Religions kunskap 4 –6
Omslagsbilden: Ärkeängeln Gabriel överlämnar ett budskap till en muslimsk flicka, en judisk pojke och en kristen flicka. Gabriel är en viktig gestalt inom alla de tre abrahamitiska religionerna. På baksidan av boken finns en moské, en synagoga och en kyrka.
NE Nationalencyklopedin AB Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se © NE Nationalencyklopedin AB 2023 Författare: Johan Eriksson och Frans af Schmidt Läromedelsutvecklare: Tobias Andersson Redaktör: Anders Hansson Bildredaktör: Martina Eriksson Illustratör: Elin Jonsson Infografik: Erik Nylund Grafisk formgivare: Jens Klaive Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren. MIX
Papper från ansvarsfulla källor
FSC ® C129413
Tryckt hos Print Best i Estland Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-88423-82-5
Innehåll
1. Religion och livsåskådning Vad är religion? Olika religioner Likheter och skillnader mellan religioner
7 9 15 21
2. Identitet och livsfrågor Identitet – vem är du? Lika fast olika Livet, kärleken och döden Religion och samhälle
27 29 35 43 51
3. Religion i Sverige Sverige blir kristet Kristendomens betydelse i Sverige Religionsfrihet och mångfald
57 59 69 79
4. Judendom Judendomens kärna Tanakh, Abraham och Mose Judiska högtider Att leva som jude Heliga platser och rum i judendomen
87 89 97 107 115 121
5. Kristendom Kristendomens kärna Jesus Att leva som kristen Kristna högtider Heliga platser och rum i kristendomen
129 131 137 149 155 161
6. Islam Islams kärna Muhammed och de första muslimerna Islams högtider Att leva som muslim Heliga platser och rum i islam
169 171 177 189 195 201
7. Hinduism och buddhism Hinduismens och buddhismens grunder Berättelser och gudar Högtider och riter Att leva som hindu Att leva som buddhist Heliga platser och rum
209 211 221 229 235 245 251
8. Etik och moral Vad är etik och moral? Moral, samhälle och religion Rätt, fel och andra etiska begrepp
261 263 269 277
Register Bildförteckning
284 287
Förord
En religion är ett system av idéer och traditioner som har att göra med att människor tror på en Gud eller flera gudar eller något annat som styr livet och världen på ett övernaturligt sätt. I den här boken får du lära dig om de fem så kallade världsreligionerna judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism, vad som skiljer dem åt och vilka likheter det finns. Boken tar också upp begrepp som etik, moral och identitet samt hur religioner påverkar samhället.
Redaktionen, NE
Kapitel 1 Religion och livsåskådning
Bilden: En hinduisk flicka i Indien tänder oljelampor under Diwali, som är en av landets viktigaste högtider och även kallas ljusets högtid.
Vad är religion? Vilka bilder får du i huvudet när du tänker på ordet religion? De flesta har en uppfattning om vad religion är. Trots detta är det ganska svårt att förklara ordet. Religion betyder olika saker för olika människor. Människor har oftast en uppfattning om hur människan, samhället och världen är eller borde vara. Olika tankar och åsikter som förklarar vad som är meningen med livet och hur man ska leva brukar kallas livsåskådningar. I det här avsnittet får du en introduktion till begreppet religion och vilken betydelse det har.
Ord och begrepp Be innebär att tänka på en gud eller någon annan högre makt och till exempel önska något eller visa sin vördnad.
Meditera innebär att man gör olika övningar för att kunna slappna av och få mindre röriga tankar.
Filosofi är tankar och kunskaper om de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och vad som är rätt och fel.
Perspektiv är ett visst sätt att uppfatta något.
Högtid är en tid på året när man firar något speciellt. Ideologi är en samling åsikter och idéer som hänger ihop och som påverkar hur man tycker att ett samhälle ska se ut. Livsåskådning är med ett gemensamt ord de svar människor ger på grundläggande frågor om livets mening och om verklighetens innersta natur.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Religion är att tro på en högre makt av något slag. Sekulär betyder världslig och är motsatsen till andlig eller kyrklig. Tradition är något människor gör på ett visst sätt därför att det brukar vara så. Vördnad betyder ungefär respekt eller aktning.
9
Om vi tittar ut i rymden är det lätt att vi känner oss små och oviktiga. De flesta grubblar åtminstone någon gång över meningen med livet och om det finns en högre makt som ligger bakom allt.
Begreppet religion Människor har alltid sökt efter mening med sitt och andras liv och religionen har varit ett sätt hitta denna mening. Praktiskt taget alla folk i världen, både nu och förr, har haft någon form av religion. Enkelt förklarat är religion att tro på en högre makt av något slag. Denna högre makt är ofta någon sorts gud. I judendom, kristendom och islam tror man på en enda gud. I andra religioner, till exempel hinduismen, finns många gudar med olika egenskaper och funktioner. Genom tron på en gudomlig högre makt har människor fått förklaringar till varför världen finns och hur den fungerar. Religionen har också hjälpt människor att skapa regler för hur man ska leva och hur man ska vara mot varandra.
Religionens betydelse Alla religioner innehåller olika sätt för de troende att visa respekt för de högre makterna och att komma i kontakt med guden/gudarna. Att be, meditera eller samlas med andra troende för att fira gudstjänst är exempel på sådana sätt. Högtider är viktiga inslag i religionerna. Exempel på 10
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
religiösa högtider är den kristna påsken, den islamiska fastemånaden Ramadan och den judiska högtiden jom kippur. De religiösa högtiderna har stor betydelse för olika samhällen och kulturer. Hur vi firar särskilda högtider styrs i hög grad av våra traditioner. Dessa traditioner överförs på olika sätt från föräldrar till barn, från generation till generation. Traditioner gör att människor inom en grupp känner gemenskap och sammanhållning. Religion har också stor betydelse för många människors identitet, alltså bilden av oss själva. Även för människor som inte ser sig som religiösa och lever i samhällen där religion har mindre betydelse har religion haft stor påverkan på kultur och traditioner. Detta formar vår känsla av tillhörighet och gemenskap och har betydelse för vår identitet.
Inom judendomen har traditioner i hemmet stor betydelse. Chanukka – ljusfesten – är en av judendomens högtider. Under denna högtid tänder man ljus, första kvällen ett ljus, andra kvällen två ljus och så vidare, tills alla åtta tänds sista kvällen.
Religiösa och ickereligiösa livsåskådningar Det finns religiösa och icke-religiösa livsåskådningar. Om man tillhör en religion och är troende så är religionen en viktig del av ens livsåskådning. Den som inte tillhör en religion försöker också svara på livsfrågorna. Filosofier och ideologier kan precis som religion NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
11
bidra till att forma perspektiv som tillsammans utgör en livsåskådning. Men en livsåskådning kan också vara helt individuell.
Religiösa och sekulära livsåskådningar Ibland räknar man religioner till livsåskådningar, ibland skiljer man mellan religioner och livsåskådningar. De icke-religiösa livsåskådningarna kallas också sekulära. Dit hör filosofiska åskådningar som existentialism och humanism och samhällsåskådningar som liberalism och socialism.
Sammanfattning @ Religion betyder olika saker för
olika människor.
@ Det finns religiösa och icke-reli-
giösa livsåskådningar.
@ Religion kan förklaras som en
tro på högre makter.
@ Icke-religiösa livsåskådningar
kallas sekulära livsåskådningar.
@ Religion har hjälpt människor
att ge förklaringar till svåra frågor och skapat regler för hur man ska leva och vara mot varandra. @ Religioner påverkar kultur och
traditioner, även i samhällen där religionen har mindre betydelse.
@ Filosofier som existentialism
och humanism samt ideologier som liberalism och socialism är exempel på sekulära livsåskådningar. @ En livsåskådning kan också
vara helt individuell.
@ Tankar om meningen med livet
och hur man ska leva formar olika livsåskådningar.
12
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Kapitel 1
Religion och livsåskådning Vad är religion? Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Hur kan man förklara religion på ett enkelt sätt?
Vad betyder religion för dig?
2. Hur har religion hjälpt människor att finna mening i livet? Kan du ge något exempel? 3. Ge några exempel på religioner som har en enda gud. 4. På vilka sätt kan troende komma i kontakt med Gud? 5. Ge några exempel på religiösa högtider. 6. Varför är traditioner viktiga för oss människor?
Reflektera och diskutera Läs texten i avsnittet och fundera först enskilt på frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar. a. Är religion viktigt för dig i ditt dagliga liv? Varför/varför inte? b. På vilket sätt kan du se att ditt liv påverkas av religion? c. Tror du religion kommer att bli mer eller mindre viktigt i framtiden? Motivera varför du tror som du gör.
7. Vad är livsåskådning? 8. Vad är skillnaden mellan religiösa och icke-religiösa livsåskådningar? 9. Vad betyder ordet sekulär? 10. Ge exempel på en sekulär livsåskådning.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
13
Bilden: I ruinstaden Chichén Itzá i Mexiko finns denna tempelpyramid. Den kallas Slottet eller Kukulcánpyramiden. Högst upp finns en bild av guden Quetzalcóatl, vars namn betyder ’den befjädrade ormen’. På Yucatánhalvön, där Chichén Itzá ligger, kallades denna gud Kukulcán.
Olika religioner Religion har funnits i alla tider och på alla platser på jorden. Det finns många olika religioner. Alla världens urfolk har sina egna religioner. Det finns religioner som är tusentals år gamla och det finns religioner som uppstått ganska nyligen.
Ord och begrepp Helig är någon eller något som har kontakt med Gud eller gudarna och därför är mycket viktig. Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Ritual är regler eller ordning för en ceremoni eller rit. Symbol är ett tecken eller en bild för något. Världsreligion är en religion med många utövare över hela världen.
15
Ett tempel för muslimer, kristna och judar i San Marino.
Världsreligionerna Ordet helig användes redan på vikingatiden. Från början betydde det ungefär ’något som inte får skadas’.
I religionskunskapen ligger fokus på det som brukar kallas världsreligionerna. Med detta menar vi de religioner som är utbredda över hela världen och som därmed har fått särskilt stor betydelse för många människors liv. Judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism är de fem viktigaste världsreligionerna. En del av religionskunskapen handlar om att studera vad religion är och vilka funktioner religionen fyller för människor med olika trosinriktningar. Genom att studera världsreligionerna lär du dig om olika sätt att se på människan och världen och om olika ritualer, högtider och heliga platser.
Människosyn De olika religionerna har olika syn på människan, livet och högre makter. Här är några exempel: Judendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska vara Guds medhjälpare för att skapa rättvisa och harmoni i världen. Hon har en fri vilja och kan välja mellan gott och ont. 16
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Kristendom: Människan är skapad av Gud till Guds avbild och ska ta hand om världen. Hon är både god och ond, och hon har en själ som lever vidare efter döden. Islam: Människan är skapad av Gud, och som Guds tjänare har hon ansvar för jorden, sina medmänniskor och sig själv. Gud har all makt, men människan har en fri vilja och kan motverka ondskan genom att göra goda handlingar och följa Guds lag. På domens dag ska alla människor uppstå och dömas av Gud. Hinduism: Människan har en kropp och en själ. Kroppen dör. Själen är odödlig och återföds i en ny existens. Buddhism: Människan återföds tills hennes livstörst har slocknat. Det som återföds består av flera olika delar och dessa delar förändras. Därför finns det ingen själ.
Riter En rit är en handling som genomförs vid bestämda tider på ett bestämt sätt. Riterna spelar en mycket viktig roll i alla världsreligioner. Exempel på religiösa riter är den muslimska fredagsbönen, den judiska sabbaten och det kristna påskfirandet. En del riter ingår i människors vardag och en del genomförs vid särskilda högtider. Vissa riter genomförs vid särskilda tillfällen i en människas liv. Dop, konfirmation, bröllop och begravning är riter som många människor genomför i livet. Inom religionskunskapen brukar man kalla dessa riter för övergångsriter. Det finns också riter som inte är religiösa. Exempel på sådana riter är midsommarfirande och studentfirande.
Bröllop.
Thailändska skolelever samlade för morgonbön.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
17
Heliga platser
Västra muren, eller Klagomuren, är resterna av en mur vid det område i Jerusalem där det judiska templet en gång stod. Numera är muren och området kring den helig mark för judarna och en symbol för staten Israel.
Ordet helig är ett vanligt ord när vi talar om religion. Om något är heligt menar vi att det har någon sorts kontakt med Gud, gudarna eller det gudomliga. Det heliga är mycket viktigt för en religion. Det som är heligt tar man hand om och skyddar extra noga. Tider, platser, personer, föremål och ritualer kan vara heliga. De flesta religioner har särskilda platser där de troende samlas för att utöva sin religion. Många religioner har särskilda byggnader för detta. Kristna kyrkor, islamiska moskéer, judiska synagogor samt hinduiska och buddhistiska tempel är sådana byggnader. Dessa har olika betydelse för olika religioner. Religionernas heliga platser hänger ihop med olika ritualer. Det finns bestämda regler för hur man ska göra när man är i en moské eller i ett tempel, hur en kristen gudstjänst ska firas i en kyrka och hur man ska be vid Klagomuren i Jerusalem.
Sammanfattning @ Världsreligioner är religioner
som är utbredda över hela världen och därmed fått särskilt stor betydelse för många människors liv. @ Judendom, kristendom, islam,
hinduism och buddhism är de fem viktigaste världsreligionerna.
@ Riter som genomförs vid sär-
skilda tillfällen i en människas liv (till exempel när man föds, blir vuxen, gifter sig eller dör) kallas övergångsriter. @ Det finns både religiösa och
icke-religiösa riter. @ Helig innebär att något har
@ En rit är en handling som genom-
kontakt med det gudomliga.
förs vid bestämda tider på ett bestämt sätt.
18
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Kapitel 1
Religion och livsåskådning Olika religioner Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Vad är en världsreligion?
Rita världsreligionerna
2. Vilka är de fem viktigaste världsreligionerna?
Skapa
3. Förklara vad en rit är. 4. Ge exempel på en religiös rit. 5. Vad menas med en övergångsrit? 6. Ge exempel på en övergångsrit. 7. Vad betyder det när något är ”heligt” inom religionen? 8. Vad heter de olika världsreligionernas religiösa byggnader?
Efter att ha läst texten i avsnittet blir ditt uppdrag att göra en plansch över en av världsreligionerna. Din lärare delar in klassen i olika grupper så att samtliga världsreligioner täcks. I era grupper ska ni tillsammans skapa en plansch utifrån följande: – Vilka bilder får ni upp i era huvuden när ni tänker på er religion. Rita fritt! – Rita de riter som är viktiga i er religion. – Hur ser era heliga platser ut? Har ni svårt att få en bild av dessa kan ni bläddra i boken och titta under respektive religions kapitel för inspiration. Avsluta med att redovisa era planscher för resten av klassen.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
19
Bilden: Ärkeängeln Gabriel är en viktig gestalt i alla de tre abrahamitiska religionerna.
Likheter och skillnader mellan religioner För att förstå världsreligionerna är det viktigt att lära sig hur de hänger ihop. Det finns starka band mellan judendom, kristendom och islam, precis som mellan hinduism och buddhism.
Ord och begrepp Abrahamitiska religioner är en benämning för judendom, kristendom och islam som har Abraham som stamfader. Koranen är islams heliga skrift.
Tanakh är judendomens heliga skrift. Återfödelse innebär att födas en gång till i en ny kropp, till exempel som en ny människa eller som ett djur.
Kretslopp är en rörelse som går runt, runt i en sluten bana.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
21
Abrahamitiska religioner När man skriver Gud med stort G brukar man mena en bestämd gud som man anser är den ende guden. När man inte menar en bestämd gud skriver man gud med litet g.
Judendom, kristendom och islam kan kallas för syskonreligioner. De härstammar alla från samma område, nämligen Mellanöstern. Enligt judar, kristna och muslimer finns det bara en gud, och det är Gud. Gud har skapat hela världen och står över allt. Judendomen är den äldsta av de tre religionerna. Judarnas bibel är en helig text även för kristna. Inom judendomen heter boken Tanakh och inom kristendomen heter den Gamla Testamentet och är en av de två delarna i Bibeln. Islams heliga text heter Koranen. Koranen är Guds ord och gavs till profeten Muhammed. Judarnas stamfader Abraham är en viktig person i alla tre religioner. Därför brukar man också kalla dem de abrahamitiska religionerna.
Muslimer använder en särskild bönematta. Många kristna knäpper händerna när de ber. Den judiske pojken bär en rund mössa som kallas kippa. Månskäran med stjärnan, korset respektive davidsstjärnan är vanliga symboler för religionerna islam, kristendom och judendom. 22
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Den judiska bibeln – Tanakh – har samma innehåll som Gamla Testamentet i den kristna bibeln. En viktig berättelse i boken är den om judarnas stamfader Abraham. Abraham är en viktig person även inom islam, där han ses som en profet. Guden som Abraham bad till är samma gud som judar, kristna och muslimer ber till.
Muslimsk böneceremoni i Malaysia i samband med en begravning.
En kristen församling har gudstjänst under ett träd i Sydsudan.
Buddhism och hinduism Hinduism och buddhism är två religioner som uppstod i det som i dag är Indien. Hinduismen och buddhismen har en liknande uppfattning om världen och tiden. Det finns ingen bestämd början och inget slut för skapelsen, utan allting föds och dör i ett kretslopp. Både hinduer och buddhister tror att man återföds efter döden. Hur du har levt ditt liv påverkar hur du återföds. Det finns flera heliga skrifter inom både buddhismen och hinduismen, men dessa har inte lika stor allmän betydelse för de troende som till exempel Bibeln har för kristna. Inom hinduismen finns det väldigt många olika gudar som också kan anta olika former. Buddhismen har däremot inga gudar, utan den NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
23
viktigaste personen är Buddha, som var en vis man som lärde människor hur man ska leva.
Buddhister ber tillsammans i staden Chon Buri i Thailand.
Sammanfattning @ Det finns starka band mellan
judendom, kristendom och islam, precis som mellan hinduism och buddhism.
@ Judarnas stamfader Abraham
är en viktig person i alla tre religioner. Därför brukar man också kalla dem de abrahamitiska religionerna.
@ Judendom, kristendom och
islam kan kallas för syskonreligioner och har alla sitt ursprung i Mellanöstern.
@ Hinduism och buddhism har
sitt ursprung i Indien. @ Hinduer och buddhister tror
@ Enligt judar, kristna och
muslimer finns det bara en gud. Gud har skapat världen och styr över allt.
24
att allt levande ingår i ett kretslopp. Det finns ingen början och inget slut på skapelsen och man återföds efter döden.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
Kapitel 1
Religion och livsåskådning Likheter och skillnader mellan religioner Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Varifrån härstammar judendom, kristendom och islam?
Kartlägg världsreligionerna
2. Vad kallas judendom, kristendom och islam tillsammans och varför? 3. Vad är gemensamt för judar, kristna och muslimer när det gäller tron på Gud? 4. Vilken är judendomens heliga text? Vad kallas samma text inom kristendomen? 5. Vad kallas islams heliga text och till vem gavs den?
Sammanfatta Din uppgift blir att göra en egen sammanfattning över likheter och skillnader mellan världsreligionerna när det gäller: a. synen på gudar b. vad som händer efter döden. Din sammanfattning kan vara bra att gå tillbaka till senare i boken när du ska lära dig mer om varje världsreligion.
6. I vilket land har hinduismen och buddhismen sitt ursprung? 7. Vad är det som förenar hinduism och buddhism när det gäller deras världs- och tidsuppfattning? 8. Vad tror hinduer och buddhister om återfödelse och går det att påverka återfödelsen? 9. Vad är en viktig skillnad mellan hinduismen och buddhismen när det gäller gudar?
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 1. RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNING
25
Kapitel 2 Identitet och livsfrågor
Bilden: Vänner, familj och miljön runt omkring dig påverkar vem du är.
Identitet – vem är du? En människas identitet är som ett stort pussel av egenskaper, intressen och färdigheter. Slutresultatet av pusslet, din personliga identitet, är unikt. Du finns bara i ett enda exemplar!
Ord och begrepp Bisexualitet betyder att en person kan vara sexuellt intresserad av både killar och tjejer. Heterosexualitet innebär att en person är sexuellt intresserad av personer av motsatt kön. Homosexualitet innebär att en person är sexuellt intresserad av personer av samma kön. Ideal är något som är så bra som det går att tänka sig. Identitet är en persons bild av sig själv.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kön är ett begrepp som man använder för att skilja på individer beroende på vilken sorts könsceller de har. Massmedier är det gemensamma namnet på kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor. Norm är en regel eller ett mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer. Samtycke innebär att gå med på eller säga ja till något.
29
Identitet Några exempel på egenskaper som tillsammans skapar vår identitet: – Kön: om vi är killar eller tjejer och kanske varken eller. – Ålder: hur gamla vi är. – Nationalitet: vilket land vi är medborgare i. – Utseende och kropp: hur vi ser ut och hur våra kroppar fungerar. – Intressen: det vi gillar att göra. – Religion: om vi tror på någon religion eller har någon annan livsåskådning. Vi skulle kunna lägga till många andra egenskaper till det stora ”identitetspusslet”. Alla människor liknar varandra på vissa sätt, men det finns också egenskaper som skiljer oss åt. Slutresultaten av våra pussel, våra personliga identiteter, är unika.
Självbild och roller Det är inte så lätt att beskriva sin egen identitet. Du har kanske en viss uppfattning om hur du är. Men det är inte säkert att dina kompisar, din familj och andra människor har samma bild av dig. Vår identitet formas i samspel med andra människor. I vissa situationer förväntas vi uppföra oss på ett visst sätt. Vi kan då säga att vi spelar en roll. Rollen är förstås inte som på teater eller på film. Men på något sätt styrs vårt beteende ändå lite av rollen och hur andra tycker att vi ska uppföra oss. Några exempel:
Hur du ser på dig själv och hur andra uppfattar dig kan skilja sig åt.
– I rollen som elev förväntas du lyssna, lära och följa lärarens undervisning. – I rollen som fotbollsspelare ingår det att ställa upp för laget och att följa spelets regler. – Läraren har en yrkesroll som går ut på att lära ut och ta ansvar för elevernas utveckling. – Föräldrar förväntas ta ansvar för sina barn. Det finns roller även i kompisgänget och i skolan. Någon är kanske ”klassens clown”, en annan ”den tyste” och en tredje ”den smarta”, som alltid presterar bra resultat i skolan. Vissa roller väljer vi själva. Det kan kännas tryggt och bra att ha en viss roll bland människor som man ofta umgås med. Men ibland kanske vi inte trivs med den roll vi förväntas spela. Det krävs mod och styrka för att bryta sig ur roller som man inte gillar. Det gäller både de roller som vi själva har gått in i och de roller som omgivningen förväntar sig att vi ska spela.
30
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Roller och ideal Vår identitet och de roller vi spelar styrs delvis av våra ideal. Ett ideal är nästan som en drömbild. Idealet visar hur vi önskar att vi kunde vara om allt vore perfekt. Våra ideal utgår ofta från saker som anses värdefulla i samhället där vi lever. Det kan handla om hur vi förväntas se ut för att vara snygga eller vad som kännetecknar en framgångsrik person. I dagens samhälle skapas idealen till stor del genom massmedierna. Via filmer, TV-serier, reklam och sociala medier matas vi med bilder som visar både framgångsrika och misslyckade personer. Men vi kan även forma egna, mer personliga ideal. Familjen, vänner och andra människor som vi litar på är viktiga för att forma våra ideal. Genom tiderna har religionen haft stor betydelse för människors ideal. Jesus, Muhammed, Buddha och jungfru Maria är exempel på personer som har fungerat som förebilder för många människor, både troende och icke-troende.
Jungfru Maria var Jesus mor och är en viktig person inom kristendomen.
Priderörelsens regnbågsflagga är en symbol för att vi alla är olika och har rätt att vara dem vi är.
Sexualitet och identitet Sexualitet är ett grundläggande behov hos människan. Sexualiteten handlar om mycket mer än att ”bara” ha sex med någon. Kärlek, kontakt, värme och närhet till andra är viktiga delar av människans sexualitet. Heterosexualitet betyder att tjejer och killar blir kära i varandra. Heterosexualitet var länge en norm i Sverige, men det har alltid funnits
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
31
Fram till 1944 var det ett brott i Sverige att ha sex med någon av samma kön. Homosexualitet sågs som en sjukdom av myndigheterna fram till 1979.
andra typer av sexuell läggning. Homosexualitet betyder att vi dras till personer av samma kön som vi själva: killar till killar och tjejer till andra tjejer. Bisexualitet innebär att man kan bli kär i och attraheras av både killar och tjejer. Människor i olika länder och olika grupper har ofta olika syn på sexualitet. Det som någon tycker är bra och normalt kan andra anse som onormalt eller konstigt. Men precis som med andra personliga egenskaper ska ingen behandlas sämre på grund av sin sexuella läggning. Sexuell frihet innebär att man kan uttrycka sin sexualitet som man själv vill om man inte skadar andra och inte tvingar andra till något. Den sexuella självbestämmanderätten infaller i Sverige vid 15 års ålder. Det innebär att ungdomar som har fyllt 15 år kan samtycka och säga ja till samlag och andra sexuella handlingar.
Sammanfattning @ Alla människor har en unik
@ Våra ideal utgår ofta från
personlig identitet som är som ett pussel av egenskaper, intressen och färdigheter.
saker som anses värdefulla i samhället där vi lever. @ En persons sexuella läggning
@ Vår identitet formas i samspel
är en viktig del av identiteten.
med andra människor. @ Människor i olika länder och @ Vi har olika roller i olika
olika grupper har ofta olika syn på sexualitet.
situationer. @ Vår identitet och de roller vi
@ Ingen ska behandlas sämre
spelar styrs delvis av våra ideal, det vill säga hur vi önskar att vi kunde vara.
32
på grund av sin sexuella läggning eller andra personliga egenskaper.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kapitel 2
Identitet och livsfrågor Identitet – vem är du? Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Vad är identitet?
Vem är jag?
2. Det är inte säkert att andra omkring dig ser på din identitet som du själv gör. Varför?
Beskriv och gissa
3. Vi förväntas uppföra oss på olika sätt i olika situationer. Ge två exempel på olika roller vi spelar. 4. Vad är ett ideal? På vilket sätt kan det forma vår identitet? 5. Ge exempel på saker som kan påverka dina ideal. 6. Vad innebär sexuell frihet?
I den här övningen ska du försöka sammanställa din personliga identitet och även gissa vad som stämmer in på dina klasskompisar. a. Skriv ner ett antal uppgifter om dig själv. Du kan använda punkterna nedan: – Tre ord som beskriver mig på ett bra sätt är … – Mitt största intresse är … – Min favoritmat är … – Jag är bra på … – Jag gillar verkligen att … – Min religion är … – Det värsta som finns är … – Jag är med i en förening som … – Bästa musiken är … – När jag blir stor vill jag … Avsluta med att skriva namn. b. Lämna din lapp till din lärare, som sedan blandar alla lappar i en stor hög. När läraren drar en lapp och läser upp sammanställningen ska ni i klassen gissa vilken klasskompis som er lärare beskriver.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
33
Bilden: Din identitet påverkas av din livsstil, men också av det samhälle och den kultur du lever i.
Lika fast olika I det här avsnittet får du läsa om hur vår identitet påverkas av de människor vi umgås med. Vi tittar också på vad det innebär att tillhöra en kultur och vad en kulturkrock är.
Ord och begrepp Diskriminering innebär att behandla en viss grupp människor sämre än andra.
Könsroll är det sätt som kvinnor och män förväntas vara.
Främlingsfientlighet innebär att inte tycka om invandrare eller inte vilja ha så många invandrare i sitt land.
Moral är regler för vad som är rätt och fel och hur man ska leva.
Ideal är något som är så bra som det går att tänka sig. Identitet är en persons bild av sig själv. Jämställdhet är att framför allt kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Norm är en regel eller ett mönster för hur man ska vara eller tänka som de flesta i ett samhälle följer. Sedvänja är något som man gör på ett bestämt sätt därför att det brukar vara så. Stereotyp är en mycket förenklad bild av hur någon eller något är.
35
Här köar människor till en konsert med Harry Styles i Stockholm 2022. De är alla olika men delar samma intresse för musik. Påverkar din musiksmak din identitet?
Identitet och sammanhang Vår identitet påverkas mycket av de människor som vi umgås med. Först och främst spelar vår familj en viktig roll. Genom familjen får vi en stor del av vår uppfostran. De åsikter, ideal och normer som gäller i familjen påverkar hur vi tänker, känner och gör. Dessutom ger familjen oss ett sammanhang där vi hör hemma. Någon är kanske dotter till en jordbrukare i Norrlands inland. En annan har föräldrar från Finland. En tredje person tillhör en familj som är stockholmare så långt tillbaka som någon kan minnas. Allt sådant har betydelse för vår identitet och var vi känner oss hemma. Men vi tillhör många andra grupper än vår familj: kompisgänget, idrottsklubben och olika grupper på nätet är några exempel. När många människor tänker ungefär lika, talar samma språk och delar vissa vanor och normer så kan man säga att de delar samma kultur. Kulturen kan vara kopplad till en folkgrupp som talar ett visst språk och har vissa traditioner, men även till religiösa grupper som delar samma tro och sedvänjor. Kulturen och grupptillhörigheten kan skapa gemenskap och sammanhållning. Men den kan även leda till utanförskap och främlingsfientlighet. 36
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kulturkrockar och förståelse Det händer att människor med olika bakgrund, språk, religion och traditioner missförstår varandra. Då talar man ibland om ”kulturkrockar”. Kulturkrockar beror många gånger på missuppfattningar eller okunskap om andra människors vanor, tro och tankesätt. Men krockarna kan även bero på att vi verkligen har helt olika uppfattning om normer, moral och vad som är okej att göra. Det är viktigt att ha kunskaper om andra kulturer i dagens värld. Sverige är ett mångkulturellt land. Här bor människor med rötter i både Sverige och andra delar av världen. Dessutom är världen global: hundratusentals svenskar bor utomlands och miljontals åker som turister till andra länder varje år. Invandring, utvandring, turism och handel gör att vi ständigt kommer i kontakt med andra kulturer och tänkesätt.
Punktliga britter och stressade stockholmare?
Vad man äter kan skilja sig mellan olika kulturer. Vill du bjuda dina klasskompisar på godis så kan det vara bra att först kolla om godiset innehåller gelatin. Gelatin är en produkt som muslimer brukar undvika att äta eftersom det ofta görs av svål från grisar.
Kulturkrockar kan uppstå när vi besöker andra länder, men också mellan grupper med olika bakgrund inom ett land. Ett par exempel: Många britter (och svenskar!) anser att det är en god vana att komma i tid till möten och fester. I många andra länder är det inte lika noga med tiden. Grekerna har till och med ett särskilt talesätt för när de kommer exakt i tid till ett möte. De tittar på klockan och säger förvånat: ”Titta, vi är britter!” Kulturkrockar kan även uppstå mellan grupper inom ett land. Folk som bor på landet vet inte alltid att man i Stockholm och vissa andra storstäder förväntas stå på höger sida i rulltrappan. Annars kan ju inte de stressade storstadsborna springa förbi på vänster sida! The Great Clock i The Elizabeth Tower (mer känd som Big Ben) i London.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
37
Demokrati och mångfald En grundläggande tanke i demokratiska samhällen är att vi ska respektera andra gruppers kulturer, religiösa tro och varje människas unika identitet. Så länge som vi inte skadar varandra eller samhället har vi stor frihet att vara precis som vi själva vill. Men respekt och förståelse handlar faktiskt inte bara om demokrati. Livet blir enklare och roligare om vi visar förståelse och respekt för varandra. De som ständigt retar sig på människor som inte liknar dem själva får det tufft i dagens globala värld.
Jämlikhet och diskriminering Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som har till uppdrag att verka mot diskriminering och för lika rättigheter i samhället. Den skapades år 2009.
När någon behandlas sämre på grund av sina personliga egenskaper kallas det diskriminering. I Sverige är det olagligt att behandla vissa människor sämre än andra på grund av deras kön, ålder, sexualitet, religion, hudfärg eller hur deras kropp fungerar. Jämlikhet betyder att alla människor har samma värde. Därför ska alla ha samma chanser i livet och behandlas enligt samma regler. Det ska inte spela någon roll om vi är killar eller tjejer, gamla eller unga eller hur våra kroppar ser ut och fungerar.
Exempel på diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen: – Ett företag struntar i att intervjua Rüya eftersom hennes namn låter ”utländskt”. – Bengt, som sitter i rullstol, får inte komma in på restaurangen för det är ”krångligt”. – En bank vill inte låna ut pengar till Beata eftersom hon är ”för gammal”. – Niklas och Stina har exakt samma arbetsuppgifter men får olika lön. – En lärare retar Sanna för att hon bär slöja i klassrummet. – En tandläkare vill inte ta emot Erik bara för han har klänning, smink och är ”konstig”.
38
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Om man jämför med många andra länder så är Sverige ett jämställt land. Hur ser arbetsfördelningen av hushållssysslor ut i din familj?
Jämställdhet och könsroller Jämställdhet handlar om likabehandling mellan killar och tjejer, kvinnor och män. Könsroller är ett tydligt exempel på hur våra personliga egenskaper knyts till makt, möjligheter i livet och förväntningar på hur vi ska vara. För drygt 100 år sedan hade kvinnorna i Sverige små möjligheter att styra över sina liv. Kvinnor förväntades vara hemma med barnen, sköta om sin man, städa och ta hand om hemmet. Männen skulle jobba, tjäna pengar och vara aktiva i samhället. I dag har könsrollerna förändrats, men många gamla uppfattningar lever ändå kvar. Kvinnor och tjejer tar fortfarande större ansvar för barnen, matlagningen och hushållet. Männen har de flesta höga chefsposterna i samhället, trots att tjejerna ofta pluggar längre och har högre betyg.
Könsroller i massmedierna Dagens könsroller påverkas mycket av de ideal och förväntningar som sprids via filmer, TV-serier, reklam och sociala medier. Killar och tjejer formas på olika sätt av de kläder, leksaker och fritidssysselsättningar som förknippas med könen. Det är tydligt att samhället visar att vissa saker är för tjejer och andra för killar – eller vad tycker du? NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
39
Könsroller och religion För många människor i Sverige är frågor om jämställdhet och könsroller inte religiösa frågor. Att vi ska behandla killar och tjejer lika är självklart för oss. Det kan ingen gud eller religiös skrift ändra på. I många andra länder är religionen fortfarande viktig när det handlar om könsroller. Det finns även många troende i Sverige som helst vill följa den egna religionens regler för vad killar och tjejer ska och får göra. Det kan gälla såväl kristna, judar och muslimer som buddhister och hinduer. När man har undersökt vad människor i Sverige tycker om islam är det många som ansett att religionen förtrycker kvinnor. Samtidigt finns många muslimer i Sverige och i övriga världen som inte alls håller med om det. Det som är viktigt att lägga märke till är att det finns olika åsikter. Vad islam säger i frågor om jämställdhet och könsroller beror på vem man frågar. Antagligen spelar kulturen i ett visst land större roll för jämställdheten och könsrollerna än religionen.
Sammanfattning @ Vår identitet påverkas mycket
@ I Sverige är det förbjudet att
av de människor som vi umgås med, till exempel familj, vänner och kontakter i sociala medier.
diskriminera någon, det vill säga behandla någon sämre på grund av hens personliga egenskaper.
@ Människor som tänker ungefär
lika, talar samma språk och delar vissa vanor och normer delar samma kultur. @ Kulturen kan bland annat vara
kopplad till en folkgrupp eller en religiös grupp. @ Missförstånd mellan människor
med olika kulturer kallas ”kulturkrock”.
@ I Sverige har könsrollerna
förändrats, men vissa gamla uppfattningar om vad män och kvinnor ska göra lever fortfarande kvar. @ Inom alla religioner finns det
människor som tycker att man ska följa religionens regler för vad killar och tjejer får göra.
@ Kulturkrockar kan bero på
missförstånd och okunskap, men också på verkliga skillnader i uppfattningen om normer och moral.
40
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kapitel 2
Identitet och livsfrågor Lika fast olika Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Vad är en kultur?
Könsroller
2. Förklara vad en kulturkrock är.
Fundera och diskutera
3. Vad kan en kulturkrock bero på? 4. I Sverige är det förbjudet att diskriminera någon. Vad betyder diskriminering?
Börja med att läsa texten om könsroller i avsnittet. Fundera först enskilt över frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.
5. Ge två exempel på diskriminering som är förbjuden enligt lagen.
a. Vilka anledningar kan det finnas till att vi behandlar killar och tjejer olika?
6. Vad är skillnaden på jämlikhet och jämställdhet?
b. Varför finns det egenskaper som vi tycker hör samman med ett visst kön? Kan inte killar och tjejer vara helt lika?
7. Ge ett exempel på hur könsrollerna har förändrats de senaste 100 åren. 8. De olika förväntningarna som finns på flickor och pojkar kan påverkas av olika saker. Nämn två.
c. Behandlas killar och tjejer på samma sätt? I skolan? Hemma? På fotbollsträningen? Ge exempel. d. Hur ser det ut i TV och i tidningar – beskrivs tjejer och killar på samma sätt? e. Varför är det fler killar än tjejer som spelar ishockey? Och varför ägnar sig tjejer i högre grad åt hästar? f. Kan killar och tjejer vara kompisar på samma sätt som det är att ha en vän av samma kön? Avsluta med att dela era tankar med resten av klassen.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
41
Bilden: Symbolerna för tro (korset), hopp (ankaret) och kärlek (hjärtat). Uttrycket tro, hopp och kärlek kommer från Bibeln.
Livet, kärleken och döden Människan är en social varelse. Ordet ”social” betyder ursprungligen ’sällskaplig’ eller ’vänskaplig’. Att vi är sociala varelser betyder alltså att vi är gjorda för att leva tillsammans med andra människor.
Ord och begrepp Altruism innebär att sätta andras intressen framför sina egna. Egoism innebär att bara tänka på att själv ha det bra och inte bry sig om andra.
Själ är i en del religioner den del av en människa som fortsätter att leva när kroppen dör.
Mobbning innebär att vara elak mot någon ofta och länge.
Svartsjuka är en hemsk känsla som man kan få när man tror att en person tycker mer om eller älskar någon annan mer än en själv.
Obligatorisk betyder att det är något som man måste göra.
Uppståndelse är uppfattningen att någon som har varit död börjar leva igen.
Pubertet är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en människa blir könsmogen, det vill säga så vuxen att hen kan få barn.
Utfrysning innebär att någon stängs ute och inte får vara med i gemenskapen.
Rit är något som man gör på ett speciellt, högtidligt sätt och som har en speciell betydelse.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
43
Vänskap och kärlek Vänskap, sällskap och kärlek är väldigt viktigt för att vi ska må bra. Den som läser några böcker eller tittar på några filmer förstår snart att mycket av människors liv kretsar kring kärlek, vänskap och relationer till andra människor. Vänskap och kärlek har också två sidor. Vi kan må väldigt bra av att umgås med de människor vi gillar bäst. Men det är också våra närmaste vänner, vår familj och de vi älskar som kan såra oss mest.
Ett recept på vänskap? Hur ska en bra kompis vara? Och hur hänger egentligen kärlek och vänskap ihop? Här nedanför ser du saker som många säkert förknippar med vänskap och kärlek. Vilka saker tycker du hör ihop med vänskap? Tycker du att det finns en tydlig skillnad mellan att bara vara vän och att älska någon? – Ärlighet. – Att kunna lita helt på varandra. – Humor. – Att förstå varandra utan att behöva förklara. – Längtan. – Att alltid hoppas på det bästa för den andre. – Svartsjuka. – Kramar och kroppskontakt. – Pirr i kroppen när man träffas. – Att ställa upp när den andre behöver hjälp.
Kärleksbudskapet Inom många religioner skiljer man mellan olika sorters kärlek. Först finns kärleken till vår egen familj och våra närmaste vänner. Sedan finns en högre, gränslös kärlek till alla människor, till det gudomliga och världsalltet. I Gamla Testamentet i Bibeln står kärleksbudet. Kärleksbudet säger att du ”ska älska din nästa”. Det betyder just att vi ska ge kärlek till andra människor. Enligt Nya Testamentet predikade Jesus också att vi ska ge kärlek även till ovänner – ja, till och med till våra fiender. Liknande tankar finns i hinduismen, buddhismen och andra trosuppfattningar. Genom att ge kärlek till alla vi möter och inte bara tänka på oss själva kan vi känna oss lite friare. Det är en stor tanke som är värd att pröva! 44
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Att hjälpa andra människor utan att tänka på vad man själv tjänar på det kallas altruism. Altruism är motsatsen till egoism och själviskhet.
Att känna sig utanför Den som själv väljer att vara för sig själv kan må bra. Ensamhet blir ett problem först när den inte är frivillig. Det märkliga är att vi kan känna oss som mest ensamma tillsammans med andra människor. Det kan hända när vi är i ett sällskap där vi inte känner någon. Det kanske är så att alla andra känner varandra. De leker och skrattar, men den som är utanför vågar inte säga något. Många gånger är det svårt att komma in i en grupp och få nya vänner. Tänk hur det var när er klass träffades första gången. Det tog nog ett tag innan ni blev bekanta. Efter en tid blev en del av er goda vänner. Några kanske till och med blev kära? Men det finns också situationer när en person inte tillåts vara med. De andra i gruppen kanske inte låtsas om den nya personen som vill in i gemenskapen. Vissa i gruppen kan vara taskiga och tydligt visa: ”Du är inte en av oss!” Mobbning och utfrysning förekommer bland både vuxna och barn.
Någon att tala med Ibland behöver vi verkligen någon att tala med. Någon som lyssnar, tröstar och ger goda råd. Men ibland är det inte så lätt att tala med kompisar, föräldrar eller andra vuxna. Du kan alltid kontakta Jourhavande kompis på Röda korsets ungdomsförbund eller BRIS (Barnens rätt i samhället).
Att känna sig utanför kan vara något av det värsta en människa kan uppleva. Det är ofta mycket värre att känna ensamhet när man är bland andra människor än att faktiskt vara ensam.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
45
Etiopiska pojkar gör ansiktsmålningar på varandra inför ett mandomsprov.
Från vaggan till graven Över hela jorden finns särskilda riter som hänger samman med stora händelser i livet. Riterna äger ofta rum när livet går in i en helt ny fas.
Några exempel på så kallade övergångsriter: – Nyfödda barn välkomnas genom dop, namngivning, omskärelse, hårklippning och andra typer av riter. – I samband med puberteten är det vanligt med riter som visar att barnet har blivit vuxet. Det gäller exempelvis den kristna konfirmationen och judendomens bar mitzva/bat mitzva. I vissa kulturer är det vanligt med mandomsprov. – När två människor bestämmer sig för att leva tillsammans och bilda familj förekommer bröllop och andra fester för paret som gifter sig. – När någon dör tar de efterlevande hand om kroppen och ordnar begravning eller andra riter som ett sista farväl.
46
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Vissa riter och ritualer är religiösa. De nämns i religiösa skrifter och genomförs av präster, imamer eller andra personer som jobbar med andliga frågor. Många religiösa riter är obligatoriska för de troende. Det betyder att alla som hör till religionen förväntas genomgå riten. Men det förekommer förstås också riter som inte alls har någon religiös betydelse. Även icke-troende kan ha fester och ceremonier i samband med stora livshändelser. Riter är oftast något positivt, för både troende och icke-troende. Det kan kännas naturligt och bra att välkomna ett nytt barn eller ta farväl av den som dör. Men riter kan också kännas jobbiga eller vara smärtsamma. Det förekommer både religiösa och icke-religiösa riter som tvingar människor att göra saker de inte vill.
Förr i tiden innebar konfirmationen att det var dags att flytta hemifrån och börja försörja sig själv.
Indiska kvinnor vid en traditionell hinduistisk begravningsceremoni.
Döden – och sen då? Döden. Många blir oroliga bara av att uttala ordet. Ingen levande vet ju vad som händer när vi dör. Då är det lätt att bli rädd eller orolig. Vi oroar oss dessutom inte bara för vår egen död. Det kan vara minst lika skrämmande att våra vänner, föräldrar eller andra familjemedlemmar kommer att dö en dag. NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
47
Inom de stora religionerna finns olika uppfattningar om vad som händer efter döden: – Judar, kristna och muslimer kan tro att människans själ färdas vidare efter döden, antingen till himlen eller till helvetet. Eller så får den döde vänta på uppståndelsen. Då kommer den döde att återuppväckas av Gud till evigt liv. – Buddhister och hinduer tror på olika former av själavandring. Det betyder att människans själ vandrar vidare och återföds i en ny kropp på jorden. De religiösa skrifterna kan tolkas på många sätt. Därför kan det finnas olika uppfattningar om döden inom en och samma religion. Icke-troende kan ha väldigt olika uppfattningar om vad som händer när vi dör. Vissa tror att det inte händer någonting alls. Det blir precis som innan vi föddes: vi finns inte, känner inget och behöver inte vara rädda för något. Andra icke-troende föreställer sig döden som en lång tunnel med ett ljus längst bort, där något okänt väntar.
Sammanfattning @ Människan är en social
@ Övergångsriter firas när en
varelse som är gjord för att leva tillsammans med andra människor.
människa går in i en ny fas i livet. @ Det finns många uppfattningar
@ Vänskap, sällskap och kärlek är
viktigt för att vi ska må bra.
om vad som händer efter döden, både bland troende och icke-troende människor.
@ Ensamhet blir ett problem först
när den inte är frivillig.
48
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kapitel 2
Identitet och livsfrågor Livet, kärleken och döden Instuderingsuppgifter
Aktivitet
1. Vad betyder begreppet ’social’ och att människan är en social varelse?
Hälsningar från andra sidan
2. Ge exempel på vart du kan vända dig om du känner dig ensam, upplever mobbning eller behöver någon vuxen att prata med. 3. Förklara vad altruism är. 4. Vad är en övergångsrit? Ge två exempel på övergångsriter. 5. Det finns många uppfattningar om vad som händer efter döden. Nämn några exempel.
Fundera Nu ska ni få fantisera om vad som händer efter döden. Ingen vet ju säkert, så du kan skriva helt fritt eller ta hjälp av någon trosföreställning. Inom de stora religionerna finns olika åsikter om vad som händer när vi dör. Skriv och berätta för en kompis. Ta hjälp av följande frågor: a. Vad tror du händer efter döden? b. Var hamnar människan? Hur är det där? c. Hänger själen och kroppen ihop? d. Är du själv orolig för döden? e. Har du varit med om att någon du känner har dött? Hur kändes det? Om det känns jobbigt eller läskigt behöver du förstås inte svara på alla frågor.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
49
Bilden: Många barn klär ut sig till påskkäringar, särskilt på skärtorsdagen eller påskafton. Traditionen har sina rötter i den gamla tron på häxor som flög till Blåkulla och festade med djävulen.
Religion och samhälle Religionerna och kyrkan påverkar oss alla. Även människor som inte tror på någon särskild religion eller gud. Ibland kanske vi inte ens tänker på att ett visst hus, en högtid eller en idé från början har med religion att göra.
Ord och begrepp Asatro är ett annat ord för fornnordisk religion, det vill säga den religion människor i Norden hade innan kristendomen kom hit. Givmildhet innebär att en person gärna ger bort saker eller pengar.
Reformationen var en utveckling inom kristendomen för att förändra kyrkan. Teolog är en person som studerar vetenskapen om kristendomen. Värdering är en uppfattning om vad som är bra eller dåligt.
Id al-fitr är en islamisk högtid som avslutar fastemånaden Ramadan. Nouruz är nyåret enligt den persiska kalendern.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
51
Kyrkoruin i Visby.
Religionens betydelse för samhället Alla påverkas av religionen och kyrkan. Det gäller även människor som inte tror på någon särskild religion eller gud. Hur är det möjligt att påverkas av något som man inte tror på? Jo, det handlar om att religionen och kyrkan har påverkat samhällslivet genom hela historien. Vi kan se det på flera sätt: – Många traditioner och högtider har sina rötter i religiösa riter och trosuppfattningar. – Musik, litteratur, konst och annan kultur har alltid tagit intryck från världsreligionerna. – Det finns även religiösa spår i form av kyrkor, andra byggnader, gravar och heliga platser. – Religionen har även spelat en stor roll för politiken och samhälls livet i stort. Svenska kyrkan ansvarade under lång tid för skolan och omsorgen om samhällets fattiga och sjuka. Redan i slutet av 1600-talet bestämdes att kyrkan skulle lära folket att läsa och ta hand om de fattiga. Långt in på 1900-talet fortsatte kyrkan att ta stort ansvar för både skolan och socialhjälpen. Först år 2000 skildes Svenska kyrkan och staten åt. 52
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kristna traditioner och tankar Det kristna kyrkoåret påverkar vår vardag, oavsett om vi är troende kristna eller inte. Söndagen var de kristnas vilodag och gudstjänstdag. Söndagen är fortfarande röd dag i kalendern då de flesta är lediga. Även högtider som jul och påsk är nära förknippade med kristendomen. Det finns även spår från tiden när Sverige var katolskt. Ett exempel är tiden kring fettisdagen, då många kalasar på semlor. Det är från början en katolsk tradition att äta fet mat precis innan fastan började. Självaste jultomten har sitt ursprung i det katolska helgonet Sankt Nikolaus, som förknippas med givmildhet. Det kristna arvet kan finnas i våra tankar utan att vi ens vet om det. Många värderingar och idéer förs ju vidare från föräldrar till barn, generation efter generation. Ett exempel är uppfattningen att man ska jobba hårt och göra sin plikt. Många menar att det är ett ideal som kommer från teologen Martin Luther och reformationen på 1500-talet.
Fram till slutet av 1800-talet var det julbocken som delade ut julklappar i Sverige, inte jultomten.
Inflytande från andra religioner Kristendomen har haft stor påverkan på utvecklingen av samhället, våra traditioner och värderingar. Men även andra trosuppfattningar har satt spår i dagens samhälle. Jul, valborgsmässoafton, midsommar och vissa andra högtider firades i vårt land långt innan Sverige blev kristet. Vikingarnas asatro finns kvar i namnen på veckans dagar: tisdag (Tyrs dag), onsdag (Odens dag), torsdag (Tors dag) och fredag (Friggs dag). Även judendom och samisk religion har påverkat samhället. Det gäller främst för judar och samer, som är två av Sveriges fem nationella minoriteter. Under de senaste 20 åren har även muslimer och andra religiösa grupper kommit till Sverige. Många svenskar firar därför nu även högtider som Id al-fitr och nouruz.
Religion, gemenskap och utanförskap Religionen är också viktig för vår identitet. Identiteten handlar om vår personlighet, hur vi uppfattar oss själva och hur andra ser på oss. De som tillhör samma religion känner ofta en särskild gemenskap och samhörighet. Det kan kännas tryggt att höra till en gemenskap med samma uppfattning om gott och ont, om livets mening, döden och andra stora frågor. NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
53
Starka gemenskaper är oftast bra för de människor som ingår i gemenskapen. Men starka gemenskaper kan även betyda att människor stängs ute. Det är inte ovanligt att religion leder till missförstånd, maktkamp och svåra konflikter mellan olika religiösa grupper.
Den islamiska högtiden Id al-fitr firas hos en etiopisk familj i Stockholm.
Sammanfattning @ Alla i Sverige påverkas på
@ Svenska kyrkan ansvarade
något sätt av religionen och kyrkan, även de som inte är religiösa eller kristna.
länge för skolan och för hjälp till fattiga och sjuka. @ Många svenskar firar numera
@ Många svenska traditioner
även icke-kristna högtider.
och högtider har sitt ursprung i kristendomen. @ Flera andra högtider firades
känner ofta gemenskap och samhörighet.
långt innan Sverige blev kristet.
@ Stark gemenskap kan också
@ Kulturen har genom hela
historien inspirerats av religionen.
54
@ Människor med samma religion
leda till missförstånd och konflikter mellan olika religiösa grupper.
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
Kapitel 2
Identitet och livsfrågor Religion och samhälle Instuderingsuppgifter 1. Alla i Sverige påverkas på något sätt av religionen och kyrkan, även de som inte är religiösa eller kristna. På vilket sätt? 2. Många svenska traditioner och högtider har sitt ursprung i kristendomen. Ge några exempel. 3. Svenska kyrkan ansvarade långt in på 1900-talet för två saker i samhället. Vilka? 4. Nämn några högtider som firades i Sverige långt innan landet blev kristet.
– om ni ser att någon ska fira en högtid med religiös anknytning – kyrkor, församlingshus och liknande – ordspråk eller uttryck som har med religion att göra – människor i ert samhälle som utövar sin religion – religiösa symboler, tecken eller liknande – om ni hör psalmer eller annan religiös musik – målningar eller filmer med religiösa inslag
5. Många svenskar firar även ickekristna högtider. Ge ett exempel.
– gator, platser eller något annat som har fått namn efter en gud, ett helgon eller något annat som har med religion att göra
Aktivitet
– kyrkogårdar eller andra heliga platser.
Religionsspaning
När ni är klara tar ni med protokollen till skolan och jämför:
Undersök I den här övningen får ni gå på jakt efter religiösa spår i er omgivning. Bestäm i klassen hur länge jakten ska pågå. Sedan är det bara att öppna ögonen ordentligt och sätta igång!
a. Vilka spår hittade ni? b. Vem hittade flest spår? c. Vilka religioner och trosföreställningar är med i protokollet?
Använd ett protokoll där ni skriver alla religiösa tecken ni kan få syn på. Leta exempelvis efter:
NE RELIGIONSKUNSKAP 4–6 2. IDENTITET OCH LIVSFRÅGOR
55