VETENSKAP
tas så mycket om. Och även om de är betydligt mer energieffektiva än glödlampor, slås de med hästlängder av LED. Glödlampan gör ljus av som mest en tjugondel av energin – mycket mindre för små lampor – och värme av resten. De flesta lågenergilampor kan omvandla 20 procent av energin till ljus. Bra LED-lampor har potential att snart vara uppe i mer än 50 procent. Lågenergilampan förväntas bara bli ett mellanspel. B E LYS N I NG E N PÅVE R KAR OSS
LED skiljer sig fundamentalt från glödlampor. De strålar i en enda riktning, till skillnad från glödlampan som är rundstrålande. Dessutom ger de inte en blandning av våglängder utan sänder ut ljus i en enda färg. Genom att kombinera dioder i olika färg kan man få fram precis den ljustyp man vill ha. Resultatet skulle kunna bli väldigt bra belysning – om vi vet vad vi vill ha. Det gör vi knappast i dag, menar forskarna i Lund. – I miljöer för människor har det länge handlat om att få så mycket ljus som möjligt till lägsta kostnad. Men det är inte alltid det bästa, långtifrån, säger Reine Karlsson. För mycket ljus av fel slag bländar ofta, och i synnerhet för människor över 45 gör det seendet lite ”grumligt”, förklarar han. Ljusets riktning är också viktig. Thorbjörn Laike forskar bland annat på hur ljuset på-
verkar nivåerna av melatonin, hormonet som styr sömn och vakenhet. – Tillräckliga mängder dagsljus fungerar alltid bra, det blockerar kroppens melatoninproduktion vilket gör oss pigga. Men med artificiellt ljus spelar riktningen roll. Istället för att rikta ljuset direkt mot arbetsytan ska man låta det reflekteras mot väggarna. Det som kallas omfältsljuset påverkar kortisolnivåerna mer effektivt än ljus rakt ner på skrivbordet, säger Thorbjörn Laike. Hans resultat tyder på att människor blir piggare om man varierar ljuset mot väggarna och har konstant ljus på arbetsytan, snarare än tvärtom. GODAR E MAT M E D RÄTT LJ US
Susanne Widells forskning handlar bland annat om hur ljus av olika våglängd och intensitet påverkar växter. Det är inte bara en fråga om hur stora växterna blir och hur snabbt. Även andra processer påverkas av ljusets typ och styrka. Förutom klorofyll finns ett antal pigment i växten som styr exempelvis om plantan ska blomma, om den blir lång och smal eller kort och kraftig och om den öppnar klyvöppningarna i bladen och tar in koldioxid. – Vi tror att man genom att ställa in ljuset mer specifikt skulle kunna odla till ex-
Människor blir piggare om man varierar ljuset mot väggarna och har konstant ljus på arbetsytan, snarare än tvärtom. THORBJÖRN LAIKE
empel kryddor på ett mer optimalt sätt, för att få fram mer av smakämnena. Konventionell växthusodling syftar oftast mot bra tillväxt, vilket kan ge en utspädd smak, säger Susanne Widell. I grunden handlar det om att stressa växten lite lagom. Det är då den producerar som mest smak och andra ämnen som vi människor kan vara intresserade av, till exempel antioxidanter. Att bara använda de våglängder som behövs skulle också spara mycket energi. Nu hoppas forskarna i Lund få mer finansiering från Energimyndigheten för att kunna utveckla några av förslagen i rapporten. Ett exempel är en tänkt mobil teststation med LED av olika slag som kan kombineras så att man vet exakt vilka våglängder
VETE N S KAP I KORTH ET
24
VAC C I N F Ö R S TÄ R K A R E H I T TA R I M M U N F Ö R S VA R E T
LJ US U R VAKU U M M I LSTOLPE I N O M K VA N T M E K A N I K E N
Forskare vid Luleå tekniska universitet, Karolinska institutet och företaget Recopharma har hittat ett nytt sätt att förstärka effekten av vacciner. De har låtit jästceller producera ett protein som liknar det mucin som finns i kroppens slemhinnor. Proteinet har många sockerkedjor kopplade till sig, som kan binda till celler i immunförsvaret, bland annat makrofager och dendritiska celler. Tack vare sockerkedjorna, tar dessa celler lättare upp vaccinet och kan signalera till andra delar av immunförsvaret att reagera på det. Metoden har patenterats, och forskarna tror att den kan få användning såväl i klassiska vacciner mot infektionssjukdomar som i cancervaccin. HM
Att vakuum inte är tomt, utan bebos av virtuella partiklar som ständigt skapas och förintas är en av kvantmekanikens grundbultar. Nu har forskare vid Chalmers lyckats få virtuella fotoner, ljuspartiklar, att lämna sitt virtuella tillstånd och bli mätbart ljus. Forskarna har fått fotonerna att bli reella genom att tillföra rörelseenergi med hjälp av en kvantelektronisk komponent kallad Superconducting quantum interference device, eller kort och gott, Squid. Bedriften klassas som en milstolpe inom kvantmekaniken och resultaten har publicerats i Nature. Att det är just fotonerna som dyker upp, beror på att de inte har någon massa. Därför krävs det mindre energi för att excitera dem än andra virtuella partiklar i vakuum. För att skapa till exempel protoner eller elektroner, skulle det krävas mycket mer energi. HM
N A T U R V E TA R E
N R 9 2 0 11
Effektivare vacciner kan vara på väg.