Naturvetare nr 1-2013

NUMMER 1

2 01 3

TE MA

:

Skog

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

–27 S I D 22

FACKET RÄDDADE KVAR TIO

Duell om klimatet

5

Nu i rm o f n i s a g a m r! me m u n e j r - va

tips mot

konflikter

Löneguide special

Väderkorn

Prognoserna blir sakta men säkert bättre FO R S KAR E F LYR S PAN I E N S I D 14

|

G E N O M B R OTT FÖ R TR Ä S I D 20

|

E FTE R J O B B ET: JAKT S I D 58

skogsakademikernas stipendier det finns pengar att söka från två stipendier som förvaltas av skogsakademikerna, som ingår i Naturvetarna. dessa är Kamratfonden och von Porats fond. sTI fTe ls e N KaM r aTfO N d e N

sTI fTe ls e N vO N PO r aTs fO N d

Delförbundet skogsakademikerna bildade 2005 stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet.

Delförbundet skogsakademikerna förvaltar länsjägmästare ernst von Porats donationsfond. fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från ernst von Porat år 1909 och heter nu stiftelsen von Porats fond. stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

Bidrag kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen skogsakademiker emellan. Medlemmar i skogsakademikerna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

sÅ An sök E R DU: Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell

Ansökan kan normalt göras en gång per år. ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april. ansökningshandlingar returneras inte.

grupp eller organisation. ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp. ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång.

skicka ansökan till: skogsakademikerna c/o Naturvetarna, box 760, 131 24 Nacka ulf.bergius@naturvetarna.se

föR BÅDA stI pE n DI E R nA gÄLLE R:

Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. ange i ansökan hur det ska ske. det kan vara en rapport eller som en artikel i Naturvetaren. ange namn och kontaktuppgifter. ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

InnEhÅLL

N r 1 2013

28

opInIon

tE mA

:

Skog

sID 4

–27 s I D 22

Ledare: Med avstamp på jobbet nära dig Läsarbrev och kommentarer från webben

nYhEtER

sID 8

kommunala pensioner räddas Maria dacke bäst på snack om forskning Hallå där: varför en röd stuga på månen? månadens fråga: vad gör du för klimatet?

tEmA sID 22

genombrott för trä i höga hus skogens guld ger energi och nya material heiner körnich, forsknings- och utvecklingschef på sMHI, har målet att göra väderprognoserna bättre.

22

genombrott för byggande i trä. allt fler höga hus har skogen som råvarukälla.

40

VEtEnskAp

Väderprognoserna blir sakta men säkert bättre Fråga en naturvetare: Kan man lita på kreatin?

kARRIÄR

sID 38

Inspiratören: facket räddade kvar tio manualen: få det sagt – retorik som övertygar Ledarskap: Konflikter som leder framåt Coachen tipsar studenter | På nytt jobb

LEDIgA JoBB sID 48

spAnAR In få det sagt. Här får du några retoriska tips som gör att du når fram med ditt budskap.

sID 52

nYtt fRÅn nAtURVEtARnA

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 21 mars med bokningsstopp den 25 februari. Korrektur: Mats andersson, Textpiloten. Tryck: Norra skåne Offset ab. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Peter Holgersson.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

marita teräs, mt

reporter 08-466 24 81

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

sID 61

Ny lönestatistik | erik allard ny på Naturvetarna

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: lars-erik liljebäck.

Naturvetarna är ett saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

sID 28

Johanna Rösth, katarina JR Bengtsson reporter form och layout 08-466 24 57 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

N AT U R V E TA R E I M E d I A

Nu växlar vi upp När andra drar ner satsar vi på ett magasin, som är fylligare, går på djupet och är lite roligare än tidigare. I gengäld kommer vi inte ut lika ofta. sju nummer av magasinet Naturvetare kommer att dimpa ner i din brevlåda under året. vi som gör tidningen vill inspirera, ge nyttiga tips och vägledning i arbetslivet. de flesta naturvetare brinner för sitt arbete och lägger ofta mer tid än de 40 timmar som anställningsavtalet anger. för oss är det viktigt att du har en lön som avspeglar din arbetsinsats och det resultat du uppnår.

I lönesamtalet gäller det att ha de rätta argumenten och en lönestatistik att luta sig emot. I det här numret ger vi ett smakprov på aktuella löner för naturvetare. Ännu mer finns på www.naturvetarna.se/lonestatistik. lika viktigt är att hitta rätt bland försäkringar, pensioner och annat som har koppling till jobbet. vi hjälper dig med det, så att du kan fokusera på det du är bäst på.

Månadens fråga och duellen lever vidare. Två olika uppfattningar i en naturvetenskaplig fråga ställs mot varandra. att de är populära och läsvärda vittnar alla kommentarer på webben om. I det här numret frågar vi vad medlemmarna själva gör för klimatet. Även frågan om vad skogen betyder för dig, lockade många att svara. skog är det här numrets tema. som skogsvän kan man inte annat än glädjas över att trä vinner terräng över betong i byggandet. Trä har många fördelar utöver miljö- och klimatvinster. läs också om alla nya material som har skogen som råvarukälla.

Mindre roligt är följderna av den ekonomiska krisen i södra europa. vi gör ett nedslag i spanien, där forskningen går kräftgång. Projekt läggs ner av brist på pengar och forskarnas löner har sänkts med runt 20 procent. Många forskare lämnar landet och drar norrut. Några av dem kommer säkert hamna på svenska universitet.

Ch E fR E DAktöR

4

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Professor från annan tidsålder

från twitter och Instagram, 13 december 2012 Karin Engen, doktorand i läkemedelskemi, uppsala universitet skriver: ”nyaste numret av naturvetarna. från en manlig professor på naturvetenskapliga fakulteten på göteborgs universitet. fint uttalande. Verkligen. Bra reklam.

Vilken tidsålder ska vi skicka tillbaka honom till?”

Några kommentarer: ”skrattretande”. ”och vad grundar han det på?”. ”fantastiskt, vilken metod använde han för att komma fram till den slutsatsen? gubbmetoden?”

Bakgrund: Professorn i Naturvetare nr 9-2012: ”Flickor tappar så mycket fart i tonåren. Runt tretton händer det något som gör att de inte längre kan fokusera på abstrakt tänkande och analys… Runt 18 kommer de tillbaka, men har tappat så mycket att de aldrig riktigt kommer ikapp.”

djurskyddsinspektörer hotas Sju av tio djurskyddsinspektörer i landet har blivit hotade i sin tjänsteutövning, enligt en enkätundersökning från fackförbundet Naturvetarna. 24 uNT har träffat två inspektörer på länsstyrelsen i uppsala som upplevt jobbets värsta baksida. fILm pÅ UppsALA nYA tIDnIngs WEBBUppLAgA, 24Unt, 23 DEC 2012

”

sverIGe Är sÅrbarT för GlObala förÄNdrINGar OcH reGerINGeN bör sÄKra eN sTraTeGI fö r TrYG Gad lIvs M e d e ls fö r s ö rJ N I N G. ” JohAn kUYLEnstIERnA, VD stoCkhoLm EnVIRonmEnt InstItUtE oCh ADJUngERAD pRofEssoR VID stoCkhoLms UnIVERsItEt

”Excellent forskning kräver excellent ledarskap” Om Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen så måste förutsättningarna för svensk forskning förbättras. det handlar om idéer, resurser och villkor men framförallt handlar det om ansvarstagande och excellent ledarskap. regering, riksdag och universiteten måste bestämma sig för vad de vill med svensk forskning. vart ska vi?

Naturvetarna riktar idag följande uppmaning till riksdag och regering: våga ge universiteten en reell möjlighet

att själva styra sin verksamhet. Och till svenska universitet och högskolor säger vi: våga ta ansvar på lång sikt, även då detta innebär att fatta svåra beslut. låt oss sätta punkt för forskningspolitikens pajkastning och ge svensk forskning en rättvis chans.

IVAR DE LA CRUZ, oRDföRAnDE oCh sofIE AnDERsson, UtREDARE, foRsknIngspoLItIk, nAtURVEtARnA Dn DEBAtts WEBBUppLAgA, 12 DEC 2012

OPINION

L e d are N

I va r d e l a c r u z , f ö r b u n d s o r d f ö r a n d e

Med avstamp på jobbet nära dig Jag vill tacka alla medlemmar, som

genom kongressen gett mig förtroendet att leda Naturvetarna de kommande tre åren. Att vara förbundsordförande är en stor ära och glädje för mig. Min förhoppning är att jag tillsammans med styrelsen, kansliledningen och kanslipersonalen kan fortsätta och utveckla Naturvetarna till ett modernt och kreativt förbund och en naturlig hemvist för alla naturvetare.

Min fackliga erfarenhet har jag från Astra Zeneca i Södertälje där akademikerförningen representerade niohundra medlemmar från olika Saco-förbund. Jag har varit förtroendevald i tolv år, varav fem år som ordförande. Under de åren har det svängt upp och ner. Jag har varit med om kraftig expansion, men också stora neddragningar. Den mest drastiska och kännbara var nedläggningen av forskningen i först Lund och sedan Södertälje. I min roll som ordförande har jag varit med och hjälpt många medlemmar i svåra situationer. Det har också handlat om att jobba fram former för samverkan, både med andra fackklubbar och med företaget.

Att jobba i ett globalt företag är en

tjusning, men kan också vara besvärligt

eftersom arbetsgivaren inte alltid förstår svensk arbetsrätt. Allt detta har gett mig värdefull erfarenhet. Jag hoppas också att våra medlemmar i Astra Zeneca känt sig nöjda med våra insatser.

Nu är det nya utmaningar som gäller.

En motion på kongressen handlade just om att öka stödet till de förtroendevalda.

Stödet från förbundet i den rollen är guld värt. Därför välkomnar jag att kongressen biföll motionen och fattade beslut om att satsa på lokalföreningarna ute på arbetsplatsen. Här hoppas jag på växelverkan mellan föreningarna och kansliet. När det fungerar så har man lättare att nå framgång, som i sin tur lockar nya medlemmar.

Jag ser fram emot mitt nya uppdrag och

det ska bli kul att lära känna alla naturvetare, som i sin vardag utför livsviktiga uppgifter. Utan att känna mig som prao så ser jag fram emot att lära mig mer om alla de yrken som ryms inom Naturvetarna. Eftersom jag har min bakgrund i det privata näringslivet kommer jag att sätta mig in i de villkor som gäller för anställda inom stat, kommun och landsting. Samverkan med andra Saco-förbund är en annan prioriterad uppgift, liksom hur vi profilerar oss och arbetar med studenterna.

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

Tanken är att vi i styrelsen ska ha ett visionärt arbetssätt där alla spelar en viktig och aktiv roll för att föra Naturvetarna in i framtiden. Kreativa idéer behövs för att hela tiden hitta nya värden för er medlemmar och därmed stärka det självklara valet av fackförbund för Naturvetare.

Ivar de la Cruz För Madelen Nilsson, som under sina sex år som ordförande, har byggt en plattform för Naturvetarna med starka professionsföreningar och nätverk för studenter och chefer.

Att världens länder inte lyckas komma överens om ett nytt klimatavtal. Kom ihåg att bara 15 procent av världens alla utsläpp omfattas av Kyotoprotokollet.

ivar.delacruz@naturvetarna.se

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

5

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

månadens fråga (december 2012):

har du blivit utsatt för trakasserier på jobbet?

skitsnacket fortsatte på mitt förra jobb var det en kollega som under en längre tid pratade skit om mig inför övriga kollegor och chefer. Jag fick höra det i andra hand enbart och det var bara rena lögner han spred.

När jag konfronterade honom vågade han inte säga något. skitsnacket fortsatte dock ändå utan att någon chef eller kollega ingrep och stöttade trots att jag bad om hjälp. Inte ens facket gick in när jag gick till dem. alla stod obekväma bredvid och såg på tills jag sa upp mig och gick till en ny arbetsplats. så här i efterhand har jag hört att samma person som svartmålade mig nu fortsätter att prata skit om andra utan att någon vågar ingripa.

Straffar sig att visselblåsa som tidigare ”whistleblower” blir man hårt ansatt efteråt, oavsett hur det gått. blir regelbundet baktalad av ”motparten” och kretsen kring dem, även indirekt i vetenskapliga artiklar genom att plagiatet ständigt lyfts fram, trots att allt är fel i det! universitetet avslog senare även min docentur-ansökan med hänvisning till en regel som ingen hittills kunnat bekräfta att den ens existerar, rena öststatsuniversitetet!

nyp i ändan som ung nyutexaminerad magister i kemi blev jag introducerad till ett av labben på min första arbetsplats.

Mannen som fått i uppdrag att göra introduktionen var mer intresserad av min bakdel än själva introduktionen.

Jag fick höra hur trevligt det var med unga ”ärtiga” tjejer i industrin och som bevis på hans uppskattning fick jag ett ordentligt nyp i ändan. efter den dagen satte jag inte min fot på det labbet igen! läs alla 49 kommentarer på www.naturvetarna.se

Rurik

Anna

Duellen: bör tillväxten i skogen öka av klimatskäl? (sid 10)

Fin tanke, men…

Det är ”konsumtionen som måste anpassas efter den långsiktigt hållbara produktionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om.” skriver Karin Å. det är en fin tanke. Men med en ökande befolkning i världen blir då min fråga hur konsumtionen samtidigt kan minska och vem det är som ska minska den och ska då det frivilligt eller med tvång?

sverige borde gå före Jag gör en hel del för den goda viljans skull. det är i mitt och de flesta andras fall inte tillräckligt på långa vägar för att påverka klimatförändringarna. enbart genom politiska beslut och styrmedel kan vi klara tvågradersmålet. Något land måste gå i bräschen och visa vägen även om det kostar kortsiktigt. Här har sverige sin chans att bli en föregångare och samtidigt skapa gröna jobb. Personliga initiativ har tyvärr marginell effekt. peter skoog

överskattat problem tvågradersmålet är på väg att lösa sig självt. verkliga data tyder på att klimatkänsligheten är liten, så att koldioxidutsläpp leder till lite uppvärmning. de världar som har skapats i klimatmodellerna är helt olika den verkliga världen. det mesta av uppvärmningen i modellerna kommer inte från utsläpp av växthusgaser, utan från antagna, förstärkande återkopplingar från vattenånga och moln. Mätningar visar att dessa återkopplingar knappast finns i verkligheten. snarare kan dämpande återkopplingar dominera. därmed är vi nere på att en fördubbling av koldioxidhalten ger en uppvärmning på 0,5-1,5 grader. det är betydligt lägre än IPcc:s intervall på 2-4,5 grader.

Lars kamél

månadens fråga: vad gör du för klimatet? (sid 11)

flyger inte och odlar fossilfritt har fått oss att äta vegetariskt vid miljöutbildningar på jobbet, försöker sprida det till alla tillfällen när jobbet betalar. skrivit förslag till trafikverket om cykelväg, äter vegetariskt, slutat flyga, har ingen bil, föreslagit att inte längre använda torv i kommunal parkförvaltning, startat fossilfri odling av mat i hyreshusområdet där jag bor.

Jens Råberg läs alla 27 kommentarer på www.naturvetarna.se

säg din mening! vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. redaktion@ naturvetarna.se eller naturvetarna.se

s k I C k A D I n I n s Ä n D A R E t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

OPINION

LÄSARBREV

Malmhundar är inget nytt Peter Bergmans idé om att använda hundar vid prospektering i Naturvetare nr 9-2012 är varken unik eller ny. Metoden utvecklades i Finland av Pentti Mattson. Hans första malmhund användes 1962. Till 1994 användes 16 malmhundar vid Finlands geologiska undersökning.

I Sverige började geolog Gunnar Nilsson vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) använda hundar vid prospekteringen 1968. Utvecklingen skedde vid Försvarets Hundskola i Sollefteå där man utbildade hundförare och bl.a. malmhundar. Från 1969 till 1988 använde SGU och Sveriges Geologiska AB (SGAB) i regel tre malmhundar med hundförare varje år i fältarbetet vid prospektering efter främst nickel och koppar.

Hundarna var särskilt effektiva vid detaljletning och vid blockfattig terräng då hundarna kunde registrera fynd ända ner till flera meters djup. Hundarna var tränade att reagera på gas-

TEMA – G e ovete nsk

bubblor av fr.a. svaveloxider som avges vid vittring av sulfider och som fastnar i jordarterna.

Godismetoden övergavs snart då den visade sig vara otillförlitlig. Istället övergick man till att slå en bit från hundens fynd och ge till hunden som begärligt började gnaga och försvara sin belöning. År 1988 > lade Hundskolan ner sin utbildning av malmhundar på grund av dålig Prospektering med hundar ha efterfrågan och att utbildningen är r prövats förr oc enligt Christer h lagts ner, Åkerman. mycket kostsam. Verksamheten drevs dock vidare till 1994 av Gustav Sundelin i Ramsele. Det finns ett tiotal publikationer som beskriver hundmalmletning, t.ex. Nilsson, Ch ri ster Åker man, E uropag eolog G. 1971 The use of dogs in prospecting for och ordföran de för Geos e ktion e n sulphide ores. Geologiska Föreningen i Stocki nom naturvetar na holms förhandlingar 93, 725-728.

Med sinn f ör guld e

Hunden kan föränd ra jakten på värdefu lla mineraler. Prospe teringen går snabba kre och blir effekti vare, bland annat hunden kan känna för att lukter minst 10 meter under marken – Schäfern Rex . har hittat koppar , zink, och nu senast Men nu är siktet guld. inställt på diaman ter. Vi har fått förfråg från hela världen ningar med vår unika metod , säger Peter Bergm på företaget Oredog an LARS-ERI .

K L

Ingen analysutru stning kan matcha hundens förmåga att känna lukter.

TExT

FOTO

I LJ E BÄCK LINUS hA LLg R E N

N R9 2012

Välkommen till Skogsnäringsveckan 2013 15-19 APRIL 2013

STOCKHOLM

Norra Latin, Stockholm Invigningen av Skogsnäringsveckan den 16 april 2013 är öppen och gratis för alla medlemmar i Föreningen Skogen. Program och anmälan kommer på: www.skogen.se

Kl 08.00 Föreningen Skogens årsmöte Ta del av verksamheten från det gångna året och planerna för 2013.

Kl 09.00-10.30 Framtidens Skogsskötsel – Hur ökar vi produktionen i skogen?

Det behövs mer klimatvänlig och förnybar råvara. Skogsstyrelsen och SLU undersöker på uppdrag av regeringen hur tillväxten i den svenska skogen kan öka samtidigt som den biologiska mångfalden förstärks. På Föreningen Skogens

och Skogsstyrelsens seminarium presenteras preliminära resultat och diskuteras hur skogsbruket kan ta sig an uppdraget.

Kl 11.00 Officiell invigning av Skogsnäringsveckan 2013 Invigningen är ett samarrangemang mellan Föreningen Skogen och Skogsindustrierna med utdelning av skogsnäringens utmärkelser; Bernadotte-medaljen, Guldkvistar och Gunnar Sundblands Forskningsfonds Kompetensutvecklingspris.

Kl 12.15 Lunch Kl 13.30-16.00 Skogsindustriernas årsmöte Inledningsanförande av landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Följs av högaktuella föreläsningar och paneler.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

7

N A T U R V E TA

RE

19

ap

nYHeTer

Kommunala pensioner räddas Anställda i kommuner och landsting kan andas ut. Pensionsavtalet KAP-PL, som arbetsgivaren sa upp i höstas, förlängs med ett år. Avsikten är att ett nytt avtal ska vara i hamn 1 januari 2014.

– Det är glädjande att Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom till förhandlingsbordet. Nu kan vi i lugn och ro nå ett nytt avtal, säger Vincent Paciello Lundvall, ombudsman på Naturvetarna.

Man är överens om princi-

öVE R E N s

pen att hitta ett modernt långsiktigt och hållbart system. Tanken är att det ska främja rörlighet och kompetensförsörjning.

SKL:s utgångspunkt är att skapa ett renodlat avgiftsbestämt pensionssystem, som innebär att arbetsgivaren betalar en viss premie utifrån den anställdes månadslön.

Det nya avtalet ska bara tillämpas på nyanställda födda efter 1986 och senare. Övriga fortsätter att gå på det nuvarande avtalet KAP-KL, som både innehåller en avgiftsbestämd (4,5 procent av inkomsten) och en förmånsbestämd del. LEL

Bäst på snack om forskning Marie Dacke, forskare i sinnesbiologi, vann finalen av forskar grand Prix på rockklubben Debaser i december, med Vetenskap & Allmänhet som arrangör.

V i N N A R E – jättekul, det var en härlig stämning med många duktiga forskare. Det var lite känsla av ”stå upp” när jag förklarade hur dyngbaggar navigerar.

Tävlingen gällde att presentera sin forskning på ett fängslande och pedagogiskt sätt. utöver publikens jubel fick hon en stor pokal och en resecheck på 4 000 kronor.

– insekten flyger in och landar på komockan och gör sig en lunchlåda, som den rullar

”Insekten flyger in och

Ny karriärväg för marina naturvetare

P å M A R i N K U R s Nu lanserar Linnéuniversiteten en ny kurs, som direkt kan leda till jobb. Kursen har möjliggjorts tack vare EU-projektet Generation Balt.

– Det här är ett sätt att uppfylla de föränderliga behoven

av specialkompetens, som företagen behöver, säger Catherine Legrand, professor i marin ekologi vid Linnéuniversitetet och koordinator för den svenska delen i Generation Balt.

Kursen sker i form av veckoslutskurser, sommarskola och praktik. Kursen ger såväl högskolepoäng som direkta företagskontakter och ett internationellt nätverk. För att antas bör du ha 180 högskolepoäng inom till exempel marinbiologi, oceanografi, sjöfart, marin ekonomi, miljövetenskap, energiteknik eller liknande. MT

landar på komockan och gör sig en lunchlåda”

F oTo : g u n n a r M e n a n D e r

ökad konkurrens, skärpta miljökrav och energieffektivitet bidra till att den maritima sektorn behöver förstärka sin kompetens.

iväg på en rak bana, där solen är en kompasspunkt, men också månen, stjärnorna och det polariserade himmelsljuset som vi inte kan se med blotta ögat, säger Marie Dacke.

Tvåa kom doktorande stina Weststrand, uppsala universitet, för sin show om hur mosslumrar har spridit sig över världen. Hon byggde upp sin presentation med ett rollspel där växten svarade på frågor om mosslumrarnas 350 miljoner år gamla historia. LEL

Maria Dacke studerar inte bara humlornas ”omöjliga” flygkonst.

8

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

21 länsstyrelser föreslås bli 11 En statlig utredning vill minska antalet länsstyrelser från 21 till 11. även skogsstyrelsen berörs.

Avsikten är att renodla uppgifterna och höja kvaliteten.

– Tillsammans med våra förtroendevalda ska vi analysera förslaget innan vi tar ställning, säger bo seving, förhandlingschef på naturvetarna. naturvetarna ställer sig positivt till vissa delar av förslaget.

– innan vi tar slutgiltig ställning oMMöbLERiNg

kommer vi fortsätta att analysera förslaget i kontakter med våra förtroendevalda. Vi har fått signaler om att medlemmar är oroliga, säger bo seving, förhandlingschef på naturvetarna. naturvetarna tror att tillsynenskulle bli ännu bättre med renodlade statlig tillsynsmyndigheter med regional och lokal förankring.

– Vi kommer därför att fortsätta arbeta för att regeringen ska utreda denna fråga mer framöver, säger bo seving. utredningen föreslår att förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015. LEL

Brist på naturvetare i framtiden Enligt en ny rapport från Högskoleverket råder i stort sett balans mellan arbetsmarknadens efterfrågan på naturvetare och antalet utbildningsplatser. Framtidsutsikterna skiljer sig åt mellan olika inriktningar.

P R o g N o s För biologer finns en fortsatt risk för överskott, medan det kan bli brist på kemister och

Forskarna har lämnat Södertälje f ö R ä N D R i N g omkring 60 pro-

cent av dem som blev uppsagda från astra Zeneca i södertälje har i dag sysselsättning. Många har fått nytt jobb, medan andra studerar, har startat eget eller gått i pension. en del har sugits upp av mindre forskningsbolagen. ett trettiotal går till sP, sveriges tekniska forskningsinstitut, som tar över en av lokalerna i snäckviken.

De ska jobba med processutveckling och fungera som brygga mellan innovation och marknad inom

fysiker. Det gäller också biomedicinska analytiker, liksom agronomer och hortonomer. Det beror på pensionsavgångar och få sökande till utbildningarna. Man räknar också med brist på lärare inom matematik och naturvetenskap. stockholm och skåne förväntas en bättre arbetsmarknad än Västra götaland. naturvetarna gör i stort sett samma bedömning som Högskoleverket. MT

life science, skogsindustrin och fordonsindustrin.

– Det har varit en bra process, där många slutar med stolthet, säger Magnus Hellstrandh i akademikerföreningen. naturvetarna har gett coachning och karriärrådgivning. Det har också handlat om att ge medlemmarna bra avtal, där de individuella lösningarna ser lite olika ut astra Zeneca lever vidare i södertälje. Produktionsanläggningarna i snäckviken och gärtuna sysselsätter över tretusen personer. en del av dem är naturvetare och jobbar bland annat med kvalitetssäkring. LEL

Hallå där!

Varför en röd stuga på månen? hur marknadsför man svensk kompetens och innovation internationellt? Jo, genom att bygga en röd stuga med vita knutar på månen. Naturvetarna ringde upp Mikael genberg, omskriven entreprenör, konstnär och föreläsare.

– 1999 såg jag en artikel i expressen om att svenska rymdbolaget skulle bygga europas första månsond. jag jobbade med mitt hotellkoncept med röda stugor då och tänkte att ”det är ju där man ska bygga ett rött hus med vita knutar!”. jag ringde upp deras Pr-chef och 2003 startade projektet som nu även nasa deltar i.

Hur lyckades du sälja in idén till Nasa?

– nasa fick höra talas om projektet och tyckte det lät intressant. jag blev inbjuden för att presentera min idé. jag hann inte mer än komma hem innan de skrev att de gärna ville samarbeta med oss. Chefen för nasa ames research Center tyckte det var en fantastisk idé, ungefär som den amerikanska drömmen, fast svensk.

Men varför en svensk stuga på månen?

– jag vill marknadsföra sverige och visa att vi har de pusselbitar som krävs i den internationella konkurrensen. Vi har hög tekniskt kompetens och innovationskraft. Pengarna som projektet drar in ska gå till att göra världen bättre. Hjälparbete är en knepig fråga men alla krafter att hjälpa är bra. Vi får se vad vi tycker är vettigt att lägga pengarna på längre fram. Det får bli nästa utmaning!

Varför är det bra med galna idéer?

– Det handlar om att lösa problem på nya sätt. jag säger som einstein; ” Problem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem”. Tar man bort lekfullhet förloras innovationskraften. Det finns ett värde i lekfullhet för att se vart saker tar vägen.

Ett råd till andra som vill tänja på gränserna?

– behoven av trygghet gör oss blinda och på grund av det behovet uteblir utmaningarna. Vi måste släppa rädslan för att misslyckas. Det finns ingen anledning göra livet tråkigt för rädslan att förlora något vi har. J R

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

9

DUELLEN b ö R T i L LVä X T E N i s K o g E N ö K A AV K L i M AT s K ä L?

F o T o : Pa W e l F l aT o

Skogen är en viktig pusselbit i det globala klimatarbetet. Sverige med sina skogstillgångar har en nyckelroll. Frågan är om det är rätt väg att öka tillväxten i skogen av klimatskäl? Skogsindustrierna och Naturskyddsföreningen har olika uppfattningar.

JA

NEJ

Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna

Karin Åström, vice ordförande för Naturskyddsföreningen

1 . B I N D E R E N P R O D U K T I V S KO G M E R KO L Ä N E N N AT U R S KO G ?

Ja. Tillväxt i skogen binder kol. i svensk skog med normal bördighet är den årsvisa skogstillväxten störst när träden är 40-50 år gamla för att sedan sjunka. Det viktigaste från klimatsynpunkt är dock att ökad träanvändning binder kol och att biobaserade produkter kan ersätta fossila produkter och ge bioenergi. ett aktivt skogsbruk minskar alltså behovet av fossil råvara.

De boreala skogarnas kolförråd är större än något annat landekosystem. att omvandla boreal naturskog till produktionsskog genom kalavverkning har en negativ klimateffekt på kort och medellång sikt, eftersom delar av det stora kolförrådet avgår till atmosfären vid avverkningen. Det tar cirka 25-30 åren innan den nya, växande skogen börjar binda mer koldioxid än vad som avgetts vid avverkningen. skyddade skogar är däremot långsiktiga och rimligt stabila kolsänkor.

2 . H U R PÅV E R K A S D E N B I O LO G I S K A M Å N G FA LD E N AV H Ö G R E T I LLVÄ X T ?

Vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Högre tillväxt i en del av landskapet och generell naturhänsyn vid alla skogsbruksåtgärder kombinerat med olika former av skydd är ett framgångsrikt sätt för både produktion och miljö. i ett större perspektiv mildrar ökad tillväxt klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden.

En ökad tillväxt i skogen genom intensifiering av dagens skogsbruksmetoder med kalavverkning och återplantering med allt kortare omloppstider är förödande för den biologiska mångfalden. att dagens skogsbruksmetoder inte tillåter skogen bli gammal innan den ska kalhuggas igen är ett mycket allvarligt och växande problem.

3 . B Ö R S KO G E N G Ö D S L A S O C H D I K A S F Ö R AT T Ö K A T I LLVÄ X T E N ?

Skogsgödsling sker med kväve, ibland med tillskott av kalk. rätt utförd ger det ger en väsentlig tillväxtökning med liten risk för utlakning och övergödning. Kolbindningen ökar starkt i jämförelse med den insats i energi som sker när gödsel tillverkas, transporteras och sprids. rensning av gamla diken är som regel bra för kolbalansen men nydikning kan skapa negativa effekter.

Nej, både gödsling och dikning leder till kraftigt negativ påverkan på såväl skogen som andra ekosystem. övergödning av sjöar och hav, läckage av kvicksilver och många andra problem uppstår vid gödning och dikning som dessutom negativt för klimatet.

4 . B E H ÖV E R I N D U S T R I N M E R T I M M E R O C H M A S S AV E D ?

Världen behöver mer förnybara produkter. ska vi kunna bygga upp en biobaserad samhällsekonomi är förnybara råvaror en förutsättning.

Förmodligen gör vi dessutom en rad nya produkter byggda på träråvara i framtiden. ska svensk industri kunna möta dessa behov behövs mer vedråvara.

Skogen måste nyttjas utifrån hållbarhetsbegreppets tre dimensioner där den ekologiska hållbarheten är grunden för de övriga två (ekonomisk och social). skogsbruket måste ske inom de ramar som naturen sätter, vilket inte är fallet idag med en pågående förlust av biologisk mångfald. råvara är dessutom bara en av skogens nyttigheter.

5 . K A N R ÅVA R O R F R Å N S KO G E N E R S ÄT TA B E N S I N O C H D I E S E L I D E N S V E N S K A F O R D O N S F LOT TA N ?

I första hand bör behovet av drivmedel minskas genom att effektivisera transporter och infrastruktur. Det kan till del lösas med hjälp av drivmedel producerade av skogsindustrins restprodukter och skogsbränslen som grenar och toppar. Kombinerad kraft- och värmeproduktion byggd på skogsråvara ger möjlighet att driva bilar med el.

10

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Nej. Vi stöder en användning av biobränslen när det inte skadar ekosystemen. Konsumtionen måste anpassas efter den hållbara produktionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om. Den svenska fordonsflottan som den ser ut idag kommer inte kunna drivas av råvaror från skogen, långt viktigare användningsområden måste prioriteras.

M å n a d e n s f r åg a :

Va d g ö r d u f ö r k l i m at e t ?

Det blev ett magert resultat från klimatförhandlingarna i Doha.

En del kan man göra på egen hand för att minska utsläppen av klimatgaser. Nu undrar vi vad du gör för att mänskligheten ska klara tvågradersmålet? Kommentera på www.naturvetare.se

Höj bensinpriset för klimatet Va d ä r v i kt i g a s t f ö r d i g på j o b b e t ?

Det bästa du kan göra som privatperson är att påverka politikerna och bilda opinion för att få fart på klimatförhandlingarna. På vägen dit vill klimatforskaren Michael Tjernström till exempel se ett bensinpris på 20 kronor eller mer.

Att det går så trögt i klimatförhandlingarna i möte efter möte oroar Michael Tjernström.

– Mycket snart måste man komma överens om ett hållbart avtal, annars urholkas förtroendet för klimatförhandlingarna helt. Vi kan inte vänta. Varje dag som inget görs är en förlorad dag. Tänk på att de utsläpp vi har i dag var ”the worst case-scenario” för tio år sedan.

Liten framgång

Han beskriver ändå Doha-mötet som en liten framgång eftersom förhandlingarna fortsätter. Kom ihåg att bara 15 procent av världens utsläpp omfattas av Kyotoprotokollet.

– Frågan är hur många katastrofer som behövs innan världens ledare kommer överens om radikala utsläppsminskningar? På något sätt har man kapitulerat och accepterar nu temperaturhöjningar på tre fyra grader, i stället för två som tidigare var målet.

Han påminner om att koldioxid har en lång omloppstid innan det binds upp i ha-

ven och biosfären. Runt hälften av den koldioxid som släpps ut i dag finns kvar om flera hundra år. Koldioxid bryts inte ned kemiskt i atmosfären, utan det som inte binds i biomassa eller löses i haven, måste bindas i kalciumkarbonat innan det är borta och det är en mycket långsam process.

Vad b e höver göras?

– Vi måste ställa om energisystemet, vilket är politiskt svårt eftersom det moderna samhället bygger på fossil energi. Men om vi verkligen satsar på nollutsläpp kommer vi att lyckas. För att få med länder som Kina och Indien, måste Iländerna göra mer.

Han ser den ekonomiska krisen som ett gyllene tillfälle att agera.

– Se problemen med ekonomin och klimatet som en helhet. Att utveckla ny miljöteknik skapar sysselsättning och får snurr på ekonomin. För att komma dit krävs mer ekonomisk styrning, som till exempel koldioxidavgifter på alla transporter och ett betydligt högre pris på bränsle. Till exempel kan vi höja bensinpriset till 20 kronor eller mer.

Det menar han skulle snabba på övergången Michael Tjernström.

till elbilar i Sverige, som har gott om bra elproduktion. Med elbilar som drivs med kolproducerad el har man inte vunnit något.

Solen är lös n i ng en

På sikt tror Michael Tjernström att solen är lösningen vid sidan av vind och vatten.

I väntan på solens tekniksprång, där problemet är att transportera el över långa avstånd , menar han att kärnkraften har en roll att spela.

Vad kan man göra som privatperson?

– Det bästa du kan göra är att påverka politikerna och bilda opinion för att få fart på förhandlingarna. Dina handlingar i vardagen är också viktiga, som att åka kollektivt, sänka värmen inne, äta närproducerat och mindre kött.

Pos itiv i g runden

I grunden är Michael Tjernström positiv och är övertygad om att klimatproblemet går att lösa.

– Det handlar om ett paradigmskifte, där miljöteknik är en del av lösningen på det ekonomiska problemet. Mänskligheten har lyckats lösa problem tidigare med ny teknik. Vi kan inte skjuta klimatproblemen framför oss.

Han förklarar att vi måste ta chansen nu.

Väntar vi för länge kan vi tvingas till drastiska förändringar. LE L

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

11

Var femte minut m채ts halten syre, ammonium och nitrat. Ljussensorer m채ter ljuset ute och inne. Vattentemperaturen varierar mellan 15 och 25 grader. Francesco Gentili kontrollerar m채tutrustningen.

Alger renar vatten och blir drivmedel 12

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

R E P O R TA G E T

Alger är den våta drömmen som löser flera problem samtidigt.

I Umeå forskar man på att hitta de bästa algerna, som både renar avloppsvatten och är en källa till biodiesel.

– Hittills ser det lovande ut, säger forskaren Francesco Gentili.

TEXT

Alger som odlas i avloppsvatten kan rena vattnet från kväve och fosfor samtidigt som de ger biomassa, som kan användas för att framställa bland annat biodiesel.

Det visar ett unikt algprojekt i Umeå, som leds av forskaren Francesco Gentili vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.

– Resultaten är väldigt lovande, berättar Francesco Gentili när han visar oss försöksanläggningen.

Forskningen visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten och rökgaser snabbt kan producera stora mängder biomassa och reducera både kväve och fosfor i avloppsvattnet med upp till 90 procent.

Dessutom tar algerna upp koldioxid från rökgaserna och tungmetaller ur vattnet.

R enar avloppsvatten

Algerna odlas på kommunalt avloppsvatten och lakvatten från avfallsupplag med tillskott av rökgaser från kraftvärmeverket.

Både mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, exempelvis grönalger, testades i laboratoriet. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlingsprototyp i ett växthus byggt på taket till kraftvärmeverket i Umeå.

Det visade sig att algerna växte bra på

M AT S N I H L E N

FOTO

ANDERS KRISTENSSON

en kombination av näringsämnen från obehandlat avloppsvatten och koldioxid från avgaser. Mikroalgerna har en betydligt lägre askhalt än exempelvis havsalger, vilket har betydelse om man använder torkad algmassa direkt som biobränsle (biogas, bioetanol, biodiesel).

Alger behöver koldioxid och kraftvärmeverket pumpar ner koldioxidrik rökgas för att de ska växa snabbare.

– Avloppsvattnet tar vi i första hand från en trekammarbrunn intill bassängerna, vilket gör att vi slipper transportera avloppsvatten från Öns reningsverk, berättar Francesco Gentili.

Först med alg pilot

För att undersöka om det går att behandla avlopps- och industrispillvatten i större skala har algodlingen flyttats ner från växthuset på kraftvärmeverkets tak till en pilotanläggning med fyra öppna dammar, som rymmer mellan sex och tjugo kubikmeter vatten. Intill bassängerna finns en laboratorieenhet med mätutrustning.

– För att optimera anläggningen testar vi olika alger och vatten och odlar algerna på olika djup, berättar Francesco Gentili när han visar oss pilotanläggningen, som ligger intill kraftvärmeverket och är den första i sitt slag i Sverige.

Algpiloten gör det möjligt att testa odling av alger på industrins restströmmar, framförallt lakvatten från soptippar och avlopp.

Francesco Gentili.

Stort intresse

Två av bassängerna byggs in i växthus med folie runt om och två är helt öppna.

Genom olika odlingsmetoder och tekniker ska algodlingen optimeras. Utvecklingsarbetet kommer att pågå under många år.

Intresset för alger är stort och algforskning pågår runt om i världen.

– Till formen kan alger delas in i makroalger, exempelvis sjögräs, och mikroalger. Många mikroalger växer snabbt och är betydligt mer produktiva än landväxter och makroalger, berättar Francesco Gentili. Mikroalger har förmåga att lagra stora mängder fett i sina celler, 60 procent och ännu mer. Gröna mikroalger har litet askinnehåll och det är en fördel för en förbränningsanläggning.

Runt om i världen används i dag dammar för behandling av avloppsvatten.

– Men i dessa dammar används för

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

13

R E P O R TA G E T

närvarande inte koldioxidgödsling och algernas biomassa skördas inte heller normalt, säger Francesco Gentili.

Att få alger att växa är ingen konst. Utmaningen för forskarna är att få dem att växa på ett sådant sätt att de både gynnar energiproduktionen och vattenreningen samtidigt.

Algprojektet i Umeå har pågått sedan mars 2007 och initierades av Francesco Gentili.

– Vi har som målsättning att vara klimatneutrala i allt vi gör år 2018 och det här projektet kan hjälpa oss en bit på vägen, säger Henrik Bristav.

Tar u pp tung metaller

Nio stammar av mikroalger och fyra olika typer av makroalger testades. Med hjälp av en pipett inne i flaskan bubblades vattnet med luft som innehöll fem procent koldioxid. Odlingstemperaturen var 23°C. Kväve (främst ammonium) och fosfor (fosfat och totalfosfor) övervakades kontinuerligt under hela försöksperioden.

– Två mikroalger gav bäst resultat eftersom de växte snabbare och hade en högre produktivitet, berättar Francesco Gentili.

Kväve, fosfor och järn reducerades med 92–97 procent under tolv dagar. Olika typer av avloppsvatten testades.

Intressant var också förmågan hos alger att ta upp tungmetaller. Resultatet i laboratoriet var så lovande att forskarna beslöt att gå vidare.

M etoder för rening

På ett av taken byggdes en prototyp av en odlingsreaktor, ett 40 kvadratmeter stort växthus med en öppen tank som rymmer 650 liter vatten. Här fick forskarna tillgång till både rökgaser och värme som finns i överflöd i ett värmekraftverk. Det enda som inte finns på nära håll är avloppsvatten som kommer från det kommunala VAbolaget Umeva.

12 14

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

För att undersöka om det går att behandla avlopps- och industrispillvatten i större skala har algodlingen på växthusets tak kompletterats med en pilotanläggning med fyra öppna dammar.

Det finns alger som inte behöver så mycket ljus Umeva satsar mycket på forskning och ny teknik, inte minst inom miljöområdet.

Att på sikt kunna ta bort de kemikalier som måste användas i dagens reningsverk vore naturligtvis en dröm.

– Vi tittar hela tiden på nya reningsmetoder och försöker vara med i så många projekt som möjligt, berättar Britta Bristav, som är driftschef för avloppsverksamheten.

Algodlingen är ett intressant projekt med stor potential. Kombinationen koldioxid och avloppsvatten är inte så vanlig.

Lyckas satsningen kan hon tänka sig att testa metoden i någon av de mindre anläggningarna.

– Att kunna producera energi samtidigt som man tar hand om näringsämnen från avfallet är en intressant tanke.

– Vi försöker hela tiden pressa kostnaderna och satsar på en enkel och robust teknik.

Kostnaden är en stor utmaning för algodlingar. Att odla alger så långt norr ut som i Umeå med mörka och kalla vintrar är ännu en utmaning, men Francesco Gentili tycker inte att klimatet är ogynnsamt för algodling.

NOR RA SVE R Ig E BÄST

– Visst är det mörkt och kallt på vintern, men i gengäld är det massor av ljus på sommaren och vi har riklig tillgång till vatten, säger han och berättar att tyska forskare har identifierat norra Sverige som den bästa platsen för algodlingar.

En utmaning i den fortsatta algforskningen är hitta alger som kan växa även under den mörka årstiden. Francesco Gentili berättar att det finns alger som inte behöver så mycket ljus.

En annan utmaning är att förbättra och förenkla skördetekniken. De stora volymer-

S KöR D VARJ E DAg

När vi besöker Umeå pågår algodlingarna i växthuset på värmekraftverkets tak för fullt samtidigt som den nya algpiloten trimmas in. Solen skiner och algerna växer snabbt.

Processen övervakas noggrant av sensorer och med regelbundna provtagningar.

Var femte minut mäts halten syre, ammonium och nitrat. Ljussensorer mäter ljuset ute och inne. Vattentemperaturen varierar mellan 15 och 25 grader.

Algerna skördas varje dag. Francesco Gentili har utvecklat en egen metod för att filtrera och sedimentera ut algerna ur vattnet. Några detaljer om processen vill han inte avslöja eftersom den troligen ska patentsökas. ”Skördaren” liksom hela anläggningen har byggts i kraftverkets verkstad av den egna personalen.

na gör att det gäller att hitta en kostnadseffektiv teknik. Även kostnaderna för själva odlingen måste ner för att algodlingen ska bli ekonomiskt lönsam. För en storskalig produktion av biomassa krävs stora odlingsarealer. Minst 40 hektar. Algprojektet i Umeå har många problem att lösa. Algpiloten kommer att drivas i upp till tio år.

– Visst är utmaningarna stora, men vi tror absolut att det kan bli lönsamt på sikt, säger Francesco Gentili. #

SLU DRIVER PROJEKTET SLU är drivande part i algprojektet.

Umeå Energi, Umeva och Ragn-Sells är industriella partners. Delfinansiärer är bland annat Energimyndigheten. Processum AB äger den nya algpiloten.

Processum består av företag i främst Umeå- och Örnsköldsviksområdet som har gått samman för att utveckla nya produkter, energilösningar och bränslen från skogsråvaran. Största delen av verksamheten ligger i att stödja och initiera forskning och utveckling.

USA TIDIGT UTE

Hela växthusanläggningen har byggts i kraftverkets verkstad av den egna personalen.

USA finns många företag som satsar på att omvandla alger till grönt bränsle.

Alger är rika på olja. Mycket forskning och utveckling återstår dock innan algbränsle kan börja konkurrera med fossila bränslen. i USA var tidigt ute när det gäller att använda alger i avloppsrening. Redan i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet användes alger i avloppsrening i en studie i Kalifornien. Möjligheten att använda alger för avloppsrening har undersökts också i Sverige. En studie 2007 i ett växthus i Stockholm visade att mikroalger kunde minska både kväve och fosfor.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

15

Forskare f ly När Sverige satsar på forskning drar andra länder i Europa ner. Spanien har drabbats särskilt hårt och skär i forskningsbudgeten. Forskare varslas och lämnar landet. Lovande projekt inom olika områden läggs ner. te x t

16

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

N ata l i e v o n d er Le h r

yr Spanien Från storskaliga forskningssatsningar till varsel eller en tjugo procent lägre lön. Så ser verkligheten ut för forskare i Spanien, ett land i ekonomisk kris. Konsekvensen kan bli forskarflykt och en eftersatt infrastruktur för forskning.

På ett soffbord i Maria Blascos kontor står

den, Severo Ochoa-priset för excellens i Spanien som det nationella cancerforskningsinstitutet CNIO belönades med 2011. Maria Blasco är di-

rektör och berättar stolt att institutet inte bara är bland de tretton center för excellens som utsetts i Spanien men att det även tillhör världseliten. CNIO rankas som ett av de bästa tio biomedicinska forskningsinstituten i hela världen, inom cancerforskning blir det till och med en första plats. Priset, som är värd en million Euro, kommer nu att användas för att betala en del av de anställdas löner under det kommande året.

Excellens i kristider

CNIO är ett av instituten som får vissa privilegier under den pågående ekonomiska krisen. De statliga medlen för forskning kortas med bara fem procent och det är möjligt att förlänga

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

17

tidsbegränsade anställningar om institutet själv kan betala lönen med hjälp av extern finansiering eller andra medel.

För att behålla excellensen måste institutet alltså samtidigt spara på utgifterna och få mer extern finansiering. Den externa finansieringen står just nu för hälften av institutets budget och kommer att spela en ännu större roll i framtiden.

– EU-finansiering har blivit extremt viktigt för oss, både vad det gäller löner och för att kunna fiMaria Blasco nansiera utrustning och experiment, säger Maria Blasco.

En annan möjlighet är privata finansiärer, två kliniska forskningsgrupper inom prostata- och hjärncancer startades nyligen med hjälp av donationer. Maria Blasco vill helst att både de externa anslagen och donationerna ökar och efterlyser även fler samarbeten med kliniken och industrin.

– För två år sedan började vi med ett program för klinisk forskning i samarbete med sjukhuset. En viktig uppgift för vårt cancerinstitut är att omvandla forskningsresultat till patientnytta, det i sin tur genererar mer pengar till forskning, förklarar Maria Blasco.

Samtidigt betonar hon vikten av ett fortsatt fokus på grundforskningen.

Den stora forskarflykten

Förutom priset för excellens pryds Maria Blascos kontor, där hon tar emot i egenskap av direktör, med ett porträtt av nobelpristagaren James Watson framför CNIO. Hon har själv tillbringat några år vid forskningsinstitutet i Cold Spring Harbor där Watson har varit föreståndare, men kom hem till Spanien för att bidra till spansk och europeisk forskning. En våning ner finns hennes forskargrupp på ungefär 20 personer som forskar på hur förkortningen av ändarna av kromoso-

18

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

merna, de så kallade telomererna, påverkar cancerutveckling och livslängd.

– Trots den ekonomiska krisen pågår det mycket spännande forskning, säger hon och hennes ansikte lyser upp när hon får prata om forskning istället för politik.

Men hon förstår att forskarna vid hennes institut är oroliga för framtiden. Löneminskningen påverkar speciellt de grupperna som redan från början hade låga löner, bland annat doktorander och teknisk personal.

Trots krisen ” pågår mycket spännande forskning.

– Doktoranderna är viktiga för Spanien, de utför en stor del av forskningen genom sitt avhandlingsarbete. Det är klart att de ska åka iväg för att göra en postdoc i ett annat land men de ska gärna komma hem igen också, säger hon.

Hon menar att den största risken just nu är att de statliga medlen till forskning kapas ytterligare. Som konsekvens kan allt fler spanska forskare flytta utomlands samtidigt som det blir svårt att rekrytera nya talanger.

– Ungefär 60 procent av våra forskare kommer från andra länder. Om Spanien förlorar i attraktion som forskningsnation skulle det vara mycket skadligt, säger hon och förklarar att forskning och utveckling är en väg ur krisen.

– Forskning är en del av lösningen, inte av problemet. Jag försöker att förmedla det budskapet varje gång jag pratar med regeringens representanter.

Forskning för Europa

Inför beslutet av EU:s budget för 2014 skrev 42 nobelpristagare och fem Fieldsmedaljvinnare ett öppet brev till EU:s medlemsstaters stats- och regeringschefer

där de varnade för att minskade medel till forskning skulle medföra en nedgång i antalet duktiga unga forskare.

– Vi har redan sett det i Italien, många italienska forskare har flyttat till andra länder, säger Serge Haroche, en av nobelpristagarna som har undertecknat brevet.

Han själv bor och verkar i Frankrike, enligt honom består vissa franska forskningsgrupper till en tredjedel av italienare. Han ser stora Serge Haroche faror med det som kallas för ”brain drain”, den stora forskarflykten, från Europa.

– I Europa finns en kultur för forskning, ett sammanhang där den kan utvecklas, både inom humaniora och naturvetenskap. Det saknas i de nya forskningsländerna som nu satsar stora pengar och kan dra ifrån oss, säger han och refererar till expansionen av forskning och utveckling ibland annat Asien.

Europas framtid ligger i de unga forskarnas händer, menar Haroche. Därför är det viktigt att stödja unga forskare och forskning i huvudtaget.

– Jag kommer att använda min nya position som nobelpristagare för att upprepa detta tills regeringarna lyssnar.

Framtiden är redan här

Skurit ned ”med 40 pro-

cent på tre år.

En annan eldsjäl i debatten om forskningens framtid i Spanien och Europa är Amaya Moro-Martin, forskare vid forskningsinstitutet för rymdteknologi i Madrid. I början av 2012 skrev hon en debattartikel om det allvarliga läget i Spanien

Forskningsläget i Spanien Budget

Anställning

• Minskningar i budgeten: 22,5% (475 millioner Euro) i forskningsbudgeten under 2012, 16% i övriga budgeten

Två anställningsformer for forskare – ”funcionarios” (statsanställda med något som liknar ett livstidskontrakt) och tidsbegränsade anställningar som förlängs ett eller två år i taget

• 1,3 % av Spaniens BNP satsas på forskning. Målet inom EU är tre procent (Tyskland, Sverige och Finland uppnår nästan detta) • Antal forskare per tusen invånare (enligt statistik från 2009): • Spanien 9,6 • EU 10,4 • Tyskland 12,7 • Sverige 15,4 • Finland 20,8 Karriärprogram 2001 instiftades programmet ”Ramon y Cajal” för unga forskare. Ett åttaårigt program som liknar tenure-track med utvärdering efter fem år. Många unga forskare återvände från sina postdoc-positioner i utlandet med hjälp av programmet. Antalet positioner har minskat: • 2010: 250 positioner, 45 miljoner Euro • 2012: 175 positioner, 54 miljoner Euro Eftersom karriärprogrammet finansieras av staten är finansiering av forskare som har påbörjat programmet osäker under den pågående ekonomiska krisen.

för den vetenskapliga tidskriften Nature.

Hennes artikel bemöttes av regeringens forskningsansvarige Carmen Vela med förklaringen att det måste skäras överallt och att man i detta krisläge bör prioritera spjutspetsforskning och excellens. Uttalandet att sluta klaga och se krisen som Amaya Moro-Martin en möjlighet upprörde många forskare, inte minst Amaya Moro-Martin själv.

– Det verkar som om regeringen inte tycker att forskningen är viktig för Spa-

Så påverkas forskningen • Statsanställda behåller sin anställning men har mindre resurser för forskning (experiment, instrument, anställning av personal) • Vid de flesta universitet får tidsbegränsade anställningar inte förlängas. I praktiken betyder detta att många postdocs och yngre forskare förlorar sina jobb.

• Alla anställda (även statsanställda) har fått en löneminskning av först 5, sedan ytterligare 7 procent (i vissa fall kan det röra sig om så mycket som 20% totalt) Ministeriet för forskningsfrågor Lades ner i början av 2012, forskning och utveckling ligger numera under ministeriet för ekonomi. Ansvarig statssekreterare är Carmen Vela som i ett öppet brev i den vetenskapliga tidskriften Nature förklarade att man i det kärva ekonomiska läget bör prioritera spjutspetsforskning.

Hennes uttalande att ”Spanien har för många forskare” upprörde många.

nien. Det vi ser nu är resultatet av kontinuerliga nedskärningar, inom loppet av några år har det som så mödosamt har byggts upp under flera decennier förstörts, säger hon och påpekar att budgeten för forskning har minskat med mer än 40 procent sedan 2009.

Hon själv återvände till sitt hemland efter elva års forskning i USA och finansieras av det tenure-track liknande programmet Ramon y Cajal (se faktaruta), som nu hotas av osäkerhet och nedläggning.

– Osäkerheten är det värsta, vi vet ingenting om hur möjligheterna för finansiering ser ut i framtiden, säger hon. Även statsanställda med fast anställning drabbas. Medel som var tänkta för finan-

siering av experiment eller för inköp och underhåll av dyrbar utrustning har gått till att betala lönerna.

– Hela systemet är extremt ostabilt just nu och egentligen finns det inga framtidsutsikter inom forskningen, säger Amaya Moro-Martin.

Eftersom forskarna inte har tid att sitta och vänta på besked eller bättre tider planerar många att flytta. Amaya Moro-Martin själv kommer att ta med sig maken och den nyfödda dottern till USA för att kunna fortsätta med sin forskning.

– Det som alla befarar, den stora forskarflykten och en eftersatt infrastruktur för forskning, det håller redan på att hända. Framtiden är redan här. #

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

19

"Det blir tufft att bygga upp allting igen" Under sina tio år i Spanien har Jens Ormö lyckats skapa ett unikt laboratorium som studerar nedslag från asteroider och kometer. Därför väljer han att stanna kvar trots krisen.

– Vi har två inkomster i familjen och håller oss flytande. Om vi bara hade haft min lön hade vi varit tvungna att ändra vår livsstil radikalt och hade nog inte haft råd att ha barnen på den skandinaviska skolan. Det är viktigt för oss att ge barnen en tvåkulturell uppväxt, vi drar hellre ner på annat än på skolan, säger Jens Ormö.

Efter ett par som postdok i Italien fick Jens Ormö chansen att fortsätta sin forskning i Spanien vid Centro de Astrobiologia, CAB. Det är direkt underordnat spanska vetenskapsakademien. Trots att han redan hade en spansk flickvän, som numera är hans fru, var dock valet att flytta till Spanien inte självklart.

– Jag hade ett par erbjudanden i olika länder, men det som avgjorde var att villkoren vid CAB verkade bra och att jag fick ganska fria händer för mitt forskningsprojekt, berättar han.

Stanna kvar och fixa själv

Säkert jobb men lägre lön

Jens forskning vid CAB handlar om att använda nedslagskratrars geologi som indikation på den paleomiljö i vilken de bildats. Han jämför nedslagskratrar på jorden med motsvarigheter i andra delar av solsystemet med hjälp av fältundersökningar, laboratorieexperiment och datasimuleringar. Som många andra rekryterade talanger finansierades han genom Ramon y Cajal programmet.

– När projektet hade nått sitt slut efter fem år var tanken att jag skulle få en fast tjänst. Men redan då var läget lite skakigt och det blev inte riktigt så enkelt, säger Jens Ormö.

Efter några tidsbegränsade förlängningar och många byråkratiska turer blev han till slut statsanställd och har sedan 2009 en fast tjänst. Själva anställningen är ganska säker, men lönen har sänkts med nästan tjugo procent de senaste två åren.

20

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Jens Ormös forskningsgrupp är egentligen ingen grupp utan mer ett nätverk av internationella samarbeten. Hans laboratorium i Madrid är världsunikt och förutom fa-

Jens Ormö Ålder: 44.

Familj: fru och två barn (4 och 6 år).

Mini-CV: Disputerad vid Stockholms universitet 1998, postdoc i Italien 1998 -2002, sedan 2002 forskare vid Centro de Astrobiologia i Madrid, Spanien.

Forskning: Paleomiljöstudier genom jämförelser av asteroidnedslag på jorden med nedslag i andra delar av solsystemet med hjälp av fältundersökningar, laboratorieexperiment och datasimuleringar.

Fler skäl att stanna kvar i Spanien: – Spanien är ett intressant land med mycket kultur och vacker natur.

Det finns en otrolig variation mellan de olika regionerna.

miljen är det ett starkt skäl till att stanna kvar.

– Det är lite av ett ”fixa själv” läge, det hänger på en själv vad man skapar. Går det bra får jag förhoppningsvis även i fortsättningen forskningsmedel.

Samtidigt tror han att det kommer att bli svårt att rekrytera doktorander och postdoks.

– Min känsla är att ett fåtal forskningsområden får mer pengar på bekostnad av bredden. De som stannar inom forskningen väljer nog ämnen där det satsas.

Ett annat problem är att många kontrakt för teknisk personal och forskare inte förnyas, följden är att vissa laboratorier står stilla. I kombination med brist på pengar till underhåll av dyra instrument, doktorandtjänster och allting annat som hör till en fungerande forskningsmiljö kan detta leda till stora svårigheter i framtiden.

– Det kan vara så att den verkliga krisen kommer när man ska försöka bygga upp allting igen. Jag är rädd att detta aldrig kommer att ske, utom i mycket begränsad skala. En annan fråga är också om de som nu lämnar landet kommer tillbaka. #

Jens Ormö studerar nedslagskratrar.

"Vi har gått från mycket bra till extremt dåligt" Francesco Gervasio kom till CNIO för tre år sedan och har hunnit etablera en forskargrupp på tio personer.

Planen var att stanna i minst fem år till, men nu går flyttlasset till University College of London.

Av hans forskargrupp följer bara tre personer med.

– Ifrån början var idén att jag kan vara knuten till CNIO fastän att jag rent fysiskt finns i London och att mina anställda som inte flyttar med kunde fortsätta med forskningen under ett till två

Francesco Gervasio kommer egent-

ligen från Italien, innan flytten till Spanien forskade han i Schweiz i några år.

Han lockades till Spanien och CNIO av det som verkade som utmärkta forskningsvillkor.

– Jag fick mycket pengar i början, både från Spanien och Europa, och kunde anställa tio personer. Läget i Spanien har verkligen förvandlats från mycket bra till extremt dåligt, berättar han.

Börjar om från början

Det tar tid att etablera en ny forskningsgrupp och Francesco Gervasio tycker inte att han har hunnit igenom den första fasen. Han använder sig av databeräkningar och simuleringar för att skapa modeller av hur vissa proteiner bidrar till metastas, alltså spridning av cancer.

– Jag hade räknat med den första större vetenskapliga publikationen efter fyra år, och att därefter kunna hålla en hög nivå. Nu får jag börja om från början, säger han.

Anledningen till omstarten är flytten till University College of London där han har blivit erbjuden en professur.

år. Nu vet jag inte ens om deras anställningar kommer att förlängas.

Han är upprörd över att de statsanställda sitter säkra på sina poster.

– Det spelar ingen roll om de gör ett bra jobb eller inte, de behåller sina jobb. Ett institut som CNIO får däremot kämpa för att överleva, säger han och lägger till att institutets direktör Maria Blasco gör vad hon kan för att rädda situationen.

Flytt på grund av osäkerhet

F r a n c e s c o G e r vas i o Ålder: 41 år.

Familj: fru, ett barn (2 år).

Mini-CV: Läkarexamen 1997 (Florens universitet, Italien), doktorsexamen i kemi 2002 (Trieste universitet, Italien), postdoc i Zürich (Schweiz) 2002 – 2006, professor vid Scoula Normale di Pisa (Italien) 2006 – 2009, sedan 2009 forskningsledare vid CNIO, Madrid.

Forskning: Skapar med hjälp av beräkningar och datasimuleringar modeller för att förutsäga hur proteiner som bidrar till spridning av cancer påverkas av potentiella läkemedel.

Efter flytten till London: – Det är inte bara min kompetens som försvinner från CNIO, utan även mina samarbeten med läkemedelsindustrin.

Det känns tungt att börja om, berättar han. Visserligen är det självvalt, han kunde ha stannat kvar för att se vad som händer. Hans anställning som gruppledare löper över åtta år, med en utvärdering efter fem år.

– Men vem vill vara kvar i den här osäkerheten, speciellt när alternativet är en full professur?

Familjen följer så småningom med till London, hans fru hade precis hittat ett nytt jobb i Madrid. Hon är inte särskild förtjust i alla dessa flyttar som även påverkar henne och hennes karriär. Dessutom är Francesco Gervasio bekymrad över skolvalet till sin son.

– Faktorerna som begränsar mobiliteten är främst språket, familjen och skolorna.

Att flytta tillbaka till Italien är inget alternativ. Där har systemet redan kollapsat. Däremot får han något drömsk i blicken när han pratar om Schweiz, om bergen.

– London har många fördelar, bland annat att det finns fem internationella flygplatser. Det är lätt att ta sig någon annanstans, säger han. #

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

21

Genombrott för trä i höga hus Sveriges första parkeringshus i trä finns i Skellefteå. Med råvaran inpå knuten vill kommunen visa på träets möjligheter.

TE MA – SKOG

Glöm betong och stål. Trä är framtidens byggnadsmaterial, i alla fall sett till miljö, klimat, boendetrivsel och ekonomi.

– Att bygga färdiga moduler och rum på fabrik har gett träbyggandet en skjuts. Det blir både billigare och går snabbare än att bygga på plats, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna. l A R s - E R i k l i l J E B ä C k TExT

Betong dominerar fortfarande byg-

gandet i flera våningar, men träet är på stark frammarsch. Fram till 1996 var det förbjudet att bygga trähus med fler än två våningar. Med stadsbränderna på 1800-talet i minne ville man inte utmana ödet.

Den nya bygglagen öppnade dörren för att bygga flervåningshus i trä. På villamarknaden är bilden en helt annan.

– Även om det är lite neråt just nu så har trä en marknadsandel på 90 procent för enfamiljsvillor, säger Bertil Stener, jägmästare och senior adviser på Skogsindustrierna.

äV E N fA s A d E N i T R ä

Mycket har hänt på senare år med program för ökat träbyggande. Regeringen är med på noterna, så när stommen till Stockholms största höghus i trä restes var landsbygdsminister Eskil Erlandsson på plats.

– Trä kan användas till husbygge mer än i dag. Jag hoppas att höghusbygget på åtta våningar i Sundbyberg är det första av en lång rad höga trähus i Sverige, sa han under invigningen i november förra året.

Både stommen och fasaden är i trä.

Tanken är att den rätta träkänslan ska infinna sig. Många av de högre husen i trä har putsad fasad för att minska underhållet. Höghusen i Sundbyberg kläs med cederträ som är helt underhållsfritt.

Många arkitekter gillar att jobba med trä. En av dem är professor Magnus Silfverhielm på AIX arkitekter, som bland annat i Skellefteå har ritat ett femvåningshus för bostäder och ett parke-

Potentialen för träbyggande är enorm ringshus med fem våningar helt i trä.

– Trä är ett biologiskt och demokratiskt material som svarar på tilltal och har goda egenskaper. Man kan spika i väggarna och måla direkt på. Inte minst sover man så mycket bättre, tack vare den goda inomhusmiljön som trä ger.

PoliTi s k Vi lJA

Växjö har under flera år varit ledande i träbyggnad. Man var tidigt ute och byggde flervåningshus, men även en bro som blev något av en symbol för träbyggnadskonsten.

Det finns en politisk vilja att bygga mer i trä.

Andra kommuner har följt efter. Den högsta träbyggnaden (arkitekt: Gunnar Asplöv) i Sverige finns i Eslöv med tio våningar. Tanken var att riva det gamla lagerhuset, men efter protester valde man att bygga om det till bostäder.

Men finns det något tak för hur högt ett trähus kan byggas?

– Trettio våningar är möjligt, högre än så kan stabiliteten bli lidande eftersom trä är så mycket lättare än betong, säger Magnus Silverhielm. Han vill se mer trähus.

– Det är tufft för skogsindustrin nu.

Kom ihåg att sågverken i Sverige mest sågar och hyvlar plank. Med trähus kan förädlingsgraden öka, vilket ger ett mervärde för skogsindustrin. Där behövs mer kunnande om design och produktionsteknik.

B R A N d R i s k E N B o R TA

Men brandrisken då?

– Vi bygger med annan teknik i dag, med bland annat sprinklersystem. Den massiva trästommen är nära på omöjlig att antända. Ytskikten är en större riskfaktor.

Brandrisken är därför inte större i dagens trähus än i betonghusen, säger Bertil Stener. Är inte husen lyhörda?

– Det är samma där. Modern teknik gör att ljud inte fortplantar sig mer i huset än med andra material.

H Ä LF T E N AV H U S E N I TRÄ

» Ungefär hälften av alla bostäder

som byggs i dag är uppförda med en stomme av trä.

» 90 procent av alla enfamiljshus byggs i trä.

» sedan år 2000 har träbyggandet i

höga hus ökat stadigt. Då var andelen 1 procent. I dag är marknadsandelen för trä i hus med fler än två våningar 15 procent.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

23

TE MA – S KO G

Ett värre problem är mögel och fukt.

– En förhöjd fuktkvot är en inkörsport för angrepp av mögel och röta. Det bästa är att inte utsätta virket för vatten från nederbörd eller fuktig luft. Det finns olika typer av fuktskydd på marknaden, som både har kortvarigt och långvarigt skydd. Forskning om det pågår, säger Bertil Stener.

Varje år växer svensk skog med 110-115 miljoner kubikmeter H ET MAR kNAd i ki NA

ByG G s På fA B R i k

Att pressa priserna är ännu en utmaning.

– Byggkostnaderna är extremt höga i Sverige. Det behövs nya lösningar där de mindre byggbolagen går före och oftare bygger i trä än de stora företagen.

Bertil Stener förklarar att nyckeln ligger i det industriella byggandet där delarna tillverkas i fabriken och levereras som moduler till bygget.

– Det är en efterlängtad modernisering där byggelement och hela rum kan tillverkas i en skyddad miljö, där väder och vind inte stör processen. Det innebär också att byggprocessen går betydligt snabbare.

Potentialen för träbyggande är enorm.

Magnus Silfverhielm ser möjligheter i Kina.

– Kinas och hela världens ekologiska avtryck måste minska. Varje vecka bygger Kina ett nytt kolkraftverk för att trygga energiförsörjningen. Nu sneglar de på Sverige och är nyfikna på våra kunskaper. Där finns planer på att bygga 120 ekostäder med vardera en miljon invånare, säger han entusiastiskt.

Intresset för trähusbyggande tog fart på världsutställningen i Shanghai där Sveriges paviljong var uppförd med limträbalkar.

– Den begränsade tillgången på skog i Kina ger möjligheter för Sverige att exportera både träråvara och förädlade byggvaror. Man har startat skogsprogram i Kina, men det tar tid innan träden är avverkningsmogna. Kineserna är även intresserade av våra kunskaper om skogsbruk, säger Magnus Silfverhielm. #

HÄR HAM NAR S KO G E N S RÅVAROR Varje år växer svensk skog med 110–115 miljoner kubikmeter, men bara 85–95 miljoner kubikmeter avverkas. Det gör att virkesförrådet fortsätter att öka i Sverige.

» Ungefär hälften, 40 miljoner kubik-

meter, av den avverkade skogen går till sågverken. Den andra hälften går till brännved och till massaindustrin.

» sågverken sågar 17-18 miljoner

kubikmeter till plank. Resten blir till spån och flis som används inom massaoch träskiveindustrin.

» Av det sågade virket exporteras ungefär 12 miljoner kubikmeter.

» 5-6 miljoner kubikmeter av det

sågade virket går till den träbearbetande industrin i Sverige.

» den svenska träproduktionen,

inklusive papper, omsätter 205–210 miljarder kronor. 58% av omsättningen går på export. Exporten av trävaror och papper utgör 11,5% av den totala svenska varuexporten.

KÄLLA: TRÄR I KET

VI KTIGA MAR K NADE R FÖ R SVE N S K TR ÄE X PO RT: Nordafrika med länder som Egypten, Tunisien och Algeriet står för 30 procent av träindustrins export.

Indien och Saudiarabien är andra viktiga exportländer.

Europa är också en viktig marknad.

Trä i vindkraftverk ger ekonomiska, tekniska och miljömässiga fördelar. Sveriges första finns i Falkenberg där tillverkningen också sker. Växjö var tidigt ute att bygga i trä, med både höga hus och broar.

24

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Skogens guld ger energi och nya material Bioenergi har tagit sig förbi oljan och är numera Sveriges största energislag. Nu ska forskarna även vässa de biobaserade produkterna.

– Vi står på tröskeln till det industrialiserade biokolets tidevarv, säger N ata l i e v o n d er Lehr Torbjörn Lestander, docent vid SLU i Umeå. te x t

Forskningen är inriktad på att hitta andra råvaror och utveckla nya metoder för att framställa biobränsle och biobaserade produkter från trädråvara.

– Exempelvis är tillverkningen av bränslepellets beroende av biprodukter från annan skogsindustri. Om vi ska öka den nuvarande användningen, som årligen är cirka tio TWh, med inhemsk pellets behövs nya råvaror, metoder och processrecept, säger Torbjörn Lestander.

H e l a tr ä d et anvä n d s

Traditionellt görs pellets av torkat och malt spån från sågverk, men denna råvara börjar bli intecknad och fluktuerar med sågverkens konjunktur. Efter stormarna Gudrun och Per skördade man mycket så kallad energived, träd som inte kunde användas till så mycket annat än till utvinning av biobränsle.

– I såväl pilot- som industriförsök har vi Torbjörn Lestander. visat att det går bra att späda ut sågspån med upp till 40 procent av sådan energived och behålla samma pelletskvalité. Från dessa stora lager av stormskadat virke har man successivt flisat ner hela trädstammar, utan toppar och grenar. Flisen torkas, mals och blandas upp i

spån innan det hela pressas ihop till pellets, berättar Torbjörn Lestander.

Rostning, eller så kallad torrefiering, är en intressant förbehandling som gör veden sprödare och enklare att mala ner till mycket små partiklar. Ju mindre partiklarna är, desto bättre blir förbränningen eller förgasningen av träpulvret.

S k r ä d dar sy d d r åvara

För att förfina bearbetningen av trädråvara måste man veta mer om materialet. Torbjörn Lestander fokuserar på snabb och skonsam teknik för att karakterisera biomassans egenskaper i syfte att skräddarsy råvaran för olika processer. Med hjälp av nära infraröd teknik kan exempelvis energivärdet och halten extraktivämnen fastställas direkt i strömmen av material.

Trädråvarans extraktivämnen (terpener, polyfenoler, fettsyror och steroler) är ett problem vid tillverkning av pappersmassa och bränslepellets.

N ä ra i n f rar ö d te k n i k

En lösning är att lagra flisen eller spånet ett tag, då förändras extraktivämnena och stör inte lika mycket i processen. Ett annat sätt är att extrahera ut dessa biooljor och använda dem för framställning av bränsle eller andra produkter.

Torbjörn Lestander har tillsammans med kollegor använt så kallad tvådimen-

Nära infraröd teknik används för att karakterisera innehållet av extraktivämnen i flis från kvistved. Färgskalan visar halten av extraktivämnen, som ökar från blått till rött och som kan uppgå till 45 procent. Det betyder att materialet fläckvis består till nästan hälften av terpener, polyfenoler och fettsyror.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

25

TE MA – S KO G

Bio 4 Energy ” Ipressar forskar-

M E R ÄN PLAN K O C H PA P P E R

na ut mer energi ur trä.

sionell nära infraröd teknik för att studera om tekniken kan lägga en grund för att sortera ut flisbitar med höga halter.

Man utvecklar dessutom en ny teknik, röntgenfluorescens, för att även kunna detektera oorganiska ämnen och askans sammansättning i biomassa.

E N s Pä N N A N d E T i d

Torbjörn Lestander beskriver det som händer nu som en brytningstid och pekar på forskningsmiljön Bio 4 Energy där expertis från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och SLU samverkar med finansiering genom regeringens stöd.

– Det är en spännande tid. Jag är över-

Bioteknikforskarna arbetar med att modifiera träfibrer och kombinerar cellulosamaterial med en rad andra ämnen för att skapa nya material.

Byggmaterial • Formgjuten fiberkomposit för sammanfogning av byggelement.

Förpackningar är bara ett exempel på vad träråvaran kan användas till.

tygad om att vi kommer att utnyttja biomassan ännu mer. Vi står på tröskeln till det industrialiserade biokolets tidevarv. Med den allsidiga och tvärvetenskapliga forskningen har vi nu bättre förutsättningar att på ett hållbart sätt integrera miljö, bränslen och produkter i det framtida biobaserade samhället. #

• Ligninbaserat tvåkomponentslim.

• ”Biotumen” – förnybar bitumen från skogsråolja.

kemikalier • Smörjoljor tillverkat av svartlut eller syntetgas från förgasning av biomassa.

Textilier • Fuktavvisande och självrengörande material framställd av cellulosa (för jackor och dynor till utemöbler).

• Kardade viskosrester som isoleringsfodringsmaterial i jackor.

fritid • Skummad cellulosa isolerar och skyddar.

Hygienprodukter • Naturliga blöjmaterial.

• Plåster med svalkande nanocellulosagel.

förpackningar • Juiceförpackningar av cellulosa.

Nanomaterial • Nanofibrer framställda ur slammet från bioraffinaderier.

I pellets finns numera även träråvara från spillvirke, som blandas upp med spån från sågverk.

• Nanostrukturerad cellulosa som kan användas som stabiliseringsmedel i livs- och läkemedel. läs mer: www.energiportal2035.se

26

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Blivande jägmästare har gjort en studieresa till skogslandet kanada. Jätteträd, nischade sågverk och säkerhet i fokus är några intryck därifrån. Med stöd från bland annat Naturvetarna fick studenterna chans att se en annan verklighet.

TExT

MARiT BoHliN

Att vandra i en skog med gigantiska träd är

en mäktig känsla. De högsta träden är 76 meter, det ska jämföras med rekordet i Sverige som man uppskattar till 45 meter. Den granen växer i Värmland i en miljö med rörligt vatten.

Vi befinner oss i McMillan Park, en 300 hektar stor park som har till syfte att bevara första generationens douglasgran. Där finns också western red cedar och hemlock. Parkens stolthet är en douglasgran som är 800 år gammal.

f loT T N i N G ä N i dAG

Skogen har brukats långt tillbaka i tiden.

Här används helikopteravverkning, flottning och mycket manuell fällning. De har också en historia i att bygga järnvägsbroar

i trä för att transportera virke. Idag körs det med lastbil och båt.

Det finns både högmoderna stora sågverk och mindre nischade, specialiserade på exklusivare trädslag såsom Red Cedar. Eftersom de ligger vid kusten får de sitt timmer via båt och kan lasta färdigt virke vid sågverket. Trädslagen här sågas med högsta utbyte och timret behandlas med största försiktighet. Cedar och hemlock och till viss del douglas är trädslag med speciella egenskaper och har ett högre värde än vår vanliga gran och tall.

H U s ByG G E M E d i T

Hos en huselementsbyggare fick vi se hur de satte samman väggar, golv ochtakstolar i en modern anläggning med hjälp av it. När takstolar skulle byggas använde man stora skärmar som visade ritningen. Till hjälp hade de också ett stort konstruktionsbord där måtten var inprogrammerade vilket gjorde att plankorna låstes enligt ritningen.

BC Forest Safety Council arbetar med säkerhet inom skogsindustrin. Årligen förolyckas ett stort antal människor. Mottot är ”alla arbetare ska komma hem till sina familjer varje dag”. I och med att skogsbruket i Kanada sker med manuell fällning och avverkning med helikopter så ökar riskerna.

TRAI N E E E N B RO T I LL A R B E TS LI V E T Traineeprogrammet är i den första omgången ett samarbete mellan institutionen för skogens produkter vid SLU och träindustrin i Mellansverige. Programmet syftar till att underlätta övergången från studier till arbetslivet.

STAT E N ÄG E R S KO G E N British Columbia ligger på Kanadas västkust. Den totala landarealen är 95 miljoner hektar varav 60 miljoner skogsmark (Sverige har 28 miljoner hektar skogsmark).

Tack vare stipendium från Skogsakademikerna blev studieresan av.

Staten äger nästan all skog, närmare bestämt 94 procent.

ANNIKA NORDIN, programchef för Future forests Många intressen ska samsas i framtidens skog. Att få ut mer plank, papper, energi och biobaserade material är lika viktigt som naturupplevelser och biologisk mångfald. För att klara den ekvationen har Future Forests vid SLU fått forskningsmedel från Mistra för fyra år till.

1. Hur kommer klimatet in i bilden?

– Det är en het fråga som vi behöver veta mer om. Med skogen som kolsänka och leverantör av energi har hög tillväxt i skogen blivit en miljöfråga. Samtidigt tvistar man om hur klimatsmart det är med hyggen.

2. Kan det vara en lösning att bara gallra?

– Forskning pågår om det. Det mesta talar för att traditionellt skogsbruk är det bästa för klimatet på våra breddgrader.

Kontinuitetsskogsbruk kan bidra med annat än tillväxt. Till exempel gynnas arter som är beroende av ostörda skogsmiljöer.

3. Vad kan samhällsvetarna bidra med?

– Vi behöver förstå människors värderingar om skog. Där är den sociala och humana dimensionen viktig. Ungefär 40 procent av forskarna har en samhällsvetenskaplig bakgrund, övriga är naturvetare. I mötet dem emellan kan det slå gnistor som leder till helt nya idéer.

4. Hur många forskare är inblandade?

– Ett fyrtiotal, där vi satsar på yngre postdok och forskarassistenter. Eftersom skogsfrågorna är globala har vi med utländska forskare. I dag finns ingen gemensam skogspolitik inom EU, men det finns flera internationella samarbeten där Sverige deltar. Och skogen påverkas av andra politikområden i EU, som miljö och vatten. LEL

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

27

F OTO : J E N N Y S V E N N Å S - G I L L N E R , S LU

Trainee visar vägen till Kanada

vetenskap

Heiner Körnich är chef för forskningsoch utvecklingsavdelningen, analys och prognos, på SMHI.

Sakta men säkert blir väderprognoserna bättre I takt med att datakraften blir billigare och modellerna slipas blir väderprognoserna allt bättre. Många små förbättringar, snarare än stora genombrott är prognosforskarnas vardag. Internationella samarbeten skapar nya möjligheter.

Men det finns gränser för hur långt fram i tiden vi kan M A R I TA T E R Ä S PETE R HOLG E R SSON förutsäga vädret.

TEXT

FOTO

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

29

vetenskap

D

et visar sig att det är lätt att hitta till SMHI i Norrköping.

Tidningen Naturvetare är här för att ta reda på hur forskningen kan göra dagens väderprognoser ännu bättre. Vad är det egentligen som gör att det är så svårt att förutsäga exakt vilket väder det blir imorgon? Eller för den delen nästa vecka?

Och när kommer vi redan i början på sommaren veta vilket väder som väntar oss under semestern?

Heiner Körnich är chef över forskningsoch utvecklingsavdelningen analys och prognos. Målet med verksamheten är att göra dagens väderprognoser ännu bättre och alla på avdelningen arbetar med olika delar som är viktiga för att uppnå just detta. Jag får snabbt klart för mig att detta med att förutsäga väder är allt annat än enkelt och att det är ett tålamodskrävande arbete att metodiskt arbeta sig fram mot allt bättre beskrivningar av verkligheten. Den prognosmodell som används idag kallas HIRLAM och utvecklas gemensamt av bland annat Sverige, Norge, Holland i ett konsortium.

– Det finns alltid en osäkerhet i prognoserna, därför görs inte bara en utan flera, säger Heiner.

Han berättar att säkerheten ökar med flera prognoser, men att detta tyvärr är en möjlighet som används för lite. Anledningen är dels att de är svårare att använda, eftersom svaret uttrycks i sannolikheter, dels att det tar längre tid att göra.

för 2011 var det en bit kvar med en träffsäkerhet på 83 respektive 75 procent. Detta oroar emellertid inte Heiner som är övertygad om att SMHI är på väg åt rätt håll. När jag frågar om norska meteorologer är skickligare skrattar han.

– Nej, det handlar mer om sättet att kommunicera.

Han berättar att Norges motsvarighet till SMHI sedan länge har ett samarbete med Norges största mediabolag NRK. För den som längtar efter att väderprognoserna ska bli bättre kan det trots det vara bra att veta att ett svensk-norskt samarbete är på gång.

– År 2014 kommer en ny modell med betydligt högre upplösning på 2,5 kilometer jämfört med 5 eller 11 idag. Då går vi ihop med norska vädertjänsten för att göra gemensamma prognoser.

Samarbetet är nödvändigt för att klara den höga upplösningen, som är så dyr att SMHI inte kommer att kunna köra någon egen back-up. Datakostnaderna är hela tiden det som begränsar och i slutändan handlar det om att göra bästa möjliga avvägning mellan upplösning och fler prognoser. Frågan är också hur vi mäter prognoskvalitet.

– Extremväder är det som kostar pengar för samhället. Men är det bara en eller ett par sådana situationer under ett år spelar dessa inte så stor roll för avvikelserna totalt under året, förklarar Heiner Körnich.

LAN D S KAPET PÅVE R KAR

NOR S KT SAMAR B ETE

Korrekta prognoser är så viktigt att regeringen har engagerat sig i frågan. Målet är en träffsäkerhet på 85 procent för endygnsprognoserna och 80 procent när det gäller kulingvarningar. Enligt den senaste sammanställningen Stefan Gollvik studerar. geografins betydelse för vädret.

30

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

När meteorologer pratar om upplösning, menar de hur stora de rutor är som modellen delar in verkligheten i. Varje ruta har en viss volym och inom den sker en mängd fysikaliska processer, som modellerna förenklat beskriver i termer av parametrar såsom vind, temperatur, fuktighet, moln med mera.

– Låga moln är ett stort problem i våra prognosmodeller, säger Stefan Gollvik.

Låga moln är väldigt viktiga för vilken temperatur vi har nära marken och om vi ska förstå detta måste vi veta mer om växel-

Låga moln är ett stort problem verkan mellan mark och atmosfär. Samtidigt är fysiken bakom moln och nederbörd väldigt komplex.

– Det är mycket som måste vara rätt i modellen för att vi ska kunna säga hur mycket nederbörd det blir.

N U LÄG ET ALLT AN NAT ÄN SJÄLVKLART

– En korrekt beskrivning av starttillståndet är ytterst viktig för att prognosen ska bli av hög kvalitet, säger kollegan Magnus Lindskog.

Att veta vilket väder det är just nu kan tyckas okomplicerat, men när det rör sig om väldigt många observationer gäller det att väga in olika sorters data såsom temperratur, vindar och fuktighet från varje punkt så korrekt som möjligt. För vissa områden

H e I n e R kÖ R n I C H Ålder: 41 år.

Utbildning: Läste fysik i tyskland.

Tidigare jobb: kom till sverige för att göra en postdok på meteorologiska institutionen på stockholms universitet 2005, där han arbetade tills han för sju månader sedan fick sin nuvarande tjänst på sMHI. Familj: Fru och tre barn.

Fritid: spelar gitarr och läser mycket – just nu Stiller av Max Frisch.

saknas dessutom data och då måste initialtillståndet beräknas.

– Man kan säga att det är ett klassiskt optimeringsproblem.

Prognoskvalitén förbättrades väsentligt i och med att man började använda satellitbaserade mätningar av värmestrålning från atmosfären, vilka kan relateras till atmosfärens temperatur och fuktighet.

Först ut med detta var European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i slutet av 1990-talet. I framtida mer högupplösta modellsystem kommer radarbaserade observationer att användas för att beskriva initialtillståndet.

MATE MATI S K G RÄN S

Felkällor är något som Åke Johansson är expert på. På dataskärmen visar han mig några experiment som tydliggör problematiken. Eftersom väder är kaotiskt kommer det rent matematiskt aldrig att bli möjligt att förutsäga vädret mer än ett par veckor fram i tiden. I princip finns tre

felkällor: initialtillståndet, modellen och att det finns en gräns för hur många decimaler som vi kan hantera. Oavsett vilket av dessa fel vi har att göra med kommer prognosen inom två veckor vara helt värdelös det vill säga helt ha förlorat sin förutsägbarhet.

För att öka realismen i modellerna gör meteorologerna de rutor som modellen är indelad i mindre. Därmed kan de beskriva finskaligare fenomen. Men samtidigt är förutsägbarheten direkt avhängigt storleken på de fenomen som ska förutses.

Med ökad upplösning ökar alltså detaljrikedomen, men detaljerna kommer väldigt snabbt att uppträda på fel plats vid fel tidpunkt. Insikten om detta har lett fram till att man idag försöker göra flera prognoser med olika men lika sannolika initialvärden för att på så sätt få ett grepp om hur sannolik en viss prognos är.

Utmaningen är bara att det visat sig allt annat än lätt att simulera alla möjliga väderutvecklingar. #

8,5 8 7,5 7 6,5 6 Dag 5,5 5 4,5 4 3,5 3 -81 -82 -83 -84 -85 -86 -87 -88 - 89 -90 -91 -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11

Mellan 1981 till 2011 har längden på det som kan kallas en bra prognos ökat från 4 till 6.5 dagar. För att räknas som bra får inte prognoskvaliteten falla under 80 procent. Här avser prognosen, som utfördes av det europeiska vädercentret ECMWF, höjden av den 500hPa-trycknivån.

HUR GÖRs e n pROG nOs?

Steg 1:

Observationsdata samlas in från väldigt många olika källor. allt ifrån flygplan i reguljärtrafik, väderballonger, väderradar och satelliter till väderstationer som idag oftast är automatiska används.

Steg 2:

Insamlad data bearbetas av superdatorer i olika modeller.

Regionala modeller och prognoser upp till två dygn görs av sMHI. european Centre for Medium-Range Weather Forecasts (eCMWF) ansvarar för globala modeller och för prognoser på upp till två veckor.

Steg 3:

Magnus Lindskog väger in olika sorters data för att få fram ett så bra starttillstånd som möjligt.

Prognoserna förädlas och görs begripliga av meteorologer.

Förädlingen handlar dels om en kvalitetssäkring och att justera för kända avvikelse i en region, dels om att anpassa prognosen för ett visst ändamål såsom exempelvis vinterväghållning.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

31

vetenskap

N F RÅGA E RE A T E V R U N AT

kan man lita på kreatin?

Jag har börjat gymma och vill gärna bygga muskler lite snabbt. Nu undrar jag om det är en bra idé att äta kreatin? Kan man lita på preparaten och finns det några risker?

vad är det skumma skummet?

Jag var ute på lunchpromenad i Nacka naturreservat då jag såg ett vitt skum i en bäck. Det låg vid en hög med pinnar som fallit ner i bäcken. Vad kan skummet bestå av? Kan det bero på föroreningar?

32

Till att börja med är det mycket osannolikt att denna lilla vackra skogsbäck i nacka naturreservat skulle ha utsatts för något omfattande utsläpp av detergenter, det vill säga tvättmedelsprodukter eller andra skummande kemikalier.

Denna skumbildning är snarare ett relativt vanligt och naturligt fenomen i både vattendrag och vid sjöstränder där kraftig vågexponering råder. Det beror främst på en kraftig vattenomblandning, exempelvis under en period med hög vattenföring i en bäck. Då blandas luftbubblor in i ytvattnet, där det även finns lösta humusämnen som kommer från nedbrutna växt- och djurdelar. Dessa ämnen ger brunheten i vattnet och tillsammans med luftbubblarna bildar de ett segt och rätt stabilt skum som ansamlas på platser där något tillfälligt bromsar upp vattenhastigheten.

Vad roligt att du har börjat träna! Även om ditt mål är att snabbt bygga upp muskler så kommer träningen dessutom ge bonuseffekter såsom starkare hjärta, bättre syreupptagningsförmåga, bättre sömn och troligen även bättre blodfetts- och sockervärden. kreatin är ett kroppseget ämne men som också tillförs kroppen via maten, främst från kött och fisk. som tillskott har kreatin visats vara prestationshöjande och ju hårdare du tränar desto mer muskelmassa kan du bygga upp förutsatt att du tränar, äter och vilar rätt. Observera att kreatinet i sig inte bygger upp muskler, utan det bidrar till en tillfällig högre fysisk kapacitet.

Forskning har visat att intag av kreatin både kan verka prestationsökande och öka andelen fettfri kroppsmassa.

I kroppen lagras kreatin i skelettmuskulaturen som kreatinfosfat och spelar en viktig roll i energigivande processer under muskelarbete. Lagren är relativt små och förbrukas under en kort stund, men genom att ta ett kreatintillskott kan muskelreserverna hållas välfyllda. tillskott av kreatin finns i olika kemiska former, där kreatinmonohydrat är den mest välstuderade. andra, senare tillkomna kreatintyper har inte kunnat visa samma effektivitet eller säkerhet.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (eFsa) har publicerat ett godkänt hälsopåstående för kreatin vid ett intag av tre gram per dag via kosttillskott, vetenskapliga utvärderingar, liksom riskanalyser, för intag utöver detta saknas i dagsläget.

S T E FA N L U N D B E R G , L I M N O LO G ,

A N N A PAU L I E , D I E T I S T O C H A N N A DJ E R F,

N AT U R H I S TO R I S K A R I K S M U S E E T

N U T R I T I O N I S T, V E R K S A M M A PÅ GY M G R O S S I S T E N

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

ANNONs

HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet

ANNONs

Uppsala Universitet presenterar Forskning i

världsklass 2:2

Grön enerGiGGii ener enerG

från sol och vatten

– Cyanobakterier klarar av mycket och är väldigt hållbara. De finns överallt på vår jord, på land och i såväl kalla som varma vatten, de växer snabbt och de är möjliga att förändra, säger docent Karin Stensjö vid institutionen för kemi. (Foto: Mikael Wallerstedt)

De kallas ”blågröna alger” i folkmun, men cyanobakte­ rier är det korrekta nam­ net. Dessa levande bränsle­ maskiner kan omvandla sol och vatten till energi ge­ nom fotosyntes. Resultatet kan användas som bränsle, men först gäller det att optimera processen.

– Cyanobakterier klarar av mycket och är väldigt hållbara. De finns överallt på vår jord, på land och i såväl kalla som varma vatten, de växer snabbt och de är möjliga att förändra, säger docent Karin Stensjö vid institutionen för kemi. Det här är grön energi – i bokstavlig mening.

I labbet på Ångströmlaboratoriet står flera kärl fyllda med en grönaktig, grumlig vätska. Där växer bakterier­ na. En gaskromotograf mäter exakt hur mycket vätgas som kommer ur varje bakteriestam – för det här är gentekniskt förändrade bakterier

skapade i labbet av Karin Stensjö och hennes forskarkolleger.

Bakom en bakteriestam ligger flera års forskning. För att kunna utvinna energin har till exempel en upptagsmekanism i cellerna stängts av. Det gäller att styra produktionen av vätgas, så att så mycket energi som möjligt kan utvinnas.

– Vi testar vilka processer i cellerna vi kan stänga av helt och vilka kan vi slå på. Vi utgår från cellernas egen kapacitet men optimerar den genom att förändra den genetiska koden och finjustera systemen, berättar Karin Stensjö.

– Det gäller till exempel att få ut tillräckligt med energi utan att cel­ lerna blir stressade. De ska vara så robusta som möjligt så att de klarar variationer i solljus, vatten och näringstillförsel.

De gröna bränslemaskinerna kan också framställa kolbaserat bränsle, genom att med klassisk genteknik

och syntetisk biologi introducera bio­ syntesvägar från växter. Fördelen är att kolbaserat bränsle är lättare att få in i de system som finns idag för till exempel biodiesel och etanol. Men även där är det en bit kvar innan stor­ skalig produktion kan bli verklighet.

– En utmaning är att vi vill kunna pro­ ducera bränslet direkt utan biomassa som mellansteg. Det är viktigt, efter­ som varje extra steg kräver energi och minskar den energimängd vi får ut.

Konsortiet för Artificiell Foto­ syntes (CAP) bildades 1994 och finns sedan 2006 på Ångströmlabora­ toriet i Uppsala. De senaste åren har intresset växt för forskningsområdet och inom CAP jobbar ett sextiotal forskare från olika länder.

– Solbränsleforskningen är ett väldigt dynamiskt forskningsfält. I samarbete med andra forskargrupper och före­ tag i Europa undersöker vi hur bakte­ rierna skulle kunna odlas i stor skala, i fotobioreaktorer.

På längre sikt skulle de kunna od­ las i stor skala i oceanerna för att inte lägga beslag på viktig jordbruksmark.

– Det finns en otrolig potential i att använda cyanobakterier som en hållbar biobränslekälla, men det här är forskning som tar tid. Vi jobbar ju med levande organismer som inte all­ tid beter sig som man vill. Samtidigt gillar jag komplexiteten, säger Karin Stensjö.

AnniCA HultH

Ingenjörer och naturvetare

från Uppsala universitet får en bred utbildning och bestående kunskaper som håller även i branscher i konstant förändring. Tack vare vår breda forskning erbjuder vi flera intressanta utbildningar i den absoluta kunskapsfronten:

► 9 civilingenjörsprogram ► 4 högskoleingenjörsprogram ► 6 kandidatprogram ► 14 masterprogram

ANNONs

HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet

Genom modern DNA­teknik kan fors­ karna avgöra var rovdjuren befinner sig, hur många de är, och vilka släktband de har emellan sig. Resultatet är hård­ valuta för naturvårdsmyndigheterna.

D

et räcker med lite spillning, urin eller en skvätt blod för att forskarna i evolutions­ biologi ska få värdefull information.varje individ bland djuren har, precis som männi­ skor, ett genetiskt ”tassavtryck” som avspeglas i deras Dna. samma teknik som vid en kriminalundersök­ ning används för att utreda hur många rovdjuren är till antalet, vilka vägar de tar genom landet och hur de är släkt med varandra.

– vi matchar Dna för att ta reda på vilka djur som rört sig i ett område, förklarar Hans ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universi­ tet. tekniken som han utvecklade under 1990­talet har fått full genomslagskraft under det senaste decenniet.

ANNONs

ForskninG som påverkar politiska beslut

Från början användes insamlingsmetoden mer begränsat, och då handlade det mest om utredningar där rovdjur var inbegripna. ryktet om att en del av våra vargar var inplanterade från andra länder, kunde till exempel snabbt tas död på med hjälp av Dna­teknik, förklarar Hans ellegren.

– tekniken används nu också av skl vid brotts­ platsundersökningar. om polisen till exempel misstänker illegal jakt på varg, kan prover från bevismaterial tas, som sedan kan knytas till brottet.

Men naturen bjuder också på en del andra över­ raskningar för en professor i evolutionsbiologi.

– För några år sen upptäckte vi en helt okänd förekomst av järv i sundsvallstrakten. Järven är en väldigt skygg art som oftast håller sig gömd, berättar han. annette U Wallqvist

Trots att vargen alltid får mest medial uppmärksamhet, är det i första hand järven som är den stora naturvårdsfrågan.

Flugsnapparens arvsmassa förklarar hur nya arter uppstår en forskargrupp ledd av Hans ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, har nyligen publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature. Forskarna har kartlagt arvs­ massan hos svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare och kan nu förklara hur en art blev två.

Foto: Mikael Wallerstedt

Framförallt är det vargen som varit på tapeten under de senaste åren. Forskarnas resultat har legat till grund för den förvaltningsplan som presenterades av naturvårdsverket i somras och är ovärderliga i debatten om hur den svenska vargstammen ska förvaltas i framtiden.

– när vi till exempel upptäckte inavel inom vargstammen, påverkade våra rön de politiska besluten. om målet är att upprätthålla en livs­ kraftig stam så är det nödvändigt att möjliggöra invandring av vargar från andra länder, berättar Hans ellegren.

Men trots att vargen alltid får mest medial uppmärksamhet, är det i första hand järven som är den stora naturvårdsfrågan, menar Hans elle­ gren. Järven är det rovdjur som ställer till mest skador, framförallt för renägarna i norr. och här har Dna­tekniken kunnat användas för ytterligare ett myndighetsuppdrag. renägarna får nämligen ekonomisk ersättning i proportion till hur många järvar och lodjur som finns i området, och inte som tidigare, då de var tvungna att först visa upp vilka skador som rovdjuren åsamkat.

– Då fanns alltid en intressekonflikt mellan myndigheterna och renägarna. Det här är en mer objektiv metod, menar Hans ellegren.

annons

Hela Denna sektion är en bilaga Från Uppsala Univeristet

annons

Astronomin förändras

när Vintergatan kartläggs

Foto: Mikael Wallerstedt

Hela Vintergatan ska kartläggas i sex dimensioner. Ett gigantiskt projekt som involverar hundra­ tals forskare i hela Europa.

Astronomer i Uppsala bidrar med att utveckla mjukvara som ska fastställa stjärnors tempe­ ratur och kemiska sammansätt­ ning.

– Det här projektet kommer troligen att förändra hela astronomin, säger Ulrike Heiter som är forskare vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Projektet heter Gaia och är namngett efter den satellit som i slutet av nästa år skjuts upp för att tillsammans med jorden ligga i en bana runt solen.

Där ska den sedan under fem års tid samla på sig och skicka astrono­ misk information till forskare nere på jorden. Målet är att få information så att det går att ta fram en sexdimen­ sionell karta över de stjärnor som finns i galaxen. Kartan ska förutom tre positionsdimensioner också inne­ hålla tre hastighetsdimensioner.

– Det handlar alltså om stjärnornas position och hastighet när de rör sig

inom galaxen, berättar ulrike Heiter.

Vintergatans alla stjärnor, berättar Hon berättar att en kartläggning ulrike Heiter. av himlen bygger grunden för all astronomisk forskning. Det är först Astronomerna vill bland annat när man har kunskap om varje stjärna få reda på stjärnornas positioner och som man kan studera himlakroppen rörelse, men också stjärnornas egen­ skaper som ljusstyrka, temperatur som en separat enhet eller som en del och kemiska sammansättning. av Vintergatan.

– Det är de två sista egenskaperna – Om man sätter ihop all informa­ tion går det att förstå hur Vintergatan som vi i Uppsala är intresserade av, uppstått och utvecklats. berättar ulrike Heiter.

Det finns indikationer på De observationer som Uppsala behövs för att kartlägga att Vintergatan inte bildats Universitet som en enhet, utan att det stjärnornas temperatur och F o r s k n i n g kemiska sammansättning var en större galax som uppslukade några mindre. fås via en fotometer och Men exakt hur det gått en spektrometer, som sitter till vet vi inte, säger Ulrike på Gaia.

Heiter.

Uppsalaastronomerna arbetar Genom att kartlägga stjärnornas för att få fram en mjukvara som positioner och deras rörelse över him­ utifrån Gaia:s information gör ana­ lyser och beräkningar av stjärnornas len går det att räkna bakåt i tiden var egenskaper automatiskt. de befann sig vid en viss tidpunkt och Men för att veta om informatio­ hur Vintergatan såg ut då. nen är tillförlitlig ska de även analy­ Ju fler stjärnor som kartläggs, sera ett mindre antal stjärnor med desto träffsäkrare blir forskningen. en oberoende metod för att sedan – Gaia kommer att öka antalet uppmätta stjärnor radikalt. I dagsläget jämföra med resultaten från Gaia.

– Förhoppningsvis stämmer det har vi kartlagt 100 000 stjärnor. Gaia överens. Om inte kan vi åtminstone kommer att kartlägga en miljard, avgöra hur stora skillnaderna är. och det är ändå bara en procent av

2:2

Efter att Gaia gjort sitt, på sin bana runt solen, räknar forskarna med att dataanalysen kommer att ta cirka två år.

– Det betyder att vi inte kan publi­ cera något förrän 2020. Med den kunskap vi har då, kommer det troli­ gen att bli nödvändigt att uppdatera skolböckerna, åtminstone när det gäller Vintergatans uppbyggnad och exoplaneter, säger Ulrike Heiter.

AnnEttE U WAllqVISt

FAKTA GAIA-PROJEKTET:

Gaia är en satellit som byggs av ESA, European Space Agency. Uppskjutningen är planerad till slutet av nästa år i franska Guyana.

I Uppsala arbetar tre seniora forskare och två doktorander med projektet.

Det finns också ett svenskt forskarlag i Lund. De flesta forskare är baserade i Frankrike och Italien.

Gaia kommer att mäta allt på himlen som lyser upp till 400 000 gånger svagare än vad som går att se med blotta ögat.

Förutom stjärnor innebär det bland annat asteroider i solsystemet och planeter kring andra stjärnor.

ANNONs

HelA deNNA sektiON är eN bilAgA fråN UppsAlA UNiveristet

ANNONs

Ny app möjliggör

kommUNIkAtIoN

vid katastrofer

Foto: shutterstock

Vid en katastrof slås ofta inter­ net och 3G­nätet ut och den viktiga kommunikationen för­ svåras.

En ny mobilapp som låter mo­ biltelefoner kommunicera med varandra utan uppkoppling kan vara lösningen på problemet.

Det handlar om så kallad opportu­ nistisk kommunikation. Det vill säga information som via blåtand eller wifi vandrar från den ena mobiltele­ fonen till den andra i ett katastrof­ område, tills dess att informationen kommer så långt att den når en telefon som kommer åt 3G­nätet.

Därifrån skickas informationen till en server som i sin tur kan sända information till alla som prenumere­ rar på tjänsten, oavsett var i världen de befinner sig.

Appen, twimight, har utvecklats på WISEnEt, Uppsala universitets centrum för forskning om trådlös sensorkommunikation, i samarbete 36

lysningar om telefonens rörelser. med tekniska högskolan i Zürich – Appen är framförallt tänkt att (EtH). Appen är en vanlig twitter­ fungera i det akuta skedet. Det är app för Android som anpassats för då man kan göra som mest och att vara användbar vid katastrofer. rädda flest liv. Sedan kommer det – Vi har sett att vid extrema hän­ räddningspersonal som kan kom­ delser, som tsunamin i Japan och municera via satellit, säger Per vid skogsbränder, använder sig folk av twitter och andra sociala medier Gunningberg. för att kommunicera, säger Per Gunningberg, För många kan infor­ Uppsala mationen efter en kata­ professor i datorkommu­ Universitet nikation och ledare för strof vara livsavgörande, Forskning WISEnEt. men det handlar också – Programmet går också om att få kontakt med att ladda ner till datorn. och hitta nära och kära Fördelen med telefonen efter en katastrof. är att vi alltid har den – Det känns väldigt till­ med oss och att den också kan skicka fredsställande att vår forskning kan information om positionen via gps. bidra till så stor humanitär nytta, Dessutom har en telefon ofta bättre säger Per Gunningberg. batteritid, säger Per Gunningberg.

Appen bygger på ett tvär­ vetenskapligt arbete vid Centrum för naturkatastroflära där natur­ med själva tweeten följer alltså även information om position. vetare, tekniker, samhällsvetare och I twimight används också telefonens sociologer samarbetar.

– I en stressad situation är det svårt övriga sensorer, som gör det möjligt att ta till sig nya funktioner, det att skicka med bilder, ljud och upp­

2:2

vet vi. Därför har vi gjort appen lik den vanliga twitterklienten som många människor är vana att använda, säger Per Gunningberg.

Appen var den första i sitt slag i världen när den presenterades i hös­ tas, men sedan dess har den redan fått flera efterföljare.

AnnEttE U WAllqVISt

WISENEt tillämpningar transport järnvägsvagnar/tågövervakningssystem. miljöövervakning vattenrening, koldioxid, temperatur.

Personlig övervakning bärbara datorenheter.

Energi batteriutformning och uppvakningsgrunder. kommunikation och nätverk länkkvalitet, säkerhet och radioenergi. mobiltelefoni avläsningsanordning och förmedlingsnod.

Nodkonstruktion robust, flexibel hårdvara och mjukvara.

N R 9 Universitet 2012 Uppsala – VetenskapsoMrådet För teknik och naturVetenskap

N A T U R V E TA R E

Läs mer om vår forskning och våra ingenjörs- och naturvetarutbildningar – www.teknat.uu.se | e­post: teknat@uadm.uu.se

VETENSKAP

Östersjön blir surare H AV S M I L J Ö Havens försur-

ning på grund av ökade halter av koldioxid i atmosfären är ett ganska nytt hot mot haven och ökar stressen i de marina miljöerna. Nu visar ny forskning vid Göteborgs universitet att även Västerhavet och Östersjön kommer att drabbas.

Tidigare har man trott att Östersjön kanske skulle vara mindre hotat av försurning på grund av att det är övergött och har mycket syrefria bottnar. Men så är det inte.

- Den ökade övergödningen leder till att säsongsvariationerna i pH kommer att öka och långsiktigt kommer pH-värdet att minska, säger Anders Omstedt, forsk-

ningsledare för Bonusprogrammet Baltic-C. Förutom ökade koldioxidhalter i atmosfären kan också Västerhavet och Östersjön påverkas av högre temperaturer och förändringar i sötvattentillförseln med mer nederbörd i norr och mindre i söder.

- Alla dessa effekter verkar mot ett surare hav. Men det är halterna i atmosfären som mest avgör hur sura kusthaven kommer att bli, säger Anders Omstedt.

En reducering av utsläppen av koldioxid till atmosfären och reducering av närsalter till Västerhavet och Östersjön är därför viktiga åtgärder som kräver en tuff framtida förvaltning, anser han. LEL

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m.

Modifierad fettsyra hopp för överviktiga

H Ä L S A SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit

fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa på ett effektivt sätt minskar vikten hos feta råttor och möss. Molekylerna är patentsökta och tillsammans med SLU Holding AB har forskarna nu startat bolaget Duttal AB för att fortsätta utvecklingen av en produkt mot fetma. Ett nytt forskningsanslag möjliggör de förstudier som behövs för senare kliniska prövningar på människa. År 2015 kommer cirka 2,3 miljarder vuxna att vara överviktiga och mer än 700 miljoner att ha fetma, enligt WHO:s uppskattningar. Globalt är fetma en av de vanligaste dödsorsakerna och leder ofta till hjärtkärlsjukdomar, förhöjda halter av blodfetter och typ 2-diabetes.

Idag finns få godkända läkemedel mot fetma och övervikt och många medel som testats har haft oönskade biverkningar. De nya molekylerna, som i grunden är modifierade triglycerider, där en av de tre fettsyrorna har bytts ut mot lipoinsyra, påverkar regleringen av energibalansen i kroppen. Resultaten kommer snart att publiceras.

– Kroppens överskott lagras i form av kroppsfett. Vad våra molekyler gör, är att minska födointaget samt att stimulera kroppen att bränna fett istället för att lagra energin, vilket leder till viktminskning, säger Paresh Dutta. LEL

Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång. annons Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet! Årsavgifterna är: 270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5.

Ange namn och adress. www.skogshistoria.se

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

37

i nsPi ratör E n si D 38-39 Man uaLE n si D 40-41 LE DarskaP

si D 42-44

PÅ nytt JoB B stu DE nt

si D 45

si D 46-47

PLatsan nonsE r

si D 48-50

i N S P i R AT ö R E N

Facket räddade kvar tio När Svensk Mjölk flyttar över till LRF och Växa Sverige, skulle tjugo personer ha sagts upp. Efter fackliga förhandlingar blir hälften kvar.

– Vi har haft en bra dialog med arbetsgivaren. Nu kan vi tillsammans lyfta Sveriges mjölkbönder, säger Lennart Holmström, ordförande i Saco-föreningen på Svensk Mjölk.

V

id förändringar har facket en viktig roll. Det kan handla om allt från expansioner till fusioner och nedskärningar. Och personalen påverkas alltid på något sätt.

Det hände när branschorganisationen Svensk Mjölk kastade in handduken. Verksamheten lever dock vidare under annan hatt.

Näringspolitiken hamnar tillsammans med mjölkkvalitet och nutrition på LRF inom den nybildade avdelningen LRF Mjölk. Den bondenära delen som handlar om avel, djurvälfärd, it och utveckling av mjölkföretagen går in i Växa Sverige.

– Tanken är att stärka mjölkbönderna. I den nya organisationen blir vi effektivare och drar nytta av varandras kompetenser, säger Anders Johannesson, ordförande för Saco-föreningen på LRF.

B RA PRocE SS

Den direkta vinsten för bönderna uppskattas till två öre mer per liter producerad mjölk.

38

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

TEXT och FoTo

lAR S-E R i k li lJ E Bäck

Det var efter semestrarna i höstas som Svensk Mjölk flaggade för förändring. I oktober fattade styrelsen beslutet och de fackliga förhandlingarna kom i gång i november.

Från början avsåg man att säga upp tjugo av totalt cirka nitttio på Svensk Mjölk, främst inom administration och kommunikation.

– Efter fackliga förhandlingar kom man överens om att tio tjänster skulle bort. Vi lyfte vissa funktioner och såg att fler behövdes på Växa Sverige, säger Lennart Holmström, ordförande för Saco-föreningen på Svensk Mjölk.

De flesta, runt sextio medarbetare, går över till Växa Sverige och tjugo till LRF Mjölk.

Han intygar att processen har fungerat bra så här långt med en positiv dialog mellan arbetsgivare och fack. Förhandlingarna blev klara i god tid innan den formella övergången den 1 januari. Flytten beräknas vara klar i slutet av januari.

Saco-föreningen är som en krockkudde mellan ledning och personal

B li R VASSAR E

Saco-föreningen på LRF välkomnar de nya medarbetarna och är förstås positiv till att LRF går skadefritt genom fusionen utan att personal behöver sägas upp.

– Vi ser möjligheten att bli ännu vassare genom förstärkningen från Svensk Mjölk.

Vi får tillgång till fler experter där utmaningen är att försvara den svenska mjölken, som hotas av billig import, säger Anders Johannesson.

Han påminner om de experter som finns på Ideon i Lund och jobbar med nutrition och mjölkkvalitet.

Det finns gott om utmaningar för den svenska mjölken.

– Antalet mjölkbönder fortsätter att minska, vilket det har gjort under

Lennart Holmström.

karriär

lång tid och är nu nere i femtusen. Ett trendbrott är att även den totala mjölkproduktionen minskar, vilket är illavarslande för det som brukar beskrivas som ryggraden i jordbruket.

Som en krockku d d e

För att möta jordbrukets utmaningar inser ledningen att det behövs en bra personalpolitik för att locka de bästa medarbetarna. I det ligger att ha goda relationer med facket.

– LRF uppmuntrar det fackliga arbetet. Vi har samma mål, men lite olika ingångar där vi tillsammans försöker hitta lösningar. Olika uppfattningar finns förstås, säger Anders Johannesson.

Han beskriver Saco-föreningen som en krockkudde mellan ledning och personal, där det gäller att hantera information från båda håll på rätt sätt.

Vad händer med de fackliga frågorna?

– Eftersom vi går på olika avtal kommer det ske en så kallad inrangering, som innebär att de som kommer från Svensk Mjölk går över på vårt avtal, som bygger på kollektivavtal med Almega Tjänsteföretagen. De två fackklubbarna blir en med personal från gamla Svensk Mjölk och LRF.

Va r f ö r s i t t e r d u i s t y r els e n f ö r Sac o -fö r e n i n g e n?

Anders Johannesson, ordförande. Jobbar med att förbättra förutsättningarna för att driva företag på landsbygden. Är skogsmästare i botten.

– Det känns meningsfullt att engagera sig för andra och hitta bra lösningar för personalen och för LRF som organisation. En hjärtefråga för mig är hur LRF ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare.

Eva Anflo, representerar arbetstagarna i LRF:s styrelse. Hortonom som jobbar med företagsutveckling inom trädgård.

– Fackliga frågor har alltid engagerat mig.

En drivkraft är att skapa bra relationer mellan ledning och personal. Det är spännande att jobba med människor och utmaningen är att hitta bra lösningar.

Johan Thorburn, kommunikatör på Stiftelsen Lantbruksforskning, ekonom.

– Det är viktigt att forskningen är representerad i det fackliga arbetet. Hittills har det varit en spännande resa både i det fackliga arbetet och att kommunicera lantbruksforskning.

Jonas Berglind, vice ordförande.

Miljöingenjör och verksamhetsutvecklare i miljö- och vattenfrågor på LRF region Mälardalen.

– Jag vill göra skillnad både för mig själv och mina medarbetare. Jag gillar att jobba tillsammans med andra för att hitta lösningar.

Mer än löner

Tanken är att avtalen ska anpassas till varandra, både när det gäller löner och villkor. LRF:s policy är att lönerna ska vara marknadsmässiga, men inte löneledande.

– Att vara en modern attraktiv arbetsgivare handlar om mer än löner. Arbetstider och möjligheter till att jobba på annan plats, liksom semester och föräldralön betyder mycket. Här gäller det att vara kreativ, säger Anders Johannesson.

Elba Rubilar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna, har varit med under processen och gett stöd till Saco-föreningarna.

– Jag är imponerad över deras innovativa sätt att jobba. På ett tidigt stadium tog de kontakt med varandra för att underlätta övergången.

Det kommer jag att tipsa andra akademikerföreningar om vid motsvarande förändring. #

Fv Johan Thorburn, Jonas Berglind, Elba Rubilar-Abreu (Ombudsman, Naturvetarna), Eva Anflo och Anders Johannesson.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

39

Manua l en

Konsten att få det sagt Häng med på Saco:s Inspirationsdagar om företagande. I Sundsvall gav Gunilla Almström Persson goda råd om hur man kommunicerar för att påverka, och får folk att tänka i sara - m ara / S ÖD E R B E R G AG E N T U R nya banor. c h r i st i na J äg are T E XT

ILL U S T R AT IO N

Å

hörarna ser förväntansfulla ut när Gunilla Almström Persson lyser upp novembermörkret i röd klänning och med stort hårsvall.

– Att lämna avtryck genom att sticka ut, vara originell och personlig vid presentationen är ett bra sätt att bli ihågkommen, säger hon.

För att nå fram som egen företagare måste man lägga något extra till det man säljer utöver kärnprodukten. En säljande berättelse som är sann och trovärdig hjälper dig att sticka ut. Glassmästarna Ben & Jerry är ett bra exempel.

– Två collegekillar som bara ville ha kul och lata sig, gick en kurs i glasstillverkning och fick idén att göra den galnaste och godaste glassen. Historien, eller skapelseberättelsen, som Gunilla Almström Persson föredrar att kalla den, har bidragit till att den säljer över hela världen.

– En bra berättelse gör att det känns okej att betala mer för produkten.

Vad kan jag annars göra som egen företagare för att nå fram med mitt budskap?

– Nöjd-kund-försäljning är en väg, men det kräver tid och tålamod. En annan taktik kallar jag femmanna-försäljning, vilket jag tycker är den bästa vägen som konsult. Den går ut på att i alla sociala sammanhang passa på att berätta vad

40

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Berättelsen speglar det jag är bra på, utan att jag säger det. jag jobbar med, utan att vara för gåpåig.

– På ett positivt sätt nämner jag vad som ledde till att jag fick idén till ett eget företag. Berättelsen speglar det jag är bra på, utan att säga rakt ut att jag är bra, kunnig eller erfaren.

Gunilla Almström Persson tipsar om några konkreta råd för att bygga upp historia: Tid, plats, person(er) och händelseförlopp ska vara delar av den. En del politiker är duktiga på detta, till exempel. ”I torsdags var jag på arbetsförmedlingen i Gävle och träffade två jobbcoacher, Mia och Erik. Följande hände…”. Poängen med Gunilla Almström Persson berättar på rätt sätt.

detta är att man minns via konkreta detaljer, de fungerar som krokar för minnet.

Hur berättar jag på rätt sätt?

– Felet som många gör är att prata som de skriver. Tricket är att förvandla texten till en talad variant, korta meningar med ett stycke information i varje. Om man läser ur manuset, tenderar man att markera punkt, kommatecken och frågetecken. Det är bättre att använda ett manus i stolpform eller bara öva på det man vill ha sagt.

– Ett knep för att få kontakt med åhörarna om man pratar inför flera är att ställa ja/nej-frågor. Det räcker då att folk nickar/ skakar på huvudet, så kommunicerar man att man är i kontakt med gruppen. Om man ställer en fråga och inte får svar, besvara den själv på ett naturligt sätt.

– Ögonkontakt är viktigt, liksom att visa känsla och entusiasm. Men identifiera och undvik ”kallhål”, alltså en person som inte gillar det du säger och som gör dig osäker.

Tanka bra energi och självförtroende hos dem som gillar ditt föredrag.

Ska man gestikulera?

– Kommunikativa gester förstärker det vi vill säga. Men undvik icke-kommunikativa gester såsom att skramla med nycklar eller pilla i ansiktet eller håret. #

K u r i o s a: Berättelser skapar gemensamhet och identitet. De förklarar, underhåller och stärker minnet. Storytelling startade på 1920-talet. Olika indiangrupper studerades och jämfördes. Gruppen med den starkaste kulturen överlevde längst. De har en gemensam identitet och värdegrund.

S Å T Y C K T E D E s o M Va r D ä r : Lidia Suokko, projektmedarbetare på Sundsvalls kommun: – Det var en av de mest engagerande, roliga och givande föreläsningar jag har hört. gunillas sätt att prata om hur man presenterar fakta passade mig. Jag arbetar med miljöfrågor och då kan det vara bra att inte bara påpeka hot, utan även blanda in känslor och humor som en del i presentationen. nu har jag fått verktyg för detta och kan förmedla budskap bättre.

Anders Bosenius, utvecklare på Kramfors kommun: – Det var intressant, det är viktigt att få perspektiv på det man gör. att ta sig tid att gå på sådana här föreläsningar är att ta ansvar för sin egen kompetensutveckling.

Det är viktigt att vara noggrann med ”skapelseberättelsen” och inte slarva med framställningen.

Elin Styf, sjukhusfysiker på Länssjukhuset Sundsvall Härnösand:

– Det är kunskap som alla har nytta av. Jag arbetar med utbildningar och får stor nytta av det hon har sagt, och ska försöka göra mina föreläsningar ännu mer intressanta.

Mirjana Matkovic, maskinoperatör på Örnalp Unozon AB: – Ett sådant här seminarium är rena rama festen!

Jag uppskattade det verkligen, det ger må-bra och avkoppling. temat lockade, och det är bra att få chansen att träffa andra medlemmar i naturvetarna.

Ett bra föredrag startar med en ”karamell”, som väcker intresse. sedan följer den tyngre informationen (stenarna). när man märker att åhörarna tappar koncentrationen får man stanna upp och berätta något kontaktskapande eller känsloappelerande. En skämtsam föredragshållare säger något roligt, medan en mer inkännande person väljer något känslomässigt. Efter det kan man fortsätta med ”stenarna” igen, tills det är dags för ”tänder” eller ”stearinljus” igen. under hela föredraget växlar man på detta sätt, för att sedan avsluta med en ”karamell” som knyter ihop säcken.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

41

lE dAR S kAP

Konflikter som le Det är få som känner sig bekväma med konflikter. Rätt hanterade leder de till utveckling och kreativa miljöer med högt i tak på riktigt.

På Naturvetarnas Leadership Friday visade författaren Emma Pihl lAR S-E R i k li lJ E Bäck även hur konflikter kan förebyggas.

TEXT o FoTo

T

änk dig en arbetsplats utan motsättningar. Alla är överens om allt. Man pratar om att det är högt i tak, men i själva verket lägger man locket på. Det skulle nog bli ganska trist och inte leda till någon utveckling.

I boken Konfliktkompetent ledarskap visar författaren och föreläsaren Emma Pihl att konflikter, om de hanteras och blir lösta på rätt sätt, ger möjligheter till utveckling och kreativa lösningar.

– Det är lätt att leda i medvind, men desto svårare när konflikter uppstår. Å andra sidan är de spännande och sätter chefen på prov. I ett första skede handlar det om att förstå konflikten, som ofta bottnar i motstridiga uppfattningar.

Men de kan lika gärna handla om att någon klampar in på annans område eller att någon inte tar sitt ansvar och sköter sitt jobb som det är tänkt.

stämning, som inte går att dölja med vackra ord.

Emma Pihl talar om gemensamma sanningar och rätt beteende både mot varandra och gentemot kunder. De värden man ska leverera ska delas av alla.

– Alla beteenden kan förstås, men inte accepteras. Bra eller dåliga beteenden finns inte, utan de är kopplade till sammanhanget. Kom ihåg att vi tolkar saker på olika sätt. En sanning för mig behöver inte vara det för dig.

42

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Som exempel nämner hon ordet ”oxe” som ger olika associationer för alla.

För några är det en biff på tallriken eller trendiga skinnstövlar, medan det för andra är betande djur på en pastoral sommaräng. Jämför orden ”smink” och ”makeup”, ”dagis” och ”förskola”, som är namn på samma saker men som ger olika associationer.

– Våra olika tolkningar är en källa till konflikt och krockar med varandra.

Därför är det så viktigt att förklara vad man menar och att kommunicera medvetet. Då agerar man på ett sätt som förebygger konflikter, liksom när konflikter ska lösas.

SoPA U N d E R mATTAN

lYFT B lickE N

När konflikter ska lösas är det lätt att grotta ner sig i detaljer istället för att hitta strukturer och se helheten ur ett helikopterperspektiv.

– Som chef ska man se hur strukturer är i obalans, som till exempel när kroppsspråk och ord inte stämmer överens. Kroppsspråket avslöjar sinnes-

oli kA TolkN i NgAR

Emma Pihl pratade om sin bok Konfliktkompetent ledarskap på Naturvetarnas Leadership friday.

Det sämsta man kan göra som chef är att sopa under mattan och hoppas att det löser sig.

– Kom ihåg att alla har ett ansvar. Om två personer har en konflikt bör man agera så här: ”Ni två pratar med varandra och kommer överens. Ni är vuxna människor som måste ta ansvar.”

Om medarbetarna inte lyckas lösa konflikten på egen hand måste chefen agera. Det vimlar av böcker med råd och dåd för hur man som chef ska göra.

Emma Pihl lanserar en annan metod.

karriär

leder framåt Försök hitta framgångsfaktorn, när det fungerar som bäst.

Hon vänder på steken och låter bli att gå till botten med problemen.

SociAl löS N i Ng

Det klassiska sättet att hantera konflikter har samma angreppssätt som vid teknikstrul, till exempel när kopieringsmaskinen inte fungerar. Man analyserar problemet, söker orsaker och kommer fram till en lösning som sedan implementeras.

Emma Pihl presenterar en lösning som mer hör hemma i sociala system.

– Försök hitta framgångsfaktorn, när det fungerar som bäst. Föreställ er idealfallet och identifiera första steget. När man studerar framgångar blir man bra på att skapa dem. Utgå från det som fungerar och låt det bli ännu bättre.

Minnesgoda läsare av den här tidningen minns Kjell Enhager från förra

Naturvetare, där han sa att framgång, ja även motgångar om man ältar dem, fastnar i hjärnans minnesspår. Det är alltså lättare att nå framgång om man tänker framgång.

TYd lig h ET och FE E d BAck

Det bästa är förstås att konflikterna inte skapas. Emma Pihl bygger sitt konfliktförebyggande ledarskap på nio byggstenar.

– Kom ihåg att en god ledare presterar genom sitt teams gemensamma resurser, idéer och förmågor. Med grus i maskineriet i form av konflikter presterar inte teamet på topp.

Några av byggstenarna handlar om värderingar och att man är tydlig med ens egna och andras uppfattningar. Kom ihåg att de ligger till grund för våra beteenden. Klargör också roller, uppgifter och relationer.

– En grundregel är att otydliga spelregler skapar konflikter. Lika viktigt är att ge feedback på rätt sätt, med viljan att stärka och uppmärksamma vad medarbetarna kan förbättra. Ännu en byggsten är att genom ledarskapet uppmuntra till kreativitet.

– Konflikträdsla är ett av de största hindren för kreativitet och nya idéer.

Premiera det som är bra i stället för att

fokusera på det som en medarbetare gjort fel. Fråga i stället vad intentionen var med det som blev fel. Att tillåta fel leder till en kreativ miljö där nya idéer kan födas.

Använd dagliga rutiner som förebygger konflikter. I det, menar Emma, ligger i att ha möten där alla deltagare vet vad som gäller. Sätt alltid sluttider för möten, och håll dem. #

5 byggstenar

som förebygger konflikter

1.

2.

3.

4.

5.

Syna och offentliggör dina och andras uppfattningar.

Klargör intentioner och roller. kommunicera dem.

Ge och ta sorterad feedback.

Locka fram teamets gemensamma talanger.

Uppmuntra och stimulera medarbetarnas kreativitet.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

43

lE dAR S kAP

På gång

FöR c hEF

Va D F i c k D u u t aV ko n F Li kts E M i n a r i E t?

Johan Lindberg, konsultbolaget Tåga AB, gör utredningar, senast om att starta institut för toxikologi i Astra Zenecas gamla lokaler i Södertälje – Det var verkligen bra och lätt att känna igen sig. att se helheten ur ett helikopterperspektiv och ett annorlunda sätt att lösa konflikter, tar jag med mig.

Julia Carlström, vice vd och forskare vid Aquabiota Water Research – Det är lätt att fastna i beteenden. gå på djupet och titta bakom konflikten. Det kan handla om att skapa gemensamma värderingar. sätt upp mål och metoder för att nå dit. redan nu jobbar vi med sociala konfliktlösningar.

ER

7 feb, kl 11.30-14 på göteborgs stadsmuseum . ny som chef – ett inspirationsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kanske på väg att bli chef.

8 feb, kl 8.30-10 i stockholm. Leadership Friday – chefen och medarbetaren 14 feb kl 13-16 i stockholm. Etik och ledarskap – ett seminarium med etikforskaren tomas Brytting.

14 mars, kl 11.30-14 i karlstad. ny som chef – ett inspirationsseminarium för dig som är ny i chefsrollen, eller kanske på väg att bli chef. läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Hur får jag gruppen att fungera?

Känner att stämningen i min arbetsgrupp inte är på topp. Det förekommer snack bakom ryggen på varandra i stället för att medarbetarna pratar med varandra. Gruppen presterar fortfarande bra, men risken är att vi inte kommer att leverera om det fortsätter på det här viset. Vad ska jag göra?

Calle P

det låter som du skulle behöva arbeta med din arbetsgrupp för att få dina medarbetare att fungera bättre tillsammans. Det finns olika metoder för det. En bygger på

44

N A T U R V E TA R E

N NR R 71 22001123

att identifiera problemen och försöka hitta lösningar. Det andra sättet, som jag rekommenderar, är att utgå från idealläget och fråga vad du vill uppnå med gruppen och hur den ska fungera. Därefter formulerar du en vision för gruppens arbete.

Det som förmodligen skulle passa din grupp är handledning under en längre tid, för att ni tillsammans skall utveckla samarbetsformer och arbetssätt.

Förankra dina tankar i din egen ledning och i gruppen. För att nå resultat, bör du helst få med dig alla i arbetsgruppen.

Handledning är inte och skall inte vara samma sak som ledarskapsutveckling. Enstaka medarbetare skall inte vara i fokus eller känna sig utpekade, vilket är viktigt att tala om. tänk på att kolla referenser och kompetens innan du knyter upp en konsult. Välj

en ledarskaps/organisationskonsult som du känner förtroende för. gör ett kontrakt utifrån en tydlig kravspecifikation. Bestämd tid för regelbunden uppföljning. Du kan göra uppföljningen både tillsammans med konsulten och för dig själv. och när du utvärderar, tänk på att förändring tar tid.

Det är ingen ”quick fix”. Enstaka kickoffer löser inte problemen. några som ofta är duktiga på detta är företagshälsovården. Du kan också få tips genom naturvetarna chef.

Lycka till!

Elisabet Engdahl Linder OMBUDSMAN FÖR CHEFER PÅ NATURVETARNA

karriär

PÅ N Y T T J O B B

Magnus testar nya läkemedel Att göra skillnad för sjuka människor kan man kalla ett tillfredsställande jobb. det tycker magnus mattsson som är ny klinisk prövningsledare på iRW konsulting AB. Vad jobbar du med?

– Jag ansvarar för att kliniska prövningar genomförs på rätt sätt, bland annat ser jag till att alla inblandade följer de lagar och regler som finns. Budgetarbete och att få olika funktioner att samarbeta effektivt ingår också.

Varför behövs kliniska prövningar?

Man gör dem för att utvärdera säkerheten och effekten hos läkemedel eller medicintekniska produkter. Man kollar att läkemedlet tolereras av kroppen, vilka doser som ger effekt och eventuella biverkningar. sedan görs det slutgiltiga testet av produktens effekti-

vitet. när produkten har blivit tillgänglig på marknaden övervakar man den för att kunna hitta eventuellt sällsynta biverkningar.

Vilka etiska aspekter finns det?

– Vi beskriver risker och nytta med den nya produkten. Etikkommittén och Läkemedelsverket gör noggranna bedömningar kring patientsäkerhet med hänsyn till risk och nytta.

Vilka risker som anses okej beror på hur komplicerad sjukdomen är.

Har det som inte får hända hänt?

– allvarliga biverkningar är relativt ovanliga. En viktig del är att läkare bedömer om det finns samband mellan en biverkning och preparatet. allt rapporteras till en gemensam databas där man kan hitta ovanliga biverkningar. Det var så man upptäckte att vaccination av Pandemrix orsakade narkolepsi hos barn och ungdomar.

Varför sökte du jobbet?

– Efter sju år på mitt tidigare jobb ville jag ha nya influenser och utmaningar. Jag fast-

Magnus Mattsson har fått en ny utmaning. nade för irW consulting som jag kände till sedan tidigare.

Vad gör ditt jobb roligt?

– Det är varierande och spännande att få samarbeta med många olika funktioner. Jag tycker också om att ha det ekonomiska ansvaret, liksom att planera och följa upp projekten. Det är tillfredsställande att jobba med något som kan hjälpa människor. JR

F l E R PÅ N Y T T J o B B Björn Forsberg Nytt jobb: Landsbygdsdirektör, Länsstyrelsen Dalarna.

Tidigare jobb: Funktionssamordnare för jordbrukarstöd, Länsstyrelsen Dalarna.

Utbildning: Mark/växtagronom.

Anna Djerf Nytt jobb: compliance

officer på regulatory affairs på gymgrossisten aB. Tidigare sysselsättning: student.

Utbildning: Masterprogrammet i nutrition på stockholms universitet.

Anne-Li Fiskesjö Nytt jobb: utreda hur länsstyrelserna kan handlägga överklagade kommunala bygglovbeslut och detaljplanebeslut effektivare och snabbare.

Tidigare jobb: tjänstledig från tjänst som länsråd vid Länsstyrelsen i kalmar län.

Utbildning: Jägmästare.

Andreas Englund Nytt jobb: ordförande i Jämtkrafts miljöfond, ett uppdrag som kommer att bedrivas vid sidan av andreas konsultverksamhet och uppdrag i Jämtkraft aB:s och naturvetarnas styrelse.

Tidigare jobb: adjunkt Mittuniversitetet, projekt-

koordinator innovatum teknikpark.

Utbildning: Ekoingenjör.

Emma Jonsson Nytt jobb: biomedicinsk analytiker på transfusionsmedicin (blodcentralen) på gävle sjukhus. Emma började arbeta där efter att ha avslutat sin utbildning i maj 2012.

Utbildning: biomedicinsk analytiker vid uppsala universitet.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

45

Studenter i Naturvetarna vill bygga broar till arbetslivet Har du koll på vad som väntar efter plugget? Många naturvetare har inte det. Därför är frågan om arbetslivskontakt under studietiden en fokusfråga för Naturvetarna Student. Här möter du den E R IK A LI N D B OM nya styrelsen.

TEXT

Josefine Klein, ordförande Utbildning: Molekylärbiologi på Stockholms universitet. Övriga uppdrag: Sitter som studentrepresentant i förbundsstyrelsen.

Varför vill du sitta i styrelsen?

– Jag vill kunna påverka situationen för studenter och förbättra våra villkor. Om man vill få till en förändring så måste man kämpa för det.

Vad brinner du för?

– Fokusfrågan! En av anledningarna till att jag själv sökte mig till Naturvetarna var just för att få en bättre insyn i mina studiers anknytning till arbetslivet och vad jag skulle kunna arbeta med efter studierna.

Vad är ditt mål?

– Som ordförande vill jag att vi levererar och att vårt arbete leder till en förbättring för landets studenter. Min utmaning blir att driva alla åt ett håll.

Leo Wallin, vice ordförande Utbildning: Teoretisk fysik på Lunds universitet. Övriga uppdrag: Ledamot i Saco Studentråds styrelse.

Varför ska studenterna påverka er?

– Genom deras åsikter vet vi vad vi ska fokusera på och arbeta med. I år hade vi en ekongress just för att göra det lättare för alla studenter att påverka vårt arbete.

46

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Vi jobbar för dig: Leo Wallin, Josefine Klein, Anna Nilsson och Aelita Konstantinell.

Aelita Konstantinell, ledamot Utbildning: Medicinsk biologi på Linköpings universitet. Övriga uppdrag: Studentambassadör för Naturvetarna och jobbar extra som personlig assistent.

Varför sitter du i styrelsen?

– Jag vill utvecklas inom styrelsen, både som person, student och ledamot. Jag tror att jag som har arbetslivserfarenhet kan bidra i jobbet med fokusfrågan.

Anna Nilsson, ledamot Utbildning: Proteinvetenskap på Lunds universitet. Övriga uppdrag: Studentambassadör för Naturvetarna. Jag jobbar även extra på ett bioteknikföretag där jag framställer proteiner ur bakterieodlingar.

Varför är fokusfrågan så viktig?

– För att många utbildningar saknar arbetslivsanknytning. Många studenter vittnar om oro inför arbetslivet. Många studenter har ingen aning om vad de kan jobba med efter sina studier.

Josefine Jerlström, ledamot Utbildning: Husdjursagronom på SLU Ultuna. Övriga uppdrag: Jobbar extra som servitris på Västgöta Nation i Uppsala.

Vad vill du åstadkomma?

– Det är ett bra tillfälle att lyfta fram de frågor som har påverkat min utbildning. Det är viktigt att vi i påverkar Saco Studentråds styrelse eftersom vi studenter blir starkare ju fler vi är.

Lovisa Neikter, ledamot utbildning? agronom med inriktning landsbygdsutveckling på sLu ultuna övriga uppdrag? studentambassadör för naturvetar-

na, aktiv i ultunas studentkår och jobbar på My academy med läxhjälp.

Dina mål med året?

– som studentambassadör för naturvetarna blev jag väldigt intresserad av studenternas plats i samhället och hur vi prioriteras. Jag har även kommit i kontakt med många utbytesstudenter och förstått att vi har ett väldigt förmånligt system i sverige. Det vill jag utnyttja och jag vill göra skillnad! #

Som studentmedlem i naturvetarna är du en viktig del av studentrådet. Du kan påverka styrelsens arbete direkt genom att kontakta studentrad@naturvetarna.se.

Följ vårt arbete arbete på Facebook: naturvetarna student, på twitter under namnet @naturvetarn

”Man måste våga vara lite kaxig och berätta vad man är bra på” Karin Ekstedt fick hjälp av Naturvetarnas cv-coachning när hon ansökte om en praktikplats på Stockholm international water institute.

– Cv-coachningen gjorde att min ansökan blev mer professionell.

Mina chanser att få jobbet har helt klart ökat.

jobbansökan på ett mer akademiskt korrekt sätt. Jag vill verkligen ha det här jobbet så det kändes viktigt att skriva en bra ansökan.

Fick du jobbet?

– Det vet jag inte än. nu väntar jag med spänning på besked.

Hur gick coachningen till?

– Jag mejlade in min cv till er och sedan bollade jag den med en av era studentombudsmän som även ringde upp mig för att diskutera saken, vilket var värdefullt. Efteråt skickade jag även in mitt personliga brev och det var samma procedur med det.

Vad har du för utbildning: – nu läser jag hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser på stockholms universitet. Jag har en kandidatexamen i geovetenskap i ryggen.

Vad tyckte du?

– Jättebra, eftersom jag inte är så erfaren när det gäller att söka akademiska jobb.

Därför är det skönt att veta att någon annan har kollat igenom den! Jag tyckte även att jag fick ett bra bemötande med konstruktiv och utförlig kritik. Efter cv-coachningen blev min ansökan mer professionell och representativ.

Varför ville du ha cv-coachning?

– Det här är det första jobbet jag söker som är kopplat till min utbildning så jag använde cv-coachningen för att se hur man skriver en

Vad tar du med dig?

– olika små tips om hur man kan bygga upp sin jobbansökan, som att den ska vara överskådlig och lättförståelig, vilket en luftig layout bidrar med. Man inte ska vara rädd för att sälja sig själv och vara lite kaxig och berätta vad man är bra på. tidigare tyckte jag att det kändes som att skryta.

din Skick a iönk an! jobbans du vill få

an som jobbansök in den till Har du en ka i så fall ic k s ? å p a.se så feedback turvetarn a n t@ n e vi kan! stud vi så snart r e r m m o återk b oka in fö n du även a k r. n e e s m s t ke n adre r och myc genom de juträninga rv å te in l, ta student p karriärsam anden som d ju rb e a t m din e/studen Läs mer o rvetarna.s tu a .n w w w

itt Utnyttja d k ap! s medlems

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

47

Öppen LIRträff

Slottsträdgården Ulriksdal i Stockholm

21 februari 2013

På agendan: •

Entreprenörskap

•

Snö och vinterväghållning

•

Chef och ledarskap

•

Samverkan

DAG Öppen LIRträff torsdagen den 21 februari 2013 TID & PLATS 11.00-17.00 Slottsträdgården Ulriksdals Slottsträdgårdsvägen 8

Nätverk inom grönytebranschen !

Inför 2013 tar vi nya friska tag för att tillsammans belysa och lösa branschfrågor i god anda. Dagen bjuder på samverkan, entreprenörskap, ledarskap diskussioner om snö och vinterväghållning. I nätverket diskuterar vi även hur vi ska samverka för lösa behovet av ett övergripande branschorgan.

ANMÄLAN Anmälan är bindande och bör göras senast den 14 februari Anne Heino, 0733—840 522, Landskapsbolaget Till: info@landskapsbolaget.se

PROGRAM 10.30-11.00

Mingel och kaffe

11:00-11:15

LIR önskar alla välkomna!

11:15 -12:00

Bosse Rappne berättar om Slottsträdgården Ulriksdals framtidsplaner med växtdepå i Stockholm

12:00-12:45

Lunchbuffé

12:45-13.30

Byggros, Hasselfors garden och ISS presenterar produkter

13:30-14:15

170 79 SOLNA, 08—514 822 30

Elisabet Engdahl Linder från Naturvetarna berättar om ”chefs- och ledarskap , vad ska man tänka på?”

14:15-14:45

Fika och mingel

14:45-15:00

Kenneth Lundin från STAF, Trädgårdsanläggarna i Sverige lyfter frågan om samverkan i grönytebranschen.

Tänk på att det finns begränsat med platser, boka redan idag!

En avgift på 500 kr debiteras vid frånvaro som inte är avanmäld senast den 19 februari 2013.

www.liraren.se GÄSTFÖRELÄSARE den 21/2

•

Bosse Rappne från Slottsträdgårdar Ulriksdal

•

Claes Kempe från SMHI

15:00-15:45

Claes Kempe från SMHI berättar om klimat och snö

15:45-16:30

Milad Rafinia från PEAB drift och underhåll berättar om vinterväghållning i Stockholm

•

Elisabet Engdahl Linder från Naturvetarna

16:30-17:00

Avslut med diskussion och mingel

•

Milad Rafinia från Peab drift och underhåll

Ett samverkansprojekt med LIR, STAF, SMHI, Naturvetarna, Hasselfors garden, Byggros, Slottsträdgårdar Ulriksdal, Landskapsbolaget, SpeedUp, PEAB drift och underhåll och ISS

Välkommen!

Du behövs för skogen Skogens roll växer i samhället. Vi behöver rekrytera fler skogligt utbildade för att utveckla skogen och dess produkter.

Läs mer om våra lediga jobb på www.holmen.com

Nästa nummer av magasinet kommer ut den 21 mars

Länsstyrelsen Västerbotten söker 4 medarbetare

(bokningsstopp 25 februari med materialdag 4 mars)

2 Handläggare djurskyddskontroller

Tema Material

2 Handläggare av stöd till landsbygden: handläggare/ kontrollanter av lantbruksstöd

med placering i Umeå och Skellefteå Sista ansökningsdag är 13 februari 2013

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt.

Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Mer information om tjänsterna och om Länsstyrelsen finns på: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Vi söker fältpersonal Institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå ansvarar för flera stora inventeringsprogram. Dessa har till syfte att följa upp tillstånd och förändring i skogen och andra landmiljöer i det svenska landskapet.Vi fältarbetar i HELA Sveriges skogs- och jordbrukslandskap, längs kusterna och i fjällen. Inför fältsäsongen 2013 söker vi dig med biologisk eller skoglig kompetens, som har körkort och vill ha ett varierande och ofta fysiskt krävande utomhusjobb. Närmare beskrivning och ansökningsformulär finns på hemsida: http://www.slu.se/srh Vi ser fram emot din ansökan.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

49

SÖKES: FORSKNINGSPROJEKT SOM BEHÖVER STORA MÄNGDER DATA FINNES: TUSENTALS SKOLBARN SOM VILL HJÄLPA TILL

Vetenskapsfesten ForskarFredag 2013 söker forskare som är intresserade av att samverka med skolelever över hela Sverige för att utveckla ny kunskap genom ett massförsök. De data som skoleleverna tar fram bör kunna ge forskningsresultat som är intressanta både för forskarna, eleverna och samhället i övrigt. Fyra liknande genomförda försök har gett stort genomslag i media. Mer info: www.forskarfredag.se/massexperiment

Vetenskap & Allmänhet

201301-VA-Naturvetarna-annons-D.indd 1

2013-01-18 17:31

PA N E L D E B AT T PÅ U LT U N A :

BESPARINGAR HOTAR KVALITETEN – Jordbruket är viktigt för Sverige. Bönderna producerar högkvalitativa råvaror och skapar jobb. Betande djur håller våra marker öppna och ger biologisk mångfald, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Det rimmar illa med de besparingar som är på gång När: Onsdag den 13 februari, klockan 13-15.

Var: Aulan i undervisningshuset, Ultuna.

Anmälan: Senast 10 februari på www.naturvetarna.se/SLU-seminarium.

Seminariet är kostnadsfritt. Anmälan är bindande. Om du inte avanmäler dig kostar det 50 kronor.

50

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

på SLU. För att växa behöver de gröna näringarna vetenskaplig kunskap, som nu riskerar att urholkas.

Därför bjuder Naturvetarna och Ultuna studentkår in till paneldebatt. Studenter, forskare och lärare är inbjudna.

Panelen består av: Eskil Erlandsson, landsbygdsminister Lena Andersson-Eklund, vice rektor SLU Hans Andersson, Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Någon från Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Ulrika Johansson, SLUSS Ordförande Moderator: Frida Lawenius, chef kommunikation och samhälle, Naturvetarna

karriär

FöR dig Som äR mEdlEm:

Skulle du klara dig på 18 700 kronor per månad?

har du rätt lön?

Säkert inte. Därför har naturvetarna en inkomstförsäkring som ger 80 procent av hela inkomsten upp till 80 000 kronor per månad om du blir arbetslös. Den bygger på att du är medlem i a-kassan, som har ett tak på 18 700 kr per månad. inkomstförsäkringen gör att du inte behöver sänka din standard mer än marginellt under max ett halvår, under den tid du söker nytt jobb.

Steget före i karriären missa inte vår kvalificerade karriärrådgivning. Här får du hjälp att komma vidare till nytt jobb, vare sig du är student, arbetslös eller vill pröva dina vingar på annat jobb.

inför löneförhandlingen eller när du byter jobb kan det löna sig och prata med någon av våra duktiga ombudsmän.

De ger goda råd och tips på hur du kan höja din lön.

Juridisk hjälp Som medlem i naturvetarna får du även professionell service i arbetsrätt, karriärutveckling och professionsfrågor. Motsvarande hjälp går att köpa från fristående konsult, men då är timlönen densamma som medlemsavgiften i naturvetarna under ett helt år.

Viktiga frågor för naturvetare

Naturvetarna driver samhällspolitiska frågor för naturvetare, vilket vi är ensamma om att göra i sverige. Det handlar om allt från utbildnings- och forskningsfrågor till att marknadsföra och förbättra naturvetares möjligheter på arbetsmarknaden.

FRÅgA EXPE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Hur mycket bör jag sticka ut?

Jag är på väg att söka nytt jobb och våndas lite över min ansökan. Att fylla min cv med relevanta saker för tjänsten är inga problem. Desto större utmaning är själva brevet. Hur personlig ska jag vara och hur mycket får det sticka ut? Jag vet att jobbet är attraktivt med många sökande.

Hej, Det finns inga gränser för hur mycket du kan sticka ut, förutsatt att du ger en trovärdig bild av dig själv, både i ansökan och

under intervjun. Du måste kunna stå för allt du presenterar. Då kan du vara hur kaxig som helst.

Var personlig men inte privat och tänk relevans för jobbet. Mottagaren ska vara i fokus. arbetsgivaren/rekryteraren är den som ska attraheras och bli nyfiken på att vilja träffa dig. om kreativ är en egenskap som efterfrågas, är det bra om det märks i din ansökan.

Jobba med layouten, färger, fet stil och liknande. om kommunikativ är en efterfrågad förmåga, vill rekryteraren se att dina dokument kommunicerar din kompetens. arbetsgivarna vill genom annonsen locka de bästa personerna och gör det oftast genom att skapa nyfikenhet redan i rubriken. Du kan tänka på samma sätt. använd

samma ord och matcha de efterfrågade kvalifikationerna, fyllda med dina unika och relevanta egenskaper, styrkor och kompetenser. tänk sökmotor/databas – vad behöver jag ”tagga” för att sticka ut och slå igenom i bruset? undvik att beskriva dina arbetsuppgifter, det är du som ska anställas, inte dina arbetsuppgifter.

Mejla cv@naturvetarna.se så coachar vi dina dokument. ch R i STE l li N d g R E N

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N RESA I SVERIGE

Våra landskapsdjur firar 25 år Att varje landskap har begåvats med en egen blomma är allmänt känt. Färre känner till våra landskapsdjur. Boken ”Våra landskapsdjur – En resa genom Sverige” täpper till den kunskapsluckan. Vi får bland annat veta att tjädern är Gästriklands landskapsdjur och trivs bäst i äldre gallrad skog, som inte får vara för gammal.

Fakta som att högsta punkten i Gästrikland heter Lustigknopp och ligger 402 meter över havet, är en bonus. I den stilen fortsätter det om alla landskap.

Visste du förresten att Lapplands landskapsdjur är fjällräv? Den är bara hälften så stor som en rödräv och växlar färg med årstiderna.

Författare till boken är biologen Anna Roos, som till vardags jobbar på enheten för miljögiftsforskning på Naturhistoriska riksmuseet. Boken ges ut på Votum & Gullers förlag. Landskapsdjuren firar 25 år 2013 och utsågs inte av skogens konung, men väl av Sveriges konung. LEL B LO G GT I P S

Är du intresserad av livsmedel och CSR? Två ekonomiagronomer driver bloggen Absolutagronom.se. För den som är intresserad av livsmedelsproduktion, global livsmedelsförsörjning, miljöfrågor och CSR finns mycket inspiration att hämta.

Själv fastnade jag för appen som kan göra det möjligt för alla utan markägare i sin sociala krets att själv hugga sig en gran helt lagligt.

Jag fick också reda på att Forskning och Framstegs specialnummer om Maten fått 2012 års publishingpris för infomagasin. Grattis! MT

NYFIKEN

Finns det liv i universum? Är du nyfiken på om det finns liv på andra planeter. Inom astrobiologin ryms allt från geologi och hydrologi till biokemi, genetik och medicin. De etiska och filosofiska frågorna ska inte underskattas.

Det är tack vare de tekniska och naturvetenskapliga framstegen som det nu är möjligt att på allvar utforska ett universum som kanske är fullt av liv. Med teleskop kan jordliknande planeter hittas runt fjärran stjärnor och vi har rymdsonder som analyserar kemiska föreningar på solsystemets himlakroppar.

Tolv ledande svenska astronomer och astrobiologer lotsar dig på resan genom universum. Boken ställer vissa krav på förkunskaper.

Men även en novis har utbyte av boken. LEL 52

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

NY MODE LL

Ekonomi och miljö hand i hand Det behövs en ny ekonomisk modell för att rädda planeten. På köpet säkerställer man en fortsatt ekonomisk utveckling i världen. I boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries” föreslår Johan Rockström och Anders Wijkman en rad åtgärder.

Med diagram och fakta gör de upp med myten om den eviga tillväxten och samhällets ovilja att inse att planeten har gränser.

Deras poäng är ge naturkapitalet ett värde. Syftet är att stoppa utarmningen av jordens resurser och att förlusten av biologisk mångfald både bromsas upp och tas med i företagens balansräkningar. ”Den enda lösningen är att angripa kriserna och problemen som en helhet, genom att tackla den finan-

siella krisen i samtidigt med frågorna om klimat- och energisäkerhet och rovdriften på många ekosystem”, säger författarna. LEL

Författarna Johan Rockström och Anders Wijkman.

P OT E N T I A L

Lära kvinnor chefa män Boken kom ut första gången 1996, men är minst lika aktuell idag.

Författaren, Barbro Dahlbom-Hall, har över 30 års erfarenhet av chefsoch ledarskapsutveckling. Hon anser att man inte ska bli ledare när man är för ung, det är en fördel att ha gått igenom en del av livets smällar och har mognat, mellan 45-55 är en bra ålder att bli chef.

Som bekant finns få kvinnor på toppnivå i chefspositioner och detta trots att nästan varenda VD säger att man verkligen jobbar på att få fram kvinnor i ledande positioner. Barbro Dahlbom-Hall menar att den kompetens männen efterlyser finns, men att den identifieras dåligt och blir inte heller tillvaratagen. Dahlbom-Hall är tyd-

lig med att en man som är chef har svårt att känna igen kvinnlig kompetens.

Boken innehåller massor med handfasta tips som att” manliga medarbetare förväntar sig att du skall peka med hela handen och kritiserar dig när du gör det” och ”utveckla din förmåga till gapskratt. Humor är vårt viktigaste vapen”. Det är en viktig bok för kvinnor som är intresserade av karriärutveckling men även för de som vill göra bra ifrån sig i arbetslivet.

Av Gunnar Hallbäck Natur&Kultur pocket

AEA INFORMERAR NR 4 2012

Rektor Bengt la rocken på hyllan Sid 2

Tävla och vinn 650 kr i biobiljetter SID 2

5

Expertsvar för dig om din a-kassa SID 4

Ge oss din åsikt om ditt nya informationsblad SID 3 N R1 2013

N A T U R V E TA R E

53

9000

Arbetslösa AEA-medlemmar 9 000 av AEA:s medlemmar uppbar i september a-kassa (1,39 %) och 4 614 (0,71 %) fick aktivitetsstöd.

Tävling!

Gissa vilket datum du tror vi blir 650 000 medlemmar och vinn 650 kronor i biobiljetter. Svara här: tycktill@aea.se

Ett karriärspår med solkurvor Man stakar ut kursen och håller sig till den, man går sin utbildning, ”blir” någonting, och på den ruta man ställt sig där står man kvar – eller?

Bengt gick naturvetenskaplig linje, började läsa fysik, bytte till juridik, hoppade av, spelade rock, styrde upp studierna, tog lärarexamen ...

BERGERBERGER

THOMAS BERGER +46 (0)70 527 54 67 THOMAS@BERGERBERGER.SE FLINTBACKEN 24 118 42 STOCKHOLM WWW.BERGERBERGER.SE

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER Sedan ungefär ett år är Bengt Stenberg rektor på en av Uppsalas största grundskolor, Sunnerstaskolan. Det är ett krävande jobb men Bengt gillar utmaningar. Möjligen är det därför han nu sitter här, om han själv skulle hitta en förklaring: – Jag hade nog egentligen aldrig någon riktig koll på vad det skulle bli av mig, säger han uppriktigt.

Bengt Stenberg hade lätt för sig under gymnasieåren på Anderstorpsskolan, där hemma i Skellefteå.

– På den tiden var det studievägledaren som talade om vad man skulle göra. Efter studenten skulle jag läsa fysik, sa han. Så då valde jag det.

Sadlade om till juridiken efter fysikstudierna Bengt gjorde lumpen som morsetelegrafist i Boden ett år, sedan sökte han till universitetet i Umeå. Men fysikstudierna blev bara en parentes, inte mer än en termin.

– Det var inte alls vad jag trott att det skulle vara, inte kul helt enkelt.

Bengt sadlade om. Till juridik, i Uppsala.

– Och steg av inför sista terminen. Jag gjorde aldrig klar min uppsats. Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats just då, jag hade ett band tillsammans med en kille i samma studentkorridor – Tonys tangoorkester. Och så hade jag träffat min fru och när vi fick vårt första barn tog livet liksom en annan riktning, man måste tänka på försörjningen, jurister hade det tufft på arbetsmarknaden just då …

Känner man sig trygg i jobbet är det enklare att anta en utmaning Bengt vände helt om, 360 grader, och var tillbaka på sitt naturvetenskapliga spår. Han gick lärarprogrammet, med matte- och NO-inriktning. Första jobbet som grundskolelärare hade han i Bålsta.

– Sedan blev jag faktiskt ”headhuntad” till Uppsala och Malmaskolan. Där trivdes jag verkligen, så alldeles oerhört bra!

Men att man är nöjd med det man har behöver ju inte betyda att man inte är nyfiken på att utvecklas, att gå vidare. Snarare tvärtom, från en stabil plattform kan det vara lättare att våga språnget. För Bengt Stenberg var det dags för en utmaning igen: – Det är alltid kul att lära sig något nytt. Så när kommunen ordnade en intern ledarskaputbildning, då gick jag den. För vet du, redan när jag började som lärare så tänkte jag nog faktiskt att ”en dag ska jag bli rektor”. Det är först i den rollen som man har en chans att påverka och göra skillnad.

”Sanningen är att jag lät musiken ta rätt mycket plats just då.”

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala har en karriär som är allt annat än spikrak.

Min mening Därför är det viktigt för mig att vara med i AEA. – Det är klart att det ger en ekonomisk trygghet att vara med i A-kassan. Men jag tänker mig den som en omställningsförsäkring, och att det är något man har precis som man har andra försäkringar.

Ledarskapsfrågor kan vara nästa inriktning Att byta jobb innebär alltid en anspänning, men det är också stimulerande: – Jag är inte särskilt äventyrligt lagd, jag tycker mycket om trygghet, men just därför har jag behövt utmana mig själv. I det här jobbet ligger utmaningen i skärningspunkten mellan troheten mot mina båda huvudmän staten och kommunen – det handlar om att följa reglerna och där har jag haft nytta av mina kunskaper i juridik – och lojaliteten mot personalen respektive barnen. I den fyrklövern finns ibland motstridiga intressen.

Vid 50, är man nöjd då? Eller kan det komma en ny kursändring?

– Vem vet, ett rektorsförordnande är ju bara fyraårigt. Kanske skulle jag i så fall skaffa mig en forskarutbildning – ledarskapsfrågor är intressanta … Jag är mer teoretiker än praktiker och visst kunde det vara spännande att få fördjupa sig!

”Nu kan de som arbetar för bemanningsföretag få a-kassa på samma villkor som andra anställda. Ring oss på 08-412 33 00 för mer information.”

Tomas Eriksson chef på Försäkringsjuridiska avdelningen

Vad tycker du?

Vad tycker du om nya AEA informerar?

Skriv till oss på tycktill@aea.se eller lämna dina synpunkter på aea.se/aeainfo! Alla synpunkter belönas med en reflex.

Så många medlemmar har AEA Totala antal medlemmar är 648 795. Grafiken nedan visar andelen män och kvinnor.

BERGERBERGER THOMAS BERGER +46 (0)70 527 54 67 THOMAS@BERGERBERGER.SE FLINTBACKEN 24 118 42 STOCKHOLM WWW.BERGERBERGER.SE

Män

269 078 Kvinnor

379 717

Pluggisar har ljusare framtid Stapeldiagrammet visar hur utbildningsnivån påverkar risken för arbetslöshet av de totalt 7,5 procent arbetslösa i Sverige 2011.

Förgymnasial utbildning Gymnasieutbildning Eftergymnasial utbildning

Bengt Stenberg, rektor vid Sunnerstaskolan i Uppsala, har aldrig varit rädd för att ändra inriktning i arbetslivet.

17,3% 6,9% GRAFIK: SARA BRANDBERG

4,5% KÄLLA: SCB

5 SVAr

Till dig som undrar över villkoren i a-kassan

1 2 3 4 5

Du räknas som arbetslös om du har förlorat arbetstid, är anmäld på arbetsförmedlingen, vill och kan ta lämpliga arbeten, och är aktivt arbetssökande.

Arbetsvillkoret innebär att du ska arbeta minst 6 månader med 80 timmar under en kvalifikationstid på i första hand 12 månader.

Dagpenningen är den ersättning du har rätt till när du är arbetslös. Som mest kan du få fem ersättningsdagar per vecka. Högsta möjliga dagpenning är 680 kronor om du varit medlem i minst 12 månader. Ersättningen är skattepliktig och pensionsgrundande.

DJUR M.M Ersättningsperioden är det antal utbetalda dagar som du som mest kan få utan att på nytt behöva uppfylla arbetsvillkoret. En ersättningsperiod är 300 dagar och du som är förälder till barn under 18 år kan få sammanlagt 450 dagar.

Som mest kan du få 5 ersättningsdagar per vecka. Innan pengar kan betalas ut måste du klara av 7 karensdagar, d.v.s. vara arbetslös utan ersättning.

Till SiST

”

faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbetslösheten lösas individuellt

katarina Bengtsson ekström Kassaföreståndare AEA

Krokig väg leder också framåt Att ha ett arbete är mer än bara försörjning, även om a-kassan oftast har fokus där. Men vi ser också vägarna till nya jobb – vikten av att se alla möjligheter, ta alla chanser och inte ge upp. Ja, jag inser att någon kan tycka att det låter överdrivet klämkäckt men faktum är att oavsett konjunktur och arbetsmarknad måste arbetslösheten lösas individuellt med bl.a. det stöd som t.ex. arbetsförmedling, akassa och omställningsavtal kan ge.

Med vårt nya medlemsblad låter vi AEA-medlemmar berätta om sina arbetsliv för att visa att även krokiga vägar kan leda framåt. Det visar sig ofta att även om det inte alltid blir som man tänkt det, kan det bli väldigt bra ändå! Först ut är rektor Bengt.

Så några ord om a-kassan och politiken. 2010 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att se över sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Den ska komma med sitt förslag till januari 2015. Våra medskick till utredningen är:

Förtydliga: det måste vara möjligt att förstå när man har rätt till a-kassa och hur stor den blir.

Förenkla: enklare ansökan ger ersättning snabbare och effektivare arbetssökande.

Om du har synpunkter kan du mejla mig på kabe@aea.se.

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

GÄSTKRÖNIKAN

Chefen gör

skillnad

I skolan lärde vi oss om Sveriges naturtillgångar, om malm och skog och vattenfall. Men en av våra viktigaste konkurrensfördelar är en kulturtillgång: den svenska chefskulturen.

Min äldste son specialiserade sig på programvaruutveckling och blev klar lagom till itkraschen. Sämre tajming är svår att tänka sig.

Men han gjorde något udda: han for till Indien och tog jobb i ett indiskt mjukvaruföretag.

På jobbet gick han runt som svenska nyexade valpar gör, såg det ena felet och kom på den ena idén efter den andra. Av en händelse fick han träffa bolagets vd, och hasplade ur sig vad han kommit på. Då spände indiern ögonen i honom och sade: – Det där ska du inte ta upp med mig. Det ska du tala om med din supervisor. Sedan kan han ta upp det med sin supervisor – och hans supervisor kan möjligen ta upp det med mig.

Hierarkierna i Indien och Kina är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar.

Produktivitet och effektivitet handlar i vardagen om små steg: den lilla iakttagelsen, den gradvisa förbättringen, anpassningen av handgreppet eller genvägen man plötsligt upptäcker. Vem som bidrar till insikterna kan vara hugget som stucket, den nyfikne nyanställde lika väl som den erfarne omprövaren.

Huvudsaken är att insikterna tas tillvara. Det är då det prestigelösa ledarskapet blir en konkurrensfördel. Om chefer klarar av att lyssna och ta till sig sina medarbetares påpekanden, oavsett deras position i hierarkin, då har verksamheten bäst förutsättningar att utvecklas och komma vidare. Därför är det viktigt att slå vakt om den goda svenska chefskulturen.

H I E RAR K I E R NA I K I NA O CH I N DI E N ÄR E N AV SVE R IG E S VI KTIGASTE KON K U R R E N S FÖR DE LAR. Det är temat i min rapport ”Cheferna – en svensk kulturtillgång” (www.saco.se).

I den politiska världen finns det ingen som ömmar för cheferna. På den röda sidan är det städerskor och undersköterskor som är vardagens hjältar, på den blå hyllar man företagare och entreprenörer. Men det är cheferna som har nyckeln till framtidens välfärd.

Det gäller i stort. När ohälsan undersöktes kunde sjuktalen variera kraftigt mellan till synes lika arbetsplatser. Det var cheferna som gjorde skillnad. När man undersökte varför somliga jobbar länge och andra tar förtidspension var det samma sak. Kontakten med arbetsledningen var den enskilt viktigaste faktorn för individernas val.

Problemet är att cheferna ska räcka till för så mycket. Inom den offentliga sektorn

kan hon ha ansvaret för 50-60 medarbetare.

Så många kan man inte ha. Gränsen borde gå vid 20 – eller ännu lägre.

– Jesus hade tolv lärjungar, och ändå var det en som gick snett, påpekade en kollega.

Både för välfärdssystemens och för näringslivets skull är det viktigt att ge cheferna bättre förutsättningar – så att det är rimligt att ställa större krav på dem. Har man sagt produktivitet, så har man sagt chefer. Det är de som har de bästa förutsättningarna att locka fram förnyelse och bättre hushållning med resurserna.

GUNNAR WETTERBERG, Samhällspolitisk chef, Saco

N R9 2012

N A T U R V E TA R E

57

EFTER JOBBET

Han jagar upplevelser Många naturvetare ägnar sig åt jakt på fritiden. En av dem är lantmästare Lars-Göran Wiberg som till vardags är kommunalråd i Hässleholm.

– Köttet är ett plusvärde. För mig handlar jakt om avkoppling och att LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK komma ut i naturen med vänner.

TEXT

Pulsen rusar och adrenalinet

pumpar. Efter många timmar av fridfullt lugn knakar det till i skogsbrynet. Kaffet får vänta när Lars-Göran Wiberg höjer bössan.

Han ställer in siktet på älgen som intet ont anande går och betar av slyet. Men han upptäcker att djuret behöver växa till sig. Så han ger upp chansen att få skjuta sin första älg i livet.

– För att få en livskraftig stam med stora djur kan man inte skjuta vilken älg som helst. Avelstjurarna måste få växa till sig och ge upphov till nya djur. Då kan man bli rikt belönad. Nyligen sköt vi en 17-taggare som är stort för att vara i norra Skåne.

VI SA R E S PE KT

Men det är inte själva skjutandet som är tjusningen för LarsGöran Wiberg. Det är upplevelsen han är ute efter.

– Det är en härlig känsla att sitta på passet och vänta på att djuren ska dyka upp. För mig

58

N A T U R V E TA R E

N R1 2012

de flera. I hela jaktlaget ingår tio personer, som oftast är komplett under älgjakten.

– Det är en social aktivitet och ett tillfälle att träffas och bygga nätverk. Man fikar och grillar korv tillsammans.

Måste man äga mark för att få vara med?

– Det underlättar. Man kan också komma in i ett jaktlag genom kontakter. Jag har 50 hektar egen mark. När vi grannar går samman har vi totalt 700 hektar mark att jaga på. På den ytan har vi en tilldelning på en stor älg och två kalvar per år. Att arrendera mark för att få jaga är ett dyrt alternativ.

Han påminner om att vildsvinen har blivit för många i Sverige och är på gränsen till skadedjur.

Det gäller särskilt jordbruket, med åkrar som betas sönder.

– Vi har ett ansvar att minska FÖR D E L HA EG E N MAR K stammen genom avskjutning.

Det händer att han jagar vildDetsamma gäller rådjuren som svin på egen hand, men oftast är söker sig in i folks trädgårdar. handlar det om avkoppling.

Lika gärna som jag är i skogen med bössa så plockar jag svamp och bär med familjen eller ägnar mig åt skogsbruk och får skogen att växa.

Han håller ändå med om att det är en särskild känsla när han träffar djuret med ett skott som dödar på ett säkert sätt.

– Man måste visa respekt för djuren och veta vad man gör. Att skjuta mitt i prick är en sport i sig. Men framför allt handlar det om att skjuta rätt, utan att skadeskjuta.

Desto fler rådjur och vildsvin har Lars-Göran Wiberg skjutit under åren. Jakt har han i sig sedan barnsben, inspirerad av släktingar. Som lantmästare är han inte ensam om det intresset, som är ännu mer populärt bland skogsmästare och jägmästare.

JAGAR I NTE TROFÉ E R

Jakten på vildsvin behöver intensifieras och ske mer systematiskt för att inte stammen ska fortsätta att växa.

– Vi är på väg åt det hållet, med samordnad jakt på större områden, och oftare med hund.

Vildsvinen är skygga, men nu har de blivit så många att man kan träffa på dem även dagtid.

När djuret är skjutet tas det ur skogen med en traktor eller frontlastare. Ibland flås det på plats.

– Efter hängning lämnar vi som regel bort det för styckning och vakuumpackning till det lokala slakteriet. Tidigare slaktade jag själv hemma, men det är inte så populärt hos familjen.

Köttet är förstås ett plusvärde för Lars-Göran. Men han är inte den som jagar troféer, utan nöjer sig med att ha en sextaggare från rådjur hemma på väggen.

Familjen är inte lika förtjust.

– I trofén ryms minnet av upplevelsen, där vi satt på passet i den tidiga gryningen med den spänning som jakt innebär. #

L A R S -G Ö R A N W I B E R G Aktuell: Jägare i norra Skåne, utanför Hässleholm.

Utbildning: Lantmästare.

Jobb: Kommunalråd i Hässleholms kommun (ca 50 000 invånare). Ekonomi, ledning och näringslivsfrågor engagerar särskilt. Gillar att hela tiden lära nya saker och att påverka. Bredband till alla, skolfrågor och öppet landskap med livskraftigt jordbruk brinner han för.

Jagar helst: Älg, rådjur och vildsvin.

Fackligt: Var förste vice ordförande i Agrifack innan fusionen till Naturvetarna. ”Den erfarenheten har varit till nytta i karriären.”

Familj: Bor i Hässleholm med fru och tre barn.

V I LT I B A L A N S

KUNSKAP KRÄVS FÖR VAPEN

TR E M I LJAR D E R K R O N O R

Ungefär hundra tusen älgar brukar skjutas på hösten. Då återstår nästan trehundra tusen älgar. Antalet rådjur är fler, men svårare att uppskatta och fluktuerar starkt då många dukar under vid hårda vintrar. Vildsvinen är på väg att bli en landsplåga. Om inget görs kan stammen fördubblas till femhundra tusen djur om tre år, enligt Jordbruksverket.

Man måste ha jägarexamen för att få skaffa sig jaktvapen. Utbildningen ger kunskap om vilt, lagstiftning, skytte och olika jaktformer. Utbildningen brukar pågå mellan tre och fem dagar i kombination med självstudier. En stor del av kurstiden tillbringas på skyttebanan.

En färsk forskningsrapport visar att jaktens värde ökar och uppgår till tre miljarder kronor per år. I det ligger ett rekreationsvärde som är dubbelt så stort som köttvärdet. En jaktdag på älg värderas till 550 kronor per dag och utövare.

DJ U R I SVE R I G E S O M J A G A S F Ö R K ÖT T E T : Klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort, dovhjort, vildsvin och mufflon.

Rovdjur: Björn.

Småvilt: Hare, kanin och bäver.

Fågel: Fasan, rapphöns, ripa, tjäder, orre, kanadagås, grågås, sädgås, gräsand, bläsand, kricka, ejder, skrak, knipa, alfågel, vigg, duva, morkulla, nötskrika, björktrast, kråka och råka

V I L K A VA P E N G Ä L L E R ?

Börja med att skaffa ett godkänt vapenskåp.

Den så kallade studsaren är ett kulvapen som har blivit vanligare. Enligt Jägareförbundet bör det räcka med en 6,5x55 för den som ska jaga småvilt, rådjur och hjortdjur. För älg och vildsvin krävs större dimensioner. När det gäller hagelvapen väljer de flesta en hagelbock, som är lämplig för rådjur, hare och räv.

KI KA I NTE E FTE R PR ISET Snåla inte när du ska skaffa kikarfäste och siktesoptik. Det lönar sig att lägga några extra kronor på kvalitet.

M A G E R T K ÖT T 4 procent av allt kött som äts i dag är viltkött.

Totalt hamnar 16 000 ton viltkött på svenska matbord. Köttet är magert och kan lagras längre i frysen än annat kött. Två till tre år är inga problem bortsett från vildsvinskött som är fetare.

M U S T I G K A R A K TÄ R En ny sensorisk studie vid Kristianstads högskola beskriver viltköttets smaker så här: Syrligt, blod, metalliskt och har en mustig karaktär av jord och skog. Viltköttet beskrivs också ha en tydlig svaveldoft.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

59

ÅRS M ÖT PRO EN FES S IO FÖR N SENI NGA R

Nutritionistföreningen

bjuder in till årsmöte Datum: Tisdagen den 12 februari Plats: Naturvetarnas kansli i Nacka, lokal Magnum Tid: 18.00 - 20.30 Anmälan: nutritionistforeningen@gmail.com Sista anmälningsdag 7 februari, kom ihåg att beställa specialkost om du behöver det.

Djurskyddsinspektörernas riksförening, DI R F bjuder in till årsmöte Datum: Tisdagen den 5 mars Plats: Quality Hotel, Arlandastad Tid: 17.00 Kontakt: Eva Eriksmarck, styrelsen@dirf.se

Agronomförbundet bjuder in till årsmöte Datum: Lördagen den 9 mars Plats: Ultuna Kontakt: ordf@agronomforbundet.se Mer information kommer att finnas på www.agronomforbundet.se

Dietisternas riksförbund, DR F

bjuder in till årsmöte

Datum: Söndagen den 17 mars Plats: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Auditoriet Kammaren.

Tid: 13.00 Anmälan: Evelina Dahl, evelina@drf.nu. För mer information se vår hemsida www.drf.nu

Delförbundet skogsakademikerna

bjuder in till årsmöte Datum: Måndagen den 15 april Plats: Plenisalen, KSLA, Drottninggatan 95 B Tid: 14.00 -16.00 Kontakt: Annika Strand, skogsakademikerna@naturvetarna.se

A! VA R M T VÄ LKO M N

60

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Här bjuder vi på ett smakprov från Naturvetarnas lönestatistik, som bygger på den löneenkät som medlemmarna svarade på i höstas. Mer statistik hittar du på www.naturvetarna.se/lonestatistik.

Tänk på att: Lönestatistiken fungerar som ett riktmärke, så använd statistiken som ett av flera verktyg för att höja lönen. Det framgår till exempel inte om man har unik kompetens eller annan färdighet som arbetsgivaren kan dra nytta av.

Sätt ett pris på dig själv Fundera på vad du kan göra för att komma upp på en högre lönenivå, i klass med de bästa i din befattning. För att nå dit kan det handla om att ta på sig nya arbetsuppgifter, ta ett större ansvar eller att du höjer din kompetens.

Vad räknas som lön?

Statistiken bygger på att man jobbar heltid, vilket innebär att deltidslöner räknas om till heltidslöner.

Resultatlön som bonus ingår i lönen, liksom fri lunch och tjänstebil. Däremot ingår inte övertidsersättning och semesterersättning i statistiken.

Vad tjänar akademiker?

Mer detaljerad lönestatistik för din yrkesgrupp hittar du på www.naturvetarna.se/lonestatistik.

Där kan du också jämföra din lön med akademiker i andra branscher.

1.

2.

3.

Individens kunskap och kompetens.

Lönen ska spegla individens kunskap och kompetens för relevanta arbetsuppgifter.

Ansvar Lönen ska öka med ökat ansvar.

Arbetsuppgifternas omfattning, innehåll och svårighetsgrad Ju mer kvalificerade och svåra arbetsuppgifter man har desto högre lön.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

61

Siffrorna som redovisas är medellöner för dem som arbetar heltid och har fått sin lönehöjning för 2012.

P R IVAT S E KTO R Läkemedelsindustri, bioteknik 10:e percentilen

Medel

Lantbruk Medel

90:e percentilen

Högre chef

40 000

63 547

85 000

Högre chef

32 920

58 134

92 800

Mellanchef

51 200

77 580

93 780

Mellanchef

41 700

60 577

76 800

Enhetschef/1a linjens chef/gruppchef

39 380

53 099

66 108

Enhetschef/1a linjens 39 380 chef/gruppchef

53 092

66 108 49 843

Annan typ av chef

41 643

56 431

63 000

Annan typ av chef

39 250

44 047

Handläggare

29 500

38 115

47 863

Handläggare

26 480

33 973

45 120

Specialist

32 104

44 400

57 600

Specialist

29 000

39 871

49 250

Projektledare

33 560

47 358

63 000

Projektledare

27 042

36 410

42 550

38 824

Assistent

22 650

26 196

30 725

Assistent

24 460

31 389

Skogsindustri 10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

42 360

72 513

98 578

Mellanchef

39 080

52 413

71 850

Enhetschef/1a lin30 989 jens chef/gruppchef

43 393

54 520

Annat privat företag/organisation/stiftelse 10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

36 790

62 690

85 356

Mellanchef

36 143

61 072

79 950

Enhetschef/1a linjens chef/gruppchef

29 750

43 037

52 550

Annan typ av chef

32 316

47 660

57 431

Annan typ av chef

30 020

47 222

57 660

Handläggare

26 840

33 287

39 720

Handläggare

26 140

34 263

42 030

Specialist

29 260

40 611

51 473

Specialist

29 000

39 827

49 820

Projektledare

29 520

39 194

49 951

Projektledare

29 580

38 233

47 260

Assistent

23 500

28 700

32 400

Assistent

21 602

26 541

31 180

10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

IT/Telekom

62

10:e percentilen

90:e percentilen

Högre chef

37 500

61 839

85 750

Mellanchef

53 579

62 154

64 580

Enhetschef/1a lin- 34 000 jens chef/gruppchef

45 886

53 000

Annan typ av chef

42 300

52 465

57 251

Handläggare

31 490

41 088

51 785

Specialist

31 550

42 601

51 000

Projektledare

35 535

45 236

54 396

Assistent

27 550

36 307

42 496

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

LAN D STI N G

STATLI G S E KTO R

Landsting

Universitet/högskola 10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

45 700

55 433

62 000

Mellanchef

41 840

55 335

59 820

Enhetschef/1a lin35 380 jens chef/gruppchef

45 594

55 500

Annan typ av chef

41 754

47 250

31 730

10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

40 982

60 271

71 600

Mellanchef

39 265

55 217

67 350

Enhetschef/1a lin30 895 jens chef/gruppchef

41 285

52 118

Annan typ av chef

24 300

39 690

52 410

Handläggare

24 920

32 052

40 060

Handläggare

27 000

34 331

41 150

Specialist

25 060

33 007

43 707

Specialist

29 000

34 715

40 510

Projektledare

28 100

35 319

43 900

Assistent

21 500

25 866

30 220

Projektledare

29 100

34 460

40 300

Assistent

22 450

24 907

27 700

KOM M U NAL SE KTOR

Statlig myndighet inkl. bolag 10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

45 510

62 361

80 300

Mellanchef

44 860

57 837

72 400

Enhetschef/1a lin32 535 jens chef/gruppchef

41 941

49 030

Annan typ av chef

27 760

43 580

61 170

Handläggare

25 500

31 831

39 000

Specialist

28 550

38 064

46 750

Projektledare

29 860

35 300

42 180

Assistent

22 950

26 843

30 500

Kommun

10:e percentilen

Medel

90:e percentilen

Högre chef

40 860

50 885

62 000

Mellanchef

33 880

42 434

48 560

Enhetschef/1a lin30 445 jens chef/gruppchef

39 152

47 130

Annan typ av chef

26 900

36 401

43 326

Handläggare

26 200

30 102

33 390

Specialist

27 410

32 977

39 000

Projektledare

27 210

32 161

36 865

Assistent

20 333

25 675

30 300

Medel

90:e percentilen

Kommunalt bolag 10:e percentilen Högre chef

48 500

57 982

67 000

Mellanchef

37 550

48 375

58 100

Enhetschef/1a lin31 800 jens chef/gruppchef

38 802

45 270

Annan typ av chef

28 940

36 680

45 720

Handläggare

25 500

31 576

41 734

Specialist

29 123

35 512

44 990

Projektledare

27 280

32 316

35 720

Assistent

23 283

24 415

25 547

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

63

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

När njutning och hälsa förenas G A S T R O N O M I Matambassadör Hans Naess vill att dietister och nutritionister kliver fram och tar plats i matbranschen. De behövs för att få in kvalitet och hälsa i satsningen på Matlandet Sverige.

Mat, lust och hälsa var i fokus på ett seminarium en kväll i december. Matambassadören Hans Naess möte med dietister och nutritionister var lite av en krock mellan olika synsätt på mat.

– Kom ut på banan, vi behöver er i jobbet med Matlandet Sverige. Mat är i första hand njutning, sa han och provocerade publiken, som inte var sen att reagera.

En dietist, som jobbar med skolmat, protesterade och förklarade att hon brinner för mat och måltiden och försöker få den njutningsfull.

– Det hela började med att landsbygdsminister Eskil Erlandsson fick en vision, där Sverige skulle bli ledande på mat i Europa. I det ligger att barn och äldre ska få den bästa maten i skolor och äldreomsorg, sa Hans Naess.

FLE R STJÄR NOR

Matlandet Sverige har pekat ut fem områden att satsa på. Dessa är jord- och trädgårdsbruket, turism, restauranger, offentliga storkök och förädling.

– Vi måste hitta ett språk för våra produkter, allt från raps och potatis till äpplen. I stället importerar vi gröna äpplen från Nya Zeeland, som inte gör någon glad. Skolbarnen ska få möta isterband när den är som bäst.

Hans Naess vill få in fler stjärnor i matkedjan, inte bara kockar, utan även lantbrukare och nutritionister. LEL

S PÄN N I NG S FÄLT

Hans Naess beskriver det som ett spänningsfält mellan njutning och hälsa, där njutningen vinner med hästlängder om han får bestämma. Därför dissar han margarin och hyllar det äkta smöret utan att få publiken med sig.

Vad är Matlandet Sverige?

NATURVETARE I DET GASTRONOMISKA SAMTALET Nutritionist Camilla Gard och dietist Veronica Eriksson kommer att delta i det gastronomiska samtalet inom ramen för Matlandet Sverige.

Naturvetarna möter Honeth Naturvetarna har träffat statssekreterare Peter Honeth och diskuterat Naturvetarnas rapport om forskarnas rörlighet.

F O R S K N I N G – Det är en bra rapport som jag har läst med stort intresse.

Den låga rörligheten inom akademin och med utländska universitet, liksom med näringslivet är ett problem.

Några saker kommer att göras för att öka rörligheten.

– I forskningspropositionen satsar vi på unga forskare och inför meriteringstjänster som kan leda till fasta anställningar.

Räcker det?

– Universiteten och högskolorna har en viktig roll.

En nyckel är att få med dem på tåget. Vi har gett dem förutsättningar med ökat eget ansvar och mycket nya resurser. Vi kommer att ge tydliga signaler om att kvaliteten måste höjas. I det ligger att öka rörligheten.

En utredning ska titta närmare på ledarskapet och Peter Honeth. effektiviteten inom universitet och högskolor.

Vad kan bli bättre?

– Vi har bland annat pekat på att många lärosäten ofta interrekryterar i stället för att få in friskt blod. Även där handlar det om att öka rörligheten. Men det är inga lätta frågor, så debatten lär fortsätta.

Ett sådant tillfälle är seminariet på Karolinska institutet 29 januari, där Peter Honeth deltar för att bland annat prata om det excellenta ledarskapets betydelse för excellent forskning. LEL

16 000 svarade

på löneenkäten

Tack till alla som svarade på löneenkäten i

Matambassadören Hans Naess pratar mat med nutritionist Maja Ullberg och dietist Veronica Eriksson på en välbesökt seminariekväll.

64

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

höstas. Svarsfrekvensen hamnade på 61 procent, förra året var den 53,5 procent. I absoluta tal innebär det runt 1600 fler svar i år än förra året.

– Vi har fått in tillräckligt många svar för att kunna göra en tillförlitlig lönestatistik, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Med runt 16 000 svar ger Naturvetarna åtta vattenpumpar till ett vattenprojekt i Afrika. Det är hjälporganisationen Action aid som administrerar stödet.

Vattenprojektet ryms inom det fokusområde som ska främja hållbart jordbruk och att utsatta människor ska ges möjlighet att ta kontroll över naturresurser.

N Y P Å N AT U R V E TA R N A

3 , 7 % fler medlemm ar

Erik hjälper forskare i akademin S TO LT Erik Allard är ny ombudsman på Naturvetarna med ansvar för universitet och högskolor. Han tar över efter Monika Elowson som går vidare i karriären.

– När jag såg det lediga jobbet i den här tidningen kände jag direkt att det var för mig. Jag är stolt över att få jobba med något meningsfullt och att hjälpa andra.

Som disputerad i analytisk kemi är han hemma i den akademiska världen och är medveten om de hinder som finns för forskare.

– Jag vill medverka till att skapa en bra arbetsmiljö så att forskarna kan ägna sig åt det de är bäst på. Ett problem är de otrygga anställningarna för doktorander som fortfarande finns kvar på en del universitet. Jag vill ha ordning och reda med fasta tjänster och trygghet även för doktorander.

Viktigt är också att höja lönerna inom akademin.

Han ser

också möjligheter att utveckla relationen mellan handledare och doktorander.

– Ofta handlar det om brist på kommunikation där man inte har stämt av förväntningar med varandra, vilket är en grogrund för missnöje och konflikter. Det drabbar både doktoranden och handledaren.

Hur råda bot på det?

– När skadan väl har skett så kan Naturvetarna hjälpa till att lösa problemen. Men helst ska de inte uppstå. Med seminarier och utbildningar hoppas jag kunna förebygga problem av det slaget.

Erik har ett brett naturvetenskapligt intresse och föredrar att följa föreläsningar på webben framför att slötitta på tv. Han tipsar om kursen ”Human behavioral biology” vid Stanford University, som finns på Youtube.

Astronomi och att vistas på familjens skogsfastighet i Kilsbergen ligger också varmt om hjärtat.

Men det är trombonen som får honom att komma loss. Han spelar i storbandet Rockford Big Band och i den hårdrockande Metallkvartetten. LEL

Erik Allard efterträder Monika Elowson.

Under 2 012 växte Naturv etarna med 3,7

procent bland de yrkesverksamm a medlemmarna . Särskilt bra gick de t inom kommun er och landsting där medlemmar na blev 10,2 respektiv er 13,2 procen t fler.

Vid årsskiftet up pgick antalet medlemmar til l 31 735.

”

Att situationen är bättre i Sverige än de flesta andra länder i Europa har väl inte undgått någon. Därför är det med stort intresse som jag noterar att EU-kommissionen listat biolog som ett bristyrke...

Från Naturvetarbloggen, Marita Teräs

Krav på 2,8% i år Avtalsrörelsen 2013 är igång. Den 19 december lämnade Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer yrkanden till IoK, som numera heter Innovations och kemiarbetsgivarna.

– Fokus ligger på lönefrågor och löneprocessen där vi yrkar på en höjning av lönerna med 2,8 procent vid en ettårig avtalsperiod, säger Maria Kylberg, ombudsman på Naturvetarna.

Andra viktiga frågor är arbetstidsfrågor, såsom restid och övertidsfrågor som hänger samman med vilo- och skyddsfrågor i arbetstidsavtalet.

– Vi vill också se förbättringar av föräldraledighetstillägget där vi yrkar på en månad utöver de fem som finns idag. Ett annat yrkande är en löneutfyllnad på 90 procent av lönen då förälder gör uttag av tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse.

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

65

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

”Öka kunskapen om naturvetares roller inom vården.”

Emma Mårtensson ser ett stort behov av att driva naturvetares frågor inom landstingssektorn.

Hon arbetar som sjukhusgenetiker på Region Skåne i Lund. Sedan i våras är hon ordförande för den nystartade professionsföreningen Sveriges sjukhusgenetiker, SSG. Vad driver dig att arbeta fackligt?

Det finns ett stort behov av att driva naturvetares frågor inom landstingssektorn. Här finns inte så många naturvetare och ofta tillhör dessa många olika yrkesgrupper med få medlemmar i varje. Det är då lätt att i en stor organisation bli förbisedd exempelvis när det gäller att skapa karriärvägar inom olika specialiteter. Det är också viktigt att öka kunskapen om naturvetares nyckelroller inom vården, framför allt hos HR-personal, som oftast är de vi möter i förhandlingar och överläggningar. Jag är också ordförande i den lokala naturvetarföreningen.

Vad är er målsättning med professionsföreningen?

Vi är endast 31 sjukhusgenetiker i hela landet. Då blir det svårt att driva professionsfrågor enbart på en lokal nivå, särskilt inom stora organisationer som landstingen. Vi vill ha en tydlig, nationellt gällande definition av yrket, samt en skyddad titel. Vi har inte heller någon egen AID-kod (Arbetsidentifikation), men vi arbetar på det och skrev, tillsammans med tre andra professionsföreningar, en motion till Naturvetarnas kongress om detta.

66

N A T U R V E TA R E

N R1 2013

Vad innebär ditt jobb?

Jag arbetar främst med laboratoriemedicinsk diagnostik av genetiska sjukdomar och är processledare för laboratoriets molekylärgenetiska enhet. Detta innebär bland annat att kvalitetssäkra våra provsvar, utveckla nya metoder, samt att hålla sig uppdaterad inom nya teknologier och forskning. I jobbet ingår även att hålla i utbildningar, både internt för klinikens egen personal och externt för exempelvis gynekologer och barnmorskor. Jag trivs väldigt bra med jobbet, det är omväxlande och spännande och man gör verkligen en insats för patienterna.

Emma Mårtensson.

Motionen bifölls, så nu hoppas vi på förbundets hjälp att arbeta vidare. Om vi är fler som ställer krav så får vi större genomslagskraft, och det är bra om det sker på många landsting samtidigt.

Vad innebär det för alla på arbetsplatsen?

Vi är en relativt ny förening, som startade i maj 2012, och styrelsen är utspridd mellan Lund och Umeå. Inom kort ska vi ha ett medlemsmöte, där vi tänkte informera om och diskutera visioner och mål för föreningen. Diskussionerna kommer bland annat att handla om uppstart av en nationell utbildningsgrupp. Man får dock vara beredd på att fackligt arbete kan ta tid, vilket innebär att man kanske inte kommer att se så många omedelbara förändringar.

Vad är bäst med Naturvetarna?

Jag har haft mycket nytta av de fackliga utbildningarna som förbundet erbjuder. Ombudsmännen är tillgängliga och bra på att svara på frågor. CJ

E M MA MÅRTE N S S ON Aktuell: Som ordförande i nystartade professionsföreningen Sveriges sjukhusgenetiker.

Bor: Barsebäck.

Familj: Gift och har två barn på 5 och 3 år.

Fritid: Diverse renoveringsoch trädgårdsprojekt. Aktiviteter med familj och vänner.

Spelar fotboll i division 2.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Tamara vann paddan Alla som i höstas blev medlemmar i Naturvetarna har deltagit i en utlottning av en iPad. Tamara Babollas blev den lyckliga vinnaren.

V I N N A R E – Vilken överraskning, jätteroligt att vinna en iPad. Jag visste ens att jag var med i en utlottning, säger Tamara Babollas.

Det var på insparken som Naturvetarna var på Stockholms universitet och informerade. Hon blev medlem direkt.

– Jag tyckte det var värt att testa. Det var mycket som verkade bra, som Tamara Babollas.

att få hjälp att söka jobb och stöd i karriären.

B RA ATT FÅ KOLL

Hennes intryck hittills är positivt. Utan att ha en utstakad chefskarriär framför sig gillar hon att läsa om ledarskap i tidningen.

– Bra också att få koll på arbetsmarknaden och vad som gäller i arbetslivet.

Just nu tar hon ett uppehåll i matematikstudierna och funderar på att delvis byta bana.

Fysik är det som lockar mest.

Hon kommer direkt från gymnasiet och kände att hon ville göra annat innan hon satsar för fullt på en universitetsutbildning.

– Naturvetenskap, särskilt matematik, har alltid varit mina starka ämnen. Det vill jag fortsätta med. Därför är jag kvar som medlem i Naturvetarna.

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

Eskil Erlandsson till Ultuna

E R BJ U D E R LÄXHJÄLP

Sabbatsåret använder hon till att hjälpa elever med matematik, kemi, fysik och biologi. Hon är anställd på företaget My academy, som erbjuder läxhjälp till privatpersoner.

– Det är jätteskoj och ett sätt att hålla naturvetenskapen vid liv. Inspirerande att dela med sig av sina kunskaper.

Kanske hon får nytta av paddan i jobbet. Hon har ingen sedan tidigare, men har haft planer på att skaffa en.

– Den här julklappen passar perfekt eftersom min laptop just har kraschat. Jag lovar att paddan kommer till nytta. Jag är typen som gillar att använda alla funktioner. LEL

F I N B E S Ö K Landsbygdsministern kommer till SLU Ultuna 13 februari. Han ska delta i en paneldebatt om hur nedskärningarna kommer att påverka utbildningarna där. Naturvetarnas studentambassadörer och studentkåren står bakom seminariet. Se inbjudan på sid 50.

Eskil Erlandsson.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R1 2013

N A T U R V E TA R E

67

Posttidning

B

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Nya löner för naturvetare Hittar du på www.naturvetarna/lonestatistik Du loggar in med ditt medlemsnummer (vid adressen ovan) och lösenord som är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer, om du inte själv har ändrat lösenordet.

Använd lönestatistiken smart Kontakta någon av Naturvetarnas ombudsmän för lönerådgivning. Två av dem ger några goda råd inför lönesamtalet. Läs mer på webben.

”

Med hjälp av lönestatistiken kan du sätta ett pris på dig själv. Fundera på vad du kan göra för att komma upp på en högre lönenivå, i klass med de bästa inom din befattning.

PANTEA ANSARI, OMBUDSMAN PÅ NATURVETARNA

”

Förbered dig ordentligt inför lönesamtalet. Titta i backspegeln och se hur din kompetens har varit till nytta för verksamheten. Skriv ner de resultat du har uppnått. Glöm inte att ta reda på vilken lönepolicy arbetsgivaren har och vad som krävs för att höja din lön.

BO SEVING, FÖRHANDLINGSCHEF PÅ NATURVETARNA

Läs m

er om

löner p

å sido

rna 61

-63.