Issuu on Google+

NUMMER 8

2 01 2

TE MA

:

ruk L ant b e l ed livsm –21

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

S ID 14

PR IVATLIV OCH KAR R IÄR FLYTE R I HOP PÅ FB

5

TI PS FÖR M E N TO R S K A P

NATU RVETAR E SAK NAR B R E D D S I D 10

|

VÅGA C H E FA S I D 34

|

LÖ N E E N KÄTE N S NART I D I N I N B OX S I D 36


Från idé till färdig produkt – hur behåller vi hela kedjan i Sverige? – Hur behåller vi produktionen och bolagen i Sverige? APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

– Hur främjar vi den samlade kompetensen att ta fram nya produkter?

15 november, kl. 17.00–19.00 , Hotel Reisen, Skeppsbron 12, Stockholm Moderator:

Debattörer:

Petra Hedbom Chefredaktör Läkemedelsvärlden

Mats Odell Näringsutskottets ordförande (kd)

Björn Larsson Affärsutvecklare & Investeringsansvarig – life science, GU Holding

Håkan Wallin Chef för Företagsutveckling, Medivir

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

ubbeldebatt

edenbio.com/b w .s w w /w :/ p tt h nmäl dig via Läs mer samt a

r k 9 7 t s a d n e r fö r n 3 ! U PROVA N

Just nu kan du läsa Allt om tt! Vetenskap med hela 62 % raba

Skicka in kupongen

eller gå in på www.prenservice.se och ange internetkod: 083-083365  Ja tack! Jag provar 3 nr av Allt om Vetenskap för specialpriset 79 kr (ord. lösnummerpris 207 kr).

Namn Adress Postadress E-post Telefon Erbjudandet gäller nya prenumerationer inom Sverige och t.o.m. 2013-06-30

PORTO BETALT

c/o Titeldata Svarspost 124 348 300 110 12 Stockholm


Innehåll OPINION

N R 8 2012

14

SID 4

Ledare: Naturvetarna redo för det stora språnget Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

Välkommen satsning på forskning Fri flytträtt leder fel Hallå där: Vad är det för fel på smör? Månadens fråga: Hur använder du sociala medier?

iologi eller TEMA SID 14

Medicin 20

12

Här är framtidens grisfarm En joker i klimatspelet Färre kommundiester

VETENSKAP

22

SID 22

I spåren på Nobelprisen Läs om pristagarna och några svenska forskare som utvecklar de prisade upptäckterna.

KARRIÄR

SID 29

Inspiratören: De spårar miljöbovar Manualen: Lyxa med en mentor Ledarskap: Våga chefa när det tar emot Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 39

SPANAR IN

SID 42

Gästkrönikör: Ulf Ellervik – Kreativa idéer i ny miljö

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 44

Från årets Stockholm Meeting | Thomas Persson granskar Naturvetarna

1) och ersa tte från ett är ett es till ett Naturvetarna Saco-förbund med iment har 31inom500lifemedlemmar science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och material-

32 adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 13 december med annonsstopp den 27 november. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Jonas Arneson.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Marita Teräs,

Johanna Rösth,

MT

JR

reporter 08-466 24 81

reporter 08-466 24 57

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R8 2012

N A T U R V E TA R E

3


Svenska biffen på väg bort Handen på hjärtat. Brukar du köpa den danska billiga fläskfilén eller den svenska lite dyrare? Kanske du är beredd att betala ännu lite mer för att få den ekologiska? I så fall kan du med gott samvete avnjuta din gastronomiska måltid. Jag måste erkänna att jag känner mig trygg om köttet är märkt blågult. Djuren har haft det bättre än sina utländska kollegor och risken att råka ut för salmonella eller någon annan smitta är mindre. För det är jag beredd att betala ett högre pris. Men det är långt ifrån alla, särkilt inte restauranger och offentliga storkök på dagis, skola och i äldreomsorgen. Där finns de värsta syndarna, som jagar de lägsta priserna utan hänsyn till hur djuren mår eller om maten är smittfri. Det är ett systemfel där politikerna talar med kluven tunga. Å ena sidan ställer de krav på att bönderna ska föda upp sina djur med högt ställda krav på omsorg och livsmedelssäkerhet, vilket är helt i sin ordning. Men när kommunernas och statens egna restauranger och storkök ska upphandla livsmedel gäller inte det längre. Då sätter man på sig andra glasögon, där det inte spelar någon roll att djuren har fötts upp på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Tillspetsat handlar politikerna med förbjudna livsmedel. Det är illavarslande och riskerar att slå ut det svenska jordbruket. Produktionen minskar nu i rask takt. Importen ökar, vilket påverkar arbetsmarknaden negativt för naturvetare. När lantbruket viker så fortplantar det sig i hela kedjan fram till förädling och försäljning. Utan svenska kossor hade vi knappast heller haft några mejerier och slakterier. Så politiker lev som ni lär och ställ samma krav på importerad mat som den hemmaproducerade. Lagen om offentlig upphandling lär inte sätta käppar i hjulet för det.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

TR Ö G R Ö R LI GA SVE N S KA FO R S KAR E Sverige satsar över 30 miljarder kronor på forskning under 2012. Trots det har många forskare dåliga förutsättningar, vilket en ny rapport av Naturvetarna bekräftar. Rörlighet och utbyten mellan lärosäten hamnar i topp över vad naturvetenskapliga forskare tycker krävs för hög forskningskvalitet. Men det är dåligt ställt med mobiliteten. Nästan hälften av forskarna har varit på samma lärosäte hela sin karriär. Den vanligaste orsaken är att det är

svårt att hitta jobb som forskare, vilket nio av tio forskare svarar i rapporten. Privata skäl och familjeskäl väger också tungt. Över en tredjedel beskriver sina förutsättningar som dåliga. Enligt Högskoleverket är det endast en tredjedel av alla högskoleanställda forskare, oavsett disciplin, som byter lärosäte efter examen. Jusektidningens nätupplaga, 27 sep 2012

Naturvetare pluggar vidare Gymnasister som läser naturvetenskap går oftare än andra vidare till universitet eller högskola inom tre år efter examen. Av dem som gick ut läsåret 2007/08 har 84 procent läst vidare, lika många män som kvinnor, visar ny statistik från SCB. Även teknikprogrammet, International Baccalaureate och samhällsvetenskapsprogrammet får höga siffror, runt eller strax över 60 procent. SvD 17 sep 2012

Nya bidrag ska minska rädslan för mobilitet Naturvetarnas undersökning och debattinlägg i Curie den 27 september belyser ett viktigt problem när det gäller rörlighet. Undersökningen utgår från Naturvetarnas medlemmar men det finns goda skäl att anta att de problem som beskrivs är betydligt mer generella. Naturvetarna menar sig kunna utläsa från sin undersökning att forskare inte vågar söka sig till andra lärosäten därför att de inte är säkra på att kunna återvända, ”Det anses helt enkelt vara så svårt att hitta arbete som forskare att de flesta inte vågar lämna en tjänst

när de väl har fått den.” Det är en oroande problembeskrivning och det är mycket olyckligt om mobilitet väljs bort för att den förväntas skapa hinder i individens karriär och rentav omintetgöra en fortsatt anställning som forskare. Vetenskapsrådet ger med sitt nya postdok-bidrag (nytt 2012) möjlighet att arbeta vid ett universitet i ett annat land samtidigt som man är anställd vid ett svenskt lärosäte. Vetenskapsrådets tidning Curie, 5 okt 2012


OPINION

LE DAR E N

M A D E L E N N I LS S O N , S T Y R E LS E O R D F Ö R A N D E

Naturvetarna redo för det stora språnget När du läser det här är det troligtvis

bara några dagar kvar av min tid som Naturvetarnas ordförande. Dags att reflektera över det som varit och framtiden.

Det som har varit roligast under min

tid som ordförande är att träffa medlemmar och höra om deras vardag. Alla fantastiska naturvetare som arbetar i medoch motvind.

Jag är stoltast över den plattform vi har

byggt. Naturvetarna samlar allt från nanofysiker och astronomer till agronomer, biologer och jägmästare. Här finns också toxikologer, miljövetare och sjukhusfysiker. Listan kan göras lång. Vi arbetar i olika roller som specialister, forskare, generalister och chefer.

Vi är samlade i en och samma organisation, med kraft att agera och påverka samhällsutvecklingen. Vi har stärkt det inre samarbetet med bland annat professionsföreningar och nätverk för studenter och chefer. Medlemmar får det stöd de behöver i olika skeden av arbetslivet. Det handlar om löner och villkor inför första jobbet eller när man byter jobb. Efter en omorganisation eller nedläggning hjälper vi medlemmarna att få bra villkor och att komma vidare i karriären. Väljer du att bli chef, egenföretagare el-

ler forskare så erbjuder Naturvetarna

kompetent stöd för dig. Vi är också avtalspart inom till exempel Industri- och kemigruppen liksom med SLA. Därigenom kan vi påverka innehållet i de centrala avtalen. Vad finns kvar att göra? Här är tre goda

råd till Naturvetarna: 1.

Det utåtriktade synlighets- och påverkansarbetet behöver ta ett kliv till.

2.

Det behövs en förbundsordförande med huvudsaklig sysselsättning att vara ordförande, både att vara örat och språkröret för Sveriges naturvetare.

3.

En flytt av Naturvetarnas kansli till en centralare position i Stockholm skulle göra det mer lättillgängligt.

Mänskligheten står inför många utmaningar där naturvetare har nyckelroller. Det handlar bland annat om att utveckla ny miljöteknik, ta fram nya läkemedel och metoder för hushållning av vatten, liksom att skapa uthålliga system för livsmedelsproduktion. Den naturvetenskapliga kompetensen

ska tas tillvara på bästa sätt, och Naturvetarna måste vara en supereffektiv organisation för att visa hur det ska gå till.

Med den kraft som finns i Naturvetarna

är förbundet nu redo för det stora språnget! Till sist: Det är vi alla tillsammans som är Naturvetarna.

M A D E L E N N I L S S O N , styrelseordförande Naturvetarna

Naturvetarnas inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet. Den ger trygghet och får oss att våga. Om vi skulle bli uppsagda har vi 80 procent av tidigare inkomst under ett halvår. Det är ett systemfel att a-kassan har ett tak på 18 700 kronor per månad. Före skatt! Den har inte hängt med i löneutveckligen.

madelen.nilsson@naturvetarna.se

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

5


OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N D U E LLE N: F I N N S D ET R I S K E R M E D LC H F? Läs alla 41 kommentarer på www.naturvetarna.se

Globalt etiskt problem

Adderar smör och grädde

Många unnar sig både smör och kaffebröd.

Kloka kommentarer från Bim Åkers men man häpnar över att Andreas Ehnfeldt avfärdar alla studier som visar på ökade risker för hjärt-kärlsjukdomar som osäkra enkätundersökningar! Att sen framhålla enstaka studier på ett litet antal personer som ätit LCHF och fått minskad åderförkalkning i halskärl som argument för att LCHF generellt minskar riskerna visar bara på hans brist att värdera olika typer av studier. Jag är över-

tygad om att en del personer mår bra på LCHF och tycker sig ha hittat sin ”metod” och de får inga negativa konsekvenser. De flesta patienter som man som dietist träffar och säger att de äter LCHF lägger mest till smör och grädde men ”unnar sig” öl, kaffebröd etc. på helgen eller i andra sociala sammanhang, vilket leder till kraftigt förhöjda blodfetter hos flertalet. Andreas Ehnfeldt har själv sagt att ”svårigheten med LCHF för många är följsamheten”. Det skulle jag vilja påstå gäller de flesta specialkoster och det är det man arbetar med som dietist att kunna individualisera kostråden så att man kan inlemma dem i sin vardag. Lena Ljungkrona-Falk, leg. dietist

Har aldrig mått bättre Har ätit LCHF i 3 år och har toppen kolesterolvärden, är normalviktig, har blivit av med IBS, acne och sockerberoende. Äter naturlig mat, vilket jag ej ser som en ”diet”. Klart man blir nästan religiös när man mår så bra! Var finns ”bevisen” att mättade fetter är farliga? I Keys fuskforskning eller? Sessan

Håller med dig på alla punkter, Lena. De utbildade personer som jobbar på kostområdet som jag pratat med säger i princip att LCHF kan fungera, precis som många andra dieter, i de flesta fall för att de som går på dieten går från att inte ha haft koll på vad de äter till att ha koll på vad de äter. Potentiella medicinska fördelar med LCHF är få, och för få människor, medan de potentiella riskerna är fler, för fler människor. En av de stora riskerna är att när personen ifråga inte orkar följa dieten längre (vilket händer för de flesta) blir resultatet en kost som är ännu sämre än innan. Men det största problemet som jag ser det är de globala, etiska rättviseaspekterna och hållbarhetsargumenten. LCHF kan svårligen bli en miljömässigt och klimatmässigt hållbar diet för annat än en liten minoritet. Att det sen för många blivit religion med LCHF är ju en annan sak. Kim Bergström

F R ÅN F R U KTBAR A M ÖTE N FÖ R J O B B – AR B ETS MAR K NAD S MÄS SA PÅ ASTR A Z E N ECA I S Ö D E RTÄLJ E. F R ÅN NYH ETS B R EV N R 8.

Inte mer kött

Större chans för it-folk

Men varför detta ständiga tjat om att man äter mer kött med LCHF och belastar miljön? LCHF förespråkar alls inte mer kött – de flesta som äter LCHF rapporterar ju att de äter MINDRE kött med dieten. Low CARB High FAT – inte en bokstav som antyder protein.

Mycket proffsigt arrangerat. Sen ska man nog akta sig för att dra alla över en kam, vissa grupper har lätt att få jobb om man har erfarenheter som lätt kan appliceras i andra branscher. Andra har det mycket svårare, till exempel kemister och biologer, vilket man såg tydligt bland företagen där det bara var ett fåtal företag som sökte kemister. Jämför med it-bolagen som var desto fler, både nu och i maj, och då är inte AZ ett it-företag.

Åsa

LCHF innebär inte att utesluta kolhydrater helt.

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R8 2012


NYHET MÅNAD

ER

ENS FR ÅG A :

VA D Ä R VI KTI GA ST FÖ R D PÅ J O B B IG ET?

Har du fund erat på vad du måste göra bra resu ha i jobbet ltat? En del för att triva går igång gifter, med s och på utmana an andra nde arbetsup vill ha feed vi veta vad back och psom är vikti gillar att fika gast för dig . Nu vill Kommentera och om jobb på www.n et ger dig aturvetarna. det? se

VA

I KTI GA LyDckÄ RaV är R DIG attS TutF Öve cklas på jo bb

PÅ J O B Lönen topp B ET? ar inte lista det som n över gör oss på frivil lyckliga bet. Vikt på job- Mång lig uppdatering utan igare är a undersökn ersättning. att utveckla känna men ingar visar det mellan arbetsgiva s, att sambaning och lön och motiv re som vill stolthet, som att attrah samband. kompetent likvara nöjd Kraften komm ation har ett svagt personal bör era och behålla känn med sin ska skapa fundera på arbetsin arbetsplats egen bästa a att vi gör något somer inifrån. Vi vill hur de sats, enli er som har dienserna. är viktigt, gt undersö fall ha kul de ingreningen Wis och i kHans slutsa medan vi gör det. Något som e Happine ts är att arbet förvånade ss. ska sätta ninge dig i sgiva

MÅNADE N S F RÅGA:

n? undersöklönen rna Jobbet ligge på hur lönep på slentrian, utan inte – Att jobbe fund olicyn ska t är viktig som gör oss r högt på listan över inte är den se ut när peng era barn man are än hur lyckliga. Det viktigaste har. det mång arna hälsan som drivkraften en lyckoskapa Många barn kan både a är bara den – Att känn . är a mening, egna re och någo vara först på tredj viktigare. Familjen med kolleg ha kul och lyckan. LE t som drar hamnar erna väger L trivas e ner Det är HR-k plats. tyngr ställda utvec oncernen klas så utvec e. Om de anWise som Netsurvey nisati klas onen också har låtit ställa ett stort , vilket ger ökad lönsa orgafemtusen DET SO svenskar om antal frågor till mhet. De M livet G – Undersökn ÖR OSS och lyckan. LY C K L I ingen visar stark lycko G A PÅ att jobbet är skapare. Och JOBBE en T: lyckliga där det som gör är oss mest 1. Att ten Westberg, att kunna utvecklas, kunna utvec säger Mårklas i jobbe analytiker på t Viktigt är 2. Att vara också att kännNetsurvey. stolt över sitt företag a stolthet sitt företa sin organisatio eller organ g/ isation, likso över känna meni n m att ng och vara 3. Att arbetsinsa nöjd med vara nöjd ts. med sin egen sin egen arbetsinsa – Det är en ts trio som ger och grund 4. Att en stark hand Mårten Westb för lycka. ha ett erg meni är analytiker ngsfullt jobb Mårten West på Netsu 5. Att rvey. att lönen inte berg är inte förvå ha kul på nad jobbe värderas högr över t 6. Att – Folk blir e. lönen känns liga och meni inspirerade av att göra rättvis ro7. Att de jobba gratisngsfulla saker. Och få feedback då kan . Se Wikipedia 8. Att som bygge känna sig r utmanad av sitt jobb 9. Att

VAD ÄR VI KTI GT FÖ R D I G PÅ J O B B ET? F R ÅN NYH ETS B R EV N R 8.

Bra kollegor Viktigt är bra arbetskamrater, att vi trivs, respekterar varandra och har ett bra klimat. Känslan att det jag gör är meningsfullt. Stöd från chefer. Lön. I den ordningen också. Ulrica

Upp och ner

Johannesör

Det viktigaste är en kombination av kreativa och utmanande arbetsuppgifter, bra arbetskamrater, stöttande chef och bra lön. Jag har de två första och kämpar vidare med de två sistnämnda. Annelie

et

t.

Lycka är att utvecklas på jobbet enligt en färsk undersökning.

känna sig respektera kollegor d av sina

NR7 2 012

N AT U R

V E TA R

E

13

Svårt byta jobb När jag går till jobbet skulle jag vilja att det kändes meningsfullt, eller åtminstone inte meningslöst. Även om jag har bra arbetskamrater, ett kvalificerat arbete och en bra arbetsmiljö, så känns jobbet tyvärr ganska meningslöst. Jag skulle önska att jag arbetade någon annanstans, men att byta arbete har visat sig mycket svårare än jag trodde. Johan

Nominera pristagare till Föreningen Skogens utmärkelser

Greve Carl Bernadottes Skogspris, Guldkvisten och Silverkvisten Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna. Känner du någon som du tycker borde få pris? Skicka en motivering! Den ska ta utgångspunkt i Föreningen Skogens stadgars riktlinjer för respektive utmärkelse. För mer information se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser. Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 november till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159, 111 81 Stockholm, info@skogen.se

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

7


NYHETER

Välkommen satsning på forskning En del har läckt ut tidigare. Nu vet vi att sverige går mot strömmen och satsar mer pengar på forskning. – det är en viktig signal att sverige höjer ribban. Nu gäller det att ta till vara på den möjligheten, säger Frida lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna. Äntligen stod Jan Björklund i talarstolen och stakade ut forskningspolitiken för de kommande fyra åren. När andra länder drar ner eller ligger kvar satsar Sverige fyra miljarder på forskning. – Nu gäller det att bygga ett forskningssystem som tar till vara den satsningen. I det ligger att skapa tydliga karriärvägar med tjänster att söka, säger Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna. frida Lawenius. Hon kan bli bönhörd. Regeringen avser att meriteringstjänster införs på universitet och högskolor. – Vi avsätter 50 miljoner kronor för en satsning på unga forskare, där det ska finnas en tydlighet om vad som gäller för att göra karriär och få fast tjänst, sa Jan Björklund på dagens presskonferens. Även rörligheten vill han främja.

OFFENsiV

8

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

– Vi kan inte styra universiteten, men däremot uppmuntrar vi dem att få forskarna att röra sig mellan universitet och näringsliv, liksom att ha kontakter med utländska universitet. pE NgAR Ti ll sAMVE R kAN

Detsamma gäller samverkan med näringsliv och sjukvård. En stimulanspeng på 60 miljoner kronor skjuter regeringen till för det ändamålet. Jan Björklund tog till brösttoner när han pratade om målet att bli världsledande, både genom att odla egna talanger och locka hit internationella stjärnor. – Kom ihåg att vi är bäst inom EU på innovationer. Det ska vi fortsätta vara, sa han optimistiskt. Grunden för det läggs på universitet och högskolor i samverkan med industrin. Volvo hade inte varit vad det är utan Chalmers.

miljoner kronor per år, som toppas med ytterligare 900 miljoner kronor året efter. – Vi vill ha forskare som vågar utmana och göra genombrott. Dagens system att mäta kvaliteten med publiceringar och citeringar är ett gott kvitto, men premierar inte risktagande. För att säkra kvaliteten föreslås ett sytem där kolleger, experter från näringslivet och utländska forskare bedömer forskningen (peer review). Det är en beprövad metod i andra länder. Tanken är att de nya medlen fördelas på det sättet, liksom en större andel av de befintliga resurserna. – Det finns mycket kritik mot att forskare ägnar sin tid

läROsäTE N Vi N NAR E

Den största enskilda satsningen är just till lärosäten. År 2014 och 2015 skjuter man till 600

en lunta på 223 sidor att plöja igenom. regeringens proposition 2012/13:30.

att ansöka om pengar. Men vi vill ha kvar möjligheten att söka pengar i konkurrens. Det nya är att projekten kan löpa över en längre tid och innehålla mer pengar, sa Jan Björklund. sTyR dA pE NgAR Ti ll li FE sCi E NCE

De mesta pengar är fria, men en del är styrda till vissa områden., som life science. – Det beror att life science är viktigt för Sverige och är större än bilindustrin. Därför satsar vi 600 miljoJan Björklund. ner kronor på bland annat forskning om antibiotikaresistens, klinisk forskning och infrastruktur. Jan Björklund är inte minst stolt över ESS, Max IV och Scilife Lab som blir ett vetenskapligt centrum i världsklass. – Redan nu ser vi att forskare från hela världen lockas till de forskningsmiljöerna. Vad händer i Södertälje? undrade en i publiken. – Vi skapar ett läkemedelsinstitut i anläggningen. Det är viktigt att ta till vara den kompetens som fanns på Astra Zeneca. Med den satsning vi gör där och i Stockholm–Uppsala på life science finns det goda möjligheter för de duktiga från Astra Zeneca att få jobb. LeL


! r ä d å l l Ha Naturvetarna på Hr-dagarna s p R i d N i N g Naturvetarna deltog i september på HR-

dagarna i Stockholm. Flera hundra personer som arbetar med personalfrågor i ett stort antal verksamheter fick ett exemplar av Naturvetarguiden, en bok som presenterar naturvetares kompetens, var de finns och vad de kan bidra med. Initiativet uppskattades och det var många HR-ansvariga som fick upp ögonen för gruppen. MT

Vad är det för fel på smör? leg dietist ylva gefvert reagerade på att smörförbudet på stockholms skolor togs bort. Nu är det fritt fram att servera både smör och lättmargarin till barn och ungdomar. Är det inte bra att barnen får välja själva? – Om jag var förälder skulle jag inte ge smör eller standardmjölk till mina barn. Det finns mer hälsosamma alternativ.

f r I f LY T T r ÄT T Le D e r f e L p E N s i O N Redan i dag kan man

flytta sin tjänstepension mellan olika förvaltare. Den som till exempel vill ha en etisk placering av sitt pensionskapital kan välja det. Ett villkor är att förvaltaren finns inom det kollektivavtalade systemet. Styrkan i att vara många har pressat ner avgifterna för tjänstepensionerna. Nu föreslår den så kallade Livförsäkringsutredningen att det ska bli fritt fram att flytta sina pensionspengar till vilket bolag som helst. Men det ska bara gälla den tjänstepension som har intjänats i tidigare anställningar. Både de fackliga organisationerna och Svenskt Näringsliv protesterar mot förslaget. De menar att den nya flytträtten skulle missgynna konsumenterna. Avgifterna skulle bli högre och många skulle hamna i händerna på banker och andra pensionsförvaltare som vill skära guld med täljkniv och ta del av alla de miljarder kronor som står på spel. Dessutom skulle det bli administrativt krångligt att hålla ordning på alla fribrev från olika arbetsgivare. Det kan vara nog så bökigt i dag. Ännu en invändning är att förslaget skulle innebära att träffade avtal mellan parterna på arbetsmarknaden bryts, vilket kan ses som ett hot mot kollektivavtalet. LeL

P e n S I O n S fÄ LL A f ö r H A LV T I DA r e V A R N i N g Två halvtidstjänster innebär ofta mer än heltid tillsammans. Men det finns också andra nackdelar som man kanske inte tänker på. Och det gäller tjänstepensionen som kan bli mindre än om man bara hade haft en arbetsgivare. De som har en total lön på mer än 7,5 basbelopp drabbas. Anledningen är att arbetsgivaren betalar en betydligt högre premie på löner över 7,5 basbelopp. Troligen förlorar den som har ITP2 mest eftersom man då inte får den utlovade förmånen på 65 procent av den lön som överstiger 7,5 basbelopp. Den som har ITP1 går då miste om den högre premien (30 procent över 7,5 basbelopp). Det ska jämföras med de 4,5 procent som arbetsgivaren betalar i premie på inkomster upp till 7,5 basbelopp. LeL

Lurad på konfekten.

Men smör är ju naturligt? – Många sätter likhetstecken mellan naturligt och hälsosamt. Naturen är inte giftfri. Det finns stark vetenskaplig evidens för att mättat fett (till exempel smör) istället för omättat fett, (flytande eller mjukt), ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Att smör också innehåller transfetter är mindre känt. Vad säger den aktuella studien från finland? – Omättat fett ger lägre insulinkänslighet och lägre halter av blodfetter hos barn, vilket kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar om några decennier. Studien fortsätter. Vilka är fördelarna med margarin? – Smörgåsmargariner är berikade med A- och D-vitaminer, vilket också gäller för Bregott, som är en blandning av (mest) smör och olja. De flesta barn behöver 10-30 gram fleromättat fett per dag, bland annat för att hjärnan ska utvecklas. Äter man inte fet fisk, så krävs att man äter mycket nötter och olja för att få i sig få tillräckligt med fleromättat fett, och under vinterhalvåret D-vitamin. finns det någon risk med tillsatser i margarin? – Mono- och diglycerider, E 471, bildas i kroppen när fett bryts ner. Även konserveringsmedlet finns naturligt i bland annat tomater och jordgubbar. Andra tillsatser är konsistensgivarna gelatin och sojalecitin (från sojabönor). Tillsatser måste testas, för att kunna bli godkända. Jag är själv inte orolig för tillsatser, utan mer för D-vitaminbrist och att man äter för lite fisk. Varför lyssnar inte media på er dietister? – Jag vet inte. Det gör mig förvånad att man litar mer på en kemist från Chalmers eller en journalist och kallar dem ”oberoende”. Ungefär som att vi dietister skulle vara köpta av margarinindustrin eller bundna av någon lika ”beroende” eller ”köpt” myndighet. Som om vi inte kan tänka själva. Vilken annan yrkesgrupp avfärdas på det sättet? Le L

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

9


NYHETER

Brist på naturvetare med bredd Naturvetare kan sin sak, men få har tillräcklig bredd. så ser många arbetsgivare på naturvetare. Många av de företag som svarade på Naturvetarnas enkät planerar att rekrytera det närmaste året. det är främst de med egen forskning och utveckling som efterfrågar naturvetare. k A N b l i b äT T R E I juni skickade Naturvetarna en enkät till företag med fem eller fler medlemmar anställda. De fick svara på frågor om rekrytering, kompetensbehov och sina erfarenheter av naturvetare. Vd eller någon på HRavdelningen var den som oftast svarade på enkäten. Nio av tio företag anser att FoU är mycket viktigt eller ganska viktigt för företaget. Det tyder på att naturvetare framför allt finns på forsknings- och utvecklingsintensiva företag, och att dessa arbetsgivare framför allt är intresserade av naturvetare. Ett intryck som förstärks av att så många som sju av tio anser att det är viktigt att ha anställda med forskarutbildning.

tet på arbetsplatsen. I större koncerner som H&M eller Tietoenator finns rätt många naturvetare anställda, men HR-personal eller vd känner ofta inte ens till att de finns. Även om det rör sig om ett tiotal personer sitter de oftast inte på samma avdelning och har liten eller ingen kontakt med varandra. Ofta räk-

nas de som ingenjörer, som är en större och mer synlig grupp. sTORT REkRyTERiNgsbEhOV

De flesta arbetsgivare, som svarade på enkäten, planerar att rekrytera det närmaste året. Hela sju av tio företag svarade ja på den frågan. Glädjande är också att fyra av tio angav expansion som det huvudsakliga skälet. De behöver främst specialister och projektledare, men många kommer också att rekrytera chefer, särskilt på mellannivå. Rekryteringsbehovet är störst inom FoU, produktion samt försäljning/marknadsföring. Naturvetenskaplig kompe-

tens efterfrågas mest inom FoU, utredning/rådgivning och ledningsarbete. Tänkvärt är att fler företag upplevde svårigheter att rekrytera till ledningstjänster än till tjänster inom FoU. ATTiTyd E N Vi kTig

Attityd och generella färdigheter, som att kunna samarbeta, kommunicera och inhämta ny kunskap, väger tungt vid rekryteringen av naturvetare. Minst viktigt var ledaregenskaper och metodkunskaper, vilket inte innebär att det är oviktigt eftersom bara två av tio företag inte tycker att det är viktigt. Möjligen kan det vara så att analytisk förmåga, ämnes- och

OsyN ligA på jOb b ET

Naturvetare är ofta få i förhållande till det totala antalet anställda på företagen. Bara 17 procent av de arbetsplatser som Naturvetarnas medlemmar finns på har fem eller fler medlemmar anställda. De är ofta en osynlig minori-

10

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

Diagrammet visar andelen arbetsgivare som anser att naturvetenskaplig kompetens behövs i stor utsträckning för några olika typer av arbetsuppgifter.


A så kAN d E NAT U RVE TE N s kAp lig TR E: UTb i ld N i Ng AR NA b li äN N U bäT

metodkunskap tas för givna vid rekryteringen av naturvetare och därför sällan blir avgörande vid rekryteringen. En arbetsgivare uttryckte det så här: ”Jag träffar aldrig på naturvetare med för lite ämneskunskaper, däremot brister det i förmågan att förmedla dessa och få saker att hända.” Nöj dA AR b ETsg iVAR E

Överlag var arbetsgivarna mycket nöjda med sina naturvetare. Det vara bara några som ansåg att de inte motsvarade förväntningarna. En menar att det beror på att det är svårt för små och medelstora

företag att ha råd med specialister, samtidigt som kraven på att leverera är hårda. Många arbetsgivare hade förslag på hur de naturvetenskapliga utbildningarna skulle kunna förbättras. En hel del kommentarer handlade om att naturvetare behöver bli bättre förberedda på de krav som ställs i arbetslivet. Arbetsgivarna efterfrågar naturvetare som entreprenörer och med förmåga att marknadsföra sin kompetens. Förmågan att kommunicera lyftes också fram av flera, liksom kunskaper i projektledning och ekonomi. MT

”De behöver fokusera mer på arbetssätt som är viktiga i arbetslivet, som att planera, prioritera och följa upp sin egen tidsanvändning.” ”Det behövs mer utbildning om hur man i sin yrkesroll ska få framtida kunder att använda sig av den kunskap man har.” ”Visst ska man ha sina teoretiska baskunskaper på plats, men det är de praktiska instrumenten och momenten som arbetslivet eftersöker.” ”Det är alltid bra med täta kontakter mellan högskola och arbetsliv, samt praktikarbete och uppsatsarbete i samarbete med näringsliv.” ”Minska inslagen av specialdesignade utbildningsprogram (t.ex. läkemedelskemi) och satsa på grunderna. Specialistutbildningen sker internt på företagen, vilket ger mycket högre relevans än universitetens egensnickrade profilprogram.” ”Mer fokus på att man ska arbeta efter studiernas slut och att man måste förbereda sig för arbetslivet.”

OM för eTAg e n Totalt har 88 arbetsgivare av 309 svarat på enkäten, vilket ger en svarfrekvens på 28 procent. Av de som svarade har sju av tio verksamhet på flera orter och tre av tio utanför Sverige. En av fyra har en omsättning som överskrider en miljard och fler än 500 anställda.

Attityd och generella färdigheter väger tungt vid rekryteringen av naturvetare. Diagrammet visar andelen företag som ansåg att faktorerna ovan var mycket viktiga när de rekryterar naturvetare.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

11


DUeLLen Fi N N s d ET R i s k E R M E d lCh F? Många kan vittna om att LCHf-dieten har fått dem att rasa i vikt. Men det finns risker, som hjärt- och kärlsjukdomar menar dietist Bim Åkers. Kostdoktorn Andreas eenfeldt har i stället sett bättre kolesterolfördelning och minskad åderförkalkning i halskärl.

JA

neJ

B I M ÅKe rS , leg dietist och

An Dr eAS e e n fe LDT ,

hälsokonsult i eget företag

läkare och kostdoktor

1 . V I LK A Ä r f ö r D e L A r n A M e D LC H f ?

Dieter kan fungera så länge man tror på dem. Att man kan äta hur mycket som helst och rasa i vikt med LCHF är däremot fel. Det finns inget magiskt i fettrika livsmedel som gör att kroppen hanterar ett överskott av energi annorlunda än att lägga det som fett på kroppen.

Viktnedgång utan hunger, kaloriräkning, piller eller märkliga bantarprodukter. Det enda man behöver är att äta sig mätt på riktig mat med mindre socker/stärkelse. LCHF ger också vanligen bättre blodtryck, bättre blodsocker och lugnare mage.

2. f I n n S DeT r I S K e r?

för de flesta fall kommer det en dag då man inte orkar gå på diet längre. Då är risken stor att gå upp i vikt igen, vilket kan öka frustrationen. En person som är van att äta potatis och bröd kommer med stor sannolikhet inte att bli långvarig på dieten.

Den stora risken är för insulinbehandlade diabetiker som måste kontrollera blodsockret och vara beredda på att minska doser rejält (ofta till hälften eller mindre), annars kan de få blodsockerfall. Dock ger minskat behov av insulin ofta många fördelar inklusive viktminskning.

3 . K L A r A r V I O S S U TA n KO LH Y D r AT e r , B Å D e S n A B B A O C H L Å n g S A M M A?

Kroppen har utvecklat ett system som gör att den kan omvandla aminosyror och fettsyror till glukos, så visst klarar vi oss utan kolhydrater en tid. Det här systemet ser jag dock som ett reservsystem och inget man ska utnyttja hela tiden.

Ja. Det finns inga livsnödvändiga kolhydrater. Det lilla kroppen behöver kan den bilda själv från protein och fett. Dock handlar LCHF om lågkolhydratkost, inte nollkolhydratkost. Exempelvis tål nästan alla en stor mängd grönsaker dagligen utan problem.

4 . H U r S e r D U PÅ ö K A D r I S K f ö r HJ Ä r T- O C H K Ä r LSJ U K D O M A r ?

Hos många personer leder en hög konsumtion av mättade fetter och lågt intag av omättade fetter till för höga blodkolesterolnivåer. Det är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Vissa människor kanske inte råkar ut för det, men det är svårt att veta vilka. Lagom är alltid bäst, även när det gäller konsumtionen av fett.

Kritiken baseras vanligen på osäkra enkätundersökningar (observationsstudier) som inte bevisar något. Välgjorda studier där LCHFliknande råd testats visar sammantaget en klar positiv effekt på viktiga riskfaktorer för hjärtsjukdom. Bättre vikt, blodsocker, blodtryck och till och med bättre kolesterolfördelning. Till råga på allt har man demonstrerat minskad åderförkalkning i halskärl efter två år med råd om LCHF.

5 . f I n n S D e T n Åg r A g r U P P e r AV M Ä n n I S KO r S O M LC H f PA S S A r B ÄT T r e e LLe r S Ä M r e f ö r ?

De flesta vill kunna äta en smörgås, njuta en bulle eller umgås över ett glas öl ibland, vilket är svårt när man går på LCHF-diet. För vegetarianer passar inte LCHF alls. Diabetiker har visat sig få fina blodsockervärden på dieten. Det får även patienter som äter enligt ”min” metod och följer de svenska näringsrekommendationerna.

12 12

TARREE NNRR88 22001122 NNAATTUURRVVEETA

LCHf fungerar i allmänhet bäst vid övervikt, typ 2-diabetes och sjukdomar kopplade till detta (som högt blodtryck). Det hjälper också ofta bra vid vanliga magbesvär som gaser, svullen mage och magknip. Slutligen är det mycket bra om man som många har ett besvärligt sötsug – det brukar minska drastiskt.


M Å N A D E N S F R ÅG A :

H U R A N VÄ N D E R D U SOCIALA M E DI E R? Sociala medier växer så det knakar. Många är på Facebook för att odla sina privata kontakter, medan Linkedin gäller för de professionella nätverken. Men nu håller privatliv och karriär på att flyta ihop. Vilka sociala medier är du med i och hur använder du dem? Kommentera på www.naturvetarna.se

VA D Ä R V I K T I G A S T F Ö R D I G PÅ J O B B E T ?

sociala medier kan uppfattas som en djungel. Var ska jag finnas och hur ska jag agera, är frågor som många brottas med. karriärcoachen och författaren Nina jansdotter tipsar. – det ska finnas ett syfte. En trend just nu är att jobb, karriär och privatliv flyter ihop. Då finns det anledning att tänka efter lite extra innan man skriver. Den här arenan är större än fikabordet på jobbet. Hon påminner om att inlägg snabbt kan spridas till många långt utanför sin egen vänkrets, vilket är både en risk och en möjlighet. För den som vill sprida ett budskap är det förstås en bra chans. Nina Jansdotter har valt att lägga sitt mesta krut på Facebook, som hon också har skrivit böcker om. – Väljer man att bara ha sitt lilla privata nätverk på Facebook missar man mycket. Här kan jobbtips dyka upp och man kan vara med i olika grupper. Varför inte själv starta en grupp för till exempel projektledare? Syftet kan vara att utbyta erfarenheter och att nätverka.

F OTO: A N D E R S J O H A N S S O N

Karriär och privatliv flyter ihop på FB

nina Jansdotter har skrivit böcker om facebook.

Många arbetsgivare använder Facebook som en kanal för marknadsföring och rekrytering. Frågan är hur personlig man ska vara där och om man ska signera med namn? – Gärna lite personligt tilltal som väcker lust. Visst kan man underteckna med namn, särskilt om man svarar på ett inlägg. Men det är inte givet, vilket gör det lite spännande. Ett tips är att administratörerna presenterar sig. Linkedin är inte på något sätt uträknad,

utan är en viktig plattform för rekryterare. – Även om man inte har tänkt byta jobb är det idé att vara med här. Att bli headhuntad ger självförtroendet en kick. Tänk bara på att hålla sidan uppdaterad. Nu är det också möjligt att göra statusuppdateringar där. Ska man lägga krut på Twitter? – Även det mediet ger möjligheter till kompetensutveckling och nätverkande. Här kan man följa debattörer och kända personer och själv göra inlägg, vilket kan ge nya kontakter. Den som tillför något nytt eller svarar lite fyndigt kan bli uppmärksammad. Men måste man vara lika aktiv överallt? Nej, det tycker inte Nina Jansdotter som har valt att ha sitt fokus på Facebook för att de flesta är där och att det är en mix av privatliv och karriär. Å andra sidan är det ett stort brus. – Det måste vara roligt, så mitt tips är att ha en huvudkanal, som kompletteras med andra sociala medier. Hon påminner om nya medier som Instagram och Pinterest, där man kan lägga upp bilder. De är på frammarsch och ger möjligheter att ytterligare stärka sitt personliga varumärke. Le L

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

13


Framtidens är här Med vetenskapen i ryggen har en ekologisk mönstergård byggts i Halland. Djuren mår bra och växer till sig. Gun Ragnarsson erbjuder åttarumslägenheter för suggor som ska föda. Vid sin sida har hon flera experter, bland andra agronomer, hortonomer och veterinärer. TExT

FOTO

14

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK JONAS ARNESON


TE MA – LANTB R U K – LIVS M E D E L

grisfarm g u n S g r i SAr i S i ffrOr: » gården kärragärde brukar 120 ha åker. » 150 suggor som ger i genomsnitt 24 smågrisar per år. » levererar 1 000 slaktgrisar per år. » Smågrisarna diar i 6 veckor innan de skiljs från suggan. » Säljer gourmetlådor på 5 kg och 10 kg i samarbete med ett slakteri med gårdsbutik. Läs mer www.ragnarssons.com

> gun ragnarsson driver gården kärragärde tillsammans med sin man. Trivselfaktorn är hög.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

15


TE MA: LANTB R U K –LIVS M E D E L

P

igga smågrisar springer runt i halmen och leker. Även suggorna som vältrar sig i det tjocka halmtäcket ser ut att trivas. Och arbetsmiljön är utformad så att kroppen skonas. Stallet är i det närmaste luktfritt. – Vi har byggt för grisarnas bästa och inte för människan, säger hon som om det vore det mest självklara i världen. När djuren mår bra så mår också jag bra. Då når vi ett gott resultat och tjänar pengar. B R A N S C h E N K Ry m p E R

Landets grisuppfödare är ekonomiskt pressade och branschen krymper stadigt. Även om inte lönsamheten är att skryta med så går det runt, eller den är ”hyfsad” som Gun Ragnarsson uttrycker det. – Foderkostnaderna drar iväg, särskilt i år när skörden har torkar bort i bland annat USA. Det driver upp priserna på spannmål globalt. Till gården Kärragärde utanför Varberg vallfärdar folk från när och fjärran. Senast var länsstyrelsens djurskyddsinspektörer och veterinärer där på studiebesök och blev inspirerade. Här finns inget att anmärka på sett till djurens välmående. Tvärtom finns Paulina Jonsson ger goda råd om odlingen. mycket att lära. – Precis som i naturen får grisarna själva välja var de ska föda. Med cirka femton kilo halm i boxen bygger de bon och förbereder nedkomsten.

16

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

I g R U p p E R O m åT TA

Här behöver inte suggan stå ensam i en box i väntan på förlossning. De bor i grupper om åtta i något som kan liknas vid en lägenhet med vardagsrum och sovrum. Grisar är utpräglade flockdjur, som mår dåligt när de inte ingår i gruppen. De föder ungefär samtidigt för att kunna befruktas igen efter sex veckor. Den egna galten ”Tiger Woods”, som älskas av alla, sköter en del av betäckningen, men de flesta semineras.

En sugga föder drygt två kullar per år.

– Det är intressant att se hur suggan är placerad när hon föder. Hon ligger alltid med huvudet mot öppningen och vaktar på sina smågrisar. Som om den spanar efter korpar och vargar, ett nedärvt beteende som ligger i deras natur. Grisarna får vara med sina mammor och dia lite längre än i vanlig produktion. Hon liknar suggorna vid mjölkkor, där det handlar om att ha hög mjölkproduktion. Det gör smågrisarna friska och starka. S L A K Tg R I S A R ÄT E R E N S I L Ag E

Efter sex veckor skiljs de åt och smågrisarna bor kvar i samma avdelning i fyra veckor till. När de är tio veckor säljs en större del av grisarna. En fjärdedel flyttas till slaktgrisstallet på en granngård som Ragnarssons arrenderar.

I den svaga oktobersolen går grisarna ute på en betongplatta och smaskar i sig ensilage från en stor bal. – De springer ute året runt i alla väder utom när det ösregnar, säger Gun Ragnarsson. Sedan 2008 driver man gården ekologiskt, vilket bland annat innebär att fodret är ekologiskt odlat utan användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Grisarna har betydligt större ytor att röra sig på. Även användningen av antibiotika är reglerad. Men det påSusanne Båth-Jacobs- verkar inte Kärragärdes grisar son har klimatkoll. särskilt mycket. – Vi har mycket god hälsostatus. Jag skulle tro att vi är bland de bästa i Sverige sett till att minimera användningen av antibiotika per producerad gris. Fri tillgång på halm i kombination med att de rör på sig mycket förklarar det. S TA R K A R E B E N O C h L E d E R

Rejält med halm gör att leder och ben klarar sig bättre. Ledskador är inte ovanligt bland framför allt danska grisar, som inte ens får behålla svansen för att undvika svansbitning. – Här får grisarna vara i fred för varandra, vilket jag menar beror på att grisarna får en varierad kost och har fullt upp med annat. När de får bete sig naturligt uppstår inte det problemet. Familjen Ragnarsson har en långsiktig


egna galten ”Tiger Woods”, ” Den som älskas av alla, sköter en del av betäckningen.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

17


TE MA: LANTB R U K –LIVS M E D E L

plan för sin gård. De bollar idéer med forskare och rådgivare för att utvecklas. – När vi startade 1990 ville jag inte föda upp grisar på vanligt sätt på små utrymmen. Efter studiebesök på ett antal gårdar hittade jag ett system som gick att utveckla. Tillsammans med professor Bo Algers vid SLU och den lokala grisrådgivaren har hon byggt upp en driftsform som hon är nöjd med. R å d g I VA R E N T I p S A R

Ännu ett viktigt bollplank är rådgivaren från Växa Sverige som är specialist på eko-

logisk odling. Pauliina Jonsson är hortonom i botten och ser några utmaningar för Gun Ragnarsson. – Gödseln har för låg kvävehalt och behöver spetsas. Nu ska vi pröva att blanda i hönsgödsel för att få mer kväve i den vattniga gödseln. Jag vill också få in mer vall i växtföljden för att hålla ogräset i schack, säger Pauliina Jonsson. Hon ger rådet att fortsätta med sortblandningar av bland annat korn för att hålla nere skadetrycket. – Det ger en jämnare och högre skörd på upp till 20 procent. Angreppen av både bladlöss och svampar minskar. Forskning visar att kornplantor av olika sorter kan varna varandra för bladlöss.

– Växtodlingen är jätteviktig för oss och är kopplad till grisproduktionen, säger Gun Ragnarsson. I ekologisk odling lägger växtföljden grunden för att hålla nere ogräset och skadetrycket. – Det är lite för mycket spannmål i den här växtföljden. Nästa år ska vi prova höstraps för att fånga upp mer kväve efter att vallen har brutits upp. Men man ska komma ihåg att raps är en riskgröda i ekologisk odling. Hur är det med utlakningen, håller jorden tätt? – Gården ligger under medelvärdet för kommunen. Man får testa sig fram för att minimera förlusterna som ändras hela tiden, beroende på årsmån och odlingsteknik.

L ÄC K E R K VÄV E

LÖNAR d ET S Ig ATT Od LA E KOLOg I S KT?

På köpet ökar den biologiska mångfalden och till exempel kan sorternas höjdskillnad ge ett bättre utnyttjande av solljus.

– Kalkylen visar på tusen kronor plus per hektar i jämförelse med konventionell odling. Ekostödet ger 1 450 kronor för spannmål. Även priserna är högre, men de varierar. Pauliina Jonsson förklarar att priset för nästa års skörd uppskattas till 1,40 kronor för foderkorn, medan ekoodlaren får 1,20 kronor extra. Allt enligt de spekulationer som grundar sig på optioner och terminspriser på världens råvarubörser. # den extremt blöta hösten gjorde att åkerbönan skördades först i oktober.

18

N A T U R V E TA R E

N R8 2012


En joker i spelet om klimatet Jordbruket läcker växthusgaser. Nu pågår ett forskningsprojekt som syftar till att minska avtrycket på klimatet. – En nyckel är att höja produktiviteten på gårdarna, säger Susanne Båth-Jacobsson, en av dem som jobbar i projektet Joker, Jordbrukets klimatpåverkan. Spännande och viktig forskning pågår i

Halland. Det är Hushållningssällskapet som i samarbete med ”Odling i balans” och SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, kartlägger jordbrukets utsläpp av växthusgaser. – Vi tittar på hela kedjan, från konstgödsel och diesel till odling och djurhållning, säger husdjursagronom Susanne Båth-Jacobsson, som genomför en del av forskningen på Gun Ragnarssons grisgård. N yA U T m A N I N g A R

Tanken är att hitta en modell för rådgivning till lantbrukarna hur de kan minska sin klimatpåverkan. Frågan är också hur lantbruken skulle klara restriktioner av utsläpp av växthusgaser. I det ligger att analysera kostnader för en omställning, där lantbrukare kanske skulle tvingas sluta med sin djurhållning. – Det finns ett starkt samband mellan produktivitet och klimatpåverkan. Tvärtemot vad många tror släpper effektiva lantbruk ut mindre växthusgaser per producerad vara. Så en utmaning är att producera mer i förhållande till insatta resurser. Men inte med vilka medel som helst, förklarar hon.

– Importerad soja ger höga utsläpp av växthusgaser, liksom handelsgödsel. Mer antibiotika till djuren skulle också höja produktiviteten, men har andra nackdelar, som utveckling av antibiotikaresistens. Så det gäller att balansera risker och möjligheter. m E TA N O C h L U S Tg A S

Men ekologiskt är inte alltid bäst. En nackdel är att man måste överutfodra med protein eftersom man inte får använda syntetiska aminosyror. För att djuren ska få i sig tillräckligt av essentiella aminosyror, som lysin, med fodret blir det totala intaget av protein för stort. – Det är både dyrare och sämre för klimatet, dessutom är det jobbigare för grisen som ska bryta ner proteinerna. I slutändan blir fodret mer kväverikt, vilket ger större utsläpp av den potenta växthusgasen lustgas. I projektet Joker, jordbrukets klimatpåverkan, undersöker man också hur användningen av traktorer som plöjning och harvning, gör avtryck på klimatet. – Mindre körning är förstås bäst för att minska förbrukningen av diesel. Men här finns mindre att tjäna i jämförelse med att minska utsläppen av metan och lustgas. Men kunskapsluckorna är stora. Till exempel vet man inte hur stora utsläppen av metan och lustgas är från marken. – Om politikerna vill så skulle Joker kunna bli en modell att använda på gårdsnivå, ungefär på samma sätt som projektet ”Greppa näringen”, som syftar till att minska utsläppen av kväve och fosfor till hav och vattendrag, säger Susanne BåthJacobsson. Lagom till jul räknar man med att presentera resultat från forskningen. #

Susanne Båth-Jacobsson lovar resultat till julen.

Vä x T h u S g A S E r S På V E r k A n På k l i M AT E T Koldioxid = 1 Metan = 30 Lustgas, N2O, = 298 k l i M ATA V T r y c k f r å n liVS M E dE l Kg CO2-ekvivalenter per kg produkt, medelvärde, källa SLU Nötkött Lammkött Viltkött Fläskkött Fågel Fisk Ägg Bajlväxter Mjölk Ost Potatis Frukt och grönt med flyg

26 21 0,5 6 3 3 1,5 0,7 1 8 0,1

N R8 2012

11

N A T U R V E TA R E

19


TE MA: LANTB R U K –LIVS M E D E L

klarar bönderna stålbadet? det är tuffa tider för landets lantbrukare. En mjölkgård lägger ner varje dag och den totala produktionen minskar. det påverkar arbetsmarknaden för naturvetare. – Jag vill se mer fokus på tillväxt, säger Jakob Söderberg, agronom på Svensk mjölk. Svenskt jordbruk drar ner. Konsumenterna väljer hellre billigt kött och ost från andra länder. Nu minskar inte bara antalet mjölkgårdar raskt, utan även produktionen. – Svenskarna är inte beredda att betala för de högre kraven vi ställer på hälsa och omsorg om djuren. I stället väljer många importerad mat från länder, där djuren hålls på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Jakob Söderberg, på branschorganisatio-

nen Svensk Mjölk, beskriver det som dubbelmoral och menar att Sveriges bönder borde kompenseras för att de inte får konkurrera på samma villkor. – Ovanpå det kommer en lågt värderad euro som gör importmaten ännu billigare. Varje dag läggs en mjölkgård ner i Sverige. De över elvatusen mjölkbönder som fanns för tio år sedan har nu blivit femtusen. – Den totala produktionen har minskat med 13 procent under samma period. Det innebär att vi tappar marknadsandelar. Hittills har den skett på ost och yoghurt. Risken är att vi förlorar även på mjölksidan. Vad behöver göras? – Kommuner och offentliga upphandlare inom skola, vård och omsorg måste leva som de lär. Man kan inte ställa högre krav på svensk djurproduktion och samtidigt importera från länder med lägre krav. På så sätt handlar de med förbjudna varor. Eskil Erlandsson är inte beredd att ge

draghjälp. Hans mål är att höja djurskyddskraven inom hela EU. – Det ställer vi upp på. Men frågan är hur vi ska överleva tiden fram till dess? Jag vill ha ett system för ersättning för lagstadgade mervärden, säger Jakob Söderberg. Nedgången påverkar också arbetsmarknaden för agronomer och lantmästare. – Det behövs en satsning på tillväxt i lantbruket. Lika viktig som biologin är kunskapen om marknad och affärer. Den kunskapen behöver naturvetare för att få lantbrukarna att utvecklas. För att branschen ska överleva måste den bli mer konkurrenskraftig, där forskning och kompetens är nyckelfaktorer. Ser du några ljusglimtar? – Världen behöver mer mat och bättre djurvälfärd, liksom mer biobränslen. Vi är en del av lösningen. Utmaningen är att överleva det stålbad vi är inne i nu med överskott på världsmarknaden. lE l

det lönar sig med kommundietister Kommundietisterna lyckades etablera sig inom äldreomsorgen med hjälp av riktade stimulansmedel från staten. 2011 upphörde de och sedan dess har det skett en nedgång i antal tjänster. Naturvetarna har genomfört en analys av situationen. – Vi kommer att se ett ökat antal äldre, med hjälp av förebyggande insatser skulle vi kunna minska kostnader för vård på sikt. Kommunerna är för kortsiktiga i sitt ekonomiska tänkande, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Antalet äldre över 8 0 år har ökat 20

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

dÄ R F Ö R B E h ÖV S KO m m U N d I E T I S T E R

Ekonomiskt rationellt för kommuner att förespråka kvarboendeprincipen.

det förutsätter att en välsammansatt kost kan levereras. I vissa fall behövs en anpassad/berikad kost.

En bra kost kan förebygga fallolyckor och andra sjukdomstillstånd.

ÄLd R EOm SORg E N I S I FFROR

Antalet äldre över 80 år har ökat. I april 2011 var de 497 000 personer.

Prognos för 2030: 800 000 personer.

fallolyckor kostar ungefär 22 miljarder kronor per år.

En amerikansk studie från början av 2000-talet visar att varje investerad dollar i dietistkompetens sparar in två dollar i vårdkostnad.

A N TA L TJ Ä N S T E R I S V E R I g E S 29 0 KO m m U N E R

• År 2008: 98 • År 2009: 91 • År 2010: 80 • År 2011: 81 Många större kommuner har flera dietister anställda, det betyder alltså att mindre än en fjärdedel av landets kommuner har en anställd dietist. nATAli E VOn dE r lE h r


analys ”Varje kommun borde ha en dietist” dietister kan med små medel höja livskvaliteten för många äldre. Josephine garpsäter, nutritionsansvarig dietist inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad, förklarar varför varje kommun borde ha minst en dietist. – Tyvärr har inte alla kom-

muner sett nyttan med att bevara kommundietisterna efter att de riktade pengarna Josephine garpsäter har tagit slut. ser dietisten som självDet går ett tag klar i äldreomsorgen. att klara sig utan dietist, men med dietisten försvinner också kunskapen, säger Josephine Garpsäter. h ÖJ d L I V S K VA L I T E T

Högre livskvalitet och minskat lidande är det främsta målet för dietisterna. Men i det långa loppet betyder en bra kost även en minskning av andra kostnader, som till exempel vård efter en fallolycka. Josephine Garpsäter har själv upplevt hur en liten insats kan göra en stor skillnad. – Jag blev inkallad i ett fall där en äldre dam hade trycksår som inte ville läka. Vi berikade maten med protein och energi, efter några veckor hade såret läk. Sjuksköterskan hade gjort det hon kunde göra, men byggstenarna protein och energi, som reparerar den skadade vävnaden saknades. Det var så enkelt som att blanda ner skummjölkspulver i maten.

ibland räcker det med sällskap för att måltiden ska bli en fest. d I ETI STE N h I SSAR VAR N I Ng S FLAgg

Problemet är att många äldre har svårt att få i sig tillräckligt med mat samtidigt som många sjukdomar gör att energiförbrukningen ökar. – Många blir ofta mätta fortare och äter mindre portioner. Det kan också vara fysiskt krävande att föra maten till munnen, tugga och svälja, säger Josephine Garpsäter. Följden blir viktnedgång, förlust av muskelmassa och en ökad risk för sjukdomar och fallolyckor. – En dietist kan redan i ett tidigt skede se varningsflaggorna, ju tidigare man kan sätta in resurser desto enklare är det. Det kan till exempel räcka med att ordinera näringsdryck eller sällskap vid maten. S TA R K A T I L L S A m m A N S

Josephine Garpsäter vill se minst en dietist i varje kommun. Enligt henne är det lägsta kravet för att kunna säkerställa en näringsriktig mat och hög patientsäkerhet. Även andra som skolbarn och handikappomsorgen som har behov av en dietist. – Precis som det finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) inom varje kommun bör det också finnas en dietist som ansvarar för nutritionen, maten och måltiderna. nATAliE VOn dEr lEhr

dags för ett samlat grepp kring tillsynen För ett par veckor sedan hände allt på samma dag. Kalla fakta rapporterade om vanvård av djur på djurparker. Länsstyrelsen genomförde den hittills största kontrollen av djurtransporter till och från Sverige. Som av en händelse kom en proposition från regeringen om renodlad statlig tillsyn inom vård och omsorg. Jag försökte komma på rätt köl och blogga om regeringens förslag samtidigt som jag inte helt kunde utelämna den debatt kring djurskydd som rådde. Det visade sig vara en svår balansgång. Vi blev anklagade för att vända kappan efter vinden och att vi skulle svinga våra maktmedel efter populistiska mediestormar. Icke så! Naturvetarna vill att de som arbetar med tillsynsfrågor ska ha bra arbetsförhållanden. Det var bakgrunden till att vi kommenterade propositionen. Lika viktigt är förstås att värna djuren samtidigt som vi ska ha en levande landsbygd i Sverige med odling och djurhållning. En levande landsbygd är viktig för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Ofta går lönsamhet och en god djuromsorg hand i hand, vilket reportaget om grisgården i den här tidningen visar. Naturvetarna har länge drivit frågan om renodlad statlig tillsyn. När regeringen lämnade över sitt förslag om en ny renodlad statlig tillsynsmyndighet, Inspektionen för vård och omsorg, kände vi igen argumentationen och ställer oss helhjärtat bakom den. I den myndigheten borde djurskyddet ha sin givna plats. Med en renodlad tillsynsmyndighet hade kanske de skandaler som uppdagats inom djurhållningen på senare tid kunnat undvikas. Därför är det dags att regeringen tar ett samlat grepp kring tillsynsfrågan med grund i sin egen proposition. KR I STOFE R JÄRVI Ng E, UTR E dAR E på NATU RVETAR NA

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

21


vetenskap

Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin 2012 i Fysiologi Å R E T Nobelpriset S NoBElpRiS TA G A R E i m E D i c i N

eller Me

JohN B. GURDoN

I spåren på Nobelprisen John B. Gurdon

John B. Gurdon förstörde cellkärnan i ett grodägg (1) och ersatte den med en cellkärna som tagits ut ur en mogen cell från ett grodyngel (2). Den modifierade äggcellen utvecklades till ett normalt grodyngel (3). I senare kärnöverföringsexperiment har man även lyckats klona en rad olika däggdjur (4).

Under en vecka i oktober radades Nobelprisen upp som på ett pärlband. Men de faller lätt i glömska. Vi friskar upp minnet och tar prisen ett steg till. Möt några svenska naturvetare som drar nytta av upptäckterna i sin forskning.

eller Medicin 2012 MeDICIn Så kan hud bli en ny lever

h ersatte ett ett nt har

Född: 1933 i Dippenhall, england. Titel: Har varit professor i John B. Gurdon cellbiologi på Cambridge University. Verksam vid: Gurdon Institute, Cambridge, england. Kuriosa: när Gurdon var 15 år gammal

John B. Gurdon förstörde cellkärnan i ett grodägg (1) och ersatte skrev lärare att forskaramden med hans en cellkärna somGurdons tagits ut ur en mogen cell från ett bitioner (2). var Den löjliga därför attäggcellen han vägrade grodyngel modifierade utvecklades till ett normalt grodyngel (3). I senaremed kärnöverföringsexperiment har att lyssna och envisades att arbeta man även lyckats klona en rad olika däggdjur (4).

på sitt eget sätt.

ShiNYA YAmANAkA Född: 1962 i Osaka, Japan Titel: Läkarexamen utbildad ortopedkirurg men valde sedan att fortsätta med grundforskning.

Shinya Yamanakaoch

Verksam vid: kyoto University, kyoto, Japan, Gladstone Institutes, san Francisco, Ca, Usa

Shinya Yamanaka studerade gener som är viktiga för stamcellers funktion. När han förde in fyraKuriosa: sådana gener en dag efter att han fått no(1) i hudceller (2), omprogrammerades dessa till pluripotenta stamceller (3), vilka kunde utvecklas till musens belpriset passade Yamanaka på att varna alla celltyper. Han kallade dessa celler inducerat pluripotenta stamceller (iPS-celler). Shinya Yamanaka gener som är viktiga för stamcellers funktio patienter för såstuderade kallad stamcellsterapi (1) i hudceller (2), omprogrammerades dessa till pluripotenta stamceller som erbjuds på kliniker och sjukhus runt alla celltyper. Han kallade dessa celler inducerat pluripotenta stamceller

om i världen, utan att vara kliniskt testat.

iPS-celler kan numera framställas från människor, exempelvis patienter med olika sjukdomar. Mogna celler inklusive nervceller, hjärtceller och leverceller han kunde återskapa stamcellerkangenom att från kunde etableras sådana utvecklas iPS-celler. till olika celltyper och Detta äggcell gör det möjligt att studera ersätta kärnan i en grodas omogna vävnader. Dessa kallas för inducerat plurisjukdomsmekanismer på heltstamceller nya sätt. (iPS‐celler). med kärnan från en mogen tarmcell, nåpotenta

Upptäckten av att celler kan gå ”bakåt” i utvecklingen har inte bara ökat förståelsen för grundgot man tidigare trodde var omöjligt. ÄggFördelen med iPS-celler är att man inte läggande biologi och organismers cellen utvecklades till en frisk groda med behöver använda äggceller och embryon utveckling. Det ger även förhoppsamma uppsättning DNA som tarmcellen. för att skapa stamceller, utan vilken cell ningar om att i framtiden kunna Gurdon hade klonat en groda och, inför som helst går bra. I dag används iPS-celler en skeptisk skara forskare, bevisat att de för att studera sjukdomsmodeller i arbetet bota sjukdomar. Årets Nobelprisgener som krävs för att återskapa stamcelmed att ta fram nya botemedel. iPS-celler tagare i medicin är John för B.Fysiologi Gur-eller Medicin © 2012 Nobelkommittéen Illustration och layout: Mattias Karlén lerregistrerade finns kvar i mogna celltyper. har också stor potential inom transplantaNobelpriset® och Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens varumärken. don och Shinya Yamanaka. I början av livet består människor och

andra organismers embryon av omogna celler, även så kallade pluripotenta stamceller. Stamceller utvecklas sedan till specialiserade mogna celltyper i kroppen, såsom nervceller, muskelceller och hudceller. År 1962 upptäckte John B. Gurdon att

22

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

Men för att upptäckten skulle få praktiskt nytta krävdes ett enklare sätt att ”omprogrammera” cellerna. År 2006 identifierade professor Shinya Yamanaka de gener som får celler att stanna i ett omoget tillstånd. Genom att kombinera fyra av dessa gener i mogna bindvävsceller, fick han bindvävscellerna att backa i utvecklingen och bli omogna stamceller, som i sin tur

tionsmedicin då nya vävnader kan fram© 2012 Nobelkommittéen för Fysiologi eller Medicin Nobelpriset® och Nobelmedaljen® ställas av egna celler så ärattNobelstiftelsens kroppensregistrerade im- varumärken. munsystem inte stöter bort dem. Som Gurdon själv uttryckte det i en artikel från Cambridge University: ”Det är framför allt glädjande att se hur grundforskning som till en början handlade om att undersöka gener i kroppens olika celltyper, har resulterat i hälsofrämjande möjligheter.” JR


Kan nya organ verkligen skapas från vanliga celler? Fysiologi Medicin n O B eNobelpriset Lp R I s e t I FiYs I O LO Geller I e LLe R M e2012 D I C I n 2012

Under åren som postdok på Gurdon institute hade carolina Åstrand nobelpristagaren John B. Gurdon som närmaste chef. i dag är hon postdok på ludwig institute for cancer Research.

1.

– Upptäckterna är grundläggande för förståelsen av hur stamceller kan återbildas ur specialiserade celler. tillsammans har Gurdons och Yamanakas upptäckter väldigt stor potential och ips-teknologin tros bli en viktig del av modern medicinsk forskning. De är värda priset båda två.

John B. Gurdon

John B. Gurdon förstörde cellkärnan i ett grodägg (1) och ersatte den med en cellkärna som tagits ut ur en mogen cell från ett grodyngel (2). Den modifierade äggcellen utvecklades till ett normalt grodyngel (3). I senare kärnöverföringsexperiment har man även lyckats klona en rad olika däggdjur (4).

2. Vad hoppas man på för praktisk tillämpning i framtiden?

Shinya Yamanaka

Shinya Yamanaka studerade gener som är viktiga för stamcellers funktion. När han förde in fyra sådana gener (1) i hudceller (2), omprogrammerades dessa till pluripotenta stamceller (3), vilka kunde utvecklas till musens alla celltyper. Han kallade dessa celler inducerat pluripotenta stamceller (iPS-celler).

iPS-celler kan numera framställas från människor, exempelvis patienter med olika sjukdomar. Mogna celler inklusive nervceller, hjärtceller och leverceller kan etableras från sådana iPS-celler. Detta gör det möjligt att studera sjukdomsmekanismer på helt nya sätt.

© 2012 Nobelkommittéen för Fysiologi eller Medicin Nobelpriset® och Nobelmedaljen® är Nobelstiftelsens registrerade varumärken.

Hur stor är upptäckten?

Illustration och layout: Mattias Karlén

– Redan i dag används ips för att ta fram modeller av hur sjukdomar utvecklas. Det används för att förstå bakomliggande mekanismer så att bättre medicin kan tas fram. ett annat tillämpningsområde är transplantationsmedicin där bortstötning av nya organ är ett problem. Med ips-teknologin skulle nya organ kunna skapas utifrån kroppens egna celler så att kroppen inte reagerar på samma sätt. Ips-celler möjliggör också att man kan minska användningen av embryonala stamceller, vilket kritiserats av religiösa grupper.

3. Finns det några risker? – Ja, absolut. vid traditionell kloning, den teknik som Gurdon använde sig av, finns en överhängande risk att något går fel. till exempel har man sett att olika däggdjur fått sjukdomar och förkortad livslängd. Om man använder ips-celler istället för kloning för att framställa stamceller, finns risken att det uttryckta protein som omprogrammerar cellen kan verka som onkogener och i värsta fall ge upphov till tumörer. Hur man får ips-celler att marschera i samma takt som vanliga celler, utan att ohämmat dela sig och orsaka cancer, är ett väldigt hett forskningsområde just nu. JR

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

23


vetenskap

ÅRETS NoBElp R i S TA G A R E i k E m i

MI gi ellerk eMedicin 2012 Tre genombrott ledde till kemipris Årets Nobelpris i kemi handlar om hur våra celler uppfattar signaler i sin omgivning. pristagarna Robert lefkowitz och Brian kobilka har under flera decennier hängett sig åt ett mysterium som är centralt för utvecklingen av nya läkemedel. Så mycket som hälften av alla dagens läkemedel kan ha en koppling till den familj av receptorer som pristagarna studerat.

När Robert Lefkowitz började sin

forskning 1968 var många forskare skeptiska till om det verkligen fanns något som skulle kunna definieras som receptorer på våra cellers yta. Genom att använda sig av radioaktivitet lyckades Robert Lefkowitz spåra en receptor för adrenalin till cellväggen. Sedan tog det hans forskargrupp tio år av idogt labbarbete att isolera och rena den. Först då kunde de börja förstå hur receptorn fungerade och var uppbyggd.

och ersatte rån ett s till ett ment har

Budbärarna på utsidan av cellen kan vara ett hormon som ovan eller en doft, ljus eller en peptid. Signalöverföringen till cellens inre följer sedan ett mönster där receptorns struktur förändras, så att G-protein inne i cellen kan aktiveras och i sin tur sätta fart på en massa processer inne i cellen.

24

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

Shinya Yamanaka

RoBERT lEFkoWiTZ Ålder: 75 år. Arbete: professor Duke University i Durham, Usa. Familj: Gift med flera barn och barnbarn. Kuriosa: Är en inbiten new York Yankeesupporter som sover med öronproppar.

BRiAN koBilkA Ålder: 57 år. Arbete: professor vid stanford University school of Medicine i kalifonien, Usa. Familj: Gift och två vuxna barn. Kuriosa: Älskar rostat bröd med kanel.

E N AhA-U pplEVE lS E

Nästa genombrott kom under 1980-talet när Brian Kobilka anslöt sig till gruppen. Han lyckades leta upp den gen som kodade för receptorn, vilket blev en riktig ahaupplevelse. Det visade sig nämligen att den var mycket lik en annan gen som kodar för en receptor i ögat som fångar ljus. De anade att detta inte var en tillfällighet och spekulerade i om det kunde vara så att alla receptorer som binder till så kalllade G-protein inne i cellen i själva verket såg ut ungefär så här. Senare visade det sig att de i själva verket hade snubblat över en hel familj receptorer. Idag har naturvetare lyckats identifiera närmare tusen av dessa så kallade G-proteinkopplade receptorer. Kronan på verket kom så sent som förra året när Brian Kobilkas forskargrupp lyckades ta en tredimensionell bild av receptorn i full aktivitet. – Det var så spännande att äntligen få se den tredimensionella strukturen och äntligen få veta hur den fungerar, kommenterar han själv. U ppS kATTAD E i N SATS E R

Brian Kobilka och Robert Lefkowitz drivs av sin nyfikenhet, men de verkar också


I Kobilkas fotspår Jens carlssons forskarkarriär tog en ny vändning tack vare kobilkas genombrott. Jens är beräkningskemist och ägnar sig åt att förutsäga hur G-proteinkopplade receptorer binder till olika ämnen på atomär nivå. Grundforskning med det yttersta syftet att få fram nya läkemedel. Jens Carlssons forskning fick en annan inriktning när det stod klart att kobilka löst kristallstukturen för den adrenerga receptorn. vid den tiden hade han precis kommit till san Fransisco för att påbörja en postdok vid University of California. I och med kobilkas genombrott öppnades en unik möjlighet att göra betydligt bättre datormodeller för hur receptorer binder till olika signalämnen. tack vare att det nu fanns betydligt mer data att utgå ifrån. – Om inte kobilka hade löst kristallstrukturen hade jag inte gjort det jag gör idag.

kopplade receptorer struktur och vad den har för betydelse för funktionen, med andra ord forskning som är direkt knuten till årets nobelpris i kemi. Det de försöker hitta svar på är dels hur aktiveringen av adrenerga receptorn fungerar mer i detalj, men också att försöka modellera andra receptorer i gruppen. Det nuvarande anslaget finansierar de närmaste fyra åren och Jens Carlsson gläds över att årets nobelpris i kemi sätter strålkastarljus på ett område som han själv är så involverad i. – kobilka har gjort mycket av det grundläggande arbetet, men fortfarande publiceras alla nya strukturer i nature eller science. h ETT om RÅD E

kobilkas metodutveckling har bidragit till att vi idag känner till strukturen av så många som

ett dussin olika receptorer. att strukturbestämma receptorer är svårt i och med att de är inbäddade i cellväggen och dessutom förändrar struktur beroende på om de är aktiva eller inaktiva. – kobilka var på vår institution i somras. Han är väldigt trevlig, fokuserad och ödmjuk. Jag passade förstås på att försöka luska ut vad som är på gång och vilken struktur som kan komma att lösas härnäst. Just att få förhandsinformation om vad som är på gång är viktigt, eftersom det ger försprång. För gruppens forskningsframgång är till stor del beroende av hur snabbt de kan få med nya kunskaper i sina datormodeller. MT

EG E N FoR S kARG R U pp

Idag har Jens Carlssons sin egen forskargrupp vid institutionen för biokemi och biofysik på stockholms universitet. en möjlighet han fått tack vare anslag från stiftelsen för strategisk Forskning till unga lovande forskare. Det han ägnar sig åt är att med hjälp av dator försöka modellera G-protein-

båda finna ett stort nöje i det dagliga labbarbetet och att handleda studenter. – Mentorskapet är otroligt viktigt för mig. Jag vill hjälpa mina studenter att upptäcka hur de är speciella och vad de kan bidra med, sa Robert Lefkowitz på en presskonferens på Duke University. Årets pristagare är utan tvekan väl värda priset för de insatser de har gjort under flera decennier. En

Jens Carlssons forskargrupp, från vänster syns Anirudh Ranganathan, David Rodríguez och Jens Carlsson själv.

kollega till Robert Lefkowitz konstaterade att han levererat på alla sätt som är möjliga för forskare. För det första rent vetenskapligt, sedan genom att förändra våra levnadsförutsättningar och slutligen som coach till en ny generation av forskare. En del hävdar att priset snarast borde ha varit i medicin. Men gränsen är flytande och ofta är det i gränsområden som de Mentorskapet är viktigt för Robert Lefkowitz, som vill hjälpa sina studenter att upptäcka vad de kan bidra med. stora genombrotten sker. MT

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

25


F Ys I Medicin k gi eller 2012 Pristagare dresserar partiklar Fysikerna Serge haroche och David Wineland, har gjort det möjligt att ta kvantfysiken från idé till tillämpningar. i år belönas de med Nobelpriset för sina banbrytande experimentella metoder. Den kvantmekaniska teorin beskriver hur vår värld fungerar på atomnivå. När det kommer till enstaka ljus- eller materiepartiklar, börjar kvantfysikens lagar att gälla istället för den vanliga fysikens. En kvantpartikel kan befinna sig i två tillstånd samtidigt, något som i fysiken kallas för superposition. År 1935 föreslog Erwin Schrödinger ett tankeexperiment för att belysa kvantvärldens paradoxer. I tankeexperimentet är en katt i en låda i en superposition av tillstånd och kan anses vara både levande och död. Så fort som lådan öppnas kollapsar kattens dubbla kvanttillstånd och katten är antingen levande eller död.

och ersatte rån ett s till ett FÄlloR FÖR JoN E R och FoToN E R ment har Serge Haroche och David Wineland har lyck-

ats att konstruera fällor där de kan hålla partiklarna i sina superpositioner och samtidigt studera och kontrollera dem. Metoderna har mycket gemensamt, David Wineland håller elektriskt laddade atomer, joner, i en fälla och mäter och styr deras ljus, alltså fotoner. Serge Haroche gör tvärtom – fångar fotoner och mäter och styr dem med hjälp av atomer som sänds genom fällan.

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

För banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem.

SERGE hARochE Född: 1944 i Casablanca, Marocko.

FRÅN TAN k E E X pE R i m E NT Ti ll Ti llÄm pN i N GAR

Möjligheten att studera och manipulera kvantpartiklar öppnar upp för praktiska tilllämpningar. En sådan är den så kallade kvantdatorn där en kvantbit både skulle kunna vara 1 och 0 samtidigt och därmed utföra flera beräkningar parallellt. En annan tillämpning är en optisk klocka där två joner i samarbete skulle hålla tiden hundra gånger bättre än dagens klockor. – Vårt syfte har varit att förstå kvantmekaniken, det är fortfarande svårt att förutsäga vad vi kommer att använda den till. Det kan vara kvantdatorer men även någonting helt annat, kommenterade Serge Haroche när priset tillkännagavs. NATALIE VON DER LEHR

Utbildning: Fil.dr 1971 vid Université pierre et Marie Curie, paris, Frankrike. Arbete: professor vid Collège de France och ecole normale supérieure, paris, Frankrike.

DAViD J. WiNElAND Född: 1944 i Milwaukee, Usa. Utbildning: Fil.dr 1970 vid Harvard University, Cambridge, Usa. Arbete: Forskningsledare och nIst Fellow vid national Institute of standards and technology (nIst) och University of Colorado Boulder, Usa.

Fotonerna studsar mellan speglarna i mer än en tiondels sekund. Sträckan de färdas motsvarar ett varv runt jorden.

Rydbergatomer – tusen gånger större än vanliga atomer – skickas genom fällan, en i taget. Vid utgången kan de avslöja om en foton finns i fällan eller inte.

2,7 cm

Serge Haroches fotonfälla: Fotonerna hålls studsande mellan två speglar i vakuum under kylning. Rydbergatomer skickas igenom, dess förändring av energitillstånd kan avslöja om en foton fanns i fällan eller inte.

26

ÅRETS NoBElp R i S TA G A R E i F Y S i k

supraledande spegel av niob mikrovågsfotoner

Shinya Yamanaka

Illustration: ©Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien


vetenskap

Vad betyder upptäckten? mohamed Bourennane, professor i kvantoptik vid Stockholms universitet, tror att det dröjer två till tre decennier innan den första kvantdatorn ser dagens ljus. Vad betyder upptäckten för forskningsfältet? – enormt mycket. nobelpristagarna hade modet att ta sig an en enormt svår fråga som tog nästan tjugo år att lösa, tack vare det har kvantfysiken kunnat utvecklas. Vad handlar din egen forskning om? – Min forskningsgrupp jobbar med kvantkommunikation mellan flera parter lokaliserade på

flera platser. vi har utvecklat ett system där vi använder oss av en defekt diamant som beter sig som en artificiell atom som kan sammanflätas med en foton. Fördelen är att vi kan utföra försöken i rumstemperatur. Hur kan kvantoptiken tillämpas? – ett användningsområde som vi jobbar med är säkrare kryptering av bankkort och säkrare utbyte av information. någonting annat som ligger nära är synkronisering av optiska klockor. Det kommer nog dröja minst tjugo till trettio år innan vi ser den första kvantdatorn. Hur är det att jobba med någonting som man egentligen inte kan förstå? – Det finns två fascinerande och ganska motsatta aspekter i kvantvärlden, den ena är att det handlar om grundläggande fysik och ibland filosofiska frågor, den andra är futuristis-

Med hjälp av laser kyler, mäter och manipulerar man jonerna.

ka applikationer. tack vare upptäckterna kan vi nu hitta applikationer och på så sätt studera varför kvantmekaniska resurser är mer användbara. när det blir för svårt kan vi gå tillbaka till de fundamentala frågorna och tankeexperimenten som vi sedan kan omsätta i praktiken igen. Det blir en positiv cirkel för att kunna tackla ett svårt problem. Du har träffats Serge Haroche vid olika tillfällen, hur skulle du beskriva honom? – Han har en stark personlighet samtidigt som han är en enkel människa och lätt att prata med. Han gillar att diskutera med alla, särskilt med studenter. Och han är intresserad av att förbättra unga forskares villkor genom att inrätta ett institut där talangfulla unga personer får de verktyg och finansiella medel som de behöver för att kunna utföra sin forskning. NATALIE VON DER LEHR

elektrod

laserstrålar joner

David Winelands jonfälla: En positivt laddad jon hålls på plats i vakuum med hjälp av elektriska fält. Laserstrålar minimerar jonens rörelser ytterligare så att den hamnar i sitt lägsta energitillstånd. Då kan många kvantfenomen studeras inuti jonfällan.

elektrod

Joner hålls kvar i fällan med hjälp av elektriska fält.

elektrod

elektrod Illustration: ©Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

27


ME

SPECIALERBJUDANDE

EC H DT

till dig som är medlem I

NATURVETARNA

PH AR

TE

CH

MA

Äntligen får Sverige en heltäckande tidning om medicinsk forskning och affärer

BIO

Life Science Sweden är en nyhetskanal och mötesplats helt fokuserad på företag och affärer som utgår från medicinsk forskning. På webben, i tidningen och på våra event rapporterar vi hela tiden om de senaste affärerna som gjorts, om nya forskningsframsteg, om politiken som påverkar branschen och om människorna som driver den framåt.

Allt det här ingår! TIDNINGEN

EVENTEN

GUIDERNA

RAPPORTEN

JUST

35%NU

RABA

Studen

TT

ter 50

%

Bevakning av tre branscher – på ett ställe! Du får ditt eget exemplar av Life Science SweDen i brevlådan 11 ggr/år. Gå kostnadsfritt på eventet LyckaD LäkemeDeLSutveckLinG (värde 1 495:-). två guider till smartare affärer, the SweDiSh Life Science inDuStry GuiDe samt inköPSGuiDen för Life Science ingår när du prenumererar.

nyhet! rapporten som gör ditt jobb enklare – Life Science SweDen eXecutive. aktuella anslag, senaste besluten från myndigheter, juridisk uppdatering, senaste månadens affärer samt inspirerande intervjuer. kommer till din inbox en gång i månaden.

Välkommen som prenumerant!

BESTÄLL DIREKT PÅ idg.se/naturvetarna 28

N A T U R V E TA R E

N R8 2012


karriär

i NSPi ratör E N Si D 29-31 MaN UaLE N Si D 32-33 LE DarSkaP

Si D 34-35

FrÅGa EXPE rtE N PÅ NYtt JOB B

Si D 36–37

Si D 38

PLatSaN NONSE r

Si D 39-41

De spårar miljöbovar teXt

laR s-e R i K li lJ e bäCK

Miljöbrott prioriteras inte lika högt på alla polismyndigheter i landet. I Västmanlands län har man ett team med naturvetare och poliser som är specialiserade på bland annat brott mot miljöbalken och djurskyddslagen. Häng med Maria Lorichs och Sofia Malmberg under en dag. teXt oCH foto

laR s-e R i K li lJ e bäCK

Ett jordprov kan ge svar på om ett miljöbrott har begåtts.

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

29


E

n överlastad lastbil blir stoppad på en väg i Västmanlands län. När trafikpolisen synar lasten visar det sig att den innehåller farligt avfall. En av polisens miljötekniker blir kalllad till platsen för att säkra bevis. Maria Lorichs konstaterar att lastutrymmet är fullt med kretskort och uttjänta bilbatterier. Hon har en magisterexamen i miljö- och hälsoskydd och vet vad hon ska leta efter. – Det är viktigt att säkra bevis genom provtagning och dokumentation för att kunna styrka eventuellt brott. Förundersökningen leds alltid av en specialiserad åklagare.

» Utmaningen är att hitta källan till utsläppet. Det är avgörande i utredningsarbetet att kunna jämföra utsläppet med dess ursprung. «

maX tVå åR s fäng e ls e

Lastbilen beslagtas och chauffören blir anhållen och häktad. Föraren erkänner brott, vilket gör att åtal inte behöver väckas. Den miljöfarliga lasten hade olovligen körts över gränsen från Norge och skulle till ett annat land. För det krävs ett tillstånd, vilket alltså inte fanns. Straffet för brottet är böter eller fängelse i upp till två år.

aktuell: Miljötekniker – brottsutredare. Utbildning: Geovetare. Familj: tre barn. Fritid: Hund, golf och träning. Karriärtips: Profilera din kompetens inom naturvetenskapen och våga visa vad du kan! anta nya utmaningar i arbetslivet och fyll på din cv.

n a t u R V e ta R e

H itta Källan

För att säkra bevis måste man ha rätt utrustning. När kolväten och andra petroleumprodukter ska spåras i vatten har de hjälp av en teflonduk. För utsläpp i marken används annan utrustning. Proverna skickas till Statens kriminaltekniska laboratorium för analys och utlåtande av sakkunnig. – Utmaningen är att hitta källan till utsläppet. Det är avgörande i utredningsarbetet att kunna jämföra utsläppet med dess ursprung. Känslan av att befinna sig i en tv-deckare är påtaglig. Inget lämnas åt slumpen och man vänder på varje sten i jakt på bevis. Man håller förhör med de misstänkta och låter sakkunniga göra utlåtande. De är experter i allt från avlopp och förbränningsteknik till övergödning och bekämpningsmedel. SoFIa MaLM B E RG

M a R I a Lo R I C H S

30

Även om fler brott mot miljöbalken polisanmäls och hanteras mer effektivt saknas de rätta kunskaperna hos vissa polismyndigheter. Den bilden bekräftas av både polis och åklagare. – Det är problem ibland att få ut tekniskt kunnig polispersonal till brottsplatserna, säger Mats Palm, chefsåklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott, till TT.

som är geovetare från början. Särskilt om utsläppet sker i åar och vattendrag där kemikalier snabbt rinner bort och späds ut.

n R8 2012

föR D e l natu RVetaR e

Risken att åka fast för brott mot miljöbalken i Västmanland och sju län till i Sverige borde vara större än i de län som inte har naturvetare anställda. – Här fungerar det bra, säger Maria Lorichs och hennes kollega Sofia Malmberg. Brottsområdet är prioriterat och vi jobbar i ett team med två naturvetare och två poliser. De ser klara fördelar med att vara naturvetare i det här jobbet. Grundutbildningen gav kompetens om juridik, miljörätt och förstås naturvetenskap. Utredningsmetodik har de gått kurser i genom jobbet. – Det gäller att komma ut snabbt och säkra bevis, säger kollegan Sofia Malmberg,

aktuell: Miljötekniker – brottsutredare. Utbildning: Magister i miljöoch hälsoskydd. Familj: Gift. Läser nu: Änglamakerskan av Camilla Läckberg. Bästa med jobbet: variationen. Det ena ärendet är inte det andra likt och omväxlingen mellan teori och praktik.


karriär

– Omväxlingen i jobbet är bäst. Ena dagen är vi ute på brottsplatsen och nästa dag sammanställer vi fakta eller håller förhör, säger Sofia Malmberg. När åker ni ut? – Ofta får vi tips från kommunernas miljö- och hälsoskyddsinspektörer, som fått kännedom om misstänkt brott mot miljöbalken. Innan vi agerar måste vi få klartecken från miljöåklagare på riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott, som fattar beslut om att inleda en förundersökning, säger Maria Lorichs.

Hon intygar att det brukat gå snabbt att få besked, vilket gör att de inte förlorar tid. Ku n s Kapsutbyte

Även länsstyrelsen och andra myndigheter som Kemikalieinspektionen anmäler, liksom privatpersoner. – Vi jobbar nära tillsynsmyndigheterna och är varandras bollplank. Deras roll är att göra inspektioner, medan vi blir inkopplade vid misstanke om brott. Det är inte bara brott som ryms inom

miljöbalkens område som de jobbar med. På deras bord ligger också arbetsmiljöbrott, djurplågeri, grova jaktbrott och brott mot annan speciallagstiftning. – Vi åker ut efter en anmälan vid till exempel misstanke om brott mot djurskyddslagen. Vi säkrar bevis genom fotografering och filmning och håller förhör med vittnen och andra inblandade. Maria Lorichs förklarar att de i den typen av ärenden jobbar nära veterinärer och djurskyddsinspektörer. #

Miljöteknikerna Sofia Malmberg och Maria Lorichs rycker ut efter en anmälan.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

31


man uale n

Lyxa med egen mentor Har du någon att bolla idéer och diskutera din egen utveckling med? Ett bra tips är att skaffa en mentor. Här visar vi hur en mentor och adept kan få en relation att fungera. Vi bjuder på ett smakprov från Naturvetarnas nya e m ma Han qu i st / Vol guide till mentorskap. l a R s - e R i K l i l J e b ä C K te Xt

E

n mentor kan behövas under hela karriären, från studentlivet och första jobbet till att bli expert eller chef. Inte minst i läget mellan två jobb är en mentor guld värd. Även den som är mentor har nytta av att dela med sig av sina erfarenheter och vägleda en yngre naturvetare. Många mentorer vittnar om att relationen är lika givande för mentorn som för adepten. I grunden handlar mentorskap om lärande, personlig utveckling och kunskapsutbyte.

i l l u s t R at i o n

Adeptens behov och mål är i fokus. Rätt föRVäntn i ngaR

Ve m Vi ll VaRa m i n m e ntoR?

Den första frågan som dyker upp hos de flesta är: Vem ska vara min mentor? Den personen ska väljas med omsorg, gärna någon som du ser upp till och kanske har som förebild. Du ska känna att din blivande mentor ska kunna tillföra något och bidra till din utveckling. ”Det känns lite pinsamt att fråga”, kan en invändning vara. ”Inte kan väl jag fråga en av de mest kända och duktigaste inom mitt område?” Jo, det kan du visst. Du kan inte få mer än ett nej. I vilket fall som helst kommer den personen att känna sig hedrad över frågan och du kommer att bli ihågkommen.

32

n a t u R V e ta R e

n R8 2012

1. Klargör vilka förväntningar ni har, det gäller både adeptens och mentorns. Om mentorskapet sker inom ramen för ditt arbete så är det en fördel om också arbetsgivaren delar er syn på förväntningar. 2. Kom överens om ansvarsfördelningen för de olika rollerna. i det ligger att klargöra hur ofta man ska ses, vem som tar initiativ och planerar möten, liksom vem som håller i trådarna och driver mötena. 3. Spika ett ramverk för hur relationen ska fungera med avseende på hur ofta ni ska träffas. Ni bör också vara överens om vilken sekretess som ska råda, liksom hur privata och personliga ni ska vara.


Citat från mentorer:

Citat från adepter:

” Det ömsesidiga utbytet var mycket berikande.”

vinna, inget att förlora.”

” Härligt att få vara med på

adeptens resa genom support och inspiration.”

” Ta chansen – mycket att ” Viktigt med verktyg som bidrar till att man själv reder ut funderingar och fattar beslut.”

Ve m äR motoR?

Kom ihåg att det är adeptens behov och mål som är i fokus. Vad är det personliga syftet och vad vill adepten få ut av relationen? Som regel är adeptens roll att vara motor i relationen och driva den framåt. Många förväntar sig att mentorn ska ha svaren på alla frågor. Se det hellre som ett samtal där mentorn kan hjälpa dig att komma på rätt spår. En professionell mentor ställer öppna frågor som man inte kan svara ja eller nej på. Det är du själv och ingen annan som måste komma fram till svaren. D et s Ka KliCKa

När det gäller mötet mellan adept och mentor, handlar det om att relationen måste klicka så att den leder till personlig utveckling.

Från Naturvetarnas minienkät till naturvetare med erfarenhet av mentorskap

Nyttan med att ha en mentor »

Lyxigt med en egotripp.

»

Bekräftelse att jag är på rätt väg.

» »

Personlig utveckling.

»

Jag blir säkrare i min yrkesroll och vågar göra fel.

Mentorn vinner: »

kompetensutveckling och spännande möten.

»

Får tänka utanför boxen.

»

Ger självinsikt.

»

Ger nya erfarenheter.

»

Upptäcker dolda talanger.

H u R ofta böR man s e s?

Regelbunden kontakt är viktigt. Tumregeln säger en gång i månaden. Två till tre timmar bör avsättas för varje möte. Träffas oftare i början. Både adept och mentor måste kunna ställa upp med tid, fokus och engagemang. Båda har ett ansvar för att komma framåt och utveckla relationen.

Ger nya perspektiv och insikter, till exempel innebörden av Good enough.

gå i nte fällan

Även med de bästa föresatserna kan det gå fel. Orsakerna är ofta tidsbrist. Missen kan också ligga i matchningen, att personen inte passar, både sett till meriter och personlighet. Dålig planering, liksom fel förväntningar kan också stjälpa samarbetet. #

Läs mer

Naturvetarnas guide till mentorskap finns på www.naturvetarna.se

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

33


le DaR s Kap

Våga chefa Hur hanterar du de jobbiga situationerna, de som skaver och gör dig impopulär? Ledarskapskonsult Sofia Norberg visar hur du gör när du måste ta ledningen. Om det pratade hon på Naturvetarnas laR s-e R i K li lJ e bäCK Leadership friday i september. teXt

D

et mjuka ledarskapet har hyllats på senare tid. Det har blivit viktigare att ta hand om sin personal och komma med glada tillrop än att leda. Många chefer har inte vågat leda med verksamhetens bästa för ögonen, utan vill hellre vara till lags. Utan att gå tillbaka till det auktoritära ledarskapet vill författaren till boken Våga chefa – När du måste ta ledningen ge vägledning och inspirera till att lösa problem. Det kan handla om Roger som inte levererar eller Stina som tar allt med en klackspark och kommer försent till möten. De flesta chefer känner igen den typen av situationer och kan känna osäkerhet. Gränsen mellan att leda på ett ansvarsfullt sätt och att agera dagisfröken är hårfin. Vi är ju trots allt bland vuxna som borde kunna ta ansvar själva. – I grunden handlar det om självkännedom, man måste se vad som händer inom en själv för att kunna utveckla och förändra. Som chef är det viktigt att vara tydlig och att man är vaksam på hur man kommunicerar. Sofia Norberg menar att otydlighet är en grogrund för konflikter och manipulation. Det krävs ansvar och mod att vara tydlig, och att man är beredd att ta ansvar för sin uppfattning. – Kom ihåg att alla beslut inte är populära. Verksamheten ska stå i fokus, fråga dig själv på vems uppdrag du job-

34

n a t u R V e ta R e

n R8 2012

bar. Det kan innebära att man inte blir uppskattad och bekräftad som chef. Även chefer behöver positiv påfyllning och känna att de är duktiga. – I brist på att alltid vara älskad vill man åtminstone känna sig uppskattad. Var medveten om att man inte får påfyllning varje dag. Att vara hygglig och säga ja till allt kan vara trevligt för stunden, men fungerar inte i långa loppet. Sofia Norberg gav några allmänna råd till chefer som kan hjälpa i vardagen. – Man måste inte alltid ge ett besked. Våga passa, du är inget facit och vet inte allt. Den kritik som kan dyka upp måste man hantera. Antingen hamnar kritiken i något sårbart skrymsle där det gör ont eller så glider den bara av.

Hon ger också rådet att inte söka syndabockar. – Se hellre framåt och skapa rutiner som gör att misstagen inte upprepas. Ytterst handlar det om att våga chefa över sin personal. På alla arbetsplatser finns martyren, den stressade, den som underpresterar och har personliga problem. – I de lägena gäller det att vara klar över hur man själv och verksamheten påverkas. I boken går Sofia Norberg ignom de olika personligheterna och situationer där chefskapet sätts på prov. Ett exempel handlar om att våga chefa över den som inte presterar. – Det kan handla om att Roger har tappat sugen och inte längre är motiverad. Ta frågan på största allvar och förbered dig noga inför samtalet. Var tydlig med vad du förväntar dig av Roger. De flesta tål kritik och krav på utveckling. Visa att du tror på honom. #

5 snabba om att våga 1.

På vems uppdrag jobbar jag? Sätt verksamheten i fokus och inte de enskilda medarbetarnas välmående.

2.

Lyssna, känn in och svara. Men du är inget facit, våga säg att du inte vet.

3.

ta ansvar, men dela också med dig av ansvar och låt andra växa. kom ihåg att huvudansvaret ligger hos dig.

4.

Var tydlig i kommunikationen. våga stå för dina beslut och motivera.

Sofia Norberg är författare till boken Våga chefa.

5.

Leta inte syndabockar vid konflikter. våga gå vidare och se framåt.


karriär

På gång

föR CH efeR

va D F i C k D U U t av S E M i N a r i E t? Christer Karlsson, agronom på CeKå Marketing – Betydelsen av att utifrån titta på sig själv och sina egna reaktioner. även att fråga sig vad mitt fokus och uppdrag är som chef. Jag hade gärna fått veta mer om hur de olika personlighetstyperna ska hanteras.

Karin andersson, chef för livsmedelskontrollen vid Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund – att vara tydlig och säga som det är. Jag fick också med mig tips på hur man ska hantera medarbetare som gör fel saker. inser också att det är balansgång mellan att ha verksamheten i fokus och att hålla medarbetarna på gott humör.

12-13 november, Utbildning klart ledarskap, Stockholm 15 november, Saco chefsdag, Stockholm 28 november, Ny som chef, Luleå 29 november, kreativt ledarskap, Stockholm 7 december, konfliktkompetent ledarskap, Leadership friday, Stockholm läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Vad gäller när jag blir uppsagd? Jag är överens med min privata arbetsgivare att jag skall sluta. Nu undrar jag vad skillnaden är mellan arbetsfri uppsägningstid och avgångsvederlag. ”Snart arbetslös” Det finns fler viktiga skillnader, som är bra att känna till. Detta gäller:

aR b ets fR i u ppsäg n i ng sti D

Du är fortfarande anställd, men har ingen skyldighet att arbeta. Däremot har du kvar dina anställningsförmåner, som lön, semester (kan betalas i pengar när anställningen upphör), friskvård, tjänstebil och tjänstepension och liknande. tänk på att du är bun-

den av anställningsavtalet, som gör att du inte kan börja arbeta för en konkurrent till arbetsgivaren. aVgång sVe D e R lag

anställningen upphör och du blir kompenserad med ett belopp som motsvarar ett visst antal månadslöner. På detta belopp betalas endast de lagstadgade sociala avgifterna på runt 32 procent. Där ingår inte utfyllnad av sjuklön, tjänstepension eller försäkringar. För att fördela skatteeffekten bör du kontakta skatteverket och begära jämkning för ackumulerad inkomst. Du kan också diskutera med arbetsgivaren om avgångsvederlaget kan fördelas på två år. kom ihåg att din anställning upphör och därmed din inkomst. Det innebär att du inte kan få ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom eller om du blir förälder. Därför bör du anmäla dig till arbetsförmedlingen som

arbetslös första dagen, trots att du inte får a-kassa. a-kassan gör en annan bedömning och betraktar avgångsvederlag som inkomst. Utifrån din månadslön räknar a-kassan ut hur länge avgångsvederlaget täcker upp för utebliven inkomst. Först därefter kan du få akassa. Naturvetarnas inkomstförsäkring och trygghetsrådets ersättningar ger utfyllnad till a-kassan. även om du förhandlar med arbetsgivaren själv råder jag dig att kontakta Naturvetarna innan du skriver på ett avgångsavtal.

Elisabet Engdahl Linder oMBUDSMaN FÖR CHEFER PÅ NatURVEtaRNa

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

35


L Ö N E E N K Ät E N 2 0 12 3 SNaB Ba

Ditt svar behövs andreas Jansson, en av Naturvetarnas ombudsmän, förklarar att lönestatistiken ger en fingervisning om rimlig lön. Kom ihåg att det är din prestation som ska värderas.

nespannet för en tjänst är mellan 25 och 35 tusen kronor, så bör du lägga dig i det högre intervallet, vilket särskilt gäller om du är erfaren och duktig i jobbet. kom ihåg att lönen grundar sig på dina prestationer och inte vad andra tjänar.

1.

3.

Varför ska jag svara på löneenkäten?

– Ju fler som svarar desto bättre resultat. Då kan vi lita på lönestatistiken och ge bättre råd till medlemmarna. vi kan inte bygga statistik på bara några få svar. Det behövs en viss volym.

2.

Hur ska jag använda lönestatistiken?

– Se den som ett hjälpmedel, som ger en fingervisning om rimlig lön för din profession. Om lö-

ska jag ringa naturvetarna om jag är osäker?

– Det kan du absolut göra, särskilt om du byter jobb. Men innan du kontaktar oss är ett tips att kolla webben och ta reda på aktuella lönelägen på Saco Lönesök. Prata också med akademikerföreningen, eller motsvarande, på arbetsplatsen

53,5k% äten förra

å en svarade p i sats mot v r a t u N . året

6 0%

innan du ringer. vi ger dig argumenten, förhandlingstips och lite mer förfinad lönestatistik än den du hittar i Saco Lönesök. Det kan gälla löner i olika regioner och på olika nivåer.

Andreas Jansson oM B U DS MaN PÅ NatU RVEtaR Na

fRåga eXpe Rte n: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Måste jag acceptera provanställning? Äntligen har jag fått nytt jobb. Ett problem bara: arbetsgivaren vill att jag ska provanställas under sex månader. Det känns lite konstigt eftersom jag har jobbat flera år efter examen. Frågan är om jag vågar säga upp mig från mitt nuvarande jobb, där jag i och för sig inte trivs särskilt bra? Kan jag kräva tillsvidareanställning på den nya tjänsten? Hälsningar Irene

36

n a t u R V e ta R e

n nR R7 8 2 20 01 12 2

Det är vanligt att arbetsgivare vill provanställa nyanställda. Historiskt sätt tillämpades provanställning för nya på arbetsmarknaden, men lågkonjunktur och ökad arbetslöshet har successivt förändrat arbetsgivarens attityd. Nu räcker det att man är oprövad hos den aktuella arbetsgivaren för att provanställning ska användas. Enligt lag får avtal om provanställning tecknas för högst sex månader. vill arbetsgivaren eller den anställde att provanställningen inte skall fortsätta därefter så skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Mitt tips är att du begär tjänstledigt från den gamla tjänsten under provanställningen. även om du inte har laglig rätt att kräva

tjänstledighet för att testa annat arbete kan din chef ändå låta dig vara ledig. i kollektivavtal kan finnas bestämmelser om rätten till tjänstledighet. kolla det i det kollektivavtal som du omfattas av. trots osäkerheten med en provanställning tycker många att det inte är något större hinder att byta en fast anställning mot en provanställning, särskilt inte om man är trött på det gamla jobbet och vill testa nytt. Ett råd är också att försöka förhandla bort provanställningen genom att argumentera för svårigheten att lämna en fast tjänst för en provanställning. Ofta avtalas provanställningen bort för personer som lämnar en fast anställning. g u n naR HallbäCK


karriär

S N a R t I D I N I N B ox : N at U r v E ta r N a S Lö N E E N k ät

Lönestatistik till nytta för dig Snart kommer Naturvetarnas löneenkät i din inbox. Ju fler som svarar desto bättre lönestatistik, till nytta för dig i löneförhandlingen. I år kan du svara på enkäten direkt i din mobil, på surfplattan eller på webben. Den årliga löneenkäten från Naturvetarna är unik. Till skillnad från alla andra enkäter vi matas med har du direkt nytta av resultatet. Därför behöver vi också ditt unika svar! Naturvetarna anser att lönen ska spegla kunskap, kompetens, prestation och ansvar. Med en tillförlitlig lönestatistik får du koll på löneläget för olika befattningar i din bransch. Med den som grund är vi

övertygade om att du kommer att lyckas bättre i löneförhandlingen. Precis som tidigare är det möjligt att ta en paus i enkäten, oavsett om man svarar på dator, mobil eller surfplatta, för att fullfölja den vid ett senare tillfälle. Om du svarar på löneenkäten så lovar vi att återkoppla med lönestatistik, som du hittar du på Saco Lönesök. Där finns också alla andra akademikers löner, som du kan jämföra dig med. Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011

3,7 % höjde naturvetare sina löner med 2010-2011

befattningsnivå Doktorandtjänst Assistent Handläggare Projektledare Specialister Gruppchef Mellanchef Högre chef

medel 24 913 25 643 30 366 36 148 36 259 38 905 45 084 60 770

samtliga

34 512

2 av 3

naturvetare hade lönesamtal med chefen 2011

Ska du svara på Naturvetarnas löneenkät? Jenny Karlsson, agronom och byggnadsrådgivare på Hushållningssällskapet i Uppsala – Ja absolut. Lönestatistiken behövs särskilt inför första jobbet så man hamnar rätt lönemässigt, men även när man ska byta jobb och vid den årliga löneförhandlingen. intressant också att kunna jämföra sig med andra yrkesgrupper, både naturvetare och andra. Staffan Berg, skoglig doktor på Skogforsk, med fokus på skogliga uthållighetsfrågor i Europa

– Ja det är klart. Statistiken är ett viktigt underlag inför löneförhandlingen. ännu viktigare var statistiken när jag satt i Saco-klubben och förhandlade om löner med arbetsgivaren. Det gällde inte minst i diskussionen om de nyanställdas löner. Hans-Erik Källman, sjukhusfysiker i landstinget Dalarna – Ja, får jag tillbaka något måste jag också bidra. arbetsgivarna har sin egen lönestatistik. En styrka med Naturvetarnas statistik är att den har högre upplösning, där vi kan gå ner på regionnivå, vilket är viktigt i ett skogslän som

Dalarna. Det kan vara svårt att rekrytera personal hit. Då måste lönerna vara marknadsmässiga. Martina Jansson, dietist i Region Skåne – Ja, självklart. annars tappar lönestatistiken i värde. Den är särskilt viktig när man ska byta jobb och vill ha koll på löneläget. Som facklig företrädare är lönestatistiken guld värd i löneöverläggningar med arbetsgivaren. även i samtal med medlemmar är den användbar och visar vilken lön som är rimlig att förvänta sig för olika professioner.

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

37


PÅ N Y t t J o B B

Labbchef som skapar ringar på vattnet bodil Widell fick sig en tankeställare när hon gjorde naturvetarnas karriärprofilanalys. i dag är den tidigare miljöforskaren enhetschef på laboratoriet vid norrköping Vatten. Varför sökte du jobbet? – kombinationen av det roliga labbarbetet och utmaningen i att vara chef lockade. Dessutom pendlade jag till Stockholm tidigare vilket är tufft med två småbarn, så jag ville hitta något på nära håll. tog du hjälp av Naturvetarnas karriärservice? –Ja, när jag sökte jobb passade jag på att kontakta karriärrådgivningen. Jag gjorde en karriärprofilanalys vilket handlar om vad man är för

typ av karriärmänniska, om det är uppåt eller på bredden man vill utvecklas. resultatet var mer en bekräftelse på det jag redan visste, men den innehöll många bra frågor som man normalt inte ställer sig själv hemma i soffan. Vad gör ni på labbet? –vi håller koll på att dricksvattnet är okej och att det som släpps ut från reningsverken inte förorenar vattendragen. vi tar vattenprover och kontrollerar förekomsten av bakterier som E. coli och olika metaller. till dricksvattnet kan det till exempel läcka in vatten utifrån. Det finns mycket ledningar och rör där det finns risk att något händer, speciellt när det regnar mycket. Finns det även läkemedel och hormoner i vattnet?

Rent vatten i fokus för Bodil Widell.

–Nej, vi kontrollerar inte förekomsten av det i dricksvatten. Forskning pågår om det. Vad lockar med vatten? –Jag tycker att miljöfrågor är intressant och vatten är en nödvändighet för vår existens. Det kändes naturligt att knyta vattenfrågorna till min karriär som miljöforskare. Vad är din största utmaning just nu? –att vara chef och ha ansvar för ekonomi och personal. Dessutom måste jag läsa in mig på vilka lagar som gäller och vad som styr vårt arbete. JR

f l e R på n y t t J o b b Christine Öberg tidigare jobb: Doktorand i cell- och molekylärbiologi vid karolinska institutet. Nytt jobb: Handläggare på Enheten för rekrytering och utlysningar, karolinska institutet. Utbildning: Disputerad molekylärbiolog. Malin angervall Nytt jobb: konsult och projektledare inom miljötek-

YTT O CKSÅ N HAR DU

nik på Hifab aB i Göteborg. tidigare jobb: rambölls geoteknikavdelning i Göteborg. Utbildning: Magisterexamen i miljövetenskap. torbjörn von Schantz Nytt jobb: Prorektor och rektors ställföreträdare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. tidigare jobb: Professor i zoologisk ekologi vid Lunds universitet.

JOBB

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@ naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

38

n a t u R V e ta R e

n R8 2012

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut producerar planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamhet. Våra produkter nyttjas såväl i svenskt och internationellt näringsliv som av myndigheter.

GRUPPCHEFER för

Myndighetsuppdrag Labb- och mätverksamhet Data och information Verksamheten på avdelningen Samhälle och säkerhet består av observationsverksamhet, statistik och bearbetningar, prognosproduktion samt internationella samarbeten inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Där ingår enheten ”Havsmiljö” i Göteborg som arbetar med miljöövervakning, anslags- och uppdragsverksamhet mot andra myndigheter samt datavärdskap. Läs mer på smhi.se


Länsstyrelsen i Örebro län söker Kvalificerad handläggare för miljöprövning Vill du arbeta med tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet? Välkommen med din ansökan senast 18 november. Läs mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/orebro

söker en ny vd En samlande kraft!

Nuvarande vd går i pension sommaren 2013 och vi söker nu hans efterträdare. SSF finansierar excellent forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin som bidrar till att öka Sveriges konkurrenskraft. Stiftelsen delar årligen ut ca 600 miljoner kronor till forskningsprogram och enskilda forskare.

Tanums kommun

Samhällsbyggnadsförvaltningen söker

Miljö- och hälsoskyddsinspektör

Tjänsten är placerad i Stockholm. Läs mer om tjänsten på SSF:s webbsida www.stratresearch.se. Sista ansökningsdag är onsdag den 21 november.

Välkommen med din ansökan senast den 26 november 2012. Läs mer om tjänsten på www.tanum.se/jobb

www.stratresearch.se

Naturvetarna söker

För han dlar e / råd g ivar e Är du en skicklig rådgivare och duktig förhandlare som vill stödja naturvetare i arbetslivet? då kan du vara rätt person för ett spännande jobb på naturvetarna. Vi har nu två lediga tjänster: OMBUdSMan – gärna jägmästare/skogsmästare

OMBUdSMan – gärna disputerad naturvetare

– Ansvar för avtalsområdet Skogs- och lantbruksarbetsgivarna, SLA.

– Ansvar för avtalsfrågor inom universitets- och högskoleområdet.

– Sköta de centrala förhandlingarna inom flera avtalsområden inom framförallt skogsbranschen, men också att förhandla för enskilda medlemmar.

– Du kommer att delta i arbetet med de centrala förhandlingarna och även förhandla för enskilda medlemmar.

– Du kommer att driva frågor inom skogsbranschen. Erfarenhet från den branschen är därför en stor fördel. Se filmen om vad jobbet innebär. anSöKan: Skickas till bo.seving@naturvetarna.se Vi behandlar ansökningarna löpande, så skicka din ansökan så fort som möjligt.

– I jobbet ingår att driva frågor om utbildning och forskning. Erfarenhet från arbete på universitet och högskolor är därför en fördel. Se filmen om vad jobbet innebär.

vill dU veTa Mer, kontakta: Bo Seving, chef arbetsliv och juridik, 08-466 24 28 eller Elba Rubilar-Abreu, ordförande Saco-föreningen, 08-466 24 74

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

39


wood for life

Ultuna Näringslivsdag 21 november Välkommen till årets Ultuna näringslivsdag! "Mötesplatsen för grön tillväxt" Datum: 21 november 2012 Plats: Loftet, Ultuna studentkår, Uppsala

Miljöchef till Setra

Mer information och program: www.ultunastudentkar.se

Vi söker dig som vill ansvara för och vidareutveckla miljöarbetet inom Setra. Ansvarsområdet är brett och omfattar frågor inom bland annat yttre miljö, arbetsmiljö, energi och olika certifieringar.

AQSystem söker

VINDSPECIALIST

med placering i Göteborg

Vi söker dig som är affärsmässig, utvecklingsorienterad och trivs med att arbeta konsultativt och operativt ute i verksamheten. Läs mer om tjänsten på www.setragroup.com Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa. Vi erbjuder miljöcertifierade träprodukter för inredning och byggnation till kunder inom bygghandel och industri. Setra har ca 1000 medarbetare och omsätter ca 4,5 miljarder kronor, varav 60 % går på export.

söker nu en

Miljöchef

För mer information besök www.aqsystem.se Strängnäs kommun utvecklar individen, verksamheten och samhället! Våra 2 000 medarbetare verkar i en dynamisk organisation som gärna prövar nya vägar för att nå sina mål. Kommunens 32 000 invånare bor i attraktiva tätorter som Strängnäs, Mariefred, Åker och Stallarholmen, eller i mindre orter med landsbygdskaraktär. Till Stockholm tar du dig på mindre än en timme.

Som miljöchef tillhör du samhällsbyggnadskontoret och deltar i kontorets ledningsgrupp. Samhällsbyggnadskontoret arbetar med rådgivning, myndighetsutövning och service inom områdena fysisk planering, mark- och exploatering, mät- och kartproduktion, bygglovhantering, energirådgivning samt miljö- och hälsoskydd. Kontoret har ca 45 medarbetare varav 9 på miljöavdelningen

arbeta med miljö- och hälsoskydd frågor och gärna även erfarenhet inom livsmedelsområdet.

ARBETSUPPGIFTER Som miljöchef har du det övergripande ansvaret för miljöavdelningens verksamhet med budget - och personalansvar. En viktig del i uppdraget är att kunna kommunicera med medborgarna och övriga i organisationen om miljöenhetens verksamheter. Du ansvarar för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Som miljöchef skall du kunna handlägga ärenden inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Du skall medverka i verksamhetsutveckling i nära samarbete med tjänstemän och politiker. Du deltar i kontorets ledningsgrupp och delar därmed ansvaret för kontorets helhet. Du är ett stöd till dina medarbetare på enheten.

Arbetet kräver att du har lätt för att uttrycka dig muntligt och i skrift. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. B körkort fodras.

KVALIFIKATIONER Du har högskoleexamen inom miljö- och hälsoskyddsområdet eller annan, för tjänsten lämplig utbildning. Du har erfarenhet av att

Vi beaktar jämställdhet och mångfaldsperspektiv i alla rekryteringar. Vi undanbeder oss kontakt med annonsörer och bemanningsföretag i rekryteringen

40

n a t u R V e ta R e

n R8 2012

För att bli framgångsrik i rollen som miljöchef behöver du ha erfarenhet som ledare. Du behöver vara orädd och engagerad, lyhörd och synlig som ledare. Du är engagerad i rollen som miljöchef och värdesätter bra arbetsmiljö och trivsel.

Anställningsform: Tillsvidareanställning Omfattning: Heltid100% Tillträde: 2013-01-01 Ansök senast: 2012-11-20 Referensnummer: 276/12 Kontaktperson Marie Jonsson Samhällsbyggnadschef 0152-29365 Facklig företrädare Samira Kello Vision 0152-29312


KUNGÖRELSE GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed stipendier ur SIXTEN GEMZÉUS STIFTELSE, samt stipendier ur GÅLÖSTIFTELSEN, STIPENDIUM FÖR HÖGRE UTLANDSSTUDIER, för utbildningsåret 2013/2014. Stipendierna skall främja självständiga teoretiska eller praktiska studier i första hand utom landet. Sökande skall ha god karaktär och utmärkt begåvning. Studierna/forskningen skall vara av stort allmänt intresse. Vi ser helst att stipendiet stödjer en längre vistelse (ett år) vid ett utländskt universitet, men undantag kan förekomma. För utlandsvistelse i form av kortvarigt forskningsutbyte, konferens, fältarbete, workshop mm, se vår hemsida fr.o.m. 2013-01-01 Övre åldersgräns är 32 år. Det förutsätts att sökanden avlagt lägst en akademisk grundexamen (180 p) eller har motsvarande praktisk utbildning. Stipendium ur Sixten Gemzéus stiftelse kan tilldelas sökanden från hela landet medan Gålöstiftelsens stipendium för högre utlandsstudier endast kan tilldelas sökande från Storstockholm (undantaget Norrtälje, Södertälje och Nynäshamns kommuner). Ansökan – på särskilt ansökningsformulär – åtföljt av de betyg, referenser och övriga handlingar, som sökande önskar åberopa, skall senast den 14 januari 2013 insändas under adress: Sixten Gemzéus stiftelse/Gålöstiftelsen, Box 7444, 103 91 Stockholm Ansökningsformulär finns tillgängligt, från 2012-11-01, på Sixten Gemzéus stiftelses hemsida: www.gemzeusstiftelse.se, Gålöstiftelsens kansli, telefon: 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Frågor kan också ställas via e-post: info@gemzeusstiftelse.se Stockholm i oktober 2012 STYRELSEN

TRYGGA DITT HEM

Ring 020-51 10 20 så hjälper vi dig att ordna trygghet på dina villkor. www.akademikerforsakring.se/hem

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

n R8 2012

n a t u R V e ta R e

Försäkringsgivare: Moderna försäkringar | Konstnär: Fideli Sundqvist

TECKNA EN HEMFÖRSÄKRING SOM PASSAR DIG, OAVSETT OM DU HYR DITT BOENDE, BOR I HUS ELLER BOSTADSRÄTT.

41


S PA N A R I N

ö P P E N i N N o v aT i o N

Tipsa om dina favoriter på julbordet dela med dig av dina bästa recept från julbordet. Det kan gälla allt från favoritsillen och skinkan till glöggen och nubben. Kanske du har ett surdegsbröd som fler måste smaka. Nu har du chansen att sprida ditt recept till en större krets. Här tillämpar vi öppen innovation, där ingen tjuvhåller på idéer och upptäckter. Senast 20 november vill vi ha ditt recept, redaktion@naturvetarna.se. Om du kryddar det med en app så blir det ännu bättre. LEL bästa recepten publiceras i nästa nummer.

N Ya g r E P P

Avhandlingen går som en dans För femte året i rad utmanade den vetenskapliga tidskriften Science forskare världen över att förklara sin egen forskning genom dans. Vinnaren av tävlingen ”Dance your PhD” blev Peter Liddicoat från University of Sydney i Australien. Han illustrerade sin pågående forskning om hur man kan göra ett lätt aluminium lika hårt som stål, med ett cirkusnummer. – Vi har fått mycket fin respons, bland annat att färre elever skulle få underkänt i de naturvetenskapliga ämnena om skolorna tillämpade ett liknande sätt för att förklara vetenskap, berättar Peter Liddicoat. Uppmuntrade av vinsten har han och hans kollegor nu dragit igång ett så kallat public fund-raising projekt som ska gynna konstruktion av ett atommikroskop. Ett sådant kan, enligt Liddicoat, bidra till en revolution inom medicinsk forskning. NL googla på Peter Liddicoat och se det vinnande bidraget.

inget för den med anlag för svindel. det finns olika sätt att kommunicera forskning på. Här är det rena cirkusen.

42

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

SäkEr HEmma

Skydda ditt barn från gifter bisfenol i nappflaskor och tungmetaller i dammet under sängen. Larmen om miljögifter i vår hemmiljö har duggat tätt på senare tid. Barnen är mest utsatt för de osynliga kemikalierna som tar sig över tröskeln. Inte ens maten och besticken är riskfria. Men det här är ingen larmbok. Författarna som alla tre är disputerade naturvetare går på djupet och granskar alla produkter som barn kommer i kontakt med under de första åren. Men borde det inte vara ganska enkelt? Om varan är giftig finns det väl en dödskalle eller annan symbol som varnar? Nej så är det inte. Alla produkter behöver inte märkas och alla de ingående kemikalierna är inte testade och saknar därför varningssymbol. Författarna är Anne Lagerqvist, har forskat om miljögifter, Christine Ribbing, doktor i medicin och Karin Wallis, forskar om nervsystemets utveckling. LEL

S Tå U P P k o m m U N i k aT i o N

Forskar Grand Prix Nu ska Stina Weststrand finslipa sin historia ett steg till. Doktoranden har kvalificerat sig för finalen i Forskar Grand Prix. – Utmaningen är att på tre minuter presentera sin forskning på ett inspirerande och intresseväckande sätt, säger hon glatt efter att ha vunnit deltävlingen på Uppsala universitet. Missa inte finalen 4 december på Debaser i Stockholm. Priset delas ut av Vetenskap & Allmänhet. Hennes strategi är att berätta en historia om hur växtgruppen mosslumrar har spridit sig över världen. I ett rollspel har växten

försetts med en röst och frågar forskaren om sina framgångar. – En förklaring är att mosslumrar fanns innan kontinenterna splittrades och inte behövde sprida sina sporer över världshaven. Växten har 350 miljoner år på nacken och det finns 700 arter. Den svenska dvärglummern är oansenlig och växer på myrar. Mosslumrar är en av de första kärlväxterna som fick fotfäste på land. – De utgör en del av vårt kolförråd och finns i fossila bränslen som kol och olja. Finns det inte risk att vetenskapen blir urvattnad i en tävling av det här slaget? – Nej, jag tror att juryn fastnade för att jag lyckas balansera drama och fakta på ett bra sätt. LEL


gäSTkröNikaN

Kreativa idéer

i ny miljö

Klyftan som skiljer konst från naturvetenskap är bråddjup och det ses inte med blida ögon när någon försöker korsa den. Det är extra sorgligt eftersom konst och vetenskap bara är två sidor av samma mynt, två tankesätt med kreativitet som gemensam nämnare. Under vår barndom utvecklas vår hjärna och hjärncellerna förses med ett skyddande hölje av fett som gör att signalerna går snabbare och vi blir smartare. Samtidigt blir det svårare att bilda nya kopplingar. Lite ironiskt är det därför svårt att vara både kreativ och smart. Processen börjar längst bak i hjärnan och går som en våg mot pannloben. Detta gör att vi som vuxna har svårt att tänka nya tankar. Trots att naturvetenskapliga forskare förväntas bidra med revolutionerande forskning är det så mycket lättare att bara fortsätta den invanda vägen. Det är nog tyvärr så att många forskare, liksom författare och konstnärer, inte kommer på så särdeles många, konceptuellt nya, tankar i livet. Men vi kan försöka bättra på oddsen. Många forskare är ganska lika och det är därför olyckligt att vetenskap och konst gått åt olika håll eftersom det är i möten mellan människor med olika bakgrund som nya tankar föds. Det är sällan viktiga kemiska upptäckter sker i fältet, utan istället i gränslandet till fysik, biologi och medicin och varför inte katalyserat av konst. I grunden gäller samma kreativa process i alla ämnen – det är bara tekniken och uttryckssätten som skiljer dem åt. Istället för att välkomna slumpartade möten där nya idéer föds, låser vi in oss alltmer. Vi har knappt tid att fika längre – vilket varit den

varT F E mTE år kaN For S kar E Få E N TE r m i N LE digT För aT T ar b ETa vi d aN NaT U N ivE r S iTET – gär Na UTom LaN dS

svenska vägen till avspända och kreativa möten på arbetsplatsen – och många äter hellre en lunchmacka på kontoret – allt i syfte att hinna med lite mer okreativt arbete. Så vad ska vi göra? Det absolut bästa sättet att tänka nytt är att flytta på sig och arbeta i en annan miljö. Men, mobiliteten minskar istället och varannan forskare uttrycker att det är svårt, för att inte säga omöjligt att flytta på sig. Det finns dock en enklare väg. I många länder är sabbaticals en självklarhet. Vart femte år kan forskare få en termin ledigt för att arbeta vid ett annat universitet, gärna utomlands något som gynnar både värd och gäst. Medan en permanent flytt kan vara besvärlig är det enklare att under några månader leva och arbeta i en annan del av världen. Sabbaticals kanske är det vi behö-

ver – ett enkelt, billigt och mycket spännande sätt att vitalisera svensk forskning.

Ulf Ellervik är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet. Han forskar kring cancerläkemedel. Han är även författare till populärvetenskapliga böcker och artiklar och var 2012 sommarpratare i P1. För tillfället lever han som han lär och är gästprofessor vid Nanyang Technological University i Singapore.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

43


S to c k h o lm m e e t i n g :

Släpp fram de djärva idéerna Ökad rörlighet, tydliga karriärvägar och en satsning på unga forskare är pusselbitar som kan få fart på innovationerna. det blev tydligt på Stockholm Meeting, som Naturvetarna, KVA och Vetenskap och allmänhet, arrangerade i september. F O R S K N I N G Med K-G

Bergström som lots blev årets Stockholm Meeting en upplevelse. I Bästa Skavlanstil avlöste gästerna varandra på scenen under temat forskarnas rörlighet. Ada Yonath, nobelspristagare i kemi 2009, lever upp till det efter sina år som forskare på tre kontinenter, men med sin bas i Israel. Med det egna hårsvallet som modell visade hon hur ribosomen fungerar Ada Yonath. när proteiner bildas och hur ny antibiotika kan utvecklas tack vare den kunskapen. – Med ny antibiotika kan ”my blue dream” förverkligas, att medellivslängden kan öka i hela världen. Bollen ligger hos företagen som måste göra mer av den grundläggande kunskap som vi inom akademin tar fram. Gunnar Öquist, professor och tidigare ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, har gått till botten med varför Sverige har tappat i forsk-

44

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

hade inte kommit vidare i det svenska ” Jag forskningssystemet. med pressen att bli

ning sett till antalet citeringar. – Länder med starka universitet är framgångsrika. I dag styr programmen universiteten, men ingen tar ansvar för den kreativa och förnyande forskningen. Ta makten över rekryteringen, det har både Danmark och Schweiz gjort. HOTAT VälSTåN d

Att omsätta kunskaper till innovationer var något som Johanna Adami, läkare, professor och avdelningschef på Vinnova tog fasta på. – Det handlar både om att publicera sig och att skapa produkter. Hon påminde om att idéer föds och utvecklas i samverkan. Gunnar Öquist är inte lika säker på det och menar att även ensamvargar bidrar med banbrytande forskning. Sveriges unga akademi var på plats genom ordförande Christian Broberger, som forskar om hjärnan på KI.

publicerad och citerad hade vi inte kunnat fokusera på den forskning som kräver längre tid för att nå ett genombrott.” Ada Yonath, nobelpristagare i kemi 2009. uppsatta målen nås. I det ligger ett transparent system där forskaren vet vad som krävs för att komma vidare. – Här gäller det också att universiteten har modet att avsluta om inte kvaliteten är tillräckligt bra, sa Christian Broberger. Varför händer inte det som alla pratar om? Jan Björklunds statssekreterare Peter Honeth (FP) gav sin förklaring. – Forskning är komplext och universiteten tillåts inte att bli

starka, trots autonomin. Det finns en tradition av kollegialitet med internrekrytering, vilket vi håller på att frigöra oss ifrån. Men det går långsamt. BAlAN S på GåNG

Balans blev ordet för dagen från Peter Honeth. Det ska vara balans mellan frihet och samverkan, liksom mellan fria pengar och sökta pengar. I forskningspropositionen föreslår vi mer fria pengar. När det gäller frågan om att

UTVäR d E R I NG G E R SVAR

Han menar att en tillfällig anställning ska kunna leda till tillsvidareanställning om de

gunnar Öquist presenterade nya siffror om tillståndet i svensk forskning, som tappar mark i en internationell jämförelse.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

är komplext ” Forskning och universiteten tillåts

locka hit utländska elitforskare är Peter Honeth optimist. – När andra länder i Europa drar ner på sin forskning så satsar vi. Så nu är det ett gyllene tillfälle att rekrytera internationella stjärnor. Här höjde Thomas Strand (S), ledamot i utbildningsutskottet, ett varningens finger. – Det finns en risk att vi importerar gårdagens forskare som har piken bakom sig. Vi vill ta bort stipendier och ut-

bildningsbidrag och satsa på unga talanger, som i idrotten. K-G Bergström undrade om det skiljer något i synen på forskningspolitiken mellan blocken. – Låt oss komma överens om en gemensam hållning. Vi är lite bättre på den företagsanpassade forskningen. Jag vill se mer samverkan mellan akademi och näringsliv. I övrigt har vi en samsyn, sa Thomas Strand. #

Bristen på karriärsystem är förödande. i dag är man beroende av korta anslag vilket ger en kortsiktighet i forskningen. Det måste finnas tjänster inom universiteten att söka.” Christian Broberger, ordförande för Sveriges unga akademi

inte bli starka, trots autonomin. Det finns en tradition av kollegialitet med internrekrytering, vilket vi håller på att frigöra oss ifrån. men det går långsamt.” peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet.

många som 63 procent av de ” Såuniversitetsanställda forskarna inom

naturvetenskap tillbringar såväl hela sin forskarutbildning som sin forskarkarriär på ett och samma lärosäte.” Sofie Andersson, utredare på naturvetarna och förfat-

tare till rapporten ”Jag kan inte men andra borde”.

ligger 15 procent över index, räk” Sverige nat på antalet citeringar. Danmark, holland och Schweiz slår oss med hästlängder med sina 40 procent över index.”

Gunnar Öquist, tidigare ständig sekreterare vid kVA.

Johanna Adami vill se mer utbyte mellan akademi och industri.

Stina gunder Barriere och Ulrika kaby från Vetenskapsrådet var särskilt intresserade av gunnar Öquists rapport.

miles Davies på ki och karin Schmekel vid Utbildningsdepartementet gillade att lyssna på Ada Yonath.

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

45


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Att lösa konflikter lockade många chefer Att hantera konflikter ingår i chefskapet och är en del av vardagen. på Naturvetarnas seminarium fick runt femtio chefer verktyg att lösa konflikter under ledning av en av Sveriges skickligaste forskare inom området. V E R K T YG Ulf Lindstrand,

miljöchef i Eskilstuna kommun, är euforisk när han kommer ut från Thomas Jordans seminarium om konflikter i september. – Det är lätt att känna igen sig i de exempel han målar upp. Med facit i hand inser jag att många gånger har jag agerat rätt, men också fel, erkänner Ulf Lindstrand.

MATNYTTIGT

Kollegorna från Eskilstuna

Anna Norberg och Stefan Sjöberg nickar instämmande. – Det var matnyttigt och vi fick verktygen för att kunna lösa konflikter och när man som chef ska gå in med åtgärd. Intressant också att se kopplingen till den satsning vi gör i kommunen för att skapa ett bättre arbetsklimat, säger Anna Norberg. Hon förklarar att alla anställda är med på tåget. Det hela började med ”Modigt ledarskap” och nu ska de gå

vidare i organisationen med ”Modigt medarbetarskap”, som bygger på att alla har ett ansvar för arbetsmiljön. I botten ligger bland annat en delad syn på värdegrund. S pR I NGA på RäTT BOllAR

Hur vanligt är det egentligen med konflikter? – Vi hanterar personal varje dag och konflikter av olika slag dyker upp med jämna mellanrum. Så är det på alla arbetsplatser. Vissa ska inte hanteras utan får läka ut av sig själva, säger Anna Norberg. Stefan Sjöberg fyller i. – Det är lätt att springa på alla bollar, utmaningen är att springa på rätt bollar. Hur långt ska konflikten drivas innan man hanterar den, är en fråga att ta ställning till. Men kom ihåg att konflikter

inte behöver vara av ondo, utan ofta leder till utveckling. R E lATION E R OFTA KällAN

En annan lärdom de fick med sig var att man gärna analyserar konflikter utifrån ett sakperspektiv. – Tipset är att börja med sakfrågan och sedan gå vidare och analysera om källan till konflikten ligger i organisationen eller i relationerna. Ofta handlar det om relationsproblem, säger Ulf Lindstrand. Stefan Sjöberg ser möjligheter att tillämpa den nya kunskapen bland personalen i mötet med företag och allmänhet. – Som myndighet kan vi i kontakterna med våra kunder ha ett bemötande som gör att oenighet inte behöver leda till konflikter. lel

i n n e hÅll några av programpunkterna under seminariet med en av Sveriges skickligaste forskare inom området konflikthantering: • Hur och var konflikter uppstår • Konflikttrappan • Konfliktkunskapens ABC • Aktuell forskning inom området • Hur människor påverkas och agerar i konflikter

Som chefer hanterar Ulf lindstrand, Stefan Sjöberg och Anna norberg personal varje dag och konflikter dyker upp med jämna mellanrum.

46

N A T U R V E TA R E

N R8 2012

• Vad du som chef kan göra för att förebygga och hantera konflikter.


p R O F I l I N AT U R V E TA R N A

Med uppdrag att granska lite i det fördolda är Thomas persson en av tre revisorer på Naturvetarna. Uppdraget är att granska förbundet och varna när saker inte står rätt till.

Så styrelsen kan få bakläxa? – Ofta finns det förklaringar till att saker inte har genomförts, som att frågan inte längre är aktuell eller att en tjänst inte efterfrågas av medlemmarna. klarar naturvetarna en granskning? – Ja absolut. Det är ett välskött förbund, som har fungerande rutiner och ekonomisk styrning. Roligt också att de två fusionerna med Skogsakademikerna och Agrifack gick så bra. Jag är övertygad om att det har gynnat medlemmarna. Systemet med individuella löner ställer nya krav, som förbundet klarar utmärkt. Vi har

wwww.naturvetarna.se e - P o S t : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P o S tA D R e S S : Box 760, 131 24

Nacka B e S Ö k S A D R e S S : Planiavägen 13 V Ä X e l : 08–466 24 80

Förekommer skandaler? – Nej, vi har lyckligtvis varit förskonade. Men det händer att förtroendevalda i ideella organisationer använder medlemmarnas pengar för egna syften. Det kan ställa till med stor skada och sänker förtroendet, vilket kan ta lång tid att bygga upp igen. Vad granskar ni mer? – Att budgeten hålls och att räkenskaperna är i ordning. Lika lite som det ska vara minus bör det inte vara plus. Kom ihåg att medlemsavgifterna ska användas för medlemmarna. Vi kollar också att styrelsen håller vad den lovar utifrån de beslut som kongressen fattar om verksamheten

k o n tA k t

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 oRDFÖRAnDe:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U n D S D i R e k tÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 m e Dle m SJoU R:

thomas Persson intygar att naturvetarna klarar en granskning.

en bra tidning som har medlemmen i fokus. kan vi bli bättre? – Det kan man alltid. Kvar att göra är att bli en tydlig röst för naturvetare i samhället. Jag vet att det är svårt, men en dag släpper det. tjusningen med uppdraget? – Det är ett privilegium och förtroende att granska förbundet. Det är lika spännande varje gång när styrelsehandlingarna dimper ner i brevlådan. Jag följer vad som händer med stort intresse. Vad jobbar du med till vardags? – Efter examen i början av 1990-talet har administrativt arbete gått som en röd träd genom min karriär. Nu är jag administrativ chef för länsstyrelsen på Gotland efter rätt många år på SLU. Det innebär

att jag är lönesättande chef. Att Naturvetarna var här och utbildade både chefer och anställda i lönesättning var uppskattat. lel

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 m e Dle m S S e RVice:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 kARRiÄRSeRVice:

thomAS Pe RSSon

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Aktuell: En av tre revisorer på Naturvetarna.

cheFSSeRVice:

Utbildning: Agronom med ekonomisk inriktning. Jobbar: Administrativ chef på länsstyrelsen, Gotland.

chef@naturvetarna.se 08–466 24 26 AkADe m i k e R nAS e R kÄn DA A R B e t S lÖ S h e t S k A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

Familj: Fru och två barn, 6 och 8 år. Bor i Stenkyrka på Gotland, bördig från skånska Lomma.

i n kom StFÖR SÄk R i ng e n:

trivs bäst: I trädgården och i den gotländska naturen. Sjunger i kör.

AkADemikeRFÖRSÄkRing:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R8 2012

N A T U R V E TA R E

47


Posttidning

B

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Löneenkäten snart i din inbox Ditt svar

ger en bättre lönestatistik

Bra lönestatistik

ger dig koll på löneläget

Koll på löneläget

ökar dina chanser att lyckas i löneförhandlingen

En lyckad löneförhandling

ger klirr i kassan

Mer än en droppe i havet D I T T SVA R B I D R A R T I LL VAT T E N P U M PA R I A F R I K A Svara på löneenkäten och bidra till en bättre värld. För varje svar ger Naturvetarna 50 öre till ett vattenprojekt i Afrika. När vi har samlat ihop till tusen kronor får en hel by tillgång till rent vatten. För varje tusenlapp kan en ny vattenpump anläggas. Det gör att familjer som lever i fattigdom slipper dricka vatten ur floder och riskera sjukdomar som kolera och dysenteri. Det är hjälporganisationen Action aid som administrerar stödet. Vattenprojektet ryms inom fokusområdet som ska främja hållbart jordbruk och att utsatta människor

ska ges möjlighet att ta kontroll över naturresurser.

Du kan också besvara löneenkäten på www.naturvetare.se Passa på att uppdatera din e-postadress och andra uppgifter så att vi kan nå dig.

”Om jag ska få något tillbaka måste jag också bidra.” Hans-Erik Källman Sjukhusfysiker i landstinget Dalarna


NATURVETARE NR.8