Page 1

Posttidning

B

NUMMER 6

2012

Av s ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a N AT U R V E TA R E N R 6

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Nyheter om utbildning, forskning och arbetsmarknad. Läs och kommentera! A X P LO C K F R Å N B LO G G E N :

Är ett superdepartement lösningen? Förutom att centrera forskningsresurserna till ett mindre antal stora forskningscentra har man i Danmark också inrättat ett forskningspolitiskt råd och skapat ett slags superdepartement med ansvar för dansk forsknings- och innovationspolitik; allt i syfte att öka graden av långsiktighet och samordning. Nu är det bara några veckor kvar till regeringen presenterar den forskningspolitiska proposition som kommer att ange inriktningen på forskningspolitiken de kommande fyra åren. Vi kan bara hoppas att de tagit intryck av de uppmaningar om samverkan som vi och många med oss inkommit med… Sofie Andersson

Best of Almedalen 2012 Naturvetarna var på plats och gjorde sin bedömning: Bästa debatten: Microsofts matematikseminarium. Här hettade det verkligen till kring huruvida läxor behövs eller inte. Aldrig förr har så många näringslivsföreträdare varit så engagerade i en skolfråga.

barn (och många andra också) på vägen till partiledarnas tal ville ha en ballong. Några lyckades ge sin badboll en rejäl flygtur med hjälp av ballongerna. Sämsta debatten: Det finns (tyvärr) ganska många att välja på men allra sämst var nog alla de seminarier som bestod av paneldeltagare som var helt överens och som därför kom att sakna all form av nerv och polemik. Något som förvärrades av bristen på skicklig moderator.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Bästa kaffet: Saco, Rindihuset. Riktigt kaffe tillagat av riktiga baristor, ackompanjerat av mörk choklad.

Mest irriterande: Alla långrandiga frågor som egentligen inte är frågor utan snarare marknadsföring av den egna verksamheten.

Bästa naturvetare: Under ett ganska rörigt seminarium om kost i sjukvård och äldreomsorg visade Elisabet Rothenberg, ordförande för Dietisternas Riksförbund, DRF, var skåpet ska stå. På fem minuter lyckades hon inte bara klargöra alla fakta utan kom också med förslag på konkreta lösningar!

Bästa aktionen: Naturvetarnas heliumfyllda ballonger med texten ”Naturvetare lyfter världen”. Alla

< Gå direkt till Naturvetarbloggen.

2 01 2

NATU RVETARB LOGG E N

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E XT I L I N D U S T R I N S U G E R VAT T E N

Efter doktorshatten

5

TI P S S O M G Ö R D IG E F F E K TI VA R E

Går på djupet Pia Söderlund kollar urberget i Forsmark P E R S O N LI GT LE DA R S K A P S I D 11

|

M E D N AT U R E N S O M F Ö R E B I LD S I D 4 0

| N AT U R V E TA R E S LÖ N E R S I D 6 6


< Läs mer här om universitetsturnén.

Naturvetarnas universitetsturné

2 0 12

m o b i l i t e t + s a m v e r k a n = k r e at i v m i l j ö ? vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer? Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker. Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig: 11 oktober – Uppsala 18 oktober – Göteborg 25 oktober – lund tid: 17:00–19:00. Debatten följs av mingel.

Håll utkik efter mer information om pla ts och medverk ande på www.naturvetar na.se/ Universitetsturnen

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

K o n ta K t wwww.naturvetarna.se E - P o S t : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24

När Stina Jaensson skulle förhandla om lönen på det nya jobbet i Lidingö stad ringde hon till Naturvetarna för att få goda råd. – Först blev jag chockad, jag hade inte riktigt tänkt på att jag som miljösamordnare är specialist.

Nacka B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 oRDFÖRanDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJoU R:

En av Stina Jaenssons utmaningar är att sjösätta Lidingös nya miljöprogram.

När 38 000 kronor per

månad hade sjunkit in satte hon upp det som mål. På förra jobbet som miljöstrateg i Södertälje hade Stina Jaenson 27 000 kronor i månadslön. – Efter samtalet med Anna Sonesson på Naturvetarna fick jag modet att ta det löneklivet. I förhandlingen föreslog chefen 32 000 kronor, och vi kom överens om 34 000 kronor. Utan råg i ryggen från Naturvetarna hade jag accepterat chefens första bud. Innan dess hade Stina Jaensson utnyttjat sin rätt att kolla lönerna inom kommunen. Den svenska offentlighetsprincipen gör att alla löner inom stat och kommun är offentliga. – Många med motsvarande

tjänst visade sig ha löner på den nivån jag begärde. Det stärkte mig ytterligare.

liksom att göra konsumtionen mer hållbar. PioNJäR

Få FLE R ATT cykLA

Efter sommaren är det dags för en ny löneförhandling. – Det som var bra i samtalet med Naturvetarna var att vi kunde prata om Lidingö specifikt. Vilka lönelägen som gäller och om det hade funnits problem där. Tvärtom är det en mycket bra arbetsgivare som värnar om sina anställda. Stina Jaensson stortrivs som miljösamordnare, med ansvar för att sjösätta det nya miljöprogrammet som politikerna har slagit fast. – Några utmaningar är att minska bilismen och få fler att cykla,

Hon är något av en pionjär eftersom tjänsten är nyinrättad som en följd av miljöprogrammet. – Det är en spännande kommun med närhet till storstaden samtidigt som det finns skog, ängar och betesmarker inpå knuten, liksom en lång kuststräcka. Utbildningen till miljövetare är från Södertörns högskola, spetsad med ett års studier i miljökommunikation på SLU. – Det är en efterfrågad kombination. Här på Lidingö ville de ha en person med båda kompetenserna. LEL

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KaRRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

chef@naturvetarna.se 08–466 24 26 aKaDE M I K E R naS E R KÄn Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I n KoM StFÖR SÄK R I nG E n:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 aKaDEMIKERFÖRSÄKRInG:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

71


innehåll oPinion

N R 6 2012

siD 4

ledare: Lönen ska sättas nära dig läsarbrev och webbkommentarer

rePortaGet

siD 12

12

billiga kläder dyrt för miljön Svensk bioteknik renar avfall från textilfabriker i Asien. Miljövänliga alternativ till silver i textilier är på väg att utvecklas.

GlaPP i kontakten

siD18

Många studenter klagar på att kontakten med arbetslivet är dålig under utbildningen. Naturvetarna har gjort en kartläggning bland universiteten.

eFter DoktorsHatten

siD28

Vad blir det av dem som har doktorerat? Möt några av dem och ta del av Naturvetarnas undersökning om forskarnas rörlighet.

vetenskaP

siD 40

nya material med naturen som förebild Kardborren och spindeltråden får konkurrens. Nu kommer räkan, vars skal ger idéer till hur superstarka material ska byggas upp.

karriÄr

siD 46

28

inspiratören: Som att lägga pussel manualen: Svart bälte i vardagseffektivitet ledarskap: Att leda på gränsen till fiasko Fråga experten | På nytt jobb

leDiGa jobb siD 56 nYtt FrÅn natUrvetarna

48

siD 69

Sätt värde på din kompetens – naturvetares löner | Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och material-

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar issn: 2000–2424 ts-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 4 oktober med annonsstopp den 18 september. korrektur: Mats Andersson, Textpiloten tryck: Norra Skåne Offset Ab. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. omslagsfoto: fotograf Lina Alriksson. Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Marita Teräs, MT reporter 08-466 24 81

Johanna Rösth, JR reporter 08-466 24 57

Katarina bengtsson form och layout 08-466 24 63

Christina Jägare layout 08-466 24 87

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R6 2012

N A T U R V E TA R E

3


Vad vet du om din tröja? ”ingen vill veta var du har köpt din tröja…” Minns slagdängan för några somrar sedan. Jag vet i alla fall var jag köpte min favorittröja, men där stannar min koll på de kläder jag bär. De ska gärna följa modet, men framför allt ska jag trivas i dem. Om modetrender finns det hur mycket som helst att läsa. Det är sämre ställt med information om hur kläderna är framtagna. glädjande nog har det hänt rätt mycket när det gäller sociala villkor för de som jobbar i fabrikerna, även om missnöje förekommer. Nu senast var det sömmerskor i bangladesh som gjorde uppror mot låga löner. Klädföretagen i Sverige och andra länder ställer krav på att underleverantörerna har rimliga villkor för sina sömmerskor. Desto mer finns att göra i miljöfrågan, där det går åt mängder av vatten och kemikalier för att producera en enkel t-shirt. Små framsteg görs, både i bomullsodlingen och i textilfabrikerna. Läs längre fram i tidningen om hur svensk bioteknik renar avloppsvatten från färgningen. Indiska är med på tåget, medan H&M nobbar och hänvisar till att de satsar på andra miljöprojekt. Svenska naturvetare gör nytta och bidrar till en bättre värld. Det borde universiteten ta fasta på och ha en tydligare koppling till den verklighet som väntar efter studierna. Många studenter är missnöjda med kontakten med arbetslivet. De har dålig koll på vilken arbetsmarknad som väntar efter examen. Naturvetarna har i en färsk undersökning kartlagt hur universiteten jobbar med arbetslivskontakter. Det varierar mycket mellan skolorna, en tydlig bild är att de utbildningar som leder till ett yrke ger bäst inblick i arbetslivet. Det borde vara en fördel för dem i konkurrensen om studenterna.

CH e Fr e Daktör

4

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

N AT U R V E TA R E i m E D i A

Media lyssnar mer på ekonomer än på naturvetare resultatet från Fn-konferensen i Rio i juni var magert. Här är en del av Anders Wijkmans analys: Vad media borde ha ägnat sig åt var att hjälpa läsarna förstå vidden av de utmaningar vi står inför. Inte minst borde de varit fulla av analyser av hur det ekonomiska systemet idag driver utvecklingen åt fel håll – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Istället är allt fokus i media på finans- och skuldkrisen. Att vi lånar hej vilt av framtiden även i naturens ekonomi är det däremot tyst om. Slutsatsen är att media lyssnar mer på ledande ekonomer än på naturvetenskapliga forskare. Är det något vi vet från senare år är hur fel ekonomerna ofta haft. Och när det gäller Riokonferensen rör vi oss med elementa som kräver ingående kunskap från naturvetenskapliga discipliner. Ändå har ekonomerna tolkningsföreträde. anders Wijkman, newsmill 24 juni 2012

Regeringens måste agera för svensk life science nu Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Södertälje är en varningsklocka för svensk läkemedelsindustri. branschens nettoexport på cirka 37 miljarder kronor 2010, riskerar att erodera bort. Regeringen måste agera med större engagemang i frågan om Astra Zenecas nedläggning i Södertälje. Det finns flera kompetenta aktörer som kan bilda en ny struktur för att rädda den viktiga life science-branschen i Sverige. Men för att lyckas måste regeringen ta sitt ansvar och koordinera verksamheten. Debattartikel i Dagens industri, av sofia johannesson, akademikerföreningens ordförande på astra Zeneca, madelen nilsson, ordförande för naturvetarna, Göran arrius, ordförande för saco, Ulf bengtsson, ordförande för sveriges ingenjörer och thony björk, ordförande för sveriges Farmacevtförbund.

Jobbguide om naturvetare Därför ska man anställa en naturvetare och allt det här är de bra på. Det är innehållet i en bok från Naturvetarna. boken vänder sig i första hand till arbetsgivare och rekryterare, men är också tänkt att inspirera naturvetare själva, både före, under och efter utbildningen. – Det finns också fördomar mot naturvetare, att de bara hålls på labb och att de fastnar i akademin. Det vill boken göra

upp med, säger Marita Teräs, redaktör för Naturvetarguiden. Hon tycker att universiteten måste arbeta mer långsiktigt med att locka studenter till utbildningarna. Det mest effektiva sättet att göra dem attraktiva är att se till att den ger bra karriärmöjligheter. tidningen kemivärlden biotech med kemisk tidskrift, nr 4 2012.


OPINION

lE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , F Ö R b U N D S D I R E K TÖ R

Lönen ska sättas nära dig ”Det här med lönesamtal, det tar ju bara en massa tid.” Jag studsade över påståendet och kunde inte låta bli att förundras över att lön verkade betraktas mer som ett nödvändigt ont än som ett redskap för framgång. ”Och individuell lön, det fungerar ju inte i praktiken”, fortsatte samtalet. ”Men hur menar ni”, frågade jag, ”om lönen inte är individuell hur ska den då vara? Kollektiv? Vill ni tillbaka till tiden med lönegrader och löneklasser när nivåerna bestämdes centralt? – i Stockholm?” lade jag till, väl medveten om att detta samtal utspelade sig på en plats där det mesta som försiggår i huvudstaden betraktas med en viss skepsis.

men utan befogenhet att komma överens om lönen i lönesamtalet och utan en genomtänkt lönepolitik, uppfattas lönesamtalet ofta som ett spel för gallerierna. Och det är här som skon verkar klämma. Det fungerar inte i praktiken på alla arbetsplatser – i all fall inte ännu! Här har naturvetarna en viktig uppgift. Vi måste få arbetsgivarna att förstå innebörden i och styrkan med lönesamtalsmodellen. Vi måste också fokusera på att ge medlemmarna stöd i löneprocessen.

så hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken. F OTO : T H O M A S C A R Lg R E N

För mig är det självklart att lönen ska bestämmas på arbetsplatsen i överenskommelser mellan medarbetare och chef. De flesta arbetsgivare borde se styrkan i att använda löneprocessen som ett verktyg för att målstyra och utveckla verksamheten. En fungerande löneprocess, där chefer har mandat att bestämma lönen i lönesamtalen, skapar de förutsättningar som behövs för att naturvetare ska få rätt lön i förhållande till sin betydelse och sitt uppdrag.

att lönenivåerna borde bestämmas lokalt och inte av några centrala parter i Stockholm, det var mina samtalsparter med på. Vi kom också överens om att bra lön och löneutveckling ökar engagemanget hos medarbetarna. Och vi enades om att lönen kan och ska användas som ett sätt att styra verksamheten.

» Så hur svårt kan

det vara, undrar jag – i praktiken. «

min bestämda uppfattning är att vi ska ägna mer tid åt att stödja medlemmarna i själva löneprocessen och mindre tid åt att i årligen återkommande avtalsförhandlingar dividera med centrala arbetsgivarparter om någon tiondels procent hit eller dit. Jag menar att alla våra centrala löneavtal ska vara fria från löneökningstal. Hur stor löneökningen ska vara måste beslutas på arbetsplatsen, nära verksamheten. Avtalen måste också garantera att det finns fungerande uppföljningssystem för en individuell lönesättning. Och vi måste se till att avtalen följs!

H e l e n a n i C k l a s s o n , förbundsdirektör Naturvetarna

För en ny renodlad statlig tillsynsmyndighet inom hälsooch sjukvård, som statskontoret föreslår i en utredning. Samma princip borde gälla för tillsyn av miljö, hälsoskydd och djurskydd. För att skolan effektivt dödar intresset för NO-ämnena fysik, kemi och biologi, redan under högstadiet, enligt didaktikforskaren Magnus Oskarssons avhandling.

helena.nicklasson@naturvetarna.se

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

5


OPINION

k o m m E N TA R E R f R Å N W E B B E N . L Ä S A L L A 2 4 K O M M E N T E R A R PÅ W E b b E N .

M Å N A D E N S F R Å g A : J O b b A R D U M YC K E T Ö V E R T I D ?

47 timmar, men inte övertid jag jobbar i skolan och Köpings kommun betalar av princip inte ut övertid till sina lärare, utan hävdar att vi borde hinna med allt jobb under den ordinarie arbetstiden. Men kikar man på mitt schema så blir det en del övertid som jag hoppas kunna kvitta mot ledighet i slutet av terminen när eleverna har slutat skolan. Vi får se om rektorn godkänner detta. Mer spännande blir det nästa termin då jag enligt schemat skall jobba minst 47 timmar i veckan utan att det genererar någon övertid, förstår inte hur det ska gå ihop. ola

Tyvärr för mycket övertid Försöker att inte jobba över. Arbetar man mer en dag blir man mindre effektiv nästa. Tyvärr ligger min arbetsbelastning på i runda slängar tre heltidstjänster så ibland är jag uppe och nosar på femtio timmar övertid på en månad. beklagligt nog har jag inte tre heltidslöner. lotta

Möjligt att jobba mindre jag jobbar inom läkemedelsindustrin, och innan jag fick barn jobbade jag mycket övertid, jag hann ju inte med allt jobb som skulle göras annars. Nu, med två små barn, kan jag inte jobba över - måste hämta en viss tid på dagis, och på kvällarna orkar jag inte sitta med jobb mer än i undantagsfall. Det går att dra ner på ambitioner, säga ifrån när det är för mycket, strunta i onödiga och ineffektiva möten. tHerese

lÄsARBREV

Vill Naturvetarna att vi ska jobba längre?

att satsa på en andra karriär. Men jag menar att samhället kan och borde sträva mot att det ska gå att jobba mindre på sikt. Naturvetarna borde se som sin uppgift att värna medlemmarnas intresse att utvecklingen går i den riktningen.

i naturvetare nr 4 fanns en artikel på temat att få äldre att arbeta kvar längre. Artikeln inleds: ”Vi måste jobba längre för att klara framtidens välfärd.” Därefter följer en artikel om hur man ska få folk att jobba efter 65 år.

maGnUs Pettersson, statistiker, FloDa

Hela påståendet i artikeln står oemotsagt. Jag tycker att det är tråkigt att tidningen Naturvetare (och därmed Naturvetarna) så platt kastar fram de som av olika politiska skäl vill öka livsarbetstiden. Senast i raden är Fredrik Reinfeldt, vars regering misslyckas med att få ut ungdomar i arbete, och därmed löser problemet med att föreslå pensionsålder vid 75 år! Vore det inte smartare om 20-åringarna sattes i arbete först? Då åttatimmarsdagen infördes, då semestrar införts och förlängts så har arbetsgivarsidan och borgerliga politiker hävdat att det inte går. Nu behöver de inte argumentera själva längre utan facket sjunger samma lovsång som statsministern. Påstående att vi måste arbeta mer är ett overifierat politiskt mål. Jag menar att vi måste sträva efter att arbeta rätt – inte mer. Det borde vara en av fackets huvuduppgifter att hävda detta.

Med vänliga hälsningar

naturvetarna svarar: Tack för värdefulla synpunkter. Naturvetarna driver inte frågan om att arbeta till 75-årsdagen! Med månadens fråga: ”Vill du jobba längre än 65-årsdagen?” ville vi sätta fokus på frågeställningen och låta medlemmarna komma till tals. Av alla kommentarer på webben att döma är frågan intressant och svaren tudelade. Fortsätt gärna att kommentera och debattera! Att vi valde att intervjua Sacos samhällspolitiske chef gunnar Wetterberg beror på att han länge har varit engagerad i frågan och uppmärksammat oss på att samhället inte klarar välfärden med dagens pensionsålder. gunnar framhåller i intervjun att en flexibel pensionsålder är att föredra, och där håller Naturvetarna helt med honom.

Det stämmer att medellivslängden ökat med flera år sedan åttatimmarsdagen infördes, men vi har också ökat samhällets effektivitet. Nu borde vi gå vidare i välfärdsbygget genom att satsa på bra lösningar för att på sikt minska arbetstiden ytterligare. Hur detta sker är en annan, spännande fråga, men det är skrämmande när facket ger upp den strävan!

Du hävdar att det gäller att jobba rätt. Det ställer jag mig helt bakom. Kruxet kan vara att bestämma vad som är rätt sätt! Naturvetarna menar att det är i dialog med arbetsgivaren, vid löne- och utvecklingssamtalen, som frågan om hur man arbetar måste komma upp. Samtalen är det forum arbetsgivare och arbetstagare har för att gemensamt komma fram till en överenskommelse som båda är nöjda med.

Jag missunnar ingen 66-åring glädjen att gå till jobbet, eller en 45-åring

Helena niCklasson, FörbUnDsDirektör, natUrvetarna

s k i C k a D i n i n s Ä n D a r e t i l l redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R6 2012


D U E L L E N : S K A S V E R I g E S ATS A PÅ M E R V I N D N K R A F T ?

Fel placeringa bostäder och i

idag, för när vindkraft placeras fel likMyndigheter trycker på, fel. tem sys en tysta områd olkningbef för a ern risk t, ine acc nar läget med influensav s till erdrivs och marginalisera und en tem sys eko och en len. förmån för de politiska må

Inga störande ljud Har flera vindkraftverk inom två kilometer, har aldrig upplevt några besvär eller störande ljud. Hör dock både tåg och biltrafik trots att jag bor på landet. Sanslöst att det ska utredas så mycket kring etablering av vindkraft när vägar, järnvägar och kraftledningar och annat som bullrar byggs utan att folk klagar. erik laGer

ljU DeX Perten

vi vill veta vaD DU tYCker!

Mer vindkraft kommer

säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

efter vattenkraften är vindkraften det effektivaste förnyelsebara energislaget vi har att tillgå. Mer kommer. Kärnkraften är en parantes i brist på bättre vetande. nils-evert erlanDsson

MATH ART MATH JEWELLERY Konst att räKna med ”De matematiska symbolerna besitter en säregen dekorativ kraft som man märker när man arbetar med dem.” Linjeintegral, relief i stål

Pi, relief i guld

Lars Nystedt

Mer information: www.instantmath.se örhängen Lambda

hänge Gamma

manschettknappar Tetrachtys

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

7


NYHETER

Olympier som forskar Året före OS fokuserade Anna Laurell helt på boxningen. Förväntningarna var höga efter VM-bronset tidigare i år. På meritlistan finns också två VM-guld. Men på OS gick det inte lika bra för kemisten, som hade chans på medalj. Utan att lägga boxningshandskarna på hyllan återupptar hon snart doktorandstudierna i kemi på KTH. I botten är hon kemist från Lunds universitet och gjorde en snabbvisit i industrin innan hon bestämde sig för att doktorera. – Att ha två karriärer är både slitsamt och givande. Det är en trygghet att ha en utbildning att falla tillbaka på, samtidigt som det är kul och stimulerande, skriver hon på sin blogg. Det hela började med att hon tyckte boxningen var bra träning, som sedan blev en livsstil och nära på en olympisk medalj. le l

DUBBEl kARRiÄR

sVE N s k m E DAlJ i f Y s i k- o s Återväxten av svenska fysiker är god. För första gången på tio år har Sverige tagit en medalj i den internationella fysikolympiaden för gymnasieelever, som i år hölls i Estland. För bedriften står Johan Runesson från Växjö katedralskola, som knep en bronsmedalj. Åttio länder med totalt 371 studenter tävlade i olika praktiska och teoretiska moment inom fysikens värld. lel A Z - A N s TÄ l l D A m ö T E R f ö R E TA G Det blir nya arbetsmarknadsdagar på Astra Zeneca i Södertälje 12-13 september. Då får

8

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

de uppsagda chans att komma i kontakt med tänkbara arbetsgivare. – Vi räknar med att över hundra företag är på plats, förra gången var många IT-företag, apotek, bemanningsföretag och andra här, säger Sofia Johannesson, ordförande i Akademikerföreningen i Södertälje. Rum för intervjuer är förberedda, så med lite tur kan man gå hem med ett nytt jobb efter de här dagarna. Astra Zeneca har tagit initiativ till arbetsmarknadsdagarna som arrangeras tillsammans med de fackliga organisationerna. Naturvetarna är på plats med både ombudsmän och karriärrådgivare. Läs mer på www.naturvetare.se lel

anna laurell är doktorand i kemi på ktH.

sVE R i G E i ToPP? sverige toppar många internationella rankinglistor om innovation och satsningar på forskning och utveckling. Men att av detta dra slutsatsen att Sverige är världsmästare i innovation är missvisande menade Vinnovas göran Marklund vid ett seminarium i juni. – Vi kan inte nöja oss med att ha varit bäst, vi måste fortsätta att satsa på innovationskraft, annars kommer vi att bli omsprungna. Många utvecklingsländer, framförallt i Asien, satsar enorma summor på utbildning och forskning. Men det är inte försent att vända den negativa trenden menar göran Marklund. god

förmåga att bygga och leda komplexa strukturer, tillgång till unika mängder registerdata och stor öppenhet för nya idéer ger Sverige ett försprång. – Det bygger på att vi blir bättre på att stödja innovationskraft och, inte minst, att intresset för teknik- och naturvetenskapliga utbildningar ökar. soFie anDersson


är! d å l l a H

Kollegor stjäl tid Jobbar du hemma ibland? Fortsätt med det, i alla fall om du vill vara effektiv och få saker gjorda. Enligt en undersökning av Manpower är kollegorna de största tidstjuvarna. Att kunna arbeta utan att bli störd är en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna. En lika besvärande tidstjuv är teknikstrul eller att tekniken inte fungerar som det är tänkt. Missförstånd och otydlig kommunikation ligger också högt på listan över störningsmoment. Andra klagar på dåliga chefer och svag ledning, som påverkar effektiviteten negativt. Många lider också av meningslösa och improduktiva möten. Totalt går nästan en timme av arbetstiden till spillo varje dag som en följd av strul på jobbet, enligt de runt 20 000 personer som deltog i undersökningen. le l

sTöR N i NG

H öG s koloR NA HAR H Å R D B A N TAT mer resurser till utbildning är något som politikerna trummar ut med jämna mellanrum. Inte minst brukar Jan björklund slå sig för bröstet. I själva verket borde han göra något helt annat. Sedan 1994 har anslagen till landets universitet och högskolor minskat med 6,7 miljarder kronor. Värst drabbade är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna som har sett sina resurser krympa med 40 procent under den tiden, enligt beräkningar från Sulf. En bov i dramat är att staten inte har kompenserat för höjda löner och andra avgifter. – Vi har haft en successiv urholkning av våra resurser. Det är tufft. Varje år kommer ost-

hyveln, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet. Nästa år försvinner 1 600 utbildningsplatser där. Hon konstaterar att den borgerliga regeringen hittills har prioriterat forskning på utbildningens bekostnad. lel

Hur har nobelpriset påverkat dig? Nobelpristagaren i kemi år 2009 kommer till Naturvetarnas stockholm meeting i september. Ada Yonath fick priset för sin kartläggning av ribosomer som har en viktig roll när ny antibiotika utvecklas. vad ska du prata om? – betydelsen av kreativa miljöer för att lyckas med forskning. Jag tar avstamp i min egen forskning som handlar om antibiotikaresistens. Utan att något genombrott är på gång känner jag en viss optimism när det gäller att hitta nya antibiotika. I mina mörka stunder tvivlar jag. vilken roll spelar ribosomen när ny antibiotika tas fram? – Ribosomen tillverkar bakteriernas proteiner och är därför ett viktigt mål för antibiotika. Sedan strukturen kartlades finns det företag som arbetar med att ta fram antibiotika på den kunskapen. Är israel ett bra land för forskning? – Ja, den kreativa miljön är god och politikerna inser nyttan med forskning. Vi är det land i världen som satsar mest på forskning i förhållande till bNP. År 2010 spenderades 4,4 procent av Israels bNP på civil forskning och innovation. Det avspeglar sig bland annat i att många högteknologiska företag förlägger sin forskning och utveckling här.

>

Hur är samarbetet med näringslivet? – Vi har mycket gott samarbete mellan forskare inom akademin, men knappast någon kontakt med industrin. Det gäller alltså inom mitt eget forskningsområde. Hur har nobelpriset påverkat dig? – Det har inte påverkat mitt eget vetenskapliga arbete. Däremot har det exponerat mina studier och upptäckter, vilket har gjort att jag har mött en delvis ny publik. Särskilt glädjande är att ungdomar och unga studenter har fått upp ögonen för min forskning.

osthyveln har gått hårt åt landets utbildningar.

Ditt bästa råd till unga forskare? – Nyfikenhet och passion har varit mina ledstjärnor. Det tror jag är nödvändigt för att lyckas som forskare. Ditt intryck av svensk forskning? – Sett till resultatet är den superb. Jag ser fram emot att komma tillbaka till Stockholm, inte minst gillade jag den värme människor utstrålar. lel

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

9


DUellen k A N V i ÄTA C E R T i f i E R A D E J ÄT T E R Ä k o R m E D G o T T s A m V E T E ? Delikata jätteräkor kan vara svåra att avstå från på grillspettet. Naturskyddsföreningen och WWF är överens om att odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. En certifiering öppnar dörren, menar Världsnaturfonden som är beredd att pröva det. Naturskyddsföreningen säger nej.

ja

nej

Håkan Wirtén, generalsekreterare, världsnaturfonden WWF

mikael karlsson, ordförande för naturskyddsföreningen

1 . v i lk a Ä r P r o b le m e n m e D DaG e n s o D li n G av j Ät t e r Ä ko r ?

idag är odlingarna av tropiska räkor en miljömässig och social katastrof – med hög antibiotika-användning, kemikalier och brist på reningssystem liksom avverkning av mangroveskogar och konflikter med lokalbefolkningen. Handeln är helt oreglerad och ohållbar. Idag importerar till exempel EU drygt 70 procent av den fisk som invånarna konsumerar och hälften är odlad. Vi kan inte fortsätta köpa från undermåliga räkodlingar – vi måste få till stånd förändringar.

odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. Enorma ytor mangroveskog har skövlats i jätteräkornas spår, med stora förluster av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som följd. De sociala förhållandena och den lokala försörjningen i odlingsområdena har regelmässigt försämrats. Kränkningar av mänskliga rättigheter är vanliga i områdena.

2 . Ä r o D li n G e n m öj li G at t F ö r Ä n D r a G e n o m b oj kot t ?

De svenska miljöorganisationerna har i princip bojkottat tropiska jätteräkor i mer än tjugo års tid. När efterfrågan och tillgången ändå hela tiden fortsätter att öka både i Sverige och runt om i världen måste vi tänka nytt. Tropiska räkor är en global miljardindustri som absolut måste förändras i en mer ansvarsfull riktning. Erfarenheterna från de senaste decennierna visar att bojkott inte ger tillräckligt stor effekt.

Det opinionsarbete som bedrivs har medfört att avverkning av mangroveskogar förbjudits på många håll. Vår kampanj Anti-Scampi har på mindre än ett års tid fått stor uppmärksamhet. Alltfler konsumenter, företag, kokboksskribenter och stjärnkockar säger nej till jätteräkor, även till certifierade sådana. Axfood och Coop säger nej till alla jätteräkor. Alltfler sushirestauranger plockar bort jätteräkor från standardmenyn. Vi är inte framme än men det går snabbt åt rätt håll.

3 . k a n C e r t i F i e r i n G va r a e n lö s n i n G ?

ja, vi är beredda att pröva. Vi arbetar på samma sätt inom andra områden, som FSC inom och för att få ett mer ansvarsfullt fiske i haven stöttar vi MSC, Marine Stewardship Council. Om vi ska kunna vända trenden är det dags att pröva nya lösningar och WWF har valt att stötta ASC, Aquaculture Stewardship Council.

nej, det konserverar en dålig konsumtionsvana och kraven är alldeles för långa och de efterlevs dåligt. Hundratals miljöorganisationer i utvecklingsländer protesterar nu mot de nya certifieringssystem som är under utveckling.

4 . k a n v i li ta PÅ e n C e r t i F i e r i n G ?

ja, certifiering och tydlig spårbarhet ska man kunna lita på. Vitsen är att få en förändring, som innebär minskad användning av antibiotika, kemikalier och krav på reningssystem. Till exempel får odlingar inte anläggas på mark där mangrove avverkats efter 1999 och hänsyn måste tas till vilda arter och naturmiljöer. Lika viktigt är det att ta sociala hänsyn och ha samråd med byalag och lokalbefolkningar. I år testas de nya kriterierna för jätteräkor i odlingar för att se hur de fungerar.

inte alls när det gäller odlade tropiska räkor.

5 . s k a m a n H e llr e vÄ l j a D e n v i lDa j Ät t e r Ä k a n ?

Det handlar inte om odlade eller vildfångade räkor utan om de är certifierade enligt en trovärdig certifieringsorganisation, exempelvis MSC eller ASC.

10

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

nej, de fångas med extremt stora bifångster men vi avråder inte från MSC-märkta vildfångade räkor.


NYHETER

M Å N A D E N S F R Åg A :

K A N D U TÄ N K A D I g AT T b LI C H E F ? Chefer är på väg att bli en bristvara på arbetsmarknaden. Ett generationsskifte är på gång bland chefer. Många naturvetare är ledare i olika roller. Nu undrar vi om du kan tänka dig att satsa på en karriär som ledare. Du som är chef är välkommen att dela med dig av dina erfarenheter. Kommentera på www.naturvetarna.se.

Ta ledarskapet personligt Hur vet man att man passar som chef? Den roll du har i ditt vanliga liv kan ge svar. Trenden är att ledarskapet blir mer personligt och bygger på förtroende. D R i V k R A f T E R – Ta reda på varför du vill

bli ledare. Om du vill det för din egen skull och för att det passar din cv är du fel ute. Om du däremot gillar att leda och vill åstadkomma något så kan det vara rätt karriärval, säger organisations- och ledarskapskonsulten Åsa Lundquist Coey. I takt med att ledarskapet blir allt mer personligt kan det vanliga livet vid sidan om jobbet ge ledtrådar. – Vilken roll har du i familjen och i ditt umgänge på fritiden? Är du typen som tar initiativ och fixar middagar och andra aktiviteter kan det vara tecken på att du är ledare. Att ansvara för hund eller häst kräver också ett gott ledarskap.

den som är äldst i en syskonskara oftare blir ledare än småsyskon. Ledarskap handlar mycket om förtroende, som skapas i goda kontakter med sina medarbetare, att se dem och uppskatta dem som människor. – Förtroende är underskattat, många är mer sakinriktade och försummar de personliga relationerna. Det är först när man uppskattar folk som människor som de kan ta emot feedback för både bra och dåliga prestationer. Åsa Lundquist Coey vänder upp och ner på den traditionella bilden av ledarskap. Viktigare än att presentera storstilade visioner och planer är samtalet med medarbetarna, vare sig det sker vid kaffebordet eller med var och en. – Det är ofta i det lilla, i vardagliga kontakter, som det slår gnistor och saker händer. Jag kallar det lobbying där man påverkar och pratar med folk. Därmed inte sagt att kickoff inte behövs. Men kom ihåg att det inte är där de stora framstegen sker. CoACHAN D E sAmTAl

föRTRoE N D E

Hon tipsar om att fundera på vilken roll man har i familjen, om man är den som leder eller låter andra leda. Till exempel är det känt att

Hon pratar om det coachande samtalet, där chefen ställer frågor och lyssnar. Det hjälper till att öka medvetenheten och får medarbetaren att själv hitta svaren och lösningarna. Det

är ett ständigt pågående samtal. Hårda nypor menar hon inte behövs i det dagliga ledarskapet, däremot måste medarbetarna hålla sig inom vissa ramar och regler, som att hålla budget. – Kom ihåg att vi inte är på jobbet för vår egen skull. Verksamheten ska vara i fokus. Att vi utvecklas som personer är en bonus när vi underordnar oss ett större sammanhang. Hon vill ha högt i tak och uppmuntrar dem som går mot strömmen och ifrågasätter. Det menar hon minskar risken för felsteg och att medarbetarna blir försiktiga och räddhågsna. Men Åsa Lundquist Coey går inte så långt att hon slänger verktygslådan för chefer. – Nej, den behövs bland annat vid svåra samtal och är ett stöd när man ska lägga upp lönesamtal. lel

CHeFsseminariUm vill du höra mer av Åsa Lundquist Coey ska du komma på chefsseminariet ”Lust att leda” 1819 oktober. Se inbjudan sid 65.

Å

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

11


Billiga kläder Världens klädtillverkare har ögonen på sig, villkoren för textilfärgare och sömmerskor blivit bättre. desto mer återstår att göra för miljön, där både bomullsodlingen och textilindustrin suger vatten och kemikalier. följ med till indien, där svensk reningsteknik ger hopp för framtiden. TEXT

12

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

lAR s-E R i k li lj E bäck


R E P O R TA G E T

dyrt fรถr miljรถn

f OTO: R i c h A R d vO n Z E i P E l

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

13


R E P O R TA G E T

Svensk bioteknik renar vatten i textilindustrin Kan vi byta kläder varje dag med gott samvete? Ja någorlunda, när det gäller sociala villkor för dem som tillverkar våra kläder i Sydasien. Tveklöst nej, sett till miljön och förorenat vatten. Men en lösning är på gång i indien, där svensk bioteknik renar och återanvänder vattnet. loden som rinner genom Dar es Salaam är färgad röd ena dagen och grön nästa dag. Det orenade avloppsvattnet från textilfabriken rinner rakt ut i miljön. – När vi kom vi dit för att ta prover fick vi inte ens komma in på fabriksområdet för att de trodde att vi skulle göra en inspektion, säger Bo Mattiasson, professor i bioteknik vid Lunds universitet. G i FTiGT s lAM

Hans forskargrupp sitter på en lösning på miljöproblemen. I Indien har det gått bättre för där kunde underleverantörerna lita på Indiska magasinet, som importerar kläder och textilier till den svenska marknaden. – I Indien har tillverkarna varit mycket

14

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

positiva och tillmötesgående. De välkomnar en förändring som renar utsläppen. Slammet som bildas efter färgningen innehåller carcinogena ämnen och en del tungmetaller. Det samlas upp i högar och torkar, i bästa fall i gjutna betongfundament, annars direkt på marken. – Den bruna massan förvarar man i säckar som ofta spricker, med följd att giftiga kemikalier lakas ut och hamRenée Andersson. nar i grundvattnet. Det finns inget system för hämtning och destruktion. I stället används massan som fyllnadsmassa, i tegelstenar och som gödningsmedel, säger Renée Andersson, etik-

och miljöansvarig på Indiska magasinet. Tack vare sina insatser för att få till stånd vattenrening i Sydasien är hon hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola. Hon har lång erfarenhet av biståndsarbete inom bland annat Rädda barnen, och påverkar nu i stället genom företag. – Efter de första två åren på Indiska såg jag mer hända för mänskliga rättigheter än under femton år med bistånd. Det finns ingen väg tillbaka och alla är vinnare. Företagen går bättre och de anställda mår bättre, säger Renée Andersson. sOciAlA FRÅGOR

Hon räknar upp en rad framsteg i Sydasien där Indiska verkar. Hälso- och säkerhetsfrågorna är de mest påtagliga, men också löner och förmåner, liksom barnarbetsfrågan i exportindustrin. – Vi började med sociala frågor och efter tre års försök i Kina, Indien och Bangladesh hittade vi ett system för det. Nu har vi uppförandekoder, som producenterna måste leva upp till för att få leverera. Nu är utmaningen att nå lika långt i miljöarbetet. – Jag är optimist och övertygad om att vi kan åstadkomma förändring även där.


AllA KlÄd OTO E R: f iS , ind KA

Nu har vi uppförandekoder, som producenterna måste leva upp till för att få leverera. Även om det finns miljölagar följs de inte. Därför måste vi importörter gå samman och ställa krav. Nu ska de testa de guidelines för vattenrening i textil- och läderindustrin som de arbetat fram i det två år gamla samarbetet inom Sweden Textile Water Initiative. Det stöds av 34 svenska företag som Acne, Gekås, Fjällräven, Gant och Stockholm International Water Initiative. – Vi är konkurrenter på butiksgolvet, men när det gäller arbetet för sociala frågor och miljö måste vi samarbeta, säger Renée Andersson.

Tekniken är lika enkel som genial. Som biotekniker ligger mikroorganismer nära till hands för Bo Mattiasson. I det här fallet olika bakterier som uppträder naturligt i avloppsvattnet. De bryter ner de aromatiska föreningarna, som ger textilerna färg, till vatten, syre, kvävgas och ammoniak. – Poängen är att avloppsvattnet renas så att inget slam bildas. Genom uppförökning av bakterier höjer vi koncentrationen så att de kan göra jobbet mer effektivt. Jag undrar nyfiket vilka bakterier som är inblandade. Men det har han inte undersökt så noga, det viktiga för Bo Mattiasson är resultatet av bakteriernas arbete.

– Vi räknar med att använda den här tekniken i större skala. Pilotanläggningen har vi i en container som kan flyttas, säger Bo Mattiasson. b i sTÅN D sOM FU NG E RAR

Vi glider över på frågan om finansiering, som Sida står bakom. – Det här är ett bra exempel på fungerande bistånd. När vi drog igång kontaktade vi några företag. Ikea svarade inte alls, medan H&M sa nej till att vara med i utvecklingsarbetet. Indiska var med på noterna. Det samarbetet har fungerat utmärkt. Vad driver dig personligen?

bAkTE R i E R GÖR jOb b ET

Vattenfrågan är central i de länder där tillverkningen sker. Det är brist på vatten och kvaliteten är dålig. För att klara framtidens vattenförsörjning måste det renas och återanvändas. Förbrukningen av vatten för att framställa en t-shirt är enorm. Det är mot den bakgrunden professor Bo Mattiasson engagerar sig. – Det är ett jätteproblem som vi måste få bukt med. Nu ska vi bygga en pilotanläggning för rening av avloppsvatten från en textilfabrik i Tirupur i södra Indien.

Renée Andersson besöker en av Indiska magasinets bästa leverantörer.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

15


f O R TS . f R Å n f Ö R R A S i d A n

fiber i stället för silver S I LV E R J O N E R I K L Ä D E R för att mot-

– I botten handlar det om miljöintresse och att behoven är så stora inom textilindustrin, som vi har exporterat till de tropiska länderna. Behovet av vattenrening är enormt. Bo Mattiasson är besviken på de stora svenska textil- och klädföretagen. – Ikea och H&M borde vara med och finansiera miljöforskning, och inte bara designforskning. Att miljön skyddas i de länder där produktionen sker borde vara en överlevnadsfråga för dem. H&M:s NOllVi s iON

Klädberget växer F E M TO N K I LO K L Ä D E R och textilier konsumerar varje svensk per år. Mellan åren 2000 och 2009 har konsumtionen ökat med 40 procent. Åtta kilo går till förbränning, medan tre kilo skänks till välgörenhet eller exporteras. Tekniker för att återvinna textilier finns inte i

På nio år har konsumtionen av kläder ökat med 40 procent i Sverige.

16

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

Gamla kläder blir nya textilier T R A S M AT TO R O C H S TO P PA D E strum-

por hör numera hemma på museer. i dag är det slit och släng som gäller, där uttjänta kläder bränns upp. Men nu kan en lösning vara på gång, så att textiler kan återvinnas på samma sätt som glas, papper och plast. det är forskare på Tekniska högskolan i Stockholm som utvecklat en metod där bomull och viskos omvandlas till en massa som man kan skapa ny viskos från. Bomull och viskos (har trädens cellulosa som källa) består av cellulosa. det nystartade avknoppningsföretaget på KTh, Renewcell, kombinerar massaindustrins metod för att utvinna cellulosa med egna utvecklade tekniker. några av dem är redan patenterade. Tanken är att processen ska skalas upp med en pilotanläggning i vänersborg. Om allt går enligt planerna är den i drift i början av år 2014. i nästa steg är förhoppningen att kunna ta emot textilier från hela Skandinavien. domsjö fabriker, som i dag tillverkar textilier från träcellulosa, står bakom satsningen. för att anläggningen ska bli lönsam måste de få tillgång till uttjänta kläder gratis eller till en låg kostnad. Textilköpare som h&M, lindex och ikea har visat intresse för återvunnen textilmassa.

f OTO : i n d i S K A

Han menar att importföretagen har stor chans att påverka när ländernas egen lagstiftning inte biter. H&M är dock inte främmande för att stödja projekt som har med vattenrening att göra. – Det projekt som Lunds tekniska högskola bedriver är intressant och positivt. Vi har fokus på andra projekt, som Zero Discharge of Hazardous Chemicals, säger Malin Björne, presskontakt på H&M. Utöver H&M är kända varumärken som Nike, Adidas och Puma med i satsningen för en nollvision när det gäller giftiga kemikalier i textilindustrin. Tanken är att visionen ska vara uppnådd år 2020. – Vi jobbar kontinuerligt med vattenrening och har intressanta projekt på gång. Men det är inget vi kan kommunicera nu, säger Malin Björne. #

verka oönskad lukt är ett miljöproblem. de antibakteriella silverjonerna hamnar i miljön efter tvättmaskinernas sköljning. Men nu är en lösning på gång där miljön skonas. Tekniken bygger på cellulosafiber som kläs med polymerer som fångar upp bakterier. de negativt laddade bakterierna fastnar i den positivt laddade polymeren, där de inte kan föröka sig. i stället går de en säker död till mötes. den stora poängen är att den antibakteriella funktionen inte lossnar vid användning, vilket gör att inga giftiga kemikalier släpps ut i miljön. På köpet är fibern förnyelsebar och tillverkningsprocessen vattenbaserad. Josefin illergård, som precis har disputerat vid KTh, utvecklar metoden som stöds av vinnova, ScA, Basf och Ki. nu söker man efter finansiärer för att kunna producera fibern i större skala. Tanken är att fibern även ska kunna användas i produkter med höga hygienkrav, som plåster och bandage.

dag, vilket det finns stora behov eftersom tillverkningen slukar stora mängder vatten, energi och kemikalier under bomullens väg från åkern till oss som bär kläderna. nu har naturvårdsverket bestämt att återanvändningen och återvinningen ska öka. Textilhögskolan i Borås har fått i uppdrag att utveckla lösningar för att minska klädavfallet. Projektet finansieras av nordiska rådet och gäller alla de nordiska länderna.


R E P O R TA G E T

Bomull suger vatten och kemikalier B O M U L L L I G G E R I topp sett till vat-

tenförbrukningen. för att producera ett kilo bomull går det åt upp till 29 000 liter vatten. Motsvarande siffra för vete är 900 liter. hade vattnet varit givet från himlen hade det varit ett mindre problem. Men drygt 70 procent av den bomull som odlas i världen konstbevattnas. det mest kända exemplet på förödande slöseri med vattenresurser är Aralsjöns kollaps som betraktas som en av världens största miljökatastrofer. Bomullsodlingen upptar 2,5 procent av jordbruksarealen, men använder 11 procent av alla kemikalier i jordbruket, mest insektsmedel och ogräsmedel. Enligt WhO är de flesta pesticider som används i bomullsodling giftiga. Studier har uppskattat att bekämpningsmedel som används i bomullsodling dödar 22000 och förgiftar tre miljoner människor varje år, enligt WWf. 70 procent av bomullen handplockas, vilket i sig är en hälsorisk. Kemikalierna är långlivade i miljön och sprids vidare genom vatten och luft. de förorenar kringliggande områden och vatten nedströms.

Protester mot låga löner i textilfabriker T E X T I L I N D U S T R I N S TÅ R F Ö R 80

procent av Bangladeshs export. h&M och flera andra internationella klädjättar har sin produktion där. Tack vare det ligger landets BnP-ökning på stabila 5 procent per år. Men de anställda vid textilfabrikerna får betala ett högt pris. i juni stängde trehundra fabriker efter våldsamma protester mot låga löner. Många av sömmerskorna hos h&M:s underleverantörer tjänar inte mer än 270 kronor per månad. lönerna har inte höjts på två år samtidigt som bostadshyrorna har fördubblats. Klädsamt nog har h&M och andra internationella klädjättar uppmanat landets regering att höja minimilönerna och fördömt statens förtryck av medlemmar i fackföreningar.

Byt kläder med varandra

För att producera ett kilo bomull går det åt upp till 29 000 liter vatten. Vete slukar 900 liter.

en självklarhet för de flesta. Kan du också tänka dig att bära någon annans kläder? det borde du göra. Miljön har mycket att vinna på second hand. Genom att byta till sig tre plagg kan man spara åttatusen liter vatten, 2,7 kilo kemikalier och mycket energi, enligt naturskyddsföreningen som själv arrangerar klädbytardagar runt om i landet. En av dem som var med på klädbytardagen i Mora i april var lisen vogt. – Jag spanade in en läderjacka igår vid inlämningen och skyndade att byta åt mig den idag. det är både miljösmart och kul att byta kläder.

Trä ersätter bomull och olja S Ö D R A S M A S S A B R U K I Mörrum pro-

ducerar textilmassa med en kapacitet på 170 000 ton årligen. – vi räknar med ökad efterfrågan på förnyelsebar textilmassa som ersätter fiber från bomull och olja, säger Gunilla Saltin, vd för Södra cell. Textilmassa går bra att göra av både barrträd och lövträd. Södra använder lövträd i sin produktion. Av massan kan man framställa viskos, cellulosafilm och en rad andra produkter. viskos har god förmåga att suga upp vatten, vilket gör materialet lämpligt i kläder och andra textiler. Södra är inte ensam om sin satsning på textilmassa. domsjö fabriker i Örnsköldsvik och vida Paper har en motsvarande produktion. Kan produktion av textilmassa förändra skogsbruket? – Marknaden för textilmassa är fortfarande liten i jämförelse med textil baserad på bomull och fossil energi. Marknaden kommer att växa som en följd av konsumenternas efterfrågan, säger Per Braconier, informationsdirektör vid Södra.

f OTO : E R i cA R O U G E U X

f OTO : R i c h A R d vO n Z E i P E l

S M Å S Y S K O N S O M Ä R V E R kläder är

det här måste vara den bästa aktivitet naturskyddsföreningen ordnat, säger hon på deras webbupplaga.

Remake – Stockholms Stadsmissions eget märke består av second handkläder, hemtextil och möbler som fått ny form och stil.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

17


Glapp i kontakten Många studenter klagar på den svaga kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. De vet inte riktigt vad som väntar efter examen. Tidningen Naturvetares undersökning visar att universitetens satsningar på kontakter med arbetslivet ser väldigt olika ut. TExT

18

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

M A R i TA T E R ä s


T E M A – A R B E T S L I V S K O N TA K T

Universitetens kontakt med arbetslivet kartlagd Det finns olika sätt att ge naturvetare en bild av det arbetsliv som väntar efter examen. På yrkesutbildningarna är arbetslivet i fokus, medan det inte är lika självklart på de utbildningar som förbereder för forskning. Det visar tidningen Naturvetares undersökning.

L

ångt ifrån alla universitet har en samlad strategi kring arbetslivskontakter och det varierar mycket mellan utbildningarna, även på ett och samma universitet. – Vi har utbildningar som leder till en yrkesexamen, och sådana som inte leder till yrkesexamen men som nog ändå ligger rätt nära en sådan inriktning. Vi har även utbildningar som är mer akademiska, säger Johan Grundberg, utbildningsledare på Naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet. Till exempel gör mattestudenterna studiebesök inom försäkrings- och finanssektorn, de har gästföreläsare från näringslivet och varje år ordnar man en dag med tema: ”Matematiken i arbetslivet”. E x j o b b på f ö R E TAg

På institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi är kontakterna med arbetslivet goda, särskilt på miljöutbildningarna. Många gör exjobb på företag, gästföreläsare är vanligt och vissa kurser har studenter

… 3 av 8 universitet känner inte till hur lång tid det tar för deras studenter att få första arbetet?

har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs i arbetslivet svarar de allra flesta att de använder sig av alumniutvärderingar och externa styrelserepresen-

som är yrkesverksamma. I flera av kurserna förekommer fallstudier som är kopplade till aktuella miljöproblem. Det finns också möjlighet att gå en praktikkurs eller att få individuell karriärplanering. På frågan hur universiteten säkerhetsställer att studenterna

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

19


T E M A – A R B E T S L I V S K O N TA K T

tanter. Det är också förhållandevis vanligt med arbetsgivarundersökningar, branschoch arbetsgivarnätverk. s T R AT E g i s k f R åg A

För Cornelia Witthöft, som är programstudierektor för blivande livsmedelsagronomer på SLU, är det strategiskt viktigt att studenterna är väl förberedda för arbetslivet. På yrkesutbildningar, som agronomprogrammet, har man arbetat med frågan innan Bolognaprocessen startade. – Vi tar arbetslivsanknytning på största allvar. Det är en vinnvinn-situation för oss och arbetsgivarna. De får höga betyg Cornelia Witthöft. av studenterna. I flera kurser anlitas föreläsare från arbetslivet och det är vanligt att agronomer som arbetat utanför akademin kommer tillbaka och berättar om sitt yrkesliv. Studiebesök och den årliga dagen Agronom som yrke är andra sätt att möta arbetslivet. SLU erbjuder också en kvalificerad agronompraktik, där studenterna är fyra veckor hos potentiella arbetsgivare. – Praktikanten skriver en rapport och har handledare både här och ute på företaget, förklarar Cornelia Witthöft.

Visste du att… de flesta, men inte alla, universitet har särskilda resurser avsatta för att arbeta med arbetslivsanknytning? … det är betydligt vanligare att utbildningar förändras på grund av synpunkter från studenter än från arbetsgivare? ler utvecklingen av utbildningarna. Lars-Arne Haldosen, som är programdirektor för kandidat- och masterprogrammen i biomedicin, samt masterprogrammen i bioentreprenörskap och toxikologi på Karolinska institutet, berättar att de framför allt stöder studenterna, som själva anordnar olika former av aktiviteter. De erbjuder exempelvis seminarier, arbetsmarknadsdagar, alumniträffar och cv-coachning.

NYTT b RAN sCh RåD

s TöT TA R E N g Ag E R A D E s T U D E N T E R

En hel del magisterarbeten sker också i samarbete med näringslivet. Nyligen gjorde en student ett system för sensorisk konsumenttest för ett större livsmedelsföretag. Även i agrosystemkursen ingår att göra ett större projekt på uppdrag av industrin. Under denna kurs i årskurs fyra får studenter från olika inriktningar chans att samarbeta. – Nyligen har vi också fått till stånd ett branschråd, där avnämare från alla våra utbildningar sitter med, fortsätter Cornelia Witthöft och berättar att syftet är att fånga upp förväntningar och få stöd när det gäl-

– Vi stöttar också ett mentorprogram – Framtidsnätet – som engagerar många alumner, berättar Lars-Arne Haldosen. Han ser ett mervärde i att det är studenterna själva som har kontakterna och ordnar aktiviteterna. Med åren har arbetslivskontakterna utvecklats och idag finns ett större utbud av flera olika typer av aktiviteter. Inom alla Lars-Arne Haldosen. programmen inbjuds fö-

20

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

reläsare från näringslivet och i vissa kurser ingår det exempelvis studiebesök och bioentreprenörerna gör skarpa projekt ute på företag. Naturvetarna och Proffice Life Science inbjuds också regelbundet för att prata arbetsmarknad och om möjligheterna för de som vill bredda sig snarare än att satsa på en forskarkarriär. – I början är våra studenter väldigt osäkra på vad de ska bli. De är omgivna av yrkesutbildningar, men jag brukar säga att tänk vad tråkigt att veta att du ska arbeta i landstingen hela livet, fortsätter Lars-Arne Haldosen. b R A N s C h ko N TA k T E R N A ä R V i k T i g A

På Karolinska institutets biomedicinprogram på magister- och masternivå går så mycket som 60-70 procent av studenterna vidare till en forskarutbildning. De flesta studenterna arbetar också med forskning och utveckling inom eller utanför akademin. – Tillverkningsindustrin är inte riktigt platsen för våra studenter. Det stora problemet är bristen på riskkapital i Sverige och risken för att specialisterna lämnar landet, säger Lars-Arne Haldosen som är bekymrad över utvecklingen inom life sciencebranschen men ändå inte tror att de behöver dra ner på antalet utbildningsplatser. Läsåret avslutades med en heldag om framtiden. Bland annat talade Recipharms


vd Thomas Eldered om sin karriär och vad som är på gång i branschen. – Om vi ska titta i kristallkulan verkar det som våra studenter kommer att bli lite av konsulter. De kommer att arbeta ett tag i ett företag för att sedan gå vidare till nästa. Thomas Eldered menar att att vi är för dåliga på språk i Sverige. Det är en stor fördel att kunna mer än engelska och svenska. Även projektledning är något som industrin efterfrågar, enligt Lars-Arne Haldosen, som vill skapa bättre kontaktytor med organisationer som Swedenbio. – Det är jättebra med kontakter med arbetsgivare, men den akademiska världen är som en oljetanker. Det kan ta upp till tre år att sjösätta en utbildningsplan. #

HUR FÖRBEREDER NI STUDENTERNA FÖR ARBETSLIVET?

» Träning i att samarbeta » Träning i att använda metoder som är vanligt förekommande i arbetslivet » Kommunikationsträning

Göteborgs, Karlstads, Linköpings, Lunds, VANligT Stockholms, Umeås och Uppsalas univer» Alumner från den egna utbildningen sitet samt SLU har svarat på frågan. berättar om sin karriär Naturvetarna skickade enkäten till tio » Studiebesök universitet, varav åtta svarade. » Arbetar med case » Kunskap om arbetsmarknad och AllA karriär ingår i utbildningen » Projektarbeten » Arbetslivscenter/career center » Gästföreläsare från verksamheter utanför akademin » Arbetsmarknadsdagar MiNDRE VANligT » Praktik/verksamhetsförlagd utbildning » Återkommande samtal om karriärval » Uppmuntrar externa examensarbeten » Ledarskapsträning » Träning i att använda it som arbetsverktyg » Entreprenörkunskaper ingår i utbildningarna

FORSKNING TIDNINGEN FÖRFÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKEROCH TEKNIKER TIDNINGEN FORSKARE, NATURVETARE

Som medlem i Naturvetarna får du på webb-tidningen FORSKNING.

50% rabatt

Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 6 nr/år. Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående universitetsforskning till viktig utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet. Tidningen kan läsas på dator, läsplatta eller smartphone. Du når direkt länkad information och angivna kontaktpersoner, du kan skriva ut eller maila det du önskat etc.

BESTÄLL

din prenumeration genom att gå in på ”Prenumera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj ”Medlemmar i Naturvetarna”


Yrket ger naturvetare trygghet Vad tycker naturvetare själva om sina utbildningar? De flesta är väldigt nöjda och ju tydligare kopplingen är till arbetslivet desto nöjdare tycks de bli. Det visar djupintervjuer med naturvetare.

J

u tydligare koppling till en viss bransch eller ett yrke desto nöjdare är naturvetare med sin utbildning. Inträdet till arbetsmarknaden blir lättare, både tack vare att det finns kunskap om utbildningen hos potentiella arbetsgivare och för att studenterna är medvetna om olika karriärvägar, samt är trygga med att de har den kunskap som krävs i de vanligaste rollerna.

h ö g A k A D E M i s k k VA l i T E T

I djupintervjuer med 49 naturvetare framkom att de anser att de har utvecklat sin förmåga till systematisk analys, samt fått ett vetenskapligt förhållningssätt. De framhåller att den akademiska kvaliteten är viktigt i arbetslivet och för den personliga utvecklingen. Ämneskunskaper tycks vara viktigast i början av karriären. De naturvetenskapliga områdena utvecklas snabbt och därför tenderar kunskaper att snabbt bli inaktuella inom de områden som man inte är verksam inom och därför inte har samma möjlighet att hålla sig ajour med.

Visste du att den vanligaste rollen för naturvetare är projektledare?

E R fA R E N h E T E R N A AVg ö R

22

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

Geolog Pia Söderlund lyfter fram naturvetares bredd och helhetsperspektiv.

F OTO : LI N A A LR I KS S O N

Ofta är det också erfarenheterna i arbetslivet och de personliga egenskaperna som avgör hur naturvetarens fortsatta karriär kommer att se ut. En person som använt ett it-system på labb kan i nästa steg börja arbeta för företaget som utvecklar systemet. På samma sätt kan en person med engagemang för människor utvecklas till att bli chef och ledare. #


T E M A – A R B E T S L I V S K O N TA K T

NIN S I N UTB I LD M O E R A T E N AT U R V

Cytodiagnostiker Dietist

YRKESANKNYTNING

Djursjukskötare Sjukhusfysiker Landskapsingenjör Miljövetare

Toxikolog

Nutritionist

Arbetsmiljöingenjör

Geovetare

Hippolog

Matematiker

Kemist

Hortonom

Datavetare

Jägmästare Skogsmästare Trädgårdsingenjör

Biolog

Agronom

Fysiker

Biomedicinare Lantmästare

BRANSCHANKNYTNING

Naturvetenskapliga utbildningar är ibland starkt kopplade till ett visst yrke eller en bransch. Vissa är också yrkesutbildningar och leder fram till en yrkesexamen. Det gäller utbildningarna i rött ovan. Övriga utbildningar leder fram till en naturvetenskaplig kandidat-, magistereller masterexamen.

Fysiker Tomas Andersson: marknadsför ” Jag mina färdigheter

F OTO : N I C K E J O H A N S S O N

Biomedicinsk analytiker

Meteorolog

Utbildning: Naturvetarlinjen men inriktning mot fysik vid Göteborgs universitet, disputerad i tillämpad kvantfysik. Vad gör du nu? – Jag är Senior Manager på Safety Electronics Volvo, vilket innebär att jag leder en avdelning som arbetar med säkerhetssystem exempelvis airbags, kameror och parkeringssystem. Hur beskriver du din utbildning? – Det är ingen yrkesutbildning, utan en utbildning med bred bas som kan appliceras i väldigt många branscher. Ingenjörsvetenskapen är baserad på fysik, men ingenjören har tränat mer på att tillämpa sina kunskaper och är mer yrkesinriktade. Detta är framför allt ett tröskelproblem vid inträdet på arbetsmarknaden. Väl ute i arbetslivet ser man inte skillnaderna. Hur marknadsför du din kompetens? – Vägen in på arbetsmarknaden är att fokusera på sin generalistkunskap. Annars får man en stämpel på sig att vara snäv och inte vilja byta nisch. Mot min omgivning är det snarare färdigheter än sakkunskaper jag kan saluföra.

F OTO : LI N A A LR I KS S O N

Geolog Pia Söderlund:

projekt just nu är att jag är bergansvarig inom den pågående systemprojekteringen av slutförvaret i Forsmark; uppdragsansvarig för markundersökningar för nedgrävning av en av Svenska Kraftnäts markkablar; och så ansvarar jag för ett utvecklingsprojekt om geoenergi. I allra högsta grad varierande arbetsuppgifter alltså.

klarar det som ” Viingenjörerna gör.

Utbildning: Grundexamen i geologi från Lunds universitet och har disputerat på den geologiska utvecklingen av berggrunden i Forsmark och Oskarshamn. Vad gör du nu? – Jag är geolog på Tyréns och mina tre främsta

G

Hur beskriver du din utbildning? – Det är en väldigt intressant utbildning om hur jorden fungerar, som ger en helhetsbild av

processer och långsiktigt perspektiv på till exempel klimatet. Mycket exkursioner, praktisk förankring genom fältarbete ingår, men det behövs ett bättre utbyte mellan bransch och akademi och det handlar inte bara om studiebesök. Praktisk förankring och vetenskaplighet står inte i motsatsförhållande till varandra. Hur marknadsför du din kompetens? – Naturvetare har bred kunskap och ett helhetsperspektiv, men för att inte uppfattas som flummig gäller det att kunna vara specifik. Det är en myt att vi inte klarar det som ingenjörerna gör. Vi har inte lärt oss att använda verktygen, men vi har kompetensen.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

23


F L E R N AT U R V E TA R E O M U T B I L D N I N G E N O C H A R B E TS L I V E TS K R AV :

Lisbeth Riberth

Hans Dahlquist

H U S D J U R S A G R O N O M PÅ SVE N S KA LIVDJ U R & S E RVI C E

F O T O : Y LV A S U N D G R E N

F OTO : F OTO G R A F F R Ö K E N F O K U S

Agronomutbildningen är kopplad till vetenskapen och ger en djup förståelse, men är samtidigt tillämpad.

F Ö R S VA R S M E T E O R O LO G M E D L I C E N T I AT E X A M E N & A F FÄ R S O M R Å D E S C H E F PÅ R OT E C O N S U LT I N G

Helena Casabona

Richard Gabler

TOX I K O LO G & E N H E T S C H E F PÅ KE M I KALI E I NSPE KTION E N

M A G I S T E R E X A M E N I M O L E K Y L Ä R B I O LO G I & V D PÅ M O B I L L Å N S V E R I G E

Toxikologiutbildningen gav mig en stark känsla av att jag hade ett yrke.

F O T O : Y LV A S U N D G R E N

Det var bra med en forskarutbildning, eftersom målet var tydligt.

Naturvetare behöver ofta mer ekonomi. Att kunna göra och förstå en budget är en nödvändighet på de flesta högre befattningar i arbetslivet. Jag har haft stor nytta av analysbiten, där det handlar om att ställa upp hypoteser och testa dessa. Detta behövs i arbetslivet inom sälj, marknadsföring och företagsutveckling.

Fredrik Moberg B I O LO G & V E R K S A M H E T S C H E F PÅ A L B A E C O

” 24

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

Det hade varit bra med mer praktik och även att få hjälpa till i ett forskningsprojekt.


Anna Gilius

M I L J Ö- O C H HÄLS OS KYD D S E XAM E N & M I L J Ö - O C H K VA L I T E T S K O N S U LT PÅ A G E & Q C O N S U LT I N G

Praktik är ofta grunden till kontakter och praktisk erfarenhet av till exempel en inspektion.

Daniel Johansson

B I O LO G & AV D E L N I N G S C H E F PÅ VAT T E N FA L L M A N A G E M E N T C O N S U LT I N G

F OTO : J E A N E T T E H ÄG G LU N D

F OTO : L I N A A L R I K S S O N

T E M A – A R B E T S L I V S K O N TA K T

Projektarbete och case-lösning det vill säga i grund och botten affärsrelaterad problemlösning kombinerat med näringslivspraktik skulle göra naturvetare så mycket mer gångbara på managementkonsultfirmor, som ju alltid är en ypperlig väg in i näringslivet. Samtidigt är det är viktigt att inte tumma på de akademiska meriterna. Jag vill bara göra det problemlösande tänk man skaffar sig under en forskarförberedande utbildning mer näringslivstillgängligt för de som direkt efter grundutbildningen vill växla in på en sådan karriär.

Magnus Bergström

Christina Bondesson L A N T M Ä S TA R E PÅ L R F - K O N S U LT

E K O N O M A G R O N O M PÅ B E R G S T R Ö M & H E L LQ V I S T

På agronomutbildningen arbetade vi nära företagen med mycket fallstudier och tillämpning av teorier. Gästföreläsare och case är viktiga för att vara förberedd på verkligheten ute i arbetslivet.

Anne Heino

F OTO : J E A N E T T E H ÄG G LU N D

L A N D S K A P S I N G E N J Ö R & K O N S U LT PÅ LAN D S KAP S B O LAG ET

Jonas Ludvigsson Kombinationen av teori och praktik har gett mig en väldig grundtrygghet i yrkeslivet.

F OTO : A N N A LE D I N

F OTO : TO M M Y H V I T F E LDT

S K O G S M Ä S TA R E PÅ V M F SY D

Utbildningen kombinerar teori och praktik på ett väldigt bra sätt. Jag är jättenöjd.

Landskapsingenjörsutbildningen är en väldigt bra start i karriären och man får nytta av sin kompetens direkt efter examen. Det finns många kvalificerade och intressanta positioner inom branschen samt även goda möjligheter att bli konsult.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

25


Rusta dig för arbetslivet Naturvetare har allt att vinna på att skaffa sig kunskaper om arbetsmarknaden och karriärmöjligheter. Arbetsgivarna efterfrågar affärsmässighet och personer som vet vad de vill. Det är också en styrka om den naturvetenskapliga kompetensen kompletteras med något annat.

E

n vanlig åsikt bland arbetsgivare är att nyexaminerade naturvetare är dåligt förberedda på arbetslivets krav och behov. De saknar ofta insikt om vilka utmaningar olika verksamheter står inför, affärsmässiga förutsättningar och myndigheters krav. – Utbildningarna behöver bli bättre på att ta in föreläsare från näringslivet. Det ger kunskap och nya perspektiv, framhåller David Schlyter på Mercuri urval. Arbetsgivare tenderar också att vara relativt ointresserad av vilken utbildning en viss person har gått, utan fokuserar mer på huruvida personen kan klara de arbetsuppgifter som ska lösas. Utmaningen för den nyexaminerade blir då att veta tillräckligt mycket om vad som krävs i en viss roll för att kunna argumentera för att man har den kompetens som krävs. V i k T E N AV E R fA R E N h E T

Naturvetare jämförs också ofta med civilingenjörer, som arbetsgivarna ofta är mer förtrogna med. Teknisk förståelse framhålls som viktigt. Även om detta är något som många naturvetare lätt skulle kunna tillägna sig är det långt ifrån säkert att de får chansen i konkurrens med en ingenjör som redan under utbildningen har bekantat sig med olika verksamheter och vanligt förekommande metoder.

26

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

Praktik och erfarenhet är jätteviktig. Det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden och många saknar någon form av arbetslivserfarenhet.

Att tidigt skaffa sig arbetslivserfarenhet och fundera över vad man vill ägna sig åt efter examen är ett sätt att öka sin självkännedom och därmed bli mer attraktiv i en arbetsgivares ögon. – Praktik eller erfarenhet är jätteviktig. Det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden och många saknar någon form av arbetslivserfarenhet, säger Agneta Andersson på Rekryteringsspecialisten. M å s T E Vä l j A

Många arbetsgivare framhåller också att naturvetare måste välja mellan att bli specialister eller att bredda sin utbildning. – Specialistvägen är ganska begränsad i förhållande till hur många som är naturvetare, kommenterar David Schlyter.

Det gäller att hitta balansen mellan naturvetenskapligt djup, ledarskap, ekonomi och juridik.


T E M A – A R B E T S L I V S K O N TA K T

I näringslivet behövs framför allt affärskunskap. Det handlar det om att ha en ekonomisk förståelse kring hur produkter eller tjänster används och kunna använda sin kompetens för att tjäna pengar. Arbetsgivarna behöver naturvetare med kundfokus och kunskap om ledarskap, projektledning, förhandling, marknadsföring och försäljning, samt juridik. – Förmågan att kunna leda i affärsmässiga sammanhang blir allt viktigare. Förr anställdes oftare civilekonomer, men idag måste

R E K RY TE RAR NAS

man i mycket högre grad förstå produkten eller tjänsten och marknaden, fortsätter David Schlyter. N äT V E R k A

Oavsett om man är specialist eller bredare är det a och o att kunna kommunicera. Sara Sterner, rekryteringschef på Agentum, framhåller också att det har blivit viktigare att ha skaffa sig ett starkt nätverk. – Idag förenklar vi valen genom rekommendationer och referenser. Detta gäller även vid rekrytering, säger hon. #

7

TI PS

1. Ha koll på omvärlden.

2. Skaffa dig arbetslivserfarenhet. 3. Fundera på varför du behövs i en viss verksamhet. 4. Lär dig att paketera din kunskap. 5. Nätverka. 6. Våga mer och var inte onödigt korrekt.

HÖG S KOLEVE R KET KARTLÄGG E R K O N TA K T E N Under senhösten kommer Högskoleverket med en rapport om hur lärosätena jobbar med arbetslivskontakter. Där finns en kartläggning av läget och i vilka former som utbytet sker. Det är bara utbildningar som ger generella examina på grundnivå och avancerad nivå som ingår i undersökningen.

SAMVERKAN GER JOBB SNABBARE Bättre kontakt med arbetslivet under utbildningen ökar chansen att få jobb inom tre månader efter examen med 78 procent. En undersökning från Svenskt näringsliv visar också att varannan student i Sverige uppger att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.

7. Bli superspecialist eller bredda dig.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

27


28

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

F O T O : J O H A N N I LS S O N / S C A N P I X

Efter doktorshatten


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

en forskarutbildning kan leda åt olika håll. Möt några disputerade naturvetare i olika roller på arbetsmarknaden. En färsk undersökning från Naturvetarna visar att forskarna vill röra sig mellan akademi och näringsliv, men att det är lättare sagt än gjort. Vår egen karriärrådgivare tipsar om hur du får ut mesta möjliga från doktorandtiden. AV

N AT H A L I E V O N D E R L E H R

Vilken betydelse har din forskarutbildning för din nuvarande tjänst? Liten eller obefintlig Varken stor eller liten Stor eller mycket stor L Ä S M E R O M N AT U R V E TA R N AS E N K ÄT PÅ S I D 3 6 - 3 7.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

29


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

”Man tar sin kappsäck och drar” ” Karin Stensjös beslut att bli forskare var någonting som växte fram under resans gång. En större tydlighet om hur man tar sig fram hade underlättat, menar hon.

D

et började med exjobbet och en önskan att forska vidare. Men det fanns ingen möjlighet att stanna kvar inom samma forskningsgrupp på Uppsala universitet och därför sökte Karin Stensjö en doktorandtjänst vid SLU i Uppsala. Som ensam doktorand i en liten forskningsgrupp saknade hon utbyte med andra forskare och verkade för att gruppen skulle flytta till Genetikcentrum. Där fanns en kreativ miljö med utbyte av idéer.

Men det var först på en postdok i Köpenhamn som Karin Stensjö fick känna hur mycket det betydde att vara del av en större forskningsgrupp. – Det var ett otroligt effektivt år. Jag publicerade tre artiklar och lämnade in två patentansökningar. Förutom den positiva energin och samarbetet i gruppen bidrog också Karins eget fokus på forskningen. – Man tar sin kappsäck och drar. Jag hade fullt fokus på min forskning. Som doktorand hade jag ett samarbete med forskare i Svalöv, där upplevde jag samma effekt. Därför är hon en vän av rörlighet mellan forskningsgrupper. – Det är i möten det händer spännande saker. Man tar med sig nya insikter, nya frågeställningar och tekniker. Det vinner alla på.

Alla inblandade är experter inom sina områden men vi har ett gemensamt mål

Tillbaka i Uppsala tog hon kontakt med sin handledare från exjobbet och fick först en anställning som forskare, lite senare som forskarassistent. – Det kändes så rätt. Alla inblandade är experter inom sina områden men vi har ett gemensamt mål, att framställa biobränsle med hjälp av solljus, vatten och cyanobakterier. Hon bestämde sig då för att vara kvar i akademin. Men hon önskar att det fanns en större tydlighet, ett karriärsystem där man vet att man har en chans att komma vidare om man klarar av vissa kriterier. – Då skulle man få fram den fulla kapaciteten i det här landet och därmed excellent forskning. Som det är nu vet man inte vad som händer i nästa steg, oavsett hur briljant och begåvad man är. #

Kar i n Ste n Sjö Ålder: 43 år. Utbildning: Magisterexamen i biologi Uppsala universitet 1994, disputation i växtfysiologi 2000, SLU. Postdok i Köpenhamn 2001-2002. Anställning som forskare, forskarassistent.

Målet med Karin Stensjös forskning är att utveckla biobränslen med hjälp av solljus, vatten och cyanobakterier.

30

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

jobb: Docent i mikrobiell kemi och forskare vid kemi-Ångström, institutionen för fotokemi & molekylärvetenskap, Uppsala universitet. Fritid: Fysisk aktivitet, främst längdskidor.


”jag gillar kopplingen till praktiken” Forskarutbildningen blev en chans för Fredrik Ingemarson att fördjupa sig i skogen och landskapet. Han vidgade sina vyer och jobbar i dag med skogsfrågor över hela världen.

R

edan under utbildningen till jägmästare var Fredrik Ingemarson utbytesstudent i Wales under en termin. Han insåg då vikten av att arbeta med skogsfrågor internationellt, vilket han fortsatte med under forskarutbildningen på SLU. – Jag byggde upp ett stort internationellt nätverk som jag har nytta av än idag. Samtidigt fick jag fördjupa mig i en vetenskaplig fråga med stark anknytning till praktiken, jag gillar den kopplingen, säger han. Avhandlingen hade därför en praktisk tillämpning som resulterade i ett eget företag där han ger goda råd till familjeskogsbruk. Samtidigt forskade Fredrik Ingemarson vidare på SLU i Uppsala och på Alnarp. Efter utlandsarbete i Kina och Frankrike kom en förfrågan från Kungliga Skogs- och

tänker inte alltför långt ” Jag framåt utan försöker fånga de möjligheter som öppnar sig

Lantbruksakademien, KSLA, om att bygga upp en tankesmedja för internationella skogsfrågor, SIFI. Tankesmedjan arbetar med information och analys av internationella skogsfrågor som berör den svenska skogssektorn. – Ska man bygga upp något nytt är det bra att ha många olika erfarenheter. Forskningen, det egna företaget och tan-

kesmedjan gör honom ganska oberoende och ger många möjligheter. – Jag tänker inte alltför långt framåt utan försöker fånga de möjligheter som öppnar sig. Hans drivkraft är att hela tiden skapa nya projekt och lösningar anpassade till olika organisationskulturer. #

FredriK ingeMarSon Ålder: 38 år. Utbildning: Jägmästarexamen, både magister (1999) och doktorsexamen inom skogshushållning (2004) från SLU, Uppsala. jobb: Projektledare för Tankesmedjan för internationella skogsfrågor (SIFI) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Fritid: Friluftsliv. Löparskorna är alltid med på mina resor. Om man har ont om tid är en löptur på morgonen ett ypperligt sätt att bekanta sig med en ny stad.

jägmästare leder en tankesmedja med internationellt fokus. det balanserar Fredrik ingemarson med att ge råd till familjeskogsbruket här hemma.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

31


”Bara de mest briljanta duger” ” Drömmen att utveckla Som nybliven doktorand utvecklade Simon Fredriksson en ny metod för att analysera proteiner. Nu är han vd för det företag som förädlar, tillverkar och säljer hans uppfinning.

S

imon Fredriksson hade inte lagt upp någon särskild plan för den vetenskapliga karriären när han började forskarutbildningen. Däremot har han alltid haft en teknologisk dröm. – Jag har alltid velat uppfinna en teknik som blir en produkt, förklarar han. Själva grundidén utvecklades till en metod för att synliggöra och räkna enskilda proteiner, deras interaktioner och modifieringar i celler och vävnad utan att behöva slå sönder cellerna. Nya insikter i grundläggande biologiska mekanismer var det främ-

en teknik som blir en produkt har gått i uppfyllelse

sta målet, men tanken att utveckla en produkt som även kan användas för läkemedelsutveckling och diagnostik fanns med från början. När Simon Fredriksson disputerade var tekniken, som numera kallas för Proximity Ligation Assay (PLA), så pass utvecklad att den gick att tillämpa. Företaget Olink startades tillsammans av flera forskare för att kommersialisera upptäckten.

Men innan han själv skulle bli verksam inom företaget åkte han till Stanford i USA för att utveckla metoden. Han möttes av en blandning av excellent forskning och entreprenörsanda. – Det är ett väldigt speciellt ställe. Bara den bästa forskningen och de mest briljanta individerna duger, men får man en plats får man också tid och resurser att göra någonting utöver det vanliga. Efter fyra års intensivt labbarbete, så intensivt att han fick ont i en sena i ”pipetthanden”, var det dags för Simon att återvända hem som forskningschef för Olink. Genom olika styrelseuppdrag och samarbetet med dåvarande vd Björn Ekström växte han in i rollen som vd, vilket han är sedan hösten 2011. – Det hade inte gått att hoppa dit jag är idag direkt från akademin. Som forskningschef upptäckte jag en ny sida av mig, företagaren och ledaren.# SiMon FredriKSSon Ålder: 39 år. Utbildning: Magisterexamen i kemi 1999, doktorsexamen molekylär medicin 2002, postdok i Stanford. jobb: Olink AB, forskningschef 2007–2011, vd sedan hösten 2011. om min idé inte hade funkat: Jag hade nog uppfunnit någonting annat. Av fem idéer är det ungefär en som är bra, det handlar inte om en blixt från klar himmel som slår ner.

Kemist och vd Simon Fredriksson har förverkligat sin dröm att skapa en produkt från en forskningsidé.

32

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

intresse: Halvfilosofiska vetenskapliga frågeställningar, som evolutionsteorin.


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

”Följer ingen utstakad karriärväg” Att disputera var inget dietist Anette Järvi hade planerat. Inte heller att jobba som head of medical affairs för Nestlé Health Science i Schweiz. – Jag har tagit chansen när det har dykt upp något spännande.

E

fter utbildningen som dietist jobbade Anette Järvi först ett år som barndietist i Umeå, sedan med övervikt/fetma och diabetes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I samband med ett forskningsprojekt hos professor Bengt Vessby kom förfrågan om hon ville satsa på en forskarutbildning. Hon hade ju redan kommit halvvägs, menade professorn. – Jag var överraskad, funderade lite och blev sedan inskriven som doktorand. Forskarutbildningen fick ske vid sidan av jobbet som dietist. Det var en intensiv och lärorik period och den ständiga närvaron i kliniken hade tydliga fördelar. – Jag var alltid i kontakt med verkligheten och kunde se hur man tillämpade den kliniska forskningen. Innan hon funderat över en fortsatt forskarkarriär fick Anette frågan om att jobba som vetenskaplig rådgivare inom området barnnutrition för Nestlé Nutrition i Norden. Det passade hennes drivkraft att göra det bästa för späd- och småbarn perfekt. – En god start i livet lägger grunden till ett sunt liv. Att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet är något jag brinner för, förklarar Anette. För ett och ett halvt år sedan flyttade Anette Järvi till Lausanne i Schweiz för att

Mitt arbete som dietist ledde till ett intresse att fördjupa mig ytterligare och bli expert

arbeta som global medical affairs manager vid nya Nestlé Health Science, med inriktning på barn med specifika näringsbehov som till exempel komjölksproteinallergi och Crohn’s sjukdom. Nyligen blev hon befordrad till global head of medical affairs. – Det är ett erkännande helt klart men också en spännande utmaning. Jag ser fram emot att utveckla min roll och funktion ytterligare. Anette Järvi menar att det är en fördel att kombinera klinisk forskning med praktik. Utan hennes erfarenheter från dietistyrket och forskarutbildningen i bagaget hade hon inte haft den befattning hon har idag.

– Mitt arbete som dietist ledde till ett intresse att fördjupa mig ytterligare och bli expert men det finns många som gör tvärtom och börjar med en forskarutbildning och hoppas att det leder till ett jobb. Man kan göra saker i olika ordning och man behöver inte följa någon utstakad karriärväg. #

anette järvi Ålder: 47 år. Utbildning: Dietist, Umeå universitet 1989, disputation 2001, Uppsala universitet. Karriär: 1989-2001 dietist vid universitetssjukhuset Umeå och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 2001– 2010: vetenskaplig rådgivare, Nestlé Nutrition i Norden. Sedan 2010: Global medical affairs manager för pediatric medical care, Nestlé Health Science i Schweiz och nu global head of medical affairs.

anette järvi blev nyligen befordrad till global head of medical affairs på nestlé i Lausanne.

Fritid: Uteliv. Jag upptäcker fortfarande min nya stad Lausanne. Omgivningarna är fantastiska, jag gillar att vandra i Alperna och har så smått börjat med skidåkning igen. En kväll i veckan ägnas åt ”integrering” i form av franskalektioner.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

33


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

”jag har rört mig i gränslandet” har lärt ” Jag mig nya språk Karin Westermark började sin vetenskapliga karriär med fysik men drog sig mot kemi. Allra bäst blir det när även frågor om kroppen och hur den fungerar finns med i bilden.

R

edan under forskarutbildningen blev det en blandning av olika discipliner. Karin Westermark jobbade med utveckling av solceller och tittade på hur olika färgämnen kan användas. – Solcellen byggde på kemiska processer så kemin stod för helhetsbilden och fysiken gav möjligheter att förstå hur viktiga delar i solcellen fungerar. Efter disputationen hade Karin Westermark planer på att forska utomlands. Men hon kände att tillvaron i den akademiska världen är rätt ensam och tävlingsinriktad. – Jag ville hellre jobba i en grupp, där alla strävar mot samma mål. Så upplevde jag det sedan också på Gammadata Scienta. Fem år senare hade Karin provat på de flesta jobb inom företaget. Sedan blev det Strålsäkerhetsmyndigheten, ett vikariat på Uppsala universitet och det nuvarande jobbet som gruppchef för medicinsk vetenskap och information på företaget Q-med. – Jag har haft förmånen att jobba med många människor med olika kompetenser. Jag har lärt mig nya språk och har nog alltid haft rollen som översättare mellan olika ämnen och målgrupper. Som exempel nämner hon att Strålsäkerhetsmyndighetens information om UVstrålning till allmänheten måste vara helt korrekt. Där behövs en översättning från lä-

34

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

och har nog alltid haft rollen som översättare mellan olika ämnen och målgrupper

karnas och forskarnas språk till någonting som alla kan förstå och kan till sig. Ett annat exempel är hennes arbete med skolbarn under vikariatet vid Uppsala Universitet. – För att förklara vad ljus och magne-

tism är för barn får man verkligen tänka till. Hur fungerar det här egentligen? Hon är glad över sitt nya jobb på Q-med. – Jag har nytta av mina olika erfarenheter och får jobba med medicinteknik. Även om det var fysik jag började med känns det allra mest spännande att arbeta med frågor som rör kroppen och hur den fungerar. #

Karin WeSterMarK Ålder: 40 år. Utbildning: Magisterexamen i fysik 1996, disputation i fysik 2001, Uppsala Universitet jobb: 2001–2006: först produktionschef, sedan marknadsföringschef Gammadata/VG Scienta. 2007 – 2010: utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 2011: Projektledare Uppsala universitet, TekNat samverkan. Sedan 2012: gruppchef för medicinsk vetenskap och information, Q-med. Fritiden: Gillar att rida, är utbildad hästmassör.

Fysiker Karin Westermark gillar att jobba i gränslandet mellan teknik och medicin.

råd till nydisputerade naturvetare: Ha mer självförtroende! Forskarutbildningen blir en del av en själv, man lär sig att lösa problem, att hitta information och att inte ge upp i första taget. Även detaljkunskaperna kan man ha nytta av inom andra områden på ett oväntat sätt.


”i dag löser jag praktiska problem” Matematiker Mathias Lindholm trivdes inte med den osäkra tillvaron inom akademin och hade svårt att hitta sin roll som forskare. Istället satsade han på att bli aktuarie på ett försäkringsbolag.

F

orskarvärlden är speciell, det finns få fasta tjänster och man måste hela tiden söka pengar för den egna forskningen, säger Mathias Lindholm. Han trivdes bra som doktorand och hade inte tänkt så mycket på karriären efter disputationen. Att göra en postdok utomlands var inte aktuellt eftersom hans fru är jurist och endast kan utöva yrket i Sverige. – Jag såg inget värde i att åka iväg bara för flyttandets skull.

hade tappat glädjen ” Jag i det jag höll på med Istället blev det en fortsatt anställning på Stockholms universitet och en postdok i Uppsala. Pendlandet blev en belastning, dessutom hade Mathias Lindholm svårt att hitta rätt i sin roll som disputerad forskare. – Jag var allmänt ganska förvirrad och började inse att jag hade tappat glädjen i det jag höll på med. Några vänner rekommenderade honom att söka sig till försäkringsbolaget AFA Försäkring där han fick en tjänst som aktuarie. Där jobbar han fortfarande, men numera med kapitalförvaltningsfrågor och då främst med hur företagets tillgångar ska placeras i förhållande till försäkringsåtaganden.

– Nu jobbar jag med matematiska lösningar på praktiska problem som kommer från verkligheten. Det är ett litet mer pragmatiskt förhållningssätt. Mathias Lindholm är fortfarande knuten till Stockholms universitet men hinner inte med så mycket som han skulle vilja. Det är synd, menar han, eftersom han gillar att undervisa, men även för att alla skulle vinna på ett utbyte av idéer. – Vi skulle kunna säkerställa värdet av det vi arbetar med på försäkringsbolaget och forskarna skulle få en insyn av den praktiska tillämpningen av deras arbete. Det blir ett slags kvalitetssäkring för båda sidor. #

M at h i a S L i n d h o L M Ålder: 31 år. Utbildning: Magisterexamen i matematisk statistik 2004, doktorsexamen i matematisk statistik 2008 (båda Stockholms universitet). jobb: Finansmatematiker vid AFA Försäkring. Fritid: Är gärna ute i naturen, uppskattar kontrasten till kontoret.

Mathias Lindholm menar att både akademin och näringslivet skulle vinna på ett större utbyte av idéer.

övrigt: Har tillsammans med doktorandkollegan Patrik Andersson skrivit den populärvetenskapliga boken Kasinoteorin där sannolikhetslära förklaras med hjälp av olika spel.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

35


Rör svenska forskare på sig för lite? Att svensk forskning tappar mark menar många kan bero på forskarnas låga rörlighet mellan akademi och näringsliv. Forskarna själva tycker att det är viktigt för kvaliteten att röra sig mellan de olika världarna, men få gör det, visar en färsk undersökning från Naturvetarna. AV

B

åde för individen och samhället är det viktigt att investeringar i forskning lönar sig. En forskarutbildning kan komma till nytta direkt i forskningen eller indirekt i en annan roll på arbetsmarknaden. Naturvetarna har borrat i frågan om var de forskarutbildade arbetar och hur de ser på värdet av mobilitet. Resultatet visar att akademin fortfarande är den enskilt största arbetsplatsen bland svenska forskare inom naturvetenskap. 39 procent arbetar inom akademin, 21 procent på ett större företag och 13 procent på en myndighet. Det innebär att så många som sex av tio, 61 procent, valt en karriär utanför akademin.

S O F I E A N D E R S S O N , U T R E D A R E P Å N AT U R V E TA R N A

Var har du din huvudsakliga arbetsplats?

Universitet/Högskola Myndighet/politisk administration Forskningsinstitut Större företag (100 anställda eller fler) Mindre företag (färre än 100 anställda) Intresseorganisation Kombinerar anställning Annat

5 751 D I S P U T E R A D E F I C K F R ÅG A N

Under april-maj genomförde Naturvetarna en enkätundersökning bland förbundets forskarutbildade medlemmar. Syftet var att få en bild av var forskarna arbetar, hur ofta de byter arbetsplats och hur de ser på betydelsen av rörlighet och samverkan. Enkäten skickades till samtliga 5 751 disputerade medlemmar i Naturvetarna. Drygt 46 procent svarade.

36

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

FigUr 1 Men betyder det att vi får dålig utdelning av de resurser som satsas på svenska forskare? Ett annat sätt att mäta om investeringen lönar sig är att titta på hur många av de forskarutbildade som använder sin kompetens i jobbet. Undersökningen visar att nästan tre av fyra, 74 procent, arbetar med forskning på ett eller annat sätt. Samtidigt svarar hela 22 procent nej på frågan om forskningsrelaterade moment ingår i deras tjänst. Det ska inte tolkas som att de inte har användning av sin utbildning. Tvärtom visar enkätsvaren att de flesta anser sig ha nytta av forskarutbildningen. Bara 6 procent svarar att den har liten eller obefintlig betydelse för deras nuvarande tjänst.


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

FigUr 2

Vilken betydelse har din forskning för din nuvarande tjänst?

vi kan med andra ord dra slutsatsen att Sverige får ganska god utdelning av investeringen i forskarutbildningen. I de flesta fall kommer forskarkompetensen samhället till del, även om det inte nödvändigtvis sker inom forskningens traditionella, akademiska ramar.

Liten eller obefintlig Varken stor eller liten Stor eller mycket stor

Borde svenska forskare röra på sig mer? När Bo Rothstein och Mats Alvesson skrev om den intellektuella inaveln inom svensk forskning på DN Debatt i höstas rörde de upp en storm av protester. De hävdade att ”svenska universitet anställer de forskare som de själva har utbildat. Det är vanligt att svenska forskare tillbringar hela sitt yrkesliv på samma institution, det gäller särskilt de äldre

och tyngre universiteten, som står för huvuddelen av den inflytelserika kunskapsproduktionen.” Många menade att Alvesson och Rothstein ägnade sig åt en pseudofråga och att man hellre borde prata om forskningens hårda finansiella villkor än om hur många som blir kvar på sitt lärosäte. Alvesson och Rothsteins poäng var emellertid att den bristande rörligheten bland svenska forskare – det de kallar inavel – får negativa effekter för forskningens kvalitet. Frågan är om den bilden delas av andra forskare? När Naturvetarna ställde frågan om hur viktig rörligheten är för forskningens kvalitet svarar en majoritet att den är viktig eller mycket viktig. Endast 5 procent uppger att de tycker att rörligheten är oviktig.

Hur viktigt tycker du att det är med rörlighet mellan akademi och andra verksamheter? Mycket eller ganska viktigt Varken viktigt / oviktigt Inte särskilt eller inte alls viktigt Vet ej

FigUr 3 att de flesta svarar att svenska forskare borde byta arbetsplats oftare än vad de gör idag indikerar att Rothstein och Alvesson inte är ensamma i sin övertygelse om sambandet mellan rörlighet och forskningskvalitet. En högst relevant fråga är därför hur stora möjlig-

heterna är för svenska forskare att röra på sig och mer specifikt hur forskarna själva ser på den möjligheten? Här är resultatet nedslående. Endast 11 procent anser att det finns goda eller mycket goda förutsättningarna för forskare att röra sig mellan olika delar av samhället. Fler än hälften, 52 procent, anser att förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga.

Hur stora möjligheter tycker du att det finns för forskare att röra sig mellan olika delar av samhället? Goda eller mycket goda möjligheter Varken goda / dåliga möjligheter Dåliga eller mycket dåliga möjligheter

FigUr 4 om mobiliteten är så viktig för forskningens kvalitet som hävdas i den politiska debatten så ger undersökningen en dyster bild av utvecklingen. Svenska forskare borde röra på sig mer, men ver-

kar inte kunna göra det. Men svaret på frågan om varför rörligheten är så låg tycks vara mer komplicerad än så. Om detta och mycket annat handlar rapporten om rörlighet och samverkan som Naturvetarna presenterar under hösten. N R6 2012

N A T U R V E TA R E

37


E F T E R D O K T O R S H AT T E N

Vidga dina vyer som doktorand Har du planer på att doktorera? Lär dig spelreglerna och tänk igenom hur din examen ska användas. – Som doktorand är du i en guldsits med fyra år på dig att bli anställningsbar, säger Johan Runesson, karriärrådgivare på Naturvetarna. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K AV

A

NYFI KE N H ET SOM D R IVKRAFT

tt forskaren sitter instängd på sin kammare är en myt. Rollen rymmer så mycket mer och ger dig en bred kompetens. – Som doktorand blir du bra på att kommunicera, både skriftligt och muntligt. Pedagogik är en viktig del, särskilt om undervisning ingår. Du lär dig också mycket annat, som att leda projekt, säger Johan Runesson, karriärrådgivare på Naturvetarna. Han är själv nybakad doktor i neurokemi och kan ge goda råd till doktorander. – Fastna inte på labbet. Ut och vidga dina vyer, delta på seminarier och åk på konferenser. De är perfekta för att knyta kontakter och bygga nätverk. GÖR E N KAR R IÄR PLAN

Johan Runesson ger rådet att på ett tidigt stadium fundera på tiden efter doktorsexamen. – Men stressa inte fram något, även om det är bra att tänka på vad forskarstudierna ska leda till. Kom ihåg att den ska ge dig möjligheter och göra dig anställningsbar. Är det idé att göra en karriärplan? – Ja, sätt dig ner och skriv ner en plan för tiden fram till nästa jobb. Det har du stor nytta av. Passa på när det är lite luft i programmet. Som doktorand är du i en guldsits och har fyra år på dig att göra dig anställningsbar. Han ger rådet att fundera på personliga drivkrafter, attityder och värderingar, och utifrån det identifiera drömjobbet.

38

N A T U R V E TA R E

Så man ska inte halka in på ett bananskal? – Det behöver inte vara fel, men fundera på varför du vill göra det du gör. Tacka inte ja till ett erbjudande bara för att du känner dig smickrad. Däremot ska du suga åt dig av att du är efterfrågad.

N R6 2012

Vi kommer in på frågan om vilka egenskaper man ska ha för att lyckas som forskare. I grunden handlar det förstås om glädje i det man gör. – Det är ett speciellt format, ett fyraårsprojekt eller fem år om undervisning ingår. Ofta är forskartjänsten kombinerad med undervisning 20 procent, vilket gör att det tar fem år. I botten bör det finnas en nyfikenhet och vilja att söka och lösa problem. Att undervisa och möta studenter, tycker han ingen ska tacka nej till.

T I P S F R Å N C OAC H E N johan runesson är karriärrådgivare på naturvetarna med fokus på forskarstuderande.

– Vad behöver du göra för att möta de krav som ditt framtida drömjobb kommer att ställa? Samma princip gäller för den som vill gå vidare inom akademin och göra en postdok. Fråga dig själv varför och vad den ska leda till. – Tänker du dig en akademisk karriär är en postdok steget efter disputationen. Viktigast är att ha klart för sig varför man vill göra en postdok. Om anledningen är att man vill åka till Australien och utvecklas som person är det okej, bara det är ett medvetet val.

1. hitta ett ämne som du brinner för. 2. Fråga dig själv vad du vill, vad du kan och vart du är på väg. 3. Samarbeta med andra och knyt kontakter både inom akademin och i näringslivet. 4. Lär dig kommunicera din kompetens. 5. gör en karriärplan, som sträcker sig fram till nästa jobb. 6. Lär dig spelreglerna om hur forskningssystemet är uppbyggt. 7. var öppen för att forskningen kan ge oväntade resultat.


– Det ger personlig utveckling och är stimulerande, men innebär också ett stort ansvar att utbilda framtidens naturvetare och forskare. TÄ N K U TA N F Ö R B OX E N

Johan Runesson finner en tjusning i att sätta upp hypoteser och testa dem. Om de faller får man inte ge upp, utan definiera nya hypoteser som kan testas i nya experiment. – Var öppen för att forskningen kan visa oväntade resultat. Öppenhet är ett nyckelord, där det gäller att ha koll på sin omvärld, ta emot råd av både unga och mer erfarna forskare. ”Tänk utanför boxen utan att uppfinna hjulet”, är hans devis. Som doktorand måste man som regel publicera sin forskning i någon vetenskaplig tidskrift. Numera finns några av dessa endast i elektroniskt format på internet. Det viktiga är att artikeln har blivit granskad av experter inom akademin. – Kraven på antalet publiceringar varierar mellan universiteten, men brukar ligga mellan tre och fyra. Själv hade jag sju publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter vid min disputation. S A M H Ä L L E T S S PJ U T S P E T S

Alla pratar om värdet av att växla mellan akademi och näringsliv. Men det är lättare sagt än gjort, bland annat beroende på olika meritvärdering. Jag vill tona ner skillnaderna mellan de två världarna. Jag tror båda behöver ändra sin syn på meritvärdering. Universitetet bör värdera annat än vetenskapliga publiceringar. På samma sätt bör näringslivet sätta värde på akademisk forskning. Många avskräcks av de osäkra anställningsvillkoren som doktorand. Johan Runesson tips är att lära sig spelreglerna i den djungel av anställningsvillkor som finns. – Villkoren varierar mellan universiteten. Naturvetarna vill skapa större trygghet genom anställning i stället för utbildningsbidrag och stipendier. Vi vill också ha tydliga karriärvägar med möjlighet att göra en akademisk karriär.

Han påminner om att lönerna är förhandlingsbara. – Här finns en chans att förhandla upp lönen utöver den lönestege som finns, baserad på prestation eller tid. Att universiteten inte har bättre villkor för forskare förvånar Johan Runessson. – Universiteten borde vara samhällets spjutspets. Det är där framtidens värden skapas som lägger grunden för vårt välstånd. #

S E T I L L AT T B L I A N S TÄ L L D ! anställning ger dig trygghet som doktorand. Utbildningsbidrag eller stipendier är betydligt sämre alternativ. Så här fungerar de olika finansieringsformerna.

1. Doktorandanställning Räknas som en tillfällig anställning och ger tillgång till det sociala skyddsnätet vid bland annat sjukdom och om du får barn. Lönen, som är pensionsgrundande, följer en stege som oftast börjar runt 20 000 kronor och slutar omkring 30 000 kronor. Undervisning på 20 procent av tiden ingår som regel.

2. Utbildningsbidrag Billigt för högskolan men klart sämre för doktoranden som hamnar utanför försäkringssystemet och står utan skydd vid sjukdom, föräldraskap, arbetsskada och annat. Bidraget är inte heller pensionsgrundande. Notera att lärosätet måste anställa doktoranden när två år återstår av utbildningen.

tio procent högre lön Lönar det sig att doktorera? vi frågar Bo Seving, chef för arbetsliv och juridik på naturvetarna. – Ja, de som har disputerat tjänar i genomsnitt 10 procent mer än de som bara har en grundutbildning, enligt en analys av data från Naturvetarnas löneenkät 2009. Glädjande att arbetsgivarna tar till vara och har nytta av den högre kompetens som en doktorsutbildning innebär. Lönar det sig för alla? – Det skiljer sig åt mellan sektorerna. Inom den privata och statliga sektorn ligger utbildningspremien på ungefär samma nivå som på hela arbetsmarknaden. I kommunerna lönar det sig inte alls att doktorera, medan landstinget värderar sina disputerade. Kvinnliga naturvetare med en doktorsexamen i landstinget tjänar nästan 24 procent mer än dem som inte är disputerade. om man nöjer sig med en licentiatexamen? – Där är inte bilden lika tydlig. De som tar ut en licentiatexamen har 2,3 procent högre medellön än de som började jobba direkt efter grundutbildningen.

3. Stipendier Lika illa som utbildningsbidrag utan tillgång till det sociala skyddsnätet, vilket gör att man måste ordna alla försäkringar på egen hand. Doktoranden måste garanteras en inkomst på minst 15 500 kronor i månaden.

Bo Seving intygar att det lönar sig att doktorera.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

39


Superstark räka inspirerar till nya material Kardborrband, hajskinnsdräkt och det japanska snabbtåget är uppfinningar som inspirerats av naturen. Den senaste nykomlingen i forskningsfältet biomimetik är ett lätt och stark material som kommer från en liten räka. TEXT

I

ett akvarium ligger en mussla. Den lilla, vackra räkan med namnet peacock mantis shrimp närmar sig, tar ett grepp om musslan och slår några gånger med en hammare som sitter på dess huvud. Det verkar lika simpelt som att knäppa med fingrarna. Musslans skal spräcks och räkan simmar iväg med den, troligen för att äta upp innehållet. Men slagen som peacock mantis shrimp delar ut är allt annat än en fingerknäppning. Räkan skulle kunna slå sönder akvariets glasruta och därför får den leva i speciella vattentankar i forskaren David Kisailus laboratorium i Kalifornien. Dessutom bedrar dess vackra yttre, räkan är aggressiv och varje djur måste hållas i en enskild tank för att den försvarar sitt territorium. David Kisailus har länge varit

40

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

N ATA L I E V O N D E R L E H R

intresserad av att utveckla ett material som är både starkt och lätt och hade tidigare studerat hur räkan går till attack. – Vi ville kartlägga egenskaperna av den lilla hammaren i detalj och lära oss mer om dess struktur, säger han. AR KITE KTU R M E D STYR KA

Redan när David Kisailus och hans kollegor studerade hammaren med hjälp av ett elektronmikroskop kunde de se tre tydliga regioner. – Det var nästan chockerande hur uppenbart det var. Vi kunde till och med se att det fanns tre regioner när vi använde ett vanligt mikroskop med mycket sämre förstoring, berättar David Kisailus. Detaljstudier visade att den första regionen, som finns vid hammarens yta, har en hög halt av mineraler och är mycket lik

mänsklig ben. Det här materialet slår sönder räkans byte. Regionen under består av vridna lager av kitin, ett slags sockermolekyl som är släkt med cellulosa. Det fungerar som en stötdämpare. Mellan lagren av kitin hittade forskarna dessutom ett tunt lager av mineral som bidrar till ytterligare stabilitet. Ännu ett lager av kitin lindar in sidorna av hammaren. – Hammarens arkitektur gör den otrolig stark. De hårda slagen absorberas av lagret under och det yttre lagret fungerar ungefär som tejp på en boxares nävar, den förhindrar att hammaren expanderar. LÄTTA B I LAR OCH FLYG PLAN

Kartläggningen av det extremt lätta och starka materialet är bara första steget. Målet är att efterlikna det och att använda det, till exempel för att bygga lätta bilar och


F OTO : C A R LO S P U M A

VETENSKAP

Här är räkan som ger idéer på hur nya superhårda material kan tillverkas. Den är utrustad med en hammare, vars arkitektur gör den otroligt stark. De hårda slagen absorberas av det underlaget, medan det yttre lagret förhindrar att hammaren expanderar.

flygplan som drar mindre bränsle. – Detta material skulle passa speciellt bra för elbilar. Om själva bilen väger mindre skulle batteriet räcka mycket längre, säger David Kisailus. Ett annat tillämpningsområde är skyddande hjälmar, till exempel till amerikanska fotbollsspelare som ofta får hjärnskakningar. Forskargruppen har redan börjat tillverka en prototyp av materialet, en platta som är 25x25 cm stor och 1 cm tjock. Den kan stoppa en gevärskula i luften. – Och då har vi inte ens tillämpat alla

egenskaper som det naturliga materialet har, kommenterar David Kisailus. NATU R E N HAR ETT FÖR S PRÅNG

David Kisalius påpekar att naturen har haft hundratusentals eller miljontals år på sig att utveckla och anpassa materialet till de krav som ställs. Förutom en betydligt kortare tidsperiod har ingenjörer dessutom en tendens att utveckla perfekta material. – Det betyder att när materialet går sönder så gör den det på riktigt. Konsekvenserna är ofta katastrofala. Naturliga materi-

al har små fel och brister från början, därför påverkar små skador inte lika mycket. Han observerade till exempel att den stötdämpande regionen av räkans hammare ofta hade sprickor. Den vridna konstruktionen av materialet förhindrade spridning av sprickorna och hammaren fungerade ofta lika bra. NANOBYGGSTENAR OCH TVÄRVETENSKAP

För att kunna efterlikna naturliga material är det nödvändigt att använda sig av byggstenar i nanostorlek, annars blir struk-

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

41


VETENSKAP

» En av de stora utmaningarna är att lösa energi- och miljöfrågorna. « inom minst två eller tre discipliner för att kunna ta sig an större frågeställningar. FÖR ETT HÅLLBART SAM HÄLLE

Förutom fascinationen för naturen förenas forskarna inom biomimetik av visionen

att kunna skapa material som är naturliga och som kräver lite energi. De flesta byggstenar finns redan i överflöd i naturen och de flesta processer kan utföras i rumstemperatur. Likaså kan produkten sedan slängas eller förstöras utan att det påverkar miljön. – En av de stora utmaningarna för dagens samhälle är att lösa energi- och miljöfrågorna. Nya material som produceras med naturliga råvaror under naturliga förhållanden är en del av lösningen. Vi fokuserar på att tillverka material som har en tillämpning i till exempel produktion och lagring av energi eller vattenrening. #

F OTO : C A R LO S P U M A

turen för stor. Dessutom behövs en bred vetenskaplig kunskap. – Jag själv är utbildad kemiingenjör, disputerade inom materialvetenskap och gjorde en postdok inom molekylärbiologi. Alla dessa kunskaper har jag användning av i min forskning, berättar David Kisailus. Hans forskargrupp består av studenter, doktorander och postdoks ifrån olika discipliner just för att skapa en tvärvetenskaplig miljö. I framtiden, menar David Kisailus, måste forskare vara Kardborren fastnar. utbildade

Forskaren David Kisailus hämtar inspiration för nya material från naturen. Förutom räkan peacock mantis shrimp studerar han många andra djur som lever i havet. Ett exempel är en havssnigel med magnetiska tänder som består av ett mycket hård mineral. Snigeln kan tugga sönder sten, en möjlig tillämpning vore att förbättra borrar för byggen av tunnlar.

46 42

N A T U R V E TA R E

NR6 1 2012


B I O M I M E T I K PÅ FRAM MARSCH Ett växande forskningsfält som undersöker hur naturen är uppbyggd och försöker efterlikna det i olika applikationer. Några exempel: • Kardborrband inspirerades av tistlar som fastnade i kläderna • Hajskinnsdräkten liknar hajens hud och har minimalt motstånd i vatten • Det japanska snabbtåget Shinkansen 500 har fått sin spetsiga form från kungsfiskaren näbb

Andra material med inspiration av naturen:

Minns simmarnas hajskinnsdräkt som sänkte simtiderna så mycket att dräkten förbjöds.

• Algbatteriet laddas på tio sekunder (testas nu för tillämpning i elbilar av Motorola) • Spindeltrådar kan användas som underlag för odling av celler och vävnad

• Eiffeltornet konstruerades enligt strukturen inne i ett mänskligt höftben • Geckotejp efterliknar geckons fötter

Någonting hårt, någonting mjukt och någonting klibbigt Lennart Bergström, materialforskare vid Stockholms universitet, menar

att den grundläggande designen på hammaren liknar principen som vi redan känner till. – Det är ungefär som en cykelhjälm med ett hårt skal som skyddar på utsidan och ett mjukt material som fördelar slagenergin över en större yta, säger han. Men detaljerna är ändå överraskande, som till exempel vridningen av det inre lagret. – Den stora utmaningen är att utveckla effektiva processer att bygga upp material med liknande egenskaper, helst från förnyelsebara råvaror, menar Lennart Bergström.

Forskningen inom biomimetik är till stor del fokuserad på att utveckla en

verktygslåda för att kunna bygga de nya materialen. S TA R K S T R U K T U R : Enligt Lennart Bergström behövs tre olika typer av byggstenar för att åstadkomma en struktur som är stark och lätt: • Någonting som är hårt för skyddande egenskaper • Någonting som är fibröst eller mjukt för att absorbera slagenergin • Någonting gummi- eller limliknande som håller ihop strukturen

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

43


VETENSKAP

VETE N S KAP I KORTH ET E SS HAR U PPTÄCKT OMVÄN DA MAG N ETE R

EN NY VÄRLD ÖPPNAR SIG I PROTEINER

Glöm att nord dras till syd och rött till vitt i magneter. Nu har forskare för första gången upptäckt att det är precis tvärtom, i alla fall på atomnivå.

Nyfiken på hur proteiner ser ut på atomnivå? Nu är det möjligt genom att använda röntgenlaser för att undersöka proteiners strukturer i mikrokristaller. Det visar en ny studie av ett internationellt forskarteam med deltagare från Göteborgs och Uppsalas universitet, publicerad i Science.

Fenomenet har upptäckts av ett forskningsteam lett av Dimitri Argyriou, forskningsdirektör på ESS, och har publicerats i Nature Materials. Upptäckten kan bidra till morgondagens it-lösningar för dataminne och sensorer, som används i allt från telefoner till bilar. Forskarna har använt neutroner för att få koll på terbiumferritets magnetiska egenskaper ner på atomnivå. De upptäckte att atomerna formerar sig i ett nät av mikroskopiska domäner. – Vi ser många implikationer, säger Maxim Mostovoy. Vi tror att den växelverkan vi ser mellan järn- och terbiumatomer kan användas till att ge oss mer flexibla multiferroiska material, som kan tillgodose våra ökande krav på snabb och smart teknik.

Styrkan i en del av varje röntgenpuls motsvarar intensiteten av allt solljus som träffar jorden, fokuserat på en kvadratmillimeter. – Vi har använt tekniken för att bestämma positionen för enskilda atomer och aminosyror i ett protein, det välkända proteinet Lysozym, säger Richard Neutze, professor i biokemi vid Göteborgs universitet. Tekniken kan användas för att till exempel analysera membranproteiner. Tanken är att kunna hitta nya läkemedel, bota sjukdomar och studera fotosyntesen. LEL

Upptäckten ger en försmak av vad ESS, det kommande internationella forskningscentret som byggs utanför Lund, kan ge. LEL

G

I D L

Ä M N

! U N

A

Sveriges första heltäckande konferens om geologi. 16–17 oktober, 2012 i Uppsala

www.geoarena.se 48 44

N A T U R V E TA R E

NR6 1 2012


F R ÅGA E N N AT U R V E TA R E H U R M ÄT S Å L D E R N PÅ U R B E R G E T ? Fråga: Kol 14-metoden är väl knappast tillämpbar när bergarter ska åldersbestämmas. Hur gör man för att veta hur gammalt vårt urberg är? MVH, LARS

Svar: För åldersbestämning av bergarter används naturligt förekommande radioaktiva ämnen med lång halveringstid. Några av de isotoper som används är 40K, 87Rb, 147Sm, 235U och 238U. Halveringstiderna för dessa varierar från några hundra miljoner år till över hundra miljarder år. Främst är det U/Pb-analyser av mineralet zirkon som används. Zirkon finns i de flesta bergarter. Det är ett mycket motståndskraftigt mineral som klarar vittring och erosion, men även förhöjda tryck och temperaturer, utan att brytas ned. Zirkon kan till och med överleva i en magma och på så sätt bevara spår av ursprungsmaterialet. Det finns två uranisotoper, 238U och 235U, som sönderfaller till 206Pb respektive 207Pb. Åldern på en bergart räknas fram genom att mängderna av dessa isotoper bestäms. Analysen görs med hjälp av masspektrometer, vilken mäter mängden joner med en viss massa. En masspektrometer kan dock inte skilja en isotop från en molekyl med samma masstal. För att kunna mäta de ytterst små mängderna av uran och bly måste därför oönskade ämnen filtreras bort. Förr löste man detta genom att provet löstes upp, och bly och uran separerades ut med kemiska metoder. Numera finns det masspektrometrar, som tack vare de ytterst små skillnaderna i vikt mellan grundämnen och molekyler, klarar av att detektera just de isotoper man är intresserad av. Detta möjliggör direkta analyser av zirkonkristaller, eller delar av kristaller med hjälp av en laser eller jonstråle som förgasar och joniserar materialet innan det förs in i masspektrometern. JOAKIM MANSFELD, BERGGRUNDSGEOLOG PÅ STOCKHOLMS UNIVER-

VA R F Ö R Ä R G O L F B O L L A R G R O P I G A?

det gäller det senare kan man minska detta genom att göra kroppen strömlinjeformad, vilket av naturliga skäl inte går att göra med en golfboll. Vad groparna gör är att gränsskiktet närmast ytan när det blir turbulent följer med längs bollens yta betydligt längre innan luften ”släpper” från ytan och i praktiken blir bollen mer strömlinjeformad. Om en boll slås med underskruv kommer rotationen att avlänka luften nedåt vilket innebär att luften påverkas av en nedåtriktad kraft. En lika stor kraft påverkar bollen uppåt enligt Newtons lag om reaktionskraften, enligt samma princip som ger en flygplansvinge lyftkraft. Groparna på ytan gör att rotationseffekten blir starkare än för en slät boll, och därför blir också lyftkraften större. Sammantaget gör detta att en boll med gropar som slås av en duktig golfspelare kan flyga uppemot dubbelt så långt som en slät boll.

Fråga: Varför har golfbollar ett stort antal gropar på ytan istället för att vara släta? Oftast polerar man ju en yta för att få den så slät som möjligt för att få litet strömningsmotstånd, som för segelbåtsskrov eller segelflygplansvingar. GUNILLA

Svar: Groparna på en golfboll hjälper faktiskt till att både minska luftmotståndet och öka lyftkraften genom att åstadkomma omslag från laminär till turbulent strömning i det så kalllade gränsskiktet allra närmast bollen. For att förstå detta behöver man veta att luftmotståndet består av två delar, dels så kallat friktionsmotstånd, dels formmotstånd. Friktionsmotståndet beror dels på luftens viskositet, dels på hur hastigheten varierar närmast ytan. För släta ytor kan strömningen vara laminär och detta ger lägre motstånd än om strömningen är turbulent som ofta är fallet när ytan är skrovlig. När

HENRIK ALFREDSSON, PROFESSOR I STRÖMNINGSFYSIK VID KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Konferens:

Neuromuskulära   sjukdomar & epilepsi 23–24 oktober i Stockholm i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund & Sällsynta Diagnoser

SITET

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

45


i nsPi ratÖr e n si d 46–47 Man Uale n si d 48–49 le darskaP

si d 50-52

PÅ nYtt JOb b

si d 53

ar b etsMar knad Platsan nOnse r FrÅga eXPe rte n

si d 54 si d 56–58 si d 59

Som att lägga pussel Allt fler inom veterinärvården tar steget över till Naturvetarna. På smådjurskliniken i Hudiksvall möter vi biomedicinska analytikern Eva Faxéus Ohlsson. Hon både tar prover och analyserar blodet på gråhunden Ticka, som är hängig lAR S-E R i k li lJ E bÄCk och mår dåligt. TEXT o FoTo

D

en norska älghunden Ticka har dålig aptit och är allmänt orkeslös. Så husse bestämmer sig för att besöka smådjurskliniken i Hudiksvall för att få koll. En misstänkt tumör på ett juver ska undersökas närmare. Med varsamma händer placeras Ticka på ett höj– och sänkbart undersökningsbord. Leg. djursjukskötare klipper bort hår och rengör området runt juvret där nålsticket ska göras.

m i SSTÄN kT TU mÖR

Det är biomedicinska analytikern Eva Faxéus Ohlsson som utför nålbiopsin. Ticka kvider lite men behåller sitt lugn när en blodblandad vätska tränger ut från juvret. – Det gäller att sticka i olika riktningar för att få celler från den misstänkta tumören. Ibland kan provet vara helt torrt, men här får vi ett som fungerar, säger Eva. Sedan går det snabbt. Hon tar in provet på labb och färgar det för att i mikroskopet kunna urskilja bakterier och om cellerna är deformerade. Diagnosen ställer hon direkt utifrån den stora mängden stafylokocker, som formerar sig i klungor. Mängden vita blodkroppar är också kraftigt förhöjd.

46

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

– Ticka har en juverinflammation, mastit, som behandlas med antibiotika. Är det även en tumör? – Den kan vara dold eftersom infektionen är så kraftig. Vi behandlar infektionen först och beslutar efter det vad som ska åtgärdas. m i N d R E ANTi b ioTi kA

Alla smådjurskliniker har inte anställda biomedicinska analytiker med risk för att analyserna inte alltid blir rätt. Vid behov skickas dock proven till labb för analys. Smådjurskliniken i Hudiksvall utför den typen av analyser på uppdrag.

» Många är ensam-

ma som BMA på arbetsplatsen och behöver någon att bolla idéer och utbyta kunskap med. « – Det handlar om säkerhet för djuren, att de får rätt behandling. Analyserna är också viktiga för att minska användningen av antibiotika, som man jobbar hårt med här. – Vi tar reda på vad som orsakar infektionen och chansar inte. Genom ett skrapprov på huden kan vi se om det är svamp eller bakterier som ligger bakom en hudinfektion. Är det svamp eller virus så biter som bekant inte antibiotika på infektionen. Eva Faxéus Ohlsson liknar sitt

eva faxéus ohlsson, tv, får hjälp av djursjukskötare när nålbiopsin ska utföras på hunden ticka.


karriär

jobb med detektivens, där det gäller att hitta orsaken till sjukdom. – Hade jag inte blivit BMA skulle jag ha jobbat som kriminaltekniker, säger hon med glimten i ögat. kÄN N E R iG E N d iAG NoS E R

Genom åren har hon lärt sig känna igen diagnoser efter att ha träffat djuren och sett resultaten från analyserna. När djuret, mest katter och hundar, kommer in i dålig kondition gör hon en screening utifrån ett blodprov. På en lång lista får hon värden för blodsocker, lever, njurstatus och annat som behövs för att lägga pusslet. Hon visar mig en ny analysmetod inom djursjukvården som kallas crp-akutfasprotein som ger ett snabbt svar vid infektioner och inflammationer. – Jag gillar bredden och lär mig nya saker varje dag i samtal med veterinärer och djursjukskötare. b mA-NÄTVE R k

När Eva Faxéus Ohlsson började här 1988 fanns ingen BMA anställd. I dag är de två. – Jag tog själv kontakt och frågade om de inte behövde en BMA. Inte långt därefter skulle ett labb startas. Jag hade förmånen att ha fria händer att bygga upp det med kemiska analyser och hematologi. Att hon lämnade sjukhusmiljön har hon inte ångrat en sekund. Här kan hon kombinera jobbet med sitt intresse för djur. Hon vill samla alla BMA inom veterinärvården och startade ett nätverk för fyra år sedan.

Va n l i g a s J U k d O M a r » hudsjukdomar. » Parasiter som ger klåda på huden. andra parasiter angriper mage och tarm.

– Många är ensamma som BMA på arbetsplatsen och behöver någon att bolla idéer med. Vi träffas en gång varje år. Senast var vi på Strömsholm och lyssnade bland annat på en föreläsning om akutfasprotein. Här har vi chans att vara nördiga inom vårt specialområde. #

» Öronskabb på katt, kvalster som lever på sekret från kattens hörselgång.

» rävskabb på hund. » dåligt tandkött är den vanligaste sjukdomen bland vuxna katter och hundar.

» Övervikt och diabetes. » bakterieinfektioner, oftast orsakade av stafylokocker.

» tumörer som kan vara elakartade. » kroniska mag- och tarmsjukdomar. » njurproblem.

F Ö r e bYg g M e d g O d h ä ls a » rätt sammansatt foder anpassat för hund eller katt. ej husmanskost.

» Motion. » god tandhygien med tandborstning. » Vaccinationer. » Ögonlysning och höftledsröntgen för att tidigt upptäcka ärftliga sjukdomar (gäller främst avelsdjur).

e V A fA X É U S o h l S S o n Aktuell: leg. biomedicinsk analytiker på den privatägda smådjurskliniken i hudiksvall. Varje år tar man emot runt niotusen besök i hudiksvall och söderhamn. familj: Man och tre utflugna barn. favoritdjur: hund (Flat coated retriever). Blir glad av: Våra barnbarn. gör mig upprörd: sparivern som drabbar våra gamla. Kopplar av med: trädgården och golf. fackförbund: naturvetarna jobbar för mitt yrke. Jag får hjälp inför lönesamtal och annat som har med mina arbetsvillkor att göra.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

47


karriär

mAN UAlE N

Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet Nya arbetsuppgifter och ”måsten” dimper ner på ditt skrivbord och känslan av att ha kontroll på vad som ska göras härnäst känns obefintlig. Det är dags att ta kontroll över vardagsstressen – men hur? Effektivitetsgurun David Allens metod lär dig hur du får svart bälte CH R i SToFFE R PETTE R SSoN i vardagseffektivitet. J o H A N N A R Ö S T H TEXT

U

pplever du att du är stressad och att tiden inte räcker till? Mejlkorgen är proppfull och nya arbetsuppgifter tillkommer. Många skyller på tidsbrist, men enligt David Allen, välkänd föredragshållare och författare till boken Få det gjort – Svart bälte i vardagseffektivitet, handlar det snarare om att hitta rutiner för att arbeta effektivt. bRiST PÅ GRÄNSER oCH mÅl

Känslan av att inte hinna med beror ofta på bristen på gränser i jobbet. Vi arbetar med många projekt parallellt och tar på oss mer än vad vi egentligen klarar av. Våra organisationer liksom arbetsuppgifter och mål förändras gång på gång. Och samtidigt ska du höja ribban och fundera på de övergripande målen. Resultatet blir att många måsten och idéer blir ogjorda, liksom en molande känsla i magen av att inte räcka till. Klargör vad man vill åstadkomma med ett projekt och vilka åtgärder som krävs för att nå dit. Genom att definiera och organisera vad som ska göras kan du gå från att ha lös bråte av måsten som cirkulerar i ditt huvud, till att verkligen få saker gjorda.

48

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

i l l U S T R AT i o N

» För att få saker gjorda krävs att man klargör vad man vill åstadkomma med ett projekt och vilka åtgärder som krävs för att nå dit. « S NAb b kU R S i E FFE kTiViTET

De flesta av oss arbetar utifrån fem stadier: vi samlar in information, bearbetar vad vi ska göra med den, organiserar, går igenom alternativen och gör det vi utsatt att göra. Men många missar några steg i kedjan. Kanske är du duktig på att samla in information men fastställer inte vad du ska göra med den? Genom att skapa rutiner och medvetet arbeta utifrån alla fem stadier kan du äntligen få saker gjorda!

SAm lA i N oCH b EAR b ETA

Börja med att samla in information om det projekt du ska genomföra i olika fysiska eller digitala behållare. Genom att samla alla ”jag ska” i fysisk form gör du dig av med det som upptar dina tankar och slipper hålla alla lösa trådar i ditt huvud. Försök minimera antalet behållare och framför allt – töm behållarna regelbundet. När det är dags att tömma dem ska du ställa dig några frågor: Vad är det för något? Behöver det någon åtgärd? Om det tar mindre än två minuter ska åtgärden

B li VAr dAg S e f f e KtiV!

1. 2. 3. 4. 5.

Samla Bearbeta organisera gå igenom gör!


d Hur gör

u

s a ke r f ö r at t f å

g jo rd a ?

e l i n h U lt M A n , lÄn S St Yr e lS e n Söde r MAn lAn d

– Jag försöker ha flera olika arbetsuppgifter igång parallellt och hålla flera bollar rullande samtidigt. när en fastnar, till exempel när jag inte får tag på en person eller måste invänta ett svar på mejlen, går jag vidare på nästa uppgift. På så sätt får jag flera uppgifter gjorda på kort tid. Jag brukar även skriva ner varje arbetsuppgift i många små steg. dels för att se de olika stegen men också för att känna att jag faktiskt kommer framåt i och med att jag stryker på listan. det gäller att se nästa steg och inte stanna upp!

johAn B e rg StröM, P r oj e K tC h e f PÅ S V e A S K o g

– Min vardag består av många möten, mejl och telefonsamtal. dagarna blir splittrade och det gäller att utnyttja luckorna. Jag jobbar utifrån allens metod och jag strukturerar min vardag via mejl, arbetsuppgifter, kalender och anteckningsprogram. allt inkommande som går att lösa inom två minuter görs direkt, även telefonsamtal och möten i korridoren. kommer det att ta längre tid att lösa registrerar jag uppgiften för att göra den vid ett bättre tillfälle. Varje fredag går jag igenom mina ”projekt” i anteckningsprogrammet, uppgifter och bokningar vilket ger en ren start nästa vecka.

göras på en gång, annars ska den delegeras eller skjutas upp till ett senare tillfälle.

då du uppdaterar dina listor, städar och sorterar. GÖR!

oRGANiSERA oCH GÅ iGENom

Skapa ett system för att organisera allt som hamnar på ditt skrivbord! Släng sådant som inte kräver någon åtgärd. Skapa en lista för pågående projekt och skapa mappar för bakgrundsinformation till respektive projekt. Till projekt räknas egentligen allt som kräver mer än en åtgärd. De åtgärder som tar mer än två minuter läggs på listan för ”nästa åtgärd”. Allt som ska göras vid en viss tidpunkt läggs in i kalendern. Glöm inte att slänga det som du inte har någon nytta av! Gå sedan igenom listorna så ofta som du behöver. Viktigast är att du skaffar dig en fast rutin

Nästa steg är att ta beslut om vad som ska göras, och göra det. Om du gått igenom alla steg i arbetsprocessen kan du lita på att din intuition säger dig vad du ska göra härnäst. Behöver du ändå hjälp med att ta itu med det som ska göras kan du väga alternativen utifrån tre utgångspunkter. Vad som ska göras för stunden avgörs av tid, sammanhang, energinivå och prioritetsordning. Vad som ska göras härnäst avgörs också av arbetsuppgifternas nivå. Genom att börja ”nedifrån” med enklare vardagliga åtgärder, finns mer tid över till att tänka på ”högre” långsiktiga visioner. #

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

49


lE dAR S kAP

Att leda på gränsen Idealet krockar ofta med verkligheten i chefens vardag. Forskaren Mats Tyrstrup vill uppvärdera det improviserande ledarskapet som handlar om att få saker att fungera i praktiken och att släcka bränder. Om det pratade lAR S-E R i k li lJ E bÄCk han på Naturvetarnas Leadership Friday. TEXT

H

ur ser din vardag ut som chef? De flesta pendlar mellan en idealbild och den praktiska vardagen. – Mellan 80 och 90 procent av tiden sitter chefer på möten, lägger scheman, administrerar och svarar på mejl. Att improvisera och lösa problem som dyker upp tillhör också vardagen. Det innebär att bara 10 till 20 procent av arbetstiden går till att planera på lite längre sikt, förnya strategier, odla nätverk, omvärldsbevaka och reflektera. Sådant som vi förknippar med att utveckla verksamheten. Om det har Mats Tyrstrup skrivit i boken På gränsen till fiasko – Om ledarskapets vardag och det improviserande ledarskapet. Han är doktor i företagsekonomi och verksam vid Center for Advanced Studies in Leadership vid Handelshögskolan i Stockholm. HÄXdokToR

Han beskriver bilden av chefen som en häxdoktor som förväntas veta saker om framtiden. Arvet från industrisamhället avspeglar sig också i att det är chefen som ska ta initiativ. – Alla förväntar sig det och många chefer ger de signalerna. Så chefer kan egent-

50

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

ligen inte klaga på medarbetarna är lite avvaktande med egna initiativ. Som chef lever man med ständig osäkerhet av varierande grad. När allt lunkar på är det frid och fröjd och verksamheten levererar. Men saker pågår hela tiden i vår omvärld. Muren faller, Kinas ekonomiska språng får världen att häpna och samtidigt kommer ny teknik som vi måste förhålla oss till. Dessa och andra förändringar i vår omvärld gör att färdplanen måste ändras under resans gång. – Vi har en tendens att uppfatta avvikelser från det planerade som störande inslag i tillvaron. För att styra om arbetet behövs det kraft, vilket kan upplevas som jobbigt. Känslan är att allt går över styr, med följd att man får göra en brandkårsutryckning för att rädda situationen. Men förvånansvärt ofta går det bra när vi improviserar i våra organisationer. – Boken skulle lika gärna kunna ha titeln På gränsen till succé. En oväntad händelse kan lika gärna vara av godo som den är negativ. FÅNGA Ti llFÄllET

Mats Tyrstrup menar att ett improviserande ledarskap inte bara be-

handlar om att ” Det påverka männis-

kors sätt att tänka och skapa ett mindset som vägleder.

hövs när något ska räddas. Det kan även handla om att fånga ett tillfälle i flykten. – Kom ihåg att man redan i dag improviserar i arbetslivet. Många, både chefer och medarbetare, är bra på att jobba på det sättet. Därmed inte sagt att vi bara ska improvisera, men det är en viktig dimension i ledarskapet som ofta bygger på erfarenhet. Han förklarar att improvisation är den genväg man tar när tiden är knapp och det råder osäkerhet. Kan man lära sig det improviserande ledarskapet? – Man lär sig det spontant med tiden. Om den färdigheten bakas in i vårt övriga ledarideal skulle det få positiva följder. Ofta ber folk om ursäkt för det sättet att hantera situationer i stället för att inse värdet av att behärska och utveckla det arbetssättet.


karriär

en till fiasko TJ US iGA PlAN E R

Normen säger att ledarskap bygger på att man är förutseende och jobbar föregripande med tjusiga planer och strategier. – Ett improviserande ledarskap utövas snarare efter hand och många gånger rent av i efterhand. Det utövas direkt i relationer mellan människor och förutsätter närvaro och deltagande i verksamheten. Det är i kriser ledaren sätts på prov. Då

sållas agnarna från vetet. Minns efterspelen från tsunamin i Thailand och oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Då rullade många ledares huvuden. – I ett sådant läge hjälper det inte med planer och strategier. Här ställs saken på sin spets när det improviserande ledarskapet prövas. Och då spelar både erfarenhet och talang in. VÄlkom m E N Ti ll E N bÄTTR E…

Mats tyrstrup menar att det mesta av ledarskapet utövas improviserat.

Den andra delen av ledarskapet som handlar om att bygga för framtiden och svetsa samman gänget har han också synpunkter på. – När visioner ska tydliggöras med mentala bilder blir det ofta lite platt, som att ”vi ska bli nummer tre i Europa inom fem år”. Vem går igång på det? Eller: ”Vi ska bli det mest attraktiva företaget i branschen.” Vem skulle vilja bli något annat? En av hans favoriter är Vasakronans devis: ”Välkommen till en bättre värd.” – Det är en stark bild som illustrerar meningsfullheten i det man håller på med och om de värden man skapar. Det handlar om att påverka människors sätt att tänka – skapa ett mindset som vägleder. #

PÅ g Å n g » Klart ledarskap – för en lärande och effektiv arbetsplats när: 6 september kl 8-10 var: Plunge, Varvsgatan 8, södermalm. kaffe och smörgås serveras. anmälan: info@plunge.se » finns den perfekta styrelsen? när: 13 september, kl 15.00 anmälan: www.naturvetarna.se » Konflikter – Chefens dilemma Med thomas jordan när: 13 september, start kl 15.00 Anmälan: www.naturvetarna.se » lust att leda Med bland andra gunnar Wetterberg och Åsa Coey. läs mer på sid 65. tid och plats: 18-19 oktober på grand hotell i saltsjöbaden utanför stockholm. Anmälan: www.anmalan.co.cc

s Å t YC kt e d e s O M Va r dä r

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

51


Va d t YC kt e d e ltag a r n a?

Vad fick du ut av seminariet? Camilla Zetterberg,

enhetschef på tillsynsavdelningen, Kemikalieinspektionen. – Mycket inspirerande. intressant höra att detta är ett generellt chefsproblem där man slits mellan hur man vill jobba som chef och hur det blir i verkligheten.

Stina Englund,

Projektledare och controller på SVA. Mikrobiolog i botten. – det var jättebra och nyttigt. bra att få insikter om hur ledarskapet är uppbyggt. Vi har delat ledarskap, där jag jobbar långsiktigt med visioner och planer, medan andra ansvarar för det dagliga chefskapet. kommunikationen däremellan är en utmaning.

CHEFSFRÅGAN

Hur lösa konflikten på jobbet? jag är första linjens chef på ett litet bolag och ansvarar för ett arbetslag med fem medarbetare. i gruppen har en allvarlig konflikt utvecklats mellan två personer, vilket infekterar hela arbetsplatsen. Medarbetarna är kompetenta och viktiga för verksamheten och jag känner alltmer obehag inför situationen. har du några bra tips hur jag kan lösa konfliken?

Många konflikter som får blomma ut på en arbetsplats handlar tyvärr ofta om att chefer inte tar ledningen på arbetsplatsen. genom att inte agera lämnar du fritt spelrum, för beteenden som egentligen inte är okej på en arbetsplats. så att lösa konflikten kommer även att vara viktigt för din auktoritet som ledare. konflikter bör lösas så snabbt som möjligt, eftersom de ten-

52

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

derar att eskalera, med personliga kränkningar som följd, vilka i slutändan kan vara omöjliga att reda ut. Första steget är att försöka analysera konflikten? konfliktforskaren thomas Jordan säger så här: ”en konflikt är en interaktion mellan minst två parter, där minst en part har önskemål som är för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina möjligheter att få sina möjligheter tillgodosedda blockerade av motparten.” när de inblandade är klara över hur var och en ser på konflikten, så hittar man ofta vägar att lösa problemen. ett tips är att använda metoden lärande samtal, för att du och de inblandade skall förstå vad konflikten handlar om. du kan göra det själv, eller be någon annan att leda samtalet eller sitta med. Så här går det till: 1. den ena redogör för hur han/hon ser på situation, utan att bli avbruten. 2. Person nummer två repeterar precis vad som sagts, utan egna värderingar. därefter får person nummer två ge sin version.

3. Person nummer ett repeterar vad som sagts utan egna värderingar. detta är en bra början. därefter ska båda medarbetarna inför nästa samtal få i uppdrag att fundera igenom, var för sig eller gemensamt, hur konflikten kan lösas. det kan nu också vara så att du själv ser en lösning på problemet. det är inte så ovanligt, om det är en konflikt som har organisatoriska förtecken. Vill du lära dig mer om konflikter – kan du som chef gratis delta i ett heldagsseminarium med thomas Jordan, den 25 september. Vill du läsa mer om lärande samtal, kan du köpa boken Klart Ledarskap,, ekerlids förlag.

Elisabet Engdahl Linder oMBUdSMAn för Chefer PÅ nAtUrVetArnA


karriär PÅ n Y t t j o B B

”Jag är imponerad av Naturvetarnas cv-coachning” Linda Maripuu tog steget in på en ny karriärväg. Från forskare inom mikrobiologi till att bli utredare på Folkhälsoinstitutet. För att spetsa sin ansökan tog hon hjälp av Naturvetarnas cv-coachning. Vad lockade med tjänsten? – För mig är det viktigt att ha ett utvecklande jobb med en vetenskaplig förankring. På Folkhälsoinstitutet bedrivs ingen grundforskning, men som utredare får jag sammanställa och tolka forskningsresultat och ta fram underlag om folkhälsofrågor. Varför fick du jobbet? – Jag tror min forskarbakgrund var viktig i kombination med mitt generella intresse för folkhälsofrågor. Jag är molekylärbiolog från början och har forskat på grupp a-strepto-

kocker vid Umeå universitet, men nu ligger fokus på tobaksfrågor. Vad gör du? – Jag kommer främst att jobba med tobaksfrågor och ha koll på den senaste forskningen om tobakens hälsoeffekter. till hösten ska jag titta på snusets hälsorisker. det ska utmynna i en rapport som sedan spridas via hemsidan till bland andra länsstyrelser och landsting. Är forskarbakgrund en styrka i ditt jobb? – Min känsla är att en forskarutbildning är attraktiv när man ska söka andra typer av jobb. den ger en bra grund oavsett vad man vill jobba med, till exempel erfarenhet av att driva projekt. sedan tror jag att det är bra att kombinera sin forskarbakgrund med ett eget intresse. hur hjälpte naturvetarna? – naturvetarnas karriärrådgivare hjälpte mig med cv-coachning. Jag är imponerad av deras

förmåga att lyfta de erfarenheter jag fått och få mig att sätta ord på mina kvalifikationer. Förr redogjorde jag bara för det jag gjort. resultatet blev en bra beskrivning baserat på vem jag är och inga tomlinda Maripuu. ma ord. På hemsidan finns det också ett bra verktyg med frågor att besvara som hjälpte mig med att skriva mitt cv. tips till andra för att hitta sitt drömjobb? – att våga fråga sig själv: ”vad vill jag?”. lyft blicken ovanför din egen utbildning. Jag kommer själv från en mindre stad och när jag vidgade perspektivet hittade jag fler intressanta jobb än vad jag initialt trodde fanns. att delta i olika nätverk är också ett bra tips. jr

F l E R PÅ N Y T T J o b b Marcin Bielawski tidigare jobb: biomedicinsk anaSusanne Zakrisson lytiker på klinisk kemi och Cytolonytt jobb: sales nytt jobb: enhetsspecialist, analytical giska laboratoriet på sahlgrenska. chef kosmetika och för sigma-aldrich hygienprodukter, emilie Bosson ab. läkemedelsverket. nuvarande arbete: tidigare jobb: tidigare jobb: råvaruansvarig i doktorand/forskare på stockastraZeneca, sweden Operations region syd på sveholms universitet. kvalitetsorganisationen. via ab. Utbildning: Phlic analytisk kemi. Utbildning: Phd organisk kemi. tidigare arbete: kvalitets & Miljöansvarig på schweMikael Sodéus Maria hammar Cytodiagnostiker på den splitt ab. nytt jobb: Vd för Utbildning: Miljövetenskap på Malnäl - norra älvskan energi swemö högskola. borgs länsjukhus, den ab. trollhättan tidigare jobb: avUtbildning: biome- Margareta nord-Karlsson delningschef för nytt jobb: Foderchef på lantgas & Process i Pöyry swedPower. dicinsk analytiker och en magismännen reppe, lidköping. ansvaterexamen (60hp) i diagnostisk Utbildning: agronom med tekrig för utveckling och försäljning cytologi. nikinriktning.

B

SÅ NYTT JOB HAR DU O CK

av restprodukter. tidigare jobb: rådgivare grisproduktion hushållningssällskapet skara. Utbildning: lantmästare och marknadsekonom. eva hedström nytt jobb: naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i gävleborgs län. tidigare arbete: Fältkontrollant och handläggare av eU:s jordbruksstöd på länsstyrelsen i gävleborgs län. Utbildning: Magisterexamen i biologi från slU.

eller är på gång att byta? skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

53


karriär

Bygg din karriär Va d V i l l a r b e ts g i Va r n a h a? Vi bad några arbetsgivare berätta hur de tänker när de ska anställa ny personal, särskilt unga med en färsk utbildning i bagaget. En av Naturvetarnas egna experter ger bästa tipsen. E R i k A l i N d b o m TEXT

”Bjud på dig själv” An n-Sof i B rAn dt, p e r s o nalhan dl ä g g a r e på l i v s m e d e l s v e r k e t

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb? – Läs på om företaget innan intervjun. Du blir mer intressant om du visar att du är aktiv och har frågor kring jobbet och företaget, liksom framtida karriär. Våga vara personlig. Bjud gärna på dig själv och berätta om din familj, syskon och annat om du får frågan. Om du har en brokig bakgrund, kanske har testat olika utbildningar eller fått barn när du var mycket ung, skäms inte för det utan berätta om dina olika erfarenheter! 2. Vilka fällor kan man gå i? – Vissa slarvar med första intrycket. Om du blir kallad till intervju, bli glad när de ringer. Vid intervjun är det viktigt att hälsa ordentligt med fast handslag och att ta ögonkontakt. Var även hel och ren! Som naturvetare kanske man har varit på labb och haft arbetskläder (vit rock) och tror att kläder inte har så stor betydelse, vilket det har! Kolla upp vilken klädkod som gäller. 3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen? – Det är viktigt att bli färdig och ha en av-

54

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

slutad examen och att söka de arbeten som är i paritet med sin utbildning. Jag personligen gör inte så stor skillnad mellan kandidat eller master men är man i ett skarpt läge mellan två personer – en med kandidat och en med master – ja, då kanske det väger över att mastern är mer kompetent.

”Ta personlig kontakt” MArti n B rAntB e rg e r , g r u p p c h e f på g e o s i g m a s B e r g av de ln i ng

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb? – Var aktiv i ditt arbetssökande! Kontakta inte bara de företag som har jobbannonser ute. Visa intresse genom att ringa runt och ställa frågor. De som är driftiga och exempelvis haffar en på arbetsmarknadsdagar ger ett positivt intryck. Det ger en annan känsla än endast en skriven ansökan. 2. Vilka fällor kan man gå i? Det kanske inte är det vanligaste men ett misstag som vissa gör är att de slarvar med sin ansökan. Undvik exempelvis talspråk

och dubbelkolla din ansökan efter konstiga uttryck och stavfel. Om man inte uttrycker sig bra så ger man inte ett bra intryck! 3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen? – De personliga egenskaperna är viktigare än typ av examen. Vid vissa tillfällen söker man efter spjutkompetens och då kan det vara bättre med en högre examen, men vanligtvis tycker jag inte att de där extra poängen spelar så stor roll.

”Lär dig kommunicera din kompetens.” Sof iA SjöholM, k a r r i ä r r å d g i va r e på n at u r v e ta r n a

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb? – Bevaka arbetsmarknaden och inventera din kompetens redan under studietiden. Fundera också på vad du vill arbeta med och hur du kan optimera din anställningsbarhet. Gå på arbetsmarknadsdagar och knyt kontakta med potentiella arbetsgivare.


a n Vä n d stU d i eti d e n s Mart! korta din väg till första jobbet. börja omvärldsbevaka redan under studietiden. Här får du fem snabba tips på hur du gör.

1. läs platsannonser i branschtidningar som

naturvetare, på arbetsförmedlingen hemsida, registrera dig för mejlutskick från bemanningsföretag med mer. Missa inte naturvetarnas webb med lediga jobb.

2. Undersök olika arbetsgivare. kolla på deras

hemsidor och tala med dem över telefon och på mässsor. du kan även googla hur det går för ett företag – om de går med vinst vill de kanske nyanställa?

3. Utnyttja dina kontakter. kanske har du kursa-

re som praktiserat, gjort sitt examensarbete eller rentav arbetat där du vill jobba? Vad har de för tips?

Fråga om möjligheten att få göra ditt examensarbete där samt vilken bakgrund de har som jobbar på företaget. På så vis får du en hint om vad för slags kompetens som krävs för att arbeta just där. Det kan även vara lättare att få jobb senare om man har fått in en fot på företaget. 2. Vilka fällor kan man gå i? – Att man inte tror på sig själv och den kompetens man har skaffat sig genom studier och arbetslivserfarenhet. Även om dina tidigare sommarjobb kanske har lite relation till din utbildning visar det att du har drivkrafter. Det är viktigt att kunna kommunicera vad man har för kompetens och hur detta kan bli en tillgång för arbetsgivaren. 3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen? – Det beror lite på vad man vill göra efter sin utbildning. Innan du bestämmer dig för att ta en master är det viktigt att fundera på hur den gör dig mer anställningsbar. Ser du en röd tråd i din framtidsplan eller vidareutbildar du dig mest för att dra ut på tiden? I sådana fall borde du tänka över ditt val. Även här kan du ju

fråga din drömarbetsgivare vad som krävs för att jobba hos just dem. Sedan handlar det inte bara om vilken examen man har utan även vem man är som person. Vad har du för attityd och värderingar?

» de flesta får sitt

första jobb genom kontakter. tänk på att knyta kontakter när du pluggar, både med kursare, forskare och lärare. även med personer som kan bli din framtida arbetsgivare. «

4. Använd sociala medier, som linkedin, Facebooks branchout, twitter med mer. allt fler arbetsgivare använder sig av detta.

5. Använd naturvetarna! På vår hemsida och i

vår tidning har vi platsannonser som är riktade specifikt mot våra medlemmar. som medlem kan man även alltid vända sig till oss och fråga om arbetsgivare, lönestatistik och liknande. Vii du veta mer? Kontakta naturvetarnas Studentservice, erika lindbom och ninwa jokilaakso. erika.lindbom@naturvetarna.se ninwa.jokilaakso@naturvetarna.se

ww w.n atu rve tar na .se /s tud

en t

e r i k a l i n d B o m , s t u d e n to m B u d s m a n på n at u r v e ta r n a

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

55


Förbundet söker en

Chef till miljöskyddsavdelningen Sista ansökningsdag 14 september 2012. För mer information www.smohf.se Länsstyrelsen Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgötar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Vill du utvecklas och bli vår

Specialist inom vattenteknik? Sista ansökningsdag 20 september Läs mer på: lansstyrelsen.se/ostergotland

Herax Food Solutions AB är ett konsultföretag som specialiserat sig kring frågor om märkning av livsmedelsprodukter och kosttillskott i de Nordiska länderna. I tjänsteutbudet ingår också hjälp vid implementering av kvalitets- och livsmedelssäkerhetssystem. Uppdragsgivarna finns både i Europa och i USA med det gemensamma att de säljer sina produkter på den nordiska marknaden. Herax Food Solutions sysselsätter idag tre personer och är nu i behov av ytterligare av förstärkning tack vare nya kundkontrakt.

Vi söker en

driftig senior medarbetare till företaget. Du bör vara självgående, målorienterad, ansvarstagande och ha känsla för service. Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att granska produkter mot gällande märkningsregler i Norden. I detta ligger bland annat utredningar, näringsvärdesberäkningar, myndighetskontakter i Norden etc. Eftersom företaget är litet så får man självklart vara beredd på arbetsuppgifter som ligger utanför sitt ”specialområde”. Du bör ha en naturvetenskaplig utbildning inom livsmedel eller likvärdigt med minst tre års yrkeserfarenhet. Som person är du positiv, utåtriktad, har lätt för samarbeten och tar egna initiativ. Vi erbjuder ett omväxlande arbete i en stimulerande arbetsmiljö med fortlöpande utbildning. Tjänsten är en provanställning med tillträde snarast. Placeringen är i Solna (Solna Business Park). Tjänsten kan innebära en del resor. Vänligen skicka din ansökan samt ditt CV till: joachim.malmberg@heraxfood.se senast den 14 september. För mer information kontakta Joachim Malmberg på ovannämnda e-postadress eller mobiltelefon 0708-10 11 37. Läs mer på www.heraxfood.se

Linnéuniversitetet söker

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna? Vi söker fyra naturvårdshandläggare. Vill du arbeta med både fjäll och skog? Är du intresserad av naturskydd och biologisk mångfald? Vill du jobba med strandskydd längs Dalarnas vatten eller övervaka vår miljö?

i fysikalisk kemi med inriktning galenisk farmaci och

Universitetslektor

i farmaceutisk vetenskap med inriktning farmakoterapi till Institutionen för naturvetenskap

Länsstyrelsen Dalarna söker nu fyra personer med högskoleutbildning inom naturvetenskap.

Läs mer om anställningarna på Lnu.se

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

www.facebook.com/lansstyrelsenidalarna

56

Universitetslektor

N A T U R V E TA R E

N R6 2012


Vi söker en medarbetare till tjänsten som

Driftschef

Vi söker dig som är lantmästare, agronom eller har motsvarande utbildningsnivå i kombination med erfarenhet av praktisk jordbruksdrift i ledande befattning. Vi vill ha din ansökan senast den 7 september 2012 Läs gärna mer om vår verksamhet och våra naturbruksgymnasier på www.hushallningssallskapet.se/h

Kungsbacka kommun söker

Kommunekolog till Miljö & Hälsoskydd

Halmstad är en populär turistort såväl som hemstad. Här bor 92 000 invånare som ständigt blir fler i en av landets mest expansiva regioner. Tillsammans med kommunens 7 700 medarbetare har du chansen att vara med och utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Vi har fler än 70 yrkesgrupper som gör skillnad. Vill du vara med?

Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att samordna och leda samhällsbyggandet i Halmstads kommun. Vi söker nu ytterligare en

Kommunekolog/Biolog (inriktning vatten) ref nr A286093

Vi söker dig som vill vara med att utveckla Halmstads kommun, en ekokommun som strävar efter långsiktig hållbar samhällsutveckling.

Kontaktpersoner: Kommunekolog: Ann-Charlotte Abrahamsson, tel. 035sbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås 132371, 076-8056738 Sveriges AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjärås ts te li Planchef: Cecilia Bergström, tel. 035- 137408, 072-5103669 a v k kommun

Gå in, läs mer och ansök på www.kungsbacka.se/jobb Sista ansökningsdag 2012-09-17

Läs mer på www. halmstad.se/ledigajobb Samhällsbyggnadskontoret

www.halmstad.se

Länsstyrelsen i Västra Götalands län söker

Två infrahandläggare och en naturvårdshandläggare Läs mer om tjänsterna på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Lediga jobb

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

57


www.areskoog.se

Biolog till NorrPlant, SCA Skog Tjänsten är placerad på världens största skogsplantskola, Bogrundet, 20 km norr om Sundsvall. Läs mer om tjänsten samt hur du ansöker på www.sca.com/vacancies. Välkommen att registrera din ansökan senast den 9 september 2012.

SCA SKOG förvaltar SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara. SCA är ett globalt hygien- och skogsföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i cirka 100 länder. SCA har många kända varumärken, av vilka TENA och Tork är globala.

Vi söker en

Nationell samordnare av stranderosion till Linköping, Göteborg eller Malmö

Läs mer om tjänsten på www.swedgeo.se

S cien e f i L Tema:

Nästa Nummer av Naturvetare kommer deN 4 oktober, aNNoNsstopp deN 18 september. Boka diN aNNoNs på annons@naturvetarna.se

fossil • jordbävningar • vulkanutbrott • gruvor • mineral • ädelstenar • skred • meteoriter • radon • dricksvatten • vetenskapshistoria • personligheter

Geovetenskapen är kunskapen om jorden från urtid till nutid. Vår tidskrift Geologiskt forum vänder sig till dig som vill veta mer om nyheter, aktuell forskning och utveckling inom hela geovetenskapens sfär. Det är oftast forskare och yrkesverksamma som själva skriver.

För 290 kr är du med i ett helt år! Läs mer på www.geologiskaforeningen.se om medlemsskap och våra tidskrifter.

58

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

ce


karriär

ArBetSMArKnAd

”Ta i så du skäms”

3 FrÅgOr till AnnA SoneSSon, OMbUdsMan PÅ natUrVetarna, sOM sVarar PÅ läsarFrÅgan i det här nUMret. 1. hur är det att jobba som ombudsman? – Jag gillar att stötta medlemmarna och få dem att inse sitt värde, liksom att deras rättigheter tas till vara. i mitt jobb ingår också att rekrytera medlemmar, vilket innebär att jag besöker arbetsplatser och hjälper till att starta akademikerföreningar. Just nu ligger fokus på smådjurskliniker, där jag efter inbjudan presenterar naturvetarna för djursjukskötarna, som är en ny yrkesgrupp i förbundet.

2. ditt bästa lönetips? – ta i så du skäms, brukar jag säga till tjejer som ofta är försiktiga i löneförhandlingen. de och alla andra naturvetare vill jag ge råg i ryg-

AnnA SoneSSon Yrke: Ombudsman på naturvetarna.

gen med goda argument och strategiska råd. använd gärna lönestatistiken, men då som ett riktvärde. kom ihåg att du är unik och kan ha kvalifikationer som ingen annan har. inventera din kompetens, de flesta kan betydligt mer än de tror.

Utbildning: geovetare, stockholms universitet. har läst spanska, arbetsmiljö och ulandskunskap.

3. Vad har du för bakgrund? – Jag är geovetare i botten. i stället för att jobba som det själv hjälper jag geovetare och andra naturvetare så att de får bra villkor för att kunna utföra sitt arbete. det är stimulerande att jobba med naturvetare eftersom de ofta är så engagerade i sitt arbete. Många brinner verkligen för sin uppgift. le l

familj: Man och dottern Maja 4 år. okänd förmåga: en hejare på att baka kanelbullar.

FRÅGA EXPE RTE N: natu rvetar nas eXpe rte r svarar på fråg or från m e dle m mar na

Vad ska stå i mitt anställningsavtal? jag har fått nytt jobb. Vad bör jag tänka på innan jag signerar mitt anställningsavtal? hälsningar Pontus

grattis till nya jobbet. börja med att ta reda på om det finns kollektivavtal. Finns det kan du känna dig ganska trygg, men du har ändå anledning att läsa igenom ditt personliga anställningsavtal noga. känn dig inte pressad att skriva på vid sittande bord. även om det ser bra ut, så är

det lätt att missa viktiga detaljer. be att få titta närmare på avtalet och återkomma. en god idé är att skicka avtalsförslaget till naturvetarna för professionell granskning. kolla särskilt vilken typ av anställning det handlar om. är det en tillsvidareanställning, som ibland kallas för fast anställning, är det ofta inga problem. Om det är en visstidsanställning ska du vara vaksam på om det är ett vikariat eller en allmän visstidsanställning. den får pågå i max två år och övergår sedan i en tillsvidareanställning. Provanställning är praxis på ett nytt jobb och får pågå i max sex månader. lönen ska förstås också anges i ditt anställningsavtal. tänk på att den är individuell och förhandlingsbar, där det gäller att

komma in på rätt nivå. en för låg lön kan vara svår att rätta till i efterhand. kom också överens om vilken dag i månaden lönen ska utbetalas. Missa inte antal semesterdagar och vilket semesterår som tillämpas. även placeringsort, liksom förmåner som gymkort ska anges. Om det inte finns kollektivavtal så är det ännu viktigare att få avtalsförslaget granskat. Många missar pensioner och försäkringar, som är värt många tusenlappar per månad. du hittar mallar för anställningsavtal på naturvetarnas webb. AN NA S oN E S S oN

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

59


S PA N A R I N V A R F Ö R H Å L L E R M A N PÅ?

Essäer att lära och roas av

S KÖR DE FE ST

Rekordstora pumpor på Öland Sista veckan i september är det skördefest på Öland. Ett eldorado för den som gillar mat och kultur. Förra året körde 60 000 bilar över bron för att delta i festligheterna. Vad lockar? Bönderna på öns utkanter öppnar sina lador och erbjuder närodlade grönsaker och en del förädlade varor, som korv från djur som har betat på världsarvet Alvaret, säger Stefan Ahlgren, vd för Ölands skördefest.

Biologen Fredrik Sjöberg är en flitig skribent i Svenska Dagbladet, bland annat som recensent. Hittills har han nobbat att skriva krönikor i den här tidningen. Tiden räckte inte till när han jobbade med den nya boken, Varför håller man på, som släpptes i våras. Man blir snabbt indragen i essäerna, som i språket växlar mellan enkelhet och det lite mer högtravande. Det blir aldrig tråkigt, som när han berättar om den tvåväxlade mopeden av märket Sachs och en förgasare som hette Bing. På köpet nådde han nya jaktmarker i sitt samlande av skalbaggar och fjärilar. Han ger samlaren och sig själv upprättelse, och suddar ut kufstämpeln. ”Den människa mår kort sagt bättre vars När Fredrik Sjöberg har fått vittring iver att leta efter något är så stark att han eller hon smiter på något intressant följer han ut med sin väska på savannen, om så bara i form av interspåret och hittar en historia att net, som är den största vildmarken av alla.” LEL berätta.

Kan man få bruna bönor?

D I N FA V O R I T

Tipsa om appar!

– Öland är det enda landskapet som odlar bruna bönor, som har utvecklats från att bara serveras med stekt fläsk. Chipsen av bruna bönor är både delikata och nyttiga.

ch på mobidet mesta. Med en tou Det finns appar för er för akalön el snabbt få koll på len kan du till exemp en app för ns fin en inn t efter fornm demiker. Är du på jak lång. det. Listan kan göras den, mejla tapp? Tipsa oss om ori fav n go nå du r Ha den finns för om a.se. Ange gärna redaktion@naturvetarn båda. LEL Android, Iphone eller

Kan man förvänta sig något spektakulärt? – SM i pumpaodling får man inte missa. Rekordet ligger på 532 kilo och det vinnande bidraget fick köras hit med kranbil. Stora mängder vatten och näring har gett växtkraften. Hur går jordbruket på Öland? – Här finns fler kor än människor och vi ser en tillväxt i lantbruket. Nu hoppas vi att fler förädlingsföretag startar. LEL

Någon som kan rubba 532 kilo pumpa?

60

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

S KAR PT LÄG E

Bli en slipad förhandlare De flesta förhandlar på instinkt och går på känsla. Men det finns mycket att lära. Den här boken, som är skriven av tre franska författare och ges ut av Liber, går till botten med en företeelse Tips inför löneför- som många ägnar sig handlingen. åt i stort som i smått varje dag. Skarpt läge blir det inte minst när man ska förhandla om sin lön. Det finns fallgropar, som att låsa fast sig i en position eller att vara tävlingsinriktad med

inställningen att besegra motparten. Lika ofta skiljer man inte på sak och person eller att man är inriktad på att göra eftergifter – om jag får det så får du något annat. Receptet för att slippa hamna i den fallgropen är att vara kreativ och försöka hitta nya lösningar där båda kan vinna. Utan att lura motparten tipsar boken om förhandlingsknep, som att öppna med extrema bud för att sedan kunna backa. Att använda sig av lockbeten och bluff innebär ofta hög risk, men kan ge fördelar. Goda förberedelser och tillgång till information är bästa försvaret när motparten använder sig av förhandlingsknep. LEL


GÄSTKRÖNIKAN

Magiskt möte med

naturvetare Många av dem som har lärt känna mig utifrån mitt författarskap utanför fysiken har undrat: ”Men hur kunde en så’n som du bli fysiker?!” Bakom frågan har det legat att de själva aldrig fått vittring på fysikens glädjefulla värld – tvärtom har de upplevt skolämnet som både obegripligt och tråkigt och av det dragit slutsatsen att fysiker, det kan man bli bara om man är en riktigt äkta kuf. Och om jag nu inte är det, hur kunde jag då bli fysiker? Jag har brukat variera mina svar – ett av dem har varit: ”jag blev fysiker av rent mentalhygieniska skäl.” Med det har jag velat markera hur oerhört skönt jag tycker det är att det finns ett område, fysikens, som jag kan fördjupa mig i utan missförstånd – förutsatt att jag gör det tillsammans med en annan fysiker. Vi kan ju förstå varandra precis, till skillnad från hur det är i alla dessa vanliga vardagssamtal där man bara alltför ofta pratar förbi varandra utifrån olika referensramar och olika innebörder i orden. Fysiken täcker visserligen bara en liten del av livet, men för mig är det stort nog att den delen faktiskt finns och att jag där kan hitta en alldeles speciell kombination av utmaning och vila i våra begreppsbildningar, teorier och metoder att tolka omvärlden. Nu i sommar kom den medvetenheten tillbaka när jag återsåg tre studiekamrater från mina tidiga universitetsfysikstudier. Alla fyra var vi omkring tjugo år när vi råkade sammanstråla under ett par år. Sedan gled vi isär: en blev biofysiker i Norge, en blev internationell nedrustningsförhandlare, en har drivit det ena spännande industriprojektet efter det andra och själv kom jag att stanna på Lunds universitet i hela 46 år utan att för den delen stå stilla (mina huvudinriktningar var först fysik

JAG B LEV F YS I K E R AV R E NT M E NTALHYG I E N I S KA S KÄL och sedan rehabiliteringsteknik). Vad var det då som eventuellt förenade oss nu, 50 (!) år senare? Ingen av oss menade sig egentligen ha varit predestinerad till att bli just fysiker (i själva verket hade vi allesammans haft ett antal alternativa planer). Och efter studierna har vi bevisligen utvecklats oss i nog så olika riktningar. Men trots det fick vi nu ett nästan magiskt intensivt men ändå avslappnat dygn tillammans. Det visade sig att vi fortfarande är nyfikna, både på livet och på världen, både på vetenskapen och på varandra, och att våra inre spanare och mönsterigenkännare kunde och ville vara i högform, bland annat eftersom vi hämningslöst kunde använda oss av de facktermer vi ville.

Men allra gladast blev jag för att det nu var så tydligt att vi tyckte om varandra. Är det kanske något som kommer med åren? I så fall kan jag bedyra er unga naturvetare att ni har mycket att se fram emot! Fysik är inte bara något som man kan ha en individuell relation till – det kan också ge en stark upplevelse av en äkta idégemenskap. BODIL JÖNSSON, PROFESSOR EMERITA, LUNDS UNIVERSITET, AKTUELL MED BOKEN TID FÖR DET MENINGSFULLA, PÅ BROMBERGS FÖRLAG. F O T O : E L I S A B E T H O H LS S O N W A L L I N

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

61


EFTER JOBBET

Löpning är ingen mara Långloppen slår nya rekord. Allt fler har mål med sin löpning, som ger en kick i vardagen med bättre hälsa och nya upplevelser. Läs också om vad som händer kemiskt när kroppens maskineri kickar igång. TEXT:

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

FOTO:

E LI SAB ET E NG DAH L LI N D E R

Löparskorna har sin själv-

klara plats i packningen. De hänger alltid med vart jag än reser i världen. Att springa är det perfekta sättet att bekanta sig med nya ställen. Helst med karta i hand. Den missade jag när jag kom jetlaggad till New Dehli. Efter en timmes löpning bland heliga kor, cykelrikshor och indier som gör sin morgontoalett på gatan var jag förlorad. Och hotellets namn hade ramlat ur minnet. Lite märkligt med tanke på att man ska bli smart av att springa. Efter några irrfärder bad jag en man på gatan att namnge några hotell i elvamiljonersstaden. Till slut klingade något bekant, Claridges var hotellet som sitter fastetsat än i dag.

62

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

och kultur, vilket gjorde upplevelsen angenäm. För den som kommer till Paris kan jag tipsa om parc de Luxembourg, en oas mitt i staden, som också passar bra att flanera i. I Köpenhamn är det den lite större parken vid zoo som jag smiter iväg till mellan föreläsningarna. Även Köln har en grön lunga mitt i staden, inte långt från de brutala såren som kolbrytningen orsakar i de trakterna. Människor flyttas mot sin vilja samtidigt som växthuseffekten späds på. HJÄR NAN MÅR B RA

Löpningen ger tid att reflektera över stort som smått. Den ger

distans så att bekymmer förvandlas till bagateller och små glädjeämnen kan bli till euforier. Färsk forskning visar att hjärnan mår bra av löpning. Upp till 45 minuter efter en runda är den kognitiva förmågan på topp. Paradoxalt nog hänger det ihop med att hjärnan har fått vila under springrundan när fokus ligger på den egna kroppen. Även den monotona takten, det som kallas flow, tycks spela in. Att springa ligger djupt rotat i människans historia, på jakt över savannen eller för att agera informatör. Det gjorde greken Filippides när han sprang från Marathon till Aten med

Den här tidningens chefredaktör, Lars-Erik Liljebäck, är en hängiven löpare. OAS M ITT I STAD E N

Något liknande hände i Hanoi, men då hade jag sällskap och var på jakt efter kilometrar

Lätt gympa till musik mjukar upp stela muskler och leder.


budskapet att de grekiska styrkorna hade segrat över perserna i slaget år 490 f.Kr. SLINGRANDE BARRSTIGAR

I dag arrangerar varje stad med självaktning sitt eget

maratonlopp. Mina favoriter är Berlin och New York. Men man måste inte nöta asfalt i 42 kilometer för att uppnå löpningens nirvana. Däremot är det bra att sätta upp mål för sin träning. En

mil är en lagom nivå för de flesta. Den typen av lopp vimlar det av i Sverige under sommarhalvåret. Men undvik att träna på asfalt. Betydligt mer skonsamt för hälsenor och knän

är slingrande barrstigar i skogen eller grusade parkvägar, som fångar upp de värsta stötarna. På köpet kommer man ut i naturen och får uppleva årstidernas växlingar. #

SÅ KOM M E R DU IGÅNG – O CH S P R I NG E R VI DAR E…

1.

Starta lugnt. Börja med några kilometer där du växlar mellan att gå och springa. Efterhand kan du springa några fler kilometer utan att stanna, tre gånger i veckan. I nästa steg höjer du farten och kanske prövar på intervaller och fartökningar i backe. Det ger snabb effekt och förbättrar löptekniken.

2.

Växla miljö. Variera underlaget mellan skogsstigar (gärna över stock och sten, det stärker fötter och vrister), parkvägar och lite asfalt.

3.

Sträck ut. Stretcha stela muskler under eller efter träning. Fram- och baksidan av låren, liksom höftböjaren (iliopsoas) och vader ska sträckas ut efter att de har dragits ihop under träningen. Det är ett sätt att förebygga skador.

4.

Kör styrka. Du kommer långt med

armhävningar, situps och ryggresningar för att få den stadga som överkroppen behöver. Gymmet kan du skippa, om du inte gillar att hänga där.

5.

Ta hand om skadorna. När skadan dyker upp är det vila som gäller. Sjukgymnasten ger goda råd hur du snabbast kommer tillbaka. Oftast är det en inflammation. Testa det genom att äta antiinflammatorisk medicin under några dagar. Om smärtan kvarstår kan det vara något allvarligare. Träna inte under den tiden även om det känns bra.

6.

Välj rätt skor. Skohandlarna vill att du ska köpa de dyraste. De kollar om du pronerar eller supinerar. Undersökningar visar att det inte spelar så stor roll. Välj hellre skor som är sköna och ger stadga. Man ska känna sig spänstig och lätt i de nya dojorna. Passa på och köp när det är utförsäljning.

7. Balan-

serad kost. Som löpare kan man unna sig livets goda inom den kulinariska sfären. Men du måste få i dig alla vitaminer och mineraler som kroppen behöver, liksom kolhydrater, fett och protein. En sund kost i en sund kropp. Växla mellan fet fisk och kött. Mycket frukt och grönsaker. Mandel, valnötter och mörk choklad är min nyttiga favoritblandning.

8.

Teknik. Uppkopplad till webben där man får koll på sträcka, hastighet, puls och energiförbrukning kan vara en kick för kalenderbitaren. Spring hellre på känsla.

9.

Pusta ut. Många försummar återhämtningen. Vila ordenligt mellan passen, är lika viktigt som träningen i sig.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

63


Vad händer kemiskt? Maratonlöparen och professorn i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola tar oss med från start till mål. Redan på startlinjen gör nervositeten att adrenalin frigörs och drar igång glukosproduktionen. I tidningen Kemivärlden beskriver Ulf Ellervik i detalj vad som händer när startskottet går. Hjärnan skickar en signal till musklerna i benen och frigör kalciumjoner som gör att myosin binds till aktin. Myosin är laddat med en ATP-molekyl och när den binder till aktin frigörs energin och den främre delen av myosinet vinklas, vilket fortplantar sig som en rörelse i muskelcellen.”

Så länge det finns energi i form av glukos upprepas proceduren. När glykogenet tar slut så börjar framför allt fett att brytas ner. Men det tar längre tid och yttrar sig i trötthet och tunga ben. Mjölksyra kan också spela oss ett spratt. Det bildas när syret tar slut, till exempel i en uppförsbacke, och gör benen tunga. Endorfinkicken är inte försumbar. Efter 45 minuters hårdträning utsöndrar kroppen endorfiner som motsvarar 10 milligram morfin – en normal smärtstillande dos. Vatten är förstås nödvändigt för att täcka vätskeförluster. Eftersom vi förlorar en del salter när vi svettas är sportdryck med salt och lite socker att föredra.

Startskottet har gått för Medieruset. Intresset för att delta i olika löptävlingar ökar, där det gäller att hitta sitt tempo.

64

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

LÖPN I NG E NS

+

OCH

+ Enkelt, ingen komplicerad utrustning eller sporthall. + Ger energi och håller dig friskare. + Du håller dig ung, syns bland annat på kromosomernas telomerer som behåller sin längd.

+ + + + – – –

Förebygger alzheimer. Skelettet stärks och förebygger osteoporos. Du behöver inte tänka på vikten. Man sover bättre och får snyggare kropp. Tar viss tid i anspråk. Kan ibland uppfattas som lite nördigt. En tröskel att sig över innan det går av sig själv.


CHEF

inbjuder till chefskonferens 18-19 oktober 2012

Lust att Leda Plats:

Tid:

Från torsdagen den 18 oktober från kl 10.30 till fredagen den 19 oktober ca kl 14.00.

Målgrupp: Våra medlemmar i chefsbefattning.

Grand Hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Info och vägbeskrivning: www.grandsaltsjobaden.se Du kan ta Saltsjöbanan från Slussen (ca 30 min). Se tider på www.sl.se

Varför? Genom denna tvärprofessionella chefskonferens får du möjlighet att utveckla dig i din chefsroll och utbyta erfarenheter. Bli inspirerad av erfarna och spännande medverkanden i en vacker miljö.

Linus Holmgren, vd och seniorkonsult på employer branding-byrån Talent Talk.

Fredagen den 19 oktober 2012

Foto: Kalle Assbring

Foto: Peter Rosén

Torsdagen den 18 oktober 2012

Gunnar Göran Arrius, Wetterberg, Sacos ordförande. samhällspolitisk chef på Saco, författare och historiker.

Jonna Jakobsson, Simon Elvnäs, Skaparladan AB. beteendeanalytiker och industridoktorand.

Åsa Coey, Centre for Outstanding Leadership.

Eva Brandsma, chefredaktör, Chefstidningen.

Konferensavgift: 5 400 kr exkl. moms om du är medlem i något av förbunden som arrangerar denna konferens (i annat fall dubbelt pris). I avgiften ingår konferensprogrammet, helpension på Grand Hotell i Saltsjöbaden (övernattning i enkelrum) samt tillgång till Spa-avdelningen under dess öppettider.

Antal deltagare: Minst 50 och max 80 deltagare. ”Först till kvarn” gäller. Vänligen observera att anmälan är bindande. Anmälan: Anmälan sker senast den 15 september 2012 på anmälningsformulär www.anmalan.co.cc Frågor? Praktiska frågor besvaras av Dolores Kandelin Mogard, Svensk Chefsförening, Akademikerförbundet SSR, dolores.kandelin-mogard@svenskchefsforening.se

Välkommen med din anmälan!


Sätt värde på din kompetens Goda prestationer och större ansvar ska märkas i lönekuvertet. Här ger vi vår syn på löner och hur lönesamtalen ska fungera. Det ger ökad löLAR S-E R i k Li LJ E Bäck cHRiSTiNA nespridning som kan lyfta alla lönemässigt. TEXT

FoTo

JäGAR E

Rätt lön på första jobbet Ingångslönen är viktig och

utgör grunden för den fortsatta löneutvecklingen. – Det handlar om att sätta ett pris på den egna kompetensen i förhållande till de arbetsuppgifter som ska utföras, säger Bo Seving, chef för ar-

betsliv och juridik på Naturvetarna. Men att ha en och samma ingångslön för alla naturvetare är inget han förespråkar. – Löneläget varierar över landet och mellan arbetsgivare, och är förstås beroende av ar-

betets svårighetsgrad och vilken utbildning man har. Den som är osäker på vilken lön han eller hon ska begära är välkommen att ta hjälp av Naturvetarna. – Vi har koll på lönelägen för olika professioner och

branscher. Så kontakta gärna oss för lönerådgivning på första jobbet, men också senare när du byter jobb. Kom ihåg att du genom din utbildning och andra erfarenheter är med och utvecklar den verksamhet där du jobbar. #

Sifferlösa avtal ger alltså större lönespridning. Han förklarar att förutsättningarna skiljer sig åt mellan arbetsgivarna och över tiden. – När företagen går bra bör man kunna betala högre löner än när det går dåligt. Sett över tiden varierar lönsamheten och betalningsförmågan hos företagen. Därför vill Naturvetarna att även de privata avtalen tillämpar modellen med sifferlösa avtal. #

”Medlemmar i de akademikerförbund som inte har haft siffror i avtalet har fått en bättre löneutveckling i jämförelse med de Saco-förbund som har hållit fast vid siffror”, säger Vincent P Lundvall.

Sifferlösa avtal ger högre löner Inom stat och kommun har man haft sifferlösa avtal för akademiker i flera år. Men i näringslivet lever siffrorna kvar. Tanken är att industrin går före och sätter märket, som blir norm för hela arbetsmarknaden. De sifferlösa avtalen i kommunal sektor har gett naturvetare högre löner. – Medlemmar i de akademikerförbund som inte har haft siffror i avtalet har fått en bättre löneutveckling i jämförelse

66

N A T U R V E TA R E

N R6 2012

med de Saco-förbund som har hållit fast vid siffror, säger Vincent P Lundvall, ombudsman på Naturvetarna. Bo Seving på Naturvetarna, fyller i. – Siffrorna är tänkta som ett golv, men blir lätt ett tak, med följd att ingen tillåts sticka ut och få så mycket högre lön än någon annan. Risken är att alla klumpas ihop och får samma lönehöjning, vilket gör att man inte premierar goda insatser.


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Varför öka lönespridningen? Bo Seving på Naturvetarna svarar.

Varför vill Naturvetarna öka lönespridningen? – Lönen ska avspegla resultat och prestation. Då kan den inte vara samma för alla, eftersom vi presterar olika. Vi har olika förmågor och är i olika situationer i livet. Det ska avspegla sig i lönekuvertet om man anstränger sig extra och tar ett större ansvar. Finns det inte risk för orättvisor? – Nej, inte om lönesättningen

sköts på rätt sätt. I det ligger att du vet vad som krävs för att höja lönen. Tillsammans med chefen kommer ni överens om målen för ditt arbete. I slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer vilka dina arbetsuppgifter är. Men du har med din kunskap om verksamheten chans att påverka. Vad ska vi då ha Naturvetarna till? – Vi ger stöd och goda råd inför lönesamtalet. Genom våra

fackliga kurser utbildar vi de förtroendevalda, men också arbetsgivarna om hur fungerande lönesamtal ska gå till. Grunden läggs i kollektivavtalen, där vi kommer överens med arbetsgivarna hur lönesättningen ska gå till. Ditt bästa lönetips? – Lär dig att kommunicera din kompetens och ditt ansvar. Sikta högt. #

”Lär dig att kommunicera din kompetens och ditt ansvar. Sikta högt.” säger Bo Seving.

tÄ n K PÅ I n F Ö R LÖ n E S a M ta L E t

G R U n D E n F Ö R F U n G E R a n D E LÖ n E S a M ta L

1. Gör du rätt saker? Det ska finnas tydliga och kända mål för de arbetsuppgifter som du ska utföra.

1. Vad krävs för att höja lönen? Du ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad du kan göra för att påverka din löneutveckling.

2. Resultatet räknas. Lönen ska spegla din kunskap och kompetens, liksom ditt resultat på jobbet.

2. Var överens om målen. Det ska finnas tydliga och kända mål för hela verksamheten på alla nivåer.

3. Lev upp till målen. Hur väl lever du upp till målen som du har kommit överens om med din chef?

3. Chefen sätter lönen. Den chef som har utvecklings- och lönesamtal ska ha mandat att sätta lön, både när det gäller löneutrymmets storlek och fördelning.

4. Ditt bidrag. Ditt bidrag till verksamhetens utveckling och framgång ska påverka din lön. 5. Hur stort är ditt ansvar? Ju större ansvar du har desto högre lön ska du ha.

Naturvetarna vill... 1

4. Hur insatt är chefen? Lönesättande chef måste ha kunskap om hur löneprocessen fungerar. I det ligger att veta vad som påverkar lönen. Lönesättningen får aldrig vara godtycklig eller diskriminerande.

Öka lönespridningen, som är ett mått på möjligheterna att göra lönekarriär inom ett yrke eller bransch. Lönespridningen speglar skillnader i medarbetarnas kunskaper, kompetens, prestation och ansvar.

2

Jobba för att alla centrala avtal är sifferlösa. Det ger större möjligheter för individen att få högre lön. Lönerna ska sättas lokalt och inte bestämmas centralt. Förutsättningarna hos olika arbetsgivare skiljer sig åt.

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

71 67


Löner för naturvetare lönestatistik för just din utbildning, ditt arbetsområde eller som har svårt att hitta din grupp.

Här visar vi smakprov på löner för olika grupper av naturvetare. Mer detaljerade löner med hänsyn till examensår och sektorer hittar du på Saco Lönesök. Tabellerna ger en fingervisning om hur lönerna skiljer sig åt mellan yrken och kR i SToFE R J E RVi NG E branscher. TEXT

10

:e percentil, median och 90:e percentil har vi valt att ha med i tabellerna. Skillnaden däremellan är ett mått på lönespridningen för ett yrke eller inom en bransch. Ju större lönespridning, desto större chans till en god löneutveckling.

15

– 19 år efter examen är de flesta på toppen av sin lönekarriär. Därefter brukar löneutvecklingen plana ut. I tabellerna visar vi också lönerna 0-4 år efter examen.

Tänk på att lönerna som anges

gäller den totala populationen utan hänsyn till examensår, nivå på tjänst, arbetsmarknadssektor och annat.

Vill du ha mer detaljerade

löner kan du som är medlem logga in på Saco Lönesök. Detta gäller även för dig som saknar

D

u som ännu inte är medlem – bli medlem! Du får tillgång till den utmärkta och unika lönestatistiken i Saco Lönesök. Du erbjuds också Naturvetarnas lönerådgivning som hjälper dig tolka lönestatistiken och hitta rätt argument för just dig.

Ett antal yrkesgrupper är inte med då urvalet är för litet.

Grön biologi/ekologi m fl

sch n a r b / n ö L Miljö & klimat

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

21000

24900

29200

15-19

26500

32000

40840

Median

90:e Percentil

Vit biologi/biokemi m fl

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

00-04

23400

15-19

30370

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

27200

32500

00-04

20900

25375

32500

36450

43500

15-19

28300

38000

50200

Data/it

68

år efter examen, 5-årskl

Trädgård & landskap

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

25000

30000

37500

00-04

19736

25000

29060

15-19

30150

38650

50000

15-19

25000

31800

35500

N A T U R V E TA R E

N R6 2012


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

» Lönen ska av-

spegla resultat och prestation.«

Lön/yrke Agronomer

kemister

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

23700

27000

35000

00-04

22000

25500

31500

15-19

28100

35788

53200

15-19

30400

40550

54149

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

20500

23500

31000

00-04

23200

28955

42086

15-19

25356

35550

54600

15-19

28000

39475

64150

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

20500

22300

26000

00-04

24500

26625

29375

15-19

23600

27050

42100

15-19

28200

30400

40600

Biomedicinare

Matematiker/statistiker

Biomedicinsk analytiker

Miljö-, hälso-, livsmedels-, djurskyddsinspektörer

Dietister

Sjukhusfysiker/radiofysiker

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

22000

24000

29120

00-04

24000

31000

34450

15-19

25200

27500

37400

15-19

38000

42645

49700

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

23500

26050

32445

00-04

23000

26275

33600

15-19

30300

42000

51400

15-19

28120

33700

48200

Fysiker/meteorologer

Skogsmästare

Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011.

Geovetare år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

24000

28000

32500

15-19

31700

38700

68000

Lön aeltlaare naturv Löner för alla naturvetare

Jägmästare år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

år efter examen, 5-årskl

10:e Percentil

Median

90:e Percentil

00-04

24500

28199

33200

00-04

22000

26000

32000

15-19

30650

38915

64700

15-19

27500

35700

50200

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

69 73


N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

P R o F i L i N AT U R V E TA R N A

MaR Io BaBan aktuell: Ordförande för Naturvetarnas studentråd.

Mario gör det bättre för studenter

Utbildning: Biomedicin.

Efter ett år som ordförande för Naturvetarnas studentråd tackar Mario Baban snart för sig. Nu behövs nya krafter. Hör av dig till valberedningen, emelie.nacksten@hotmail.se, om du vill utvecklas som person. Har studenter det för bra?

– Nej, verkligen inte. Om allt rullar på och inget oförutsett händer så funkar det. Men om man till exempel blir sjuk eller skaffar barn så kan man råka illa ut. Kan ni ändra på det? – Vi jobbar tillammans med Saco studentråd, som varje år ger ut rapporten ”Utbildning är straffbart”. Den tar också upp frågan om studiemedel

som vi menar måste höjas. Bloggar ni också? – Ja, men vi twittrar ännu mer. På vår blogg kan man under hösten läsa om naturvetare som har kommit i kläm. Vi vill gärna att fler naturvetare hör av sig med sina erfarenheter. Har du något exempel? – Flera vittnar om att Arbetsförmedlingen inte ger bra stöd till naturvetare och ofta klumpas de ihop med andra grupper.

Vad har du personligen fått ut av ditt uppdrag? – Det är roligt att kunna påverka och göra situationen bättre för studenter. Jag har utvecklats som person, lärt mig leda möten och utvidgat mitt nätverk. Vad ska du göra efter nyår? – Jag vill jobba inom läkemedelsindustrin eller med kliniska prövningar. Efter Astra Zenecas nedläggning ser det

Kopplar av med: Läsa en bra bok eller vara ute i naturen. Din målbild: Att få jobba och göra karriär inom läkemedelsindustrin. Bästa karriärråd: Tro på dig själv och ha tydliga mål. Bloggtips: http://naturvetarna. blogspot.se

lite illa ut, men jag är optimist och räknar med att det ordnar sig. LEL

OM DET VÄRSTA SKULLE HÄNDA ... HUR LÄNGE KLARAR SIG DINA EFTERLEVANDE? Det mest värdefulla du har är dina nära och kära. Teckna en livförsäkring för att trygga deras ekonomiska framtid. www.akademikerforsakring.se/liv

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

70

N A T U R V E TA R E

N R6 2012


< Läs mer här om universitetsturnén.

Naturvetarnas universitetsturné

2 0 12

m o b i l i t e t + s a m v e r k a n = k r e at i v m i l j ö ? vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer? Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker. Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig: 11 oktober – Uppsala 18 oktober – Göteborg 25 oktober – lund tid: 17:00–19:00. Debatten följs av mingel.

Håll utkik efter mer information om pla ts och medverk ande på www.naturvetar na.se/ Universitetsturnen

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

K o n ta K t wwww.naturvetarna.se E - P o S t : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24

När Stina Jaensson skulle förhandla om lönen på det nya jobbet i Lidingö stad ringde hon till Naturvetarna för att få goda råd. – Först blev jag chockad, jag hade inte riktigt tänkt på att jag som miljösamordnare är specialist.

Nacka B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 oRDFÖRanDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJoU R:

En av Stina Jaenssons utmaningar är att sjösätta Lidingös nya miljöprogram.

När 38 000 kronor per

månad hade sjunkit in satte hon upp det som mål. På förra jobbet som miljöstrateg i Södertälje hade Stina Jaenson 27 000 kronor i månadslön. – Efter samtalet med Anna Sonesson på Naturvetarna fick jag modet att ta det löneklivet. I förhandlingen föreslog chefen 32 000 kronor, och vi kom överens om 34 000 kronor. Utan råg i ryggen från Naturvetarna hade jag accepterat chefens första bud. Innan dess hade Stina Jaensson utnyttjat sin rätt att kolla lönerna inom kommunen. Den svenska offentlighetsprincipen gör att alla löner inom stat och kommun är offentliga. – Många med motsvarande

tjänst visade sig ha löner på den nivån jag begärde. Det stärkte mig ytterligare.

liksom att göra konsumtionen mer hållbar. PioNJäR

Få FLE R ATT cykLA

Efter sommaren är det dags för en ny löneförhandling. – Det som var bra i samtalet med Naturvetarna var att vi kunde prata om Lidingö specifikt. Vilka lönelägen som gäller och om det hade funnits problem där. Tvärtom är det en mycket bra arbetsgivare som värnar om sina anställda. Stina Jaensson stortrivs som miljösamordnare, med ansvar för att sjösätta det nya miljöprogrammet som politikerna har slagit fast. – Några utmaningar är att minska bilismen och få fler att cykla,

Hon är något av en pionjär eftersom tjänsten är nyinrättad som en följd av miljöprogrammet. – Det är en spännande kommun med närhet till storstaden samtidigt som det finns skog, ängar och betesmarker inpå knuten, liksom en lång kuststräcka. Utbildningen till miljövetare är från Södertörns högskola, spetsad med ett års studier i miljökommunikation på SLU. – Det är en efterfrågad kombination. Här på Lidingö ville de ha en person med båda kompetenserna. LEL

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KaRRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

chef@naturvetarna.se 08–466 24 26 aKaDE M I K E R naS E R KÄn Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I n KoM StFÖR SÄK R I nG E n:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 aKaDEMIKERFÖRSÄKRInG:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R6 2012

N A T U R V E TA R E

71


Posttidning

B

NUMMER 6

2012

Av s ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a N AT U R V E TA R E N R 6

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Nyheter om utbildning, forskning och arbetsmarknad. Läs och kommentera! A X P LO C K F R Å N B LO G G E N :

Är ett superdepartement lösningen? Förutom att centrera forskningsresurserna till ett mindre antal stora forskningscentra har man i Danmark också inrättat ett forskningspolitiskt råd och skapat ett slags superdepartement med ansvar för dansk forsknings- och innovationspolitik; allt i syfte att öka graden av långsiktighet och samordning. Nu är det bara några veckor kvar till regeringen presenterar den forskningspolitiska proposition som kommer att ange inriktningen på forskningspolitiken de kommande fyra åren. Vi kan bara hoppas att de tagit intryck av de uppmaningar om samverkan som vi och många med oss inkommit med… Sofie Andersson

Best of Almedalen 2012 Naturvetarna var på plats och gjorde sin bedömning: Bästa debatten: Microsofts matematikseminarium. Här hettade det verkligen till kring huruvida läxor behövs eller inte. Aldrig förr har så många näringslivsföreträdare varit så engagerade i en skolfråga.

barn (och många andra också) på vägen till partiledarnas tal ville ha en ballong. Några lyckades ge sin badboll en rejäl flygtur med hjälp av ballongerna. Sämsta debatten: Det finns (tyvärr) ganska många att välja på men allra sämst var nog alla de seminarier som bestod av paneldeltagare som var helt överens och som därför kom att sakna all form av nerv och polemik. Något som förvärrades av bristen på skicklig moderator.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Bästa kaffet: Saco, Rindihuset. Riktigt kaffe tillagat av riktiga baristor, ackompanjerat av mörk choklad.

Mest irriterande: Alla långrandiga frågor som egentligen inte är frågor utan snarare marknadsföring av den egna verksamheten.

Bästa naturvetare: Under ett ganska rörigt seminarium om kost i sjukvård och äldreomsorg visade Elisabet Rothenberg, ordförande för Dietisternas Riksförbund, DRF, var skåpet ska stå. På fem minuter lyckades hon inte bara klargöra alla fakta utan kom också med förslag på konkreta lösningar!

Bästa aktionen: Naturvetarnas heliumfyllda ballonger med texten ”Naturvetare lyfter världen”. Alla

< Gå direkt till Naturvetarbloggen.

2 01 2

NATU RVETARB LOGG E N

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E XT I L I N D U S T R I N S U G E R VAT T E N

Efter doktorshatten

5

TI P S S O M G Ö R D IG E F F E K TI VA R E

Går på djupet Pia Söderlund kollar urberget i Forsmark P E R S O N LI GT LE DA R S K A P S I D 11

|

M E D N AT U R E N S O M F Ö R E B I LD S I D 4 0

| N AT U R V E TA R E S LÖ N E R S I D 6 6

Naturvetare nr 6 - 2012  

Nytt magasin med granskning av textilindustrin, där svensk bioteknik renar vatten.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you