Page 1

N u m m er 3 2015 Pr i s : 75 k r o n o r N AT U R V E TA R E N R 3 2 01 5

m å na d en s

K arr i ä r , veten s ka p , N ä tverk

5

fr å g a :

Hur mycket vill du jobba?

steg till det perfekta teamet

Övervinn rädslan för rampljuset

Uppfinnare

Blågul medicin gör global succé

d u e ll o m kärnavfall s i d 9

|

s o lb rän s le att räk na m e d s i d 29

|

m i n i ste r s o m cyk lar s i d 3 4


Vem väljer du? Nu finns alla kandidater till höstens kongress på vår hemsida, naturvetarna.se/rosta. På kongressen avgörs det vilka frågor Naturvetarna ska jobba med de närmaste tre åren. Använd din röst och välj någon du tycker har bra idéer för framtiden! Du röstar via hemsidan senast 24 maj.

Det är du som väljer vem som ska representera dig” emma Wallrup, biolog och riksdagsledamot.

NAtu rvetAr NAs ko N g r es s 13–14 Nove m b e r 2015 Kongressen är Naturvetarnas högsta beslutande organ och ett forum där du som medlem kan påverka vilka frågor förbundet ska driva de närmaste tre åren. uppdatera dina kontaktuppgifter på Mina sidor på naturvetarna.se, så att du får all information.

CHEF


INNEHÅLL

N R 3 2015

16

MÅNAD E N S

FR Å G A :

Hur mycket vill du jobba? SID 5

NÄR KÄNSLOR GÅR FÖRE VETENSKAP Betyg, GMO och elöverkänslighet är frågor där politikerna i sina beslut har styrts mer av värderingar än vetenskap.

SID 9 Medivir har gått hela vägen med sitt läkemedel mot hepatit C. Det har gett klirr i kassan.

64

SID 29

Efter jobbet: Räkna med Erland i cykling.

36

Biologen Per Bolund lever som han lär och cyklar till jobbet året runt. Han menar att det finns plats för fler naturvetare i politiken.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr per år.

Nästa nummer kommer ut den 18 juni annonsstopp den 1 juni. Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Anna Ledin Wirén.

R E DAKTI ON E N

ANNONSBOKNING

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

CYKLANDE MINISTER

Det finns hjälp för den som drabbas av rampfeber.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Anna Norberg, AN skribent 08-562 920 29

SOLBRÄNSLE Cyanobakterier som växer med hjälp av solen räknas som ett av framtidens bränslen.

SID 64

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

DUELLEN Kan vi lita på slutförvaringen av kärnavfall?

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Johanna Rösth, JR webredaktör 08-466 24 57466 24 57

Annonsbokningen i Sverige AB Emelie Eriksson, 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Uppfinning som räddar liv För 20 år sedan blev jag smittad av hepatit A. Ett virus, som delvis sätter levern ur funktion och som gör att man inte orkar resa sig ur sängen på några veckor. Och jag rasade i vikt. Men lyckligtvis tog kroppen själv hand om viruset och efter några månader var jag på benen igen. Om den där leversmittan istället hade varit hepatit C hade mina dagar varit räknade. Mina chanser att överleva hade varit nära på obefintliga. I dag är det annorlunda. Sedan bara något år tillbaka finns det läkemedel som botar personer som har drabbats av hepatit C. En av dem är Hans Rosling, professorn i hälsovetenskap, som åkte till Japan för att få tag på medicinen. Den godkändes där innan den blev tillgänglig här hemma. Men det var på ett labb ute i Huddinge utanför Stockholm som medicinen utvecklades av läkemedelsbolaget Medivir. Läs om den framgångssagan länge fram i tidningen. Möt uppfinnaren bakom succén, som personligen har blivit tackad av Hans Rosling. Förra året genererad läkemedlet 1,4 miljarder kronor i royalties från försäljning i hela världen. Det ger stora möjligheter för forskningen på Medivir som nu breddar sin portfölj med bland annat cancerforskning. Att aktieägarna får en större del av intäkterna är bara att svälja. Så fungerar det i ett börsbolag, vars aktieägare under många år varit tålmodiga och satsat kapital för att få utdelning.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

N AT U R V E TA R E I M E D I A

H Ö GA K R AV I en rapport visar Naturvetarna vad arbetsgivarna söker.

4. Ideellt engagemang.

1. Bra på att etablera samarbeten och nätverk. Ledarförmåga. 2. Förmåga att ta hand om sig själv och den egna hälsan.

Viktigare än kunskaper är den sociala och kommunikativa förmågan och förmågan att tillgodogöra sig ny information.

3. Flerspråkig. Gärna med annan kulturell bakgrund.

Tidningen SKOGEN, nr 3-2015

5. Kunskap om teknik och IT.

U M EÅFO R S KAR E PÅ VÄR LD S LI STA På listan ”Time 100 Pioneers”, över världens mest inflytelserika personer finns professor Emmanuelle Charpentier, vid Molekylär infektionsmedicin, Umeå universitet. Hon är en av upptäckarna bakom tekniken CRISPRCas9, som gör det möjligt att lägga till eller ta bort genetiskt material. Time Magazine, 16 april.

”Om man har orm i trädgården så antingen låter man den vara eller så tar man en hink och lägger bredvid ormen, då kryper den ofta ner där, och så sätter man på ett lock och bär bort den.” Jourhavande biolog Didrik Hoenecker pratar med P4 Dalarna 14 april.

JUICE DUGER BRA Juice är ett bra komplement till frukt och grönsaker för den som vill få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och antioxidanter. Vid pressning till juice följer allt det nyttiga från frukten utom fibrerna med. Därför är det mycket olyckligt att Livsmedelsverket i sina förslag till nya kostråd vill ta bort rekommendationen att en deciliter juice kan verka som en del av intaget av 500 gram frukt och grönsaker per dag. Vi vill se en kostrådsrekommendation som ger ökade möjligheter att konsumera naturens goda i den form man själv önskar. Debattartikel av bland andra Kajsa Asp, leg dietist och journalist i GP 12 april


OPINION

NA -DEBA TT HÄR ÄR NATU RVETAR E O C H AN D R A VÄLKO M NA ATT G E S I NA SYN P U N KTE R I AKTU E LLA F R ÅG O R S O M R Ö R NATU RVETAR E.

Låt vetenskap gå före ideologi! Helt i strid med forskarnas slutsatser vill Jan Björklund införa betyg i årskurs fyra. Detta är ett typexempel på när vetenskap får ge vika till förmån för ideologi.

förändringar, antibiotikaresistens och välfärdssjukdomar. På många av de problemen kommer forskare att finna lösningar, och peka på vad som är viktigast att göra här och nu.

Vår före detta utbildningsminister är dock inte ensam om att bortse från vetenskapliga rön när de inte överensstämmer med de egna åsikterna. Nyligen valde den svenska regeringen att lägga ned sin röst när EU:s medlemsländer röstade om godkännandet av nya GMO-produkter – trots att EU:s vetenskapliga experter gett produkterna klartecken. Varför Sverige, som vanligen brukar följa den vetenskapliga linjen, valde att lägga ned sin röst kan man bara spekulera i, men faktum är att frågan om genmodifierade organismers vara eller icke-vara är en fråga där ideologi regelbundet går före vetenskap. Ett tredje exempel där politiker tar avstamp i ideologi istället för vetenskap är behandling av elöverkänslighet. I flera landsting har man elsanerat rum på sjukhus för de patienter som anser sig vara överkänsliga mot el. Detta trots att de studier som gjorts visat på att elöverkänslighet sna-

Vi i Vetenskap och Folkbildning hoppas att politikerna är redo att lyssna. Menar man allvar med att kunskap är viktigt, både för individen och för landet, borde det vara ett minimumkrav att själv bete sig som att det vore det.

Sverige la ner sin röst när EU röstade om GMO, trots att experterna gett klartecken till produkterna.

rast har psykosomatiska orsaker och att drabbade i stället bör erbjudas psykologisk behandling. Förutom att elsanering är slöseri med skattemedel, riskerar dylika åtgärder att förhindra att patienter får adekvat hjälp. Politik handlar, till skillnad från vetenskap, om ideologi och värderingar. Men vetenskapen kan likväl peka i vilken riktning politiken borde gå i vissa frågor,

och komma med lösningar på samhällsproblem. Politikerna borde därför vara intresserade av att ta till sig nya vetenskapliga rön, och anpassa sin politik och sina lösningsförslag efter dessa. Det gäller inte minst om man menar allvar när man talar sig varm för vikten av forskning. Sverige och världen står inför stora utmaningar, som klimat-

Linda Strand Lundberg, ordförande Vetenskap och Folkbildning Martina Olsson Pontus Böckman Mikael Ingemyr Dan Larhammar Christine Öberg Styrelsen Vetenskap och Folkbildning

OPINION

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

5


OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNA DE N S F R ÅGA : F R ÅN Å N NYH ETS E TS B R EV 4

H U R M YC K E T V I LL D U J O B B A? Läs mer på sid 10.

J O B BA T I L L S 70 ÅR Räknar kallt med att få jobba, kanske heltid, tills jag är 70 år för att kunna få ut en pension som går att leva på med vettig levnadsstandard. Hoppas att min hälsa håller för det och att jobbet är tillräckligt intressant. Marie

VAD T YC K E R M E D L E M MAR NA? Absolut inte längre än till 65! Tycker inte att Naturvetarna bara ska hålla med i denna analys, utan ifrågasätta utvecklingen utifrån vad medlemmarna tycker. Det kanske är dags att göra om pensionssystemet helt och hållet så att vi inte tvingas spela med våra pensionspengar. Mia

B L IV VI D VÅR L ÄST Det som är absurt tycker jag är att vi anses vara värdefulla och ska jobba längre... Men det förutsätter att vi ”ska bli vid vår läst” för det finns mycket lite möjlighet att byta jobb efter 60-strecket. Det jag har erfarit i min omgivning och ”har hört” är att sökande över 55 år oftast sorteras bort och de ansökningshandlingarna tittar arbetsgivaren inte ens på. Så vi anses kunna jobba längre, men anses som gamla när vi fyller 55 år... ”By the way” så tycker jag 65 år bör vara norm, men med möjlighet till individuell anpassning.

ANTAL J O B B ÄR I NT E KO N STANT Det är tydligen en spridd missuppfattning att vi lämnar över anställningar till arbetslösa ungdomar, om vi gamla pensionerar oss tidigt. Det finns inte en bestämd mängd jobb i ett land, som befolkningen får dela på. I ett land med god ekonomi finns fler jobb än i ett land med dålig ekonomi. Arbetslösa unga har ofta fel yrkesutbildning. Fördelningen av olika utbildningsplatser på högskolorna matchar inte behovet på arbetsmarknaden. Peppe

5 i topp på webben Mest lästa på www.naturvetarna.se mars-april 2015 1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven. 2. Månadens fråga: Hur mycket vill du jobba? 3. Månadens fråga: Hur länge vill du jobba? 4. Fråga experten: Kan facket lämna ut kollegors lön? 5. Fråga experten: Vilket lönepåslag får jag som föräldraledig?

6

N A T U R V E TA R E

N R3 2015


D U E LLE N : K A N V I LI TA PÅ S LU T F Ö R VA R I N G E N AV K Ä R N B R Ä N S LE ?

UT VE C K L A I STÄL L ET F Ö R AT T AV VE C K L A Fortsätter vi att använda och utveckla kärnkraften, kommer kanske kommande generationer av reaktorer att helt kunna förbränna dagens kärnavfall. Avvecklar vi däremot kärnkraften, som miljöflummarna vill, får vi dras med kärnavfallet i tiotusentals år. Lars Kamél

S I F F E R LÖ S A AV TA L Läs mer på sid 56.

NÅG O N H U N D RAL AP P H IT E L L E R D IT När det gäller myndigheter som kommuner och länsstyrelser fungerar det så att man beslutar en total pott för löneökningar som normalt bygger på det garanterade lägsta utfaller för fack med ej sifferlösa avtal. Detta innebär att deras garanterade lägstanivå utgör vårt tak vilket oftast är fråga om några hundralappar. Det individuella i lönesättningen handlar då om någon hundralapp hit eller dit och innebär att om du skall få högre än andra facks garanterade lägsta nivå så måste någon kollega få mindre än andra facks garanterade lägstanivå. Anställda i kommuner och länsstyrelser kommer därmed inte i närheten av de procentuella löneökningar som uppnås för hela Saco-kollektivet. Vi är alltså de stora förlorarna på sifferlösa avtal. Myndighetsanställd N AT U R V E TA R N A SVA R A R :

S I F F E R LÖST G E R H Ö G R E LÖ N E R F Ö R AK AD E M I K E R

B E R G ET R Ö R S I G O C H SPR ICKE R Förvaring i 100 000 år. För 1,5 procent av den tiden sedan låg nuvarande Forsmark under havets yta. Sedan dess har berggrunden höjt sig ganska mycket. Processen fortsätter än idag. För 20 000 år sedan var Forsmark täckt av kilometertjock is. Jag tror att det rör sig, spricker, flödar vatten och ändrar förhållanden ganska mycket i berggrunden under så lång tid. Det inre av vår planet är flytande och landmassorna rör sig, geologin ändras och aktiviteten i olika områden varierar över tiden. Sen finns det ju meteoriter som kan ändra på saker och ting.

Kommentaren visar att det inte alltid är så lätt att tillämpa de sifferlösa avtalen i praktiken. Samtidigt vet vi, genom vår lönestatistik, att den typen av avtal ger högre lönehöjningar för akademiker. Naturvetare har ofta unika kompetenser som arbetsgivaren vill värna. Ett färskt exempel hittar vi i Region Skåne där naturvetare som är medlemmar i Naturvetarna, höjde sin löner med 3,2 procent förra året. Alla anställda i regionen fick 2,5 procent i genomsnittligt lönelyft. Modellen bygger på att alla har lönesamtal med lönesättande chef, och att man ska ha möjlighet att påverka sin lön. Genom utbildning, både av förtroendevalda och chefer, blir metoden allt mer framgångsrik. Även inom staten ser vi att sifferlösa avtal lönar sig, med högre lönehöjningar för Sacos medlemmar än för andra förbunds medlemmar. Även i jämförelse med privat sektor klarar sig offentliganställda naturvetare bra. Det genomsnittliga löneutfallet för naturvetare på de olika sektorerna var ungefär detsamma förra året. Bo Seving, förhandlingschef

Kom ihåg!

#naturvetarekan

Vi vill veta vad du gör i din vardag! Dela med dig av dina bilder på Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och på vår webb.

Nilla

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

7


OPINION

LE DAR E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

Din chans att göra skillnad Arbetsmarknaden förändras nu i

snabb takt, kanske snabbare än någonsin. Många av de jobb som finns i dag är borta om tjugo år. Det gäller inte bara monotona industrijobb, utan även traditionella tjänstemannajobb och rutinmässigt analysarbete går en osäker framtid till mötes.

För jobb som ställer krav på att tänka

och skapa nytt, analysera och utforska nya kluriga saker lär efterfrågan inte minska. Robotar, superdatorer och annan teknik utvecklas och styrs bland annat av ingenjörer och naturvetare. I jakten på till exempel nya läkemedel och appar, gärna i kombination, är människan innovatör. Lika viktig är den mänskliga handen i allt från att leda en arbetsgrupp till kontakter med kunder, samarbetspartners och alla andra som de flesta möter under en arbetsdag. Lite paradoxalt skruvas tempot i arbetslivet upp allt högre, trots att vi bland annat med teknikens hjälp blir effektivare. Vi ser att sjukskrivningstalen ökar, där utbrändhet och sjukdomar som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön står för den stora ökningen. Det väcker frågor om hur Naturvetar-

na ska jobba med den typen av frågor. Vi vill se ett uthålligt arbetsliv som gör det möjligt att jobba till pension och sedan

kunna njuta av den. Vi är olika, vissa vill jobba länge och stimuleras av det, medan andra ser 65-årsdagen som ett målsnöre. Här gäller det att skapa ett flexibelt system, med möjligheter att växla spår under arbetslivet. I det ligger att hela tiden utveckla sin kompetens. Frågor om arbetsmiljö engagerar. Det ser vi inte minst när Naturvetarna i sina nyhetsbrev ställer frågor om det. Gensvaret är enormt på frågor som rör naturvetares arbetsvardag. Stort tack för alla inlägg. Fortsätt att kommentera.

N R3 2015

3. Jobba för kompetens- och karriärstegar bland biomedicinska analytiker. Vilka fokusfrågorna blir under nästa kongressperiod avgör du.

för att stärka naturvetare på arbetsmarknaden. I höst är det kongress – Naturvetarnas högsta beslutande organ. Arbetet är i full gång och valet av delegater pågår fram till och med 24 maj. Gå in på webben och välj de naturvetare som driver de frågor du tycker är viktiga. Du kan också direkt påverka fram-

tiden för Naturvetarna. Du har hela sommaren på dig att fundera och skriva en motion om frågor som är viktiga för dig. Här är några av de beslut som fatta-

des på förra kongressen för tre år sedan, som en följd av medlemmarnas motioner:

I VA R D E L A C R U Z , f örbundsordförande Naturvetarna

N A T U R V E TA R E

2. Utreda hur stor omfattningen är av hot och våld bland våra medlemmar som är inspektörer.

Nu undrar vi vad du tycker är viktigt

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

8

1. Lyfta de förtroendevalda med bland annat utbildning, ute på arbetsplatserna.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

ivar.delacruz@naturvetarna.se

För en efterlängtad höjning av a-kassan.

För regeringen som inte är beredd att rätta till bristerna i miljötillsynen.


Duellen Kan vi lita på slutförvaringen av kärnbränsle? Ännu är det inte klart om Sveriges radioaktiva avfall ska slutförvaras i Forsmark. Prövningen fortsätter för att få svar på om urberget klarar att lagra det utbrända kärnbränslet i svindlande hundra tusen år.

JA

NEJ

SAI DA LAÂROUCH I E NG STRÖM, direktör

på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

på Svensk Kärnbränslehantering AB

JOHAN SWAH N, civilingenjör och kanslichef

Är urberget i Forsmark tillräckligt stabilt? Ja. SKB genomförde platsundersökningar i Forsmark under åtta år. Efter att ha studerat ett stort antal borrhål och åtskilliga undersökningar av berget och grundvattnet kunde SKB bekräfta genom en säkerhetsanalys att Forsmark uppfyllde högt ställda krav. Berget på det djup vi vill bygga förvaret på är kompakt och har få sprickor, vilket passar ypperligt för det vi vill uppnå. Detta även i jämförelse med andra platser både i Sverige och i Finland.

Nej, Forsmark ligger i en av avlastningszonerna för geotektoniska rörelser som löper i öst-västlig riktning genom Sverige. Under en istid sker större rörelser i dessa zoner än på andra platser i Sverige, med högre risk för jordbävningar och förkastningar. Därför är valet av Forsmark för ett slutförvar i detta avseende sämre än andra platser, som Oskarshamn.

Finns det risk för att skyddshöljet korroderar och att radioaktiva ämnen läcker ut? Kapselhöljet utgörs av 5 cm koppar. Valet av materialet är gjort med tanke på att kapseln ska hålla under mycket långt id. Den dominerande korrosionsprocessen är sulfidbaserad och vår forskning visar att kapselns beständighet inte äventyras under de reducerande förhållanden som råder i slutförvaret helt i enlighet med myndigheternas hårda krav.

Vid kusten är grundvattenströmningarna uppåtriktade. Detta innebär att när det börja läcka ut radioaktiva ämnen kan de relativt snabbt nå ekosfären. Kärnavfallsbolaget har talat om genombrottstider på femtio till hundra år. Detta kan låta som lång tid, men om kopparkapslarna förstörs på fem hundra års sikt och det börjar läcka, ska detta jämföras med de hundratusentusentals år som det använda kärnbränslet måste hållas isolerat.

Har den vetenskapliga prövningen varit tillräcklig? Den har pågått sedan början av 1980-talet. Detta granskas brett och utmynnar i ett yttrande från regeringen om kvaliteten och inriktningen på vår forskning. Sedan 2011, när vi lämnade in våra slutförvarsansökningar till regeringen, så pågår prövningen av våra ansökningar hos miljödomstolen och strålsäkerhetsmyndigheten. Regeringen har även låtit en internationell expertgrupp granska vår säkerhetsanalys. Prövningen av våra ansökningar som påbörjades 2011 pågår alltjämt.

Nej när gäller kopparkorrosion, fram till 2007. Den pågående prövningen av Strålsäkerhetsmyndigheten är inte avslutad än.

Vilken är den svaga länken i slutförvaringen? En utmaning vi har är den långa tidsrymden som slutförvaringen handlar om. Man måste känna ödmjukhet inför det, och ta höjd för att även det mest osannolika kommer att kunna inträffa.

Valet av Forsmark motiverades med att det finns få sprickor i berget, och därmed lite grundvatten. Men bentonitleran i bufferten kring kopparkapseln behöver vatten för att kunna svälla och skydda kopparytan. I stället för att så sker på tiotalet år tar det i Forsmark tusen år eller mer i de flesta deponeringshål. Om det då visar sig att vatten kan angripa kopparytan i frånvaro av syrgas kan detta tillsammans med ett flertal andra reaktioner relativt snabbt förbruka kopparkapseln.


M Å N A D E N S F R ÅG A :

JO B B A? H U R M YC K E T V ILL D U Trots att vår effektivitet på jobbet har fördubblats på bara några decennier jobbar vi lika mycket som tidigare. Samtidigt flyter jobb och fritid ihop. Om du fick välja, hur många timmar per dag skulle du vilja jobba? Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga

10

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Läs kommentarer från webben, sid 6.


Jobba smart några timmar varje dag Det är dags att bryta invanda tankemönster och jobba mindre. Ny teknik har gjort oss så effektiva att vi i framtiden inte behöver arbeta mer än några timmar per dag, menar fysikern Bodil Jönsson. Ingen jobbade häcken av sig i paradiset, säger Bodil Jönsson, professor i fysik och numera författare, föreläsare och forskare. Hon ifrågasätter vår tids vurm för Bodil Jönsson. arbete, att det är det avlönade arbetet som räknas. – Trots att vår effektivitet har fördubblats på bara några decennier jobbar vi lika mycket i dag som tidigare. Det vittnar om fantasilöshet att vi inte har hittat på något bättre sätt än att via skatten dra in pengar till vård, skola och annat som behövs för att hålla ihop och utveckla samhället. Bodil Jönsson, som skrev boken Tio tankar om tid, sa i en intervju att vi egentligen inte behöver jobba mer än två timmar per dag. – Det blev väl tillspetsat, men fick många att fundera på hur de vill använda sin tid. Alla trivs inte på jobbet och vill inget hellre än att jobba mindre. Tänk de som ägnar den största delen av sin vakna

tid med att göra något de inte gäller. Hon ser också en rättviseaspekt i att dela på arbetet. – Det är inte värdigt Sverige att så många ungdomar går arbetslösa. Samtidigt blir folk utbrända av för mycket arbete eller för att arbetet saknar mening. Att vi ska jobba så mycket är en konstruktion där vi själva sätter deadlines för att det ska vara fullt upp. Men hur ska vi då klara den internationella konkurrensen? – Vi måste jobba smartare, med fokus på resultat och kundnytta i stället för arbetstid. Lean är en bra modell för att skapa effektiva flöden och ta bort det som inte behövs i processen, som onödiga möten och kontrollsystem. På det sättet kan verkningsgraden av vårt arbete höjas, är hennes övertygelse. Redan i dag jobbar de flesta inte mer än sex timmar effektivt per dag. – Arbete och fritid flyter ihop allt mer. De bästa idéerna kommer inte till på jobbet, utan på fritiden när jag påtar i trädården eller är ute på löprundor. För sin egen del jobbar hon gärna, både

ideellt och mot betalning. – Arbete ger mening och handlar om att känna sig nyttig och behövd. Jag tror på en mer flexibel arbetstid där vi delar på jobben så att fler kan få den glädjen. Det är en fråga om solidaritet. Vad ska vi göra med den lediga tiden? – De flesta har ett jobb att sköta hemma, med matlagning, städning och annat. Inte minst får vi tid att ägna oss åt det vi gillar mest, liksom att förkovra oss med kultur och annat som berikar själen. Vår syn på arbete illustreras av alla som utövar musik. Det betraktas som en hobby fram till dess att någon slår igenom och når succé. Då är det plötsligt ett arbete, menar hon. LEL

Ingen jobbade häcken av sig i paradiset.”

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

11


NYHETER

Naturvetare tar plats i forskningsberedningen Fysikern Christian Stråhlman företräder de unga forskarna i regeringens forskningsberedning. Uppdraget är att stötta regeringen i arbetet med forskningspropositionen, som läggs fram hösten 2016. – Spännande och coolt att få en posi-

tion där jag kan göra skillnad för forskningspolitiken, säger Christian Stråhlman, som till vardags är doktorand på MAX IVlabb vid Lunds universitet. VAD KAN D U TI LLFÖRA?

– Det juniora perspektivet. Regeringen har sagt att den vill förbättra villkoren för unga forskare. Här finns saker att göra, vi tappar många efter disputationen då anställningarna är otrygga med små möjligheter att göra karriär inom akademin. Han förklarar att Inte minst kvinnliga forskare försvinner på vägen, vilket innebär att kompetens går förlorad. Därför är frågan om jämställdhet viktig för honom.

Behöver forskningen mer pengar?

HJÄRTE FRÅGOR

Ännu en hjärtefråga är att ta till vara och utveckla de stora satsningar som har gjorts i Lund, på ESS och MAX IV-labb.   – Det är internationella projekt som jag vill göra mer kända, så att de kommer alla till del. Det är ett projekt för fler än naturvetare.   Ett sådant exempel är hur man med hjälp av tekniken gör det möjligt att tyda antika texter, liksom när arkeologiska fynd ska analyseras.

12

N A T U R V E TA R E

För Christian Strålman ger det en boost att kunna bidra med sina erfarenheter om forskningspolitik.

N R3 2015

  – Det görs stora satsningar nu, vilket alla är överens om är en bra investering för framtiden. Nu är det läge att göra en motsvarande satsning på utbildning. Det behövs för att få en bra balans mellan utbildning och forskning. BOOST

Han stöder regeringens avsikt att ha ett tioårigt perspektiv på forskningspolitiken, vilket bygger på att man är överens över partigränserna.

För sin egen del är han inne i en brytningstid. Han slutspurtar med sin avhandling. Den handlar om att utveckla nya mätinstrument i studier av molekyler som interagerar med röntgenstrålar. – Det är grundforskning som syftar till att förstå kemiska bindningar i små molekyler, som vatten. I förlängningen kan den kunskapen komma till nytta i materialforskningen, säger han förhoppningsfullt och gläds över den boost som det nya uppdraget ger. LEL


VAD GÖR E N FAVOR IT TI LL NOB E LPR I S ET I STAN?

FLER NATURVETARE I FORSKNINGSBEREDNINGEN: Kerstin Lindblad-Toh Professor i komparativ genetik vid Uppsala universitet. Även forskare vid Broad Institute i Boston. Leder

Bertil Andersson Professor i biokemi med specialinriktning på proteinmolekyler i kloroplast som styr fotosyntesen. Sedan 2012 rektor för Nanyang Technological University. Caroline Leck Professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Forskar på klimatet i Arktis. Har ingått i FN:s klimatpanel IPCC och i regeringens vetenskapliga råd för klimatfrågor. Björn O Nilsson Biokemist från KTH. Har haft flera ledande positioner inom bioteknikoch läkemedelsindustrin. Är sedan 2008 verkställande direktör i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

SciLife Lab i Uppsala. Staffan Normark Professor i molekylär mikrobiologi 1980 vid Umeå universitet, 1989 professor vid Washington University (St Louis). Professor i klinisk bakteriologi vid Karolinska institutet 1993. Henrik Smith Professor i Zooekologi vid Lunds universitet och föreståndare för detta universitets centrum för miljö- och klimatforskning.

MER ÄN NATURVETENSKAP I FORSKNINGSBEREDNINGEN: Didaktik (utbildningsvetenskap) Forskningspolitik Lingvistik och filologi Sociologi Polymerteknologi, civilingenjör

Vårdvetenskap Ekonomisk historia Filmvetenskap Historiska studier

Den prisbelönta professorn i molekylärbiologi Ronald Evans besökte Stockholms universitet under våren. Det var doktorandrådet som lyckades få hit honom. Varför valde du att komma till Stockholm? – Det är viktigt att möta studenter och forskare, det ger även mig nya impulser. Jag gillar Stockholm, särskilt när det regnar, som i dag. Vad forskar ni om? – Vi jobbar med kroppens metabolism och hur olika processer fungerar på molekylnivå. Det handlar bland annat om hur hormoner styr upptaget av salter, energi och fetter. Vad har ni fått pris för? – Upptäckten av kärnreceptorer, som svarar på olika typer av hormoner, bland annat steroider, och vitamin A. Det styr viktiga kroppsfunktioner som aptit, inlärning och inflammationer. Receptorerna är också targets i behandlingen av bröstcancer, leukemi och prostatacancer, men också för benskörhet och astma. Ditt bästa tips till unga forskare? – Ställ de rätta frågorna och våga ta risker. Forskning är ett mysterium och kan liknas vid ett schackspel. Att göra en upptäckt är stort när det händer. Samarbetar ni med andra? – Ja delvis, det gäller att hitta en balans mellan konkurrens och samarbete. Ska man vara först med en upptäckt måste man hemlighålla en del. Hur skulle du reagera om Nobelpriskommittén ringde? – Den största utmärkelsen är den sanna vetenskapen och att jobba med de bästa. Priser är en bonus, men det är upptäckterna som varar för evigt. Men visst skulle jag svara om de ringer. Hur kopplar du av? – Forskning är min passion och jag jobbar mycket, men hinner också med att spela tennis, spela gitarr och koppla av i trädgården. Många sjukdomar är kopplade till brist på fysisk aktivitet. Så mitt råd är att fortsätta springa. LEL

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

13


NYHETER

Sveriges supertalanger Alan Mamedi och Nami Zarringhalam toppar i år listan på landets 101 största talanger. De har båda läst datateknik vid KTH och startade 2009 Truecaller, en internationell nummerupplysningstjänst med över 100 miljoner användare.

Topp tio på listan över nytänkare: 1. Isabell Olsson, Google Glass 2. Arash Pournouri, At night management 3. Johan Hedén Hultgren, Swiftcourt 4. Fredrik Nordberg Almroth, Detectify 5. Jan Erik Solem, docent i matematik, som startat Mapillary, en karttjänst som ska fotografera varje plats på jorden. 6. Amir Sharifat, 25 år, Shortcut Labs 7. Mikael Söderlindh, 36 år, Happy Socks 8. Elina Berglund, kärnfysiker, som uppfann den innovativa p-appen Natural Cycles som gör det enkelt att ha koll på sina säkra dagar och hitta rätt ägglossningsdagar. 9. Erik Modig, 34 år, Handelshögskolan i Stockholm 10. Hedieh Asadi och Hasti Asadi, 31 och 25 år, Deodoc Källa: Veckans affärer, Sveriges 101 Supertalanger 2015

Doktorander på KI blir anställda Nu har även Karolinska institutet, som sista lärosäte i Sverige, fattat beslut om att avskaffa utbildningsbidragen för doktorander. Den 1 juli 2016 ska bidragen ha fasats ut och alla nyantagna doktorander blir anställda.

– Ett större problem är villkoren för våra postdoks som ofta finansieras med stipendier. Här tycker jag att Saco-förbunden borde driva en gemensam linje för att få anslagsgivarna att se fördelarna med anställda postdoks.

Det innebär även att stipendiedoktorandernas ersättningar kan bli högre. Enligt KI:s regler får de inte vara lägre än övriga doktoranders. Men de som går på stipendier har inte de förmåner som anställda har, som sjukförsäkring, pension och föräldraförsäkring.

Han menar att anslagsgivarna skulle kunna göra som restauranger med kollektivavtal och införa märkningen ”Justa villkor” i entrén.

Risken för att fler doktorander kommer att gå på stipendier ser Andreas Nyström, ordförande för Saco-S-föreningen vid KI, som liten.

Årets agronom sitter i riksdagen Kristina Yngwe har blivit utsedd till Årets agronom 2015 av Agronomförbundet, en professionsförening inom Naturvetarna. Enligt motiveringKristina Yngwe. en till priset har hon gett agronomyrket ett ansikte. Kristina Yngwe tar varje tillfälle i akt att lyfta fram att

80% S Å M Y C K E T förväntas metanutsläppen ha ökat med om drygt 60 år. Mängden metanut-

14

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

– Det skulle uppmuntra forskningsfinansiärerna att ändra sina regler och bli rättvisemärkta. Vetenskapsrådet och flera mindre finansiärer har gått före och kräver att bidragen ska gå till anställningar. Tyvärr har flera av de stora finansiärerna inte samma syn på forskares villkor, säger Andreas Nyström. LEL

hon är agronom. Hon arbetar entusiastiskt, inte bara i Riksdagen utan också på sociala medier. Kristina Yngwe är riksdagsledamot för Centerpartiet och ersättare i Miljö- och Jordbruksutskottet. Hon är utbildad mark/växtagronom med examen från SLU Ultuna. Efter examen har Kristina Yngwe arbetat som lantbruksrådgivare och var mellan 2011 och 2014 ordförande för LRF Ungdomen. DAN I E LLE SJÖLU N D

släpp i fjällsjöar kommer vara möjlig att förutspå med hjälp av solen. Det menar en forskargrupp vid Stockholms universitet som har funnit ett samband mellan metanbubblors utsläpp från fjällsjöar och antalet soltimmar. Sedan 1916 har metanutsläppen ökat med 24 procent. Det nyfunna sambandet ses som ett framsteg för forskningen då solstrålning är enklare att mäta än metanbubblandet som släpper ut växthusgasen. DAN I E LLE SJÖLU N D


Kortare utbildning ger jobb snabbare Ju längre utbildning du har gått, desto längre tid tar det innan du skaffar första jobbet efter examen. Det visar en undersökning från Naturvetarna. Bland naturvetarna med kandidatexamen hade 75 procent av dem jobb inom tre månader. För naturvetarna som tog magisterexamen var motsvarande siffra 68 procent, och för de med masterexamen var det 59 procent som hade jobb inom tre månader. Elisabeth Möller, karriärrådgivare på Naturvetarna, menar att de längre utbildningarna kan göra det

svårare att matcha sin kompetens med arbetsgivare då man är mer specialiserad, att man har orealistiska förväntningar på arbetsmarknaden eller att arbetslivserfarenheten upplevs vara sämre på de utbildningarna. Men hon vill ändå lyfta fram de längre utbildningarna. – Med en masterexamen har man chans att få kombinerad tvärvetenskaplig kompetens, vilket öppnar fler dörrar på arbetsmarknaden. I undersökningen deltog 1 367 naturvetarstudenter som examinerades under läsåret 2010/11.

3 snabba

TI LL I N NOVATIV DJ U R SJ U K S KÖTAR E

Nu slipper du krångla med tejp för att fästa katetrar och kanyler på djurpatienterna. Djursjukskötaren Carina Forsmans uppfinning gör att man enkelt kan ta på och av aggregatet till en patient under hela vårdtiden. Hur fungerar det då? Jo, med en liten plastklämma och två olika sorters kardborrband. 1. Hur fick du idén? – Den växte fram i mitt arbete som djursjukskötare när jag fick nog av att lugga patienterna, fastna med tejpen på ”fel” ställen, och att behöva lägga tid på att leta efter tejp när den behövdes. 2. Vad har varit avgörande för att det skulle gå från idé till produkt?

Svensk matematik ska nå världstoppen N U S K A Sverige bli bäst på

matematik. Nästan 200 miljoner kronor ska läggas på matematikforskning, under sex år. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har nämligen fått fem anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Kungliga Vetenskapsakademien, vilket ska gå till att finansiera forskningsprogram för att unga svenska forskare ska få internationell

erfarenhet. Pengarna ska även göra det möjligt för utländska gästprofessorer att rekryteras till Sverige. – Det kommer definitivt att ge den svenska matematikforskningen en skjuts, inte minst för att satsningen kommer att leda till utökad kontakt med resten av världen, säger Bernt Wennberg, professor och prefekt vid Chalmers. DAN I E LLE SJÖLU N D

– Min vilja och energi att komma fram med en lösning. Mina arbetskamrater har deltagit i en provperiod som hjälpt mig att utforma produkten. Och jag har haft stor praktisk hjälp av en vän som jobbar med konstruktion. Jag har också bidrag och lån via Almi och är medlem i GUF, Göteborgs uppfinnareförening, där det finns mycket bred kompetens att tillgå. 3. Hur har det gått? – Jag har visat upp och skickat prover på min produkt till djursjukhus och kliniker. Hittills är det fem ställen som beställt produkten. Så det går bra. Jag är fortfarande anställd som legitimerad djursjukskötare. Vid sidan av arbetet har jag startat mitt företag, där jag just nu jobbar på nästa produkt. Jag hoppas kunna samarbeta med djursjukhus och kliniker för att skapa underlag för fler produktidéer än de jag redan har. AN

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

15


TEMA

Blågul medicin gör global succé Medivirs läkemedel mot hepatit C toppar listan över de viktigaste forskningsnyheterna förra året. Patienter som tidigare var dödsdömda kan nu botas. Forskaren Åsa Rosenquist har varit med på hela resan. TEXT:

16

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

FOTO:

ANNA LEDIN WIRÉN


TEMA

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

17


E

tt tidningsurklipp från 1988 berättar hur det började. Som en Fågel Fenix uppstod Medivir från Astras nedlagda hivforskning i Södertälje. –För en krona fick forskarna med sig hela virologiportföljen med fokus på hiv och herpesvirus, säger avdelningschef Åsa Rosenquist. Hon kom som disputerad läkemedelskemist från Linköpings universitet och en tidig karriär på Astra Zeneca i Mölndal i början av 2000-talet. Redan några år innan såg Medivir behovet av nya mediciner mot hepatit C, som tidigare var en obotlig sjukdom. Mellan en och tre procent av världens befolkning är infekterad av viruset, vilket motsvarar närmare 130-150 miljoner människor.

NÄSTAN ALLA B OTAS I K LI N I K

Men riktigt alla botas inte från sjukdomen som angriper levern och kan orsaka skrumplever. – Med de nya behandlingarna blir över 90 procent av dem som har de svåraste varianterna hepatit C friska. Utvecklingen går hela tiden framåt med nya läkemedel och nya kombinationer av mediciner, säger Åsa Rosenquist. I kliniska studier botas nu i stort sett alla patienter. Det handlar bland annat om att sätta in rätt behandling baserat på graden av leverskada samt vilken subtyp av virus patienten är infekterad med. Hans Rosling, professor i internationell hälsa, är en av dem som har blivit frisk från hepatit C. Han är lyrisk över läkemedlet men är kritisk mot att alla smittade inte har tillgång till det. Landstingen menar att det skulle för bli dyrt att ge läkemedlet till alla, trots att det enligt Hans Rosling bryter mot smitt-

skyddslagen. Själv åkte han till Japan, där läkemedlet är billigare och betalade ur egen ficka. I NTE R NATI ON E LL M I LJ Ö

På labbet i Huddinge gnuggar närmare åttio forskare sina geniknölar i jakten på nya läkemedel. Känslan av framgång är påtaglig. På ett anslag meddelas att alla är lediga på skärtorsdagen, som en följd av företagets framgångsrika arbete förra året. I fikarummet talas det engelska. Ungefär hälften av forskarna kommer från andra länder, som England, Holland, Ukraina, USA, Ryssland och Kanada. Några kommer också från den nedlagda forskningen på Astra Zeneca i Södertälje. – Det är en stimulerande miljö att jobba i, alla är motiverade och vill Medivirs bästa. Framgång ger råg i ryggen och skapar trygghet bland medarbetarna, som känner sig viktiga, säger Åsa Rosenquist. Vilka är framgångsfaktorerna?

– Inga resultat sopas under mattan, vi är ärliga med våra data och ser hela sanningen, även när det inte går som vi tänkt oss. Vi har ett starkt fokus mot målet. Hur känns det att ha uppfunnit ett nytt läkemedel?

– Det är en härlig känsla och jag är otroligt glad och stolt. Jag har träffat patienter som har blivit botade. Det ger en stor tillfredsställelse att kunna göra nytta för människor.

C

18

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

NYA UTMAN I N GAR

Även själva processen, vägen dit, gillar hon.

– Det är roligt att jobba med så många duktiga och engagerade människor, allt från mina kollegor till forskare inom akademin och med vår samarbetspartner Janssen, som är ett stort internationellt läkemedelsbolag.

ÅSA ROS E NQU I ST Aktuell: En av uppfinnarna till läkemedlet Simeprevir mot hepatit C. Utbildning: Disputerad läkemedelskemist, organisk kemi, vid Linköpings universitet. Jobb: Avdelningschef för runt 35 forskare inom kemi och analytisk kemi på Medivir i Huddinge. Karriär: Postdok på Berkeley, Kalifornien. Jobbade på Astra Zeneca och Linköpings universitetet innan Medivir. Bästa sida: Fokus och driv. Bra på att se de stora dragen, och att stötta medarbetarna i deras utveckling. Gillar hos kollegor: Engagemang och ansvarstagande. Bästa karriärtips: Var dig själv och ha roligt. Familj: Två söner och man. Gör en ledig dag: Jobbar i trädgården och lagar god mat. Joggar och gympar.


TEMA

Häng med på framgångsresan 1988 Uppsagda forskare från Astra (i dag Astra Zeneca) köper den nedlagda virusforskningen för en krona. I virologiportföljen ingår projekt inom hiv och herpesvirus. Det nya läkemedelsföretaget Medivir ser dagens ljus.

1998 Forskningen om hepatit C startar i samarbete med akademin: Linköpings universitet och Stockholms universitet.

2002 Ett tyskt läkemedelsföretag har utvecklat en substans mot hepatit C, den uppvisar effekt i människa men har problem med toxiska effekter. En hel del forskning och utveckling återstår.

2004 Forskarna med Åsa Rosenquist i spetsen är på rätt spår och en lösning är på gång. Projektet utlicensieras till läkemedelsföretaget Janssen och finslipas. Nya substanser som visar goda resultat i de prekliniska testerna tas fram.

2007 Kliniska prövningar i fas 1 på fyrtio patienter, som bland annat visar att upptaget fungerar och att läkemedlet inte leder till några biverkningar.

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

2014 godkännande i Sverige, Japan, Kanada, USA och EU. Simeprevir toppar tidningen Dagens Medicins lista över de tio viktigaste forskningsnyheterna under året. Medivir drar in 1,4 miljoner kronor i royalties från den globala försäljningen och 200 miljoner kronor från egen försäljning i Norden. Nu kan 90 procent av alla patienter som har drabbats av den svåraste varianten av hepatit C botas. Tidigare blev hälften friska.

Medivir noteras på börsen.

2001 Åsa Rosenquist tar steget över från Astra Zeneca och Linköpings Universitet till Medivir.

2003 Forskningen för ett nytt läkemedel mot hepatit C är i full gång på labbet i Huddinge. Startpunkten är ett Vinnova-samarbete med Linköpings universitet. Man drar nytta av all forskning som gjorts på området och lusläser publikationer. Den verksamma molekylen vässas i långa serier av olika varianter. Totalt tas tusen molekyler fram och testas innan man hittar en molekyl som lever upp till alla krav.

2003 2004 2005 2006

2005 Medivir och Janssen bestämmer sig för att gå vidare med en molekyl som har avsedd effekt, tas upp av kroppen, är säker, löslig och är en innovation.

2007 2008 2009 2010

Läkemedlet Simeprevir erövrar flera marknader efter

1996

2011 2012 2013 2014 2015

2008-2013 Läkemedlet utvärderas vidare i fas 2 och 3 kliniska studier. Under resans gång behandlas mer än fyratusen patienter med god effekt innan det godkänns.

2015

Konkurrensen hårdnar om att utveckla ännu bättre mediciner. Ett race pågår för att hitta bästa kombinationer med andra HVC-läkemedel för att ytterligare förbättra resultaten och förenkla behandlingen. Medivir utvecklar nu ett medel med annan verkningsmekanism som bygger på polymerashämmare.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

19


TEMA

kunskap om att designa och utveckla små molekyler som hämmar proteaser. Vi jobbar också vidare med vår expertis inom nukleotid- och nukleosidvetenskap, som är ett viktigt område inom cancerläkemedel.

– När man sedan har valt en läkemedelskandidat testas den i prekliniska studier och i tre olika faser av kliniska studier Där kollas hur läkemedlet tas upp, transporteras runt i kroppen och utsöndras, eventuella biverkningar identifieras.

LÅN G PR OCE S S

Nya molekyler tas fram och testas i jakten på nya läkemedel.

Hon har varit på konferenser i hela världen och många har imponerats av hur lilla Medivir har kunnat utveckla ett läkemedel mot hepatit C.

Det tar lång tid att utveckla nya läkemedel. Vanligvis tar det 10-15 år innan ett nytt läkemedel når patienterna. I jakten på nya substanser utgår forskarna från ett bibliotek med molekyler som de testar, förändrar och syntetiserar på labb.

Men nu finns nya utmaningar. Bland annat är ett kompletterande läkemedel mot hepatit C med en annan verkningsmekanism på gång.

– Det är en tålamodsprövande process som sker i flera olika faser och tar många år. När det gäller proteas använder man sig bland annat av datormodelleringar för att designa nya molekyler. I NMR-spektroskop studeras molekylernas struktur.

– Nu satsar vi på att utveckla nya läkemedel inom cancerområdet, där vi använder samma teknikplattformar som i virusforskningen. Vi bygger vidare på vår

I det tidiga arbetet optimeras molekylernas egenskaper som biologisk aktivitet, upptag och nedbrytning i kroppen, liksom toxicitet.

SÅ FU N KAR M E D ICI N E N M OT H E PAT I T C Simeprevir (Olysio) är en så kallad proteashämmare som blockerar det enzym som klipper av det polyprotein som bildas efter RNA-avläsning. När den processen avstannar kan inte viruset replikeras och dör. För att undvika resistens kombineras det läkemedlet med andra HCV-läkemedel som blockerar andra enzymer som är nödvändiga för virusets replikation. Nu utvecklar Medivir ett läkemedel med en helt annan verkningsmekanism, som hämmar virusets syntetisering av RNA.

M E R I M E DIVI R S FOR SKN I NGSPORTFÖLJ

20

Artros

RS-virusinfektion

Genom att hämma enzymet katepsin K minskar det lednedbrytningen vid artros. Läkemedlet har potential att kunna bli en framtida behandling av artros och andra benrelaterade sjukdomar. Läkemedlet, befinner sig klinisk fas 1-prövning. Hittills ser resultaten lovande ut.

Kan orsaka livshotande lung- och luftvägsinfektioner, särskilt hos barn. Hämmar RS-virusets fusionsprotein, vilket är en viktig bärare av virus in i värdceller och ett mål för nya mediciner. Är i preklinisk optimeringsfas i samarbete med Janssen Pharmaceuticals, sedan 2006.

Neuropatisk smärta

HIV

En typ av kronisk nervskadesmärta som kan uppstå vid diabetes, herpes zoster, cancer och olika typer av kroniska ländryggsbesvär. Även här handlar det om att hämma ett enzym – katepsin S. Tanken är att minska inflammationen för att uppnå en smärtlindrande effekt. Är i preklinisk fas. Nu förbereds de första studierna hos människa.

Hiv är ett virus som bryter ner och skadar immunförsvaret. Överförs via blod och kroppsvätskor. Aids utgör slutstadiet av en hiv-infektion. Proteashämmare i preklinisk fas i samarbete med Janssen Pharmaceuticals, sedan 2006.

N A T U R V E TA R E

N R3 2015


Medivir investerar för framtida vinster Medivir är hett på börsen. Efter succén med ett läkemedel mot hepatit C finns en lovande forskningsportfölj. En del av miljardvinsterna går till forskning, och en del till aktieägarna.

Niklas Prager.

När molnen tornar upp sig på den svenska life sciencehimlen finns det ljusglimtar. En sådan är Medivirs framgångar med sitt läkemedel mot hepatit C.

Bara under förra året drog det in 1,4 miljarder kronor i royalties och nästan 200 miljoner från Medivirs egen försäljning i Norden. – 2014 var ett fantastiskt år. Nu investerar vi för framtida vinster, säger Niklas Prager, vd för det börsnoterade företaget, som har sitt huvudkontor på Blasieholmen i Stockholm.

M E R I PI PE LI N E

Medivir står inte och faller med Olysio, läkemedlet mot hepatit C. Man satsar stort på forskning med flera projekt i pipeline, varav några har goda chanser att nå marknaden. Tvåhundra miljoner kronor per år investeras i forskning. Utdelningen till aktieägarna var dock ännu större förra året

och uppgick till 600 miljoner kronor. – Aktieägarna ska ha betalt för den risk de tar. Med fler projekt i tidiga skeden kan det bli större investeringar i forskning. Kapital ger möjligheter att expandera genom förvärv, samarbeten och inlicensering, som innebär att man använder ett annat företags innovation för att skapa en bättre produkt. Redan i dag säljer de ett antal läkemedel som har tillkommit genom förvärv och inlicensering. Däremot har de ingen egen tillverkning, utan den görs av en tredje part. Niklas Prager beskriver Medivir som ett företag i mellansegmentet, alltså vare sig big pharma eller ett litet renodlat forskningsbolag. – För att klara den globala konkurrensen samarbetar vi med andra. När det till exempel gäller Olysio mot hepatit C har vi utlicensierat det till Janssen som sköter försäljningen globalt utom i Norden. KON K U R R E NTE R PR E S SAR AKTI E N

Det hastar på att komma med något nytt nu när ett konkurrerande läkemedel

mot hepatit C har nått marknaden, vilket pressade ner intäkterna under fjärde kvartalet förra året. Nu breddar Medivir sin portfölj med forskning inom cancer, vilket har möjliggjorts med en stark kassa. För att klara utmaningarna gäller det att ha tillgång till den bästa kompetensen. – Vi är attraktiva, även om det är en utmaning att hitta rätt folk. Vi rekryterar globalt och har även anställt en del av de uppsagda forskarna från Astra Zeneca, som var en bra plantskola för läkemedelsutveckling. Hur ser du på branschens framtid?

– Vi har en stark tradition i Sverige och nya bolag växer fram efter Astra Zeneca. Life science är meningsfullt att jobba inom, eftersom det skapar värden med ett längre och friskare liv för människor. Vilken bakgrund har du själv?

– Jag är civilekonom från Handels och har jobbat i olika roller inom läkemedelsindustrin i USA och Sverige. Hit kom jag i september förra året. #

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

21


TEMA

Börsen ger nytt bränsle Efter fem år väljer Sprint Bioscience att gå ut på börsen.Nu har de byggt upp företaget och projekt för läkemedelsutveckling och vill kunna expandera fortare. Avknoppningar från akademin, storföretagets tidigare forskningsavdelning eller entreprenörer med en idé. Oavsett var företaget börjar måste de finansiera sin läkemedelsutveckling. – De första pengarna är allra svårast att få in. Vi har kämpat på och byggt upp verksamheten med små resurser under fem år, så det känns bra att vi nu har en bred portfölj av projekt, säger Anders

Åberg, vd för Sprint Bioscience. Företaget utvecklar läkemedelskandidater inom cancer och metabolism och säljer projekten i sen preklinisk fas, alltså innan man gör studier på människor. De har gått från fyra anställda, med bakgrund i bland annat Astra Zeneca, Pfizer och Biovitrum, till 17 anställda. I slutet av förra året gick de ut på Nasdaq OMX First North för att få in mer kapital. – Vi vill gasa på och expandera eftersom det har gått bra att bygga upp de projekt vi nu driver. Att gå ut på börsen ger oss större möjlighet att komma åt kapital för att bygga upp företaget i snabbare takt, säger Anders Åberg.

De startade företaget med en idé om att kunna använda sina erfarenheter från de stora bolagen för att arbeta med läkemedelsutveckling på ett nytt och mer resurseffektivt sätt. Med samlade kunskaper inom kemi, biokemi och strukturbiologi har de sedan startat flera projekt. Finansieringen har kommit från riskkapital, Almi Invest, personer som gått in med pengar och från de två projekt de hittills har sålt. – Sedan vi startade har vi sett en ökande trend att stora bolag köper in mer och mer projekt i preklinisk fas. Så marknaden för våra projekt ökar, säger Anders Åberg. AN #

Unga forskare flyr Sverige Unga forskare, främst inom biomedicin

och naturvetenskap, flyr utomlands. Orsaken? Det tar längre tid att få fast anställning på högskolor i Sverige. När man får anställning är det oftast en kortare visstidsanställning och villkoren är osäkra. Det har även visat sig att kvinnors karriärutveckling går långsammare än männens. – Vi måste ge forskare anledning att välja Sverige, med tydliga karriärvägar och säkra anställningar, säger Sofie Andersson, utredare inom forsknings- och utbildningspolitik på Naturvetarna. Sofie Andersson.

22

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

För att förhindra denna utveckling vill Vetenskapsrådet, som står bakom analysen, att staten inför ett samordnat karriärsystem inom högskolan. Forskarna ska bli upplysta om vilka typer av anställningar som finns och vad som krävs för att få dem. – Vetenskapsrådet är inne på helt rätt spår. Jag tror även att vi skulle behöva ändra vårt sätt att se på vad det innebär att hålla på med forskning. Jag har svårt att se att situationen inom högskolan skulle tolereras i någon annan bransch, säger Sofie Andersson. DAN I E LLE SJÖLU N D #

Ett samordnat karriärsystem kan vända strömmen.


5

FRÅG OR:

Hur ser framtiden ut efter Pfizers hot om uppköp? Jan-Olof Jacke, vd för Astra Zeneca AB, är övertygad om att företaget klarar sig utmärkt på egen hand. Nu ligger fokus på tre terapiområden.

1. Hur ser er strategi ut? – Vi har valt att fokusera på cancer, andningsvägar/ inflammation, hjärt-/kärl- och metabola sjukdomar. Neurovetenskap och infektion ingår också i vår portfölj, som är starkare än på länge. Vi vill till exempel hitta biomarkörer för att få en mer individanpassad behandling för bättre effekt och snabbare studier.

Jan-Olof Jacke.

2. Vilka anläggningar kommer ni satsa på? – Vi har koncentrerat forskningen till tre sajter: Mölndal, Gaithersburg och Cambridge. Vi är öppna för samarbeten och har väsentligt ökat andelen forskningsinvesteringar till externa parter. 3. Hur samarbetar ni? – Det ser lite olika ut i olika faser av projekt, men studieledningen finns alltid inom Astra Zeneca. Vi försöker kombinera en stark talangbas och forskning internt, och koppla ihop oss med akademi och små bioteknikbolag.   Vi har till exempel ett stort samarbete med Karolinska institutet där forskare från Astra Zeneca och KI jobbar ihop under ledning av en gemensam chef. Ny innovation sker fort och det är osannolikt att alla bra idéer föds innanför våra väggar.

4. Hur ser du på risken för braindrain? – Det finns en sådan risk och vi ser att kompetens försvinner från Sverige. Det behövs nya framgångsrika bolag som kan suga upp en del av resurserna. Men kompetens flyttar också in. Förra året rekryterade vi till exempel tvåhundra personer till Mölndal, varav hälften från andra länder. 5. Hur ska life science bli en framtidsbransch igen? – Det finns positiva tecken: det är attraktivt att flytta hit från andra länder och vi har ett bra samarbetsklimat mellan industri, sjukvård och akademi, vilket är svårt i många andra länder. Vi behöver bli ännu mer attraktiva för internationell toppkompetens och höja kvaliteten i vårt eget utbildningssystem. AN

Anläggningen i Mölndal är ett av de forskningscentra Astra Zeneca satsar på. Hit har man rekryterat ett stort antal topptalanger.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

23


Kvinnor behöver inte slå i glastaket på labbet Allt fler kvinnor forskar, men få gör karriär. Fortfarande är drygt sju av tio professorer män, och kvinnors forskning leder mer sällan till innovation. Men det finns de som går hela vägen med sin forskningsidé. TEXT

24

JOHAN JOELSSON

N A T U R V E TA R E

N R3 2015


R E P O R TA G E

>


R E P O R TA G E

A

ndelen kvinnor i branschen har ökat under de senaste tjugo åren, enligt tidskriften Natures specialnummer om kvinnor i biotech. Men när det kommer till akademiker som patenterar sina upptäckter eller startar företag är inte bilden lika ljus. Här är kvinnliga forskare ofta frånvarande. Någon som dock har tagit steget mot att kommersialisera sina forskningsidéer är Peetra Magnusson, docent vid Uppsala universitet. Tillsammans med sina medarbetare har hon utvecklat en uppfinning som bevarar kvaliteten på donerade organ fram till dess att transplantation sker. Under två år finansieras hennes projekt av BIO-X/Vinnova. Men Peetra Magnusson har inte alltid arbetat med tillämpad forskning. – Som doktorand tänkte jag inte så mycket på att nå ut till kliniken med mina resultat. När jag efter disputationen kom till Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi fick jag ett fokus bortom själva forskningsresultaten, närmare patienterna. B R I ST PÅ TRYGG H ET

Men det är alltså färre kvinnor än män som går hela vägen med sin forskningsidé. Under 2012 gjordes en studie i Sverige där man analyserade varför färre kvinnor söker projektmedel inom BIO-X, det innovationsstöd som Peetra Magnusson har fått. Studien baserades på intervjuer med fem kvinnliga forskare som bland annat angav de otrygga villkoren i forskningen som en förklaring till kvin-

26

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Våga ta steget! Kontakta en företagsinkubator och se vad de kan erbjuda. ”

nors underrepresentation. Just bristen på trygghet fick Susanna Tronnersjö, doktor i molekylär genetik att lämna universitetet efter många år. – När man är över fyrtio år och aldrig haft en fast anställning, då börjar man fundera över vad man håller på med, säger hon. Det förväntas att forskningen ska vara ett kall, men de osäkra karriärvägarna gör att det blir väldigt kortsiktigt och svårt att satsa helt. Vetenskapsrådet har i en analys tittat på hur forskarkarriären utvecklats för olika grupper, och kunde se att det tar längre tid för disputerade kvinnor att få fast anställning, som lektor eller professor, än vad det gör för män. FÖR LEGAD E MÖN STE R

Peetra Magnussons karriär inom universitetet har gått bra, men även hon håller delvis med de röster som framkom i undersökningen från 2012. – Forskarsamhället speglar samhället i stort, med förlegade mönster där män hjälper män och kvinnorna hamnar på efterkälken. Dock ser Peetra Magnusson positivt på sin egen ”karriär” inom innovationsfältet och som råd till kvinnliga forskare som vill ta sina upptäckter vidare säger hon: – Våga ta steget! Ta kontakt med en företagsinkubator och kolla vad de kan

erbjuda just dig. Att försöka nå ut med mina resultat har fått mig att se på min forskning på ett helt annat sätt. NÄR I NG S LIVET B E R I KAR

Någon som alltid haft lätt att nå ut med sin forskning är Emma Nehrenheim, docent i miljöteknik vid Mälardalens högskola och affärsutvecklare på ABB Power Generation. – Vår forskning inom processvattenrening har mycket finansiering från industrin, berättar hon. Kopplingen till näringslivet gör att Emma Nehrenheim lätt kan kommunicera sina forskningsresultat och och att hon trivs med att stanna på universitetet. Att vara kvinna i ett mansdominerat område har inte besvärat henne. – Visst kan jag känna av gamla strukturer som man inte kan få bukt med. Men jag ser också att det finns en efterfrågan på kvinnliga ledare i teknikbranschen, VAD ÄR EN FÖRETAGSINKUBATOR? Erbjuder rådgivning och stöd för framgångsrik affärsutveckling för idébärare, företagare, entreprenörer, forskare och tillväxtföretag som vill etablera sin idé på marknaden och utveckla sitt affärsmannaskap.


R E P O R TA G E

S KEV FÖR D E LN I NG

Det finns flera rapporter som bekräftar hennes observation. Carl Jacobsson, senior rådgivare på Vetenskapsrådet berättar att ju högre upp i karriärtrappan, desto skevare är fördelningen mellan kvinnor och män. Allra störst skillnad är det bland professorerna, med Carl Jacobsson. 24 procent kvinnor och 76 procent män. – Trots att fler kvinnor disputerar ökar inte antalet kvinnliga professorer på det sätt som man skulle kunna förvänta sig, säger han. Emma Nehrenheim konstaterar också att det det verkar som om kvinnor inom akademin tar mycket av det administrativt tunga arbetet medan männen får vara mer fria forskare. – Om man vill göra en akademisk karriär är det allra viktigaste att meritera sig. Och det gör man inte på möten och i samverkansgrupper. Det gäller att producera forskning, som kan mätas i publikationer och anslag! I en rapport från Vetenskapsrådet har man sett att kvinnor i högre utsträckning

60%

50%

40%

30%

20% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Forskare Forskarassistenter/meriteringsanställning Lektorer Professorer Doktorsexaminerade

Figur (från VRs rapport jämställdheten i vetenskapsrådets forskningsstöd 2011–2012 )

och jag känner mig väldigt välkommen på företagen vi samarbetar med. Däremot tycker Emma Nehrenheim att jämställdhetsarbetet går långsammare på universitetet. – Det sägs att det kommer bli fler kvinnliga professorer bara de unga kvinnorna har hunnit meritera sig, men det går så långsamt.

Andel kvinnor bland disputerade forskare och lärare inom högskolan samt bland dem som avlägger doktorsexamen, 1995-2012 (individer). Fördelningen kvinnor och män har blivit jämnare inom samtliga anställningskategorier; andelen kvinnor bland professorerna är dock liten (23 procent år 2012).

undervisar medan männen har sin tyngdpunkt inom forskningen, vilket styrker Emma Nehrenheims tes om att kvinnor inom akademin får ägna sig åt annat än att forska. Utöver att meritera sig tipsar Emma Nehrenheim om att etablera en bra relation med sina chefer och nätverk med andra på arbetsplatsen för att få råd och hjälp på vägen. NÄTVE R K TAR TI D

Även för Maria Jonsson, doktor i skogshushållning var nätverken något av det viktigaste i hennes arbete som forskare vid SLU. Under tiden på universitetet fick

hon tre barn och upplevde, utöver att man kommer efter med forskningen vid föräldraledighet, att det var svårt att upprätthålla de nödvändiga nätverken. – När man söker anslag och tjänster Maria Jonsson. får man ju dra av för föräldraledighet, men man tar inte med i beräkningen att det tar tid att återuppta alla professionella kontakter efter en ledighet. Efter fyrtio år med en föräldraförsäk-

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

27


R E P O R TA G E

ring där både mammor och pappor har möjlighet att vara föräldralediga, tar kvinnor fortfarande ut flest föräldradagar, 75 procent mot männens 25. Till slut bestämde sig Maria Jonsson för att lämna akademin och läser i dag till lärare.

Med tydliga karriärvägar skulle inte kvinnor behöva slå i glastaket

SVÅR M I LJÖ

Susanna Thörnqvist, doktor i organisk kemi, berättar hur bland annat föräldraledighet gjorde att hon hade svårt att identifiera sig med den akademiska miljön. – Jag upplevde att jag var långt ifrån den ideala doktoranden. Jag var över trettio år när jag började doktorera, och dessutom valde jag att skaffa två barn under tiden. Det kändes som om jag var bättre på annat än akademisk forskning, och jag hade inte riktigt det som krävdes. VARFÖR SÖKER INTE KVINNOR INNOVATIONSSTÖD? De kvinnliga forskarna i den svenska studien angav dessa olika förklaringar till kvinnors underrepresentation bland de sökande av BIO-X: • villkoren i forskningen är otryggare för kvinnor än för män • teknik och entreprenörskap uppfattas i högre grad som mäns intressen • kvinnor sorteras bort • få kvinnor finns på positioner som forskningsledare • mäns forskning värderas högre och får mer resurser • mansdominerade nätverk är inkörsport för män till kommersialisering • kvinnors ansvar att kombinera karriär med familj medverkar till att kvinnor sorteras bort

28

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Susanna Thörnqvist.

Efter disputationen valde hon att pröva sina vingar i industrin. På GE Healthcare hade hon en hel rad tillfälliga anställningar inom forskningen, innan hon fick en tillsvidaretjänst på mark-

nadsavdelningen. – Det var mest kvinnor som hoppade runt på de här temporära tjänsterna. Det kan vara så att många kvinnor är tåligare, de är tacksamma över att få jobba över huvud taget, medan männen drar om de blir erbjudna så dåliga förhållanden. Ändå började Susanna Thörnqvist nu känna glädjen i forskningen. Hon upplevde att hon passade bättre in på ett företag än på universitetet. – Här fick jag interagera med människor på ett helt annat sätt, klimatet passade mig helt enkelt bättre. NO MAN I S AN I S LAN D

Interaktioner med andra är något som även Anna Rising tycker är viktigt. Hon är en av de kvinnor som valt att stanna i akademin. Som docent i translationell medicin jobbar hon som forskarassistent vid KI och samverkanslektor på SLU. Allt sedan doktorandtiden har hon arbetat med att

framställa spindeltråd i labbet. Efter disputationen startade hon företaget Spiber Technologies tillsammans med några kollegor. Mellan 2008 och 2012 var hon vd för företaget, parallellt med tjänster på universitetet. – Jag gillade att verka i gränslandet mellan industrin och akademin, men det var också svårt att sitta på två stolar samtidigt. Nätverk har alltid varit centrala i hennes yrkesliv. – För mig har det varit väldigt viktigt att ha samarbetspartners som jag kan bolla idéer och problem med. Inom Anna Rising. akademin är det fortfarande lite förlegat, det finns en inställning att man vill ha de ensamma strebrarna, men jag tror inte att det är det mest effektiva sättet att bedriva forskning på. No man is an island. Eller i det här fallet ingen kvinna. För att få kvinnor och deras kompetenser att stanna på universiteten och våga satsa fullt ut borde den akademiska miljön vara mer interaktiv och framåtblickande. Med större anställningstrygghet och tydligare karriärvägar skulle kvinnor inte behöva slå i glastaket på labbet.


VETENSKAP

Här hittar vi källan till framtidens

bränslefabrik De är ett gissel på simturen heta sommardagar. Men nu kan cyanobakterierna komma till nytta och ingå i paletten av nya bränslen. Med solen som drivkraft. TEXT

N ATA L I E V O N D E R L E H R

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

29


VETENSKAP

Kolvar med gröna och grönblåa lösningar står på skakning i det ljusa rummet på Ångströmslaboratoriet i Uppsala. I en större behållare bubblar det. Det är cyanobakterier, som förr lite felaktigt kallades för blågröna alger eftersom de växer i vatten. – Men det är bakterier som använder sig av fotosyntes för att framställa energirika ämnen, förklarar Karin Stensjö. Hon är lektor i mikrobiell kemi vid Uppsala universitet och leder en forskningsgrupp som i samarbete med kollegor studerar hur man kan utnyttja cyanobakterierna för att framställa solbränsle, eller mer specifikt, vätgas, som är mycket energirikt och enbart ger vatten som avgas. B I LDAR VÄTGAS

Cyanobakterierna kan ta upp och använda koldioxid från luften för att framställa nya produkter, inte bara vätgas. Dessutom kan cyanobakterier fixera luftkväve, vilket gör att kvävegödsling inte behövs. Genom syntetisk biologi kan bakterierna potentiellt tillverka en hel rad nya produkter. Allt som behövs är vatten, koldioxid och solljus som driver fotosyntesen. – Det är egentligen bara fantasin som sätter gränsen. Den värdefulla produkt som vi är mest intresserade av just nu är

Karin Stensjö, lektor i mikrobiell kemi, studerar hur man kan utnyttja cyanobakterierna för att framställa solbränsle.

solbränsle och att bygga ett optimalt system för just det, säger Karin Stensjö. TR IXA M E D SYSTE M ET

Målet är att bygga en supercell som använder ”all” energi åt produktion av vätgas. För att kunna göra det måste Karin Stensjö och hennes kollegor först få en helhetsbild av hela cellen. Det får de med

hjälp av proteomik, en analys över cellens alla olika proteiners aktivitet. Proteinerna reglerar vad som händer i cellen, bland annat genom att styra genuttryck. En förståelse av cellens alla regleringssystem och kretslopp ger forskarna en idé om var någonstans de kan påverka bränsleproduktionen genom att stänga av, förstärka eller introducera någonting nytt.

Syntetisk biologi – legobygge för studenter Syntetisk biologi är ett relativt nytt forskningsområde inom biologi och teknik som kombinerar naturvetenskap och ingenjörskonst. Lite enkelt kan man säga att man sätter ihop gener för de egenskaper och processer som en organism ska ha, som ett legobygge. Denna konstruktion sätts sedan in i värdcellen, i det här fallet cyanobakterierna.

Generna som ska uttryckas regleras av så kallade promotorer. Genom att använda olika typer av promotorer kan man finjustera styrkan av genuttrycket. Karin Stensjö och hennes kollegor tar bland annat hjälp av studenter på grundutbildningen för att bygga och testa olika konstruktioner. Biologi och teknik förenas i lego.

30

N A T U R V E TA R E

N R3 2015


VETENSKAP

TAN KA SOLB RÄN S LE

Solbränsle – den fjärde generationen biobränsle 1:a generationen: från odlade växter

2:a generationen: biobränsle och gas

Hur och när det blir verklighet att tanka bilen med solbränsle vet Karin Stensjö inte. – Vi har visat att metoderna fungerar och framförallt har vi utvecklat gentekniska metoder som fungerar som en verktygslåda för det framtida arbetet. Vi forskare

kan utveckla principerna och konstruera det optimala systemet. Sedan är det dags för andra att ta vid. Det är många faktorer som spelar in, inte minst måste samhället vara redo för en grundläggande förändring. Vi är nog inte riktigt där än, men det kommer, avslutar Karin Stensjö. #

från avfall

3:e generationen: alger och cyanobakterier som använder solenergi

4:e generationen: användning av genteknik och syntetisk biologi för att optimera produktiviteten.

– Dels introducerar vi genetiska förändringar och dels helt nya syntesvägar, till exempel från växter eller andra organismer. Vi går helt enkelt ut och hämtar inspiration från livets alla delar och använder det för att bygga vår supercyanocell, förklarar Karin Stensjö. Viktiga egenskaper hos just en sådan cell är att den är robust, det vill säga att den inte spottar ut den nya genetiska informationen eller syntesvägen som den har fått, och att den själv överlever produktionen. – I ett optimalt system har man cyanobakterierna i en tank och kan tappa vätgas därifrån utan att det påverkar bakteriernas överlevnad och produktion. På så sätt blir systemet hållbart och mer kostnadseffektivt.

Full tank, tack!

Solbränsle framställs med hjälp av bakterier, solljus och vatten. Avgaserna består av vattenånga.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

31


Gräva guld i avloppet

4 200 ljusår

Platina, silver och guld är bara några av de värdefulla metaller som finns bland annat i mänsklig avföring. Det presenterade amerikanska forskare nyligen vid en stor internationell kongress. Forskarna har undersökt vad som finns i avloppen för att bättre kunna separera avfallet, dels för att kunna ta bort miljöfarliga metaller innan användning som gödsel, dels för att kunna återvinna värdefulla metaller.

Så långt bort ligger den massiva unga stjärnan W75N(B)-VLA2. En jämförelse av bilder tagna 1996 och 2014 visar vad som händer när en tung stjärna föds. 1996 var stjärnan en kompakt källa till en het, joniserad vind. 2014 hade vinden stöpts om till ett tydligt avlångt flöde. Chalmerastronomen Wouter Vlemmings var med när båda upptäckterna gjordes.

– Metaller finns överallt, i hårvårdsprodukter, rengöringsmedel och även i sockor för att förhindra dåligt lukt, på-

– Bubblan ligger inuti molnet av damm och gas som stjärnan har fötts ur, och den verkar vara utsträckt åt samma håll som magnetfält i molnet. Magnetfält verkar ha spelat en viktig roll när den här stjärnan började bildas för tusentals år sedan, förklarar han.

STUDIEN PUBLICERADES I DEN VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTEN SCIENCE.

Fett ska med fett fördrivas

Forskare vid Stockholms universitet har nu lyckats att få enskilda brunfettceller att dela

32

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Mer än näring.

majs blir till bilbränsle

Den avlånga formen beror troligen på att den joniserade vinden möter mindre motstånd vid polerna av magnetfältet. Den observerade utvecklingen stämmer överens med teoretiska modeller. Stjärnan W75N(B)-VLA2 uppskattas ha en massa på ungefär åtta gånger solens.

Människor och andra däggdjur har två sorters fettvävnad, den vita och den bruna. Den vita är den som anses vara ”fett” medan den bruna fettvävnaden har som uppgift att förbränna fett så att energin kan omvandlas exempelvis till värme. Människor med större mängd brunfettvävnad verkar ha en mindre risk att drabbas av fetma.

pekar Kathleen Smith, en av forskarna bakom studien. Alla dessa metaller hamnar i avloppet och nu utvecklar forskargruppen metoder för att rena fram dem. Metoderna liknar den kemiska processen som används för utvinning av metaller ur berg. NL

Vätgas kan till exempel användas för att driva bilar istället för bensin och kan produceras på olika sätt. Ett exempel är att utnyttja solenergi (se föregående uppslag), ett annat sätt är via biomassa. Forskare i USA har nu optimerat ett system för att utvinna vätgas från majs. En artificiell mix av enzymer bryter ner stjälkar och skal från majs genom sockerarten xylos. Under nedbrytningsprocessen frigörs energi som får vattenmolekylerna att splittras till syrgas och vätgas.

som blir över efter skörden. Enligt forskarna skulle en anläggning lika stor som en bensinstation räcka för den lokala produktionen av vätgas. Därmed blir kostnaderna mindre; produktionen och distributionen av vätgas skulle kunna skötas lokalt. STUDIEN HAR PUBLICERATS I TIDSKRIFTEN PNAS

Metoden använder sig av biomassa

på sig och växa i plastskålar i laboratoriet. – Från en enstaka cell har vi fått tusentals nya. Med tiden hoppas vi kunna utnyttja cellernas funktion för att hjälpa personer som har en benägenhet att utveckla fetma, säger Jan Nedergaard, professor vid Stockholms universitet. En tänkbar modell är att ta ut enstaka celler från en människa, odla upp dessa celler och sedan sätta tillbaka dem i samma person.

Skalet blir vätgas.

– Om vi aktiverar cellerna på passande sätt kan de förhoppningsvis hålla fetman i schack och därmed sänka risken för diabetes och många andra följdsjukdomar, påpekar Jan Nedergaard. Enligt honom är studien, som har publicerats i Nature Medicine, ett fascinerande exempel på hur nyfikenhetsdriven grundforskning kan bli till nytta.


VETENSKAP

N F RÅGA E TA R E N AT U R V E

Är det en bra idé att importera sopor? Det beror på att det har gjorts stora investeringar i så kallade roasterpannor för att producera varmvatten till fjärrvärmenäten. När detta började var det en utveckling från att lägga soporna på deponi till att se dem som en brännbar resurs. Men nu räcker inte våra egna sopor till och vi importerar för att få bränsle till pannorna. Det är ingen bra idé att importera sopor och transportera dem långa sträckor. De borde tas om hand i närområdet och dessutom inte förbrännas överhuvudtaget, utan ses som

en resurs att återvinna och få tillbaka till kretsloppet. Men jag tycker att vi ska vara stolta över våra fjärrvärmesystem, som är bra ur miljösynpunkt jämfört med om alla bränner själva. Det som behöver förändras är vad man matar pannorna med för att värma vattnet. Biobränsle är ett mer miljövänligt alternativ till sopor. ROBERT FALCK, FÖRFATTARE TILL BOKEN SMARTA SOPOR.

Tvål och vatten duger bra.

Vad är hemligheten bakom quinoa? Quinoa är ett alternativ till exempelvis ris, bulgur eller pasta. Kalorimässigt ligger quinoa i nivå med råris, strax under pasta och lite över bulgur. Även proteininnehållet är likvärdigt. Det som främst skiljer quinoa från fullkornsvarianterna av våra vanligaste kolhydratkällor är dess höga fiberinnehåll och lite högre fetthalt. Enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas innehåller hundra gram kokt quinoa sju gram fibrer. Råris innehåller endast två gram fibrer och fullkornsbulgur/pasta fyra gram (vi rekommenderas äta runt 25 gram fibrer per dag). Dessutom har quinoa ett högre innehåll av flera mineraler och vitaminer. Quinoa innehåller en halv till tre gånger så mycket kalium, magnesium och fosfor jämfört med ris, bulgur och pasta. Likaså innehåller qui-

Bör jag sprita händerna efter toalettbesök? I hemmamiljö räcker i de flesta fall handtvätt med tvål och vatten efter toalettbesök. Handsprit kan användas som komplement, exempelvis om man har sjuka personer i familjen. Handsprit används framförallt inom vården för att förhindra spridning av smitta mellan personer som är mer infektionskänsliga. Gott om vitaminer och mineraler.

noa många gånger mer av B-vitaminet folat och E-vitamin. Å andra sidan är innehållet av B-vitaminet niacin lägre i quinoa, och vad gäller C-vitamin kommer så gott som alla frön och sädesslag till korta jämfört med potatis. Olika kolhydratkällor innehåller olika sorters fibrer och fytokemikalier, vilka har olika typer av hälsoeffekter. KARIN JONSSON, DOKTORAND PÅ CHALMERS

Vad gäller den normala bakteriefloran så återhämtar sig bakteriefloran efter handdesinfektion. Vid överdriven hygien finns dock risk för uttorkning och hudsprickor som ökar risken för eksem och hudinfektioner. Det finns inga belägg för att handsprit skulle torka ut huden mer än tvål och vatten, snarare tvärtom eftersom den också innehåller glycerin som återfuktar huden. THOMAS ÅKERLUND, MIKROBIOLOG PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

33


KARRIÄR

I N S P I R AT Ö R E N

Fler naturvetare behövs i politiken Som minister kan biologen Per Bolund förändra samhället. Han menar att miljöfrågorna är centrala i all politik, allt från vad vi äter till var vi placerar våra pengar. Men det var Östersjön som väckte hans engagemang för miljön. TEXT

ANNA NORBERG

FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Per Bolund talar snabbt, men budskapet

är tydligt: det politiska engagemanget bottnar i kärlek. En kärlek till naturen som började i barndomen och som blev större ju mer han lärde sig. – Jag har vuxit upp med somrar i Stockholms skärgård, varit mycket ute i naturen och nära vattnet. Jag har på nära håll sett förändringarna i Östersjön med döda bottnar och övergödning, och hur miljögifter gör att man inte kan äta fisken som förr. Han tycker att den naturvetenskapliga kompetensen blir allt viktigare i en värld med begränsade resurser och ekosystem som är på väg att kollapsa. BÄTTR E B E S LUT

– Vi behöver miljöanpassa hela samhället. Och för att kunna skapa en hållbar värld behövs naturvetare på fler platser i samhället. Inte minst inom politiken, som i dag präglas av juridik, ekonomi och samhällsvetenskap. Vi behöver komplettera med ingenjörskonst och naturvetenskap för att ta bättre beslut för framtiden. Per Bolund valde att läsa biologi på grund av sitt naturintresse och en engagerad biologilärare på gymnasiet. Under utbildningen växte miljöintresset tillsammans med en oro för samhällets inriktning.

34

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Per Bolund cyklar till jobbet varje dag året runt. Under de tre senaste åren har han cyklat en sträcka som motsvarar ett kvarts varv runt jorden


Tips

till den som vill ge sig in i politiken

1. Just do it! Titta på vilka partier du tycker känns attraktiva. Det finns stort intresse och det är ganska lätt att komma in. Man behöver inte koka kaffe i flera år, utan får ganska snabbt vara med och påverka 2. Ha lite tålamod. Acceptera att du inte alltid får besluten dit du vill ha dem. Man kommer inte hela vägen i varje beslut. Gör så gott det går och försök komma så långt som möjligt. Det är viktigt att ha med sig att man inte får genomslag för hela sin vetenskapliga grund. Man behöver kompromissa, men till slut kan man nå fram till hållbar utveckling.

PAUS I FOR S KN I NG E N

– Jag började forska inom systemekologi för att jag ville förändra, men insåg att det behövs politiska beslut för att det ska hända något. Så jag tänkte att jag tar en paus i forskningen, tog med mig mina biologikunskaper och engagerade mig i kommunpolitiken. Han började arbeta med transportfrågor och med att förbättra för cykling och gående i stadsmiljö. Och fortsatte som politisk sakkunnig på Näringsdepartementet för att få ihop ett system för trängselskatten i Stockholm. – Jag tycker att jag har kunnat påverka miljön i alla mina politiska uppdrag. Det finns alltid en miljödimension, från lokala uppdrag till riksdagen och nu som minister i regeringen. Till exempel frågor om hållbar konsumtion, och att en bra avkastning på finansmarknaden förutsätter ett miljöansvar. MÅNGA STEG

Han tycker att hans akademiska utbildning har ett stort värde i arbetet. För att ta in vetenskapliga data, att kunna hantera stora informationsmängder, gallra och se vilka fakta som är relevanta för att fatta beslut. Men han har ofta upplevt att det kan vara svårt att komma in med en

vetenskaplig utgångspunkt i politiken. Vetenskapen krockar ofta med politiken, där allt är förhandlingsbart. – Politik handlar hela tiden om att ta steg i rätt riktning. Även om man inte når fram i varje diskussion kan man efter tillräckligt många komma fram till beslut som ger en hållbar samhällsutveckling. FLE R NATU RVETAR E

Varför är det då så få naturvetare i politiken? Per Bolund ser två delförklaringar. Det ena är att väljarna har haft en bild av ett samhälle utan resurs- och miljöbegränsningar och inte sett att kompetensen behövs. – Sedan ligger det nog i utbildningssystemet, som har en tydlig prägel på forskning inom det egna området. Jag saknade till exempel en diskussion om politiska konsekvenser när jag läste biologlinjen. Han tror att det är viktigt att ta in politiska dimensioner. Läser man grundläggande botanik kan man till exempel prata om hur den biologiska mångfalden påverkas av politiska beslut. – Jag hoppas att fler naturvetare ger sig in i politiken. Det är spännande och roligt och de behövs!

P E R B O LU N D

Utbildning: Biologlinjen, inriktning på marinbiologi och miljövård. Arbete: Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister. Inspireras av: Mina barn. Jag har haft stor glädje av frisk natur och miljö att vara ute i på ledig tid; det värdet vill jag lämna över till mina barn. Det gör att jag orkar jobba lite till. Ogillar: Stillasittande, aktivitet är bättre än passivitet i nästan alla fall. Familj: Sambo (kulturvetare) och tre barn. Bästa miljötips: Börja med enkla förändringar i vardagen som att köpa ekologisk mat om du har möjlighet eller till exempel välja miljömärkt el. Gör en ledig dag: Försöker ta mig ut i naturen, i Stockholm finns fantastiska naturområden nära stan.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

35


MAN UALE N

Övervinn rädslan för rampljuset Social fobi är ett vanligt hinder i arbetslivet. Med enkla knep går det SARA-MARA / S ÖD E R B E R G AG E NTU R att hålla rädslan i schack. M A R G A R E T H A E L D H T E XT

Rädsla att hålla tal. Ångest inför möten, konferenser och kurser på jobbet. En av tio lider av social fobi. För många kan den sätta krokben för karriären.

– Överdriven blygsel eller social fobi bottnar i en psykisk låsning som ofta är förknippad med vissa situationer. Många tycker det är jobbigt att tala inför andra, trots att det är arbetskamrater man känner väl, säger Maria Farm, kbt-terapeut och psykolog. LAD DAT M E D S KAM

Få vill tala öppet om känslorna. Att erkänna eller visa sig rädd för möten och samvaro med andra kan vara laddat med skam. Allrahelst i dagens arbetsliv där social kompetens anses vara en av de viktigaste egenskaperna för att lyckas. – Att behöva tala med chefen, kollegor eller på formella tillställningar kan trigga igång rädslan. Det jobbiga är att andra ska se din rädsla och förstå att du känner dig osäker och otrygg, säger Maria Farm. Om man tackar nej till möten och undviker kurser för att slippa prata, har man utvecklat strategier för att undvika obehagliga situationer. – Det kan kännas skönt på kort sikt men i längden leder det bara till att man

36

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

I L L U S T R AT I O N

KBT-ÖVNINGAR Fråga dig själv: • När uppstår rädslan? • Hur påverkar den livet? • Vad undviker du att göra? • Vilka situationer triggar igång rädslan?

fortsätter vara rädd. Man backar istället för att gå framåt, isolerar sig och kan bli nedstämd, säger Maria Farm. Social fobi betyder att man är rädd för att göra saker där man får uppmärksamhet och blir bedömd. Man ställer höga krav på sig själv att göra ”rätt” och känner skam, oro, rädsla eller ångest för att göra bort sig. – Den hindrar dig från att vara närvarande i nuet. Istället är du upptagen med att hela tiden känna efter hur andra reagerar på dig och hur du mår och reagerar, säger Maria Farm. KBT G E R R E SU LTAT

Med hjälp av kognitiv beteendeterapi kan man lära sig leva med de problem man har. Omfattande forskning visar att KBT är den behandling som ger bäst resultat vid social fobi. Man börjar med att kart-

lägga rädslan och gå igenom problemen och vad man vill förändra. – Social fobi kan bottna i en dålig självbild eller att man grubblar över sin egen förmåga. Ofta finns det en psykologisk förklaring. Man har upplevt obehag som man förknippar med vissa situationer som sedan blivit ”laddade”. Man kanske blivit retad eller utsatt för mobbning, säger Maria Farm. JOB BA I S MÅ STEG

KBT-metoden fokuserar till stor del på övningar, på egen hand i vardagen, men också tillsammans med en terapeut, antingen enskilt eller i grupp. Man börjar med att sätta upp mål som fokuserar på hur man vill att livet ska se ut och vilka situationer man skulle vilja hantera. De flesta upptäcker att ångesten går över om man inte flyr från den. Det gäller att jobba i små steg och successivt öka svårighetsgraden. - Ofta får man en ny mer accepterande syn på sig själv. Vad tänker du själv om andra som visar osäkerhet? Inte tycker du att de är sämre människor? Många tycker tvärtom, att det är en rätt charmerande egenskap som visar att man har känslor. #


KARRIÄR

7

STEG TI LL FÖ R ÄN D R I N G

1. Tänk ut ett scenario och känn efter hur det skulle kännas om det värsta skulle inträffa. 2. Utmana dig själv i lagom takt. Sätt upp realistiska mål och belöna dig när du uppnår dem, betrakta varje litet delmål som en seger. 3. Har du för höga mål finns risken att du känner dig miss-

lyckad om det inte fungerar. Om du har svårt att prata inför en stor grupp, börja med fikarummet istället för en stor konferens.

5. Allt handlar om att du reagerar på vad du säger till dig själv. Rädsla är ofta irrationell och det är vanligt att en fobi hänger ihop med andra rädslor.

4. Det är en otrolig kick att klara något man inte tror sig om. Ofta ger det positiva ringar på vattnet och mod att göra andra saker som tidigare känts svåra, som att söka jobb man vill ha.

6. Peppa dig genom att söka upp personer som ger dig stöd. Kanske finns det andra som delar din rädsla på jobbet där ni kan stötta varandra, eller en stöttande partner?

7. Det går att komma tillrätta med rädslor på egen hand. Det bästa är om man vågar anförtro och diskutera sin rädsla med en coach, mentor eller vän, det kan betyda mycket att våga lufta sina rädslor med andra.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

37


KARRIÄR

25 000 kronor Taket i a-kassan höjs till 25 000 kronor den 7 september i år om regeringen får igenom sin vårbudget i riksdagen. Det ger en högsta ersättning på 20 000 kronor per månad under de 100 första dagarna. I dag ligger den på 14 960 kronor. Från dag 101 blir högsta ersättningen 16 720 kronor per månad. Den ersättningen gäller också för arbetslösa som är sjuka. Den lägsta ersättningen, det så kallade grundbeloppet, höjs från 7 040 kronor per månad till 8030 kronor per månad. För medlemmar i Naturvetarna som uppfyller villkoren i a-kassan och som har varit medlem i förbundet under minst ett år har som regel rätt till inkomstförsäkring. Den ger 80 procent i ersättning av hela inkomsten upp till 80 000 kronor per månad, under knappt ett halvår. LEL

Guide för chefer om att sätta lön Att sätta lön är en grannlaga uppgift för chefer. Rätt använd är lönesättningen ett viktigt verktyg i styrningen av verksamheten. Utmaningen är bland annat premiera medarbetarnas prestation, kompetens och ansvar för att uppnå bästa resultat för helheten. Nu finns hjälp att få. Saco har tagit fram en guide för chefer när de ska sätta lön. För att löneprocessen ska fungera behövs bland annat: 1. Tydliga lönekriterier med koppling till verksamhetens mål. 2. Chefen måste själv uppfatta mål och kriterier som relevanta och meningsfulla. 3. Chefen behöver ha mandat att sätta lön och få stöd från sin chef och HR. 4. Att lönebildningen integreras i planering och budget. Ladda ner guiden på www.saco.se, där finns också en film som visar hur lönesättning kan gå till. LEL

”Omstart” visar vägen till svensk arbetsmarknad På ”Omstart” kan den som har examen från ett annat land få information om sitt yrke och sin utbildning i Sverige. Invandrade akademiker får tips på hur man kan bli bättre på svenska eller få hjälp med att söka arbetstillstånd eller validering av kompetens i form av betyg eller andra intyg. En femtedel av alla med högre utbildning i Sverige är födda utomlands. De är i högre grad arbetslösa eller har arbeten som är under sina kvalifikationer, än akademiker som är födda i Sverige, enligt Saco som står bakom ”Omstart”. DAN I E LLE SJÖLU N D

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Har jag rätt till lönehöjning när jag är föräldraledig? Jag har varit föräldraledig det senaste året. Nu har jag fått veta att mitt lönepåslag i år inte blir så stort av den anledningen. Kan chefen agera så? Föräldraledighetslagen anger mycket tydligt att föräldralediga inte får särbehandlas i löneprocessen, så det är inte tillåtet att ge ett lågt lönepåslag med det argument som din chef har använt. Det statliga löneavtalet (RALS) säger att

38

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

arbetsgivaren och den lokala Saco-S-föreningen ska ta ställning till hur man ska sätta lönen för de som tillfälligt inte arbetar, till exempel föräldralediga. Min erfarenhet är att det finns två vanliga lösningar. Antingen sneglar man på revisionen närmast före föräldraledigheten och antar att prestationer och resultat skulle ha fortsatt att utvecklas på samma sätt om den anställda varit i arbete, och ger lönepåslag motsvarande det från tidigare år. Alternativt låter man föräldralediga följa en ”normal löneutveckling på arbetsplatsen”, och gör ett påslag motsvarande det pro-

centuella medelvärdet vid årets revision. Min rekommendation är att du kontaktar den lokala Saco-S-föreningen och beskriver din situation. De behöver få reda på eventuella brister i löneprocessen så att dessa kan tas upp med arbetsgivaren. Inför den dialogen behöver de också ta reda på om det du beskriver enbart förekommer på den enhet där du jobbar, eller om det genomsyrar hela organisationen. ERIK ALLARD, OMBUDSMAN PÅ NATURVETARNA


KARRIÄR

PÅ N Y T T J O B B

Martin gick från konsult till chef Utmaningen för Martin Berntsen är att hitta nya sätt för Markaryds kommun att jobba på. Han lämnade den tillfälliga tjänsten som miljökonsult och blev miljö- och byggchef.

Vad gör du på jobbet? – Jag är enhetschef, vilket innebär att jag är ansvarig för verksamheten och sex anställda inom plan- och bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelstillsyn. Vi arbetar bland annat för att minimera risker för människors hälsa och för miljön samt bedriver tillsyn av lagar och regler. Hur hade det sett ut utan er? – Då hade människor utsatts för större miljöoch hälsoskyddsrisker i sin vardag. Det handlar om allt från boendemiljö och livsmedelssäkerhet till möjligheten att bedriva en effektiv samhällsplanering. Varför fick just du jobbet? – Jag hade rätt kompetens och rätt bakgrund. Det är ett brett uppdrag då det innefattar både miljö och bygg, men jag har arbetat med dessa frågor tidigare, inom både offentlig och privat sektor, vilket har gett mig en bra grund.

Martin Berntsen.

Hur känns det att gå från konsult till chef?

– Det känns bra. Tidigare hade jag en tillfällig anställning genom ett bemanningsföretag men jag ville ha en fast tjänst. Jag har varit chef tidigare och det trivdes jag med. Det är en väldigt stor omställning att gå från det ena till det andra, men det här är samtidigt mycket roligare. Vad blir den största utmaningen? – Det blir att lyckas med att omorganisera och rekrytera, då flera har valt att lämna oss för nya utmaningar samt gått i pension. Att lyckas med det utan att det påverkar invånarna i kommunen på ett negativt sätt, i form av till exempel långa väntetider, blir en utmaning. Vilka är de viktigaste egenskaperna hos en chef? – Att vara tydlig, konsekvent, stöttande och uppmuntrande. Råd till andra som vill ta steget upp? – Mina råd är att kämpa på, inte tappa sugen och inte ha för bråttom. DAN I E LLE SJÖLU N D

F L E R PÅ N Y T T J O B B Elina Abrahamsson Nytt jobb: Application specialist på Cellavision AB i Lund. Tidigare jobb: Klinisk Kemi i Karlshamn. Utbildning: Biomedicinsk analytiker.

SÅ HAR DU OCK NYTT JOBB?

Christina Classon Nytt jobb: Laboratorieingenjör på Olink Bioscience. Tidigare jobb: Forskningsingenjör vid Uppsala universitet. Utbildning: Magisterexamen i molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Caroline Hagström Nytt jobb: Chef för miljöskyddsförvaltningen i Alingsås kommun. Tidigare jobb: Miljö- och byggchef i Vara kommun. Utbildning: Miljövetenskap vid Mittuniversitetet.

Susanne Jacobsen Nytt jobb: Regulatory ecotoxicologist på Agchem Project Consulting i York, Storbritannien. Tidigare jobb: Registration specialist på Agrolab i Eslöv. Utbildning: Biologi vid Lunds universitet.

I tidningen och på webben lyfter vi naturvetare som tagit ett nytt steg i karriären. Tipsa om ditt nya jobb på www.naturvetarna.se/nytt-jobb

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

39


KARRIÄR

Varför driva eget? Här är de främsta skälen till att anställda lämnar tryggheten och startar eget. 1. Jag ville göra något mer meningsfullt. 2. Jag kom inte vidare i karriären i min tidigare anställning. 3. Det fanns inga utmaningar kvar på min tidigare arbetsplats. 4. Det var inte tillräckligt kul på mitt tidigare jobb. 5. Någon erbjöd mig att vara med och driva företag. Källa: Visma

Bra tips till nystartade – gratis Goda råd behöver inte vara dyra. Stiftelsen Nyföretagarcentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning till nystartade företag över hela landet. Du får råd om din affärsidé, budget, marknadsföring och annat som kan vara bra att få koll på inför starten.

Affärsplanen är själva grunden i ditt företag. Ett bra tips är att använda det verktyg som finns online, där du själv bygger affärsplanen. Behöver du rådgivning tar du hjälp av Nyföretagarcentrum utan kostnad.

Säkra affärerna med bra avtal Visste du att du som företagarmedlem i Naturvetarna kan få hjälp att via webben skriva avtal med uppdragsgivare. Det sker inom ramen för Naturvetarnas samarbete med Avtal 24. Som företagarmedlem får du: • Skriva företagsavtal, äktenskapsförord och testamente på avtal24.se kostnadsfritt. Behöver du hjälp av jurist betalar du halva ordinarie priset. • 30 minuters kostnadsfri inledande rådgivning över telefon. • 20 procents rabatt på övriga avtal.

F Ö R E TA G A R F R Å G A N

Får jag ta med kunder till mitt nya företag? Jag har precis startat eget och funderar på om jag kan använda kundkontakter hos min tidigare arbetsgivare? Eller måste det gå en viss tid efter att jag slutade där? Anställda som tar med sig information om företaget till en konkurrent kan ställa till med stor skada för sin tidigare arbetsgivare. Därför tar allt fler företag det säkra före det osäkra och skriver in en klausul i anställningskontraktet – en så kallad kon-

40

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

kurrensklausul. Den förbjuder den anställde att börja jobba hos en konkurrent eller starta egen konkurrerande verksamhet, under en period efter anställningens slut. Tiden varierar, men sträcker sig sällan längre än två år. För den inskränkningen som en konkurrensklausul innebär måste arbetsgivaren kompensera arbetstagaren för inkomstbortfall. Notera att förbudet inte gäller för arbetstagare som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Dessa klausuler är endast giltiga om de är skäliga. Det finns en praxis om vad en konkurrensklausul kan innehålla för att anses vara skälig. Denna bygger på en överenskommelse mellan arbetsmark-

nadens parter och på en rad domslut i Arbetsdomstolen. Oavsett om du har en konkurrensklausul eller inte, får du aldrig ta med dig faktiska kundlistor eller prislistor till ett konkurrerande företag. Det kan vara ett brott mot lagen om företagshemligheter. Den lagen gäller alla.

PANTEA AN SAR I

Ombudsman för företagare på Naturvetarna


MITT JOBB

G U N I LLA LU N D H Trädgårdsarkitekt på Ulriksdals slottsträdgård. Utbildning: Trädgårdsmästarutbildning och konstvetenskap.

Färgpennor: I olika tjocklekar, färger och material. De svarta tuschpennorna används för att förstärka vissa linjer, vilket ger en variation till ritningarna. Med färgpennorna färglägger hon färdiga ritningar. Det kan också göras, eller förstärkas, i datorn.

Passaren: Bra att ha för

Tejp: Underlättar i arbetet

att rita större cirklar, när cirkelfigurerna är för små.

om man vill att ritningarna ska ligga stilla och inte glida runt på bordet.

Böcker: Ger inspiration och nya idéer till växter som ska finnas med i en trädgård och hur de ska placeras. En utmaning är att få trädgården att blomma under hela säsongen, från den tidiga vårens krokus och vintergäck till höstens rosenskära och kärleksört.

Blyertspennan: Är

Skallinjal: Rätta mått är

själva grunden till att jobbet blir gjort. Man skissar allt med den och blir det fel går det alltid att sudda bort.

Mobilen: Ringer hela tiden, oftast är det kundmöten som ska bokas in. Då åker hon till trädgårdar och planerar hur de ska se ut. Gunilla tar också bilder på trädgårdarna med mobilen, som hon sedan använder när hon ska skissa ritningarna.

bland det viktigaste med det här jobbet. Tack vare den triangulära formen kan skallinjalen visa sex olika skalor.

Ljusbord: Kan ändras i ljusgrad vilket är bra när Gunilla skissar originalritningen, en hög ljusgrad gör att hon ser igenom skisspappret och lättare kan rita av.

Cirkelfigurer: Är till för att rita alla sorters böjningar, till exempel olika växter eller dammar.

Ritning: Först görs en idéskiss över en trädgård och sedan en slutritning, som skannas in i datorn där arbetet fortsätter.

TE XT OCH F OTO: DAN I E LLE S J ÖLU N D

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

41


KARRIÄR

CHEF

När laget går före jaget De flesta teamen når aldrig upp till sin fulla potential. Många tar sig inte genom konfliktfasen, utan trillar tillbaka till den trevliga fikastämningen. Men det finns metoder för att komma vidare och bli effektiva team. L A R S - E R I K L I L J E BÄC K T E XT

V

isste du att gäss som flyger i grupp kommer 70 procent längre än gäss som flyger på egen hand? Kacklet är inget vanligt kackel, utan ett sätt att peppa varandra och fråga hur man mår. Efter den inledningen hade ledarskapscoachen och författaren Bengt Kallenberg fångat sin publik, ett femtiotal chefer i fackförbunBengt Kallenberg den Naturvetarna och DIK. Laget framför jaget var temat och titeln på hans nya bok, som han presenterade på Leadership Friday i mars. Som civilingenjör och ett förflutet i IT-branschen är boken fylld med praktiska tips och guider till hur man lyckas med konststycket att skapa effektiva team. Storleken har betydelse, där det optimala teamet har mellan sex och åtta medlemmar.

42

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

– Är man fler blir det för många relationer att hålla ordning på, vilket gör att gruppen tappar styrfart. I den andra änden med för få deltagare blir den samlade kompetensen mindre och perspektiven färre, liksom idéerna, säger Bengt Kallenberg. TYD LIGA MÅL OCH GODA R E LATION E R

kommer in så backar gruppen och går tillbaka till första stadiet, där det handlar om att skapa trygghet och tillhörighet. Hur gör man för att veta i vilken fas gruppen befinner sig? – Börja med att skapa en gemensam

Gäss som flyger i grupp kommer 70 procent längre än gäss som flyger på egen hand

Han skiljer på grupp och team. Gruppen har inget uttalat mål, mer än att träffas och trivas, och skapa goda relationer och tillit. Skillnaden är att teamet också har en uppgift att lösa och ett mål att uppnå. – Det perfekta teamet har lika stora delar av tydliga mål och goda relationer med tillit och högt i tak. Vägen dit är lång och de flesta kommer inte längre än till andra fasen som kännetecknas av ifrågasättande och konflikter, vilket innebär att teamet aldrig når sin fulla potential. Han beskriver det som att ett teams fokus går från relationer till att klara uppgiften. Men så fort en ny person

målbild och förståelse för målet, och sedan är det bra om alla får kunskap om hur en grupps utveckling fungerar. Tänk på att ledarens roll förändras under resans gång, där ansvar och initiativ lämnas över succesivt till medlemmarna i takt med att teamet utvecklas. D RA NYTTA AV OLI KH ETE R NA

För att hamna rätt i ledarskapet av en ny grupp är det viktigt att vara tydlig med mål och förväntningar, liksom att involvera medlemmarna och få dem att känna ansvar, menar Bengt Kallenberg.


KARRIÄR

Vet alla vart vi är på väg? För att hamna rätt i ledarskapet av en ny grupp är det viktigt att vara tydlig med mål och förväntningar.

Det gäller också att dra nytta av olikheterna i en grupp. Om alla är drivande så finns risken att besluten inte blir analyserade, eller om alla vänder på varje sten och aldrig kommer till skott. Andra är sociala och inspirerande, och en tredje är mer stabil och söker trygghet. – Dra nytta av olikheterna och ta reda på vilka profiler som finns i gruppen. Det kan man göra med en beteendeprofilanalys, som det finns verktyg för. Då får man svar på gruppens snittvärde på drivkrafter, allt från de som söker självförverkligande till de som vill ha makt och inflytande. KOM ÖVE R E N S OM VÄR D E R I NGAR

Ett sätt att komma överens om vilka värderingar som ska råda är att var och en tänker ut fyra ord som gruppen ska ha

som rättesnöre. Orden stöts och blöts medarbetarna emellan, gärna två och två. – Det blir spännande diskussioner, där vissa strider för sina ord, medan andra är mer kompromissvilliga. Processen ska utmynna i att alla kan vara överens om fyra värderingsord. Det finns också övningar för att få veta vilken konfliktstil man har. Ena ytterligheten är den som aldrig ger sig och är inställd på kamp. I den andra änden finns de som anpassar sig och är undfallande. – Någonstans mittemellan hamnar de flesta svenskarna. De är kompromissvilliga och samverkar för att nå bra resultat. Att ta reda på konfliktstilar är ett sätt att ta sig igenom den jobbiga andra fasen, där man bråkar mer än fikar.

STE G TI LL D ET P E R F E KTA TEAM ET 1. Avkänning, etablering, beroende, osäkerhet, tillhörighet. 2. Konflikt, opposition, motberoende, rollsökning, ifrågasättande. 3. Tillit, samarbete, oberoende, struktur, samverkan, behagligt. 4. Effektivitet, samhörighet, prestation, ”esprit”, flow, arbete, (ev stagnation). 5. Avslut, upplösning.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

43


KARRIÄR

TRÄNA PÅ FE E D BACK

Ännu ett tips är att träna på feedback och jobba vidare med gruppen för att nå nästa fas som kännetecknas av högre effektivitet, där chefen coachar och delar ut ansvar. Chefens roll blir mer att jobba strategiskt och långsiktigt. – Här är gruppen mindre sårbar för konflikter som kommer att uppstå, men de går att hantera. Hur vet man att man är i fjärde och ultimata fasen? – Teamet har flow och laget går före jaget. Gruppen levererar och man presterar på topp, säger Bengt Kallenberg. Kanske så mycket som 70 procent bättre än vad medlemmarna skulle prestera var och en för sig, spekulerar jag. #

Vad tar du med dig? Niklas Lundberg, jägmästare och affärsutvecklingsansvarig på NAI Swefa – Insikten att hela tiden jobba med att kombinera uppdraget och målet med att skapa goda relationer i teamet. Att hitta balansen mellan jag och laget är en del i grupputvecklingen. Jag fick verktyg för att bland annat reflektera över vilka drivkrafter det finns i en grupp.

Anna uddén, toxikolog och projektledare på PRA Health Sciences – Den här timmen gav mig flera handfasta råd och var inspirerande. Jag leder ofta virtuella projekt som spänner över hela världen. Nyttig påminnelse om att inte ge upp när man hamnar i konfliktfasen. Den är oundviklig och något man måste ta sig igenom. En framgångsfaktor är att vara coachande och rådgivande som chef.

CHEFSFR ÅGAN

Hur ska jag hantera styrelsen? Jag har fått arbete som högsta chef på en ideell organisation. Själva jobbet är toppen, men jag har problem med styrelsen som lägger sig i den operativa verksamheten, allt från medarbetares löner till enskilda budgetposter. Hur kan jag få en ändring på detta? Det är ett problem som tyvärr inte är ovanligt i ideella organisationer då styrelseledamöter ofta har ett stort personligt engagemang för verksamheten, vilket kan vara en fördel om de inser sin roll. Men här blir det en sammanblandning av rollerna och i slutändan kan det drabba verksamheten negativt, precis som du beskriver.

44

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Ett tips kan vara att se hur man har löst rollfördelningen i ett aktiebolag. Där regleras vd-rollen genom aktiebolagslagen och man har ofta en styrelseinstruktion som reglera förhållande mellan styrelse och vd. Hur en styrelseinstruktion kan se ut hittar du på webben. I det här fallet är mitt förslag att du och styrelsen gemensamt tar fram en styrelseinstruktion, där ni klargör rollerna. En lösning kan vara att ta hjälp av någon utifrån och anordna en styrelseutbildning. Det är den högsta chefen som leder verksamheten, medan styrelsen anger inriktning och förutsättningarna för att driva verksamheten. Det är också styrelsen som tillsätter och avsätter den högsta chefen. Den positionen omfattas inte av lagen om anställningsskydd, utan det skall framgå

av anställningsavtalet vad som gäller om styrelsen avsätter dig. På Naturvetarnas hemsida för chefer finns mallar för hur ett sådant avtal kan se ut.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer på Naturvetarna


AEA informErAr nr 2 2015

Omstart för EmEliE 25 år gammal fick Emelie Zetterblom beskedet om sin hjärntumör. Hon tvingades både tänka och starta om för att komma tillbaka till livet.

Ungdomsarbetslösheten Sanningen bakom de höga siffrorna Katarina Bengtson Ekström: Var är ungdomarna i a-kassan?


Arbetsvillkor För att kvalificera dig för a-kassa ska du klara ett arbetsvillkor. Det innebär att du, i första hand, under det senaste året ska ha arbetat minst sex månader. Varje månad måste innehålla minst 80 arbetade timmar för att räknas. Ring oss om du vill veta mer.

@

AEA informerar som e-post Vill du att vi skickar dig AEA informerar elektroniskt? Anmäl dig på www.aea.se/anmäl

Viljestyrkan – Emelies MEDLEMSPORTRÄTTET. Emelie Zetterbloms liv var fyllt av studier, resor,

pojkvän och framtidsdrömmar när bromsen slog till och det tog tvärstopp. Läkarna hade upptäckt en tumör i hjärnan, stor som en mandarin. Allt fick sättas på hold. I dag, tre år senare, är hon på banan igen. TexT och foTo: Ann SvAlAnder

En vit vårsol lyser på konfektyrfabrikens tegelfasad i Skarpnäck och skapar vassa skuggor, inne i lokalerna ger lysrören ett mer utslätat ljus som drar åt grönt. Det luktar svagt sött och syrligt och ett fint stärkelsedamm fäster vid svarta byxor. Emelie är klädd i muslintunn pappersrock och ”duschmössa” över den mörka pagen. Hemtamt rör hon sig mellan staplarna av gröna och blå plastbackar med sega råttor, gröna grodor och röda hjärtan när hon guidar genom Aromas produktionsprocess. Den kan hon, i detalj. – Jag rycker in överallt där det behövs, men huvuduppgiften är att kontrollera att kvaliteten håller en jämn nivå. Till hjälp har jag ett referensarkiv av prover. Testar vi till exempel en ny typ av gelatin kan jag gå in och jämföra och direkt avgöra om det håller måttet eller inte. Tuff väg för Emelie Emelie är högskoleingenjör med inriktning på just produktion, så även om hon formellt arbetstränar fortfarande så är det på heltid och med uppgifter som ligger nära det hon är utbildad för. Men vägen tillbaka har varit tuff. Egentligen finns det inget före och efter, Emelie är född med sin tumör. Den har vuxit därinne hela tiden – långsamt – mitt i hjärnan vid synnervskorset, det är bara det att hon inte vetat om den. Efter grundskolan hemma i Solna valde Emelie naturvetenskaplig linje på gymnasiet, med inriktning räddningstjänst: – Jag tänkte bli läkare, det var planen.

Tips

1. Våga tro på ett bra men annorlunda liv och yrke. 2. Se möjligheterna, anta utmaningar och tro på dig själv. 3. Jämför dig inte med andra. Du är unik.

Men Emelie kände sig skoltrött efter nian, nu var hon inte bäst i klassen längre. – Läkarlinjen kunde jag glömma, betygen räckte inte. Så jag drog till Sälen och blev skidlärare i stället. Här träffade hon Erik och hösten därpå reste de iväg till Kanada och var sitt nytt skidlärarjobb. – Vi kom hem igen våren 2008 och då var det dags att börja plugga. Emelie sökte sig till civilingenjörsprogrammet i Luleå för att läsa teknisk design, en femårig utbildning, med inriktning på produktion. – Samspelet människa/maskin intresserar mig. Men på tredje året tappade hon styrfart. – Jag tog ett studieuppehåll på våren 2011. Jag behövde rensa huvudet. Efter en tid med skiftjobb som linjeoperatör på SSAB åkte Emelie till Clarkson University i USA som utbytesstudent. – Den hösten började någonting föränd-

ras i mig, jag kände det, en rastlöshet. Jag vaknade alltid med huvudvärk. Och synfältet krympte, jag såg inte var jag satte fötterna. Mina kursare märkte det, min familj förstod att något var allvarligt fel, jag blev allt mer dingding i mina skypesamtal hem. Vid terminsslutet kom mamma och hämtade hem mig till Stockholm. Fick börja om från början En magnetröntgen gav besked: Ett craniopharyngiom bildat av ”felprogrammerade” stamceller, en godartad men farligt placerad tumör, nästan fem centimeter stor. Emelie opererades i mars 2012. Och ännu en gång tio veckor senare. – Det var den fjärde juni och jag hade bestämt mig, till midsommar skulle jag hem! Hon grejade det. Med samma okuvliga livsvilja har Emelie jobbat sig tillbaka de tre åren sedan dess; alla basfärdigheter har hon fått lära om, från att gå och prata till att laga mat. – Och hitta tillbaka till mig själv, vem jag är, inte minst. Det har känts frustrerande ibland, man vill ju gå fortare fram, men jag har fått jättemycket stöd. Emelie var inställd på att fullfölja sina studier men bestämde sig för att sadla om till högskoleingenjör. – Då fattades bara ett examensarbete. Det blev nog lite överarbetat faktiskt, men jag ville åstadkomma något jag vara riktigt nöjd med! Nu är Emelies mål ett fast jobb där hon själv och hennes kunskaper uppskattas. – Och så ska jag bli av med den övervikt på 40 kilo som hjärntumören orsakat.


Enligt det officiella arbetslöshetsmåttet (SCB) var totalt 153 000 personer arbetslösa i åldern 15 – 24.

Ungdomsarbetslösheten Arbetslösheten är högre för ungdomar än för resten av befolkningen. Men det finns många sätt att mäta den. Den officiella siffran för 2014 var 22,9 procent och i den gruppen räknas också de som studerar och vill jobba in. Läs mer i Arbetslöshetsrapporten som du kan beställa på aea.se.

51 % Arbetslösa 78 000 ungdomar 92 % Betraktar sig som studerand nde 69 000 ungdom omar

49 % Arbetslösa och heltidsstuderande 75 000 ungdomar

5 % Betraktar sig om arbettssökand nde e 4 000 ungdomar

3 % Övriga

2 000 ungdomar

trumfkort Mina sidor I vintras hade vi en period med prestandaproblem i a-kassornas gemensamma e-tjänst Mina sidor. Men sedan mitten av mars är tjänsten stabil och det enda som behövs för att logga in är e-legitimation. Vi tar förstås fortfarande emot idéer på hur tjänsten kan bli bättre. Mejla dina förslag till info@aea.se.

Emelie Zetterblom Ålder: 28 Bor: Årsta Familj: Mamma, pappa, bror Intressen: Friluftsliv och skidåkning, baka, sy, måla, dreja och skulptera i lera Favoritgodis: Salta grodor

Kort om Akademikernas a-kassa 2014 Vi betalade ut 1 206 383 000 kronor till 28 431 personer. Vi tog in 712 407 000 kronor i medlemsavgifter som tillsammans med arbetsgivaravgifter finansierar a-kassornas utbetalningar. Vi tog emot nästa 170 000 telefonsamtal och besvarade 30 000 mejl.


Tips

1

2 3 4 5

riskerar du att bli arbetslös eller är du redan utan jobb? Berätta för din omgivning att du söker nytt jobb och be dem tipsa om var du kan söka – 45 procent av alla jobb förmedlas genom kontakter. vässa din ansökan – varför ska en arbetsgivare anställa just dig? Beskriv vem du är, vad du kan och vad du vill på ett sådant sätt att man förstår varför du passar för jobbet. Ta hjälp av tipsen på arbetsförmedlingen.se och be personer i din omgivning att läsa och ge tips på hur du kan utvecklas. kontakta oss! Vi hjälper dig med din ansökan om ersättning och berättar hur mycket du kan få. När du vet hur det blir med pengarna kan du fokusera på ditt jobbsökande. anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag eftersom du inte kan anmäla dig retroaktivt. Vi har normalt korta handläggningstider, så du kan räkna med beslut från oss några dagar efter att vi har alla uppgifter som behövs för din ansökan. Har du andra arbetslöshetsförsäkringar t.ex. inkomstförsäkring via ditt förbund.? Ta reda på villkor och hur du ansöker. Lycka till!

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

A-kassorna blir kvar – men var är ungdomarna? • A-kassorna ska även fortsättningsvis administrera arbetslöshetsförsäkringen. • Försäkringen kommer även i framtiden att ha en obligatorisk och en frivillig del. • Principen om att man ska klara ett arbetsvillkor för att kvalificera sig för ersättning blir kvar. Det är något av det man kommit fram till i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som i mars publicerade sina förslag efter fem års utredningsarbete. Jag delar förstås utredningens uppfattning om att sättet som försäkringen administreras på idag är effektivt och positivt för medlemmarna. Just eftersom vi är en medlemsorganisation har vi större möjligheter att anpassa information och rutiner efter våra medlemsgrupper. Hos oss på Akademikernas a-kassa är tillströmningen god och vi har nu 680 000 medlemmar. Men när jag följer utvecklingen av medlemskapen i a-kassorna blir jag fundersam. För om man tittar på de ungdomar, 18–24 år, som var arbetslösa och anmälda på arbetsförmedlingen 2014 var det bara 27 procent av dem som var medlemmar i någon a-kassa. Motsvarande siffra 2005 var 59 procent. Fler intressanta uppgifter hittar du i vår sjätte Arbetslöshetsrapport som vi lanserar i mitten av maj. Arbetslösheten i vår a-kassa är den lägsta på länge, 1,3 procent, men det är 20 procent som någon gång varit arbetslösa under medlemstiden. Konsekvenserna av att ha varit arbetslös och hur man hanterar glappet i sitt CV ska vi diskutera i Almedalen och under hösten. Mejla mig därför gärna dina egna erfarenheter på glappet@aea.se.

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63


Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KAlENdER Boka in vårens afterworks, seminarier och kurser! Nedan ser du några av Naturvetarnas aktiviteter. Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

Vå r E N S a KT i V i T E T E r

H öSTE N S aKTiViTETE r

6/5 Agenda för hälsa och välstånd

3/9 Sista dag att lämna in motion till

Stockholm

Naturvetarnas kongress

6/5 Ny som chef Umeå 6/5 Inspirationsdag företagare Umeå 7/5 Kurs för arbetsmiljöombud Stockholm 7/5 AW Carpe Jobbum - Fånga jobbet! Linköping

8/5 Leadership Friday Göteborg

12/9 Geologins dag Flera platser i Sverige

1/10 Löneprocessen Stockholm 5-9/10 UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap Vaxholm 8-9/10 Mod att leda – chefskonferens Stockholm

bum Carpe Job ETAR NA NATU RV [fånga jobbet]

med

Naturvetare

na jobb! som älskar si

naturvetare k berättar några På varje afterwor h hur de oc ut tt rriärväg se om hur deras ka as, mingla er pir ins dig t rätt. Lå gjort för att hitta e. andra naturvetar och nätverka med

etarna.se/ www.naturv m carpejobbu

Mace Speakers ledarskapsdagar

13-14/10 Facklig grundkurs

Tre tillfällen Lyssna på Sveriges mest fram-

dag Stockholm

kommun- och landstingssektor Stockholm

18-22/5 UGL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap Vaxholm

20-21/10 Facklig grundkurs

stående företagsledare och experter och lär av deras erfarenheter. Ta del av de bästa verktygen och få ny inspiration. Lars-Johan Jarnheimer, Göran Persson och Eva Hamilton är några av tarlarna. 500 kr rabatt för medlemmar. Läs mer på www.naturvetarna. se/kalender

8/5 Mace Speakers inspirations-

20-21/5 Facklig grundkurs kommun- och landstingssektor Stockholm

21/5 AW Carpe Jobbum - Fånga jobbet! Göteborg

22/5 Chefsfredag Göteborg 24/5 Sista dag att rösta på ombud till Naturvetarnas kongress

24/5 Driva eget-dagen Stockholm 29/5 Chefsfredag Stockholm

privat sektor Stockholm

22/10 Förhandlingsutbildning Stockholm 13-14/11 Naturvetarnas kongress Stockholm

18/11 Mace Speakers ledarskapsdagar Göteborg

Utvecklande kurser

25-26/11 Facklig grundkurs

Är du förtroendevald? Du har flera möj-

statlig sektor Stockholm

1/12 Utbildning för arbetsmiljöombud Stockholm

dagar Stockholm

8/12 Mace Speakers ledarskapsdagar Malmö

8/6 Akademikerkompetens Halmstad

8/12 Fackligt ledarskap Stockholm

29/5 Mace Speakers ledarskaps-

lighet till kompetensutveckling. Våra kurser är utformade för att stödja dig i ditt viktiga uppdrag på arbetsplatsen. Du finner både baskurser och fördjupningskurser. Kurstillfällena ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. www.naturvetarna.se/Fortroendevald/ Utbildning/

Läs mer på www.naturvetarna.se/Kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

37

N A T U R V E TA R E

N R7 2014

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

49


KARRIÄR

STUDENT

Kompetens du inte visste att du hade Kunskap i all ära, men det är lika mycket din generella kompetens och dina personliga egenskaper som efterfrågas i arbetslivet. Att lösa problem, analysera, lära nytt och leda projekt har naturvetare med sig i bagaget från utbildningen. TEXT

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Har du tänkt på att en akademisk utbildning ger så mycket mer än själva sakkunskapen? Inte minst naturvetare har en generell kompetens som är användbar inom en mängd områden. – Kunskap omsätts snabbt, det som var eftertraktat för bara några år sedan kan vara föråldrat i dag. Därför är förmågan att söka och ta till sig ny kunskap guld värd i arbetsMarita Teräs. livet, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna. Naturvetare tränas i att lösa problem och att ur stora informationsmängder sovra och plocka ut essensen.

  – Det är inte bara matematiker som lär sig att göra analyser, utan det är något av ett signum för naturvetare. Det kan till

50

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

exempel handla om att använda historiska data för att förutse framtiden. En förmåga som bland annat kommer till nytta för omvärldsanalytiker. Detsamma gäller det vetenskapliga och kritiska förhållningssättet. Sanningar är inte alltid absoluta, utan omprövas hela tiden. VAN ATT PLAN E RA

Som naturvetare är man också van att planera sin tid och sitt arbete. Alla vet hur det går om man spar tentapluggandet till kvällen innan.   – Inför tentor och labbarbete, liksom fältarbete måste man lägga upp en plan. Precis så fungerar det i arbetslivet.   Men är inte naturvetare smala i sin kompetens? Man liksom nördar in sig inom ett specifikt område.   – Nej, jag skulle säga tvärtom. De flesta naturvetare är breda i sina intressen och drivs ofta av en nyfikenhet. Många har en bred allmänbildning i politik, kul-

tur, ekonomi och samhällsvetenskap. Något annat är en myt. FÖR KLARA FÖR AN D RA

Däremot är inte alla naturvetare så duktiga på att förklara sitt specialområde för dem som inte är experter.   – Under utbildningen tränas man i att kommunicera, men ofta för de redan insatta. Därför är det en bra idé för till exempel en fysiker att förklara sitt område för en samhällsvetare.   Den akademiska miljön berikar, spontana diskussioner som uppstår med både andra studenter, lärare och forskare.   – Det utvecklar dig som person. Ta vara på den möjligheten. Arbetsgivare är sällan oroliga för att du inte kan ditt specialområde. Minst lika viktigt är hur du är som person. TRÄNA PÅ ATT LE DA

Marita Teräs påminner om att de flesta


Har du gjort hemläxan och inventerat din kompetens? Fundera på vad plugget ger mer än själva faktakunskaperna.

akademiker blir duktiga i språk. Både föreläsningar och kurslitteratur är på engelska. Och andelen utländska studenter är hög på många utbildningar, vilket också ger inblickar i andra kulturer. Men ledarskap är väl knappast naturvetares starkaste gren? – Många blir ledare i arbetslivet. Även om de inte tränas specifikt i ledarskap så jobbar man mycket i grupp, precis som arbetslivet. En del är naturliga ledare som ofta får rollen som spindeln i nätet. Hon ger rådet att växla roller i arbetsgrupperna så att fler får chansen att träna som ledare. Att vidga sin kompetens är också ett sätt att stärka sina aktier på arbetsmarknaden. – Det kan handla om allt från juridik och kvalitetssäkring till IT och affärsmannaskap, säger Marita Teräs, som själv är biolog i botten. #

Vad ger studierna dig? Amanda Norberg, studerar biologi första året vid Linköpings universitet

– Hittills har det mest handlat om verklig kunskap, som växter och djur. Det blev en aha-upplevelse på tågresan där jag kände igen träden och kopplade dem till olika biotoper. Vilka kompetenser utvecklar du? – Att lösa problem på ett vetenskapligt sätt, liksom att skriva rapporter. I det ligger att vrida och vända på biologiska frågor. Kurslitteraturen är på engelska, och även en del undervisning.

Marcus Bäcklund, kemikandidat vid Linköpings universitet

– Helheten, där det naturvetenskapliga synsättet går som en röd tråd, i allt från att lösa problem till att analysera. Jag gick en kurs i projektledning, men den gav tyvärr inte så mycket. Desto mer har jag lärt mig om projektledning och att jobba i grupp genom mitt studentfackliga arbete i olika utskott. Vad tar du med dig ämnesmässigt? – Labbvana och att hantera kemikalier, det har satt sig i ryggmärgen. Nu är målet att läsa nanokemi i Lund. Det verkar spännande och är en teknik med oanade möjligheter.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

51


Gästkrönika

Räknestugan som är öppen för alla En helt vanlig höstkväll befann jag mig i en stad i Mellansverige där Mattecentrum driver en räknestuga i miljonprogramsområdets skola.

På plats den här kvällen var ett par volontärer och ett tiotal ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern som satt i smågrupper och samtalade på olika språk. Och där satt lite överraskande en svensk medelålders kvinna. Mitt i livet var hon på väg att byta spår och läste därför upp betyg i ett par gymnasiekurser i matte på distans. Men hon hade ingen att resonera med kring mattetalen. Nu hade hon letat upp oss, klivit in i en skolsal på kvällen och här fick hon och alla de andra eleverna samma förutsättningar för lära sig mer. Precis så vill vi att Mattecentrum ska vara. Det uppstår en speciell värme i räknestugan när elever och volontärer möts, trots att de kanske kommer från helt olika världar. Skratten, den där gnistan i ögonen när eleven kommer till en insikt och stoltheten hos volontären när hen lyckas förklara något som eleven inte förstått tidigare. Det är väldigt fint.

52

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Mattecentrum driver i dag räknestugor i 28 städer över hela Sverige, varje vecka. Räknestugorna är gratis och de bemannas av volontärer som till vardags är ingenjörer, matematiker och naturvetare. Volontärerna ställer upp utan ersättning och gör det för att det är roligt. Och för att det är viktigt. Grundläggande kunskaper i matematik är nämligen en demokratisk rättighet. Alla behöver någon gång ta stora beslut om sin ekonomi, en tar ett banklån till exempel, och då är det viktigt att kunna räkna på konsekvenserna. Och ju mer kunskap i matte, desto större möjligheter öppnas i framtiden för eleven.

Rasmus Ornstein,

verksamhetschef på Mattecentrum

Om vår verksamhet kan attrahera olika människor och att alla känner sig trygga att våga be om hjälp, då har vi lyckats. Med vårt arbete vill vi jämna ut de strukturella skillnaderna i kunskapsinhämtningen. Mattecentrum ersätter inte skolans utbildning. Däremot kan vi ta rollen av en förälder eller en bekant som hjälper till med pluggandet. Alla har inte någon att bolla med och fråga saker, eller har någon som kan hjälpa en att tänka annorlunda. För att plugga matte behövs ungefär samma saker, oavsett hur gammal du är eller vilket språk du snackar med dina kompisar på. Alla behöver träna för att bli duktiga. Har du någon att snacka med går det lättare. Och då kan matte bli riktigt kul. Och det är precis det som vi vill hjälpa till med. Har du lust att bli volontär? Kika gärna in på www.mattecentrum.se. Dina kunskaper kan göra stor nytta.


edlemmar För dig och 250.000 m och priser ge dig bät tre villkor Gruppförsäkringar kan i facket! d me är du – tack vare att Se hur det fungerar på: kring.se ww w.akademikerforsa

Konsten att ta fram rätt försäkringar

Som akademiker har du särskilda försäkringsbehov. Vi har kunskapen att ta fram lösningar som möter dem. Vi kan din bransch, vet hur ditt kollektivavtal bör kompletteras och ser till att du får en rimlig premie. Inget trolleri, bara ett jobb baserat på kunskap.


S PA N A R I N

V AT T E N Ö V E R H U V U D E T

Hajar på Djurgården Skulle du vara sugen på att klättra ner i en kloak, vandra i en varm och fuktig regnskog eller titta på hajar? Det kan du göra på den tropiska havsutställningen på Aquaria, på Djurgården i Stockholm. Utställningen består av ett akvarium med ett 40tal olika arter, två manetakvarium och ett hajakvarium med en tunnelgång. Akvarierna innehåller arter som lysmaneter, bambuhaj, svartfenad revhaj och komulerockor. Andra hajutställningar finns på Kolmården utanför Norrköping och i Fjärilshuset i Solna. DAN I E LLE S J ÖLU N D N AT U R L I G T V I S

Koppla av i lustgården När du vistas ute i naturen minskar risken för att insjukna i stressrelaterad psykisk ohälsa. Patrik Grahn, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, har formulerat åtta punkter som tilltalar människors grundläggande behov. Ju fler av dessa punkter som återfinns i naturen, desto fler människor tilltalar den. Punkterna ”rofylldhet”, ”rymd”, ”lustgården”

och ”vildhet” har bäst inverkan på förebyggandet av stress. De innebär bland annat att man kan höra naturens egna ljud, att man kan njuta och att det finns fascinerande naturobjekt. Att ha nära till områden med ovanstående punkter ökar människors motionsvanor, och de har bland annat varit till hjälp vid planering av skolgårdar och parker. DAN I E LLE S J ÖLU N D

HETT TIPS

G RÖNAR E PÅ ALLA SI DOR Röd oka, störbönor, minipattison, jicama. Grönsaker jag aldrig har hört talas om. Boken Grönsakslexikon av Nina Westerlind med flera, gör dig till expert på alla sorters grönsaker, hur de tillagas, förvaras, odlas och mycket mer. Visste du till exempel att det finns en avokadosort som heter Bacon, att lykopen i tomater tros minska risken för vissa cancerformer eller att den hetaste chilisorten, Naga Jolokia, har uppmätts till 1 041 427 grader på scoville-skalan (jämfört med vanlig paprika som ligger runt noll och jalapeño som ligger på 3000-4000 grader)? DAN I E LLE S J ÖLU N D

54

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Christina Enfjäll i Lima vann utlottningen av boken Vithajen.

Poddradio Lyssna på vetenskap – Vi gör 20-minuterspoddar där vi berättar om vetenskapliga rön, intervjuar forskare och besöker forskningsinstitutioner. Vi vill ha kunskap i fokus, snarare än eget tyckande, säger Natalie von der Lehr. Hon har startat podden RadioScience tillsammans med Lisa Beste. De är båda skrivande vetenskapsjournalister och tycker att det behövs en svensk podcast om vetenskap och forskning. Naturvetarna samarbetar med RadioScience för att lyfta vetenskapsfrågor och naturvetenskap i en ny kanal och till en ny publik. Första avsnittet, från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, finns på www. radioscience.se. AN


Planetens herre och ekosystemets skräck På 70 000 år har människan gått från att vara ett djur bland andra, till att odla jorden, tämja djuren och till slut överskrida sina egna biologiska begräsningar. Yuval Noah Hararis bok Sapiens släpptes nyligen på svenska. Ett svart bokomslag med ett fingeravtryck, författarens allvarliga ansikte och en boktitel som förpliktigar: Sapiens En kort historik över mänskligheten. Det känns som en tung bok. Den börjar med Big bang, men går snabbt vidare via andra människoarter till Homo sapiens så kallade kognitiva revolution för 70 000 år sedan. – Innan dess var vi ett obetydligt djur, men då inträffade något som gör att vi i dag styr på planeten. Vi utvecklade vår förmåga att skapa och tro på fiktion, säger författaren och historikern Yuval Noah Harari.

Chans att vinna

SCH I M PAN S H I M LE N

Detta är den röda tråden, hur vår fantasi och vilka berättelser vi tror på formar vår historia. Yuval Noah Harari talar om hur detta gör att ett stort antal människor kan komma överens om gemensamma lagar och samarbeta. – Det här gör oss unika. Du kan aldrig få en schimpans att göra något genom att lova att han ska komma till schimpanshimlen och äta massor av bananer när han dör. Och du kan inte få hundratals schimpanser att samarbeta. Författaren har en ganska vid definition av fiktion. Att till exempel stater, pengar, mänskliga rättigheter, gudar, företag och konst alla är baserade på en berättelse. Han säger att alla konflikter handlar om att vi tror på olika saker. Inte om mat eller territorium.

Yuval Noah Harari

Vill du ha ett eget exemplar av Sapiens? Vi lottar ut boken bland dem som hör av sig till redaktion@naturvetarna.se och svarar på: ”Därför läser jag Naturvetare.” Skriv Sapiens i ämnesraden.

CYBORGTE KN I K

Sapiens berättar människans historia via utvecklingen inom jordbruk och vetenskap. Författarens beskriver hur framstegen har påverkat oss och vår omgivning. Han spekulerar även i hur framtiden kan se ut med biologisk ingenjörskonst och cyborgteknik. Och avslutar med hur människans ökande makt över naturen försämrar för andra arter i ekosystemet. Och för oss själva. VETE N S KAP

Boken visar sig vara relativt lättläst och underhållande. Språket flyter och förfat-

taren bjuder på dramatik, humor och en skepsis till om vår utveckling verkligen går åt rätt håll. Yuval Noah Harari är historiker, men använder kunskap från flera vetenskapliga områden, som evolutionsbiologi, psykologi, teologi, genetik, filosofi och antropologi. Även om det finns exempel från många olika källor är detta ingen opartisk faktabok. Författaren tycks vilja få läsaren att fundera och ifrågasätta. Och jag tycker att man kan skymta hans egna åsikter genom vad han väljer att berätta och hur han gör det. AN

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

55


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Sifferlösa avtal vinner i Skåne I Region Skåne fungerar de sifferlösa avtalen som regel bra. Förra året höjde naturvetare sina löner med i genomsnitt 3,2 procent, medan det totala utfallet blev 2,5 procent. Naturvetarföreningen har en

bra dialog med arbetsgivaren i Region Skåne Men tillämpningen av sifferlösa avtal fungerar inte alltid. – Det finns vissa Barnabas Kolumban. chefer som inte är vana vid det och inte följer avtalet. Det ska vi rätta till, säger

Barnabas Kolumban, ordförande i båda naturvetarföreningarna i regionen. Där jobbar närmare 400 naturvetare. Dessa är bland annat sjukhusfysiker, sjukhuskemister, dietister, miljöhandläggare och biomedicinska analytiker, som Barnabas Kolumban själv. Vad tycker medlemmarna?

– De flesta är positiva, även om missnöje förekommer. De har vi en dialog med. Vi hade ett bra medlemsmöte med företrädare från Naturvetarna som klargjorde löneprocessen. Tanken är att alla ska ha lönesamtal, med närmaste chef som också har mandat att sätta lön. – På så sätt kan alla påverka sin egen lön, som är kopplad till resultat, ansvar och kompetens. De som inte blir nöjda ger vi

rådet att göra en långsiktig plan, där det framgår vad individen behöver göra för att kunna höja sin lön på sikt. Däremot är det svårare att påverka det totala löneutrymmet. – I dagsläget har vi inte inflytande över budgetprocessen i regionen. Vi hoppas att vi blir inbjudna och får delta i den diskussionen. Han förklarar att de jobbar hårt för att höja lönerna för alla naturvetare. – De har ofta nyckelpositioner och ska prioriteras. Det bar frukt förra året, då den genomsnittliga lönehöjningen för alla anställda hamnade på 2,5 procent. Naturvetare höjde sina löner med i genomsnitt 3,2 procent. Barnabas Kolumban räknar med ett liknande påslag i år. LEL

Naturvetarna och arbetsgivaren Region Skåne är överens om hur löneprocessen ska gå till. Det mesta talar för att sifferlösa avtal är här för att stanna.

56

N A T U R V E TA R E

N R3 2015


SÅ TYCKER ARBETSGIVAREN: – Sifferrlösa avtal fungerar bra. Vi hade ett givande möte med Naturvetarna där vi var överens om hur löneprocessen ska gå till, säger Gösta Rehnstam, förhandlingschef i Region Skåne. Han menar att sifferlösa avtal är här för att stanna. – Det är viktigt att med lönesättningen kunna påverka och stödja den önskade styrningen av verksamheten. Det handlar om allt från jämställdhet till rekrytering, och att kunna behålla personal. Även om naturvetare är en viktig grupp så är de en liten del, runt 350 av totalt 33 000 anställda inom regionen. – Vissa grupper som biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker är svåra att rekrytera. Och där blir lönen ett verktyg för att attrahera de yrkesgrupperna. Går det att påverka det totala löneutrymmet?

– Den chansen finns i överläggningar på regionnivå där jag och representanter från de stora förvaltningarna finns med. Han understryker betydelsen av att cheferna utbildas i hur löneprocessen ska fungera. I det ligger att alla medarbetare har lönesamtal. Ditt bästa råd till andra arbetsgivare?

– Våga differentiera lönerna, både mellan individer och enheter. Det är också viktigt att ha klart för sig vad man vill som arbetsgivare, säger Gösta Rehnstam. LEL

LÖNAR DET SIG MED SIFFERLÖSA AVTAL? Ja, det tycker Naturvetarna, som menar att det ger möjlighet till högre löner för naturvetare och andra akademiker. Vi frågar Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetare, hur det hänger ihop. Varför vill Naturvetarna ha sifferlösa avtal?

– En siffra blir ofta ett tak i stället för golv och pressar ihop lönestrukturen. Lönerna ska Kristofer Jervinge. sättas lokalt på arbetsplatsen och kopplas till företagets eller organisationens resultat. Ett företag som går bra har större möjlighet att ge högre lön. Hur mäter man resultat i stat och kommun?

– Det kan handla om effektivisering, kundnöjdhet och måluppfyllelse. Lokala förtroendevalda har en viktig roll att skapa större löneutrymme. Det gäller att på ett tidigt stadium försöka påverka budgetprocessen. Är budgeten redan lagd kan det vara möjligt att omfördela mellan olika utgiftsposter och lägga mer pengar på löner och mindre på något annat. I båda fallen måste man ha väl underbyggda argument.

Varför gynnas naturvetare av sifferlösa avtal?

– Med sin kompetens bidrar de som regel mer än andra till att utveckla verksamheten och förbättra resultatet. Det så kallade märket, som parterna inom industrin sätter, är samma för alla. Det innebär bland annat att LO-kollektivet får samma lönehöjningar som akademiker, med liten lönespridning som följd. Vi menar att det ska löna sig med utbildning. Men märket ger i alla fall garantier om lönehöjning. Varför ta bort det?

– Ja, men lönestrukturen blir sammanpressad och alla får ungefär lika mycket, oberoende resultat och prestation. Vi menar att individens prestation, kompetens och ansvar ska speglas i lönekuvertet. Det blir en sporre för de anställda att göra ett bra jobb och utveckla både sig själva och arbetsplatsen. Märket förutsätter att branscher och företag går i takt och har ungefär samma lönsamhet. Så fungerar det inte. Finns det bevis för att sifferlösa avtal är bättre?

– Vår egen statistik från förra året visar att lönehöjningarna inom kommunen blev större än märket. Inom de områdena tilllämpas sifferlösa avtal. Hur är trenden?

– Enligt uppgifter från Medlingsinstitutet är det allt fler avtal på arbetsmarknaden som blir sifferlösa eftersom det gynnar verksamheten. LEL

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

57


Spännande jobb väntar matematiker Telia Sonera, SEB, FRA och olika försäkringsbolag var där. På en arbetsmarknadsdag vid Stockholms universitet fick studenterna smakprov på vilka jobb som väntar.

Naturvetarna var också på plats och gav studenterna karriärråd. De van-

ligaste titlarna för matematiker i arbetslivet är aktuarie, biostatistiker och analytiker. En nyckelkompetens som flera föreläsare framhöll var förmågan att kunna förklara sitt specialområde för dem som inte är experter. LEL

Så tyckte studenterna:

4

BRA SATSNINGAR I VÅRBUDGETEN

1. A-kassa. Redan i höst höjs taket i a-kassan till 25 000 kronor i månaden under de första 100 ersättningsdagarna. 2. Arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket gör en satsning på att förbättra tillsynen, med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Det innebär att fler arbetsmiljöinspektörer kan anställas. 3. Forskning och utbildning. SLU får en kassaförstärkning efter flera år på bantningskur. Satsningar görs också på klinisk behandlingsforskning för att stärka life science.

Martin Lundfall, kandidatexamen i vår

Shuhna Zhang, läser första terminen

– Inspirerande att få höra om de olika karriärspåren. Till exempel var det intressant att lyssna på matematikern från FRA, Försvarets radaranstalt. Ett problem för mig är att vetenskapen hålls hemlig där.

– Värdefullt att få information om möjligheter i arbetslivet. Innan visste jag inte alls vad jag skulle bli. Nu vet jag att det finns många olika karriärvägar.

Vilket är ditt drömjobb? – Jag vill jobba med den nya block kodteknologin, som är ett programspråk. Valutan bit coin bygger på samma teknologi. På vägen dit hoppas jag på att bli utbytesstudent i Tyskland.

58

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

Vad vill du jobba med? – Jag ser en framtid inom matematikens värld. Nu är det kurser som gäller och jag har inte bestämt mig för inriktning.

4. Miljö och klimat. Kemikalieinspektionens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag till år 2020 förlängs. Miljöövervakningen, främst miljögifter till hav och vatten, förstärks och lokala och regionala klimat- och energistrategier ska verkställas, vilket borde kräva en hel del naturvetenskaplig kompetens. Frida Lawenius


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Nya på Naturvetarna

snabba

med Årets dietist 2015

Josefine Jerlström Lokalföreningsrekryterare, bildar och stöttar Akademikerföreningar på företag inom life science, kemibranschen, skogsindustrin, jord- och skogsbruk. Utbildning: Agronom – husdjur, examen 2014. Familj: Sambo med Dennis som driver eget företag inom jakt- och viltvård. Tre hundar och en katt. Gör en ledig lördag: Långpromenad med hundarna, följt av en härlig brunch med min sambo. Jobb i eget företag som rådgivare mot slakterier. Sedan äntligen tid för en sväng på stan med tjejerna. På kvällen blir det vildsvinsjakt och mysmiddag med min familj. Avrundar dagen med en rolig film och massa popcorn.

Anna Centerdal Ombudsman på kommunal sektor. Utbildning: Retorikkonsultprogrammet och Medie- och kommunikationsvetenskap samt kurser i arbetsrätt. Familj: Sambo med Felix och en och annan dammråtta. Gör du en ledig lördag: Sover länge och låter vädret bestämma resten av dagen. Det kan bli film eller seriemaraton under filten i soffan, en springtur i skogen, bokläsning i solen på balkongen, ett biobesök. En god middag i trevligt sällskap.

3 S NAB BA 1. Vad driver dig i jobbet?

– Att träffa nya människor. Mitt hjärta slår dubbla slag när jag känner att det jag jobbar med gör skillnad för andra. Därför är det här jobbet helt perfekt för mig. 2. Ditt bästa karriärtips?

2. Ditt bästa lönetips?

– Jobba med det du brinner för. Följ din magkänsla och sök de jobb som du verkligen vill ha och inte bara sådana som din yrkesgrupp normalt arbetar med. Var envis och ge inte upp.

Kom förberedd till lönesamtalet och fokusera på det du presterat, utgå från dina mål och hur du lyckats uppnå dessa. Jämför dig inte med andra utan fokusera på dig själv och det du bidrar till verksamheten. Lönesamtalet är ett sätt för dig att visa arbetsgivaren vad du åstadkommit i ditt arbete.

1. Vad driver dig i jobbet?

3. Boktips? – Make Waves av Patti Johnson. Läser den just nu och den handlar om hur man kan förändra sitt liv genom att följa den ”våg”som man är bäst på. Jättebra bok som inspirerar och ger nya perspektiv på livet.

Lena Ljungkrona-Falk

1. Hur känns det att bli utnämnd till årets dietist?

– Overkligt men väldigt hedrande, omtumlande och kul! Det enda tråkiga är att den utredning som kommer att ligga till grund för de nya dietisttjänsterna inom primärvården i Västra Götaland har blivit försenad. Om politikerna håller vad de lovar, med minst en dietist per 60 000 invånare, kommer det att medföra minst 1012 nya tjänster. 2. Vilka frågor brinner du för?

– Jag tycker det är jättekul med arbetsrätt, att få gräva ner sig och hitta ett svar och en lösning. Brinner för att kunna hjälpa medlemmar och att hitta en lösning på deras problem, gärna en som gynnar båda parter. I en förhandling får jag användning för min utbildning i retorik vilket jag tycker är väldigt roligt.

3 SNABBA

Lena LjungkronaFalk kämpar för en jämlik vård och tillgång till kostbehandling.

3. Boktips? – Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg.

– Att få förståelse för att mat omfattar många aspekter av livet, att nyttig mat kan se olika ut för olika personer i olika skeden i livet. Utifrån den vetenskapliga grunden är det mitt jobb att som dietist individualisera och plocka ihop det så att det blir så bra som möjligt för den patient som jag har framför mig. Jag vill också avdramatisera rädslor kring mat som finns i dag och skapa förståelse för att det går att kombinera njutning med något som också är hälsosamt utan för mycket pekpinnar. 3. Hur ser framtiden ut för dietister?

– Förhoppningsvis ser den ljusare ut än på länge. Tyvärr finns det fortfarande för många kompetenta kollegor som har varit tvungna att ha flera olika jobb för att man till exempel bara har fått en deltidstjänst. Det behövs fler dietisttjänster i hela landet. Min förhoppning är att vi kommer att vara en del av ”bärarna” av Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. På sikt hoppas jag att det kommer att förbättra folkhälsan. Danielle Sjölund

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

59


P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

”Man aldrig blir fullärd i det här yrket.” Behöver man locka fler personer till yrket?

Anna Kellin är kassör i Sveriges Cytodiagnostiker. Vid årsskiftet blev de en professionsförening inom Naturvetarna. Sedan flera år arbetar föreningen och Naturvetarna för att cytodiagnostiker ska få en yrkeslegitimation.

Behovet av cytodiagnostiker är stort idag. Om fler än biomedicinska analytiker vore behöriga att söka skulle fler lockas till yrket. Genom att erbjuda fortbildning inom yrket kan man öka den diagnostiska kompetensen, vilket ökar möjligheten att kunna påverka sin lön.

Vad kommer ni att göra i professionsföreningen?

Utbildningen lades ner. Vad händer framöver?

Vi anordnar kurser och möten och arbetar med frågor som rör vår yrkesroll. Nu hoppas vi att vår röst hörs tydligare, samt att vi och Naturvetarna kan få utbyte av varandras kompetenser. Genom att vi får hjälp med vissa administrativa uppgifter kan vi fokusera mer på våra frågor.

Beskedet kom helt oväntat. Det sades att den inte höll tillräckligt hög akademisk nivå. Utbildningen lades ned innan ett nytt bra alternativ var framarbetat, vilket var synd. Den nya utbildningen är planerad att starta hösten 2016, och vi hoppas kunna vara med och påverka den. CJ

Vilka frågor är aktuella just nu? De mest aktuella frågorna är utbildningen samt remissversionen Screening för livmoderhalscancer, rekommendation och bedömningsunderlag utarbetat av Socialstyrelsen.

Har yrket förändrats de senaste åren? Laboratorierna har övergått från att diagnosticera konventionella utstryksglas från livmoderhalsen till att istället använda sig av

arna! t e v r u t a N d e m a Br Vi får stöd med att driva våra frågor!

60

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

vätskebaserad metodik, vilket möjliggör kompletterande analyser till morfologin. Många cytodiagnostiker har också fått utökat diagnostisk ansvar, vilket innebär att självständigt besvara atypiska prover.

Varför valde du att bli cytodiagnostiker? Under min utbildning till biomedicinsk analytiker tyckte jag att morfologisk cellbiologi var en av de roligaste kurserna. Det är ett spännande yrke där man aldrig blir fullärd.

Hur ser en arbetsdag ut? Vi diagnosticerar både allmänna och gynekologiska prover. Generellt sett söker vi efter cellförändringar och maligniteter genom att studera cellernas morfologi i ljusmikroskop. Övriga arbetsuppgifter kan till exempel utgöras av assistens vid punktioner, kvalitetsarbete och metodutveckling.

AN NA K E LLI N Aktuell: vice ordförande/kassör i Sveriges Cytodiagnostiker. Arbetsgivare: Västra Götalandsregionen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Familj: Pappa, syster, sambon Peter och sonen Knut. Fritid: Intresserad av yoga och argentinsk tango, men är en ytterst sporadisk utövare. Senast sedda film/lästa bok: Svenskjävel/Livet efter dig av Jojo Moyes. En perfekt helg: Börjar med en god nattsömn. Familjen hittar på något utomhus. Okänd talang: Den har jag inte funnit ännu!


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

Lisbeth hjälper sjuka barn till en gladare tillvaro Inger Öhlund nominerar sin kollega: ”Lisbeth Nordström måste väl vara månadens Naturvetare? Hon jobbar med svårt sjuka barn och för att deras situation ska bli lite roligare och lättsammare.” Lisbeth Nordström är

barndietist vid barn- och ungdomskliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Främst möter hon canLisbeth Nordström. cersjuka barn. Vid cancer är smakupplevelser annorlunda, och många barn vill inte äta. Under sjukdomstiden är det mycket som stör matintaget, man mår illa av både sjukdomen och behandlingen. Behandlingstiden är ett-två år och det är mycket fokus och tjat kring mat. Tillsammans med ett flertal andra personer har Lisbeth Nordström arbetat fram kokboken Lustfyllda mellanmål. Det är en metod för att få barn att äta mer. Maten har enkla ingredienser men starkare kryddning matens smak ska upplevas. Ofta förbereder personalen halva målen och barnen får göra resten, vilket gör det roligare.

– Mat ska vara kul och man ska slippa tjatandet. Barnets familj bjuds in vid varje tillfälle och på så sätt blir det en trevlig och viktig stund. Varannan vecka dukas maten upp på fint porslin för att göra det mer festligt. Att äta är inget krav, men det är viktigt att ha trevligt. Ibland äter barnen lite av bara farten. – I mitt yrke är dessa stunder väldigt värdefulla. Vi får ett bra samtal kring mat, och jag lär känna familjen. Då har jag en relation till familjen när det blir svårare kring maten. Jag frågar hur hon klarar av de tyngsta dagarna på jobbet? – Det blir en speciell stämning, där man stöttar varandra. Och vi lär känna familjerna under en lång tid. Visst är det en allvarlig och svår sjukdom, men nuförtiden överlever ändå de flesta. Lisbeth Nordström jobbar även med allergier. Hon berättar att av oro för den allergiska reaktionen tar många föräldrar bort mer livsmedel än vad barnet är allergiskt mot. – Att vara allergisk kan vara ett socialt handikapp. Det är viktigt att inte ta bort mer än nödvändigt. Man måste hjälpa familjen så att kosten blir fullvärdig. Lisbeth Nordström är 66 år, men att jobba är så roligt att det inte är dags för pension än! CJ Läs hela intervjun: www.naturvetarna.se/ Manadens-naturvetare

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbetsplats: redaktion@naturvetarna.se

3

saker som Naturvetarna jobbar med nu

> Chefsnätverk

Varför: För att ge våra chefsmedlemmar ett forum för att bolla olika frågor som rör chefseller ledarrollen. Naturvetarna har tillsammans med fem andra Sacoförbund startat chefsnätverk på sex orter. Chefer från olika branscher och professioner har bjudits in för att utbyta idéer och erfarenheter. Chefsnätverket är exklusivt för dig som chefsmedlem och ingår i ditt medlemskap. Kontakta oss om du vill veta mer.

> Agenda för hälsa och välstånd Varför: För att Sverige ska vara fortsatt starka inom hälso och sjukvård, forskning och life science-näringen. Naturvetarna är med i projektet ”Agenda för hälsa och välstånd”. Aktörer från hela life science-branschen, som fackliga organisationer, branschorganisationer, lärosäten, hälso- och sjukvård, patientorganisationer och näringsliv, har arbetat fram konkreta handlingsplaner för att få till viktiga åtgärder inom akademin, vården och näringslivet. Denna ska lämnas till regeringen i samband med ett seminarium den 6 maj.

bidrar till bättre > Naturvetarna prognoser Varför: Naturvetare har en bred kompetens som kan vara användbar i väldigt många olika roller på arbetsmarknaden. Vi vill att Arbetsförmedlingens prognoser ska fokusera mer på vilken kompetens olika branscher anser sig ha behov av. Arbetsförmedlingen håller just nu på att se över vilka yrken de kommer att göra prognoser för framöver. Naturvetarna, som är experter på naturvetares arbetsmarknad och som sedan flera år deltar i Arbetsförmedlingens expertgrupp, har ombetts att ge sin syn på vilka naturvetenskapliga yrken som bör omfattas.

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

61


Klinisk patologi, Länssjukhuset i Kalmar söker

Biomedicinsk analytiker och cytodiagnostiker

Institutionen för mark och miljö

Forskningsledare Läs mer och ansök på Ltkalmar.se/ledigajobb

Sista ansökningsdag: 18 maj 2015 Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Vill du nå Sveriges naturvetare?

Miljöhandläggare - prövning och tillsyn miljöfarlig verksamhet

Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se www.lansstyrelsen.se/dalarna

Nu med prova på-rabatt!

2015

Ansök senast: 2015-05-17

Annonsbokningen i sverige Ab

9-10 november lakemedelskongressen.se

Den självklara kongressen för dig som arbetar med läkemedelsfrågor! Tre programspår med kompetensuteckling för dig inom apotek, läkemedelsindustri, myndighet, sjukvård eller akademin. ✚✚ Framtidens apotek – Anders Nyberg, VD, Apoteket Hjärtat, Johan Wallér, VD, SAF, Lars Berge-Kleber, vice. ordf. HSO ✚✚ Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister medverkar som talare ✚✚ Medicintekniska produkter i egenvårdshyllan – Anna Lefevre Skjöldebrand, VD, Swedish Medtech ✚✚ Integrering av läkemedelsmekanismer med systembiologi – Thomas Fehniger, Lunds universitet

Partners

62

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

✚✚ Life Science-industri i Sverige – Margareta Ozolins, Vice President Sweden Operations AstraZeneca ✚✚ Serialisering/e-verifikation – hur påverkas distributionen? – Åsa Brümmer, kvalitetschef, Tamro ✚✚ Pharmaceutical services a european/international perspective – Jamie Wilkinson, PGEU ✚✚ Äggantikroppar – ett alternativ till antibiotika – Anders Larsson, Akademiska sjukhuset, Uppsala


Uppsala stift söker

Chef

för egendomsförvaltning 100 % tillsvidareanställning Sista ansökningsdag 17 maj Läs mer om tjänsten >> svkyr.se/uppsalastift/jobb

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

63


EFTER JOBBET

Räkna med Erland i cykling Dags att ta fram cykeln och olja kedjan. Ett första mål kan vara att trampa till jobbet. För matematikern Erland Ekheden är cykling lika mycket en social resa som kul motion. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Att susa fram av egen kraft får Erland Ekheden att cykla mil efter mil. Att känna vinddraget när hastigheten touchar 50-kilometerstrecket vill han inte vara utan. – Framför allt är cykling en skojig motionsform, och samtidigt ett miljövänligt transportmedel, säger han och drömmer sig bort till Mallorca, som har blivit något av ett eldorado för cykelentusiaster. Landskapet är bergigt, men bjuder också på plana vägar utmed havet. När han söker utmaningar styr han kosan in mot ön och cyklar uppför i en timme. – Då känner man sig ganska mör, men att sedan rulla utför och njuta av utsikten är värt varenda höjdmeter och lite skav i rumpan. UTNYTTJA LU FTD RAG ET

Han cyklar lika gärna på hemmaplan i Stockholm, men då blir turen genom stan en transportsträcka innan han når landet ute på mälaröarna där han kan trycka på. Men blir det inte ensamt?

64

N A T U R V E TA R E

N R3 2015

– Man kan välja, ibland är jag ute på egen hand och då brukar jag träffa andra cyklister. Några av dem är nu mina vänner. Lika ofta drar vi ut ett gäng. Det beskriver han som en social resa, där man ofta ligger i par och snackar. De växeldrar för att få nytta av vindarna som uppstår när man kör i grupp. Det som brukar kallas för att man ligger på rulle, vilket kan spara så mycket som 50 procent energi. – Det är en tjusning att köra taktiskt ihop för att spara på krafterna. Å andra sidan är en drivkraft för Erland att ta i och göra av med energi. Då njuter han desto mer av pauserna. – Ett trevligt inslag på våra turer är fikarasten. Ofta har vi ett café som mål, där man med gott samvete kan välja och vraka bland bakverken. PE R FE KT AVKOPPLI NG

Som matematiker har han full koll på aerodynamiken, som betyder mer än man kan tro.

– Luftmotståndet ökar kvadratiskt med hastigheten. Därför är det en fördel att böja sig fram över bockstyret och göra sig så liten som möjligt. Den effekten blir påtaglig när farten är över 20 kilometer i timmen. Rullmotståndet följer en helt annan matematisk funktion och är linjärt. – I valet mellan supersmala däck och lite bredare, 25-28mm, föredrar jag de breda. De ger bättre komfort, en säkrare färd och faktisk ett lägre rullmotstånd. Erland Ekheden har förstås kört Vätternrundan på 30 mil, som han beskriver som tuff, särskilt när det regnade och var kallt. Har du nytta av cyklingen i ditt jobb, mer än att tvåhjulingen tar dig dit? – Det är en perfekt avkoppling till jobbet, där jag sitter och räknar på pensioner. Jag har lättare att hålla fokus och orkar mer när jag tränar. Jobb och cykling berikar varandra kan man säga. #


SÅ R U LLAR D U I GÅN G Att cykla till jobbet på en vanlig cykel med ett antal växlar är en bra början. Glöm inte hjälmen. En lite bättre hybridcykel i aluminium behöver inte kosta mer än runt 5 000 kronor. Se till att cykeln är anpassad till din längd och att det finns skivbromsar. Det kan vara idé att byta ut de vanliga tramporna mot clips med specialskor som håller fast fötterna. Det ger kraft under hela trampvarvet, även uppåt. När du börjar bli frälst kan det vara läge att skaffa en racer, med bockat styre och smala däck. För 10 000 kronor får du en cykel som ger fartkänsla. En möjlighet är också att köpa begagnat på Blocket. Lyse även dagtid höjer säkerheten. Anpassade kläder med många fickor är en fördel, då man slipper släpa med sig ryggsäck. Ett rejält lås som är godkänt av försäkringsbolaget.

E R LAN D E K H E D E N

Yrke: Aktuarie på SPP Pensioner. Räknar bland annat på olika scenarier för hur tjänstepensionen kan komma utvecklas utifrån livslängd, ränta, lönehöjningar och inflation. Utbildning: Fil. dr i matematisk statistik, Stockholms universitet. Bästa pensionstips: Håll dig i form och välj fonder med låga avgifter. Gör mer: Tränar för Ironman i Kalmar i sommar.: Simning 3,8 kilometer, 18 mil cykel och 42 kilometer löpning (marathon).

N R3 2015

N A T U R V E TA R E

65


EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T PORTUGALSÅNG

FRÅN DJURRIKET

RUSTILLSTÅND

BRIST PÅ ÖVNING

BRORSON

RUSAR

MORRIS PÅ HJUL GOJAN LITIUM ÖVERARMSMUSKEL

HARIG

HAR NOG PJÄS

ÅT STEN, BEN & AXEL ?

BERGSSTAMSYSTEM FAR TILL JOINFLAMNERNA MATION

FÖRHOPPNING

OAPTITLIG ANFALL

BLODSUGARE

KOL

VERKAR BOIJE I FINSK AF ETER GENNÄS

TUPÉ MED FASA

DAM UTAN NAVEL

WEIWEI VASSBÅT

SLUTNA SLINGOR

LAND MED PUFF

FIRAR FIJI 10/10

PLÅGA JAG HAR GÄNGAT SIG

WATERLOOFÖRLORARE KORT SNABBFÖR TID SKRIFT FÄSTE SPÄKMÄN

SITTS DET SÄKERT I

LÄGGER SKYTT

KÄRL FÖR ASKA

LUGN HALVGRÄS SAUDI- SKOGSARAGUD BIEN SLÄPPA

INDISPONERAD BENGTSSONS ORM

GJORDE SKALLEPER VÄXER

VÅRDAS ÄDELSTEN MED BILD I RELIEF ZIMBABWESTAD

GORE ELÄNDIGA

OORDNING KLANDRA

FÖRSKYLLAN SMOCKA

DU & DU

GEN RANKIN & PAISLEY

LEMURKRYSS 2015

Konstruktör: Lena Holmlund

Tävla och vinn! Vinnare av förra numrets korsord är Jan Hedlund i Söderhamn.

66 66

NR V ERTA E3 N A TNUARTVUERTA E R

2015

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 26 maj vill vi ha din lösning.


EFTER JOBBET

Kommer i nästa nummer

Naturvetare nr 4 i din brevlåda

18 juni

Urskogar på havets botten Utanför Skånes östkust finns det urskogar från stenåldern. Häng med några geologer till havets botten.

Tar robotarna våra jobb? Robotar och superdatorer hjälper oss i vardagen, men de kan också utgöra ett hot. Hur påverkas naturvetare av robotiseringen?

Går hjärnan att simulera? Några forskare på KtH jobbar med att få datorn att likna hjärnan. Läs också om:

» att jobba efter pension. » Så når du fram med beska budskap. » Fråga en naturvetare: Varför är vatten olika hårt?

K o n ta K t www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera? Kontakta annonsbokningen i Sverige aB Emelie Eriksson tel: 035-295 38 40 Materialadress: emelie.eriksson@annonsbokningen.se

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26 AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

M E DLE M S S E RVICE:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

N RN3R230 2 15 0 1N 5A R ER NTAUT R U VREVTA E TA

E

6767


POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Stipendium

30 000 kr

Vem har jobbat bäst för naturvetenskapen?

Under höstens kongress delas Naturvetarnas stipendium ut. Det ska gå till den eller de som genom sitt professionella arbete gjort särskilda insatser för naturvetenskapen. 30 000 kronor går till en stipendiat, eller delas av två. M OT TaG a r e av S T I P e N D I e T S k a :

» Vara medlem i Naturvetarna » Vara eller ha varit yrkesverksam » Ha stärkt naturvetenskapens ställning eller höjt naturvetares anseende

Alla medlemmar i Naturvetarna kan nominera stipendiater. Nomineringar skickas senast den 3 september till Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka, eller mejlas till redaktion@naturvetarna.se.

CHEF

Naturvetare nr3 2015  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you