Naturvetare nr 3 - 2012

NUMMER 3

2012

TE MA

:

ial r e t a M D 14–21

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

SI

7

CH E FE N S D Ö D S SY N D E R

Har du kul på jobbet?

B I O LO G B LEV AP P MA KA R E

5

B LI S ÄT T AT T S MART D E LT I D S

Accelerator

Sindra Petersson Årsköld ger fart åt ESS SÅ K LAR AR VI K R I S E N S I D 10

|

I M US E ETS D O LDA VR ÅR S I D 22

|

STARTS KOTT I S Ö D E RTÄLJ E S I D 40

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Hur kan våra register stödja svensk Life Science?

Sverige är unikt med sina personnummer och nationella patient- och kvalitetsregister.

Detta borde var en stor konkurrensfördel för Sverige när det gäller forskning och exempelvis klinisk prövningsverksamhet.

Vilka möjligheter och vilka hinder ser vi för framtiden – kom och debattera!

Plats: Hilton Stockholm, Slussen

Tid: 17 april 2012, kl. 18.00–19.00

Nätverka med folk i branschen från kl 17.00. Vin och tilltugg serveras i baren till självkostnadspris.

Moderator:

Debattörer:

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Fredrik Hed Stojan Zavisic Tf chefredaktör Head Market Läkemedelsvärlden Access Oncology,

Sweden Novartis Sverige AB

Staffan Lindblad Professor, överläkare Karolinska Institutet

nmäl dig via Läs mer samt a debatt enbio.com/bubbel ed w .s w w w // p: tt h

Innehåll OPINION

N R 3 2012

SID 4

Ledare: Vässa din kompetens Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

14

Hur klarar sig naturvetare i krisen? Än så länge har naturvetare inte påverkats av krisen i Europa. Men om några månader kan arbetslösheten börja stiga, varnar Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

TEMA SID 14

ESS och Max IV lyfter forskningen till en högre nivå Spaden har satts i jorden utanför Lund. 2015 skjuts de första elektronerna iväg i den 528 meter långa synkrotronen, som går i en rundbana.

VETENSKAP

SID 22

I museets dolda vrår Fråga en naturvetare

KARRIÄR

22

SID 26

Inspiratören: Biolog blev appmakare Manualen: Så undviker du deltidsfällan Ledarskap: Chefens 7 dödssynder Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 35 SPANAR IN

SID 38

Gästkrönikör: Torbjörn Fagerström – Nu blir det drag under galoscherna

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 40

Nystart för medlemmar på Astra Zeneca | Ny ombudsman på Naturvetarna

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 3 maj med annonsstopp den 17 april. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Omslagsfoto: Jenny Leyman

Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

28

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R3 2012

N A T U R V E TA R E

3

Framtidens spetsforskning byggs nu Som genom ett trollslag förvandlas nu bondvischan utanför Lund till ett högteknologiskt laboratorium för framtidens materialforskning. Ytterligare några feta skördar kommer att bärgas innan neutroner kan skjutas i väg på den 580 meter långa raksträckan, som kommer att utgöra ESS. Redan nu reser sig byggkranar över landskapet. Den närbesläktade anläggningen Max IV ligger steget före och kommer att tas i bruk 2014. Men här kommer man att bygga en rundbana, där elektroner accelereras till en hastighet som bara ljuset kan matcha.

Med all rätt är förväntningarna på de här anläggningarna enorma. Gemensamt för ESS och Max IV är att man ska kunna kika in i material ner på molekylnivå. Exakta strukturer av proteiner, cellmembran, plaster och metaller får man kunskap om. Det skapar möjligheter att utveckla nya smarta läkemedel, snabbare datorer, effektivare växter, supraledare och nya batterier, för att nämna några exempel.

Som grädde på moset kommer vi att få se en rad tillämpningar som vi inte känner till i dag.

Nyfikenhetsforskningen – som kan leda till nya slumpmässiga upptäckter – kommer att erbjudas stort utrymme. Tanken är att forskare från alla 17 medlemsländer ska få komma hit och använda ESS. Även företag som samarbetar med universitet är välkomna. Det ska vara lätt för forskare att använda utrustningen och analysera sina prover.

Låter det spännande?

Läs mer längre fram i tidningen om möjligheterna för studenter, doktorander, forskare och företag att lära känna både ESS och Max IV.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

REGERINGEN MÅSTE VÅGA TA LEDNINGEN Nedläggningen av Astra Zeneca handlar inte bara om att Sverige går miste om viktig forskning, utan det är i allra högsta grad en näringspolitisk fråga. Det går att mobilisera de krafter som finns, med då krävs att regeringen tar på sig ledartröjan och agerar, skriver Akademikerföreningens styrelse.

Vi föreslår följande: 1. Håll ihop den komplexa och unika struktur som finns i forskningsanläggningen i Södertälje.

2. Skapa en institutliknande verksamhet som kan utgöra ryggraden för värdekedjan från forskning/produktidé till produktion inom medicin.

3. Ge forskningsinstitutet SP i uppdrag att snabbutreda hur man kan använda

”Hög tid att ändra kurs i den svenska forskningspolitiken” Sverige halkar efter. Svensk forskning åstadkommer inte längre några riktiga genombrott och står sig allt sämre internationellt.

Sedan drygt 15 år är det kommersdriven forskning dirigerad av särintressen som varit receptet för framtidens kunskap. Strategiska satsningar har lett till likriktning, skev jämställdhet och idéinavel, orsakat av otydliga karriärvägar och snedfördelade resurser. Här krävs långsiktiga, individuella och flexibla bidrag, samt ett ständigt tillflöde av nya begåvningar.

Debattartikel på DN Debatt 2 mars 2012, av 22 forskare vid Sveriges unga akademi

delar av den kompetens som frigörs i ett nytt forskningscentrum.

4. Bevara det toxikologiska laboratoriet!

Det är inte bara ledande i sin kompetens och verksamhet utan står också för utbildningen av cirka hälften av landets toxikologer.

5. Öka incitamenten för landstingen att bedriva klinisk forskning och tillgången till kliniska prövningar i sjukhusmiljö.

6. Mobilisera aktörer med kapital. Astra Zeneca utgör 10 procent av Investor.

Riskkapitalister och holdingbolag krävs för att fånga upp de anställdas företagsidéer.

Debattartikel på SvD Brännpunkt, signerad Akademikerföreningen vid Astra Zeneca

ng Victoria Wa b på nytt job på biomedicin,

ktet inställt og henne Hon hade si ande som dr ud bj er t et k men fic tter 25-åriga tterna. Nu si tillbaka till rö ig på Ernst & ar g som ansv an W elsia or ct Vi rbättra hand rige för att fö a. in K h Young i Sve oc den a mellan Nor högls de an möjlighetern H l til a institutet sk in ol tar ek K oj Från bb som pr ckholm till jo e nc ie sc e skolan i Sto ican lif wedish amer e nn he g to ledare för S r som i sin tu ) S LS A (S it summ ätten. till revisionsj 2012 sliv 4 mars SvD Näring

OPINION

LE DAR E N

C H R I S T E R Y R J A S , V I C E S T Y R E LS E O R D F Ö R A N D E

Vässa din kompetens Industrin visade vägen och satte märket i årets lönerörelse. Sedan har det rullat på med avtal som har träffats inom olika områden på arbetsmarknaden. Lönerna har varit i fokus, medan frågan om kompetensutveckling har fått en nedtonad roll. Att avtalen inom den privata sektorn säger att ansvaret för kompetensutveckling är delat mellan arbetsgivare och anställda gör man inte så mycket väsen av och långt ifrån alla känner till det.

kant. Är du vikarie eller säsongsanställd blir du många gånger åsidosatt när de fast anställda erbjuds kompetensutveckling.

Inom bemanningsbranschen vittnar flera om svårigheter att få gå kurser och seminarier. Läs mer på webben och lämna dina synpunkter!

Kom ihåg att kompetensutveckling inte ska ersätta en lönehöjning. Stå på dig och lär dig argumentera för kompetensutveckling. Det tjänar vi alla på, både du och arbetsgivaren.

Frågan om kompetensutveckling lig-

ger Naturvetarna varmt om hjärtat och borde få större genomslag även i de lokala förhandlingarna.

Ett problem är dock att man lätt snöar in på kronor och ören, eftersom lönen är en direkt avspegling av vår prestation och ger effekt i vår plånbok. I långa loppet är detta inte bra. Vi måste hela tiden vidmakthålla och utveckla vår kompetens. Ny kunskap kommer till. Gamla sanningar förändras.

Du vill nå längre i jobbet, kanske ta ett kliv i karriären? Du har också lättare att byta jobb. Därför måste du hela tiden utveckla din kompetens och vårda ditt varumärke.

Men vad är då kompetensutveckling? Är

det att lära sig det nya faktureringsprogrammet? Eller att åka på en konferens om organisationens arbete med mångfaldsfrågor, där du till på köpet får chans till personlig utveckling? Eller är kompetensutveckling den tid du lägger på att fördjupa dig inom ditt ämnesområde? Jag menar att det ena inte behöver utesluta det andra men kom ihåg att du själv behöver enga-

» Stå på dig och lär dig argumentera för kompetensutveckling « gera dig i din kompetensutveckling så den passar dina behov. Alla insatser som gör att du utvecklar din kompetens är av godo och gör dig mer anställningsbar om det oförutsedda händer.

CH R I STE R YRJAS

Själv jobbar jag på Hushållningssällska-

pet, i en kunskapsorganisation med fokus på rådgivning. Vi är ungefär 50 anställda på vårt kontor. För oss är det oerhört viktigt med kompetensutveckling eftersom vi lever på att förmedla och förädla kunskap.

25 procent av föräldraledigheten tas ut av pappan, och andelen fortsätter öka.

Kommentarer på Naturvetarnas webb visar att vi måste jobba vidare med frågan om kompetensutveckling eftersom förutsättningarna för denna skiljer sig åt mar-

Att kravet på lärarlegitimation föreslås försenas utan tidsgräns!

C H R I S T E R Y R J A S , vice styrelseordförande Naturvetarna

christer.yrjas@naturvetarna.se

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N R EG E R I N G E N VI LL I N FÖ R A NY VI S STI D PÅ H Ö G S KO LAN, F R ÅN NATU RVETAR E N R 2

Ej nödvändigt med fasta tjänster för forskare Jag är inte säker på hur förankrad den syn som Bo Seving ger uttryck för, är bland de unga forskarna. I alla fall på KI så är det mer en genomtänkt karriärstruktur som eftersträvas. En karriär där universitetet intresserar sig och satsar på sina unga forskare. Inte nödvändigtvis fast anställning. Att tro att en postdok ska vara nog med underlag för att se hur väl en forskare kan förankra en egen forskningslinje är inte verklighetsförankrat. Det är först efter den tiden som etablering sker, det bör ske i konkurrens, med tydliga mål, stöd och utvärderingar. Inte en cementerande tillvaro i beroendeställning.

LÄSARBREV

Olivin bäst i bastun I Naturvetare nr 1- 2012 läste jag ”Fråga en naturvetare” där en läsare undrade om bastustenar kan avge giftiga gaser.

Som miljövetare med rötterna i Finland och bastukulturen tänkte jag kommentera två saker: Den vanligaste bastustenen är olivinsten, tung och tålig sten, den fungerar alldeles utmärkt i bastun. Under senare år har det också kommit keramiska bastustenar till marknaden, dessa är dyrare men enligt uppgift bra i bruk.

Det som jag dock reagerade mest på var bilden av bastun och särskilt aggregatet. Bastustenar ska täcka hela ovansidan av aggregatet, ett tiotal stenar i mitten gör inte jobbet! Hela idén är att ha en hög ungefär lika stora stenar på aggregatet, så att vattnet sipprar genom

stenarna, bildar vattenånga och inte når aggregatets inre delar. Aggregatet utan stenar ger vattenånga som en elektrisk grill. En rejäl hög bra bastustenar skapar den sköna bastuupplevelsen.

MED VÄNLIG HÄLSNING RIIKKA VILKUNA, STRÄNGNÄS

Brist på sten påverkar bastuupplevelsen.

T H É R È S E B R I N N E R F Ö R K O N S U LT E R N A , F R Å N N AT U R V E TA R E N R 2

ANTON FORSBERG

N AT U R V E TA R N A S V A R A R Hej, och tack för synpunkter. Vi menar att det inte bara är den anställde som ska ta risken i ett anställningsförhållande, utan även arbetsgivaren. Jag är övertygad om att arbetsgivaren i de flesta fall på ett tidigt stadium ser vilka forskare som har kapacitet för en framtid inom akademin. Däremot är vi öppna för att skriva lokala avtal om andra lösningar när det finns behov. Sedan kan man fråga sig varför forskare i akademin ska ha sämre trygghet än andra på arbetsmarknaden. Med en fast anställning behöver man inte oroa sig för framtiden på samma sätt som med en tillfällig anställning, vilket gör att man kan bli mer kreativ i sin forskning.

BO SEVING, CHEF ARBETSLIV OCH JURIDIK

Hur många konsulter drabbas?

Det skulle vara intressant om någon vet en ungefärlig uppgift på hur många de bemanningsanställda på AZ i Södertälje är? Siffran på 1 200 berörda som kablades ut i medierna är ju förmodligen helt falsk! Jag tror säkerligen att Naturvetarna gör vad de kan för samtliga som drabbas. Eftersom AZ på laglig väg köpt sig fria från personalansvar kanske den rollen måste tillfalla facket?

MARIA PHD

E X AKT S I F F RA SVÅR AT T VETA

Det finns flera företag som tillhandahåller tjänster till AZ och som direkt på-

verkas när anläggningarna stängs. Den exakta siffran är idag svår att få grepp om. Vi som arbetar fackligt på arbetsplatsen kan inte ta ansvaret för dessa människor, utan det ligger på varje arbetsgivare och fackklubb att ta sitt ansvar och se till att de får bra avslutsvillkor. Dock är alla medlemmar i något Saco-förbund välkomna till de aktiviteter som vi håller på arbetsplatsen. Vi tycker att det är viktigt att de får samma information som våra medlemmar där det är relevant.

IVAR DE LA CRUZ, ORDFÖRANDE I AKADEMIKERFÖRENINGEN PÅ ASTRA ZENECA I SÖDERTÄLJE

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

EN SPÄNNANDE FORTSÄTTNING PÅ DINA MEDICINSTUDIER – Biomedicin och metoder inom medicinsk diagnostik Vill du studera vidare inom medicinområdet? Biomedicin och metoder inom medicinsk diagnostik är ett internationellt och forsknings­ förberedande program för dig.

Du kan välja mellan inriktningarna Bild och funktionsmedicin och Experimentell medicin. Inom Bild och funktionsmedicin lär du dig diagnostiska metoder som är aktuella inom fysiologisk diagnostik och modern bilddiagnostik. Du studerar metoder på organnivå som används i diagnostik av samtidens stora folk­ sjukdomar.

Inriktningen Experimentell medicin belyser experimentell medicinsk forskning och de analysmetoder som används för att studera patologiska förlopp på cellulär nivå. Du studerar aktuella tekniker som används i diagnostik av samtidens stora folksjukdomar och de nya infektionssjukdomarna på cell­ och molekylärnivå.

Programmet ger 120 högskolepoäng. Du kan läsa på distans och kurserna kan också sökas som fristående kurser. 30 högskolepoäng valfria kurser ingår i programmet.

Läs mer: http://www.oru.se/Utbildning/Program/Master­pabyggnadsprogram/

GÖR DITT FÖRSTAHANDSVAL IDAG. LÄS MER PÅ ORU.SE

NYHETER

Ny lag räddar Lifegene Utbildningsminister Jan Björklund föreslår tre åtgärder som ska underlätta registerbaserad forskning. En anledning är att man vill se till att det omdiskuterade forskningsprojektet Lifegene kan fortsätta. l A g Ä N d R i N g I december 2011 meddelade Datainspektionen att Lifegene stoppas med hänvisning till att det bryter mot personuppgiftslagen. Syftet med projektet ansågs vara alldeles för luddigt formulerat för att deltagarna ska kunna överblicka konsekvenserna av att vara med.

När nu regeringen meddelar att man inför nya regler för befolkningsbaserad forskning vid universitet och högskolor hand-

lar det delvis om att rädda Lifegene. Men syftet är bredare än så, menar utbildningsminister Jan Björklund.

– Cancer, diabetes och hjärtsjukdomar orsakar mycket lidande. Forskningen med register kan hjälpa oss att komma närmare att lösa dessa sjukdomars gåtor. Självklart ska vi underlätta för den forskningen, inte göra den omöjlig.

Regeringen avser därför nu att förbättra möjligheterna att

Ny chans för Lifegene.

doktorander hoppar av i förtid S T U d i E m i l j ö Många dokto­ rander avslutar sina studier innan de tagit sin examen. En ny rap­ port från Högskoleverket visar bland annat på svårigheter att kombinera studier och familjeliv. särskilt naturvetare har också problem med sin handledare.

Två tredjedelar, 35 procent, av doktoranderna som ingår i stu­ dien svarar att de har hoppat av sina studier på grund av sjukdom,

8

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

flytt eller föräldraledighet. särskilt vanligt är det bland kvinnor där så många som 43 procent uppger att sociala faktorer var de viktigaste skälen till avhopp jämfört med 28 procent av männen.

Brister i handledningen och i den psykosociala arbetsmiljön gör att så många som 31 procent har lämnat studierna i förtid. Inom naturvetenskap och teknik är den gruppen överrepresenterad.

bedriva registerbaserad forskning. Man inför en ny författning som ska underlätta användningen av forskningsregister vid universitet och högskolor. Dessutom har regeringen gett en utredare i uppdrag att undersöka hur man kan skapa bättre förutsättningar för att samköra registerdata för forskningsändamål.

Den omedelbara konsekvensen av förändringarna är att Lifegene kommer att kunna fortsätta men initiativet sänder också en viktig signal om hur utbildningsministern ser på svensk forskning i ett internationellt perspektiv.

– Sverige ska vara världsledande inom registerbaserad forskning, men då måste vi bli bättre på att utnyttja den guldgruva vi har, säger Jan Björklund.

Den nya lagen ska träda i kraft så snart som möjligt under 2012. SOF I E AN DE R S SON

Många upplever också att utbild­ ningen är för svår.

– Rapporten bekräftar det vi redan anat, nämligen att många av våra medlemmar har pro­ blem med sina handledare. Även om det fungerar bra för de allra flesta är det djupt oroande att så många har så stora problem att de väljer att avbryta sin utbild­ ning, säger Bo seving, chef ar­ betsliv och juridik samt förhand­ lingschef på Naturvetarna.

Naturvetarna vill gärna komma i kontakt med de drabbade doktoran­ derna så att förbundet kan stödja och hjälpa dem att lösa situationen.

LI F EG E N E SÖK E R SAMBAND Lifegene är en så kall­ lad registerstudie där cirka 500 000 svenskar ska föl­ jas under många år med regelbundna enkäter, häl­ sokontroller samt blod­ och urinprov. syftet med projek­ tet är att öka vår kunskap om hur gener, omgivning och livsstil påverkar vår häl­ sa och att hitta orsaker till och samband mellan våra vanligaste folksjukdomar. sex universitet med Karo­ linska institutet i stockholm i spetsen står bakom stu­ dien som om den realiseras kommer att bli den största forskningssatsningen i sve­ rige någonsin.

– Vi arbetar också för att före­ bygga liknande problemen på ett mer generellt plan, till exempel i våra kontakter med representanter för lärosätena, säger Bo seving.

Inom det samhällsvetenskap­ liga området är sociala faktorer den viktigaste förklaringen till av­ hopp och inom naturvetenskap och teknik är faktorer som rör forskarutbildningen de viktigaste orsakerna. den enskilt vanligaste förklaringen till att forskarstude­ rande inom naturvetenskap och teknik avbryter sina studier i för­ tid är problem med handledaren.

SOF I E AN DE R S SON

är! d å l l a H

Påsktider och ägg i olika former hör till traditionen.

Men hur många och vilka ägg är bäst för hälsan?

Dietist Anna Ottosson ger besked.

1. Ska man börja dagen med ett ägg?

Ett enda litet ägg innehåller mycket bra näringsämnen och kan vara en perfekt start på morgonen, men fun­ kar även fint till en lunchrätt eller mel­ lanmålskick innan träningen.

2. Hur många ägg bör man max äta under en dag?

En frisk vuxen person som äter en sund kost i övrigt, kan äta 1­2 ägg om dagen utan bekymmer.

3. Vilka näringsämnen finns i ägg? Ägg innehåller bra med protein som ger mättnad men ger också en vi­ taminkick av E­vitamin, riboflavin, vita­ min a, d, folat, niacin, vitamin B12 och även mineraler som selen och zink.

4. Är ägg en kolesterolbomb? Ägg innehåller ganska mycket koles­ terol. om man äter många ägg per dag under längre tid kan kolesterolni­ våerna i blodet påverkas i viss mån. de flesta kan äta ett ägg om dagen utan att ko­ lesterol­ värdena på­

verkas nega­ tivt. det beror på att friska människor har ett slags kontrollmeka­ nism som gör att kroppens Dietist Anna Ottosson. egen produk­ tion av kolesterol minskar när vi äter mat som innehåller mycket kolesterol.

Har du höga kolesterolvärden så är det viktigare att äta bra sorts fett och rikligt med grönsaker än att hoppa över frukostägget.

5. Bär jag välja omega 3-ägg? det är intressant med omega 3­ägg som innebär att hönsen har fått extra omega 3 i sitt foder men är jag ute efter omega 3 så går jag hellre di­ rekt till källan och njuter av till exem­ pel en god lax till middag. Eller sillen på påskbordet som också fullkomligt krullar av omega 3 i jämförelse med ett omega 3­ägg.

6. Är ekologiska ägg bättre ur näringssynpunkt?

En snabbsökning i Livsmedelsverkets databas visar att ekologiska och kon­ ventionella ägg innehåller i stort sett lika mycket näring med vissa mindre skillnader, men det finns ju andra skäl att välja ekologiskt.

7. Hur många ägg äter du själv på påskafton? jag älskar ägg och kommer att gå loss på både att måla och äta ägg un­ der påskafton. LEL

Viktor karlsson är vd för premune, som utvecklar en behandling för att förebygga allergi. i Naturvetare nr 6, 2011 skrev vi om att offentliga finansiärer inte såg någon framtid för behandlingen, eftersom den måste testas på spädbarn.

Varför har venture management-bolaget Serendipity Innovations valt att bli ägare?

– forskarna bakom projektet är de bästa inom sitt område, och deras kliniska data från femton års studier är mycket överty­ gande. de visar att barn i pakistan har en massa bakterier i sin tarmflora inom ett par veckor från födseln, medan i västländer som sverige med mycket allergier, koloniseras tarmarna sent och av färre bakterier. Behandlingsmetoden baseras på upptäck­ ten att spädbarn vars tarmar tidigt koloniseras av hudbakterien Staphylococcus aureus inte utvecklar allergier senare i livet.

Varför har ni knutit hundexperter till företaget?

– allt fler hundar som bor i våra rena hemmiljöer blir allergis­ ka. Vårt mål är fortfarande allergiprevention för spädbarn, men vi kommer i ett första led att utveckla en behandling för valpar, eftersom det går snabbare att komma ut på den marknaden. det föds ungefär lika många valpar som barn i västvärlden.

När finns behandlingen på marknaden?

– Vi har startat en studie på valpar i samarbete med sLu och uni­ versity of florida och tror att vi har tillräckliga data i slutet av året för att starta fältstudier i samarbete med kennlar. om allt går bra, ansöker vi om marknadsgodkännande efter ytterligare omkring ett och ett halvt år. När tusentals valpar blir allergifria, blir det oe­ tiskt att inte utveckla en behandling för människor.

>

Hur långt ska ni själva driva projektet?

– flera globala bolag är intresserade. När det gäller en produkt för valpar, får se om vi ingår ett partnerskap under studierna eller först när vi ska ut på marknaden. för att utveckla en produkt för människor behöver vi samarbeta med ett läkemedelsföretag. HM

f oTo : H a N N a M E E R V E L d

Dietisten tipsar om ägg

När kan barnen slippa allergier?

Viktor Karlsson, vd och Annika Bergström, affärsutvecklare på Premune.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

9

NYHETER

Hur klarar sig naturvetare i krisen?

Nu börjar även Sverige känna av krisen nere i Europa. Tillväxten dämpas när exporten bromsar in. Än så länge har naturvetare inte påverkats men inom ett par månader kan arbetslösheten komma att stiga. ar b ets m ar k na d Kristofer Jervinge, utredare hos Naturvetarna, är osäker på om man verkligen kan tala om en kris. Han föredrar att prata om en konjunkturnedgång i nuläget.

– Vi har sett de första tecknen på en konjunkturnedgång i och med att investeringarna, konsumtionen och exporten har minskat. Antalet sökbara jobb i platsbanken hos Arbetsförmedlingen har också gått ner hittills under året om man jämför med motsvarande period 2011, kommenterar Kristofer Jervinge.

För d röj n i ng för akad e m i ker

Därför kommer nyutexaminerade att känna av konjunkturnedgången först, många företag vågar inte chansa på nyanställningar när det väntas kärvare tider. Nästa steg i en eventuell kris blir att företagen blir tvungna att minska på personalstyrkan och varslar anställda.

– Vi ser det inte än, men jag skulle spå att arbetslösheten totalt kommer att gå upp och lägga sig på en högre nivå, säger Kristofer Jervinge.

Han påpekar också att lågkonjunkturer brukar påverka akademiker med viss fördröjning och inte i lika stor utsträckning.

– Först brukar industriarbetare som jobbar inom exportbranschen drabbas. Efter-

10

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

» Läget för naturve­ tare just nu ser gan­ ska bra ut – arbets­ lösheten verkar till och med sjunka. « som den första åtgärden är att inte anställa och den andra att varsla dröjer det ett tag innan en konjunkturnedgång syns i arbetslöshetsstatistiken, säger han.

B iolog er d rab bas värst

Thomas Ljunglöf, statistiker vid Saco, menar att läget för naturvetare just nu ser ganska bra ut – arbetslösheten verkar till och med sjunka.

– Men jag tror att det beror på att datavetare är eftertraktade och har lätt att få jobb. Framförallt biologer har det redan nu mycket tuffare, säger han.

Det gäller både biologer inom natur och miljö och de som är inriktade mot läkemedelsindustrin och biomedicin.

– Arbetslösheten kommer att öka under våren och det är svårt att säga vem som kommer att drabbas värst. Datavetare klarar sig nog alltid, men framförallt biologer kommer att få det tuffare, säger han.

Just bland biologer är ett av problemen att många väljer en forskarutbildning när jobben inte finns efter en magisterexamen.

Resultatet blir en stor mängd högutbildade biologer som konkurrerar om samma jobb.

Arbetsgivare kan vara skeptiska mot disputerade naturvetare, dels för att det finns en föreställning om att man har nischat sig för mycket mot ett ämne, dels att man har svårare att jobba i team efter att ha hållit på med enbart sitt eget projekt.

Svårt att s ia om framti d en

Arbetsförmedlingen förutspår stora pensionsavgångar men just för naturvetare är detta inte fallet, berättar Thomas Ljunglöf.

– Puckeln är åldersgruppen mellan 30 och 40 år, bland naturvetare finns det dubbelt

Hittills har naturvetare i Sverige inte drabbats av krisen i Europa. Kristofer Järvinge, utredare på Naturvetarna, varnar för kärvare tider framåt hösten. Särskilt biologer kan få det tufft.

så många som är 25 till 29 år jämfört med gruppen som är mellan 60 och 64.

Arbetsförmedlingens yrkeskompass, som ger en sammanfattning samt en prognos för fyra utbildningskategorier inom naturvetenskap, bekräftar det Thomas Ljunglöf säger om biologer. Yrkeskompassen inkluderar biologer, kemister, fysiker och geologer och alla grupper förutom biologer verkar vara i balans vad det gäller arbetsmarknaden.

förbise att det behövs andra kunskaper än just ämneskunskaperna för att bli attraktiv på arbetsmarknaden, menar Tommy Olsson. Det gäller alla grupper, faran att nischa sig för hårt är stor, speciellt bland dem med doktorsexamen. Extra kunskaper i ämnen som juridik, ekonomi och

2

inte minst försäljning ger helt andra förutsättningar på arbetsmarknaden.

– Det räcker inte att vara väldigt duktigt, man måste kunna tillämpa sina kunskaper inom det område där man vill jobba också, betonar Tommy Olsson.

NATALI E VON DE R LE H R

F R ÅG O R T I L L A R B E TS G I VA R E :

Ti llÄm pbAR kU N S kAp

Det viktigaste för att ta sig in på en tuff arbetsmarknad är att i ett tidigt skede av utbildningen ha en föreställning om inom vilket yrke eller verksamhetsområde man vill jobba, menar Tommy Olsson, yrkesanalytiker hos Arbetsförmedlingen.

– Det är klokt att kunna någonting som ligger vid sidan av det man vill jobba med. En naturvårdare som vill jobba för en myndighet har stor nytta av kunskaper om hur en offentlig förvaltning fungerar.

Likaså kan det vara bra att sätta sig in i de olika datasystemen som används, exempelvis GIS-program, säger Tommy Olsson.

Generellt är det lätt för naturvetare att

PROGNOSER I SIFFROR » Prognosen för EU-länderna är att tillväxten kommer att stå still under 2012, ekonomin krymper med 0,3 procent. » Prognosen för den svenska till­ växten under 2012 har halverats från 1,4 procent till 0,7 procent på grund av den svaga europeiska exportmark­ naden. » Förutom den lägre tillväxten förut­ spår Riksbanken i sin senaste prog­ nos även ett lågt inflationstryck, en låg ränta och en osäker ekonomisk utveckling. » Reporäntan har sänkts med 0,25 procentenheter till 1,5 procent och väntas ligga kvar på den nivån en bit in på 2013.

1. Hur klarar ni krisen?

2. Planerar ni att säga upp anställda? ÅSA BERMAN, VD SWECO SVERIGE 1. Vi har inte märkt av den så myck­ et. Men vi ser en ökad osäkerhet i hur marknaden kan komma att utvecklas beroende på de eu­ ropeiska finansiella kriserna.

2. Nej, snarare rekrytera. Efterfrågan på naturvetare och ingenjörer är fortfarande stor och vi växer.

CECI LIA N I LSSON, K O M M U N I K AT I O N S D I R E K T Ö R P E R S TO R P 1. perstorp kan agera snabbt på förändrande om­ världsförhållanden vilket innebär att vi också snabbt har kunnat anpassa oss till en minskad ef­ terfrågan på våra produkter, bland annat genom att minska våra kostnader under en period. Redan nu ser vi en positiv utveckling och anpassar oss till det.

E W A E K L I N D B L O M K V I S T, S TA D S T R Ä D G Å R D S M Ä S TA R E VÄ X J Ö KO M M U N 1. Vår kommunala budget bestäm­ mer ramarna och vi agerar utifrån det. på så sätt har vi ännu inte känt av någon kris.

2. Vi undviker att säga upp personal, besparingar får ske genom annan prioritering. det kan hända att vi avvaktar med att nyanställa om nå­ gon tjänst blir vakant under året.

ANDERS JOHANNESSON, ORDFÖRANDE AKADEMIKERFÖR E N I NG E N, LR F 1. Naturvetare som är anställda hos oss har ännu inte berörts av de eko­ nomiska orolighe­ terna i världen.

2. LRf har inte till­ kännagett några uppsägningar, sna­ rare finns det ett behov av rekryteringar.

2. Nej, som det ser ut nu räcker det med de åtgärder vi redan har vidtagit.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

11

DUELLEN S k A m i N k U p p F ö d N i N g T i l l åTA S i S m å b U R A R ?

Minken som föds upp i Sverige för pälsändamål mår dåligt, menar Johan Beck-Friis på Veterinärförbundet.

Minkuppfödarna har en annan syn på saken och hävdar att man får skilja på vild och tam mink. I Polen och andra länder är djurskyddet sämre, enligt Johan Dalén, vd på Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund.

JA

Johan Dalén, vd på Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund

NEJ

Johan Beck-Friis, veterinär och informationschef på Sveriges Veterinärförbund

H A R M I N K E N T I LLR ÄC K LI GT S TO R P L AT S AT T R Ö R A S I G PÅ?

All relevant forskning som gjorts rörande burstorlek, visar att varken en fördubbling eller en fyrdubbling av burstorleken förbättrar minkens välfärd. Minkens utrymme, hundra gånger dess egen volym, är fullt till­ räckligt för att den ska må bra. det är inte jag som hävdar detta, utan oberoende forskare.

Nej, dagens burar ger inte minkarna tillräckligt stora ytor att röra sig på för att de ska få samma skydd mot beteendestörningar som andra lantbruksdjur.

FÅR M I N K E N UTLOP P FÖR S IT T NATU R LIGA B ETE E N DE?

Ja. Det är viktigt att skilja på vild och farmad mink. farmad mink har betydligt mindre hjärna än vild mink och forskning visar att den endast har tre naturliga behov: tillgång till lya, mat och möjlighet att föda och ta hand om valpar. Till exempel klättring och simning är inga medfödda behov utan måste läras in.

Nej, inte i dagens burar med allt för små ytor och bristfällig berik­ ning. Trovärdig forskning pekar dessutom på att minken behöver simma för att få utlopp för basala naturliga beteenden, minken är ett semiakvatiskt djur med simhud mellan tårna.

ÖVE R LEVE R M I N K NÄR I NG E N OM DET STÄLLS K RAV PÅ VÄS E NTLIGT STÖR R E B U RAR (JÄM FÖR M E D M I N KAR PÅ ZO O)?

Jämförelsen mellan vild mink på zoo och farmad mink är som sagt inte relevant. det är i stort sett två olika arter, man kan jämföra med innekatter och vildkatter. Krav på större burar framförs i syfte att tvinga fram ett förtäckt näringsförbud och har inget stöd i forskning.

Det är inte en fråga jag kan svara på. En djurhållning där upp till 70­80 procent av djuren utvecklar stereotypier är dock inte accep­ tabel i dagens sverige. det innebär att djuren får störningar som yttrar sig i ett tvångsmässigt beteendemönster, som att springa runt i buren och krafsa mot gallret.

VAD HÄN DE R VI D EVE NTU E LLT FÖR B U D?

f oTo : M o R T E N M E LH E d E

Världens efterfrågan på päls är större än någonsin, så produktionen upphör inte utan flyttas till länder med sämre djurskyddslagar. staten går miste om export för 600 miljoner kronor per år och måste ersätta näringen för åtskilliga miljarder kronor. som medlemmar i Eu måste vi dessutom betala en tredje gång, med nyetableringsstöd i till exempel polen.

Jag tror inte det kommer att införas ett förbud i sverige men hop­ pas att det kommer att införas strängare regler kring uppfödningen som förbättrar djurens situation.

H U R VI LL DU S E M I N K U P P FÖDN I NG E N I F RAMTI DE N?

Vi arbetar ständigt med ett allt bättre djurskydd och ligger hela tiden längre fram än lagstiftning och föreskrifter. det kommer vi att fortsätta med. Vad vi önskar mest av allt är långsiktighet, politisk stabilitet och föreskrifter som grundas på fakta och forskning, inte på ideologi.

12

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

Jag vill se en etiskt försvarbar djuruppfödning där minkarna ges samma möjligheter att få utlopp för sina naturliga beteenden som andra djur inom lantbruket. paragraf 4 i djurskyddslagen måste gälla även för minkar: ”djur skall hållas och skötas i en god djur­ miljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.”

M å n a d en s f r åg a :

H a r d u k u l på j o bbet ?

Bra stämning på jobbet och meningsfulla arbetsupp­ gifter bidrar till arbetsglädje. Den som trivs och ut­ vecklas presterar också bättre. Hur är det på din arb­ ets­plats? Kommentera på www.naturvetarna.se.

Släpp prestigen och ha kul Grunden för att uppnå ett tillstånd av ”flow” är att man har kul, menar Stig Wiklund, mental coach och chef för LRF:s länsförbund i Västernorrland. m enta l i nstä l l n i n g Går du till job­

bet med tunga steg eller med glädje och spänst? Har du kul på jobbet ökar chansen till goda prestationer.

– Det handlar om att bestämma sig för att ha roligt. Fokusera på det och tona ner det jobbiga, säger Stig Wiklund.

Det kan vara lättare sagt än gjort. Men det finns verktyg som hjälper att hitta moti­ vation och känna glädje i jobbet.

– Lägg in övningar där var och en be­ rättar om veckans höjdpunkt. Det behöver inte vara märkvärdiga saker, utan även små glädjeämnen kan uppmärksammas. Det ger energi att nå högre höjdpunkter.

Stig Wiklund går ett steg till med sina medarbetare och låter dem varje morgon

sätta poäng mellan ett och tio på sitt eget stämningsläge. På fredagsfikat delar alla med sig av veckans bästa händelse, både av jobbmässig och privat karaktär.

Han menar att roliga arbetsplatser är framtidens vinnare i konkurrensen om den unga och kreativa arbetskraften.

– De har inte samma känsla av lojalitet, utan förväntar sig att jobbet ska vara kul, utvecklande och att befinna sig i ett me­ ningsfullt sammanhang.

Många av sina idéer hämtar Stig Wiklund från idrottens värld, som han me­ nar har paral­ leller med ar­ betslivet.

– Gå ut och ha kul, då lyckas du, Stig Wiklund har en strategi säger jag till för att ha kul på jobbet. de svenska

skidåkarna. Släpp det gravallvarliga och känslan av att du måste lyckas. Det är då du kan uppnå ett tillstånd av ”flow”, att allt går av sig själv utan tanke och fysisk an­ strängning.

Tyd ligt le dars kap

Det gäller att våga bryta mönstret och gå från det superseriösa till det lustfyllda. Men det tar tid och kräver mognad. Skidåkaren Johan Olsson är en förebild som i år har släppt på prestigen och låter lusten styra.

Han har vunnit flera världscuptävlingar i vinter.

Men hur få med gnällputtarna?

– Ett tydligt ledarskap där man tar tag i det som är tufft. De som är negativa är ofta inte medvetna om det själva. Ta diskussionen och våga utmana. Använd verktygen för att få dem att inse styrkan i att ha roligt på jobbet.

Ett av verktygen är att berätta om veck­ ans höjdpunkt.

– Om det upplevs jobbigt att göra i grupp, så kan man själv gå in i sin kammare och göra det på egen hand. LEL

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

13

TEMA

Armeringsjärn och betong vittnar om Max IV snart blir verklighet. Här är startbanan för de accelererande elektronerna.

14

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

T E M A M AT ETRE IM AA L

ESS och Max IV tar forskningen till högre nivåer Stora saker är på gång i Lund. Max IV har redan börjat byggas, medan ESS sätter spaden i jorden 2013. De båda gigantiska forskningsanläggningarna ligger i den absoluta fronten. Forskare från hela världen JENNY LEYMAN vallfärdar nu till Lund. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

U

r den skånska leran reser sig byggkranarna. Grunden håller på att läggas för den 528 meter långa ringen där elektroner ska accelereras till en hastighet som bara ljuset kan matcha. Även startbanan har kommit en bit på väg med armeringsjärn som anger riktningen.

– Här kommer Max IV stå färdigt 2015, då det öppnar för forskning om material och life science, säger kommunikationschef Karin Lilja som är biolog i botten.

Det kommer att bli en av de bästa synkrotronanläggningarna i

FOTO

världen, enligt oberoende källor.

Det är en utveckling av Max-lab som har funnits på Lunds universitet i 25 år. I hela världen finns det fyrtio anläggningar av den typen.

K U L L A R S O M DÄ M PA R

Stora arealer prima jordbruksmark tas i anspråk för det nya bygget.

Istället för att forsla bort matjorden så ligger den kvar och har formats till ett kulligt landskap, med plats för rekreation och upplevelser. Tanken är att rara örter som orkidéer ska få en fristad här.

– Det främsta syftet med kullar-

na är att fånga upp vibrationer från landsvägen och annat från omgivningen som skulle kunna störa acceleratorn, säger Karin Lilja.

Max IV blir inte ensam på slättten. Granne med den gigantiska forskningsanläggningen kommer ESS, European Spallation Source, att ligga. ESS kommer också att bygga en accelerator, med skillnaden att den 580 meter långa banan är spikrak. Den starkaste neutronstrålen kommer att bli trettio gånger starkare än den vassaste som finns i dag.

– ESS jobbar med neutroner för att kunna kika in i material

N R3 2012

>

N A T U R V E TA R E

15

T E M A M AT E R I A L

av olika slag. Men det är protoner som man accelererar mot en målstation av grundämnet volfram, som går sönder (spallation) och sprutar ut neutroner, säger Sindra Petersson Årsköld. Dessa leds ut till 22 olika instrumentstationer, där morgondagens forskning kommer att äga rum.

Det är sedan neutronerna som tränger in i materialet och skapar en bild av molekylers strukturer och dynamiska vibrationer.

att leverera läkemedel in i celler, så kalllade liposomer.

Sindra Petersson Årsköld är vetenskaplig rådgivare åt vetenskapsdirektören och jobbar strategiskt med ESS. Hon är fysiker och docent i biokemi och kommer närmast från Lunds universitet där hon ledde en forskargrupp på Kemicentrum.

ningen öppnar 2019. Några problem att locka forskare till ESS har det inte varit hittills.

– Att ESS blir världsledande och störst i världen drar till sig forskare, och regionen är attraktiv. De flesta forskarna kommer från andra länder. Vi har tjänster som utannonseras hela tiden så ni som är intresserade håll ett öga på vår webb, säger Sindra Petersson Årsköld. Även Max-lab har en internationell prägel. I dag jobbar 140 personer där. På nya Max IV räknar man med att de blir uppemot 200 personer.

Amerikanska forskare på ESS vittnar om chansen att vara med och utforma anläggningen. En av dem är designer och bygger radiovågssystem i acceleratorn.

Han och hustrun är överförtjusta i Lund och gillar småstadspulsen.

– En av våra konkurrensfördelar är livsmiljön här i Lund. Vi kan erbjuda en stark akademisk miljö och närhet till Köpenhamn och kontinenten.

F O R M A R L AG E T

SCI E NCE CITY KN UTPU N KT

ESS håller som bäst på att forma laget.

I dag är de hundra och om allt går enligt planerna ska femhundra personer från hela världen jobba här när anlägg-

Sindra Petersson Årsköld berättar att Max IV och ESS kommer att knytas ihop geografiskt med en forskarby – science city – mitt emellan anläggningarna.

35 % AV KO S T N A D E N Den totala kostnaden för att bygga ESS beräknas till 14 miljarder kronor.

Sverige står för 35 procent och Danmark 12,5 procent. Övriga 15 medlemsländer delar på resten av kostnaden.

M Å L S T Y R DA L Ä K E M E D E L

Proteinernas uppbyggnad fascinerar henne särskilt. Med ESS kan till exempel proteiner som ingår i ett membran studeras, och de viktiga väteatomerna i ett protein blir synliga.

– Man får information om proteiners struktur och dynamik, vilket möjliggör utveckling av läkemedel.

Man kan också använda neutronspridning för att utveckla molekylära Sindra Petersson strukturer ämnade Årsköld.

ESS mejslas fram 2009

2010

2011

2012

Efter hårda förhandlingar och tufft lobbyarbete av bland annat Allan Larsson beslutade europeiska forskningsledare att ESS hamnar i Lund. Till en början som en del av Lunds universitet.

ESS lämnade Lunds universitet och bildade ESS AB, ägt av svenska och danska staten.

Ett Memorandum of understanding undertecknades av de 17 medlemsländerna.

ESS flyttade in i Ideon Medicon Village, där Astra Zeneca tidigare huserade.

16

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

Nu arbetar man med att bestämma den tekniska utformningen av anläggningen. Arbetet med acceleratorn och målstationen är igång och även planeringen av instrumenten har tagit fart.

SÅ FU N KAR DET E S S S P R U TA R U T N E U T R O N E R Protoner från vätgas accelereras till nästan ljusets hastighet. När de kolliderar med neutronrika volframkärnor i målstationen genereras fria neutroner genom spallation (söndring). Miljontals biljoner neutroner per sekund leds ut till stationerna där experimenten ska äga rum.

Här finns materialen som ska analyseras, allt från vätskor och metaller till levande celler. När neutronerna går igenom provet ändrar de riktning och hastighet. Detektorer fångar upp hur neutronerna studsar. Informationen överförs till en dator som gör en bild eller ett diagram av resultatet, som ger kunskap om hur materialet är uppbyggt och interagerar med andra material.

M A X I V G E R S K E N AV E LE KTRON E R

Nya vyer i Lund när Max IV och ESS står färdigt. Max IV ligger steget före och börjar användas för forskning 2015.

– Tanken är att vi ska dra nytta av varandra. Vi har redan idag ett gemensamt detektorlaboratorium, där vi utvecklar ny teknisk utrustning.

Både ESS och Max IV syftar till att forska om material och life science.

Det ska bli möjligt att se strukturer på molekylnivå, hur de rör sig och uppför sig i samspel. Det handlar om storlekar på nanometernivå.

Men behövs båda anläggningarna?

– Max IV jobbar med ljus, bland

Elektroner accelereras till nästan ljusets hastighet i en cirkulär maskin som kalllas synkrotron. När elektroner går genom ett magnetfält böjer de av och röntgenljus skickas ut i färdriktningen. Man kan jämföra med ljuset från en strålkastare när man kör bil genom en kurva. Ljuset leds i vakuum genom strålrör ut till experimentstationerna där proverna kan analyseras.

Ljuset från den nya mer kraftfulla synkrotronen på Max IV blir mer intensivt, fotonrikt. Resultatet blir bättre upplösning.

Det gör att mindre prover kan studeras ner till nanometernivå.

2013

2018

2019

2025

Första spadtaget tas om allt går enligt planerna. Kostnaden för ESS beräknas till 14 miljarder kronor. Sverige står för 35 procent och Danmark 12,5 procent, medan övriga medlemsländer delar på resten av kostnaden.

De första protonerna skjuts iväg i acceleratorn.

Anläggningen öppnar för forskning. Då är sju av tjugotvå experimentstationer klara, var och en med sin specialitet.

Alla tjugotvå stationer är igång.

Tillämpningarna synes vara oändliga, som nya läkemedel, supraledare, datorlagring, växtbiologi, energieffektivitet, nya drivmedel och batterier. Eftersom det också handlar om nyfikenhetsforskning vet man inte vad ESS mynnar ut i för nya upptäckter.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

17

T E M A M AT E R I A L

annat röntgen och kan titta in i material och se hur de är uppbyggda. Upptäckten av grafens struktur kunde man göra tack vare synkrotronen, säger Karin Lilja.

KO M P L E T T E R A R VA R A N D R A

För att åskådligöra skillnaden mellan Max IV och ESS tar hon sin hand till hjälp.

– Max IV hjälper oss att se hur benen är uppbyggda, medan ESS visar köttets strukturer. Man ser lite olika saker, vilket gäller för de flesta material. Det innebär att vi kompletterar varandra, säger Karin Lilja.

Vilka får använda anläggningarna?

– Forskare i de europeiska medlemsländerna kan ansöka om att använda neutronerna. Vi räknar med några tusen använ-

» Man behöver inte vara neutronnörd för att komma hit med sina prover. « dare per år. De kommer hit under korta perioder och gör sina experiment, säger Sindra Petersson Årsköld.

Hon berättar att forskare som är knutna till universitet får använda ESS utan kostnad, medan företagen får betala en slant.

Max IV erbjuder motsvarande möjligheter.

– Två gånger per år har vi öppet för ansökningar för de som vill komma hit och

använda anläggningen. Sedan är det en kommitté som bestämmer vem som får tid för experiment, säger Karin Lilja.

S T U D E N T E R O C H D O K TO R A N D E R

Man vill också locka studenter och doktorander, liksom att få med industrin.

– Vi har en del samarbeten med läkemedelsindustrin, främst den danska. Vi hoppas att fler hittar hit. För studenter har vi ett masterprogram i synkrotronbaserad vetenskap. Masterutbildningen har en bred målgrupp, från biologer till civilingenjörer, säger Karin Lilja.

Sindra Petersson Karin Lilja. Årsköld tipsar stu-

MAX IV ÄR STEG ET FÖR E 1980-talet Max-lab byggdes vid Lunds universitet.

Max II som man jobbar med i dag har en omkrets av 90 meter.

2010, 22 november Det första spadtaget togs för den moderna synkrotronen som får en omkrets på 528 meter. Ljuset blir mer laserliknande, har högre upplösning och större energiskärpa, vilket gör att mindre material kan studeras ner på nanonivå.

2015 Öppnar för forskning. Ljuset går att använda för att undersöka hur olika material är uppbyggda, allt från gaser, vätskor och metaller till biologiska strukturer.

Ett exempel är makromolekyler som kan komma att bli nya läkemedel.

18

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

Karin Lilja från Max IV och Sindra Petersson Årsköld berättar entusiastiskt om de storslagna byggprojekten.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

19

Byggplaner som visar hur ESS kommer att placeras i landskapet. Det gäller att få logistiken att fungera.

denter om att hålla ögon-en öppna för vad som händer på ESS. – Håll koll på våra seminarier, ta chansen och gör exjobb på universitet som samarbetar med ESS. Vi är intresserade av doktorander och post dok. Tillsammans med universiteten i Lund och Köpenhamn planerar vi också en som-

marskola på mastersnivå. Givetvis vill vi också stärka samarbetet med industrin.

En tanke med ESS är att det är användarvänligt.

– Man behöver inte vara neutronnörd för att komma hit och analysera sina prov. Det ska vara lätt att förstå och man ska kunna få hjälp. #

Rundbanan i Max II är 90 meter lång och har sina begränsningar. Den synkrotron som byggs nu i Max IV är 528 meter lång och har större energiskärpa och högre upplösning, vilket gör att man kan studera material på nanonivå.

20

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

T E M A M AT E R I A L

En miljövänlig metod att odla fisk är under utveckling.

Elektronikskrot – en guldgruva Livscyklerna för elektronik blir allt kortare, samtidigt som trenden går mot mer elektronik, både i privat och yrkesmässig användning.

För att utvinna ett gram guld ur malm från en afrikansk gruva måste cirka två ton sten fraktas från ett stort djup, malas ned, filtreras, siktas och bearbetas. Eller så kan man helt enkelt demontera fem uttjänta datorer och återvinna de kretskort och kontakter som finns i dem för att få samma behållning. Då utvinner man samtidigt även små mängder silver, palladium, koppar och tenn.

Att det finns pengar att tjäna har Boliden insett. Nu satsar de 1,3 miljarder kronor för att öka återvinningen från elektronskrot vid kopparsmältverket i Rönnskärsverken. Kapaciteten ökar från 45 000 ton till 120 000 ton per år. ”Miljövinsterna är stora och återvinning är en bra affär”, som de själva skriver på sin hemsida. LEL

Fiskmat från massaindustrin Odlad fisk som lax och röding är både gott och nyttigt, men inte särskilt miljövänligt. För att föda upp odlad lax med fiskmjöl går det åt mer än dubbelt så mycket fisk än vad odlingen ger.

Nu är en lösning på gång där råvaran har sin källa i skogsbrukets massaindustri. I restprodukten sulfitavlut kan man

Boliden ska återvinna mer elektronikskrot.

Återvinning räddar färgen Visste du att EU har en lista över rödlistade metaller? Tillgången på de metallerna är av olika skäl begränsad.

Titandioxid är ett sådant ämne och ingår bland annat i målarfärg, liksom i kosmetika, läkemedel och i solceller.

Produktionen sker bara i några länder och är förknippad med miljöproblem. I dag slösar man med råvaran och ingen titandioxid återvinns.

Men nu kan en ändring vara på gång.

Chalmers drar igång ett fyraårigt pro-

jekt i samarbete med Akzo Decorative Paints i syfte att hitta metoder för återvinning av titandioxid från avfall.

Färgrester, som i dag bränns upp, är en given källa för återvinning.

Metoderna finns redan i dag och används i andra sammanhang. Med högt tryck och höga temperaturer kan även andra metaller återvinnas.

Vinnova finansierar forskningsprojektet med tio miljoner kronor. Lika mycket bidrar industrin med. LEL

odla den ätliga mikrosvampen av släktet zygomyceter.

Den är rik på protein, fett och B-vitamin. Aminosyrorna är i stort sett identiska med dem i fiskmjölet.

Till på köpet minskar övergödningen som en följd av fiskodlingen. Det är så fiffigt ordnat att svampen löses upp först när den hamnar i fiskens mage. Inte nog med det. Svampens

cellväggar har antibakteriella egenskaper och kan minska användningen av antibiotika i odlingen.

Det är Nordic Paper i Säffle som i samarbete med bioteknikföretaget Cewatech utvecklar tekniken.

Vinnova bidrar med 2,4 miljoner kronor för att utveckla metoden. LEL

Nanorör med megapotential Först i världen har docent Krister Svensson och hans grupp på Karlstad universitet lyckats manipulera kolnanorör mekaniskt. De extremt små kolnanorören är svåra att bryta av, istället veckas de ungefär som en vattenslang.

Att få klarhet i när detta händer är viktigt för att i framtiden kunna utveckla produkter baserade på kolnanorör. Ska man till exempel bygga ett relä där delarna ska vara styva och växla läge snabbt gäller det att hitta rätt balans i dimensionerna.

Tanken är att kolnanorören ska få en vidare tilllämpning än så. Om allt går enligt planerna ska de göra datorerna snabbare, plaster mer hållbara och användas för rörelse och känsel i proteser.

Kolnanorören är kolatomer uppbyggda i tunna skikt, som är ihoprullade till ett eller flera rör i varandra. De är tio gånger starkare än stål och är en bra strömledare.

Storleken då? De är tiotusen gånger mindre än ett hårstrå. LEL

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

21

I museets dolda vrår Taxonomi och systematik. Inte precis modeord inom forskningen 2012. Men arbetet med biologins grundstenar fortsätter med nya metoder. Om vi vill bevara ekosystemen på jorden, måste vi lära känna deras invånare. Följ med till forskningsavdelningarna på Naturhistoriska riksmuseet, där experterna HANNA MEERVELD arbetar med ”livets bibliotek”.

TEXT OCH FOTO

utställningen om biologisk mångfald sprintar sportlovsfirande barn fram och tillbaka i halvmörkret.

Snäckor, fjärilar, insekter, krabbor och skorpioner väntar på att bli upptäckta i de upplysta montrarna. Sabine Stöhr kryssar vant fram till den kodlåsta hissen ett par rum innanför elefantskelettet.

I

– I princip alla här forskar inom systematik och taxonomi – klassificering, namnsättning, beskrivning av nya arter, revidering av gamla arter och utredning av släktskap, berättar Sabine Stöhr.

När hon ska ta sig an ormstjärnorna från Paris har hon sina viktigaste arbetsredskap Sabine Stöhr är förste intendent och expert på ormstjärnor.

BAKOM KU LI SS E R NA

Dörren slår igen bakom oss och plötsligt är ljudet av röster och fötter borta.

– Så, nu är vi bakom kulisserna, säger Sabine Stöhr och pustar ut.

Hissen tar oss upp till hennes arbetsrum, där en vagn med ett tjugotal glasburkar har rullats in. Ännu en last av ormstjärnor har anlänt från Fiji och Tonga i Stilla havet, via Paris. I tolv års tid har dessa havsdjur varit fokus för Sabine Stöhrs forskning.

– Jag tyckte om dem på något sätt, redan när jag var student, berättar hon. De finns över hela jorden och det går att få upp stora mängder av dem ur havet.

Att ha många exemplar är praktiskt när man ska studera hur organismer ser ut, hur de har utvecklats, och hur de varierar beroende på var de lever, vilket är uppgiften för omkring fyrtio av museets forskare.

22

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

till hjälp: mikroskopen och samlingarna.

Det man får se som besökare på Naturhistoriska är nämligen bara toppen av ett isberg. I meter efter meter av hyllor, skåp och lådor trängs mikroskoppreparat, torkade djur och snäckskal i de torra samlingarna.

Och under marken, i anslutning till museet, finns de våta samlingarna. Här nere står tiden still. Djur och växter förblir nästintill oförändrade när de bevaras i 75 till 80-procentig etanol. De äldsta proverna i spritmagasinet är från början av 1700-talet.

S I STA VI LAN I S PR IT

Bildtext

I ryggradsdjurens stora glasburkar har aningen blekta hajar, sälar, krokodiler och till och med en liten flodhäst fått sin sista vila. Den prydliga kalligrafin på etiketterna skvallrar om en tid då forskningen bedrevs med helt andra förutsättningar. Men faktum är att forskarna ännu inte har hunnit föra in de miljontals föremålen i samlingarna i museets databas.

Med tiden har vätskan i behållarna kommit att skifta i toner av gult och bärnsten.

– Om man byter ut spriten kan vävnaderna lakas ur, förklarar Sabine Stöhr.

Nuförtiden har man inte råd med stora slipade glasbehållare och lock. De större

VETENSKAP

» Samlingarna måste ständigt byggas på, annars blir de föråldrade. « djur man har fått in på senare tid får nöja sig med blå plasttunnor som stuvas in på de översta hyllorna. Det är svalt i magasinets gångar. Trots att alla behållare är noga slutna, tränger en frän doft in i näsborrarna.

Temperatur, luftfuktighet, lufttryck – allt

har betydelse för avdunstningen. En gång om året försöker forskarna hinna med att gå igenom alla burkarna och se till att det fortfarande är tillräckligt mycket sprit kvar.

Bakom ytterligare en dörr finns det allra heligaste: typexemplaren. Det är de exemplar som har använts för den första beskrivningen av en art. Egentligen skulle spritmagasinet behöva växa.

– Samlingarna måste ständigt byggas på, annars blir de föråldrade. Men det finns inte pengar att bygga ut. Jag har hört att Kungliga biblioteket har fått anslag för att växa. Det här är livets bibliotek, säger Sabine Stöhr.

I NG E N FR I MÄR KSSAM LI NG

Hon understryker att det inte är fråga om någon frimärkssamling.

– Vi vill ha många exemplar av varje art, snarare än få exemplar av många arter, så att vi kan studera variation hos djuren. Vi har mycket från det som sedan gammalt är museets styrkeområden, dit de första svenska expeditionerna gick för att samla in material – norra och södra polartrakterna, Medelhavet, Atlanten. Men idag växer samlingarna med forskarnas intresseområden.

På senare tid har det blivit lite mer Stilla havet för Sabine Stöhr. Med sina drygt 2 000 idag kända arter är ormstjärnorna en

N AT U R H I S T O R I S K A R I K S M US E ETS S PR ITSAM LI NG Yta: 1050 kvadratmeter Antal hyllmeter: 6 950 Antal burkar: 123 000 Spritvolym: 177 000 liter, mestadels 75-80 procentig etanol

F O T O : S TA F FA N W A E R N D T

Antal prover: 375 000 djur- och växtprover, varav 200 000 ryggradslösa djur och 120 000 insekter Äldsta djuren: Tidigt 1700-tal

Evigt liv? Djur och växter förblir nästintill oförändrade i sprit.

Märkvärdigaste djuren: Pungvarg från Australien. Ett av endast två kända kompletta exemplar i världen av detta djur, som dog ut 1933. Två kompletta jättebläckfiskar, en hittad av en räktrålare utanför Strömstad på 1960-talet.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

23

VETENSKAP

lagom stor grupp djur för att studera hur livsvillkoren och strömmarna i det väldiga havet påverkar variation och artsammansättning. Men det är inte ofta som hon själv åker på expeditioner för att samla in material. Senast var år 2000, då resan gick till Nya Kaledonien.

– Jag har tillräckligt att göra ändå. Det strömmar in erbjudanden om material från hela världen, säger Sabine Stöhr.

Hon blir ofta kontaktad av ekologer som behöver hjälp med att klassificera djur.

– Ekologiska projekt går det att få pengar till, men Vetenskapsrådet är inte så angelägna om att finansiera forskning inom taxonomi. Det är mycket molekylärt idag, men att titta på djur anser vissa är omodernt – tills de själva behöver en taxonom!

MAS KAR FRÅN SYD POLE N

inte vet om, säger Sven Boström. Vi kan missa viktiga pusselbitar i släktskapsträd och artbildningsprocesser. #

F OTO : SV E N B O ST R Ö M

Ett par dörrar bort från Sabine Stöhrs arbetsrum, plockar Sven Boström fram kartor över Antarktis ur en brun kartongmapp.

På diskbänken tronar det senaste materialet som har fraktats hem till honom från den kalla kontinenten: sex plastskålar med brungrå sand från den Antarktiska halvön. Forskarna filtrerar förväntansfullt. Kanske ska sanden visa sig innehålla millimeterstora rundmaskar, nematoder.

Om ormstjärnorna finns överallt i havet, så finns rundmaskarna bokstavligen överallt. De minsta är cirka en halv millimeter och de största upp till åtta meter långa.

– De största är parasiter i moderkakan hos kaskelot, berättar Sven Boström.

Förutom den rena grundforskningen, eller som han själv beskriver det ”en allmän nyfikenhet” som får honom att vilja kartlägga rundmaskarna och deras släktskap, så har dessa små djur också en väldigt konkret inverkan på omsättningen av näringsämnen i jorden. Studier har visat att tack vare att rundmaskar äter bakterier kring växters rötter, kan bakterierna snabbare omsätta kol och kväve i marken än de skulle ha gjort om de hade hämmats av sin egen kraftiga tillväxt. Rundmaskar kan också användas som bioindikatorer på olika tillstånd i marken.

– Det som är så spännande med nematoder är att man hela tiden hittar nya arter.

Vi har precis hittat ett helt nytt släkte, berättar Sven Boström.

Han gläds åt DNA-sekvenseringens intåg i forskningen.

– Den ”molekylära systematiken” har gett ett uppsving åt hela forskningsområdet, även den morfologiska delen av systematiken, med ljusmikroskopi och svepelektronmikroskopi, eftersom man ju måste veta vilka arter det är vars DNA man sekvenserar.

PUSS E L U N D E R TI D S PR E SS

De omkring 30 000 nematodarter som är kända idag, tror Sven Boström bara motsvarar kanske en tiondel av det totala antalet på jorden. Och vill vi skaffa oss kunskap om resten av rundmaskarna, liksom många andra arter, så brådskar det. I takt med att jordens ekosystem förändras, kan arter försvinna.

– Vi riskerar att förlora sådant som vi

Förste intendent Sven Boström fascineras av rundmaskar, såsom Cervidellus caucetensis.

Som besökare får man bara se en bråkdel av det som finns i museets samlingar. I gamla träskåp väntar instuvade mikroskoppreparat på att plockas fram och jämföras med nya fynd.

24

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

N F R ÅGA E AR E T E V R U T NA

V I L K A Ä G G S K A J A G VÄ L J A? Fråga: Utbudet av ägg verkar bara växa. Vilka höns mår bäst? Ska jag välja ekologiska ägg? Ägg från frigående höns? Eller går det kanske bra med ägg från ”burhöns med sittpinne och strö”? Har hört att frigående höns hackar på varandra, och kanske inte alls egentligen har det bättre än hönsen i burar?

Kanske skulle alla höns må bättre av att få äta lika mycket omega 3 som de höns som värper dessa ägg? Och hur får de egentligen till de extrastora frukostäggen? Är det särskilda höns som värper dem?

NILS

Svar: Din fråga är egentligen ett etiskt ställningstagande som baseras på dina egna värderingar för vad god djurvälfärd är. Det finns både för- och nackdelar med de olika inhysningssystemen; även forskare har svårt att entydigt fastställa vilka höns som mår bäst. I burarna är golven gjorda av nät. Detta innebär att gödseln separeras från djuren, vilket är en hälsomässig fördel. Å andra sidan kan höns i frigående system röra sig obehindrat och utföra en bredare repertoar av naturliga beteenden. Relativt få djur i de frigående systemen utvecklar fjäderplockning, eftersom de kan picka i ströbädden istället. Det blir dock ett problem om beteendet uppstår, då den stora gruppstorleken innebär att fler djur kan bli utsatta. Men detta beteendeproblem har minskat markant de senaste åren. I ekologisk produktion har hönorna tillgång till utevistelse, men den stora skillnaden är främst arbetet med hållbar utveckling på gården i helhet.

Att fleromättade fetter är nyttiga för männis-

kor är väl vedertaget. Däremot har inte mycket forskning gjorts på hur fetterna eventuellt påverkar värphönsens välmående. Storleken på äggen beror på hur länge ägget befinner sig i äggledaren, vilket kan styras med hjälp av ljusprogram. Även hönornas ras och ålder har inverkan på äggstorleken.

ANNA JOHANSSON, DOKTORAND, OCH LINDA KEELING, PROFESSOR, INSTITUTIONEN FÖR HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA, SLU

VETE N S KAP I KORTH ET H E M LIG H ETE N BAKOM ÄGG ETS MOG NAD

900-TALET VAR MASTE ÅR H U N D RAD ET

TE LE S KOP H ITTAR LIV – PÅ JOR D E N

Många som har svårt att bli med barn kan idag bli hjälpta med provrörsbefruktning, IVF. Det gäller dock inte om kvinnan har ägg som inte mognar som de ska. Omogna ägg kan inte befruktas. Men nu har forskare vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet identifierat en nyckelmolekyl för äggmognad hos däggdjur. Forskarna beskriver i en artikel i tidskriften Human Molecular Genetics hur mognadsprocessen i ägg från knockoutmöss avbrutits när de tagit bort proteinet Cdk1 (Cyclin-dependent kinase 1)från äggen, för att sedan starta på nytt, när de tillförde ämnet igen. Det är sedan tidigare känt att Cdk1 har en viktig roll i regleringen av celldelning.

Forskarna tror att proteinet på sikt kan användas för att förbättra möjligheterna till lyckade provrörsbefruktningar. HM

Den geografiska utbredningen av den uppvärmning som skedde under 1900-talet ligger inom de naturliga variationerna för klimatet på det norra halvklotet under de senaste 1200 åren. Den slutsatsen drar ett tvärvetenskapligt forskarlag vid Stockholms universitet. Med hjälp av bland annat trädringar, isborrkärnor och sjösediment har de kartlagt klimatvariationerna och kommit fram till att lika höga temperaturer rådde under 800-, 900- och 1000-talen som under 1900-talet. Det allra varmaste århundradet var 900-talet, först på andra plats kommer 1900-talet, visar forskarna i en artikel i tidskriften Climate of the Past.

Forskarna påpekar samtidigt att den uppvärmning som har skett under de senaste 20 till 30 åren är mycket svår att förklara med naturliga variationer. HM

Har du någon gång funderat över att man ibland tycker sig svagt kunna se hela månen, fastän det bara är en smal skära som lyser?

Det är jordskenet – solljus som reflekteras från jorden upp mot månen och som månen reflekterar tillbaka. Genom observationer av detta jordsken har forskare vid ESO, European Southern Observatory, nu kunnat bevisa att det finns liv på jorden. Det kan tyckas vara att slå in en vidöppen dörr, men syftet med observationerna är förstås att använda jorden som referenspunkt för att hitta liv på andra platser i universum. När de studerade jordskenets färg och polarisation med VLT-teleskopet, kunde forskarna se indikationer på kombinationer av gaser i jordens atmosfär som bevisar att det finns organiskt liv här. Resultaten presenterades i Nature den 1 mars. HM

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

25

I NSPI RATÖR E N MAN UALE N

SI D 26–27

SI D 28–29

LE DARSKAP

SI D 30-32

AR B ETSMAR KNAD PÅ NYTT JOB B

SI D 33

SI D 34

PLATSAN NONSE R

SI D 35–37

biologen som blev appmakare konsultföretaget decuria är alltid på jakt efter ny personal. I tankesmedjan utvecklar de bland annat funktionella appar som kopplas ihop med datorn. lAR S-E R I K lI lj E bÄCK att ha kul på jobbet är en del av företagets värdegrund.

TEXT

d

et var efter några år som konsulter på ett stort IT-företag som Elin Lundström och tre kollegor ville skapa något eget.

– Man blev en kugge i ett stort maskineri, vilket inte passade mig. Vi ville bygga drömföretaget där man har kul på jobbet, kan påverka och känna sig delaktig. Tanken var också att vi bara skulle jobba med företag som tar socialt ansvar, säger Elin Lundström.

Men det var tuffa tider då mitt i IT-kraschen 2001. Marknaden var stendöd. Men Decuria överlevde och har därefter vuxit sakta men säkert. I dag är de tolv personer med en mix av kompetenser som kuggar i varandra. Om allt går enligt planerna ska de bli tre till under året.

– Än i dag lever vi upp till våra ideal.

Däremot har vi breddat vår kundkrets och jobbar i dag med alla typer av företag. Ett huvudsyfte är att det ska vara kul.

oregelbundna planlösningen bidrar till den avspända atmosfären.

AllA KAN b lI D E lÄGAR E

Men så kommer jag in i ett rum där post it-lapparna hänger tätt på väggarna. Här är

själva tankesmedjan där nya kreativa idéer kläcks, sådana som är möjliga att göra affärer på.

– När vi söker folk är rätt person lika viktigt som kompetens, säger Elin Lundström tillspetsat. Alla erbjuds att bli delägare i fö-

KR EATIV M I ljÖ

Det avspeglar sig på kontoret i Gamla stan i Stockholm, som mer har känsla av hemtrevnad än opersonligt kontor. Man kan sjunka ner i mjuka soffor och softa med en espresso i handen. Kakelugnen och den

26

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

Här i tankesmedjan kläcks de nya idéerna till morgondagens framgångar för Decuria.

KARRIÄR

retaget efter en viss tid. Hittills har alla nappat.

Det gör att alla är med och tar ansvar.

Här jobbar systemvetare, fysiker, civilingenjörer, nätverkstekniker och interaktionsdesigner för att nämna några. De flesta lockas hit genom personliga kontakter och ska passa in i företagskulturen.

När Elin Lundström blev vd 2005 var hon novis i personalfrågor, arbetsrätt och annat som har med företagsledning att göra.

– Jag har lätt för att lära nya saker och gillar rollen, särskilt det som handlar om att coacha medarbetarna och få dem att växa.

Men jag har kvar en fot i konsultvärlden.

I den rollen är hon kravanalytiker och fungerar som en bro mellan verksamheten och tekniken. I workshops med kunden tar hon reda på behov och föreslår lösningar.

Det hela sker i en processutveckling där även modelleringar och riskanalyser ingår.

VAN N U ppHAN D lI NG

På den egna hemsidan berättar företaget stolt att det precis har vunnit en upphandling av kravanalytiker. Det är Försvarsmakten som tecknar nytt avtal som är värt nio miljoner kronor. Andra uppdragsgivare är SEB, KTH, klädföretag och företag inom hälsa och sjukvård.

Projektledning, mobilutveckling och annan IT-utveckling som Java är de andra benen som Decuria står stadigt på.

Det handlar om appar alltså?

– Ja, vi utvecklar funktionella appar som kopplas ihop med företags IT-miljö. En av apparna används av läkare som i studier ställer frågor till patienten via mobiltelefonen.

» När vi söker folk är rätt person lika viktigt som kompetens. « Svaren hamnar sedan i en databas och görs tillgängliga i en vanlig dator.

I en annan app som är en version av webbläsning har ett nätverk för läkare byggts upp. Det är som en korsning mellan Facebook och Linked In. App fÖR I NVE NTE R I NG

Närapå lyriskt berättar Elin Lundström om appen som gör inventering i butiker och lager både roligare och effektivare. Med kameran i en iPhone skannas datakoden av och varans antal hamnar i en databas. Man får dock skriva in antalet i telefonen för hand.

Sociala medier är ännu en nisch som Decuria har specialiserat sig på och utvecklingen går nu snabbt.

– Vi hjälper företag att hitta sin plats och använda medierna på rätt sätt. Man måste alltid ställa frågan vad nyttan är och vad det ska leda till. Och om man ska vara där över huvud taget.

Finns ni själva i sociala medier?

– Ja både på Twitter och Facebook, som har förmåga att väcka engagemang i olika frågor. Vi marknadsför oss i båda kanalerna, men de är också ett sätt att rekrytera nya medarbetare.

U ppVÄXT M E D DAToR E R

Den som tror att Elin Lundström är en IT-tjej ut i fingerspetsarna tar miste. Lite

oväntat är hon populationsgenetiker från Stockholms universitet. Den utbildningen spetsade hon med en termins studier i datasystemvetenskap.

– Jag har alltid varit intresserad av datorer och mobiler. Det har jag med mig hemifrån där de dataintresserade killarna i kvarteret hängde.

Så egentligen är det inte konstigt att hon driver ett företag som utvecklar funktionella appar för mobilen som kopplas ihop med andra IT-system. Rätt plattform till rätt grej, kan man sammanfatta det som. #

E lI N lU N D STRÖM Aktuell: Vd för konsultföretaget Decuria.

Utbildning: Magisterexamen i biologi med inriktning mot populationsgenetik, kurser i idéhistoria, psykologi och datasystemvetenskap.

Din starka sida enligt kollegorna: Knivskarp analysförmåga.

Uppskattar hos kollegor: Ärlighet, att slippa falska fasader.

Kopplar av med: Skärgård, natur och vänner.

Familj: Sambo.

Läser just nu: Mest smarta sammanfattningar av affärslitteratur (kontentan).

Bästa karriärtips: Gör det som verkar roligt – det mesta kan man lära sig.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

27

MAN UAlE N

så undviker du deltidsfällan som småbarnsförälder ligger det nära till hands att gå ner i arbetstid. Men se till att bli deltidssmart först! Här får du tips på hur du lägger upp ditt arbete för att HANNA MEERVElD lI N DAloVI SA fE R NQVI ST få ut mesta möjliga av din tid.

TEXT

H

ämtning, lämning, matlagning och så jobbet någonstans däremellan… Föräldraskapet blir lätt ett enda långt stafettlopp. Därför väljer många föräldrar att arbeta deltid under några år.

Det låter enkelt i teorin, men kan vara klurigt att genomföra i praktiken, särskilt om man har ett engagerande jobb. Många arbetsgivare tycker att det är toppen med deltidsarbetande, eftersom de får hundra procent av jobbet gjort för till exempel åttio procent av lönen.

Detta är en del av den beryktade deltidsfällan.

– Oftast har man samma ansvarsområde på jobbet som när man arbetade heltid, men när man arbetar mindre tid måste man göra nya prioriteringar, säger Monika Elowson, ombudsman på Naturvetarna.

I l l U S T R AT I o N

gränser. Tar jag jobbsamtal utanför jobbet?

Kollar jag mejlen när jag är ledig? Det här är frågor som även heltidsarbetande behöver ta ställning till, men som blir särskilt tydliga när man jobbar deltid.

M I SSA I NTE MÖTET

En annan del av fällan är att deltidsarbetande lätt blir omsprungna på jobbet. Det kan vara svårt att ge det där lilla extra när man ”inte ens” ger hundra procent.

Plötsligt missar du möten, beslut och möj-

75 %

H A R D U S O M F Ö R Ä LD E R R ÄT T AT T G å n E R T I LL F RAM TI LLS DIT T ynG STA B A R n F y LLE R 8 å R E LLE R S LU TA R F Ö R S TA K L A S S

S E ÖVE R D I NA AR b ETSU ppG I fTE R

Monika Elowson råder alla som ska börja arbeta deltid att sätta sig ned med sin chef och gå igenom sina arbetsuppgifter.

– Se till att dina nya prioriteringar är sanktionerade av chefen, säger hon.

Deltidsfällan har fått en ny dimension i en tid då alla har jobbmobilen i fickan.

Plötsligt kan vi jobba nästan överallt, närsomhelst (möjligtvis med undantag av den mobilfria zonen i dagishallen).

– Allt handlar om att sätta upp sina egna

28

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

ligheter att komma med nya idéer som kan bidra till verksamhetens utveckling.

Som deltidsarbetande kan det kännas magstarkt att be kollegorna anpassa sig efter ditt barns dagistider, men Monika Elowson tycker ändå att man kan försöka få viktiga möten lagda på tider då alla kan delta. Det är ju inte bara du, utan hela arbetsgruppen som tjänar på att du är uppdaterad.

– Sedan är det ju såklart en avvägning

hur många möten man ska vara med på.

När man arbetar mindre tid, kommer en procentuellt sett större del av arbetstiden att gå åt till möten. Här är det också bra att komma överens med sin chef om vilka möten man ska delta i, säger Monika Elowson. foRTSÄTT fI KA

Förutom de officiella mötena, missar den som faller i deltidsfällan också mycket av det inofficiella informationsutbytet på jobbet.

För att vara så effektiv som möjligt hoppar man över fikarasten och tar snabblunch vid skrivbordet.

– På kort sikt kanske det kan vara en strategi som fungerar, om man tänker jobba deltid till exempel första året som barnet är på dagis. Men på längre sikt finns risken att man får betala med att man inte har underhållit sitt nätverk, säger Monika Elowson.

Håll Koll på lÖN E N

Ett av de viktigaste mötena på året är naturligtvis lönesamtalet. Som deltidsarbetande kan det vara värt att lägga lite extra krut på det.

– Det blir extra viktigt att sätta upp mål för ditt arbete och koppla dina prestationer till dem, så att din insats inte jämförs med hur mycket dina heltidsarbetande kollegor har gjort, säger Monika Elowson.

KARRIÄR

Att du är deltidsarbetande ska inte innebära att du får en sämre löneutveckling. Det är förbjudet enligt lag att diskriminera deltidsarbetande och att missgynna föräldralediga. oM KÄR lE K E N I NTE VARAR f ÖR EVI GT

Ofta går en förälder ner mer i tid än den andra. År 2009 arbetade var fjärde kvin-

na som var medlem i ett Sacoförbund deltid, men bara knappt var tionde man.

Deltidsfällan är även en kvinnofälla.

– De flesta som frågar om deltidsarbete är kvinnliga medlemmar, men vi får oftare frågor från män som jobbar deltid idag än för några år sedan, säger Monika Elowson. Även om ni har gemensam ekonomi idag, så påverkar din inkomst nu vad du

får i pension sedan. Till viss del kompenseras den allmänna pensionen under de första fyra åren och vissa tjänstepensioner under ett års tid.

Det kanske är ett tungt ämne att ta upp i tv-soffan, men det kan vara bra att den förälder som tjänar mest, avstår premiepensionsrätter eller pensionssparar privat åt sin partner, om ni skulle bli pensionärer på varsitt håll. #

5

SÄT T AT T B LI DE LTI DS S MART 1) Se över dina arbetsuppgifter tillsammans med din chef, så att du inte får göra samma jobb på mindre tid.

2) Försök påverka mötestiderna på jobbet, så att du kan vara med. Glöm inte att fikarasten kan vara lika beslutsmässig som avdelningsmötet!

3) Har du jobbmobilen på när du är ledig? Stäng av, eller förhandla med din chef om att få lägga en viss del av arbetstiden utanför arbetsplatsen.

4) Förbered dig väl inför lönesamtalet, så att du inte halkar efter i löneutvecklingen. Det är din prestation som ska bedömas, inte antalet timmar som du arbetar.

5) Se över jämställdheten i din relation. Kan ni båda gå ner tio procent istället för att en av er går ner tjugo?

Har ni lika mycket pengar var att röra er med? Kan en av er avstå pension till den andra?

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

29

lE DAR S KAp

chefens sju dödssynder

V4 F OTO : T

Världens sämsta chef (?) ove sundberg har kämpat hårt under våren i den svenska versionen av ”the office”. Han vill väl, men ändå blir det så fel. att vara en bra ledare är svårt. att peka ut vad som kännetecknar dåliga ledare är lättare!

HANNA MEERVElD Här är beteendena som får chefsexperterna att se rött.

TEXT

1.

Att undvika makt

”När man tar på sig ett chefsansvar så abdikerar man samtidigt medarbetarrollen. Man behöver vilja ha makt och ta makt som chef, och är man obekväm med sin egen makt och att utöva den så ska man nog tänka sig för en och två gånger innan man ”blir” chef.

Man kan inte vara ”lite” chef! Antingen så är man det eller så är man det inte. Man kan inte vara som vanligt med de gamla arbetskamraterna om man är rekryterad ur de egna leden. Chefer som faller in i att försöka fatta beslut i konsensus med gruppen för att man vill att alla ska vara med på noterna eller för att man vill kunna luta sig mot andra när det blåser snålt, får problem.

Man ÄR ensam som chef. Samtidigt är ett chefskap ett fantastiskt tillfälle att pröva sina ledarskapsförmågor på, att utveckla sin makt och utöva den mot att åstadkomma goda och fantastiska resultat!” åsa Lundquist Coey, Centre for Outstanding Leadership

30

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

2.

Att vara osynlig

”Det finns omfattande stöd för att ett så kallat laissez faire (låt gå)-ledarskap har negativa konsekvenser på såväl produktivitet och kvalitet, som medarbetarnas hälsa.

I praktiken kan det innebära att chefen gör sig osynlig genom att sitta på sitt rum och ”administrera” hela dagarna, eller använder den övervägande delen av tiden till att gå på möten som sker utanför den egna enheten.

Det kan också handla om att inte ta ansvar för möten med den egna personalen, och till exempel släppa på tidsramarna och ge signaler om att det är okej att komma och gå lite som man vill, eller låta medarbetarna svara i telefon eller arbeta med sin pc under mötestid med mera, med mera.”

Christer Sandahl, professor vid Karolinska institutet, gästprofessor och ledare för projektet ”Framtidens forskningsledare” vid Lunds universitet

3.

Att bryta löften

”Om man är en chef som har mycket på gång, är det lätt att lova saker som man sedan inte lyckas hålla. Medarbetarna börjar undra och gissa varför du inte kommer till avtalade möten. Kanske var det inte så viktigt?

Att inte stå för sitt ord bryter effektivt ned förtroende. Jag har jobbat med över tusen chefer, och sett att har man väl tappat medarbetarnas förtroende, så är det svårt att få det tillbaka. Förtroende och respekt är kopplat till allt som har med motivation och prestation att göra. Har man inte det, så går inte motorn igång. Tänk dig en elitidrottare som tappar förtroendet för sin tränare – då går det inte att satsa på medalj.”

patrik Sandberg, vd, företagscoach, Sandberg AB

Aja baja, Ove! Chefskapet innebär en maktförskjutning. Det går inte att vara ”en i gänget”.

4.

Att tappa visionen

”En vision ska svara på frågan ”varför” – varför gör vi detta, driver detta företag, jobbar som vi gör? En vision handlar om det man vill uppnå i framtiden, det långsiktiga målet.

Och en ledares främsta uppgift är att ha koll på visionen – att veta vart man ska och varför. Gör man inte det, går det åt skogen ganska snabbt.

Man brukar tänka att en vanlig medarbetare (om det finns) har en planeringshorisont om cirka 0-3 månader. Första linjens chef ska tänka åtminstone ett år framåt och ju högre chef du är, desto längre fram ska du tänka. En vd ska tänka tio framåt. Har man som chef för kort planeringshorisont, brister framförhållning, strategi med mera.

Då har dina medarbetare rent krasst uttryckt inte så stor nytta av dig som chef.”

Sara Henrysson Eidvall, arbetslivspsykolog och författare, Sandahl partners

5.

Att inte följa upp

» En framgångsrik ledare gör det jag kallar för ”ronden”.

Det vill säga, går runt och hälsar systematiskt på sina medarbetare varje arbetsdag. «

palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborgs kommun, författare, årets chef 2009

6.

Att vara svag i kris

”Det värsta man kan göra som chef är att inte leda i kritiska situationer. I varje chefskap kommer man till avgörande ögonblick.

I nöden prövas vännen och så även chefen. Det svåraste med att vara chef och ledare är att veta vad man skall göra när man inte vet vad man skall göra…

Ett klassiskt exempel är Göran Perssons brist på agerande vid

F OTO : T V 4

”Det man sätter ljus på växer.

Uppmaningar om att göra ett bra jobb har inte alls samma effekt som att ge beröm för bra utfört arbete när jobbet är gjort!

Att inte följa upp gemensamma mål eller medarbetares mål betyder att man inte vet om man är på rätt väg. Man visar ointresse för medarbetarens arbete och kan till

och med få medarbetare att sluta jobba mot målen, eftersom det inte uppmärksammas. De gör annat som lönar sig bättre, eftersom de flesta medarbetare VILL ha uppföljning och feedback.

Bra ledare formulerar utmanande och specifika mål enligt akronymen SMART – specificerade, mätbara, accepterade/ nåbara, realistiska/relevanta och tidsatta mål. De följer sedan upp och uppmuntrar varje nytt nått delmål. Bra ledare ger mycket positiv feedback och är sparsamma med negativ feedback.”

Alltför många gömmer sig bakom skrivbordet.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

31

på G å n G Tsunamikatastrofen. Om det händer något allvarligt med en anställd, är chefens stöd eller uteblivna stöd helt avgörande, och samma sak gäller om något händer med organisationen.

Ledarskap kan i kritiska situationer ha livsavgörande betydelse. Ett exempel på det är Luis Urzua, förmannen för de 33 gruvarbetare som satt inspärrade i San José-gruvan i Chile hösten 2010. Han skapade mod och hopp, organiserade och fördelade den begränsade matransonen, ordnade fysisk aktivitet, rum för vila och toalett, vilket gjorde att de faktiskt överlevde sjuttio dagar i en gruva.

Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer, naturvetarna

7.

Att inte hälsa

”Skälet till varför det är så allvarligt att inte hälsa är att det mest grundläggande som finns för oss människor är att känna oss sedda.

Testa med att sluta hälsa på dina anställda överhuvudtaget, så dröjer det inte många dagar innan konflikter är ett faktum.

En framgångsrik ledare gör det jag kallar för ”ronden”. Det vill säga, går runt och hälsar systematiskt på sina medarbetare varje arbetsdag. Tar sig lite tid med var och en, så att alla känner sig sedda och behövda. Då kan alla prestera optimalt resten av dagen!”

26 april i Stockholm ”Vi har alltid varit världsledande” – Vilka historiska tankesätt påverkar Kinas agerande?

Vi tittar på Kinas roll i Life Science. Vad innebär de 36 krigslisterna och hur påverkar yin och yang det kinesiska ledarskapet?

30 mars i Lund Leadership Friday - Sociala medier 11 maj i Stockholm Leadership Friday Medarbetarskap – en modell för framtidens ledarskap

Thomas Lundqvist, författare, föreläsare och rådgivare

Läs mer www.naturvetarna.se/chef

profilerna. Genom Naturvetarna Karriär kan du få coachning på din cv och du kan genom Naturvetarna Chef få en genomgång av lönelägen och anställningsvillkor för dessa tjänster.

En vd-befattning innebär att du inför styrelsen ska ta ansvar för hela verksamheten. Du ska driva ett kansli, säkra ekonomin, samt verksamhetens plats på den samhällspolitiska arenan, där media ingår.

Det innebär många beslut av långsiktig karaktär. Styrelsen kommer att vilja veta var organisationen hamnar, om några år, med dig vid rodret.

Som avdelningschef på en myndighet, kommer du att vara en del av en stor organisation. Du kommer att ha chefer över dig och du kommer att ha chefer under dig. Även här bör du fundera på vilka utmaningar myndigheten står för, men framförallt tänka på att du kommer att arbeta gen-

om andra chefer och i en ledningsgrupp Vid tillsättning av högre chefer används ofta personlighetstest. Vill du veta mer om tester går du in på www.naturvetarna.se och söker på ordet personlighetstester.

Din cv och dina referenser visar vad du har gjort. Ett personlighetstest används för att bedöma hur du kommer att agera i framtiden. Man kan säga att ett test mäter hur stabil du är i relation till ett antal givna kriterier.

cHEFsFråGan

Vad ska jag tänka på när jag söker chefsjobb?

Jag skall söka två chefsjobb, det ena på vd-nivå i en branschorganisation och det andra är en tjänst som avdelningschef på en myndighet. Vad bör jag tänka på?

Gå igenom kravprofilerna för varje befattning noga. Granska annonsens krav och titta på viktiga ord och läs hemsidan för varje verksamhet. Du kan också googla dem för att se vad som skrivs om dem på nätet. Det kan bland annat ge en uppfattning om vilka utmaningar de står inför.

Din cv skall sedan matchas mot krav-

32

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

Elisabet Engdahl Linder OMBUDSMAn FÖR CHEFER på nATURVETARnA

KARRIÄR

D a gs fö r lö n es a m ta l Du, chefen och en kopp kaffe. Stämningen är laddad. Dina argument är slipade.

Här får du tio tips som hjälper dig att höja lönen.

1. Förbered dig Fundera på vilket sätt din kompetens har kommit till nytta för arbetsgivaren. Lika viktigt är dina resultat i förhållande till verksamhetens mål.

2. Inventera din kompetens Skriv ner dina kunskaper och färdigheter, liksom dina erfarenheter och dina resultat.

Formulera dina drivkrafter och vad som motiverar dig.

3. Kom överens om lönekriterierna Arbetsgivaren och du ska vara överens om vad som krävs för att höja din lön.

4. Argumentera rätt Tänk på att du talar med den enda som är lika intresserad av ditt arbete som du. Argu-

mentera i linje med verksamhetens behov.

Lyssna på chefens synpunkter och signaler.

Var inte rädd för att vara subjektiv när du beskriver kvaliteten på ditt arbete.

5. Kom inte med tomma hot Hota inte med att byta jobb. Det ger ett oseriöst intryck och risken finns att arbetsgivaren tar dig på allvar.

6. Se igenom ihåliga argument Acceptera inte argumentet: ”I år satsar vi på de yngre” eller ”vi måste hålla budget”. Det är dina prestationer som ska bedömas.

att klara målen skriver ni ett protokoll som undertecknas av båda parter. Det kan gälla allt från kompetensutveckling till ny programvara till din dator och möjlighet att jobba hemma ibland. Glöm inte att skriva vilka lönemål som gäller för framtiden.

10. Ta hjälp av naturvetarna Tveka inte att kontakta Naturvetarnas eller Sacos kontaktperson på arbetsplatsen. Du kan också ringa Naturvetarnas jour och få personlig rådgivning kring din lön. LEL

7. Var konkret Visa hur verksamheten har förbättrats tack vare dina insatser. Blicka också framåt och ge din syn på hur ni kan bli ännu bättre och effektivare.

8. Blanda inte in din privatekonomi Chefen bryr sig inte om vilka räkningar du har att betala. Fokusera i stället på dina prestationer.

9. Skriv ett protokoll När lönesamtalet är avslutat och ni är överens om lön och vilka åtgärder som krävs för

En kopp kaffe och slipade argument kan göra att lönesamtalet går din väg.

fRåGA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Har jag som föräldraledig rätt till lönehöjning?

Jag är föräldraledig och har precis fått veta att jag inte får någon lönehöjning i år, trots att kollegornas lönepåslag var ganska bra. Jag tycker att det är diskriminerande. Kan arbetsgivaren agera så?

KR I STI N

Nej, arbetsgivaren får inte agera så. Du får inte missgynnas för att du är föräldraledig.

Rent arbetsrättsligt så finns det till och med en lag som reglerar villkoren för föräldralediga. Den säger bland annat att ”En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande/arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet”. Det gäller i en rad olika situationer, däribland lön.

Du ska alltså ingå i den årliga lönerevisionen på företaget som om du jobbade.

Arbetsgivaren har dessutom ansvar att kalla dig till lönesamtal precis som för de övriga anställda. Mitt tips är att vara aktiv själv. För även om företaget har för avsikt att följa la-

gar och förordningar, vilket de flesta gör, så finns alltid risken att det glöms bort av lönesättande chef.

En vanlig följdfråga som vi ofta får i medlemsjouren är hur stort lönepåslag jag ska få eftersom jag inte har jobbat i år. Det finns naturligtvis inget enkelt svar, varje situation är unik. Men som grundregel tycker vi att man bör bedömas utifrån sina prestationer inför förra revisionen. Presterade du över snittet då så bör du lönesättas så även när du är hemma och är föräldraledig.

Lycka till!

AN D R EAS jAN S S oN, oM b U D S MAN NATU RVETAR NA

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

33

p å n y tt jobb

Therese får hästar att hålla i långa loppet Therese Lundqvist har hittat drömjobbet på Svensk Travsport.

Som husdjursagronom jobbar hon bland annat med avelsvärderingar, som är en slags varudeklaration för hingstar.

Hur trivs du på nya jobbet?

– Jättebra, jag trodde knappt att det fanns något jobb som förenar mina intressen för hästar och avel. Så när det dök upp ett ledigt jobb på Svensk Travsport så sökte jag direkt.

Det passade mig perfekt eftersom min projektanställning på SLU var på väg att ta slut.

Varför fick du jobbet?

– Enligt min chef var det min kompetens som avgjorde. Sedan måste jag ha levt upp till kraven på att vara flexibel, ha samarbetsförmåga och sådana egenskaper som de flesta

arbetsgivare efterfrågar.

Vad ska du göra?

– Just nu jobbar jag med avelsvärdering av varmblodshingstar. Alla hingstar måste avelsvärderas för att deras avkommor ska få starta i travtävlingar. Hingsten bedöms Therese Lundqvist trivs bra. med avseende på härstamning, prestationer och veterinär status. Dessutom görs en beskrivning av exteriör och temperament.

Hur sätts betyget?

Alla egenskaper vägs samman och utmynnar i en totalsumma, med indelning i fem klasser från mycket lågt till mycket högt förväntat avelsvärde.

Vem har nytta av det?

– Det är framför allt ägare av ston som ska

betäckas. De vill veta att den utvalda hingsten har presterat bra. Stoet är förstås minst lika viktigt och bidrar med hälften av sitt DNA till avkomman. Men det finns inga garantier, vilket gör avel så spännande. Man vet aldrig vad det kommer ut av en korsning.

Ingår förfädernas egenskaper i en avelsvärdering?

– Ja, men framförallt i avelsindexet (BLUP) där alla hästens släktingar och deras egna prestationer vägs in.

Vad är Svensk Travsport?

– Det är huvudorganisationen för travklubbarna, travsällskapen som driver travbanorna samt de aktivas organisationer.

Hur är arbetsmarknaden för husdjursagronomer?

– Vad jag vet har alla utom en av mina kursare jobb. Vi lämnade SLU för snart två år sedan. LEL

f l er p å n y tt j o b b Bo Olsson Ansvarig för säkerhetsfrågor, Plast- och kemiföretagen.

Tidigare jobb: Chef för Process R&D på AstraZeneca i Södertälje.

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik.

Jonatan Granlöf Produktionsledare, Holmen skog AB. Tidigare jobb: Försäljare, Nordic Plant Center AB. Utbildning: Jägmästare.

tt Har du också ny

Teresa Soop Forskningssekreterare på Sida.

Tidigare jobb: Analys och utvecklingschef på Stockholm Science City.

Utbildning: Disputerad i celloch molekylärbiologi på Karolinska Institutet och magister i molekylärbiologi från Stockholms universitet.

Sara Hallin Professor i markmikrobiologi vid SLU. Forskning: Mikroorganismer

som omsätter kväve i marken, med koppling till kväveläckage och utsläpp av växthusgaser.

Utbildning: Agronom och mikrobiolog.

på Södra.

Tidigare jobb: Miljö- och kvalitetschef inom affärsområdet Södra Skog.

Utbildning: Skoglig doktor.

Evfa Jansson Biomedicinsk analytiker på Hiv/hepatit-diagnostik på Klin mikrobiologi/ virologi på Karolinska universitetslaboratoriet i Solna.

Tidigare jobb: Laboratorieingenjör/QC på Cederroth AB i Upplands Väsby.

Martin Bertilsson Miljökonsult på Ragn-Sells Miljökonsult AB i Linköping.

Tidigare jobb: Miljöförvaltningen i Borås Stad, där jag var chef på Avdelningen för Miljökommunikation.

Utbildning: Biolog.

Klara Helstad Direktör för hållbarhetsfrågor

jobb

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

34

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

söker två tjänster

Kustvattenekolog Limnolog Mer information hittar du på lansstyrelsen.se/gavleborg

Länsstyrelsen söker medarbetare Vattenhandläggare

Avdelningschef Klinisk kemi och farmakologi Akademiska laboratoriet Läs mer på www.akademiska.se/arbeta eller ring: • Sektionschef Mats Stridsberg, tel. 018-611 42 58.

Ansök senast den 15 april 2012.

Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att offensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Ref.nr: DAT 12-31

SpännanDE tjänStEr inom GEoLoGi Det senaste decenniet har världen upplevt ett stort uppsving inom mineralsektorn. Efterfrågan och priserna på metall har ökat kraftigt. Sverige har betydande malmtillgångar och det välstånd dessa bidrar till kräver att malmbasen upprätthålls i takt med ökad utvinning. För att säkra malmtillgången och främja ett hållbart resursutnyttjande är ökad kunskap om berggrunden i de malmpotentiella områdena av största betydelse.

SGU har en nyckelroll när det gäller att skapa geologiska beslutsunderlag såväl för prospekteringsbranschen som för övriga samhällsaktörer. Som ett led i den svenska mineralstrategin utökar vi nu våra berggrundsundersökningar i norra Sverige och söker därför fler berggrunds-geologer och geofysiker.

Läs mer om SGUs verksamhet på www.sgu.se

bErGGrUnDSGEoLoGEr

GEoFySikEr

Dina uppgifter kommer att vara inriktade på malm- och mineralfyndigheter, infrastrukturutbyggnad och materialförsörjning. i arbetsuppgifterna ingår fältarbete.

Vi söker dig som har akademisk examen, gärna masterexamen eller högre, i berggrundsgeologi, helst med inriktning på t ex malmgeologi, petrologi, strukturgeologi.

Du kommer att arbeta med geofysik inom våra karteringar av jord och berg. i arbetsuppgifterna ingår en stor del fältarbete och det bedrivs ibland under tuffa förhållanden. Vi söker dig som är naturvetare eller civilingenjör (bergsingenjör/geoteknologi) med inriktning mot prospektering/tillämpad geofysik eller annan motsvarande utbildning.

ansök via SGUs webbaserade rekryteringssystem på www.sgu.se För information om rekryteringsprocessen kontakta rekryteringskonsult Charlotte brodersson, telefon 08-736 35 16. Välkommen med din ansökan senast den 11 april.

Experis är en sammanslagning av Manpower Professional och Elan.

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

35

Kompetens Centrum Energetiska Material

Vår kund äger stora markområden i södra England ca 1,5 timmes bilfärd från London. Verksamheten är inriktad på hjortuppfödning, betesdrift och skogsbruk.

Målsättningen är att driva verksamheten med långsiktig uthållighet och att med stor varsamhet återställa marken till sent 1800-tal. Stora ansträngningar görs för utöka artrikedomen, både inom flora och fauna.

Kajson Agri Konsult söker för kunds räkning

Assistant Estate Manager

Vi söker en

SkyddSingenjör/konSult Läs mer om KCEM och tjänsten på www.kcem.se

Vi söker dig med stort intresse för att bevara och återställa agrikulturella landskap. Vi erbjuder ett unikt arbete i södra England där ett långsiktigt och målmedvetet arbete utförs att återställa landskapet till sent 1800-tal.

Som Assistant Estate Manager är du direkt underställd Estate Manager och är ansvarig för planering och utförandet av dokumentation och rapportering av arbetet med restaureringen.

Dokumentationen görs i form av både skriftliga rapporter och kartor över hela verksamheten och du tar också fram underlag inför styrelsemöten och andra sammankomster.

Lämplig utbildning för tjänsten är landskapsarkitekt eller annan relevant utbildning, gärna i kombination med yrkeserfarenhet av ekologi, landskapsvård och kartritning.

söker

Vilthandläggare

inriktning rovdjursförvaltning Mer information hittar du på lansstyrelsen.se/gavleborg

Välkommen med din ansökan till: Kajson Agri Konsult, Storkvägen 7, 274 33 Skurup eller via e-post till anna@kajson.se Märk din ansökan ”Ref.nr. 265” Har du frågor är du välkommen att ringa till rekryteringskonsult Anna Kajson, tel. 0411- 45 733 Vi vill ha din ansökan 15 april 2012

Sveriges akademiker söker

statistiker och välfärdsutredare Sveriges Akademikers Centralorganisation är den samlande organisationen för Sveriges akademiker.

Saco har gång på gång gått före och ställt grundläggande - ibland obekväma - frågor om stora system och viktiga detaljer. Nu söker vi två kvalificerade medarbetare till vårt kansli i Gamla stan.

En statistiker Du ska ha en akademisk examen med inriktning mot statistik, vara IT-kunnig, och gärna ha erfarenhet av SAS-programmering. Du kommer att arbeta med Sacos omfattande lönestatistik. Det kan gälla statistikproduktion, drift och underhåll av de statistikoch enkätverktyg som används inom Sacofederationen. Du bör vara noggrann och serviceinriktad.

Mycket täta kontakter med de olika Sacoförbunden är en viktig del i arbetet.

36

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

En välfärdsekonom Vi söker en nationalekonom, gärna forskarutbildad eller med motsvarande erfarenhet. Du får en bred utredartjänst där du rör dig mellan skatter, socialförsäkringar och offentliga tjänster. Även näringspolitiska frågor kan bli aktuella. Ett viktigt inslag är kvantitativa analyser, t.ex. i FASIT. Som utredare på Saco arbetar man på flera olika sätt. Det egna rapportskrivandet är viktigt, men du ska också ta fram beslutsunderlag, skriva artiklar och bevaka utredningar och andras utspel.

Vi vill ha din ansökan senast den 7 maj.

Läs mer och sök på www.saco.se

DE lFÖR b u n DET S koG SAkADE M I kE R nA styrelsen bjuder in till årsmöte Datum: Måndag den 16 april Plats: Plenisalen, KSLA, Drottninggatan 95 B Tid: 10.00 - 12.00 kontakt: Annika Strand, skogsakademikerna@naturvetarna.se

ÅR SM ÖT oF En E SS FÖ Ion RE nI nG SAR PR

nATu R b R u kS läRAR FÖR b u n DET

styrelsen bjuder in till årsmöte och utbildning Datum: Måndag - tisdag den 7 - 8 maj Plats: Quality Hotel i Nacka Tid: gemensam lunch kl.12.00 - (utbildningen), Årsmötet: 14.00 - 15.00 (tisdag) kontakt: Anders Hägg, naturbrukslararna@naturvetarna.se NaturbruksgymNasierNa i framtideN! Naturbrukslärarnas professionsförening inbjuder till två dagar med föredragningar och diskussioner om; · Implementering av Gy11 · Yrkesråd · Internationalisering · Karriärplanering · Entreprenöriellt lärande Medlemmar i professionsföreningen betalar sina resor . Övriga kursdeltagare betalar 3000:Deltagarantalet är begränsat. anmälan senast 6/4 till naturbrukslararna@naturvetarna.se

b IoM E DIcI n S kA AnAlyTI kE R FÖR E n I nG E n styrelsen bjuder in till årsmöte Datum: Måndagen den 21 maj Plats: Byggnad L2:03, Goliat, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Tid: 17.00 kontakt: Fereshteh Jalayer, Styrelsen@bmaforeningen.se

Valberedningen vill få in förslag till ledamöter i styrelsen. Mer information och årsmöteshandlingar finns på www.bmaforeningen.se

A! VA R M T Vä lko M n

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

37

S PA N A R I N

I L L U S T R AT I O N : F Ö R E N I N G E N B E R G L U N D

FramTidsvision

Stad av skräp befinner du dig i Stockholm i påsk?

Då kan du besöka en ny stad i staden.

På Tekniska museet har barn i årskurs fyra till sex under de senaste veckorna fått skapa en stad av återvinningsmaterial. Fram till invigningen, den 4 april, finns det chans att vara med och bygga och bygga om. Elförsörjningen i staden ska de vuxna stå för – med hjälp av cykelgeneratorer. hm Följ bygget på: www.skrapstaden.se

skräpstaden ska stärka känslan av att kunna påverka.

Ofrivilligt odödlig

Gammalt marsipanrecept som jag ”ärvt” av min mamma: Recept till många figurer: * 1,5 dl vispgrädde * 1,5 dl vetemjöl * 300 g mandel * 1 st bittermandel * ca 400 g florsocker * karamellfärg

rulla, rulla liten bulla.

Aprikos- och nötbollar

Läs mer: www.leopardforlag.se

Lite nyttigare påskgodis, då det är gjort av torkad frukt och nötter och innehåller nyttiga fetter. Man kan njuta med gott samvete helt enkelt!

marin miLjö

Korallrev i Norrköping

F O T O : M AT T I A S K L U M

farande i symbios med naturen.

Mammas marsipan

gör så här: Blanda mjölet och grädden i en kastrull. Värm upp den och koka den tills den blir lite ”transparent” i färgen och lossnar lätt från botten i kastrullen. Rör om hela tiden. Skålla mandeln (värm upp i vatten och ta bort skalet) och mal den sedan i en mandelkvarn.

Blanda den avsvalnade gräddblandningen med den malda mandeln. Tillsätt florsocker lite i taget och arbeta till en smidig och fast deg. Dela upp degen i bitar och färga dem i de färger du vill ha, med hjälp av karamellfärgen. Smält choklad till garnering. Sen är det bara att börja göra figurer!

är du vit biolog eller biomedicinare? Då är chansen stor att du har odlat HeLa-celler. Men har du reflekterat över var de kommer ifrån? HeLa står för Henrietta Lacks, en amerikansk kvinna som dog i cancer 1951. Innan dess hann läkare, utan hennes medgivande, ta celler från hennes tumör och etablera en cellinje som idag finns över vem var kvinnan hela världen. I Den odödliga Henrietta Lacks, som nyligen på fotot? har kommit ut på svenska, drar vetenskapsjournalisten Rebecca Skloot frågor om forskning och integritet till sin spets. Experiment på HeLa-celler har lett till genombrott och Nobelpris. Men Henrietta Lacks efterlevande har idag inte råd med sjukvård. Läsvärt och tänkvärt. Dessutom en faktabok som går att sluka som en roman! hm

www.visualiseringscenter.se

Påsken är en bra ursäkt för att göra och äta godis. dietisten och matbloggerskan helena böös, Ystad, delar med sig av sina godaste recept.

Till garnering: blockchoklad, vit choklad, kokos, strössel och annat man kan tänkas använda sig av som är ätbart.

h e La- ce LLe r nas mode r

än är badsäsongen inte här, men redan nu kan man dyka ned i det stora blå på Visualiseringscenter C i Norrköping. Där visas Mattias Klums färgsprakande fotografier av korallreven i Raja Ampat, utanför Indonesien. Som en kontrast till artrikedomen visualiseras SMHI:s och Linköpings universitets forskning kring Östersjön och scenarier för innanhavets framtid. hm i raja ampat lever människan fort-

Pyssla i påsk!

Ingredienser (ca 20-25 st): * 2 dl naturella cashewnötter * 1,5 dl hasselnötter * 2 dl torkade aprikoser * 1 msk kakao * skal och saft ifrån 1 liten apelsin * 1 msk honung * kakao att rulla kulorna i

nyttigt och gott i påsk.

gör så här: Mixa nötterna i en matberedare. (Jag använde en stavmixer men då flög de all världens väg...) Tillsätt kakao, aprikoser, saft och skal samt honung och mixa ytterligare till en seg och trevlig smet.

Forma smeten till bollar och rulla i kakao. Mums!

Fler påskrecept hittar du på Helenas blogg: http://matresan.blogg.se

38

N A T U R V E TA R E

N R3 2012

gästkrönikan

Nu blir det drag under

galoscherna När världens främsta vetenskapsnation bestämmer sig för att lösa något tekniskt/vetenskapligt problem brukar det bli drag under galoscherna. Så när USA nu satsar stort på att minska sitt oljeberoende prövas, helt följdriktigt, alla tänkbara (och en del otänkbara) vägar. Jag fick en inblick vid AAAS-konferensen i Vancouver nyligen.

En serie föredrag behandlade potentialen för att producera flytande biobränslen inom jordbruket. Den verklighetsbeskrivning som tar för givet att bioenergi konkurrerar med mat och som torgförs av de välskräddade profeter som åker världen runt och mäs�sar om jordens begränsningar istället för om vetenskapens möjligheter fick en välbehövlig känga. Hela analysen utgick nämligen från att nuvarande nivå på matproduktion skulle behållas, inklusive export av jordbruksprodukter. Ändå kom man fram till att den potentiella produktionen på befintlig åkermark skulle kunna ersätta 50 procent av landets bensinförbrukning, 5 procent av elförbrukningen, samt minska utsläppen av växthusgaser med 10 procent.

de n i deala e n e rg ig rödan är fle rår ig, åte ranvän de r växtnär i ng o ch b i n de r kol

Detta skulle kräva tre insatser. För det förs­ ta skulle man utvinna proteinfoderkoncentrat ur foderväxter, varigenom stora mängder cellulosarester frigörs för energiproduktion. För det andra skulle man börja med att systematiskt ta två skördar på stora arealer – en höstsådd gröda som skördas till ensilage på våren och därefter en vårsådd spannmålsgröda. För det tredje skulle de arealer som frigörs genom detta användas för att odla energigrödor.

genom växtförädling. Medan grödor som är avsedda för föda/foder måste förädlas på bland annat innehåll av näringsämnen, är detta oväsentligt för energigrödor. Den ideala energigrödan är flerårig, den återanvänder växtnäringsämnen och den har en effektiv fotosyntesapparat som binder maximalt med kol. När det gäller fotosyntesförbättrande förädlingsmål räknar man med att inom en tioårsperiod kunna nå minst fördubblad avkastning hos utvalda energigrödor.

Andra föredrag handlade om den ytterligare potential som ligger i att utnyttja nerlagd åkermark, eller i att förbättra energigrödor

Utöver dessa insatser för att förbättra befintliga grödor, pågår stora satsningar på bioprospektering för att leta efter arter och

genetiska egenskaper som kan utnyttjas inom bland annat energiproduktion. Man planerar att skapa ett bibliotek där sekvenserade genom från vilda växter och mikroorganismer sparas digitalt. Kostnaden uppskattas till 30 miljarder dollar, men man räknar med att kunna skrapa ihop till denna nätta summa. Det är, som sagt, världens största vetenskapsnation vi talar om.

Torbjörn Fagerström, senior rådgivare vid SLU

N R3 2012

N A T U R V E TA R E

39

Nystart för medlemmar på Astra Zeneca Naturvetarnas medlemmar på Astra Zeneca i Södertälje har fått verktygen för att komma vidare i karriären. – Det här var en ögonöppnare för mig, sa Per-Ivar Corin, en av över hundra deltagare på karriärseminariet.

K A R R I Ä R Det var fullt till

sista plats på Akademikerföreningens karriärseminarium på Astra Zeneca i mars. Lika många var där på andra sittningen.

– Vi är här för att svara på frågor och ge stöd att komma vidare i karriären, inledde karriärrådgivare Christel Lindgren vid Naturvetarna.

Råg i rygg e n

Hon och kollegan Malin Lindström på Sveriges Ingenjörer gav medlemmarna råg i ryggen.

– Se detta som starten på en process, även om det känns tungt i dag.

Grunden för att lyckas är att man tror på sig själv, där det gäller att intala sig själv att man får ett nytt jobb.

– Tiden är en begränsning, så börja nu med att inventera och formulera din kompetens.

Fråga dig själv vad du vill, vad du kan och vart du är på väg.

Om man inte själv vet vad man kan hur ska man då kunna få någon annan att förstå vad man kan, sa Christel Lindgen.

Hennes recept är att ta reda på styrkor och svagheter, liksom vad som måste finnas på ett jobb och som ger arbetsglädje.

– Dokumentera och skriv ner på ett papper vad som är viktigt för dig och som får dig att prestera på topp och känna ”flow”, sa Malin Lindström. Engagerade medarbetare är eftertraktade på arbetsmarknaden.

Hon påpekade att det är lättare att fylla en kunskapslucka än att ändra på en person.

Bättr e r ustad

Föreläsarnas engagemang smittade av sig på publiken.

– Jättebra att få verktygen att inventera sig själv. Nu står jag bättre rustad när den arbetsfria tiden börjar, sa Gösta Hiller, projektledare inom läkemedelsutveckling.

» Nu står jag bättre rustad när den arbetsfria tiden börjar. « Kollegan Per-Ivar Corin är lika positiv. Han är gruppchef för analytisk kemi.

– Det här var en ögonöppnare för mig. Tiden är en utmaning även om jag har lön i sexton och en halv månader efter sista arbetsdagen. Det ger möjligheter till nystart och att pröva nya saker. Det hade jag ändå tänkt göra, säger han.

Däm par oron

För Anna Minidis var seminariet ett startskott för att inventera sin egen kompetens. Hon

Rustade för en nystart. Ann-Sofie Krig, Anna Minidis, Gösta Hiller och Per-Ivar Corin är öppna för att använda sin kompeten till annat än läkemedelsutveckling. Bland annat inom området förnybar energi ser de möjligheter.

40

N A TU R V ETA R E

N R3 2012

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Maria jobbar för naturvetare

jobbar med processutveckling av den aktiva substansen i ett läkemedel, ner på molekylnivå.

– Seminariet hade också en lugnande inverkan och dämpade oron för framtiden. Som disputerad vill man gärna ha alla kunskaper dokumenterade. Genom jobbet har jag utvecklat andra talanger, som till exempel projektledning, som jag inte har papper på.

LÖsA pRoB Le m I pRoJ e Kt

Ann-Sofie Krig, som också jobbar med processutveckling, inser att hon inte behöver ta första bästa jobb.

– Om jag hamnar på ett jobb där jag inte trivs blir det dåligt för båda eftersom jag inte kommer att prestera. Även om det går upp och ner så ser jag positivt på framtiden. Jag behöver inte jobba inom life science, utan min kompetens och mina talanger är användbara även inom andra områden.

Båda vill jobba med projekt i tvärfunktionella team där uppgiften är att lösa problem.

– Att lösa problem ger ny energi, säger Ann-Sofie Krig.

Karriärseminarium del två handlar om att hitta, söka och få jobben. LEL

maria Kylberg hamnade direkt i hetluften första veckan på nya jobbet. medlemmar på Astra Zeneca i södertälje, både i snäckviken och i gärtuna, stod i kö för att få prata med henne. n y på J o B B e t – Många

ville teckna sig för personliga karriärsamtal. Listan blev snabbt full och det fanns önskemål om fler karriärseminarier.

Läs om det i artikeln här intill (red:s anmärkning).

Andra ville veta mer om akassan och kopplingen till inkomstförsäkringen.

Maria Kylberg är ingen novis i fackliga sammanhang. Hon kommer närmast från Akademikerförbundet SSR, där hon var ombudsman och ansvarig för ett avtalsområde.

Den erfarenheten lär komma till nytta på Naturvetarna där hon håller i trådarna för Industri- och kemiavtalet, där bland annat Astra Zeneca ingår.

– Det ska bli spännande och roligt, men förstås också ansvarsfullt.

Medlemmarna kommer att möte henne i jouren där hon svarar på frågor om allt från löner och uppsägningstider till försäkringar och pensioner.

Hon kommer också att stötta de förtroendevalda ute på arbetsplatserna, så att de kan hjälpa medlemmarna.

Vad är tjusningen med jobbet?

– Att jobba som ombudsman är omväxlande, ibland oförutsägbart, utmanande, utvecklande och mycket annat, men aldrig tråkigt! Det utvecklas ständigt.

I botten är Maria Kylberg personalvetare och har jobbat som ”personalare”. Det har hon sedan kryddat med utbildningar i arbetsrätt.

Fritid då?

– Jag bor i Nacka med man och två tonårssöner. Jag reser

Populär på medlemsmötet.

gärna till sol och värme, men uppskattar också skidsemester i snöiga backar, säger Maria Kylberg och drar iväg till nästa förhandling. LEL

Utbilda dig där du behövs!

VA- och kretsloppsteknikerprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet På Högskolan Kristianstad har vi insett att en koppling mellan teori och praktik ger dig som student de bästa förutsättningarna för dina studier. Vi är unika med att erbjuda verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i alla våra program på grundnivå, för att du lättare ska kunna skapa värdefulla kontakter med arbetslivet.

Nyfiken? Läs mer på www.hkr.se/lm 044-20 32 00 • lm@hkr.se

Högskolan Kristianstad

n R3 2012

n A t u R V e tA R e

41

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Guiden som marknadsför naturvetare Äntligen är en ny upplaga av Naturvetarguiden här. en guldgruva för arbetsgivare som behöver kunskap om vad yrkena innebär. n yA R o L L e R – Du möter inspirerande naturvetare i olika roller och får bland annat veta att projektledare är en vanlig titel, säger bokens redaktör Marita Teräs.

Varför behövs en naturvetarguide?

lingen har nytta av den. De får bland annat veta vilka kompetenser olika naturvetare har.

bra på att kommunicera och samarbeta för att klara sitt jobb. Det gäller även forskare och experter.

Vad utmärker en naturvetare?

– De är analytiska akademiker, som skapar sina egna karriärvägar. De vanligaste titlarna är projektledare, chef och handläggare.

Grunden är att de har en både bred och djup naturvetenskaplig utbildning.

Andra utmärkande drag?

– Det här citatet från Ulrica Marklund på Proffice Life Science sammanfattar det bra: ”Kvalitetsarbete ligger nära till hands för naturvetare. De är både analytiska och noggranna.” Förmågor som är värdefulla inom en mängd områden på arbetsmarknaden.

Så naturvetarnörden är en myt?

– Ja, de flesta naturvetare måste vara

– Syftet är att öka kunskapen om naturvetare och naturvetenskaplig kompetens. Inte minst arbetsgivare, rekryterare och arbetsförmed-

Populär guide för arbetsgivare och andra.

Chans att påverka Naturvetarnas framtid Jessica Berggren var ombud för region stockholm vid förra kongressen. I höst är det dags igen och nu ska nya ombud väljas.

K o n g R e s s – Det är spän-

nande att få insikt i hela processen. Det handlar om så mycket mer än lön, som till exempel miljö- och klimatfrågor, liksom om utbildning och forskares villkor.

Som ekoingenjör är Jessica Berggren intresserad av miljöoch klimatfrågorna. Men hon

42

n A t u R V e tA R e

n R3 2012

Hur har guiden tagits fram?

– Boken baserar sig på 57 djupintervjuer

Jessica Berggren vidgade sina vyer på kongressen.

har också ett starkt fackligt engagemang och var förtroendevald på sin tidigare arbetsplats.

På kongressen för tre år sedan

tog hon chansen att påverka Naturvetarnas framtid – Jag var aktiv, flera gånger var jag framme och lämnade in förslag på skrivningar i olika frågor.

Tillfället att träffa andra naturvetare och nätverka gillade hon också.

– Man vidgar sina vyer i mötet med naturvetare från andra branscher. Det finns mycket att diskutera. Några av dem har jag fortfarande kontakt med.

Festligheterna på kvällen var en bonus för Jessica Berggren.

– Visst var det god mat och trevligt, men det är arbetet i utskotten och den demokratiska processen som har satt spår hos mig.

Jessica Berggren jobbar i dag som miljö- och hälsoskydds-

med naturvetare och arbetsgivare.

Vi har haft workshops och fått hjälp av våra professionsföreningar som har bidragit med fakta. Vi lutar oss även på vår egen lönestatistik och statistik från SCB. Så man möter riktiga naturvetare?

– Ja, boken är uppbyggd kring våra medlemmar, där du möter allt från agronomer och kemister till biomedicinare och fysiker.

Hur ska guiden marknadsföras?

– Genom boken marknadsför vi naturvetenskaplig kompetens. Till att börja med ska vi ut på bokturné med start i Stockholm. Sedan drar vi vidare till Göteborg och Lund. Vi kommer också att sprida guiden genom våra förtroendevalda och chefer. LEL

inspektör på Försvarsmaktens tillsynsmyndighet.

– Vi ser till att försvarets verksamhet följer lagstiftningen inom ramen för miljöbalken.

Det handlar om allt från buller och metallutsläpp till byggnationer och avlopp, både här hemma och i andra delar av världen där Sveriges försvarsmakt är på plats. LEL N O M I N E R A N AT U R V E TA R E T I L L KONG R E S S E N Fram till den 1 april är det möjligt att nominera dig själv eller någon annan naturvetare till årets kongress som går av stapeln 9-10 november. Nomineringen sker på www.naturvetarna.se

p R o F I L I n At u R V e tA R n A s s t y R e L s e

”Jag vill synliggöra värdet av medlemskapet” nyttan av att vara med i naturvetarna har blivit ännu tydligare för mats Linde efter nedläggningen av Astra Zeneca i Lund och södertälje. medlemmarna får stöd och hjälp att komma vidare.

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Varför sitter du i styrelsen?

– För att få inflytande, en grupp individer har mer att säga till om tillsammans än var och en för sig. Arbetsgivare behöver en part att förhandla med. Så både anställda och arbetsgivare vinner på att många är med.

undervisningen i markvetenskap förra sommaren. Nu har jag en roll som administratör på det nya centret för mark, vatten och miljö på SLU i Uppsala.

Jag ska se till att allt fungerar för de runt 350 forskarna och lärarna som jobbar här.

V Ä X E L : 08–466 24 80

Hur få fler att inse det?

– Jag vill synliggöra värdet av medlemskap i Naturvetarna.

Förbundet gör skillnad för medlemmarna, vilket har blivit tydligt vid drastiska förändringar på arbetsmarknaden som nedläggningen av Astra Zenecas forskning i Lund och Södertälje. De får stöd och hjälp att komma vidare.

Vad fascinerar i marken?

– Där möts luft, vatten, organismer och mineraler. Marken rymmer alltså mycket naturvetenskap och är en förutsättning för produktion av mat, bioenergi, fiber och annat. Marken har också en avgörande roll i de stora miljöfrågorna som klimatförändringar, kolinbindning, ekologiska effekter av olika miljögifter och tillgången på rent vatten. LEL

M E DLE M SJOU R:

Vad engagerar dig?

– Utbildning kopplat till arbetsliv har alltid varit en viktig fråga för mig och något som vi har diskuterat mycket på SLU. Här finns en tradition av arbetslivsanknytning. Jag ser ingen motsättning mellan goda ämneskunskaper och god förberedelse sig för arbetslivet.

Menar du att en utbildning ska leda till ett specifikt yrke?

– Nej, utbildningen ska leda till en bred arbetsmarknad. Likaväl som man behöver goda kunskaper i naturvetenskap behövs kunskap om det sammanhang

Mats Linde fascineras av all naturvetenskap som ryms i marken.

där naturvetenskapen används samt verktyg och självförtroende för att använda den.

Någon annan hjärtefråga?

– Jag vill lyfta frågan om att naturvetenskap inte är det detsamma som teknik och matematik. Matematik är viktigt, men avancerad matematik är inte avgörande i jobbet för alla naturvetare. Det är ett problem i samhället att bildningsnivån i naturvetenskapliga ämnen är låg. Genom att inte alltid koppla ihop naturvetenskap med matematik skulle man öpnna för fler att bli naturvetare Vad gör du på jobbet?

– Jag lämnade forskningen och

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

M AT S L I N D E Aktuell: Ledamot i Naturvetarnas styrelse.

Utbildning: Disputerad agronom i markvetenskap.

Jobbar: Administratör på det nya centret för mark, vatten och miljö på SLU Ultuna.

Kopplar av med: Friluftsliv, böcker och orientering.

Bästa karriärtips: Att hitta sin egen väg.

CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

n R3 2012

n A t u R V e tA R e

43

Posttidning

B

Av s ä nd ar e : N at u r v et a r na , B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Använd din studietid smart Vi är experter på naturvetares kompetens och arbetsmarknad.

Tveka inte att ta hjälp av oss.

För 10 kronor i månaden får du: 1. Karriärrådgivning med cv-coachning, intervjuträning och annat.

2. Nätverk med andra naturvetare.

3. Olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt året runt.

4. Goda råd om anställningsvillkor och lön.

U PPROP: Har det hänt dig något som påverkar dina studier?

5. Tidningen Naturvetare med reportage, intervjuer och lediga jobb.

Vill du veta mer? Kontakta Erika Lindbom och Ninwa Jokilaakso. erika.lindbom@naturvetarna.se ninwa.jokilaakso@naturvetarna.se www. naturvetarna.se/student

Erika Lindbom och Ninwa Jokilaakso, ditt stöd på vägen till första jobbet.

✓ Sjukskri ven ✓ Väntar b arn ✓ Dålig arb etsmiljö ✓ Konflikte r ✓ ...

Mejla din berättelse till studentrad@naturvetarna.se Naturvetarnas studentråd står bakom det här uppropet som ingår i ett projekt om trygghet för studenter.