Naturvetare 1

N u m m e r 6 2 01 4 P r is : 75 k r o n o r N AT U R V E TA R E N R 6 2 01 4

m å n a d e ns

K a r r i ä r , v e t e nsk a p , N ä t v e r k

9

fr å g a :

Hur itt fungerade d lönesamtal?

tips som får rösten att bära

Insekter retar aptiten Naturvetare tar plats i riksdagen

Efter branden Magnus gör skogen säker due ll o m re li g i o n sid 9

|

vac c i n m ot eb o la? sid 29

|

går under ytan sid 6 4

EFTER JOBBET

Rådslag med Naturvetarnas studentråd

NA TU

RV

Var med och påverka din framtid genom att delta på Naturvetarnas Studentråds rådslag. Den 8-9 november diskuterar vi möjligheter för naturvetarstudenter, knyter kontakter och har roligt!

Pär Holmgren, välkänd meteorolog och föreläsare, håller föredrag om naturvetares karriärmöjligheter.

Därefter följer debatt och sociala aktiviteter kring temat arbetslivsanknytning för studenter.

E TA

RÅ

NA TU

RV

D

E TA

RÅ

D

RN

AS

A SL

RN

SL

G

AS

NA TU

AG

RV

ET

RÅ

Någ

ra

ser plat

k va

r

1.30 ember kl. 1 v o n 8 g a 0.

Dag: lörd ber kl. 16.0 m e v o n 9 – söndag be, ty Hotel Glo li a u Q : s t Pla holm an 7, Stock g n li s a n e re A turvetarna.s a n t@ n e d stu Anmälan: st och logi.

R

S ÅD

LA

G

, ko står för resa välkomna, a rn ta e rv tu Na r är tarstudente r inte.

Alla naturve redan är medlem elle u d oavsett om

#nastud

agram

itter och inst

tw för inlägg på

CHEF

66

N A T U R V E TA R E

N R1 2014

DS

Innehåll

nr 6 2014 m å n ad e n s

Hur itt fungerade d lönesamtal?

sid 9

16

fr å ga :

Duellen Kan man som naturvetare tro på en gud? Vi har frågat en fysiker, som också är präst, och en professor i neurovetenskap.

sid 12

Valet 17 naturvetare har tagit plats i riksdagen. Vi frågar några av dem hur de hoppas kunna påverka.

Skogsbranden i Västmanland ödelade tusentals hektar skog. Vad händer nu med skogen?

sid 29

Ebola Utbrottet av Ebola i Västafrika är omfattande. Med forskning, vård och information försöker man hejda spridningen.

sid 64

38

Så får du rösten att hålla.

24

R E D A K T I O NEN

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 11 december, annonsstopp den 24 november.

Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Jeanette Hägglund. Övriga reportrar: Natalie von der Lehr NL, Elisabeth Möller EM, Johanna Rösth JR

A NN O N S B O K N I N G

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Efter jobbet tar Anders Holmberg med sin upptäckarlusta och sitt naturintresse när han dyker.

Framtidens farmare föder upp larver och gräshoppor.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

under ytan

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Genom eld och vatten Inte lång tid efter att den största skogsbranden i modern tid lamslog Västmanland stod delar av landet under vatten. Det nya klimatet som forskarna har varnat för är redan här.

Första veckan i augusti nådde röken ända upp till Västerbotten och ut på Ålands hav.

Människor och djur evakuerades när kvicksilvret nådde 34 grader och vinden låg på.

Den dagen kunde inget stoppa elden, som kastade eldbollar över två kilometer långa sjöar. Lyckan var att vädret vände redan dagen efter och elden sakta men säkert kunde släckas.

Läs om brandförloppet dag för dag och vad som kommer att hända med skogen.

Flera tusen hektar lämnas till sitt öde och blir ekoskog. Vi har fångat upp några naturvetare som hade nyckelroller när branden härjade som värst och nu när allt ska städas upp.

Den blivande statsministern var på plats och skapade sig en bild av läget. Kanske han kan ta med sig något därifrån till den nya regeringen.

Det är glädjande att han i regeringsförklaringen slår fast att ett innovationsråd kommer att inrättas och att forskningen stärks. Det behövs bland annat för att hejda klimatförändringarna.

Missa inte aptitretaren, rostade insektslarver. Klimatsmart och näringsrikt.

ch efR edaktör

Naturv e tar e i m e dia

M iljoner till n y tä nk om ä l dr e mat 400 miljoner kronor ska hjälpa kommuner att tänka nytt och få äldre och små att äta bättre. Förslaget, som ska löpa under hela nästa mandatperiod med 100 miljoner per år, ingår som en del i Alliansens kommande valmanifest.

Studier visar att äldre löper betydande risk att drabbas av undernäring.

I slutet av förra året gick Dietisternas Riksförbund ut och kritiserade landets kommuner och menade att de inte tar problemet på allvar.

Svenska Dagbladet 30 augusti 2014

Fackförbund, gör nytta och låna ut era pengar!

Naturvetarna och Oikocredit uppmanar de svenska fackförbunden att låta kapitalet verka för att skapa hållbar småskalig företagsverksamhet i utvecklingsländer. De tio största svenska fackförbunden har kapitaltillgångar på över 20 miljarder kronor, men få investerar proaktivt för att stödja hållbar utveckling.

Debattartikel av Andreas Englund, Naturvetarna och Cecilia Näsman, Oikocredit i Dagens samhälle 8 oktober 2014

”Jag är naturvetare. Jag vet att allt som finns i mig, varenda atom, kommer att tas tillvara och jag bli en del av en ofantlig gemenskap.”

Lars H Gustafsson om boken Det blå arkivet, intervjuad av Expressen under bokmässan 28 september 2014

en dag på j o bbe t ”De lokala föreningarna är väldigt viktiga för det fackliga arbetet. Jag kan fungera som bollplank och ge råd för agerande i olika situationer, men det är de förtroendevalda som vet vad som är betydelsfullt för medlemmarna på plats.”

Tidingen Laboratoriet följer Monica Fröjd, ombudsman på Naturvetarna, under en dag på jobbet. I lönerådgivningen utgår hon från individen: Hur vill du utvecklas, vad kan du göra för att påverka din lön och vad kan du tillföra verksamheten, är frågor hon ställer.

Tidningen Laboratoriet, oktober 2014

4

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

OPINION

Na -deba tt här är natu rvetar e o c h an d r a välko m na att g e s i na syn p u n kte r i aktu e lla f r åg o r s o m r ö r natu rvetar e.

Sätt stopp för alternativa mirakelkurer Lite örtmedicin mot förkylning?

Eller kanske några droppar rosenrot för att minska stressen? Eller varför inte ett kosttillskott för att få i sig alla näringsämnen på en gång? Försäljningen av naturläkemedel och annan alternativmedicin blomstrar i Sverige och omsätter årligen flera miljarder kronor.

I bästa fall är dessa alternativa behandlingsformer dyra men onödiga. I andra fall riskerar effekten av vanliga läkemedel att påverkas.

I de allvarligaste fallen lockas svårt sjuka människor att avstå konventionell vård. Till exempel kunde vi tidigare i år höra i Kropp och Själ i P1 om en far vars dotter avlidit sedan en alternativmedicinare felaktigt friskförklarat henne från cancer. Hon är dessvärre inte den enda som mist livet till följd av denne och andra kvacksalvares ovetenskapliga behandlingar.

Att svårt sjuka människor griper efter varje halmstrå i strävan efter att bli friska är fullt förståeligt.

För att skydda människor i utsatta situationer är det därför i Sverige

de brott som begås. Här har vi naturvetare ett ansvar att reagera och arbeta för en förändring.

Naturvetare har ett ansvar att säga ifrån när oseriösa påståenden om alternativ medicin sprids, menar debattörerna.

förbjudet för andra än utbildad hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patienter med cancer, sjukdomar som regleras av smittskyddslagen eller barn under åtta år. Dessvärre är patientsäkerhetslagen inte heltäckande då bara ett begränsat antal fysiska åkommor regleras. En mängd svåra fysiska och psykiska diagnoser innefattas inte alls. Även i de fall då uppenbara lagbrott har begåtts läggs polisanmälningar regelbundet ned. I fallet som togs upp i Kropp och själ

fick den avlidna kvinnans far till slut hota Socialstyrelsens chef med polisanmälan för att få dem att agera. Polis och åklagare gjorde, trots ett uppenbart lagbrott, ingenting. Behandlaren kunde ostört fortsätta sin verksamhet.

Det är dags att politiker och berörda myndigheter börjar se detta hänsynslösa utnyttjande av människor som det samhällsproblem det är, och att de skärper lagstiftningen och ger berörda myndigheter resurser att utreda

Men problemet att människor använder sig av overksam och potentiellt skadlig alternativmedicin kan inte bara åtgärdas via ingripande från lagstiftning och rättsväsende. Vad som krävs är också en förmåga att genomskåda påståenden om alternativa mirakelkurer. Också här har vi naturvetare ett stort ansvar att dela med oss av vår kunskap, men också att säga ifrån när spektakulära påståenden sprids.

Gör vi inte det riskeras människors hälsa och liv.

Linda Strand Lundberg, ordförande i föreningen Vetenskap och Folkbildning Martina Olsson, doktorand i medicinsk vetenskap och styrelseledamot i Vetenskap och Folkbildning Christine Öberg, doktor i medicinsk vetenskap och styrelseledamot i Vetenskap och Folkbildning

OPINION

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

5

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n M Å N A D E N S F R ÅG A :

H U R F U N G E R A D E D I T T LÖ N E S A M TA L? Läs mer på sid 10.

Jag f i c k c han s at t ar g u m e nt e ra, m e n…

Visst fick jag möjligheten att argumentera och samtalet var bra där vi gick igenom kompetens, utveckling, prestation med mer. Påverkade det lönesättningen? Inte ett smack. Trots att vi var överens om att jag har överpresterat gällande min befattning så fick jag ett av de lägre lönelyften på arbetsplatsen.

Biologen

”De lönesamtal jag varit med på genom åren har aldrig varit någon argumentation. Bara: ”den här lönen får du”, punkt slut”.

Frida HJ

Jag had e et t b ra samtal Ja, jag har fått argumentera för ny lön utifrån min arbetsgivares underlagsmaterial. Ett bra samtal tycker jag. Jag hade önskat att få mer men blev ändå nöjd med drygt 1 000 kr i lönepåslag. Arbetar i ett kommunägt bolag.

P os it iv t m e d lö n e f t e r p r e stat i o n Både och kan man väl sammanfatta det. Vi har numera ett utvärderingssystem där chef och medarbetare gemensamt betygssätter den anställdes insats under året.

Ligger man över medel kan man förvänta sig en löneökning därefter. Problemet är att det bara är strukturdelen som styrs av denna utvärdering, det vill säga man lägger två timmars diskussion på en utväxling om maximalt 200 kronor. Å andra sidan är det positivt att arbetet bedöms efter prestation!

Lisa

Ny t ta av lö n e stat i st i k e n På våra löne- eller utvecklingssamtal , som är svåra att skilja åt, la jag fram statistik från Saco Lönesök, där det framgick att jag låg under mina kollegor och ”likasinnade”. Det tror jag fick upp min snedfördelade lön lite.

Anna Tg

Emilie T

I N S ÄN D A R E

Fäl l ko m m i ss i o n e n f ö r dj u r e n s bästa När får regeringen nog och anmäler EUkommissionen – som inte gör sitt jobb för EU:s djurskydd – till EU-domstolen? Nu råder en maffialiknande situation med stora grisproducenter som år efter år bryter mot djurskyddslagarna. Dåligt djurskydd

6

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

kräver mycket antibiotika, vilket ökar antibiotikaresistensen (= då penicillin inte botar längre). Resistenta bakterieinfektioner ökar för varje år i Sverige, EU, Asien, Afrika ... 10 000 svenskar smittades 2013, enligt Folkhälsoinstitutet.

Om kommissionen skulle bli fälld och tvingas att se till att grisarna i EU får det de har rätt till – att få behålla sina svansar, få mer plats, mer strö – skulle konkurrensen mellan EU-länderna drastiskt förbättras. Nya laglydiga grisuppfödare skulle kunna komma in på marknaden. Fler jobb skulle kunna skapas i Sverige. Mängden antibiotika, som nu varje dag ges även till friska grisar, skulle kunna minska betydligt. År efter år pågår det farliga antibiotika-slö-

seriet och djurskyddsbrotten inom EU. Danska grisproducenter tänker inte sluta med det, sade deras representanter i Aktuellt i våras, ”för då konkurreras vi ut av tyskarna”. (I Tyskland är djurskyddet ännu sämre.) Danska politikers löften i tv, diskussioner, EU:s egna veterinärrapporter om missförhållandena – ingenting har kunnat stoppa olagligheterna inom denna miljardindustri.

Den svenska regeringen har en historisk chans att rätta till detta, genom att anmäla EU-kommissionen till EU-domstolen. Samtidigt skyddar det oss mot fler bakterier, som penicillin inte biter på – en stor fara, enligt WHO. Snälla, rara regeringen – gör det!

Ylva Gefvert, leg dietist

OPINION

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n D U E LLE N :

K A N M A N S O M N AT U R V E TA R E T R O PÅ E N G U D ?

Läs mer på sid 9.

S k a al d r i g b l an das i h o p

B i o k e m i e n r e l i g i ös u pp l eve l s e

R e l i g i o n e n är e n ko n st r u k t i o n

Religion och naturvetenskap skall aldrig blandas ihop och gå in på varandras domäner. Naturvetenskapen skall hålla sig till sånt som går att leda i bevis med vetenskaplig metodik. Till detta hör då inte att till exempel motbevisa Guds existens. Religionens uppgift är att uppfylla människans behov av en större mening och skall därför inte hålla på med frågor av typen planeternas ordning eller arternas uppkomst.

Gud gav oss alla en fri vilja och därför kan jag inte klandra Dan Larhammar för det han tycker även om jag inte delar hans åsikt. Jag brukar säga att det var en religiös upplevelse när jag läste cellbiologi och biokemi. Jag ser det som föga troligt att till exempel allt det som sker i en cell skulle kommit till genom slumpen.

Naturvetenskapens mål är att ge oss samma svar på livets gåtor oavsett var på jorden vi kommer ifrån. Religionens ursprungliga mål var, oavsett samfund och trosinriktning, att ge oss regler för en lokalt fungerande samhällsbildning. Religionen är för mig en konstruktion. Helt oförenlig med naturvetenskap.

Ulrika

Sylvan

Forskarn

Vi b e r o m u r säk t Vi har fått flera reaktioner på manualen i förra numret.

Den handlade om vilka signaler man sänder ut med sin klädsel på jobbet. Vi ber om ursäkt för att artikeln kunde uppfattas som att Naturvetarna menar att man till exempel ska dölja sitt etniska ursprung eller sin sexuella läggning.

Artikeln blev felriktad och signalerar något som Naturvetarna inte står för. För oss är det självklart att man ska kunna vara sig själv på jobbet och vi vill medverka till ett mer tolerant arbetsliv. Den inställningen stöds av Naturvetarnas stadgar som säger: ”Naturvetarnas verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, såsom de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör Anna Norberg, skribent

fr å n socia l a m e di e r In s tagram

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan.

Fotografera din vardag och publicera bilderna på instagram. Lägg dem

#naturvetarekan under #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

@vetenskapoallm

 9 gilla  Filminspelning inför seminariet Forskning

För Framtiden som vi kommer att hålla, tillsammans med Naturvetarna och Sveriges Unga Akademi, senare i höst. Inte var dag man får besöka ett robotlabb! #fofram14 #VA #vetenskapochallmänhet #sverigesungaakademi #naturvetarna

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

L e dar e N

I var de la c ru z , förbundsordförande

Vi står fast vid människors lika värde I skrivande stund har Stefan Löfvén just presenterat sin nya regering och avlagt sin regeringsförklaring. Den innehåller flera delar som går Naturvetarnas väg. Glädjande är till exempel att ett innovationsråd inrättas och att forskningen ska stärkas med högre basanlag till universiteten. Regeringen vill också höja a-kassan och stoppa missbruket av visstidsanställningar.

Det besvärliga parlamentariska läget

kommer dock att göra det svårt för regeringen att driva sin politik. I stället lär det bli breda blocköverskridande överenskommelser i många frågor. När det gäller forskningspolitiken ligger flera förslag i linje med Naturvetarnas uppfattning. Här behövs långsiktiga

spelregler som gör att forskningsidéer kan tas hela vägen till nya produkter och att samhällsproblem kan lösas.

Den nya politiska kartan har väckt

frågor i media om huruvida fackligt engagemang är förenligt med medlemskap i Sverigedemokraterna.

Från förbundets sida har vi ett kristallklart förhållningssätt, som bottnar i våra stadgar, enligt följande: ”Naturvetarnas verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, såsom de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.” Den medlem som bryter mot dessa riktlinjer riskerar att uteslutas.

företrädarna på arbetsplatserna. Att ha en egen agenda och till exempel bedriva partipolitik på arbetsplatsen är inte förenligt med ett förtroendeuppdrag inom Naturvetarna.

På motsvarande sätt förväntar vi oss att med-

lemmarna respekterar de värderingar och kollektiva överenskommelser som arbetsgivare och fack har kommit överens om.

Naturvetarna respekterar demokratin och rätten för partier att existera när väljarna har röstat fram dem. På samma sätt förväntar vi oss respekt för att medlemmarna inte agerar på ett sätt som strider mot våra stadgar och värderingar.

Vi kommer inte att ge avkall på våra grundläggande mänskliga och fackliga värderingar om alla människors lika värde och rätt till likabehandling.

Bortom detta är det demokratiska la-

Ivar de la Cruz

gar och regler som gäller för samhället i stort. I det ligger att partier som vinner väljare ska respekteras. På arbetsplatsen ska alla våra medlemmar känna sig trygga. De ska bemötas lika, utifrån sina behov och oberoende partisympatier. Inför arbetsgivaren förväntar vi oss att bli behandlade på ett objektivt, sakligt och rättvist sätt.

För den nya finansmarknadsoch konsumentministern Per Bolund som är biolog.

Svårigheterna för skolan att rekrytera lärarvikarier till naturvetenskapliga ämnen.

Som medlem i Naturvetarna ska

man känna sig trygg med de fackliga

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

ivar.delacruz@naturvetarna.se

Duellen Kan man som naturvetare tro på en gud?

För fysikern och prästen Sara Blom finns det ingen motsättning mellan naturvetenskap och en kristen tro. Professorn i neurovetenskap är skeptisk och menar att en aktivt agerande gud inte är förenlig med naturvetenskap.

JA

NJA

Sara Blom, präst i Svenska kyrkan, disputerad i fysik.

Dan Larhammar, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Hur förklarar du arternas uppkomst?

Evolutionsteorin är den bästa förklaring vi har till arternas uppkomst.

Evolutionen.

Kan man vara religiös och samtidigt acceptera evolutionen?

Ja, absolut. Det är en väldigt vanlig hållning bland kristna att bejaka naturvetenskapen. Man kan tro på Gud som skapare och samtidigt tro att naturvetenskapen väl beskriver det vi vet om skapelsen. Att till exempel svara på frågan ”Vad är en människa?” görs bäst med en mångfald av perspektiv, av vilka biologi är ett och livsåskådning/tro ett annat.

Ja, om man accepterar att de religiösa väsen som man tror på inte hade något med evolutionen att göra. Det finns inget som tyder på några övernaturliga inslag i evolutionen. Biologer är de naturvetare som är minst gudstroende.

Är det möjligt att tro på en diffus/personlig gud?

Jesus är oerhört radikal i sin kallelse, och jag utmanas i min vardag att leva ett utgivande och kärleksfullt liv.

Synen på kristen tro förenklas ibland till en uppsättning utsagor att pricka av, och att dessa utsagor är utmanande för intellektet. Den förenklingen fångar dåligt vad kristen tro är. Jag har hittills inte någonsin upplevt att det finns något annat val för min tro än det som jag uppfattar som intellektuellt hederligt. Men varje dag utmanas jag i att leva ett liv till gagn för andra och för skapelsen.

Ja, trenden inom särskilt kristenheten har varit att göra guden alltmer diffus. När den väl blivit så diffus att den är totalt intetsägande (som K G Hammars ”gud är en relation”) så kan nog tron på en sådan gud vara förenlig med fullständig acceptans av en naturvetenskaplig världsbild. Frågan är bara vad det skulle finnas för anledning att tro på en sådan gud, den tillför ju inget.

Ditt starkaste skäl till din uppfattning?

Det finns ingen grundläggande motsättning mellan naturvetenskap och en kristen tro. Man måste inte välja. Både som individer och som mänsklighet använder vi många olika, kompletterande, perspektiv för att förstå och orientera oss i världen, och bilda mening och sammanhang. Livsåskådning, för mig en kristen tro, är ett av dessa perspektiv.

Naturvetenskapen ett annat, liksom konst, kultur med mer.

Den naturvetare som tror på en aktiv agerande gud skulle förstås ha svårt att utöva sitt naturvetenskapliga yrke. Den personen skulle när som helst kunna säga att här och där eller nu och då inträffade ett gudomligt mirakel och sådana tolkningar skulle omedelbart omintetgöra trovärdigheten i yrkesutövandet. Den som är naturvetare i sin yrkesroll men tror på en aktivt agerande gud under övrig tid bedrar sig själv – både på jobbet och på fritiden fast på olika sätt.

M å nad e ns f r åga :

ta l?

Hu r fu ng er ade di tt lö nes am De flesta har haft årets lönesamtal, som resulterade i en ny lön. Nu undrar vi om du fick chans att argumentera för din lön med lönesättande chef. Och var det dina prestationer, din kompetens och ditt ansvar som låg till grund för din nya lön?

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Läs kommentarer från webben, sid 6.

När lönesamtalet kärvar Att tänka utanför boxen kan vara ett sätt att komma framåt i lönesamtalet.

Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna, ger goda råd om hur du kan förbereda dig.

Stämningen är lite mer spänd än vanligt. Du, chefen och en kopp kaffe. Nu ska du få ett kvitto på ditt värde, eller i alla fall på dina prestationer under det senaste året.

– Tänk på att det är ditt resultat och ansvar som ska värderas. Förbered dig ordentligt med argument som visar vad du bidrar med, säger Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna.

Lönestatistiken är ett viktigt verktyg inför löneförhandlingen, men den ska användas med förnuft.

– Statistiken ger en fingervisning om vilken lön du bör ha och visar marknadsläget för olika grupper. Men Pantea Ansari. den säger ingenting om dina prestationer. Statistiken kan också leda fel, så använd statistiken när den är till din fördel.

Utan för boxen

Hon påminner om att lönesamtalet är en förhandling, där man inte kan få igenom allt.

– Tänk utanför boxen, om chefen inte kan ge den lön du önskar så kan du föreslå andra förmåner, som en kurs, tjänstebil eller en extra pensionsinsättning.

Om förhandlingen fortsätter att kärva så är det ingen bra idé att hetsa upp sig och bli arg.

– Tappa inte humöret, kom ihåg att alltid hålla en god ton och använd inte argument som handlar om din privatekonomi. Det är dina prestationer och ditt bidrag till verksamheten som värdesätts.

Många arbetsgivare tillämpar inte individuell lönesättning, utan ger lika mycket till alla oberoende prestation och kompetens.

– Vi jobbar centralt med arbetsgivarna för att öka lönespridningen. De arbetsgivare som vågar det blir ofta populära och kan attrahera den kompetens de behöver. Den individuella lönesättningen fungerar som regel bättre inom privat sektor.

Kronor och ören

För att få till en bättre löneprocess är Pantea Ansaris tips att låta utvecklingssamtalet ligga som grund för lönesamtalet ett halvår senare, som regel på våren.

– Då kan ni prata kronor och ören, och följa upp vad som gick bra och vad som behöver utvecklas. Blir du inte nöjd är det alltid möjligt att ajournera sig och be att få komma tillbaka.

Hur gör jag om det inte funkar och om chefen inte ens har befogenhet att sätta lön?

– Att chefen har mandat att sätta lön är en förutsättning, annars blir lönesamtalet ett spel för gallerierna. # LEL

Förbered dig ordentligt med argument som visar vad du bidrar med”

Natu rvetar na g e r stöd Fastlåst läge Om ni har kört fast och inte kommer vidare i lönesamtalet kontaktar du det lokala facket (akademikerföreningen eller motsvarande) på din arbetsplats eller Naturvetarnas jour.

Coachning inför lönesamtalet Naturvetarna erbjuder lönesamtalscoachning, som lär medlemmarna att lyfta fram sin kompetens och hur de kan utvecklas i sin yrkesroll. Det leder till ett bättre utgångsläge inför lönesamtalet.

Boka tid för lönesamtalscoachning på www.naturvetarna.se

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

11

5%

N Y H ETER

en som Vi har titt at på vilka i riksdag s medrna eta turv Na tillhör någon av vi ade hitt alt Tot er. lemsgrupp et vilk re, eta urv 17 nat t motsvarar strax under 5 procen . rna öte dam sle dag av de 34 9 riks

g en N aturvetare i rik s da

”Forskningen ska komma till nytta” Betty Malmberg (M), agronom

Betty Malmberg tycker att naturvetenskaplig kompetens behövs på alla nivåer i samhället.

– Jag tror att vi behöver fokusera på nyttan av naturvetenskap och engagera unga män-

niskor tidigt. Till exempel väcka nyfikenheten redan hos riktigt små barn.

I riksdagsarbetet vill hon driva frågor om utbildning och forskning, och hur detta kopplas till arbetsmarknad och näringspolitik.

– Forskningen ska komma till nytta. Inte bara i form av nya produkter, utan genom att kunskapen tas till vara och används i samhället. Jag tycker att sam-

information från valsedlar Källor: Riksdagens hemsida, tioner av riksdagsenta pres :s via val.se och SVT kandidater för valet 2014.

verkan mellan akademin och näringslivet behöver bli mycket bättre än vad den är i dag.

Hon är agronom och har jobbat med infrastruktur och miljöfrågor inom Östgötatrafiken.

Utmaningarna där handlade mycket om kommunikation och information.

– Det kommer igen i riksdagsarbetet som ju också handlar om att nå fram till människor och att sprida information.

Betty Malmberg tycker att hon har nytta av sin naturvetarbakgrund i sitt politiska uppdrag. Att hon som agronom har ett helhetsperspektiv.

– Det går inte att titta bara på en fråga, eftersom omvärlden också påverkas. Man behöver ha en förståelse för biologiska processer och att allt inte är statiskt.

Men alla kompetenser behöver finnas representerade i riksdagen; målet är mångfald. AN

F L ER N at u r v e ta r e i r i ksdag e n Vad v i ll d u f r å ga d e nya m i n i s t r a r na

12

Håkan Svenneling (V), landsbygdsutvecklare

Johan Löfstrand (S), statistiker

Jonas Eriksson (MP), fil. mag. i matematik, fysik och religion

Emma Nohrén (MP), marinbiolog

Lise Nordin (MP), miljövetare

Kristina Yngwe (C), agronom

Lena Asplund (M), Biomedicinsk analytiker

Finn Bengtsson (M), professor i klinisk farmakologi

Per Bill (M), fil. kand. i biologi, doktor i medicinsk vetenskap

Ewa Björling (M), docent i virologi

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

I nästa magasin skriver vi om våra nya ministrar. Nu har du chansen att ställa dina frågor till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Skicka frågorna till oss: redaktion@naturvetarna.se

Maria Malmer Stenergard (M), systemvetare

”Den perfekta bakgrunden för jobbet” Per Bolund (MP), biolog och finansmarknads- och konsumentminister

För Per Bolund är det världens naturligaste sak att koppla ihop biologi och ekonomi.

– En ekonomi som inte bygger på hållbarhet kommer att kollapsa. Energiflödena i de två systemen påminner om varandra, säger han övertygande.

Enligt egen utsago har han den perfekta bakgrunden för jobbet. Så har han också ägnat sig åt miljöforskning med fokus på hållbara transporter, träng-

1. Vilka frågor ska du driva i riksdagen?

Lisbeth Sundén Andersson (M), biomedicinsk analytiker 1. Vård och omsorg och situationen för socialt utsatta personer. Få fart på diskussionen om hedersrelaterat våld. Och att gå från teori till handling i miljöfrågor.

2. Att lita på vetenskap och beprövad erfarenhet i stället för att springa åt alla håll. Mest har jag nytta av min ålder, som ger erfarenhet, och att jag säger vad jag tycker.

selavgifter och stadsutveckling i sitt tidigare liv. Ungefär samma frågor jobbade han med i Regeringskansliet innan Alliansen kom till makten.

I opposition var Per Bolund partiets ekonomisk politiska talesman.

Vad ska du lägga fokus på nu?

– Att med hållbara investeringar skapa ekonomisk stabilitet och förstärka konsumenträtten, säger han direkt. Det innebär satsningar på förnybar energi och att göra det lättare för konsumenterna att göra miljösmarta val.

Utan att sätta upp några mål kommer han fortsätta kämpa för ekologisk och lokalodlad mat. Han påminner om att fosforn och dieseln är begränsade resurser.

Första dagen på jobbet kan han inte göra några utfästelser om hur vårt gemensamma pensionskapital ska användas.

– Jag vill att pensionsfonderna ska ha ett bredare syfte än att bygga upp kapital. Det kan handla om att bidra till en hållbar värld med satsningar på innovationsbolag i tidiga skeden. LEL

2. Vilken nytta har du av din bakgrund som naturvetare?

Eskil Erlandsson (C), lantmästare 1. Har sedan barnsben jobbat för att hela landet ska växa, och det fortsätter jag med. Landsbygdsprogrammet betyder mycket i det sammanhanget. Jag vill också se fortsatt satsning på Skogsriket och Matlandet Sverige som har gett många nya jobb i den småskaliga och närodlade livsmedelsproduktionen.

2. Det är tryggt att ha naturvetenskaplig kunskap att luta sig mot när biologisk mångfald och hållbart brukande diskuteras. De frågorna har trängt in i alla politikområden.

Carina Ohlsson (S), lärare i naturvetenskapliga ämnen

Emma Wallrup (V), biolog 1. Framförallt miljöfrågor och frågor om klimatomställning.

Jag sitter i trafikutskottet och jobbar för en storsatsning på ett klimatsmart transportsystem. Till exempel en kollektivtrafik som är konkurrenskraftig mot bilen.

2. Väldigt stor nytta, eftersom jag som biolog har mycket kunskaper om ekosystemet.

1. Höja statusen för läraryrket så att fler naturvetare blir lärare, vilket i sin tur gör att vi får nya duktiga naturvetare. Som ordförande för S-kvinnor är jämställdhetsfrågan viktig, liksom miljö och energi.

2. Många samhällsfrågor har koppling till naturvetenskap, som målet att uppnå en giftfri miljö. Även socialförsäkringsutskottet, där jag sitter, kommer frågor om medicin och arbetsmiljö in.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

13

N Y H ETER

16,8 miljoner kronor liv s ink o m s t Så mycket kan en datavetare räkna med att tjäna under sin livstid, enligt Saco:s rapport ”Lönsamma studier”. Den datavetare som börjar plugga direkt efter gymnasiet har tjänat in sin utbildning vid fyllda 31 år.

Den genomsnittliga akademikern har tjänat in sin utbildning vid 39 år i jämförelse med om

hen hade börjat jobba direkt efter gymnasiet. Värre är det för biologer som går back på sin utbildning och skrapar ihop 13,8 miljoner kronor under sin livstid.

Läkare ligger i topp med 22,7 miljoner kronor i livslön, medan agronomer drar in 15,9 miljoner kronor och geovetare 14,7 miljoner kronor. Matematiker och statistiker ligger i nivå med datavetare. LEL

Obalans i djursjukvården – för få nya djursjukskötare b ri s tyrke Snart är sista

chansen att ansöka om att bli legitimerad djursjukskötare för den som har minst sex års erfarenhet inom djursjukvården. Senast vid nyår ska ansökan vara inne. Naturvetarna har föreslagit att tiden ska förlängas.

– Vi tycker också att det är arbetsgivarnas ansvar att visa med bra lön och arbetsvillkor att de värdesätter djursjukskötarnas kompetens. Då blir också legitimationen värd mer och intressant för fler att söka, säger Kristofer Jervinge, utredare arbetsmarknadspolitik vid Naturvetarna.

Jordbruksverket uppskattar att behovet av legitimerade djursjukskötare är betyd-

14

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

ligt större än dagens 1 328.

Och att det behöver utbildas 80 personer per år för att det inte ska bli brist på personal inom djursjukvården.

Djursjukskötarprogrammet finns i dag vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och tar in 40 studenter varje år. Enligt Anne-Marie Dalin, vicedekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, hoppas de kunna utöka till 60 platser år 2016.

– Då bör allt ha kommit på plats i de nya lokalerna i Uppsala. Men för att kunna ta in fler studenter måste vi också få mer pengar för de ökade kostnaderna, säger hon. AN

Väl valda kor

M j ö lk Nu har kossorna hamnat bland nyorden. I oktobernumret av Språktidningen placerar sig ostko som ett ord i tiden. Ordet är upphittat i en artikel i Land Lantbruk, som handlar om hur man väljer mjölk från en viss ras av ko beroende på vad mjölken ska användas till. Till exempel ger vissa kor mjölk som koagulerar lättare, vilket gör att den är bättre att göra ost av. En annan bubblare på nyordslistan är yoghurtko. AN

Tristess på jobbet är skadligt leda Har du tråkigt på jobbet?

Det kan vara en varningsklocka.

Ny forskning visar att tristess på jobbet kan vara skadligt för både hälsan och karriären.

Det är inte bara de som har typiskt monotona arbeten som drabbas, utan även tjänstemän, enligt en finsk studie, skriver tidningen Du & jobbet. Minst tristess känner anställda inom hälso- och sjukvården.

Inte så oväntat presterar de som har tråkigt sämre än de som är inspirerade och ser jobbet som lustfyllt.

Alla drabbas då och då av olust på jobbet.

Man tittar på klockan och längtar efter att klockan ska bli fem. Det i sin tur föder passivitet och brist på engagemang.

Men forskarna slår också fast att det inte är några problem om man har lite småtrist då och då.

Det är den långvariga ledan som är skadlig och påverkar produktiviteten negativt.

Trots riskerna har frågan om tristess knappt uppmärksammats tidigare. Det är något som inte gärna diskuteras på arbetsplatsen, enligt forskaren Lotta Harju, på Arbetshälsoinstitutet i Finland.

LEL

Stickad m etall, köpb eslut och ett e le ktron iskt öga T ill f inal Under Forskar Grand Prix tävlar man i att på fyra minuter presentera sin forskning på ett så förståeligt, fängslande och inspirerande sätt som möjligt.

Nio delfinaler på olika orter har vaskat fram finalister till den nationella finalen i Stockholm den 25 november.

Finalisterna är: • Blekinge: Peter Anderberg om hur hälsa, vård och omsorg kan förbättras med hjälp av IT. • Malmö: Michael Braian om 3D-printning av tänder.

• Trollhättan: Petter Hagqvist om automatiska lösningar för komplicerade tillverkningsprocesser.

• Eskilstuna/Västerås: Eric Hansen om vilka faktorer som påverkar när vi tar köpbeslut.

• Göteborg: Åsa Lundevall om att formsticka starka produkter i metall.

• Stockholm: Peter Olsén om tillverkning av plast från förnyelsebara material.

• Borås: Kamran Rousta om sociala aspekter på avfallshantering.

• Sundsvall: Benny Thörnberg om ett elektroniskt öga som kan varna för tunna isskorpor på vägarna.

• Lund: Avgjordes 16 oktober, efter tidningens pressläggning. AN

Framtidens ledare bygger relationer f ö rtr o ende Att ta risker, bygga

relationer och att kommunicera är några nyckelord för en ledare. Det viktigaste är att skapa förtroende bland medarbetarna.

Får man med alla på tåget med engagemang och rätt attityder skapas en hållbar organisation.

Det framgick på ett seminarium om globalt ledarskap på Karolinska institutet, anordnat av Harvard Undergraduate Women in Business. Tre framstående kvinnor pratade om sina erfarenheter inom life science. Särskilt viktigt för kvinnliga ledare är att inte begränsa sig, att tro på sig själv och våga.

Visste du att ögonkontakt uppfattas som ohövligt i vissa kulturer? I globala sammanhang uppstår lätt missförstånd när människor från olika kulturer möts.

Det ställer speciella krav på så kallad

H u r ska ledarskapet i akade m i n bli bättre?

Kåre Bremer, botanist och tidigare rektor för Stockholms universitet, har av regeringen fått i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskapet i högskolan.

Vilken är din bild av ledarskapet i dag?

– Det fungerar inte tillfredsställande, vilket bland annat Naturvetarnas enkätundersökning från 2013 visar. Så många som var fjärde av de som svarade anser att ledningen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Det finns en otydlighet i ledarskapet, som hänger ihop med befogenheter.

Kan autonomireformen leda till bättring?

– Det är bland annat det vi ska titta närmare på, om det har skett någon förändring av ledarskapet i spåren på autonomireformen som genomfördes 1 januari 2012.

Hur viktigt är ledarskapet?

– Jag menar att det finns ett direkt samband mellan ett starkt akademiskt ledarskap och hög vetenskaplig kvalitet i både utbildning och forskning. I mötet med Naturvetarna kom det fram flera intressanta idéer och förslag till lösningar att gå vidare med.

Vad är ditt recept?

– Det är för tidigt att säga, det får utredningen visa. Men jag kan säga så mycket att jag inte är någon anhängare av detaljstyrning. Syftet är i första hand att ta fram ett underlag för lärosätena att hitta egna lösningar. Det kan också handla om att föreslå åtgärder på nationell nivå.

Det gäller att få med alla på tåget.

kulturell intelligens hos en ledare. Ännu en framgångsfaktor är att se olikheter som en tillgång. Till exempel olikheter mellan kön, kulturer, individer och kompetenser. EM

Hur långt har du kommit?

– Jag har precis startat och kommer under hösten att samla in information, bland annat genom att besöka hälften av landets lärosäten. Vi ska också dra nytta av erfarenheter från andra länder. Sedan följer analysarbete som utmynnar i en rapport som ska vara klar senast den 31 oktober 2015. LEL

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

15

Norberg Fagersta Sala

Brandens utbredning

VÄSTMAN LAN D

Västerås

N at u r v e ta r e r u n t s k o g s b r a n d e n

Brandskogen får nytt liv

Ett gigantiskt hygge är på väg att ta form i den eldhärjade skogen i Västmanland. Men några tusen hektar lämnas orörda och blir naturreservat och ekopark. Skogskonsulenten Magnus Lindh guidar i den ödelagda skogen.

Text

l a r s - e r i k l i l j e b ä c k o c h a nn a n o r b e r g f o t o : j e a n e t t e h ä g g l u n d

Skogsbranden dag för dag Dag 1

Dag 2

Torsdag 31 juli SOS Alarm får efter lunch ett samtal om en skogsbrand nära Seglingsberg i Västmanland. Branden tycks ha startat intill en skogsmaskin och täcker en yta på 30 gånger 30 meter. Elden sprider sig snabbt.. Ett 30-tal brandmän och en helikopter bekämpar branden.

16

N ATURVETARE

N R6 2014

Fredag 1 augusti Bebyggelse hotas och räddningstjänsten uppmanar folk att förbereda sig på evakuering. På kvällen brinner 1 500 gånger 500 meter.

Dag 3 Lördag 2 augusti Hettan håller i sig och evakuering förbereds. Ett 70-tal brandmän är

inblandade och flera helikoptrar vattenbombar elden.

Dag 5

Dag 4

Boende i flera byar evakueras.

Totalt får tusen personer lämna sina hem. Hjälp från hela Sverige strömmar till och specialplan från Frankrike och Italien kallas in.

Söndag 3 augusti Brandområdet växer till en kvadratmil och är bara någon kilometer från flera byar. Röken syns och känns ända till Åland. Hundra personer från brandkåren och Hemvärnet jobbar med att släcka branden.

Måndag 4 augusti

Dag 6 Tisdag 5 augusti Staten tar över räddningsinsatsen via länsstyrelsen. Skogsbranden

E F T E R bra n d e n

> är den största som har inträffat i Sverige i modern tid, uppger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Dag 7 Onsdag 6 augusti Specialplanen släpper 700 kubikmeter vatten över skogsbranden.

Polisen inleder en förundersökning om hur skogsbranden startade.

Dag 8 Torsdag 7 augusti Branden är ännu inte under kontroll, men vattenbombningen har haft effekt. Specialplanen genomför runt 300 bombningar som sprider närmare två miljoner liter vatten över branden.

Dag 9 Fredag 8 augusti Begränsningslinjerna runt bran-

den håller. Runt 300 personal och frivilliga arbetar med branden. Tio byggnader är förstörda och skog för miljardbelopp har gått upp i rök.

Många evakuerade får återvända hem.

Dag 11 Söndag 10 augusti

Dag 10

Branden är under kontroll. Vattenbombarna lämnar landet. Nu fokuserar man på att släcka glödhärdarna inne på området. Cirka 250 man arbetar dygnet runt.

Lördag 9 augusti

Dag 19

Kraftigare vindar gör att flera mindre bränder blossar upp.

Måndag 18 augusti Stabilt läge, men det brinner fortfarande inom begränsningslinjerna.

N R6 2014

N ATURVETARE

17

EFTER branden

F

örkolnade rester av träd står som minnesmärken över den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Det pyr fortfarande på sina håll nere i marken och området står under ständig bevakning om elden skulle flamma upp.

– Hit men inte längre, säger jägmästaren Magnus Lindh och hindrar mig från att gå in i skogen.

Vi får hålla oss på vägen, som breddades och fungerade som en brandgata när elden höll på att sprida sig okontrollerat. I de värst drabbade områdena i den norra delen är det inte ens tillåtet att stanna bilen.

Sönderbrända rötter har gjort att träden har förlorat sin förankring. Innan höststormarna gör jobbet kan minsta vindpust få träden att falla, och utgöra en risk för människor.

Tän d e g n i stan

Det var sista dagarna i juli som skogsbranden startade i Västmanland. Mycket talar för att det var en markberedare som orsakade den tändande gnistan i den extremt torra marken.

Rekordvärmen höll i sig och kulminerade en halv vecka senare med 34 grader i kombination med en vind på 10 meter per sekund.

– Det är väderförhållanden som mer liknar Australien och Kalifornien än Sverige.

Då tappade räddningsledningen kontrollen över brandutvecklingen och boende fick evakueras, säger jägmästaren Magnus Lindh.

Han har haft bråda dagar ända sedan branden bröt ut, utan att ha varit inblandad i själva släckningsarbetet. Media, skogsbrukare och politiker har ställt frågor om allt

18

N ATURVETARE A T U R V E TA R E

N R6 2014

från hur skogen ska säkras så att man kan vistas där utan risk för livet, till vad som ska hända med den skog som är kvar.

S kog s kyd das

Som skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Västerås är han en av myndighetens röster i skogsfrågor. Hans specialitet är skötsel av naturvård, där en utmaning är att balansera det mot produktionsmålet. Dessa intressen väger lika tungt i skogsbruket sedan tjugo år tillbaka.

– Många intressen ska samsas i mellanmjölkens land, skogen ska också ge möjligheter för rekreation, som jakt och bärplockning, liksom att skapa biologisk mångfald.

Vad händer med den eldhärjade skogen nu?

– Några tusen hektar blir naturreservat och ekopark, som kommer att åtnjuta skydd. Skogsägarna Bergvik skog och Västerås stift löser in skogsmark och får produktiv skogsmark i utbyte av statliga Sveaskog.

Tanken är att naturreservatet och ekoparken ska lämnas orörd och bli en hemvist för de runt 80 arter som är beroende av skogsbrand för sin överlevnad. Den klassiska svedjenävan lyser redan grön på den svarta marken och kan blomma redan i höst om värmen håller i sig. Även insekter får ny livsluft.

– Den sotsvarta praktbaggen känner, via sina sensorer på bröstet, av branden på långt avstånd och flyger till platser där det slår gnistor och ägnar sig åt parning.

R e kor d stort hyg g e

På övrig areal ska det brukas som vanligt, alltså en avvägning mellan naturvård och produktion.

– Här kommer det att bli ett gigantiskt

hygge på runt 7 000 hektar, att jämföra med fem till tio hektar i normalfallet. Frågan är till exempel hur föryngringen ska fungera. Plantering kan ge skador från rotmurkla, som trivs i eldhärjad skog.

Han förklarar att stora värden står på spel om hela planteringen måste göras om.

Ett alternativ är sådd, men är vanskligt om det blir torka efter sådden.

– Man kan hoppas på lite naturlig föryngring och spara gröna träd, men problemet är att de är få eller finns inte alls på stora arealer. Ännu ett hot är granbarkborren, men inte för de förkolnade träden. I stället är det de försvagade träden utanför brandområdet som är i riskzonen. Granen är känslig för rökgaser och har tappat lite av sitt naturliga försvar.

– Vi ska tillsammans med skogsägarna ta fram en strategi för att förhindra

Mag n us Li n dh Aktuell: Jobbar med brandområdet i Västmanland.

Yrke: Skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Västerås.

Utbildning: Skogsvetare, motsvarande jägmästare.

Bäst med jobbet: Det är omväxlande.

Familj: Fru och två barn.

Gör en ledig höstdag: Åker till skogen med familjen.

Nytt liv börjar spira ur askan. Lövslyet är först på plats. Men även svedjenäva, som är beroende av brand för att gro ser dagens ljus.

N R6 2014

N ATURVETARE

19

en invasion av granbarkborrar till våren.

Minns stormen Gudrun som blev en grogrund för insekter.

Konfli kt på gån g

Magnus Lindh har som regel goda relationer med skogsbruket i distriktet, men ser nu att en intressekonflikt kan vara under uppsegling.

– Skogsägarna är inte så villiga att avsätta mer skog till naturvård än det som lagen anger. Men brandfält är en hotad biotop.

Därför vill jag se frivilliga avsättningar på minst 5 procent eller mer, men det är inte alla skogsägare så pigga på. En del vill helst se att staten inte lägger sig i.

Vi kommer in på frågan om Skogsstyrelsen hade kunnat bidra till att branden inte uppstod.

– Vi kan inte förbjuda till exempel markberedning vid brandrisk. Däremot kan vi stoppa markberedning om inte tillräckliga hänsyn tas till naturvärden och fornminnen.

Vi r k et tas ti ll vara

Skogsstyrelsen har en kris- och beredskapsplan, som följdes när branden bröt ut. Magnus Lindh ingick i krisgruppen och fick mycket hjälp av experter från hela landet.

– Åtta myndigheter var inblandade vid sidan av markägare, skogsföretag och försäkringsbolag. Det var när ansvaret för branden gick över till skogsägarna som vi kom in i bilden.

Kommer virket till nytta?

– Två sågverk har aviserat att de kommer att ta emot brandskadat virke. Det är sotet som är problemet och kan missfärga virket. Däremot går virket inte att använda till pappersmassa. Så mycket av det blir brännved, som går till värmeverken.

Redan nu kan man se hur skogen återhämtar sig. Ur askan reser sig gröna skott av sälg, som vittnar om att livet är på väg att komma tillbaka. #

20

N ATURVETARE

N R6 2014

Elden lyckades inte ta sig över just den här sjön. Som längst kunde eldbollar flyga två kilometer och orsaka brand.

EFTER branden

3 000 fotbollsplaner ger eko Branden var ovanligt intensiv och tog

död på stora arealer av skogen. Efteråt går det att ta hand om en del virke och börja återplanteringen, men för en dryg tiondel av området väntar något annat.

– Vi vill ta vara på den unika miljö som Linda Andersson.

skapats av branden, säger Linda Andersson på Sveaskog.

Skogsföretaget planerar att avsätta ett skogsområde motsvarande 3 000 fotbollsplaner, eller 1 500 hektar, som ekopark.

Brandområdet blir en ekologiskt rik miljö och en språngbräda för arter att sprida sig till andra platser.

– Och vi kommer att sköta området för att bevara de naturvärden som finns. Det kan handla om att göra ytterligare natur-

vårdsbränningar eller att aktivt skapa nya lövskogar, säger Linda Andersson.

Men det dröjer innan man kan besöka ekoparken. Trädens rötter har brunnit och området behöver röjas upp så att det är säkert att gå in i.

– Men tanken med våra ekoparker är att få ut människor i skogen. Att man ska kunna besöka stora sammanhängande områden med höga naturvärden, säger Linda Andersson. #

Den stora skogsbranden var en ka-

tastrof för de människor som drabbades och för den skog som gick förlorad. Men för brandnävan, den sotsvarta praktbaggen och kolflamskivlingen kan det bli en möjlighet att ta plats och reproducera sig.

– Det finns ett tjugotal arter som i dag bedöms hotade eller riskerar att försvinna eftersom de är beroende av skogsbränder, säger Linda Berglund, skogsekolog och expert på svensk skog hos Världsnaturfonden.

Det gäller till exempel insekter som Linda Berglund. behöver brand för sin

reproduktion. De får det svårt när det är långt mellan brandområden eftersom de beger sig dit först när de känner av röksignaler.

Det gäller också brandnävan vars frön ligger i jorden och väntar på att elden drar förbi, eftersom de gror först när det blir varmare än femtio grader.

– Det finns också arter som gynnas av död ved och det ökade inslag av lövträd som blir följden av skogsbränder, säger Linda Berglund.

Skogsbränder var för drygt hundra år sedan betydligt vanligare än i dag och detta påverkar de ekologiska processerna.

Det finns ett hundratal arter som är direkt beroende av bränder, främst av ihjälbrända träd och hårdbränd mark.

– Skogsbränder har viktig funktion

för den biologiska mångfalden, men de bör ske under kontrollerade former som en del i naturvårdsarbetet, säger Linda Berglund. #

f oto: N I KO L A R A H M È

Hotade arter får ny chans

Den sotsvarta praktbaggen, Melanophila acuminata, lägger sina larver i brända träd.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

21

EFTER branden

f oto: J o s e f i n a S kö ld / S ko g s st y r e ls e n

Så mäts träden från luften På några platser är det bara sten kvar

på marken, på andra är stammarna svedda men trädtopparna fortfarande gröna och på åter andra står svarta trädskelett. Men vad fanns där innan branden?

– Är man van vid att titta på flygbilder kan man se hur hårt det brunnit, säger Svante Larsson, projektledare vid Skogsstyrelsen.

Han arbetar med att ta fram mer exakta uppgifter på hur mycket skog som förstörts. Detta med hjälp av flygbilder från strax innan branden och från mitten av augusti då branden var under kontroll

och det blev möjligt att flyga över området igen.

Skogsstyrelsen la snabbt ut bilderna på sin hemsida så att de fanns tillgängliga för alla.

– Även en enskild markägare som har ett litet skogsskifte ska kunna få information om vad som hänt där, säger Svante Larsson.

Genom att bearbeta lasermätningar får man en detaljerad beskrivning av hur marken ser ut, hur höga träden var och hur tätt de stod. På så sätt kan man se vilken volym virke och vilka värden som gått förlorade.

– Man kommer också att kunna använda flygfoton som tas under de kommande åren för att titta på hur naturen och miljön återhämtar sig. Jag såg redan efter några veckor hur snabbt Svante Larsson. livet kom tillbaka i form av gräs och små ormbunkar, säger Svante Larsson. # www.skogsstyrelsen.se/brandkartan

16 augusti var branden under relativ kontroll, vädret var klart och röken hade skingrats. Då genomfördes den första flygfotograferingen.

22

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Brandvirket går att rädda 4 300 hektar produktiv skogsmark

har brunnit ner för skogsföretaget Karl Hedin, som har eget sågverk.

– Vi har provsågat och det ser ut som en del av timret kan räddas. Resten blir brännved, säger skogsmästaren och distriktschefen Johan Klingberg, som är en av flera på företaget som jobbar med brandvirket.

Han förklarar att det är sotet som är bekymret. Det sliter på sågklingorna och är ett arbetsmiljöproblem. På vissa stockar har sot trängt in i sidobrädorna.

– Efter torkning och hyvling får vi svar på kvaliteten och om vi kan få avsättning för virket.

Det handlar om att rädda det som räd-

Johan Klingberg förklarar att sotet ställer till problem vid sågning av eldskadat virke.

das kan. Runt 85 procent av timret har brunnit så mycket att det påverkar virket.

Den ekonomiska förlusten för Karl Hedin uppskattas till mellan 300 och 400 miljoner kronor. Som de flesta drabbade skogsägare i området är skogen försäkrad.

Vad händer nu?

– Efter avverkning, som kan bli besvärlig och riskfylld, ska området återbeskogas. Vissa marker lämpar sig för sådd av tall redan i vår, medan granplanteringen får vänta några år för att undvika skadeangrepp.

Avsätter ni mark för naturvård?

– Ja, vi har planer på det, vilket kan ske genom ett markbyte. #

Det var på den femte dagen som branden tog fart utom all kontroll. Då gick två tredjedelar av 14 000 hektar upp i rök.

– Den dagen var det exceptionella förhållanden, där den låga luftfuktigheten på 25 procent och hårda vindar gjorde att fronten inte gick att stoppa, säger Anders Granström, kemibiolog och expert på skogsbränder vid SLU Umeå.

Han beskriver det som ett hopplöst läge, där elden tog sig över brandgator och sjöar, som längst två kilometer.

– Inte ens vattenbombning hade hjälpt, utan det var bara att invänta fuktigare väder, vilket kom nästa dag då också vinden hade mojnat. Därefter kunde branden bekämpas.

Anders Granström har uppdraget att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att beskriva utvecklingen dag för dag. Det är en pusselbit i MSB:s utvärdering av branden.

Kan skogsbränder förebyggas?

– Ja delvis. Att skogsmaskiner kan slå

F oto: S éc u r i t é c i vi le / Ha n d o u t

Inte ens vattenbombning hjälpte

Flygbild från Frankrikes myndighet för civil säkerhet, Securité Civile, över skogsbranden i Västmanland, från fredagen.

gnistor och orsaka bränder är väl känt, i det här fallet av en markberedare. Ansvaret ligger på den som utför handlingen, alltså beställare och entreprenör. Ofta är brandrisken lokal, vilket gör det svårt att ha ett generellt

förbud mot att använda skogsmaskiner.

Varje år startar det hundratals bränder, att det gick så illa den här gången är ett resultat av en serie olyckliga omständigheter, menar Anders Granström. #

N R6 2014

N ATURVETARE

23

M U M S... I N S E KTE R

Insekter på framtidens matbord?

För att kunna föda en växande världsbefolkning behövs proteinrika och miljövänliga alternativ till kött. Enligt FN och den nederländske professorn Arnold van Huis ska vi äta mer insekter.

Text

24

Johan Joelsson

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

foto

J o n ata n J a c o b s o n

M U M S... I N S E KTE R

> > N R6 2014

N A T U R V E TA R E

25

H

an är inte bara en stor fantast av vällagade gräshoppor. Arnold van Huis är också professor i insektslära och expert på entomofagi (insektsätande). När vi träffar honom på Wageningens universitet i Nederländerna verkar han dock lite sliten. Bara några dagar före vårt besök arrangerade han konferensen ”Insects to feed the world” som lockade 450 deltagare från 45 länder.

Matinsekter är hett och Nederländerna är något av ett europeiskt nav för den krypande matrevolutionen. Bara på Wageningens universitet arbetar ett femtiotal forskare med ätbara insekter och hos landets uppfödare av syrsor, gräshoppor, mjöl- och buffalomaskar går produktionen på högvarv.

”

En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att producera ett kilo ätbar insektsmassa.”

E ffe ktiva fod eromvan d lare

Eftersom de är kallblodiga är de dessutom mycket effektiva när det kommer till att omvandla foder till kroppsvikt. En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att producera ett kilo ätbar insektsmassa. Det kan jämföras med nötdjur som – enligt van Huis – behöver 7,7 kilo för att producera ett kilo kött. Insekternas förmåga att omvandla foder till protein är också mycket

Järn och prote i n

Enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO behöver vi öka vår globala matproduktion med 50 procent till 2050 för att kunna föda en uppskattad befolkning på nio miljarder invånare. Men att göra det när 70 procent av jordens odlingsarealer, direkt eller indirekt, används för köttproduktion – vilket är fallet idag – är en omöjlig ekvation. Det är här matinsekterna kommer in i bilden.

– Vi måste hitta alternativa proteinkällor! Det forskas på konstgjort kött, men insekter ligger närmare till hands. De finns redan ute på marknaden, säger Arnold van Huis.

Hans forskning visar att småkrypen har flera miljömässiga och näringsmässiga fördelar. Förutom att insekter överlag har ett högt proteininnehåll är de rika på omättade fettsyror, järn och zink.

26

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

bättre än ”konkurrenterna” inom den konventionella köttproduktionen.

– Insekter producerar inte heller lika mycket växthusgaser som nötdjur och kräver inga stora landarealer, säger Arnold van Huis.

En annan miljömässig fördel – som Arnold van Huis och hans team just nu forskar på – är möjligheten att använda matavfall som insektsfoder.

– Om du betänker att vi idag slänger en tredjedel av all mat förstår du att vi är något stort på spåren, säger han. ”S lakt” e fter sex veckor

Kreca är en av fyra nederländska uppfödare av matinsekter. I ett av de tropikvarma produktionsrummen på farmen i byn Ermelo hoppar och krälar miljontals småkryp omkring i plasttråg. Marieke Calis från Kreca drar ut en låda med gulbruna buffalolarver. Larverna, som mäter cirka 2,5 centimeter, är sex veckor gamla och ska ”gå till slakt” vilken dag som helst.

Efter att larverna fått fasta i ett dygn blanche-

Arnold van Huis visar upp en glasburk ätliga noshornsbaggelarver.

M U M S... I N S E KTE R

Eldsjäl

A R N O L D VA N H U I S

ras de och kyls successivt ned. Därefter frystorkas de och skickas vidare till en grossist som förser nederländska krögare, nätspekulanter och specialbutiker med lokalproducerat och proteinspäckat insektskött.

– Matinsekter är en växande marknad. Folks tänkesätt har förändrats tack vare insekternas miljö- och näringsmässiga fördelar, säger Marieke Calis.

I dagsläget producerar Kreca ungefär ett ton matinsekter årligen. Än så länge är vinsten inte så hög. Det beror på att produktionskostnaden i allmänhet och frystorkningsprocessen i synnerhet är kostsam och kräver mycket manuellt

arbete, vilket innebär att insekterna blir relativt dyra i konsumentledet.

– I framtiden hoppas vi kunna skapa ett mer automatiserat system. Men för att våga satsa måste vi få en tydligare lagstiftning, säger hon.

J ur i d i s k g råzon

Ja, när det kommer till det juridiska har de nederländska insektsuppfödarna något att bita i. Marieke Calis beskriver den inhemska lagstiftningen som en ”gråzon”.

Det finns inga juridiska hinder att sälja hela, frystorkade insekter. Men än så länge är det inte tillåtet att tillverka livsmedelsprodukter som biffar, snacks eller

Arnold van Huis började fördjupa sig i insektsätande 2000 då han gjorde en fältstudie i 24 afrikanska länder. 2008 fick han medel från den nederländska regeringen för att studera hur man kan utvinna protein ur insekter. 2010 gjorde van Huis, på uppdrag av FAO, en utredning över insektsätande ur ett globalt perspektiv. Denna följde han upp med boken Edible insects – Future prospects for food and feed security. Arnold van Huis har även skrivit kokboken The insect cookbook och sitter med i styrelsen för restaurangen Nomas testkök Nordic Food Lab, som bland annat arbetar med insekter.

På Wageningens hotell- och restaurangskola testas och tillagas olika insektsrecept. Vad sägs om burrito med vandringsgräshoppor?

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

27

M U M S... I N S E KTE R

Ätbara insekter

burgare av krypen. Eller för den delen mala ned insektsmassan till mjöl.

Marieke Calis menar att en mer liberal lagstiftning är vad som krävs för att försäljningen ska ta fart på allvar. Kreca bedriver idag ett hårt lobbyarbete för att få en lagändring till stånd.

– Belgiska myndigheter är längre framme. Där är det lagligt att sälja produkter och mjöl av insekter. Blir det lagligt även i Nederländerna tror jag att vi kan göra bra business i framtiden, säger hon.

Gräs hoppor i b urgaren

Hon får medhåll av professor Arnold van Huis som tror att insektsuppfödning på sikt kan bli ett seriöst alternativ för europeiska lantbrukare.

– Varför inte? Jag får ofta förfrågningar från lantbrukare som vill byta inriktning till insekter, säger han.

I Europa och Nordamerika är insektsätning fortfarande tabu. Hur menar du att man ska ändra på det?

– Världens bästa restaurang Noma har insekter på menyn och toppkockar kopierar varandra. Tabut handlar bara om psykologi, småbarn har inget emot att äta insekter.

Men vore det inte enklare om vi istället åt mer proteinrik, vegetarisk mat?

– Jag har ingenting emot det. Men som vegetarian behöver man vara observant på vad man äter. Insekters näringsinnehåll är likt konventionellt kött.

När kommer det att vara möjligt att i Europa beställa en gräshoppsburgare på sin lokala restaurang?

– Jag skulle inte bli förvånad om man kan göra det inom en tioårsperiod. Jag tror att det här är något som kommer att förändra världen, säger Arnold van Huis. #

28

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Den här vandringsgräshoppan kommer – likt merparten av Krecas insekter – att sluta sina dagar som djurfoder.

Enligt FAO äter cirka två miljarder människor – i 80 procent av jordens länder – insekter. Merparten av konsumtionen sker i Afrika och Asien.

Fler än 1 900 olika insektsarter konsumeras globalt. De vanligaste är skalbaggar, larver, bin, myror, gräshoppor och syrsor. Merparten av insekterna plockas i naturen, men i Sydostasien har det de senaste åren startats en mängd mindre insektsfarmer. Bara i Thailand beräknas det idag finnas omkring 20 000 stycken.

Krecas matinsekter är fortfarande relativt dyra. En automatiserad produktionslinje kan ändra på detta, menar Marieke Calis.

vetenskap

vetenskap

Ebola:

En begravning blev tusentals Utbrottet av ebola har hittills krävt tusentals dödsoffer.

Prognoserna ser dystra ut. Nu behövs grundläggande akutvård, samtidigt som nya vacciner och mediciner tas N a t a l i e v o n d e r Le h r fram och prövas för fullt.

TEXT

F oto: Sy lva i n C h e r k ao u i /C os m o s

– En enda begravning var början av det läget vi ser idag i Sierra Leone. Forskarna kunde bekräfta hur en liten sak kunde skapa någonting så stort, säger Ali Mirazimi, sakkunnig virolog och forskare vid Folkhälsomyndigheten.

Han refererar till den vetenskapliga studien som undersökte ebolavirusets arvsmassa med hjälp av nästan hundra

prover. Den genetiska analysen kunde avslöja att utbrottet i Sierra Leone startade med en begravning av en afrikansk healer som hade försökt bota några smittade människor och själv blivit sjuk och avlidit.

– Man har alltid trott att begravningsceremonierna, där de sörjande rör den döda kroppen, är en källa till

smittspridningen. Nu kunde man i denna forskningsstudie visa att det var så smittan spred sig, säger Ali Mirazimi.

Från fladdermöss till människa

Ebola är ett virus som finns i så kal�lade flygande hundar, en typ av fladdermöss. Fladdermössen blir inte sjuka men viruset kan överföras till apor eller människor när de äter av samma frukt.

Kontakt mellan apor och människor bidrar till smittspridningen.

Ali Mirazimi pekar på en bild av ebolaviruset och dess maskliknande utseende. Arvsmassan, som består av RNA, är omgiven av ett hölje. Det betyder att det är lätt att avdöda viruset och det går att tvätta bort med alkohol.

Ebola är inte heller luftburen och smittar enbart vid direkt kontakt.

– Men dödligheten är så extrem, det är det som gör ebola så farligt, påpekar han.

Påskyndad utveckling av vaccin

Läkare Utan Gränser behandlar ebolapatienter i Sierra Leone.

Just nu pågår kliniska prövningar av ett vaccin som har utvecklats av den amerikanska myndigheten National Institutes of Health, NIH, och läkemedelsföretaget Glaxo Smith Kline, GSK. Vaccinet

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

29

vetenskap

”Vissa etiska frågor uppstår, till exempel vem som ska få först” kan i viss mån skydda apor mot ebola och i den nya studien testas effekten på ett antal friska vuxna. Vaccinet bygger på att en del av ebolavirusets arvsmassa förpackas i ett vanligt förkylningsvirus.

– På så sätt exponeras kroppen till en del av ebola och kan bygga upp ett immunförsvar utan att man blir sjuk.

Vaccinet som nu är under prövning ser ganska lovande ut, kommenterar Ali Mirazimi.

Problemet är att det i nuläget är Ali Mirazimi omöjligt att veta hur länge vaccinet skyddar. Troligen behövs en påfyllning efter ett tag, någonting som kan bli ett logistiskt problem.

– Allra helst skulle man vilja ha någonting där det räcker med en dos.

Dessutom utvecklas olika mediciner. Antikroppsbaserade ZMapp, som framställs i genmodifierade tobaksplantor, gjorde stora rubriker när sju smittade västerländska läkare behandlades med det. Fem personer överlevde och två dog – men det är svårt att veta om överlevnaden berodde på medicinen eller på den generella om-

30

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

vårdnaden. En annan medicin, favipiravir, som egentligen utvecklades mot influensa, testas just nu.

– Medicinen attackerar virusets arvsmassa. Det som är bra med den medicinen är att man har kommit långt med utvecklingen och utvärderingen av säkerheten. Om den har effekt mot ebola kan den komma till användning ganska snabbt, säger Ali Mirazimi.

Ont om tid

Utvecklingen av nya vaccin och läkemedel är bra och kan ge människor skydd på sikt, poängterar Ali Mirazimi. Men även om processerna påskyndas tar det för mycket tid. Vissa etiska frågor uppstår också, som till exempel vem som ska få först.

Sjukvårdspersonalen kan enligt Ali Mirazimi bli en sådan prioriterad grupp. En fungerande sjukvård är just nu essentiell för att bekämpa utbrottet och det kräver bland annat att de som ger vård inte blir sjuka själva.

– Det som behövs nu är ett bra sjukvårdssystem med bra hygien och expertis. Det betyder att de som ger vård inte får bli sjuka själva, dessutom krävs det en bra relation och att man kan hitta alla som har blivit exponerade för viruset, påpekar Ali Mirazimi.

– Mediciner behövs för att rädda dem som redan är drabbade, vaccinet går inte att vänta på. Utveckling av både vaccin och medicin är viktiga men är inte kärnan i kampen mot ebola. Det som behövs är en bra akutbehandling av sjuka människor, att de som är sjuka tar sig till sjukhuset och att det finns en bra kontroll över smittspridningen. Den dagen när vi kommer dit blir det lätt. #

Från kris till

katastrof Näring och vätska via dropp, smärtlindring, febernedsättande behandling samt god omvårdnad är det som behövs för att få ner ebolavirusets dödlighet. Det som saknas är sängplatser och vårdpersonal. Anna Sjöblom, sjuksköterska för Läkare utan gränser, har varit på plats i Guinea.

Hur är situationen nu?

– Jag var i Guinea innan sommaren, då var situationen mycket annorlunda eftersom utbrotten ännu inte utvecklats till den katastrofala situation som vi ser idag. Nu är så pass många människor infekterade att de organisationer som finns på plats inte mäktar med längre.

Vårdpersonalen tvingas neka patienter, de måste gå hem igen, där de dör och smittar andra.

Hur får man situationen under kontroll?

– För varje dag som går krävs det mer.

Vi måste öka antalet sängplatser genom att bygga upp fler vårdinrättningar.

Vi behöver också fler laboratorier och förbättrad smittspårning. Det behövs ett enormt logistiskt understöd för att människor som är sjuka ska få vård och för att kunna få stopp på spridningen.

Hur ser behandlingen ut?

– Det handlar egentligen bara om att stabilisera patienten under den tiden där kroppen själv kämpar mot infektionen. Näring, smärtlindring, febernedsättande behandling samt god omvårdnad är det som behövs. Sjukdomen innebär en stor vätskeförlust, därför behövs dropp. Tyvärr så har vi i de kliniker där vi har som hårdast tryck idag inte möjlighet att ge dropp.

–Smittspårning för att hitta alla som är sjuka, och att man utför säkra begravningar. Information om hur man skyddar sig och vad man gör när man blir sjuk är också en viktig del av arbetet.

hade reagerat tidigare i en större utsträckning så hade kanske inte situationen sett ut som den gör idag. Läget har gått från kris till katastrof. Omvärldens långsamma reaktion och brist på insats är upprörande!

Foto: läkar e utan g ränse r

Hur sprider ni information?

– I Sierra Leone arbetar vi med lokala hälsoarbetare, de får utbildning i vad ebola är och hur man kan undvika att bli sjuk och vad man ska göra och tänka på när man har symptom. De patienter som har överlevt är otroligt värdefulla budskapsbärare i informationsarbetet.

Hur ser du på utvecklingen av utbrottet?

Anna Sjöblom

Aktue ll i nfor mati on Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se

Läkare utan gränser: www.lakareutangranser.se

Världshälsoorganisationen WHO: www.who.int/en

Tidskriften Science – alla publikationer om ebola är tillgängliga: www.sciencemag.org

– Om omvärlden

Foto: Kj e ll- O lo f H e d lu n d

Vilka andra åtgärder krävs?

Ebolaviruset tillhör gruppen filovirus som består av RNA som omges av ett mjukt hölje. Viruset klarar sig inte utanför en värd – det betyder att det är lätt att tvätta bort viruset med alkohol och att det inte är luftburet.

Ebola sprider sig Sjukdomen bröt ut i sydöstra Guinea i början av 2014 och har spridit sig till flera regioner i landet samt till Sierra Leone och Liberia.

Några fall har också identifierats i Nigeria och Senegal.

Utbrottet är det största sedan viruset upptäcktes. Enligt WHO fanns nästan 6000 sjukdomsfall och nästan 3000 dödsfall i slutet av september 2014. Det befaras dock att många sjukdoms- och döds-

fall inte rapporteras.

Nya studier uppskattar att mer en miljon människor kan smittas om inga åtgärder görs. Detta är ett ”värsta fall-scenario”.

WHO klassar ebolautbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon anser att ebola dessutom är ”ett hot mot internationell fred och säkerhet”.

G: Guinea L: Liberia N: Nigeria S: Senegal SL: Sierra Leone

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

31

Mikroorganismer mer aktiva i värme

de

an Twittr re forska

Populär professor.

Den vetenskapliga tidskriften Science har publicerat en lista över de 50 mest följda forskarna på Twitter. Tidskriften räknade ut ett så kallat K-index som jämför antalet av forskarnas Twitterföljare och hur ofta deras vetenskapliga studier citeras.

Listan visar att framgångsrika forskare även verkar vara flitiga twittrare. Forskarna använder Twitter för att få respons på sitt eget arbete och för att veta vad som pågår i forskningsvärlden. Hans Rosling, professor i international hälsa vid Karolinska institutet placerar sig på plats åtta på listan.

Du hittar den kompletta listan på tidskriften Sciences webbplats. NL

Jordbävningar ändrar kemin i vattnet På norra Island är risken för en kraftig jordbävning, upp mot magnitud 7 stor.

Detta beror på ökade spänningar i jordskorpan. Nu har forskare visat att dessa spänningar förändrar vattenkemin. Prover av grundvattnet som tagits på

Vad händer med mikroorganismers aktivitet i marken när det blir varmare?

Den frågan har forskare svarat på genom att undersöka markprover från olika typer i olika klimatzoner, från arktiska områden till regnskogar. Resultaten visar

Full fart i varmare jord.

norra Island en gång i veckan under fem år visar att grundvattenkemin ändrades fyra till sex månader före jordbävningarna i oktober 2012 och april 2013.

– Förklaringen är att den spänning i jordskorpan som gör att sprickor bildas före en jordbävning leder till att vatten med olika kemiska sammansättningar blandas.

Det resulterar i att det sker ett utbyte mellan vatten och berggrund som förändrar kemin i grundvattnet, säger Alas-

att ett varmare klimat ökar aktiviteten av mikroorganismerna i större utsträckning än förväntat. Följden kan bli att mer koldioxid än beräknat kan frigöras från markens kolförråd när jordens medeltemperatur stiger.

Det kan påskynda framtida klimatförändringar.

– Mängden kol i jord är mer än dubbelt så stor som den i atmosfären, och därför kan en snabbare nedbrytning och frigörelse från koldioxid från marken ha stor betydelse, säger Kristian Karhu från Helsingfors universitet.

Studien publicerades i Nature, och bland annat var forskare från SLU i Uppsala inblandade. NL

dair Skelton, forskare vid Stockholms universitet.

Analys av vattenkemin kan bli ett viktigt verktyg i forskningen om att förutsäga jordbävningar i framtiden.

– Vi behöver mer data för att visa mer konkret att det verkligen är som vi tror. Nu är nästa mål med vår forskning att ta reda på hur dessa spänningar kan förändra vattnet överhuvud taget, säger Alasdair Skelton.

Studien publicerades i tidskriften Nature Geoscience och gjordes i ett samarbete av svenska och isländska universitet. NL

Kemi kan sia om jordbävning.

32

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

vetenskap

50

miljarder prylar kommer att vara uppkopplade mot internet inom sex år. För att kunna övervaka och fjärrstyra alla dessa prylar behövs nya appar. Företaget Evothings har utvecklat en verktygslåda som riktas till de utvecklare som vill bygga prototyper och nya appar. Kostnaden för utvecklingsprocessen kan kapas till en femtedel och det ska vara enkelt att göra mobila appar som kan kommunicera med alla möjliga saker. NL

Skratta först, tänk sen I september tillkännagavs vilka forskare som får det så kallade Ignobelpriset. Namnet syftar på Nobelpriset och på det engelska ordet ignoble som betyder ”inte så ädel”. Prisen delas ut till forskning som får dig att först skratta, sedan att tänka.

I år belönas till exempel forskning om varför bananskal är halare än det mesta. Forskare i Japan mätte friktionen mellan en skosula och bananskal och mellan bananskal och golv och kunde visa att bananskalen är halare än andra fruktskal och nästan lika hala som skidor på snö.

Annan forskning som belönas är att renar är rädda för människor som är utklädda till isbjörnar och att hundar föredrar att uträtta sina behov i vissa väderstreck.

För att läsa om alla priser och deras motiveringar: www.improbable. com/ig. NL

Skyggar för isbjörnskostym.

Prata med atomer Forskare vid Chalmers i Göteborg har visat att man kan använda ljud för att kommunicera med en konstgjord atom. Därmed kan de demonstrera kvantfysiska fenomen med ljud istället för ljus.

– Vi har öppnat en ny dörr till kvantfysikens värld, där vi kan lyssna och prata med atomer, säger Per Delsing, ledare för den experimentella forskargruppen i ett pressmeddelande.

Ljudvågorna rör sig 100 000 gånger långsammare än ljus och kan därmed manipuleras lättare. Det blir också möjligt att följa kvantfysiska förlopp medan de pågår. En konstgjord atom tar emot en ljudvåg som den sedan sänder ut i en ström av kvantpartiklar som heter fononer. Frekvensen är inte hörbar för det mänskliga örat men kan användas för studier

av atomernas kvantegenskaper.

Det långsiktiga målet är att tämja kvantfysiken så att det blir möjligt att dra

nytta av dess lagar, till exempel i extremt snabba datorer. Studien publicerades i tidskriften Science. NL

Kvantfysiken tämjs med ljudvågor.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

33

vetenskap

en F r å ga ta r e ve nat u r Varför tar det så lång tid att få fram nya läkemedel?

Hur nyttigt är kaffe?

Rapporter om kaffets nyttigheter har duggat tätt på senare tid. Är det antioxidanterna som kan skydda mot vissa sjukdomar?

Kaffebönor innehåller en mängd olika biologiskt aktiva ämnen, som koffein. Flavonoider förekommer i relativt låg halt i kaffe och är ganska svaga antioxidanter jämfört med de som finns i te. Mängden av dessa ämnen varierar med kaffesort, rostning och bryggsätt. Att tillsätta mjölk i kaffet gör att flera av antioxidanterna binds upp och inte kan tas upp av kroppen.

Flera studier har visat att kaffe kan minska risken för demens och alzheimer. Mekanismen är fortfarande relativt okänd, men troligen beror det inte på antioxidanterna. Istället så verkar koffeinet vara viktigt. Det kan, även hos friska, öka vakenhetsgraden, koncentrationsförmågan och inlärning, genom att koffein blockar en adenosinreceptor i hjärnan. Kaffet som en gemensam fika kan också ge hjärnan stimulans genom att det ökar den sociala interaktionen mellan människor.

Det har också föreslagits att kaffedrickande kan motverka utvecklingen av diabetes typ II. Konsumtion under lång tid kan förbättra insulinkänsligheten.

Kar i n Per sson, docent i farmakologi, Linköpings Universitet och Ing r i d Per sson, leg receptarie, Karlstads Universitet

Uppiggande hälsokur.

34

N A T U R V E TA R E

N R6 2013

Att visa att ett läkemedel är säkert och effektivt kräver mycket forskning.

Från forskningshypotes om att en molekyl kan inverka på ett sjukdomsförlopp till ett färdigt läkemedel är det en lång väg.

Molekylerna måste vara lämpliga för att bli läkemedel – det mesta som fungerar i provrör fungerar inte i människokroppen. När man väl hittat en bra molekyl testas den toxikologiskt för att utesluta farliga biLång väg att gå.

Får man jetlag när klockan ställs om till vintertid?

Hur påverkas kroppen av att klockan flyttas tillbaka en timme vid omställning till vintertid? Kan man jämföra detta med jetlag?

Vintertidsomställningen är inte detsamma som en timmes motsvarande jetlag. Vid jetlag ska kroppen anpassas till en ny tidszon.

Detta kan medföra problem de första dygnen, men efter några dagar har kroppens dygnsklocka anpassat sig efter den nya tiden och vi vaknar och somnar som vanligt.

verkningar, vilket görs i djurmodeller.

Därefter måste själva tillverkningsprocessen av molekylen godkännas innan den får ges till människa. Fram hit tar det minst fem år. Sista stegen handlar om att pröva molekylen i människa. Det görs i tre faser där den första är en liten prövning på friska personer för att se hur kroppen hanterar molekylen. Fas två sker i en mindre grupp sjuka för att se om molekylen har effekt på sjukdomen.

Slutligen, i fas tre, säkerställer man molekylens effekt i större patientgrupper. Hur lång tid de kliniska studierna tar beror på sjukdomen, men även på hur svårt det är att tillverka och hantera molekylen. Man får räkna med minst sex år av kliniska tester innan man har en produkt på apotekshyllan.

Tuu li kki Li n d mar k, dispute rad apote kar e och ch e f för E U- su pportkontor et på Swe de n B io

När vi ställer om till vintertid har vi fortfarande samma tidszon, men dygnsrytmfunktionerna ska tvingas att fungera en timme tidigare. Vi måste då anpassa oss till att förhållandet mellan solcykeln och våra dygnsfunktioner ändras. Detta kan ta lång tid och vara besvärligt, speciellt för äldre människor som har svårare med denna typ av anpassning.

TIdsomställningarna två gånger per år har därför kritiserats och det pågår en debatt inom forskarsamhället om att man borde ta bort det helt och hållet.

Gabriella Lundkvist, Dygnsrytmforskare vid KI

Omstridd omställning.

karriär

Veg Tech Flytande öar som efterliknar naturen!

Veg Techs flytande våtmark är konstruerad för att efterlikna våra naturligt förekommande våtmarker.

Den flytande stommen har en porös struktur där vattenväxter planteras. Växterna växer igenom stommen och skapar en rotgardin. Den här kombinationen ger den perfekta livsmiljön för gynnsamma mikroorganismer.

Många fördelar: förbättrar vattenkvalitén naturligt inslag i landskapet reducerar risk för algblomning naturlig livsmiljö för flera arter kostnadseffektiv restaurering av befintliga våtmarker och sjöar

Flytande våtmark med koncentrerad våtmarkseffekt!

vegtech.se 0472-363 00

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för dig Som medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån

a n r a t e v r u t Na 5,18%

• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna.

Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på 100.000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113.723 kronor och din månadskostnad blir 1.895 kronor. Årsränta per 2014-09-01.

I N S P I RAT Ö REN

Maria fattar galoppen online Som första djursjukskötare läser Maria Johansson vidare och blir specialist på hästar. Med en masterexamen kan hon förverkliga LAR S - ER I K L I L J E B Ä C K sin dröm att forska. text

OCH

F OTO

Maria Johansson är inskriven på University of Edinburgh och pluggar på halvfart.

Men hittills har hon inte satt sin fot där.

Utbildningen går online, vilket innebär att allt sköts via webben.

– En av fördelarna är att jag kan sitta var som helst i världen och sköta studierna där det finns wi-fi. Jag läser hästvetenskap, som är en gren inom husdjursvetenskapen.

När magasinet Naturvetare träffar Maria Johansson är hon i sin barndoms trakter i Aspudden i Stockholm och hälsar på sina föräldrar. Annars bor hon i Helsingborg, där hon tidigare jobbade på ett hästsjukhus.

Sam lar kom pete n s e n

Att det skulle bli hästar var bestämt redan innan hon började på utbildningen i Skara, som på den tiden var tvåårig.

– Fast jag hade min legitimation läste jag det tredje året och fick en kandidatexamen.

Jag kände att jag behövde kompetensen, både för att bli bättre i mitt jobb och för att kunna läsa vidare. Mitt mål är att i en framtid forska på hästens omvårdnad.

Att utbildningen till djursjukskötare nu flyttar till SLU Uppsala ser hon bara fördelar med.

– Där finns den samlade kompetensen, granne med blivande veterinärer och husdjursagronomer, vilket borgar för att utbildningen blir mer professionell och får högre kvalitet.

36

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

Tack vare att Maria Johansson pluggar online hinner hon med att jobba i sitt företag, som bland annat erbjuder hästmassage och föreläsningar.

karriär

Viktigt är att vara strukturerad och få saker gjorda”

det att dröja tre år till examen. Även den sker virtuellt, men då hoppas hon kunna vara på plats för att få uppleva en äkta brittisk examen.

B E DÖMER VARAN D RA

Kanske det kan inspirera fler djursjukskötare att bygga på sin utbildning och få en master.

– När jag hörde talas om möjligheten att studera på den erkända utbildningen i Skottland var det ingen tvekan. Jag ville dit trots att det är terminsavgifter, som finansieras med studiemedel från CSN. Jag ser kostnaden som en investering i min egen kompetens. på eg na vi llkor

Men kan det inte bli ensamt?

– Vi håller kontakten via Skype inom studiegruppen och våra diskussionsforum. Även utbytet med lärarna går den vägen, vilket fungerar bra, då de i princip alltid är tillgängliga.

Som småbarnsförälder passar onlinestudier henne perfekt.

– Studierna sker på mina villkor. Vi är en klass på 40 studenter från hela världen, i länder som USA, Sydkorea, Argentina och Tyskland.

Tvärtemot vad man kan tro bygger den här modellen på att man är social.

– Man måste vara det för att få ut något av diskussionsforum och annat nätverkande. Lika viktigt är att vara strukturerad och få saker gjorda.

Eftersom hon läser på halvtid kommer

Vad läser du nu?

– Nu är det hästens matsmältning och nutrition på avancerad nivå som gäller. Jag lyssnar på inspelade föreläsningar, som följs upp med quizar och inlämningsuppgifter.

Men det är inte läraren som sätter de individuella betygen på varje uppgift. Istället betygsätter studenterna varandra inom studiegruppen.

– Lärarens roll är att sätta betyg på hela gruppens resultat, vilket främjar samarbete och förstås att man själv är engagerad och vill nå resultat.

Mass e rar i eg et för etag

Vid sidan av studierna har Maria Johansson eget företag, där hon bland annat erbjuder föreläsningar och hästmassage.

Men är inte det lite hokus pokus?

– Hästmassage kanske betraktades så tidigare. Nu finns seriösa utbildningar och ingen tittar längre snett på det. Det går att jämföra med massage på människor. Vissa gillar det och andra inte, hos de flesta har det en avslappnande effekt.

Vi kommer in på frågan om att Jordbruksverket har sänkt ribban för att få utföra vissa arbetsuppgifter, som att injicera intravenöst.

– Det urholkar legitimationen när även djurvårdare får utföra de arbetsuppgifterna, även om regeln främst är till för dem som

väntar på sin legitimation. Jag tror det blir bra i slutänden. Djursjukhusens trovärdighet står på spel, för att säkerställa kvaliteten behövs den kompetens som legitimerade djursjukskötare har.

Vad gillar du Naturvetarna?

– Helt rätt för oss. Utbildningen är akademisk och vilar på naturvetenskaplig grund. Ska vi lyckas höja våra löner och vår status är Naturvetarna det enda facket för oss.

Maria Johansson vill att fler följer henne i spåren och vidareutbildar sig.

– Man behöver inte läsa online i Skottland. SLU Uppsala är ett kompetenscentrum, som ger möjligheter att specialisera sig. #

M a r i a J o h a n ss o n Aktuell: Läser hästvetenskap online på University of Edinburgh.

Utbildning: Djursjukskötare, examen 2010.

Bor: Med man och ett barn i Helsingborg.

Trivs bäst: I naturen med familjen, och på hästryggen så klart.

Ogillar: Nonchalans.

Läser just nu: Vetenskapliga artiklar och kurslitteratur.

Bästa karriärtips: Att våga pröva nya vägar! Det är farligt att fastna i ”så har vi alltid gjort”-tänk.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

37

Man uale n

Så får du rösten att bära

Telefonsamtal, möten och diskussioner med kollegor. Det blir ofta mycket prat på jobbet och det sliter på rösten. Lär dig knepen för hur du bäst tar M A RI A R AY M ONDSDOT T E R / S Ö D E R B E R G AG E N T U R hand om dina talorgan. A n n a - k a r i n a n d e r s s o n T E XT

Många är beroende av sin röst på jobbet och med tanke på det borde vi ägna den lite mer uppmärksamhet. För precis som med kroppen i övrigt behöver talorganen tas om hand och tränas för att må bra och hålla i längden.

Caroline Friberg, logoped vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, understryker att det inte bara är för mycket prat som kan orsaka röstproblem. Även andra fysiska och psykiska besvär kan sätta sig på stämbanden.

– Om du exempelvis är stressad eller har ont i rygg eller axlar får det även konsekvenser för musklerna i struphuvudet, säger Caroline Friberg.

– Precis, instämmer logopeden Inger Hällgren vid Institutionen för språkstudier på Umeå universitet. Ett knep för att försöka minska spänningar i axlar, nacke och käkar är att ”gäspa”. Då sjunker struphuvudet och rösten blir mer avspänd och klangfull.

Rösten kan också ta skada av att vi helt enkelt talar felaktigt så att stämbanden belastas för hårt. Att få knutor, som är ett slags förhårdnader på stämbanden, kan vid svåra fall kräva operation, men många kan bli avhjälpta genom att ändra sitt röstbeteende. Även det vanliga pro-

38

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

I L L U S T R AT ION

E t t k ne p f ö r at t försöka minska s pä nn i n g a r i a x l a r, nac k e o c h käkar ä r at t ” g ä s pa” . blemet fonasteni, i folkmun kallat rösttrötthet, kan ofta botas med träning och ökad riskmedvetenhet.

Hur våra röster påverkas är individuellt men kvinnor är extra utsatta. Vid tal gör stämbanden nästan dubbelt så många svängningar per sekund hos kvinnor jämfört med hos män. Dessutom har kvinnor en tendens att gå upp i röstläge och anstränga halsmuskulaturen när det ska tas i, vilket är skadligt i längden.

– Har du en gäll röst kan du hitta ett mörkare röstläge genom att uttala ord med bokstaven M. Prova att säga hummer och mummel. Röstläget sjunker och blir mörkare, förklarar Inger Hällgren.

Båda logopederna råder den som har allvarliga röstproblem att söka professionell hjälp men många har nytta bara av att öka sin röstmedvetenhet och av att göra enkla övningar på egen hand. #

Log ope d e r nas ti ps – s å ta r d u h a n d d i n r ö st 1) Använd magstödet när du pratar. Testa

genom att sätta en hand på magen och känn efter så att magen rör sig inåt när

du talar.

2) Var vänd mot den du talar till.

3) Drick vatten för att hålla slemhinnorna

fuktade och elastiska.

4) Andas genom näsan i så stor utsträck ning som möjligt.

5) Sträva efter att ha en avslappnad

kroppsställning när du pratar.

6) Överrösta inte andra och prata inte i

bullriga miljöer. Kanske kan du vänta

med att tala tills det blivit lite lugnare.

7) Undvik att röka och vistas inte i för

dammiga lokaler eller i för torr luft.

8) Gör röstpauser då och då under dagen.

Rösten måste få vila lite ibland.

9) Var uppmärksam på varningssignalerna. Är du hes i över två veckor, harklar dig

ofta eller får en klumpkänsla när du sväljer bör du söka vård.

karri채r

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

39

karriär

Datakrångel kostar m i l j a r dfö r l us t Alla har vi

svurit över datastrul. En ny undersökning visar att inte bara humöret drabbas, utan även ekonomin. Problem med datorer och IT-systemen kostar varje år flera miljarder kronor. På en månad kan det handla det om tidsförluster på upp till 11 timmar för varje anställd.

Utslaget på alla medarbetare blir det miljardförluster varje år. LEL

Visste du att… …du har en inkomstförsäkring som ingår i ditt medlemskap. Den gör att du slipper suga på ramarna om du skulle bli arbetslös. A-kassan har ett tak som innebär att du får ut runt 15 000 kronor per månad före skatt. Inkomstförsäkringen höjer taket rejält och ger 80 procent av

11 procent Med så mycket kan produktiviteten öka i ett kontorsrum med god luftkvalitet.

Så se till att ventilationen fungerar, eller öppna ett fönster om det är möjligt.

Naturligt ljus på jobbet är också viktigt för ditt välbefinnande. En ny rapport från World Green Building Council visar att de

din tidigare inkomst upp till 80 000 kronor per månad, under ett halvår.

Inkomstförsäkringen är kopplad till akassan och bygger på att du får ersättning därifrån. Tänk på att a-kassan inte ingår i ditt medlemskap i Naturvetarna, utan ansökan görs separat till AEA. AN

som jobbar vid fönster sover 46 minuter mer per natt än de som saknar fönster. Även störande ljud påverkar din arbetsförmåga. Så många som 99 procent sa i en undersökning att deras koncentrationsförmåga försämras i en bullrig miljö. Anställda som utsätts för störande ljud kan minska sin arbetsförmåga med så mycket som 66 procent, enligt en undersökning. LEL

fråga expe rte n: N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Är löneväxling en bra affär?

Jag hörde om möjligheten att växla lönehöjning mot en extra pensionsinsättning. Hur fungerar det och är det en god idé? Jag är 45 år och jobbar i näringslivet.

Löneväxling är en bra idé för 40-plussare som inte behöver mer lön i dag och som vill fylla på sitt pensionssparande. Då kan det vara en smart idé att låta arbetsgivaren avsätta en del av lönen till extra

40

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

tjänstepension. En poäng är att arbetsgivaravgiften är lägre för pension än för lön.

Om du får en löneökning är arbetsgivaravgiften 31,42 procent. Väljer du istället att sätta av lön till tjänstepensionen betalar arbetsgivaren istället en särskild löneskatt på 24,26 procent.

Men det är inte givet att du får mellanskillnaden. Löneväxling är en överenskommelse mellan dig och arbetsgivaren och du måste själv ha koll. Får du inte mellanskillnaden ska du inte löneväxla.

Däremot är det en dålig affär med löneväxling om lönen efter löneväxling inte överstiger gränsen

för statlig pension, som i dag uppgår till 426 750 kronor per år. Tänk på att den gränsen flyttas upp varje år. Notera också att pengarna är låsta tills du är 55 år, och att åldersgränsen kan komma att flyttas fram i takt med höjd pensionsålder.

Om det saknas kollektivavtal på det företag där du jobbar så se till att förhandla fram en pensionslösning som är jämförbar med pensionslösningar som finns på företag med kollektivavtal. anna-lena nordén ombudsman på Naturvetarna

AEA INFORMERAR NR 3 2014

FRISK FLÄKT FRÅN VÄST Nästa sida: Underhållande och tankeväckande om kunskap Sista sidan: Cirka 2 procent av AEA:s medlemmar är arbetslösa

Mina sidor: skaffa e-leg 20 september lanserar vi Mina sidor.

Där kan du deklarera kassakort och hämta och lämna uppgifter i ditt arbetslöshetsärende. För att logga in i Mina sidor behöver du elegitimation. Om du ännu inte har det kan du läsa mer på www.aea.se/minasidor.

AEA-info i mejlen Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/ anmal

www.aea .s podcast e/

Väl förankrad i verkligh Medlemsporträttet: Karin Malmcrona är lika gärna gast som skeppare. Hon är en utpräglad lagspelare. Det gäller på kappseglingen, det gäller i arbetslivet. Det är resultatet som räknas, och oftast blir det bättre om fler är med och bidrar.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER Familjen är en integrerad del av barndomen, pappa kom som krigsbarn från Finlands svenskbygder. Mycket av Snusmumrikens upptäckarglädje, reslust och nyfikenhet finns också hos Karin, som har bott och arbetat i både Australien och England.

Men sin fasta punkt, den har hon på Västkusten. Från sin altan högt uppe på berget i Ödsmål, ser hon ut över den glittrande bohuslänska fjorden: – Hav, saltlukt och solnedgång kan jag inte vara utan, säger hon.

Här i Ödsmål är Karins barn nu femte generationen på mormors sida. Här hade hon sin barndoms somrar, här lärde hon sig segla redan som sexåring. På poängseglingarna med GKSS-ekan fick hon sina första nyttiga erfarenheter av lagarbete, först som gast sedan som styrman.

Det viktiga vattnet Vatten är också det element som hon byggt både utbildning och yrkesliv i kring. Karin har doktorerat i marin mikrobiologi, inom det fältet har hon i huvudsak hållit sig – som projekt- och verksamhetsledare i en rad sammanhang, nationellt och internationellt.

Och som egenföretagare. Där har också funnits stickspår till energi, miljö och livsmedel.

Alltid med fokus på nyttan. Helst länkar hon forskning/företag för maxad utväxling. Resultatinriktad som hon är, ser Karin gärna att innovationer kommersialiseras och ger utveckling och jobb. Forskargruppen Karin tillhörde studerade till exempel ”påväxtproblematiken” med det mycket konkreta syftet

TiPS

Stanna upp emellanåt och reflektera över livet, privat och professionellt. Vad mår du gott av, vad tycker du är spännande – det är inte alltid lätt att hejda sig, men viktigt! att ta fram ett biologiskt alternativ till båtmarknadens miljöfarliga bottenfärger.

Engagemang på olika plan Vid sidan om jobbet har föreningsengagemanget alltid stått högt på agendan, särskilt inom idrotten. I dag är Karin ordförande i en lokal seglingsklubb som driver både seglar- och simskola och också styrelseledamot i Svenska Seglarförbundet.

Hon rör sig högt och lågt med samma entusiasm. Det kan ena dagen handla om att minska gränshindren för en gemensam arbets- och utbildningsmarknad inom Skagerak och Kattegatt, andra dagen om att lära ett barn ta sina första simtag.

– Att få kommunicera ett kunnande, att ta till allt jag har för att bibringa någon annan en förmåga, det är centralt för mig, säger hon allvarligt.

Liksom att ro fan i land, skulle man kunna tillägga. Är något lönt att göra är det lönt att göra väl, och det man påbörjat det

slutför man. Karin har disciplin och koll på vad hon vill – och inte vill. Numera. För under lång tid var all hennes vakna tid helt galet intecknad. Hon har insett det när hon har bläddrat i sina gamla fickalmanackor.

– Det tog mig tio år att fatta, att så ska det inte se ut.

Ny kurs i livet Samtidigt kom fler insikter, kring bland annat strukturella skillnader mellan man och kvinna, en ordning hon förstod att hon inte måste acceptera. I dag är hon snabb med att identifiera orättvisor, och uttala dem högt.

Faktiskt obekväm emellanåt.

– Och då kan man bli ensammare än på en villande ocean!

Karin skilde sig och fick avveckla sitt företag.

– Jag var arbetslös och skuldsatt. Referensramen blev en annan: jag var frisk, det var viktigast. I åtta månader slet jag intensivt med att söka jobb – och tänkte samtidigt att hittar jag inget så startar jag väl simskola i Dubai, varför inte, jag är ju rätt orädd av mig.

Men så fick hon en tjänst förstås, här hemma och helt utifrån sin kompetens, som utvecklingsledare för miljöteknik och hållbar energi i Region Halland.

I dag är Karin Malmcrona maritim utvecklare i Uddevalla kommun, ett ”kaptensuppdrag” i projektform. När hon kastar loss nästa gång, blir det då med ännu ett eget företag? Eller är det kanske nu som äventyret tar henne med i segelbåten ut på

Viktigt och kul om kunskap Vad är kunskap?

Vi bad den utmanande komikern och radioprataren Simon Svensson känna intressanta personer på pulsen i frågan. Resultatet är åtta olika underhållande och tankeväckande poddar.

Lyssna på www.aea.se/podcast

gheten

Deltidsstudier och a-kassa 1 oktober blir det möjligt för arbetslösa att delta i kortare kurser och praktik på heltid i max 15 dagar med bibehållen a-kassa. För deltidsstudier införs en begränsning på max 50 procents studietakt och 20 veckors varaktighet.

Läs mer på www.aea.se/deltidsstudier

Arbetslöshetsrapport 2014 Begriplig statisarbets löshets r appor tik om ten arbetslösheten och arbetsmarknaden 2013 hittar du i Arbetslöshetsrapporten 2014.

Ladda ner rapporten på www.arbetslöshetsrapporten.se Du kan också löpande få månadsstatistik från oss; anmäl dig till statistik@aea.se.

2014

Medlemsökning per månad:

1 000 Karin Malmcrona Ålder: 55 år.

Bor: Ödsmål.

Familj: Gift med Lasse, 3 vuxna barn, 3 vuxna bonusbarn och 2 bonusbarnbarn.

Intressen: Segling, läsning, umgänge och kalasande, resor.

AEA fortsätter växa Varje månad ökar medlemsantalet i AEA med cirka 1 000 personer. Sedan juli 2011 har vi 37 000 fler medlemmar och nu är 671 357 personer medlemmar i AEA.

Tips

Vad du inte visste om din arbetslöshetsförsäkring?

1 2

Det kostar 90 kr/månad att vara arbetslöshetsförsäkrad hos AEA.

3

Alla arbetslösa som uppfyller både arbetsvillkoret och medlemsvillkoret har rätt till inkomstrelaterad a-kassa.

Taket för den inkomstrelaterade a-kassan är 680 kr/månad.

4 5

Beviljad a-kassa är en förutsättning för nästan alla inkomstförsäkringar via fack och andra försäkringsgivare.

6

För att räknas som arbetslös ska du bl.a. vara anmäld på arbetsförmedlingen och kunna arbeta och vara aktivt arbetssökande.

7

Mer information finns på www.aea. se. Du kan också ringa oss vardagar 9-16 på 08-412 33 00.

Alla som uppfyller arbetsvillkoret har rätt till a-kassa, s.k. grundbelopp, om de blir arbetslösa. Högsta grundbeloppet är 320 kr/dag före skatt.

Medlemsvillkoret innebär att du ska ha betalat avgift till a-kassan i minst 12 månader. För att klara arbetsvillkoret ska du ha arbetat 80 timmar eller mer i minst sex månader under en sammanhängande 12månadersperiod.

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Den egna förmågan gör hela skillnaden

” Bäst arbetsmarknad just nu har ingenjörer, sjuksköterskor, erfarna kockar och byggnadsplåtslagare.

Trots årets kanonsommar tar semestrarna slut och det blir påtagligt också för alla som inte har ett arbete att gå till när löven börjar falla.

Bland våra 671 000 medlemmar är arbetslösheten cirka 2 procent och arbetslösheten i Sverige är 8 procent. Jag läste i Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” att bäst arbetsmarknad just nu har ingenjörer, sjuksköterskor, erfarna kockar och byggnadsplåtslagare. Sämre ser det ut för fotografer, friskvårdskonsulenter, journalister och försäljare.

Utbildning och erfarenhet värderas högt, så sämst utsikter har de som saknar gymnasiekompetens. Men man beräknar att antalet rekryteringar 2014 ska uppgå till 1 300 000 vilket ändå är positivt.

När jag skriver det här är det augusti och valutgången oviss. Oavsett hur valet går så vet vi att även om politiken är viktig för att skapa förutsättningar för en god arbetsmarknad så finns lösningen för den enskilde i den egna motivationen, handlingskraften och målmedvetenheten. Ett bra kontaktnät underlättar men det handlar förstås också om tillfälligheter.

Målet för oss på Akademikernas akassa är att stå för ekonomisk trygghet på våra arbetslösa medlemmars väg mot ny sysselsättning. Vår tanke är att snabb handläggning hos oss, respektfullt bemötande och tydliga besked gör det möjligt för de arbetssökande att fokusera fullt ut på att söka arbete.

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

karriär

p å n y tt j o bb

Petra bygger sitt ”dreamteam” Petra Amoudruz är husdjursagronomen som växlade spår till immunologi och molekylärmedicin.

Nu har hon nytt jobb som Associate Medical Director på läkemedelsföretaget Celgene.

Vad gör du i den rollen?

– Jag ska vara med och bygga upp mitt ”dreamteam” inom det nya området inflammation och immunologi på Celgene. Tillsammans med vår Medical Director ska jag forma den medicinska delen av verksamheten i Norden.

Vad lockade med tjänsten?

– Att få bidra med min expertis, mitt nätverk och min passion i ett nytt område. Det är första gången jag tar mig an en ledarroll, även om jag tidigare har lett flera projekt. Det är ett ungt och innovativt företag som investerar mycket i forskning och som har en stark

bakgrund inom hematologi och onkologi.

Vad är viktiga egenskaper för en chef?

– Tydlighet, öppenhet och prestigelöshet. Jag tror att man ska tycka om att leda, att vilja ta beslut och inte vara konflikträdd. Det är också viktigt att förstå att alla har olika sätt att kommunicera för att kunna få ett team att fungera. Vissa föredrar att prata om vädret först, andra vill gå rakt på sak.

Varför fick du jobbet?

– Min erfarenhet och att jag har många bra kontakter med läkare inom Norden. I botten har jag en PhD inom immunologi. Min vetenskapliga bakgrund öppnar många dörrar. Jag hoppas också att min personlighet bidrog.

Hur har du fått stöd av Naturvetarna?

– När jag var i sluttampen av min forskning ville jag komma ut i industrin. Jag fick då karriärcoachning av Naturvetarna. Det gav mig en push och inspiration att gå ut

Petra Amoudruz

och söka den typen av jobb. I forskningsvärlden förstår man inte alltid hur efterfrågade ens kunskaper är.

Ditt råd till andra med en forskarbakgrund?

– Jag skulle vända mig till industrin, de söker ofta folk med en PhD, om inte nu så kanske i framtiden. Om du har forskat om cancerceller, kontakta ett företag som arbetar med det. Besök kongresser och ta kontakt med intressanta företag. JR

f l e r p å n y t t j o bb Riccardo Bevilacqua Nytt jobb: Scientist vid European Spallation Source i Lund.

Tidigare jobb: Postdoktor vid European Spallation Source Utbildning: Doktorexamen i fysik med inriktning tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Cecilia Larsson Nytt jobb: miljökonsult på Sweco i Sundsvall.

Tidigare jobb: inventerare på Länsstyrelsen Västerbotten.

Utbildning: masterexamen i geovetenskap/naturgeografi på Umeå universitet.

Lars Pettersson Nytt jobb: International Product Manager Poultry på Koudijs Animal Nutrition, med ansvar för foderprodukter för fjäderfä på de afrikanska och ryska marknaderna.

Tidigare jobb: Produktchef på Svenska Foder AB.

Utbildning: Agronom och AFK från Helsingfors. Naturbrukslärarkompetens från Åbo Akademi. Affärsmannaskap för naturvetare från Lunds universitet.

törns högskola samt kurser efter examen i miljökommunikation, miljöriskanalys och miljöledning.

Universitet.

Tidigare jobb: Intern miljörevisor och institutionssekreterare vid Södertörns Högskola.

Martina Westlund Nytt jobb: Byggnadsrådgivare på Hushållningssällskapet/HS Konsult AB i Uppsala.

Tidigare jobb: Byggnadskonsulent (förprövning av djurstallar) på länsstyrelsen.

Utbildning: Miljö och utvecklingsprogrammet vid Söder-

Utbildning: Husdjursagronom.

Anna Sandström Nytt jobb: Miljösamordnare vid Uppsala

NR 6 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

45

LE D AR S KAP

Hitta vägen ut ur

etiska dilemman Ibland känns det inte bra i magen att fatta eller genomföra ett svårt beslut. Och du kan ha svårt att försvara det som person.

– Var lugn. Det finns sätt att komma vidare när du har hamnat i ett etiskt dilemma, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik.

TEXT

anna norberg

T

änk dig att du är chef för en avdelning med för små resurser. Du pressar din personal att hinna med det som måste göras. Men känslan är att resultatet ändå inte blir bra.

Du står inför två val: Att pressa personalen ytterligare och riskera deras hälsa, alternativt att acceptera en sämre produkt, där kunder kommer i kläm.

– Våga erkänna för dig själv att du sitter i klistret, så att du vågar prata med någon, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndals högskola.

– Hur lojal ska jag vara med rollen som chef om jag inte får tillräckligt med resurser för att verksamheten ska fungera?

Vissa personer klarar av att sänka kvaliteten, Tomas Brytting. medan andra inte gör det. Det kan hända att man till slut helt distanserar sig känslomässigt och riskerar att bli för hårdhänt. Det är inte bra, säger Tomas Brytting.

Ställ krav på le d n i ng e n

Få di n bi ld b e kräftad

Han tycker att det oftast är en hjälp att prata med någon annan i samma situation och få sin stressbild bekräftad. Då slipper man vara ensam med känslor av otillräcklighet och skuld. Hans tips är att prata med mer erfarna chefer, som kan ha en annan syn på saken.

46

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

Du kan också hamna i ett läge där du måste säga upp personal som du skulle vilja ha kvar. Du kan ofta inte påverka om personen ska sägas upp eller inte.

Däremot ansvarar du som chef för hur det görs. Man måste behandla personen på ett värdigt sätt, ge verktyg för att förstå varför det sker och någon typ av val

så att personen känner att hen fortfarande kan påverka sitt liv.

– Och för att kunna göra det behöver du ställa krav på ledningen att få se deras argument och beräkningar. Så att du själv förstår, säger Tomas Brytting. ”Vi ll jag s e d et på teve?”

Ett annat dilemma är då pressen på lönsamhet i ett projekt riskerar att ställas mot dess vetenskapliga resultat. Här finns en lång rad frågor att ställa sig om till exempel ansvar, rättigheter, skyldigheter och etiska värden, men Tomas Brytting tycker att de kan kokas ned till tre frågor:

1. Är det lagligt?

2. Känns det bra?

3. Vill jag se det på teve?

– Man kan ju också bli utsatt för frestelser, att upptäcka en ”olåst kakburk” som

karriär

Det är viktigt att behålla sin inkänningsförmåga

Vad tycker Naturvetarna?

Elisabet Engdahl Linder arbetar med rådgivning till chefsmedlemmar i Naturvetarna.

ingen tittar i. Här måste det finnas tydliga regler för vad man får och inte får göra, till exempel när det gäller representation. Detsamma gäller kontrollsystem för att fånga upp konstigheter, säger Tomas Brytting.

– Chefer står ibland inför etiska och även moraliska dilemman, där de ska fatta beslut i svåra situationer. Det är då särskilt viktigt att ha en egen stark värdegrund att stå på, för att kunna fatta bra och genomtänkta beslut, säger hon.

Hon rekommenderar därför chefer att som en del i sitt anställningsavtal ha tillgång till en mentor, en coach eller ett chefsnätverk att bolla frågeställningar med.

Två di ke n att balan s e ra m e llan

Han tycker att man ska komma ihåg att chefsfunktionen är en roll. Ibland kan den byråkratiska tydligheten kring ansvarsområdet vara en hjälp. Det finns ofta formaliserade sätt att ta tag i svåra frågor, som missbruk, diskriminering och mobbning.

– Det finns två diken att balansera mellan som chef: att vara en helt okänslig paragrafryttare eller att hamna i ohämmad sympati och våndas med personalen, säger Tomas Brytting.

Han menar att det är viktigt att man alltid behåller sin inkänningsförmåga, men samtidigt skiljer på sak och person och håller lite professionell distans. #

Håll balansen mellan att vara en paragrafryttare och att hamna i ohämmad sympati.

nästa s i da: Läs To mas b rytti n g s fö r s lag på hu r man kan ko mma u r ett låst läg e.

NR 6 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

47

karriär

Hur kan man komma ur ett låst läge?

Lästips Chefsarbetets etik: Tomas Brytting (red), SNS förlag, 2012.

Tomas Bryttings förslag:

1.

2.

3.

Ta fram en tydligare värdegrund, som ledningen står bakom, så att det inte råder någon osäkerhet om vad som är viktigt i arbetet.

Att förändra sin egen mentala bild genom att inte tänka: ”Ska jag behöva vara ansvarig för det här idiotiska beslutet?” utan: ”Ok, nu tar vi ett tag och försöker göra något bra.”

Kan man få mer tid på sig för ett projekt?

Företagsetik: Tomas Brytting, Liber, 2005.

4.

5.

Att få ett tydligt tidsbestämt mål, som gör att man ser ett slut.

Finns det någon möjlighet att minska kraven och anpassa verksamheten till de resurser som finns? Det är trots allt vad chefsrollen innebär.

Om etiska dilemman: Saco Chefsråds lista med råd till chefer som ställs inför etiska dilemman i yrkesrollen. www.saco.se/etikrad

chefsfrågan

Hur får jag lönesättningen att fungera?

Jag vill belöna goda prestationer och öka lönespridningen bland mina medarbetare. Men det är lättare sagt än gjort.

Hur kan jag använda lönesamtal för att uppnå mina mål?

Att sätta individuell lön är en utmaning för många chefer. Det är betydligt lättare att fördela ett begränsat löneutrymme jämnt bland arbetstagarna eller att dela ut en i förväg fastställd procent. Men erfa-

48

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

renhet visar att verksamheter utvecklas om arbetsgivaren kan premiera goda arbetsinsatser. De flesta arbetstagare uppskattar individuell lönesättning för att de: • Vill bli sedda på arbetsplatsen som individer.

• Får en utvärdering av eget arbete.

Individuell lön bygger på: 1. Att du som chef har identifierat vad som är goda prestationer, i grupp och individuellt på arbetsplatsen.

2. Att du sätter dig in i medarbetarnas arbete.

3. Att prestationer som identifierats som ”goda arbetsinsatser” kommuniceras med medarbetarna som individuella mål för var och en. Om du tillsammans

med medarbetarna får en samsyn om lönesättning, är det betydligt lättare att sätta individuell lön, som en återkommande utvecklingsprocess för varje anställd.

För att individuell lönesättning skall fungera optimalt är utmaningen att kunna använda löneinstrumentet som morot för att stimulera medarbetarna att göra topprestationer. En förutsättning är att löneutrymmet inte är alltför litet.

E lisab et E n g dah l Li n d e r

Ombudsman för chefer på Naturvetarna

karriär

karriär

Gästkrönika

Korta vägen

till kvalif icerat jobb Sverigedemokraternas framgång i valet visar att det är tid för eftertanke och omtag. Efter kallduschen som det politiska etablissemanget fick är det dags att ta missnöjet i väljarkåren på allvar. Inte minst i integrationspolitiken.

Först vill jag slå fast att Saco är för en generös flyktingpolitik. Sverige ska fortsätta att ta emot de som flyr för sitt liv från krig och förföljelse. Men vi måste ta emot dem som kommer hit på ett bättre sätt. Lika viktigt är att avtalade löner och arbetsrättsliga regler på den svenska arbetsmarknaden respekteras. Offentliga upphandlingar måste ställa krav på kollektivavtal eller motsvarande. Den som känner sig utkonkurrerad genom lönekonkurrens och blir missnöjd kan lockas att vända sig till främlingsfientliga politiker.

De etablerade partierna har under lång tid nedprioriterat och underskattat vikten av en fungerande integrationspolitik. Men även arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och öppna upp och förbättra sina rekryteringsprocesser så att de anställer personer med rätt kompetens oavsett efternamn och hudfärg.

Göran Arrius, ordförande Saco

I själva verket verkar utvecklingen gå åt fel håll. De som flyr för sina liv till Sverige hamnar idag ofta i en oöverblickbar räcka av projekt och försöksverksamheter. De måste själva leta upp alla olika åtgärder; språkutbildningar ofta i form av tillfälliga, regionala projekt som går under olika namn och som upphör när pengarna från EU:s sociala fond tagit slut.

Var femte akademiker i Sverige är utlandsfödd.

Saco har under flera år påtalat hur viktig det är att korta tiden från invandrade akademiker till ett kvalificerat jobb. Det är utomordentligt viktigt för Sveriges fortsatta välstånd. Ungefär en femtedel av Sveriges akademiker är utlandsfödda. De är en stor, växande grupp som allt för ofta har ett jobb där deras kunskap och erfarenhet inte tas tillvara. Saco har också visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt med kompletterande utbildningar för utländska akademiker.

Saco har under långt tid hävdat att det är dags att upphöra med projekten och etablera en fast organisation byggd på de goda exempel som faktiskt finns. Det måste vara en av de allra viktigaste uppgifterna för den nya regeringen med hjälp av ansvarsfulla partier i riksdagen. Här krävs en långsiktig uppgörelse över blockgränsen.

Sverige behöver invandring och Saco förväntar sig nu att integrationsfrågorna prioriteras upp och blir en central del av såväl arbetsmarknadssom utbildningspolitiken. Den nya regeringen måste skippa projekten och ta ett rejält grepp med ordentliga resurser och välutbildad personal. Alternativet är att de främlingsfientliga krafterna växer sig ännu starkare.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

49

STUDENT

Bodil hittade sin drömpraktik i Bonn Har du tänkt på möjligheten att praktisera utomlands? Det finns många FN-organ, som erbjuder både praktikplatser och jobb. Bodil Englund trivs i den internationella miljön i Bonn. l a r s - e r i k l i l j e bäc k text

Bodil Englund är inne på sin tredje praktikvecka av tio. På FN:s klimatkonvention i Bonn ska hon bland annat borra sig ner i data om länders klimatanpassningar.

– Det är häftigt och spännande att vara bland kompetenta och engagerade människor från hela världen. Stämningen är positiv och det finns en vilja att göra skillnad, säger den snart nybakade klimatstrategen.

Hon är knuten till avdelningen för klimatanpassning, som stöttar länder att ta fram nationella anpassningsplaner.

– Tanken är i första hand att ge stöd till utvecklingsländer, som ofta drabbas hårdare av klimatförändringar. Just nu håller avdelningen på att bygga upp en webbplats för att samla kunskap och erfarenheter om klimatanpassning på ett ställe. Mitt uppdrag är bland annat att ta fram information till webben.

naturvetare. Men det är lätt att gå vilse bland alla förkortningar.

Klimatkonventionen heter UNFCCC och står för United Nations Framework Convention on Climate Change. I den tidigare huvudstaden i Västtyskland finns bland annat Secretariat of the United Nations Convention to Combat Desertification.

Hur hittade du UNFCCC? – Den ligger rätt nära till hands eftersom jag snart har en master i tillämpad klimatstrategi. Jag fick informationen av en äldre kursare som föreläste för oss på utbildningen. Jag gick ut på webben och anmälde intresse. Sedan hörde de av sig.

Då var praktikplatsen din?

– Nej, inte riktigt. Jag blev intervjuad över telefon och tänkte att det skulle vara roligt att få praktikplatsen. Förväntningarna infriades. Jättekul att vara här.

E n b ra m e r it

Lätt att gå vi ls e

FN:s klimatkommission är ett av alla FN-råd, som erbjuder praktik och jobb för svenska akademiker, varav många är

50

NAT U R V ETARE

NR 6 2 0 1 4

Praktiken kan hon tillgodoräkna sig i examen och är en bra merit. Eftersom praktiken ingår i utbildningen och motsvarar 15 poäng får hon studie-

Det är häftigt och s pännande att vara bland kom petenta och engagerade männ i skor från hela världen medel från CSN. Dessutom har hon ett resestipendium från Sida på 20 000 kronor, som täcker kostnader för resa och boende.

Hon bor i studentkorridor och slapp stå i kö eftersom det finns öronmärkta rum för utländska gäster.

Bara klimatkonventionen har runt 500 anställda, bland annat två andra svenska praktikanter och flera som har anställning.

På hennes avdelning finns ytterligare två praktikanter, den ena från Israel och den andra från Burkina Faso. De flesta som jobbar här har eget rum, men praktikanterna delar som regel rum med en annan praktikant.

– Nu avser UNFCCC att ta in fler praktikanter, vilket behövs inför klimatmötet

karriär

Att praktisera inom FN är en bra merit. Det finns stipendier att söka.

i Lima i december, som är något av ett förmöte inför det stora klimatmötet i Paris 2015.

An pass n i ng gälle r

Vid sidan av att pressa ner utsläppen av växthusgaser handlar det om att anpassa sig till ett varmare klimat.

– Många länder har redan börjat klimatanpassningen. Förhoppningen

är att det ska ske långsiktigt och att länderna tar vara på varandras erfarenheter och kunskaper.

Ditt tips till andra som vill praktisera utomlands?

– Tveka inte att söka. Gå in på webben och gå igenom listan på lediga praktikplatser, och för all del också

Bodil Englund

Vi ll du också praktise ra i FN?

Aktuell: Praktiserar på FN:s

FN är så mycket mer än New York. Sök dig till FN:s organ, program och organisationer. Praktiken pågår oftast mellan två till sex månader.

klimatkonvention i Bonn.

Utbildning: Masterprogrammet i tillämpad klimatstrategi vid Lunds universitet.

Pågående studier på lägst magisternivå är som regel ett krav. Likaså goda språkkunskaper i engelska och/eller franska.

Ålder: 27 år.

Gör en ledig dag: Umgås gär-

Ersättning utgår normalt inte utan det gäller att försöka få stipendium, från till exempel Sida.

na med vänner. En löprunda blir det garanterat för jag älskar att springa.

Bäst med Bonn: Är en mysig stad med spännande människor.

Framtidsplan: Vill helst jobba med klimatanpassningar. Jag är öppen för att jobba utomlands.

jobb. Även om nivån är hög så ska man inte ha överdriven respekt. Som praktikant är jag i första hand här för att lära.

Vilket är arbetsspråket?

– Det är engelska som gäller på jobbet. Är själva staden Bonn värd ett besök?

– Ja, absolut. Men den känns större än sina 300 000 invånare. Bonn är en av Tysklands äldsta städer och ligger fint på båda sidor om floden Rhen. #

Tipsar andra om att söka FN-praktik.

Skulle du inte hitta någon praktikmöjlighet inom FN, sök andra alternativ. Ett tips är Internationella programkontoret, som har information om praktik och stipendier.

Läs mer på www.fn.se

NR 6 2 0 1 4

NAT U R V ETARE

51

S PA N A R I N

Vinnare!

Vakna med ljuset Tycker du att det är svårt att vakna till en mörk morgon? Sedan flera år finns väckarklockor med så kallad gryningssimulator. Den tonar gradvis upp ljuset, så att kroppens sömnhormoner ska hamna på rätt nivå när det är dags att gå upp.

Och i stället för en skrällig ringsignal kan du välja på allt från galande tuppar, vågskvalp, fågelkvitter, regnskogsgrodor och hummande munkar.

3 boktips

Lustfylld mat för sjuka barn Att baka och laga mat tillsammans gillar de flesta. Nu har en bok tagits fram som vänder sig till svårt sjuka barn. Här hittar man recept på allt från muffins till fruktspett. Tanken är att barnen själva ska vara med och skapa. Lika viktigt för att måltiden ska bli lustfylld är att den serveras i en trevlig miljö.

Med pengar från Allmänna arvsfonden kunde boken Lustfyllda måltider för svårt sjuka barn ges ut. Det är dietisterna Inger Öhlund och Lisbeth Nordström som tillsammans med gastronomerna Ulrica Johansson, också dietist, och Susanne Jonsson, som står bakom boken.

Varje år insjuknar runt 300 barn i cancer. Den tuffa behandlingen gör att många minskar i vikt och riskerar undernäring när de ska växa. Här är boken som kan vända den trenden. LEL

52

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Ett av de senaste tilläggen är att koppla ihop väckarklockan med en app som håller koll på din sömncykel så att gryningen kommer när du sover som lättast.

Flera av klockorna sägs också kunna fungera som ljusterapilampa under de mörka årstiderna. Och på några klockor går det att simulera solnedgången. För att också somna gott. AN

Räddar hotade djurarter Det är svårt att inte bli förtjust i en bok som har den buttra pallaskatten på omslaget. Och bilderna inne i boken är en stor behållning: vackra kattdjur, gåtfulla ugglor, fina grisar, vildhästar och en uppblåst groda.

Med näbbar och klor ges ut till stiftelsen Nordens arks 25-årsjubileum och handlar om arbetet med att bygga upp och driva en park för att hjälpa ho-

Vinnare i förra numrets utlottning av Lars Lerins Naturlära är: Eira Ahlgren i Tomelilla

Ny chans att vinna Vi lottar ut ett exemplar av boken ”Med näbbar och klor”. Skicka senast 24 november namn och adress till redaktionen@naturvetarna.se eller Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Ange ”Tävling Nordens ark” i ämnesraden eller på brevet.

tade djurarter. Det är Lena M Lindéns personliga berättelse om engagemang, med- och motgångar, som också blir till parkens historia. Insprängt i berättelsen och i bildtexterna finns fakta om djuren – vilken deras naturliga miljö är och varför de är hotade.

Vill du ha chans att vinna boken? Se högre upp på denna sida. AN

Om vår hjälpsamma natur Vad är det som gör oss till människor? Peter Sylvan resonerar i sin bok Människans natur om allt från evolutionen och vårt släktskap med andra djur, till dagens klimat- och hållbarhetsfrågor.

Han hämtar stöd för sina resonemang hos olika forskare och i vetenskapliga publikationer. Och presenterar

på det sättet forskningsrön på ett relativt lätt och underhållande vis.

Han hinner täcka in många stora frågor i boken. En återkommande slutsats är att vi har utvecklat vår hjälpsamhet för att den ger fördelar till vår art. När vi hjälper till får vi vara med i gruppen och dessutom mår vi bra av att hjälpa varandra. AN

Ovä ntad h ä ndelse

När träden tar över Tänk dig att skogen intar Stockholm och kapslar in huvudstaden. Det växer så det knakar utan chans för sekatörer och motorsågar. Om den fantasin har Finn Cederberg skrivit en novell, och nu är en bok på gång.

I vår värld är det människan som styr

över naturen. Trädgårdar och parker tuktas för att behaga oss.

I Finn Cederbergs novell Saltus vänder han på steken och skapar något nytt och spännande. I hans postapokalyps har mossor, rötter och träd tagit över staden.

Människan för en ojämn kamp mot skogen som med hjälp av modifierat gödsel bokstavligen växer så det knakar.

– Tidigare har jag bara publicerat texter på min blogg. När jag blev erbjuden att delta i en zombieantologi tackade jag såklart ja. Efter det ville bokförlaget Epok att jag skulle skriva mer.

E n vägg av s kog

Men istället för att välja istid eller annan katastrof som drabbar mänskligheten byggde han upp en vägg av skog.

En parallell kan möjligen vara det som händer i Tjernobyl efter att kärnkraftsolyckan tömde staden på folk. Där spränger örterna asfalten och träden växer in i husen.

Novellen Saltus finns både som e-bok och på papper hos alla nätbokhandlare men också på Epok förlags hemsida.

Och nu är en fortsättning på gång som ska ges ut hösten 2015.

– Nu skriver jag på en längre berättelse med samma tema. Den kommer att heta Järnskogen och utspelar sig främst i Stockholm som kapslas in av en skog.

Det ska bli spännande att få visa upp

hela min skogsvärld i en längre bok.

Han berättar att befolkningen flyr till Gotland, och Stockholm byggs in bakom murar, där en kejsare som dyrkar träd härskar.

Naturveten s kapliga utman i ngar

Skogsmästaren Finn Cederberg gillar att bygga upp fiktiva världar, men han tycker att det måste finnas en bärande idé. Storyn har han redan klar i huvudet. Men det finns naturvetenskapliga utmaningar.

– I verkligenheten gör naturen inga språng, mer än marginella. Här gör den stora hopp som kan beskrivas som övernaturliga. Det gränsar till science fiction, men det får inte avvika för mycket från naturvetenskapen.

Han tillåter sig dock en viss konstnärlig frihet.

När har du tid att skriva?

– Tidiga morgnar och under lunchen. Jobb och familj tar all övrig tid. Åtminstone tillfälligt har jag lagt löpardojorna på hyllan för att hinna skriva.

Till vardags hittar vi Finn Cederberg på Nacka kommun, där han förvaltar naturreservat. Många av dem är stadsnära och besöks av mycket folk.

– En stor del av jobbet handlar om att ha dialog med medborgarna. Jag har haft många jobb, bland annat som radiojournalist, och har social förmåga och kan ta folk.

Fiktiv be rättels

e.

Där knyts den röda tråden ihop. Steget från radio till att bli författare är inte så långt. Utan skötsel växer naturreservaten igen och skulle teoretiskt kunna ta över civilisationen, i alla fall på väldigt lång sikt. LEL

F inn C ederber g Aktuell: Författare till novellen Saltus, på Epok förlag.

Hösten 2015 ger han ut boken Järnskogen.

Yrke: Skogsmästare som sköter naturreservat i Nacka kommun.

Har jobbat: Som radiojournalist men också som takskottare, vårdbiträde och klättrande trädfällare.

Familj: Fru och dotter.

Läser nu: The ocean at the end of the lane av Neil Gaiman.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

53

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Ka l ender

O KTO B E R 23

Stockholm – Release av Arbetsmarknadsrapporten

13 Stockholm – Inspirationsdag företagare 14 Lund – Leadership Friday

24 Jönköping – Chefsfredag

14 Göteborg – Chefsfredag

31 Sök stipendium – Axel Adlers

19 Malmö – After work: I huvudet på en

fond (för dig som är agronom)

rekryterare

31 Uppsala – Agronomuppropets fokusdag

20 Göteborg – Akademikerkompetens

N OVE M B E R

21 Stockholm – Fackligt ledarskap

5

Lund – Science Skills karriärmässa

21 Göteborg – Leadership Friday

5-6

på en rekryterare

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor

6 Stockholm – Miljörättsdagen 2014

7 Gävle – Chefsfredag 8-9 Stockholm – Studentrådets

20

Forskning för framtiden Konferens Hur ser framtidens forskningspolitiska agenda ut? Här samlas aktörer i utbildnings- och forskningssverige samt politiker och tjänstemän i regering och opposition. Konferensen anordnas av Vetenskap & Allmänhet, Sveriges unga akademi och Naturvetarna. www.naturvetarna.se/fofram2014.

Stockholm – Ny som chef

24 Stockholm – After work: I huvudet 25 Stockholm – Forskar Grand Prixfinal

27 Stockholm – Fackligt ledarskap 28 Stockholm – Chefsfredag

Boka in Chefsfredagarna Mingel Du som är chefsmedlem kan nu delta i ett spännande fredagsmingel med nätverkande, seminarium och tilltugg. Chefsfredagarna anordnas av Svensk Chefsförening och Insight Consulting. www.naturvetarna.se/chefsfredag.

rådslag

decem B E R

10-14 Vaxholm – UGL: Utbildning

5 Umeå – Chefsfredag

i ledarskap & medarbetarskap

9 Sundsvall – Akademikerkompetens

I huvudet på en rekryterare

2 015

Vässar dig Hur gör du när du närmar dig

11 Uppsala – Akademikerkompetens 11 Uppsala – After work: I huvudet på en rekryterare

22/1 Stockholm – Utbildning löneprocessen (anmälan senast 9/11)

11 Göteborg – Få ordning på din ITP 12

Ultuna – Näringslivsdagen

12

Stockholm – CHASE career fair

12

Stockholm – Ny som chef

12

Stockholm – Konferens: Forskning för framtiden

2-6/2

Vaxholm – UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap (anmälan senast 16/11)

18-19/2

Stockholm – Facklig grundkurs statlig sektor (anmälan senast 30/11)

10/3

Stockholm – Utbildning i förhandling (anmälan senast 7/12)

ett rekryteringsföretag? Välkommen till höstens After work - I huvudet på en rekryterare. Kom och träffa naturvetare och rekryteringsföretaget Dfind Science & Engineering som inspirerar och tipsar. Information och anmälan: www.naturvetarna.se/karriar

Är du förtroendevald?

Utbildning Alla vårens kurser finner du nu under www.naturvetarna.se/fortroendevald.

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Läs mer på: www.naturvetarna.se/Kalender

54

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Investering i rättvisa bananer Naturvetarna placerar en del av sitt kapital i etiska projekt, bland annat rättvisemärkta bananodlingar i Peru. En av odlarna besökte Stockholm i september.

Fåglarna kvittrar och grodorna kväker i bananplantagerna i Saman, Peru. I alla fall i de som det kooperativa finansbolaget Oikocredit investerar i.

Där är det fairtrade som gäller, en produktion som tar socialt och miljömässigt ansvar. Kemikalier är bannlysta och vinster går till att utveckla landsbygden.

Reymundo Villarreal Purizaca, ordförande för odlarföreningen Appbosa, är i Stockholm för att möta media och investerare, däribland Naturvetarna.

– För oss är det viktigt att våra placeringar gör nytta i allt från rättvisemärkta banan- och kaffeplantager till förnybar energi och vattenrening, säger Andreas Englund, andre vice ordförande för Naturvetarna och ansvarig för förbundets etiska placeringar.

Säker avkastn i ng

Han tycker att avkastningen på två procent är rimlig sett till den nytta pengarna gör och att det är en säker placering. Inom några år är planen att fem procent av Naturvetarnas kapital ska placeras i etiska fonder.

Reymundo Villareal Purizaca intygar att investeringarna gör nytta. Räntan för odlarna uppgår till 6-8 procent, att jämföra med den ränta på runt 11 procent som lokala banker i Peru erbjuder.

– Det har gett oss möjlighet att investera i modern teknik som linbanor och bevatt-

Två procent i avkastning från investeringar som skapar hållbara jobb.

ningssystem, säger han. Linbanorna sparar arbetarnas ryggar och skyddar bananerna från stötar.

Reymundo Villa real Purizaca berättar att 90 procent av bananerna går på export, en stor del till Europa. Ica och Ekolådan erbjuder de bananerna.

pas av. Det är ett godkänt medel för den ekologiska odlingen, säger Reymundo Villa real Purizaca. LEL

S kapar job b

Rättvisemärkta odlare får runt 50 procent högre pris än de konventionella. Å andra sidan är skördarna 30 procent lägre och risken är högre. Just nu härjar en besvärlig insekt som man bekämpar mekaniskt med varierande framgång.

– Vi gödslar med organiska gödselmedel och krossad natursten. Bladen komposteras och återförs till jorden.

Oikocredits investeringar skapar jobb.

Odlarföreningen har 460 medlemmar, varav de flesta är familjeföretag, som brukar mellan 0,25 och en hektar. Några är större och har anställd arbetskraft, som har rätt att organisera sig i fackföreningar.

Själva odlarföreningen sysselsätter mer än 200 personer, de flesta i packeriet.

Men varför har personalen ansiktsskydd?

– De skyddar sig mot citronsyra, som sprutas på den yta där bananerna knop-

Oikocredit investerar i etiska och sociala projekt Naturvetarna är det första fackförbund som placerar pengar där. Övriga placerare är bland andra biståndsorganisationer, kyrkan, Swedwatch och privatpersoner.

Finanskooperativet har sitt huvudkontor i Holland och lokalkontor i 32 länder, däribland Sverige.

5,4 miljarder kronor är utlånade till projekt inom jordbruk, förnybar energi och mikrofinans till småentreprenörer. 81 procent av dem är kvinnor.

Läs mer: www.oikocredit.se

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

55

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

GILLA LÖN

Så funkar det!

Den lön du har är resultatet av en mängd saker. Här visar vi hur processen går till, från ax till limpa.

Text

Lar s-e r i k li lj e bäck

1

foto

Fr e d r i k Saar koppe l

2

2

1

3

g 2. Fö r ha n dl i n

2

1 5 1. De ce ntrala avtale n ang e r ram e n

» Datum för lönerevision, från när din nya lön ska gälla. » Avtalets längd. » Satsningar på kompetensutveckling. » Föräldralön. » Pensioner. » Lägsta lönenivåhöjning.

5

Inom stat och kommun är det löpande avtal som gäller, där arbetsgivarorganisationen kallar till överläggningar med facket om årets löneutrymme.

Avtalen är som regel sifferlösa.

avtalet Nu ska det centrala plats. Arets arb tillämpas på din till disiv iat init tar betsgivaren ala facket kussion med det lok eller mot(akademikerförening i och anom on ek svarande) om ts löåre ka ver på n ka nat som pp gru en. neutrymme för hela rens så Man kommer ock öve jas till föl ska t ale om huruvida avt

6

6

5

Här anges ramarna för hur löneprocessen ska fungera. Fack och arbetsgivarorganisation kommer överens om bland annat:

6

a r på jo b b et

om avsteg punkt och pricka eller ska göras. t en så I privat sektor finns de ebär inn som , ock pst stu kallad överer att om man inte komm kor, vill och er ens lokalt om lön t. ale avt ala ntr ce t så gäller de ninggg rlä öve ala lok n de När för indien är klart är det dags al. viduella lönesamt

3

6. lön e e n käte n i di n i n box Missa inte att svara på årets löneenkät som kommer i din inbox 23 oktober.

Ditt svar väger tungt och bidrar till att du och andra naturvetare får en lönestatistik som går att lita på.

CENTRALA CENTRALA AVTAL AVTAL SÄTTER SÄTTER RAMVERKET RAMVERKET 56

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

3. Skar pt läg e i lön esamtalet

3

4

Med den lokala överenskommelsen som grund sker lönesamtalet mellan dig som anställd och lönesättande chef. Utgå från förra % årets protokoll och utvärdera resultatet.

Ditt ansvar, dina prestatio1 ner och din kompetens ska vara i fokus och avspeglas i lönekuver2 tet. Det utmynnar i ett protokoll som bland annat ska innehålla:

» Din nya lön från och med… » Kompetensutveckling. » Resultatmål för kommande år. » Eventuellt nya arbetsuppgifter.

1

4 %

2 1 2 3 4

3

4 5

4. G ick det som det var tän kt?

3

När alla lönesamtal är avslutade och inrapporterade sker en utvärdering i dialog mellan arbetsgivare och det lokala facket. Det är ett sätt att kvalitetssäkra processen. Ställ frågor som:

» Har löneprocessen fungerat på det sätt man 5

kom överens om?

» Har avtalet följts med avseende på höjning

av lönenivån, kompetensutveckling och annat?

5

6

vis ar vä g e n 5. Lö n es tatis ti k so m

kan du jämföra din lön med I Naturvetarnas lönestatistik ttning, ansvar och andra som har motsvarande befa om ditt marknadsvärde, kompetens. Du får en fingervisning tyg i lönesamtalet. verk gt vikti där lönestatistiken är ett att kunna jämföra löneniLönestatistiken behövs också för våer mellan olika arbetsgivare.

FÖR FÖR FÖRHANDLINGARNA FÖRHANDLINGARNA N R6 2014

N A T U R V E TA R E

57

4 snabba...

Spännande

om Agronomuppropet

naturvetarspel

Julia Fransson, Maria Karlsson och Beatrice Ramnerö är eldsjälarna som vill få fler att öppna ögonen för yrket, som lar s-e r i k li lj e bäck ger så många möjligheter.

TEXT OCH FOTO

Varför tar ni det här initiativet?

– Det finns ett behov av agronomer på arbetsmarknaden, men det är svårt att locka studenter till utbildningen. Om inget görs finns risken att utbildningen läggs ner. Det gäller särskilt inriktningarna livsmedel och mark-växt.

Vet folk vad en agronom gör?

– Nej, det är så frustrerande. Men det försöker vi ändra på nu. Tänk om till exempel Johan Rockström och Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl gör en så enkel sak som att säga att de är agronomer.

Vad gör ni konkret?

– På vår sida www.agronomuppropet.se

driver vi bland annat en blogg som uppmärksammar agronomer på olika sätt. Den 31 oktober arrangerar vi vår fokusdag med inspirationsföreläsningar och diskussion. Vi vill bidra till yrkesstolthet och visa att alla kan bidra i det här arbetet. Alla intresserade är välkomna.

Vad jobbar ni med som agronomer?

– Jag är säljare på Ragn-Sells Agro och jobbar med att få avsättning för avloppsslam, säger Julia Fransson. Maria Karlsson är doktorand vid SLU och forskar på lång hållbarhet för mjölk. Beatrice Ramnerö har studieuppehåll och är ordförande för Ultuna studentkår. LEL

Här ställs krav på precision. k l ur i g t Hinderbana, frågesport och dragkamp fick naturvetare på Linköpings universitet att gå igång. Och geniknölarna gnuggades ordentligt när de utan att prata med varandra skulle ställa sig i ordning efter födelsedatum.

Det var i början av terminen som Naturvetarna bjöd in studenterna till Naturvetarspelen.

– Ett perfekt sätt att lära känna varandra.

Det var också ett bra tillfälle att få berätta om Naturvetarna, och vad det ger att bli medlem redan under studietiden, säger Elias Tony, studentkontakt på Naturvetarna. CJ

”Ett perfekt sätt att lära känna varandra!”

Vill du att Naturvetarna kommer till ditt universitet och arrangerar Naturvetarspelen? Kontakta Elias Tony: student@naturvetarna.se

Julia Fransson, Maria Karlsson och Beatrice Ramnerö i täten för uppropet.

58

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Årets geolog gör Östersjön friskare Daniel Conley, professor vid Geologiska institutionen, Lunds universitet, har utsetts till Årets geolog 2014 av Geosektionen inom Naturvetarna.

Priset på 25 000 kronor får han för sitt hängivna arbete med att förhindra övergödning av sjöar och kustnära marina ekosystem, däribland Östersjön, samt för sin Daniel Conley. medverkan till utveckling av strategier för att skydda den marina miljön. Det är Geosektionen inom

Naturvetarna som delar ut priset för sjuttonde gången.

Med studier av sjöar och kustnära ekosystem i bland annat Europa och USA i bagaget har han tillämpat de kunskaperna på Östersjön.

Han har kämpat emot quick fixlösningar, som att pumpa ner syre i döda havsbottnar eller att tillsätta kemikalier för att binda fosfor.

Med kunskap om hur de marina systemen fungerar har han stått fast vid sin vetenskapliga övertygelse om att dagens tillstånd för Östersjön har sin källa i människans överutnyttjande av havet. Hans recept för att rädda Östersjön är att

minska tillförseln av näringsämnen, som orsakar övergödning.

Daniel Conley är aktiv i den allmänna debatten och påverkar politiker för att få dem att fatta de rätta besluten för Östersjöns framtid. En framgång var att länderna kring Östersjön i oktober 2013 kom överens om en aktionsplan för att minska utsläppen av kväve och fosfor från land och atmosfär.

Dessutom är Daniel Conley, med rötter i Florida, en inspiratör för unga forskare som tar stafettpinnen vidare mot målet att göra Östersjön friskare.

Priset delades ut vid en ceremoni i Uppsala den 15 oktober. LEL

Vi minskar vår klimatpåverkan Naturvetarnas totala klimatpåverkan minskade med 30 ton koldioxidekvivalenter från 2012 till 2013. Det betyder att vi fått bort en sjättedel av utsläppen från vår verksamhet.

Utsläppen har minskat inom i stort sett alla områden. Den största minskningen beror på att vi reser mindre.

Framförallt flygresor har annars en stor klimatpåverkan.

Vi tittar också på vår klimatpåverkan per tusen medlemmar, eftersom kansliets storlek och upplagan av tidningen är beroende av antalet medlemmar. Denna siffra har minskat med 15 procent, och kan fortsätta att

sjunka om vi blir fler medlemmar.

– Vi fortsätter att jobba för att hålla nere vår klimatpåverkan, säger Ulf Bergius, biträdande förbundsdirektör på Naturvetarna.

Våra totala utsläpp för 2013 låg på 142 ton koldioxidekvivalenter. Vi klimatkompenserar detta genom Zeromissions skogsprojekt. I dessa planteras träd i samarbete med småbrukare i Moçambique. AN Mer om Zeromission: www.zeromission.se

Fler certifikat för klimatkompensation: www.naturvetarna.se/klimatkompensering

Naturvetarnas klimatcertifikat för 2013 visar hur utsläpp av växthusgaser har kompenserats genom trädplantering.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

59

P r o f i l i N aturvetarna

”Vi fick mycket positiv feedback från medlemmar” I våras lade Pfizer flera bud på Astra Zeneca. Martin Lindsjö är ordförande för akademikerföreningen i Mölndal med 950 medlemmar.

stant oroa sig för detta, utan får försöka tro på den framtid som företaget försöker måla upp.

Vilken betydelse har en akademikerförening i ett sådant här läge?

– Det är viktigt att man lyfter fram de anställdas synpunkter till företaget och till media. Även om påverkansgraden är liten så blir det en trygghet för de anställda att någon har fört fram det. I samband med hanteringen av Pfizeraffären fick vi mycket positiv feedback från medlemmar, mer än jag någonsin upplevt! Det var tydligt att det gav nytta till medlemmar. CJ

Hur var stämningen när Pfizer lade sitt bud?

– Det var lite av en överraskning när budet kom i april. Jag hade ingen tanke på ett större uppköp. Astra Zenecas ledning har inte sett det som en strategi. Det skapade oro förstås och en väldigt nervös stämning rådde. Det är alltid osäkert vad som ska hända och vad det betyder för personer som jobbar här. Ju längre tiden gick, desto osäkrare kändes det. Det talades från Pifzers sida väldigt lite om vad som skulle hända med den svenska anläggningen om vi köptes upp.

Hur agerade akademikerföreningen?

– Vi höll oss uppdaterade med vad som pågick, och försökte bidra till att skapa med-

rna! a t e v r u t a N d e m Bra ”Avdelningen för karriärservice, de har varit generösa med stöd till våra medlemmar.”

60

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Marti n li nds j ö vetenhet kring hur vi och medlemmarna såg på det hela och tolkade situationen. Vi framförde åsikter internt och externt samt var aktiva i media. I maj fick vi också en inbjudan till näringsdepartementet där vi träffade Annie Lööf och Göran Hägglund, liksom statssekreterarna från Finansdepartementet och Utbildningsdepartementet. Det är ett tecken på hur viktigt Astra Zenecas verksamhet är i Sverige!

Vad tror du händer nu?

– Den 26 augusti hade Astra Zeneca rätt att återuppta förhandlingar. Det gjordes inte, vilket betyder att styrelsen inte har ändrat åsikt sedan i våras. Pfizer kan komma med ett eget nytt initiativ från 26 november. Det är svårt att spekulera i vad som händer. Det är inte bara Pfizer som är ett hot, utan det kan finnas andra affärer. Man kan inte kon-

Tidigare fackligt arbete: Aktiv sedan 2010, när det blev klart att Astra Zenecas anläggning i Lund skulle stängas ner.

Utbildning: Disputerad i oorganisk kemi.

Familj: sambo, ett barn.

Senast lästa bok: Jan Gradvalls Nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar.

Gör på fritiden: Spelar golf och orienterar. Är ute i naturen med familjen. Läser.

Okänd talang: Att hitta bortslagna golfbollar.

N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

M ånadens naturvetare

Jägmästare som värnar om kafferasten Marianne Eriksson sprider kunskap om skog till allmänhet, politiker och andra makthavare. Hon är också en glädjespridare på jobbet.

Marianne Eriksson är kommunika-

tionsansvarig på LRF Skogsägarna som är en branschorganisation för skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. Totalt är det cirka 280 000 medlemmar.

– Mitt arbete är kommunikation såväl inom LRF och föreningarna som utåt med omvärlden. De senaste åren har det varit en stor medial debatt om skogsbruket.

Marianne är både jägmästare och yrkeslärare. Hon har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt skoglig utbildning, rådgivning och information.

– Jag bytte från 16-åringar till 60-åringar när jag gick från jobbet som lärare på skogsbruksskola (nuvarande naturbruksgymnasierna, reds. anm.) och började arbeta med utbildning för skogsägare, skrattar hon.

Det är lätt att tro att jägmästare arbetar med skog, virke, kubikmeter och plantor.

– Det är bullshit! Vi jobbar med människor, de som äger och sköter, och tycker till om skogen. Får vi inte den mänskliga kommunikationen att fungera så fungerar inget annat heller.

Marianne har varit chef i många år.

Att arbetslaget fungerar bra är viktigt.

Det spelar ingen roll hur duktig den enskilda individen är, om inte laget som helhet fungerar.

– Kafferasterna är viktiga! Pauserna har en social och smörjande funktion för laget. Ett tillfälle att se varandra och utbyta idéer och erfarenheter.

Ofta löser man arbetsrelaterade frågor där.

Vad är din drivkraft?

– Jag tror stenhårt på skogens betydelse för att hela landet ska leva. Den kan utgöra en grund för sysselsättning nästan överallt.

På www.naturvetarna.se/Manadensnaturvetare kan du läsa hela intervjun. CJ

Motivering: ”Utöver sitt stora engagemang för skogen och för jobbet är Marianne också en glädjespridare som ser alltid till att fixa sociala aktiviteter för oss kollegor”. Det säger Karin Vestlund på LRF Skogsägarna.

Tipsa oss!

Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Skogsmatrikel på gång

Varför: För att underlätta kontakter inom skogsnäringen.

Den efterfrågade skogsmatrikeln är under produktion och ges ut av Naturvetarna. Här finns alla jägmästare och skogsmästare i landet listade. Du som är medlem i Naturvetarna och Skogsakademikerna kommer att få den hemskickad senare i år.

För den som inte är medlem kostar den 600 kronor.

bli part i avtal för djur> Vill sjukvård och djurparker

Varför: För att kunna påverka villkor i kollektivavtal och företräda våra medlemmar inom området.

Naturvetarna arbetar aktivt för att bli part i Skogs- och lantarbetsgivareförbundets, SLA:s, tjänstemannaavtal för djursjukvård och djurparker.

Inom den branschen har vi 200 medlemmar som bland annat är djursjukskötare och biomedicinska analytiker.

Vi kan i dag förhandla för dem med stöd av MBL och i individfrågor. Men för att kunna påverka villkoren i kollektivavtalet krävs en partsställning.

arbetsmiljö > Bättre med nya föreskrifter

Varför: Remiss från Arbetsmiljöverket: Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Tanken är att föreskrifterna ska fungera som stöd för arbetsgivarna i frågor om arbetsmiljö. Det handlar om att förebygga ohälsa, bland annat genom att skapa mål och mening med arbetet, liksom att se över arbetstider, arbetsbelastning och risker för hot och våld.

Naturvetarna välkomnar förslaget, men vill se skarpare skrivningar för att det ska vara till hjälp för våra medlemmar som är utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning, eller som drabbas av psykosociala sjukdomar.

Senast den 5 december ska Naturvetarna lämna sitt remissvar.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

61

Vilka försäkringar är rätt för dig? kring.se Testa själv på ww w.akad

emikerforsa

FORSKNING TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du på e-tidningen FORSKNING

50% rabatt

Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 5 nr/år Innehållet i FORSKNING spänner från grundforskning till innovation.

Tidningens redaktionella idé är att presentera framstående svensk forskning inom naturvetenskap och teknik som är relevant för samhällets utveckling och människors levnadsvillkor.

FORSKNING ger läsaren både djupare kunskap och bredare sammanhang.

Tidningen är alltid tillgänglig i vår app och på webben Du kan läsa på dator, läsplatta och smartphone

INFO

klicka på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och läs under ”Privata prenumerationer” !

62

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap söker en professor i

husdjurens fysiologi

Serviceförvaltningen söker

Dietist

Sista ansökningsdag: 17 november 2014 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Måltidsförsörjning Vill du vara med och utveckla och förbättra måltidsförsörjningen?

Vi söker nu en dietist till vår avdelning.

Nästa nummer kommer ut den 11 december med annonsstopp den 24 november.

Välkommen med din ansökan!

Läs mer på www.gotland.se/ledigajobb

I nästa nummer av Naturvetare skriver vi om Nobelpriset.

Serviceförvaltningen www.gotland.se/ledigajobb

Kung Carl XVI Gustav delade ut utmärkelserna vid Skogsnäringsveckans högtidliga invigning 2014. Foto: Johan Ardefors/oneday photography

Nominera pristagare till Greve Carl Bernadottes Skogspris och Guldkvisten Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna.

Känner du någon som du tycker borde få pris? Skicka en motivering! Den ska ta utgångspunkt i Föreningen Skogens stadgars

riktlinjer för respektive utmärkelse. Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 november till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se.

För mer information se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser.

Föreningen Skogen • www.skogen.se

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Anders hittar lugnet under ytan En del vill komma närmare de färgglada fiskarna på korallrevet, andra vill utforska havsdjupet. För Anders Holmberg är dykning ett sätt att koppla av, men också en del i ett naturintresse och en vilja att visa andra människor allt som finns att upptäcka. A N N A N O R B E R G A N D E R S H O L M B E R G TEXT

Det lyser i Anders Holmbergs ögon och händerna blir till det där stora stimmet av över hundra hammarhajar som jagar småfisk runtomkring honom.

– Hajarna är otroligt vackra djur och ingen haj är farlig om man behandlar den på rätt sätt. Jag vill att fler ska förstå hur det påverkar ekosystemet om de förvinner, säger han.

Mör kt och mys igt

Men hajarna är bara en del av hans dykintresse. Den andra delen handlar om något helt annat än stora, hotade rovdjur och de många intryck man kan få i tropiska vatten.

– Det är överlägset att dyka i svenska vatten. Dykningen här är mitt sätt att slappna av och koppla bort allting. Det är tyst och lugnt, mörkt och mysigt och ingen kommer åt en. Man kan bara ligga still och titta på en abborre.

Krocket un d er i s en

Det finns mycket att se under vattnet även på hemmaplan. Anders Holmberg berättar om Dalarövraket där kanoner, handeldvapen och vinflaskor ligger kvar precis

64

N A T U R V E TA R E

N R6 2014

f oto

som när skeppet sjönk på 1600-talet.

– På vintern spelar vi krocket under isen, säger han och illustrerar hur han står upp och ned och måttar med krocketklubban.

Dykintresset börjaAnders Holmberg. de som ett intresse för naturen. Han ville bli marinbiolog, men det klaffade inte med utbildningen, så han fortsatte på egen hand.

Första dyket gjorde han 1981 i sexgradigt vatten på västkusten.

– Det var svinkallt. På den tiden trodde man att torrdräkt var farligt, så jag hade våtdräkt och frös hela tiden.

– Såhär ser synfältet ut första gången man dyker. Eleverna brukar säga att de inte såg några fiskar alls.

Tunne ls een d e

Tunnelseendet brukar släppa till andra dyket och Anders vill gärna väcka elevernas intresse för livet i vattnet och djurens beteende. Han håller till exempel kurser om hur man handskas med och känner igen olika hajarter, och föreläsningskvällar om djurlivet under ytan.

– Jag brukar tänka att det måste finnas något som lever på en plats även om det ser ut som om det bara är lera. Och så vill jag ta reda på vad det är man ser, säger han.

Bryter i s en

Utb i ldar i dykn i ng

Men han fortsatte och har sett hur dykutbildningen har gått från att räkna antal teoritimmar och övningar, till att titta på hur man faktiskt klarar av övningarna.

Nu utbildar han själv i dykning, både nybörjare och instruktörer. Hans händer går upp till ansiktet och formar ett cyklop runt ögonen.

Dykningen har även fört med sig kunskaper inom till exempel fotografering, oceanografi och vrakens historia.

– Det är väldigt socialt före och efter dyken. Jag tycker också att jag har nytta av dykningen i jobbet när jag träffar människor från hela världen. Om man kan hitta ett gemensamt intresse i dykningen så bryter det isen. #

Högt tryck För varje 10 meter djupare man dyker ökar trycket med en atmosfär.

Eftersom gasers volym har ett direkt samband med trycket behöver man som dykare ta det lugnt både vid ned- och uppstigning.

På 10 meters djup har luften komprimerats till halva ursprungsvolymen och på 20 meter till en tredjedel. På samma sätt expanderar den luft man har i kroppen när man går upp från djupet.

Vid för snabb uppstigning finns risk för så kallad dykarsjuka, eller tryckfallssjuka, som beror på att kvävebubblor bildas i kroppen när trycket sjunker för snabbt.

AN D E R S H O LM B E R G Yrke: Jobbar med automatiserade system inom mikrobiologi och biokemi.

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik.

Familj: Fru (som driver dykcenter) och vuxen dotter.

Antal dyk: Strax över 2 000 i loggboken och kanske 3 000 inofficiella.

Drömdyk: Superströmdyket i Strömsholm i Norge där man är utlämnad åt starka tidvattenströmmar. Eller Bajkalsjön, världens största sötvattenssjö med ett trettiotal endemiska arter och otroligt bra sikt.

Läser: Alltid. Facklitteratur inom dykning, biokemi och mikrobiologi. Science fiction och skönlitteratur med inre reflektioner.

Ogillar: Okunskap som leder till ekologiska dumheter.

Tips för den som är intresserad av dykning: Börja med att gå en grundkurs.

I princip alla med en normal fysik kan dyka. Om man har astma bör man få ett okej från en dykläkare.

Det är bra att ha egen mask, snorkel och fenor, eftersom det

är viktigt att detta passar bra för att inte störa dykupplevelsen.

Om du tidigare har dykt i tropiska vatten och vill börja dyka i Sverige kan du gå en torrdräktskurs. Då får du lära sig de viktigaste skillnaderna.

Kolla upp att det är en seriös utbildare när du ska anmäla dig till en dykkurs. Genom att välja en kurs som ingår i någon av de stora dykorganisationerna, PADI, SSI, CMAS eller NAUI, kan du undvika de mest oseriösa arrangörerna.

N R6 2014

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T DET KAN I AZERGÅ OM BAJDZJAN INTE DEN ÄR PÅ

RULLAD ANSJOVIS

POSTLÅDA MISÄR

UPPTÄCKTSRESANDE FRIDTJOF

DURABLA

ANROPA HÖGRE MAKT FORTFARANDE TROS

TAR TRÖTT TELEFONIST?

FOTARBETE SKITIG

LOGI TIDIG FOSFOREBLOMSOM SCERANDE LJUS MIG VÅRI HAVSYTAN FLUGA? KALVAR

BORGSJÅPIG RUIN VID TYP VÄNERN

SÅ MÅNGA PROCENT AV SVERIGES YTA TÄCKS AV BLÅBÄRSRIS

PARISARE

VON ESSEN

KAN NÅT STÅ NÅN LUKTA STRANGULERA

PADDELN

NARRA

RÄTT LÅNGSAMT

SÖTE

FÅR TUGGAR HALSOM BRÄNNA?

GÖRA BARON VISAR VÄG I VATTEN BUSKE

SMÅPLANET NR 1

JAKOBSON EXTRA HEMLIG MED ORDEN GAPA

ARMSTRONG VIRUS

VÅNING PLANPLATS FÖR NÖDLÄGE

SYSTEM MED SMÅ, FRITT SVÄVANDE PARTIKLAR

PÅ NÄTET

POTATISPRICKAR

GROGGY

KO GENOM TAS I SÄNDER

KNATTARNA

SKÄGGDJUR

BUS VILL FRUSEN

ÅTHÄVOR SVÄNG SATTES OFTA MITT I BYN

ÄR HAJ PÅ ATT HAJA?

SORT BANAL

SKALL EJ LEKAS MED

NARVABO

LÅTER GOTT UTIFALLATT

ADENIN

LÄNGDMÅTT

LEMURKRYSS 2014

Konstruktör: Lena Holmlund

Vinnare av förra numrets korsord är Karin Mellström. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

66 66

NR V ERTA E6 N A TNUARTVUERTA E R

2014

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast 7 november vill vi ha dina lösningar.

EFTER JOBBET G n u gga di n a g e n i k n ö la r

sudoku

k u r i o sa

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

Kan man elda upp en diamant?

8

6

7

5

9

7

TA NKENÖTTER

9

1) Ett badkar kan fyllas med varmvatten på 8 minuter och med kallvatten på 6. Det töms på 4 minuter om man drar ur proppen.

Hur lång tid tar det att fylla badkaret om båda kranarna öppnas fullt och proppen är ur?

6

2) Pelle ska skicka en matta i paket till sin mamma. Reglerna

2

1 7

2

5 4

5 1

4

6

3

8 1

3 7

8

9

säger att paket får vara som mest en meter långa. Pelle rullar ihop mattan så att den blir en 1,4 meter lång rulle, slår in den och skickar iväg den. Hur lyckades han uppfylla regeln om paketets maxlängd utan att vika rullen?

3) Flytta tre tändstickor så att fisken simmar åt andra hållet.

Förra numrets sudoku: 3

2

5

4

9

1

6

7

5

1

6

8

2

9

3

4

4

6

9

3

7

1

2

5

8

3

1

4

2

6

7

8

9

5

9

8

5

1

3

4

7

2

6

6

2

7

9

5

8

4

1

3

5

9

8

4

1

6

3

7

2

1

4

3

7

2

5

6

8

9

2

7

6

8

9

3

5

4

1

Brukar du göra egna tankenötter?

Skicka dem gärna till oss.

Den klurigaste nöten publicerar vi i nästa nummer och belönar med en biobiljett.

Svar: Kuriosa: Ja, vid mycket höga temperaturer. Kvar blir koldioxid.

Tankenötter: 1) 24 minuter (Karet hinner fyllas tre gånger med varmvatten, fyra gånger med kallvatten och töms sex gånger på den tiden).

2) Han la den på diagonalen i ett paket som var 1x1 meter.

8 7

ORDFÖRANDE:

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N R 1N 2R061 42 0N 14 AN TU AR T URVE V E TA R TARE E

67 67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

D e l a d i n lö n

Svara på löneenkäten!

Ditt svar bidrar till en mer tillförlitlig lönestatistik för naturvetare och din profession. I löneenkäten kan du även svara på frågor om hur väl ditt lönesamtal fungerat samt frågor om arbetsrelaterat hot och våld.

I din inbox 23 oktober Löneenkäten kan besvaras via din dator eller smartphone, och kommer också finnas i en engelsk version. Har du ingen registrerad e-postadress kan du nå enkäten via Mina sidor. Det är viktigt att du besvarar enkäten även om du ännu inte fått årets lönehöjning.

Lönestatistiken hittar du på Saco Lönesök. I början av 2015 presenterar vi färsk lönestatistik, baserad på årets löneenkät.

Tack för att du bidrar till Naturvetarnas lönestatistik!

GILLA LÖN

Har du inte fått länken till löneenkäten så finns den här: www.naturvetarna.se/loneenkat CHEF