Page 1

NUMMER 9

2011

TEMA

:

ruk L antb del me & livsR N A 13-21

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

SIDO

D U E LLE N: Behöver vi fler naturreservat?

Tor gömmer dig på nätet N AT U R V E TA R E R U NT J U LS K I N KAN

10

M EJ LT I P S G Ö R D I G O M T YC K T

Nybakad Caroline Düringer laborerar med surdeg E T T L J U S I M Ö R K R E T S I D 22

|

K A R I N B R I N N E R F Ö R K E M I N S I D 26

| G E D E T LI LL A E XT R A S I D 3 0


Prenumerera på Biotech Sweden redan idag

Som medlem i Naturvetarna tecknar du en helårsprenumeration med 35% rabatt! För 686 kr får du allt detta: l 9 nummer av Biotech Sweden l 2 nummer av Biotech Scandinavia l The Swedish Life Science Industry Guide l Inköpsguiden för Life Science

#5

Allt för endast

NORDENS

ERAT PROBLEMEN, »OM VI NU IDENTIFIINGENTIN G?« TING?

MED AVASTIN »APOTEK I USA PACKAR OMEN VIALER ÄR OLAGLIGT.« TROTS ATT DET EGENTLIG BENJAMIN NORDIN,

YS PÅ KAROLINSKA CHEF FÖR AFFÄRSANAL

17 MAJ 2011 PRIS: 95 KR

BIOTECHSWEDEN.SE

G // LABB // MEDICINTEKNIK SCIENCE // BIOTEKNIK // FORSKNIN STÖRSTA TIDNING OM LIFE

VARFÖR HÄNDER HELENA LOMBERG,

DEVELOPMENT, KD.

INOM KLINISKA SENIORKUNSULT INO

GAR.. PRÖVNINGAR

SLIPPER BETALA FÖR VACCINBIVERKNINGGlaxo-

686:-

Så ska regeringen #8 lyfta life » » « « science Sm å bolag halkar efte Koppla samman r 3akademi och näringsliv 3Expertskatt 3 FoU-avdrag Mannen « som sålde 3 Riskkapitalavdrag Pharmacia 3Innovationsupphandling jätten Avtal. Läkemedels

miljoner smithkline levererade 13,5 uensan till doser vaccin mot svininfl i avSverige. Men enligt en klausul bobefrias talet med svenska staten vid laget från att betala skadestånd Sid 6 eventuella biverkningar.

NORDENS STÖRSTA TIDNING

OM LIFE SCIENCE // BIOTEKNIK // FORSKNING // LABB // MEDICINTEKNIK

I TOPPEN PÅ OM FORSKNINGSBOLAGEN INTE HEMMA LÖNELIGAN PÅ BÖRSEN, VEM SKA DÅ INVESTERHÖR A I DEM?

OKEE WILLIAMS, PORTFOLIO

Så mycket tjänar styrelsehöjdarna och deras JENNI NORDBORG, ENHETSCHEF BIOENTREPRE ledamöter – vi har hela listan.

NÖRSKAP PÅ VINNOVA

Sid 10

g dbor i Nor ness bs” Jenn ed busi search la ne “We le in the re peop

/2010

11 ISSUE

an omm ed H try is is amm Moh nal chemess”. so “Per y to succ the ke

ns ens Innovation. I regering sle-rlds världsle kristallkula är Sverige r och dande inom innovationer 20. 2020. kommersialisering år n den i Receptet ska finnas Maud som egi onsstrat innovati partte-departe Olofsson och Närings v n av mentet lanserade i början osittiv positiv februari. Branschen är vs men påpekar att det krävs r. er. mer än ord och strategi är. där. – Det får inte stanna kreNu är det viktigt att konkreaMatisera tankarna, säger ei de ria Holmlund, ordföran 5 4-5 Swedish labtech. Sid

HÄR STUDERAS R CELLERNASmedRÖRELSE till labbet där

Obalans. Förra året Tema. Följ ökade den totala vinsten celler i för biotechforskarna studerar levande sektorn i världen för andra med klarar sigomallt trenden sämre året i rad. Även investeri realtid. Läs också eftersom den absoluta nmajoriteten av garna i forskning och utvecklin och omade senaste prypengarn labbhotell återinvesteras i de stora, g har ökat. Sammanlagt redan lönsamma, bolalarna. Sid 16-21 tog bioteknikbolagen i USA, gen visar en ny rapport. Europa och Kanada in Inget tyder på att omständ 25 miljarder dollar i extern finansier igNO heterna RDENS med lite riskkapital, höga ing 2010. Men de små STÖRST utvecklingskostnader företagen ochAhöga TIDNIN regulato G OM LIFriska krav kommer att ändra sig. Sid 4–5 E SCIEN CE // BIO Ingen TEKNIK fr // ågar föde FORSKN lsenbilagan ING // umreom ålder LABB // ja Missa g stinte och MEDICINT t på rukiläkemeHELENA Lyckad

»

FÖRSTA NATIONELLA

om LOMBER t för lä mitt CV G g ng ha delsutveckling

e seda STRATEG r IN KLAR n Politik. Efter

CpZbX[

c€b\d\[\cjlkm\Zbc`e^ JwMvCA<I;LIvKKJ8D8I9<KJG8IKE<IJ

;\e0ale`XiiXe^\iXi9`fk\Z_Jn\[\e\kkj\d`eXi`ldjfd _a€cg\i[`^XkkcpZbXjd\[[`ec€b\d\[\cj$fZ_gif[lbklkm\Zbc` e^%

NR 5, 17 MAJ 2011

J<D@E8I@LD1

9/6

=I8D>wE>JI<:<GK

ÆJXdXiY\k\eXjfdbXekX[`kk]i\kX^m`[Xi\%

<L$G<E>8I

J`[+

Intervju. För första gången sedan han ledde försäljningen av Pharmac ia till Pfizer har Fred Hassan besökt Sverige. I en exklusiv intervju med Biotech Sweden ger han sin syn på Sverige, branschen och framtiden. Sid 21 s och ndas ett läkemedel använda Vetenskap. Hur får Sid 23 n över sina produkter? vilken makt har företage ÆC‚k[`kk:IF$YfcX^^iXafYY\k% J`[+

JD8BGIFM

ÆC€jmX[YiXejZ_]fcb\kjbXkXcXfd%

d by

Publishe

n .0 atio nov cess 2 ve ro us In Foc vation p n improls Inno we ca on skil

ct proje Atlase tein er ts to wan es for hal ic g o ed mal ers l Sw „So ch al mark sear nostic d key cing en etho diag h m A sequ edis N „Sw pid D ra to

„Pro fway th

w – ho innovati our

le rugg utet er st a Instit fessors Pow sk pro olin Kar ng angry faci

t arke

tech m r bio ff the ish s fo Dan result n and o o at Gre panies ange com exch stock

1

AGA

LJER

MEDFÖ

BIL SOM

TILL

EDEN

H SW

BIOTEC

#7 201

human ks g n i p Map ldingCbEloc i SbCu IEN

För eff

re in

ektiva

T

LIFE ORA

S ST

ÅRET

e ägarre Astras aktieäga rg erg nbe dissar Wallenb

rapporten i Missa inte senaste lying the future – nu om om branschens utmaningar Pharma 2020: Supp Läs den sjätte rapporten /se/lifesciences supply chain management

inar hsem

: ium

och ckholm es e Sto scienc m i båd se/life inariu wc.com/ vi sem w.p 0 håller r på ww /201 12/3 me uari I jan la. Läs psa

Up scrna d eranre stb nte ntöveen Heeta lltera in Aktutelecvbhrarnesch t are vinn Bio i -vale CRO blir du en – Så

L.indd

1

ettanGU

BIO

ps psti Inkölablabr meedtsig rchfolk de f–ö Brans

sling and Förh för la sko are p inkö

to ations l oper t ne ed s. loca en strong lo pm with al de ve .c om CRO ic sc ro w. tf pean ur cl in ro ww r A Eu r al l yo of ou one te lo ay at or Os m as us tod poo

ct en, Es conta nhag and , Cope areas ess nburg busin , Gothe t our ckholm abou , Sto more Lund Learn ces in c offi Nordi

: www.pwc.com

Biotech går sämre än index

ce

scien

Besök vår sajt för dagliga nyheter

.se biotechsweden.se

Svensk forskning tappar mark Utvärde

:10 PM

VILL FÅ PO ATT LYSSNALITIKERNA

Interv

medic ju. Sveriges insk inn förs Nilsso ovation ta doktor i n sina erfa Vindefjärd, , Anna ska anv från ind renheter ända akadem ustri, politik i och för sätta me att forskni dicinsk ng hög på den t pol agenda itiska n. Sid

SVÅRT ATT GRANSKA BOLAG VID UPPKÖP

Tema

due diligence. Att köpa ett annat bolag inom life science innebär stora risker. Konsulterna erbjuder expertkompetens inom due diligence, men företag som nyligen genomfört stora köp rekommenderar starkt att kontrollen över processen hålls internt.

20

PRISAD UP BLI CANCERPTÄCKT KAN VACCIN

Sid 14–18

Genom

OUTNYTTJADE LÄKEMEDEL I MÄNGD

ring. Fysiologi, biokemi och cellbiologi är områden där Sverige blivit svagare. Sid 22

#9

BIO

Sid 6

GXike\ij

Blir 2011 ett bra år? möjligheterna unde Kan du optimera r höste Re n? 3:04

J`[)

EKNIK

TECHSWE » Tänk 18 OKT DEN.SE 20 varje om vi sk PRIS: 95 11 KR att de morgon mulle våga vakn tta gå ed in r bra « ställningean

flera års arbete har regeringen presenterat en JOHAN nationell läkeJÄRTE medelsstrategi. Det är första gången som branschen, politiker, myndigheter och vården gemensamt bestämt vilka områden som ska vara prioriterade.

Öppe innovn ation

Aktiemarknad. Biotech-b olagen tar stryk på börsen. Hittills i år har börsvärd et halverats. Sid 10

OM

n the ma . lén, n Atlas tei as Uh Mathi the Pro behind

svåra Bolagens sv mma etiska dilem

re röstade av Astrazenecas aktieäga Bransch. Var femte t. Sid 6 Wallenberg vid årsmöte mot omval av Marcus

IDE IN

GU ÖRS

RAN LEVE

m life

o köp in

20 SEP 2011 PRIS: 95 KR

BIOTECHSWEDEN.SE

FLER INNOVATIVA FÖRETAG BEHÖVER BLI SYNLIGA I SAMHÄLLSDEBATTEN

Ekonomi.

MANAGER PÅ ALLENEX

fysiolo brott. Årets gi upptäck eller medici Nobelpris i n aktiver ten av hur immgår till as. rade före För det Göt unsysteme t av nob taget Immunieborgsbaseelupptä avgöra ckterna cum har en nde deras can för utveck varit helt hoppas cervaccin. lingen av Inom kor prövni de sätta igån g kliniska t ngar.

Framsteg. En forskargrupp från Stanford har med hjälp av bioinformatik visat att det troligtvis finns tusentals nya användnings områden för redan godkända läkemedel. Svårigheten är att tjäna pengar på dem.

FABRIKEN

Sid 20

Besök vår sajt för dagliga nyheter

På pla ts.

Sid 8

MITT I STAN

la Stockh På Kungsh olmen varje dag olm går i centra20 000 10 000– res blo blodgivadpl genom asma Octapharma s tionsan produkläggnin g.

tori hålle ken om fo .se verk r på att fr rskning biotechsweden.se lighe ä LIFEGENE ten s lsa brans utan grän tår i v c s Så på ETISK GRANSAKNAR ägen hen, men er v e SKNI rk . Sid 4–5 av re samla Lifegen NG en gerin as företa stor dat halv miljon e ska på sikt Skatte sve Men en abas för befolk nskar till gen gens r. en inte kan lucka i lagen ningsstudier. dragsrä Enklare ex gör att budg pertska tt för Fo gen ser bli etiskt gra projekt R tt, nya e nsk nu öve et U ska e s skri r om lage at. Regerin is t 3:1 vas om hjälpa n behöve . forskan 2-regler oc r sig sntent tube h ökad de för avetag. rk a b Sid 10 Vete u b lo t i Eu nska p. Be globala ropa s sprider projekt hovet av ny a tbc-lä är på gå ke Skaffa dig ett affärsmässigt våra branschspecialister: försprång genom att utnyttja www.pwc.com /se/lifescienc es

Sid 16

Jättes tudie.

Sid 14

mede l läkem är akut. Föret edel oc h vacc ag och in. Sid 9 Be

ng me d nya

sök vår sa för da jt nyhetegliga

r biotec hswede n.s .se e

Beställ på www.idg.se/naturvetarna


Innehåll Opinion

N r 9 2011

sid 4

Ledare: Kompetens går alltid före ålder Läsarbrev

Nyheter

18

sid 7

Naturvetarna säger nej till medlarnas bud Inkörningsproblem i SLU:s mönsterstall Kompetens väger tyngre än anställningstid Månadens fråga: Har din karriär påverkats av ditt föräldraskap? Duellen: Behöver Sverige fler naturreservat?

Tema jordbruk och livsmedel 13 Naturvetare runt julskinkan Vilken gris har mest knorr på svansen? Caroline tämjer mikroorganismer i sitt nystartade bageri

Vetenskap

sid 20

20

Ett ljus i mörkret – forskare jagar det bästa ljuset

Karriär

sid 26

Inspiratören: Karin brinner för kemin Manualen: Bli en populär mejlkontakt Ledarskap: Vad driver dig att göra det lilla extra? Fråga experten | På nytt jobb

lediga jobb sid 38 Spanar in

sid 40

26

Gästkrönikör: Helena Granström – Metaforer som klargör och förvirrar

medlemsnytt

sid 41

Djursjuksköterska blir naturvetare | Ett steg framåt och två bakåt för djurskyddet | Naturvetare måste lära sig att kommunicera

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 26 januari med annonsstopp den 10 januari. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Pontus Tideman. Annonsering:

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Hanna Meerveld, HM reporter/redaktör 08-466 24 85

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Löneavtal som påverkar dig Det är många som använder den, men få vill vara med och bidra. Jag tänker på Naturvetarnas lönestatistik, där vi gen­ om löneenkäten frågar medlemmarna om deras löner. Men det verkar som inte alla ser sambandet mellan löne­enkäten och den populära lönestatistiken. Den här gången har lite drygt hälften av medlemmarna svarat på löneenkäten, vilket är på gränsen för att man ska kunna lita på lönestatistiken. När det är dags att förhandla om lön är statistiken en god hjälp för att få koll på löneläget inom olika branscher och på olika tjänster. Den är inte hela san­ ningen, men ger en fingervisning om var man borde ligga lönemässigt. Eller an­ norlunda uttryckt: Lönestatistiken visar marknadsvärdet för naturvetare i olika yrkesroller. Ger man järnet på jobbet och siktar på att bli bland de bästa ska det avspegla sig i lönekuvertet. Det är en grundbult i Naturvetarnas syn på löner. Man pratar om differentierad och individuell lönesätt­ ning, alla ska alltså inte ha samma lön. Det ska löna sig med en akademisk ut­ bildning och hög kompetens. Det sporrar till att lägga i en högre växel och prestera bättre, vilket både arbetsgivaren och individen vinner på. Men av olika skäl passar det inte alla att sikta högt. Några kanske har en rik fritid som de har höga ambitioner med, med­ an andra nöjer sig med att lägga ribban lagom högt och acceptera en måttlig lö­ nehöjning. Efter den principen är löneavtalen för akademiker uppbyggda. Just nu snick­ ras det på avtalen inom industrin, där medlare, så kallade opartiska ordföran­ de, har kallats in. I skrivande stund kär­ var det rejält i förhandlingarna och par­ terna står en bra bit ifrån varandra. Häng med vad som händer på vår webb. Eftersom avtalet i industrin utgör märket och anger nivån för övriga avtal på arbetsmarknaden kommer det att på­ verka dig.

ch e fR e daktör N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

3


LE DAR E N

H E L E N A N I C K L A S S O N , T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Kompetens går alltid före ålder ATT VE R KSAM H ETE N HAR RÄTT KOM PETE N S

Ta gärna hjälp av Naturvetarnas karriärservice om du behöver ett bollplank när du funderar över dina behov av kompetensutveckling. Oberoende av ålder.

kompetens och ålder. Enligt kommentarerna på webben går åsikterna isär, mycket spännande läsning. Gå gärna in och läs, och lämna din egen kommentar. Fortsätt sedan att diskutera frågan i verkliga livet ute på arbetsplatserna. Förekommer åldersdiskriminering på

Att läsa mejlen i mobilen till frukost är en tveksam vana. För ett par veckor sedan höll det på att få konsekvenser. Jag satte bokstavligen morgonkaffet i halsen när jag fick se rubriken i Naturvetarnas nyhetsbrev: ”Är du för gammal för att byta jobb?” Har redaktionen fått fnatt undrade jag, så oerhört provocerande! Men så fort jag hostat färdigt klickade jag på länken. Rubriken fick avsedd effekt, jag kunde ju inte låta bli att läsa hela artikeln. Och det var jag uppenbarligen inte ensam om. Det här är ett ämne som verkligen engagerar. Sällan har vi fått så många webbkommentarer på en artikel. Det är precis så vi vill ha det. Naturvetarna ska sätta fokus på aktuella ämnen som leder till engagerade diskussioner. Så jag hoppas att diskussionens vågor fort-

sätter att gå höga på Naturvetarnas webb. Särskilt intressant är det att ta del av förhållandet

din arbetsplats så kan du ta du upp frågan med dina lokala fackliga företrädare, eller kontakta oss på Naturvetarnas kansli. Tyvärr verkar det som att några arbetsgivare på fullt allvar menar att det finns ett samband mellan kompetens och ålder. För mig är det en befängd tanke! Avgörande måste ju vara att man har rätt kompetens för jobbet. Oavsett ålder, eller andra i sammanhanget irrelevanta faktorer som till exempel kön eller etnicitet. Arbetsgivaren har ansvar för att verksam-

heten har rätt kompetens. Det innebär att arbetsgivaren måste ha klart för sig vilket behov av kompetensutveckling de anställda har och vilken kompetens man kommer att behöva.

Med jämna mellanrum är det bra att fråga sig själv hur ens egen plan för kompetensutveckling ser ut. Hur är den relaterad till verksamhetens och mitt eget behov? Är mitt nuvarande arbete tillräckligt utvecklande för mig? Om svaret är nej, hur kan jag påverka det?

h e L e n a n I c k L a s s O n , Tf förbundsdirektör Naturvetarna helana.nicklasson@naturvetarna.se

4 4

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

F OTO : T H O M A S C A R LG R E N

AR B ETSG IVAR E N HAR AN SVAR FÖR

för alla som har svarat på Natur­ vetarnas löneenkät. Den ligger till grund för vår lönestatistik som är ett viktigt verktyg i löneförhand­ lingen. för att de globala utsläppen av växthusgaser ökade med 6 pro­ cent mellan åren 2009 och 2010. Tyvärr inger inte klimatmötet i Dur­ ban, Sydafrika, något större hopp. De länder som har sagt sig vilja skriva på en andra omgång av Kyotoprotokollet står bara för 16 procent av utsläppen.


OPINION

LÄSARBREV

iNspiRATöREN

kARRiäR

sid 28–29

fRågA ExpERTE N mANUALE N

sid 30

Ekologisk begravning

sid 31-32

LEdARskAp

sid 33-36

på NyTT jobb

sid 37

pLATsAN NoNsER

I förra numret av Naturvetaren, nr Ingen främman 8 – 2011, fanns en artikel av Lars­ de T tack för senaste numret av tidningen, innehöll flera bra artiklar. fågel i skogsb Erik Liljebäck – ”Ingen främmande ruket ” Men för en gångs skull studsar jag till över faktagranskningsbristen. fågel i skogsbruket”. Den är ett ex­ Ni har kontaktat vd:n för Promessa. Vänligen uppsök den andra si­ empel på hur en naturvetare kan dan av frystorkningen. Lotte Möller skriver kortfattat i sin nyutkomna göra karriär och kan säkert också bok Hej då! Begravningsboken om att frystorkning aldrig ifrågasatts vara inspirerande för många, men genom noggrann forskning. Jönköpings kyrkogårdsförvaltning/sam­ jag reagerar mot att författaren Vinklat om stor a ensos naturv fällda kyrkofullmäktige tog i vintras ett beslut att inte vänta på tekni­ årdsarbete, tycker biologen lägger in värderingar i texten som Maria Danvid. ken längre och då har fler än tio personer varit nedfrusna ett antal år i jag inte anser hör hemma i artikeln. väntan på Promessas teknikutveckling. Regeringens utredning ”Några Jag är skogsbiolog och starkt kritisk till begravningsfrågor” från 2009, avslår frystorkning som möjligt framtida dagens dominerande skogsbruk, vilket jag med säkerhet inte är alternativ. Utredningen är framlagd som proposition, där man valt att inte ta ensam om bland Naturvetarnas medlemmar. Jag kan därför inte in promession som ett nytt gravskick i lagförslaget. undgå att provoceras av det sätt som Lars­Erik Liljebäck framhåller jOsefIne Stora Ensos naturvårdsarbete. Att den intervjuade nyanställde på Stora Enso framhåller det är väl knappast förvånande, men jag an­ p rOM e s sas VD sVarar: ser inte att det är författarens uppgift att göra så. Exempel på en formulering av författaren som jag vänder mig Det korta kapitlet om promession i Lotte Möllers bok Ekologisk beemot är: ”visar med stolthet upp gamla ståtliga aspar och högstub­ gravning innehåller 54 faktafel eller kränkande ordval. Lotte har inte bar på hygget, där insekter och fåglar har sin naturliga hemvist. I själv faktagranskat med Promessa. den kvarlämnade döda veden stortrivs rödlistade lavar och insekter.” Med promession stödjer vi livet på ett för de flesta människor tilltalan­ Om detta är den intervjuades åsikt och inte författarens värdering, de sätt, genom att få bli jord igen. Promession är den enda stora nyheten i så bör det framgå. Sista stycket i artikeln är för mig uppenbart en begravningsvärlden på 150 år, dessutom en svensk innovation. värdering av författaren: ”När vi lämnar hygget som är skött enligt Fullmäktige i Jönköping valde inte att avstå från att vänta på teknik­ konstens alla regler… Han ingår som en viktig del i ett företag som utvecklingen (den är ju redan klar), utan körde helt över krematorie­ och på ett seriöst sätt vill ligga i framkant i arbetet med natur­ och mil­ kyrkogårdspersonalen i Jönköpings kyrkogårdsförvaltning i deras lång­ jövården.” siktiga strävan att få implementera promession. Min avsikt här är inte att debattera naturvård i skogsbruket. Bara Begravningsutredningen har inte valt bort att ta in promession som att konstatera att det finns de som inte uppfattar artikeln som neu­ ett nytt gravskick – tvärtom öppnar man dörren för att ”alternativa be­ tral i frågan, vilket den enligt min mening skall vara i detta sam­ gängelseformer” skall kunna prövas enligt Miljöbalken, för att i ett se­ manhang nare skede, när metoden varit i bruk, kunna prövas av riksdagen för att i N s p i R AT

sid 38-39

öREN

Miljövågen har med full kraft nått in i skogsbol anställda miljöexp agen. Flera av erter som ser dem har till att naturvår Den disputer den sköts på rätt ade ekologen sätt. Martin Schmalh nyinrättad tjänst olz har precis som miljöche börjat på en f på Stora Enso. LARs-ERi k TExT och foTo

28

N A T U R V E TA

RE

N R 8 2 0 11

Li Lj E bäck

iden är förbi då kalhyggena i företaget. Min ambition våra skogar var helt kala. Det är att optimera naturvårdsarbetet märks inte minst – Nej verkligen inte, inom ramarna för i de skogar det finns en lyhördFSCcertifieringen. Det som den svenskfinska het här som jag är ett bra verktyg uppskattar. Även skogsindustrijätten Stora som bygger på utveckling åt andra Enso hämtar sin hållet har reaktionerna och förbättring. råvara från. Den nya miljöchefen ekologkolleger tycker varit positiva. Mina på Stora Enso Skog visar med stolthet att mitt karriärsteg kANTzoN E R spännande och utvecklande. upp gamla ståtliga är Vi d VATTE N aspar och högstubbar Till exempel ska på hygget, där insekter man spara fåglar har sin naturliga a n bför och Mbäckar l iatt vid r förhindra ö d M j u k kantzoner i n f öavr l i utlakning lämnade döda veden hemvist. I den kvar- vsilver. kvicke t oEfter c h avverkning stortrivs rödlistade Marti n Sch Malholz M a n k amåste n up var och insekter. man la- kvar minst p slämna k at ta s j ä lv k ltio a rstormfasta träd h – Redan i dag bedrivs r hhektar. högstubbar e t e r h ä per e M Ma, det ett bra miljöar- sÄven aktuell: ny o M d r i c k s och död ved sparas. bete inom företaget. vat t e n miljö– Vi jobbar med Min roll är att utveckla skogens hela omloppschef på stora det och skapa rutiner dtid, i rdär e k t f enso r åärnattköka ett mål så att hela kedja r aandelen n e n . lövskog. skog i falun. fungerar från planering Norr om Dalälven av naturhänsyn till är målet fem procent avverkning, säger slut- och söder Bor: Med samMartin Schmalholz. om tio procent. Asp bo och och ett barn sälg är rika på insekter och lavar. Eftersom LAR m om s sorunda. vecko-i älgen äter upp sälg och kog ss köVLi Ng rönn är det särskilt Svenskarnas bild pendlar till viktigt att spara asp. av skogsbruket är falun. inte lika positiv. Minns Favoritskog: Så du känner dig larm om skogsskövling melskog, där inte som gisslan? Gamdjupa körspår efter trivs mossor , avverkning, fällda som lavskrikan och lavar, liki skogar inpå knuten träd . och mörka ensidiga lästips: Shantara planteringar av gran m av Gregory som minst av allt roberts och känsla av biologisk ger david Sälg – livets mångfald. frukost av – Visst görs det bengt ehnströmviktigaste misstag, även om . skogsbruket i stort har blivit miljö- och naturvård. bättre när det gäller Att man menar allvar avspeglar sig bland annat i att flera skogsbolag har anställda miljöexperter. Den statliga skogsägaren Sveaskog har tre miljöexperter. – Min tjänst på Stora ny. Det känns jättekul Enso Skog är helt själv kunna påverka att ha möjlighet att innehållet i tjänsten. Efter en dryg månad på jobbet känner han sig välkommen och har inte stött på någon konflikt mellan produktion och miljö. – Tvärtom ser det Martin Schmalholz man som positivt den kompetens på skogsbolaget känner sig inte som gisslan som jag har kommer att Stora Enso Skog. in i

N R 8 2 0 11

MarIa DanVInD bIOLOg Och MeDLeM I na

ch e f r e Daktör e n sVarar:

att de stora skogsbolagen i dag anställer naturvårdsexperter är ett framsteg för miljön och de naturvårdsvärden som finns i sko­ gen. Det är något positivt och ska uppmuntras. Som framgår i ar­ tikeln är bolagens rykte inte det bästa med skogsskövling, djupa körspår och mörka ensidiga planteringar av gran. Man kan fylla på med avverkning av gammelskog och fjällnära skogar. På just det hygge som beskrivs i texten fanns det högstubbar, gamla aspar och död ved. Därmed inte sagt att alla Stora Ensos avverkningar sköts på ett exemplariskt sätt. Den nyansen håller jag med om borde ha funnits med i artikeln. Som journalist har man en strävan att vara objektiv. Hur mycket man än vill det så är man färgad av sin bakgrund. Jag har själv mina rötter i skogsbruket och värdesätter skogens naturvärden högt. Lars-erIk LILjebäck

N A T U R V E TA

RE

29

implementeras som en beskriven metod i Begravningslagen. Det tog 53 år för kremation att bli beskriven i Begravningslagen, efter det att man börjat använda så kallad likbränning på 1870­talet. Det är att förvänta sig att etablissemanget, som är ekonomiskt be­ roende av att saker och ting förblir vid vad de är, blir rädda och kämpar mot all förändring, men vi är beroende för planetens överlevnad av att ändra vårt beteende inom begravningsbranschen. Alla dessa avlidna kroppar har en verkligt stor inverkan på miljön. sUsanne WIIgh-Mäsak

VI VILL Veta VaD DU tyc ke r! säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behö­ ver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

s k I c k a D I n I n s ä n D a r e t I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

5


OPINION

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

L I V S M E D E LS K O N T R O L L I K O N S U M E N T E R N A S TJ Ä N S T, S I D 41

D U e L L e n : Ä R D E T D A G S AT T ÄN D R A LAS? F R ÅN N R 7

Kontroller läggs ut på Facebook

Pest eller kolera

se hur norrköpings livsmedelsinspektion gör. Det är ett bra exempel på hur man kan avdramatisera och visa våra kontroller där folket finns. Vi gör detta för att öka öppenheten och som service till kommuninnevåna­ rna. Och för att kontrollresultaten på vår webbsida inte fått den besöks­ frekvens som vi önskade när vi publicerade dem. LILy grey

Måste väl vara en tragedi att bli uppsagd oavsett var i turord­ ningslistan en arbetstagare finns. Skulle ett starkare LAS göra att tragedin för den nyanställde blir mindre plågsam? Eller skulle ett friare LAS vara mer osäkert för en trotjänare? Nå­ gon drabbas alltid. Pest eller kolera. henrIk

nu kan invånarna ta del av livsmedelskontrollerna på Facebook. reDaktIOnens anMärknIng

Kom ihåg vårt uppdrag Det här citatet borde kanske Livsmedelsinspektör läsa några gånger: ”Inspektörerna fyller en viktig demokratisk funktion i samhället i konsumentens intresse!” Det verkar som om Livsmedelsinspektör har glömt bort den delen. Varför inte söka jobb på något näringslivskontor i stället? OcksÅ en Inspektör

Häng inte ut företagen på Facebook Det är bra att de berättar om vårt arbete och lyfter fram det i nya medier, men bara för att rapporterna är offentliga handlingar ska kon­ trollmyndigheten inte demonstrera dem hur som helst på nätet. Särskilt inte anläggningar­ nas och företagens namn. Även om företagen åtgärdar avvikelserna så kommer de att vara dömda i konsumenternas ögon. Företagen kommer inte att våga ifrågasätta bedöm­ ningar eller presentera egna idéer och för­ slag, utan det blir som inspektören tycker är bäst, annars blir man uthängd på Facebook. Vad händer med dialogen då kan man fråga sig? Använd de sanktionsverktygen som finns istället. Uppmana hellre allmänheten och media att kontakta kommunerna om de vill ta del av kontrollrapporter. LIVsMeDeLsInspektör

M Å n a D e n s f r Åg a : Ä R D U F Ö R G A M M A L AT T BY TA J O B B? F R Å N N R 8.

54 år och för gammal

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

M å n a d e n s f r åg a

Ä r d u f ö r g a M M a l f ö r at t by ta j o b b ? Vi fick ett brev till redaktionen om svårigheterna att byta jobb efter fyllda 45 år. Många arbetsgivare väljer bort de äldre som ofta har både kompetens och erfarenhet. Har du stött på problemet? skriv och berätta på www.naturvetarna.se

Kompetens går före ålder Det är aldrig för sent att byta jobb. Däremot är vägen till nytt jobb annorlunda för en femtioplussare än för en trettioåring. – Det finns ett tydligt fokus på kompetens i dag, säger Carl-Gustaf Leinar, vd för trr trygghetsrådet.

på ända. Saker sker som man inte själv kan påverka. – Därför är det så viktigt att hela tiden vara anställningsbar. Se över din cv med jämna mellanrum, till exempel efter semestern eller julledigheten. Sök jobb även om du har ett jobb du trivs med. Hur kan TRR Trygghetsrådet hjälpa till? – Vi ger stöd till dem som risn y at t i t y D Allt fler femtiokerar att förlora sitt jobb eller har plussare går vidare i karriären. blivit uppsagda. Vi visar på vägar Två av fem tjänstemän som aktill nytt jobb och även att starta tivt har sökt jobb i år har fått eget. Våra kontakter med rekrynytt jobb. teringsföretag är också värdefulla. – Den trenden håller i sig. SeEn del arbetsgivare söker bara sedan förra året är det en ökning nior arbetskraft, bland annat för med åtta procentenheter, säger att få balans i gruppen. Carl-Gustaf Leinar, vd för TRR. Vilka kan vända sig till er? Carl-Gustaf Leinar tipsar om att se över sin cv då och då. Han ser en förändrad attityd – De som jobbar på företag Gustaf Leinar. Som ung kan man har ett bra och roligt jobb. De till äldre arbetskraft hos arbetssom har kollektivavtal. Inom känna att man har för lite erfaren- tänker inte på att förutsättninggivarna. Det hänger bland annat staten finns Trygghetsstiftelsen ihop med att vi måste jobba läng- het. När barnen kommer så är de arna snabbt kan ändras. En omoch för kommunanställda stari vägen. Och sedan är det för sent. organisation, ny chef eller att fö- tar Omställningsfonden den 1 re än till sextiofemårsårsdagen. Däremot är vägen till nytt jobb retaget blir uppköpt kan ställa allt januari 2012. LEL – Det finns ett tydligt fokus på kompetens i dag. Vi ser också annorlunda för en femtioplussare att experter har lättare att få nytt än en trettioåring. Många arbetsN at u r v E ta r N a C o a C h a r d i G givare väljer unga för att de har jobb än generalister. en vilja att föryngra. du vet väl att du kan kontakta naturvetarnas karriärteam om du M e ntaL i n stäLLn i nG – Att söka en utannonserad behöver hjälp med : Hindret ligger snarare hos en tjänst ger sällan resultat. Utnytt» CV-coaching: cv@naturvetarna.se själv. Den mentala inställningen ja istället kontakter från tidigare » boka tid för intervjuträning: karriar@naturvetarna.se är viktigare än personnumret. jobb och fritidsintressen. Ett bra – Det handlar om att vilja lära sätt är också att själv ta initiativ » göra en karriärprofilanalys till medlemspriset 250 kr – då ingår nytt, våga förändra sig och anta och ringa upp arbetsgivare och återkopplingssamtal: karriar@naturvetarna.se nya utmaningar. Det har inte visa att du och din kompetens vi kan Naturvetares arbetsmarknad – på hemsidan hittar du armed ålder att göra. Även fyrtioår- kan vara intressant för dem. betsmarknadsinformation. under kalendariet hittar du ort och datum ingar kan känna sig gamla. för vår workshop i ”söka jobb-processen”: www.naturvet arna.se s e öve r D i n Cv Med fel inställning kan alla åldrar vara ett hinder, enligt Carl- Många slår sig till ro med att de

Vid min arbetslöshet 2008 var jag på anställ­ ningsintervju på ett av de större bemanningsfö­ retagen. Fick då direkt av intervjuaren veta att jag nog var för gammal, var då 54 år. Hade det varit idag så hade jag anmält bemanningsföre­ taget för åldersdiskriminering. Inga

I förra numret skrev vi att fler äldra får nytt jobb nu än tidigare.

10

N A T U R V E TA R E

N R 8 2 0 11

45+ är en supertillgång jag är 40 år och blir upprörd bara av att läsa rubriken! Finns det arbetsgivare som inte uppskattar erfarenhet, stabil självkänsla och hög närvaro (inga små sjuka barn, föräldraledighet m.m.)? Personer över 45 borde ses som en supertillgång. Och precis som någon påpekar så har ju inte Sverige råd att inte använda sig av halva arbets­ styrkan (spana in Grekland). Kan vi inte gemensamt kämpa för att lyfta fram 45­plus­ sarna? Tror att vi har mycket att vinna! eMILIe

Jämnar ut åldersfördelningen för ett par år sedan när jag var 49 år, började jag på ett nytt jobb. Förutom att arbetsgivaren sökte den erfarenhet och kompetens jag hade såg de positivt på min ålder eftersom de inte hade så många anställda i den åldersgruppen och ville ha en ”jämn” åldersfördelning. När de äldre snart pensioneras vill de inte bara ha yngre medarbetare utan även medelålders. Hop­ pas detta sätt att tänka blir en trend framöver för vi medelålders (och äldre) behövs ju också! catarIna

6

nyheter


n y h eter

Naturvetarna säger nej till medlarnas bud Naturvetarna sa nej till medlarnas, Opo, slutbud den 30 november. Det skulle ha höjt lönerna med 2,6 procent på 13 månader. – Det är alldeles för lite för att bli normerande på arbetsmarknaden, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna.

På årsbasis hade budet från de

L Ö N E R O C H V I L L KO R

opartiska ordföranden, Opo, gett 2,4 procent i lönehöjningar, vilket ska jämföras med de 3,7 procent som facken gick ut med i avtalsförhandlingarna. Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer gör samma bedömning om det ekonomiska läget i Sverige som övriga fackförbund. – Svensk industri och ekonomi klarar högre lönehöjningar utan att förlora i konkurrenskraft eller att inflationen tar fart, säger Ramón SánchezLövy.

Han menar att de anställda ska ha sin del av skapade värden. Naturvetarna är däremot positiva till den föreslagna avtalsperioden på 13 månader, som sträcker sig från 1 februari 2012 till 28 februari 2013. – Vi ställer oss också bakom Opo:s föreslagna revisionsdatum 1 februari 2012. Arbetsgivarna inom bland annat Teknikarbetsgivarna och Industri- och Kemigruppen har sagt ja till Opos bud. De

delar inte fackens positiva syn på svensk ekonomi och menar att fackens nej riskerar jobben och ekonomin i ett läge där det krävs ansvarsfulla avtal. Vad händer nu? – Nu råder det avtalslöst läge. Opo kommer att kalla till nya överläggningar som beräknas pågå i max sju dagar. Därefter kan varsel om konfliktåtgärder läggas, säger Ramón SánchezLövy. Håll koll på vår webb, som vi hela tiden uppdaterar. LEL

Inkörningsproblem i SLU:s mönsterstall Efter en anmälan från studenter konstaterade Länsstyrelsen i Uppsala län i november brister i djurhållningen i SLU:s nationella forskningscentrum för lantbrukets djur. Anläggningen, som togs i drift tidigare under året är, enligt SLU, norra Europas modernaste.

– Vi kommer att klara djurskyddskraven, men det har varit en inkörningsperiod för den moderna tekniken på anläggningen med många olyckliga omständigheter samtidigt som vi har flyttat dit kor från vår gamla anläggning. Bland annat har vi haft stora problem med klövspalt och inte fått leveranser av utrustning i tid. Marie Dartgard, biträdande D j urs k y dd Vid en inspeklänsveterinär i Uppsala län, som tion fann man att ett antal kor genomförde inspektionen, tyckvar magra och att sjuka kor hölls er inte att djur ska behöva drabuppbundna i en avdelning med bas av inkörningsproblem. dålig ventilation, i första han av– Man måste se till att djurens sedd för djurförsök. basbehov är tillfredsställda. En Hur kan det komma sig att del av korna höll inte normalgott SLU, som har så mycket kompe- hull vid vår inspektion och fotens inom djurhållning, inte lever dervagnen fungerade dåligt. upp till djurskyddskraven? Enligt Kerstin Svennersten Sjaun– Lövsta är inte ett vanligt ja var de kor som var magra anlantbruk, utan en anläggning för tingen sjuka eller nyinköpta. forskning och undervisning. Det korna har flyttats ställer speciella krav, säger KerSLU har nu flyttat de sjuka korstin Svennersten-Sjaunja, agronom och dekan för fakulteten för na från försöksavdelningen till en sjukavdelning med boxar. En veterinärmedicin och husdjursgrupp djur som behandlas med vetenskap på SLU.

Djur måste ha sina basbehov uppfyllda även när tekniken fallerar.

antibiotika, men inte behöver stå leva upp till djurskyddskraven i boxar, går i lösdriftsavdelningen. om inte SLU kan göra det? Ventilationen i försöksavdelningen – En lantbrukare som satsar har också justerats. på ny teknik och inte får leveranserna i tid kan snabbt få det välTu ff ar b ets m i ljö digt jobbigt, eftersom de inte har Arbetsmiljöverket har konstasamma möjligheter som SLU att terat att inte bara djuren, utan sätta in extra resurser, säger Marie också personalen på stallet har Dartgard. Här undrar jag vilket mått dåligt under hösten. ansvar leverantören har. – Det har varit jättetufft. TekFinns det någon gräns för hur niken har varit lynnig och proautomatiserat ett stall kan bli? blemen har inneburit en stor Mats Pehrsson: arbetsbelastning från den ena da– Det är bra att mekanisera gen till den andra. Nu rekryterar bort det tunga och tråkiga arbevi ny personal. Målet är att vi ska tet. Men jag tror att det är svårt att vara en mönstergård, säger Mats helt ersätta ett bra djuröga med Pehrsson, agronom och driftleda- teknik, så det viktigaste för en bra re för stallarna på anläggningen. produktion och djurvälfärd är att Hur ska lantbrukare kunna ha en hög närvaro i stallet. HM

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

7


NyhETER

är! d å l l a H

Kompetens väger tyngre än anställningstid Nu är pTk redo att förhandla med Svenskt Näringsliv om turordningsreglerna. istället för anställningstid ska kompetensen avgöra vilka som får stanna kvar vid uppsägningar. T U R o R D N i N G det är ett

gammalt krav från Svenskt näringsliv som nu alltså ptk

kan tänka sig att gå med på. I utbyte vill ptk ha ett utökat omställningsavtal som också gäller visstidsanställda och sjukskrivna. I potten ligger också mer kompetensutveckling som gör de anställda mer flexibla med ökade chanser att behålla jobbet eller skaffa nytt jobb. fördelen med principen ”sist in – först ut” är att reg-

lerna är tydliga och man vet vad som gäller, även om avsteg från turordningen kan göras. nu ökar risken för godtycke, men både ptk och Svenskt näringsliv menar att tydliga skrivningar om vilka kriterier som ska gälla undanröjer den risken. tanken är att förhandlingarna om nya turordningsregler drar igång i april 2012. LEL

Ny kemist rektor i Uppsala m A k T S k i f T E eva åkesson, professor i kemisk fysik och för närvarande prorektor vid Lunds universitet, tar efter årsskiftet över som rektor för Uppsala universitet. Hon blir den första kvinnliga rektorn i Uppsala.

Hon är även den första Uppsalarektorn som rekryteras utifrån. eva åkesson efterträder anders Hallberg, även han kemist. HM

arbetslösheten i eU och euroländerna var under oktober den högsta sedan mätningarna började år 2000. antalet arbetslösa uppgick till 23,5 miljoner. I euroländerna låg arbetslösheten på 10,3 procent och i hela eU på 9,8 procent. det visar uppgifter från eurostat, som Europaportalen har tagit del av.

8

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

har svårt att hitta den information de söker och svårt att få tag på exempel på hur andra har löst problem som liknar deras egna.

Vad erbjuder ni? – Information, tjänster och nätverk för den som arbetar med miljöfrågor i företag och organisationer. Om man blir medlem, får man också tillgång till dokumentmallar, möjlighet att utbyta erfarenheter med andra och chans att ställa frågor till miljökonsulter. kopplat till portalen finns också lagbevakningstjänsten miljöparagrafen.

Är man ensam som miljöansvarig? – jag tror att man ofta upplever det så. den miljöansvarige har kanske flera roller med ansvar för till exempel både produktion, miljö, kvalitet och utveckling. då har man ett stort behov av att möta andra som är i samma situation och utbyta erfarenheter.

R E KoR DHÖ G AR B ETS LÖS H ET I E U RoPA kRiSEN

Lina Helmersson, – Som miljökonsulter miljökonsult på möter vi ofta miljöansvariga på företag som Envima.

Vilka är de största problemen som miljöansvariga brottas med? – Lagstiftningen på miljöområdet är omfattande. det händer väldigt mycket snabbt, så det är svårt att hålla sig ajour och det finns i många fall inte så mycket praxis kring hur lagstiftningen ska tydas. det handlar också mer och mer om miljökommunikation, att nå ut med organisationens miljöarbete och därigenom stärka sitt varumärke.

f OtO: k e n n e t r U O na

– jag har varit kvinna i hela mitt liv, så för mig är det ingenting som känns annorlunda nu, kommenterar eva åkesson i nättidningen Tentakel.

Under hösten har ni startat webbportalen miljöjouren. hur fick ni idén till portalen?

Särskilt hög är arbetslösheten bland kvinnor och ungdomar och i krisländer som Spanien och grekland, som hade 22,8 respektive 18,3 procent arbetslöshet. Lägst siffror hade österrike (4,1 procent ), Luxemburg (4,7 procent) och nederländerna (4,8 procent). I Sverige var arbetslösheten 7,5 procent, en halv procent lägre än för ett år sedan. HM

Rationaliserar ni bort er själva som konsulter nu när den nya tjänsten finns? – nej, ofta har företagen begränsade resurser eller komplicerade ärenden som de själva inte har tid eller möjlighet att lösa på egen hand, så behov av ytterligare hjälp finns fortfarande. men den information man som miljöansvarig kan få genom miljöjouren gör det enklare att sätta sig in i arbetsuppgifterna och förstå vad som behöver göras.. HM


S v e n s k m il j öt e k n i k :

Snart flyger korken ur Det bubblar i svenska miljöteknikföretag. Goda idéer och engagemang råder det ingen brist på. I skuggan av entreprenörerna ter sig myndigheterna färglösa och saktfärdiga, men kanske just det innebär att regeringens strategi fungerar. I novembermörkret samlades Sveriges mest lysande entreprenörer inom miljöteknik på Kemivärlden Biotechs Cleantech-dag och Miljöaktuellts Geentech-dag. Den stora behållningen var mötet med de entreprenörer som har kommit en bra bit på väg mot att skapa företag som kan komma att gå i vinst. När det gäller hinder på vägen dit finns paralleller med life science-branschen. Investerarnas förväntningar på snabb avkastning är så gott som omöjliga att leva upp till. Om det vittnade bland annat Peter Strömbäck, vd Innovationsbron. – Resan från idé till kund tar ofta sju till åtta år, och under den tiden byter företaget ofta affärsmodeller flera gånger.

I N N O VAT IO N

Fysikprofessor Mats Leijon visar de fysiklagar som ligger till grund för hans forskning om vågkraft och företaget Seabased.

mentet måste riskkapitalisternas kunskap om branschen öka. Ett annat problem är att den svenska marknaden inte är stor nog för att uppnå lönsamhet. Även om Kina, som förbrukar 18 procent av världens energi, är den största marknaden är den långt ifrån lätt att nå. Experterna pekar istället ut Sveriges traditionella exportmarknad, Västeuropa, som mest lovande åtminstone på lite

kortare sikt. I det längre perspektivet hägrar de stora tillväxtmarknaderna i Brasilien, Asien och Afrika. – Vi är duktiga på att ställa om här hemma, men sämre på att sälja vår kunskap utomlands, sa Daniel Johansson Mästare på fjärrvär m e

Arne Sandin, vd Bizcat, är en av de som lyckats. Företagsidén är att på den internationella

Västeuropa först

Precis som med läkemedel och medicinteknik är utvecklingen kostsam. Särskilt krävs det mycket resurser för att ta en idé från labbet till en mer storskalig testning. Ofta behövs en demonstrationsanläggning. Bristen på privat kapital är ett hinder. Enligt Daniel Johansson på Näringsdeparte-

Bo Ligner är marknadsansvarig på Sorubin, som renar avloppsvatten. Företaget är enligt Miljöaktuellt ett av de tre hetaste miljöteknikbolagen just nu.

David Darby är vd på Ecospark, som utvecklar LED-belysning med hjälp av nanoteknik.

marknaden erbjuda stöd till beställare av fjärrvärme. Sverige är världsmästare på fjärrvärme och på svenska kommunala bolag finns unik kompetens. – Vi står inför ett generationsskifte. En fjärdedel av personalen på svenska energibolag kommer att gå i pension om fem år, sa Arne Sandin. Att få den första kunden kan vara ett problem. Mattias Karls från Applied Nano Surfaces menar att forskarna ofta väntar för länge med att ta kontakt med potentiella kunder. Det går inte att sälja en produkt som är ofärdig, men däremot går det att sälja in pilotprojekt och samarbete. Genom att arbeta på det sättet uppnås trovärdighet mot investerare och andra kunder, men det finns också mycket att vinna genom att man får in resurser och kan säkerställa att man verkligen utvecklar rätt saker. Ny strateg i

Vad gör då regeringen för att underlätta för miljöteknikföretagen? Nyligen släpptes en ny strategi med en lång rad åtgärder, allt från forskning och utveckling till exportfrämjande åtgärder. Budgeten uppgår till 400 miljoner kronor. Ekonomiska styrmedel är enligt regeringen grunden för att smarta investeringar inom miljöteknik också ska bli lönsamma. Viktigt är också att skapa tydliga roller mellan myndigheter och företag. – Men kom ihåg att det är entreprenörerna och riskkapitalisterna som måste göra jobbet, sa Daniel Johansson. T e x t o c h f o t o : M A R I TA T E R Ä S

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

9


NyhETER

Tor gömmer användare på nätet Allt du gör på internet kan spåras, det har inte minst aktivisterna under årets revolutioner i arabvärlden blivit varse. Sverige är genom Sida med och sponsrar Tor-projektet, som gömmer internetanvändares identitet. Tor, eller The Onion Router, utvecklades ursprungligen för den amerikanska marinen och används idag av såväl militär som polis och media, som vill vara anonyma på nätet. Talesperson för Tor i Sverige är Linus Nordberg, utvecklare på Nordunet, som ansluter de nordiska ländernas nätverk för forskning och utbildning till varandra, övriga Europa Linus Nordberg och internet. Han har engagerat sig i Tor på fritid och arbetstid sedan 2009.

med Tor. Men anonymitet finns redan för dem som är villiga att lägga tid och kraft på det – underrättelsetjänster, stora företag och organiserad brottslighet har alla tillgång till det idag, säger Linus Nordberg och påpekar att Tor också är ett viktigt verktyg för polis och organisationer som vill kunna kontakta misstänkta brottslingar på nätet utan att vara spårbara.

ANoNymiTET

kRiNGå CENSUR

När Naturvetare når Linus Nordberg är det sista dagen innan en deadline i utvecklingen av en ny version av Tor, anpassad för IPv6 – nästa generation av internet. – Tor fungerar bra för att gå runt censur i länder där man inte tolererar yttrandefrihet, säger Linus Nordberg. Han förklarar att en starkt bidragande faktor till att spårbarheten på internet ständigt

10

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

S i DA S poN S RAR

Den som lever i en demokrati märker kanske aldrig av att allt man gör på internet kan spåras.

förfinas, är att läsare är den produkt som internetsajter har att erbjuda sina annonsörer. – Varje maskin på internet har en adress. Vill du se en sida, så skickar din dator ett paket till sidan, ungefär som om du skickade ett brev med mottagarens adress och din avsändaradress. Så kan sidan skicka tillbaka information till dig. Då kan den sidan och alla som hanterar brevet mellan dig och sidan se din adress. koNTAkTE R AVS LöjAR

Innehållet i informationen mellan olika sidor på internet går ofta att skydda med kryptering, men trafikanalysen i sig kan vara lika viktig, eftersom den visar vilka företag och människor du har kontakt med. – Vad Tor gör är att det lägger till några mellanhänder.

När du begär att få se en sida, skickas förfrågan först till en annan Tor-användare, och sedan till en tredje användare och först därefter till sidan du vill se. Det är bara den tredje användaren som går att spåra. Detta gör Tor säkrare än andra system som bara använder ett mellanled, och där information ofta går över en central punkt. R i S kE R fi N N S ALLTi D

Tor används emellertid inte bara av dem som vill förändra samhällen, utan även av fildelare. Finns det risk att Tor används även för till exempel spridning av barnpornografi? – Det finns alltid en risk när man sätter något i händerna på någon att det kan missbrukas. Det var också den största invändningen som jag hade innan jag bestämde mig för att arbeta

Det som är lagligt på ett ställe är olagligt på ett annat. I diktaturer bidrar Tor till att material som är olagligt enligt det landets lagar blir tillgängligt och kan spridas på internet. – Vi kan tycka att materialet borde vara lagligt, men det är det inte. Att medverka till att olaglig information sprids är betydligt mer subversivt än att bygga skolor eller brunnar. Därför är det så intressant att Sida, som är en del av Utrikesdepartementet, sponsrar projekt inom Tor. HM

V I L L D U VA R A M E D ? Tor-mjukvaran är fri och går att ladda ner från internet. tornätverket fungerar genom att användarna tillhandahåller bandbredd. Om man kan tänka sig att låta sin dator vara en del i tor-kedjan, ett relä, så kan man välja om man vill vara bara ett av mellanleden, eller om man även kan tänka sig att vara det sista och spårbara reläet. Läs mer: www.torproject.org


DUELLEN b E h ö V E R S V E R i G E f L E R N AT U R R E S E R VAT ? Gör skogsbruket tillräckligt för naturvården? Peter Westman på WWF menar att Sverige inte lever upp till sitt internationella åtagande, medan Sten Frohm på LRF Skogsägarna tycker att vi uppfyller kraven med råge.

JA

NJ A

Peter Westman, naturvårdschef på Världsnaturfonden

Sten Frohm, skogsdirektör på LRf Skogsägarna

1 . AV S ÄT T E R S V E R I G E T I LLR Äc K LI GT M E D S Ko G f Ö R N AT U R VÅ R D I DAG ?

Nej. Regering och riksdag har satt upp mål om att ytterligare 400 000 hektar skog skulle vara formellt skyddat till år 2010. Idag har man bara uppnått cirka 330 000 hektar. 70 000 hektar saknas alltså. Utöver det har Sverige inom konventionen om biologisk mångfald i nagoya förbundit sig att 17 procent av landmiljön skall skyddas. det innebär att mer skog kommer att behöva skyddas långsiktigt.

Jag tycker vi har kommit långt men det finns säkert behov av ytterligare avsättningar. där det finns ett stort skyddsbehov är det viktigt att markägaren blir ordentligt kompenserad. kom ihåg att det finns många känsliga och ovanliga arter som kräver aktiv skötsel. detta glöms ofta bort i naturvårdsdebatten.

2 . H U R M Yc K E T S Ko G S K Y D DA S I DAG ?

I dag har bara cirka 4 procent av den produktiva skogsmarken formellt skydd. därutöver har skogsägarna avsatt cirka 5 procent i frivilligt skydd. det innebär att skogsbruk kan bedrivas på mer än 90 procent av den produktiva skogsmarken. räknar man på ett annat sätt är bara runt 2 procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällen formellt skyddad.

Min uppfattning är att cirka 7,5 miljoner hektar skogsmark idag är undantagen för skogsbruk, vilket motsvarar 26 procent av skogsarealen. I det ligger skydd enligt miljöbalken, skogsbrukets frivilliga avsättningar, naturvårdsavtal och lågproduktiv skog som inte får brukas enligt Skogsvårdslagen. räknar vi även med den generella hänsynen som vi tar vid slutavverkning undantas ungefär 30 procent av skogen.

3. VAD ÄR BÄST fÖR K LI MATET?

I vår nya rapport ”Hugga eller skydda” visar vi tydligt på att maximering av produktionen inte alltid är bäst för klimatet. det beror bland annat på om råvaran används på ett klimatsmart sätt, vilket inte alltid är fallet! Långvarigt skydd av skogsmark visar sig vara ett viktigt instrument för att minska utsläppen av växthusgaserna. globalt räknar man med att nästan 20 procent av utsläppen kommer från skogsförstörelse.

Jag tror på en kombination av ökad skogsproduktion och satsningar på användning av trä som substitut för fossilt baserade material och bränslen. att avsätta naturreservat av klimatskäl tycker jag låter tveksamt.

4. H U R PÅVE R KAS DE N B IoLo G I S KA MÅNG fALDE N AV fAM I LJ E S Ko G S B R U K ET?

Många skogsägare har höga ambitioner när det gäller mångbruk av sin skog vilket kan leda till att stärka den biologiska mångfalden på fastigheten. en mångfald av ägare kan också leda till en mångfald av brukningsmetoder.

Vi har idag cirka 330 000 privata skogsägare med en mångfald av olika mål. de spänner från den aktiva skogsägaren till dem som brukar sin skog extensivt. denna mångfald av brukande är viktig för vår förmåga att ta hand om hänsynskrävande arter. det finns också många skogsägare som tycker det är viktigt att bidra till en naturhänsyn som ligger utöver skogsvårdslagens krav. de skogarna är certifierade och man gör frivilliga avsättningar på sin fastighet.

5. H U R S E R f RAMTI DE N S S Ko G S B R U K UT?

Den senaste tidens skogspolitik har lett till en ökad intensifiering, vilket utgör ett hot mot skogens miljövärden. regeringen bör utarbeta en helt ny skogspolitik som tar sin utgångspunkt i naturens begränsningar och ekosystemens naturgivna förutsättningar. vi vill absolut inte se en uppdelning i ett intensivt produktionslandskap och ett skyddslandskap. allt skogsbruk måste ske med god naturhänsyn över hela landet.

Jag tror på den svenska modellen med frihet under ansvar och balans mellan produktion och miljö. den praktiska tillämpningen vi har idag med en aktiv skötsel med naturhänsyn på huvuddelen av skogsmarken och avsättningar i form av bland annat naturreservat är en modell som fungerar mycket bra.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

11


n y h eter

M å n a d e n s f r åg a

H a r d i n k a r r i ä r påv e r k ats av d i t t f ö r ä l d r a s k a p ? Så länge barnen är små får karriären stå tillbaka för många. En färsk undersökning visar att det kan vara positivt för karriären att vara föräldraledig, särskilt för män. Som förälder tillägnar man sig kompetens som kommer till nytta på jobbet. Dela med dig av dina erfarenheter på www.naturvetarna.se

Hemma med barn bra för karriären Kommer sent och går tidigt, är bilden av småbarnsföräldern på jobbet. Smart använt kan föräldraskapet bli en tillgång i stället för en börda. – Som förälder lär man sig massor av saker som man har nytta av på jobbet, säger Tiina Bruno, karriärcoach och författare till boken Föräldrasmart.

de kommer tillbaka till jobbet. – Det drar arbetsgivaren nytta av utan att man talar om att det är föräldraskapet som gjort dem mer kreativa. Det handlar om att öppna ögonen och medvetandegöra arbetsgivarna och medarbetarna om detta. Ny energ i

Med den synen på föräldraskap stärker man stoltheten hos de anställda, menar hon. I dag har de flesta arbetsgivarna en generös inställning till föräldrar med b alans I L I V E T Tiina Brunos lönekompensation och annat. lista med plusvärden är nu uppe i Det är okej att gå tidigare från 76 och växer hela tiden. möten för att hämta barn och – Som förälder lär man sig att att komma senare på morgonen, prioritera och organisera, liksom liksom att vabba. att ha närvaro i nuet och att lyss– Då är det lätt att känna sig na. För att få vardagen att fungsom en börda. Tänk på att arbetsera med sina barn måste man se givaren får kompetens och ny entill deras olika behov och veta ergi tillbaka. Föräldrarna blir på hur de motiveras. så sätt en tillgång.

12

Kreativa pappor

Ta upp i utvecklingssamtal

Det här kan nog de flesta föräldrar känna igen sig i. Enligt en undersökning som Sveriges Ingenjörer har gjort bland sina medlemmar kan de som har varit pappalediga vittna om att de har blivit mer kreativa när

Hon jämför kostnaden för arbetsgivaren att skicka anställda på kurs med att de är hemma med barn. – Ingen arbetsgivare skulle investera i kompetensutveckling utan att få något tillbaka. Det-

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Föräldraskap föder kreativet och ger ny energi.

samma borde gälla föräldraledighet. Ta upp frågan i utvecklingssamtalet och fråga vad föräldraledigheten har gett dig som du kan ha nytta av i jobbet. I stället för att räkna upp hela listan med förmågor så tipsar Tiina Bruno om att välja ut tre som passar din yrkesroll, till exempel att du är kreativ och hittar på saker med barnen. Hur kan det användas i jobbet? Leaders h i p fr i day

På senare tid har Tiina Bruno vidgat synen på att mer aktivt dra nytta av annan kompetens utanför jobbet. Det kan handla om att ha ett förtroendeuppdrag i bostadsrättsföreningen eller

vara ledare i en idrottsförening. – Även jobb hemma, som att renovera huset och att beställa byggtjänster med allt vad det innebär från att kommunicera en idé till att leda projekt. Men det är kompetens som man tillägnar sig genom att uppfostra och vägleda sina barn som Tiina Bruno brinner för och vill sätta i fokus. Om det talade hon för chefer på Naturvetarnas Leadership Friday tidigare i år. – Det stärker både medarbetarnas och arbetsgivarens väg mot uppsatta mål och bidrar till att man inte bara attraherar utan även utvecklar och behåller sina anställda – genom livets olika faser. LEL


lANTBRUK – liVsMEDEl

Naturvetare runt julskinkan Den här gången tar vi ett samlat grepp kring julskinkan. Möt några av de naturvetare som ser till att skinkan är nyttig, smaklig och fri från smittämnen. Vi kollar också vilken gris som har mest knorr på svansen, den blågula eller den danska.

TEXT

lAR s-E R i K li lJ E BÄCK

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

13


lANTBRUK – liVsMEDEl

Mutation ger magrare julskinka Några forskare i Uppsala upptäckte den mutation som lurade grisen att bygga mer muskler än den behöver. Nu förstår man biokemin bakom den avel som gör julskinkan magrare.

D

agens julskinka är betydligt magrare än den som servera­ des på de svenska julborden på 1940­talet. – Det är ett resultat av ett avelsarbete se­ dan andra världskriget då behovet av fett fläsk minskade när folk fick stillasittande ar­ bete, säger Leif Andersson, professor i funk­ tionsgenomik på Uppsala universitet och gästprofessor på SLU. Han och några andra forskare i Uppsala upptäckte den specifika mutationen efter en genetisk kartläggning. – Det är en mutation i en tillväxtfaktor som lu­ rar grisen att göra mer muskler än den behöver. På köpet är grisen mer klimatsmart än sin anfa­ der eftersom dagens gri­ sar omvandlar foder till Leif Andersson. muskler mer effektivt. U P P TÄC K E R M U TAT i o N E R

Leif Anderssons forskarlag har utvecklat DNA­tester där mutationer kan upptäckas. De har även använt en biokemisk metod för att isolera det protein som binder den DNA­ sekvens som är förändrad hos tamgrisen. Förutom den praktiska nyttan av att kän­ na till de biokemiska mekanismerna bakom muskeltillväxt så har vi upptäckt ett tidigare okänt protein som har sitt ursprung i en hop­ pande gen som dök upp i däggdjurens arvs­ massa för mer än 150 miljoner år sedan. M E R KÖT T

Fyra procent ökad muskeltillväxt kan låta blygsamt, men í en besätt­ ning med tusen grisar ger det fyra tusen kilo mer kött. – En annan mutation som de upp­ täckt påverkar mängden glykogen i köttet.

14

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Det är ett resultat av ett avelsarbete sedan andra världskriget då behovet av fett fläsk minskade när folk fick stillasittande arbete

Glykogen binder vatten och denna mutation betraktas ofta som en kvalitetsdefekt. Skinkan kan bli torr om den står i ugnen för länge. En tredje upptäckt de har gjort som påver­ kar julskinkans egenskaper är den gen som för­ klarar varför våra julskinkor har en färglös svål istället för vildsvinets mörka färg. Tamgrisens svål saknar pigment och har en ljus färg. Hur ser framtidens gris ut?


Eva är på grisarnas sida E HAR A N TA L E T G R I S A R I S V E R I G RE T L L I T A R Y F N Å R F AT MINSK M I L J O N E R PÅ F E M Å R . edicin) (Källa: Per Wallgren, professor i grism

– Trenden går mot att den blir ännu ef­ fektivare som foderomvandlare, men även mer robust. Vad väljer du själv för julskinka? – Vi köper alltid svenskt kött, eftersom vi har högre krav på god djurhållning och djurvälfärd än många andra länder. Dess­ utom är det positivt med närproducerade livsmedel. #

Den bild som djurrättsorganisationerna målar upp stämmer dåligt med verkligheten, menar Eva Eriksmarck, djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Västmanlands län. Men helt förskonad från problem är inte den svenska grisuppfödningen. – Efter en anmälan startade vi

ett grisprojekt och genomförde oan­ mälda kontroller på ett tiotal går­ dar. En vanlig brist är att slaktsvinen har för lite strö för sysselsättning och Eva Eriksmarck. komfort. De be­ sättningarna fick ett föreläggande om att förbättra situationen. Ett problem som delvis har genetiska orsaker men även kan bero på golvens ut­ förande och strömängd är att suggor får bogsår. Stora kullar med många diande kultingar kan minska det skyddande un­ derhudsfettet. – Hårda golv med för lite halm gör sa­

ken värre. Bogsår kan förebyggas med en skyddande väst på grisen. Att det slarvas med halm och strö har enligt djurhållarna sin orsak i att den me­ kaniska utgödslingen kan sättas igen och sluta fungera. Har grisarna det verkligen bättre i Sverige? – Ja det tycker jag. I bland annat Dan­ mark, Tyskland och Belgien är suggor­ na fixerade större delen av sitt liv och i många länder avvänjs smågrisarna från suggan redan efter tre veckor. Här hem­ ma får kultingarna vistas tillsammans med suggan i minst fyra veckor innan de skiljs åt. Tjusningen med jobbet? – Att vid brister i djurhållningen kunna ingripa med åtgärder som gör en positiv skillnad för djuren. #

Vilken gris har knorr på svansen? EU

Danmark

sverige

Ingen knorr, svansen kuperas

Ingen knorr, ofta kupering

Knorr på svansen, kupering förbjudet

Uppbindning (fixering) av suggan

160 dagar per år

80–160 dagar per år

Nej

Halm

Normalt inte

Lite hos slaktsvin

Ja till alla

Suggan bygger bo

Nej*

Nej*

Ja

Utrymme för sugga med kultingar

3–4 kvm

4 kvm

6 kvm

Spaltgolv (ej helt golv) Ja

Ja

Nej

Avvänjning

ca 4 veckor

4–5 veckor

Knorr

ca 3 veckor

* Det är inte möjligt för suggan att bygga bo i en för trång bur. Källa: Tidningen Svensk Gris, nr 8-2009

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

15


Nyttigare julskinka snart här Har du hört talas om rapsgrisen? Den ger ett kött som är rikt på fettsyrorna omega-3 och omega-6. Med kallpressad rapsolja i fodret ändras grisens fettsammansättning. – Det gäller även julskinka, men den når inte butikerna förrän nästa jul. Än så länge finns bara rapsgrisen i begränsad upplaga från en testgård, som levererar till restau­ ranger, säger Thomas Perkio, affärsutveck­ lingsdirektör på Scan. Köttet blir inte bara godare, utan även nyt­ tigare och grisen mår bättre. Men smakar det så kostar det. Köttet beräknas bli mellan 15 och 20 procent dyrare för konsumenterna. – Med bland annat rapsgrisen hoppas vi

kunna öka försäljningen av svenskt griskött. Det är ett sätt att möte den utländska konkur­ rensen och vända den negativa trenden inom grisnäringen. Grisproducenterna är på väg ur en djup svacka med lite högre priser nu. Minskat antal grisar ställer till problem för hela branschen, där slakterierna dras med överkapacitet. Utmaningen i jobbet? – Att hitta lösningar på problem och ge­ nomföra det på ett sätt som fungerar hela vägen från gård till fabrik och konsument. Det är både utmanande och roligt, säger ekonomagronomen som har fokus på lant­ bruksdelen i de olika projekten. Vad som är på gång framöver är Thomas Perkio förstås förtegen om. Han vill inte gär­ na bjuda konkurrenterna på goda idéer. #

J U L S K I N K A N I N N E H Å L L E R 2 0 P R O C E N T P R OT E I N . 3 P R O C E N T F E T T O C H 3 , 4 P R O C E N T A S K A S O M N AT R I U M , K A L I U M O C H F O S F O R , S PÅ R AV S E L E N O C H Z I N K . R E S T E N Ä R VAT T E N . S K I N K A N Ä R R I K PÅ B - V I TA M I N , S O M N I A C I N , T I A M I N O C H R I B O F L AV I N Källa: Livsmedelsverket

Bra att veta om frågan dyker upp vid julbordet.

V i s s T E D U AT T ?

KAR RÈ

KOTLE T TR A D F I LÈ

S KI N KA BO G

FRAMLÄGG

Det finns runt 1 400 grisgårdar i Sverige. Många av dem har integrerad produktion, vilket innebär att suggor med kultingar föds upp på gården hela vägen till slakt. (källa: Svenskt kött)

REVBENSSPJÄLL

S I DA

BAKLÄGG

Slaktgrisarna blir drygt ett halvår och väger runt hundra kilo när de slaktas. I Sverige använder man oftast treraskorsningar. Modern är då en korsning mellan lantras och yorkshire. Fadern är antingen en renrasig hampshire eller duroc.

Svenska konsumenter köper cirka 6 750 ton julskinka till ett värde av 436 miljoner kronor per år. Grisar är allätare och utfodras med spannmål (Källa Nielsen 2010 v46-52) från den egna gården kompletterat med proteinfoder som ärtor eller importerad soja. Cirka 3,5 procent av alla svenska skinkor kommer från ekogrisar. Det är förbjudet att ge djuren antibiotika för att En sugga får under sin livstid åtta kullar med de ska växa bättre. Antibiotika får endast användas för att bota sjuka djur och ingen behandling 12-14 griskultingar per kull. Det vanligaste får ges utan recept från veterinär. är att en sugga föder drygt två kullar per år.

16

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Lantmästare ger goda grisråd Välj julskinkan med den blågula flaggan i år. Det tycker i alla fall grisrådgivare Margareta Nord-Karlsson, som har bön-

der runt Vänern som sina kunder. I Danmark står

suggorna uppbundna och tuggar fradga, bökar gör de i be­ tongen. I Sverige är det förbjudet. – Svenska grisar har större plats att Margareta röra sig på och får Nord-Karlsson. böka i halm. Djuren har det helt klart bättre här hemma, sä­ ger hon övertygande. Hon menar att de flesta sköter sina grisar väldigt bra, trots larm om van­ vård emellanåt. Det gäller både de eko­ logiska och konventionella uppfödarna. – Den stora skillnaden är fodret. Ekogrisen äter svenskt foder, medan sojaimporten från Brasilien fortfarande är stor till den vanliga grisen. Men nu är den svenska åkerbönan på fram­ marsch och odlas alltmer. Utmaningen i jobbet? – Att få fler grisuppfödare att inse nyttan med rådgivning. Vi visar att det lönar sig och kan vända röda siffror, som många grisbönder lever med i dag. Konkurrensen från främst Danmark och Tyskland är tuff, men de produce­ rar på helt andra villkor. Att optimera fodret och tillväxten är andra utmaningar. Med hög fosfor­ och kväveeffektivitet minskar utsläppen till Vänern. Bästa med jobbet? – Friheten och kontakten med lant­ brukarna. Jag jobbar också med rådgiv­ ning inom ramen för Greppa näringen, som syftar till att minska utlakningen av kväve och fosfor till sjöar och hav. #


LANTBRUK – LIVSMEDEL

Inga smutsiga fingrar på julskinkan Risken att råka ut för magsjuka av julskinka är ganska liten, i alla fall om den hanteras rätt från bonden till julbordet. Den svaga länken är i hemmet när julskinkan står framme och smutsiga fingrar greppar skinkan. – Då kan bland annat norovirus som orsa­

kar vinterkräksjukan och bakterier som sta­ fylokocker trivas, säger Eva Baggström, livs­ medelsinspektör vid Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Den personliga hygienen är också viktig i köttbodar och hos andra som hanterar livs­ medel. – I våra kontroller kollar vi kylar och att temperaturen är rätt. Det gäller också att ha regler för besök i kylrummet där djurkrop­ par hängmöras. Det är viktigt att köttfärs, som kan vara en grogrund för bakterietillväxt,

hålls kall och att kvarnen rengörs. Tjusningen i jobbet är människor som hon mö­ ter under kon­ trollerna i allt från kiosker och butiker till Eva Baggström är kostekorestauranger nom i botten. och skolkök. – Utmaningen är att motivera och förklara sambanden mellan god hygien och kvalitet, vilket också lönar sig ekonomiskt. Hon försöker vara pragmatisk och se att det finns olika lösningar som kan fungera. – Vi fokuserar på att minska riskerna, som ägaren själv får hitta lösningar på, vilka vi sedan ska godkänna. Vi detaljstyr mindre, säger Eva Baggström som i grunden är kostekonom. #

Så lyckas du med julskinkan 1. Välj en färdigkokt skinka. Den speciella tillagningen gör att skinkan blir garanterat saftig och du sparar tid.

2. Gör din griljering själv. Välj efter tycke och smak, till exempel senaps-, pepparkaks- eller kryddgriljering. Du kan också välja att köpa en färdiggriljerad julskinka.

3. Köp två mindre skinkor istället för en stor. Det lilla hushållet får fräsch skinka under hela julhelgen och det går fortare att tillaga.

4. Köp en färdigkokt skinka utan svål om du vill att det ska gå lätt att bre på griljeringen direkt.

5. Dekorera skinkan med hela nejlikor. Det doftar gott och är dekorativt. Kryddgriljering:

Finns ingen specifik rekommendation utan viktigast är att njuta i en mängd som man mår bra av. December är frosseriets månad och många äter sig proppmätta under julen. Njut av både julmaten och välgörande promenader i natur och frisk luft så blir det mer balans och konsekvenserna av julmaten inte lika stora.

7

fråg or ti ll d i et i s ten

4. Anna Ottosson är dietist och författare.

1.

Vilka plusvärden har julskinkan?

2.

Finns det några risker?

3.

God och proteinrik, innehåller mineraler och är en klassiker på julbordet.

Nitrithalten, fast julskinka äter vi under så begränsad period, så ingen anledning till panik.

Bör man äta varje dag under julen och hur mycket?

Vad bör man göra med fettranden? Äta eller skära bort efter tycke och smak. Fettet är inte hälsosamt och jag skär alltid bort det men å andra sidan älskar man det så njut av det ett par gånger över julen.

5.

Ditt tips på delikat och nyttig skinksmörgås och andra tillbehör?

6. 7.

Äter du själv julskinka?

20 hela kryddnejikor 1 dl farinsocker 1 tsk malen kryddpeppar 1 msk malen ingefära Värm ugnen till 225°. Skär fettranden ovanpå skinkan till ca 1 1/2 cm. Skär rutor i fettranden. Stick in kryddnejlikorna. Blanda samman socker, peppar och ingefära. Strö blandningen över skinkan. Ställ in den mitt i ugnen och griljera tills ytan blir hård och får fin färg, 10-15 minuter. (Recept från Svenskt kött)

Danskt rågbröd, smör, en rejäl skinkskiva med god senap till. Mums!

Absolut.

Ekologisk eller vanlig? Gärna ekologisk.

Glöm inte att dekorera med nejlikor.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

17


Caroline t채mjer vilda mikroorganismer 18

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11


lANTBRUK – liVsMEDEl

Bakandet startade som en hobby. Ganska snabbt blev det ett vetenskapligt nördprojekt, som Caroline Düringer uttrycker det själv. Drömmen om ett bageri med kursverksamhet började växa och när beslutet om Astra Zenecas nedläggning i Lund kom tog hon chansen att starta Brödlabbet.

C

aroline Düringer började baka för ungefär sex år se­ dan. Hon blev frustrerad över att det var så svårt att baka bra bröd och började därför läsa på och experimentera på hemmaplan. – Det blev ett vetenskapligt hobbypro­ jekt. För någon som jobbar med levande celler och bakterier är jäst och surdeg mycket fascinerande. f R å N H o B BY T i l l f Ö R E TAg

Brödet började bli riktigt bra och flera av hennes vänner och bekanta ville både köpa bröd av henne och lära sig mera. Drömmen om ett eget bageri med kurs­ verksamhet växte sig allt starkare men Ca­ roline Düringers jobb som forskare och projektledare på Astra Zeneca var för tids­ krävande för att tillåta detta vid sidan av. Ett tag funderade hon över att jobba deltid men det var ingen populär lösning hos ar­ betsgivaren. – Då blev det ingenting. Det är svårt att halvsatsa, man behöver en lokal och en bra ugn, sedan finns det många regler kring produktion av livsmedel. Men så kom beskedet om Astra Zene­ cas nedläggning. De anställda fick erbju­ dandet att följa med till Mölndal eller att sluta med en ekonomisk kompensation i fickan. – Under ett par månader funderade jag

TEXT

N ATA l i E V o N D E R l E H R

foTo

PoNTUs TiDEMAN

fram och tillbaka. Till slut bestämde jag mig för att satsa, tanken hade ändå fun­ nits i bakhuvudet hela tiden och nu hade jag faktiskt en chans att förverkliga det jag hade drömt om. E N g E N o M TÄ N K T s AT s N i N g

Bageriet kommer att ligga på en gård i Stora Råby utanför Lund. Där finns även keramikateljén Ateljé Råbygård som Caro­ line Düringers goda vänner och före detta kollegor på Astra Zeneca har startat. Nu renoverar vännerna ladan där Brödlabbet ska hålla hus och under väntetiden – eller ska man kalla det för inkubationstid – pla­ nerar och förbereder Caroline Düring­ er. Hon säger själv att hon har investerat mycket tid för att bygga upp verksamhe­ ten på ett bra sätt. Hon har bland annat varit på studiebesök på andra bagerier och noga undersökt vad hon kan köpa begag­ nat och vad som ska vara nytt. Hon har även tagit hänsyn till ergonomin för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt, som ba­ gare är det lätt att få arbetsskador av tunga lyft eller belastande arbetsställningar. KU N s KAP i foKUs

Brödlabbet är ett kunskapsbaserat företag. Själv har Caroline Düringer läst allting hon har kommit över om bakning, hon har även fördjupat sig i den vetenskapliga litteraturen. Som disputerad biolog använ­

der hon vetenskaplig kunskap och metod också när hon bakar på Brödlabbet. – Det finns de som tycker att jag slösar bort min kompetens och min doktorsexa­ men. De tror att jag har lämnat vetenska­ pen. Men jag håller inte med, på grund av min utbildning kan jag tillämpa en helt annan kraft i utvecklingen av nya metoder eller produkter och kan skapa min egen nisch som vetenskaplig bagare. Caroline Düringer ser också många lik­ heter mellan sina arbeten som forskare och bagare. Utmaningarna finns i båda yrken, samt lusten att experimentera och skapa någonting nytt. – Jag möter minst lika mycket utma­ ningar nu som i forskningen. På ett forsk­ CAROLI N E DÜ R I NG E R Aktuell: Står i startgroparna med sitt företag Brödlabbet som är ett bageri med kurs- och konsultversverksamhet. Bor: Med sin sambo i Södra Sandby utanför Lund Favoritbröd: Ekologiskt stenugnsbakat surdegsbröd med råg och valnötter. Boktips: Surdegsbröd av Martin Johansson, The Bread Builders av Alan Scott & Daniel Wing

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

19


CAROLI N E S KAR R IÄRSTEG – FRÅN FORS KAR E TI LL BAGAR E 1.

ningslabb jobbar man med rena material un­ der kontrollerade former, som bagare blan­ dar man naturliga material som varierar från gång till gång med vilda mikroorganismer. Att uppnå ett jämt och fint resultat varje gång är mycket svårare. HANTVE R K E llE R VETE N s KAP

Bakning ses dock främst som ett hantverk och det tycker också Caroline Düringer att det är. Ett bra handlag med degen och fing­ ertoppkänsla är viktiga för att lyckas. – Men när det inte går som man har tänkt sig är det bra att använda sig av underlig­

Började på läkarutbildningen i Lund 1997. Hoppade av efter två terminer och byggde ihop en egen utbildning som bestod av idé- och lärdomshistoria, astronomi, fysik och biologi samt några mindre forskningsprojekt. Avslutade utbildningen med ett år på den biomedicinska forskarskolan i Lund.

2.

Doktorand vid Lund Universitet, forskade om mekanismer för programmerad celldöd. Disputerade 2004.

3.

Två-årig postdok-tjänst på AstraZeneca i Lund, sedan anställning som forskare fram till juni 2011.

4.

Startade Brödlabbet 2011, bageriet öppnar under våren 2012.

C A R O L I N E S T R E B Ä S TA BAKTIPS: 1. Bra ingredienser är viktigt för ett gott bröd. Med en pigg surdeg och ett bra mjöl kommer man långt. Mjölet ska vara så färskt som möjligt, gärna ekologiskt och stenmalet. 2. Låt det ta tid! Oavsett om du bakar med surdeg eller jäst. Det går inte att stressa fram ett gott och nyttigt bröd. 3. Skaffa dig så mycket kunskap som möjligt. Om du vill få en flygande start – gå en kurs. Annars gäller principen ”experimentera och dokumentera”. För gärna anteckningar, så bygger du upp en egen kunskap om vad som gör att ditt bröd blir bra.

20

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

gande kunskap och ha ett naturvetenskaplig tillvägagångssätt. Det är också vägen till att skapa någonting helt nytt. Hon har fått mycket positiv respons på sina kurser. Kursdeltagarna får en flygande start på sin bakning och många aha­upple­ velser. Caroline Düringer har tyskt påbrå och tycker själv att det finns ett behov av godare bröd i Sverige. – Både danskarna och tyskarna bakar mycket bra bröd. Jag har redan lyckats im­ ponera på några danskar, den dagen jag kan imponera på tyskarna kommer jag att bli väldigt nöjd! #


lANTBRUK – liVsMEDEl

Surdegsbakets mikrobiologi

Ti Ps! • Se till att surdegen är i god form. Den ska vara bubblig och inte lukta för surt. • Jästiden kan variera med rumstemperatur och mjölsort, prova dig fram. • En lösare deg är svårare att hantera men ger ett luftigare bröd. • Om brödet sjunker ihop och blir platt i ugnen, prova att jäsa lite kortare tid nästa gång.

En surdeg är en blandning av mjöl och vatten där naturligt förekommande mikroorganismer har etablerat sig.

konsistens, syretillgång och salthalt är viktiga. • Genom att variera dessa faktorer kan man från samma ingredienser få bröd med helt olika karaktär.

• Oftast är det en handfull olika stammar av jäst och laktobaciller som bildar ekosystemet i en surdeg. • Ett gram mogen surdeg innehåller ungefär en miljard bakterier och 1-10 miljoner jästceller. Jästen och bakterierna bryter ner mjölets kolhydrater och bildar koldioxid som jäser degen. • En uppsjö av små organiska ämnen ger surdegsbrödet fin smak, struktur och lång hållbarhet. Till exempel ligger mjölk- och ättiksyra bakom den karaktäristiska syrliga aromen. Aktiviteten hos surdegens mikroorganismer bestämmer brödets smak och struktur. • Faktorer som mjöltyp, jästid, temperatur,

(2 små bröd)

surdegsbröd med råg och valnötter 350 g surdeg 330 g siktat vetemjöl 200 g rågmjöl 270 g vatten 13 g salt 180 g rostade valnötter • Rör ihop allt utom valnötterna i en bunke eller degblandare så att allt mjöl blir blött. • Låt stå en halvtimme övertäckt med plastfolie om du har tid. • Knåda sedan i degblandare eller för hand till

en spänstig deg. Om degen blir för fast eller för lös, justera med mer mjöl eller vatten och ändra i receptet till nästa gång. • Knåda sist i valnötterna. • Låt degen jäsa övertäckt tills den ökat med ungefär halva sin storlek. Det går bra att jäsa degen i rumstemperatur, då tar det 2-5 timmar eller i kylen ungefär 12 timmar. • Dela degen i två delar och forma två bröd. • Jäs bröden till ungefär dubbel storlek, i rumstemperatur ett par timmar eller i kylen ungefär 12 timmar. • Om du har en baksten, sätt in den i ugnen en timme innan du vill baka av bröden och sätt ugnen på 250-270 grader. Har du ingen baksten kan du sätta in en plåt istället. • Sätt in bröden på stenen eller plåten och spraya gärna in lite vatten. Sänk värmen till 210 grader efter 10 minuter. Baka bröden i totalt 35 minuter eller tills skorpan fått rejält med färg och innertemperaturen är 97 grader.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

21


Ett ljus i mörkret Belysning är ett område i snabb förändring. Glödlamporna förbjuds, energipriserna stiger, LED-belysning växer explosionsartat. Vad behöver vi göra för att få så bra ljus som möjligt i framtiden? Forskare i Lund söker svaren. L I S A K I R S E B O M TEXT

T

horbjörn Laikes arbetsrum på Lunds tekniska högskola ligger längst ut i huskroppen och har fönster åt två håll. Det är gott om ljus även en så här dimmig höstdag, konstaterar besökarna Susanne Widell och Reine Karlsson. Alla tre är forskare, med helt olika profil men ett gemensamt intresse: framtidens ljus. Thorbjörn Laike är psykolog och lektor vid institutionen för arkitektur och byggd miljö vid LTH. Susanne Widell är professor i växtfysiologi vid Lunds universitet. Reine Karlsson är professor i ekodesign vid stiftelsen TEM som arbetar med tvärvetenskaplig och tillämpad forskning för ett hållbart samhälle.

Forskningsprojektet i Lund startades 2009 med pengar från Energimyndigheten och Pufendorfinstitutet. Sedan dess har antalet inblandade växt steg för steg när man funnit fler personer runtom i landet som kunnat bidra med kunskap och idéer. Omkring 15 Lundaforskare ingår i gruppen, men man för också en dialog med minst lika många vid andra lärosäten. Ett resultat är en rapport som blev klar i höstas. Energimyndigheten använder den som underlag för att planera ett nytt forskningsprogram för energieffektiv belysning. Men energibesparingar är inte en central fråga i rapporten från Pufendorfinstitutet, eller i samtalet på Thorbjörn Laikes arbetsrum den här dagen.

TRÄFFAS PÅ TVÄR E N

Sedan två år tillbaka brukar de träffas vid det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet i Lund för att diskutera belysningsfrågor. Där deltar också forskare i ergonomi, medicin, plasmafysik, entreprenörskap och flera andra ämnen. Vad vet vi redan om belysningslösningar, om teknik och om fysiologiska reaktioner på ljus? Vad för slags ljus behöver människor, och vad behöver växter? Hur kan man skaffa det rent tekniskt? Hur kan det bli lönsamt?

22

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Thorbjörn Laike och Susanne Widell är två av forskarna i ljusprojektet.

Inom några år lär dioderna vara vår dominerande belysningskälla – Det är klart att energitänkande finns med i projektet. Men vi betraktar det mer eller mindre som en trivialfråga. Naturligtvis måste energikonsumtionen minska. Konsten ligger i att samtidigt skapa bättre belysning, inte sämre, säger Reine Karlsson. LE D ÄR E FFE KTIVAST

Utvecklingen inom LED-belysning har gett helt nya möjligheter. Förr var lysdioder (LED) något som man bara hittade i instrumentpaneler, som den röda power-lampan på stereon. Inom några år lär dioderna vara vår dominerande belysningskälla, menar många ljusforskare och personer i belysningsbranschen. Lågenergilamporna som säljs i dag är i praktiken lysrör ombyggda till glödlampans form. De innehåller kvicksilver, vilket passar dåligt in i det hållbara samhälle som det pra-


VETENSKAP

ängst upp under det välvda taket på Ångströmlaboratoriet i Uppsala, kning. #

E N FJ Ä R D E D E L AV E LFÖR B R U K N I NG E N

Ljusets egenskaper är viktiga för människor såväl som för växter. Växthusväxter klarar sig fint med bara rött, visar forskning, men hur går det för odlare?

I de flesta av Europas fastigheter går närmare en fjärdedel av elektriciteten till belysning. I oktober levererade forskarna vid Pufendorfinstitutet i Lund rapporten Kompetensutveckling för hållbar belysning. Den är en del av underlaget när Energimyndigheten nu utformar framtida forskningsprogram. Forskarna menar att det behövs en nationell strategi för belysningsbranschen. Belysningens betydelse behöver lyftas fram i samhället och kunskap sammanställas och spridas. Konkreta förslag är bättre testmiljöer för nya belysningskomponenter och bättre offentliga upphandlingar av belysning. Läs mer på www.pi.lu.se.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

23


VETENSKAP

tas så mycket om. Och även om de är betydligt mer energieffektiva än glödlampor, slås de med hästlängder av LED. Glödlampan gör ljus av som mest en tjugondel av energin – mycket mindre för små lampor – och värme av resten. De flesta lågenergilampor kan omvandla 20 procent av energin till ljus. Bra LED-lampor har potential att snart vara uppe i mer än 50 procent. Lågenergilampan förväntas bara bli ett mellanspel. B E LYS N I NG E N PÅVE R KAR OSS

LED skiljer sig fundamentalt från glödlampor. De strålar i en enda riktning, till skillnad från glödlampan som är rundstrålande. Dessutom ger de inte en blandning av våglängder utan sänder ut ljus i en enda färg. Genom att kombinera dioder i olika färg kan man få fram precis den ljustyp man vill ha. Resultatet skulle kunna bli väldigt bra belysning – om vi vet vad vi vill ha. Det gör vi knappast i dag, menar forskarna i Lund. – I miljöer för människor har det länge handlat om att få så mycket ljus som möjligt till lägsta kostnad. Men det är inte alltid det bästa, långtifrån, säger Reine Karlsson. För mycket ljus av fel slag bländar ofta, och i synnerhet för människor över 45 gör det seendet lite ”grumligt”, förklarar han. Ljusets riktning är också viktig. Thorbjörn Laike forskar bland annat på hur ljuset på-

verkar nivåerna av melatonin, hormonet som styr sömn och vakenhet. – Tillräckliga mängder dagsljus fungerar alltid bra, det blockerar kroppens melatoninproduktion vilket gör oss pigga. Men med artificiellt ljus spelar riktningen roll. Istället för att rikta ljuset direkt mot arbetsytan ska man låta det reflekteras mot väggarna. Det som kallas omfältsljuset påverkar kortisolnivåerna mer effektivt än ljus rakt ner på skrivbordet, säger Thorbjörn Laike. Hans resultat tyder på att människor blir piggare om man varierar ljuset mot väggarna och har konstant ljus på arbetsytan, snarare än tvärtom. GODAR E MAT M E D RÄTT LJ US

Susanne Widells forskning handlar bland annat om hur ljus av olika våglängd och intensitet påverkar växter. Det är inte bara en fråga om hur stora växterna blir och hur snabbt. Även andra processer påverkas av ljusets typ och styrka. Förutom klorofyll finns ett antal pigment i växten som styr exempelvis om plantan ska blomma, om den blir lång och smal eller kort och kraftig och om den öppnar klyvöppningarna i bladen och tar in koldioxid. – Vi tror att man genom att ställa in ljuset mer specifikt skulle kunna odla till ex-

Människor blir piggare om man varierar ljuset mot väggarna och har konstant ljus på arbetsytan, snarare än tvärtom. THORBJÖRN LAIKE

empel kryddor på ett mer optimalt sätt, för att få fram mer av smakämnena. Konventionell växthusodling syftar oftast mot bra tillväxt, vilket kan ge en utspädd smak, säger Susanne Widell. I grunden handlar det om att stressa växten lite lagom. Det är då den producerar som mest smak och andra ämnen som vi människor kan vara intresserade av, till exempel antioxidanter. Att bara använda de våglängder som behövs skulle också spara mycket energi. Nu hoppas forskarna i Lund få mer finansiering från Energimyndigheten för att kunna utveckla några av förslagen i rapporten. Ett exempel är en tänkt mobil teststation med LED av olika slag som kan kombineras så att man vet exakt vilka våglängder

VETE N S KAP I KORTH ET

24

VAC C I N F Ö R S TÄ R K A R E H I T TA R I M M U N F Ö R S VA R E T

LJ US U R VAKU U M M I LSTOLPE I N O M K VA N T M E K A N I K E N

Forskare vid Luleå tekniska universitet, Karolinska institutet och företaget Recopharma har hittat ett nytt sätt att förstärka effekten av vacciner. De har låtit jästceller producera ett protein som liknar det mucin som finns i kroppens slemhinnor. Proteinet har många sockerkedjor kopplade till sig, som kan binda till celler i immunförsvaret, bland annat makrofager och dendritiska celler. Tack vare sockerkedjorna, tar dessa celler lättare upp vaccinet och kan signalera till andra delar av immunförsvaret att reagera på det. Metoden har patenterats, och forskarna tror att den kan få användning såväl i klassiska vacciner mot infektionssjukdomar som i cancervaccin. HM

Att vakuum inte är tomt, utan bebos av virtuella partiklar som ständigt skapas och förintas är en av kvantmekanikens grundbultar. Nu har forskare vid Chalmers lyckats få virtuella fotoner, ljuspartiklar, att lämna sitt virtuella tillstånd och bli mätbart ljus. Forskarna har fått fotonerna att bli reella genom att tillföra rörelseenergi med hjälp av en kvantelektronisk komponent kallad Superconducting quantum interference device, eller kort och gott, Squid. Bedriften klassas som en milstolpe inom kvantmekaniken och resultaten har publicerats i Nature. Att det är just fotonerna som dyker upp, beror på att de inte har någon massa. Därför krävs det mindre energi för att excitera dem än andra virtuella partiklar i vakuum. För att skapa till exempel protoner eller elektroner, skulle det krävas mycket mer energi. HM

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Effektivare vacciner kan vara på väg.


man arbetar med. Med en sådan anläggning skulle man kunna testa effekten av olika sorters ljus på såväl växter som människor. Hur människor påverkas av LED-ljus är inte särskilt utforskat än så länge. – Låt oss säga att man går över till LED överallt och så visar det sig att man får en massa konstiga reaktioner i människor, som att de får ont i huvudet eller blir trötta. Även om människors upplevelse av ljus är väldigt komplex så handlar det i grunden också om cellbiologi, säger Susanne Widell. I växthus måste både plantor och odlare trivas. Därför skulle det vara intressant för Susanne Widell och hennes kollegor att med den nya teststationen samtidigt undersöka växternas utveckling och människornas upplevelse. – Vi har till exempel försökt använda LED med bara rött och blått ljus. Växterna växte fint då, men det var ju vedervärdigt att vara i rummet, säger Susanne Widell. E FTE R LI KNA DAG S LJ US

En annan fördel för växtforskarna med en sådan LED-station skulle vara att den kunde producera mycket starkare ljus än vad som är möjligt vid dagens experiment. Man är inte ute efter att skapa onaturliga nivåer, utan bara ljus som liknar dagsljuset. Det är omöjligt med konventionella lampor efter-

K R A F T L E D N I N G S G ATO R B R A F Ö R FJ Ä R I L A R - M E N I N T E F Ö R FÅG L A R Tidigare i år visade forskare vid Centrum för biologisk mångfald och SLU i Uppsala att kalhyggen och skogsbilvägar är lika rika på fjärilar som de betesmarker som man normalt förknippar med dessa djur. En annan tidigare förbisedd biotop visade sig vara allra mest omtyckt av fjärilarna: kraftledningsgator. Nu har forskarna gått vidare och undersökt om dessa revor som skär genom skogen kan ersätta det gamla öppna betesland-

som det skulle bli så varmt i växthuset att plantorna koktes. LED-lampor producerar mycket mindre värme. För Reine Karlsson, som i sitt jobb vid stiftelsen TEM bland annat ansvarar för innovationsfrågor, är belysningens begrepp och mätetal en kärnfråga. Lumen, watt och candela räcker inte när LED-lamporna gör sitt intåg, menar han. – Det handlar om en utveckling mot hifiljus, precis som vi sedan tidigare har hifi-ljud. På stereon har vi displayer som visar hur mycket ljud vi har av olika våglängder. Egentligen borde det bli likadant med ljus. Men vi har så liten vana vid att prata om ljus på det viset, så vi har inte ens byggt upp en kunskap om vilka våglängder som är bra i olika sammanhang, säger Reine Karlsson. Han vill se en utveckling där inte bara forskarnas kunskap ökar, utan också allmänhetens. Det gäller både privatpersoner och de tjänstemän som beställer ljus till offentliga miljöer. – Kan man inte prata om och specificera vad som är bra ljus finns det heller ingen som är beredd att betala för bra ljus. Då blir det ingen väsentlig fråga och prioriteras inte när man bygger nytt. I dag byter elektrikern på plats ofta en tänkt bra armatur mot något billigare, och resultatet blir då väsentligt sämre, säger Reine Karlsson.

Skolor, vårdhem och kontor har ofta undermålig belysning som till och med går på tvärs mot det vi vet i dag om ljusbehov, hävdar han och får medhåll av Thorbjörn Laike. – Vi får förmodligen betala mer för belysning de närmaste 10–20 åren än vi varit vana vid. Men om vi får bättre eller ännu sämre miljöer, det är upp till oss, säger Thorbjörn Laike. #

FOR S KAR E I LI N KÖP I NG O CH U M EÅ MÅLAR LJ US PÅ VÄGG E N Vid universiteten i Linköping och Umeå pågår forskning för att ta fram ett lysande material som är fritt från metaller och som kan målas direkt på en yta. Forskarna har ersatt de metaller som brukar användas i lysdioder med grafen, materialet som består av kolatomer i ett enda lager. – I framtiden kommer man kunna flytta sin belysning på stora flexibla ark, eller använda sig av målarpenslar för att måla upp sin belysning på en valfri yta, säger Ludvig Edman, professor i fysik vid Umeå universitet, till SVT Vetenskap. Materialet tillverkas i tre lager: ett lager grafen, ett lager lysande plast, och ett lager elektriskt ledande plast. Det ska vara återvinningsbart

skapet även när det gäller jordbruksfåglar. Många olika fågelarter hittades i kraftledningsgatorna, men det var mest vanliga skogsarter, framför allt buskmarksfåglar, som hittar föda och bygger sina bon i buskar och låga träd. Studien visade att enar i kraftledningsgatorna drog till sig även trädhäckande fåglar med öppna bon. Att bevara enar i kraftledningsgator kan vara gynnsamt för fågellivet, samtidigt som det kan göra röjningsarbetet billigare. HM

Färggranna fjärilar gillar att fladdra omkring i kraftledningsgator och på kalhyggen.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

25


iNspiRATöREN MANUAlEN

sid 26–27

sid 38–29

lEdARskAp

sid 30-32

fRågA EXpERTEN på NyTT jobb

sid 33

sid 34

plATsANNoNsER

sid 35-37

i N s p i R AT ö R E N

karin brinner för kemin Lektor karin axberg har fått 2011 års Gunnar starck-medalj av kemistsamfundet för ”framstående pedagogisk verksamhet”. Hårgelé, peruk och explosiva kemikalier är bara några av hennes knep för att stimulera HANNA MEERVEld gymnasieelevers intresse för kemi. TEXT ocH foTo

Kar i n ax b e rg Född: 1947 i linköping. gör: kemilärare på blackebergsgymnasiet i bromma tre dagar i veckan. arbetar på kemilärarnas resurscentrum, stockholms universitet, två dagar i veckan. om att få gunnar starck-medaljen: ”det känns ansvarsfullt. starck är en av de stora elefanterna inom kemin. Min lärare på universitetet hade honom som lärare i skolan, så jag känner mig lite förbunden med honom.” det roligaste med läraryrket: ”att få umgås med ungdomarna. jag känner mig ung tillsammans med dem.” Familj: Man (jägmästare) och tre barn, alla verksamma inom naturvetenskap. fem barnbarn. ”sexåringen har redan varit med mig i skolan och gjort sina första kemiska experiment.” Fritid: jagar, fiskar, är ute i naturen. senaste läsupplevelse: Alla vi barn i Bullerbyn, med barnbarnen. Ond kemi av ulf ellervik. Pensionärsplaner: bära min mans portfölj på hans jobbresor i utlandet.

26

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11


k arr i ä r

K

arin Axberg tittar ut från ett fikarum långt ner i den mörka korridoren på Kemilärarnas resurscentrum i Arrheniuslaboratoriet på Stockholms universitet. Där dricker hon, tillsammans med några kemistkollegor, svart kaffe ur udda koppar. Här råder ett lugn som sannolikt inte präglar korridorerna på hennes andra arbetsplats, Blackebergsgymnasiet i Bromma, norr om Stockholm. Karin Axberg trivs på universitetet, men hennes forskarkarriär fick ett tvärt slut, när hon efter halva doktorandtiden drabbades av allergi mot det hon studerade: mögel. Istället blev det läraryrket som hon skulle viga sitt yrkesliv som kemist åt. – Jag har alltid tyckt om att höras. Jag älskar till exempel att hålla tal på fester!

en r i ktigt b ra fråga

I klassrummet gäller det dock att ha ett antal versioner av det man vill säga i rockärmen. Att vara lärare är att hitta ytterligare ett nytt sätt att förklara på när de första femton sätten inte har nått fram. – Den sextonde gången kanske eleven äntligen utbrister: ”Men varför sa du inte det från början!” Med 32 elever i klassen kan det bli mycket förklarande. Men det är inte de där ögonblicken när förståelsen faller på plats som Karin Axberg jobbar för, utan de ögonblick som kan komma strax efteråt, när eleverna börjar tänka vidare själva. – När någon kommer med en riktigt bra fråga, då kan jag få rysningar, berättar Karin Axberg. Den nya gymnasiereformen lägger större tonvikt vid förståelse än vid fakta. – Det tycker jag är roligt. Kunskap finns det så mycket av idag. Det är lätt att komma åt den – allt ligger på nätet! Förr var det bara dem som hade råd att lära sig läsa och köpa böcker som kunde skaffa sig kunskap. Nu gäller det istället att kunna lägga ihop kunskapen, se konsekvenser, fantisera. Det är det vi ska träna eleverna på. Karin Axberg tror att just bristen på fan-

tasi är en av orsakerna till att ungdomar upplever de naturvetenskapliga ämnena som svåra idag. – Kemi är abstrakt – atomer och joner som vi inte kan se. Ungdomar idag är vana vid att se allt. Barn läser inte sagor på samma sätt som förr. Då fanns det inga attöse M a nbilder, b l i man r ö fick d mträna j u ksig i ni f r ablistrakta bilder. Många av dagens skolelever v e t o c h m a n k a n u p p s k at ta har inte tränat sig i att se abstrakta saker. sDe j ähar lvsvårt k l aatt r hänga h e t emed r hnär ä retthexpee mm a , blir sriment om d r itill c kens formel. vat t eDe n är jätte bra påi r annat, känslor d e k tsom f rtill å nexempel kran e n . och att säga vad de tycker. Psykolog är ett yrke som får många röster, när Karin Axberg frågar sina elever vad de vill göra i framtiden. Kemistyrket finns inte med på önskelistan. – Kemisk industri är fantastisk i Sverige. Vi har en stor basindustri med papper, gruvnäring och läkemedel. Här finns det jobb, och det är trevliga jobb! säger Karin Axberg. Hur ska eleverna då få upp ögonen för kemi? Spännande specialeffekter är ett av de knep som Karin Axberg tar till. Tillsammans med kollegorna på Kemilärarnas resurscentrum har hon tagit fram en experimentbok fylld med eld och explosioner. Bran dvarnare? N ej tack!

Men det gäller att inte frestas att göra experimenten för spännande. Vilken skolklass har till exempel inte ropat ”mer!!” när kemiläraren låtit en bit natrium fräsa runt i en skål med vatten. Vad som händer om man tar för mycket blev uppenbart på Läroverket i Hudiksvall i maj, då flera elever fick föras till sjukhus efter en explosion. Karin Axberg håller sig till hasselnötsstora bitar och visar istället på Youtube hur mer våghalsiga människor gör samma experiment med cesium, som befinner sig några rader längre ner i alkalimetallernas spalt i det periodiska systemet. Men någon brandvarnare får man inte att sätta upp i hennes kemisal. – Jag gick till rektorn direkt och fråga-

Många av dagens skolelever har inte tränat sig i att se abstrakta saker. De har svårt att hänga med när ett experiment blir till en formel. Kar i n Axb e rg

de: ”Hur många utryckningar per dag vill du ha?” Som kemilärare måste man själv ha full kontroll på experimenten. Karin Axberg använder inte bara eld för att väcka elevernas intresse. Hon drar på sig peruk och ställer sig på scen också. – Eleverna tycker att det är kul när jag är Scheele, säger hon. Det var på en tråkig konferens som kollegan och tillika Gunnar Starck-medaljören Stig Olsson fick med henne på idén om att sätta upp en pjäs om kemins historia. Uppsättningen har visats både i Sverige och i utlandet. utan för s kolan s vär ld

Pjäsen är inte Karin Axbergs första internationella jobberfarenhet. På 1980-talet satte hon upp ett marklaboratorium i Vietnam som användes för att bestämma vilka träd som skulle planteras för papperstillverkning. Och en licentiatexamen blev det till slut i alla fall. Karin Axberg drog på sig munskydd och gav sig i kast med möglet en gång till. Den här gången på Filippinerna, där hon testade vilka rissorter som håller sig längst utan att mögla. Är det viktigt för eleverna att ha lärare med erfarenhet av forskning? – Jag tror att det är viktigt att de får lärare som inte bara har varit elever och sedan en dag tagit plats på andra sidan katedern. Lärare som har gjort något mer än att bara vara lärare. Det behöver inte vara forskning, jag tror att mina erfarenheter av arbete i näringslivet och i andra länder har gjort mig till en bättre lärare. #

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

27


MAN UAlE N

bli en populär mejlkontakt att mejla jobbiga saker i stället för att ta en personlig kontakt är inget som olle bälter, forskare vid ktH, rekommenderar. Ännu ett tips är att skriva kort och tydligt så att det inte uppstår missförstånd. och symboler som smilies hör inte hemma i yrkeslivet.

M

TEXT

MARgARETHA EldH

ejl ska formuleras kort, enkelt och tydligt men alltid med stor vänlighet och omtanke. Fokus ska ligga

på budskapet. Det menar Olle Bälter, forskare på KTH och Sveriges främsta mejlexpert och författare till en avhandling om professionell användning av e-post, samt boken E-posteposet. öVE R fU ll i N koRg

E-post är ett av vara vanligaste kommunikationsmedel. Men vårt flitiga mejlande kan orsaka både stress och missförstånd. Att ägna lite omtanke om den som tar emot mejlet underlättar kommunikationen. – Förstå hur mottagaren tar emot ditt mejl, de flesta får väldigt mycket e-brev varje dag och fruktar att det ska ta tid och vara jobbigt att hantera. Uttryck dig så att du är lätt att förstå, då får du korrekta svar, säger Olle Bälter. I sin avhandling har han följt ett IT-företag för att studera hur de anställda hanterar en överfull inkorg. Det visade sig att de agerade annorlunda än de sa. De ansåg sig välja ut de viktigaste först. I själva verket valde de ut de mejl som gick snabbast att svara på.

28

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

i l l U s T R AT i o N

sARA-MARA/söd E R b E Rg Ag E NTU R

– Faran med e-post är att vi gärna mejlar iväg ett e-brev och känner att vi gjort lite nytta, medan mottagaren inte vill ha det. Man ser 200 mejl i inkorgen som en del av ett informationsflöde och en stor mängd arbete som man vill bli av med, säger Olle Bälter. VäNTA M E d sVAR

Ha inte för bråttom med att svara. Snabbheten i mediet gör att vi skickar iväg mejlen för snabbt och slarvar med innehållet. Viktiga mejl bör inte skickas med en gång, skriv, spara och gå igenom gärna e-breven innan de skickas. – Bäst är mejl med kort info, sammanfattningar efter möten och extremkorta mejl där budskapet får plats i ämnesraden. De står sig bra i konkurrensen. Komplicerad och mycket information passar bättre för möten, säger Olle Bälter. Att använda emoticons, symboler och smilies är populärt, även i arbetsmejl, för att uttrycka känslor. Risken är att de signalerar att mejlet är ett hastverk som inte ägnats någon större omsorg. – De är påhittade mest för skoj och hör oftast inte hemma i yrkeslivet, så länge man inte känner mottagaren väldigt väl, då kan det vara okej att markera att man skämtar, säger Olle Bälter.

10

m e j lt i P s s o m g Ö r d i g o m t YC K t

1. visa hänsyn, omtanke och uppskattning i dina mejl.

2. undvik ironi och sarkasmer. 3. sprid inte privata mejl som är adresserade till en person.

4. lägg omsorg på dina mejl. spara dem och återkom innan du skickar dem.

5. begränsa innehållet – håll dig till ett ämne per mejl.

6. e-post och känslor är ofta en dålig kombination på jobbet.

7. skriv aldrig ett argt mejl och skicka direkt. bäst är att sova på saken.

8. verbala dispyter hör aldrig hemma i mejlväxling.

9. tänk löpsedel – är du beredd att se dina mejl där. om inte, låt bli att skriva dem.

10. undvik smilies och andra skojiga emoticons i arbetsmejl.


U n dvi k i ron i er

E-post och känslor är ofta en dålig kombination. Avstå från mejl med känslig karaktär. Många tar smitvägen och skickar ett mejl för att de upplever olust att ringa med ett känsligt besked. - Det är en tidsbesparing som snabbt blir uppäten, man riskerar att bita sig själv i svansen, människor man sparkat på via mejl ger ofta igen på olika sätt. Man kan bara göra slut med en person

en gång, och det är viktigt hur man gör det, säger Olle Bälter. Detsamma gäller ironier och sarkasmer. Det är onödigt och kan leda till missförstånd. - Allt som rör känslor eller kan väcka känslor hör inte hemma i arbetsmejl. Känslosamma saker ska levereras med respekt öga mot öga. Information som är tänkt för en person bör inte heller vidarebefordras eller

visas för andra. Mejl med hot eller antydningar eller kränkningar är en fråga för personalavdelningen, enligt Olle Bälter. Han välkomnar de nya sociala medierna, som Twitter och Facebook med korta rappa meddelanden. - Att twittra kräver både stil och eftertanke för att budskapet ska bli begripligt. En konst som borde gälla för fler mejl, säger Olle Bälter. #

Har du m ej lstr e s s? Ta k o m m a n d ot Stäng av alla signaler och automatiken för inkommande mejl. Bestäm vilka tider som passar bäst att hämta mejlen. Det kan vara tre gånger om dagen. Ljudsignalen väcker nyfikenheten och avbryter koncentrationen när du arbetar. Det kan ta mellan 30 sekunder till tre minuter att komma tillbaka igen. På en dag kan det bli en halvtimmes ställtid. Råd och tips Olle Bälter och http://retoriksallskapet.se

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

29


lE dAR s kAp

Vad driver dig att göra det lilla extra? Har du funderat på vilka drivkrafter du har för att gå till jobbet varje dag? Gränsen mellan ett sunt engagemang och arbetsnarkomani är hårfin. om det har ulrika Lundberg, fil.dr i psykologi skrivit en bok som hon presenterade på naturvetarnas Leadership Friday i Göteborg, Lund och stockholm. H A N N A M E E R V E l d TEXT

E

ngagerade medarbetare som brinner för sitt jobb är drömmen för de flesta chefer. De tar egna initiativ, är självgående och ligger oftast på topp. – Forskning visar att engagerade och motiverade människor ofta har bättre hälsa och är mer tillfreds med sitt arbete, säger Ulrika Lundberg, aktuell med boken ”Det lilla extra – om drivkrafter i arbetslivet. Men det finns avigsidor. Paradoxalt nog är det också de engagerade som lättast blir utbrända av jobbet. Genom att ta reda på drivkrafterna hos de olika typerna kan riskbeteenden förebyggas. – Fråga dig själv vilka drivkrafter du har och vad som motiverar dig på jobbet. Är det prestationen i sig och bekräftelsen från chefen eller drivs du av lust att utvecklas och växa i din yrkesroll?

kan vara svåra att skilja från engagerade personer. Utmärkande drag är att de dröjer sig kvar på jobbet och ska prestera mer än alla andra. Det finns alltid ursäkter för att arbeta lite mer. I boken skriver Ulrika Lundberg om personer med A-beteende. De är tävlingsinriktade och befinner sig i en ständig kamp med andra. De är högpresterande

M E R kVANTiTET äN kVAliTET

lUsT ocH i NTR E ss E

Hon förklarar att de som drivs av lust och intresse klarar höga krav och press bättre än de som jagar bekräftelse. De har en så kallad prestationsberoende självkänsla. När de inte längre presterar så tappar de i självkänsla. – Dessa personer är ofta arbetsnarkomaner, som alltså inte drivs av lust. De

30

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

och ambitiösa. Den andra sidan av myntet är inte lika tilltalande. – De är också ofta fientliga, rastlösa och aggressiva. Det finns en misstro mot andra människor. Vem har inte hört någon säga: ”Jag gör det själv så att det blir riktigt gjort.” För dessa personer är det viktigt att vinna, vara bäst och att andra får veta det. De är dåliga förlorare och uppfattas ofta som arroganta och överlägsna.

ulrika lundberg är författare till boken Det lilla extra - om drivkrafter i arbetslivet.

Forskning visar att A-personer presterar bättre än andra för att de anstränger sig och ligger i mer. Men ofta blir det mer kvantitet än kvalitet i arbetet. De är också sämre på att hushålla med sin energi och känner inte när de blir trötta och behöver pausa. – Detta drag gör dem sårbara för utmattning och sjukdom. Studier visar också på samband med andra problem, som huvudvärk, muskelspänning och nedstämdhet. En person som presterar mycket under kort tid kan i det långa loppet prestera mindre än andra. Ulrika Lundberg förklarar att typ A-beteendet kan delas upp i två huvudkomponenter, ambition och fientlighet. Ambition är inget negativt, utan det är det fientliga draget, bland annat tävlingshets och miss-


tro mot andra som kan ge sämre hälsa. – Med den kunskapen har vi lärt oss något viktigt. Det är inte ambitionen i sig som är farlig för vår hälsa. Hur kan man då som chef dra nytta av den kunskapen för att skapa goda arbetsplatser? – Bygg miljöer som gynnar engagemang. Det handlar mycket om tydlighet i organisationen och att alla vet vart man är på väg. Det räcker inte att bara skapa trivsel. Det i sig höjer inte prestationen. En miljö med engagerade medarbetare förbättrar resultaten och är vinstdrivande, vilket alla tjänar på. g i llAR ATT H UggA i

Ulrika Lundberg är noga med att påpeka att höga krav i sig inte leder till utbrändhet. – Många gillar krav och utmaningar på

6

tips som ökar engagemanget

1. Ha tydliga mål i en tydlig organisation. 2. Visa respekt och lyssna på medarbetarna och få dem att själva sätta upp mål.

3. lyssna in och var lyhörd. 4. Klargör vad som gäller på jobbet om till exempel samarbete. det så kallade psykologiska kontraktet.

5. skapa delaktighet. 6. informera om målen och involvera medarbetarna när målen spikas.

tävlingshets och misstro mot andra kan ge sämre hälsa.

rätt nivå, man vill hugga i. Grunden är att ha rätt resurser i forma av personlig kompetens, ekonomi, tid och en stödjande organisation. I det ligger också att ha befogenhet att fatta beslut. Med rätt förutsättningar ökar chansen att lyckas och åstadkomma något, vilket ger erkännande och uppskattning. Det är den största belöningen. – Det är viktigare än att göra roliga saker tillsammans. Visst kan man ha fredagsmys, men det löser inga problem. Belöningar och bestraffningar kan fungera på kort sikt, men knappast i en uthållig organisation. Som chef kan man stävja arbetsnarkomani och typ A-beteende. Ett sätt är att signalera när good enough är uppnått. Men ska man verkligen nöja sig med det? – Det handlar om återkoppling. Man

behöver veta hur man presterar för att behålla motivationen. De flesta vill ju vara duktiga, men många presterar mycket mer än vad som krävs för att man felaktigt tror att man inte gjort tillräckligt. Särskilt om man är bra. Hur hamna på rätt nivå? – Genom tydliga mål optimerar man medarbetarnas arbetsinsats, och frigör energi när det behövs För sin egen del gläds hon över uppmärksamheten runt nya boken. – Det är roligt med positiv respons och bekräftelse. Med boken vill jag förklara och förhoppningsvis göra världen lite bättre. #

s Ki lj PÅ sjÄlVKÄn s la oCH sjÄlVFÖrtroe n de självkänsla är det värde man tillskriver sig själv som människa oberoende av sina prestationer. självförtroende är kopplat till hur vi presterar. Man är optimistisk inför nya utmaningar och tror att man klarar dem. självförtroendet är inte lika stabilt som självkänslan. vid motgångar faller självförtroendet snabbt. Vem är författaren? ulrika lundberg är fil.dr i psykologi och har sin bakgrund i akademin. under ett decennium har hon forskat kring stress, utbrändhet, personalvetenskap, engagemang och hälsosamma organisationer.

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

31


le a d e r s h i p f r i daY :

3 frågor 1. Vad tog du med dig hem? 2. Känner du till dina egna drivkrafter? 3. bäst med leadership Friday? anna uddén, projektledare på iCon Clinical research 1. det var ett riktigt bra föredrag och oerhört intressant forskning som kommer ge mig större säkerhet att lita på min magkänsla. Med åren finslipar man sitt gehör för vad som får människor att växa. som ulrika lundberg själv uttryckte saken: ”det är egentligen rätt självklart vad som driver och motiverar oss och våra medarbetare.” 2. Med erfarenhet av både framgång och misslyckanden vet jag nog bättre i dag vad jag går igång på. för mig är integriteten viktig och jag mår inte alls bra om jag måste gå emot mina värderingar eller tvingas använda metoder jag inte tror på. frihet och möjlighet att påverka ger mig motivation och arbetsglädje.

3. att ta del av den senaste forskningen. inspirerande att få höra andras infallsvinklar, att stanna upp, fundera och kanske tänka om. och så förstås lite mingel och utbyte av erfarenheter. jättebra initiativ! stefan berggren, chef på miljödepartementets naturmiljöenhet

PÅ g Å n g – för chefer och projektledare under vintern och våren fortsätter leadership friday, där författare inom ledarskap presenterar nya böcker på en timme. vi bjuder på morgonfika och mingel. håll utkik på webben efter vinterns program.

1. skapa förutsättningar för autonomi, möjlighet att styra vår tillvaro, och integritet. Målet och syftet är centralt i arbetet. tillåt misstag, hjälp till att avgränsa arbetet. Good enough är ofta bra nog!

k o M i H å g AT T N AT U R V E TA R N A

2. ja det tycker jag.

– Nätverk för chefer

cH E f också E R bj U d E R: – professionell service kring ditt chefsuppdrag, lön och villkor. – Utveckling i ditt ledarskap

3. få lite nya impulser, lite påfyllning av kunskap och alltid träffar man någon trevlig gammal bekant!

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

cHEFsFråGan

Vad tycker andra om mig som chef? jag är rätt ny som chef och känner att jag vill veta vad mina medarbetare tycker om mig som ledare. Hur ska jag göra för att få reda på det? Hälsningar sanna

som chef blir du hela tiden utvärderad av dina medarbetare. Genom att du har makt och inflytande över deras anställning så blir du bedömd. Man kan likna det med att du står på en scen och befinner dig i rampljuset för medarbetarnas blickar. Gå rakt på sak och fråga dina medarbetare vad de tycker om dig som chef. du

32

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

kan själv styra upp frågor om sådant som du själv vill utveckla och bli bättre på. Vad vill du veta? Här är några förslag: 1. tillgänglighet – är du synlig på arbetsplatsen och lätt att komma i kontakt med? 2. din förmåga att lyssna och se medarbetarna. 3. din förmåga att delegera och ge ansvar. 4. relationen ansvar och resurser för medarbetare. 5. känner de till verksamhetens mål, som är kopplad till hur väl du kommunicerar målen och om medarbetarna känner sig som en del av målen? en medarbetarundersökning kan genomföras anonymt. kanske ännu bättre är att ställa dessa frågor som en del av

utvecklingssamtalet. däremot bör det aldrig göras i samband med lönesamtalet, då risken finns att medarbetaren inte vågar säga sin ärliga mening. något som du behöver fundera på innan undersökningen är hur du vill göra återkopplingen till dina medarbetare och hur materialet kommer att användas. att du kan skapa trygghet i arbetsgruppen är en förutsättning för att få några svar av värde för dig.

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna


fRågA EXpE RTE N: NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Har jag rätt till extra ledighet i jul? julen närmar sig snabbt, men så många extra lediga dagar blir det inte i år eftersom julafton infaller på en lördag. jag undrar vad som gäller dagen före julafton och nyårsafton, liksom eventuell klämdag? finns det något i de centrala avtalen som ger vägledning? Häls N i NgAR cH R i sTi NA

Ska vi acceptera avtalsturlista? vi står inför neddragningar på jobbet. det är klart att några kommer att sägas upp. arbetsgivaren vill inte att principen ”sist in – först ut” ska gälla. som facklig företrädare undrar jag om vi ska ställa upp på det. och i så fall, hur ska de drabbade kompenseras? Häls N i NgAR pällE

Ni ska aldrig gå med på en avtalsturlista. den går inte att riva upp och är omöjlig att omförhandla efter att den är signerad av båda parter. det finns vissa regler som arbetsgivaren måste följa när personal ska sägas upp på grund av arbetsbrist.

I Sverige är det mer eller mindre standard med att ha halvdagar före julafton, nyårsafton och andra aftnar. dock är det få centrala kollektivavtal som har det inskrivet som en rättighet. istället är det något som återfinns i lokala kollektivavtal på varje enskild arbetsplats. där kan det till exempel stå att de anställda har rätt att jobba halvdag före vissa röda dagar och vissa aftnar samt att man har klämdag. Med klämdag avses att man får helt ledigt på till exempel en måndag om den röda dagen infaller på tisdagen samma vecka. en alternativ lösning, som man har i vissa avtal, är att de anställda själva har rätt att förfoga över ett antal lediga dagar

i ett första steg kallar arbetsgivaren till informationsmöte med lokala facket, enligt Medbestämmandelagen, Mbl. om parterna är överens om att det handlar om arbetsbrist förhandlar man om en turordning och en turordningslista tas fram. vilka som ska gå och vilka som får vara kvar bestäms av anställningstid och tillräckliga kvalifikationer. det innebär att den som har längre anställningstid kan överta jobbet för någon med kortare anställningstid, under förutsättning att den med längre anställningstid har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten.

som de får ta ut när de vill. då tillfredsställer man olika intressen och eventuella religiösa inriktningar och helgdagar man vill fira. värt att nämna är att om du är anställd på en arbetsplats som helt saknar kollektivavtal är risken stor att du inte har rätt att vara ledig på julafton, nyårsafton och midsommarafton. dessa dagar är ju inte röda dagar och i lagens mening har man alltså inte rätt att vara ledig då. vi har alltså en tradition som skiljer sig från vad lagen säger. Med andra ord har vi ändrat vårt sätt att fira våra högtider utan att lagstiftningen har hängt med. Vi N cE NT pAci E llo lU N dVAll

turordningsreglerna så att rätt person får vara kvar. 3. vill arbetsgivaren trots allt frångå turordningen ska de kompensera de som drabbas och du måste i så fall kontakta berörda medlem. Medlemmen kanske själv föredrar avgångsvederlag, utbildning eller annan lösning istället för att vara kvar. 4. kontakta alltid naturvetarna om du känner dig osäker.

1. arbetsgivaren bestämmer vilka arbetsuppgifter som ska vara kvar, liksom vilka kvalifikationer som krävs för att kunna göra anspråk på tjänsterna.

5. Gå aldrig med på en avtalsturlista utan att kontakta din ombudsman på naturvetarnas kansli. den här typen av förhandling är alltid besvärlig. de flesta arbetsgivarna har en vilja att följa lagen, men en del missbrukar de möjligheter som finns genom en avtalsturlista. blir det trots allt en avtalsturlista då gäller det att allt går rätt till och att de anställdas rättigheter tillgodoses.

2. facket bevakar att arbetsgivaren följer

E lbA R U b i lAR-Ab R E U

Processen går till enligt följande:

E X p E R T pA N E l E N : Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löneförhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Vincent Paciello Lundvall Ombudsman

Elba Rubilar-Abreu Ombudsman

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

33


k arr i ä r

p å n y tt j o b b

Mats visar på nyttan med läkemedel En ny spännande tjänst har inrättats på life science -bolaget Merck. Mats Berggren är sedan 1 november market access manager för biologiska läkemedel. Han är agronom i botten och var tidigare vd på Sweden Bio. Vad gör du som market access manager? – Jag jobbar i gränslandet mellan industrin, kliniken och politiken. Istället för att sälja piller genom läkarnas förskrivning måste vi hitta nya sätt att visa nyttan med läkemedel.

hur vården kan få fokus på behandlingsresultat. Fick du hjälp Naturvetarnas? – Jag gjorde en karriärprofilanalys inför det personlighetstest jag skulle göra under anställningsprocessen. Det var en god hjälp.

Så det är en helt ny tjänst på Merck? – Ja, när affärsmodellerna stöps om växer behovet av den här typen av kompetens. Det handlar om att hitta nya former för samverkan. Sverige ligger i framkant där och många bolag vill komma hit. Varför fick du jobbet? – Tidigare vd-jobbet på Sweden Bio spelade säkert in. Jag tänker kommersiellt och har jobbat med näringspolitik. Jag sitter med i regeringens välfärdsutvecklingsråd, en think tank där vi ser

Hur stort är Merck? – Fyrtiotusen anställda i hela världen. I Sverige är vi hundra, med fokus på läkemedel, instrument, specialkemi och forskning. Var finns du i företaget? – Jag jobbar med biologiska läkemedel och särläkemedel, orhpan drugs, som är inriktade på ovanliga sjukdomar som högst en promille av befolkningen har. Vilka sjukdomar kan behandlas av era produkter?

Mats Berggren jobbar i gränslandet mellan industri, kliniken och politiken.

– Neurologiska sjukdomar som MS, cancer och hormonbehandling vid barnlöshet är viktiga områden Vad är egentligen biologiska läkemedel? – Preparat vars aktiva substans har biologiskt ursprung. Många ingår i vanliga läkemedel som till exempel antikroppar, enzymer, interferoner och hormoner. Ofta kombineras de med smarta devices som gör det lättare att följa behandlingen som patient och få ett kvitto på nyttan. LEL

f l er p å n y tt j o b b Anders Gustafsson Verksamhetsutvecklare inom Veidekke Entreprenad Anlägg-

delningen för djurskydd och hälsa på Jordbruksverket. Utbildning: Miljö- och naturresurslinjen, dåvarande Högskolan i Kalmar.

Johanna Bengtsson Ryberg Nationell bullersamordnare på Naturvårdsverket. Tidigare jobb: Utredare på enheten för hälsoskydd och smittskydd på Socialstyrelsen. Utbildning: Miljö- och hälsoskyddsutbildningen 120 p, Umeå Universitet, doktorerat i miljömedicin.

Natalie von der Lehr Chefredaktör hos MediaValue (bland annat Nordic Life Maria Tenje Science Review). Projekt koordinaTidigare jobb: tor på Lunds UniMalin Engdahl versitet (ÖMIC) Enhetschef Östra Frilansjournalist med inriktning på vetenskap. Tidigare jobb: Götaland, KonUtbildning: PhD Molekylär geneAdjunkt på Dantrollavdelningen tik, magisterexamen journalistik marks Tekniske Universitet på Livsmedels(påbyggnadsutbildning). Utbildning: Disputerad i Mikro/ verket. Nanoteknologi. Tidigare jobb: Kontrollchef, av-

ning Öst. Tidigare jobb: Avdelningschef Processteknik Astra Zeneca. Utbildning: Fil kand Miljö- och hälsoskydd Umeå Universitet.

b

så nytt job Har du o ck

34

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Lena Dahlman Vice vd på Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Utbildning: Doktor i ekologi. Caroline Svensson Miljökonsult på Sweco Environment AB i Jönköping. Tidigare jobb: Vattenfrågor på Länsstyrelsen i Jönköping. Utbildning: Filosofie magister i miljövetenskap.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.


Vi söker dig med helhetssyn på växtskyddsfrågor Vi ansvarar för integrerat växtskydd och hållbar användning av bekämpningsmedel. Är du agronom/naturvetenskapligt högskoleutbildad med några års erfarenhet? 551 82 Jönköping

Kemist till Laboratoriemedicin, Umeå

Läs då mer och ansök senast den 2 januari 2012 på www.jordbruksverket.se/ledigajobb Västerbottens läns landsting söker kemist till funktionen för kromatografi och masspektrometri inom Laboratoriemedicin.

Länsstyrelsen i Västerbottens län söker erfarna

Naturvårds- och miljöhandläggare med fokus på tillsyn och prövning

Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Inom denna avdelning utfördes under 2010 ca 12000 analyser, huvudsakligen för diagnostik av missbruk samt olika sjukdomstillstånd med hjälp av kromatografiska och masspektrometriska metoder. Under den närmaste tiden planeras för en expansion av verksamheten varför anskaffning av ny apparatur samt utveckling av nya analysmetoder för en rad olika substanser kommer att ske. Dessa spänner över ett vitt fält från karboxyl- och aminosyror, kolhydrater, läkemedel, missbrukssubstanser och alkoholmarkörer, samt steroider i blod, urin och vävnad. Mer information om befattningen och arbetsplatsen hittar du på www.vll.se. Mer upplysningar lämnas av medicinsk chef Kurt Karlsson, tele-

fon 090-785 1272 alt 070-568 77 08 , kemist Hans-Åke Lakso telefon 090-785 3906. Ansökan senast 27 dec. Referensnummer Kem 37-11.

FÖRSVARSMAKTEN SÖKER

METEOROLOG

Försvarsmaktens Meteorologi och Oceanografi Centrum, METOCC, i Enköping söker dig som är meteorolog och vill arbeta som lärare. Du får arbeta på en dynamisk arbetsplats med varierande arbetsuppgifter inom området meteorologi. Tjänsten är civil och öppen för alla med svenskt medborgarskap. Sista ansökningsdag 2012-01-16. Försvarsmakten söker också nya försvarsmeteorologer. Som officer får du ett omväxlande jobb med stimulerande och utmanande arbetsuppgifter och stora möjligheter till utlandstjänstgöring. Vi söker dig som är färdig meteorolog eller som utbildar dig till meteorolog. Sista ansökningsdag 2012-02-11. För mer information om tjänsterna, läs på: www.forsvarsmakten.se/jobba/jobb Läs mer och ansök på vll.se/ledigajobb

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

35


Länsstyrelsen i Västra Götalands län söker

Naturumföreståndare till Kosterhavets nationalpark Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Jobba med det viktigaste

Tekniska nämndens stab söker

stadsBiolog till Park- och naturenheten Heltid. Tillsvidare. Ref.nr A244610 Sista ansökningsdag: 2012-01-15

högskolan i skövde söker

p ostdo kto r i biomedicin

Mer information finns på www.his.se/ledigaanstallningar Ansökan senast 16 januari 2012

Läs mer om tjänsterna på www.vasteras.se

TVÅ VETERINÄRKONSULENTER ROYAL CANIN Sverige AB är en betydande aktör avseende både hund- och kattfoder inom fackhandeln och veterinärkliniker i Sverige, och är dotterbolag till en av världens ledande tillverkare av högkvalitativt foder för hund och katt. Produkterna marknadsförs i 90 länder över hela världen och Royal Canin har idag 50 medarbetare i Sverige. Royal Canin Sverige AB har under de senaste åren haft en mycket stark expansion i försäljning av diet- och friskfoder till veterinärkliniker och djursjukhus. Läs mer på www.royalcanin.se

Som Veterinärkonsulent kommer du huvudsakligen att arbeta med försäljning av diet- och friskfoder till hund- och kattkliniker samt till djursjukhus inom det egna distriktet. Du utbildar och informerar klinikens veterinärer och djursjukvårdare om produkter och nutrition samt ger löpande relevant säljstöd. Du bidrar aktivt till Royal Canins utveckling genom att nå egna försäljningsmål. Du medverkar även vid mässor och utställningar. Tjänsterna kräver dagligt resande samt visst helg och kvällsarbete. Vi ser gärna att du har erfarenhet av försäljning och att du är utbildad djursjukvårdare eller har motsvarande erfarenhet. Som person är du resultatfokuserad, entusiastisk och utåtriktad och har lätt för att tala inför publik. Du är en serviceinriktad och strukturerad relationsbyggare som tycker om att göra det lilla extra för kunden. Körkort och god datavana är ett krav. Lämplig placeringsort är Sundsvall/Umeå respektive Göteborg/Borås. Ansök och läs mer på manpower.se (annonsnr: 799222 för norra distriktet. 800275 för västra distriktet). För mer information om norra distriktet kontakta Therese Ideblad 090-71 69 46 eller Elin Granholm 090-70 23 66, för västra distriktet Cecilia Jarlsmark 031-61 72 89 eller Birgitta Mikkelsen 031-61 72 51. Då urval sker löpande vill vi gärna ha din ansökan snarast. Denna rekrytering sker i samarbete med Experis.

36

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

v


Länsstyrelsen i Västra Götalands län söker

Rovdjurshandläggare, vikariat Läs mer om tjänsten under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET Vi är ca 1000 medlemmar. Vi verkar för att kunskaper om skogens historia tas till vara, lyfter fram skogens kulturhistoriska värden, stimulerar skogshistorisk forskning m m. Sällskapet ger årligen ut tidskriften Skogshistoriska Tidender fyra gånger och Årsskriften en gång.

Länsstyrelsen söker medarbetare

Anordnar exkursioner i olika delar av landet samt delar ut priser till förtjänta personer.

Handläggare rovdjursfrågor

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!

Sista ansökningsdag 12 januari

Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att offensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Årsavgifterna är: 270 kr/enskild, 350 kr/familj, 100kr/studerande Insättes på plusgiro 4806167-5. Ange namn och adress. www.skogshistoria.nu

Transportstyrelsen söker

Miljöhandläggare, tre stycken, med inriktning mot luftemissioner och ekonomiska styrmedel till sjöfartsavdelningen, miljösektionen i Norrköping

www.transportstyrelsen.se

N R 9 2 0 11

N A T U R V E TA R E

37


s pa n a r i n

T i l l m atä l s k a r e n 2

Kemi i köket

T i l l m atä l s k a r e n 1

Hur slår man in en matkasse? 4

frågor ti ll di eti st Li na G e bäck:

Den hemlevererade matkassen har utsetts till årets julklapp av HUI Research. Varför är den så populär? Många tycker att det är viktigt att äta bra mat och vill laga god mat, men går hela tiden runt på samma tio, femton recept. Vi har lika mycket tid som förr, Lina Gebäck men vi vill hinna med mer. I familjer är det vanligt att båda föräldrarna jobbar heltid och man satsar mycket tid på aktiviteter för barnen. Hur får du inspiration till nya recept? Förutom jag själv som är dietist, arbetar en kostvetare och en gastronom med våra menyer. Vi fångar upp inspiration på restauranger, i kokböcker och mattidningar. Sedan anpassar vi till vårt koncept. Maten ska vara varierad över veckan, väl sammansatt näringsmässigt och utgå från säsongen. Varför innehåller er matkasse inga lightprodukter? Från början använde jag lightprodukter, men småbarnsföräldrar hörde av sig och ville inte ha dem. Jag följer livsmedelsverkets näringsrekommendationer och tror att det är viktigt att vara sparsam med mättat fett. Vi har löst det genom att späda feta mejeriprodukter med till exempel vatten eller mjölk. Då kan en produkt också räcka till fler måltider. Vad är ditt bästa mattips inför julen? Det finns väldigt mycket kött och fisk på det klassiska julbordet. Men på mitt julbord ska jag ha till exempel kikärtor i dilloch senapssås och så en härlig sallad, kanske med lite apelsin och nötter i dressingen, som jag lägger upp på ett stort fat. HM

Vet du hur man räddar en bearnäs, hollandäs och andra klassiker? Äggulan med sin emulgerande förmåga har en huvudroll då den gifter ihop fett och vatten. Men en sås som har skurit sig räddas genom att man hastigt vispar ner en matsked vatten. Boken Matmolekyler – Kokbok för nyfikna ger också svar på vid vilken temperatur kött ska stekas för att få den perfekta saftigheten och smaken. Det duger inte att salta efter behag när Tips till kocken. köttet är stekt. Massera i stället in salt en kvart innan stekning. Massor av bra tips i matlagningen alltså, vid sidan av kemin och fysiken som förklarar. Boken är kryddad med spännande recept på allt från koreanska revbensspjäll till italiensk maräng. Författarna är fysikern Malin Sandström och Lisa Förare Winbladh, matskribent på Sydsvenskan. Det samarbetet blev så lyckat att de vann första pris bland årets måltidslitteratur. LEL www.icabokforlag.se

T i ll b e to n g b a r n e t

Bilder av Sverige Varför ser vår svenska natur ut som den gör? Hur mycket av den är ”naturlig” och hur mycket har människan format, reglerat och planterat? I Vår sanna natur med undertiteln Naturfotograferna ser på Sverige ger journalisten och fotografen Henrik Ekman en bild av hur dagens landskap och fauna ser ut och hur de har vuxit fram. Eller, rättare sagt, många Bläddervänlig mångfald. bilder. Till sin hjälp har Ekman nämligen medlemmarna i Naturfotograferna, där han är ordförande. I denna coffee table-bok gör de begreppet biologisk mångfald till någonting konkret. En maskros som sprider sina frön med vita vippor mot en svart bakgrund. En duvhök som står bredbent över sitt byte. Som läsare önskar man bara att fler bilder hade kunnat få mer plats, även om det kanske hade varit på bekostnad av Ekmans kloka texter. HM www.icabokforlag.se

T i l l d e n på h i tt i g a

Li na G e bäck Född: 1978 i Huddinge, söder om Stockholm. Aktuell: Lina i Linas matkasse – ett av de företag som levererar årets julklapp, den färdiga matkassen. Utbildning: Dietist, Göteborgs universitet. Bor: I Spånga, norr om Stockholm med man och två barn, 1,5 och 4,5 år gamla. Fritid: Umgås med familjen, träna på gym.

Så blir du innovatör ”Innovationer är drömmars förverkligande”, skriver de två tekniska fysikerna Raoul Stubbe och Lasse Tenerz samt ”mikromekanikens fader” Bertil Hök i Inside Innovation – Hur man får det att hända, utgiven på Bookhouse förlag. Och nog är det många som när drömmen om att en dag komma på en idé som blir fröet till en ny produkt eller tjänst. Vad är det då som gör att vissa uppfinningar blir innovationer, medan andra hamnar på idékyrkogården? Författarna listar innovatörens sju dödssynder och varnar för fallgropar som att vara för tidigt Inblick i drömfaute eller utveckla produkter som kräver för mycket av briken. användaren. Läsaren får också tillfälle att dra lärdomar av framgångar och misslyckanden ur framförallt den svenska företagshistorien – intressant även för den som trivs bra med sitt åtta-till-femjobb. HM www.insideinnovation.se

38

NA T U R V E TAR E

N R 9 2 0 11


gäsTkrÖnikan

Metaforer som klargör och förvirrar sokal påvisade uppenbart missbruk av matematiskt och naturvetenskapligt språk. Men kan man i princip tänka sig att en metafor med ett kvantfenomen eller topologiskt objekt som bildled kan vara meningsfull?

nobelpristid är liknelsernas tid. Inte enbart för att litteraturpristagaren ofta är en metaforernas mästare; lika oundgängligt som bildspråket är för den som vill skildra världen i prosa eller poesi, är det för att förmedla de insikter som belönas med de naturvetenskapliga utmärkelserna.

Trots att de liknelser som nyttjas för att begripliggöra naturvetenskapliga fenomen ofta präglas av kulturella värden, är bruket av metaforik i detta syfte i regel okontroversiellt. Annorlunda är det när bild- och sakled kastas om – någon minns kanske den så kall-

Många metaforer i medicin är hämtade från krig med termer som angrepp, försvar och fiender.

lade Sokalaffären, som seglade upp under 1990-talets mitt. skandalen bestod i att fysikprofessorn Alan Sokal i satiriskt syfte lät publicera en artikel i en ansedd postmodern tidskrift, späckad med tvivelaktiga liknelser av kulturella fenomen vid matematiska och naturvetenskapliga, de flesta hämtade från verkliga källor. Här kunde till exempel, med psykoanalytikern Jacques Lacan, själsliga konstitutioner motsvaras av topologiska objekt: det neurotiska subjektet av ett snitt genom en torus, subjektiviteten i sig av ett Möbiusband.

betala direkt till a-kassan Tänk på att avgiften till a-kassan betalas direkt till AEA, Akademikernas arbetslöshetskassa, efter nyår. Har du valt autogiro så dras avgiften automatiskt varje månad. Det är också möjligt att betala via e-faktura. Avgiften till AEA är precis som i dag 90 kronor per månad. Har du frågor om a-kassan så vänder du dig direkt till AEA, www.aea.se/naturvetarna

Med tanke på den subtila karaktären hos dessa fenomen är det inte uteslutet. Liknelsen i sig bör väl heller inte vara mer problematisk för att den byter riktning – om elektronmolnet är som en kaka med russin, kan väl en kaka med russin vara som ett elektronmoln. Frågan är snarast för vem dessa bilder är upplysande. För vem tydliggörs den psykiska sjukdomens natur genom att den liknas vid en Kleinflaska? Men kanske har topologin faktiskt något att säga till och med om ett ämne som psykologi. Åtminstone är Möbiusbandet – ett objekt med två sidor som är samma sida – onekligen en metafor för ett psykiskt tillstånd som skulle vara svår att finna någon annanstans än i matematiken.

F OTO: AX E L Ö B E R G

snarare än explicita liknelser utgörs naturvetenskapernas metaforik av en terminologi integrerad med dess modeller. Så beskrivs exempelvis den upptäckt som belönades med årets medicinpris, en förklaring av immunsystemets reaktion på sjukdomsframkallande mikroorganismer, i termer av försvarslinjer, angrepp och fiender. Krigsmetaforiken kan tyckas befogad i sammanhanget, men är icke desto mindre ett exempel på det kulturellt formade bildspråk som präglar vår förståelse av skenbart objektiva fenomen. Samma sak gäller i än högre grad vokabulären för människans genom: inom detta område har datorteknologiska begrepp som programmering, informationsöverföring och kod övergått från metaforer till neutrala termer för att beskriva en fysiologisk process.

Helena gransTrÖM,

matematiker och författare

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 900 kronor)

Beställningen skickas till: elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer och leveransadress. Glöm inte ange storlek och examensår. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

n r 9 2 0 11

n a T U r V E Ta r E

39


Djursjukskötare blir naturvetare Landets legitimerade djursjukskötare välkomnas som medlemmar i Naturvetarna. – Verkligen glädjande, vi känner oss som naturvetare och hoppas både kunna höja vår status och våra löner, säger Marica Wall, som är en av de drivande i övergången. N Y G R U P P Marica Wall går tredje och sista året på SLU:s utbildning i Skara. Som de flesta djursjukskötarna har hon planer på att jobba på djursjukhus, eller smådjursklinik som det också kan kallas, efter examen. – Utbildningen har fokus på djuromvårdnad med studier i bland annat anatomi, fysiologi, rehabilitering, etologi och

sjukdomslära för i första hand häst, katt och hund, men också lite exotiska djur. Med upp till trettio sökande per plats är det en av de populäraste utbildningarna i landet. Fyrtio studenter antas varje år. Marica Wall tillhör den första kullen som läser tre år och har rätt till legitimation. – De som har gått en kortare utbildning, men har erfarenhet av yrket kan ansöka om legitimation under en övergångsperiod. Hittills har över 400 djursjukskötare legitimation och fler blir det. Även om arbetsmarknaden är snäv har en del tagit klivet ut i läkemedelsindustrin och arbete med försöksdjur. I dag är de flesta med i Kommunal. Varför valde ni Naturvetarna? – Det är ett engagerat förbund med mycket kunskap, där vi kan känna oss hemma. Positivt också att det är ett Sacoförbund. På Facebook har vi en grupp med

400 djursjukskötare som vill byta fackförbund. Malin Hedh, legitimerad djursjukskötare på djursjukhuset i Karlstad fyller i. – Vi är många som ser fram emot att komma till ett fackförMarica Wall välkomnas bund som bryr som medlem i Naturvetarna. sig om vår yrkesgrupp och som värderar utbildning och kunskap. Så var det inte i Kommunal. Hon är avdelningsansvarig för mottagningen och jobbar bland annat med röntgen och operation. LEL

SKOGESNKOGEN SKOGEN SKOGEN SKOGEN Afrika nästa för Nicklas LA MASKINER SATSAR PÅ FLEXIB

Vinterhelvetet e förarna Köplägdrabbar SAR MA RIA SAT

8 •2011 kan vara Skogsvård lädjen (20) rena livsg

Rekor ”End ri skitgallktig i kubi k! ring”

PÅ FLI S

6-7 •2011

10 •2 01

1 Staten 2•2011 5 •2011 gav det tog betalade, Ställ exakta ränslet krav Skogsb rapin gav 17 år (13vardag: St yrelse Skogste (37) ENs jämför (46) klaradeska vid Säkerhe ttslarm Virkesmätarens SkräckSKOG virkesnus Virkesköpare: extrabo Branschmiljoner priser affär ) osterna.randen prosågen (14) rotpHaradsb ina ny kraf Krång ffs lyf? Tips Ns fälttest (22) en eller toppenjobb lar din klassa, (48)ma glöm sk öre Tuff t förEfter ekonomi Titta, (36)lyfter (18) SKOGE (28) lseMar te stoppa förarflykt (18) (34) bedröve bara g? hur inf – ldnin tagfelen du fixar et (16(55) Skogsklus Kartellbi ) tre ger fra mtids t i norr tro (40 )

Ge bort SKOGEN i julklapp 1 år + 2 extranummer till årets pris Beställ julerbjudandet, Tidningen SKOGEN 11 nummer + 2 extranummer, på www.skogen.se senast den 23 december 2011. Du som ger bort prenumerationen får själv en keps som present. Allt till ordinarie helårspris 546 kronor. Erbjudandet gäller inom Sverige och endast för nya prenumeranter.

40

N A T U R V E TA R E

N R 9 2 0 11

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se


Bilden av livsmedelsinspektören som paragrafryttare vill Naturvetarna ändra på. Vid rådslaget om livsmedelskontrollen i oktober var en slutsats att man ska visa på den nytta inspektörerna gör. R å d s L A G Kommunernas livsmedelskontroll ser olika ut i dag och skiljer sig åt i sin syn på kontrollen och tar ut olika avgifter. Nätverkande och samarbete är därför viktigt för att stärka livsmedelsinspektörernas roll, inte minst i kommuner där inspektörer arbetar ensamma. Nu satsar Livsmedelsverket på kompetensutveckling riktad mot

politiker, chefer och inspektörer. Syftet är att ge en samsyn på kontrollmyndighetens uppdrag och att i högre grad involvera chefer och andra beslutsfattare. Det välkomnar livsmedelsinspektörerna. Rådslaget berörde även den negativa bilden av livsmedelskontroller som ofta målas upp i media. Fokus ligger ofta på inspektörer som byråkrater och paragrafryttare, trots att man bara gör sitt jobb utifrån den lagstiftning som gäller. Att inspektörerna jobbar i konsumentens intresse vill rådslaget synliggöra. De som deltog där kommer framöver att utgöra en referensgrupp för det fortsatta arbetet med att stärka livsmedelsinspektörerna i sin yrkesroll.

Vi vet att du vet. Vi bara undrar om du

Gruppförsäkringar för dig som är medlem i Naturvetarna

Livsmedelskontroll i konsumenternas tjänst

är rätt försäkrad?

Försäkringar är aldrig prioriterade. Framförallt när livet rullar på i hög fart och allt är upp och ner. Låt oss hjälpa dig att stryka försäkringsfrågan från din ”att göra” lista för den här gången. Ring oss på 020-51 20 10.

Barnförsäkring från 90 kr/mån

K R I S to F E R J Ä R V I N G E

N Y PÅ K a N S LI E t

anette ger goda råd När du ringer Naturvetarnas medlemsjour kan du få prata med Anette Andsten. fram till och med april 2012 svarar hon på medlemmarnas frågor. seRViCe

– Jättekul att hjälpa till och ge goda råd om löner, avtal och annat som är kopplat till villkor i jobAnette Andsten. bet. Det bor en liten rättvisenörd i mig, så för mig är det viktigt att bevaka medlemmarnas rättigheter. Inspirerande också med all positiv respons. Telefonen ringer oavbrutet och ingen fråga är den andra lik. En medlem vill ha tips inför löneförhandlingen och känner sig lite osäker. – Tänk på att du säljer din kun-

Livförsäkring från 27 kr/mån

skap och kompetens, säger Anette Andsten, något som medlemmen inte har tänkt på. Särskilt kvinnor behöver råg i ryggen inför löneförhandlingen. Men hon jobbar bara halvtid på Naturvetarna. Andra halvan är den biomedicinska analytikern ordförande för Naturvetarföreningen på Karolinska sjukhuset. I maj räknar hon med att komma tillbaka till labbet igen. Vid sidan av jobbet pluggar hon psykosocial arbetsmiljö och pedagogiskt ledarskap. – När jag hinner är jag ute i skogen och plockar bär och svamp. Grekisk mytologi roar mig också, jag läser allt jag kommer åt. LEL

Olycksfallsförsäkring 55 kr /mån

N R 9 2 0 11

N A t U R V e tA R e

41


M ED L E M S N Y TT

Ett steg framåt och två bakåt för djurskyddet Både ris och ros till djurskyddskontrollen efter övergången till Länsstyrelsen. Att det behövs mer resurser var de flesta överens om vid Naturvetarnas rådslag om djurskyddskontrollen i november. r å d s lag Brist på resurser, orimlig arbetsbelastning, hot från djurägare och negativ publicitet. Så är vardagen för många av landets djurskyddshandläggare. – Barn, äldre och djur får vi inte slarva bort, sa Håkan Andersson chef för Stockholmspolisens djurskyddsgrupp. Han var en av de runt 50 personer som deltog på rådslaget. Huvudnumret var Statskontorets utvärdering av djurskyddet efter övergången till länsstyrelsen, som utredare Johan Kristensson presenterade. – Det har blivit bättre, trots att antalet kontroller nästan har halverats mellan åren 2008 och 2010. Bland annat har det skett fler förelägganden och omhändertaganden av djur.

Vi måste rapportera brott och har flera fall som ska upp till domstol nu. Diskussionen kom mycket att handla om sällskapsdjur, som står för ungefär en tredjedel av alla kontroller. Flera menar att det är svårare att komma åt sällskapsdjuren som ofta finns i stängda miljöer. Lantbrukets djur har fler kontakter med bland annat LRF, semin och veterinärer. Djurskyddshandläggare i Naturvetarna fick möta politiker. Åsa Coenraads (M), Jens Holm (V) och Helena Leander (MP) är ledamöter i Miljö- och jordbruksutskottet. Mål saknas

Men det finns saker att förbättra. Det gäller särskilt Jordbruksverkets ansvar att styra och samordna. – Det saknas tydliga mål om bland annat hur många kontrollerna ska vara och när man ska rycka ut efter en anmälan, sa Johan Kristensson.

från kommunerna, men den har skötts bedrövligt., sa Jens Holm. Helena Leander vill skjuta till mer pengar över budgeten. – Vi måste betona nyttan med djurens välfärd och jobba förebyggande i stället för att rycka ut när skadan är skedd. Poli s e n ag e rar d i r e kt

Höj d status

Jens Holm (V) och Helena Leander (MP), båda ledamöter i Miljö- och jordbruksutskottet var klara i sin uppfattning. – Vi välkomnar övergången

Polisen Håkan Andersson vill se mer samarbete mellan polis och länsstyrelsen. – Låt polisen göra en åtalsanmälan direkt på plats istället för att gå omvägen via länsstyrelsen.

Redaktionen & kansliet önskar er alla en

God Jul & Gott Nytt År!

Nästa nummer kommer den 26 januari med annonsstopp den 10 januari

42

N A T U R V ETA R E

N R 9 2 0 11

Kvar på län sstyr e ls e n?

I slutrundan fick panelen svara på frågan om var djurskyddet är om fem år. – Tror den ligger kvar på oss och vi kommer att få fler uppdrag, sa Johan Antti, länsråd i Norrbotten. – Det kommer att bli ett ännu starkare ljus på djurskyddet, alla har åsikter om djur och mat. Kontrollen kommer att ligga kvar på länsstyrelsen, sa Åsa Coenraads (M). Den enda som trodde annorlunda var Karina Burlin. – Jag är inte så säker på det. Om vi inte sköter våra kort så kanske den hamnar hos polisen. EL


P r o f i l i N at urv e tarna s s t yr e l s e

”Naturvetare måste lära sig att kommunicera” Mer kommunikation på schemat i de naturvetenskapliga utbildningarna och nya sätt att nå ut till allmänheten med budskapet om naturvetarnas betydelse för samhället. Det är två frågor som engagerar Rhiannon Sanders, andra vice ordförande i Naturvetarnas styrelse.

K o n ta k t wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Vad är din roll i styrelsen? Både förste och andra vice ordförande ska kunna gå in i ordförandes ställe och representera förbundet, så det är mycket av en backup-roll. Jag fungerar också som bollplank åt ordförande och vi brukar hålla ganska tät kontakt med varandra.

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

R hi a nn o n S a nders

Thomas Malmer, 08–466 24 82

Född: 1960, i en liten by i Wales.

M E DLE M SJOU R:

Uppdrag: Andre vice ordförande i Naturvetarnas styrelse.

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

Utbildning: Disputerad molekylärbiolog. Karriär: Umeå universitet, Leicesters universitet, Karolinska Institutet, Pharmacia Biotech, tre andra bioteknikföretag i Uppsala, Uppsala Bio. Gör nu: Driver eget företag som kommunikationskonsult. Bor: Knivsta. Oanad talang: Kan sätta ihop en cykel från scratch. Cyklar varje dag 5 mil från Knivsta till Uppsala. Anad talang: Är även en hejare på att starta upp verksamheter från scratch. ”Varenda tjänst jag har haft har gått ut på att starta något nytt!” Rhiannons tips till dig som vill dra igång en ny verksamhet: Sitt inte och tänk för mycket, bara gör. Testa! Ibland blir det fel, men ofta blir det rätt.

Rhiannon Sanders bytte molekylärbiologin mot påverkandets konst.

Vad gör du ”till vardags”? Efter en lång karriär inom molekylärbiologisk forskning och diagnostikindustri har jag till slut vågat satsa på en dröm: att jobba med kommunikation. Nu har jag startat eget som konsult och har hittills hjälpt ett 70-tal företag och andra organisationer, framför allt inom life science-industrin, att lägga upp strategisk kommunikation för att påverka och övertyga. Är kommunikation något som engagerar dig även i styrelsen? Ja, och framför allt en aspekt: De som har en gediget naturvetenskaplig bakgrund har oftast inte fått någon träning i att stå framför en publik, eller förenkla sitt ämne. Men det är svårt att få in mer kommunikation i de naturvetenskapliga utbildningarna. Universitetslärarna förstår behovet,

men det kräver ju en annan kompetens. De skulle gärna bjuda in personer med annan kompetens, men de har inte alltid själva så bra kontakter ut till exempel i näringslivet där många studenter arbetar sedan. Hur kan Naturvetarna bli bättre på att kommunicera? Vi har en liten grupp i styrelsen som vi kallar för ”förstärkt offensiv”. Vi vill titta långt in i framtiden och funderar över hur vi kan nå ut mycket bättre till politiker och allmänhet. Det har pratats länge om the information age, men nu är vi inne i the attention age. Vi har budskapen. Det gäller att få folk att stanna upp och känna något, att skratta, till och med bli chockerade. Då öppnas dörren på glänt en kort stund, och vi har möjlighet att nå fram med vårt budskap. HM

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 CHEFSSERVICE:

elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26 AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R 9 2 0 11

N A T U R V ETA R E

43


Posttidning

B

Avs ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

En annorlunda utställning Se utställningen på Arlanda Airport Conference eller på www.forlivet.se Ett 70-tal konkreta exempel från svensk forskning och utveckling av nya och bättre behandlingar, diagnostik och förebyggande insatser som pågår i Stockholm-Uppsala. Projektet FÖR LIVET belyser de stora utmaningar som världen står inför beträffande global ohälsa. Kraftfulla gemensamma satsningar inom forskning och utveckling är en investering för bättre hälsa för dig och dina närmaste och för medmänniskor runt om i världen.

Här är ett exempel på en av flera QR-koder som du kan läsa in i din mobil på utställningen.

I FÖR LIVET ingår förutom utställningen även Seminarier och nätverksträffar och boken Den oförlösta forskningen.

Life science i Stockholm–Uppsala FÖR LIVET Arrangörer:

Värd:

Mediapartner:

Vi som arbetar inom life sciencesektorn är alla engagerade i att bidra till ny kunskap samt hitta nya behandlingar och produkter. Genom projektet FÖR LIVET vill vi gemensamt lyfta fram och kommunicera betydelsen av life sciencesektorn i Stockholm-Uppsala-regionen när det gäller att skapa ny kunskap, ta fram nya och bättre behandlingar som både ökar livskvaliteten och kan spara kostnader för samhället. Vi vill också peka på branschens betydelse som tillväxtmotor i regionen men även för Sverige som exportland.

Nästa nummer:

ko AN

pr e m iär För magas i N et Natu rVetar e

mm

No

er

Ns

ut

sto

pp

Fördjupade reportage och inspirerande intervjuer. Nytt om forskning, karriär, arbetsmarknad och ledarskap.

Några höjdpuNkter: 7 miljarder människor på jorden med 7 utmaningar för naturvetare. Framtidsutsikter för Naturvetarnas alla yrkesgrupper. Vad reser sig ur askan när Astra Zeneca har lämnat Lund?

Vi breddar målgruppen och når drygt 40 000 naturvetare!

26

jaN

10 j

AN

ua

uA

ri

ri

Naturvetare_nr9_2011  

Naturvetare runt julskinkan. Läs också om forskaren som blev surbrödsbagare.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you