1. Tillhörighet och trygghet, med oklara mål och roller. Ledarens uppgift: Formulera mål, ge struktur och fatta beslut. Peka med hela handen.

2. Opposition och konflikt, där ledaren utmanas och konkurrens uppstår. Ledarens uppgift: Hantera och diskutera olikheter och skapa utrymme för att lösa konflikter.

3. Tillit och struktur, olikheter tillåts, samarbetet ökar och mer öppen kommunikation. Ledarens uppgift: Mer delegerande, lyssna och coacha.

4. Produktivitet i arbetet. Ledarens uppgift: Kliv tillbaka, ge ansvar och släpp fram andra, agera mer som rådgivande expert än som den som stakar ut riktningen.

Källa: Sustainable leadership laboratory, Susan Wheelan vid Temple University, Philadelphia, USA.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

27

kARRiäR

fRågA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur ska jag förbereda mig inför intervjun?

Jag har precis tagit examen och har blivit kallad till anställningsintervju.

Vad bör jag tänka på och hur förbereder jag mig på bästa sätt? häls N i NgAR MAlTE

Det som är viktigt att tänka på inför en anställningsintervju är, förutom att komma i tid, att vara väl förberedd. Se till att du har allt du behöver med dig, såsom papper och penna för att kunna föra anteckningar och en kalender för att kunna boka in nästa möte. Första intrycket är viktigt så klä dig snyggt, kan vara bra att skip-

HEJ MALTE!

Kan jag starta eget vid sidan av jobbet?

Jag har planer på att starta eget företag vid sidan av min anställning.

Bör jag informera min arbetsgivare om det? Vad jag kan bedöma är det ingen konkurrerande verksamhet. Är det något annat jag bör tänka på? kATR i N

roligt och klokt med företag vid sidan av anställning. I störsDET LÅTER BÅDE

pa jeansen med häng eller den allt för korta kjolen. Se till att ha ögonkontakt med den du pratar med, att inte ha det kan verka som att du är undvikande eller osäker. Tänk också på att när du tar i hand att göra det med ett ordentligt handslag, ingen gillar att skaka hand med en död fisk!

Intervjuer börjar ofta med att man ska berätta lite om sig själv, då är det bra om man har funderat på hur man vill presentera sig själv. Fundera över vem du är som person, gillar du att arbeta i grupp eller gillar du att arbeta ensam, vilka styrkor och svagheter har du?

När man väl har börjat så brukar intervjun flyta på bra.

Arbetsgivare gillar när man kommer väl förberedd till intervjun. Ett tips är att läsa på om företaget för att under intervjun ställa en fråga om dem, då gör du dem uppmärksamma på att du verkligen är intresserad. Se också till att du ta allmänhet gäller att med nuvarande regelverk rörande A-kassa, socialförsäkringar och liknande, så borde varje yrkesverksam person registrera sig som företagare vid sidan av anställning, om man någonsin skulle kunna tänka sig att arbeta som företagare – hel- eller deltid. Det är inte ovanligt att uppdrag dyker upp när man minst anar det, till exempel hålla föredrag eller skriva en artikel. Då är det en fördel att ha ett företag. Samhällets regelverk lägger i princip inte några hinder i vägen för detta. Det är viktigt att du sätter dig in i alla detaljer som rör detta, eftersom regelverken – trots stora förbättringar på senare år – är allt annat än obyråkratiska. Dock får du numera ha kvar

har förberett några frågor att ställa om tjänsten. Det visar på att du tänkt efter, men kan även för din egen del klargöra vad tjänsten verkligen innebär.

Sist men inte minst, ta det lugnt.

Tänk efter innan du svarar på frågor, hellre att det blir tyst en stund än att du kanske börjar prata om fel saker. Skickar med en checklista också så du inte glömmer något.

Checklista: papper, penna, kalender, din ansökan, intyg och betyg, löneanspråk, kontaktuppgifter till dina referenser och några smarta frågor att ställa under intervjun.

Kom också ihåg att som medlem hos oss kan du boka tid för intervjuträning på www.naturvetarna.se/karriar/ intervjutraning.

LYCKA TILL! MäRTA li N D QVi sT sTU D E NToM b U D s MAN

ett företag parallellt med arbetslöshet.

Frågan om du ska underrätta din arbetsgivare om dina planer styrs enkelt uttryckt av arbetsgivarens regelverk.

Vissa har oerhört tydlig och sträng policy medan andra helt saknar sådan och kanske dessutom är välvilligt inställda.

Jag skulle nog föreslå att du försiktigt hör dig för på arbetsplatsen. Känner du negativa tendenser, så kontrollera noggrant med arbetsgivaren innan du startar företaget. I princip är det denne som avgör om du kan förena anställningen med ett företag – oavsett inriktningen på företaget.

U R bAN åh g R E N f ÖR ETAg s RåD g iVAR E

E X p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

28

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

Märta Lindqvist Studentombuds man

Urban Åhgren Företagsrådgivare

p å n y tt j o b b

Krister är tillbaka i näringslivet Efter tio år på kommunen i Göteborg är geolog Krister Honkonen tillbaka i näringslivet. Den här gången på teknikkonsultbolaget Cowi AB, dit han blev handplockad.

D

et är inte första gången som han blir uppringd av arbetsgivare som vill ha tillgång till hans kompetens inom marksanering och förorenad mark.

– Den här gången var det läge att tacka ja.

Dottern har vuxit upp och klarar sig mer på egen hand.

Hur har du marknadsfört dig?

– Det är inga konstigheter. Jag har hela tiden byggt upp mina kontaktnät, där det gäller att bjuda på kunskap för att få något tillbaka. De flesta tycker det är roligt med professionella nätverk.

Vad har du gjort konkret?

– Utöver personliga möten har jag länge haft

Gamla försyndelser alltså?

en egen hemsida marksaneringsinfo.net . Dessutom är jag engagerad i branschnätverket renaremark. se som jag även var med och startade. Jag tror det handlar om att hitta sina egna vägar för att skapa kontaktnät.

Utmaningar på nya jobbet?

heter vid köp och försäljning så kallad environmental due diligence, EDD. Som miljöexpert tittar jag främst på möjliga föroreningar, både i byggnaden och i marken men även andra miljöaspekter kontrolleras.

– Ja det kan man säga. Det kan kosta många miljoner att sanera förorenad mark som bär spår från en tidigare industri. Våra uppdragsgivare, som kan vara fastighetsbolag eller riskkapitalbolag, vill undvika gamla miljöskulder vid förvärv.

Jobbar ni med klimatfrågan?

Krister Honkonen har egen hemsida.

– Det är delvis samma frågor som jag jobbade med tidigare, men i en annan roll. Nytt är att jag kommer att delta vid besiktning av fastig-

– Ja, mycket av det Cowi arbetar med påverkar klimatet, som energieffektivisering och alternativa bränslen. Vi jobbar även med skredrisker och översvämningar som kan påverkas av klimatförändringar. Nu inventerar vi företagets hela kompetens inom området och tittar på hur vi kan lyfta fram våra kompetenser inom ämnet på ett affärsmässigt sätt. LEL

f l er p å n y tt j o b b Christina Sollenberg Enhetschef för hälsoinformatik på Medicinskt kunskapscentrum, Stockholms läns landsting.

Tidigare jobb: Konsulent på Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. Utbildning: M/V agronom och lic. i växtodlingslära.

Henrik Marcusson

Tidigare jobb: Sektionschef på Dietistkliniken Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Certifieringsingenjör på Husqvarna Construction Products, Jonsered

Utbildning: Med. magister i hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Fil kand i hushållsvetenskap med inriktning dietetik (Leg. Dietist), Uppnik, Borås. sala Universitet.

Tidigare jobb: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut på avdelningen för mättek-

Åsa Ottosson Vikariat som nutritionsansvarig dietist på Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun.

Tidigare jobb: Leg. dietist på medicinkliniken, Landstinget Blekinge.

Jag arbetar med råd och stöd till forskare som Klimat- och energihandläggare inom lantbruks- söker internationell forskningsfinansiering som exempelvis EU-anslag. området på Länsstyrelsen i Uppsala län.

å nytt jobb Har du o cks

Maria Forshufvud Vd för branschorganisationen Svenskt Kött AB Tidigare jobb: Egen konsultverksamhet.

Utbildning: Agronom.

Emma Söderlund Miljöinformatör, Miljö- och byggkontoret, Ljungby kommun. Arbetar med en informationsinsats om enskilda avlopp kring sjön Bolmen.

Utbildning: Magister i mätfysik från Linköpings Tidigare jobb: Studerande universitet.

Utbildning: Magisterexamen från Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, Umeå universitet, våDan Hermansson ren 2010.

Golder Associates i Göteborg, miljökonsult.

Tidigare jobb: Kommer direkt från skolan.

Carina Danielsson Utbildning: Magisterexamen i miljövetenskap Leg dietist, Södertälje sjukhus vid Lunds universitet.

Tidigare jobb: Leg dietist, Annika Bergman Centrallasarettet i Växjö

Utbildning: Dietistprogrammet, Göteborgs UniForskningsrådgivare vid avd för Forsknings- och versitet.

Innovationsservice vid Göteborgs universitet.

Karin Svanäng

Utbildning: Disputerad molekylärbiolog.

Utbildning: Magisterexamen i klinisk nutrition, Göteborgs universitet

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

29

FOI söker

Strukturbiolog

(FOI-2010-1610)

FOI CBRN-skydd och säkerhet är Sveriges ledande forskningsinstitut inom skydd mot massförstörelsevapen. Vi utgör expertorgan för frågor som rör hälsofarliga kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen (CBRN) men är även verksamma inom områdena miljö, nedrustning och ickespridning. Våra kunder återfinns både i det civila samhället och i det militära försvaret.

FOI expanderar verksamheten inom struktur- och biokemi och söker därför en erfaren strukturbiolog. Vid FOI bedrivs kvalitativ forskning och utveckling, ofta i nära samverkan med läkemedelsindustri/biotech och internationellt ledande forskargrupper.

Denna tjänst kommer att erbjuda Dig möjligheten att studera interaktionen mellan biologiskt aktiva substanser och deras målmolekyler med en kombination av strukturbiologiska, biokemiska och biofysikaliska metoder. Arbetet ger goda möjligheter till publicering i peer review press.

Arbetet förutsätter god praktisk erfarenhet av de standardmetoder som krävs för strukturstudier av biomolekyler, framförallt röntgenkristallografi. Du bör vara en disputerad strukturbiolog/röntgenkristallograf eller motsvarande, och vi ser gärna att du har en bakgrund inom läkemedelsindustrin. Erfarenhet av SAXS, neutronscattering och enzymkinetik är meriterande. Arbetet sker i

projektform och vi fäster därför stor vikt vid personliga egenskaper som egen initiativförmåga, flexibilitet, mångsidighet och samarbetsförmåga.

En god förmåga att uttrycka sig i tal och skrift såväl på svenska som på engelska förutsätts. Arbetet är förlagt till Umeå men resor inom och utom landet kan förekomma.

Tjänsten är en tillsvidaretjänst som inleds med 6 mån provanställning.

För arbete vid FOI krävs svenskt medborgarskap. Sista ansökningsdag är 2010-11-30.

Ansökan sker endast via www.foi.se/jobb. Vi vill att du i ansökningsformuläret fyller i de utbildningar och erfarenheter som är relevanta för jobbet. I slutet av ansökningsformuläret kan du sedan bifoga ett komplett CV och personligt brev.

Om du har frågor är du välkommen att ringa till projektledare Fredrik Ekström.

Fackliga företrädare är Jan Burman, SACO-föreningen och Eva Larsson, ST vid FOI, samtliga nås på telefon 090-10 66 00 (vxl).

Läs mer på www.foi.se/jobb

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet, vars kompetens ska nyttiggöras i alla samhällssektorer. Kärnverksamheten är forskning, metod- och teknikutveckling samt utredning till nytta för försvar och säkerhet. www.foi.se

SVENSKA TORVPRODUCENTFÖRENINGEN

e d n a l l Ä st verkdirektÖr

VDs uppdrag är att leda och utveckla STPF. Vi har framgångsrikt ökat medvetandet om den inhemska råvaran torv hos politiker och beslutsfattare genom breda, fokuserade lobbykampanjer. Under senare tid har regering och Riksdag fattat positiva beslut om torv som visar att torv har en viktig roll att spela i energisystemet som ett sameldningsbränsle. Acceptansen för torvanvändning ska underbyggas genom ökad information till allmänheten, för att påvisa värdet av den naturresurs som torv utgör för en hållbar och försörjningstrygg samhällsutveckling. Ett viktigt arbete för vår VD är också att se över hur föreningen passar in i den organisationsstruktur som �inns inom torv-/biobränsleområdet.

Nödvändig bakgrund är erfarenhet av och förståelse för att arbeta i en politisk miljö samt att driva informations- och marknadsföringskampanjer riktade mot allmänheten. Erfarenhet från strategisk marknadsföring av att förmedla budskap ses som mycket intressant. Förankring från den naturvetenskapliga sfären genom en högskoleexamen bedöms stärka genomslaget i påverkansarbetet.

I rollen som VD tangerar du att bli ”en offentlig person” vilket gör att du tycker om att synas, kommunicera och debattera – såväl internt som externt. Du rapporterar till föreningens styrelse och du förväntas vara väldigt aktiv i att ge styrelsen förslag kring verksamhet, inte bara i operativa termer utan även vad det gäller framtida strategier. För en person med intresse för ”gröna frågor” i samklang med kommersiella villkor är det här en unik möjlighet till att påverka samhället!

Läs mer om tjänsten på www.councel.se eller ring Thord Persson, 0705-91 43 11. Din intresseanmälan märkt ”VD STPF” skickar du till thord.persson@councel.se senast den 20 november.

30

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

Svenska Torvproducentföreningen (STPF), med kontor centralt i Stockholm, är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter. Den främsta uppgiften är att företräda torvbranschen och aktivt påverka regering och riksdag samt olika myndigheter och organisationer – nationellt och internationellt. Kontakterna gäller frågor som lagstiftning, skatter och avgifter, EU-direktiv m.m. I verksamheten ingår också att skriva remissyttranden, hålla kontakt med forskare och informera allmänheten i frågor kring torv.

ArtDatabanken är en nationell kunskapsbank för information om biologisk mångfald. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna (www.nationalnyckeln.se) ska i ord och bild populärvetenskapligt presentera Sveriges djur-, växtoch svamparter. Bokverket utgör en del av Svenska artprojektet som på riksdagens uppdrag har som mål att hitta och beskriva alla flercelliga organismer i Sverige. Vi söker nu en:

Chef för Nationalnyckeln Som chef för Nationalnyckeln får du möjlighet att kombinera arbete med med biologisk kunskap och förlagsarbete, där ditt uppdrag blir att leda verksamheten med fokus på utveckling och ledarskap. Detta spännande uppdrag, som handlar om att skapa ett populärvetenskapligt bokverk med ett starkt bildningsperspektiv, är en unik företeelse även med internationella mått mätt. Vi tror att du har gedigen ledarbakgrund inom relevanta områden.

Låter detta intressant? Välkommen att lämna in din intresseanmälan via www.mercuriurval.se (ref.nr SE-03158) senast den 18:e november.

Frågor besvaras av Linda Stawing på Mercuri Urval 08-617 11 13.

SVENSKA KEMISTSAMFUNDET The Swedish Chemical Society

Svenska Kemistsamfundet är en ideell organisation med ca 4.000 medlemmar. Vår uppgift är att främja utvecklingen av kemin och dess tillämpningar, www.chemsoc.se.

Nu behöver vi förstärkning – Konferenssekreterare Vi söker Dig som är en god administratör. Din blivande roll är att vara konferenssekreterare för våra vetenskapliga konferenser. Arbetet innebär att du kommer att ha mycket kontakt med våra uppdragsgivare som är forskare i kemi vid universitet och högskolor. Du bör kunna ha flera bollar i luften samtidigt och är lite av en tusenkonstnär.

Den person vi söker har god samarbetsförmåga och servicekänsla, är noggrann och kan ta egna initiativ. Det är viktigt att du är en god kommunikatör samt har lätt för att uttrycka dig skriftligt. Vi förutsätter att Du behärskar engelska i tal och skrift. Mycket god datorvana är också en förutsättning för tjänsten. Vi arbetar med Officepaketets samtliga program samt bokföringsprogrammet Visma Administration. Det är meriterande att ha erfarenhet från tidigare administrativt arbete, gärna kombinerat med redovisning. Din bakgrund är troligen kemist eller civilingenjör i kemi alternativt lärare.

Arbetsplatsen är centralt belägen i Stockholm. Anställningen är en tillsvidareanställning som inleds med sex månaders provanställning. Anställningen kan vara hel – eller deltid. Lön och tillträde enligt överenskommelse. För ytterligare information kontakta kanslichef Agneta Sjögren på 070-811 52 60.

Vi vill ha din ansökan senast den 19 november på e-post:agneta@chemsoc.se.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

31

G

ERIN PLAC

E

AND SPAR

FĂ–RS

Ă„KRIN

G

PENS

ION

Kan naturvetare redan allt? / ĚĞ ŇĞĆ?ƚĂ Ä¨ĆŒÄŠĹ?Ĺ˝ĆŒ ĆšĆŒĹ˝ĆŒ Ç€Ĺ? Ä‚ĆŠ Ěƾ ĆŒÄžÄšÄžĆŒ ÄšĹ?Ĺ? Ć?ĹŠÄ‡ĹŻÇ€Í˜ Ćľ Ä‡ĆŒ ĹŠĆľ ĹśÄ‚ĆšĆľĆŒÇ€ÄžĆšÄ‚ĆŒÄžÍ˜ sÄ‚Ĺś Ä‚ĆŠ ůćĆ?Ä‚Í• ĂŜĂůLJĆ?ÄžĆŒÄ‚ Ĺ˝Ä?Ĺš ĨĂƊĂ ŏůŽŏĂ Ä?ÄžĆ?ĹŻĆľĆšÍ˜ Ğƚ Ĺ?Ć‚ĆŒ Ěƾ ŚĞůĂ ĚĂĹ?Ä‚ĆŒĹśÄ‚Í• ĚĞƚ Ä‡ĆŒ Ç€Ĺ? Ć‚Ç€ÄžĆŒĆšÇ‡Ĺ?ĂĚĞ Ĺ˝ĹľÍ˜

sĹ? ƉĊ ŏĂĚĞžĹ?ĹŹÄžĆŒZÄŠÄšĹ?Ĺ?ǀŜĹ?ĹśĹ? Ç€Ĺ?ĹŻĹŻ ůćƊĂ ƉĊ ÄšĹ?ĆŠ Ć?Ä‚ĹľÇ€ÄžĆšÄžÍ˜

Men det här med fĂśrsäkringar, sparande, placeringar och ƉĞŜĆ?Ĺ?Ĺ˝ĹśÄžĆŒÍ˜ ,ĆľĆŒ Ć?ĆšÄŠĆŒ ĚĞƚ Ć&#x;ĹŻĹŻ ÄšÄ‡ĆŒÍ?

sĹ? Ä‡ĆŒ Ĺ˝Ä?ÄžĆŒĹ˝ÄžĹśÄšÄž ĆŒÄŠÄšĹ?Ĺ?Ç€Ä‚ĆŒÄž žĞĚ ĨŽŏƾĆ? ƉĊ ÄšĹ?Ĺ? Ć?Žž Ä‡ĆŒ Ä‚ĹŹÄ‚Äš Äž Ͳ ĹľĹ?ĹŹÄžĆŒÍ• Ĺ˝Ä?Ĺš ćĹ?Ć? Ä?ůĂŜĚ ĂŜŜĂƚ Ä‚Ç€ ÄšĹ?ĆŠ Ä¨Ć‚ĆŒÄ?ƾŜĚ EÄ‚ĆšĆľĆŒÇ€ÄžĆšÄ‚ĆŒĹśÄ‚Í˜ DĞĚ Ć?Ä‡ĹŹÄžĆŒ ŚĂŜĚ ůŽƚĆ?Ä‚ĆŒ Ç€Ĺ? ÄšĹ?Ĺ? Ĺ?ĞŜŽž Ć?Ć‰Ä‚ĆŒÄ‚ĹśÄšÄž Ĺ˝Ä?Ĺš ƉĞŜĆ?Ĺ?ŽŜĆ?ĚŊƾŜĹ?ÄžĹŻĹśÍ˜ sĹ? ůLJĆ?Ć?ĹśÄ‚ĆŒ ƉĊ ÄšĹ?Ĺ? Ĺ˝Ä?Ĺš Ć?ÄžĆŒ ĹŠĆľĆ?Ćš ÄšĹ?ŜĂ Ĺ˝Ä?Ĺš ÄšĹ?Ĺś ĨĂžĹ?ĹŻĹŠĆ? Ä?ÄžĹšĹ˝Ç€Í˜

<Ä&#x201A;ĹśĆ?ĹŹÄ&#x17E; Ä&#x2021;Ć&#x152; Ä&#x161;Ä&#x17E;Ć&#x161; ĹśÄ&#x160;Ĺ?Ĺ˝Ć&#x161; Ä&#x161;Ćľ Ć&#x161;Ç&#x2021;Ä?ĹŹÄ&#x17E;Ć&#x152; Ä&#x2021;Ć&#x152; ĹŻĹ?Ć&#x161;Ä&#x17E; Ć&#x161;Ć&#x152;Ä&#x160;ĹŹĹ?Ĺ?Ć&#x161;Í? EÄ&#x160;Ĺ?Ĺ˝Ć&#x161; Ä&#x161;Ćľ Ć?ĹŹÄ&#x201A; Ć&#x161;Ä&#x201A; Ć&#x161;Ä&#x201A;Ĺ? Ĺ? Ć?Ä&#x17E;ĹśÍ&#x2022; ĹśÄ&#x2021;Ć&#x152; Ä&#x161;Ćľ ĹŹĆ&#x201A;Ć&#x2030;Ć&#x161; ĹśÇ&#x2021;ĆŠ Ĺ&#x161;ĆľĆ?Í&#x2022; Ć?ĹŹÄ&#x201A;ÄŤÄ&#x201A;Ć&#x161; ĹśÇ&#x2021; Ć&#x2030;Ä&#x201A;Ć&#x152;Ć&#x161;ĹśÄ&#x17E;Ć&#x152;Í&#x2022; ĨÄ&#x160;ĆŠ Ć?Ä&#x2021;Ć&#x152;ŏƾůůÄ?Ä&#x201A;Ć&#x152;Ĺś Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152; Ä?Ä&#x201A;Ć&#x152;Ä&#x201A; Ć&#x152;Ä&#x160;ĹŹÄ&#x201A;Ć&#x161; Ä?ĹŻĹ? Ĺ˝Ç&#x20AC;Ä&#x201A;ŜůĹ?Ĺ?Ć&#x161; Ć&#x152;Ĺ?ĹŹÍ&#x2DC; EÄ&#x160;Ĺ?Ĺ˝Ć&#x161; Ä&#x161;Ćľ Ĺ&#x161;Ä&#x17E;ĹŻĆ&#x161; Ä&#x17E;ŜŏÄ&#x17E;ĹŻĆ&#x161; Ĺ?ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E; Ĺ˝Ć&#x152;ĹŹÄ&#x201A;Ć&#x152; Ć&#x161;Ä&#x2021;ŜŏÄ&#x201A; Ć&#x2030;Ä&#x160; ĹŠĆľĆ?Ć&#x161; ŜƾÍ&#x2022; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ć?Žž Ä&#x161;Ćľ Ĺ&#x161;Ä&#x201A;Ć&#x152; ĹŻĹ?Ć&#x161;Ä&#x17E; Ä&#x161;Ä&#x160;ĹŻĹ?Ĺ?Ć&#x161; Ć?Ä&#x201A;ĹľÇ&#x20AC;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E; ĨĆ&#x201A;Ć&#x152;Í&#x2DC;

,Ĺ˝Ć? Ĺ˝Ć?Ć? ĨÄ&#x160;Ć&#x152; Ä&#x161;Ćľ Ĺ&#x161;ĹŠÄ&#x2021;ĹŻĆ&#x2030; Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä&#x17E;Ç&#x2020;Ć&#x2030;Ä&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x161;ŏŽžĆ&#x2030;Ä&#x17E;Ć&#x161;Ä&#x17E;ĹśĆ? Ͳ Ć?Ä&#x160; Ć?ĹŹĹŠĆľĆ&#x161; Ĺ?ĹśĆ&#x161;Ä&#x17E; ĆľĆ&#x2030;Ć&#x2030; Ä&#x161;Ä&#x17E; Ä&#x161;Ä&#x2021;Ć&#x152; ĨĆ&#x152;Ä&#x160;Ĺ?Ĺ˝Ć&#x152;ĹśÄ&#x201A;Í&#x2DC; dÄ&#x201A; Ć&#x161;Ä&#x201A;Ĺ? Ĺ? ĨĆ&#x152;Ä&#x201A;ĹľĆ&#x;Ä&#x161;Ä&#x17E;ĹśÍ&#x2022; ĨĆ&#x201A;Ć&#x152; Ä&#x161;Ä&#x17E;Ĺś Ä&#x2021;Ć&#x152; Ć?ĹśÄ&#x201A;Ć&#x152;Ć&#x161; Ĺ&#x161;Ä&#x2021;Ć&#x152;Í&#x2DC; ZĹ?ĹśĹ? Ĺ˝Ć?Ć? Ĺ˝Ä?Ĺ&#x161; Ä?ŽŏÄ&#x201A; Ä&#x17E;ĆŠ ĹľĆ&#x201A;Ć&#x161;Ä&#x17E; Ä&#x17E;ĹŻĹŻÄ&#x17E;Ć&#x152; Ĺ?Ä&#x160; Ĺ?Ĺś Ć&#x2030;Ä&#x160; Ç&#x20AC;Ä&#x160;Ć&#x152; Ĺ&#x161;Ä&#x17E;ĹľĆ?Ĺ?Ä&#x161;Ä&#x201A;Í&#x2022; Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ä&#x201A;ĹŹÄ&#x201A;Ä&#x161;Ä&#x17E;ĹľĹ?ĹŹÄ&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ä&#x161;Ĺ?Ĺ?Ç&#x20AC;ĹśĹ?ĹśĹ?Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;Í&#x2DC;

Ç Ç Ç Í&#x2DC;Ä&#x201A;ĹŹÄ&#x201A;Ä&#x161;Ä&#x17E;ĹľĹ?ĹŹÄ&#x17E;Ć&#x152;Ć&#x152;Ä&#x201A;Ä&#x161;Ĺ?Ĺ?Ç&#x20AC;ĹśĹ?ĹśĹ?Í&#x2DC;Ć?Ä&#x17E;Í&#x2022; Ć&#x161;Ä&#x17E;ĹŻ ϏϴͲϹϭϴ ĎŹĎ° ĎŻĎ´ĎŹ

(145-0+0) tidningen om svensk forskning inom teknik och naturvetenskap

Som medlem i Naturvetarna fĂĽr du pĂĽ en prenumeration av FORSKNING

50%

rabatt

Du betalar endast 135 kr (inkl moms) fĂśr 4 nr/ĂĽr, ordinarie pris 270 kr. Ă&#x201E;r du studerande betalar du 100 kr/ĂĽr.

Innehüllet i FORSKNING spänner frün intressanta studentprojekt Üver framstüende forskning vid universitet och hÜgskolor till nydanande utveckling inom fÜretagssektorn.

FORSKNING ges ut i nära samarbete med hÜgskolor och universitet, vilket garanterar hÜg redaktionell kvalitet och trovärdighet.

BESTĂ&#x201E;LL din prenumeration genom att maila

ditt namn, adress och telnr till: soďŹ a@forskning.com GlĂśm inte tala om att du är medlem i Naturvetarna! $QQRQV OLJJ 1DWXUYHWDUHQ LQGG 32

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

KUNGĂ&#x2013;RELSE GĂ&#x2026;LĂ&#x2013;STIFTELSEN ledigkungĂśr härmed stipendier ur SIXTEN GEMZĂ&#x2030;US STIFTELSE, samt stipendier ur GĂ&#x2026;LĂ&#x2013;STIFTELSEN, STIPENDIUM FĂ&#x2013;R HĂ&#x2013;GRE UTLANDSSTUDIER, fĂśr utbildningsĂĽret 2011/2012.

Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i fĂśrsta hand utom landet. SĂśkande skall ha god karaktär och utmärkt begĂĽvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stĂśdjer en längre vistelse (ett ĂĽr) vid ett utländskt universitet, men undantag kan fĂśrekomma. Ă&#x2013;vre ĂĽldersgräns är 32 ĂĽr. Det fĂśrutsätts att sĂśkanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (120p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten GemzĂŠus stiftelse kan tilldelas sĂśkanden frĂĽn hela landet medan GĂĽlĂśstiftelsens stipendium fĂśr hĂśgre utlandsstudier endast kan tilldelas sĂśkande frĂĽn Storstockholm (undantaget Norrtälje, SĂśdertälje och Nynäshamns kommuner).

AnsĂśkan â&#x20AC;&#x201C; pĂĽ särskilt ansĂśkningsformulär â&#x20AC;&#x201C; ĂĽtfĂśljt av de betyg, referenser och Ăśvriga handlingar, som sĂśkande Ăśnskar ĂĽberopa, skall senast den 14 januari 2011 insändas under adress: Sixten GemzĂŠus stiftelse/GĂĽlĂśstiftelsen, Box 7444, 103 91 Stockholm.

AnsÜkningsformulär hämtas pü Sixten GemzÊus stiftelses hemsida: www.gemzeusstiftelse.se GülÜstiftelsens kansli, telefon: 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar.

Frügor kan ocksü ställas via e-post: info@gemzeusstiftelse.se Stockholm i oktober 2010 STYRELSEN

6RP 1DWXUYHWDUH I|UWMlQDU GX DWW YDUD WU\JJ 9L NDQVNH NDQ KMlOSD GLJ Sn YlJHQ 9nUGN|HUQD NDQ YDUD OnQJD RFK LEODQG EHK|YHU GX VQDEE RFK NYDOLILFHUDG VMXNYnUG 0HG HQ 6MXNYnUGVI|UVlNULQJ EHK|YHU GX LQWH RURD GLJ I|U YDUH VLJ YnUGN|HU HOOHU NRVWQDGHU ² QX NDQ GX In SULYDW SODQHUDG YnUG QlU GX EHK|YHU GHQ VRP PHVW RFK Sn GH WLGHU VRP SDVVDU GLJ ElVW

ZZZ DNDGHPLNHUIRUVDNULQJ VH 1DWXUYHWDUHQ B LQGG

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

33

S PA N A R I N

F OTO

Pelikaner på rad

LÄKEMEDEL

Vattnet stänker. I ett virrvar av vingar, näbbar och fjädrar som nästan verkar vara friserade, är ett fågelöga så knivskarpt att tiden tycks stå stilla.

I sin senaste bok, De krushuvade och andra pelikaner, har fotografen Brutus Östling satt fokus på en märklig samling fåglar som lever i norra Grekland. Zooekologen Susanne Åkesson står än en gång för texterna som innehåller både fakta och mer filosofiska funderingar. HM

Svensk industri till högstbjudande

Hur kom det sig att såväl Astra som Pharmacia sålde ut makten till utländska ägare i slutet av 1990-talet? I boken När Sverige sålde Nopelprisindustrin väcker Torun Nilsson, under två decennier företagsanalytiker och reporter på Affärsvärlden, frågor om förutsättningar, inte Pelikanerna ser ibland bara för svensk läkemedelsindustri, utan för närmast ut att posera för Brutus Östling. stora svenska företag i allmänhet. Varför behöll Läs mer: www.symposion.se schweizarna makten över sina stora läkemedelsföretag Roche och Novartis medan de svenska företagen fusionerade och sålEtt beskt piller för den de ut? Nilsson beskriver FORSKNING svenska läkemedelskaosartade omstänbranschen. digheter där allt verkar spela roll för att förklara händelseförloppet. Familjen Wallenbergs Vilken forskning skulle starka ägande, finansminister inte bli av, om inte staWigforss intressen på 1960-talet, ten griper in? Så tyckden globala finansindustrins uter Sacos samhällsveckling och de stora landvinpolitiske chef, Gunningarna inom medicin. Lägg till nar Wetterberg, Eller gör du den knäckigaste kolan, den mest doftande de extremt långa ledtiderna inom att regeringen ska glöggen eller det pyssligaste granpyntet? Dela ditt läkemedelsindustrin på mellan tänka när den lägbästa julrecept med dina naturvetarkollegor tio och tjugo år med högst osäger upp sin forskker framgångsfaktor. När Sverige Tips om forskningsoch få chans att vinna Naturvetarnas ningspolitik. I skriften politik från Saco. sålde Nopelprisindustrin är aktuell, multipenna i frostad metall med Den nödvändiga forskinte minst med tanke på dagens turinbyggd laserpekare och ningspolitiken tipsar han bulens i läkemedelsbranschen. Boken usb-minne. politikerna om hur de kan stärka forskningen ger både detaljerad insyn och ett samlat Mejla: långsiktigt, inte minst genom att se över de grepp på processen. Finns det månne nåredaktion@naturvetarna.se strukturer som ska omsätta anslag i forskning. Läs got att lära av historien? PK ett smakprov i gästkrönikan här intill!! HM

Brukar du få beröm för din saftiga julskinka?

Läs mer: www.sns.se

Politiker får bakläxa

Läs mer: www.saco.se

KON ST

F OTO: © J E A N-B A P T I ST E B É R A N G E R

Egensinnig evolution

34

N A T U R V E TA R E

Den som befinner sig i Lund och är sugen på att se evolutionen tolkad ur ett konstnärligt perspektiv, kan bege sig till Biologihuset vid universitetet. Där hänger nu Frida Olivs målerisvit om åtta målningar med namnet Evolution. ”Djärva färgkombinationer, motivkrockar och en utpräglad dekorativ dimension kännetecknar denna egensinniga evolutionssvit”, skriver Statens Konstråd på sin sajt. Konstrådet ser också ett släktskap med gamla tiders skolplanscher. Nostalgi, någon? HM Läs mer: www.statenskonstrad.se

N R8 2010

GÄSTKRÖNIKAN

Sverige borde höja ribban till

1,2–1,5%

P

å bara en generation har politikens roll och verktyg förändrats i grunden. När jag läste nationalekonomi i början av 1970-talet utgick läroböckerna från slutna ekonomier. Länderna hade de produktionsfaktorer de hade, växelkurserna var låsta, staterna parerade konjunkturerna genom att höja och sänka räntan.

Idag har staterna mist mycket av makten över penningpolitiken – växelkurserna och räntan bestäms i ett intrikat samspel med marknadernas förväntningar. Produktionsfaktorerna har blivit långt mer rörliga än idag – kapitalet flödar tämligen fritt, containerrevolutionen har gjort produktionen nära nog oberoende av råvarornas lokalisering, och den gängse teknologin kan laddas ner från nätet, åtminstone om man kan betala för sig.

Men staten är fortfarande viktig, även om tyngdpunkterna förskjutits och andra verktyg ökat i betydelse. Produktionsfaktorn arbete är nästan lika trög som den var för 40 år sedan. Därmed har den också ökat i betydelse jämfört med de andra faktorerna, när företagen ska bestämma lokalisering.

Trögheten ger produktionsfaktorn dess tyngd.

Innebörden är att det som skulle kunna

KALE N DAR I ET

SÖ KA N DE T E F TE R NY K U N S KA P ÄR ET T ST OR T ÄV E NT YR

men inom andra områden – skolan, socialtjänsten – finns det stora behov av utveckling och utvärdering på vetenskaplig grund.

Forskningspolitikens vikt beror inte bara på dess samhällsekonomiska betydelse i kallas ”arbetskraftspolitik” är på väg att bli snäv mening. Sökandet efter ny kunskap regeringarnas viktigaste instrument. Allt är ett stort äventyr, forskningen lägger gesom påverkar arbetskraftens tillgänglighet nom bildningen grunden för det civiliserade och kunnande blir viktigt: skatter, socialför- samhället. Det är funktioner som ibland säkringar, utbildning, arbetsmarknadsåtgär- hamnar i skuggan av de stora, tillväxtmotider, men också hälsovård och infrastruktur. verade projekten – men bland reaktorer och I detta har forskningspolitiken en särskild strålkanoner är det viktigt att vårda latin roll. Den producerar kunskap, men den ut- och fjällstationer. bildar också kunskapsbärare. Den skapar Inför forskningspropositionen 2008 och drar till sig företag som vill utnyttja handlade debatten mycket om Lissabonmåforskningsrönen i sig, men starka forsklet, det vill säga att de offentliga anslagen till ningsmiljöer utövar också dragningskraft forskning skulle uppgå till minst en procent genom den mycket kvalificerade arbetskraft av BNP. Regeringen tog ett stort steg i densom de kan tillhandahålla. Ju mer kunna riktning, även om sättet att beräkna utskapsintensiv varu- och tjänsteproduktionen gifterna har diskuterats. Det kan också ifråblir, desto större blir forskningspolitikens gasättas om Sverige ska nöja sig med EU:s betydelse i detta avseende. mål – om Sverige vill Forskningspolitiken handlar inte bara ha ett kunskapsintenom den privata sektorns tillväxt. Den kvalisivt näringsliv, borde ficerade kunskapsproduktionen berör hela målet då kanske snaarbetslivet, även den offentliga sektorn. Det rare vara 1,2 eller 1,5 systematiska sökandet efter kunskap kan beprocent? rika och effektivisera snart sagt varje verksamhetsområde. Inom sjukvården har den Gunnar Wetterberg medicinska forskningen en stark tradition, samhällspolitisk chef

hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

NOVE M B E R

DECEMBER

12

Miljökonferens ”Vem ska bort”, Stockholm

1

Nätverk för chefer, Stockholm

15

Kunskapsdagarna, Göteborg

1–2

Skogskonferensen 2010, Uppsala

17

Kunskapsdagarna, Trollhättan

18

”Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat” och ”Sverige och REDD+ inför COP1 i Cancun”, Stockholm

6

Kunskapsdagarna, Linköping

7

Gröt och glögg, för nutritionister, Stockholm

7

Reviderat regelverk för medicintekniska produkter, Stockholm

18

Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Stockholm

9

Sista anm.dag: utbildningen i Affärsmannaskap för naturvetare

19

Utveckla dig på Kunskapsdagarna, Borås

10

Leadership Friday – ”Motivationsmyten”, Stockholm

19

Leadership Friday – ”Hitta styrkorna”, Stockholm

14

Torvmark – en viktig resurs, Stockholm

23

Journal Club för nutritionister, Solna

26

Kunskapsdagarna, Stockholm

29

Kunskapsdagarna, Uppsala

ANG FÖR N NAN DE AR RANG E M H A R D U N ÅG OT S PÄ R I E T PÅ DA N E L A K NG? TI PSA N AT U R V E TA R E PÅ G Å E S .

A W W W . N AT U R V E TA R N

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

35

www.lansstyrelsen.se/skane

Länsstyrelsen är statens företrädare i länet. Vi arbetar med tillsyn, kunskapsspridning och ärendehandläggning inom nästan hela samhällsområdet. Vi är ca 500 medarbetare och har kontor i Malmö och Kristianstad.

Vår vision är ett dynamiskt samhälle i balans – en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Naturvårdsförvaltare Mer information hittar du på vår hemsida.

Vi ser helst att du söker tjänsten via www.lansstyrelsen.se/skane > Jobba hos oss > Lediga jobb.

Välkommen med din ansökan.

Sista ansökningsdag är den 18 november 2010.

Länsstyrelsen är en statlig myndighet och regeringens företrädare i länet. Vi arbetar med att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Kunskapsförmedling, tillståndsprövning och tillsyn är viktiga verktyg i vårt arbete. Vi är ungefär 240 medarbetare och vår chef är landshövding Maria Norrfalk.

Miljöenheten söker två medarbetare till vattenförvaltningsgruppen som ska förstärka och utveckla länsstyrelsens arbete med att identifiera och ta initiativ till miljöåtgärder.

Miljöhandläggare

Kungsgatan 13, 205 15 Malmö Östra Boulevarden 62A, 291 86 Kristianstad Tel 044/040-25 20 00, Fax 044/040-25 21 10 www.lansstyrelsen.se/skane

- tillämpad miljöanalys söker

Inspektör med inriktning miljö och livsmedel Ref.nummer KS-2010/916

Ytterligare information ges på kommunens hemsida: www.knivsta.se under Lediga tjänster.

Välkommen med din ansökan senast 2010-11-19 Till: Knivsta kommun, 741 75 Knivsta E-post: Knivsta@Knivsta.se

Arbetsuppgifter: Baserat på data från miljöövervakning och egenkontroll ska du analysera industriers och andra verksamheters miljöpåverkan. Samt klarlägga de miljöeffekter denna påverkan orsakar i sjöar och vattendrag. I samverkan med dina kollegor som jobbar med prövning och tillsyn ska du identifiera åtgärdsbehov för att klara miljökvalitetsmål, MKN och miljölagstiftningens krav på skäliga åtgärder.

Ansökan: Vi samarbetar med Proffice i denna rekrytering. Läs mer om tjänsten och ansök via platsannonsen på www.proffice.se under Sök Jobb/Lediga Jobb i Dalarnas län senast 22 november 2010.

UTG IVN I NG S PLAN 2011 1

11 jan

27 jan

Skog

2

8 feb

24 feb

Kemi – Material

3

8 mar

24 mar

Trädgård – Landskap

4

12 apr

28 apr

IT – Elektronik – Fysik

5

17 maj

03 jun

Gruvnäring – Geovetenskap

6

16 aug

01 sep

Life Science

7

20 sep

06 okt

Miljö – Klimat – Energi

8

18 okt

3 nov

Pensioner – Finans – Försäkringar

9

29 nov

15 dec

Lantbruk – Livsmedel

PLATSANNONSEN SYNS I ALLA KANALER ¼-sida (endast tidningen 10 500 kr) banner i nyhetsbrev som når drygt 27 500 naturvetare banner på Naturvetarjobb.se exponering på Naturvetarnas webb/ledigajobb Det här paketet kan uppgraderas till en halvsidesannons i tidningen för 3 000 kr.

PR I S: 18 000 kr ENDAST NYHETSBREV OCH WEBB

banner i nyhetsbrev som når drygt 27 500 naturvetare banner på Naturvetarjobb.se exponering på Naturvetarnas webb/ledigajobb PR I S: 12 000 kr

36

Kontakt & materialadress E-post: annons@naturvetarna.se

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

25 % t

rabföar t er platsa

nnons

2011 NYTT A ET T P R OV N SAN NO !

T PAK E

ENDAST WEBB MED D BANNE BANNER BANN ER banner på Naturvetarjobb.se exponering med logotype på Naturvetarnas webb/ledigajobb.

PR I S: 6 000 kr ENDAST WEBBLISTNING listning på Naturvetarjobb.se exponering med logotype på Naturvetarnas webb/ledigajobb PR I S: 3 000 kr

MEDLEMSNYTT

Karriärdag med nya visioner för Lund Stadshallen i Lund var nästan fullsatt när Allan Larsson målade upp sin bild av stadens framtid. ”Life Science village” ska tillsammans med nya superanläggningarna Max IV och ESS blåsa nytt liv i den skånska läkemedelsbranschen.

H ann A M eerveld TEXT OCH FOTO

Över 300 personer samlades den 8 oktober till ”Forskning och utveckling i morgondagens life science” som Naturvetarna arrangerade tillsammans med bland andra tidningen Kemivärlden Biotech.

Astra Zenecas nedläggning av verksamheten i Lund med nära 900 anställda inom forskning och utveckling är ett stort bakslag för Lund som life sciencestad, men kompetensen finns än så länge kvar i regionen och få verkar vara sugna på att flytta.

Det är inte svårt att förstå när Allan Larsson, styrelseordförande för Lunds universitet, målar upp sin bild av stadens framtid.

LIFE SCIENCE

Life science villag e

Inom fem år ska synkrotronljusanläggningen Max IV sälla sig till Maxlabs forskningsfaciliteter och om tio år ska European Spallation Source, ESS, vara verklighet.

Den blir världens mest kraftfulla neutronkälla och nya infrastruktursatsningar ska göra det möjligt att ta sig från Köpenhamns flygplats Kastrup till Lunds centrum på en halvtimme och därifrån till ESS på tio minuter.

Lunds universitet, regionsty-

relsen och Malmös och Lunds kommunstyrelser har bett Astra Zeneca att få förhandla om att ta över deras anläggning och etablera ”Life Science Village”.

Där ska forskning och en utbyggd företagsinkubator flytta in tillsammans med en one-stopshop som ska ge Lundaregionens spirande life science-företag det stora företagets fördelar med kompetens- innovations- och finansieringsstöd.

Positiva vi b bar

Stämingen var positiv i pausminglet bland utställarna, även om många av deltagarna var Astra Zeneca-anställda.

– Slår det mesta av det här in, så är det fantastiskt, sade Ola Malmsten, som arbetar med klinisk utveckling på Astra Zeneca.

Han vill inte flytta med företaget till Mölndal. Kollegan Anders Pettersson, som jobbar med projektstöd har ännu inte bestämt sig.

– Jag tror att det kan vara bra för ett stort företag med en omorganisation, så det skulle vara spännande att följa med nu.

Samtidigt är det ju också kul att pröva något annat, säger han

Frida Lawenius, samhällspolitisk chef för Naurvetarna, var dagens moderator.

Allan Larsson vill skapa en Life Science Village i Lund.

och nämner den centrala stödfunktion för företag som Allan Larsson vill skapa inom ramen för Life Science Village som en lockande karriärmöjlighet.

– Det är många som arbetar för att regionen ska fortsätta blomstra, sade Ramón SánchezLövy, förhandlingschef på Naturvetarna. Man hänger inte läpp, utan man jobbar på.

En av deltagarna på karriärdagen, Katarina Dahlenborg på patentbyrån Valea, drar paralleller till Uppsalas utveckling efter Pharmacia.

– Det ser ut som att man skapar en plattform för att det ska bli samma tillväxt här, sade hon.

Bo Servenius, ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca, betonade dock att det

Mingel. Katrin Lindahl, Katarina Dahlenborg och Eva Sten bland karriärdagens utställare.

måste till mer än en Life Science Village för att fylla tomrummet efter Astra Zeneca.

– Konceptet är jätteintressant, och det finns en jättestor potential i det här, men det är inte det enda som krävs för att lösa problemet när i storleksordningen fem- till sexhundra personer får lämna Astra Zeneca i olika faser under 2011. Det krävs ett antal åtgärder från olika aktörer.

Mats Berggren, vd för branschorganisationen Sweden Bio, tycker att utvecklingen i Lund är spännande att följa, men vill att man ska tänka större.

– Hela branschen befinner sig i ett nytt läge idag, säger han.

Vi kan inte bara tänka regionalt, vi måste tänka nationellt och även internationellt. #

Positiva. Anders Pettersson och Ola Malmsten, anställda på Astra Zeneca i Lund.

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

37

MEDLEMSNYTT

Nu kommer jobben inom miljöteknik Att miljöteknik är hett, framgick på seminariet ”Cleantech – A boost for new innovations and management”, som Naturvetarna arrangerade i samarbete med tidningen Kemivärlden och Aiesec.

N YA J o b b Runt 150 personer hade sökt sig till Norra Latin den 15 oktober för att ta del av några lyckade projekt som har tagit sig hela vägen från forskning till kommersiella produkter.

Lätt som en plätt kan det verka vid en första anblick. Men resan har varit lång med mycket möda och stort besvär innan det blir klirr i kassan. Och det finns fallgropar, som till exempel att ordna finansiering och att skydda sina upptäckter.

PATE NT PÅ b RA M I LJö

– Visst kan man ta patent på bra miljö, på samma sätt som inom andra områden, säger Carl Torfinn på Albihns Zacco, som är ett konsultföretag inom immaterialrätt.

Hans tips till forskare och innovatörer är att inte avslöja sina nyheter och idéer innan de har skyddats genom patent,

upphovsrätt, varumärke eller mönster.

Dagens moderator Thomas Malmer, ny förbundsdirektör på Naturvetarna, påpekade att lilla Sverige med måste fokusera på några områden där vi kan vara världsledande.

Ett sådant exempel är framgångssagan om Climate Well, som har utvecklat en soldriven värmepump. Den passar perfekt som komplement till solfångare där det finns ett behov att lagra energi. Den ger kyla på dagen och värme när solen har gått ner.

VI SA M US KLE R NA

Marknadsföraren Per Olofsson tittar i backspegeln och konstaterar att startsträckan har varit lång innan försäljningen tog fart. Nu finns de i 14 länder med tillverkning i Spanien, nära marknaden.Han gav några goda råd på vägen.

– Sitt inte hemma och analysera svaga tillväxtkurvor. Res så mycket du orkar för att sälja in produkten. Det finns inga genvägar till framgång. Fråga vad kunden vill ha och se större ut än ni är på bland annat webben.

Per Olofsson pratar gärna om företagets framgångar och om olika pris och utmärkelser. Ett av de svenska priserna är Ny tekniks Stora teknikpris.

R E KRYTE R I Ng PÅ gÅNg

Bestwood är ännu ett företag som växer och behöver rekrytera bland annat naturvetare inom de närmaste åren.

– Vi är avknoppade från KTH, processanalytisk kemi.

Grundforskningen startade redan 1990, men det är först nu som bolaget börjar tjäna pengar på att mäta fukthalten i biobränslen som flis. På så sätt kan man genom styrning optimera förbränningen och slippa att elda för kråkorna. Dessutom kan utsläppen av kväveoxider minska.

Lägg också företaget Xzero på minnet. Det har utvecklat en

metod för rening som bygger på membrandestillation. Det är i princip samma teknik som används för goretexkläder.

Det största hindret för Xzero har varit finansieringen, som till stor del består av kapital från enskilda aktieägare.

FÅNgA U PP I DÉ E R

Ytkemiska institutet är en annan spännande aktör, som också kommer att anställa fler naturvetare. Institutet jobbar med kunddriven innovation genom att fånga upp tidiga idéer inom allt från läkemedel och materialutveckling till klarlack.

– Det handlar om att koppla ihop sig med forskare och innovatörer inom akademin, företag och privatpersoner för att både hitta behov och lösningar på problem, säger Peter Alberius.

Han jämför deras metoder med Lego som använder sig av öppen innovation, där kunderna själva ritar och ger idéer på nya koncept som sedan företaget utvecklar och tillverkar. LEL

E NÅg RA S Å T YC K T M E D: S o M VA R

1. Varför var du på Cleantech-dagen? 2. Vad du fick du ut av dagen?

HELENA HANSSON, NYLIGEN DISPUTERAD I ANALYTISK KEMI

JOHAN HILM, STUDENT PÅ MASTERPROGRAMMET I BIOMEDICIN VID KAROLINSKA INSTITUTET

1. Naturvetarnas arrangemang brukar vara bra. In1. Värdefullt att bredda tressant utvidgning med milsig och få en bild av jö som jag har jobbat med vad som händer utanför en del tidigare. Eftersom jag akademin. Innovation är nu söker jobb är detta ett spännande och jag tror perfekt tillfälle att nätverka och skapa nya kontakter. Jag är öppen för de fles- på korsbefruktning mellan olika områden. ta jobb, men vill helst arbeta i läkemedelsindustrin, 2. Intressant och viktigt med miljöteknik, bra gärna i en ledande position. att visa att det kan vara lönsamt. Att man an2. Intressant att höra vad som gäller om immaterial- vänder EU för att stimulera innovationer ger rätt i näringslivet. Inom universitet är villkoren annor- möjligheter, Nu ska jag kolla om det finns något projekt inom biomedicin. lunda, där råder en öppenhet på ett helt annat sätt.

38

N A T U R V E TA R E

N R8 2010

PASCALE RIBORDY, BIOLOG, PROJEKTANSTÄLLD PÅ WATRECO – ÅRETS CLEANTECHFÖRETAG 2009

1. Som verksam i branschen följer jag utvecklingen genom att vara här, vilket kan ge nya idéer.

Samlar på mig visitkort och knyter kontakter.

2. Spännande att höra om innovationer och företag som det går bra för. För många är det lång en resa från innovation till en kommersiell produkt. Därför nyttigt med goda råd på vägen. En sak jag har lärt mig är att inte ge upp, utan tro på det man gör. LEL

N Y PÅ K A N S L I E T

Henric har koll på webben Henric Denzler är Naturvetarnas nya informationsassistent.

Under vikariatet som sträcker sig in i mars står webben i fokus.

– Det känns inspirerande att hålla ordning och uppdatera webbplatsen, som är navet i vår kommunikation med medlemmarna. Lika viktigt är att ha koll på vårt tryckta material.

Han räknar med att få rycka in där det behövs, som till exempel i förberedelserna för Stockholm Meeting och den universitetsturné som ska gå av filmn ö rd

stapeln under vintern och våren.

Rätt man på rätt plats är en lämplig beskrivning på Henric Denzler. På högskolan i Skövde var det mediestudier som gällde, med filmvetenskap och berättarteknik för webb och andra media. Han har också varit vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer och jobbade då bland annat med frågan om kårobligatoriet och den studiesociala utredningen.

Fritid då?

– Det blir mycket film, säger han och ger några filmtips. Filmen om Facebook, The social network, levde upp till sitt goda ryk-

K ontakt wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka Henric Denzler jobbar bland annat med webben.

te. Min favoritfilm alla kategorier är Fight Club.

Hans förhållande till naturvetenskap ligger på en basnivå, med matematik som ett ämne han gillar. LEL

Ordförande får ny studentstyrelse Naturvetarnas studentråd har fått en ny styrelse. Ordförande Elin Wallin sitter kvar på sin post, som hon tillträdde i våras, men i övrigt består hela styrelsen av nya friska krafter.

S T U D E N T Elin Wallin är biomedicinare och doktorand vid Stockholms universitet. Hon sitter också i valberedningen för Saco studentråd. Hon brinner för studiepolitiska frågor och vill gärna utveckla naturvetares karriärvägar inom universitetet. Hon vill även flytta fram naturvetares positioner i den allmänna debatten och arbeta för att naturvetare ska få en starkare röst i samhället.

Vice ordförande Jana Hilding läser kemi vid Stockholms universitet. Hon är också frilansjournalist, stå-upp-komiker och handledare i bioteknik och kemi.

Studentrådets kongress valde också ledamöterna Mikaela Lind, som studerar miljövetenskap vid Stockholms universitet,

Emelie Nacksten, som studerar till dietist vid Göteborgs universitet, Sanna Olsson, som studerar geovetenskap vid Stockholms universitet och Daniel Törbacka, som studerar biomedicin vid Karolinska institutet.

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 FA X : 08–466 24 79 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Thomas Malmer, 08–466 24 82 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

Från Studentbloggen

M E DLE M S S E RVICE:

Läs mer: naturvetarna.blogspot.com

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00, Mikaela Lind, Emelie Nacksten, Jana Hilding, Daniel Törbacka, Elin Wallin och Sanna Olsson styr studenterna.

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

10% i rabatt som medlem

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Beställning till elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress.

Glöm inte ange storlek och examensår.

Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

AKADEMIKERRÅDGIVNING:

(Ordinarie pris 4 195 kronor)

www.akademikerradgivning.se info@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

N R8 2010

N A T U R V E TA R E

39

POSTTIDNING

B

Avs ä n d a r e : Nat urv et arna, Box 76 0 , 131 2 4 N a ck a

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Nu lanserar vi en ny medlemswebb – Exklusivt för dig som är medlem i Naturvetarna På medlemswebben finns personliga uppgifter om dig och ditt medlemskap. Här loggar du in om du vill ändra adress, arbetsgivare och liknande. Här hittar du också nyttig information om bland annat:  Löner och lönestatistik  Karriärrådgivning och cv-coachning  Arbetsmarknad  A-kassa och inkomstförsäkring  Nätverk och professionsföreningar  Arbetsvillkor och avtalsarkiv  Naturvetarnas alla nyhetsbrev och tidningar  Försäkringar, prenumerationer och andra förmåner

Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina nya inloggningsuppgifter är: • Användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.

• Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer Du som är förtroendevald har all relevant information samlad här.

Precis som tidigare hittar du lediga jobb, nyheter och artiklar om hur naturvetare bidrar till samhällsutvecklingen och hur vi som förbund arbetar för att förbättra villkoren för naturvetare.

Har du frågor är du välkommen att höra av dig till info@naturvetarna.se (Vi ber dig ha överseende med att väntetiderna kan bli lite längre under första tiden).

L Ö N E E N K ÄT E N

Snart kommer årets löneenkät i din inbox Gå in på den nya medlemswebben och uppdatera din mejladress och andra uppgifter. Det är viktigt att just du svarar på löneenkäten, som ligger till grund för lönestatistiken – ett verktyg i löneförhandlingen.